Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 mars 2001
Prop.
2000/01:107
Göran Persson
Thomas Östros
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås vissa lagändringar till följd av den nya ordning
som från och med den 1 juli 2001 skall gälla för bidrag till studerande
vid korttidsstudier.
Vidare föreslås en ändring i studiestödslagen (1999:1395) och dess
övergångsbestämmelser föreslås beträffande möjligheten att få studielån
efter 41 års ålder. Vissa tidigare lån skall inte begränsa möjligheten till
fortsatta lån. Lån som den studerande tidigare haft för studier på grund-
skolenivån skall inte räknas in i den sammanlagda tiden för rätt till fort-
satta studielån. Lån på gymnasienivån för behörighetsgivande studier,
som den studerande fått avskrivna vid högskolestudier, skall inte heller
räknas in. Dessutom föreslås att en ny övergångsbestämmelse till studie-
stödslagen införs för att underlätta för vissa högskolestuderande som får
studiemedel enligt såväl de gamla som de nya bestämmelserna om stu-
diestöd. Enligt bestämmelsen skall studiemedel i vissa fall kunna lämnas
enligt äldre regler för att en högskolestuderande skall kunna slutföra sina
studier med studiemedel.
I propositionen föreslås ett tillägg i övergångsbestämmelserna till stu-
diestödslagen som avser samordning mellan olika studiestöd. Slutligen
föreslås vissa följdändringar i studiestödslagen med anledning av de ter-
mer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229).
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 107
Innehållsförteckning Prop. 2000/01:107
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.................4
2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 5
2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).........................................................................7
2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 8
3 Ärendet och dess beredning.............................................................13
4 Bidrag vid studier under kortare tid.................................................14
5 Ändring av studiestödslagen............................................................16
5.1 Övre åldersgräns för studielån..........................................16
5.2 Övergångsbestämmelse om längsta tid för studiemedel för
högskolestuderande...........................................................18
5.3 Inkomstbegreppet..............................................................19
5.4 Samordning av vissa studiestöd........................................20
6 Författningskommentar...................................................................22
6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde...............22
6.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 22
6.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).......................................................................22
6.4 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395).......................................................................23
Bilaga ...............................................................................................25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001 .........26
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvalt-
ningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsom-
råde,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
Prop. 2000/01:107
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 107
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsom-
råde1 skall införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.
8§
Landsorganisationen i Sverige
och Tjänstemännens Centralorga-
nisation prövar frågor om fördel-
ning av bidrag till studerande vid
korttidsstudier.
Prop. 2000/01:107
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
1 Lagen omtryckt 1990:232.
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall
ha följande lydelse.
Bilaga2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Prop. 2000/01:107
Organ
Verksamhet
Kungliga Svenska Aeroklubben
Länsbildningsförbunden
besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS
1957:297)
statligt stöd till kulturverksamhet
genom ideella föreningar (SFS
1976:1046)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning av statsbidrag till
idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Kungliga Svenska Aeroklubben
besiktning och tillsyn av luftfartyg
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1999:1174.
|
samt utfärdande och förnyande av Prop. 2000/01:107 1957:297) | |
|
Landsorganisationen i Sverige |
statligt stöd i form av bidrag till |
|
Länsbildningsförbunden |
statligt stöd till kulturverksamhet |
|
Sveriges Riksidrottsförbund |
fördelning av statsbidrag till |
|
Tjänstemännens Centralorganisa- |
statligt stöd i form av bidrag till |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
Prop. 2000/01:107
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:10 Föreslagen lydelse
34 §
Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp:
1. utbildningsbidrag för doktorander,
2. särskilt utbildningsbidrag, och
3. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF).
Studiestöd enligt studiestödsla-
gen (1999:1395) skall inte tas upp.
Studiestöd enligt studiestödsla-
gen (1999:1395) skall inte tas upp.
Detta gäller också bidrag till stu-
derande vid korttidsstudier som
får fördelas av Landsorganisa-
tionen i Sverige eller Tjänstemän-
nens Centralorganisation med
stöd av lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsupp-
gifter inom Utbildningsdeparte-
mentets verksamhetsområde eller
av Statens institut för särskilt
utbildningsstöd.
1 ** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 107
Prop. 2000/01:107
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395)
dels att 3 kap. 9 och 19 §§, 4 kap. 14 §, 5 kap. 1 § samt punkterna 1, 2
och 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha följande
lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas tre nya punkter,
2 a, 3 a och 5a, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9§
Trots vad som anges i 8 § är
rätten till studiemedel i form av
studielån begränsad till samman-
lagt högst det antal veckor som
anges nedan från och med det
kalenderår då den studerande fyl-
ler 41 år. Det antal veckor som den
studerande tidigare har haft stu-
dielån skall räknas in i det sam-
manlagda antalet veckor. Om den
studerande inte har fått studielån
under en sammanhängande period
skall rätten till fortsatta studielån
bedömas med beaktande av den
studerandes ålder vid den nya stu-
diemedelspcriodens början.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som
skall anses vara en samman-
hängande period.
Trots vad som anges i 8 § är
rätten till studiemedel i form av
studielån begränsad till samman-
lagt högst det antal veckor som
anges nedan från och med det
kalenderår då den studerande fyl-
ler 41 år.
Det antal veckor som den stude-
rande tidigare har haft studielån
skall räknas in i det sammanlagda
antalet veckor. Detta gäller dock
inte studielån som har lämnats för
1. studier på grundskolenivå,
2. studier i någon annan sådan
utbildning som avses i 2 § andra
stycket
- till den del som lånet har skri-
vits av med stöd av 4 kap. 22 §,
eller
- om lånet har lämnats sam-
tidigt med ett högre bidrag enligt
3 kap. 13 §, till den del som lånet
annars skulle ha gett rätt till av-
skrivning med stöd av 4 kap. 22 §.
Om den studerande inte har fått
studielån under en samman-
hängande period skall rätten till
fortsatta studielån bedömas med
beaktande av den studerandes
ålder vid den nya studiemedels-
periodens början. Regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrif-
ter om vad som skall anses vara en
sammanhängande period.
|
Ålder som uppnås |
Antal veckor |
|
41 år |
220 |
|
42 år |
200 |
|
43 år |
180 |
|
44 år |
160 |
|
45 år |
140 |
|
46 år |
120 |
|
47 år |
100 |
|
48 år |
80 |
|
49 år |
60 |
|
50 år |
40 |
Prop. 2000/01:107
Som den studerandes inkomst
under ett kalenderhalvår enligt
16 § räknas vad som hänför sig till
det halvåret av den studerandes
inkomst av tjänst, näringsverksam-
het och kapital vid taxeringen för
kalenderåret.
Regeringen eller den myndighet
dela föreskrifter om hur inkomsten
§
Som den studerandes inkomst
under ett kalenderhalvår enligt
16 § räknas vad som hänför sig till
det halvåret av den studerandes
överskott i inkomstslagen tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid
taxeringen för kalenderåret,
m regeringen bestämmer får med-
rall räknas för studerande som inte
taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige.
Ett beslut om studiemedel skall grunda sig på den uppgift om beräknad
inkomst som den studerande lämnar i ansökan om studiemedel.
Årsbeloppet får sättas ned till
fem procent av det belopp som
utgör summan av låntagarens
inkomst av tjänst, näringsverksam-
het och kapital under betalnings-
året. Detta gäller dock endast till
och med det kalenderår då låntaga-
ren fyller 49 år.
4 kap.
14
§
Årsbeloppet får sättas ned till
fem procent av låntagarens
inkomst. Som inkomst räknas det
belopp som utgör summan av lån-
tagarens överskott i inkomstslagen
tjänst, näringsverksamhet och
kapital under betalningsåret. Detta
gäller dock endast till och med det
kalenderår då låntagaren fyller 49
år.
Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet
sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten.
Tillägg till inkomsten får göras för förmögenhet enligt grunder som
regeringen bestämmer.
Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt första och
andra styckena understiger årsbeloppet beräknat enligt 8-11 §§ med
minst tre procent av prisbasbeloppet.
Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat enligt för-
sta och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet.
Prop. 2000/01:107
Om en studerande har fått stu-
diemedel felaktigt eller med för
högt belopp på grund av att sum-
man av hans eller hennes inkomst
av tjänst, näringsverksamhet och
kapital vid taxeringen överstigit
den inkomst som lagts till grund
för beräkningen av studiemedel,
skall det som betalats ut för
mycket krävas tillbaka. Belopp
som understiger en viss av reger-
ingen fastställd gräns, skall dock
inte krävas tillbaka.
5 kap.
1 §
Om en studerande har fått stu-
diemedel felaktigt eller med för
högt belopp på grund av att sum-
man av hans eller hennes överskott
i inkomstslagen tjänst, närings-
verksamhet och kapital vid taxe-
ringen överstigit den inkomst som
lagts till grund för beräkningen av
studiemedel, skall det som betalats
ut för mycket krävas tillbaka.
Belopp som understiger en viss av
regeringen fastställd gräns, skall
dock inte krävas tillbaka.
Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom oriktiga
uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyl-
dighet eller på något annat sätt har orsakat att studiehjälp eller studieme-
del lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall det som betalats ut
för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat sätt fått
studiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett eller borde ha
insett detta.
Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning enligt första
eller andra stycket helt eller delvis efterges.
1. Denna lag träder i kraft den
1 juli 2001, då studiestödslagen
(1973:349) och lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser gäller fortfa-
rande i fråga om studiestöd som
avser tid före ikraftträdandet.
2. Till en studerande som före
den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbild-
ningen beviljats särskilt vuxen-
studiestöd enligt studiestödslagen
1. Denna lag träder i kraft den
ljuli 2001, då studiestödslagen
(1973:349) och lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser gäller fort-
farande i fråga om studiestöd som
avser tid före ikraftträdandet. Vad
som sägs om inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital i
4 kap. 21 §, 8 kap. 4 § och 9 kap.
2 § studiestödslagen (1973:349)
samt i punkten 2 f i övergångs-
bestämmelserna till lagen
(1988:877) om ändring i nämnda
lag, skall dock från och med taxe-
ringsåret 2002 i stället avse över-
skott i inkomstslagen tjänst,
näringsverksamhet och kapital.
2. Till en studerande som före
den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbild-
ningen beviljats särskilt vuxen-
studiestöd enligt studiestödslagen
10
(1973:349) eller särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa får
sådant studiestöd på ansökan av
den studerande lämnas enligt äldre
bestämmelser under den tid som
den studerande kan behöva för att
slutföra studierna, dock längst till
och med den 30 juni 2003. Om
studiestöd lämnas enligt äldre
bestämmelser, skall dessa även i
övrigt tillämpas på studiestödet.
(1973:349) eller särskilt vuxen- Prop. 2000/01:107
studiestöd för arbetslösa enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa får
sådant studiestöd på ansökan av
den studerande lämnas enligt äldre
bestämmelser under den tid som
den studerande kan behöva för att
slutföra studierna, dock längst till
och med den 30 juni 2003. Om
studiestöd lämnas enligt äldre be-
stämmelser, skall dessa även i öv-
rigt tillämpas på studiestödet.
Bestämmelserna om samordning i
3 kap. 25 § i den nya lagen skall
tillämpas på ett motsvarande sätt i
fråga om studiemedel enligt den
nya lagen och särskilt vuxen-
studiestöd. Detsamma gäller be-
stämmelserna om avräkning i
7 kap. 20 § i den gamla lagen i
fråga om studiemedel enligt den
nya lagen och särskilt vuxen-
studiestöd eller särskilt vuxen-
studiestöd for arbetslösa.
2 a. Till en studerande som före
den 1 juli 2001 påbörjar en ut-
bildning och för den utbildningen
beviljas korttidsstudiestöd eller
internatbidrag enligt studie-
stödslagen (1973:349) får sådant
studiestöd på ansökan av den stu-
derande lämnas enligt äldre be-
stämmelser under den tid som den
studerande kan behöva för att
slutföra studierna, dock längst till
och med den 31 augusti 2001. Om
studiestöd lämnas enligt äldre be-
stämmelser, skall dessa även i öv-
rigt tillämpas på studiestödet.
3 a. Utan den tidsbegränsning
som anges i punkt 3 får studie-
medel lämnas enligt bestämmel-
serna i 4 kap. 8 § första stycket i
den gamla lagen för att en stude-
rande skall kunna slutföra stu-
dierna, utan hinder av bestämmel-
serna i 3 kap. 8-10 §§ i den nya
lagen. Detta gäller dock bara, om
den studerande
— före den 1 juli 2001 har på-
11
5. Om en studerande har bevil-
jats studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studie-
stödslagen (1973:349) eller sär-
skilt vuxenstudiestöd för arbets-
lösa enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa skall den tid som stu-
diestöd har beviljats för räknas in
vid bedömningen av om studie-
medel får lämnas enligt 3 kap. 8-
10 §§ i den nya lagen. Tid enligt
den gamla lagen skall räknas om
till motsvarande antal veckor en-
ligt den nya lagen.
börjat en högskoleutbildning och
för den utbildningen beviljats stu-
diemedel enligt studiestödslagen
(1973:349), och
- innan högskoleutbildningen
påbörjades har beviljats studie-
medel för andra högskolestudier.
5. Om en studerande har bevil-
jats studiemedel eller särskilt vux-
enstudiestöd enligt studiestöds-
lagen (1973:349) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
enligt lagen (1983:1030) om sär-
skilt vuxenstudiestöd för arbets-
lösa skall den tid som studiestöd
har beviljats för räknas in vid be-
dömningen av om studiemedel får
lämnas enligt 3 kap. 8-10 §§ i den
nya lagen. Vid bedömningen av om
studielån får lämnas enligt 3 kap.
9 § i den nya lagen skall de sär-
skilda bestämmelserna i 5 a
tillämpas. Tid enligt den gamla
lagen skall räknas om till mot-
svarande antal veckor enligt den
nya lagen.
5 a. Vid bedömningen av om
studielån får lämnas enligt 3 kap.
9 § i den nya lagen, skall trots vad
som sägs i punkten 5 inte räknas
in studielån och återbetalnings-
pliktiga studiemedel som har be-
viljats för
1. studier på grundskolenivå,
2. studier i någon annan sådan
utbildning som avses i 4 kap. 2 §
eller 7 kap. 1 § i den gamla lagen,
om utbildningen ger grundläg-
gande eller särskild behörighet för
grundläggande högskoleutbildning
- till den del som lånet har skri-
vits av med stöd av 8 kap. 11 § i
den gamla lagen, eller
- om studielånen eller de åter-
betalningspliktiga studiemedlen
har lämnats som särskilt vuxen-
studiestöd eller särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa, till den del
som lånet annars skulle ha gett
rätt till avskrivning enligt 8 kap.
11 § i den gamla lagen.
Prop. 2000/01:107
12
Regeringen överlämnade i september 1999 propositionen Ett reformerat
studiestödssystem (1999/2000:10) till riksdagen. Till grund för proposi-
tionen låg Studiestödsutredningens betänkande Sammanhållet studiestöd
(SOU 1996:90) och remissynpunkter på detta betänkande. I december
1999 fattade riksdagen, i enlighet med förslaget i propositionen, beslut
om cn ny studiestödslag (1999:1395). Den nya lagen träder i kraft den 1
juli 2001.
Det nya studiestödssystemet innebär att korttidsstudiestöd och inter-
natbidrag inte längre regleras i studiestödslagen. I studiestödspropositio-
nen anförde regeringen att syftet med dessa stöd borde tillgodoses i andra
former. I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utg. omr. 15)
föreslog regeringen en ny ordning för korttidsstudiestöd och intemat-
bidrag samt för timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux). Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 2000/01 :UbU2,
rskr. 2000/01:100). Det innebär att medel för bidrag till studerande vid
studier under kortare tid från och med den 1 juli 2001 skall anvisas dels
till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels som stats-
bidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO). Till Sisus skall även anvisas medel för timer-
sättning till studerande i särvux. I propositionen anmälde regeringen sin
avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som
utformningen av dessa stöd skulle komma att kräva. De förslagen lämnas
i denna proposition. För att underlätta övergången till den nya ordningen
föreslås också en övergångsbestämmelse i den nya studiestödslagen.
Sisus, LO, TCO och Centrala studiestödsnämnden (CSN) har beretts till-
fälle att under hand, såväl skriftligen som muntligen, lämna synpunkter
på förslagen.
Regeringen föreslår en ändring i den nya studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser beträffande möjligheten att få studielån efter 41
års ålder.
Genom att en helt ny studiestödslag ersätter den nu gällande studie-
stödslagen (1973:349) har vissa övergångsbestämmelser införts för stu-
derande som nu befinner sig under utbildning och därför får studiestöd
enligt såväl den gamla som den nya lagen. Regeringen föreslår nu ytter-
ligare en övergångsbestämmelse i syfte att underlätta för vissa högskole-
studerande som får studiestöd enligt båda systemen att slutföra påbörjad
utbildning. Vidare föreslås ett tillägg i övergångsbestämmelserna som
avser samordning mellan olika studiestöd. Vissa följdändringar föreslås
också i studiestödslagen med anledning av de termer och uttryck som
används i inkomstskattelagen.
CSN har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslagen till änd-
ringar i studiestödslagen.
Lagrådet
Vissa av de lagförslag som nu lämnas är sådana att Lagrådets yttrande
normalt bör inhämtas. Det gäller förslagen om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbild-
Prop. 2000/01:107
13
ningsdepartementets verksamhetsområde, sekretesslagen (1980:100) och
inkomstskattelagen (1999:1229). Dessa förslag är dock inte lagtekniskt
komplicerade och de har ett begränsat tillämpningsområde. Vad gäller
förslaget om ändring i sekretesslagen innebär förslaget inte någon be-
gränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar. Ändringarna får
därför anses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.
Prop. 2000/01:107
Regeringens förslag: Det skall av inkomstskattelagen (1999:1229)
framgå att sådana bidrag vid korttidsstudier som fördelas av Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Landsorganisationen i Sve-
rige (LO) eller Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) inte skall
tas upp i inkomstslaget tjänst.
Vidare skall det i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvalt-
ningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
införas cn bestämmelse om att LO och TCO har till uppgift att pröva
frågor om fördelning av bidrag till studerande vid korttidsstudier. Vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av hand-
lingar hos en myndighet skall gälla också handlingar hos LO och TCO
som avser sådant stöd.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) skall med stöd av en ny över-
gångsbestämmelse till studieslödslagen (1999:1395) kunna fatta beslut
om korttidsstudiestöd och intematbidrag även för vissa studier som
avslutas efter den i juli 2001.
Bakgrund: I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utg. omr.
15) föreslog regeringen en ny ordning för stöd till personer som studerar
under kortare tid eller får timersättning vid vuxenutbildning för utveck-
lingsstörda. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.
2000/01 :UbU2, rskr. 2000/01:100). I propositionen anmälde regeringen
sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar
som den föreslagna utformningen av dessa stöd skulle komma att kräva.
Skälen för regeringens förslag: Den nya ordningen innebär att två
organisationer, LO och TCO, och en statlig myndighet, Sisus, skall an-
svara för fördelningen av bidrag till studerande vid studier under kortare
tid. Med sådana studier avses viss mycket begränsad utbildning i t.ex.
studiecirkel eller kurs vid folkhögskola för vilken studiemedel inte kan
lämnas. Regeringen avser att i förordning närmare ange vilka utbild-
ningar som kan ge rätt till bidrag. Därvid bör även vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) tas upp som en sådan utbildning under kortare
tid.
Syftet skall vara att med hjälp av detta stöd rekrytera personer med
kort tidigare utbildning till studier. Som angavs i budgetpropositionen
bör de som är i störst behov av utbildning prioriteras. Även i den delen
ankommer det på regeringen att närmare reglera vad som från och med
den 1 juli 2001 skall gälla för dessa stöd. Därvid bör även de studerande
14
tillgodoses ett skydd vid sjukdom inom ramen för bidragssystemet på Prop. 2000/01:107
motsvarande sätt som studerande med studiemedel har.
Regeringen anser att även om ändamålen för stöden skall vara de-
samma som tidigare behöver uttrycken korttidsstudiestöd, intematbidrag
samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
inte längre användas. I stället kan begreppet bidrag vid korttidsstudier
användas.
Inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen
för 2001 skall bidrag vid korttidsstudier som handhas av Sisus, LO och
TCO vara skattefria. Detta överensstämmer med vad som gäller för stu-
diestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). De studerande i detta nya
system får inte stöd i egenskap av arbetstagare och bidragsbeloppet blir
lika stort för alla. Beloppet till den enskilde skall alltså bestämmas till ett
schablonbelopp utan anknytning till inkomst. Det bör av inkomstskatte-
lagen uttryckligen framgå att sådana bidrag inte skall tas upp i inkomst-
slaget tjänst.
Överlämnande av förvaltningsuppgift
De medel som anvisas som statsbidrag till LO och TCO skall av dessa
organisationer fördelas som bidrag till enskilda. Det innebär att LO och
TCO anförtros en förvaltningsuppgift. Enligt 11 kap. 6 § regeringsfor-
men kan en förvaltningsuppgift överlämnas till ett enskilt organ. Om
uppgiften innefattar myndighetsutövning skall det ske med stöd av lag. I
föreliggande fall blir det fråga om att LO och TCO skall fatta beslut om
en förmån för enskilda studerande vilket är att betrakta som myndighets-
utövning mot enskild. Regeringen anser därför att det skall införas en
bestämmelse i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsupp-
gifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde om att LO
och TCO har till uppgift att pröva frågor om fördelning av bidrag till stu-
derande vid korttidsstudier.
Sekretesslagen
Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) gäller en principiell rätt för
var och en att ta del av allmänna handlingar. TF:s regler om handlingars
offentlighet tar alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga subjekt.
Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) skall dock vad som före-
skrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till sekre-
tesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som nämns i
bilagan. Organen skall vid tillämpning av sekretesslagen jämställas med
myndighet.
Om en förvaltningsuppgift överlämnas till ett privaträttsligt subjekt
innebär det vanligen att offentlighetsprincipen görs tillämplig hos det
privaträttsliga subjektet. Detta gäller särskilt om det är fråga om en för-
valtningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Intresset av insyn i
15
offentlig verksamhet gör sig gällande med likartad styrka oavsett den
yttre form som valts för verksamheten. När ett privaträttsligt subjekt på
statens uppdrag utför en förvaltningsuppgift som innefattar myndighets-
utövning, såsom t.ex. fördelning av statliga medel, bör offentlighets-
principen tillämpas. Den del av LO:s och TCO:s verksamhet som rör
hanteringen av bidrag vid korttidsstudier skall därför tas upp i den bilaga
som avses i 1 kap. 8 § sekretesslagen. Vad som föreskrivs i TF om rätt att
ta del av handlingar hos en myndighet skall därmed i tillämpliga delar
gälla också handlingar hos LO och TCO.
Övergångsbestämmelse till studiestödslagen
Under sommaren anordnas mycket få utbildningar av kort karaktär. Sisus
och CSN har framhållit att vissa personer kan befinna sig mitt i en ut-
bildning under halvårsskiftet då de nya reglerna börjar gälla. För att
övergången till den nya ordningen skall bli smidig bör en ny övergångs-
bestämmelse införas i studiestödslagen. Studerande som före den 1 juli
2001 har påbörjat en utbildning och fått korttidsstudiestöd eller intemat-
bidrag av CSN för den utbildningen skall kunna få fortsätta med samma
studiestöd för att slutföra utbildningen. Denna möjlighet bör kvarstå
längst till den 31 augusti 2001.
I det nya studiemedelssystemet är utgångspunkten att lånen skall åter-
betalas. Lånedelen av studiemedlen lämnas därför längst t.o.m. det år den
studerande fyller 50 år. Enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395)
begränsas rätten till studielån successivt fr.o.m. det år den studerande
fyller 41 år enligt en regel (”trappa”) som anger hur många låneveckor
som kan medges om studier påbörjas vid en angiven ålder. De lån som
den studerande har haft tidigare skall räknas in - oavsett vilken nivå som
studierna bedrivits på - i det sammanlagda antalet veckor som studielån
kan lämnas för. Bidragsdelen i studiemedlen lämnas ograverad till och
med 50 års ålder.
Regeringens förslag: Vid bedömningen av om en studerande som är
41 år eller äldre har rätt till studielån skall tidigare studielån för studier
på lägre nivå endast räknas in i viss utsträckning. Lån som den stude-
rande tidigare har haft för studier på grundskolenivå skall inte räknas
in. Lån för behörighetsgivande studier på gymnasienivå som skrivits
av med anledning av senare studier med studielån på högskolenivå
skall inte heller räknas in i det sammanlagda antalet veckor som stu-
dielån kan lämnas för. Motsvarande skall gälla lån som lämnats sam-
tidigt med det högre bidraget eller - enligt äldre bestämmelser - i
form av särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa).
Prop. 2000/01:107
16
Skälen för regeringens förslag: Eftersom utgångspunkten i det nya Prop. 2000/01:107
studiemedelssystemet är att lånen skall återbetalas begränsas lånemöjlig-
heten stegvis fr.o.m. 41 års ålder. Regeringen anser att en viss justering
av bestämmelserna bör kunna vidtas utan att huvudprinciperna eftersätts.
Motivet är att det är angeläget att studerande som påbörjat studier med
studielån på grundskole- och/eller gymnasienivå ges bättre förutsätt-
ningar att avsluta även längre kompetenshöjande utbildningar med stu-
dielån.
Regeringen anser därför att lån som har tagits för studier på lägre
utbildningsnivå bara skall räknas in i viss utsträckning vid bedömning av
rätt till fortsatta lån. Vissa personer som tidigare tagit studielån för be-
hörighetsgivande studier på grundskole- och/eller gymnasienivå kan
annars komma att hindras eller få alltför begränsade möjligheter att
genomgå utbildning på eftergymnasial nivå. Med behörighetsgivande
studier avses utbildning som ger grundläggande eller särskild behörighet
för grundläggande högskoleutbildning. Tidigare lån på grundskolenivå
skall därför inte räknas in vid beräkningen av den längsta tid för vilken
studielån kan lämnas fr.o.m. 41 års ålder. I det nya studiestödssystemet
finns en möjlighet till avskrivning av lån för tidigare studier på
grundskole- och gymnasienivå. Sådana lån kan till viss del skrivas av om
lånen har lämnats för att den studerande skall få grundläggande eller
särskild behörighet för grundläggande högskoleutbildning. Lånet skrivs i
sådant fall av med en sjättedel för varje 40 poäng som kan ingå i en
högskoleexamen och som låntagaren har genomfört med godkänt
resultat. Den sammanlagda avskrivningen får dock omfatta högst hälften
av det först lånade beloppet. En liknande möjlighet finns i det nu
gällande systemet. Eftersom lån på gymnasienivå i dessa delar alltså inte
behöver betalas tillbaka bör lån som skrivits av inte begränsa möjligheten
till fortsatta lån. Tid för vilken lån har lämnats, som motsvarar den andel
lån som senare har skrivits av, bör därför inte räknas in i trappan (d.v.s.
om lånet skrivs av med en tredjedel räknas inte en tredjedel av
låneveckoma in). Denna minskning av inräknandet i den s.k. trappan
skall kunna göras oavsett när avskrivningen inträffar. I praktiken innebär
detta att högst hälften av tidigare lån på gymnasienivå räknas in vid
beräkning av den längsta tid för vilken studielån kan lämnas fr.o.m. 41
års ålder för den som uppfyllt kraven för sådan avskrivning.
Har det högre bidraget (82 procent) lämnats under de gymnasiala stu-
dierna gäller inte samma förmånliga avskrivningsregler som för stude-
rande med det generella bidraget (34,5 procent) eftersom skuldsättningen
inte blir så stor. Detsamma gäller för lån tagna inom de nuvarande
systemen svux och svuxa. Regeringen anser att vid bedömning av rätt till
fortsatta lån inom den s.k. trappan bör rimligen även sådana mindre lån
tagna för studier på behörighetsgivande utbildning betraktas som om
avskrivning var möjlig efter senare genomförda eftergymnasiala studier.
Förslaget innebär t.ex. att vid 41 års ålder har en person som tagit stu-
dielån under maximala 120 veckor för en behörighetsgivande gymnasial
utbildning fortfarande möjlighet att studera vidare i högst fyra år (160
veckor). Detta svarar väl mot möjligheten att låna enligt nu gällande
termins- och åldersregler. Se vidare exempel i bilagan.
Regeringen har inhämtat att CSN inte har fullständig information
tillgänglig för att pröva rätten till fortsatta lån för personer som fått stu-
17
dielån längre tillbaka i tiden. Den enskilde sökande kan därför behöva Prop. 2000/01:107
bidra med underlag för att en sådan prövning skall kunna ske.
I sammanhanget finns det anledning att klargöra vad som avses med
begreppet tidigare studielån. Med sådana lån avses här både studielån
enligt studicstödslagcn (1999:1395) samt studielån och återbetalnings-
pliktiga studiemedel inom ramen för studiemedel eller särskilt vuxen-
studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa.
Av de redovisningar som regeringen lämnade i studiestödspropositio-
nen framgår att lånebenägenheten hos äldre studerande är begränsad.
Dessutom är det mycket få studerande som använder sig av den maxi-
mala lånemöjligheten. Regeringen gör därför den bedömningen att de
ekonomiska konsekvenserna för det allmänna av den föreslagna änd-
ringen blir begränsade.
Förslaget föranleder ändringar i 3 kap. 9 § studiestödslagen och i över-
gångsbestämmelserna till lagen.
Avskrivning av tidigare lån avser ett visst belopp medan studiemedel
lämnas för ett antal veckor. Det kan därför behövas närmare bestämmel-
ser om hur ett beslut om avskrivning skall påverka veckoberäkningen.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att med stöd av 3 kap. 31 § studiestödslagen utfärda närmare
föreskrifter om detta.
Regeringens förslag: En ny övergångsbestämmelse skall föras in i
studiestödslagen (1999:1395) för att underlätta för vissa högskolestu-
derande som får studiemedel enligt såväl de gamla som de nya be-
stämmelserna om studiestöd. Studiemedel skall i vissa fall kunna läm-
nas enligt bestämmelserna i studiestödslagen (1973:349) om längsta
tid för studiemedel för att en högskolestuderande skall kunna slutföra
sina studier med studiemedel.
Bakgrund: I det nya studiestödssystemet kan studiemedel i form av
bidrag och lån lämnas under en viss längsta tid uttryckt i antal veckor vid
heltidsstudier. För utbildning på högskolenivå och annan eftergymnasial
nivå får studiemedel lämnas under högst 240 veckor (sex år). Jämfört
med nuvarande system är detta ingen förändring. Det finns i det nya
systemet en möjlighet att få studiemedel för längre tid än den fastställda
tidsgränsen om det finns ”synnerliga skäl”. Med synnerliga skäl avses
t.ex. förlängd studietid på grund av funktionshinder eller andra mycket
speciella omständigheter. Vad som kan anses vara synnerliga skäl blir
CSN:s och den nya överklagandemyndighetens uppgift att avgöra.
Det nya systemet innebär en skärpning jämfört med nuvarande system
där studiemedel kan lämnas för längre tid än huvudregeln om det finns
”särskilda skäl” och det inte är fråga om forskarutbildning. Den praxis
som utvecklats har inneburit att många studerande i förväg har räknat
18
med att genom dispens få studiemedel under ytterligare någon eller några Prop. 2000/01:107
terminer utöver vad som gäller enligt huvudregeln. För att studerande,
som utgått från praxis i nuvarande studiestödssystem vid planeringen av
sina studier, inte skulle komma att påverkas negativt vid övergången till
det nya systemet har en övergångsbestämmelse införts till den nya
studiestödslagen (1999:1395). Enligt tredje punkten i övergångsbestäm-
melserna till den nya lagen får studerande som har påbörjat studier med
studiemedel före den 1 juli 2001 fortsätta studera med studiemedel enligt
nuvarande bestämmelser om längsta tid med studiemedel även efter att
det nya studiestödssystemet trätt i kraft. De äldre bestämmelserna får
dock tillämpas längst till och med den 30 juni 2003.
Skälen för regeringens förslag: För vissa studerande på högskolenivå
har det visat sig att övergångsperioden om två år inte kommer att räcka
till. Det gäller dem som före den 1 juli 2001 påböijat en flerårig
högskoleutbildning med studiemedel enligt nuvarande bestämmelser och
som dessförinnan bedrivit annan högskoleutbildning med studiemedel.
Dessutom har de studerande behövt studiemedel i sammanlagt mer än
240 veckor för att kunna slutföra den nu påbörjade högskoleutbildningen
med studiestöd. Med utgångspunkt i CSN:s nuvarande praxis gällande
dispens för fler studiemedelsterminer har dessa studerande kunnat förut-
sätta ytterligare någon eller några terminer med studiemedel utöver
huvudregeln för att avsluta sina studier.
För att övergången till det nya studiestödssystemet inte skall påverka
dessa högskolestuderande på ett sätt som för den enskilde kan framstå
som oförutsett föreslår regeringen att en ytterligare övergångsbestäm-
melse införs i den nya studiestödslagen. Bestämmelsen innebär att
studiemedel efter den 1 juli 2001 skall kunna lämnas enligt nuvarande
regler om längsta tid för studiemedel, om vissa förutsättningar är upp-
fyllda. För det första skall högskolestudier med studiemedel ha påböljats
före den 1 juli 2001. För det andra skall den studerande ha bedrivit annan
högskoleutbildning med studiemedel innan dess. Det är alltså endast
studerande som skall slutföra en påbörjad sammanhängande högskole-
utbildning som avses.
Antalet personer som kan komma att omfattas av denna övergångs-
bestämmelse uppskattas till något hundratal personer per år över, som
längst, en period om tre terminer.
Regeringens förslag: Med anledning av de nya termer och uttryck som
används i inkomstskattelagen (1999:1229) skall följdändringar göras i
studicstödslagen (1999:1395) och i ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelsema till den lagen.
Skälen for regeringens förslag: I studiestödslagen (1999:1395) finns
vissa bestämmelser om beräkning av inkomst. Samtliga dessa bestäm-
melser innebär att som inkomst räknas den enskildes inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital under en viss tidsperiod. Uttrycken härrör
från bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) där ordet
19
inkomst användes för att uttrycka resultatet i ett inkomstslag. I inkomst- Prop. 2000/01:107
skattelagen (1999:1229) används i stället uttrycket överskottet eller
underskottet eller resultatet för att uttrycka slutsumman i ett visst
inkomstslag. Ändringar skall därför göras i studiestödslagen så att termi-
nologin i den överensstämmer med terminologin i inkomstskattelagen.
Förslaget innebär alltså inte någon ändring i sak utan är endast en
anpassning till terminologin i inkomstskattelagen. Vid fastställande av
inkomst enligt de nämnda bestämmelserna i studiestödslagcn är det fråga
om att summan av överskott i respektive inkomstslag skall läggas
samman. 1 stället för att i studiestödslagen använda uttrycket inkomst av
tjänst, näringsverksamhet och kapital bör således i stället uttrycket över-
skott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital införas.
Motsvarande bestämmelser om inkomst finns i studiestödslagcn
(1973:349). Den lagen upphör att gälla den 1 juli 2001, då den nya
studiestödslagen träder i kraft. Bestämmelserna i den gamla lagen gäller
dock fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet
av den nya lagen. Det är i huvudsak bestämmelser om återbetalning av
studielån och återkrav av studiemedel som behöver tillämpas även efter
den 1 juli 2001. Ett tillägg bör göras i punkten 1 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till den nya lagen av vilket det framgår att
samma inkomstbegrepp gäller vid tillämpning av den gamla lagen.
Regeringens förslag: övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
skall kompletteras med bestämmelser som avser samordning mellan
olika studiestöd för den som får särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) under den tvååriga över-
gångsperioden
Skälen for regeringens förslag: För att en studerande inte under
samma tidsperiod skall kunna uppbära olika typer av studiestöd behöver
övergångsbestämmelserna till den nya studiestödslagen kompletteras. I
den nya lagen finns cn övergångsbestämmelse, punkten 2, som reglerar
möjligheten att få svux eller svuxa under en tvåårig övergångsperiod. Det
innebär att sådana vuxenstudiestöd kommer att kunna betalas ut för tiden
fram till och med den 30 juni 2003. Av 4 kap. 3 § studiestödslagen
(1973:349) framgår att studiemedel inte får beviljas eller tas emot för
samma tid som andra typer av stöd, bl.a. svux, lämnas. En motsvarande
bestämmelse finns i 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395). I den
bestämmelsen har dock inte svux tagits upp, eftersom detta stöd inte kan
lämnas enligt den nya lagen. Med anledning av att sådant vuxenstudie-
stöd dock kan lämnas under den tvååriga övergångsperioden bör punkten
2 i övergångsbestämmelserna kompletteras med en bestämmelse som
innebär att studiemedel enligt den nya lagen inte kan lämnas samtidigt
med svux.
Om svux lämnas med stöd av punkten 2 i övergångsbestämmelserna
till den nya lagen skall 7 kap. i den gamla lagen tillämpas. I 7 kap. 20 § i
den gamla lagen finns en bestämmelse om samordning mellan svux och
20
studiemedel enligt den gamla lagen. Av 2 § lagen (1983:1030) om Prop. 2000/01:107
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa framgår att denna samordnings-
bestämmelse skall tillämpas även såvitt gäller svuxa. Punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna till den nya lagen bör kompletteras med en
bestämmelse som innebär att 7 kap. 20 § i den gamla lagen skall
tillämpas på motsvarande sätt såvitt gäller svux eller svuxa och studie-
medel enligt den nya lagen.
21
Prop. 2000/01:107
Införandet av paragrafen innebär att Landsorganisationen i Sverige (LO)
och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anförtros förvaltnings-
uppgiften att pröva frågor om fördelning av statliga bidrag till enskilda
studerande som deltar i korttidsstudier. Förslaget har behandlats i avsnitt
4.
Ändringen i bilagan innebär att offentlighetsprincipen skall tillämpas på
den del av LO:s och TCO:s verksamhet som utförs med stöd av 8 § i
lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. rör hanteringen av
bidrag till studerande som deltar i korttidsstudier. Förslaget har behand-
lats i avsnitt 4.
11 kap.
Av ändringen i andra stycket framgår att sådant bidrag vid korttidsstudier
som fördelas av LO eller TCO med stöd av lagen (1976:1046) om över-
lämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde eller av Statens institut för utbildningsstöd (Sisus)
skall vara skattefritt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4.
22
6.4
Prop. 2000/01:107
9§
Paragrafen innehåller bestämmelser om att rätten till studiemedel i form
av studielån begränsas, när den studerande uppnår en viss ålder. Från och
med det kalenderår då den studerande fyller 41 år får studielån lämnas
under högst det antal veckor som anges för respektive ålder, den s.k.
lånetrappan. I antalet veckor skall räknas in de veckor som den stude-
rande tidigare har haft studielån.
Paragrafen har nu delats upp i tre stycken. Ändringen i andra stycket
innebär att vissa tidigare studielåneveckor inte skall räknas in vid
bedömningen av om nya studielåneveckor kan lämnas.
Tidigare studielån som har lämnats för studier på grundskolenivå skall
inte alls räknas in.
När det gäller tidigare studielån för studier på gymnasienivå gäller
följande. Det antal studielåneveckor som motsvarar vad som redan har
skrivits av med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 22 § studiestödslagen
skall inte räknas in. Enligt nämnda paragraf kan studielån som har läm-
nats för studier i sådan utbildning som avses i 3 kap. 2 § andra stycket
samma lag - för att den studerande skall få grundläggande eller särskild
behörighet för grundläggande högskoleutbildning - skrivas av till viss
del, om låntagaren senare har beviljats studielån för studier i sådan
utbildning som avses i 3 kap. 2 § första stycket. I sådant fall får en sjätte-
del av det lånade beloppet jämte ränta som avser det första lånet skrivas
av för vaije 40 poäng som kan ingå i en högskoleexamen och som lån-
tagaren har genomfört med godkänt resultat. Den sammanlagda avskriv-
ningen får dock omfatta högst hälften av det först lånade beloppet. En
studerande som först fått studielån för gymnasiestudier och som därefter
får studielån för högskolestudier får alltså en del av sitt ”gymnasielån”
avskrivet, om den studerande visar att 40 poängs högskolestudier (som
kan ingå i en högskoleexamen) har genomförts med godkänt resultat.
Ändringen i andra stycket i 3 kap. 9 § innebär i ett sådant fall att den del
som motsvarar antalet avskrivna studielåneveckor inte skall räknas in vid
bedömningen av rätten till fortsatta studielån enligt 3 kap. 9 §. Denna
bedömning skall göras vaije gång en ny ansökan om studielån prövas,
utifrån hur lånesituationen just då ser ut för den studerande.
Avskrivning av lån enligt 4 kap. 22 § får inte ske beträffande sådana
lån som har lämnats samtidigt med att det högre bidraget enligt 3 kap.
13 § har lämnats. I det här avseendet, när det gäller rätten till fortsatta lån
efter 41 års ålder, skall dock sådana lån behandlas som om de hade varit
avskrivningsbara. Det innebär att det vid bedömningen av om en stude-
rande har rätt till fortsatta lån enligt 3 kap. 9 § skall bortses även från
sådana studielåneveckor som skulle ha kunnat ge rätt till avskrivning, om
inte det högre bidraget hade lämnats.
Förslagen har behandlats i avsnitt 5.1.
23
Ändringarna är en följd av de nya termer och uttryck som används i
inkomstskattclagcn (1999:1229). Förslagen har behandlats i avsnitt 5.3.
Ändringen i punkt 1 är en följd av de nya termer och uttryck som
används i inkomstskattelagen (1999:1229). Förslaget har behandlats i
avsnitt 5.3.
Ändringarna i punkt 2 avser samordning mellan olika studiestöd under
den tvååriga övergångsperiod som särskilt vuxenstudiestöd och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa kan lämnas. Förslagen har behandlats i
avsnitt 5.4.
Den nya punkten 2 a innebär att Centrala studiestödsnämnden i vissa
fall kan bevilja korttidsstudiestöd och intematbidrag till studerande även
för tid efter den 1 juli 2001. Det gäller studerande som före nämnda
datum har påbörjat cn utbildning med sådant stöd, men som avslutar
utbildningen först därefter. Stöd kan dock lämnas längst till och med den
31 augusti 2001. Förslaget har behandlats i avsnitt 4.
Den nya punkten 3 a innebär att vissa högskolestuderande som påbör-
jat sin högskoleutbildning med studiemedel före den 1 juli 2001 skall
kunna få studiemedel beviljade med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 8 §
första stycket i 1973 års lag även efter den 30 juni 2003 (punkt 3 i över-
gångsbestämmelserna). Det gäller studerande som före den nu pågående
högskoleutbildningen har bedrivit andra högskolestudier med studie-
medel och som därför kommer att bedriva mer än 240 veckors högskole-
studier för att kunna avsluta den nu pågående utbildningen. I sådant fall
skall en bedömning kunna göras av om det föreligger särskilda skäl för
att lämna studiemedel i mer än 240 veckor (sex år). Förslaget har
behandlats i avsnitt 5.2.
Ändringen i punkt 5 och den därtill anslutande nya punkten 5 a mot-
svarar de ändringar som föreslagits i 3 kap. 9 §. Förslagen har behandlats
i avsnitt 5.1. Ändringarna berör de studerande som har fått studielån eller
åtcrbctalningspliktiga studiemedel för studier på gymnasienivå enligt
1973 års studiestödslag och som ansöker om studielån för högskole-
studier enligt 1999 års studiestödslag. På samma sätt som enligt 3 kap.
9 § skall lån som har lämnats för studier på grundskolenivå inte räknas in
i den s.k. lånetrappan i 3 kap. 9 §. Vad gäller lån för studier på gymna-
sienivå skall dessa inte räknas in om lånet har skrivits av med stöd av
8 kap. 11 § i den gamla lagen, dock bara om lånet har lämnats för sådana
studier som ger grundläggande eller särskild behörighet för högskole-
studier. Det skall även bortses från sådana studielån och återbetalnings-
pliktiga studiemedel som bara på grund av att de lämnats i form av
särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa inte
kan skrivas av med stöd av 8 kap. 11 § i den gamla lagen, om lånen har
lämnats för sådana studier på gymnasienivå som ger grundläggande eller
särskild behörighet för grundläggande högskoleutbildning. Varje gång en
ny ansökan om studielån prövas skall en bedömning av rätten till studie-
lån göras, utifrån hur den aktuella lånesituationen ser ut för den stude-
rande.
Prop. 2000/01:107
24
Prop. 2000/01:107
Bilaga
Maximala antalet låneveckor för dem som är 41 år eller äldre vid studiernas böljan, beroende på
tidigare antal utnyttjade låneveckor med maximalt lånebelopp.
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winbcrg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Thomas Östros
Prop. 2000/01:107
Regeringen beslutar proposition 2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier
och vissa andra studiestödsfrågor
26