2295098GO0312000/011propproppropProposition 2000/01:1PropositionProposition102000-09-07 00:00:002025-12-19 14:06:292000-01-01 00:00:00Proposition 2000/01:1digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO031/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO031https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO031
<p>Regeringens proposition</p>
<h1><a name="caption1"></a>2000/01:1</h1>
<p>Budgetpropositionen för 2001</p>
<p>Förslag till statsbudget för budgetåret 2001, reviderad finansplan,<br>budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 2000, skatte-<br>frågor m.m.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>Regeringens proposition<br>2000/01:1</p>
<p>Budgetpropositionen för 2001</p>
<p>Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud-<br>getåret 2001 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig-<br>het med de specifikationer som fogats till förslaget.</p>
<p>Stockholm den 7 september 2000</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för<br>budgeten för 2000 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten<br>för budgetåret 2000.</p>
<p>Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2001-2003 fördelat på de av riksdagen<br>fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovisas<br>specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2001.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Förslag till statsbudget för budgetåret 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Utgifter m.m. |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 316 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 307 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>23 973 166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 530 105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>14 966 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 941 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>29 373 625</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>47 746 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 14</p></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>8 541 971</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 621 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>34 845 518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 806 918</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>11 634 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>4 214 453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>2 200 522</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>2 262 347</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 690 313</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 23</p></td><td>
<p>lord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 677 015</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 517 539</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>70 925 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>711 135 767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>3 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>714 135 767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto</p></td><td>
<p>8 208 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehovspåverkande del av överföringen från AP-fonden</p></td><td>
<p>-27 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>694 744 713</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>llnkomster m.m. 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>651 168 338</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>29 042 071</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>15 001 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>2 521 097</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>8 856 107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>10 556 100</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>717 144 713</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat lånebehov</p></td><td>
<p>-22 400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>694 744 713</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Reviderad finansplan............................................................................................17</p>
<p>1.1 En reformbudget...................................................................................17</p>
<p>1.2 Det ekonomiska läget...........................................................................20</p>
<p>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling...................................................20</p>
<p>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling..............................................................20</p>
<p>1.2.3 Kalkyler för 2002 och 2003...................................................................22</p>
<p>1.3 Den ekonomiska politiken...................................................................22</p>
<p>1.3.1 Sunda offentliga finanser......................................................................23</p>
<p>1.3.2 Stabila priser..........................................................................................25</p>
<p>1.3.3 Lönebildning..........................................................................................26</p>
<p>1.4 Reformer för full sysselsättning...........................................................28</p>
<p>1.5 Reformer för ökad välfärd....................................................................30</p>
<p>1.6 Reformer för rättvisa skatter................................................................32</p>
<p>1.7 Ett ekologiskt hållbart Sverige.............................................................33</p>
<p>1.8 Sverige - ordförande i EU....................................................................38</p>
<p>1.9 Ett Sverige för alla.................................................................................39</p>
<p>2 Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................43</p>
<p>3 Lagförslag..............................................................................................................51</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig</p>
<p>fastighetsskatt........................................................................................51</p>
<p>3.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........53</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).........58</p>
<p>3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän</p>
<p>löneavgift...............................................................................................59</p>
<p>3.5 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002</p>
<p>års taxering.............................................................................................60</p>
<p>3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän</p>
<p>pensionsavgift........................................................................................61</p>
<p>3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:802) om ändring i lagen</p>
<p>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension...................................62</p>
<p>3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig</p>
<p>ålderspensionsavgift..............................................................................63</p>
<p>3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt<br>grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i</p>
<p>vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar.................................................64</p>
<p>3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt................................................................................65</p>
<p>3.11 Förslag till lag om underlag för förmögenhetsskatt i vissa fall</p>
<p>vid 2001 års taxering..............................................................................66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på</p>
<p>energi.....................................................................................................67</p>
<p>3.13 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)............. 74</p>
<p>3.14 Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:69) om</p>
<p>försäljningsskatt på motorfordon........................................................76</p>
<p>3.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning</p>
<p>av viss privatinförsel.............................................................................77</p>
<p>3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från</p>
<p>skatt vid import, m.m...........................................................................78</p>
<p>3.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om</p>
<p>dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.......................79</p>
<p>3.18 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)......... 80</p>
<p>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten..............................................................85</p>
<p>4.1 Budgetpolitiska mål..............................................................................85</p>
<p>4.1.1 Utgiftstak för staten.............................................................................86</p>
<p>4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter....................................88</p>
<p>4.1.3 Överskott i den offentliga sektorns finanser......................................88</p>
<p>4.2 Makroekonomiska förutsättningar......................................................89</p>
<p>4.3 Politiska prioriteringar.........................................................................91</p>
<p>4.4 Statsbudgetens utveckling....................................................................97</p>
<p>4.4.1 Statsbudgetens inkomster....................................................................98</p>
<p>4.4.2 Statsbudgetens utgifter.........................................................................99</p>
<p>4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och</p>
<p>statsskulden.........................................................................................104</p>
<p>4.5 Kommunsektorns finanser.................................................................108</p>
<p>4.6 Ålderspensionssystemet.....................................................................109</p>
<p>4.7 Den offentliga sektorns finanser.......................................................110</p>
<p>5 Inkomster...........................................................................................................115</p>
<p>5.1 Inledning.............................................................................................115</p>
<p>5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m............116</p>
<p>5.1.2 Regeländringar....................................................................................117</p>
<p>5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................118</p>
<p>5.2.1 Inkomstskatt hushåll..........................................................................118</p>
<p>5.2.2 Inkomstskatt bolag.............................................................................121</p>
<p>5.2.3 Övriga inkomstskatter........................................................................122</p>
<p>5.2.4 Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................122</p>
<p>5.2.5 Egendomsskatter................................................................................123</p>
<p>5.2.6 Skatt på varor och tjänster..................................................................125</p>
<p>5.2.7 Restförda skatter m.m........................................................................128</p>
<p>5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna.........128</p>
<p>5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning......................129</p>
<p>5.4.1 Skatter..................................................................................................129</p>
<p>5.4.2 Övriga inkomster................................................................................130</p>
<p>5.4.3 Ändrad redovisning av titlar..............................................................132</p>
<p>5.4.4 Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2000............133</p>
<p>5.5 Kommunskatter..................................................................................133</p>
<p>5.6 Skattekvoten........................................................................................134</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>6 Prognos och tilläggsbudget 2000.......................................................................139</p>
<p>6.1 Inledning..............................................................................................139</p>
<p>6.2 Prognos för 2000.................................................................................139</p>
<p>6.2.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000.....................................................140</p>
<p>6.2.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde..................................................141</p>
<p>6.3 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2000......................146</p>
<p>6.3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................146</p>
<p>6.3.2 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................146</p>
<p>6.3.3 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar......................................148</p>
<p>6.3.4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg................148</p>
<p>6.3.5 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och</p>
<p>handikapp.............................................................................................149</p>
<p>6.3.6 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.................149</p>
<p>6.3.7 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...............................150</p>
<p>6.3.8 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................151</p>
<p>6.3.9 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............153</p>
<p>6.3.10 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och</p>
<p>byggande..............................................................................................153</p>
<p>6.3.11 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................154</p>
<p>6.3.12 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................154</p>
<p>6.3.13 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..........................155</p>
<p>7 Utgiftsramar och politikområden för åren 2001-2003....................................161</p>
<p>7.1 Utgifternas fördelning på utgiftsområden........................................161</p>
<p>7.2 De takbegränsade utgifternas förändring i förhållande till</p>
<p>bedömningen i 2000 års ekonomiska vårproposition.......................164</p>
<p>7.3 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme............166</p>
<p>7.4 Genomgång av utgiftsområden..........................................................167</p>
<p>7.5 Politikområden....................................................................................177</p>
<p>7.5.1 Indelning av statsbudgeten i politikområden....................................177</p>
<p>7.5.2 Politikområdesvis genomgång............................................................178</p>
<p>8 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser....................................199</p>
<p>8.1 Finansiering av investeringar och rörelsekapital...............................199</p>
<p>8.1.1 Låneramar för år 2001.........................................................................199</p>
<p>8.1.2 Räntekontokrediter för 2001..............................................................200</p>
<p>8.1.3 Sjunde AP-fonden...............................................................................201</p>
<p>8.1.4 Övrig utlåning från Riksgäldskontoret.............................................202</p>
<p>8.2 Garantier..............................................................................................202</p>
<p>8.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser....................................204</p>
<p>8.4 Bemyndigande för ramanslag.............................................................205</p>
<p>9 Skattefrågor.........................................................................................................208</p>
<p>9.1 Inledning..............................................................................................208</p>
<p>9.2 Beskattning av förvärvsinkomster......................................................209</p>
<p>9.2.1 Fortsatt inkomstskattereform: allmänna överväganden...................209</p>
<p>9.2.2 Inkomstskatten för år 2001 ................................................................211</p>
<p>9.2.3 Förändrade avgiftsnivåer för socialavgifterna...................................214</p>
<p>9.2.4 Utökade reseavdrag.............................................................................215</p>
<p>9.2.5 Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet......................216</p>
<p>9.3 Fastighetsbeskattning.........................................................................216</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>9.3.1 Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus.........................216</p>
<p>9.3.2 Fastighetsbeskattningen på längre sikt..............................................217</p>
<p>9.3.3 Kapitalvinstbeskattning av privatbostadsfastigheter och</p>
<p>privatbostadsrätter..............................................................................218</p>
<p>9.4 Förmögenhetsskatt.............................................................................219</p>
<p>9.4.1 Höjda fribelopp i förmögenhetsbeskattningen................................219</p>
<p>9.4.2 Värdering av bostadshyreshus vid 2001 års</p>
<p>förmögenhetstaxering.........................................................................219</p>
<p>9.5 Skatteförslagens fördelningseffekter.................................................220</p>
<p>9.6 Grön skatteväxling m.m.....................................................................225</p>
<p>9.6.1 Allmänt om skatteväxling..................................................................225</p>
<p>9.6.2 Förslag till förändringar i energi- och miljöbeskattningen</p>
<p>för år 2001 ...........................................................................................225</p>
<p>9.6.2.1 Närmare utformning av de ändrade energi- och koldioxid-</p>
<p>skatterna för år 2001...........................................................................226</p>
<p>9.6.2.2 Förskjutning av skatteuttaget från energiskatt till koldioxid-</p>
<p>skatt......................................................................................................226</p>
<p>9.6.2.3 Höjd koldioxidskatt...........................................................................227</p>
<p>9.6.2.4 Höjd energiskatt på el........................................................................227</p>
<p>9.6.2.5 Höjd skatt på dieselolja......................................................................228</p>
<p>9.6.3 Utredningsuppdrag inför en fortsatt skatteväxling..........................228</p>
<p>9.6.4 Andrad basmånad för indexering av energi- och</p>
<p>koldioxidskattesatserna......................................................................231</p>
<p>9.6.5 Förändringar i skatten på arbete för år 2001.....................................231</p>
<p>9.6.6 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende företag i</p>
<p>kalk- och cementbranscherna m.m....................................................232</p>
<p>9.7 Fordons- och försäljningsskatt..........................................................232</p>
<p>9.8 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror............................234</p>
<p>9.9 Mervärdesskatt....................................................................................235</p>
<p>9.10 Andra förslag i särpropositioner under hösten 2000........................235</p>
<p>9.10.1 Propositioner med budgetpåverkan..................................................235</p>
<p>9.10.2 Övriga propositioner..........................................................................236</p>
<p>9.11 Finansiella effekter..............................................................................236</p>
<p>10 Utveckling av den ekonomiska styrningen......................................................243</p>
<p>10.1 Bakgrund.............................................................................................243</p>
<p>10.2 Pågående utvecklingsarbete...............................................................243</p>
<p>10.3 Presentationen av statsbudgeten........................................................244</p>
<p>10.4 Styrning med mål och resursramar i en verksamhetsstruktur.........244</p>
<p>10.5 Styrning av myndigheter....................................................................245</p>
<p>10.6 Ett stegvist genomförande.................................................................245</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster</p>
<p>Bilaga 2 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Bilaga 5 Utvecklingpå lång sikt</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Utgifter m.m.....................................................................................................................4</p>
<p>Inkomster m.m..................................................................................................................5</p>
<p>1.1 Förslag i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen</p>
<p>för 2001....................................................................................................................19</p>
<p>1.2 Försörjningsbalans....................................................................................................21</p>
<p>1.3 Nyckeltal...................................................................................................................21</p>
<p>1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................22</p>
<p>1.5 Offentliga finanser....................................................................................................23</p>
<p>1.6 Skolpengar.................................................................................................................29</p>
<p>1.7 Familjepolitiska reformer.........................................................................................30</p>
<p>2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya</p>
<p>anslag för budgetåret 2000......................................................................................46</p>
<p>4.1 Utgiftstak för staten.................................................................................................86</p>
<p>4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................86</p>
<p>4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................86</p>
<p>4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten........................................................87</p>
<p>4.5 Utgiftstak för staten.................................................................................................87</p>
<p>4.6 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................88</p>
<p>4.7 Centrala makroekonomiska förutsättningar..................................................... 90</p>
<p>4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2001-2003 ................................93</p>
<p>4.9 Större utgiftsreformer med ikraftträdande 2001 ....................................................97</p>
<p>4.10 Statsbudgetens inkomster......................................................................................98</p>
<p>4.11 Statsbudgetens utgifter 1999-2003 ........................................................................99</p>
<p>4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 1999-2003.............................100</p>
<p>4.13 Takbegränsade utgifter 1999-2003.......................................................................101</p>
<p>4.14 De takbegränsade utgifternas förändring i fasta priser 1999-2003...................101</p>
<p>4.15 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 1999-2003 (summa</p>
<p>utgiftsområden)..................................................................................................102</p>
<p>4.16 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor...................................................103</p>
<p>4.17 Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................105</p>
<p>4.18 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter.......................106</p>
<p>4.19 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande.......................................107</p>
<p>4.20 Kommunsektorns finanser...................................................................................109</p>
<p>4.21 Ålderspensionssystemet.......................................................................................109</p>
<p>4.22 Den offentliga sektorna finanser.........................................................................111</p>
<p>5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster</p>
<p>enligt NR och statsbudgetens inkomster............................................................115</p>
<p>5.2 Differenser jämfört med den ekonomiska vårpropositionen..............................116</p>
<p>5.3 Antaganden och förändringar jämfört med den ekonomiska</p>
<p>vårpropositionen...................................................................................................117</p>
<p>5.4 Bruttoeffekter av regeländringar, periodiserad redovisning................................117</p>
<p>5.5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1998-2003......................................................119</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>5.6 Prisutveckling för småhus......................................................................................124</p>
<p>5.7 Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp..............................................................124</p>
<p>5.8 Skatt på energi.........................................................................................................127</p>
<p>5.9 Periodiserade skatter och skatter enligt NR.........................................................128</p>
<p>5.10 Offentliga sektorns totala inkomster..................................................................128</p>
<p>5.11 Statsbudgetens skatter..........................................................................................130</p>
<p>5.12 Statsbudgetens inkomster 1999-2003................................................................. 131</p>
<p>5.13 Utvecklingen av skatteunderlaget 1998-2003....................................................134</p>
<p>5.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av</p>
<p>OECD-länder.......................................................................................................135</p>
<p>5.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad</p>
<p>skattekvot..............................................................................................................135</p>
<p>6.1 Budgetsaldo och statsskuld år 2000....................................................................... 140</p>
<p>6.2 Takbegränsade utgifter år 2000.............................................................................. 140</p>
<p>6.3 Begränsningsbelopp 2000 ...................................................................................... 141</p>
<p>6.4 Prognos för takbegränsade utgifter 2000.............................................................. 145</p>
<p>6.5 .............................................................................................................................152</p>
<p>7.1 Större omflyttningar av utgifter under utgiftstaket 2001-2003.......................... 162</p>
<p>7.2 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2001-2003...............................................163</p>
<p>7.3 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2000 års ekonomiska</p>
<p>vårproposition och budgetpropositionen för 2001........................................... 164</p>
<p>7.4 Budgeteringsmarginal och saldoutrymme............................................................167</p>
<p>7.5 Statsbudgeten fördelad på politikområden 2001..................................................178</p>
<p>Politikområden fördelade per utgiftsområde.............................................................195</p>
<p>8.1 Låneram budgetåret 2001....................................................................................... 199</p>
<p>8.2 Investeringslån och låneramar 1997-2000............................................................200</p>
<p>8.3 Räntekontokrediter 2000 och kreditramar för budgetåret 2001.........................201</p>
<p>8.4 Övriga kreditramar i RGK.....................................................................................202</p>
<p>8.5 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2001 ... 205</p>
<p>9.1 Allmänt grundavdrag, skiktgränser och brytpunkter år 2000 respektive år</p>
<p>2001 enligt regeringens förslag............................................................................213</p>
<p>9.2 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2001 enligt</p>
<p>regeringens förslag. Kronor per månad och i procent av taxerad inkomst.......214</p>
<p>9.3 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2001...........................................................................215</p>
<p>9.4 Inkomstskattesänkningar och disponibel inkomst justerad för</p>
<p>försörjningsbörda för olika grupper av hushåll..................................................222</p>
<p>9.5 Förändringar i fastighets- och förmögenhetsskatt för hushåll bosatta i</p>
<p>eget hem i olika regioner......................................................................................223</p>
<p>9.6 Förändringar i fastighets- och förmögenhetsskatt för hushåll bosatta i</p>
<p>hyres- och bostadsrätt i olika regioner................................................................224</p>
<p>9.7 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2001 m.m.............................239</p>
<p>Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och periodiserade<br>effekter för offentlig sektor år 2001-2003 samt varaktiga effekter<br>för offentlig sektor...............................................................................................239</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>1.1 10-årig ränteskillnad mot Tyskland..........................................................................26</p>
<p>1.2 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt av valutor..............26</p>
<p>1.3 Total energianvändning 1970-1998..........................................................................37</p>
<p>1.4 Energieffektivitet 1980-1998...................................................................................38</p>
<p>1.5 Förändring för inkomstgrupper. Andrad disponibel inkomst justerad för</p>
<p>försörjningsbörda till följd ändrade skatte- och bidragsregler.............................40</p>
<p>1.6 Förändring för kvinnor och män.............................................................................40</p>
<p>4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2003'.............................................................................98</p>
<p>4.2 Realekonomiskt fördelade takbegränsade utgifter 2001<sup>1</sup>....................................102</p>
<p>4.3 Statsskuldsräntor som andel av BNP....................................................................103</p>
<p>4.4 Statsskuldsräntor som andel av statens skatteinkomster.....................................103</p>
<p>4.5 Statsskulden som andel av BNP och i miljarder kronor......................................108</p>
<p>5.1 Realisationsvinster 1987-2003...............................................................................120</p>
<p>5.2 Förmögenhetsskatt 1991-2003, hushåll................................................................123</p>
<p>5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning..........................................................125</p>
<p>5.4 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper..................................125</p>
<p>5.5 Förändring av kommun- och landstingsskatter....................................................134</p>
<p>6.1 Utgiftsprognos 2000 jämfört med anvisade medel i budgetpropositionen</p>
<p>för 2000..................................................................................................................142</p>
<p>8.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993-juni 2000.........................................200</p>
<p>8.2 Saldo på myndigheternas räntekonton perioden juni 1997-juni 2000................201</p>
<p>13</p>
<p>Reviderad finansplan</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>1 Reviderad finansplan</h1>
<h2>1.1 En reformbudget</h2>
<p>2001 års budget är en budget för framtiden.</p>
<p>Grunden för en offensiv och framtidsinriktad<br>politik är en stark ekonomi. Den ekonomiska<br>politiken syftar därför till att understödja och<br>förlänga de senaste årens goda ekonomiska ut-<br>veckling. Det handlar om att på en och samma<br>gång prioritera tillväxt och rättvisa samtidigt som<br>skuldbördan för kommande generationer måste<br>minskas.</p>
<p>Barnen står i centrum för politiken. Den<br>svenska skolan skall vara en av världens bästa.<br>Att satsa mer pengar på skolan är en god och<br>hållbar framtidssatsning. Välfärdspolitiken driver<br>det svenska samhället framåt. Nu finns utrymme<br>för välfärdsreformer och sänkta skatter med egna<br>pengar, samtidigt som den offentliga skulden<br>amorteras. Sverige skall även i framtiden visa att<br>det går att förena tillväxt med rättvisa.</p>
<p>En politik för uthålligt hög tillväxt</p>
<p>Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är god.<br>Arbetslösheten faller och sysselsättningen stiger.<br>Målet att sänka den öppna arbetslösheten till 4<br>procent har så gott som uppnåtts. Den offentliga<br>skulden minskar i snabb takt. Sverige har ett<br>stort och växande överskott i utrikeshandeln.<br>Svensk ekonomi har inte utvecklats så väl och<br>balanserat sedan 1960-talet.</p>
<p>Regeringen gör nu bedömningen att det re-<br>sursutnyttjande som kan uppnås utan risk för<br>överhettning är högre än vad som tidigare be-<br>dömdes som möjligt. Den goda tillväxten är inte<br>enbart en tillfällig konjunkturuppgång utan en<br></p>
<p>anpassning till ett långsiktigt högre resursut-<br>nyttjande.</p>
<p>För att förlänga uppgången och göra den ut-<br>hållig föreslår regeringen ökade avbetalningar på<br>den offentliga skulden och sänkta skatter riktade<br>mot låg- och medelinkomsttagare. Dessutom<br>förverkligas de reformer för tillväxt och rättvisa<br>som föreslogs i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen.</p>
<p>Avvägningen mellan amorteringar, utgiftsök-<br>ningar och skattesänkningar sker utifrån kon-<br>junktur- och fördelningspolitiska hänsynstagan-<br>den. Dessutom måste budgetmålen klaras.<br>Svensk ekonomi skall fortsätta att växa utan att<br>överhettningstendenser uppkommer.</p>
<p>Forskning, teknisk spetskompetens och bred<br>delaktighet medverkar till att svensk ekonomi<br>kan växa i en hög takt utan att det uppkommer<br>obalanser. Sverige skall behålla sin världsledande<br>position inom strategiskt viktiga områden som<br>t.ex. informationsteknologi, telekommunikation<br>och bioteknik. Att fördela licenser för den nya<br>generationens mobiltelefoner till de företag som<br>bäst bidrar till denna utveckling utan höga av-<br>gifter är en del i strategin. Regeringen avser att<br>arbeta för att Sverige skall behålla sin ledning<br>även inom biotekniken.</p>
<p>En politik för starka offentliga finanser</p>
<p>En god välfärd kräver starka offentliga finanser.</p>
<p>Målet för de offentliga finanserna är att de<br>skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i<br>genomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål<br>ligger fast. Härmed skapas en stabilare grund<br>inför de utmaningar som följer av att andelen<br>äldre ökar kraftigt nästa årtionde.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utifrån det långsiktiga målet fastställs sedan<br>mål för varje enskilt år. Regeringen föreslår i<br>samband med budgetpropositionen ett mål för<br>de offentliga finanserna det kommande året.<br>Målet bestäms utifrån den bedömning av kon-<br>junkturläge m.m. som då kan göras. I enlighet<br>med detta föreslår regeringen nu att målet för<br>överskottet i de offentliga finanserna 2001 höjs<br>från 2,0 till 2,5 procent av BNP för att minska<br>risken för överhettning.</p>
<p>Utgiftstaken ligger fast och skall klaras. En<br>ansvarsfull budgetpolitik lägger grunden för en<br>fortsatt stark ekonomisk utveckling. Utgiftsta-<br>ken som andel av BNP faller fram till 2002 och<br>stabiliseras därefter. Trots det finns det utrymme<br>för reformer eftersom utgiftstaken ökar i reala<br>termer.</p>
<p>En politik för välfärd</p>
<p>För att nå fram till målet ett rättvist och jämställt<br>samhälle krävs en generell och gemensamt finan-<br>sierad välfärd.</p>
<p>De reformer som tidigare presenterats ge-<br>nomförs nu. Resurserna till skola, vård och om-<br>sorg ökar. Barnbidraget höjs och de sämst ställda<br>pensionärerna tillförs ökade resurser. Första ste-<br>get i maxtaxereformen genomförs. Biståndet<br>höjs. Offensiven för tillväxt, jämställdhet, rättvi-<br>sa och full sysselsättning fullföljs.</p>
<p>Ytterligare steg måste dock tas för att stärka<br>välfärden. På samma sätt som vården under de<br>närmaste åren tillförs 9 miljarder kronor föreslås<br>nu en långsiktig satsning för skolan. Visionen är<br>ett samhälle där alla barn möter rättvisa villkor<br>och får en bra start i livet.</p>
<p>För att fler barn skall kunna nå målen behövs<br>extra resurser, främst till de elever som har behov<br>av särskilt stöd. Därför föreslår regeringen att<br>skolan och fritidshemmen tillförs kraftigt ökade<br>resurser. Under de kommande åren ökas resur-<br>serna till skolan med 1 miljard kronor per år.<br>Från 2006 tillförs 5 miljarder kronor mer än i<br>dag. Fler vuxna i skolan bidrar till att skapa en<br>bättre skola. Regeringen föreslår även att kon-<br>taktdagarna i den tillfälliga föräldrapenningen<br>återinförs nästa år. Därmed förbättras möjlighe-<br>terna för kvinnor och män att ta aktiv del i sina<br>barns vardag.</p>
<p>Även inom andra välfärdsområden föreslår re-<br>geringen ytterligare resurser. Utöver tidigare avi-<br>serade tillskott föreslår regeringen att tandvården<br>tillförs ytterligare 100 miljoner kronor nästa år.<br></p>
<p>Dessutom föreslås en förbättring av det särskilda<br>bostadstillägget för pensionärer, vilket gynnar de<br>sämst ställda pensionärerna.</p>
<p>En politik för jobb</p>
<p>En hög sysselsättning är grunden för välfärden.</p>
<p>Regeringen föreslog i samband med den eko-<br>nomiska vårpropositionen en offensiv för tillväxt<br>och rättvisa. Denna offensiv har fokus på jobben<br>och genomförs nu med full kraft.</p>
<p>Åtgärder genomförs för att ytterligare pressa<br>tillbaka arbetslösheten. Målet om att sänka den<br>öppna arbetslösheten till 4 procents öppen ar-<br>betslöshet 2000 har så gott som uppnåtts.</p>
<p>Åtgärder genomförs för att öka sysselsätt-<br>ningen och tillväxten. Målet om att andelen re-<br>guljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och<br>64 år skall vara minst 80 procent skall uppnås<br>2004.</p>
<p>Åtgärder genomförs för att öka arbetskrafts-<br>deltagandet bland invandrare. Det är slöseri med<br>resurser att människor med invandrarbakgrund<br>har högre arbetslöshet och lägre sysselsättnings-<br>grad än övriga svenskar.</p>
<p>Utvecklingen visar på ökad ohälsa. Detta är<br>både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt per-<br>spektiv allvarligt. Regeringen har därför tillsatt<br>en arbetsgrupp som utarbetar en handlingsplan<br>för att minska ohälsan. Arbetet omfattar en över-<br>syn av bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning,<br>tillsynen över arbetsmiljön och förtidspension.<br>Det är av största vikt att arbetsförhållanden och<br>arbetsmiljö inte ger upphov till sjukdom och ar-<br>betsskada. Förebyggande arbete skall därför pri-<br>oriteras. Aktiva åtgärder skall genomföras för att<br>sjukskrivna och förtidspensionerade skall kunna<br>återgå till ett arbetsliv som inte ger skador eller<br>sjukdomar och inte sliter ut människor.</p>
<p>En politik för tillväxt i hela Sverige</p>
<p>Utformningen av den samlade näringspolitiken<br>är av stor betydelse för att tillförsäkra en hög och<br>varaktig tillväxt i hela landet. Regeringen har in-<br>om det näringspolitiska området under de se-<br>naste åren genomfört ett antal insatser i tillväxt-<br>främjande syfte.</p>
<p>- I den IT-proposition som lämnats till riksda-<br>gen föreslås att stöd skall kunna lämnas till<br>utbyggnad av IT-infrastruktur.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>- En väl fungerande infrastruktur har en avgö-<br>rande betydelse för att det svenska näringsli-<br>vet skall utvecklas väl. I budgetpropositionen<br>prioriteras insatser för att öka underhåll, bä-<br>righet och rekonstruktion av vägar och järn-<br>vägar. Dessutom tillförs särskilda medel till<br>insatser för översvämningsskadade vägar.</p>
<p>- För att stimulera näringsklimatet och skapa<br>goda förutsättningar för nyetablering av fö-<br>retag samt möjligheter för redan etablerade<br>företag att växa, måste arbetet drivas vidare<br>när det gäller kapitalförsörjning, regelförenk-<br>ling, information, service och rådgivning,<br>kompetens och kunskapsöverföring samt en<br>väl fungerade konkurrens.</p>
<p>- Inriktningen i regionalpolitiken är att skapa<br>förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt,<br>rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga lev-<br>nadsvillkor skapas för medborgarna i hela ri-<br>ket. En regionalpolitiskt kommitté arbetar för<br>närvarande med att ta fram en strategi för re-<br>gional balans. Regeringen avser att återkom-<br>ma till riksdagen med anledning av utred-<br>ningens slutbetänkande.</p>
<p>En politik för rättvisa skatter och god miljö</p>
<p>De starka offentliga finanserna har möjliggjort<br>skattesänkningar i år som både stimulerar till-<br>växten och ökar rättvisan. Regeringen gör nu be-<br>dömningen att det finns ett utrymme för ytterli-<br>gare skattesänkningar riktade mot framförallt<br>låg- och medelinkomsttagare.</p>
<p>Regeringen föreslår en kompensation för yt-<br>terligare en fjärdedel av de egenavgifter som lön-<br>tagarna betalar till pensionssystemet. Därmed får<br>löntagarna kompensation för hälften av de ege-<br>navgifter som de betalar. Egenavgifterna infördes<br>som en del av budgetsaneringen under 1990-<br>talet. De förbättrade offentliga finanserna möj-<br>liggör nu en kompensation. Egenavgifterna är en<br>tung börda framför allt för låginkomsttagarna.<br>Regeringen föreslår även att skiktgränsen för<br>statlig inkomstskatt höjs. Inkomstskattesänk-<br>ningama minskar andelen skattebetalare som<br>betalar statsskatt till 16 procent. Dessa åtgärder<br>sänker marginalskatterna för låg- och medelin-<br>komsttagare och har en positiv fördelningsprofil.<br>Dessutom föreslås en höjning av reseavdraget till<br>16 kronor milen. Genom dessa skattesänkningar,<br>maxtaxereformen och utbildningsinsatser kan<br>arbetskraftsutbudet stimuleras.</p>
<p>En grön skatteväxling - att skatten på miljö-<br>skadlig aktivitet höjs samtidigt som skatten på<br>arbete sänks - är en del av en skattepolitik för så-<br>väl ekonomisk som ekologisk uthållighet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 1.1 Förslag i den ekonomiska vårpropositionen och i<br>budgetpropositionen för 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Förslag i vårpropositionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offensiv för tillväxt och rättvisa</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>9,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökad rättvisa och trygghet</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnen vår framtid</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett ekologiskt hållbart Sverige</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationell solidaritet</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgår finansiering</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa reformer i VPOO</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Alkoholförebyggande åtgärder</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Garantipension</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontaktdagar</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skolan</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>2,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbara Sverige</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Väghållning</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgiftsreformer</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsreformer B P01</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>4,53</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1/4-dels inkomstskattereform</p></td><td>
<p>12,50</p></td><td>
<p>13,80</p></td><td>
<p>15,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt moms för kollektivtrafik</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt reseavdrag</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,29</p></td></tr>
</table>
<p>Grön skatteväxling</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Höjt grundavdrag</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>2,80</p></td><td>
<p>2,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt arbetsgivaravgift</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda miljöskatter</p></td><td>
<p>-3,18</p></td><td>
<p>-2,95</p></td><td>
<p>-2,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skattesänkningar BP 01<sup>1</sup></p></td><td>
<p>13,52</p></td><td>
<p>15,45</p></td><td>
<p>16,71</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>'Exklusive de skatteförändringar som föreslås för att neutralisera effekterna av</p></td></tr>
</table>
<p>höjda taxeringsvärden.</p>
<p>I tabellen sker redovisningen i nationalräkenskapstermer. Det innebär bl.a. att<br>åtgärdernas effekter periodiseras till de år då betalning sker. För en redovisning<br>där skatteförändringarna hänförs till de år då de avser hänvisas till tabell 9.4 i<br>kapitel 9.</p>
<p>För 2001 bedöms utrymmet för en grön skatte-<br>växling vara drygt 3 miljarder kronor. Regering-<br>en föreslår därför att koldioxidskatten, diesel-<br>skatten och elskatten höjs. Dessa intäkter<br>används för att finansiera en sänkning av arbets-<br>givaravgiften samt en höjning av grundavdraget<br>med 1 200 kronor. Såväl det allmänna grundav-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>draget som det särskilda grundavdraget för pen-<br>sionärer höjs.</p>
<p>Inom miljöområdet föreslås en rad andra<br>skatteförändringar. För att gynna kollektivtrafi-<br>ken föreslås en halvering av momsen på denna.<br>Fordonsskatten för äldre dieseldrivna personbi-<br>lar höjs samtidigt som försäljningsskatten på<br>motorcyklar, lätta lastbilar och bussar tas bort.<br>Miljöbonusen för vindkraftverk bibehålls.</p>
<p>De senaste åren har fastighetspriserna ökat på<br>många håll i Sverige. År 2001 kommer taxerings-<br>värdena till följd av detta att stiga kraftigt i de<br>områden där priserna har stigit som mest. Om<br>inga åtgärder vidtages kommer statens intäkter<br>till följd av detta att öka med ca 10 miljarder<br>kronor nästa år.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att dessa skatteintäkter<br>används för att sänka skattesatsen på småhus från<br>1,5 till 1,2 procent och skattesatsen på hyreshus<br>från 1,2 till 0,7 procent av taxeringsvärdet. Sam-<br>tidigt höjs fribeloppet i förmögenhetsskatten till<br>1 miljon kronor för ensamstående och 1,5 miljo-<br>ner kronor för sambeskattade par. För att undvi-<br>ka att personer med låga inkomster betalar för<br>stor andel av sin inkomst i fastighetsskatt har re-<br>geringen inlett ett arbete som syftar till att pre-<br>sentera ett förslag till en begränsningsregel för<br>fastighetsskatten. Regeringen föreslår även att<br>skatten vid försäljning av privatbostäder höjs<br>från 15 till 20 procent.</p>
<p>En politik för samarbete</p>
<p>Regeringen avser skapa största möjliga uppslut-<br>ning för en politik för full sysselsättning. Ar-<br>betsmarknadens parter har en viktig roll i detta<br>sammanhang. Budgetpropositionen bygger på en<br>överenskommelse mellan den socialdemokratis-<br>ka regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,<br>vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska<br>politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-<br>budgeten för 2000, anslagen för 2001 och de nu<br>föreslagna skatteförändringarna.</p>
<p>Samarbetet berör fem områden - ekonomi,<br>sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -<br>och innefattar både konkreta förslag och åtagan-<br>den inför framtiden. Genom detta samarbete be-<br>kräftas att det finns en politisk majoritet för en<br>ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-<br>sättning, rättvis fördelning, ett offentligt över-<br>skott om 2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel och prisstabilitet. Politiken<br></p>
<p>syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och<br>ekologisk hållbarhet.</p>
<h2>1.2 Det ekonomiska läget</h2>
<p>Svensk ekonomi utvecklas väl till följd av både<br>stigande inhemsk efterfrågan, ökat utbud och en<br>god internationell konjunktur. Tillväxten beräk-<br>nas bli 3,9 procent i år och 3,5 procent nästa år.</p>
<p>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling</p>
<p>Utsikterna för världsekonomin är gynnsamma.<br>Den globala tillväxten väntas i år uppgå till 4,5<br>procent och nästa år till 4 procent.</p>
<p>Konjunkturen i EU stärks ytterligare och till-<br>växten väntas uppgå till ca 3,5 procent i år och till<br>drygt 3 procent nästa år. Tillväxten drivs av en<br>fortsatt stark inhemsk efterfrågan i kombination<br>med en gynnsam exporttillväxt.</p>
<p>Den amerikanska ekonomin utvecklas väl.<br>Högkonjunkturen har nu pågått oavbrutet sedan<br>1992. I år förutses den fortsatt starka inhemska<br>efterfrågan bidra till att den amerikanska eko-<br>nomin växer med hela 5 procent. Under nästa år<br>väntas tillväxten dämpas till ca 3 procent.</p>
<p>Utsikterna för den japanska ekonomin är fort-<br>satt osäkra. Den inhemska efterfrågan är svag.<br>Vissa positiva tecken finns dock, bl.a. i form av<br>en relativt stark återhämtning i industriproduk-<br>tionen. Tillväxten i den japanska ekonomin för-<br>väntas uppgå till drygt 1 procent i år och till<br>knappt 1,5 procent nästa år.</p>
<p>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling</p>
<p>Den svenska ekonomin fortsätter att växa. Mel-<br>lan 1997 och 2000 beräknas svensk ekonomi växa<br>med i genomsnitt drygt 3 procent per år.</p>
<p>Förutsättningarna för en fortsatt god ekono-<br>misk utveckling är gynnsamma. Överskotten i de<br>offentliga finanserna är stabila och det finns ett<br>samhällsekonomiskt utrymme för att öka den<br>offentliga välfärden, sänka skatterna och att öka<br>avbetalningen på den offentliga skulden. Trots<br>den höga tillväxten är prisökningarna låga.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 1.2 Försörjningsbalans |</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mdr</p></td><td colspan="2">
<p>Procentuell<br>volymförändring</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushällens konsumtionsutgifter'</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsumtionsutgifter'</p></td><td>
<p>533</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p>
<p>Lagerbidrag</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 972</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>‘Utvecklingen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i<br>hushållssektorn. Siffrorna visar volymutvecklingen exklusive denna effekt.<br><sup>2</sup>Bidrag till BNP-tillväxten.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Svensk export gynnas både av uppgången i<br>världsekonomin och av att Sverige har ett myck-<br>et starkt näringsliv inom bl.a. telekommunika-<br>tion och informationsteknologi. Vissa kapaci-<br>tetsrestriktioner inom basindustrin bidrar till att<br>exporttillväxten dämpas nästa år jämfört med<br>årets mycket starka tillväxt.</p>
<p>Den inhemska efterfrågan fortsätter att ut-<br>vecklas starkt. Den låga inflationen och en<br>snabbt stigande sysselsättning medför att hus-<br>hållens inkomster utvecklas väl. De nu föreslagna<br>skattesänkningarna stärker hushållens ekonomi.<br>Samtidigt stimuleras arbetskraftsutbudet bl.a. till<br>följd av minskade marginaleffekter.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 1.3 Nyckeltal 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Förändring från föregående år i procent om ej annat anges</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska program<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot, nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 10-års statsobligation*</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 10-års statsobligation*</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index*</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>122</p></td></tr>
</table>
<p>‘Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>2</sup>Utvecklingen 2000 påverkas av att svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushålls-<br>sektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten ingår<br>sparande i avtalspension.</p>
<p><sup>3</sup> Procent av BNP</p>
<p><sup>4</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Fi-<br>nansdepartementet</p>
<p>Investeringsaktiviteten väntas åter tillta. Bo-<br>stadsbyggandet tar fart även om utbudsrestrik-<br></p>
<p>tioner dämpar uppgången. Den starka industri-<br>konjunkturen innebär ett stort behov av att<br>bygga ut produktionskapaciteten. Inom andra<br>delar av näringslivet bedöms investeringarna öka<br>långsammare än tidigare.</p>
<p>Inflationen är fortsatt låg. Prisökningstakten<br>uppgick endast till ca 1,2 procent i juli i år. Dessa<br>prisökningar beror till stor del på de höjda pri-<br>serna på oljeprodukter. Den starka efterfrågan<br>väntas emellertid medföra en viss uppgång i den<br>underliggande inflationen under nästa år. Infla-<br>tionstakten mätt som KPI beräknas uppgå till 1,7<br>procent mot slutet av nästa år.</p>
<p>Sammantaget förväntas tillväxten de närmaste<br>åren vara fortsatt god samtidigt som inflationen<br>förblir låg. De lediga resurserna är i utgångsläget<br>så stora att BNP kan växa med 3,9 procent i år<br>och med 3,5 procent nästa år utan att några bety-<br>dande bristsituationer förväntas uppstå.</p>
<p>Sysselsättning och arbetslöshet</p>
<p>Svensk arbetsmarknad utvecklas väl även om<br>problem kvarstår. Regeringen och riksdagen<br>satte 1996 upp målet att den öppna arbetslöshe-<br>ten skulle halveras från dåvarande 8 procent till 4<br>procent 2000. Det målet har nu så gott som upp-<br>nåtts. I maj 2000 var den öppna arbetslösheten<br>totalt 4,1 procent, för kvinnor 3,8 procent.</p>
<p>Under slutet av året beräknas den öppna ar-<br>betslösheten hamna runt 4 procent. Mätt som<br>årsgenomsnitt beräknas den öppna arbetslöshe-<br>ten innevarande år uppgå till 4,6 procent och<br>2001 till 3,8 procent.</p>
<p>Därefter är målet full sysselsättning. Som ett<br>led i att nå detta satte regeringen 1998 upp målet<br>om att andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och<br>64 år skulle öka från dåvarande knappt 75 pro-<br>cent till 80 procent 2004. Även det målet ligger<br>inom räckhåll. Sysselsättningen ökar över i stort<br>sett hela landet, men fortfarande finns stora regi-<br>onala obalanser. De flesta nya jobben tillkommer<br>i den privata tjänstesektorn.</p>
<p>Mycket tyder på en fortsatt god sysselsätt-<br>ningsökning under resten av året. Antalet nyan-<br>mälda platser steg kraftigt i början av året. Syssel-<br>sättningen beräknas växa med ca 134 000<br>personer mellan 1999 och 2001. Ökningen sker<br>nästan uteslutande i den privata sektorn. Den re-<br>guljära sysselsättningsgraden för personer mellan<br>20 och 64 år förutses stiga till 77,7 procent nästa<br>år.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3 927</p></td><td>
<p>3 986</p></td><td>
<p>3 963</p></td><td>
<p>3 922</p></td><td>
<p>3 979</p></td><td>
<p>4 068</p></td><td>
<p>4 149</p></td><td>
<p>4 202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringslivet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2 633</p></td><td>
<p>2 697</p></td><td>
<p>2 698</p></td><td>
<p>2 695</p></td><td>
<p>2 735</p></td><td>
<p>2 805</p></td><td>
<p>2 886</p></td><td>
<p>2 929</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav offentliga myndigheter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1290</p></td><td>
<p>1 287</p></td><td>
<p>1 263</p></td><td>
<p>1 223</p></td><td>
<p>1 241</p></td><td>
<p>1 260</p></td><td>
<p>1 260</p></td><td>
<p>1 270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>74,2</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön<sup>4</sup></p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitetsutveckling i näringslivet<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>z</sup>Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen<br><sup>3</sup>I procent av arbetskraften</p>
<p><sup>4</sup>Ärlig procentuell förändring</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet</p>
<p>Trots den snabbt fallande arbetslösheten finns<br>det fortfarande lediga resurser på arbetsmarkna-<br>den. Det förväntas inte uppstå några generella<br>bristsituationer i år och nästa år. Regionalt och i<br>vissa sektorer finns det dock tecken på bristsitu-<br>ationer.</p>
<p>Kraftfulla insatser görs för att öka arbets-<br>kraftsutbudet. Maxtaxereformen innebär sänkta<br>marginaleffekter för barnfamiljer. Kompensation<br>för en del av egenavgifterna och justeringar av<br>skiktgränsen för att minska andelen som betalar<br>statsskatt sänker marginalskatterna för låg- och<br>medelinkomsttagare.</p>
<p>Systemet med anställningsstöd och den nyli-<br>gen införda aktivitetsgarantin syftar till att öka<br>sysselsättningsgraden för de grupper som fortfa-<br>rande har svag förankring på arbetsmarknaden.<br>Äldre, funktionshindrade och utomnordiska<br>medborgare är prioriterade grupper.</p>
<p>De övergripande målet för regeringens arbets-<br>grupp på ohälsoområdet är att ge människor för-<br>utsättningar att förbli eller återgå i arbete efter<br>förmåga. Aktiva åtgärder skall genomföras för<br>att sjukskrivna och förtidspensionerade skall<br>kunna återgå till arbetslivet. Det gäller helt eller<br>delvis.</p>
<p>Regeringen avser att införa ett system för in-<br>dividuell kompetensutveckling i arbetslivet för<br>att förstärka arbetstagarens position på en allt-<br>mer krävande och föränderlig arbetsmarknad.<br>Stora satsningar sker på utbildning och kompe-<br>tenshöjning. Genom att fler utbildningsplatser<br>skapas vid universitet och högskolor dämpas ök-<br>ningen av arbetskraftsutbudet något under peri-<br>oden. På lite längre sikt är de ökade utbild-<br>ningsinsatserna däremot positiva för arbets-<br>kraftsutbudet då antalet personer med god ut-<br></p>
<p>bildning ökar. Därmed ökar möjligheterna för<br>att Sverige åter skall nå full sysselsättning.</p>
<p>1.2.3 Kalkyler för 2002 och 2003</p>
<p>Efter en lång period av god tillväxt antas gapet<br>mellan faktisk och potentiell BNP slutas i slutet<br>av 2001. Det innebär att tillväxten därefter be-<br>stäms av produktivitetstillväxten samt av möjlig-<br>heterna att ytterligare öka resursutnyttjandet<br>utan att inflationen tar fart.</p>
<p>För tiden efter 2001 görs ingen prognos för<br>den ekonomiska utvecklingen. Istället görs en<br>kalkyl utifrån vissa antaganden. BNP antas såle-<br>des öka i takt med produktivitetsökningen och<br>ökningen av arbetskraftsutbudet, vilka samman-<br>taget väntas möjliggöra en tillväxt på drygt 2<br>procent vardera året. Det finns dock tecken som<br>tyder på att den långsiktigt uthålliga tillväxten<br>kan vara någon eller några tiondels procenten-<br>heter högre än så.</p>
<p>Arbetsmarknaden och lönebildningen har hit-<br>tills fungerat bättre än vad många bedömt som<br>möjligt. De sammanlagda löneökningarna inklu-<br>sive löneglidning antas även efter 2001 bli 3,5<br>procent per år. Det är viktigt att löneökningarna<br>blir måttliga för att utvecklingen på arbetsmark-<br>naden skall förbli gynnsam även under de kom-<br>mande åren.</p>
<h2>1.3 Den ekonomiska politiken</h2>
<p>Utgångspunkten för den ekonomiska politiken<br>är att sunda offentliga finanser, stabila priser och</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>en väl fungerande lönebildning är grunden för en<br>hög och uthållig tillväxt och sysselsättning.<br></p>
<p>för de offentliga finanserna nära balans eller i<br>överskott.</p>
<p>1.3.1 Sunda offentliga finanser</p>
<p>Överskottsmålet 2001</p>
<p>Finans- och budgetpolitiken styrs av två övergri-<br>pande mål: De offentliga finanserna skall uppvisa<br>ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel och utgifterna skall inte<br>överstiga de uppsatta utgiftstaken.</p>
<p>Det finns en rad orsaker till att bägge dessa<br>mål är av central betydelse för den ekonomiska<br>politiken:</p>
<p>- En god välfärd kräver starka offentliga finan-<br>ser. Andelen äldre kommer att öka kraftigt i<br>framtiden. Detta medför såväl ökade utgifter<br>för pensioner, vård och omsorg, som lägre in-<br>komster till följd av att andelen människor i<br>arbetsför ålder minskar.</p>
<p>- Det måste finnas en säkerhetsmarginal i de<br>offentliga finanserna så att nästa lågkonjunk-<br>tur kan mötas med en motverkande finans-<br>politik. Alltför stora underskott skulle även i<br>en lågkonjunktur kunna leda till en kraftig<br>ränteuppgång.</p>
<p>- Sparandet i Sverige bör vara högt för att Sve-<br>riges internationella skuldsättning skall kunna<br>minska samtidigt som investeringsnivån är<br>hög. Även den offentliga sektorn bör bidra<br>till detta.</p>
<p>- Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre in-<br>komster används för att bekosta varaktigt<br>högre utgifter. Därigenom undviks smärt-<br>samma besparingar när konjunkturen försäm-<br>ras.</p>
<p>- Sverige har i stabilitets- och tillväxtpakten in-<br>om EU åtagit sig att ha ett medelfristigt mål<br></p>
<p>Utifrån det långsiktiga målet för de offentliga fi-<br>nanserna om ett överskott på 2 procent av BNP i<br>genomsnitt över en konjunkturcykel fastställs<br>preciserade mål för varje år. Regeringen föreslår i<br>samband med budgetpropositionen ett mål för<br>det kommande året. Målet bestäms utifrån den<br>bedömning av konjunkturläge m.m. som då kan<br>göras. Utgångspunkten är att 2,0 procents över-<br>skott skall uppnås när resursutnyttjandet i svensk<br>ekonomi ligger på en nivå som är möjlig att upp-<br>rätthålla utan att inflationen tar fart, dvs. det<br>långsiktigt uthålliga resursutnyttjandet.</p>
<p>I förra årets budgetproposition fastställdes att<br>överskottsmålet för de offentliga finanserna in-<br>nevarande år skulle vara 2,0 procent mot bak-<br>grund av att det långsiktigt uthålliga resursut-<br>nyttjandet då bedömdes uppnås i år. Regeringen<br>fastslog vidare att om tillväxten av konjunktur-<br>mässiga skäl väsentligen skulle avvika från den<br>beräknade tillväxten skulle motsvarande avvikel-<br>se tolereras för överskottsmålet. I år beräknas de<br>offentliga finanserna uppvisa ett överskott på 3,4<br>procent av BNP, dvs. klart över målet.</p>
<p>Regeringen gör nu bedömningen att resursut-<br>nyttjandet i ekonomin kan öka mer än vad som<br>tidigare har bedömts vara möjligt utan att infla-<br>tionen tar fart. Gapet mellan faktiskt och poten-<br>tiell BNP antas nu slutas i slutet av 2001. Detta är<br>en mycket positiv utveckling. Därmed finns det<br>ett utrymme för en högre tillväxt än den långsik-<br>tigt uthålliga både i år och nästa år utan att infla-<br>tionen tar fart.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>ITabell 1.5 Offentliga finanser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>53,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>59,1</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot<sup>1</sup></p></td><td>
<p>47,3</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>51,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-10,8</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskottsmål</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>11.4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77,4</p></td><td>
<p>76,3</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>72,4</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>53,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive skatter till EU</p>
<p><sup>2</sup> Mätt enligt Maastrichtreglerna</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Det finns en rad orsaker till denna bedömning.<br>Svensk ekonomi har sedan mitten av 1990-talet<br>genomgått stora förändringar. Budgetsanering,<br>låginflationspolitik, ökad konkurrens och sats-<br>ningar på utbildning och företagande är några<br>förklaringar till att svensk ekonomi utvecklas<br>bättre än väntat. Arbetsmarknadspolitikens in-<br>riktning på aktivitet och kompetens är en annan<br>viktig förklaring.</p>
<p>Om finanspolitiken skulle inriktas på att nå ett<br>överskott 2001 på 2,0 procent av BNP genom<br>förslag om kraftiga skattesänkningar och utgift-<br>sökningar skulle det i nuvarande konjunkturläge<br>medföra en markant ökad risk för överhettning.<br>De historiska erfarenheterna visar entydigt att de<br>mänskliga och samhällsekonomiska påfrestning-<br>arna vid en överhettning blir stora.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att målet för över-<br>skottet i de offentliga finanserna 2001 höjs från<br>2,0 till 2,5 procent av BNP för att minska risken<br>för överhettning. Därmed kan den offentliga<br>skulden minskas. Om tillväxten av konjunktur-<br>mässiga skäl väsentligt skulle avvika från den be-<br>räknade skall dock motsvarande avvikelse från<br>överskottsmålet tolereras.</p>
<p>Även efter denna höjning bedöms överskottet<br>i de offentliga finanserna överstiga det nu upp-<br>satta målet, givet den bedömning av den ekono-<br>miska utvecklingen som nu kan göras. Detta<br>överstigande överskott, som bl.a. är en följd av<br>extraordinära inkomster, skall ses som en säker-<br>hetsmarginal och kommer inte att utnyttjas för<br>reformer. Erfarenheterna från 1990-talet visar<br>tydligt vikten av att uppsatta mål uppnås. För-<br>troende tar oerhört lång tid att bygga upp, men<br>kan förloras på mycket kort tid.</p>
<p>Trots att överskottsmålet höjs och säkerhets-<br>marginalen säkerställs finns det ett utrymme att<br>både öka utgifterna och sänka skatterna utan att<br>för den skull risken för överhettning ökar vä-<br>sentligt. Dessutom minskar den offentliga skul-<br>den kraftigt vilket stärker Sverige långsiktigt.</p>
<p>I vårpropositionen föreslog regeringen en rad<br>reformer men inga skattesänkningar. Regeringen<br>fullföljer nu reformerna men föreslår nu även<br>skattesänkningar på ca 13 miljarder kronor nästa<br>år. Vidare föreslås att “frysningen” av taxerings-<br>värdena på småhus och hyreshus upphör så att<br>kopplingen mellan taxeringsvärden och mark-<br>nadsvärden återställs. För att undvika att skat-<br>teintäkterna ökar som en följd av att taxerings-<br>värdena höjs föreslås sänkta skattesatser för<br>småhus och hyreshus samt justering av förmö-<br>genhetsskattens fribelopp.</p>
<p>Som en följd av regeringens förslag blir fi-<br>nanspolitiken expansiv nästa år. Detta skall ses<br>mot bakgrund av att det då finns lediga resurser i<br>svensk ekonomi. Finanspolitiken blir dock be-<br>tydligt mindre expansiv än om hela utrymmet<br>över det tidigare målet om ett överskott för de<br>offentliga finanserna på 2,0 procent hade an-<br>vänts.</p>
<p>Överskotten efter 2001</p>
<p>För åren efter 2001 antas de årliga överskotten i<br>de offentliga finanserna bli 2,0 procent av BNP.<br>Om inga beslut fattas om skattesänkningar eller<br>utgiftsökningar skulle överskotten dock bli be-<br>tydligt större än så. Rent kalkylmässigt tillförs<br>därför hushållssektorn det överskjutande över-<br>skottet i form av en s.k. beräkningsteknisk<br>överföring. Givet den bedömning av konsumtio-<br>nen som gjorts kommer hushållens sparande då<br>att öka. Även om en sådan utveckling inte är<br>orimlig skall sparkvotens förändring i första<br>hand ses som en teknisk konsekvens av övriga<br>antaganden.</p>
<p>Konsekvenserna av överskotten för den of-<br>fentliga skulden är stora. Bruttoskulden, mätt<br>enligt de s.k. Maastrichtreglerna, ligger nu under<br>60 procent av BNP. Nettoskulden förväntas vara<br>borta nästa år.</p>
<p>Minskande skuld är en i hög grad önskvärd<br>utveckling. Långtidsutredningen (SOU 2000:7)<br>visar att de offentliga välfärdssystemen kommer<br>att sättas under en betydande press i och med att<br>andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt från<br>omkring 2008. Antalet personer i yrkesaktiv ål-<br>der minskar samtidigt som fler skall försörjas via<br>bland annat pensioner. Samtidigt kan efterfrågan<br>på vård och omsorg förväntas öka. Färre arbe-<br>tande skall försörja allt fler äldre. I bilaga 5 redo-<br>visas hur en minskande skuldbörda på kort sikt<br>underlättar finansieringen av välfärden på längre<br>sikt.</p>
<p>För att klara de påfrestningar på samhällseko-<br>nomin och de offentliga finanserna som följer av<br>att andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt<br>fr.o.m. 2008 krävs överskott i de offentliga finan-<br>serna under ett antal år framöver. Detta är ett<br>viktigt skäl till att upprätthålla målet om 2 pro-<br>cent överskott i genomsnitt över en konjunktur-<br>cykel.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftstaken</p>
<p>Sedan saneringen av de offentliga finanserna på-<br>börjades 1994 har statsbudgeten förbättrats i<br>snabb takt. En bidragande orsak till framgången<br>har varit reformeringen av budgetprocessen som<br>genomfördes i slutet av 1990-talet.</p>
<p>Enligt den nya budgetprocessen föreslår rege-<br>ringen i den ekonomiska vårpropositionen ett<br>tak för de statliga utgifterna. Detta tak får sedan<br>inte överskridas. Utgiftstaken bestäms tre år i<br>förväg och har sedan de infördes 1997 klarats<br>samtliga år. Systemet med utgiftstak har fungerat<br>väl.</p>
<p>Det finns dock en viss risk för att utgiftstaket<br>överskrids i år om inga åtgärder vidtages. Rege-<br>ringen föreslår därför vissa utgiftsbegränsande<br>åtgärder. Regeringens bedömning är att utgifts-<br>taket efter dessa åtgärder kommer att klaras med<br>en budgeteringsmarginal på ca 0,6 miljarder kro-<br>nor. Regeringen följer noga utvecklingen och<br>kommer att vidta åtgärder om så skulle visa sig<br>nödvändigt. Utgiftstaken skall klaras.</p>
<p>Mellan 2000 och 2001 höjs utgiftstaket enligt<br>tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Detta<br>tillskott används bl.a. till ökade resurser till skola,<br>vård och omsorg, höjt barnbidrag, ökade resurser<br>till de sämst ställda pensionärerna och kraftiga<br>satsningar inom rättsväsendet. Den goda eko-<br>nomiska utvecklingen gör det dessutom möjligt<br>att nästa år sänka skatterna med ca 13 miljarder<br>kronor i förhållande till innevarande år. Välfär-<br>den ökar samtidigt som skatterna sänks.</p>
<p>Även nästa år beräknas utgifterna ligga nära<br>utgiftstaket. Ett stort problem är de ökade ut-<br>gifterna för den tilltagande ohälsan. Kostnadsut-<br>vecklingen är en återspegling av en oacceptabel<br>ökning av ohälsan inom arbetslivet Regeringen<br>har tillsatt en arbetsgrupp som utarbetar en<br>handlingsplan för hela ohälsoarbetet.</p>
<p>Den nya budgetprocessen har på det hela taget<br>fungerat väl och har på ett avgörande sätt för-<br>bättrat betingelserna för en ansvarsfull ekono-<br>misk politik. Det finns dock en del problem. I<br>utvärderingen av budgetprocessen (SOU<br>2000:61) har en rad åtgärder föreslagits. Försla-<br>gen är på remiss. Dessutom pågår en översyn i<br>riksdagen. Regeringen avser att återkomma till<br>frågan om hur budgetprocessen skulle kunna<br>förbättras.</p>
<p>Utgångspunkten för regeringens fortsatta ut-<br>veckling av budgetprocessen är att principerna<br>om budgetdisciplin i de offentliga finanserna inte<br></p>
<p>får försvagas i förhållande till de principer som<br>för närvarande gäller.</p>
<p>1.3.2 Stabila priser</p>
<p>Stabila priser är en grundläggande förutsättning<br>för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-<br>flation försämrar förutsättningarna för en uthål-<br>ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt<br>hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd in-<br>flation har negativa fördelningseffekter.</p>
<p>Riksbanken bedriver penningpolitiken själv-<br>ständigt. Den övergripande uppgiften för pen-<br>ningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken har<br>definierat prisstabilitet som att ökningen av kon-<br>sumentprisindex skall begränsas till 2 procent<br>med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och<br>nedåt.</p>
<p>Regeringen stöder penningpolitikens inrikt-<br>ning och står bakom inflationsmålet.</p>
<p>Inflationen är fortsatt låg trots den starka ef-<br>terfrågan i svensk ekonomi. I år beräknas KPI<br>öka med 1,1 procent under loppet av året. Nästa<br>år väntas KPI öka med 1,7 procent.</p>
<p>Riksbanken har förtydligat att det för närva-<br>rande är bedömningen av UND1X under i första<br>hand ett till två år fram i tiden som avgör ut-<br>formningen av penningpolitiken. UND1X är ett<br>inflationsmått där de direkta effekterna av för-<br>ändrade räntor, skatter och subventioner har ex-<br>kluderats från KPI. I år beräknas UND1X öka<br>med 1,1 procent. Nästa år väntas UND1X öka<br>med 1,3 procent.</p>
<p>Räntan</p>
<p>Under 1999 steg de internationella räntorna med<br>ca 2 procentenheter på grund av den allt starkare<br>globala tillväxten. Sedan årsskiftet har en stabili-<br>sering ägt rum och de 10-åriga räntorna har fallit<br>med i storleksordningen 0,5 procentenheter.</p>
<p>Trots den internationella ränteuppgången har<br>de svenska obligationsräntorna stigit något<br>mindre än de tyska. Räntegapet mot Tyskland,<br>som för fem år sedan var drygt 4 procentenheter,<br>har i det närmaste försvunnit. Saneringen av de<br>offentliga finanserna och förtroendet för prissta-<br>bilitetspolitiken har lagt grunden för denna ut-<br>veckling.</p>
<p>Under maj och juni var den 10-åriga svenska<br>obligationsräntan t.o.m. lägre än den tyska. Den</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>långa räntan i Sverige ligger i september 2000<br>knappt en tiondels procentenhet över den tyska.</p>
<p>Diagram 1.1 10-årig ränteskillnad mot Tyskland</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-1.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Svensk penningpolitik har under det gångna året<br>lagts om i mindre expansiv riktning mot bak-<br>grund av den starka tillväxten och ett gradvis<br>ökat resursutnyttjande. Trots en stark efterfrå-<br>gan har inflationen varit fortsatt låg och infla-<br>tionsförväntningarna har legat i linje med infla-<br>tionsmålet.</p>
<p>Förtroendet för de offentliga finanserna, pris-<br>stabilitetsmålet, stärkt konkurrens och lägre in-<br>flationsbenägenhet har skapat förutsättningar för<br>gynnsamma inflationsutsikter. Riksbanken har<br>höjt styrräntan från som lägst 2,90 till 3,75 pro-<br>cent. Den svenska styrräntan är trots dessa höj-<br>ningar lägre än ECB:s styrränta.</p>
<p>Kronan</p>
<p>Kronan har varit relativt stabil gentemot ett ge-<br>nomsnitt av valutor sedan början av 1999. Kro-<br>nan har trendmässigt stärkts gentemot euron och<br>noteras nu till ca 8,40 kronor per euro. Förstärk-<br>ningen gentemot euron har i huvudsak balanse-<br>rats av en försvagning gentemot dollarn. Den<br>starka kronutvecklingen under våren kan delvis<br>ha berott på direktinvesteringar och köp av<br>svenska aktier.</p>
<p>Diagram 1.2 Kronans växelkurs gentemot euron och ett<br>vägt genomsnitt av valutor</p>
<p>SEK/EUR.</p>
<p>TCW-index 1992-11-18 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-2.png" style="width:161pt;height:106pt;"/>
<p>Anm: En lägre valutakurs betyder en starkare krona.</p>
<p>9.20</p>
<p>9,00</p>
<p>8,80</p>
<p>8,60</p>
<p>8,40</p>
<p>8.20</p>
<p>8,00</p>
<p>EMU</p>
<p>Införandet av EU:s gemensamma valuta euron<br>utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den<br>europeiska integrationen. Valutaunionen påver-<br>kar i hög utsträckning Sverige både ekonomiskt<br>och politiskt, även då vi som hittills står utanför.<br>Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i<br>euro att införas i valutaunionen. Sverige kommer<br>som ordförande i EU att, om så behövs, bidra till<br>att ett effektivt införande säkerställs. Det är vik-<br>tigt för tillväxten och stabiliteten i hela EU att<br>valutaunionen blir en framgång.</p>
<p>Sverige har valt att inte delta i valutaunionen<br>från starten. Sverige håller dock dörren öppen<br>för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande<br>måste ha ett brett folkligt stöd och skall under-<br>ställas svenska folket för prövning i en folkom-<br>röstning.</p>
<p>En utredning kommer att tillsättas om finans-<br>politikens förutsättningar vid ett svenskt delta-<br>gande i valutaunionen. Denna utredning kom-<br>mer även att analysera behovet av s.k.<br>buffertfonder för att öka stabiliseringspolitikens<br>möjligheter.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det för närva-<br>rande inte är aktuellt att delta i det europeiska<br>växelkurssamarbetet ERM2.</p>
<p>1.3.3 Lönebildning</p>
<p>En väl fungerande lönebildning är av avgörande<br>betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut-<br>veckling med målet om full sysselsättning. De<br>nominella löneökningarna måste förbli måttliga<br>även om efterfrågan på arbetskraft fortsätter att</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>stiga och den öppna arbetslösheten minskar i<br>snabb takt. Om löneökningarna blir för höga<br>riskerar arbetslösheten att åter stiga. Målet är att<br>förena låg inflation och goda reallöneökningar<br>med kraftigt stigande sysselsättning.</p>
<p>Svensk lönebildning står inför ett betydelse-<br>fullt prov i samband med 2001 års avtalsrörelse.<br>För första gången efter den djupa ekonomiska<br>krisen på 1990-talet skall nya löner sättas på näst<br>intill hela arbetsmarknaden i en situation som<br>präglas av sjunkande arbetslöshet och stigande<br>efterfrågan på arbetskraft i kombination med låg<br>inflation och dämpade löneökningar i omvärl-<br>den.</p>
<p>De grundläggande förutsättningarna för att<br>arbetsmarknadens parter skall kunna hantera den<br>stora utmaning de står inför är i flera avseenden<br>goda:</p>
<p>- Ett stabilt och starkt förtroende för prisstabi-<br>liteten har etablerats. Ingen löntagare behöver<br>längre riskera att de löneökningar som för-<br>handlas fram gröps ur av en okontrollerad in-<br>flationsutveckling.</p>
<p>- Löntagarna har under de senaste åren fått er-<br>fara att måttliga nominella löneökningar kan<br>bidra till en god och stabil reallöneutveckling.</p>
<p>- Arbetsgivarna har blivit allt mer medvetna om<br>de begränsningar som finns vad gäller möjlig-<br>heter att övervältra kostnaderna på konsu-<br>menterna.</p>
<p>- Sysselsättningen har ökat och ett visst utrym-<br>me för sänkta skatter har skapats. Situationen<br>för många löntagare har under den senaste<br>avtalsperioden förbättrats påtagligt som en<br>följd av den goda sysselsättningsutvecklingen.</p>
<p>Regeringen föreslår nu ytterligare sänkningar av<br>skatterna. Om avtalsrörelsen skulle medföra allt-<br>för stora löneökningar finns det en risk för att<br>Sverige hamnar i en överhettningssituation.<br>Därigenom skulle det samhällsekonomiska ut-<br>rymmet för ytterligare skattesänkningar de kom-<br>mande åren försvinna. I en sådan situation kan<br>det till och med finnas skäl att ompröva finans-<br>politiken.</p>
<p>Inflationen är dock fortfarande låg och de<br>sammanlagda löneökningarna är måttliga. Be-<br>dömningarna framöver är också gynnsamma.<br>Medvetenheten om de samband som finns mel-<br>lan sysselsättning, produktivitetstillväxt och re-<br>allöneutveckling har ökat. En fortsatt god syssel-<br>sättningsutveckling förutsätter att det utrymme<br></p>
<p>för reallöneökningar som skapas av den långsik-<br>tiga produktivitetsutvecklingen i ekonomin inte<br>överskrids.</p>
<p>Betydande förändringar har genomförts av de<br>institutionella ramarna för lönebildningen. Inom<br>flera avtalsområden har samarbetsavtal tecknats<br>där parterna bland annat kommit överens om<br>nya förhandlingsregler. Ett nytt medlingsinstitut<br>har inrättats med uppgift att understödja parter-<br>na i deras strävan att förena en stabil reallöneut-<br>veckling med en fortsatt snabb och uthållig sys-<br>selsättningstillväxt. Vissa förändringar har även<br>genomförts i det legala ramverk inom vilket för-<br>handlingarna bedrivs.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har i ökad utsträck-<br>ning inriktats på att minska risken för flaskhalsar<br>på arbetsmarknaden och betydande utbildnings-<br>satsningar har gjorts i syfte att öka tillgången på<br>högt kvalificerad arbetskraft.</p>
<p>I det nuvarande ekonomiska läget kan trots<br>detta trycket uppåt på lönerna för de mest efter-<br>traktade grupperna på arbetsmarknaden och i de<br>snabbast växande regionerna bli stort. De pro-<br>blem som det kan medföra måste kunna hanteras<br>av arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Lönebildningen har en stor påverkan på<br>många områden. Arbetsmarknadens parter har<br>ett speciellt ansvar för att motverka löneskillna-<br>der på grund av kön. Det är en av jämställdhets-<br>politikens viktigaste frågor. Regeringen har där-<br>för föreslagit en skärpning av jämställdhetslagen.</p>
<p>Arbetstid</p>
<p>Utgångspunkten för regeringens arbete i arbets-<br>tidsfrågan är att det är angeläget att korta arbets-<br>tiderna och att öka individernas inflytande över<br>arbetstidens förläggning. En förkortning av ar-<br>betstiden kan ske såväl genom avtal som lagstift-<br>ning. Om alla skall kunna få del av en arbets-<br>tidsförkortning behövs en lagstiftning. Det är<br>regeringens avsikt att åstadkomma en arbetstids-<br>reform inom ramen för en förändrad lagstift-<br>ning.</p>
<p>Arbetstidsfrågan rymmer viktiga välfärdspoli-<br>tiska val. Arbetstidsförkortning diskuteras i<br>samhällsdebatten som ett medel för att minska<br>risken för utbrändhet och ge utrymme för ett liv<br>som inte enbart kretsar kring arbetet. Efter flera<br>år med en ökad medelarbetstid per sysselsatt<br>finns det hos många en önskan att öka utrymmet<br>för livet vid sidan av arbetslivet.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Värdet av en arbetstidsförkortning måste dock<br>alltid vägas mot behovet av andra reformer och<br>hänsyn måste tas till kostnaderna. Kortar vi ar-<br>betstiden tar vi ut en del av framtida tillväxt i<br>form av mer fri tid istället för i ökad privat och<br>offentligt konsumtion. De långsiktiga konsek-<br>venserna av en arbetstidsförkortning för den of-<br>fentliga verksamheten måste särskilt beaktas.</p>
<p>Regeringskansliets arbetsgrupp för arbets-<br>tidsfrågor har haft i uppdrag att bedöma förut-<br>sättningarna för och konsekvenserna av olika ar-<br>betstidsförändringar. Analyserna har avsett både<br>ekonomiska aspekter och välfärdseffekter. Rap-<br>porten "Kortare arbetstid - för och emot" har va-<br>rit föremål för remissbehandling. Remissvaren<br>bereds för närvarande inom regeringskansliet.<br>Under senare tid har också LO och TCO pre-<br>senterat förslag till arbetstidsreformer.</p>
<p>Det är angeläget med en arbetstidsreform. Re-<br>geringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kon-<br>staterar dock att takten, omfattningen och tillvä-<br>gagångssättet för en arbetstidsreform kräver<br>ytterligare överväganden.</p>
<p>Arbetsmiljö</p>
<p>För att möta problemen i dagens arbetsliv ford-<br>ras en arbetsmiljöpolitik som medger olika lös-<br>ningar, anpassade efter individens önskemål och<br>verksamhetens krav och som gör både arbetsta-<br>gare och arbetsgivare till vinnare. I centrum för<br>den produktiva arbetsmiljön och det goda arbe-<br>tet står samspelet mellan arbetsgivaren och den<br>anställde i uppläggningen och organisationen av<br>arbetet.</p>
<p>Regeringens arbetsmiljöpolitik skall främja en<br>god tillväxt och en tryggad välfärd. Regeringen<br>föreslår därför att anslaget till Arbetarskyddsver-<br>ket utökas med 70 miljoner kronor, varav 20<br>miljoner kronor anslogs redan i den ekonomiska<br>vårpropositionen. Samtidigt pågår ett lagstift-<br>ningsarbete som syftar till att förbättra möjlig-<br>heterna till tillsyn. Därmed kan arbetsmiljöarbe-<br>tet förbättras, särskilt när det gäller metod-<br>utveckling och gentemot de mest utsatta arbets-<br>platserna.</p>
<h2>1.4 Reformer för full sysselsättning</h2>
<p>Sverige skall vara ett land med full sysselsättning,<br>hög tillväxt och god välfärd. Grunden för detta är<br></p>
<p>sunda offentliga finanser och stabila priser. Uti-<br>från denna grund genomförs en offensiv för full<br>sysselsättning samtidigt som det görs betydande<br>satsningar inom utbildningsområdet. Utbild-<br>ning, utveckling och kompetens skall prägla hela<br>Sverige.</p>
<p>En offensiv för full sysselsättning</p>
<p>Den totala arbetsinsatsen i Sverige, dvs det totala<br>antalet arbetade timmar, är av avgörande betydel-<br>se för möjligheten att ha en god välfärd. Ett högt<br>arbetsutbud är viktigt för såväl den framtida till-<br>växten som möjligheterna att finansiera välfärds-<br>systemen när andelen äldre ökar.</p>
<p>Långtidsutredningen (SOU 2000:7) pekar på<br>vikten av att redan i dag vidta åtgärder för att<br>Sverige skall stå väl förberett att möta framtiden.<br>Den politik inriktad på hållbar tillväxt, ökad sys-<br>selsättning och sunda offentliga finanser som re-<br>geringen drivit sedan 1994 ligger väl i linje med<br>vad som krävs för att möta de utmaningar som<br>Långtidsutredningen lyfter fram.</p>
<p>Regeringen presenterade i den ekonomiska<br>vårpropositionen en offensiv för tillväxt och rätt-<br>visa. Målet är full sysselsättning. Nu förverkligas<br>denna offensiv:</p>
<p>Arbetslösheten skall pressas tillbaka. Sverige<br>skall åter visa att det går att kombinera låg infla-<br>tion och låg arbetslöshet med rättvisa och jämlika<br>livsvillkor. Ett brett åtgärdsprogram genomförs<br>för att arbetslösheten skall kunna pressas ned till<br>4 procent under år 2000. Programmet innebär<br>bl.a.</p>
<p>- att de arbetsmarknadspolitiska programmen i<br>än högre grad riktas in mot de långtidsarbets-<br>lösa,</p>
<p>- att kraven på aktivitet i arbetslöshetsförsäk-<br>ringen tydliggörs,</p>
<p>- att ett generöst anställningsstöd har införts<br>för de arbetsgivare som anställer personer<br>som varit arbetslösa under lång tid.</p>
<p>Sysselsättningen och arbetskraftsutbudet skall<br>öka. Den viktigaste vägen för att motverka ris-<br>ken för att människor stängs ute från arbets-<br>marknaden är åtgärder som höjer sysselsättning-<br>en. Arbete har ett egenvärde och ger egen för-<br>sörjning och självkänsla. Dessutom är det av stor<br>vikt att varje individs förmåga till arbete tas till<br>vara för att arbetsutbudet skall öka och för att vi</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>skall ha råd att behålla en god välfärd. Program-<br>met innebär bl.a.</p>
<p>- att aktiva åtgärder genomförs för att sjuk-<br>skrivna och förtidspensionerade skall kunna<br>återgå till arbetslivet,</p>
<p>- att Kunskapslyftet förlängs för att öka utbu-<br>det av utbildad arbetskraft,</p>
<p>- att det införs en maxtaxa inom barnomsorgen<br>som minskar marginaleffekterna och därmed<br>främjar arbete och utbildning.</p>
<p>Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för<br>alla. Människor med invandrarbakgrund har idag<br>en betydligt högre arbetslöshet och lägre syssel-<br>sättning än övriga svenskar. Detta måste ändras.<br>Alla behövs på arbetsmarknaden. Programmet<br>innebär bl.a.</p>
<p>- att möjligheten att komplettera utbildningen<br>för utländskt utbildade personer förstärks,</p>
<p>- att åtgärder genomförs för att stimulera et-<br>nisk/kulturell mångfald inom offentlig för-<br>valtning och privata företag,</p>
<p>- att resurser satsas på rådgivningsinsatser för<br>invandrare som startar eller driver småföretag.</p>
<p>Kunskap och utbildning</p>
<p>Sverige skall vara en framstående kunskapsna-<br>tion. Bredd och spets i kompetensen kommer att<br>avgöra vår framtida konkurrenskraft. Sverige<br>skall vara ett land som präglas av företagsamhet<br>och innovationskraft. Ny teknik, nya kunskaper<br>och nya idéer är nödvändiga drivkrafter för sam-<br>hällets utveckling.</p>
<p>Kunskap och en välutbildad befolkning är en<br>viktig del av regeringens politik för tillväxt och<br>rättvisa. Internationellt framstående utbildning<br>och livslångt lärande för alla - från förskolan till<br>högskolan och i arbetslivet - är ett kraftfullt<br>verktyg för jämlikhet och utveckling.</p>
<p>Förstärkningen av förskolans pedagogiska<br>uppdrag markerar dess uppgift i det livslånga lä-<br>randet. Allmän förskola för fyra- och femåringar,<br>maxtaxa och utökad rätt till förskola för barn till<br>arbetssökande och föräldralediga ger fler tillgång<br>till förskola.</p>
<p>Svensk skola uppvisar goda resultat i interna-<br>tionella jämförelser. Samtidigt står skolan inför<br>betydande svårigheter och utmaningar. Det nya<br>betygssystemet gör kraven tydligare än tidigare.<br>Mer än var tionde elev som slutar grundskolan är<br></p>
<p>inte behörig till gymnasieskolan. Detta är inte<br>acceptabelt. Alla elever måste få goda grundläg-<br>gande kunskaper, lära sig läsa, skriva och räkna.</p>
<p>I gymnasieskolan måste långt fler elever nå<br>målen. Tillväxten och de nya resurserna ger<br>kommunerna kraftigt ökade resurser vilket ska-<br>par stora möjligheter till satsningar på skolan.<br>Dessutom sker betydande satsningar på lärarnas<br>kompetensutveckling. Den garanterade under-<br>visningstiden utökas på samtliga gymnasiepro-<br>gram från och med nästa år. Regeringen avser<br>även att förbättra uppföljningen av resultaten i<br>skolan.</p>
<p>Regeringen föreslår därför kraftigt ökade re-<br>surser till skolan de kommande åren. Under pe-<br>rioden 2001-2006 skall skolan tillföras 17,5 mil-<br>jarder kronor. Redan nästa år tillförs skolan 0,5<br>miljarder kronor. Därefter ökar tilldelningen<br>med en miljard kronor per år fram till dess att<br>nivån 5 miljarder kronor är nådd.</p>
<p>Tabell 1.6 Skolpengar</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>^00^^002 2003 2m<sub>>i>B</sub>2005 2006</p>
<p>0,5 1,5 2,5 3,5 4,5 5,0</p>
<p>Regeringen föreslår även att de så kallade kon-<br>taktdagarna i den tillfälliga föräldrapenningen<br>återinförs nästa år.</p>
<p>Expansionen av högskolan fortsätter. Det<br>långsiktiga målet är att 50 procent av en årskull<br>skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder.<br>Antalet utbildningsplatser ökar med ca 100 000<br>mellan 1997 och 2003. Utbyggnaden har haft sin<br>tyngdpunkt mot naturvetenskap och teknik men<br>nu sker en breddning till andra områden.</p>
<p>Studiestödssystemet reformeras och studie-<br>bidragets andel av studiemedlen höjs. Bidragets<br>andel kommer fr.o.m. andra halvåret 2001 att va-<br>ra 34,5 procent av studiestödet. Dessutom höjs<br>fribeloppet och studiemedlen görs pensions-<br>grun dande.</p>
<p>Sverige använder sammantaget närmare fyra<br>procent av BNP till forskning och utveckling<br>(FoU). Det är mer än något annat land i världen.<br>Staten har ett särskilt ansvar för att garantera<br>forskningens frihet och att stödja vital grund-<br>forskning och forskarutbildning. De statliga an-<br>slagen till grundforskning och forskarutbildning<br>ökar med närmare 1,3 miljarder kronor under<br>perioden 2000 till 2003. Forskarutbildningen är<br>strategiskt viktig eftersom behovet av forskarut-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>bildade ökar både inom högskolan och i det öv-<br>riga samhället.</p>
<h2>1.5 Reformer för ökad välfärd</h2>
<p>De närmaste åren satsas betydande resurser inom<br>centrala välfärdsområden. Den generella välfär-<br>den utgör grunden för regeringens strävan mot<br>utveckling och jämlikhet. Barnfamiljernas eko-<br>nomi stärks. Resurserna till vård, skola och om-<br>sorg ökar kraftigt. Därutöver tillkommer en rad<br>åtgärder för ökad rättvisa och trygghet i Sverige.</p>
<p>Barnen</p>
<p>Sverige skall vara ett land där alla barn och ung-<br>domar får en bra uppväxt. Under de närmaste<br>åren görs betydande satsningar på barnfamiljer.<br>Sammantaget uppgår de av regeringen tidigare<br>aviserade tillskotten till barnfamiljerna till ca 9<br>miljarder kronor 2003. Dessutom tillkommer ca<br>6 miljarder kronor för studiestödsreformen.</p>
<p>Barnbidraget och studiebidraget höjs den 1 ja-<br>nuari 2001 med ytterligare 100 kronor i måna-<br>den. Barnbidraget och studiebidraget blir därmed<br>950 kronor per barn och månad. Flerbarnstilläg-<br>gen höjs i motsvarande mån.</p>
<p>En bred familjepolitisk reform införs stegvis.<br>Barn till arbetssökande ges rätt till förskoleverk-<br>samhet den 1 juli 2001. En maxtaxa i barnomsor-<br>gen införs 2002 och medel tillförs kommunerna<br>för att kvalitetssäkra denna verksamhet. Maxtax-<br>an ligger på 3 procent av inkomsten, högst 1 140<br>kronor i månaden för att ha ett barn på dagis.</p>
<p>Föräldraförsäkringen förlängs 2002 med en<br>månad. Inom ramen för den förlängda föräldra-<br>försäkringen reserveras två månader för mam-<br>man respektive pappan. Detta innebär att ytterli-<br>gare en s.k. pappa- och mammamånad införs i<br>föräldraförsäkringen Dessutom införs rätt till<br>barnomsorg för barn till föräldrar som är ar-<br>betslösa och föräldrar som är föräldralediga med<br>yngre syskon. Allmän förskola för 4- och 5-<br>åringar införs 2003.</p>
<p>Tabell 1.7 Familjepolitiska reformer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maxtaxa m.m.</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>4 400</p></td><td>
<p>5 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiemedel (inkl, pensioner)</p></td><td>
<p>2 100</p></td><td>
<p>5 600</p></td><td>
<p>6 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mamma-/Pappamånad</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidragshöjning (inkl, stu-<br>diebidrag i studiehjälpen)</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontaktdagar</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa reformer</p></td><td>
<p>4 810</p></td><td>
<p>12 660</p></td><td>
<p>15 580</p></td></tr>
</table>
<p>En god välfärd</p>
<p>Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt land.<br>Varje människa måste få möjlighet att använda<br>sin förmåga och vilja till delaktighet. Därför skall<br>all diskriminering bekämpas. Lika möjligheter<br>skall gälla för alla oavsett kön, etnisk eller kultu-<br>rell bakgrund.</p>
<p>En politik för rättvisa grundas på utbildning,<br>arbete och den generella välfärden. Om alla har<br>tillgång till bra utbildning ger det en jämn för-<br>delning av kunskaper. Behov - inte ekonomiska<br>förhållanden - skall bestämma vården och om-<br>sorgen. Det utjämnar livsvillkoren mellan friska<br>och sjuka eller funktionshindrade.</p>
<p>Som en följd av detta har regeringen sedan den<br>tillträdde 1994 konsekvent prioriterat vård, skola<br>och omsorg. Först genom saneringsprogram-<br>mets inriktning och sedan genom att resurser<br>tillförts kommuner och landsting i takt med att<br>ekonomin förbättrats. Den goda tillväxten<br>medför dessutom att den kommunala sektorn får<br>betydande ökningar av skatteintäkterna de när-<br>maste åren.</p>
<p>En väl fungerande skola, vård och omsorg är<br>en förutsättning för välfärdssamhället. Stora de-<br>lar av den kommunala verksamheten utgör basen<br>för rättvisa och lägger grunden för en uthållig<br>tillväxt. I år tillförs vården, skolan och omsorgen</p>
<p>21,3 miljarder kronor mer i statsbidrag än 1996.<br>För nästa år föreslår regeringen att dessa sats-<br>ningar ökas till 25,3 miljarder kronor.</p>
<p>God tillväxt och ökad sysselsättning leder till<br>betydande ökningar av skatteinkomsterna de<br>närmaste åren. I år är kommunsektorns skattein-<br>komster ca 46 miljarder kronor högre än 1996<br>och de väntas öka med ytterligare ca 35 miljarder<br>kronor fram till 2003. Resurstillskotten gör att<br>de kommunala verksamheterna kan värnas och<br>stärkas.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Förutom allmänna resurser i form av skatter<br>och generella statsbidrag tillförs kommuner och<br>landsting ytterligare resurser på ett antal andra<br>områden.</p>
<p>- Totalt satsas 9 miljarder kronor på vård och<br>omsorg under 2001-2004 framför allt av me-<br>del som frigjorts genom uppgörelsen om för-<br>svaret. Satsningarna syftar till att utveckla<br>primärvården, sjukvårdsinsatsema i äldreom-<br>sorgen och psykiatrin.</p>
<p>- Till de kommuner som inför maxtaxa avsätts<br>0,5 miljarder kronor för att kvalitetssäkra<br>barnomsorgen.</p>
<p>- I det kommunala momssystemet har det<br>uppkommit ett underskott som bedöms bli<br>högst 4,3 miljarder kronor vid årets slut. Ef-<br>tersom regeringen vid ett flertal tillfällen un-<br>derstrukit vikten av att vård, skola och om-<br>sorg prioriteras samtidigt som kravet om en<br>ekonomi i balans uppfylls föreslås att under-<br>skottet skrivs ned. Regeringen kommer också<br>att tillsätta en arbetsgrupp för att se över sys-<br>temet som helhet, bl.a. med avseende på om-<br>fördelningseffekterna. Regeringen avser där-<br>efter att återkomma till riksdagen.</p>
<p>Aven om den kommunala sektorn i sin helhet nu<br>börjar få en stark ekonomi finns det en grupp<br>kommuner och landsting som halkar efter på<br>grund av befolkningsminskning, obalanser i ål-<br>dersstrukturen, fortsatt hög arbetslöshet och låg<br>tillväxt. Detta är yttre strukturella faktorer som<br>till stor del inte går att påverka av den enskilda<br>kommunen och som bara delvis kompenseras<br>genom utjämningssystemet. För dessa kommu-<br>ner och landsting kan det därför krävas särskilda<br>insatser.</p>
<p>Regeringen inrättade därför en delegation för<br>att bereda ärenden om tillfälligt ekonomiskt stöd<br>till vissa kommuner och landsting. Stödets syfte<br>är att underlätta för dessa kommuner och lands-<br>ting att genomföra rekonstruktiva och långsik-<br>tigt hållbara åtgärder för att nå en ekonomi i ba-<br>lans. Ansvaret för genomförandet av de åtgärder<br>som krävs för att nå ekonomisk balans åvilar re-<br>spektive kommun eller landsting. Delegationen<br>slutförde sitt arbete under juli och har överläm-<br>nat ett förslag om att stöd skall utgå till 36 kom-<br>muner och 3 landsting. Regeringen avser att ta<br>ställning till delegationens förslag under hösten.</p>
<p>Ett stort problem för den kommunala sektorn<br>är svårigheten att följa upp verksamheten. Rege-<br>ringen har därför tagit initiativ till ett utveck-<br></p>
<p>lingsprojekt vad gäller uppföljningsarbete i<br>kommuner och landsting. En första delrapport<br>har presenterats, i vilken utveckling av en kom-<br>munal databas föreslås. Databasen syftar dels till<br>att möjliggöra att kommuner lär sig av varandra<br>och dels till att förbättra den nationella uppfölj-<br>ningen.</p>
<p>Regeringen anser det angeläget med en för-<br>bättring såväl när det gäller kommunernas egen<br>uppföljning och utvärdering som statens upp-<br>följning av sektorn som helhet utifrån nationella<br>mål för olika verksamheter. Regeringen kommer<br>att prioritera arbetet med databasen och med<br>uppföljning.</p>
<p>Trygghet och solidaritet</p>
<p>Sverige skall vara ett land där medborgarna kän-<br>ner trygghet och delaktighet i förändringen. Den<br>generella välfärden skall utvecklas och förstärkas.<br>Regeringen föreslog därför i den ekonomiska<br>vårpropositionen en rad förslag syftande till ökad<br>rättvisa och trygghet.</p>
<p>De sämst ställda pensionärernas ekonomi<br>måste förbättras. Regeringens förslag om att höja<br>bostadstillägget och att permanenta den tillfälliga<br>höjningen av pensionstillskottet blir nu verklig-<br>het. Dessutom föreslås nu en ytterligare förbätt-<br>ring av det särskilda bostadstillägget för pensio-<br>närer, vilket gynnar de sämst ställda pensionärer-<br>na.</p>
<p>Även inom andra välfärdsområden föreslår re-<br>geringen ytterligare resurser. Utöver tidigare avi-<br>serade tillskott om 200 miljoner kronor för 2002<br>och ytterligare 300 miljoner kronor 2003 föreslår<br>regeringen nu att tandvården tillförs ytterligare<br>100 miljoner kronor nästa år. En handlingsplan<br>för handikappolitiken har antagits av riksdagen.</p>
<p>Sverige skall vara ett land med låg brottslighet.<br>Orsakerna till brott måste åtgärdas samtidigt<br>som brottsligheten bekämpas med kraft. Rätts-<br>väsendet har därför tillförts kraftigt ökade resur-<br>ser. Även skatte- och tullväsendet tillförs ökade<br>medel.</p>
<p>Regeringen har ambitionen att Sverige åter<br>skall uppnå enprocentsmålet för biståndet när de<br>statsfinansiella förutsättningarna för detta före-<br>ligger. Biståndet ökar enligt tidigare beslut från</p>
<p>12,5 miljarder kronor 2000 till 14,1 miljarder<br>kronor 2001.</p>
<p>År 2003 anslås 0,81 procent av BNI till bi-<br>stånd. Därmed tas ett steg mot att enprocents-<br>målet uppnås.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>1.6 Reformer för rättvisa skatter</h2>
<p>Skatternas främsta syfte är att finansiera de ge-<br>mensamma utgifterna. Starka offentliga finanser<br>är ett grundläggande villkor för en uthållig väl-<br>färd. Skattesystemet skall därutöver stimulera till<br>arbete och investeringar, till en uthållig utveck-<br>ling och till minskade klyftor. Det fördelnings-<br>politiska syftet är viktigt. Regeringen kan aldrig<br>acceptera att löntagarnas uppoffringar under de<br>svåra åren nu går till skattelättnader riktade till de<br>välbeställda.</p>
<p>Sänkta skatter för löntagarna</p>
<p>De överskott som nu finns i de offentliga finan-<br>serna är ett resultat av en ansvarsfull och mål-<br>medveten politik som syftat till att rädda väl-<br>färdssamhället. Nu finns det ett utrymme för att<br>både öka de offentliga utgifterna och sänka<br>skatterna samtidigt som den offentliga skulden<br>kan amorteras i en ökad takt.</p>
<p>På samma sätt som de mest utsatta grupperna<br>har kompenserats för flera av de åtgärder som<br>genomfördes i saneringen av de offentliga finan-<br>serna, som t.ex. höjningen av ersättningsnivåerna<br>till 80 procent, höjda pensioner och barnbidrag<br>m.m., finns det nu utrymme att kompensera för<br>de skattehöjningar som drabbade löntagarna,<br>främst de med låga och medelhöga inkomster.</p>
<p>Som en följd av budgetsaneringen har andelen<br>som betalar statsskatt ökat och egenavgifter till-<br>kommit för alla löntagare. För ett år sedan pre-<br>senterade regeringen en strategi för en inkomst-<br>skattereform. Reformen innehåller två delar.<br>Den första delen består i en kompensation för<br>egenavgifterna. Den andra delen består i att den<br>nedre skiktgränsen i skatteskalan höjs så att an-<br>delen som betalar statsskatt endast omfattar 15<br>procent av skattebetalarna.</p>
<p>Den 1 januari 2000 togs det första steget i en<br>sådan reform. En fjärdedel av egenavgifterna<br>kompenserades samtidigt som brytpunkten höj-<br>des så att andelen som betalar statlig skatt beräk-<br>nades minska från 19 till 18 procent. Regeringen<br>gör nu bedömningen att det både finns budget-<br>utrymme och ett samhällsekonomiskt utrymme<br>för ett lika stort steg till.</p>
<p>Regeringen föreslår en kompensation för yt-<br>terligare en fjärdedel av egenavgifterna. Därmed<br>får löntagarna kompensation för hälften av de<br>egenavgifter som hon eller han betalar. Regering-<br>en föreslår även att den nedre skiktgränsen för<br></p>
<p>uttag av statlig inkomstskatt höjs. Detta och höj-<br>ningen av grundavdraget minskar andelen som<br>betalar statsskatt till 16 procent. Åtgärderna sän-<br>ker marginalskatterna för låg- och medelin-<br>komsttagare och har dessutom en god profil ef-<br>tersom egenavgifterna är en tyngre börda för<br>låginkomsttagarna än för andra.</p>
<p>Regeringen föreslår dessutom att reseavdraget<br>höjs från dagens 15 kronor per mil till 16 kronor<br>per mil.</p>
<p>Fastighetsskatten</p>
<p>Fastighetsskatten beräknas i år ge intäkter på<br>23,1 miljarder kronor som bidrar till att finansie-<br>ra den offentliga välfärden.</p>
<p>Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad<br>beslut de senaste åren begränsats. Taxeringsvär-<br>dena, dvs. basen för fastighetsskatten, har i prin-<br>cip varit oförändrade sedan 1997. Dessutom<br>sänktes skattesatsen 1998 från 1,7 till 1,5 procent.<br>För bostadshyreshusen har skattesatsen sänkts<br>ytterligare till 1,2 procent under år 2000.</p>
<p>Nu återställs kopplingen mellan taxeringsvär-<br>dena och marknadsvärdena. De senaste åren har<br>priserna på villor och andra bostäder ökat kraf-<br>tigt på många håll i Sverige. År 2001 kommer<br>därför taxeringsvärdena stiga kraftigt i de områ-<br>den där huspriserna har stigit som mest. Om<br>inga åtgärder vidtages kommer statens intäkter<br>till följd av detta att öka med ca 10 miljarder<br>kronor nästa år.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att dessa skatteintäkter<br>används för att sänka skattesatsen på småhus från</p>
<p>1,5 till 1,2 procent och på hyreshus från 1,2 till<br>0,7 procent. Samtidigt föreslås att fribeloppet i<br>förmögenhetsskatten höjs till 1 miljoner kronor<br>för ensamstående och 1,5 miljoner kronor för<br>sambeskattade par. Vidare föreslås att realisa-<br>tionsvinstskatten vid försäljning av privatbostä-<br>der höjs från dagens 15 procent till 20 procent.</p>
<p>Genom de föreslagna åtgärderna får en majo-<br>ritet av svenskarna del av skattesänkningarna på<br>fastigheter.</p>
<p>Fastighetsbeskattningskommittén har nyligen<br>lämnat förslag på hur man kan åstadkomma en<br>rättvisare utformning av fastighetsbeskattningen<br>och en mer likformig behandling av olika upplå-<br>telseformer. Kommittén föreslog också en be-<br>gränsningsregel som innebär att uttaget av fas-<br>tighetsskatt avseende permanentbostaden under<br>vissa förutsättningar reduceras. Regeringen har<br>påbörjat ett arbete som syftar till att riksdagen</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>under våren 2001 skall kunna föreläggas ett för-<br>slag till en begränsningsregel. Inriktningen på ar-<br>betet är att hushåll med normala inkomst- och<br>förmögenhetsförhållanden inte skall betala mer<br>än 6 procent av hushållsinkomsten i fastighets-<br>skatt. En sådan regel bör tillämpas fr.o.m. den 1<br>januari 2001.</p>
<p>När det gäller fastighetsbeskattningen på läng-<br>re sikt avser regeringen att återkomma med an-<br>ledning av Fastighetsbeskattningskommitténs<br>och Fastighetstaxeringsutredningens betänkan-<br>den.</p>
<p>Övriga skatteförändringar</p>
<p>Som ett stöd för kollektivtrafiken och för att ba-<br>lansera den dieselskattehöjning som sker inom<br>ramen för den gröna skatteväxlingen sänks mer-<br>värdesskatten på persontransporter från 12 till 6<br>procent. För äldre dieseldrivna personbilar eli-<br>mineras den nedsättning av fordonsskatten som<br>gällt i förhållande till yngre, mer miljövänliga<br>fordon. I enlighet med förslag från Trafikbe-<br>skattningskommittén avvecklas försäljnings-<br>skatten på motorcyklar, lätta lastbilar och lätta<br>bussar.</p>
<p>I avvaktan på att alternativa styrmedel för att<br>stödja vindkraften kan införas kommer Sverige<br>att begära hos EU-kommissionen att den s.k.<br>miljöbonusen för vindkraftsproducerad el för-<br>längs i ytterligare ett par år. Senare i höst pre-<br>senteras förslag om sänkning av mervärdesskat-<br>ten för tillträde till djurparker från 25 procent till<br>6 procent och om förbättrade och utökade av-<br>dragsmöjligheter för yrkesfiskare.</p>
<p>Regeringen anser det viktigt att slå vakt om<br>den svenska sjöfartsnäringen. Målet är att ge den<br>svenska sjöfarten likvärdiga konkurrensvillkor.<br>Det samlade stödet bör utökas till att även om-<br>fatta färjenäringen. Regeringens avsikt är att läg-<br>ga förslag om ett nytt stödsystem som kan träda<br>i kraft 1 januari 2002.</p>
<h2>1.7 Ett ekologiskt hållbart Sverige</h2>
<p>Sverige skall vara ett mönsterland för en ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Målet är ett ekologiskt<br>hållbart Sverige. Visionen om ett hållbart Sverige<br>förenar det bästa i den svenska traditionen av<br>helhetssyn och de små stegens reformism; rättvi-<br></p>
<p>san och internationalismen, jobben och kampen<br>för livsmiljön på planeten jorden.</p>
<p>Omvandlingen av Sverige omfattar alla poli-<br>tikområden. Skattepolitiken spelar en central roll<br>och dess betydelse kommer att öka ytterligare.<br>Med en framåtsyftande sysselsättnings-, skatte-<br>och miljöpolitik kan Sverige bli det första landet<br>som bygger det ekologiskt hållbara samhället.<br>Miljö och ekonomi skall gå hand i hand. Den<br>ekologiska omställningen kan fungera som driv-<br>kraft för grön teknikutveckling och skapandet av<br>nya jobb.</p>
<p>I bred enighet har riksdagen i april 1999 fast-<br>ställt nationella miljökvalitetsmål inom följande<br>15 områden:</p>
<p>1. Frisk luft</p>
<p>2. Grundvatten av god kvalitet</p>
<p>3. Levande sjöar och vattendrag</p>
<p>4. Myllrande våtmarker</p>
<p>5. Hav i balans samt levande kust och skärgård</p>
<p>6. Ingen övergödning</p>
<p>7. Bara naturlig försurning</p>
<p>8. Levande skogar</p>
<p>9. Ett rikt odlingslandskap</p>
<p>10. Storslagen fjällmiljö</p>
<p>11. God bebyggd miljö</p>
<p>12. Giftfri miljö</p>
<p>13. Säker strålmiljö</p>
<p>14. Skyddande ozonskikt</p>
<p>15. Begränsad klimatpåverkan</p>
<p>Arbetet med miljömålen vilar på fem grundläg-<br>gande värden: Vi skall främja människors hälsa,<br>värna om den biologiska mångfalden, ta till vara<br>de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets<br>långsiktiga produktionsförmåga och trygga en<br>god hushållning med naturresurserna. Det är<br>detta som är innebörden av en ekologiskt hållbar<br>utveckling. Under de senaste åren har stora för-<br>stärkningar gjorts på bl.a. naturvård, miljööver-<br>vakning, marksanering och miljöforskning. Det<br>lokala investeringsprogrammet har skapat ett<br>brett engagemang inom kommunerna. Nästa år<br>görs omfattande resursförstärkningar inom en<br>rad områden som t.ex. miljöövervakning, kalk-<br>ning, vindkraft och skötsel av naturreservaten.</p>
<p>Det främsta syftet med en grön skatteväxling<br>är att öka miljörelateringen av skattesystemet.<br>Det leder till att ekonomiska styrmedel ges en</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>ökad tyngd i miljöpolitiken vid sidan av admi-<br>nistrativa och informativa styrmedel. Ekonomis-<br>ka styrmedel ger, rätt utformade, kostnadseffek-<br>tiva signaler till marknadens aktörer att skapa<br>förutsättningar för en miljöanpassad och re-<br>surssnål livsstil och teknik. Genom miljöskatter<br>sätter man ett pris på miljön och det blir dyrare<br>att till exempel släppa ut föroreningar till luft el-<br>ler vatten. Härigenom får ekonomins aktörer<br>själva bära kostnaderna för miljöeffekterna de<br>orsakar på samma sätt som de får betala för varor<br>och tjänster.</p>
<p>Grön skatteväxling innebär ingen höjning av<br>det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi<br>och miljöutsläpp balanseras med en sänkning av<br>andra skatter, främst på arbete.</p>
<p>Sverige var ett av de första länderna i världen<br>som genomförde en grön skatteväxling - även<br>om begreppet "grön skatteväxling" inte användes<br>då. I år togs ännu ett steg. Nu tas ytterligare ett.<br>Energibeskattningen höjs samtidigt som skatten<br>på arbete sänks.</p>
<p>Skatter - finansiering och styrning</p>
<p>Ett övergripande syfte med skatterna är att fi-<br>nansiera de offentliga åtagandena. Ar det någon<br>lärdom som kan dras av 1990-talets ekonomiska<br>kris så är det att välfärden måste betalas. Det går<br>inte att i längden leva över sina tillgångar. Under<br>förra mandatperioden stod skattehöjningar för<br>en stor del av konsolideringen av de offentliga<br>finanserna samtidigt som de bidrog till att bud-<br>getförstärkningen kunde ske på ett fördelnings-<br>politiskt acceptabelt vis. Det senare illustrerar<br>också ett annat centralt huvudsyfte med skatter-<br>na, nämligen att de skall bidra till en rättvis för-<br>delning av inkomster och förmögenheter.</p>
<p>Ett ytterligare syfte med skatter är att bidra till<br>att sätta det rätta priset på produkter så att kon-<br>sumenter och producenter ser de verkliga kost-<br>naderna. Skatterna kan därmed både bidra till fi-<br>nansiering och rättvis fördelning samtidigt som<br>de kan bidra till en bättre användning av våra<br>samlade resurser.</p>
<p>Sverige har som ett av få länder i världen<br>granskat idén om en grön skatteväxling i en of-<br>fentlig utredning, Skatteväxlingskommittén.<br>Dess slutsats var att det går att ta ytterligare steg<br>i en grön skatteväxling om det sker på ett var-<br>samt och balanserat sätt.</p>
<p>Vid en skatteväxling bör en rad förhållanden<br>beaktas. Höjda energiskatter på hushållen tende-<br></p>
<p>rar relativt sett att särskilt belasta låg- och me-<br>delinkomsttagare. Vidare kan höjda energiskatter<br>få negativa regionala effekter. I en liten öppen<br>ekonomi som den svenska är det också nödvän-<br>digt att beakta situationen för konkurrensutsatta<br>sektorer. Basen för de miljörelaterade skatterna<br>är väsentligt mindre än baserna för skatter på ar-<br>bete. Höjda skatter på ändliga råvaror eller mil-<br>jöfarliga produkter dämpar också användandet av<br>dessa - vilket faktiskt är en av avsikterna. Där-<br>med minskar skattebaserna och begränsas ök-<br>ningen av skatteintäkterna. Urholkningen av<br>skattebaserna kan dock motverkas genom olika<br>slag av basbreddningar.</p>
<p>Ytterligare en aspekt är att ekologiskt hållbar<br>utveckling också ger positiva välfärdseffekter<br>som en hälsosam livsmiljö, bevarande av biolo-<br>gisk mångfald och av natur- och kulturlandska-<br>pet. Värdet av hälsosammare livsmiljö kan speg-<br>las i ett minskat antal vårddagar, minskad<br>läkemedelskonsumtion, färre sjukskrivningsda-<br>gar och sjukpensioneringar. Detta tenderar att<br>gynna särskilt de som har små ekonomiska mar-<br>ginaler.</p>
<p>Sammantaget innebär detta - jämför Skatte-<br>växlingskommitténs bedömning - att en grön<br>skatteväxling måste genomföras stegvis och var-<br>samt. Effekterna av de olika stegen bör också lö-<br>pande följas upp.</p>
<p>Skatteväxlingskommittén gör i sitt betänkande<br>(SOU 1997:11) bedömningen att det finns ett<br>utrymme för en ytterligare skatteväxling de<br>kommande femton åren i samma storleksord-<br>ning som det som utnyttjades under 1980- och<br>1990-talet. Omräknat i dagens penningvärde och<br>med hänsyn till dagens BNP-nivå torde detta ut-<br>rymme vara ca 30 miljarder kronor under perio-<br>den 2001-2010.</p>
<p>Sänkt skatt på arbete</p>
<p>Det finns ett antal olika faktorer att beakta vid<br>valet av sänkt skatt på arbete inom ramen för en<br>skatteväxling.</p>
<p>I takt med att allt fler blir äldre och den de-<br>mografiska utvecklingen leder till en ökad andel<br>äldre ökar kraven på välfärdssamhället. Allt fler<br>måste därför arbeta om vi inte skall behöva dra<br>ned på välfärdens omfattning. Därför bör en<br>grön skatteväxling syfta till att öka sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Väns-<br>terpartiet har i många sammanhang lyft fram</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>betydelsen av en konsekvent arbetslinje. Ett pro-<br>blem i detta sammanhang är de kombinerade ef-<br>fekterna av bidrags- och skattesystem. En hög-<br>inkomsttagare som tjänar cirka 400 000 kronor<br>eller mer om året har i dag en marginalskatt på<br>cirka 55 procent. Detta skall ställas mot att ett<br>inte obetydligt antal låg- och medelinkomsttaga-<br>re kan ha kombinerade marginaleffekter av<br>skatter och bidrag som ligger klart över denna<br>nivå.</p>
<p>En del åtgärder har redan vidtagits av Social-<br>demokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet<br>för att minska marginaleffekterna. Kompensa-<br>tionen för en del av egenavgifterna sänker mar-<br>ginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare.<br>Den nya barnomsorgstaxan kommer att bidra till<br>sänkta marginaleffekter för många barnfamiljer.<br>Dessutom har en utredning tillsatts som studerar<br>hur marginaleffekterna kan minskas i olika bi-<br>dragssystem.</p>
<p>Höjda skatter på energi och miljöpåverkande<br>konsumtion tenderar att missgynna låginkomst-<br>tagare då dessa använder en större del av sina in-<br>komster till utgifter för energiförbrukning. Ten-<br>densen förstärks av att de med låga inkomster<br>ofta har äldst bilar, värmepannor m.m. Därför<br>ställs stora krav på att skatterna på arbete sänks<br>på ett sådant sätt att dessa effekter kan balanse-<br>ras. Inkomstskattesänkningar som framför allt<br>gynnar låg- och medelinkomsttagare är därför att<br>föredra.</p>
<p>Skatteväxling innebär att såväl hushåll som fö-<br>retag kan få kompensation för skattehöjningarna<br>genom sänkning av andra skatter, i första hand<br>sänkning av skatter på arbete. Eftersom själva<br>idén med en skatteväxling är att uppmuntra hus-<br>hållen och företagen att minska sin miljöbelast-<br>ning kan den faktiska kompensationen för det<br>enskilda hushållet eller företaget ibland bli mind-<br>re och ibland bli större än vad som exakt motsva-<br>rar skattehöjningarna.</p>
<p>Skattesänkningen för hushållen kan ske ge-<br>nom höjda grundavdrag som ger en fördelnings-<br>politiskt acceptabel kompensation för både lön-<br>tagare och pensionärer. För företag och offentlig<br>sektor är en sänkning av arbetsgivaravgifterna en<br>administrativt enkel metod för att kostnadsmäs-<br>sigt kompensera företag, kommuner och myn-<br>digheter för de höjda energikostnaderna. Skatte-<br>växlingskommittén kom dock i sitt betänkande<br>fram till att generellt sänkta arbetsgivaravgifter<br>ger förhållandevis begränsade sysselsättningsef-<br>fekter.</p>
<p>Höjda skatter för bättre miljö</p>
<p>Den fortsatta skatteväxlingen bör utgå från de av<br>riksdagen fastställda miljömålen. En omställning<br>av energisystemet med en begränsning av koldi-<br>oxidutsläppen är därvid en central uppgift. En<br>skatteväxling kan också genom att bidra till en<br>effektivare energianvändning medverka till att<br>underlätta en avveckling av kärnkraften.</p>
<p>Den helt dominerande delen av intäkterna<br>från miljörelaterade skatter kommer från ener-<br>giskatten och koldioxidskatten, ca 50 miljarder<br>kronor. I en skatteväxlingsstrategi på i storleks-<br>ordningen 30 miljarder kronor blir därmed ut-<br>formningen av dessa skatter av central betydelse.</p>
<p>Dagens energiskattesystem är ett resultat av<br>olika, motstridiga ambitioner. Olika sektorer be-<br>handlas oberoende av varandra. Systemet är<br>olikformigt, komplicerat och svårt att genom-<br>skåda. Ständiga förändringar har gett instabilitet<br>och skapat osäkerhet för de skattskyldiga.</p>
<p>En reformering av dagens energiskattesystem<br>är en central del i en grön skatteväxling. En ökad<br>miljörelatering förutsätter en rationell skat-<br>testruktur, baserad på lättförståeliga och brett<br>accepterade principer. Reformeringen skall bidra<br>till en effektivare energianvändning, gynna an-<br>vändningen av biobränslen, ge incitament för att<br>minska företagens miljöbelastning, säkerställa<br>industrins konkurrenskraft, skapa förutsättning-<br>ar för inhemsk produktion av el, förenkla ener-<br>giskattesystemet och ge det en stabil grund. Den<br>principskiss som presenterades i betänkandet<br>från Skatteväxlingskommittén utgör en god ut-<br>gångspunkt för en sådan reform. Reformen skall<br>ske stegvis och inrymma flera delkomponenter:</p>
<p>- Det samlade skatteuttaget från energi- och<br>koldioxidskatterna omfördelas med en ökad<br>tyngd för koldioxidskatten. Redan en in-<br>täktsneutral omfördelning ökar den samlade<br>miljöstyrningen.</p>
<p>- Energiskattens fiskala karaktär renodlas och<br>skatteuttaget för olika energislag skall av-<br>spegla energiinnehållet. På sikt breddas basen<br>för energiskatten genom att biobränslen in-<br>kluderas.</p>
<p>- Koldioxidskatten höjs utöver vad som följer<br>av den intäktsneutrala omfördelningen från<br>energiskatt till koldioxidskatt. Samtidigt bi-<br>behålls det reducerade skatteuttaget för de<br>konkurrensutsatta sektorerna. Alternativa av-<br>gränsningar av det konkurrensutsatta områ-<br>det med generellt sett reducerad skatt utreds.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>- Vid produktion av el och värme eftersträvas<br>en likformig beskattning med uttag enbart av<br>koldioxidskatt för direkt och indirekt kon-<br>kurrensutsatta sektorer. Likformigheten<br>främjar en rationell användning av resurser<br>och bidrar till stabila skatteintäkter. Det lägre<br>skatteuttaget vid produktion av värme balan-<br>seras med införande av en konsumtionsskatt<br>på värme. Elproduktionens konkurrenssitua-<br>tion beaktas vid valet av skattenivå. I sam-<br>manhanget bör även utvecklingen av gröna<br>certifikat beaktas.</p>
<p>- En särskild trafik- och miljöskattekomponent<br>bryts ut ur energiskatten för drivmedel för att<br>miljöeffekter utöver utsläppseffekter, exem-<br>pelvis trängsel och förslitning på vägnätet,<br>skall beaktas på ett tydligt sätt.</p>
<p>Utöver det stegvis reformerade energiskattesys-<br>temet innehåller den miljörelaterade delen av<br>strategin för grön skatteväxling några andra cent-<br>rala inslag.</p>
<p>Analysen av alternativa ekonomiska styrmedel<br>behöver fördjupas och konkretiseras med sikte<br>på att dessa skall kunna komplettera skattestyr-<br>medlen. Utöver traditionellt inriktade bidrags-<br>lösningar - driftbidrag och investeringsbidrag -<br>handlar det om system för handel med utsläpp-<br>skvoter, system med gröna certifikat och mo-<br>deller med långsiktiga avtal.</p>
<p>Den särskilda miljö- och trafikskattekompo-<br>nenten i ett reformerat energiskattesystem bör<br>kompletteras med andra åtgärder för ökad miljö-<br>relatering av den samlade vägtrafikbeskattningen.<br>En översyn bör göras av de sammantagna effek-<br>terna av alla trafikrelaterade skatter. Målsättning-<br>en är att öka trafikbeskattningens samlade miljö-<br>styrning och att vägtrafiken därmed skall betala<br>sina samhällsekonomiska kostnader. Mot bak-<br>grund av att den, i förhållande till bensinskatten,<br>lägre nivån på dieselskatten inte är motiverad ur<br>miljösynpunkt, bör dieselskattenivån för privat-<br>bilism och yrkesmässig trafik ses över med be-<br>aktande av de villkor som gäller för de olika sla-<br>gen av trafik och av utvecklingen i vår omvärld.<br>Önskvärdheten av att ersätta dagens vägavgifter<br>med en reformerad kilometerskatt bör också ut-<br>redas. Tidigare gjorda analyser av system för<br>miljöstyrande vägskatter i tätorter kompletteras.</p>
<p>Skatterna på bekämpningsmedel och handels-<br>gödsel ses över med sikte på att förbättra deras<br>effektivitet som miljöstyrmedel utan att kraven<br>på kostnadseffektivitet eftersätts.</p>
<p>Den nyligen införda skatten på avfall har en-<br>dast varit i kraft under en kort tid varför det än-<br>nu är för tidigt att bedöma vilka effekter den fått<br>på avfallshanteringen. Det finns dock anledning<br>att uppmärksamma riskerna med en ökad för-<br>bränning av osorterat avfall. Det är därför ange-<br>läget att följa upp och utvärdera hur systemet<br>med avfallsbeskattning fungerar. En fråga som då<br>kan aktualiseras är om en utvidgning av skatteba-<br>sen bör ske till att omfatta även förbränning av<br>avfall. Utvärderingen bör även omfatta kopp-<br>lingen mellan avfallsskatten och naturgrusskat-<br>tens framtida utformning.</p>
<p>Ett ökat skatteuttag med höjda priser på fos-<br>silbränslen innebär samtidigt att den relativa<br>kostnaden för el sjunker. För att motverka en<br>ökning av den totala elanvändningen aktualiseras<br>förändringar i skatterna på el. Vid en i allt högre<br>grad internationaliserad elmarknad sker detta på<br>effektivaste sätt genom en höjning av energis-<br>katten på el.</p>
<p>En grön skatteväxling är en viktig del av en<br>politik för ett mera rättvist och ekologiskt sam-<br>hälle. En rätt genomförd grön skatteväxling kan<br>bidra till full sysselsättning samtidigt som den<br>kan bidra till en bättre livsmiljö för våra barn och<br>barnbarn. Den strategi som har presenterats ovan<br>för en successiv ökad miljörelatering av skatte-<br>systemet genom en grön skatteväxling utgör en<br>central del av arbetet för att göra Sverige till ett<br>mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling.</p>
<p>Grön skatteväxling 2001</p>
<p>Som ett första steg i den gröna skatteväxlingen<br>förändras energiskatterna och skatterna på arbete<br>för 2001 med en total omslutning på 3,3 miljar-<br>der kronor. Energiskatterna förändras och höjs<br>genom att:</p>
<p>- koldioxidskatten ges en ökad tyngd i förhål-<br>lande till energiskatten genom att koldioxid-<br>skatten höjs med 25 procent medan energi-<br>skatten på el och bränslen sänks med 8 pro-<br>cent,</p>
<p>- koldioxidskatten höjs med ytterligare 15 pro-<br>cent vilket ger ett skatteuttag på 53 öre per kg<br>koldioxid,</p>
<p>- energiskatten på el höjs med 1,8 öre per kWh,</p>
<p>- skatten på dieselolja höjs med 10 öre per liter,</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Med undantag för den höjda skatten på dieselolja<br>påverkar inte åtgärderna transporter, tillverk-<br>ningsindustri, jordbruk m.m.. Skatterna på ar-<br>bete sänks genom att:</p>
<p>- grundavdragen för löntagare och pensionärer<br>höjs med 1 200 kronor,</p>
<p>- arbetsgivaravgifterna och motsvarande avgif-<br>ter för egenföretagare sänks med 0,1 procen-<br>tenhet.</p>
<p>Gröna nyckeltal</p>
<p>Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redo-<br>visas gröna nyckeltal som ett komplement till de<br>ekonomiska nyckeltalen. I budgetpropositionen<br>för 2001 redovisas gröna nyckeltal för energi-<br>användning och energieffektivitet.</p>
<p>Omvandling och användning av energi bidrar<br>på olika sätt till skador på miljön. Nedfall av stoft<br>från kraftproduktion, bilavgaser, utsläpp av stoft<br>och cancerogena ämnen från småskalig vedeld-<br>ning räknas som lokala miljöproblem. Försur-<br>ning av mark och vatten tillhör de regionala mil-<br>jöproblemen medan klimatproblematiken är<br>global.</p>
<p>Sverige arbetar aktivt inom EU för att uppnå<br>kostnads- och resultateffektiva lösningar för att<br>minska utsläppen av koldioxid och andra luftför-<br>oreningar. Utöver internationellt samarbete<br>krävs åtgärder lokalt och regionalt. I Sverige har<br>energisystemets negativa inverkan på miljön<br>dämpats genom regleringar, avgifter, skatter och<br>åtgärder för att främja miljövänlig teknik.</p>
<p>Klimatkommittén presenterade sitt betänkan-<br>de under våren och regeringen kommer under<br>hösten att ta ställning till utredningens förslag.</p>
<p>Beroende på hur el produceras påverkas<br>mängden utsläpp av skadliga ämnen . När el från<br>vatten- och kärnkraftverken inte räcker till, im-<br>porterar Sverige el från Danmark, Finland och<br>Tyskland. Importerad el kommer till stor del<br>från fossila bränslen och orsakar därför koldiox-<br>idutsläpp. Över året är Sverige emellertid netto-<br>exportör av el, vilket bidrar till att minska de<br>globala utsläppen av koldioxid.</p>
<p>Total energianvändning</p>
<p>Den totala energianvändningen har ökat under<br>de senaste åren till följd av den återhämtning av<br>ekonomin som ägt rum sedan krisen i början av<br>1990-talet. År 1996 var dessutom kallare än nor-<br></p>
<p>malt, vilket bidrog till en extra hög energian-<br>vändning under året.</p>
<p>Diagram 1.3 Total energianvändning 1970-1998</p>
<p>TWh</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-3.png" style="width:169pt;height:102pt;"/>
<p>1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998</p>
<p>Källa: Energimyndigheten</p>
<p>Slutlig användning utgör huvuddelen av den to-<br>tala energianvändningen. Övrig energianvänd-<br>ning utgörs av distributions- och omvandlings-<br>förluster, bunkeroljor för utrikes sjöfart samt<br>kol- och oljeprodukter för icke energiändamål.<br>Den slutliga användningen sker inom de tre<br>sektorerna bostäder och service m.m., industri<br>samt inrikes transporter. Under åren 1970 till<br>1998 har en inbördes förskjutning av sektorernas<br>andelar av den totala slutanvändningen ägt rum.<br>Industrins andel har sjunkit från 41 till 38 pro-<br>cent, bostäder och service m.m. har minskat från<br>44 till 40 procent, medan inrikes transporter har<br>ökat sin andel från 15 till 22 procent.</p>
<p>Industrins energianvändning påverkas på kort<br>sikt främst av konjunkturutvecklingen. Inom<br>transportsektorn påverkas godstransporterna i<br>stor utsträckning av näringslivets tillväxt, medan<br>det privata resandet påverkas av hushållens dis-<br>ponibla inkomst samt bensinpriset. Energi för<br>uppvärmning samt drift- och hushållsel utgör<br>större delen av resterande energianvändning och<br>är mindre konjunkturberoende, men påverkas i<br>stället av temperaturförändringar.</p>
<p>Energieffektivitet</p>
<p>Genom att mäta energieffektiviteten, dvs. sätta<br>den totala energianvändningen i relation till<br>bruttonationalprodukten (BNP), erhålls ett mått<br>på hur energianvändningen har utvecklats över<br>tiden med beaktande av den ekonomiska tillväxt<br>som ägt rum. Under perioden 1980-1998 har</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>energieffektiviteten ökat med omkring 20 pro-<br>cent.</p>
<p>Diagram 1.4 Energieffektivitet 1980-1998</p>
<p>Wh/kr</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-4.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>Källa: Energimyndigheten och Statistiska centralbyrån</p>
<p>EnEgt Energimyndighetens prognos kommer<br>den totala energianvändningen att öka med 1,8<br>procent under perioden 1999-2001, med anta-<br>gandet om en ekonomisk tillväxt på i genomsnitt</p>
<p>3,5 procent.</p>
<p>Sammanfattningsvis tyder utvecklingen på att<br>den totala energianvändningen för närvarande<br>ökar trots att energin används på ett effektivare<br>sätt. Målen för energipolitiken innebär att den<br>svenska energiförsörjningen ska ha låg påverkan<br>på miljö och klimat samt underlätta omställning-<br>en till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Den grö-<br>na skatteväxling som aviserades i 2000 års vår-<br>proposition är en åtgärd som ska bidra till att<br>detta uppnås.</p>
<h2>1.8 Sverige - ordförande i EU</h2>
<p>Sverige skall aktivt och engagerat delta i samar-<br>betet i EU. Sverige skall stå för solidaritet och<br>samarbete i världen. En modern och aktiv politik<br>skall främja demokrati och mänskEga rättigheter<br>och förebygga och bekämpa svält, fattigdom och<br>krig-</p>
<p>Den 1 januari 2001 övertar Sverige för första<br>gången ordförandeskapet i EU:s ministerråd.<br>Sveriges främsta ambition är att verka i hela<br>unionens och dess medborgares intresse, svara<br>för kontinuitet och driva frågorna på EU:s dag-<br>ordning framåt. Detta är en unik chans för Sveri-<br>ge att i än högre grad kunna vara med och driva<br>den europeiska utveckkngen framåt. Regeringen<br>har bjudit in samtliga riksdagspartier till ett sam-<br></p>
<p>arbete för att kunna bidra till att det svenska<br>ordförandeskapet skaU bli en framgång. Detta är<br>av stor vikt för hela Sverige.</p>
<p>Tre områden står högst på regeringens dag-<br>ordning: ”Enlargement” dvs. utvidgning, ”Em-<br>ployment” dvs. sysselsättning och ”Environ-<br>ment” dvs. miljö. Dessa tre E:n skall prägla hela<br>det svenska ordförandeskapet.</p>
<p>Den största utmaningen för det svenska ord-<br>förandeskapet är EU:s förestående utvidgning.<br>Detta är en historisk uppgift som ytterst handlar<br>om att konsolidera grunden för fred, frihet, de-<br>mokrati och välstånd i Europa. Sverige kommer<br>aktivt att driva utvidgningsförhandlingarna vida-<br>re med de tolv kandidatländerna med målsätt-<br>ningen att bana väg för ett politiskt genombrott.<br>Takten i förhandlingarna skall bestämmas av<br>varje enskilt lands individuella förmåga att både<br>anta och tillämpa det gemensamma regelverket.<br>Så snart en överenskommelse vid toppmötet i<br>Nice i december 2000 om de institutionella frå-<br>gorna har ratificerats är unionen redo att ta emot<br>de första nya medlemmarna.</p>
<p>En stor uppgift är att föra samarbetet på sys-<br>selsättningsområdet vidare. Full sysselsättning är<br>EU:s viktigaste ekonomiska och sociala målsätt-<br>ning. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 lade<br>Europeiska rådet fast ett nytt strategiskt mål för<br>unionen: att skapa världens mest dynamiska och<br>konkurrenskraftiga kunskapsdrivna ekonomi<br>med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre<br>jobb samt ökad social sammanhållning. Detta<br>mål skall följas upp vid årliga extra toppmöten.<br>Det första äger rum under svenskt ordförande-<br>skap i Stockholm i mars 2001. Sverige kommer<br>att verka för en effektiv och ambitiös uppföljning<br>av Lissabonstrategin och att toppmötet i Stock-<br>holm bidrar till att ytterligare framsteg görs på<br>områden som IT, ekonomiska reformer, utbild-<br>ning och åtgärder som främjar social samman-<br>hållning.</p>
<p>EU-samarbetet inom miljöområdet kommer<br>att prioriteras högt av det svenska ordförande-<br>skapet. Samarbetet prioriteras högt av det svens-<br>ka ordförandeskapet, som kommer att driva ar-<br>betet med en strategi för en hållbar utveckling<br>där de miljömässiga, ekonomiska och sociala as-<br>pekterna förstärker varandra. Sverige kommer<br>också att fortsätta arbetet med att integrera mil-<br>jöhänsyn i EU:s olika politikområden samt föra<br>behandlingen av EU:s sjätte miljöhandlingspro-<br>gram framåt.</p>
<p>För att kunna möta nya utmaningar, motsvara<br>medborgarnas förväntningar och för att en ut-</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>vidgad union skall fungera effektivt måste EU bli<br>öppnare och modernare och bygga vidare på de<br>nya, öppnare samarbetsformer som etablerats.<br>Det är viktigt att EU präglas av kostnadseffekti-<br>vitet och budgetrestriktivitet. Jämställdhetspers-<br>pektivet skall genomsyra alla politikområden.<br>Konsumenternas intressen skall stå i fokus, inte<br>minst vad gäller livsmedelssäkerhet. Samarbetet<br>för att främja ett område för frihet, säkerhet och<br>rättvisa skall fördjupas. EU:s migrationspolitik<br>skall präglas av respekt för asylrätten, solidaritet<br>och humanism.</p>
<p>EU spelar en viktig roll på det utrikes- och sä-<br>kerhetspolitiska området och i relationerna med<br>andra regioner. Sverige vill verka för en solidarisk<br>och internationellt aktiv union — en union öppen<br>för omvärlden, en union som står för grundläg-<br>gande värderingar: demokrati, respekt för<br>mänskliga rättigheter, frihandel, kulturell mång-<br>fald och miljöhänsyn. Särskild vikt kommer att<br>läggas vid att EU:s bistånd effektiviseras. Sverige<br>kommer att fortsätta arbetet med att utveckla<br>EU:s förmåga när det gäller krishantering och<br>konfliktförebyggande i nära samarbete med FN.<br>Relationerna EU-Ryssland har avgörande bety-<br>delse.</p>
<h2>1.9 Ett Sverige för alla</h2>
<p>Sverige skall åter skall visa att en god ekonomisk<br>utveckling under lång tid bäst förenas med rätt-<br>visa, jämställdhet och jämlika livsvillkor. Sverige<br>skall kännetecknas av bra utbildning, jobb, in-<br>komsttrygghet och vård på Eka villkor för alla.</p>
<p>Sverige skall vara ett land där medborgarnas<br>insyn, inflytande och aktiva deltagande i samhäl-<br>let värnas och utvecklas. De demokratiska<br>grundvärderingarna och folkstyret stärks när<br>människor känner att de kan påverka.</p>
<p>Sverige skall vara ett land som tar tillvara alla<br>sina resurser. Alla skall få del av den goda ut-<br>vecklingen. Hela Sverige skall leva.</p>
<p>Den fördelningspolitiska utmaningen</p>
<p>Den viktigaste fördelningspolitiska uppgiften är<br>att minska klyftorna och antalet ekonomiskt<br>marginaliserade. Den ekonomiska krisen under<br>1990-talets början lämnade många människor<br>utan försörjning. Var tionde person i förvärvsak-<br>tiv ålder är i dag till mer än hälften beroende av<br></p>
<p>sociala transfereringar. Marginaliseringen ökar<br>klyftorna och minskar möjligheten att trygga<br>välfärden.</p>
<p>Den snabba samhällsutvecklingen skapar dess-<br>utom nya och svåra utmaningar för en politik för<br>rättvisa. Globaliseringen ökar den internationella<br>konkurrensen på alla områden. Det medför öka-<br>de krav på kunskaper och färdigheter. Låga löner<br>och långvarig arbetslöshet hotar alltfler av de<br>som har lägst utbildning. Den snabba teknolo-<br>giska utvecklingen driver upp efterfrågan på per-<br>soner med hög utbildning.</p>
<p>Risken för växande fördelningspoEtiska pro-<br>blem ökar. Under senare delen av 1990-talet<br>ökade lönespridningen något i takt med en allt<br>högre ekonomisk aktivitet. Det är framför allt de<br>med högst löner som drar ifrån. De med lägst<br>löner har en betydligt svagare utveckling.</p>
<p>Ökade krav i arbetslivet för med sig stress och<br>långtidssjukskrivning. Den ökade sjukfrånvaron<br>innebär att trots en minskad arbetslöshet reduce-<br>ras inte marginaliseringen nämnvärt. Risken<br>finns för ett växande gap mellan de med hög ut-<br>bildning som får allt högre inkomster i de snabbt<br>växande delarna av näringslivet och de med låg<br>utbildning som fastnar i låglönejobb eller i eko-<br>nomisk marginalisering.</p>
<p>En poEtik för tiUväxt och rättvisa måste därför<br>vara aktiv och långsiktig. Den måste lägga en<br>större tyngd på åtgärder som bidrar till en jämna-<br>re fördelning av kunskaper och inkomstmöjlig-<br>heter. Det innebär en poEtik som bidrar till en<br>jämnare fördelning av arbetsinkomster och där-<br>med ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Regeringens arbete för tillväxt och rättvisa<br>lägger därför tyngdpunkten på aktiva och lång-<br>siktiga åtgärder. Det långsiktiga arbetet för att<br>minska marginaleffekterna och ta bort fattig-<br>domsfällor fortsätter. Förslaget om ytterligare<br>sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare<br>innebär tillsammans med införandet av maxtaxa i<br>barnomsorgen sänkta marginaleffekter för ett<br>stort antal människor.</p>
<p>Inom samtliga områden genomförs en poEtik<br>syftande till lägre arbetslöshet och högre syssel-<br>sättning. Inom sysselsättningspoEtiken införs en<br>aktivitets garanti. Arbetslöshetsförsäkringen re-<br>formeras i syfte att stärka dess roll som omställ-<br>ningsförsäkring. Den högre utbildningen byggs<br>ut. Skolan, vården och omsorgen prioriteras.<br>Tillsammans utgör det en samlad politik för till-<br>växt och rättvisa.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Fördelningspolitisk analys</p>
<p>Förändringarna som föreslås införas i skatte- och<br>bidragssystemet 2001 har en gynnsam fördel-<br>ningsprofil (diagram 1.5 och 1.6). Det nya steget<br>för att kompensera egenavgifterna samt höjt<br>grundavdrag och höjd skiktgräns för statlig skatt,<br>sänkt fastighetsskatt, höjd realisationsvinstskatt<br>för boende, skattehöjningar på energi, höjda fri-<br>belopp för förmögenhetsskatt, högre barnbidrag<br>samt bostadstillägg för pensionärer gynnar<br>framför allt personer med låga inkomster och<br>medelinkomsttagare.</p>
<p>Alla personer har delats in i 10 lika stora in-<br>komstgrupper (decilgrupper) med hänsyn till in-<br>komsterna. I inkomstgrupp 1 finns således de<br>med lägst ekonomisk standard, i inkomstgrupp 2<br>de med näst lägst standard och i inkomstgrupp<br>10 personer med högst ekonomisk standard.<br>Förslagen gynnar kvinnor lika mycket som män.</p>
<p>Diagram 1.5 Förändring för inkomstgrupper. Ändrad<br>disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda till följd<br>ändrade skatte- och bidragsregler_______________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-5.png" style="width:175pt;height:104pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (decil)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 1.6 Förändring för kvinnor och män</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-6.png" style="width:173pt;height:123pt;"/>
<p>I den fördelningspolitiska redogörelsen i bilaga 4<br>redovisas tre delstudier som utvidgar fördel-<br>ningsanalyserna. Det visas att skatter, transfere-<br>ringar och den offentliga konsumtionen betyd-<br>ligt utjämnar de ekonomiska resurserna. Sam-<br>tidigt visas hur viktigt det är att politiken utjäm-<br>nar inkomstmöjligheterna. I redogörelsen illust-<br>reras hur regeländringar kan påverka hushållens<br>val av arbetstider, och därmed fördelningen av<br>arbetsinkomster.</p>
<p>40</p>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>2 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag<br>till statsbudget för budgetåret 2001</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den<br>ekonomiska politiken som regeringen för-<br>ordar (kapitel 1),</p>
<p>2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive<br>ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten till 789 miljarder kronor 2001,<br>814 miljarder kronor 2002 och 844 miljar-<br>der kronor 2003 (avsnitt 4.1.1),</p>
<p>3. godkänner beräkningen av de offentliga ut-<br>gifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2),</p>
<p>4. fastställer målet för det finansiella sparandet<br>i den offentliga sektorn för 2001 till 2,5<br>procent av bruttonationalprodukten<br>(avsnitt 4.1.3),</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att under budget-<br>året 2001 ta upp lån enligt lagen<br>(1988:1387) om statens upplåning och<br>skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),</p>
<p>6. godkänner beräkningen av myndigheters<br>m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret<br>för budgetåret 2001 samt beräkningen av<br>överföringen av medel från AP-fonden för<br>budgetåret 2001 (avsnitt 4.4.3, tabell 4.17),</p>
<p>7. godkänner beräkningen av statsbudgetens<br>inkomster för budgetåret 2001 (avsnitt 5.4<br>samt bilaga 1),</p>
<p>8. beslutar om fördelning av utgifterna för<br>budgetåret 2001 på utgiftsområden i enlig-<br>het med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1,<br>tabell 7.2),</p>
<p>9. godkänner beräkningen av förändringar av<br>anslagsbehållningar för budgetåret 2001<br>(avsnitt 7.1, tabell 7.2),</p>
<p>10. godkänner den preliminära fördelningen av<br>utgifterna på utgiftsområden för budget-<br>åren 2002 och 2003 som riktlinje för rege-<br>ringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell<br>7-2),</p>
<p>11. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för<br>investeringar i anläggningstillgångar som<br>används i statens verksamhet intill ett be-<br>lopp av 20 700 000 000 kronor (avsnitt 8.1),</p>
<p>12. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>2001 besluta om krediter för myndigheters<br>räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett<br>belopp av 14 600 000 000 kronor (avsnitt<br>8.1),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>2001 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens<br>verksamhet dels besluta om lån i Riksgälds-<br>kontoret för investeringar i anläggningstill-<br>gångar som används i verksamheten intill<br>ett belopp av 22 000 000 kronor, dels be-<br>sluta om kredit på räntekonto i Riksgälds-<br>kontoret intill ett belopp av 90 000 000<br>kronor (avsnitt 8.1),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att under budget-<br>året 2001, med de begränsningar som följer<br>av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten, besluta att ett ramanslag,<br>med undantag för anslag anvisade för för-<br>valtningsändamål, får överskridas om ett<br>riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>inte hinner inväntas samt om överskridan-<br>det ryms inom utgiftstaket för staten<br>(avsnitt 8.4),</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 2000</p>
<p>15. bemyndigar regeringen att ikläda staten en<br>ekonomisk förpliktelse angående vissa pen-<br>sioner vid Spri i enlighet med vad regering-<br>en föreslår (avsnitt 6.3.4),</p>
<p>16. godkänner att 1 350 000 000 kronor från<br>inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs till<br>Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning<br>(avsnitt 6.3.7),</p>
<p>17. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-<br>och naturvård uppförda anslaget A2 Mil-<br>jöövervakning m.m. (avsnitt 6.3.11),</p>
<p>18. bemyndigar regeringen att besluta om tidi-<br>gareläggning av investeringar som ingår i de<br>nationella och regional infrastrukturplaner-<br>na, eller på annat sätt beslutats av riksdagen,<br>under förutsättning att förskottering sker<br>från kommuner eller enskilda i enlighet<br>med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.12),</p>
<p>19. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 22 Kommunika-<br>tioner uppförda ramanslaget Cl Post- och<br>telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa<br>myndighetsuppgifter (avsnitt 6.3.12),</p>
<p>20. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 25 Allmänna bi-<br>drag till kommuner uppförda ramanslaget<br>A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kom-<br>mer och landsting (avsnitt 6.3.13),</p>
<p>21. bemyndigar regeringen att med högst<br>4 300 000 000 kronor skriva ned den vid ut-<br>gången av år 2000 i statens redovisning<br>upptagna fordran som motsvarar under-<br>skottet i kommunkontosystemet (avsnitt<br>6.3.13),</p>
<p>22. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 2000 godkänner ändrade ramar för<br>utgiftsområden samt anvisar ändrade och<br>nya anslag i enlighet med specifikation i ta-<br>bell 2.1,</p>
<p>såvitt avser skattefrågor</p>
<p>23. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt,</p>
<p>24. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>25. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>26. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,</p>
<p>27. antar regeringens förslag till lag om skatte-<br>reduktion på förvärvsinkomster vid 2002<br>års taxering,</p>
<p>28. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:1744) om allmän pensionav-<br>gift,</p>
<p>29. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:802) om ändring i lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion,</p>
<p>30. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:676) om statlig ålderspen-<br>sionsavgift,</p>
<p>31. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag<br>och deklarationsskyldighet för fysiska per-<br>soner i vissa fall vid 2000-2003 års taxering-<br>ar,</p>
<p>32. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-<br>skatt,</p>
<p>33. antar regeringens förslag till lag om under-<br>lag för förmögenhetsskatt i vissa fall vid<br>2001 års taxering,</p>
<p>34. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>35. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i fordonsskattelagen (1988:327),</p>
<p>36. antar regeringens förslag till lag om upphä-<br>vande av lagen (1978:69) om försäljnings-<br>skatt på motorfordon,</p>
<p>37. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:1565) om beskattning av viss<br>privatinförsel,</p>
<p>38. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid<br>import, m.m.,</p>
<p>39. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1996:1512) om dubbelbeskatt-<br>ningsavtal mellan de nordiska länderna,</p>
<p>40. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 2.</p></td><td colspan="4">
<p>1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2000</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifts-<br>område</p></td><td>
<p>Anslags-<br>nummer</p></td><td></td><td>
<p>Belopp enligt<br>statsbudgeten<br>2000 + TB1 2000</p></td><td>
<p>Förändring av<br>ram/ anslag</p></td><td>
<p>Ny ram/<br>ny anslagsnivå</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 693 683</p></td><td>
<p>22 300</p></td><td>
<p>4 715 883</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 730 155</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>2 752 155</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Justitiekanslern, ramanslag</p></td><td>
<p>12 651</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>12 951</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 743 985</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>22 744 185</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>11 607 301</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>11 627 301</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen,ramanslag</p></td><td>
<p>540 747</p></td><td>
<p>-30 000</p></td><td>
<p>510 747</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>3 358 956</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>3 359 456</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>3 820 254</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>3 830 254</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fl</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet, ramanslag</p></td><td>
<p>50 005</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>61005</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F8</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sammanslutningar,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>6 606</p></td><td>
<p>-5 300</p></td><td>
<p>1 306</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F9</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag</p></td><td>
<p>7 600</p></td><td>
<p>-6 000</p></td><td>
<p>1 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 900 562</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>4 900 562</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statens invandrarverk, ramanslag</p></td><td>
<p>449 877</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>453 877</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>321 589</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>317 589</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>27 488 182</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>27 487 682</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag</p></td><td>
<p>980 225</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>979 725</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>93 970 469</p></td><td>
<p>2 300 000</p></td><td>
<p>96 270 469</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>33 002 036</p></td><td>
<p>2 300 000</p></td><td>
<p>35 302 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>30 573 000</p></td><td>
<p>3 300 000</p></td><td>
<p>33 873 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>29 696 000</p></td><td>
<p>3 300 000</p></td><td>
<p>32 996 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32 534 575</p></td><td>
<p>-22 000</p></td><td>
<p>32 512 575</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>802 766</p></td><td>
<p>-32 180</p></td><td>
<p>770 586</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 029 776</p></td><td>
<p>-52 391</p></td><td>
<p>977 385</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>984 972</p></td><td>
<p>-12 757</p></td><td>
<p>972 215</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>685 183</p></td><td>
<p>-11 349</p></td><td>
<p>673 834</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>742 064</p></td><td>
<p>-11 221</p></td><td>
<p>730 843</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bli</p></td><td>
<p>Linköpings universitetGrundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>729 320</p></td><td>
<p>-23 564</p></td><td>
<p>705 756</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B13</p></td><td>
<p>Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>259 942</p></td><td>
<p>-24 156</p></td><td>
<p>235 786</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B15</p></td><td>
<p>Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>735 243</p></td><td>
<p>-22 701</p></td><td>
<p>712 542</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B17</p></td><td>
<p>Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>398 973</p></td><td>
<p>-1 022</p></td><td>
<p>397 951</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B19</p></td><td>
<p>Karlstads universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>314 527</p></td><td>
<p>-14 050</p></td><td>
<p>300 477</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B21</p></td><td>
<p>Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>270 279</p></td><td>
<p>-18 895</p></td><td>
<p>251 384</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B23</p></td><td>
<p>Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>323 509</p></td><td>
<p>-15 919</p></td><td>
<p>307 590</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B25</p></td><td>
<p>Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>453 409</p></td><td>
<p>-10 449</p></td><td>
<p>442 960</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B27</p></td><td>
<p>Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>161 113</p></td><td>
<p>-5 913</p></td><td>
<p>155 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B29</p></td><td>
<p>Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>429 665</p></td><td>
<p>-2 361</p></td><td>
<p>427 304</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B31</p></td><td>
<p>Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>246 915</p></td><td>
<p>-2 084</p></td><td>
<p>244 831</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B35</p></td><td>
<p>Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>192 351</p></td><td>
<p>-7 568</p></td><td>
<p>184 783</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B36</p></td><td>
<p>Högskolan DalarnatGrundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>229 635</p></td><td>
<p>-928</p></td><td>
<p>228 707</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B37</p></td><td>
<p>Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>69 957</p></td><td>
<p>-2 934</p></td><td>
<p>67 023</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B38</p></td><td>
<p>Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>220 567</p></td><td>
<p>-3 409</p></td><td>
<p>217 158</p></td></tr>
</table>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifts-<br>område</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>nummer</p></td><td>
<p>Belopp enligt<br>statsbudgeten<br>2000 + TB1 2000</p></td><td>
<p>Förändring av<br>ram/anslag</p></td><td>
<p>Ny ram/<br>ny anslagsnivå</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B39</p></td><td>
<p>Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>156 075</p></td><td>
<p>-2 033</p></td><td>
<p>154 042</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B40</p></td><td>
<p>Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>171 620</p></td><td>
<p>-3 661</p></td><td>
<p>167 959</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B41</p></td><td>
<p>Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>158 076</p></td><td>
<p>-4 810</p></td><td>
<p>153 266</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B42</p></td><td>
<p>Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>139 532</p></td><td>
<p>-2 471</p></td><td>
<p>137 061</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B47</p></td><td>
<p>Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>305 055</p></td><td>
<p>-1 348</p></td><td>
<p>303 707</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B48</p></td><td>
<p>Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>314 951</p></td><td>
<p>-5 334</p></td><td>
<p>309 617</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B52</p></td><td>
<p>Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 544 146</p></td><td>
<p>198 344</p></td><td>
<p>1 742 490</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B53</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>391 293</p></td><td>
<p>53 664</p></td><td>
<p>444 957</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D12</p></td><td>
<p>Kungl. biblioteket, ramanslag</p></td><td>
<p>200 811</p></td><td>
<p>23 000</p></td><td>
<p>223 811</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>El</p></td><td>
<p>Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>37 629</p></td><td>
<p>-1 500</p></td><td>
<p>36 129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 588 486</p></td><td>
<p>8 500</p></td><td>
<p>7 596 986</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Hl</p></td><td>
<p>Centrala muséer: Myndigheter, ramanslag</p></td><td>
<p>641 692</p></td><td>
<p>8 500</p></td><td>
<p>650 192</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>15 093 068</p></td><td>
<p>-464 000</p></td><td>
<p>14 629 068</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>5 170 000</p></td><td>
<p>-470 000</p></td><td>
<p>4 700 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>Vissa investeringsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 510 347</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>25 669 347</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Väghållning och statsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>12 834 719</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>12 914 719</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Banverket: Banhållning, ramanslag</p></td><td>
<p>6 279 322</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td>
<p>6 349 322</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Bidrag till sjöfarten, ramanslag</p></td><td>
<p>405 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>415 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning<br>från AB Swedcarrier, ramanslag</p></td><td>
<p>33 000</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>23 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>97 666 700</p></td><td>
<p>619 233</p></td><td>
<p>98 285 933</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>18 571 000</p></td><td>
<p>619 233</p></td><td>
<p>19 190 233</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</p></td><td></td><td>
<p>5 913 733</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>47</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>3 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3§></p>
<p>Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår</p>
<p>a) 1,5 procent av: a) 1,2 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende småhusenhet,</p>
<p>det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvär-<br>det avseende småhus på lantbruksenhet,</p>
<p>75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,</p>
<p>b) 1,5 procent av: b) 0,7 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen-<br>het för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderings-<br>enhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderings-<br>enhet avseende tomtmark som är obebyggd,</p>
<p>c) 1,0 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen-<br>het för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderings-<br>enhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,</p>
<p>d) 0,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.</p>
<p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och<br>har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår<br>som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bo-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:1254.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>stadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren<br>och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som<br>närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller om-<br>byggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxe-<br>ring, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastig-<br>hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering<br>då hade företagits.</p>
<p>För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses<br>i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskat-<br>ten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p>
<p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av<br>eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid<br>eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras,<br>får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden<br>inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid<br>av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.</p>
<p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av<br>fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa de-<br>lar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den<br>nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt av-<br>ser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde-<br>ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tilllämpliga<br>delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusen-<br>het beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på vär-<br>deringsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark,<br>om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid<br>2002 års taxering. Har beskattningsåret påbörjats före den 1 januari 2001 till-<br>lämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5,27 och 29 §§, 16 kap. 27 §, 45<br>kap. 33 §, 46 kap. 18 §, 63 kap. 2-4 §§ samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskatte-<br>lagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p><sup>5</sup>§</p>
<p>Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.</p>
<p>Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins-<br>kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt<br>hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.</p>
<p>Från den taxerade förvärvsin-<br>komsten dras 75 procent av sådana<br>avgifter enligt lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift som avser be-<br>skattningsåret, avrundat uppåt till<br>helt hundratal kronor, samt grun-<br>davdrag eller särskilt grundavdrag<br>och sjöinkomstavdrag. Avdragen<br>skall göras i nu nämnd ordning. Det<br>återstående beloppet är den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>Från den taxerade förvärvsin-<br>komsten dras 50 procent av sådana<br>avgifter enligt lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift som avser be-<br>skattningsåret, avrundat uppåt till<br>helt hundratal kronor, samt grun-<br>davdrag eller särskilt grundavdrag<br>och sjöinkomstavdrag. Avdragen<br>skall göras i nu nämnd ordning. Det<br>återstående beloppet är den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>12 kap.<br>5§</p>
<p>Utgifter för tjänsteresor med egen<br>bil skall dras av med 1 krona och 50<br>öre för varje kilometer.</p>
<p>Om en skattskyldig använder sin<br>förmånsbil för tjänsteresor och be-<br>talar samtliga utgifter för drivmedel<br>som är förenade med resorna, skall<br>utgifter för dieselolja dras av med 50<br>öre för varje kilometer och utgifter<br>för annat drivmedel med 80 öre för<br>varje kilometer.</p>
<p>Utgifter för tjänsteresor med egen<br>bil skall dras av med 1 krona och 60<br>öre för varje kilometer.</p>
<p>Om en skattskyldig använder sin<br>förmånsbil för tjänsteresor och be-<br>talar samtliga utgifter för drivmedel<br>som är förenade med resorna, skall<br>utgifter för dieselolja dras av med 60<br>öre för varje kilometer och utgifter<br>för annat drivmedel med 90 öre för<br>varje kilometer.</p>
<p><sup>27</sup>§</p>
<p>Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bo-<br>staden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den<br>skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel<br>regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.</p>
<p>Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i<br>tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar<br>under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjäns-<br>ten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst<br>300 mil per år.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Avdrag skall göras med 1 krona Avdrag skall göras med 1 krona<br>och 50 öre för varje kilometer. och 60 öre för varje kilometer.</p>
<p>Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.</p>
<p>29</p>
<p>För skattskyldiga som gör arbets-<br>resor med sin förmånsbil skall utgif-<br>ter för arbetsresor dras av enligt be-<br>stämmelserna i 26-28 §§. I stället för<br>vad som sägs i 27 § tredje stycket<br>skall utgifter för dieselolja dras av<br>med 50 öre för varje kilometer och<br>utgifter för annat drivmedel med 80<br>öre för varje kilometer. Detta gäller<br>också den som gör resorna med en<br>förmånsbil som en närstående till</p>
<p>§</p>
<p>För skattskyldiga som gör arbets-<br>resor med sin förmånsbil skall utgif-<br>ter för arbetsresor dras av enligt be-<br>stämmelserna i 26-28 §§. I stället för<br>vad som sägs i 27 § tredje stycket<br>skall utgifter för dieselolja dras av<br>med 60 öre för varje kilometer och<br>utgifter för annat drivmedel med 90<br>öre för varje kilometer. Detta gäller<br>också den som gör resorna med en<br>förmånsbil som en närstående till</p>
<p>honom eller hans sambo men inte</p>
<p>honom eller hans sambo men inte</p>
<p>han själv är skattskyldig för.</p>
<p>han själv är skattskyldig för.</p>
<p>16 kap.<br>27§</p>
<p>Utgifter för resor som en nä-<br>ringsidkare gör med egen bil i nä-<br>ringsverksamheten skall dras av med<br>1 krona och 50 öre för varje kilome-<br>ter. Detta gäller dock inte om bilen<br>är en tillgång i näringsverksamheten.</p>
<p>Om en sådan delägare i ett svenskt<br>handelsbolag som skall uttagsbe-<br>skattas för bilförmån från bolaget<br>använder bilen för resor i närings-<br>verksamheten och betalar samtliga<br>utgifter för drivmedel som är för-<br>enade med resorna, skall utgifter för<br>dieselolja dras av med 50 öre för varje<br>kilometer och utgifter för annat<br>drivmedel med 80 öre för varje kilo-<br>meter.</p>
<p>Utgifter för resor som en nä-<br>ringsidkare gör med egen bil i nä-<br>ringsverksamheten skall dras av med<br>1 krona och 60 öre för varje kilome-<br>ter. Detta gäller dock inte om bilen<br>är en tillgång i näringsverksamheten.</p>
<p>Om en sådan delägare i ett svenskt<br>handelsbolag som skall uttagsbe-<br>skattas för bilförmån från bolaget<br>använder bilen för resor i närings-<br>verksamheten och betalar samtliga<br>utgifter för drivmedel som är för-<br>enade med resorna, skall utgifter för<br>dieselolja dras av med 60 öre för varje<br>kilometer och utgifter för annat<br>drivmedel med 90 öre för varje kilo-<br>meter.</p>
<p>45 kap.</p>
<p>33 §</p>
<p>I inkomstslaget kapital skall 50<br>procent av kapitalvinsten på en pri-<br>vatbostadsfastighet och 90 procent<br>av kapitalvinsten på en näringsfastig-<br>het tas upp.</p>
<p>Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av för-<br>lusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.</p>
<p>I inkomstslaget kapital skall två<br>tredjedelar av kapitalvinsten på en<br>privatbostadsfastighet och 90 pro-<br>cent av kapitalvinsten på en närings-<br>fastighet tas upp.</p>
<p>46 kap.</p>
<p>18 §</p>
<p>I inkomstslaget kapital skall 50 I inkomstslaget kapital skall två<br>procent av kapitalvinsten på en pri- tredjedelar av kapitalvinsten på en<br></p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>vatbostadsrätt och 90 procent av ka- privatbostadsrätt och 90 procent av<br>pitalvinsten på en näringsbostadsrätt kapitalvinsten på en näringsbostads-<br>tas upp. rätt tas upp.</p>
<p>Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av för-<br>lusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.</p>
<p>63 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av be-<br>skattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat en-<br>ligt 3-5 §§ eller särskilt grundavdrag beräknat enligt 6-10 §§. Bestämmelserna<br>om särskilt grundavdrag tillämpas bara om de leder till ett högre avdrag.</p>
<p>Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträf-<br>fade.</p>
<p>Avdraget skall avrundas nedåt till Avdraget skall avrundas till när-<br>helt hundratal kronor. maste hundratal kronor.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp-</p>
<p>går grundavdraget till följande belopp.</p>
<p>Taxerad förvärvsinkomst</p>
<p>överstiger inte 1,86 pris-</p>
<p>basbelopp</p>
<p>överstiger 1,86 men inte</p>
<p>2,89 prisbasbelopp</p>
<p>överstiger 2,89 men inte</p>
<p>3,04 prisbasbelopp</p>
<p>överstiger 3,04 men inte</p>
<p>5,615 prisbasbelopp</p>
<p>överstiger 5,615 prisbas-<br>belopp</p>
<p>Grundavdrag</p>
<p>0,24 prisbasbelopp</p>
<p>0,24 prisbasbelopp ökat med 25 pro-<br>cent av det belopp med vilket den tax-<br>erade förvärvsinkomsten överstiger<br>1,86 prisbasbelopp</p>
<p>0,4975 prisbasbelopp</p>
<p>0,4975 prisbasbelopp minskat med 10<br>procent av det belopp med vilket den<br>taxerade förvärvsinkomsten överstiger<br>3,04 prisbasbelopp</p>
<p>0,24 prisbasbelopp</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp-<br>går grundavdraget till följande belopp.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Taxerad förvärvsinkomst</p></td><td>
<p>Grundavdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger inte 1,86 pris-</p>
<p>basbelopp</p></td><td>
<p>0,27 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger 1,86 men inte</p>
<p>2,89 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,27 prisbasbelopp ökat med 25 pro-<br>cent av det belopp med vilket den tax-<br>erade förvärvsinkomsten överstiger<br>1,86 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger 2,89 men inte</p>
<p>3,04 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,5275 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger 3,04 men inte</p>
<p>5,615 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,5275 prisbasbelopp minskat med 10<br>procent av det belopp med vilket den<br>taxerade förvärvsinkomsten överstiger<br>3,04 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger 5,615 prisbas-<br>belopp</p></td><td>
<p>0,27 prisbasbelopp</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p></td></tr>
</table>
<p>4§</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>För dem som är obegränsat skatt-<br>skyldiga bara under en del av be-<br>skattningsåret är grundavdraget en<br>tolftedel av 0,24 prisbasbelopp för<br>varje kalendermånad eller del av ka-<br>lendermånad som de är obegränsat<br>skattskyldiga.</p></td><td>
<p>För dem som är obegränsat skatt-<br>skyldiga bara under en del av be-<br>skattningsåret är grundavdraget en<br>tolftedel av 0,27 prisbasbelopp för<br>varje kalendermånad eller del av ka-<br>lendermånad som de är obegränsat<br>skattskyldiga.</p></td></tr>
</table>
<p>65 kap.</p>
<p>5§</p>
<p>För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara<br>förvärvsinkomster</p>
<p>- 200 kronor,</p>
<p>- 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som<br>överstiger en nedre skiktgräns, och</p>
<p>- 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>överstiger en övre skiktgräns.</p>
<p>Skiktgränserna bestäms med ut-<br>gångspunkt i en nedre skiktgräns på<br>232 600 kronor vid 2001 års taxering<br>och en övre skiktgräns på 374 000<br>kronor vid 2001 års taxering.</p></td><td>
<p>Skiktgränserna bestäms med ut-<br>gångspunkt i en nedre skiktgräns på<br>252 000 kronor vid 2002 års taxering<br>och en övre skiktgräns på 390 400<br>kronor vid 2002 års taxering.</p></td></tr>
</table>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna<br>för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt<br>i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra<br>året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två<br>procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra<br>året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>10 §</p>
<p>Skattereduktion skall göras med<br>25 procent av allmän pensionsavgift<br>enligt lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift som avser beskatt-<br>ningsåret. Skattereduktionen skall<br>avrundas nedåt till helt hundratal<br>kronor.</p>
<p>Skattereduktion skall göras med<br>50 procent av allmän pensionsavgift<br>enligt lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift som avser beskatt-<br>ningsåret. Skattereduktionen skall<br>avrundas nedåt till helt hundratal<br>kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>3§<sup>2</sup></p>
<p>De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe-<br>lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att</p>
<p>1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,</p>
<p>2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta-<br>bellen,</p>
<p>3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommunal<br>inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsavgift<br>enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om all-<br>män pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till re-<br>gistrerat trossamfund,</p>
<p>4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-<br>ringen inte medges något annat av-<br>drag än avdrag för 75 % av avgift en-<br>ligt lagen om allmän pensionsavgift<br>och grundavdrag, och att</p>
<p>5. arbetstagaren medges skattere-<br>duktion för allmän pensionsavgift<br>enligt 11 kap. 11 §.</p>
<p>4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-<br>ringen inte medges något annat av-<br>drag än avdrag för 50 % av avgift en-<br>ligt lagen om allmän pensionsavgift<br>och grundavdrag, och att</p>
<p>5. arbetstagaren medges skattere-<br>duktion för allmän pensionsavgift<br>enligt 65 kap. 10 § inkomstskattelagen<br>(1999:1299).</p>
<p>Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom-<br>munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som<br>avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman-<br>lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.</p>
<p>Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig<br>att betala allmän pensionsavgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i frå-<br>ga om preliminär skatt för inkomståret 2001.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:962.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om<br>allmän löneavgift</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3§<sup>3</sup></p>
<p>Allmän löneavgift tas ut med 3,09 Allmän löneavgift tas ut med 2,69<br>procent av underlaget och tillfaller procent av underlaget och tillfaller<br>staten. staten.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 §<br>som betalas ut från och med den 1 januari 2001.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som upp-<br>bärs från och med den 1 januari 2001. Omfattar beskattningsåret tid såväl före<br>som efter utgången av år 2000 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så<br>stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången<br>av år 2000 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som<br>infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>$ Senaste lydelse 1999:966.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.5 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster<br>vid 2002 års taxering</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Skattskyldig fysisk person, som varit obegränsat skattskyldig under hela<br>beskattningsåret, har vid 2002 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på<br>skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller<br>sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader<br>som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning, överstiger 1 000 kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av an-<br>ställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt<br>1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kro-<br>nor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande in-<br>komsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig<br>förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen<br>eller den debiterade kommunala inkomstskatten.</p>
<p>3 § Skattskyldig fysisk person, som varit obegränsat skattskyldig endast under<br>en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den<br>skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit obegränsat<br>skattskyldig under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del<br>därav under vilken han varit obegränsat skattskysldig. I övrigt tillämpas 1 och<br>2§§-</p>
<p>Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 4<br>kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) om dödsbon tillämpas på motsvaran-<br>de sätt vid beräkning av skattereduktion.</p>
<p>4 § Skattereduktion enligt denna lag räknas av mot kommunal och statlig in-<br>komstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt.</p>
<p>Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före an-<br>nan skattereduktion.</p>
<p>5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-<br>lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion<br>enligt denna lag.</p>
<p>6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)<br>skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744)<sup>4</sup> om allmän pensionsavgift<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som avses<br>i 3 §, om inkomsterna understiger 24<br>procent av det för året gällande pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som avses<br>i 3 §, om inkomsterna understiger 27<br>procent av det för året gällande pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid<br>2002 års taxering.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:680.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:802) om<br>ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension i dess lydelse enligt lagen (1999:802) om ändring i nämnda lag<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>För varje år som en person har va-<br>rit försäkrad och har haft inkomster<br>här i landet som är pensionsgrun-<br>dande, skall hans eller hennes pen-<br>sionsgrundande inkomst fastställas.<br>Detta gäller dock endast om sum-<br>man av de inkomster som är pen-<br>sionsgrundande uppgått till minst 27<br>procent av det för intjänandeåret<br>gällande prisbasbeloppet enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>För varje år som en person har va-<br>rit försäkrad och har haft inkomster<br>här i landet som är pensionsgrun-<br>dande, skall hans eller hennes pen-<br>sionsgrundande inkomst fastställas.<br>Detta gäller dock endast om sum-<br>man av de inkomster som är pen-<br>sions grundande uppgått till minst 24<br>procent av det för intjänandeåret<br>gällande prisbasbeloppet enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då den<br>försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall pensions-<br>grundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensions-<br>rätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. För den<br>som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrundande inkomst inte heller<br>fastställas för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år eller för tidigare år<br>under vilket han eller hon hela året har uppburit hel ålderspension enligt denna<br>lag eller enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig<br>ålderspensionsavgift</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsav-<br>gift skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Avgift beräknas inte på ersättning<br>enligt 2 § om ersättningen tillsam-<br>mans med annan inkomst av anställ-<br>ning och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete understiger 24 procent av det<br>för året gällande prisbasbeloppet en-<br>ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Avgift beräknas inte på ersättning<br>enligt 2 § om ersättningen tillsam-<br>mans med annan inkomst av anställ-<br>ning och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete understiger 27 procent av det<br>för året gällande prisbasbeloppet en-<br>ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången på<br>ersättningar som beräknas för år 2001.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt<br>grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska<br>personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1999:265)<sup>6</sup> om särskilt grundavdrag och<br>deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxe-<br>ringar skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§<sup>7</sup></p>
<p>Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för 2001-2003 års taxe-<br>ringar gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp:</p>
<p>a) för gift skattskyldig: 138,1 pro-<br>cent av prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring och</p>
<p>b) för annan skattskyldig: 155,9<br>procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>a) för gift skattskyldig: 135,4 pro-<br>cent av prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring och</p>
<p>b) för annan skattskyldig: 152,9<br>procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig som under nå-<br>gon del av året har fått folkpension som ogift.</p>
<p>Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna paragraf räknas<br>barnpension och vårdbidrag inte som folkpension.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid<br>2002 års taxering.</p>
<p>Lagens rubrik enligt prop. 1999/2000:138.</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:138.</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-<br>skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Marknadsnoterad delägarrätt med<br>undantag för andel i sådan värdepap-<br>persfond som avses i 48 kap. 22 $<br>andra stycket inkomstskattelagen<br>(1999:1229) tas upp till 80 procent av<br>det vid beskattningsårets utgång se-<br>nast noterade värdet om inte annat<br>följer av 13 §. Marknadsnoterad<br>fordringsrätt, andel i sådan värde-<br>pappersfond som avses i 48 kap. 22 §<br>andra stycket samt marknadsnoterad<br>tillgång som avses i 52 kap. nämnda<br>lag, tas upp till det vid beskatt-<br>ningsårets utgång senast noterade<br>värdet. Om det noterade värdet inte<br>omfattar upplupen avkastning skall<br>värdet ökas med sådan avkastning.</p>
<p>Marknadsnoterad delägarrätt med<br>undantag för andel i sådan värdepap-<br>persfond som avses i 48 kap. 21 $ in-<br>komstskattelagen (1999:1229) tas<br>upp till 80 procent av det vid be-<br>skattningsårets utgång senast note-<br>rade värdet om inte annat följer av<br>13 §. Marknadsnoterad fordringsrätt,<br>andel i sådan värdepappersfond som<br>avses i 48 kap. 21 § samt marknads-<br>noterad tillgång som avses i 52 kap.<br>nämnda lag, tas upp till det vid be-<br>skattningsårets utgång senast note-<br>rade värdet. Om det noterade värdet<br>inte omfattar upplupen avkastning<br>skall värdet ökas med sådan avkast-<br>ning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid<br>2002 års taxering.</p>
<p>8 Senaste lydelse 1999:1298.</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.11 Förslag till lag om underlag för förmögenhetsskatt i vissa<br>fall vid 2001 års taxering</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet vid 2001 års taxering enligt la-<br>gen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt gäller följande. Vid värdering av<br>sådan del av fastighet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt skall, i stället för taxeringsvärdet vid beskattningsårets<br>utgång, taxeringsvärdet vid närmast föregående beskattningsårs utgång tas upp<br>om det är lägre.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 30 december 2000.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt<br>på energi</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi</p>
<p>dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 7 kap. 4 §, 8 kap. 3 a §, 9 kap. 2 och 5 §§ samt<br>11 kap. 3 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om änd-<br>ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>2 kap.</p>
<h2>1 §’</h2>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra<br>stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<p>KN-nr</p>
<p>Slag av bränsle</p>
<p>1. 2710 00 26,<br>2710 00 27,<br>2710 00 29<br>eller</p>
<p>Bensin som<br>uppfyller krav för</p>
<p>Skattebelopp__________________________________</p>
<p>Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt</p>
<p>2710 00 32</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>a) miljöklass 1</p></td><td>
<p>3 kr 61 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 47 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 64 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 50 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 26,</p></td><td>
<p>Annan bensin</p></td><td>
<p>4 kr 27 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>5 kr 13 öre</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 34</p></td><td>
<p>än som avses</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>eller</p></td><td>
<p>under 1</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 36</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 51,</p></td><td>
<p>Eldningsolja,</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 55,</p></td><td>
<p>dieselbrännolja,</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 69</p></td><td>
<p>fotogen, m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>eller</p></td><td>
<p>som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 74-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 78</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) har försetts med</p></td><td>
<p>743 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 058 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 801 kr per</p></td></tr>
</table>
<p>märkämnen eller ger<br>mindre än 85</p>
<p>volymprocent destillat<br>vid 350°C,</p>
<p>b) inte har försetts med<br>märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350° C,<br>tillhörig<br>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3 eller inte<br>tillhör någon miljöklass</p>
<p>1 864 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 090 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 388 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 058 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 058 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 058 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 922 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>3 148 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>3 446 kr per m<sup>3</sup></p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1999:1324.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4. ur2Z1112 11- Gasol</p></td><td>
<p>145 kr per</p></td><td>
<p>1 112 kr per</p></td><td>
<p>1 257 kr per</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan</p></td><td>
<p>241 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>792 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 033 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>2711 11 00,</p></td><td>
<p>Naturgas</p></td><td>
<p>241 kr per</p></td><td>
<p>792 kr per</p></td><td>
<p>1 033 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2711 21 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701, 2702</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>920 kr per</p></td><td>
<p>1 236 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller 2704</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>920 kr per</p></td><td>
<p>1 236 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2713 12 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra<br>stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>KN-nr</p></td><td rowspan="2">
<p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3">
<p>Skattebelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>2710 00 26,</p></td><td>
<p>Bensin som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 27,</p>
<p>2710 00 29<br>eller</p></td><td>
<p>uppfyller krav för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 32</p></td><td>
<p>a) miljöklass 1</p></td><td>
<p>3 kr 26 öre</p></td><td>
<p>1 kr 24 öre</p></td><td>
<p>4 kr 50 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 29 öre</p></td><td>
<p>1 kr 24 öre</p></td><td>
<p>4 kr 53 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>2710 00 26,</p></td><td>
<p>Annan bensin</p></td><td>
<p>3 kr 92öre</p></td><td>
<p>1 kr 24 öre</p></td><td>
<p>5 kr 16 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 34</p></td><td>
<p>än som avses</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller</p>
<p>2710 00 36</p></td><td>
<p>under 1</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>2710 00 51,</p></td><td>
<p>Eldningsolja,</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 55,</p></td><td>
<p>dieselbrännolja,</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 69</p></td><td>
<p>fotogen, m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller</p>
<p>2710 00 74-</p></td><td>
<p>som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2710 00 78</p></td><td>
<p>a) har försetts med<br>märkämnen eller ger<br>mindre än 85</p></td><td>
<p>688 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 527 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 215 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>volymprocent destillat<br>vid 350°C,</p>
<p>b) inte har försetts med<br>märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350° C,<br>tillhörig<br>miljöklass 1</p></td><td>
<p>1 S12 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 527 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3 039 kr per tn<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>miljöklass 2</p></td><td>
<p>1 739 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 527 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3 266 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>miljöklass 3 eller inte<br>tillhör någon miljöklass</p></td><td>
<p>2 039 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 527 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3 566 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur 2711 1211-</p></td><td>
<p>Gasol</p></td><td>
<p>134 kr per</p></td><td>
<p>1 606 kr per</p></td><td>
<p>1 740 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2711 19 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan</p></td><td>
<p>223 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 144 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 367 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>2711 11 00,</p></td><td>
<p>Naturgas</p></td><td>
<p>223 kr per</p></td><td>
<p>1 144 kr per</p></td><td>
<p>1 367 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2711 21 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701,2702</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>293 kr per</p></td><td>
<p>1 329 kr per</p></td><td>
<p>1 622 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller 2704</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>293 kr per</p></td><td>
<p>1 329 kr per</p></td><td>
<p>1 622 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2713 12 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §<br>första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar<br>skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-</p>
<p>sätt.</p>
<p>För kalenderåret 2001 och efter-<br>följande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räk-<br>nas om enligt 10 §.</p>
<p>För kalenderåret 2002 och efter-<br>följande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räk-<br>nas om enligt 10 §.</p>
<p>10</p>
<p>För år 2001 och efterföljande ka-<br>lenderår skall energiskatt och koldi-<br>oxidskatt betalas med belopp som<br>efter en årlig omräkning motsvarar<br>de i 1 § angivna skattebeloppen mul-<br>tiplicerade med det jämförelsetal,<br>uttryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan det allmänna prislä-<br>get i oktober månad året närmast före<br>det år beräkningen avser och prislä-<br>get i oktober 1999.</p>
<p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte-<br>belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen<br>avrundas till hela kronor och ören.</p>
<p>För kalenderåret 2002 och efter-<br>följande kalenderår skall energiskatt<br>och koldioxidskatt betalas med be-<br>lopp som efter en årlig omräkning<br>motsvarar de i 1 § angivna skattebe-<br>loppen multiplicerade med det jäm-<br>förelsetal, uttryckt i procent, som<br>anger förhållandet mellan det all-<br>männa prisläget i juni månad året<br>närmast före det år beräkningen av-<br>ser och prisläget i juni 2000.</p>
<p>Avdrag får, i den mån avdrag inte<br>har gjorts enligt 1-3 §§, göras även<br>för energiskatten samt för hälften av<br>koldioxidskatten på bränsle, dock<br>inte bensin, råtallolja eller bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b, som förbrukats för annat ända-<br>mål än drift av motordrivna fordon<br>vid tillverkningsprocessen i industri-</p>
<p>7 kap.</p>
<p>4 §"</p>
<p>Avdrag får, i den mån avdrag inte<br>har gjorts enligt 1-3 §§, göras även<br>för energiskatten samt för 65 procent<br>av koldioxidskatten på bränsle, dock<br>inte bensin, råtallolja eller bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b, som förbrukats för annat ända-<br>mål än drift av motordrivna fordon<br>vid tillverkningsprocessen i industri-</p>
<p>Senaste lydelse 1999:1063.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 2000:484.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>ell verksamhet eller i yrkesmässig<br>jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-<br>bruksverksamhet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>avdrag får göras för energiskatt med<br>ett belopp som motsvarar den ener-<br>giskatt och hälften av den koldiox-<br>idskatt som tas ut på bränsle som av-<br>ses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>Avdrag enligt första eller andra stycket får göras även för skatt på bränsle<br>som sålts för förbrukning för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthus-<br>odling.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller även sådan oljeprodukt som avses i<br>2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverkningsprocessen i<br>gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än person-<br>bilar, lastbilar och bussar.</p>
<p>Har bränsle sålts för förbrukning till någon som meddelats ett beslut om<br>preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b § får avdrag enligt tredje stycket göras<br>enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskatte-<br>sats som följer av beslutet.</p>
<p>ell verksamhet eller i yrkesmässig<br>jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-<br>bruksverksamhet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>avdrag får göras för energiskatt med<br>ett belopp som motsvarar den ener-<br>giskatt och 65 procent av den koldi-<br>oxidskatt som tas ut på bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>8 kap.<br>3a§<sup>12</sup></p>
<p>Annan än den som är registrerad<br>som skattskyldig får köpa bränsle,<br>dock inte bensin, råtallolja eller<br>bränsle som avses i 2 kap. 1 § första<br>stycket 3 b, utan energiskatt och<br>hälften av den koldioxidskatt som<br>följer av 2 kap. 1 § första stycket mot<br>att han till leverantören lämnar en<br>försäkran om att bränslet skall an-<br>vändas för sådant ändamål som avses<br>i 7 kap. 4 § tredje stycket.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>detta bränsle får köpas med energis-<br>katten nedsatt till ett belopp som<br>motsvarar hälften av den koldioxid-<br>skatt som tas ut på bränsle som avses<br>i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>Annan än den som är registrerad<br>som skattskyldig får köpa bränsle,<br>dock inte bensin, råtallolja eller<br>bränsle som avses i 2 kap. 1 § första<br>stycket 3 b, utan energiskatt och med<br>koldioxidskatten nedsatt till 35 procent<br>av det belopp som följer av 2 kap. 1 §<br>första stycket mot att han till leve-<br>rantören lämnar en försäkran om att<br>bränslet skall användas för sådant<br>ändamål som avses i 7 kap. 4 § tredje<br>stycket.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>detta bränsle får köpas med energis-<br>katten nedsatt till ett belopp som<br>motsvarar 35 procent av den koldi-<br>oxidskatt som tas ut på bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § får köp<br>enligt första eller andra stycket ske till den lägre koldioxidskattesats eller, be-<br>träffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet. I sådana fall skall<br>beslutet om preliminär skattesats gälla som försäkran.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1998:1699.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Om någon som inte är skattskyl-<br>dig har förbrukat bränsle, dock inte<br>bensin, råtallolja eller bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,<br>för annat ändamål än drift av motor-<br>drivna fordon vid tillverkningspro-<br>cessen i industriell verksamhet, i an-<br>nan yrkesmässig jordbruksverk-<br>samhet än växthusuppvärmning vid<br>växthusodling eller i yrkesmässig<br>skogsbruks- eller vattenbruksverk-<br>samhet, medger beskattningsmyn-<br>digheten efter ansökan återbetalning<br>av energiskatten och hälften av koldi-<br>oxidskatten på bränslet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>återbetalning medges av energiskatt<br>till ett belopp som motsvarar den<br>energiskatt och hälften av den koldi-<br>oxidskatt som tas ut på bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Om någon som inte är skattskyl-<br>dig har förbrukat bränsle, dock inte<br>bensin, råtallolja eller bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,<br>för annat ändamål än drift av motor-<br>drivna fordon vid tillverkningspro-<br>cessen i industriell verksamhet, i an-<br>nan yrkesmässig jordbruks verk-<br>samhet än växthusuppvärmning vid<br>växthusodling eller i yrkesmässig<br>skogsbruks- eller vattenbruksverk-<br>samhet, medger beskattningsmyn-<br>digheten efter ansökan återbetalning<br>av energiskatten och 65 procent av<br>koldioxidskatten på bränslet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även på råtallolja, dock att<br>återbetalning medges av energiskatt<br>till ett belopp som motsvarar den<br>energiskatt och 65 procent av den<br>koldioxidskatt som tas ut på bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 a.</p>
<p>Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § får åter-<br>betalning enligt första eller andra stycket medges enligt den lägre koldioxid-<br>skattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.</p>
<p>. <sup>5§</sup>’</p>
<p>Om värme har levererats för till-<br>verkningsprocessen i industriell<br>verksamhet eller för yrkesmässig<br>jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-<br>bruksverksamhet, medger beskatt-<br>ningsmyndigheten efter ansökan av<br>den som framställt värmen återbetal-<br>ning av</p>
<p>1. energiskatten på elektrisk kraft,<br>och</p>
<p>2. energiskatten och hälften av<br>koldioxidskatten på bränsle, dock<br>inte bensin, råtallolja eller bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b, som förbrukats vid framställning<br>av värmen.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 2<br>tillämpas även på råtallolja, dock att</p>
<p>Om värme har levererats för till-<br>verkningsprocessen i industriell<br>verksamhet eller för yrkesmässig<br>jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-<br>bruksverksamhet, medger beskatt-<br>ningsmyndigheten efter ansökan av<br>den som framställt värmen återbetal-<br>ning av</p>
<p>1. energiskatten på elektrisk kraft,<br>och</p>
<p>2. energiskatten och 65 procent av<br>koldioxidskatten på bränsle, dock<br>inte bensin, råtallolja eller bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b,</p>
<p>som förbrukats vid framställning<br>av värmen.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 2<br>tillämpas även på råtallolja, dock att</p>
<p>Senaste lydelse 2000:484.<br>** Senaste lydelse 2000:484.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>återbetalning av energiskatt medges<br>till ett belopp som motsvarar den<br>energiskatt och hälften av den koldi-<br>oxidskatt som tas ut på bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</p>
<p>återbetalning av energiskatt medges<br>till ett belopp som motsvarar den<br>energiskatt och 65 procent av den<br>koldioxidskatt som tas ut på bränsle<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3a.</p>
<p>Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges<br>återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja,<br>energiskattesats som följer av beslutet.</p>
<p>11 kap.<br>3§<sup>15</sup></p>
<p>Energiskatten utgör</p>
<p>1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell<br>verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,</p>
<p>2. 10,6 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses</p>
<p>2. 12,5 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses</p>
<p>under 1 och som förbrukas i kom-</p>
<p>under 1 och som förbrukas i kom-</p>
<p>muner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 13,9 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas för el-,<br>gas-, värme- eller vattenförsörjning i<br>andra kommuner än de som anges i<br>4 §, och</p>
<p>4. 16,2 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i övriga<br>fall.</p>
<p>För elektrisk kraft som under tiden</p>
<p>muner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 15,8 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas för el-,<br>gas-, värme- eller vattenförsörjning i<br>andra kommuner än de som anges i<br>4 §, och</p>
<p>4. 18,1 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i övriga<br>fall.</p>
<p>n 1 november-den 31 mars förbrukas</p>
<p>i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt<br>överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten</p>
<p>1. 12,9 öre per kilowattimme vid<br>förbrukning i kommuner som anges</p>
<p>1 4 § för annat ändamål än industriell<br>verksamhet i tillverkningsprocessen<br>eller yrkesmässig växthusodling, och</p>
<p>2. 16,2 öre per kilowattimme vid<br>förbrukning för el-, gas-, värme- eller<br>vattenförsörjning i andra kommuner<br>än de som anges i 4 §.</p>
<p>För kalenderåret 2001 och efter-<br>följande kalenderår skall de i första<br>och andra styckena angivna skatte-<br>beloppen räknas om på det sätt som i<br>fråga om skatt på bränslen anges i</p>
<p>2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion-<br>dels ören skall dock avrundas till hela<br>tiondels ören.</p>
<p>1. 14,8 öre per kilowattimme vid<br>förbrukning i kommuner som anges</p>
<p>1 4 § för annat ändamål än industriell<br>verksamhet i tillverkningsprocessen<br>eller yrkesmässig växthusodling, och</p>
<p>2. 18,1 öre per kilowattimme vid<br>förbrukning för el-, gas-, värme- eller<br>vattenförsörjning i andra kommuner<br>än de som anges i 4 §.</p>
<p>För kalenderåret 2002 och efter-<br>följande kalenderår skall de i första<br>och andra styckena angivna skatte-<br>beloppen räknas om på det sätt som i<br>fråga om skatt på bränslen anges i</p>
<p>2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion-<br>dels ören skall dock avrundas till hela<br>tiondels ören.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p><sup>15</sup> Senaste lydelse 1999:1063.</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>För tid fram till den 1 januari 2001<br>medger beskattningsmyndigheten<br>efter ansökan, utöver vad som fram-<br>går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,<br>att vid industriell framställning av<br>produkter av andra mineraliska äm-<br>nen än metaller koldioxidskatten på<br>annat bränsle än sådant som beskat-<br>tas som mineraloljeprodukt och som<br>förbrukats för annat ändamål än drift<br>av motordrivna fordon tas ut med<br>sådant belopp att skatten för den<br>som bedriver framställningen inte<br>överstiger 1,2 procent av de fram-<br>ställda produkternas försäljningsvär-<br>de.</p>
<p>2.<sup>16</sup></p>
<p>För tid fram till den 1 januari 2003<br>medger beskattningsmyndigheten<br>efter ansökan, utöver vad som fram-<br>går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,<br>att vid industriell framställning av<br>produkter av andra mineraliska äm-<br>nen än metaller koldioxidskatten på<br>annat bränsle än sådant som beskat-<br>tas som mineraloljeprodukt och som<br>förbrukats för annat ändamål än drift<br>av motordrivna fordon tas ut med<br>sådant belopp att skatten för den<br>som bedriver framställningen inte<br>överstiger 1,2 procent av de fram-<br>ställda produkternas försäljningsvär-<br>de.</p>
<p>Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om<br>ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom<br>ett år efter kalenderårets utgång.</p>
<p>Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi<br>tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfa-<br>rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1999:1323.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.13 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen<br>(1988:327)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att punkten B i bilaga 1 till fordonsskattelagen<br>(1988:327) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)<sup>17</sup></p>
<p>Fordonsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fordonsslag</p></td><td>
<p>Skattevikt, Skatt, kronor<br>kilogram</p>
<p>grundbelopp tilläggsbelopp<br>för varje helt<br>hundratal kilo-<br>gram över den<br>lägsta vikten i<br>klassen</p></td></tr>
</table>
<p>B Personbilar</p>
<p>1 Personbil som inte kan drivas med dieselolja</p>
<p>2 Personbil som kan drivas med dieselolja</p>
<p>2.1 som enligt bilregistret har årsmodellbeteck-<br>ning 1993 eller äldre</p>
<p>2.2 annan personbil</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>0-</p>
<p>901-</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>585</p>
<p>734</p></td><td>
<p>0</p>
<p>149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>1 172</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>901-</p></td><td></td><td>
<p>1 468</p></td><td>
<p>297</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>2 245</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>901-</p></td><td></td><td>
<p>2 814</p></td><td>
<p>569</p></td></tr>
</table>
<p>C Bussar</p>
<p><sup>17</sup> Senaste lydelse 1999:1065.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)</p>
<p>Fordonsskatt___________________________</p>
<p>Fordonsslag</p>
<p>Skattevikt, Skatt, kronor</p>
<p>kilogram________________________________</p>
<p>grundbelopp tilläggsbelopp<br>för vaije helt<br>hundratal kilo-<br>gram över den<br>lägsta vikten i<br>klassen</p>
<p>B Personbilar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Personbil som inte kan drivas med dieselolja</p></td><td>
<p>0-</p>
<p>901—</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>585</p>
<p>734</p></td><td>
<p>0</p>
<p>149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Personbil som kan drivas med dieselolja</p></td><td>
<p>0-</p>
<p>901-</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>2 245</p>
<p>2 814</p></td><td>
<p>0</p>
<p>569</p></td></tr>
</table>
<p>C Bussar</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.14 Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-<br>fordon skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. Den upphävda lagen<br>gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den<br>1 januari 2001. Försäljningsskatt skall dock inte tas ut om skattskyldighet in-<br>trätt efter den 19 september 2000.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om<br>beskattning av viss privatinförsel</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss pri-<br>vatinförsel skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till<br>den del införseln uppgår till högst<br>följande kvantiteter</p>
<p>1. 1 liter spritdryck,</p>
<p>2. 6 liter starkvin,</p>
<p>3.26 liter vin,</p>
<p>4.32 liter starköl,</p>
<p>5. 400 cigaretter, 200 cigariller,<br>100 cigarrer eller 550 gram rökto-<br>bak.</p>
<p>2§>»</p>
<p>Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till</p>
<p>den del införseln uppgår till högst</p>
<p>följande kvantiteter</p>
<p>1. 1 liter spritdryck,</p>
<p>2.3 liter starkvin,</p>
<p>3.20 liter vin,</p>
<p>4. 24 liter starköl,</p>
<p>5. 400 cigaretter eller</p>
<p>200 cigariller eller</p>
<p>100 cigarrer eller</p>
<p>550 gram röktobak.</p>
<p>Bestämmelser om hinder för den</p>
<p>drycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738).<br>En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror<br>i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).</p>
<p>som inte fyllt 20 år att föra in sprit-</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfa-<br>rande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>18</sup> Senaste lydelse 2000:544.</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet<br>från skatt vid import, m.m.</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt<br>vid import, m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p><sup>6</sup> .</p>
<p>Frihet från skatt enligt 5 § får Frihet från skatt enligt 5 § får<br>medges för högst 24 liter starköl. medges för högst 32 liter starköl.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfa-<br>rande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfa-<br>randet övergång till fri omsättning.</p>
<p><sup>19</sup> Senaste lydelse 2000:545.</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om<br>dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall<br>införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt<br>3 i avtalet skall också tillämpas vid<br>2002 års taxering. Vid 1999-2002 års<br>taxeringar skall artikel 26 punkt 2 i<br>avtalet inte gälla i fall då artikel 31<br>punkt 3 i avtalet tillämpas.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>3.18 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)<sup>20</sup> skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2. transport i skidliftar,</p>
<p>5. omsättning av sådana konstverk<br>som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs<br>av upphovsmannen eller dennes<br>dödsbo,</p>
<p>4. import av sådana konstverk,<br>samlarföremål och antikviteter som<br>avses i 9 a kap. 5-7 §§,</p>
<p>5. omsättning, gemenskapsinternt<br>förvärv och import av sådana livsme-<br>del och livsmedelstillsatser som avses<br>i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med<br>undantag för</p>
<p>a) vatten från vattenverk,</p>
<p>b) spritdrycker, vin och starköl,<br>och</p>
<p>c) tobaksvaror.</p>
<h2>7 kap.</h2>
<p>Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om<br>inte annat följer av andra eller tredje stycket.</p>
<p>Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för</p>
<p>1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse<br>av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</p>
<p>2. personbefordran utom sådan be-<br>fordran där resemomentet är av un-<br>derordnad betydelse,</p>
<p>3. transport i skidliftar,</p>
<p>4. omsättning av sådana konstverk<br>som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs<br>av upphovsmannen eller dennes<br>dödsbo,</p>
<p>5. import av sådana konstverk,<br>samlarföremål och antikviteter som<br>avses i 9 a kap. 5-7 §§,</p>
<p>6. omsättning, gemenskapsinternt<br>förvärv och import av sådana livsme-<br>del och livsmedelstillsatser som avses<br>i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med<br>undantag för</p>
<p>a) vatten från vattenverk,</p>
<p>b) spritdrycker, vin och starköl,<br>och</p>
<p>c) tobaksvaror.</p>
<p>Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för</p>
<p>1. allmänna nyhetstidningar, varmed avses sådana publikationer av dags-<br>presskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka,<br>samt för motsvarande radio- och kassettidningar,</p>
<p>2. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföre-<br>ställningar eller andra jämförliga föreställningar,</p>
<p>3. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av<br>och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det all-<br>männa,</p>
<p>4. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § la-<br>gen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte<br>när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automa-<br>tisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning<br>som avser information,</p>
<p>m Lagen omtryckt 2000:500.</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>5. upplåtelse eller överlåtelse av<br>rättighet till ljud- eller bildupptag-<br>ning av en utövande konstnärs<br>framförande av ett litterärt eller<br>konstnärligt verk, och</p>
<p>6. omsättning av tjänster inom id-<br>rottsområdet som anges i 3 kap.<br>11 a § första stycket och som inte<br>undantas från skatteplikt enligt andra<br>stycket samma paragraf.</p>
<p>5. upplåtelse eller överlåtelse av<br>rättighet till ljud- eller bildupptag-<br>ning av en utövande konstnärs<br>framförande av ett litterärt eller<br>konstnärligt verk,</p>
<p>6. omsättning av tjänster inom id-<br>rottsområdet som anges i 3 kap.<br>11 a § första stycket och som inte<br>undantas från skatteplikt enligt andra<br>stycket samma paragraf, och</p>
<p>7. personbefordran Mom sådan be-<br>fordran där resemomentet är av un-<br>derordnad betydelse.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>2. Lagen tillämpas även i fråga om ersättning som erhålls den 15 december<br>2000 eller senare om ersättningen endast avser personbefordran som tillhan-<br>dahålls i sin helhet den 1 januari 2001 eller senare.</p>
<p>81</p>
<p>Budgetpolitiska mål och<br>statsbudgeten</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten</h1>
<p>I detta kapitel redovisas de av riksdagen besluta-<br>de budgetpolitiska målen och regeringens förslag<br>till tekniska justeringar av utgiftstaken för staten<br>för åren 2001-2003 samt reviderade beräkningar<br>av den offentliga sektorns utgifter. Vidare redo-<br>visas regeringens förslag till justerat mål för den<br>offentliga sektorns finansiella sparande för 2001,<br>makroekonomiska förutsättningar, politiska pri-<br>oriteringar, statsbudgetens och statsskuldens ut-<br>veckling samt den offentliga sektorns finanser.</p>
<h2>4.1 Budgetpolitiska mål</h2>
<p>Budgetpolitiken har under senare år inriktats<br>mot två fleråriga mål, som är tydliga och lätta att<br>följa upp i efterhand. Hittills har uppsatta mål<br>klarats med marginal. De budgetpolitiska mål<br>som riksdagen har beslutat om ligger fast. Målen<br>kan sammanfattas på följande sätt:</p>
<p>- De takbegränsade utgifterna skall rymmas<br>inom beslutade utgiftstak för staten.</p>
<p>- Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>skall uppgå till 2 procent av bruttonational-<br>produkten (BNP) i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel.</p>
<p>Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak,<br>vilket sätter en gräns för nivån på statens utgifter.<br>Utgiftstaket för staten omfattar dels de egentliga<br>utgifterna på statsbudgeten exklusive<br>statsskuldsräntor (utgiftsområde 1-25 samt 27),<br>dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten. Dessutom ingår en bud-<br>geteringsmarginal. De utgifter som omfattas av<br>utgiftstaket kallas takbegränsade utgifter och ut-<br>görs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket<br></p>
<p>innebär att myndigheternas utnyttjande av ingå-<br>ende reservationer, anslagssparande och anslags-<br>kredit ingår. Budgeteringsmarginalen utgör<br>skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegrän-<br>sade utgifterna. Budgeteringsmarginalens syfte är<br>att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk<br>osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de<br>finansiella konsekvenserna av redan fattade be-<br>slut. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk<br>innebär det i regel att överskottet i de offentliga<br>finanserna försämras.</p>
<p>Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt<br>budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Syftet<br>med utgiftstaket är framför allt att ge riksdag och<br>regering förbättrad kontroll och styrning över<br>anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Genom<br>att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna<br>tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan<br>olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket<br>budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög<br>förutsägbarhet och främjar därmed trovärdighe-<br>ten i den ekonomiska politiken. Utgifts-<br>taket förebygger en utveckling där skatteuttaget<br>måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.<br>Genom att kontrollera utgifterna kan skattehöj-<br>ningar undvikas och skattesänkningar möjliggö-<br>ras. Systemet med utgiftstak är inte enbart ett<br>medel för att stärka omvärldens tilltro till den<br>svenska budgetpolitiken utan är även i hög grad<br>ett styrmedel för Regeringskansliets interna<br>budgetarbete.</p>
<p>Ett utgiftstak för statens utgifter infördes<br>budgetåret 1997. Under de tre år som utgiftsta-<br>ket för staten har kunnat jämföras med utfallet<br>för de takbegränsade utgifterna har utgiftstaket<br>klarats. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak<br>för åren 1997-1999 och utfallet för de takbegrän-<br>sade utgifterna.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.1 Utgiftstak för staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>723,0</p></td><td>
<p>720,0</p></td><td>
<p>753,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter (utfall)</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>718,0</p></td><td>
<p>751,5</p></td></tr>
</table>
<p>Målet för den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande omfattar hela den offentliga sektorn som<br>den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. för-<br>utom staten även ålderspensionssystemet och<br>kommunsektorn. Den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande visar den förändring i den offent-<br>liga sektorns finansiella nettoförmögenhet som<br>beror på reala transaktioner. Finansiella transak-<br>tioner, såsom köp och försäljning av aktier och<br>andra finansiella tillgångar, påverkar således inte<br>det finansiella sparandet. Detsamma gäller vär-<br>deförändringar på tillgångar och skulder. Där-<br>emot påverkas den offentliga sektorns brutto-<br>skuld av anskaffning och försäljning av<br>finansiella tillgångar samt värdeförändringar.</p>
<p>För samtliga utfallsår 1997-1999 har målen för<br>den offentliga sektorns finansiella sparande upp-<br>nåtts med bred marginal. Överskottet för den<br>offentliga sektorn uppgick 1999 preliminärt till<br>ca 37 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP.<br>Överskottet i de offentliga finanserna beräknas<br>2000 motsvara 3,4 procent av BNP, dvs. betyd-<br>ligt överstiga målet på 2 procent.</p>
<p>Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mål för det finansiella spa-</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>randet i offentlig sektor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall'</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Nationalräkenskaperna för åren 1998-1999 är ännu preliminära.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att erfarenheterna<br>hittills av de preciserade budgetmålen är mycket<br>goda. Som framgår av redovisningen har de bud-<br>getpolitiska målen uppnåtts, ibland med bred<br>marginal.</p>
<p>De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för<br>den offentliga sektorns finansiella sparande som<br>riksdagen tidigare fastställt för åren 2000-2003<br>redovisas i tabell 4.3. Normalt omprövas inte ett<br>fastlagt utgiftstak för staten. Regeringen föreslår<br>emellertid i denna proposition att de tidigare<br>fastställda nivåerna för åren 2001-2003 skall jus-<br>teras ned till följd av två budgettekniska föränd-<br>ringar (avsnitt 4.1.1). Vidare föreslås en höjning<br>av målet för överskottet i de offentliga finanserna<br>för 2001 i syfte att undvika en alltför<br></p>
<p>stark stimulans av den inhemska efterfrågan<br>(avsnitt 4.1.3).</p>
<p>Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mäl</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten, miljarder<br>kronor</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>817</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i offentlig<br>sektor, procent av BNP</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>4.1.1 Utgiftstak för staten</p>
<p>Regeringens förslag: På grund av tekniska juste-<br>ringar sänks utgiftstaket för staten inklusive ål-<br>derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten<br>till 789 miljarder kronor 2001, 814 miljarder<br>kronor 2002 och 844 miljarder kronor 2003.</p>
<p>Regeringen presenterade i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition tekniska justeringar av utgiftsta-<br>ken för åren 2001-2002 samt ett förslag till ut-<br>giftstak för 2003 (se tabell 4.3).</p>
<p>Den tekniska justering som genomfördes i<br>2000 års ekonomiska vårproposition föranleddes<br>av att pensionsrätt för studier och totalför-<br>svarsplikt infördes från och med 2001 samt av ett<br>ökat återflöde från EU för åren 2001-2002. Tidi-<br>gare tekniska justeringar av utgiftstaket har för-<br>anletts av justeringar som inte innebär högre ut-<br>gifter för den offentliga sektorn, men som ändå<br>påverkar storleken på de takbegränsade utgifter-<br>na. Regeringen föreslår i denna proposition att<br>de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaken för<br>åren 2001-2003 anpassas till följd av följande två<br>budgettekniska förändringar:</p>
<p>- Regeringen föreslår i denna proposition att<br>ett andra steg i den inkomstskattereform<br>som presenterades i budgetpropositionen<br>för 2000 genomförs från och med nästa år.<br>Till följd av att reformen innebär att av-<br>dragsrätten för allmän pensionsavgift be-<br>gränsas ökar kommunsektorns skattein-<br>komster med 5 miljarder kronor nästa år.<br>Som en del av regeringens förslag om en<br>ökad miljörelatering av skattesystemet ge-<br>nom en s.k. grön skatteväxling föreslås i<br>denna proposition dessutom en höjning av</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>såväl det allmänna som det särskilda grun-<br>davdraget för statlig och kommunal in-<br>komstskatt (avsnitt 9.2). Höjningen av<br>grundavdraget minskar kommunsektorns<br>skatteinkomster med 2,0 miljarder kronor.<br>Sammantaget innebär således förändringar-<br>na att kommunsektorns skatteinkomster<br>ökar med 3,0 miljarder kronor. Det gene-<br>rella statsbidraget till kommuner och lands-<br>ting sänks därför med 3,0 miljarder kronor<br>åren 2001-2003. Kommunsektorns totala<br>inkomster blir därmed oförändrade. För-<br>ändringen påverkar därför inte den offentli-<br>ga sektorns konsoliderade utgifter.</p>
<p>- Förslaget om att flytta vissa av Riksgälds-<br>kontorets kostnader för statens upplåning<br>från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning till utgiftsområde 26<br>Statsskuldsräntor m.m. minskar utgifterna<br>under utgiftstaket med 0,3 miljarder kronor<br>år 2001 och med 0,2 miljarder kronor vart<br>och ett av åren 2002 och 2003 (avsnitt 7.4).</p>
<p>Sammantaget uppgår de anslagsförändringar som<br>motiverar en teknisk justering av utgiftstaken till<br>3,3 miljarder kronor år 2001 och till 3,2 miljarder<br>kronor åren 2002 och 2003. I enlighet med tidi-<br>gare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljar-<br>der kronor. Regeringen föreslår därför att utgift-<br>staket sänks till 789 miljarder kronor år 2001,<br>814 miljarder kronor år 2002 och till 844 miljar-<br>der kronor år 2003.</p>
<p>den offentliga sektorn. De offentliga utgifterna<br>som andel av BNP har minskat från 70 procent<br>1993 till 55 procent 2000. Genom att sänka ut-<br>gifterna i den offentliga sektorn när ekonomin är<br>stark skapas förutsättningar för en långsiktigt<br>stabil tillväxt och en statsfinansiell styrka vid<br>konjunkturnedgångar. Därigenom undviks 70-<br>och 80-talens misstag med en kraftig expansion<br>av de offentliga utgifterna under år med god till-<br>växt - en expansion som inte kan bäras av eko-<br>nomin när konjunkturen vänder nedåt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition har utgiftstakets andel av<br>BNP ökat något, rensat för de tekniska juste-<br>ringar som nu föreslås. Detta beror på en lägre<br>prisökningstakt, vilket gör att BNP i löpande<br>priser utvecklas något långsammare jämfört med<br>bedömningen i vårpropositionen.</p>
<p>Tabell 4.5 Utgiftstak för staten</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för<br>staten</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>38,2</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>35,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP efter</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>35,7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nuvarande utgiftstak</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>817</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändrat statsbidrag</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa kostnader för statens upplåning</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa tekniska justeringar</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag till utgiftstak</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftstaket för staten ökar med 91 miljarder<br>kronor mellan 1999 och 2003. Ökningen av ut-<br>giftstakets reala värde uppgår till i genomsnitt<br>1,0 procent per år under denna period. Mellan<br>1999 och 2003 beräknas utgiftstakets andel av<br>BNP minska från 38,4 procent till 35,7 procent,<br>eller med 2,7 procentenheter när hänsyn tas till<br>de tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket.<br>Att utgiftstaket minskar i relation till BNP bi-<br>drar till en successivt minskande utgiftskvot för</p>
<p>tekniska justeringar<sup>1</sup>______________________________________________________</p>
<p><sup>1</sup> För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör utgiftstaken juste-<br>ras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har gjorts av ut-<br>giftstaken samt de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition för<br>åren 2001-2003. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 757,765 och 790 mil-<br>jarder kronor för respektive år 1999-2001.</p>
<p>Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000<br>har varit knappa, vilket medfört att det varit<br>nödvändigt att vidta utgiftsbegränsande åtgärder<br>under pågående budgetår. I juni 2000 överläm-<br>nades betänkandet Utvärdering och vidareut-<br>veckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) till<br>regeringen. Betänkandet konstaterar att den nya<br>budgetprocessen på det hela taget fungerat bra,<br>men att vissa delar fungerat mindre väl. Utred-<br>ningen remissbehandlas för närvarande. Rege-<br>ringen avser att återkomma till riksdagen med<br>förslag till hur budgetprocessen kan förbättras.<br>Utgångspunkten för regeringens fortsatta ut-<br>veckling av budgetprocessen är att principerna<br>om budgetdisciplin i de offentliga finanserna inte<br>får försämras i förhållande till de principer som<br>för närvarande gäller.</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>4.1.2 Beräkning av den offentliga<br>sektorns utgifter</p>
<p>Regeringens förslag: Den offentEga sektorns ut-<br>gifter beräknas till 1 107 miljarder kronor 2001,<br>1 148 miljarder kronor 2002 och 1 200 miljarder<br>kronor 2003.</p>
<p>Tabell 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, ålders-</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pensionssystemet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn<sup>1</sup></p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>477</p></td><td>
<p>493</p></td><td>
<p>515</p></td><td>
<p>533</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-171</p></td><td>
<p>-171</p></td><td>
<p>-175</p></td><td>
<p>-182</p></td><td>
<p>-177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 056</p></td><td>
<p>1 072</p></td><td>
<p>1 107</p></td><td>
<p>1 148</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>53,6<sup>2</sup></p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>50,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm:Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Exkl. Svenska kyrkan motsvarar det 53,0 % av BNP.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls<br>genom att en beräkning av de samlade kommu-<br>nala utgifterna läggs till utgiftstaket för staten. I<br>beräkningen görs avdrag för interna transaktio-<br>ner mellan dels staten och kommunsektorn, dels<br>mellan staten och ålderspensionssystemet vid si-<br>dan av statsbudgeten. Den största delen av de<br>interna transaktionerna utgörs av statsbidrag till<br>den kommunala sektorn, bl.a. det generella stats-<br>bidraget och de specialdestinerade statsbidragen.</p>
<p>I enlighet med principen om kommunalt själv-<br>styre beslutar kommuner och landsting själva om<br>sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn innebär därför att riksdagen godkänner<br>en beräkning av de kommunala utgifterna i en-<br>Eghet med den aktuella ekonomiska bedömning-<br>en och förutsättningarna enligt nuvarande regler.<br>I det statliga utgiftstaket ingår dock statens bi-<br>drag till kommunsektorn, vilket innebär att riks-<br>dagen indirekt men i begränsad omfattning på-<br>verkar storleken på de kommunala utgifterna.<br>Att riksdagen skall godkänna ett tak för hela den<br>offentliga sektorn kan bl.a. motiveras med att det<br>är de totala offentliga utgifterna som på sikt är<br>avgörande för skatteuttagets nivå.</p>
<p>Riksdagen godkände efter förslag i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition beräkningen av den<br>offentliga sektorns utgiftstak till 1 108, 1 148 re-<br>spektive 1 192 miljarder kronor för åren 2001-<br>2003. Utgiftstaket revideras nu ned med 1 mil-<br>jard kronor 2001 och revideras upp med 8 mil-<br>jarder kronor 2003, i förhållande till dessa beräk-<br>ningar. Ökningen av utgifterna 2003 förklaras<br>huvudsakligen av att hänsyn nu tagits i beräk-<br>ningarna till att folkpension ersätts med en be-<br>skattad garantipension detta år.</p>
<p>Till följd av regeringens förslag i denna proposi-<br>tion om en teknisk justering av utgiftstaket för<br>staten sänks det stadiga utgiftstaket med<br>3 miljarder kronor vardera av åren 2001-2003<br>jämfört med beräkningen i vårpropositionen. I<br>jämförelse med vårpropositionen beräknas ut-<br>gifterna inom kommunsektorn bli mellan 0,7<br>och 2,7 miljarder kronor lägre per år, vilket i hu-<br>vudsak förklaras av ett nu lägre antagande om<br>prisutvecklingen för kommunal konsumtion.<br>Förslaget i denna proposition ett andra steg i in-<br>komstskattereformen och införandet av garanti-<br>pension 2003 innebär minskade interna transak-<br>tioner mellan staten och kommunsektorn. Till<br>följd av främst dessa förändringar beräknas de<br>interna transaktionerna minska med ca 5 miljar-<br>der kronor 2001, ca 3 miljarder kronor 2002 och<br>ca 13 miljarder kronor 2003, i förhållande till be-<br>räkningen i vårpropositionen.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentEga sektorn åren<br>2001-2003 beräknas till 1 107, 1 148 respektive<br>1 200 miljarder kronor. Som andel av BNP<br>minskar utgiftstaket från 53,0 procent 1999<br>(exkl. Svenska kyrkans konsumtionsutgifter) till<br>50,7 procent 2003 eller med 2,3 procentenheter.</p>
<p>4.1.3 Överskott i den offentliga sektorns<br>finanser</p>
<p>Regeringens förslag: Målet för den offentliga<br>sektorns finansiella sparande sätts till 2,5 procent<br>av bruttonationalprodukten för 2001.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att de offentliga finanser-<br>na skall visa ett samlat överskott på 2 procent av<br>BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.<br>Överskottsmålet är av central betydelse för att</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>minska den offentliga räntebördan och därige-<br>nom öka möjligheterna att bibehålla de offentliga<br>välfärdssystemen trots den förväntade demogra-<br>fiska utvecklingen under de närmaste decennier-<br>na med allt fler äldre och allt färre i yrkesverk-<br>samma åldrar. Dessutom krävs en<br>säkerhetsmarginal i de offentliga finanserna för<br>att de offentliga budgetarnas stabiliserande ef-<br>fekter skall kunna verka fullt ut i en kommande<br>lågkonjunktur utan att underskotten blir alltför<br>stora. En sådan säkerhetsmarginal är också i linje<br>med Sveriges åtaganden inom ramen för Stabili-<br>tets- och tillväxtpakten.</p>
<p>I år beräknas överskottet i de offentliga finan-<br>serna uppgå till ca 3,5 procent av BNP. Detta in-<br>nebär att det fastställda överskottsmålet på<br>2 procent av BNP uppnås med bred marginal.<br>Även nästa år väntas överskottet uppgå till</p>
<p>3,5 procent av BNP trots de föreslagna skatte-<br>sänkningarna. En viktig förklaring till det höga<br>överskottet är att tillväxten nästa år beräknas bli<br>högre än vad som antogs i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition. Samtidigt bedöms inte överhett-<br>ningsriskerna i ekonomin ha ökat. Såväl den hög-<br>re produktionsnivån som det beräknade över-<br>skottet i de offentliga finanserna är långsiktigt<br>hållbara. Överskottet påverkas emellertid även av<br>faktorer av mer tillfällig karaktär. Företagens<br>skattebetalningar till följd av utdelade medel från<br>försäkringsbolaget SPP ökar statens inkomster<br>engångsvis. Vidare beräknas effekterna av de i<br>denna proposition föreslagna förändringarna av<br>förmögenhets- och fastighetsskatten inte få fullt<br>genomslag på de offentliga inkomsterna förrän<br>2002.</p>
<p>Trots den positiva utvecklingen av de offentli-<br>ga finanserna finns det skäl för en viss försiktig-<br>het. En snabb minskning av överskottet riskerar<br>att ge den inhemska efterfrågan en alltför stark<br>stimulans med risk för överhettning. Regeringen<br>föreslår därför att målet för den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande höjs till 2,5 procent av<br>BNP för år 2001. Även efter denna höjning be-<br>döms överskottet överstiga det nu uppsatta må-<br>let. Detta överskjutande överskott skall ses som<br>en säkerhetsmarginal och kommer inte att ut-<br>nyttjas för reformer.</p>
<p>Även för åren 2002 och 2003 innebär de aktu-<br>ella beräkningarna att överskotten blir större än<br>de fastlagda målen. Det finns dock en betydande<br>osäkerhet i dessa kalkyler. Om den ekonomiska<br>utvecklingen skulle avvika väsentligt från nuva-<br>rande bedömning måste målen omprövas. I de<br>redovisade kalkylerna har det överskjutande</p>
<p>överskottet för dessa år beräkningstekniskt<br>överförts till hushållssektorn.</p>
<h2>4.2 Makroekonomiska förutsättningar</h2>
<p>En viktig utgångspunkt för beräkningen av såväl<br>statsbudgetens som den offentliga sektorns in-<br>komster och utgifter är de makroekonomiska<br>förutsättningarna. Det är framför allt aktiviteten<br>i ekonomin och därmed nivån på BNP som på-<br>verkar de offentliga finanserna. Skatteinkomster<br>varierar i stort sett med BNP, eftersom betydan-<br>de skattebaser såsom utbetald lönesumma, hus-<br>hållens konsumtionsutgifter m.m. är relaterade<br>till BNP, medan merparten av transfererings-<br>utgifterna inte påverkas alls eller reduceras vid en<br>högre tillväxt. En tumregel är att 1 procent högre<br>BNP medför att den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande som andel av BNP förbättras med<br>0,75 procentenheter eller med i storleksordning-<br>en 15 miljarder kronor. Även de takbegränsade<br>utgifterna är känsliga för den makroekonomiska<br>utvecklingen. En höjning av den öppna arbets-<br>lösheten med 0,1 procentenheter innebär att de<br>takbegränsade utgifterna ökar med drygt<br>0,5 miljarder kronor. De takbegränsade utgifter-<br>na är också känsliga för förändrade priser. En<br>ökning av konsumentprisindex (KPI) med en<br>procent beräknas medföra att de takbegränsade<br>utgifterna ökar med ca 2,5 miljarder kronor på<br>två års sikt. Av denna förändring svarar effekten<br>på av basbeloppsanknutna och priskänsliga<br>transfereringsutgifter för ca 2 miljarder kronor.<br>Den resterande delen av förändringen beror i<br>huvudsak på den prisomräkning som görs av för-<br>valtningsanslagen.</p>
<p>De makroekonomiska förutsättningar som är<br>av särskild betydelse vid beräkningen av stats-<br>budgetens inkomster och utgifter redovisas i ta-<br>bell 4.7. Av tabellen framgår att den svenska<br>ekonomin fortsätter att växa starkt. Allt fler de-<br>lar av näringslivet är nu inne i en mycket expan-<br>siv fas, bl.a. beroende på en fortsatt hög efterfrå-<br>gan på såväl exportvaror, konsumtionsvaror som<br>investeringsvaror. Den gynnsamma utvecklingen<br>medför att BNP-tillväxten revideras upp med<br>0,1 procentenheter 2000 och med 0,6 procenten-<br>heter 2001, jämfört med bedömningen i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition. Åren 2002 och 2003<br>antas tillväxttakten i ekonomin vara något högre<br>än den långsiktiga tillväxttakten om 2 procent<br>per år till följd av att nedtrappning av kunskaps-</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>lyftet och antalet deltagare i arbetsmarknadspo-<br>litiska program frigör resurser i ekonomin. Un-<br>der perioden 2000-2003 antas bruttonational-<br>inkomsten (BNI), som bl.a. påverkar utgifter för<br>bistånd och avgiften till EU, öka med ca<br>4,8 procent i genomsnitt per år i löpande priser.<br>Att såväl BNP som BNI i löpande priser minskar<br>under perioden 2000-2003 jämfört med beräk-<br>ningen i vårpropositionen förklaras av att priser-<br>na nu bedöms öka långsammare.</p>
<p>Tabell 4.7 Centrala makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Vården från 2000 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(3,8)</p></td><td>
<p>(2,9)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP i nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1 972</p></td><td>
<p>2 067</p></td><td>
<p>2 183</p></td><td>
<p>2 271</p></td><td>
<p>2 365</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(2 083)</p></td><td>
<p>(2 195)</p></td><td>
<p>(2 282)</p></td><td>
<p>(2 371)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI i nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1 930</p></td><td>
<p>2 032</p></td><td>
<p>2 150</p></td><td>
<p>2 243</p></td><td>
<p>2 339</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(2 041)</p></td><td>
<p>(2 155)</p></td><td>
<p>(2 247)</p></td><td>
<p>(2 339)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp<sup>3</sup></p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>38,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(36,6)</p></td><td>
<p>(36,9)</p></td><td>
<p>(37,6)</p></td><td>
<p>(38,3)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI*</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(1,3)</p></td><td>
<p>(2,2)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsumtions-</p></td><td></td><td>
<p>(6,0)</p></td><td>
<p>(4,2)</p></td><td>
<p>(3,6)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>utgifter<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön<sup>5</sup></p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lönesumma<sup>5</sup></p></td><td></td><td>
<p>(5,2)</p></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td>
<p>(3,8)</p></td><td>
<p>(3,8)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsätt-</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad<sup>6</sup></p></td><td></td><td>
<p>(76,7)</p></td><td>
<p>(77,3)</p></td><td>
<p>(77,3)</p></td><td>
<p>(77,3)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetslöshet<sup>7</sup></p></td><td></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmark-</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nadspolitiska</p></td><td></td><td>
<p>(3,1)</p></td><td>
<p>(3,1)</p></td><td>
<p>(3,1)</p></td><td>
<p>(3,1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>program<sup>7</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år<sup>8</sup></p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(5,6)</p></td><td>
<p>(5,5)</p></td><td>
<p>(5,2)</p></td><td>
<p>(5,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 månader<sup>8</sup></p></td><td></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td>
<p>(4,7)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Ärlig procentuell förändring i fasta priser.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Miljarder kronor i löpande priser.</p>
<p><sup>3</sup> Tusental kronor.</p>
<p><sup>4</sup> Procentuell förändring, årsgenomsnitt.</p>
<p><sup>5</sup> Ärlig procentuell förändring i löpande priser. Bortsett från effekten av</p>
<p>att Svenska kyrkan institutionellt överförs till hushållssektorn ökar hushållens<br>konsumtionsutgifter med 4,3 % år 2000.</p>
<p><sup>6</sup> Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.</p>
<p><sup>7</sup> Andel av arbetskraften.</p>
<p><sup>8</sup> Årsgenomsnitt.</p>
<p>Tillväxten i BNP och den ökande sysselsättning-<br>en har hittills skett med bibehållen låg inflation,<br>bl.a. till följd av att det i utgångsläget funnits en<br>hög grad av lediga resurser i ekonomin. Upp-<br>gången under 2000 och 2001 innebär att resurs-</p>
<p>utnyttjandet i den svenska ekonomin ökar kraf-<br>tigt. Regeringen gör dock bedömningen att<br>risken för en överhettning är begränsad. Infla-<br>tionen, mätt med KPI, väntas uppgå till i genom-<br>snitt 1,2 procent i år och med 1,4 procent nästa<br>år. Det innebär att inflationen såväl 2000 som<br>2001 nu beräknas bli lägre än vad som förvänta-<br>des enligt vårpropositionen, främst till följd av<br>den nu föreslagna begränsningen i uttaget av fas-<br>tighetsskatt 2001 (avsnitt 9.3). Den långsammare<br>utvecklingen av KPI medför att prisbasbeloppen<br>förväntas bli 200 kronor lägre 2002 och 300<br>kronor lägre 2003, jämfört med beräkningen i<br>vårpropositionen. Prisbasbeloppet påverkar bl.a.<br>utgifter för basbeloppsanknutna transfereringar<br>samt grundavdragen vid beräkningen av in-<br>komstskatt.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter i löpande pri-<br>ser antas öka med drygt 5 procent under 2000.<br>Jämfört med beräkningen i vårpropositionen<br>antas dock hushållens konsumtionsutgifter bli<br>något lägre i år. Det lägre antagandet förklaras till<br>betydande del av att utfallet för det första kvar-<br>talet och det preliminära utfallet för andra kvar-<br>talet 2000 indikerar en något lägre tillväxttakt än<br>vad som antogs i vårpropositionen. År 2001 för-<br>väntas ökningstakten i hushållens konsumtions-<br>utgifter bli 0,1 procentenheter högre i relation till<br>vad som antogs i vårpropositionen. Det förklaras<br>av att hushållens disponibla inkomster väntas bli<br>högre, vilket i sin tur följer av att sysselsättning-<br>en ökar och av de föreslagna skattesänkningarna.<br>Ökningstakten dämpas åren därefter och antas<br>uppgå till ca 4 procent 2003. Hushållens kon-<br>sumtionsutgifter ligger framför allt till grund för<br>beräkningen av inkomsterna från mervärdes-<br>skatt.</p>
<p>En viktig förutsättning i prognosen är att de<br>avtalsmässiga löneökningarna och löneglidning-<br>en hålls tillbaka och att den totala ökningen av<br>timlönen begränsas till 3,5 procent per år. I jäm-<br>förelse med antagandet i vårpropositionen revi-<br>deras utbetald lönesumma upp åren 2000 och<br>2001, främst till följd av ett högre taxeringsutfall<br>1999. Utvecklingen av utbetald lönesumma lig-<br>ger framför allt till grund för beräkningarna av<br>såväl hushållens inkomstskatter som socialavgif-<br>ter.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten, beräknad som ett<br>årsgenomsnitt, förväntas minska från 4,6 procent<br>i år till 3,8 procent nästa år. Målet om 4 procents<br>arbetslöshet beräknas uppnås i slutet av inneva-<br>rande år. Ett område där prognoserna justeras<br>relativt kraftigt, jämfört med vårpropositionen,</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>är antalet deltagare i konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska program. I vårpropositio-<br>nen beräknades genomsnittligt antal deltagare till<br>135 000 per år under perioden 2000-2003. Anta-<br>let deltagare i arbetsmarknadspolitiska program<br>har nu reviderats ned till 115 000 deltagare 2000<br>och beräknas därefter minska till 90 000 deltaga-<br>re 2003. Till följd av denna nedrevidering mins-<br>kar utgifterna för arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram. Sysselsättningsgraden i ekonomin, dvs.<br>antalet sysselsatta i åldern 20-64 år som andel av<br>befolkningen i samma åldersgrupp, stiger från</p>
<p>75,9 procent 1999 till 77,7 procent 2001. Däref-<br>ter väntas sysselsättningen öka i ungefär samma<br>takt som befolkningen. Riksdagens och rege-<br>ringens mål för sysselsättningen är att sysselsätt-<br>ningsgraden för denna åldersgrupp skall stiga till<br>80 procent 2004.</p>
<p>Den femåriga marknadsräntan väntas sjunka<br>från 5,4 procent i år till 5,0 procent 2003. Jämfört<br>med beräkningen i vårpropositionen antas både<br>6-månadersräntan och den femåriga räntan bli<br>lägre åren 2000 och 2001.</p>
<h2>4.3 Politiska prioriteringar</h2>
<p>I detta avsnitt redovisas nu föreslagna satsningar<br>samt förslag till finansiering. I tabell 4.8 redovisas<br>budgeteffekterna för såväl de offentliga finanser-<br>na, enligt nationalräkenskapernas redovisning,<br>som effekterna på de takbegränsade utgifterna av<br>regeringens i denna proposition föreslagna och<br>aviserade satsningar, utgiftsminskningar och in-<br>komstförändringar. Såväl de årsvisa budgetef-<br>fekterna som de varaktiga budgeteffekterna för<br>den offentliga sektorn redovisas i tabellen. Vid<br>temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten<br>av räntan på nuvärdet av framtida saldoföränd-<br>ringar. Ikraftträdandeårets volymer används i be-<br>räkningen av den varaktiga budgeteffekten.<br>Samtliga åtgärder ingår i den inkomstberäkning<br>och de förslag till utgiftsramar som redovisas i<br>kapitel 5 och kapitel 7.1 kapitel 9 redovisas även<br>en beräkning av skatteförslagens effekter på sta-<br>tens lånebehov och budgeteffekterna för den<br>offentliga sektorn enligt en periodiserad redovis-<br>ning.</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition före-<br>slogs en rad åtgärder för ökad tillväxt och rättvi-<br>sa, ökad internationell solidaritet och förbättrad<br>miljö. De reformer som regeringen aviserade i<br>vårpropositionen uppgår till sammanlagt ca</p>
<p>20 miljarder kronor år 2003. Vårpropositionen<br>innehöll bl.a. förslag om att en aktivitetsgaranti<br>införs för långtidsarbetslösa och att det för-<br>stärkta anställningsstödet utökas. En bred famil-<br>jepolitisk reform genomförs stegvis. Barn till ar-<br>betssökande ges rätt till förskoleverksamhet och<br>den 1 januari 2002 införs maxtaxa i barnomsor-<br>gen. Föräldraförsäkringen utökas med en månad<br>fr.o.m. 2002. IT-infrastrukturen byggs ut genom<br>en stor statlig satsning. De sämst ställda pensio-<br>närernas ekonomiska situation förbättras genom<br>att bostadstillägget höjs och höjningen av pen-<br>sionstillskottet permanentas. Rättsväsendet får<br>ett kraftigt resurstillskott. Biståndsmålet höjs<br>2003 till 0,81 procent av BNI. För att kommu-<br>nerna skall fortsätta att prioritera vård, skola och<br>omsorg aviserade regeringen också att staten tar<br>över kommunernas underskott i det kommunala<br>momssystemet på 4 miljarder kronor.</p>
<p>Till detta kommer att ett första steg i en re-<br>form av förvärvsinkomstbeskattningen har ge-<br>nomförts i år genom en skattereduktion för att<br>kompensera delar av den allmänna pensionsav-<br>giften. Vidare har brytpunkten för statlig skatt<br>höjts för att reducera antalet personer som beta-<br>lar statlig inkomstskatt. I 2000 års ekonomiska<br>vårproposition fastslogs att ett andra steg i in-<br>komstskattereformen noga måste stämmas av<br>mot utvecklingen av de offentliga finanserna och<br>konjunkturläget.</p>
<p>Förändrade skatteregler</p>
<p>Regeringen föreslår nu att ytterligare satsningar<br>görs för högre tillväxt och ökad rättvisa. För<br>2001 bedömer regeringen det vara möjligt att ge-<br>nomföra ett andra steg i kompensationen för den<br>allmänna pensionsavgiften till pensionssystemet<br>från och med nästa år. Förslaget innebär att yt-<br>terligare 25 procent av den allmänna pensionsav-<br>giften kompenseras från och med 2001. Vidare<br>föreslås en höjning av den nedre skiktgränsen för<br>uttag av statlig inkomstskatt nästa år, vilket<br>minskar andelen skattskyldiga som betalar statlig<br>inkomstskatt. Skatteinkomsterna beräknas var-<br>aktigt minska med ca 13 miljarder kronor per år<br>till följd av dessa skattesänkningar. Skattesänk-<br>ningarna bidrar till att de marginaleffekter som<br>slår hårt mot låg- och medelinkomsttagare mins-<br>kar. Detta kan i sin tur stimulera arbetsutbudet,<br>vilket bidrar till att upprätthålla den positiva ut-<br>vecklingen i den svenska ekonomin.</p>
<p>Ett antal förslag för ökad miljörelatering av<br>skattesystemet genom en s.k. grön skatteväxling<br>presenteras i kapitel 9. Grön skatteväxling inne-</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>bär igen höjning av det totala skatteuttaget. Höj-<br>da skatter på energi och miljöutsläpp balanseras<br>av en sänkning av andra skatter, främst på arbete.<br>För 2001 föreslås bl.a. att skatten på arbetsin-<br>komster sänks — utöver det som följer av det<br>andra steget i inkomstskattereformen - genom<br>att grundavdraget i inkomstbeskattningen höjs<br>och genom att arbetsgivaravgifterna sänks. Höj-<br>ningen av grundavdraget och sänkningen av ar-<br>betsgivarargifterna innebär att de offentliga fi-<br>nanserna varaktigt försvagas med 2,8 respektive<br>0,5 miljarder kronor per år. Koldioxidskatten,<br>energiskatten på el och skatten på dieselolja höjs.<br>Förslagen om höjda energiskatter leder till en<br>varaktig förstärkning av de offentliga finanserna<br>på 3,0 miljarder kronor per år. I beräkningen har<br>hänsyn tagits till indirekta effekter av skattehöj-<br>ningarna på budgetens inkomst- och utgiftssida.</p>
<p>För att balansera effekterna av den föreslagna<br>höjningen av dieselskatten på kollektivtrafiken<br>föreslår regeringen att mervärdesskatten för per-<br>sonbefordran sänks från 12 till 6 procent, vilket<br>innebär ett varaktigt inkomstbortfall på ca<br>0,8 miljarder kronor netto. För att stimulera rör-<br>ligheten på arbetsmarknaden föreslår regeringen<br>att reseavdraget höjs fr.o.m. nästa år. Till följd av<br>detta förslag beräknas skatteinkomsterna minska<br>med 250 miljoner kronor per år. Förändringen av<br>reseavdraget får genomslag på de offentliga in-<br>komsterna enligt nationalräkenskapernas redo-<br>visning först 2002.</p>
<p>Frysningen av taxeringsvärdena upphör 2001.<br>För att begränsa skatteuttaget föreslår regeringen<br>att fastighetsskatten för småhus sänks från</p>
<p>1,5 procent till 1,2 procent medan skattesatsen<br>för hyreshus (bostadsdelen) sänks från 1,5 pro-<br>cent till 0,7 procent av taxeringsvärdet. Sänk-<br>ningen inkluderar även fastigheter ägda av bo-<br>stadsrättsföreningar. Dessutom föreslås att<br>reavinstskatten för privatbostäder höjs från 15<br>till 20 procent. Regeringen har också för avsikt<br>att under våren 2001 till riksdagen förelägga ett<br>förslag till begränsningsregel som innebär att<br>uttaget av fastighetsskatt avseende permanenbo-</p>
<p>städer under vissa förutsättningar begränsas.<br>Förslagen om förändrade regler för beskattning<br>av fastigheter innebär att skatteinkomsterna var-<br>aktigt beräknas minska med 6 miljarder kronor<br>per år, i förhållande till vad som följer av oför-<br>ändrade regler.</p>
<p>För att begränsa ökningen av antalet skatt-<br>skyldiga till förmögenhetsskatt då taxeringsvär-<br>dena återställs kommer regeringen i en kom-<br>mande lagrådsremiss föreslå att fribeloppet i<br>förmögenhetsskatten höjs från 900 000 kronor<br>till 1 000 000 kronor för ensamstående och<br>1 500 000 kronor för sambeskattade par från och<br>med 2001. Skatteinkomsterna beräknas därmed<br>varaktigt minska med 2,9 miljarder kronor per år<br>i förhållande till de skatteinkkomster som erhålls<br>vid oförändrade regler. Förändringarna av för-<br>mögenhets- och fastighetsskatten får fullt ge-<br>nomslag på de offentliga inkomsterna enligt na-<br>tionalräkenskapernas redovisning först 2002.</p>
<p>Totalt innebär regeringens skatteförslag att<br>det finansiella sparandet i den offentliga sektorn<br>minskar med 17 miljarder kronor 2001,<br>24 miljarder kronor 2002 och 30 miljarder kron-<br>or 2003. Den varaktiga årliga budgetförsvag-<br>ningen av skatteförändringarna uppgår till<br>24 miljarder kronor. Eftersom sänkningen av<br>fastighets- och förmögenhetsskatten syftar till<br>att neutralisera effekterna av höjda taxerings-<br>värden 2001 innebär förändringarna att skatterna<br>2001 sänks med ca 13 miljarder kronor i för-<br>hållande till innevarande år. De föreslagna för-<br>ändringarna minskar skattekvoten för den of-<br>fentliga sektorn 2001 med ca 0,75 procent-<br>enheter. I förhållande till beräkningen i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition ökar dock skatte-<br>kvoten för 2001 något. Orsaken är att skattein-<br>komsterna förväntas bli något högre, bl.a. till<br>följd av att företagens skattebetalningar ökar<br>p.g.a. utdelade medel från försäkringsbolget SPP,<br>samtidigt som BNP i löpande priser reviderats<br>ned till följd av en lägre prisutveckling.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2001-2003 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2000 års ekonomiska vårproposition.</p></td><td rowspan="2">
<p>Varaktig effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Migrationsverket, Utlänningsnämnden, DO m.m.</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Handlingsplan för alkoholskadeförebyggande åtgärder, insatser mot rökning</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Ersättning till vissa steriliserade</p></td><td>
<p>42</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Ökade resurser till tandvård</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10 Uteblivna besparingar</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>560</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>264</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11 Övergångsvis garantipension</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11 Särskilt bostadstillägg för pensionärer</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Adoptionsbidrag</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Utebliven besparing</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>310</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Underhållsstöd</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Kontaktdagar</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13 Bidrag till lönegarantiersättning, IFAU</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14 Arbetarskyddsverket</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15 Studiemedel och vuxenstudiestöd</p></td><td>
<p>-235</p></td><td>
<p>-223</p></td><td></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna</p></td><td>
<p>-253</p></td><td>
<p>-229</p></td><td>
<p>-70</p></td><td>
<p>-27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 Science Center</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 Skolan</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>4 204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17 Kulturreservat, länsmuseer, musikpedagogik m.m.</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Lokala investeringsprogram</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-65</p></td><td>
<p>-65</p></td><td>
<p>-6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Investeringsbidrag för ekologiskt byggande</p></td><td>
<p>-115</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020 Miljöövervakning</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021 Vindkraft</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21 Konvertering av fjärrvärme</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-40</p></td><td></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22 Väghållning</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td><td></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23 Viltskador</p></td><td></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23 Lövskogsplantering, skydd av hotade biotoper, SLU</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24 Geovetenskap, miljöteknik</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24 Myndigheten för företagsutv, Verket för innovationssystem, Forskning och utveckling</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-143</p></td><td>
<p>-110</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ökning av takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>969</p></td><td>
<p>2115</p></td><td>
<p>4 534</p></td><td>
<p>5S7S</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14-dels inkomstskattereform (skattereduktion, höjd skiktgräns)</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td>
<p>13 800</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>13 360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda grundavdrag (+1 200 kronor)</p></td><td>
<p>2 570</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>2 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt allmän löneavgift, 0,1 procentenheter</p></td><td>
<p>470</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda miljöskatter (Co2-skatt+l5%, el 18 öre/kWh, diesel+10 öre)</p></td><td>
<p>-3 180</p></td><td>
<p>-2 950</p></td><td>
<p>-2 840</p></td><td>
<p>-2 990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt moms för personbefordran från 12% till 6%</p></td><td>
<p>880</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt reseavdrag till 16 kr/mil</p></td><td></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fribelopp i förmögenhetsskatten 1,0/1,5 miljoner kronor</p></td><td>
<p>2150</p></td><td>
<p>2 760</p></td><td>
<p>2 830</p></td><td>
<p>2 860</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt småhus 1,2%</p></td><td>
<p>1070</p></td><td>
<p>2 890</p></td><td>
<p>2 870</p></td><td>
<p>2 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetssaktt hyreshus 0,7%</p></td><td></td><td>
<p>3 710</p></td><td>
<p>8 270</p></td><td>
<p>3 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsningsregel fastighetsskatt</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>410</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd kapitaivinstskatt privatbostäder</p></td><td></td><td>
<p>-1 300</p></td><td>
<p>-1 300</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>276</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomstminskning, netto</p></td><td>
<p>16 886</p></td><td>
<p>23 920</p></td><td>
<p>29 780</p></td><td>
<p>23 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser</p></td><td>
<p>17 855</p></td><td>
<p>26 035</p></td><td>
<p>34 314</p></td><td>
<p>29 779</p></td></tr>
</table>
<p>93</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Föreslagna utgiftsförändringar</p>
<p>I tabell 4.8 redovisas också per utgiftsområde de<br>förändringar på budgetens utgiftssida som beror<br>på nu föreslagna eller aviserade satsningar och<br>utgiftsminskningar och som innebär att utgifts-<br>ramarna förändras jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</p>
<p>För att inte ärendebalanserna i asylprocessen<br>skall öka föreslår regeringen att Migrationsverket<br>och Utlänningsnämnden tillförs 24 miljoner<br>kronor respektive 6 miljoner kronor. Ombuds-<br>mannen mot etnisk diskriminering tillförs ytter-<br>ligare 4 miljoner kronor. Genom omprioritering-<br>ar inom utgiftsområdet finansieras delar av denna<br>satsning 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs<br>50 miljoner kronor år 2001, 75 miljoner kronor<br>år 2002 och 100 miljoner kronor år 2003 för att<br>genomföra en nationell handlingsplan för alko-<br>holskadeförebyggande åtgärder. Regeringen fö-<br>reslår vidare att 100 miljoner kronor tillförs 2001<br>för ytterligare insatser inom tandvårdsområdet<br>och att 42 miljoner kronor tillförs 2001 med an-<br>ledning av att antalet personer som kommer att<br>beviljas ersättning från Steriliseringsnämnden<br>blir fler än vad som tidigare antagits.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Uteblivna besparingar medför att utgifterna var-<br>aktigt ökar med drygt 200 miljoner kronor per<br>år, se avsnitt 7.4 utgiftsområde 10.</p>
<p>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom</p>
<p>Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor till-<br>skjuts utgiftsområde 11 för förbättringar inom<br>det särskilda bostadstillägget till pensionärer,<br>SBTP. Regeringen avser att under år 2001 åter-<br>komma med förslag till regeländringar.</p>
<p>Våren 2000 har propositionen Garantipension<br>för personer födda år 1939 eller tidigare (prop.<br>1999/2000:127) överlämnats till riksdagen. Där-<br>utöver har riksdagen beslutat om nya regler för<br>efterlevandepensioner. En schablonmässig be-<br>räkning har gjorts av utgifteseffekterna av dessa<br>förslag. Regeringen beräknar därmed att utgifts-<br>området behöver tillföras 1 miljard kronor netto<br>år 2003 med hänsyn tagen till den neddragning</p>
<p>av det generella statsbidraget till kommunerna<br>inom utgiftsområde 25 som följer av införandet<br>av den beskattade garantipensionen (se även ta-<br>bell 7.1, avnitt 7.1).</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och bam</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att<br>adoptionsbidraget nästa år höjs från 24 000 kro-<br>nor till 40 000 kronor. Detta innebär att utgifter-<br>na ökar med 16 miljoner kronor per år.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att berättigande till<br>underhållsstöd inträder först månaden efter den<br>månad föräldrarna flyttar isär. Förslaget beräknas<br>medföra en besparing med 50 miljoner kronor<br>per år från och med 2001.</p>
<p>Regeringen avser under hösten förelägga riks-<br>dagen en proposition om vissa förändringar in-<br>om föräldraförsäkringen. Propositionen kommer<br>bl.a. att innehålla förslag om att återinföra kon-<br>taktdagar inom föräldraförsäkringen med ikraft-<br>trädande hösten 2001. Förslaget beräknas med-<br>föra att utgifterna ökar med 60 miljoner kronor<br>2001,160 miljoner kronor 2002 och 280 miljoner<br>kronor 2003.</p>
<p>Uteblivna besparingar medför att utgifterna<br>varaktigt ökar med drygt 300 miljoner kronor<br>per år (se avsnitt 7.4 utgiftsområde 12).</p>
<p>Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad</p>
<p>Anslaget för bidrag till lönegarantiersättning<br>tillförs 150 miljoner kronor år 2001 på grund av<br>senarelagd lagförändring med anledning av För-<br>månsrättskommitténs förslag. Finansiering sker<br>genom omdisponering inom utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringen avser att ändra instruktionen för<br>Institutet för arbetsmarknadspolitiks utvärdering<br>(IFAU) i syfte att utvidga institutets arbetsupp-<br>gifter till att även främja, stödja och genomföra<br>studier av arbetsmarknadseffekterna inom ut-<br>bildningsväsendet. För detta ändamål förstärks<br>IFAU:s anslag med 5 miljoner kronor från och<br>med 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsliv</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition bedömde<br>regeringen att tillsynsverksamheten på det ar-<br>betsorganisatoriska området behöver förstärkas<br>med anledning av de senaste två årens kraftiga<br>ökning av arbetssjukdomar. Regeringen avisera-<br>de därför en ökning från och med 2001 av ansla-<br>get till Arbetarskyddsverket med 20 miljoner<br>kronor avsett för metod- och kompetensutveck-<br>ling.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Regeringen föreslår dessutom i denna propo-<br>sition en förstärkning av anslaget med ytterligare<br>50 miljoner kronor från och med år 2001. Denna<br>satsning syftar till en förstärkning av Arbetar-<br>skyddsverkets tillsynsverksamhet, främst med<br>inriktning mot organisatoriska frågor.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Regeringen föreslår att kunskapslyftet nedtrapp-<br>as något snabbare än i vad som beräknades i 2000<br>års ekonomiska vårproposition. Antalet platser<br>inom kunskapslyftet minskar under 2001 och<br>2002 vilket medför minskad belastning på ansla-<br>gen för studiemedel och vuxenstudiestöd med<br>sammanlagt 235 miljoner kronor 2001 och<br>223 miljoner kronor 2002.</p>
<p>Uol6 Utbildning och universitetsforskning</p>
<p>Stat och kommun har ett gemensamt ansvar för<br>att barn och ungdomar når kunskapsmålen i<br>skolan. Regeringen oroas dock av att alla inte når<br>kunskapsmålen. Regeringen föreslår därför öka-<br>de resurser till skolan de kommande åren. Under<br>perioden 2001-2006 skall skolan tillföras</p>
<p>17,5 miljarder kronor. Redan nästa år tillförs<br>skolan 0,5 miljarder kronor. Därefter ökar till-<br>delningen med en miljard kronor per år fram till<br>2005. Därefter skall resurserna föras in i det ge-<br>nerella statsbidraget. Förslaget innebär en nivå-<br>höjning av skolans resurser med 5 miljarder kro-<br>nor per år fr.o.m. 2006.</p>
<p>Regeringen föreslår att nedtrappningen av<br>kunskapslyftet till den nya lägre nivån 2003 sker<br>något snabbare än i vad som beräknades i 2000<br>års ekonomiska vårproposition. Antalet platser<br>inom kunskapslyftet minskar därmed under<br>2001 och 2002. Denna anpassning görs för att<br>utbildningsorganisationen skall kunna ställas om<br>till en lägre nivå samt för att efterfrågan på vux-<br>enutbildning bedöms minska till följd av det för-<br>bättrade läget på arbetsmarknaden. Regeringens<br>utgångspunkt är dock att nedtrappningen skall<br>kunna förenas med en fortsatt förnyelse av vux-<br>enutbildningen. Nedtrappningen innebär att det<br>särskilda statsbidraget till kommunerna minskas<br>med 253 miljoner kronor 2001 och 229 miljoner<br>kronor 2002.</p>
<p>Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund<br>och fritid</p>
<p>Regeringen föreslår en engångssatsning över tre<br>år på nationella museer och länsmuseer för att<br>utveckla museipedagogik, kunskapsförmedling,<br>IT och marknadsföring. Bidragen till de regio-</p>
<p>nala museerna ökas för ändamålet med<br>10 miljoner kronor åren 2001 till 2003. Samtidigt<br>föreslår regeringen att det särskilda utvecklings-<br>bidraget till regionala museer skall ökas i syfte att<br>få en bredare samverkan med institutioner och<br>organisationer på regional och lokal nivå.</p>
<p>Genom miljöbalken infördes en ny skydds-<br>form kallad kulturreservat. Riksantikvarieämbe-<br>tet, som ansvarar för vården av reservaten, dis-<br>ponerar under innevarande år 5 miljoner kronor<br>för ändamålet och regeringen föreslår att bidra-<br>gen fördubblas fr.o.m. 2001.</p>
<p>Utgiftsområdet 18 Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>Riksdagen har beslutat om införandet av ett in-<br>vesteringsbidrag för merkostnader för investe-<br>ringar som främjar ekologisk hållbarhet vid ny-<br>och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i<br>sammanhållna bostadsområden. Stödet skulle<br>lämnas fr.o.m. år 2000 inom en årlig ram på<br>250 miljoner kronor. Hösten 1999 beslutade<br>riksdagen om en senareläggning av införandet till</p>
<p>2001. Regeringen föreslår i denna proposition att<br>anslaget minskas med 115 miljoner kronor 2001<br>för att finansiera andra satsningar. Anslaget till<br>lokala investeringsprogram minskas med<br>50 miljoner kronor 2001 och 65 miljoner kronor<br>2002 och 2003 för att finansiera insatser inom<br>utgiftsområde 16,20 och 23.</p>
<p>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård<br>Miljöövervakningen förstärks ytterligare jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition med 20<br>miljoner kronor årligen under perioden 2001—<br>2003.</p>
<p>Utgftsområde 21 Energi</p>
<p>Investeringsstöd till vindkraft förstärks med<br>40 miljoner kronor årligen 2001 och 2002.</p>
<p>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</p>
<p>Sommarens översvämningar kräver extraordinära<br>insatser för att återställa väg- och järnvägsnätet.<br>Delar av återställningsbehovet bedöms kunna<br>åtgärdas under 2000 och resterande behov be-<br>räknas kunna åtgärdas under nästa år. För att fi-<br>nansiera dessa särskilda insatser föreslår rege-<br>ringen för innevarande år att anslagen Väg-<br>hållning och statsbidrag samt Banhållning tillförs<br>80 miljoner kronor respektive 70 miljoner kro-<br>nor. För 2001 föreslår regeringen att riksdagen<br>tillför anslaget Väghållning och statsbidrag<br>200 miljoner kronor. Eventuella ytterligare be-</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>hov av medel för att återställa skadad infra-<br>struktur får Vägverket och Banverket finansiera<br>genom omprioritieringar och utnyttjande av an-<br>slagskrediter.</p>
<p>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p>
<p>Under perioden 2001-2003 tillförs 10 miljoner<br>kronor årligen för ett nytt investeringsbidrag för<br>plantering av ädellövskog på stormfällda gran-<br>skogsarealer i Sydsverige. Ytterligare 10 miljoner<br>kronor tillförs årligen under samma period för<br>inventering och skydd av hotade biotoper som<br>exempelvis s.k. jätteträd. Anslaget till ersättning<br>för viltskador ökas åren 2002-2003 med<br>15 miljoner kronor. Verksamheten vid Artdata-<br>banken (SLU) tillförs 5 miljoner kronor årligen<br>under perioden 2001-2003.</p>
<p>Utgiftsområde 24 Näringsliv</p>
<p>Under anslaget Verket för innovationssystem:<br>Forskning och utveckling har beräknats lägst<br>10 miljoner kronor för insatser inom det miljö-<br>tekniska området.</p>
<p>För att stödja de insatser för hållbar utveckling<br>inom gruvnäringen och kompetensutveckling<br>med anknytning till geovetenskap som planeras i<br>Norr- och Västerbotten avser regeringen att öka<br>anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geo-<br>vetenskaplig forskning med 4 miljoner kronor per<br>år 2001-2003. Regeringen avser att återkomma<br>med förslag till finansiering i tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret 2001 i samband<br>med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>I förhållande till beräkningarna i 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition ökar de takbegränsade<br>utgifterna åren 2001 och 2002 till följd av de fö-<br>reslagna satsningarna med 1,0 respektive</p>
<p>2,1 miljarder kronor. Totalt innebär de föreslag-<br>na satsningarna 2003 att de takbegränsade utgif-<br>terna ökar med 4,5 miljarder kronor i förhållande<br>till beräkningan i 2000 års ekonomiska vårpropo-<br>sition. Den varaktiga budgeteffekten för offent-<br>lig sektor av de föreslagna utgiftsförändringarna<br>uppgår till 6,0 miljarder kronor.</p>
<p>Försvagningen av de offentliga finanserna till<br>följd av åtgärderna på budgetens inkomst- och<br>utgiftssida beräknas sammantaget uppgå till<br>18 miljarder kronor 2001, 26 miljarder kronor<br>2002 och till 34 miljarder kronor 2003. Den var-<br>aktiga budgetförsvagningen för den offentliga<br>sektorn beräknas till 30 miljarder kronor.</p>
<p>Större utgiftsreformer med ikraftträdande<br>2001</p>
<p>Mellan 2000 och 2001 höjs utgifstaket enligt re-<br>geringens förslag med 24 miljarder kronor. Detta<br>tillskott används bl.a. till tidigare beslutade och<br>nu föreslagna utgiftsreformer med ikraftträdande<br>2001. Kostnaden för dessa utgiftsreformer upp-<br>går till sammantaget 13 miljarder kronor (se ta-<br>bell 4.9). Nedan redogörs översiktligt för dessa<br>reformer. Den resterande delen av ökningen av<br>utgiftstaket mellan 2000 och 2001 ianspråktas<br>främst av ökade utgifter till följd av pris- och lö-<br>neomräkningen av förvaltningsanslagen och vo-<br>lymökningar inom Socialdepartementets områ-<br>den. De utgiftsökningar som uppkommer till<br>följd av dessa faktorer uppgå till ca 3 respektive<br>4 miljarder kronor. Utgifterna ökar dessutom<br>med knappt 4 miljarder kronor mellan åren till<br>följd av regeringens beslut att senarelägga utbe-<br>talning av arealersättning från 2000 till 2001.<br>Makroekonomiska förändringar leder samman-<br>lagt till små förändringar av utgifterna mellan</p>
<p>2000 och 2001.</p>
<p>Enligt 2000 års ekonomiska vårproposition<br>skulle utgiftsområde 4 Rättsväsendet år 2001<br>tillföras 1 miljard kronor, varav 180 miljoner<br>kronor i avgiftsinkomster. Medlen skulle använ-<br>das för fortsatt modernisering av rättsväsendet.<br>Den slutliga fördelningen av dessa medel föreslås<br>bli följande: Polisväsendet tillförs 575 miljoner<br>kronor, Kriminalvården 271 miljarder kronor<br>och Domstolsväsendet 120 miljoner kronor.<br>Polisväsendets resurstillskott syftar främst till att<br>säkra närpolisreformen samt att förstärka gräns-<br>kontrollen.</p>
<p>Pensionsrätt för studier och totalförsvarsplik-<br>tiga införs under 2001. Statsbudgeten belastas<br>med totalt 0,9 miljarder kronor 2001, varav pen-<br>sionsrätt för studier svarar för ca 0,7 miljarder<br>kronor och pensionsrätt för totalförsvarspliktiga<br>0,2 miljarder kronor.</p>
<p>1 1998 års ekonomiska vårproposition föreslog<br>regeringen att biståndsmålet för 2001 skulle hö-<br>jas från 0,72 procent till 0,73 procent av brutto-<br>nationalinkomsten. Till följd av höjningen ökar<br>biståndsanslaget med ca 0,2 miljarder kronor</p>
<p>2001 jämfört med 2000.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen<br>för 2000 förslaget att personer som beviljats assi-<br>stansersättning före 65 års ålder skall få behålla<br>denna även efter fyllda 65 år. Med anledning av<br>införandet 2001 av rätten att erhålla assistans ef-<br>ter fyllda 65 år, ökar utgifterna med ca 0,3 mil-<br>jarder kronor 2001.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition avisera-<br>de regeringen en satsning på de sämst ställda<br>pensionärerna. För 2001 uppgår satsningen till</p>
<p>1,1 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder kronor<br>avser förbättringar inom bostadstillägget för<br>pensionärer (BTP). Vidare tillförs medel för att<br>den tillfälliga höjningen av pensionstillskottet<br>(PTS) skall kunna permanentas.</p>
<p>Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet<br>för familjer och barn föreslår regeringen att<br>barnbidraget höjs med 100 kronor per barn och<br>månad från och med den 1 januari 2001. Fler-<br>barnstilläggen och studiebidraget för gymnasie-<br>studerande inom utgiftsområde 15 Studiestöd-<br>höjs i motsvarande mån. Höjningen medför att<br>utgifterna för 2001 ökar med 2,4 miljarder kro-<br>nor jämfört med innevarande år.</p>
<p>Vidare aviserade regeringen i 1999 års ekono-<br>miska vårproposition en ökad satsning på kun-<br>skap och kompetens. Utgiftsområde 16 Utbild-<br>ning och universitetsforskning tillförs därför<br>nästkommande år 450 miljoner kronor för ut-<br>byggnad av antalet högskoleplatser och 450 mil-<br>joner kronor till förstärkt grundforskning och<br>forskarutbildning. Riksdagen beslöt hösten 1999<br>att ett reformerat studiestödsystem skall införas<br>från och med den 1 juli 2001. Det nya systemet<br>innebär bl.a. en högre bidragsandel, höjt fribe-<br>lopp och att studiebidrag skall vara pensions-<br>grundande.</p>
<p>Den svenska skolan står inför betydande svå-<br>righeter och utmaningar. Regeringen föreslår<br>därför i denna proposition kraftigt ökade resur-<br>ser till skolan de kommande åren. Redan nästa år<br>tillförs skolan 0,5 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen aviserade i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition införandet av ett tillfälligt inves-<br>teringsbidrag för anordnande av studentbostäder<br>på totalt 400 miljoner kronor för åren 2001—</p>
<p>2002. Till följd av detta beräknas utgifterna un-<br>der utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande öka med 0,3 mil-<br>jarder kronor 2001.</p>
<p>Regeringen aviserade i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition att 0,2 miljarder kronor skulle<br>tillföras utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na-<br>turvård år 2001 för bl.a. miljöövervakning, mil-<br>jöforskning och marksanering. Vidare har rege-<br>ringen i 1999 års ekonomiska vårproposition<br>beräknat 0,2 miljarder kronor för bl.a. mark-<br>sanering och miljöforskning.</p>
<p>För 2001 föreslår regeringen i denna proposi-<br>tion att ytterligare 4 miljarder kronor tillförs<br>kommuner och landsting, varav 1 miljard kronor</p>
<p>är en särskild satsning till vård- och omsorgs-<br>sektorn och 0,7 miljarder kronor utgörs av sär-<br>skilda insatser i kommuner och landsting. Dess-<br>utom tillförs 110 miljoner kronor för utökad<br>undervisningstid i gymnasieskolan.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.9 Större utgiftsreformer med ikraftträdande 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 2 Regeringskansliet</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6/15 Pensionsrätt totalförsvarsplikt/studier</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7 Höjt biståndsmål</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Assistansersättning +65 är</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Tandvård</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11 Sämst ställda pensionärer</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12/15 Höjt barnbidrag</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15/16 Kunskap och kompetens</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16 Skolsatsning</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18 Investeringsbidrag för studentbostäder</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 19 Försvarsomställning</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20 Miljösatsningar</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Vård, skola och omsorg</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>12,8</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsbegränsande åtgärder</p>
<p>Regeringen befarar att utgiftstaket för 2000<br>kommer att överskridas i frånvaro av ytterligare<br>åtgärder. För att motverka ett överskridande har<br>regeringen redan tidigare beslutat att till 2001 se-<br>narelägga utgifter på sammanlagt 3,7 miljarder<br>kronor avseende arealersättning från EU. På sex<br>utgiftsområden har regeringen dessutom fattat<br>beslut om begränsningsbelopp som antingen<br>omfattar hela utgiftsområdet eller också ett en-<br>skilt anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringen gör nu bedömningen att ytterliga-<br>re utgiftsbegränsningar är nödvändiga för att<br>undvika ett överskridande av utgiftstaket för in-<br>nevarande år. Utgiftsbegränsningarna redovisas i<br>avsnitt 6.2.1.</p>
<h2>4.4 Statsbudgetens utveckling</h2>
<p>Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma<br>som statens lånebehov. Ett budgetöverskott in-<br>nebär att staten amorterar på statsskulden. År<br>1998 var statsbudgetens saldo positivt för första</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>gången sedan 1989 och staten amorterade nära<br>10 miljarder kronor på statsskulden. För 1999<br>uppgick budgetöverskottet till 82 miljarder kro-<br>nor. Det stora budgetöverskottet 1999 berodde<br>till stor del på engångseffekter i form av över-<br>föringar från AP-fonden och inbetalningar av<br>premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret.</p>
<p>Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats-<br>budgeten uppvisa ett överskott på ca 76 miljarder<br>kronor 2000. Budgetöverskottet förklaras hu-<br>vudsakligen av försäljningen av aktier i Telia, vil-<br>ken inbringade ca 61 miljarder kronor i inkoms-<br>ter. År 2001 beräknas överskottet minska till ca<br>22 miljarder kronor. I beräkningen av statsbud-<br>getens saldo och statsskulden för åren 2002-2003<br>har det förutsatts att den del av de beräknade<br>överskotten i de offentliga finanserna som över-<br>stiger de målsatta överskotten överförs till hus-<br>hållssektorn. Efter dessa överföringar beräknas<br>statsbudgeten uppvisa ett mindre överskott 2002<br>och ett underskott på ca 19 miljarder kronor</p>
<p>2003.</p>
<p>Totalt beräknas staten amortera ca 81 miljar-<br>der kronor på statsskulden under perioden 2000-<br>2003. Statsskulden skrivs dessutom ned med 75<br>miljarder kronor till följd av den överföring av<br>statsobligationer som sker från AP-fonden till<br>staten 2001. Statsskulden minskar också till följd<br>av att kronkursen antas förstärkas under perio-<br>den.</p>
<p>tala inkomsterna svarar i regel skatter och avgif-<br>ter för ca 90 procent och övriga inkomster för ca<br>10 procent. Skatteinkomster redovisas kassamäs-<br>sigt på statsbudgeten, vilket innebär att det är in-<br>och utbetalningar till och från staten som redovi-<br>sas. När skatteinkomster skall analyseras kassa-<br>mässigt kan det vara svårt att förklara skillnader i<br>såväl skatteinkomsternas nivåer som förändring-<br>ar mellan åren, eftersom skatteinkomster kan<br>hänföras till flera inkomstår.</p>
<p>Av tabell 4.10 framgår att de totala inkoms-<br>terna beräknas minska med cirka 25 miljarder<br>kronor mellan 2000 och 2003. Detta förklaras<br>uteslutande av att övriga inkomster minskar, vil-<br>ket har sin grund i de extraordinärt höga försälj-<br>ningsinkomsterna 2000. De minskade skattein-<br>komsterna mellan 2000 och 2001 förklaras<br>huvudsakligen av regeringens förslag om att<br>nästa år kompensera för ytterligare en fjärdedel<br>av de egenavgifter som löntagarna betalar till<br>pensionssystemet, men även av förslagen om<br>höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt och<br>sänkt mervärdesskatt på personbefordran. De<br>ökade skatteinkomsterna under perioden 2001—<br>2003 förklaras främst av en gynnsam utveckling<br>av skattebaserna. Rensat för den tillfälligt höga<br>skatteinkomsten 2001 avseende försäkringsbola-<br>get SPP:s utdelade överskottsmedel på 8 miljar-<br>der kronor, beräknas statsbudgetens skattein-<br>komster växa i takt med BNP mellan 2001 och<br>2003.</p>
<p>Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2003<sup>1</sup></p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-7.png" style="width:174pt;height:102pt;"/>
<p><sup>1</sup> Statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.10 Statsbudgetens inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>653,3</p></td><td>
<p>651,2</p></td><td>
<p>665,6</p></td><td>
<p>691,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>128,3</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>66,2</p></td><td>
<p>64,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>725,1</p></td><td>
<p>781,6</p></td><td>
<p>717,1</p></td><td>
<p>731,8</p></td><td>
<p>756,3</p></td></tr>
</table>
<p>Differens mot 2000 års ekonomiska vårproposition</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>■21,0</p></td><td>
<p>-26,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-34,6</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-27,9</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-22,3</p></td><td>
<p>-27,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>29,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>32,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>‘Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.</p>
<p>4.4.1 Statsbudgetens inkomster</p>
<p>Statsbudgetens inkomster består dels av skatter<br>och avgifter, dels av övriga inkomster. Av de to-</p>
<p>I förhållande till beräkningen i vårpropositionen<br>förväntas skatteinkomsterna nu bli lägre under<br>perioden 2001-2003. Skillnaden förklaras i stor<br>utsträckning av de i denna proposition föreslagna</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>skattesänkningarna. Nedan redovisas några av de<br>viktigaste förändringarna som påverkar skatte-<br>inkomsterna den kommande perioden:</p>
<p>- Inkomster från fysiska personer beräknas<br>bli lägre dels till följd av att det andra steget<br>i den påbörjade reformeringen av för-<br>värvsinkomstbeskattningen föreslås ge-<br>nomföras nästa år, dels till följd av förslaget<br>om höjt reseavdrag.</p>
<p>- Den föreslagna sänkningen av arbetsgivar-<br>avgifterna medför att inkomsterna från so-<br>cialavgifter blir lägre.</p>
<p>- Inkomster från fastighets- och förmögen-<br>hetsskatt beräknas bli lägre till följd av den<br>föreslagna sänkningen av fastighetsskatten<br>på små- och hyreshus och den föreslagna<br>höjningen av fribeloppet i förmögenhets-<br>skatten.</p>
<p>- Inkomster från mervärdesskatten beräknas<br>bli lägre då mervärdesskattesatsen för per-<br>sonbefordran sänks.</p>
<p>Nettoeffekten av de högre skattebaserna och de<br>föreslagna skatteförändringarna innebär att stats-<br>budgetens skatteinkomster beräknas bli cirka<br>2 miljarder kronor lägre 2001, 21 miljarder kro-<br>nor lägre 2002 och 26 miljarder kronor lägre<br>2003, jämfört med beräkningen i vårpropositio-<br>nen. De föreslagna höjningarna av olika miljöre-<br>laterade skatter och reavinstskatten vid försälj-<br>ning av privatbostäder motverkar till viss del<br>effekten av de föreslagna skattesänkningarna.<br>Bortsett från effekten av de föreslagna skatteför-<br>ändringarna och skatten på försäkringsbolaget<br>SPP:s utdelade överskottsmedel ökar de under-<br>liggande skatteinkomsterna, i förhållande till be-<br>räkningen i vårpropositionen, med mellan fem<br>och åtta miljarder kronor per år under perioden<br>2001-2003.</p>
<p>Under övriga inkomster är det framför allt in-<br>komster av försåld egendom, kalkylmässiga in-<br>komster och bidrag m.m. från EU som föränd-<br>rats sedan beräkningen i vårpropositionen. För<br>2000 beräknas inkomster av försåld egendom<br>uppgå till ca 62 miljarder kronor och därefter till<br>15 miljarder kronor per år. Under perioden<br>2001-2003 beräknas därmed försäljningar om<br>45 miljarder kronor genomföras.</p>
<p>En utförlig redovisning av statsbudgetens och<br>den offentliga sektorns inkomster ges i kapitel 5.</p>
<p>4.4.2 Statsbudgetens utgifter</p>
<p>Statsbudgetens utgifter är indelade i 27 utgifts-<br>områden. Vidare ingår på statsbudgetens utgifts-<br>sida posterna minskning av anslagsbehållningar,<br>kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets<br>nettoutlåning.</p>
<p>Exklusive statsskuldsräntor ökar utgifterna på<br>statsbudgetens utgiftsområden med 62 miljarder<br>kronor under perioden 1999-2003. I relation till<br>BNP minskar dessa s.k. primära utgifter från<br>drygt 31 procent till knappt 29 procent. Utgif-<br>terna på statsbudgetens 27 utgiftsområden, in-<br>klusive statsskuldsräntor, ökar med endast<br>30 miljarder kronor mellan 1999 och 2003 till<br>följd av att statsskuldsräntorna minskar med<br>32 miljarder kronor under perioden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.11 Statsbudgetens utgifter 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>615,3</p></td><td>
<p>624,4</p></td><td>
<p>643,2</p></td><td>
<p>654,7</p></td><td>
<p>677,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>88,0</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td><td>
<p>58,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets</p>
<p>nettoutlåningm.m.<sup>3</sup></p></td><td>
<p>-62,1</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-19,4</p></td><td>
<p>-19,2</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>643,1</p></td><td>
<p>705,4</p></td><td>
<p>694,7</p></td><td>
<p>700,9</p></td><td>
<p>738,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>30,2</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>28,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
</table>
<p>^nklusiv^nhsknhi^^nslägsbehåönlngä^^</p>
<p><sup>2</sup> Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>På statsbudgetens utgiftssida redovisas även<br>Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.. Under<br>denna post redovisas bl.a. de extraordinära till-<br>skott till statsbudgeten som sker till följd av det<br>nya ålderspensionssystemet. En stor del av ök-<br>ningen av statsbudgetens totala utgifter mellan<br>1999 och 2003 förklaras av att Riksgäldskonto-<br>rets nettoutlåning m.m. tillfälligt var lägre 1999<br>på grund av den överföring från AP-fonden till<br>statsbudgeten på 45 miljarder kronor som gjor-<br>des 1999 och den inbetalning av premiepen-<br>sionsmedel på 26 miljarder kronor som gjordes<br>till Riksgäldskontoret samma år.</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Takbegränsade utgifter 1999-2003</p>
<p>I tabell 4.12 redovisas de beräknade utgifterna<br>per utgiftsområde för åren 1999-2003. De utgif-<br>ter som omfattas av utgiftstaket för staten, de<br>s.k. takbegränsade utgifterna, beräknas i löpande<br>priser öka med 75 miljarder kronor mellan 1999<br>och 2003 eller med i genomsnitt 2,5 procent per</p>
<p>år. Av den totala ökningen av de takbegränsade<br>utgifterna under perioden 1999-2003 på 75 mil-<br>jarder kronor förklaras 4 miljarder av utgiftsför-<br>ändringar som motiverat tekniska korrigeringar<br>av utgiftstaken.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgoftsområde</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000<br>Prognos</p></td><td>
<p>2001</p>
<p>Förslag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2002</p>
<p>Beräknat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2003</p>
<p>Beräknat<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 541</p></td><td>
<p>5 014</p></td><td>
<p>5 316</p></td><td>
<p>5135</p></td><td>
<p>5 021</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 515</p></td><td>
<p>1709</p></td><td>
<p>1308</p></td><td>
<p>1372</p></td><td>
<p>1339</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>6 229</p></td><td>
<p>6 207</p></td><td>
<p>6 338</p></td><td>
<p>6 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 262</p></td><td>
<p>23 508</p></td><td>
<p>23 973</p></td><td>
<p>25 082</p></td><td>
<p>25 726</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 877</p></td><td>
<p>3 089</p></td><td>
<p>2 908</p></td><td>
<p>2 881</p></td><td>
<p>2 926</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 264</p></td><td>
<p>45 700</p></td><td>
<p>46 530</p></td><td>
<p>45 508</p></td><td>
<p>44 513</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12 418</p></td><td>
<p>15110</p></td><td>
<p>14 966</p></td><td>
<p>15 570</p></td><td>
<p>18185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 402</p></td><td>
<p>4 542</p></td><td>
<p>4 942</p></td><td>
<p>4 683</p></td><td>
<p>4717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24 519</p></td><td>
<p>28 529</p></td><td>
<p>29 374</p></td><td>
<p>30 309</p></td><td>
<p>31896</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>88 477</p></td><td>
<p>98 198</p></td><td>
<p>101 950</p></td><td>
<p>104 402</p></td><td>
<p>107 345</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34 450</p></td><td>
<p>33 615</p></td><td>
<p>33 780</p></td><td>
<p>33 150</p></td><td>
<p>50 904</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>41 175</p></td><td>
<p>44 569</p></td><td>
<p>47 747</p></td><td>
<p>48 930</p></td><td>
<p>50 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad<sup>2</sup></p></td><td>
<p>35 448</p></td><td>
<p>33 498</p></td><td>
<p>63 031</p></td><td>
<p>61429</p></td><td>
<p>61467</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsliv<sup>3</sup></p></td><td>
<p>48 795</p></td><td>
<p>42 163</p></td><td>
<p>8 542</p></td><td>
<p>8 466</p></td><td>
<p>8 437</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>19 676</p></td><td>
<p>18 898</p></td><td>
<p>21622</p></td><td>
<p>24 365</p></td><td>
<p>24 727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29 148</p></td><td>
<p>31743</p></td><td>
<p>34 846</p></td><td>
<p>40 751</p></td><td>
<p>43 202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 554</p></td><td>
<p>7 620</p></td><td>
<p>7 807</p></td><td>
<p>7 965</p></td><td>
<p>8 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>17 172</p></td><td>
<p>12 760</p></td><td>
<p>11635</p></td><td>
<p>11012</p></td><td>
<p>10 613</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 720</p></td><td>
<p>3 371</p></td><td>
<p>4 214</p></td><td>
<p>3 352</p></td><td>
<p>3 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 632</p></td><td>
<p>1783</p></td><td>
<p>2 201</p></td><td>
<p>2 409</p></td><td>
<p>2 593</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 101</p></td><td>
<p>1948</p></td><td>
<p>2 262</p></td><td>
<p>2 085</p></td><td>
<p>1304</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 629</p></td><td>
<p>26 380</p></td><td>
<p>24 690</p></td><td>
<p>24 902</p></td><td>
<p>25 894</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>11 925</p></td><td>
<p>10 370</p></td><td>
<p>13 677</p></td><td>
<p>13 883</p></td><td>
<p>13 967</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 256</p></td><td>
<p>3 503</p></td><td>
<p>3 518</p></td><td>
<p>3 283</p></td><td>
<p>3 254</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>102 542</p></td><td>
<p>98 437</p></td><td>
<p>99 363</p></td><td>
<p>99 338</p></td><td>
<p>92196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>89 885</p></td><td>
<p>87 970</p></td><td>
<p>70 925</p></td><td>
<p>65 355</p></td><td>
<p>58120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20 884</p></td><td>
<p>22131</p></td><td>
<p>23 804</p></td><td>
<p>23 633</p></td><td>
<p>24 330</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>705 222</p></td><td>
<p>712 385</p></td><td>
<p>714 136</p></td><td>
<p>720 087</p></td><td>
<p>735 458</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>615 337</p></td><td>
<p>624 415</p></td><td>
<p>643 211</p></td><td>
<p>654 732</p></td><td>
<p>677 338</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>136 194</p></td><td>
<p>139 949</p></td><td>
<p>144 579</p></td><td>
<p>150 109</p></td><td>
<p>149 462</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>751 531</p></td><td>
<p>764 364</p></td><td>
<p>787 790</p></td><td>
<p>804 841</p></td><td>
<p>826 800</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1 469</p></td><td>
<p>636</p></td><td>
<p>1210</p></td><td>
<p>9159</p></td><td>
<p>17 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>753 000</p></td><td>
<p>765 000</p></td><td>
<p>789 000</p></td><td>
<p>814 000</p></td><td>
<p>844 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Enligt regeringens förslag till fördelning på utgiftsområden för 2001 och till preliminära utgiftsområdesramar för åren 2002-2003 (se tabell 7.2). Beräknad förbruk-<br>ning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslagsbehållningar.</p>
<p><sup>2</sup> För åren 1997-2000 är benämningen på utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.</p>
<p><sup>3</sup> För åren 1997-2000 är benämningen på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>I tabell 4.13 redovisas de takbegränsade utgifter-<br>nas andel av BNP under perioden 1999-2003.<br>Rensat för de förändringar som föranlett teknis-<br>ka justeringar av utgiftstaket under perioden<br>minskar de takbegränsade utgifternas andel av<br>BNP med 3,3 procentenheter mellan 1999 och<br>2003.</p>
<p>Utvecklingen i fasta priser 1999-2003</p>
<p>I fasta priser ökar de takbegränsade utgifterna<br>med sammanlagt drygt 18 miljarder kronor un-<br>der perioden 1999-2003, vilket motsvarar en år-<br>lig ökningstakt om 0,6 procent. I tabell 4.14 re-<br>dovisas de utgiftsområden som realt uppvisar<br>större ökningar eller minskningar under denna<br>period.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.13 Takbegränsade utgifter 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade<br>utgifter</p></td><td>
<p>751.5</p></td><td>
<p>764,4</p></td><td>
<p>787,8</p></td><td>
<p>804,8</p></td><td>
<p>826,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP efter<br>tekniska justeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>I</sup> För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör de takbegränsade<br>utgifterna justeras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har<br>gjorts av utgiftstaken samt de som föreslås i denna proposition för åren 2001-<br>2003. De korrigerade takbegränsade utgifterna uppgår till 755,5, 764,4 och<br>788,8 miljarder kronor för respektive år 1999-2001.</p>
<p>Av den förändring av de takbegränsade utgifter-<br>na under prognosperioden på 71 miljarder kro-<br>nor som inte beror på tekniska förändringar för-<br>klaras ca 11 miljarder kronor av pris- och<br>löneomräkningen av förvaltningsanslagen och ca</p>
<p>II miljarder kronor av förändringar över tiden av<br>övriga makroekonomiska förutsättningar. Högre<br>prisbasbelopp, BNI och timlöner innebär sam-<br>mantaget att utgifterna blir drygt 25 miljarder<br>kronor högre 2003 jämfört med 1999, medan<br>lägre öppen arbetslöshet och färre deltagare i ar-<br>betsmarknadspolitiska program minskar utgif-<br>terna med ca 15 miljarder kronor under perio-<br>den. Kostnaderna inom ålderspensionssystemet<br>vid sidan av statsbudgeten ökar med ca<br>15 miljarder kronor under perioden 1999-2003,<br>utöver vad som kan hänföras till högre priser och<br>löner och den överföring av utgifter för bosätt-<br>ningsbaserade folkpensioner från ålderspensions-<br>systemet till statsbudgeten som sker 2003. Den-<br>na förändring beror främst på att genomsnittligt<br>antal ATP-poäng per pensionär ökar. Den reste-<br>rande förändringen av de takbegränsade utgifter-<br>na uppgår till sammanlagt drygt 30 miljarder<br>kronor. Denna förändring beror dels på de ut-<br>giftsreformer som beräknas genomföras under<br>perioden, dels på utvecklingen inom utgiftsom-<br>råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp som ökar med ca 19 miljarder kronor.<br>Merparten av den senare förändringen beror på<br>volymutvecklingen inom området.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 4.14 De takbegränsade utgifternas förändring i fasta 1<br>priser 1999-2003 _____1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, 1999 års prisnivå</p></td><td>
<p>1999-</p>
<p>2003</p></td><td>
<p>Procent<br>per år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter<sup>1,2</sup></p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter exklusive ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Större ökningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7 Bistånd</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Hälsovård, sjukvård mm</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10 Ek. trygghet vid sjukdom mm</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12 Ek. trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16 Utbildning mm</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Större minskningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11 Ek. trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13 Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>-6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18 Samhällsplanering mm</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-13,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> För att få jämförbarhet över tiden har utgifterna 1999 justerats för tekniska<br>förändringar och större omflyttningar mellan utgiftsområden.</p>
<p><sup>2</sup> Belopp i miljarder kronor är i 1999 års prisnivå. Deflatering av takbegränsade<br>utgifter har gjorts med BNP-deflatorn. Deflatering av enskilda utgiftsområden<br>har gjorts med implicitprisindex för statlig konsumtion och statliga investering-<br>ar, samt med KPI för övriga utgifter.</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten beräknas öka med 11 miljarder kronor i<br>fasta priser under prognosperioden eller med i<br>genomsnitt 2,2 procent per år. Övriga takbe-<br>gränsade utgifter ökar realt med 6,8 miljarder<br>kronor, vilket motsvarar en ökningstakt om<br>0,3 procent per år.</p>
<p>Kraftiga utgiftsökningar, i reala termer, väntas<br>ske inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och handikapp, som i fasta priser<br>beräknas öka med drygt 11 miljarder kronor un-<br>der perioden.</p>
<p>Den i särklass största minskningen av utgif-<br>terna väntas ske inom utgiftsområde 13 Arbets-<br>marknad där utgifterna i fasta priser minskar<br>med sammanlagt 19 miljarder kronor mellan<br>1999 och 2003. Sjunkande öppen arbetslöshet<br>och betydligt färre personer i arbetsmarknads-</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>politiska program leder till lägre utgifter inom<br>detta utgiftsområde.</p>
<p>Realekonomi.sk fördelning</p>
<p>I den realekonomiska fördelningen av statsbud-<br>geten och de takbegränsade utgifterna analyseras<br>utgifterna efter indelning i transaktionerna<br>transfereringar, utgifter för konsumtion, investe-<br>ringar och räntor, i enlighet med nationalräken-<br>skapernas defintioner.</p>
<p>Diagram 4.2 Realekonomiskt fördelade takbegränsade<br>utgifter 2001<sup>1</sup>__________________________________________</p>
<p>Konsumtion</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-8.png" style="width:120pt;height:74pt;"/>
<p>Transfereringar till<br>hushåll<br>51%</p>
<p>ringar för ca 1 procent av de takbegränsade ut-<br>gifterna. En stor del av ränteutgifterna avser<br>räntesubventioner för de lån som Centrala studi-<br>estödsnämnden tar upp i Riksgäldskontoret.<br>Resterande ränteutgifter samt amorteringar avser<br>myndigheternas räntor och amorteringar för in-<br>vesteringslån tagna i Riksgäldskontoret. Räntor<br>på statsskulden ingår inte i de takbegränsade ut-<br>gifterna.</p>
<p>Den realekonomiska fördelningen av stats-<br>budgetens utgifter under perioden 1999-2003<br>visas i tabell 4.15. Av tabellen framgår att de<br>största förändringarna under perioden 1999—<br>2003 utgörs av den kraftiga minskningen av rän-<br>teutgifterna på drygt 30 miljarder kronor och<br>ökningen av transfereringarna till hushållen på ca<br>38 miljarder kronor. Den stora ökningen av<br>transfereringarna till hushållen mellan 2002 och<br>2003 på 23 miljarder kronor förklaras främst av<br>att folkpension och pensionstillskott år 2003 er-<br>sätts av en beskattad garantipension och av att<br>den bosättningsbaserade folkpensionen fr.o.m.<br>2003 finansieras av staten i stället för av ålder-<br>spensionssystemet.</p>
<p>*1 takbegränsade utgifter ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor</p>
<p>Diagram 4.2 visar hur stor del av de takbegränsa-<br>de utgifterna för 2001 som utgörs av transfere-<br>ringar, utgifter för statlig konsumtion, investe-<br>ringar samt räntor och amorteringar. Cirka<br>80 procent av utgifterna under utgiftstaket ut-<br>görs av transfereringsutgifter, varav den största<br>delen (51 procentenheter) är transfereringar till<br>hushållssektorn. Övriga transfereringar består till<br>större delen av transfereringar till kommunsek-<br>torn men också av transfereringar till företag,<br>internationellt bistånd och avgiften till EU. Stat-<br>lig konsumtion uppgår till ca 145 miljarder kro-<br>nor 2001, vilket motsvarar ca 18 procent av de<br>takbegränsade utgifterna. Konsumtionen avser<br>till övervägande del de statliga myndigheternas<br>utgifter för den löpande verksamheten och be-<br>står till stor del av löner och hyror. Som statlig<br>konsumtion inräknas också försvarets utgifter<br>för sådana investeringar som saknar alternativ<br>civil användning, vilka uppgår till ca 2 procent av<br>de takbegränsade utgifterna. Investeringarna<br>uppgår till drygt 1 procent av utgifterna under<br>utgiftstaket. Investeringar som belastar stats-<br>budgeten återfinns till största delen inom in-<br>frastrukturområdet och avser transitvägar och<br>järnvägar. Slutligen svarar räntor och amorte-</p>
<p>Tabell 4.15 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt<br>fördelade 1999-2003 (summa utgiftsområden)</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter för<br>konsumtion</p></td><td>
<p>134,5</p></td><td>
<p>138,0</p></td><td>
<p>145,5</p></td><td>
<p>146,7</p></td><td>
<p>147,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav löner<br>inkl. soc. avg.</p></td><td>
<p>66,1</p></td><td>
<p>70,6</p></td><td>
<p>71,5</p></td><td>
<p>73,7</p></td><td>
<p>74,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav lokaler</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>12,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgifter<br>för försvars-<br>ändamål</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>11,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav övrig<br>förbrukning</p></td><td>
<p>42,8</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>48,7</p></td><td>
<p>47,5</p></td><td>
<p>48,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>9,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och<br>amorteringar</p></td><td>
<p>99,4</p></td><td>
<p>97,7</p></td><td>
<p>79,3</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>68,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar<br>till hushåll</p></td><td>
<p>236,1</p></td><td>
<p>242,2</p></td><td>
<p>248,6</p></td><td>
<p>251,6</p></td><td>
<p>274,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga<br>transfereringar</p></td><td>
<p>225,7</p></td><td>
<p>224,8</p></td><td>
<p>231,6</p></td><td>
<p>238,1</p></td><td>
<p>235,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifts-</p></td><td>
<p>705,3</p></td><td>
<p>712,4</p></td><td>
<p>714,1</p></td><td>
<p>720,1</p></td><td>
<p>735,5</p></td></tr>
</table>
<p>områden</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Statsskuldsräntor</p>
<p>Räntor på statsskulden redovisas under ett anslag<br>på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ut-<br>gifterna för statsskuldsräntorna påverkas av flera<br>faktorer. Viktigast är storleken på statsskulden<br>samt ränte- och valutakursutvecklingen. Stats-<br>skuldsräntorna påverkas även av tekniska fakto-<br>rer till följd av Riksgäldskontorets upplånings-<br>och skuldförvaltningsteknik.</p>
<p>År 1999 uppgick statsskuldsräntorna till<br>90 miljarder kronor eller 4,5 procent av BNP.<br>Under perioden 1999-2003 beräknas statsskulds-<br>räntorna minska med 32 miljarder kronor för att<br>2003 uppgå till 58 miljarder kronor eller 2,4 pro-<br>cent av BNP. De kraftigt minskade ränteutgif-<br>terna förklaras främst av amortering på stats-<br>skulden till följd av överföringar från AP-fonden<br>till staten i samband med ålderspensionsrefor-<br>men samt försäljningar av statligt aktieinnehav.<br>Ytterligare en förklaring till de kraftigt minskade<br>ränteutgifterna är att lån med höga kupongräntor<br>successivt förfaller och refinansieras med lån till<br>lägre räntesatser. I diagram 4.3 redovisas stats-<br>skuldsräntorna som andel av BNP för åren 1980—<br>2003.</p>
<p>Diagram 4.4 Statsskuldsräntor som andel av statens<br>skatteinkomster ____</p>
<p>Procent av statens skatteinkomster</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-9.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av BNP</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-10.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor<br>kassamässigt. De kassamässiga statsskuldsrän-<br>torna påverkar statsbudgetens saldo och statens<br>lånebehov.</p>
<p>Kostnadsmässig redovisning innebär att rän-<br>teutgifterna periodiseras över lånens löptid. De<br>kostnadsmässiga statsskuldsräntorna är mindre<br>beroende av upplåningstekniken och kan lättare<br>förklaras av den underliggande lånebehovs- och<br>ränteutvecklingen. De kostnadsmässiga stats-<br>skuldsräntorna påverkar beräkningen av statens<br>finansiella sparande. Enligt den periodiserade re-<br>dovisningen kommer räntekostnaderna att<br>minska från 85 miljarder kronor år 1999 till<br>57 miljarder kronor år 2003.1 förhållande till be-<br>dömningen i 2000 års ekonomiska vårproposi-<br>tion beräknas de kostnadsmässiga statsskulds-<br>räntorna vara oförändrade för 2000 och 2001<br>men 2 miljarder kronor lägre för 2002. En mer<br>detaljerad beskrivning av statsskuldsräntorna<br>finns under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor<br>m.m.</p>
<p>Statsskuldsräntorna som andel av statsbudgetens<br>totala skatteinkomster uppgick 1999 till</p>
<p>13,4 procent, vilket innebär att mer än var sjunde<br>statlig skattekrona detta år användes till att betala<br>räntor på statsskulden. Under perioden 1999-<br>2003 beräknas statsskuldsräntorna som andel av<br>statens skatteinkomster minska för att 2003<br>uppgå till 8,4 procent (diagram 4.4).</p>
<p>Tabell 4.16 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässiga<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>89,8</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadsmässiga<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: En mer detaljerad redovisning finns under utgiftsområde 26 Statsskulds-<br>räntor m.m.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens<br>finansiella sparande och<br>statsskulden</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under budgetåret 2001 ta upp lån enligt lagen<br>(1988:1387) om statens upplåning och skuldför-<br>valtning.</p>
<p>Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och<br>utlåning i Riksgäldskontoret samt beräkningen<br>av överföringen av medel från AP-fonden för<br>budgetåret 2001 godkänns enligt tabell 4.17.</p>
<p>Statsbudgetens saldo</p>
<p>Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten<br>skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och<br>utgifter samt andra betalningar som påverkar<br>statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är där-<br>med detsamma som statens lånebehov (med<br>motsatt tecken). På statsbudgetens utgiftssida<br>ingår, förutom de utgifter som är indelade i 27<br>utgiftsområden, även Riksgäldskontorets netto-<br>utlåning och en kassamässig korrigering. Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning och den kassamäs-<br>siga korrigeringen redovisas i tabell 4.17. Den fi-<br>nansiella överföring från AP-fonden till staten<br>som föranleds av det reformerade pensionssys-<br>temet särredovisas i tabellen.</p>
<p>Statsbudgetens saldo visade ett överskott på<br>82 miljarder kronor 1999.1 år beräknas statsbud-<br>getens saldo uppgå till 76 miljarder kronor och<br>nästa år till 22 miljarder kronor. Den offentliga<br>sektorns finansiella sparande beräknas överstiga<br>den målsatta nivån på 2 procent av BNP åren<br>2002 och 2003. I beräkningen av statsbudgetens<br>saldo och statsskulden har det överskjutande<br>överskottet 2002 och 2003, på 30 respektive 37<br>miljarder kronor, överförts till hushållssektorn så<br>att målet för den offentliga sektorns finansiella<br>sparande uppnås exakt. Efter denna beräknings-<br>tekniska överföring till hushållen beräknas stats-<br>budgetens saldo uppgå till 1 respektive -19 mil-<br>jarder kronor åren 2002 och 2003 (tabell 4.17).</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning<br>Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs<br>av förändringen av dess utlåning och inlåning till<br>myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa<br>fonder. De största delposterna utgörs av föränd-<br>ringar av myndigheternas räntekontobehållning-<br>ar, in- och utbetalningar av premiepensions-<br>medel, Centrala studiestödsnämndens (CSN)<br></p>
<p>upplåning för finansiering av studielån samt in-<br>sättnings garantiavgifter.</p>
<p>Sedan 1995 har medel för premiepensionen<br>avsatts i RGK. För åren 1999-2003 beräknas de<br>årliga inbetalningarna till omkring 20 miljarder<br>kronor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer<br>att överföras till Premiepensionsmyndigheten<br>(PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen<br>år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme-<br>del för åren 1995-1998, medför att RGK:s net-<br>toutlåning ökar med ca 56 miljarder kronor mel-<br>lan 1999 och 2000.</p>
<p>Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräk-<br>nas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år<br>under perioden 1999-2003.</p>
<p>Underskottet i det kommunala momssytemet<br>uppgick vid årsskiftet 1999/2000 till drygt 2 mil-<br>jarder kronor. För år 2000 beräknas ett ytterliga-<br>re underskott på ca 2 miljarder kronor. Sam-<br>mantaget beräknas underskottet uppgå till högst</p>
<p>4,3 miljarder kronor under innevarande år. Rege-<br>ringen föreslår på tilläggsbudget i denna propo-<br>sition att staten skriver ned denna fordran som<br>annars skulle fått återbetalas av kommunsektorn<br>via en högre momsavgift.</p>
<p>Kassamässig korrigering</p>
<p>Kassamässig korrigering utgörs av skillnaden<br>mellan å ena sidan saldot av statsbudgetens an-<br>slag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av<br>in- och utbetalningar över statsverkets checkräk-<br>ning i Riksbanken (SCR). Skillnaden uppstår<br>eftersom redovisningen över SCR är kassamässig<br>medan statsbudgeten till viss del redovisas ut-<br>giftsmässigt.</p>
<p>AP-fondsöverföringen 2000 och 2001 särre-<br>dovisas i tabell 4.17. I statsbudgetens utfall<br>kommer dessa belopp att redovisas som en<br>kassamässig korrigering. För 1999 avser den<br>kassamässiga korrigeringen den överföring på 45<br>miljarder kronor från AP-fonden som betalades<br>in på SCR utan redovisning mot inkomsttitel.<br>För 2000 avser den kassamässiga korrgeringen<br>nedskrivningen av statens fodran på kommun-<br>sektorn till följd av underskottet i det kommu-<br>nala momssystemet.</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statsskulden</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>706,3</p></td><td>
<p>725,1</p></td><td>
<p>781,6</p></td><td>
<p>717,1</p></td><td>
<p>731,8</p></td><td>
<p>756,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>585,7</p></td><td>
<p>615,3</p></td><td>
<p>624,4</p></td><td>
<p>643,2</p></td><td>
<p>654,7</p></td><td>
<p>677,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.<sup>2</sup></p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>113,4</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>88,0</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td><td>
<p>58,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. och<br>beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>20,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-17,9</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Kommunmomssystemet</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)<sup>3</sup></p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>-13,7</p></td><td>
<p>-26,1</p></td><td>
<p>-24,4</p></td><td>
<p>-19,3</p></td><td>
<p>-22,1</p></td><td>
<p>-23,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantifonden, inkl, ränta</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, studielån</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insättningsgaranti</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt, netto</p></td><td>
<p>-15,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-4,5’</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig korrigering</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-44,1<sup>5</sup></p></td><td>
<p>4,3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>-27,6</p></td><td>
<p>-26,7</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>76,2</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>18,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring till hushållen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>36,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring<br>till hushållen</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>76,2</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m.</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>-22,7</p></td><td>
<p>-89,9<sup>6</sup></p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>-74,7</p></td><td>
<p>-98,9</p></td><td>
<p>-112,3</p></td><td>
<p>-9,9</p></td><td>
<p>11,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>1 432,1</p></td><td>
<p>1 448,8</p></td><td>
<p>1 374,2</p></td><td>
<p>1 275,3</p></td><td>
<p>1 163,0</p></td><td>
<p>1 153,1</p></td><td>
<p>1 164,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>79,0</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Inklusive minskning av anslagsbehållningar.</p>
<p><sup>2</sup> Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.</p>
<p><sup>4</sup> Varav individuellt kompetenssparande -1,35 mdkr.</p>
<p><sup>5</sup> Varav -45 mdkr överföring från AP-fonden.</p>
<p><sup>6</sup> Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. statsobligationsöverföring från AP-fonden 75 mdkr.</p>
<p>Överföring från AP-fonden till statsbudgeten<br>Statsbudgetens saldo och statens finansiella spa-<br>rande varierar kraftigt under perioden 2000-2002<br>beroende på infasningen av det nya ålderspen-<br>sionssystemet. Fullt genomförd kommer pen-<br>sionsystemet att leda till att statsfinanserna för-<br>svagas med ca 60 miljarder kronor per år. För att<br>motverka denna försvagning överförs 45 miljar-<br>der kronor per år från AP-fonden till statsbud-<br>geten under åren 1999 och 2000. Under 2001<br>sker ytterligare en överföring uppgående till<br>155 miljarder kronor. Genomslaget på statsbud-<br>getens saldo av denna överföring beräknas endast<br>till 28 miljarder kronor detta år. Förklaringen till<br>detta är att den del av överföringen som består av</p>
<p>statsobligationer skrivs av direkt mot statsskul-<br>den med dess nominella värde vilket beräknas<br>motsvara 75 miljarder kronor. Den del av över-<br>föringen som påverkar statsbudgetens saldo ut-<br>görs av bostadsobligationer året då obligationen<br>förfaller till betalning. Till skillnad från statsbud-<br>getens saldo påverkas statens finansiella sparande<br>fullt ut av hela överföringen 2001. Enligt pen-<br>sionsöverenskommelsen skall det slutliga överfö-<br>ringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation<br>2004.</p>
<p>I denna proposition antas överföringen 2001<br>göras enligt det förslag om sammansättning av<br>överföringen som utredningen om fördelningen<br>av AP-fondens tillgångar lade fram i ett delbe-</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>tänkande (SOU 2000:71) i juni 2000. Förslaget<br>innebär att statsobligationer överförs till ett<br>marknadsvärde om 85 miljarder kronor (75 mil-<br>jarder kronor nominellt värde), varav<br>10 miljarder kronor i realränteobligationer. Res-<br>terande del, dvs. 70 miljarder kronor, föreslås be-<br>stå av bostadsobligationer med varierande löptid.<br>I förhållande till de antaganden om överföring-<br>ens sammansättning som gjordes i 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition innebär detta att 20<br>miljarder kronor mer i bostadsobligationer och<br>motsvarande mindre i statsobligationer förs över<br>från AP-fonden till statsbudgeten. Av den del<br>som består av bostadsobligationer antas 28 mil-<br>jarder kronor förfalla till betalning 2001,<br>27 miljarder kronor 2002 och 5 miljarder kronor<br>2003, vilket förbättrar statsbudgetens saldo med<br>motsvarande belopp dessa år. Efter 2003 beräk-<br>nas bostadsobligationer till ett värde av ca 14<br>miljarder kronor återstå vilket kommer att för-<br>bättra statsbudgetens saldo kommande år.</p>
<p>Statsbudgetens saldo justerat för större<br>engångseffekter</p>
<p>I tabell 4.18 redovisas statsbudgetens saldo juste-<br>rat för större engångseffekter. Vid beräkningen<br>av det justerade budgetsaldot förutsätts det att<br>den del av överskottet i de offentliga finanserna<br>som överstiger det målsatta överskottet överförs<br>till hushållen åren 2002 och 2003.</p>
<p>Av tabellen framgår att det justerade budget-<br>saldot uppgick till 10 miljarder kronor 1999.<br>Utan vissa extraordinära tillskott i form av in-<br>komster från företagsförsäljningar och överför-<br>ingar från AP-fonden m.m. skulle statsbudgeten<br>under perioden 2000-2003 uppvisa ett under-<br>skott på mellan 12 och 40 miljarder kronor per<br>år.</p>
<p>Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo samt justering för större<br>engångseffekter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo före<br>beräkningsteknisk överfö-<br>ring till hushällen</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större engångseffekter</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav försäljning av<br>statligt aktieinnehav</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>75'</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överkonsolidering SPP</p></td><td></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från</p>
<p>AP-fonden<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel,<br>nettoinbetalningar</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>-32<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-28</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-39</p></td></tr>
</table>
<p>efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen<br>och justerat för större<br>engångseffekter<br>^elöppeHnkluderä^ktieutdehiinTocHnbetäMiTg^^eävkistskätHrå^^^"<br>Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av aktieinnehavet i Pharma-<br>cia&Upjohn.</p>
<p><sup>2</sup> Överföringen år 2001 uppgår till marknadsvärdet 155 mdkr, varav statsobli-<br>gationer 85 mdkr och bostadsobligationer 70 mdkr. Statsskulden skrivs ner<br>2001 med statsobligationernas nominella värde 75 mdkr medan statsbudgetens<br>saldo förbättras med 27,6, 26,7 och 5,1 mdkr åren 2001-2003 till följd av över-<br>föringen av bostadsobligationer. Efter år 2003 återstår bostadsobligationer till<br>ett värde av 13,8 mdkr.</p>
<p><sup>3</sup>Varav inbetalning 24,4 mdkr och utbetalning 56,0 mdkr. Utbetalningen avser<br>premiepensionsmedel för åren 1995-1998.</p>
<p>Engångseffekterna under perioden 2000-2003<br>uppgår sammantaget till drygt 200 miljarder<br>kronor. År 2001 uppstår dessutom en engångs-<br>effekt på statsskulden då statsobligationer till ett<br>nominellt värde av 75 miljarder kronor skrivs av i<br>samband med den finansiella överföringen från<br>AP-fonden. Engångseffekter förklarar därmed<br>hela minskningen av statsskulden på ca<br>210 miljarder kronor mellan 1999 och 2003.</p>
<p>Med undantag för effekten avseende försäk-<br>ringsbolaget SPP:s utdelade överskottsmedel på-<br>verkar inte engångseffekterna överskotten i de<br>offentliga finanserna och därmed inte heller<br>möjligheterna att uppnå målsatta överskott. Ut-<br>giftstaket påverkas inte heller av dessa engångs-<br>effekter.</p>
<p>106</p>
<p>Statsbudgetens saldo och statens finansiella<br>sparande</p>
<p>Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner<br>som påverkar statens lånebehov, dvs. även Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning och överföringar<br>till eller från AP-fonden. Det finansiella sparan-<br>det definieras till skillnad från statsbudgetens<br>saldo av ett internationellt regelverk för national-<br>räkenskaper, och utgör nettot av transaktioner<br>som påverkar en sektors finansiella förmögenhet.<br>Den principiella skillnaden för svenska förhål-<br>landen mellan statsbudgetens saldo och statens<br>finansiella sparande är att statsbudgetens saldo<br>endast avspeglar förändringar i statsskulden me-<br>dan det finansiella sparandet tar hänsyn till för-<br>ändringar av både finansiella tillgångar och skul-<br>der. Detta innebär att förändringar av<br>statsbudgetens saldo inte alltid leder till en mot-<br>svarande förändring av statens finansiella sparan-<br>de. Ett exempel på en transaktion som påverkar<br>statsbudgetens saldo men inte statens finansiella<br>sparande är försäljning av statligt aktieinnehav.<br>Försäljning av statligt aktieinnehav förbättrar<br>statsbudgetens saldo medan statens finansiella<br>sparande förblir oförändrat eftersom statens<br>förmögenhet inte förändras genom att en till-<br>gång (värdepapper) byts mot en annan tillgång<br>(likvida medel).</p>
<p>I tabell 4.19 redovisas de viktigaste skillnader-<br>na mellan statsbudgetens saldo och statens finan-<br>siella sparande. Den stora skillnaden 2001 beror<br>på att överföringen från AP-fonden ökar statens<br>finansiella sparande med 155 miljarder kronor<br>medan statsbudgetens saldo endast förbättras<br>med 28 miljarder kronor. En mer permanent<br>skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens<br>finansiella sparande utgörs av den årliga utlåning<br>som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande<br>via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens<br>saldo med 8-9 miljarder kronor varje år medan<br>statens finansiella sparande inte påverkas. Ytter-<br>ligare en post som påverkar statsbudgetens saldo,<br>men inte statens finansiella sparande, är kurs-<br>och valutaförluster på statsskulden.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 4.19 Statsbudgetens saldo och statens finansiella 1<br>sparande |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens<br>saldo före beräk-<br>ningsteknisk överfö-<br>ring</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt av överföring<br>från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>-27</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN studielån<sup>1</sup></p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljning av<br>aktiebolag m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-75</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kurs-/valuta<br>förluster på<br>statsskulden</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserings-<br>effekter m.m.</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-13</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>i staten före beräk-<br>ningsteknisk överfö-<br>ring</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring till hus-<br>hållen</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>i staten efter beräk-<br>ningsteknisk överfö-<br>ring</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens mot<br>VP2000 Finansiellt<br>sparande i staten<br>efter beräkningstek-<br>nisk överföring</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-11</p></td></tr>
</table>
<p>'Nettot inkluderar förutom "CSN studielån" under Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning (tabell 4.17) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av<br>lån.</p>
<p>Av tabell 4.19 framgår att statens finansiella spar-<br>ande åren 2002 och 2003 uppvisar ett underskott<br>på 20 respektive 27 miljarder kronor efter beräk-<br>ningsteknisk överföring till hushållen. Över-<br>skottet i de offentliga finanserna uppkommer i<br>stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten (se tabell 4.21). Detta är en<br>konsekvens av att ålderspensionsreformen om-<br>fördelar det offentliga sparandet från staten till<br>ålderspensionssystemet. Kommunsektorn</p>
<p>kommer samtidigt att uppvisa ett mindre finan-<br>siellt överskott.</p>
<p>Nivån på statsbudgetens underliggande saldo<br>och statens finansiella sparande (efter beräk-<br>ningsteknisk överföring) visar att det inte finns<br>anledning till att ge avkall på kravet på en stram<br>budgetprövning. Det bör dock här framhållas att<br>nuvarande finansiella mål utgår ifrån den bas som<br>allmänt används i internationella sammanhang,</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>den offentliga sektorns finansiella sparande.<br>Ålderspensionssystemet har visserligen fått en<br>mer fristående ställning genom pensionsrefor-<br>men men definitionsmässigt är det fortfarande<br>en del av den offentliga sektorn och det går inte<br>att bortse från dess finansiella ställning när fi-<br>nanspolitiken utformas.</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Statsskulden uppkommer genom statens upplå-<br>ning för att täcka underskott i den löpande verk-<br>samheten eller för att finansiera investeringar och<br>kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms<br>framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden på-<br>verkas emellertid också av valutakursförändring-<br>ar eftersom ca 30 procent av skulden är expone-<br>rad mot utländsk valuta. Denna del av skulden<br>värderas till aktuella valutakurser.</p>
<p>Som framgår av diagram 4.5 har statsskulden<br>framför allt ökat under två olika längre samman-<br>hängande perioder. Den första perioden varade<br>från 1977 till 1986 då statsskulden ökade från 98<br>till 631 miljarder kronor. Den andra perioden av<br>kraftig statsskuldökning varade mellan 1990 och<br>1996 då statsskulden steg från 619 till 1 411 mil-<br>jarder kronor. Statsskulden som andel av BNP<br>(skuldkvoten) ökade också kraftigt under nämn-<br>da perioder. Under perioden 1994—1997 stabili-<br>serades skuldkvoten på en nivå kring 80 procent<br>av BNP.</p>
<p>od minskar skuldkvoten med 21 procentenheter,<br>från 70 procent av BNP 1999 till 49 procent av<br>BNP 2003. Statsskulden minskar framför allt till<br>följd av de extraordinära tillskott av engångska-<br>raktär som redovisades i tabell 4.18. Dessutom<br>minskar statsskulden med 75 miljarder kronor<br>2001 till följd av de statsobligationer som förs<br>över från AP-fonden och som skrivs av direkt<br>mot statsskulden. Ytterligare en orsak till att<br>statsskulden beräknas minska är att ett antagande<br>görs om förstärkt kronkurs under perioden, vil-<br>ket minskar lån upptagna i utländsk valuta<br>(redovisas under skulddispositioner i tabell 4.17).</p>
<p>Minskningen av skuldkvoten på 21 procen-<br>tenheter under prognosperioden beror ungefär<br>till hälften på att statsskulden minskar i kronor<br>och till hälften på BNP-tillväxten.</p>
<p>Diagram 4.5 Statsskulden som andel av BNP och i<br>miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-11.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Vid utgången av 1999 uppgick statsskulden till<br>1 374 miljarder kronor, vilket är 75 miljarder<br>kronor lägre än föregående år. Som framgår av<br>tabell 4.17 och diagrammet ovan beräknas<br>statsskulden minska med ca 210 miljarder kronor<br>under perioden 1999-2003 för att uppgå till<br>1 165 miljarder kronor 2003. Under samma peri-</p>
<h2>4.5 Kommunsektorns finanser</h2>
<p>Kommuner och landsting är enligt kommunalla-<br>gen skyldiga att uppnå ekonomisk balans fr.o.m.<br>2000. Om kostnaderna överstiger intäkterna<br>skall underskottet täckas inom två år. Bedöm-<br>ningen av hur kommunsektorns konsumtionsut-<br>gifter utvecklas har gjorts med beaktande av ba-<br>lanskravet. Kalkylerna bygger på oförändrade<br>skattesatser fr.o.m. 2000.</p>
<p>Skatteinkomsterna ökar kraftigt under pro-<br>gnosperioden. En del av denna ökning beror<br>emellertid på tekniska förändringar i inkomstbe-<br>skattningen, som sammantaget ökar kommun-<br>sektorns skatteunderlag. Det generella statsbi-<br>draget har reglerats i motsvarande grad. Minsk-<br>ningen av statsbidraget 2003 motsvaras av en lika<br>stor höjning av skatteinkomsterna till följd av att<br>garantipensionen blir skattepliktig.</p>
<p>Kommuner och landstings konsumtions-<br>utgifter beräknas sammantaget öka med ca<br>1 procent per år under prognosperioden .</p>
<p>I år har Svenska kyrkan skilts från staten. I<br>nationalräkenskaperna har kyrkan tidigare förts<br>till kommunsektorn. Fortsättningsvis kommer<br>kyrkan att föras till hushållens ideella organisa-<br>tioner, vilket minskar kommunsektorns in-<br>komster och utgifter med ca 13 miljarder kronor<br>fr.o.m. 2000. Kommunsektorns finansiella spa-<br>rande 2001-2003 förväntas nu bli högre jämfört<br>med den prognos som gjordes till 2000 års eko-<br>nomisk vårproposition. För kommunsektorn<br>som helhet torde balanskravet vara i huvudsak<br>uppfyllt fr.o.m. 2000.</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.20 Kommunsektorns finanser 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, där ej annat anges</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>471</p></td><td>
<p>492</p></td><td>
<p>503</p></td><td>
<p>522</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>338</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag <sup>1</sup></p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-<br>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,3<sup>2</sup></p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>19,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>454</p></td><td>
<p>458</p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>496</p></td><td>
<p>515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>382</p></td><td>
<p>396</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>434</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,9*</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000. Redovis-<br>ningen sker i nationalräkenskapstermer.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Efter överföringen av kyrkan till hushållssektorn. Inkl, kyrkan uppgår andelen<br>till 20,8%.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup> Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella<br>organisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringen<br>blir utvecklingstakten 0,7 %.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet.</p>
<h2>4.6 Ålderspensionssystemet</h2>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden<br>fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny roll. Fonden fi-<br>nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio-<br>ner inom det reformerade systemets s.k. fördel-<br>ningsdel. Finansieringen av efterlevande- och<br>förtidspensioner sker över statsbudgeten. Vidare<br>medför reformen att fondens avgiftsinkomster<br>förstärks genom införande av statliga ålderspen-<br>sionsavgifter på vissa transfereringar m.m., som<br>betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget är<br>fr.o.m. i år 10,21 procent för ålderspensionsav-<br>giften och 7 procent för den allmänna pen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-<br>hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.<br>De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar in-<br>tjänad premiepensionsrätt och placeras först i<br>Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den<br>fondförvaltare som den enskilde själv väljer. Ge-<br>nom att den statliga myndigheten Premiepen-<br>sionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av<br>fondandelarna inräknas sparandet i premiepen-<br>sionssystemet i den offentliga sektorn. Under<br>den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsätt-<br>ningarna till premiepensionssystemet i statens<br>sparande och reducerar därmed statsskulden.</p>
<p>Under år 2000 överförs retroaktiva premiepen-<br>sionsmedel avseende inkomståren 1995-1998<br>från RGK till PPM. Därefter överförs medel<br>motsvarande premiepensionsrätten till PPM and-<br>ra året efter inkomståret. Det sparande som sker<br>inom premiepensionssystemet motsvaras således<br>av ett minskat sparande i staten.</p>
<p>Den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet reducerar det finansiella<br>sparandet under perioden 1999-2001 genom AP-<br>fondens överföringar till staten (se avsnitt 4.4.3).<br>När infasningen är över beräknas sparandet i<br>pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premie-<br>pensionssystemet, uppgå till 2,6 procent av BNP<br>2002. År 2003 stiger sparandet till 2,9 procent av<br>BNP till följd av att staten övertar utgifter på<br>7,5 miljarder kronor för bosättningsbaserad<br>folkpension. Mer än hela överskottsmålet för de<br>samlade offentliga finanserna kommer således att<br>ligga i pensionssystemet och användas för att<br>bygga upp pensionsfonderna. Överskottet i ål-<br>derspensionssystemet fördelas på AP-fonden<br>och PPM.</p>
<p>Jämfört med vad som beräknades i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition har det finansiella<br>sparandet reviderats upp 2003 till följd av att den<br>ovan nämnda överföringen av utgifter från pen-<br>sionssystemet till staten inte var inkluderad i<br>vårpropositionen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.21 Ålderspensionssystemet I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>237</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>209</p></td><td>
<p>219</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>156</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>151</p></td><td>
<p>151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>143</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-119</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions-<br>myndigheten</p></td><td></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>4.7 Den offentliga sektorns finanser</h2>
<p>År 1999 uppgick den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande till 1,9 procent av BNP. I år väntas<br>sparandet öka till 3,4 procent av BNP. Såväl in-<br>komster som utgifter sjunker som andel av BNP.<br>Från och med 2000 reduceras inkomster och ut-<br>gifter med ca 0,5 procent av BNP eftersom stats-<br>kyrkan inte längre räknas in i den offentliga<br>sektorn. Sammantaget sjunker utgifterna som<br>andel av BNP med ca 3 procentenheter. Därav<br>svarar minskade ränteutgifter för 1 procentenhet.</p>
<p>År 2001 beräknas sparandet uppgå till 3,5 pro-<br>cent av BNP, efter beaktande av de i denna pro-<br>position föreslagna skatteförändringarna. De nu<br>föreslagna skatteförändringarna får genom peri-<br>odiseringseffekter successivt genomslag i de of-<br>fentliga finanserna. Skatter och utgifter fortsätter<br>att minska som andel av BNP. Även inkomster-<br>na av räntor och utdelningar minskar eftersom<br>de finansiella tillgångarna minskar, främst genom<br>AP-fondens överföringar till staten (se avsnitt<br>4.4.3), men även till följd av försäljningar av stat-<br>liga aktieinnehav. Inkomsterna från dessa för-<br>säljningar räknas inte in i det finansiella sparan-<br>det. Däremot reduceras den offentliga skulden<br>och ränteutgifterna när försäljningsinkomsterna<br>används till amorteringar av statsskulden.</p>
<p>Vid hittills beslutade och föreslagna regler be-<br>räknas det finansiella sparandet som andel av<br>BNP uppgå till 3,3 procent 2002 och till 3,6 pro-<br>cent 2003. Det innebär att det prognostiserade<br>finansiella sparandet åren 2002 och 2003 översti-<br>ger målet om ett överskott på 2 procent av BNP<br>med 30 miljarder kronor 2002 och med 37 mil-<br>jarder kronor 2003. I beräkningarna av ränteut-<br>gifter och statsskuld har detta finansiella över-<br>skott beräkningstekniskt överförts till<br>hushållssektorn så att målet för den offentliga<br>sektorns finansiella sparande uppnås exakt.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld definieras enligt de s.k. Maastrichtkriteri-<br>erna som det nominella värdet av skulder mins-<br>kat med den offentliga sektorns innehav av egna<br>skulder. För svenska förhållanden innebär defi-<br>nitionen att statsskulden och den kommunala<br>sektorns skulder på kreditmarknaden minskas<br>med AP-fondens innehav av statliga och kom-<br>munala skulder. Den konsoliderade bruttoskul-<br>den är lägre än statsskulden och uppgick vid ut-<br>gången av 1999 till 65,6 procent av BNP. Som<br>andel av BNP har den konsoliderade skulden<br>minskat sedan 1995. Under prognosperioden<br>minskar den även nominellt och beräknas under-</p>
<p>stiga 60 procent av BNP i år, vilket utgör refe-<br>rensvärdet inom EU.</p>
<p>Nettoskulden, som är nettot av den offentliga<br>sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-<br>der, sjunker i takt med de finansiella överskotten<br>och de värdeförändringar som sker på tillgångar<br>och skulder. Nästa år beräknas nettoskulden<br>vändas till en positiv finansiell nettoställning för<br>den offentliga sektorn. De finansiella tillgångar-<br>na, som till största delen finns i pensionssyste-<br>met, kommer då att vara större än skulderna.</p>
<p>Jämfört med prognosen i 2000 års ekonomis-<br>ka vårproposition har det finansiella sparandet<br>reviderats upp med 12 miljarder kronor 2000,<br>huvudsakligen till följd av högre skatteinkoms-<br>ter. Skatteinkomsterna har höjts ytterligare 2001<br>till följd av att BNP och skatteunderlagen revide-<br>rats upp. Därtill kommer ett tillfälligt tillskott på<br>8 miljarder kronor genom skatt på utdelade me-<br>del från försäkringsbolaget SPP. Oaktat de i<br>denna proposition föreslagna skatteförändring-<br>arna har det finansiella sparandet reviderats upp<br>med ca 20 miljarder kronor 2001 och med ett nå-<br>got lägre belopp 2002 . För 2003 är uppjustering-<br>en av det finansiella sparandet mindre än<br>10 miljarder kronor, då de högre skatteinkoms-<br>terna motverkas av högre utgifter jämfört med<br>beräkningen i vårpropositionen.</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.22 Den offentliga sektorna finanser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1 188</p></td><td>
<p>1 219</p></td><td>
<p>1 248</p></td><td>
<p>1 281</p></td><td>
<p>1 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>56,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1043</p></td><td>
<p>1075</p></td><td>
<p>1 110</p></td><td>
<p>1 142</p></td><td>
<p>1 191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 151</p></td><td>
<p>1 147</p></td><td>
<p>1 172</p></td><td>
<p>1 206</p></td><td>
<p>1 251</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. räntor</p></td><td>
<p>1 045</p></td><td>
<p>1061</p></td><td>
<p>1 096</p></td><td>
<p>1 131</p></td><td>
<p>1 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före beräkniskteknisk överföring</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter beräkniskteknisk överföring</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Finansiell ställning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>224</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-81</p></td><td>
<p>-134</p></td><td>
<p>-188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1 294</p></td><td>
<p>1218</p></td><td>
<p>1 163</p></td><td>
<p>1 140</p></td><td>
<p>1 141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>48,2</p></td></tr>
</table>
<p>111</p>
<p>5</p>
<p>Inkomster</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>5 Inkomster</h1>
<h2>5.1 Inledning</h2>
<p>Offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter<br>och övriga inkomster. Skatterna består till ca 66<br>procent av löneskatter, dvs. inkomstskatt och so-<br>cialavgifter, 24 procent av skatt på varor och<br>tjänster och 10 procent av kapitalskatter. Den<br>stora andelen löneskatter innebär att utveckling-<br>en av skatterna till stor del beror på hur syssel-<br>sättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av<br>skatterna och övriga inkomster under prognos-<br>perioden, 1999-2003, framgår av tabell 5.1.</p>
<p>De periodiserade skatterna, som ligger till<br>grund för offentliga sektorns finansiella sparande<br>och statsbudgetens inkomster, ökar under pro-<br>gnosperioden med 150 miljarder kronor. Den<br>årliga ökningen varierar mellan 17 och 56 miljar-<br>der kronor. Den svaga utvecklingen om 17 mil-<br>jarder kronor 2001 förklaras dels av att andra<br>steget i den skattereform regeringen aviserade i<br>budgetpropositionen för 2000 nu föreslås ge-<br>nomföras, dels av en tillfällig skatteintäkt 2000<br>om 8 miljarder kronor avseende SPP:s över-<br>skottsmedel (se vidare avsnitt 5.2.2). Korrigerat<br>för dessa effekter uppgår förändringen mellan<br>2000 och 2001 till 50 miljarder kronor. Den stora<br>ökningen 2003 förklaras av införandet av garan-<br>tipensioner, vilket ökar skatteintäkterna med<br>knappt 10 miljarder kronor. Dessa intäkter inne-<br>bär dock ingen budgetförstärkning eftersom de<br>motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på<br>budgetens utgiftssida.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande,<br>vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål,<br>baseras på skatter redovisade enligt nationalrä-<br>kenskaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i<br>stort utvecklingen av de periodiserade skatterna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, of-<br>fentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens<br>inkomster</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor,<br>periodiserade<br>skatter</p></td><td>
<p>1 082</p></td><td>
<p>1 117</p></td><td>
<p>1 134</p></td><td>
<p>1 176</p></td><td>
<p>1 232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor,<br>enligt national-<br>räkenskaperna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>1 043</p></td><td>
<p>1 075</p></td><td>
<p>1 110</p></td><td>
<p>1 142</p></td><td>
<p>1 191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 188</p></td><td>
<p>1 219</p></td><td>
<p>1 248</p></td><td>
<p>1 281</p></td><td>
<p>1 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens<br>inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>672</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>651</p></td><td>
<p>666</p></td><td>
<p>692</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övr. inkomster</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>725</p></td><td>
<p>782</p></td><td>
<p>717</p></td><td>
<p>732</p></td><td>
<p>756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ärlig förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>-2,«</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3.9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>Om effekterna av regeländringar för 2001 exklu-<br>deras ökar skatterna enligt NR något långsam-<br>mare än de periodiserade skatterna. Denna skill-<br>nad förklaras av periodiseringseffekter, vilka även<br>framgår av tabell 5.2 där de skatteförändringar<br>som regeringen föreslår i denna proposition re-<br>dovisas både i periodiserade termer och i NR-<br>termer. Införandeåret 2001 är belastningen i NR-<br>termer 17 miljarder kronor medan den periodise-<br>rade sänkningen uppgår till 24 miljarder kronor.<br>Denna skillnad beror på att både fastighetsskatt<br>och förmögenhetsskatt till största delen betalas</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>som kompletteringsbetalningar och inte som en<br>del i den preliminära skatten.</p>
<p>Statsbudgetens skatteinkomster ökar under<br>prognosperioden med 19 miljarder kronor. De<br>minskade inkomsterna i början av perioden för-<br>klaras dels av beslutade och föreslagna skatteänd-<br>ringar för åren 2000 och 2001, dels av stora slut-<br>regleringar av kommunalskattemedel.</p>
<p>Övriga inkomster på statsbudgeten ökar un-<br>der prognosperioden med 13 miljarder kronor.<br>De årliga förändringarna är mycket stora och<br>förklaras av planerade försäljningar av och utdel-<br>ningar på statligt aktieinnehav. Inkomsterna<br>2000 utgörs till största delen av delförsäljningen<br>av Telia, men även av en stor engångsutdelning<br>om 11 miljarder kronor från förvaltningsaktie-<br>bolaget Stattum.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition (VP2000) har skattein-<br>täkterna räknats upp med 17 miljarder kronor<br>2000 medan de reviderats ned med 14 respektive<br>13 miljarder kronor 2001 och 2002. Ökningen<br>2000 förklaras dels av skatten om 8 miljarder<br>kronor på SPP:s överskottsmedel, dels av uppre-<br>viderade löneskatter, skatt på realisationsvinster<br>och förmögenhetsskatt. Nedrevideringen 2001<br>och 2002 förklaras dels av andra steget i skatte-<br>reformen, dels av de övriga skattesänkningar som<br>regeringen aviserar i denna proposition (se vidare<br>kapitel 9). Den mindre nedrevideringen 2003<br>förklaras av att skatten på garantipensioner mot-<br>verkar skattesänkningarna. Den underliggande<br>förändringen, dvs. när effekterna av de föreslagna<br>skatteändringarna, garantipensionens införande<br>2003 samt tillfälliga intäkter exkluderats, uppvi-<br>sar en betydligt jämnare förändring.</p>
<p>På grund av att periodiseringseffekterna av de<br>skatteändringar som regeringen aviserar för 2001<br>varierar mellan de olika redovisningsalternativen<br>blir differenserna i förhållande till den ekono-<br>miska vårpropositionen annorlunda för NR-<br>skatterna och statsbudgetens skatter jämfört med<br>de periodiserade skatterna. Som framgår av tabell</p>
<p>5.2 är emellertid den underliggande förändringen<br>i stort sett densamma för NR-skatterna som för<br>de periodiserade skatterna. Förändringen av<br>statsbudgetens skatter jämfört med bedömning-<br>en till den ekonomiska vårpropositionen är<br>mindre jämfört med de periodiserade skatterna,<br>vilket till största delen beror på slutreglering av<br>kommunalskattemedel.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Differenser jämfört med den ekonomiska vårpro- I<br>1 positionen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-13</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav sänkt fastighetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt inkomstskatt</p></td><td></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga skatteändringar</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SPP</p></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>garantipension</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ändrad redovisning</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande differens</p></td><td>
<p>ID</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Redovisning enligt NR</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav sänkt fastighetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt inkomstskatt</p></td><td></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga skatteändringar</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SPP</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>garantipension</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande differens</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-21</p></td><td>
<p>-26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav sänkt fastighetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sänkt inkomstskatt</p></td><td></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga skatteändringar</p></td><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SPP</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>garantipension</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande differens</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>S</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har prognosen för statsbudge-<br>tens övriga inkomster reviderats ned med 35<br>miljarder kronor 2000. Nedrevideringen förkla-<br>ras av ändrade försäljningsplaner.</p>
<p>5.1.1 Antaganden om den<br>makroekonomiska utvecklingen<br>m.m.</p>
<p>Prognosen över skatteintäkterna baseras på de<br>makroekonomiska förutsättningar som finns re-<br>dovisade i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.3<br>redovisas de antaganden som har störst inverkan<br>på skatteintäkterna samt förändringar i förhål-<br>lande till den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>I jämförelse med den ekonomiska vårproposi-<br>tionen har antalet arbetade timmar reviderats<br>upp något. Lönesummans utvecklingstakt för<br>2000 har räknats upp till 6,0 procent främst be-<br>roende på höga skatteutfall. Inflationen har juste-<br>rats ned med knappt en procentenhet 2001, vil-<br>ket förklaras av att effekten av det återinförda<br>omräkningsförfarandet för taxeringsvärden på<br>bostäder inte får genomslag, eftersom denna ef-</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>fekt neutraliseras genom att regeringen föreslår<br>sänkta skattesatser för både småhus och hyres-<br>hus. Den lägre skiktgränsen för statlig inkomst-<br>skatt har räknats upp med mellan 11 000 och 12<br>000 kronor för samtliga år. Större delen av denna<br>justering utgörs av den höjning som regeringen<br>föreslår i syfte att minska antalet skattskyldiga<br>med förvärvsinkomster som betalar statlig in-<br>komstskatt. Tillsammans med den föreslagna<br>höjningen av grundavdraget från 8 200 till 10 000<br>kronor beräknas dessa ändringar minska andelen<br>som betalar statlig inkomstskatt 2001 från 19 till<br>17 procent.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med den<br>ekonomiska vårpropositionen</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum-</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>tionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skiktgräns: kronor.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbet. lönesumma</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens kon-</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sumtionsutgifter i</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>löpande priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI juni-juni</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp</p></td><td>
<p>36 600</p></td><td>
<p>36 900</p></td><td>
<p>37 400</p></td><td>
<p>38 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns</p></td><td>
<p>232 600</p></td><td>
<p>252 000</p></td><td>
<p>260 200</p></td><td>
<p>269 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12 900</p></td><td>
<p>11800</p></td><td>
<p>11 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre skiktgräns</p></td><td>
<p>374 000</p></td><td>
<p>390 400</p></td><td>
<p>403 100</p></td><td>
<p>417 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens VP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>3 800</p></td><td>
<p>3 400</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Konsumtionsutgifterna 2000 inkluderar även kyrkans skiljande från sta-<br>ten.</p>
<p>5.1.2 Regeländringar</p>
<p>Utvecklingen mellan åren för de olika skattesla-<br>gen beror dels på de underliggande skattebaser-<br>nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna<br>regeländringar. Som exempel kan nämnas att den<br>kommunala inkomstskatten beräknas öka med</p>
<p>8.8 miljarder kronor mellan 1999 och 2000 (se<br>avsnitt 5.2.1). Om man även beaktar kyrkans<br>skiljande från staten samt effekterna av de rege-<br>ländringar som trädde ikraft 2000, vilka tillsam-<br>mans minskar den kommunala inkomstskatten<br>med 6 miljarder kronor, uppgår förändringen till</p>
<p>14.8 (8,8+ 6,0) miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 5.4 Bruttoeffekter av regeländringar, periodiserad<br>redovisning ____</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skiktgräns 25 % statlig skatt</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skiktgräns</p></td><td></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt grundavdrag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt reseavdrag 15 till 16 kr/mil</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal inkomstskatt</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95 % till 7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelutdebitering</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kyrkans skiljande från staten</p></td><td></td><td>
<p>■11,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt grundavdrag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt reseavdrag 15 till 16 kr/mil</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalskatter och skattereduktioner</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-15,8</p></td><td>
<p>-15,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läg och medelinkomsttagare</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>-15,8</p></td><td>
<p>-16,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd reavinstskatt privatbostäder</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt företag</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring periodiseringsfond</p></td><td></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äterföring skatteutjämn.reserv upphör</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förlängd periodiseringsfond</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd periodiseringsfond 20 % till 25 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter o allm. pensionsavgift</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95 % till 7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt avgiftsuttag 33,06 % till 32,92 %</p></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt avgiftsuttag 32,92 % till 32,82 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egendomsskatter</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Markvärde vattenkraft 2,21 % till 0,5 %</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus 1,5% till 1,3%</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td><td>
<p>1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus 1,3 % till 1,2 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återinfört omräkningsförfarande m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus 1,5 % till 0,7 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus värdeår 89/90 1,2 % till 0,6 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus 1,5% till 1,2%</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsningsregel fastighetsskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt fribelopp förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkta energiskatter jordbruk</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd C02-skatt 15 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd elskatt till 18,1 öre/kWh</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd dieselskatt med 10 öre</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avfallsskatt</p></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Återköp av egna aktier</p></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompetensutveckling</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bredbandsanslutning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt moms på personbefordran</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej försäljningsskatt lätta lastbilar m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd fordonsskatt äldre dieselpersonbil</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: BB avser prisbasbelopp. Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar<br>även egenföretagare.</p>
<p>För att enklare kunna följa den underliggande<br>utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>därför i tabell 5.4 bruttoeffekterna av de vikti-<br>gaste regeländringarna under prognosperioden.<br>Beloppen visar den årligt tillkommande in-<br>täktsförändringen till följd av ändrade skattereg-<br>ler. Det är viktigt att understryka att redovisade<br>belopp avser periodiserade bruttoeffekter, dvs.<br>storleken på den initiala skatteändringen. Netto-<br>effekter beaktar även indirekta effekter på of-<br>fentliga utgifter och andra skattebaser via föränd-<br>ringar i löner, priser och vinster. Effekterna på de<br>kassamässiga inkomsterna och NR-inkomstema<br>är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a.<br>uppbördsförskjutningar och jämkningar måste<br>beaktas.</p>
<h2>5.2 Offentliga sektorns skatter -<br>periodiserad redovisning</h2>
<p>Den periodiserade redovisningen visar de skatter<br>som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har<br>en direkt koppling till det aktuella årets skatte-<br>regler och de makroekonomiska förutsättning-<br>arna i form av timlön, sysselsättning, inflation<br>m.m. I tabell 5.5 redovisas offentliga sektorns<br>skatteintäkter 1998-2003.</p>
<p>5.2.1 Inkomstskatt hushåll</p>
<p>Statlig inkomstskatt</p>
<p>des. Samtidigt begränsades avdraget för allmän<br>pensionsavgift vid beräkningen av kommunal<br>och statlig inkomstskatt till 75 procent av avgif-<br>ten. För att inte den begränsade avdragsrätten<br>skulle öka det statliga skatteuttaget höjdes både<br>den lägre och den högre skiktgränsen för uttag<br>av 20 respektive 25 procent statlig inkomstskatt.<br>I syfte att på sikt minska andelen skattskyldiga<br>med förvärvsinkomster som betalar statlig in-<br>komstskatt till 15 procent höjdes den lägre<br>skiktgränsen ytterligare. Denna höjning beräk-<br>nades begränsa andelen till 18 procent och för-<br>klarar den relativt svaga ökningen av intäkterna<br>mellan 1999 och 2000.</p>
<p>För 2001 föreslår regeringen en skattereduk-<br>tion motsvarande 50 procent av den allmänna<br>pensionsavgiften och därmed sammanhängande<br>justeringar av avdragsrätt och skiktgränser. Där-<br>utöver föreslås en ytterligare justering av den<br>nedre skiktgränsen för att minska andelen skatt-<br>skyldiga med förvärvsinkomster som betalar<br>statlig inkomstskatt till ca 17 procent, vilket för-<br>klarar de lägre intäkterna 2001. Ökningen 2002<br>förklaras av att det fasta beloppet om 200 kronor<br>åter blir en statlig inkomstskatt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen ökar intäkterna 1999 och 2000<br>till följd av högre reallöner. Åren därefter mins-<br>kar intäkterna p.g.a den föreslagna höjningen av<br>den nedre skiktgränsen.</p>
<p>Skatt på kapitalinkomster</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<p>Mellan 1998 och 1999 beräknas den statliga in-<br>komstskatten ha minskat med 3,1 miljarder kro-<br>nor. Förklaringen är dels att skiktgränsen för<br>uttag av 25 procent statlig inkomstskatt höjts<br>från 219 300 till 360 000 kronor, dels att det fasta<br>beloppet om 200 kronor utgjorde en kommunal<br>inkomstskatt 1999.</p>
<p>År 2000 inleddes en reform som bl.a. innebär<br>att löntagare och övriga personer med pensions-<br>grundande inkomst kompenseras för effekterna<br>av den allmänna pensionsavgiften. Reformen in-<br>nebär att en skattereduktion motsvarande 25<br>procent av den allmänna pensionsavgiften inför-</p>
<p>Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs<br>av nettot av skatt på inkomsträntor, realisations-<br>vinster och skattereduktion för utgiftsräntor<br>m.m. Skatteintäkterna 1999 beräknas öka med<br>9,6 miljarder kronor jämfört med 1998. Ökning-<br>en förklaras av högre realisationsvinster och lägre<br>utgiftsräntor. År 2000 beräknas realisationsvins-<br>terna öka ytterligare, främst till följd av till-<br>gångsprisernas fortsatt starka utveckling. Emel-<br>lertid stiger även utgiftsräntorna, varför<br>skatteintäkterna endast ökar med 0,2 miljarder<br>kronor mellan 1999 och 2000.</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1998-2003 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Inkomstår</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>411,6</p></td><td>
<p>437,2</p></td><td>
<p>445,2</p></td><td>
<p>435,2</p></td><td>
<p>452,4</p></td><td>
<p>481,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>350,9</p></td><td>
<p>371,9</p></td><td>
<p>366,9</p></td><td>
<p>365,3</p></td><td>
<p>379,5</p></td><td>
<p>4175,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal skatt</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>323,7</p></td><td>
<p>332,5</p></td><td>
<p>349,4</p></td><td>
<p>361,7</p></td><td>
<p>386,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på kapital</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>-36,0</p></td><td>
<p>-37,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>65,9</p></td><td>
<p>68,7</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>55,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>16,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavg.</p></td><td>
<p>330,4</p></td><td>
<p>351,5</p></td><td>
<p>368,2</p></td><td>
<p>383,7</p></td><td>
<p>398,2</p></td><td>
<p>413,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>256,8</p></td><td>
<p>271,6</p></td><td>
<p>286,4</p></td><td>
<p>299,3</p></td><td>
<p>311,1</p></td><td>
<p>323,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>59,9</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>67,7</p></td><td>
<p>70,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>-8,4</p></td><td>
<p>-8,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>39,1</p></td><td>
<p>40,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>24,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvs- och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>241,4</p></td><td>
<p>255,2</p></td><td>
<p>267,2</p></td><td>
<p>282,4</p></td><td>
<p>291,6</p></td><td>
<p>301,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>160,5</p></td><td>
<p>173,3</p></td><td>
<p>183,4</p></td><td>
<p>192,2</p></td><td>
<p>200,0</p></td><td>
<p>208,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vin m.m.</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på öl</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på energi</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på import</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns skatteintäkter</p></td><td>
<p>1 018,5</p></td><td>
<p>1 082,2</p></td><td>
<p>1 116,7</p></td><td>
<p>1 133,9</p></td><td>
<p>1 176,1</p></td><td>
<p>1 232,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>323,7</p></td><td>
<p>332,5</p></td><td>
<p>349,4</p></td><td>
<p>361,7</p></td><td>
<p>386,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter till pensionssystemet m.m.</p></td><td>
<p>111,8</p></td><td>
<p>110,3</p></td><td>
<p>146,6</p></td><td>
<p>153,0</p></td><td>
<p>158,4</p></td><td>
<p>164,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens skatteintäkter</p></td><td>
<p>600,3</p></td><td>
<p>648,3</p></td><td>
<p>637,6</p></td><td>
<p>631,5</p></td><td>
<p>655,9</p></td><td>
<p>681,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att den<br>effektiva skatten på realisationsvinster avseende<br>privatbostäder höjs från 15 till 20 procent 2001.<br>Förändringen förväntas öka intäkterna med 1,5<br>miljarder kronor. Högre utgiftsräntor medför<br>emellertid ökade skattereduktioner och sam-<br>mantaget beräknas skatteintäkterna minska nå-<br>got 2001 och framöver, jämfört med 2000.</p>
<p>I förhållande till beräkningen i ekonomiska<br>vårpropositionen har intäkterna reviderats upp<br>hela perioden, främst till följd av högre realisa-<br>tionsvinster. Det preliminära taxeringsutfallet<br>avseende 1999 indikerar att realisationsvinsterna<br>uppgick till nästan 90 miljarder kronor förra året.<br>Det är 6,5 miljarder kronor mer än i beräkningen<br>till vårpropositionen. Uppjusteringen framöver<br>beror också på att tillgångspriserna har visat en<br>fortsatt stark utveckling, samtidigt som omsätt-<br>ningen på framför allt aktiemarknaden varit<br>mycket hög.</p>
<p>Diagram 5.1 visar den kraftiga ökningen av re-<br>alisationsvinsterna under senare år samt beräk-<br>nad utveckling 1999-2003.</p>
<p>Diagram 5.1 Realisationsvinster 1987-2003</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-12.png" style="width:172pt;height:117pt;"/>
<p>Kommunal inkomstskatt</p>
<p>mellan 1998 och 1999. Av ökningen förklaras 1,3<br>miljarder kronor av att det fasta beloppet om 200<br>kronor utgjorde en kommunal inkomstskatt<br>1999.</p>
<p>Från och med 2000 tillhör Svenska kyrkan or-<br>ganisatoriskt ej längre den offentliga sektorn.<br>Trots att kyrkoskatten avskaffas, vilket för 2000<br>innebär ett bortfall om 11,9 miljarder kronor, be-<br>räknas intäkterna öka med 8,8 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2000. Av denna ökning förkla-<br>ras 5 miljarder kronor av den reducerade av-<br>dragsrätten för allmän pensionsavgift och 1 mil-<br>jard kronor av en högre medelutdebitering 2000.</p>
<p>År 2001 ökar den kommunala inkomstskatten<br>med 17 miljarder kronor. Den föreslagna höj-<br>ningen av grundavdraget och förslaget att ytterli-<br>gare reducera avdragsrätten för allmän pen-<br>sionsavgift förklarar 3 miljarder kronor av denna<br>ökning.</p>
<p>Ökningstakten sjunker 2002 dels på grund av<br>att sysselsättningsökningen väntas avta, dels till<br>följd av att det fasta beloppet om 200 kronor inte<br>längre skall utgöra en kommunal inkomstskatt.</p>
<p>År 2003 beräknas intäkterna öka med 24,7<br>miljarder kronor. Införandet av garantipension<br>beräknas öka den kommunala inkomstskatten<br>med ca 9,5 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen ökar intäkterna över hela peri-<br>oden. Ökningen 1999 förklaras av högre pen-<br>sionsutbetalningar. Den högre prognosen 2000<br>beror främst på högre lönesumma, vilket också<br>ökar intäkterna framöver. Från och med 2001<br>ökar den kommunala inkomstskatten med 3<br>miljarder kronor per år till följd av förslaget att<br>ytterligare reducera avdragsrätten för allmän<br>pensionsavgift och den föreslagna höjningen av<br>grundavdraget. År 2003 höjs prognosen med 9,5<br>miljarder kronor till följd av införandet av garan-<br>tipension.</p>
<p>Skattereduktioner m.m.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>323,7</p></td><td>
<p>332,5</p></td><td>
<p>349,4</p></td><td>
<p>361,7</p></td><td>
<p>386,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>16,1</p></td></tr>
</table>
<p>Den kommunala inkomstskatten är framför allt<br>beroende av hur timlön, sysselsättning och be-<br>skattade transfereringar utvecklas. Inkomstskat-<br>ten beräknas ha ökat med 17,3 miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>-36,0</p></td><td>
<p>-37,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-16,8</p></td><td>
<p>-17,3</p></td><td>
<p>-18,0</p></td></tr>
</table>
<p>Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot<br>av skattereduktioner och ett antal beloppsmäs-<br>sigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas</p>
<p>120</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>skattetillägg, förseningsavgift, expansionsfonds-<br>skatt och t.o.m. 1998 sjömansskatt. Skattereduk-<br>tioner utgörs av skattereduktion för reparation,<br>om- och tillbyggnad (ROT), skattereduktion för<br>låg- och medelinkomsttagare, reducerad fastig-<br>hetsskatt samt fr.o.m. 2000 skattereduktion för<br>allmän pensionsavgift. Möjligheten att erhålla<br>ROT-avdrag upphörde den 31 mars 1999.</p>
<p>Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett<br>underskott under hela perioden. Underskottet<br>1999 förklaras av skattereduktionen för låg- och<br>medelinkomsttagare, vilken beräknas till 3,4<br>miljarder kronor. År 2000 tillkommer skattere-<br>duktionen för allmän pensionsavgift, som beräk-<br>nas uppgå till 16 miljarder kronor. Åren därefter<br>stiger underskotten till följd av förslaget att höja<br>reduktionen för allmän pensionsavgift från 25 till<br>50 procent av den debiterade avgiften.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen beräknas underskottet 1999 ha<br>ökat till följd av att såväl ROT-avdraget som<br>skattereduktionen för låg- och medelinkomstta-<br>gare nu beräknas bli högre. Skillnaden år 2000<br>beror främst på att allmän pensionsavgift ökar till<br>följd av högre lönesumma, vilket också ökar<br>skattereduktionen. Förändringarna för åren där-<br>efter förklaras av förslaget att höja reduktionen<br>för allmän pensionsavgift.</p>
<p>5.2.2 Inkomstskatt bolag</p>
<p>Inkomstskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>55,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
</table>
<p>Inkomstskatten 1999 beräknas bli 5,1 miljarder<br>kronor högre än 1998. Knappt 3 miljarder kro-<br>nor av ökningen avser skatt på den realisations-<br>vinst som uppkom vid det statliga bolaget Stat-<br>tums försäljning av aktieinnehavet i Pharmacia &<br>Upjohn. Resterande del av ökningen beror på en<br>antagen vinstutveckling om ca 4 procent.</p>
<p>Mellan 1999 och 2000 ökar inkomstskatten<br>med 10,4 miljarder kronor. Av ökningen beror</p>
<p>2,5 miljarder kronor på att tidigare avsättningar<br>till periodiseringsfonder återförs till beskattning.<br>Större delen av ökningen beror emellertid på<br>förbättrade resultat för företagen. År 2000 för-</p>
<p>stärks ett stort antal företags resultat av tillgodo-<br>havande och återbetalningar av pensionsmedel<br>från försäkringsgivaren SPP. SPP:s förvaltning av<br>pensionsmedel har genererat ett överskott mot-<br>svarande 75 miljarder kronor som avses att för-<br>delas bland kundföretagen under 2000. Oavsett<br>om medel återbetalas kontant eller om företaget<br>får ett tillgodohavande som reducerar framtida<br>premieinbetalningar, ska resultatförbättringen<br>enligt gällande redovisningsprinciper redovisas<br>inkomståret 2000. De högre skatteintäkterna till<br>följd av SPP:s överskott är således en engångsef-<br>fekt. Företagens resultat förväntas även förbätt-<br>ras av konjunkturella skäl. Flera indikatorer, t.ex.<br>inköpschefsindex, industriproduktionsindex och<br>Konjunkturinstitutets konfidensindikator, pekar<br>på en mycket stark konjunktur under första<br>halvåret. Dessutom har de flesta av de större<br>börsföretagen presenterat halvårsrapporter med<br>betydande resultatförbättringar i förhållande till<br>motsvarande period föregående år. Det skatte-<br>pliktiga resultatet rensat från effekter av rege-<br>ländringar och SPP:s överskott beräknas öka<br>med 7 procent.</p>
<p>År 2001 beräknas intäkterna minska med 10,5<br>miljarder kronor jämfört med föregående år.<br>Förutom av SPP:s överskott förklaras minsk-<br>ningen av att avdragstaket för avsättning till pe-<br>riodiseringsfond höjs från 20 till 25 procent av<br>inkomsten och att återföringar från skatteutjäm-<br>ningsreserver upphör fr.o.m. 2001. Dessa föränd-<br>ringar i regelverket beräknas minska intäkterna<br>med 2,5 respektive 2,1 miljarder kronor. De un-<br>derliggande vinsterna antas vara i stort sett oför-<br>ändrade. Skatteintäkterna 2002 och 2003 beräk-<br>nas öka med 2,1 respektive 2,9 miljarder kronor.<br>Förklaringen till de högre intäkterna är främst att<br>vinsterna antas öka med ca 5 procent per år.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har inkomstskatten 1999 revi-<br>derats ned till följd av det preliminära taxerings-<br>utfallet. Intäkterna 2000 är 8 miljarder kronor<br>högre, vilket förklaras av företagens resultatför-<br>bättringar till följd av SPP:s överskott. Inkomst-<br>skatten 2001-2003 är mellan 1,5 och 2,0 miljar-<br>der kronor lägre, vilket är en följd av lägre<br>vinstantaganden.</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Avkastningsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>16,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
</table>
<p>5.2.4 Socialavgifter och allmän<br>pensionsavgift</p>
<p>Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild<br>löneskatt</p>
<p>Mellan 1998 och 1999 beräknas avkastnings-<br>skatten ha minskat med 1,3 miljarder kronor.<br>Nedgången beror på att den genomsnittliga<br>statslåneräntan sjönk mellan 1997 och 1998.<sup>21</sup> Är<br>2000 beräknas skatteintäkterna bli 2,2 miljarder<br>kronor högre än föregående år. Förklaringen är<br>att livbolagens tillgångar var betydligt högre vid<br>ingången av 2000 än vid ingången av 1999. Även<br>mellan 2000 och 2001 ökar intäkterna med 2,2<br>miljarder kronor, vilket förklaras dels av en anta-<br>gen ränteuppgång, dels av en förväntad ökning<br>av livbolagens tillgångar. Åren 2002 och 2003<br>ökar intäkterna med 0,7 respektive 0,6 miljarder<br>kronor beroende på antaganden om en fortsatt<br>ökning av livbolagens tillgångar.</p>
<p>Nedrevideringen jämfört med den ekonomis-<br>ka vårpropositionen beror på att den genom-<br>snittliga statslåneräntan nu är lägre för samtliga<br>prognosår.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>273,7</p></td><td>
<p>291,6</p></td><td>
<p>304,9</p></td><td>
<p>318,0</p></td><td>
<p>330,5</p></td><td>
<p>343,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.giv.avg</p></td><td>
<p>256,8</p></td><td>
<p>271,6</p></td><td>
<p>286,4</p></td><td>
<p>299,3</p></td><td>
<p>311,1</p></td><td>
<p>323,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavg.</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särsk.lönsk.</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättning</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>-8,4</p></td><td>
<p>-8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
</table>
<p>5.2.3 Övriga inkomstskatter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Till övriga inkomstskatter hänförs särskild pre-<br>mieskatt för grupplivförsäkringar, kupong- och<br>lotteriskatt, artistskatt samt skattereduktioner<br>för företag.</p>
<p>-<sup>1</sup> Avkastningsskatten baseras på föregående års genomsnittliga statslåne-<br>ränta.</p>
<p>Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,<br>egenavgifter och särskild löneskatt. År 2000 ut-<br>går arbetsgivaravgifter med 32,92 procent, ege-<br>navgifter med 31,11 procent och särskild lö-<br>neskatt med 24,26 procent. Regeringen föreslår i<br>denna proposition, som en del i skatteväxlingen,<br>att arbetsgivaravgiften sänks med 0,1 procenten-<br>heter 2001. Sänkningen beräknas minska intäk-<br>terna med 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>Mellan 1999 och 2000 beräknas intäkterna<br>från arbetsgivaravgifter öka med 14,8 miljarder<br>kronor. Motsvarande ökning 2001-2003 är 12,9,</p>
<p>11,8 respektive 12,1 miljarder kronor. De högre<br>intäkterna återspeglar utvecklingen av lönesum-<br>man. Egenavgifterna ökar med mellan 0,3 och 0,4<br>miljarder kronor per år under prognosperioden.</p>
<p>Är 1999 beräknas intäkterna från särskild lö-<br>neskatt ha ökat med 2,6 miljarder kronor. Av<br>ökningen beror ca 1,5 miljarder kronor på en en-<br>gångsinbetalning av Svenska kyrkan. Dessa ex-<br>traordinära intäkter 1999 medför att särskild lö-<br>neskatt minskar med 0,5 miljarder kronor 2000.<br>Åren 2001-2003 beräknas intäkterna öka med<br>mellan 0,7 och 0,8 miljarder kronor per år.</p>
<p>Under vissa förutsättningar medges nedsätt-<br>ning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.<br>Nedsättningarna avser nyanställningar i små och<br>medelstora företag, anställning av långtidsar-<br>betslösa och regionalt stöd. Åren 2000 och 2001<br>beräknas nedsättningarna öka med 1,2 respektive<br>1,0 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst<br>av anställningsstödet till långtidsarbetslösa som<br>fr.o.m. 2000 ges som en skattekreditering till fö-<br>retagen. Åren härefter sker endast en mindre ök-<br>ning av nedsättningarna.</p>
<p>Intäkterna från socialavgifterna 2000 ökar med</p>
<p>2,5 miljarder kronor jämfört med beräkningen</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>till den ekonomiska vårpropositionen. Intäkterna<br>åren därefter har reviderats upp med mellan 2,9<br>och 3,9 miljarder kronor i förhållande till den<br>ekonomiska vårpropositionen. De högre intäk-<br>terna beror på en högre lönesumma.</p>
<p>Allmän pensionsavgift</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Förändringen beräknas medföra ett inkomst-<br>bortfall om 2,7 miljarder kronor.</p>
<p>Diagram 5.2 visar utvecklingen av hushållens<br>förmögenhetsskatt och antalet hushåll som be-<br>talar förmögenhetsskatt under perioden 1991-<br>2003. Diagrammet visar också beräknad utveck-<br>ling 2001-2003 med gällande regler (fribelopp<br>900 000 kronor).</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>59,9</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>67,7</p></td><td>
<p>70,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>År 2000 utgår allmän pensionsavgift med 7,0<br>procent. Avgiftsunderlaget utgörs av lön och<br>skattepliktiga transfereringar upp t.o.m. 8,07<br>förhöjda prisbasbelopp. Den årliga förändringen<br>av intäkterna följer utvecklingen av lönesumman.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har intäkterna 1999 reviderats<br>ned med 0,4 miljarder kronor, vilket är en an-<br>passning till det preliminära taxeringsutfallet.<br>Intäkterna 2001-2003 har reviderats upp bero-<br>ende på den högre lönesumman.</p>
<p>Diagram 5.2 Förmögenhetsskatt 1991-2003, hushåll</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-13.png" style="width:178pt;height:129pt;"/>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen ökar intäkterna över hela peri-<br>oden till följd av tillgångsprisernas fortsatt starka<br>utveckling.</p>
<p>5.2.5 Egendomsskatter</p>
<p>Förmögenhetsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
</table>
<p>Fastighetsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>24,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>-7,7</p></td></tr>
</table>
<p>Förmögenhetsskatten uppgick 1998 till 6 miljar-<br>der kronor. År 1999 beräknas intäkterna ha ökat<br>med 2,3 miljarder kronor, främst till följd av ut-<br>vecklingen på aktiemarknaden.</p>
<p>År 2001 återinförs omräkningsförfarandet av<br>taxeringsvärden för fastigheter. Detta skulle med<br>nuvarande regler öka intäkterna av förmögen-<br>hetsskatten med ca 1,8 miljarder kronor. För att<br>mildra effekterna av det återinförda omräk-<br>ningsförfarandet föreslår regeringen att fribelop-<br>pet för uttag av förmögenhetsskatt höjs från 900<br>000 kronor till 1 000 000 kronor för ensamståen-<br>de och till 1 500 000 kronor för sambeskattade.</p>
<p>Fastighetsskatt utgår på småhus, flerfamiljshus,<br>lokaler och industrier. Totalt beräknas intäkterna<br>öka med 1,3 miljarder kronor under perioden<br>1999-2003. Ökningen förklaras främst av högre<br>skatteintäkter från småhus och lokaler medan<br>intäkterna från flerfamiljshus förväntas minska.</p>
<p>Prognosen på intäkterna bestäms av antagan-<br>den om prisutvecklingen för de olika fastig-<br>hetskategorierna, tillväxten i bestånden och<br>eventuella förändringar i skattereglerna. I tabell</p>
<p>5.6 visas prisutvecklingen enligt nuvarande be-<br>räkning jämfört med den utveckling som antagits<br>i tidigare beräkningar. Prisutvecklingen under<br>perioden 1996-2000 har successivt justerats upp<br>vid de olika beräkningstillfällena. I nuvarande be-<br>räkning förväntas huspriserna öka med i genom-</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>snitt 35 procent, vilket är en ökning med ca 4<br>procentenheter jämfört med beräkningen till den<br>ekonomiska vårpropositionen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 5.6 Prisutveckling för småhus</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>1996-</p></td><td rowspan="2">
<p>1997-</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1998-</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>1999- i</p>
<p>2000 i</p></td><td rowspan="2">
<p>1996-</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>8,<sup>4</sup></p></td><td>
<p>35,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>30,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>1,5 i</p></td><td>
<p>26,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Prisutvecklingen avser juli-juni.</p>
<p>Stämpelskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
</table>
<p>År 2001 upphör frysningen av taxeringsvärdena<br>och omräkningsförfarandet återinförs. För att<br>det totala skatteuttaget inte skall öka föreslår re-<br>geringen i denna proposition att skattesatsen för<br>småhus sänks till 1,2 procent och skattesatsen för<br>flerfamiljshus till 0,7 procent.</p>
<p>Tabell 5.7 redovisar skatteintäkterna för de<br>olika fastighetskategorierna.</p>
<p>Tabell 5.7 Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>14,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerfamiljshus</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokaler</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrier</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenkraft</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
</table>
<p>Arvs- och gåvoskatt</p>
<p>Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom<br>(lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk-<br>terna är främst beroende av omsättningen och<br>prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. År<br>1999 blev intäkterna 0,5 miljarder kronor högre<br>än föregående år. Mellan 1999 och 2000 beräknas<br>intäkterna öka med 0,3 miljarder kronor. De<br>högre intäkterna beror på att både priserna och<br>omsättningen på fastighetsmarknaden stigit un-<br>der 1999 och beräknas fortsätta stiga under 2000.<br>År 2001 antas en viss nedgång i intäkterna då<br>omsättningen förväntas minska något. Åren där-<br>efter beräknas intäkterna öka marginellt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har intäkterna reviderats upp<br>samtliga år.</p>
<p>Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar<br>för ungefär 75 procent av de totala skatteintäk-<br>terna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med 1<br>miljard kronor mellan 1998 och 2003. Skattereg-<br>lerna för industrier och vattenkraft förändrades<br>1999, vilket minskade intäkterna med ungefär 1,1<br>miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen minskar intäkterna kraftigt<br>fr.o.m. 2001. Minskningen förklaras av de före-<br>slagna skattesänkningarna för småhus och fler-<br>familjshus.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>År 1999 uppgick arvsskatten till 1,9 miljarder<br>kronor och gåvoskatten till 0,3 miljarder kronor.<br>Därefter antas både arvsskatten och gåvoskatten<br>öka något på grund av en fortsatt förmögenhets-<br>tillväxt.</p>
<p>Skatteintäkterna är marginellt högre samtliga<br>prognosår jämfört med beräkningen till den<br>ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>5.2.6 Skatt på varor och tjänster</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>160,5</p></td><td>
<p>173,3</p></td><td>
<p>183,4</p></td><td>
<p>192,2</p></td><td>
<p>200,0</p></td><td>
<p>208,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
</table>
<p>Den årsvisa förändringen av mervärdesskatten<br>uppgår till 8-10 miljarder kronor under hela pro-<br>gnosperioden. Sammanlagt beräknas intäkterna<br>öka med 48 miljarder kronor under perioden<br>1998-2003.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till den ekono-<br>miska vårpropositionen har intäkterna räknats<br>upp för 2001-2003 på grund av ändrade antagan-<br>den om hushållens framtida konsumtionsutgif-<br>ter. Detta trots att hänsyn tagits till sänkningen<br>av mervärdesskattesatsen på personbefordran<br>från 12 till 6 procent, vilken minskar de årliga<br>intäkterna med 1,0 miljarder kronor denna peri-<br>od.</p>
<p>I diagram 5.3 visas fördelningen av mervärdes-<br>skatten 1999 uppdelad efter användning. Ut-<br>vecklingen av mervärdesskatten är till stor del<br>beroende av hushållens konsumtionsutgifter som<br>förklarar 64 procent av intäkterna. Till resterande<br>del härrör intäkterna från investeringar och in-<br>satsförbrukning i icke mervärdesskattepliktiga<br>företag samt insatsförbrukning och investeringar<br>i kommunsektorn. Fördelningen är relativt stabil<br>över åren.</p>
<p>högbeskattade varor ökar intäkterna från mer-<br>värdesskatten även om de totala konsumtionsut-<br>gifterna är konstanta. År 1999 var skillnaden i<br>utvecklingstakt mellan hushållens konsumtions-<br>utgifter och intäkter från mervärdesskatten sär-<br>skilt stor. Hushållens konsumtionsutgifter ökade<br>med 4,9 procent medan intäkterna ökade med<br>hela 6,8 procent.</p>
<p>I diagram 5.4 visas hushållens konsumtionsut-<br>gifter 1980-1999 i fasta priser. Konsumtionsut-<br>gifterna är uppdelade i varugrupperna: a) daglig-<br>varor, b) bilar och sällanköpsvaror samt, c)<br>övriga varor, övriga tjänster, bostäder och energi.</p>
<p>Diagram 5.4 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i<br>varugrupper</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-14.png" style="width:168pt;height:118pt;"/>
<p>Diagram 5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning</p>
<p>Kommunal<br>konsumtion</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-15.png" style="width:143pt;height:89pt;"/>
<p>64%</p>
<p>I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen<br>av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå un-<br>der hela perioden medan konsumtionen av bilar<br>och sällanköpsvaror varierar med konjunkturen.<br>Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12 procent<br>medan bilar och sällanköpsvaror mervärdesbe-<br>skattas med 25 procent. Intäkterna från mervär-<br>desskatten har därför en tendens att variera kraf-<br>tigare med konjunkturella svängningar i<br>ekonomin än vad de underliggande konsum-<br>tionsutgifterna gör.</p>
<p>Diagrammet visar också en relativt jämn upp-<br>åtgående trend av konsumtionsutgifter för grup-<br>pen övriga varor m.fl. Detta förklaras främst av<br>en ökad konsumtion av bostäder och övriga<br>tjänster. Bland övriga tjänster dominerar catering<br>(restaurangutgifter), men även teletjänster och<br>samhällsservice bidrar till trenden av ökande<br>konsumtionsutgifter.</p>
<p>Fördelningen av konsumtionen på olika va-<br>rugrupper har betydelse för hur intäkterna ut-<br>vecklas. En större andel konsumtion avseende</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tobaksskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,4<br>miljarder kronor 1999. År 2000 antas intäkterna<br>bli 0,2 miljarder kronor högre för att följande år<br>ligga kvar på samma nivå. I beräkningen har hän-<br>syn tagits till de utökade införselreglerna som<br>började att gälla fr.o.m. den 1 juli 2000. Senast<br>den 1 januari 2004 måste Sverige införa samma<br>införselregler som gäller för övriga EU-länder. I<br>beräkningarna har inte hänsyn tagits till en sådan<br>kommande ändring i införselregler.</p>
<p>I jämförelse med den ekonomiska vårproposi-<br>tionen har intäkterna räknats upp för progno-<br>såren beroende på en högre observerad konsum-<br>tion av tobak än väntat under första halvåret<br>2000.</p>
<p>Alkoholskatt</p>
<p>samma införselregler som gäller för övriga EU-<br>länder. Enligt gällande rådsdirektiv skall inför-<br>selkvotema trappas upp successivt för att den 1<br>januari 2004 överensstämma med de som gäller<br>för övriga EU-länder. Detta innebär att den ak-<br>tuella beräkningen för intäkterna från alkohol-<br>skatten, vilken ej tar hänsyn till dessa förändring-<br>ar, är ytterst osäker. Med stor sannolikhet<br>kommer intäkterna minska med betydande be-<br>lopp även om man försöker lindra intäktsförlus-<br>ten med eventuella skattesatsjusteringar. Den<br>totala minskningen av intäkterna jämfört med<br>aktuell beräkning beror naturligtvis på vilket<br>framtida scenario som antas beträffande införsel-<br>regelförändringar och skattesatsjusteringar. En<br>uppskattning är att det utan ytterligare skattesat-<br>sjusteringar rör sig om i storleksordningen 3<br>miljarder kronor årligen när införselkvoterna<br>överensstämmer med de som gäller för övriga<br>EU-länder.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>ll,o</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Skatt på energi</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
</table>
<p>Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalko-<br>hol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än<br>vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt<br>skatt på öl. I beräkningen har hänsyn tagits till<br>ändrade införselregler för alkohol fr.o.m. den 1<br>juli 2000 samt den föreslagna ändringen av inför-<br>selreglerna fr.o.m. den 1 januari 2001. Enligt för-<br>slaget utökas den mängd alkohol en resande kan<br>föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att<br>betala skatt till 1 liter sprit, 6 liter starkvin, 26 li-<br>ter vin samt 32 liter öl.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har intäkterna justerats främst<br>beroende på förändrade införselregler. Samtidigt<br>har denna effekt motverkats av en uppjustering<br>av intäkterna beroende på höga utfall under<br>första halvåret 2000.</p>
<p>Senast den 1 januari 2004 gäller för alkohol<br>liksom för tobak, att Sverige måste tillämpa</p>
<p>För 2000-2003 beräknas intäkterna från skatten<br>på energi öka med sammanlagt 6,8 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Enligt regeringens förslag förs 1,4 miljarder<br>kronor av intäkterna år 2000 över till Riksgälds-<br>kontoret för tillfällig förvaltning. Dessa medel är<br>avsatta för att stimulera igångsättningen av ett<br>system för individuellt kompetenssparande.<br>Detta förklarar till stor del den låga prognosen<br>för 2000 i förhållande till den ekonomiska vår-<br>propositionen. Prognosen har vidare justerats<br>upp med 2,9 till 3,0 miljarder kronor för 2001-</p>
<p>2003.1 huvudsak beror detta på en skatteväxling<br>innebärande en höjning av koldioxidskatten till<br>ca 53 öre per kg koldioxid, en höjning av skatten<br>på elektrisk kraft till 18,0 öre per kWh, samt en<br>höjning av skatten på diesel med 10 öre. Effekten<br>av skattehöjningarna motverkas dock något av en<br>volymminskning i konsumtionen av oljor bero-<br>ende på det relativt höga oljepriset.</p>
<p>Fördelningen av intäkterna på de olika in-<br>komstslagen framgår av tabell 5.8.</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 5.8 Skatt på energi</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>40,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Elektrisk kraft</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>13,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensin</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>18,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensin</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: För 2000 förs 1,4 miljarder kronor över till Riksgäldskontoret för förvalt-<br>ning. Beloppen i tabellen summerar därför inte till de totala intäkterna av skatt<br>på energi.</p>
<p>personbilar av 1993 års modell och äldre tas bort.<br>Från och med den 1 januari 2001 gäller samma<br>skattesats för dieseldrivna personbilar oberoende<br>av årsmodell. Antagandet om tillväxten i for-<br>donsparken är däremot oförändrat för 2001-<br>2003.</p>
<p>Det beskattade energislag som dominerar i grup-<br>perna övrigt är oljeprodukter. Tabellen illustrerar<br>effekten av den offentligfinansiellt neutrala om-<br>läggning regeringen föreslår där koldioxidskatten<br>ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.<br>Från och med 2001 ökar koldioxidskattens pro-<br>centuella andel av de totala intäkterna från 25 till<br>30 procent. Energiskatten som nästan uteslutan-<br>de utgör de resterande skatteintäkterna minskar<br>motsvarande från 75 till 70 procent av de totala<br>intäkterna. Svavelskatten bidrar endast med 2<br>promille av de totala intäkterna.</p>
<p>Skatt på import</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Skatt på import består av tullmedel, särskilda<br>jordbrukstullar, sockeravgifter samt övriga skat-<br>ter på import. Dessa intäkter är till största delen<br>skatter som tillhör EU. Under prognosperioden<br>ökar tullmedel med sammanlagt 0,6 miljarder<br>kronor.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till den ekono-<br>miska vårpropositionen har intäkterna reviderats<br>upp med 0,1 miljarder kronor för 2001 och 2002.</p>
<p>Skatt på vägtrafik</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos_________________________________</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 2003</p>
<p>Aktuell 6,1 6,6 6,9 7,8 7,9 8,0</p>
<p>beräkning</p>
<p>Diff. VP2000 0,3 1,0 1,1 1,1</p>
<p>Övriga skatter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt.<br>Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, last-<br>bilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvag-<br>nar, motorredskap och släpvagnar. Skatten be-<br>räknas efter fordonets skattevikt.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till den ekono-<br>miska vårpropositionen är prognosen 0,3 miljar-<br>der kronor högre 2000 och 1,0-1,1 miljarder<br>kronor högre 2001-2003. Den höga avvikelsen<br>de senare åren beror på att fr.o.m. 2001 redovisas<br>här även vägavgifter, vilka ökar intäkterna med<br>0,6-0,7 miljarder kronor.</p>
<p>Den resterande avvikelsen från den ekono-<br>miska vårpropositionen beror i huvudsak på att<br>den lägre skattesats som gällt för dieseldrivna</p>
<p>Under övriga skatter redovisas försäljningsskatt<br>på motorfordon, skatt på elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk, särskild skatt mot försurning, av-<br>fallsskatt, Systembolaget AB:s inlevererade över-<br>skott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel<br>samt övriga skatter på varor och tjänster.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till den ekono-<br>miska vårpropositionen har avfallsskatten juste-<br>rats ned med 0,2 miljarder kronor för vart och<br>ett av prognosåren. Från och med 2001 redovisas<br>skatt på bekämpnings- och gödselmedel under<br>inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Detta ökar in-<br>täkterna med 0,5 miljarder kronor 2001-2003.<br>En motverkande effekt om 0,3 miljarder kronor<br>uppstår genom det förslag om slopad försälj-<br>ningsskatt som regeringen föreslår i denna pro-</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>position. Sammanlagt är prognosen för dessa år i<br>stort sett oförändrad jämfört med den ekono-<br>miska vårpropositionen.</p>
<p>5.2.7 Restförda skatter m.m.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff VP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Under restförda skatter m.m. redovisas ändring-<br>ar av skatter som gjorts efter taxeringen, restför-<br>da skatter samt vissa nedsättningar av skatter.<br>Skatterna kan ändras efter inkomståret genom<br>exempelvis revisioner, omräkningar och överkla-<br>ganden. Om ändringen är till den skattskyldiges<br>nackdel redovisas detta som en tillkommande<br>skatt medan en ändring till den skattskyldiges<br>fördel redovisas som en restitution. I redovis-<br>ningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt<br>inkomstår.</p>
<p>De debiterade skatterna kommer aldrig i sin<br>helhet in till staten utan en viss del restförs hos<br>kronofogdemyndigheten. En del av detta belopp<br>kan kronofogdemyndigheten driva in medan<br>resterande belopp så småningom skrivs av. En<br>redovisning av de periodiserade skatterna utan<br>hänsyn tagen till restitutioner, tillkommande el-<br>ler restförda skatter innebär i regel en överskatt-<br>ning av de totala skatterna.</p>
<p>Den relativt stora avvikelsen 2001-2003 jäm-<br>fört med den ekonomiska vårpropositionen för-<br>klaras i huvudsak av nedsättningar. Bland dessa<br>kan nämnas skattesubventioner för kompe-<br>tensutveckling samt installation av bredband.</p>
<p>EU-budgeten som avser tullar samt den moms-<br>baserade delen av avgiften ingår inte i inkoms-<br>terna, eftersom dessa definitionsmässigt inte är<br>nationella skatter utan skatter som tillhör Euro-<br>peiska unionen. Ytterligare en skillnad är att även<br>en del andra avgifter enligt NR redovisas som<br>skatter. Bland dessa kan nämnas insättningsga-<br>rantin, avgifter till kärnbränslefonden och inleve-<br>rerat överskott från AB Svenska Spel. Resterande<br>skillnad utgörs av periodiseringseffekter, som<br>uppkommer när debiteringen av skatten sker ef-<br>ter det inkomstår som skatten avser.</p>
<p>Mellan 1999 och 2003 ökar skatterna med ca<br>150 miljarder kronor både enligt NR och enligt<br>den periodiserade redovisningen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.9 Periodiserade skatter och skatter enligt NR 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>1082</p></td><td>
<p>1117</p></td><td>
<p>1134</p></td><td>
<p>1176</p></td><td>
<p>1232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommunmoms</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- EU-skatter</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Övriga NR-skatter</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Periodiseringseffekter</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Summa NR-skatter</p></td><td>
<p>1043</p></td><td>
<p>1075</p></td><td>
<p>1110</p></td><td>
<p>1142</p></td><td>
<p>1191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>51,5</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-13</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NR-skatter</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
</table>
<p>Förändringen jämfört med beräkningen till den<br>ekonomiska vårproposition är relativt stor, men<br>som tidigare redovisats i tabell 5.2 är den under-<br>liggande förändringen ungefär densamma både<br>för de periodiserade skatterna och NR-skatterna.</p>
<p>I tabell 5.10 redovisas offentliga sektorns<br>skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga<br>inkomster.</p>
<h2>5.3 Offentliga sektorns inkomster<br>enligt nationalräkenskaperna</h2>
<p>Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent<br>av den offentliga sektorns totala inkomster. De<br>skatter som ingår i den offentliga sektorns in-<br>komster enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>skiljer sig från de periodiserade skatterna i flera<br>avseenden, vilket framgår av tabell 5.9.</p>
<p>Mervärdesskatt som betalas av kommuner<br>samt skatter som tillhör EU ingår inte som en<br>del av NR-skatterna. De delar av avgiften till</p>
<p>Tabell 5.10 Offentliga sektorns totala inkomster</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>632</p></td><td>
<p>607</p></td><td>
<p>621</p></td><td>
<p>640</p></td><td>
<p>659</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>338</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-skatter</p></td><td>
<p>1043</p></td><td>
<p>1075</p></td><td>
<p>1110</p></td><td>
<p>1142</p></td><td>
<p>1191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-inkomster</p></td><td>
<p>1188</p></td><td>
<p>1219</p></td><td>
<p>1248</p></td><td>
<p>1281</p></td><td>
<p>1335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>128</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Pensionsomläggningen och det första steget i in-<br>komstskattereformen 2000 minskar statens in-<br>komster, men ökar inkomsterna i pensionssys-<br>temet och kommunsektorn. I absoluta tal<br>beräknas kommunsektorns skatter öka med 70<br>miljarder kronor under prognosperioden. Ök-<br>ningen för pensionssystemet och staten beräknas<br>uppgå till 50 miljarder kronor respektive 27 mil-<br>jarder kronor under motsvarande period. Den<br>svaga utvecklingen för staten beror till stor del på<br>de skatteändringar regeringen föreslår i denna<br>proposition. Den underliggande förändringen<br>för staten, dvs. exklusive regeländringar m.m.,<br>uppgår till ca 70 miljarder kronor. Om garanti-<br>pensionen, som införs 2003, exkluderas ökar<br>kommunskattema med sammanlagt 60 miljarder<br>kronor. Både kommunsektorns och pensions-<br>systemets inkomster följer i stort sett löneut-<br>vecklingen. Övriga inkomster är relativt stabila<br>under perioden med en liten ökning 2002 och<br>2003.</p>
<h2>5.4 Statsbudgetens inkomster -<br>kassamässig redovisning</h2>
<p>Regeringens förslag: Beräkningen av statsbud-<br>getens inkomster för budgetåret 2001 enligt<br>bilaga 1 godkänns.</p>
<p>I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster,<br>som utgörs av skatter och övriga inkomster. De<br>senare består främst av inkomster av statlig verk-<br>samhet, försäljning av statlig egendom samt bi-<br>drag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i<br>huvudsak kassamässiga.</p>
<p>5.4.1 Skatter</p>
<p>Övergången från periodiserad till<br>kassamässig redovisning</p>
<p>I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det<br>innebär att de är beräknade utifrån gällande<br>skatteregler och de inkomster den skattskyldige<br>har ett visst inkomstår. De periodiserade skatter-<br>na avser hela den offentliga sektorn. Statsbudge-<br>ten omfattar enbart statens skatteinkomster.<br>Statsbudgetens inkomster redovisas huvudsakli-<br>gen kassamässigt, vilket innebär att det är de</p>
<p>skatter och avgifter som under budgetåret betalas<br>in till staten som redovisas. Skillnaden mellan<br>intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkoms-<br>ter, dvs. kassamässiga skatter, förklaras i huvud-<br>sak av förskjutningar i den månatliga uppbörden<br>och att vissa skatter betalas in som preliminära<br>skatter med slutreglering ett till två år senare.</p>
<p>För enskilda inkomsttitlar finns ytterligare<br>skillnader genom att de titlar vars skatter redovi-<br>sas över skattekontot inte redovisar inbetalda<br>skatter utan deklarerade/debiterade skatter. För<br>t.ex. juridiska personers inkomstskatt innebär<br>detta att underuttaget av slutlig skatt avseende<br>inkomståret 1999 (kvarstående skatt) redovisas<br>som inkomst budgetåret 2000 trots att betal-<br>ningen sker 2001. Om betalningen avviker från<br>de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad<br>mot Betalningsdifferenser, skattekonto. Betal-<br>ningsdifferensen kan således redovisa antingen<br>ett positivt eller ett negativt belopp. Juridiska<br>personers underuttag av slutlig skatt påverkar<br>betalningsdifferensen negativt 2000. År 2001 när<br>betalningen sker visar differensen däremot ett<br>positivt saldo.</p>
<p>För de skatter som ingår i den samordnade<br>uppbörden, och som omförs från titlarna fysiska<br>och juridiska personers inkomstskatt, kan skill-<br>naden bli än större. Den fastighets- och förmö-<br>genhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser<br>den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden.<br>Detta innebär att fastighetsskatten som avser<br>2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt<br>i statsbudgeten först 2003.</p>
<p>Redovisningsordningen innebär att vissa titlar<br>redovisar ett mellanting mellan intäkt och in-<br>komst medan andra endast redovisar inkomster.<br>Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid<br>kassamässigt redovisade eftersom även betal-<br>ningsdifferenser ingår.</p>
<p>Utöver uppbördsförskjutningar förklaras<br>skillnaden mellan statens periodiserade skatter<br>och statsbudgetens skatter av förskjutningar i<br>utbetalningar till kommunsektorn och pensions-<br>systemet. Statens utbetalningar av kommunal-<br>skatt avseende inkomståret 2000 baseras på de<br>uppräkningsfaktorer som regeringen fastställer i<br>september året före budgetåret. Om det kom-<br>munala skatteunderlaget utvecklas snabbare än<br>prognosen innebär detta att de högre kommu-<br>nalskatterna tillfaller staten 2000 medan kom-<br>munerna får del av denna ökning som en slut-<br>reglering först två år senare. I regel är den<br>slutregleringen positiv för kommunsektorn.<br>Även gentemot pensionssystemet förekommer</p>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>129</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>slutregleringar. Redovisningen av enskilda in-<br>komsttitlar framgår av tabell 5.12.</p>
<p>1000 Skatter m.m.</p>
<p>De skatter som i statsbudgeten redovisas under<br>inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de pe-<br>riodiserade skatterna för staten. Som framgår av<br>tabell 5.11 förklaras skillnaden av dels den kom-<br>munala utjämningsavgiften, dels betalningsför-<br>skjutningar. Den kommunala utjämningsavgif-<br>ten, som enbart är en inomkommunal avgift,<br>bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär<br>att inkomsterna redovisas på statsbudgetens in-<br>komstsida medan utgifterna redovisas på stats-<br>budgetens utgiftssida. Under prognosperioden<br>beräknas statsbudgetens skatteinkomster öka<br>med 19 miljarder kronor. År 2000 minskar<br>emellertid inkomsterna med 19 miljarder kronor,<br>vilket förklaras av pensionsomläggningen och<br>första steget i den påbörjade skattereformen.<br>Nedgången beror även på en relativt stor slut-<br>reglering av kommunalskatter. År 2001 minskar<br>inkomsterna med endast 2 miljarder kronor trots<br>andra steget i skattereformen. Den låga minsk-<br>ningen beror dels på att skatten på SPP:s över-<br>skottsmedel antas betalas under 2001, dels på att<br>det ändrade fastighetsskatteuttaget till största<br>delen påverkar statsbudgeten först 2002.</p>
<p>5.4.2 Övriga inkomster</p>
<p>Mellan 2000 och 2003 uppskattas övriga in-<br>komster minska med närmare 64 miljarder kro-<br>nor. Att inkomsterna minskar så kraftigt förkla-<br>ras i stor utsträckning av såväl extraordinärt höga<br>försäljningsinkomster som aktieutdelningar<br>2000. Exklusive dessa extraordinära inkomster<br>minskar inkomsterna med drygt 5 miljarder kro-<br>nor, vilket i stor utsträckning förklaras av att in-<br>levererade överskott från Riksbanken minskar<br>under perioden.</p>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>27,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.11 Statsbudgetens skatter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>1082</p></td><td>
<p>1117</p></td><td>
<p>1134</p></td><td>
<p>1176</p></td><td>
<p>1232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommunsektorn</p></td><td>
<p>324</p></td><td>
<p>332</p></td><td>
<p>349</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Pensionssystemet</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>164</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Periodiserade skatter,<br>staten</p></td><td>
<p>648</p></td><td>
<p>638</p></td><td>
<p>632</p></td><td>
<p>656</p></td><td>
<p>682</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Betalningsförskjutn.</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Statsbudgetens skatter</p></td><td>
<p>672</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>651</p></td><td>
<p>666</p></td><td>
<p>692</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-21</p></td><td>
<p>-26</p></td></tr>
</table>
<p>Jämfört med beräkningen till den ekonomiska<br>vårpropositionen har skatteinkomsterna ökat<br>2000 men minskat 2001 och framåt. De under-<br>liggande förändringarna exklusive regeländringar<br>m.m. uppgår dock till mellan 6 och 9 miljarder<br>kronor, vilket framgår av tabell 5.2.</p>
<p>De största inkomsterna återfinns under följande<br>inkomsttitlar: Riksbankens inlevererade överskott,<br>Inlevererat överskott från AB Svenska Spel, In-<br>komster från statens aktier samt Finansieringsav-<br>gift från arbetslöshetskassor.</p>
<p>Mellan 2000 och 2001 beräknas inkomsterna<br>minska med drygt 18 miljarder kronor. En bety-<br>dande del av denna minskning förklaras av den<br>tillfälligt höga aktieutdelningen avseende Stat-<br>tums försäljning av Pharmacia & Upjohn.</p>
<p>Minskningen under perioden förklaras också<br>av att inlevererade överskott från Riksbanken be-<br>räknas minska från 9,8 miljarder kronor 2000 till<br>5,6 miljarder kronor 2003. Dessutom beräknas<br>tillfälliga inkomster från ett hundratal myndig-<br>heter minska med drygt 1,5 miljarder kronor un-<br>der perioden. Såväl ökade ränteinkomster som<br>överskott från spelverksamhet motverkar dock<br>denna minskning under perioden.</p>
<p>I förhållande till bedömningen i den ekono-<br>miska vårpropositionen förväntas framför allt<br>inkomster för skattetillägg bli lägre under såväl<br>innevarande år som den kommande perioden.<br>De lägre inkomsterna 2000 i relation till den<br>ekonomiska vårpropositionen förklaras också av<br>att Inkomster från statens aktier beräknas bli lägre,<br>vilket bl.a. följer av förväntade försäljningar av<br>statligt aktieinnehav. De lägre inkomsterna mot-<br>verkas dock av att ränteinkomster på studielån<br>revideras upp med i genomsnitt 0,4 miljarder<br>kronor per år under perioden jämfört med den</p>
<p>130</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.12 Statsbudgetens inkomster 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td colspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>653,3</p></td><td>
<p>651,2</p></td><td>
<p>665,6</p></td><td>
<p>691,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>111,7</p></td><td>
<p>88,6</p></td><td>
<p>85,6</p></td><td>
<p>92,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>17,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>68,7</p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>76,4</p></td><td>
<p>70,7</p></td><td>
<p>70,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>232,8</p></td><td>
<p>223,6</p></td><td>
<p>232,6</p></td><td>
<p>239,7</p></td><td>
<p>249,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>361,2</p></td><td>
<p>366,7</p></td><td>
<p>383,8</p></td><td>
<p>397,5</p></td><td>
<p>413,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>128,5</p></td><td>
<p>143,1</p></td><td>
<p>151,2</p></td><td>
<p>157,8</p></td><td>
<p>163,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>38,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1330 Arvs- och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>252,3</p></td><td>
<p>264,7</p></td><td>
<p>280,7</p></td><td>
<p>290,2</p></td><td>
<p>300,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>170,6</p></td><td>
<p>181,8</p></td><td>
<p>190,8</p></td><td>
<p>198,8</p></td><td>
<p>207,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>50,1</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>56,3</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1470 Skatt på import</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-3.8</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1700</p></td><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>27,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15.0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>725,1</p></td><td>
<p>781,6</p></td><td>
<p>717,1</p></td><td>
<p>731,8</p></td><td>
<p>756.3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>ekonomiska vårpropositionen. Utöver detta har<br>inkomsttitlarna Vägavgifter och Miljöavgift på be-<br>kämpningsmedel och handelsgödsel flyttats till in-<br>komsttypen Skatter m.m. Det innebär att in-<br>komsterna blir ca en miljard kronor lägre jämfört<br>med den ekonomiska vårpropositionen. De to-<br>tala inkomsterna påverkas dock inte av detta.</p>
<p>3000 Inkomster av försåld egendom</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-33,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Under innevarande år förväntas inga ytterligare<br>försäljningar av statligt aktieinnehav genomföras.</p>
<p>131</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Försäljningarna av statligt aktieinnehav 2001-<br>2003 beräknas uppgå till 45 miljarder kronor. Att<br>ange såväl exakta tidpunkter som försäljnings-<br>belopp är mycket svårt, varför uppskattningen är<br>behäftad med stor osäkerhet</p>
<p>I förhållande till bedömningen i den ekono-<br>miska vårpropositionen är försäljningsinkoms-<br>tema knappt 34 miljarder kronor lägre 2000 me-<br>dan de är oförändrade de kommande åren.</p>
<p>Att inkomsterna nu förväntas bli lägre beror dels<br>på en sänkt riskpremie fr.o.m. 2001, dels på att<br>det i den tidigare beräkningen inte beaktades ra-<br>batter dvs. återbäring till arbetsgivarna på<br>sparpremien. Den nya beräkningen har också på-<br>verkats av att utfallet första halvåret 2000 var nå-<br>got lägre än vad som förväntades i den ekono-<br>miska vårpropositionen.</p>
<p>4000 Återbetalning av lån</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>6000 Bidrag m.m. från EU</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-<br>talningar av studiemedel och återbetalningar av<br>övriga lån såsom lokaliseringslån och lån avseen-<br>de såddfinansiering. Under perioden 2000-2003<br>beräknas inkomster från återbetalning av lån bli i<br>stort sett oförändrade mellan åren.</p>
<p>Den bedömning av inkomstutvecklingen som<br>gjordes i den ekonomiska vårpropositionen kvar-<br>står.</p>
<p>5000 Kalkylmässiga inkomster</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. VP2000</p></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
</table>
<p>De kalkylmässiga inkomsterna består av avskriv-<br>ningar, amorteringar och statliga pensionsavgif-<br>ter. Av de totala inkomsterna under inkomstty-<br>pen utgör inkomster på inkomsttiteln Statliga<br>pensionsavgifter en betydande andel. Mellan 2000<br>och 2003 beräknas dessa inkomster öka med<br>sammanlagt 0,6 miljarder kronor. Denna ökning<br>förklaras till viss del av den förväntade löneut-<br>vecklingen i ekonomin.</p>
<p>I jämförelse med bedömningen i den ekono-<br>miska vårpropositionen förväntas inkomsterna<br>bli 0,5 miljarder kronor lägre 2000. Åren därefter<br>ökar differensen med ca 0,1 miljarder kronor per<br>år för att 2003 uppgå till 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>Mellan 2000 och 2003 beräknas inkomsterna öka<br>med 0,9 miljarder kronor. Under perioden varie-<br>rar dock inkomsterna, framför allt Bidrag frän<br>EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion och Bi-<br>drag från EG:s regionalfond. Det är mycket svårt<br>att beräkna de kommande årens inkomster. För<br>regional- och socialfonden ligger osäkerheten<br>framför allt i att prognostisera kommande års<br>utbetalningar, vilka i sin tur ligger till grund för<br>de utbetalande myndigheternas rekvisitioner från<br>Europeiska kommissionen.</p>
<p>I förhållande till den ekonomiska vårproposi-<br>tionen förväntas inkomsterna bli ca 1,2 miljarder<br>kronor högre under perioden 2000-2003. Det är<br>framför allt Bidrag från EG:s socialfond som för-<br>väntas bli högre, men även Bidrag från EG:s<br>jordbruksfond.</p>
<p>5.4.3 Ändrad redovisning av titlar</p>
<p>I statsbudgeten för 2001 föreslås följande änd-<br>ringar. En ny inkomsthuvudgrupp 1700 Nedsätt-<br>ningar av skatter inrättas. Under huvudgruppen<br>föreslås följande inkomsttitlar:</p>
<p>1711 Nedsättning anställningsstöd,</p>
<p>1712 Nedsättning kompetensutveckling</p>
<p>1713 Nedsättning bredbandsinstallation.</p>
<p>Följande inkomsttitlar flyttas från inkomsttypen<br>2000 Inkomster av statens verksamhet till in-<br>komsttypen 1000 Skatter m.m.:</p>
<p>2533 Vägavgifter till 1462 Vägavgifter.</p>
<p>132</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>2538 Miljöavgift, pä bekämpningsmedel och han-<br>delsgödsel till 1437 Skatt på bekämpnings- och<br>gödselmedel.</p>
<p>Följande inkomsttitlar skall tas bort eftersom de<br>inte längre används:</p>
<p>1211 Folkpensionsavgift,</p>
<p>1252 Delpensionsavgift, netto,</p>
<p>1255 Arbetarskyddsavgift,</p>
<p>1256 Lönegarantiavgift,</p>
<p>2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik,</p>
<p>2555 Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas.</p>
<p>Följande inkomsttitlar skall byta nomenklatur:<br>2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksam-<br>het till 2215 Inlevererat överskott från Statens fas-<br>tighetsverk,</p>
<p>2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter<br>1989 till 2343 Ränteinkomster på studielån upp-<br>tagna efter 1988,</p>
<p>2523 Avgift generationsväxling till 2523 Avgift för<br>generationsväxling,</p>
<p>5121 Avskrivning på fastigheter till 5121 Amorte-<br>ring på statskapital,</p>
<p>6112 Kompletterande åtgärder till 6112 Komplet-<br>terande åtgärder perioden 1995-1999,</p>
<p>6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd<br>till jorbrukssektom m.m. till 6121 EG-ftnansierade<br>struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn<br>m.m. perioden 1995-1999,</p>
<p>6211 Bidrag från EG:s fiskefond till 6211 Bidrag<br>från EG:s fiskefond perioden 1995-1999,</p>
<p>6311 Bidrag från EG:s regionalfond till 6311 Bi-<br>dragfrån EG:s regionalfond perioden 1995-1999,</p>
<p>6411 Bidrag från EG:s socialfond till 6411 Bidrag<br>från EG:s socialfond perioden 1995-1999.</p>
<p>Följande inkomsttitlar föreslås införas:</p>
<p>6117 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder peri-<br>oden 2000-2006,</p>
<p>6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd<br>till jordbrukssektorn m.m. perioden 2000-2006,</p>
<p>6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-<br>2006,</p>
<p>6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden<br>2000-2006,</p>
<p>6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-<br>2006.</p>
<p>5.4.4 Uppföljning av statsbudgetens<br>inkomster budgetåret 2000</p>
<p>Jämfört med den av riksdagen fastställda stats-<br>budgeten beräknas nu de totala inkomsterna bli<br>0,7 miljarder kronor lägre. Skatteinkomsterna<br>har reviderats upp med drygt 36 miljarder kro-<br>nor, varav 29 miljarder kronor redovisades i den<br>beräkning som gjordes till den ekonomiska vår-<br>propositionen. I aktuell beräkning har skattein-<br>komsterna reviderats upp ytterligare 7 miljarder<br>kronor, vilket redovisats i tidigare avsnitt. Övri-<br>ga inkomster har reviderats ned med knappt 37<br>miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av<br>ändrade försäljningsplaner avseende statligt akti-<br>einnehav.</p>
<h2>5.5 Kommunskatter</h2>
<p>Kommunernas skatteinkomster är framför allt<br>beroende av lönesummans utveckling, dvs. sys-<br>selsättning och timlön. Även utvecklingen av<br>skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skat-<br>teunderlaget 2000 utgörs 70 procent av löner, 20<br>procent av pensioner och 7,5 procent av transfe-<br>reringar exklusive pensioner medan inkomst av<br>näringsverksamhet endast utgör 2,5 procent. Ni-<br>vån på skatterna är även beroende av den kom-<br>munala utdebiteringen. Medelutdebiteringen<br>2000 är 20,57 procent för kommunerna och 9,82<br>procent för landstingen, dvs. totalt 30,38 pro-<br>cent. Jämfört med 1999 är det en ökning med<br>0,09 procentenheter.</p>
<p>Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre<br>olika redovisningsprinciper - periodiserat avse-<br>ende inkomståret, enligt nationalräkenskaperna<br>(NR) och kassamässigt avseende budgetåret<br>(utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels<br>av ett förskott avseende inkomståret, dels av en<br>slutavräkning som avser inkomståret två år tidi-<br>gare. Slutregleringar påverkar de kassamässiga<br>skatterna t.o.m. 2002. Även NR-skatterna påver-<br>kas av slutregleringarna, men endast med ett års<br>eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna<br>överensstämmer med den periodiserade skatten</p>
<p>133</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>fr.o.m. 2002. I tabell 5.13 redovisas den beräkna-<br>de utvecklingen av kommunernas och landsting-<br>ens skatteunderlag 1998-2003.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>position för 2000 har skatteunderlaget för 2000<br>reviderats upp med 1,7 procentenheter, varav 0,7<br>procentenheter avser en basjustering avseende<br>1999. Större delen av upprevideringen förklaras<br>av ökad lönesumma. Upprevideringen medför<br>även att kommunerna får en stor slutreglering<br>2002. Motsvarande upprevidering för 2001 upp-<br>går till 3,7 procentenheter. Emellertid förklarar<br>det höjda grundavdraget och det begränsade av-<br>draget för allmän pensionsavgift ca en procen-<br>tenheter av upprevideringen.</p>
<p>sionsavgift 2001 och 2001. Dessa ändringar ökar<br>kommunskatterna med 5 miljarder kronor 2000<br>och med 3 miljarder kronor 2001. De ökade in-<br>täkterna medför dock ingen inkomstförstärk-<br>ning för kommuner och landsting, eftersom en<br>motsvarande nivåsänkning görs av de generella<br>statsbidragen.</p>
<p>Tabell 5.13 Utvecklingen av skatteunderlaget 1998-2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>5,12</p></td><td>
<p>3,89</p></td><td>
<p>6,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>5,81</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>4,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>5,13</p></td><td>
<p>5,10</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>3,43</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ackumulerat</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>30,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>25,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>5,13</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utvecklingen av skatterna under prognosperio-<br>den framgår av diagram 5.5. Mellan 1999 och<br>2003 beräknas de periodiserade skatterna öka<br>med 73 miljarder kronor, vilket är betydligt<br>mindre än ökningen av NR-skatterna och de ut-<br>betalda skatterna, vilka ökar med 81 respektive<br>88 miljarder kronor.</p>
<p>Diagram 5.5 Förändring av kommun- och landstingsskatter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>■ Periodiserat DNR E3 Utbetalt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-16.png" style="width:174pt;height:101pt;"/>
<p>Att ökningen är betydligt större i de senare fallen<br>beror på slutregleringar av kommunalskatt avse-<br>ende tidigare år. Den periodiserade skatten på-<br>verkas av det högre grundavdraget 2001 och den<br>den begränsade avdragsrätten för allmän pen-</p>
<h2>5.6 Skattekvoten</h2>
<p>Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala<br>skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-<br>finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-<br>nationellt bestämda. Den vanligaste definitionen<br>av skattekvoten är den som baseras på skatter re-<br>dovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock<br>inte strikt periodiserad, eftersom skillnaden<br>mellan slutlig skatt och preliminär skatt räknas<br>till påföljande år. Skattekvoten är således bero-<br>ende av när i tiden den skattskyldige väljer att<br>betala sin skatt, vilket inte är fallet med den<br>skattekvot som beräknas utifrån en fullständig<br>periodisering av skatterna. En skatteändring för<br>ett visst år påverkar den periodiserade skatte-<br>kvoten för samma år medan detta inte behöver<br>vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot.</p>
<p>Internationella jämförelser av skattekvoter är<br>svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-<br>stiftningar behandlar inkomster och avdrag på<br>skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till<br>barnfamiljer via en transferering får en högre<br>skattekvot, särskilt om transfereringen är skatte-<br>pliktig, jämfört med det land som i stället ger sitt<br>stöd som en skattereduktion. Transfereringar till<br>hushåll behandlas skattemässigt mycket olika<br>bland OECD-länderna. I vissa länder är huvud-<br>delen av transfereringarna skattepliktiga medan<br>det motsatta förhållandet gäller i andra länder.<br>Ett alternativ vid internationella jämförelser är<br>därför att exkludera skatter på offentliga transfe-<br>reringar vid beräkning av skattekvoten. Sverige<br>tillhör den grupp av länder inom OECD som har<br>en hög andel skattepliktiga transfereringar, vilket<br>illustreras i tabell 5.14. Om skatten på offentliga<br>transfereringar exkluderas kommer den upp-<br>mätta skattekvoten för Sveriges del att minska<br>med i storleksordningen 5-6 procentenheter.</p>
<p>134</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 5.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan pä<br>skattekvoten för ett urval av OECD-länder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p>
<p>0-0,5</p></td><td>
<p>0,5-3,0</p></td><td>
<p>5,0-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Australien (31,0)</p></td><td>
<p>Belgien (46,4)</p></td><td>
<p>Danmark (52,2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta Staterna (28,8)</p></td><td>
<p>Italien (45,0)</p></td><td>
<p>Nederländerna (43,6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland (33,4)</p></td><td>
<p>Norge (42,8)</p></td><td>
<p>Sverige (53,9)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien (36,2)</p></td><td>
<p>Tyskland (37,7)</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: 1997 års skattekvot inom parentes.<br>Källa: OECD.</p>
<p>I tabell 5.15 redovisas skattekvoten för perioden<br>1997-2003 dels enligt NR:s definition, dels be-<br>räknad utifrån de periodiserade skatterna. Skat-<br>tekvoten faller under prognosperioden med un-<br>dantag för 2003. Den ökning som då sker<br>förklaras av införandet av garantipensioner.<br>Denna omläggning av pensionserna medför en-<br>dast en marginell ökning av de offentliga utgif-<br>terna, mindre än 0,05 procentenheter, medan<br>skattekvoten ökar med 0,5 procentenheter.</p>
<p>Tabell 5.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>och periodiserad skattekvot</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot enl. NR</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>51,5</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>50,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattekvot</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>48,4</p></td><td>
<p>48,6</p></td><td>
<p>47,8</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>45,5</p></td></tr>
</table>
<p>skattekvot exkl.<br>skatt på trans-<br>fereringar m.m.</p>
<p>Dessutom redovisas den periodiserade skatte-<br>kvoten exklusive skatt på offentliga transfere-<br>ringar och för 1998-1999 den frivilliga delen av<br>kyrkoskatten. Vid beräkningen av skattekvoten<br>skall även vissa avgifter, som inte ingår i redovis-<br>ningen av de periodiserade skatterna, läggas till.<br>Till dessa hör bland annat bankgarantiavgifter<br>och avgifter till kärnbränslefonden. I samtliga<br>redovisade skattekvoter ingår de ovan nämnda<br>avgifterna.</p>
<p>135</p>
<p>Prognos och tilläggs-<br>budget 2000</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>6 Prognos och tilläggsbudget 2000</h1>
<h2>6.1 Inledning</h2>
<p>Under löpande budgetår skall regeringen enligt<br>36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten vid<br>minst två tillfällen redovisa prognoser över ut-<br>fallet av statens inkomster och utgifter samt sta-<br>tens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan<br>budgeterade belopp och beräknat utfall skall för-<br>klaras.</p>
<p>I denna proposition redovisas nu en andra<br>prognos för 2000. Den första prognosen redo-<br>visades i 2000 års ekonomiska vårproposition. I<br>avsnitt 6.2 redovisas prognosen för stats-<br>budgetens saldo och utgifter för 2000, inklusive<br>utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten. Inkomstberäkningarna för<br>2000 redovisas i detalj i kapitel 5.</p>
<p>Uppföljningen av budgetåret 1999 skedde i<br>regeringens skrivelse Årsredovisning för staten<br>1999 (skr. 1999/2000:150). I skrivelsen lämnade<br>regeringen en utförlig redogörelse för det eko-<br>nomiska utfallet i staten under 1999. Skrivelsen<br>innehåller resultaträkning, balansräkning och fi-<br>nansieringsanalys för staten samt det slutliga ut-<br>fallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.</p>
<h2>6.2 Prognos för 2000</h2>
<p>Budgetsaldo och statsskuld 2000</p>
<p>Budgetsaldot väntas i år uppgå till 76,2 miljarder<br>kronor, vilket är en försämring med 6,3 miljarder<br>kronor jämfört med den av riksdagen fastställda<br>statsbudgeten. Försämringen sammanhänger<br>med att utgifterna nu bedöms bli 5,6 miljarder<br>kronor högre medan inkomsterna totalt minskar<br>med 0,7 miljarder kronor. Den del av inkoms-<br></p>
<p>terna som består av skatteinkomster beräknas nu<br>bli 36,2 miljarder kronor högre. Detta motverkas<br>samtidigt av att övriga inkomster, däribland ex-<br>traordinära inkomster i form av inkomster från<br>företagsförsäljningar, nu beräknas bli</p>
<p>36,9 miljarder kronor lägre. Av utgiftsökningar-<br>na förklaras 6,2 miljarder kronor av högre<br>statsskuldsräntor, medan de utgifter som omfat-<br>tas av det statliga utgiftstaket ökar med<br>0,9 miljarder kronor. Betydande förskjutningar<br>har emellertid skett inom de takbegränsade ut-<br>gifterna, vilket framgår av redovisningen i avsnitt<br>6.2.2.</p>
<p>Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning, inklusive den kassamässiga korrigeringen<br>och överföringen av medel från AP-fonden, är<br>-7,0 miljarder kronor, vilket innebär att netto-<br>utlåningen nu beräknas minska med 1,5 miljarder<br>kronor jämfört med bedömningen i budgetpro-<br>positionen för 2000.</p>
<p>Statsskulden beräknas vid utgången av 2000<br>uppgå till 1 275 miljarder kronor, vilket är<br>12 miljarder kronor lägre än beräkningen i bud-<br>getpropositionen för 2000.</p>
<p>Jämfört med beräkningen i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition visar den aktuella prog-<br>nosen att budgetsaldot försämras med</p>
<p>19,3 miljarder kronor. Försämringen förklaras<br>främst av att inkomsterna i form av företagsför-<br>säljningar nu beräknas bli 33,5 miljarder kronor<br>lägre. Samtidigt ökar de beräknade skattein-<br>komsterna med 6,7 miljarder kronor. Utgifterna<br>för statsskuldsräntor beräknas bli 5,4 miljarder<br>kronor lägre medan de utgifter som begränsas av<br>utgiftstaket i stort sett beräknas bli oförändrade.</p>
<p>139</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 6.1 Budgetsaldo och statsskuld ar 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Differens mot</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Aktuell<br>prognos</p></td><td>
<p>Vårpropo<br>-sitionen</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>781,6</p></td><td>
<p>-27,9</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav skatteinkomster</p></td><td>
<p>653,3</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>36,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav övriga inkomster</p></td><td>
<p>128,3</p></td><td>
<p>-34,6</p></td><td>
<p>-36,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>705,4</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor <sup>1</sup></p></td><td>
<p>624,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav statsskulds-<br>räntor</p></td><td>
<p>88,0</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Riksgäldskontorets<br>nettoutlåning m.m<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>76,2</p></td><td>
<p>-19,3</p></td><td>
<p>-6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1275,3</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>-11,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-<br>fonden till statsbudgeten.</p>
<p>arbetslöshet beräknas öka med sammanlagt ca<br>5 miljarder kronor jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Som andel av BNP beräknas de takbegränsade<br>utgifterna uppgå till 37,0 procent. År 1999 var<br>motsvarande andel av BNP 38,1 procent. För att<br>möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden<br>bör emellertid utgifterna för 1999 justeras för de<br>tekniska förändringar som höjde utgiftstaket<br>2000 med 4 miljarder kronor. Efter en sådan kor-<br>rigering minskar de takbegränsade utgifternas<br>andel av BNP med 1,3 procentenheter mellan<br>åren 1999 och 2000. Jämfört med 1999 ökar nu<br>de utgifter som omfattas av utgiftstaket för stat-<br>en med ca 13 miljarder kronor, varav</p>
<p>4,1 miljarder kronor förklaras av tekniska juste-<br>ringar. Realt ökar de takbegränsade utgifterna<br>med ca 0,8 procent jämfört med 1999.</p>
<p>Takbegränsade utgifter 2000</p>
<p>Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena<br>1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-<br>tor m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade<br>utgifterna räknas även utgifterna för ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt i<br>budgeteringen även posten Minskning av an-<br>slagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställ-<br>da utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna<br>utgörs av budgeteringsmarginalen.</p>
<p>De takbegränsade utgifterna beräknades i<br>budgetpropositionen för 2000 till 763,5 miljarder<br>kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick där-<br>med till 1,5 miljarder kronor. I 2000 års ekono-<br>miska vårproposition reviderades utgifterna un-<br>der utgiftstaket upp med 0,6 miljarder kronor till</p>
<p>764,1 miljarder kronor och budgeteringsmargi-<br>nalen minskade därmed till 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>I den nu aktuella beräkningen bedöms de tak-<br>begränsade utgifterna uppgå till 764,4 miljarder<br>kronor, vilket innebär att budgeterings-<br>marginalen är 0,6 miljarder kronor. Detta inne-<br>bär att budgeteringsmarginalen har minskat<br>jämfört med den beräkning som redovisades i<br>2000 års ekonomiska vårproposition. För några<br>enskilda utgiftsområden har de redovisade ut-<br>giftsprognoserna förändrats väsentligt mellan<br>2000 års ekonomiska vårproposition och denna<br>proposition. Utgifterna för Arbetsmarknad och<br>arbetsliv beräknas till följd av det förbättrade ar-<br>betsmarknadsläget minska med 2,6 miljarder<br>kronor medan utgifterna för Hälsovård, sjukvård<br>och social omsorg, Ekonomisk trygghet vid sjuk-<br>dom och handikapp och Ekonomisk trygghet vid</p>
<p>Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter år 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Differens mot</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Aktuell<br>prognos</p></td><td>
<p>Vårpro-<br>positionen</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>624,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,9‘</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet<br>vid sidan av stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>139,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>764,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>6.2.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000</p>
<p>Utgiftstaket för staten är ett grundläggande bud-<br>getpolitiskt åtagande för regeringen. Om det<br>finns risk för att utgiftstaket för staten kommer<br>att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten, för att undvika<br>detta, vidta sådana åtgärder som den har befo-<br>genheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga<br>åtgärder.</p>
<p>Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för<br>staten 2000 på 765 miljarder kronor ligger fast.<br>Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen.<br>Kontinuerlig utgiftsuppföljning och granskning<br>av prognoser är centralt för att i tid kunna vidta<br>nödvändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms va-<br>ra hotat.</p>
<p>Regeringskansliets utgiftsprognoser för inne-<br>varande år har visat att utgiftstaket för staten<br>2000 riskerar att överskridas. Det har därför varit</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>nödvändigt för regeringen att begränsa utgifter-<br>na. I budgetpropositionen för 2000 redovisade<br>regeringen beslut om att senarelägga utgifter<br>uppgående till 3,7 miljarder kronor, avseende<br>arealersättning, från 2000 till 2001. Vidare redo-<br>visade regeringen i 2000 års ekonomiska vårpro-<br>positionen s.k. begränsningsbelopp för sex ut-<br>giftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att<br>säkerställa att anslagsförbrukningen inte översti-<br>ger en viss bestämd nivå. Jämfört med de be-<br>gränsningsbelopp som presenterades i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition avser regeringen nu,<br>i syfte att undvika ett överskridande av utgift-<br>staket, att ytterligare sänka begränsningsbelop-<br>pen för två utgiftsområden. Utgifterna för To-<br>talförsvar har begränsats till 45,9 miljarder<br>kronor, vilket motsvarar en sänkning med<br>0,7 miljarder kronor och utgifterna för Utbild-<br>ning och universitetsforskning begränsas till<br>32,0 miljarder kronor, vilket motsvarar en sänk-<br>ning med 0,3 miljarder kronor. Därutöver har<br>anslagen Allmänna regionalpolitiska åtgärder och<br>Bidrag till särskilda insatser i kommuner och<br>landsting utgiftsbegränsats till 1,1 respektive</p>
<p>1,3 miljarder kronor. I tabell 6.3 redovisas de<br>fastlagda utgiftsbegränsningarna för 2000. De<br>nivåer som anges i tabellen utgör således de<br>maximala utgifterna för berörda utgiftsområden<br>och anslag.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.3 Begränsningsbelopp 2000 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Nivåer som ej<br>får överskridas</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utgiftsområde/Anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 3 Bl Tullverket</p></td><td>
<p>1 160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>45 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 7 Vo A Bistånd</p></td><td>
<p>14 185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 7 Vo B Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol8 El Stöd till lokala investeringsprogram för<br>ekologisk hållbarhet</p></td><td>
<p>1 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol9 Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>1 120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 21 Energi</p></td><td>
<p>1 959</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 25 Särskilda insatser i kommuner och<br>landsting</p></td><td>
<p>1300</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens beslut innebär att indragningar om<br>totalt cirka 5 miljarder kronor har genomförts i<br>år med stöd av denna regel, vilket kan jämföras<br>med motsvarande indragning 1999 om<br>0,8 miljarder kronor.</p>
<p>Prognososäkerhet</p>
<p>Regeringskansliets utgiftsprognoser utgör det<br>viktigaste beslutsunderlaget för att avgöra hur<br>stort ekonomiskt utrymme som finns tillgängligt<br>under det av riksdagen beslutade utgiftstaket.<br>Budgeteringsmarginalen syftar till att hantera<br>osäkerheten i prognoserna. Budgeteringsmargi-<br>nalen 2000 är låg, endast 0,6 miljarder kronor.<br>Detta ställer stora krav på prognosernas träffsä-<br>kerhet.</p>
<p>Regeringskansliets utgiftsprognoser som pre-<br>senteras i denna proposition bygger på statsbud-<br>getens utfall t.o.m. juli 2000 och den makro-<br>ekonomiska antagandebild som presenteras i<br>denna proposition. Regeringen kommer även<br>fortsättningsvis att noga följa utgifternas utveck-<br>ling under 2000 och vidta ytterligare åtgärder om<br>det bedöms nödvändigt för att förhindra ett<br>överskridande av utgiftstaket.</p>
<p>6.2.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde</p>
<p>I tabell 6.4 redovisas de prognostiserade utgifter-<br>na för respektive utgiftsområde och för ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För<br>vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna<br>kraftigt i förhållande till anvisade medel på stats-<br>budgeten. I diagram 6.1 nedan visas de största<br>avvikelserna och därefter beskrivs skillnaderna<br>utgiftsområdesvis.</p>
<p>Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen har rege-<br>ringen i år också haft en stram tilllämpning av<br>den regel i anslagsförordningen som innebär att<br>myndigheterna först efter beslut av regeringen<br>får disponera den del av anslagssparandet på ett<br>ramanslag som överstiger 3 procent av anslaget.</p>
<p>141</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Diagram 6.1 Utgiftsprognos 2000 jämfört med anvisade medel i budgetpropositionen för 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-17.png" style="width:363pt;height:206pt;"/>
<p>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 5,0 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,6 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. De högre ut-<br>gifterna hänför sig i huvudsak till två anslag, äld-<br>reanslaget Samarbete och utveckling inom Öster-<br>sjöregionen (den s.k. Ostersjömiljarden), där den<br>beräknade förbrukningen finansieras med<br>0,2 miljarder kronor av reservationer från tidiga-<br>re år, och anslaget Regeringskansliet där avvikel-<br>sen, jämfört med statsbudgeten, på 0,3 miljarder<br>kronor till största delen dels förklaras av ökade<br>utgifter för statliga pensionsavgifter, dels av bil-<br>dandet av en sammanhållen IT-organisation i<br>Regeringskansliet. Utgiftsområdet tillfördes av<br>detta skäl sammanlagt 0,2 miljarder kronor från<br>utgiftsområde 5 på tilläggsbudget enligt vad som<br>föreslogs i 2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 23,5 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,8 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Inom utgifts-<br>området har främst utgifterna för Polisorganisa-<br>tionen och Kriminalvården reviderats upp med<br>0,5 respektive 0,1 miljarder kronor jämfört med<br>statsbudgeten. Polisen tilldelades extra medel på<br>tilläggsbudget i enlighet med regeringens förslag,<br>i 2000 års ekonomiska vårproposition, för att</p>
<p>klara av sin bekymmersamma ekonomiska situa-<br>tion.</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 45,7 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,9 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. En bidragan-<br>de orsak är vissa osäkerheter om den planerade<br>verksamheten vad gäller beställningar, leveranser<br>och fakturering av material. Detta har föranlett<br>nedrevideringar av prognosen. Bland annat till<br>följd av detta har ett lägre begränsningsbelopp<br>kunnat fastställas för utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Utgiftsprognosen uppgår till 15,1 miljarder kro-<br>nor och är därmed 1,9 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen<br>härrör främst från anslaget Biståndsverksamhet. I<br>den nu aktuella prognosen beräknas det att ca</p>
<p>1,6 miljarder kronor av reservationerna kommer<br>att användas under 2000. Anslaget Samarbete<br>med Central- och Östeuropa beräknas också för-<br>bruka reservationer, uppgående till 0,2 miljarder<br>kronor. Utgiftsområdet omfattas under 2000 av<br>en utgiftsbegränsning (se tabell 6.3).</p>
<p>142</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 28,5 miljarder kro-<br>nor och är därmed 3,2 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen<br>förklaras till största delen av de fortsatt ökade<br>utgifterna för anslaget Läkemedelsförmånen.<br>Förbrukningen beräknas bli 2,5 miljarder kronor<br>högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Or-<br>sakerna till de ökade utgifterna är dels kompen-<br>sation till landstingen för pris- och volym-<br>ökningar för 1999, dels höjda antaganden om<br>priser och volymer för 2000. Anslaget tillfördes<br>2 miljarder kronor efter förslag på tilläggsbudget<br>i 2000 års ekonomiska vårproposition. Vidare be-<br>räknas de högre utgifterna för läkemedelsförmå-<br>nen täckas av ett i anspråkstagande av anslags-<br>kredit. Utgifterna för Kostnader för statlig<br>assistansersättning bedöms nu bli 0,3 miljarder<br>kronor högre jämfört med beräkningen i stats-<br>budgeten.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 98,2 miljarder kro-<br>nor och är därmed 5,7 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>härrör främst från anslaget Sjukpenning och reha-<br>bilitering m.m., vars utgifter beräknas bli ca<br>5,0 miljarder kronor högre än vad som anvisades<br>i statsbudgeten. Orsaken är bl.a. att antalet net-<br>tosjukdagar (hela sjukdagar) för 2000 beräknas<br>stiga med 12 procent jämfört med beräkningen i<br>statsbudgeten. Jämfört med 1999 beräknas anta-<br>let nettosjukdagar öka med drygt 20 procent.<br>Utgifterna beror dels på utvecklingen av antalet<br>nettodagar, dels nivån på medelersättningen. Det<br>är ökningen i antalet nettodagar som är den<br>främsta orsaken till de ökade utgifterna, men<br>även den ökade medelersättningen bidrar.<br>Nettodagarna kan i sin tur delas upp i antal sjuk-<br>skrivna individer och genomsnittlig sjukskriv-<br>ningslängd. En analys av nettodagarna visar att<br>antalet individer är den viktigaste förklarings-<br>faktorn bakom den kraftiga uppgången 2000.<br>Vidare beräknas utgifterna för anslaget Förtids-<br>pensioner överskrida budgeten med ca<br>0,6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på<br>att antalet förtidspensionärer nu bedöms öka<br>bl.a. till följd av de ökade sjukskrivningarna.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 33,5 miljarder kro-<br>nor och är därmed 2,9 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. De högre ut-<br>gifterna är hänförliga till anslaget Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning och beror på att utvecklingen<br>av antalet arbetslösa med inkomstrelaterad er-<br>sättning underskattades i statsbudgeten. Antalet<br>arbetslösa med inkomstrelaterad ersättning sjun-<br>ker inte i samma takt som antalet arbetslösa en-<br>ligt arbetskraftsundersökningen (AKU). Detta<br>beror i sin tur på att antalet arbetslösa med in-<br>komstrelaterad ersättning inte enbart består av<br>s.k. öppet arbetslösa utan även av grupper som<br>definieras som sysselsatta enligt AKU, exempel<br>på sådana grupper är deltidsarbetslösa och perso-<br>ner sysselsatta i s.k. timvikariat.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>Utgiftsprognosen uppgår till 42,2 miljarder kro-<br>nor och är därmed 4,0 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta<br>orsaken är att anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder beräknas minska med 3,4 miljarder kro-<br>nor, vilket förklaras av en minskad omfattning av<br>de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Jämfört<br>med antagandet i statsbudgeten beräknas den<br>andel av arbetskraften som omfattas av arbets-<br>marknadspolitiska program nu bli omkring 1<br>procentenhet lägre. Arbetsmarknadsläget har<br>förbättrats betydligt vilket innebär att arbetslösa,<br>som tidigare var i behov av åtgärd, i stället har<br>fått jobb.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 18,9 miljarder kro-<br>nor och är därmed 2,1 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Orsaken till<br>skillnaden härrör från anslagen Studiemedel m.m.<br>och Vuxenstudiestöd m.m. där utgifterna i för-<br>hållande till statsbudgeten har reviderats ner med<br>0,5 respektive 1,5 miljarder kronor. Anledningen<br>till att utgifterna förväntas minska för studieme-<br>delsanslaget är ett lägre antal studerande inom<br>den eftergymnasiala utbildningen vilket också<br>innebär lägre efterfrågan på studiemedel. Minsk-<br>ningen för vuxenstudiestödet förklaras främst av<br>minskad efterfrågan på det särskilda utbildnings-<br>bidraget till följd av det förbättrade arbetsmark-<br>nadsläget.</p>
<p>143</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering hostad och<br>byggande</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 12,8 miljarder kro-<br>nor och är därmed 2,8 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Minskningen<br>förklaras främst av lägre utgifter på anslaget Sta-<br>tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet där<br>utfallet nu beräknas till 0,6 miljarder kronor, vil-<br>ket är 1,2 miljarder kronor lägre än vad som an-<br>visades i statsbudgeten. Anslagsförbrukningen på<br>anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för<br>ekologisk hållbarhet minskar med 0,7 miljarder<br>kronor till följd av att regeringen beslutat om en<br>utgiftsbegränsning för anslaget. Minskar gör<br>också utgifterna för Bostadsbidrag, samtidigt som<br>utgifterna för Räntebidrag m.m är något högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Energi</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 1,9 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,5 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>förklaras främst av att anslaget Ersättning för av-<br>vecklingen av en reaktor i Barsebäcksverken upp-<br>fördes på tilläggsbudget i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition. Anslaget skall användas för att<br>finansiera de särskilda kostnader som uppstår vid<br>avställning av den första reaktorn.</p>
<p>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 26,4 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,8 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>förklaras främst av anslaget Väghållning och stats-<br>bidrag vars anslagsbelastning blir ca 0,4 miljarder<br>kronor högre än vad som anvisades i stats-<br>budgeten, vilket i sin tur delvis beror på behovet<br>av särskilda insatser på grund av sommarens<br>översvämningar. En ytterligare förklaring är att<br>förbrukningen på anslaget Ersättning till Statens<br>järnvägar i samband med utdelning från AB<br>Swedcarrier beräknas överstiga anvisade medel på<br>statsbudgen med 0,2 miljarder kronor. Ökning-<br>en finansieras helt av anslagssparande.</p>
<p>svaras av en lika stor ökning av utjämningsavgif-<br>ten på statsbudgetens inkomstsida.</p>
<p>Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-<br>skapen</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 22,1 miljarder kro-<br>nor och är därmed 1,0 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifts-<br>prognosen för Avgiften till Europeiska gemenska-<br>pens budget sänks med 1,0 miljarder kronor<br>framför allt till följd av en kraftig upprevidering<br>av prognoserna för EU:s totala momsbas och<br>bruttonationalinkomst (BNI), vilket minskar det<br>procentuella uttaget av den BNI-avgift som fi-<br>nansierar de fastställda utgifterna.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-<br>hållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan<br>redovisades under posten Minskning av anslags-<br>behållningar. Förbrukningen prognostiserades i<br>statsbudgeten till 6 miljarder kronor. I aktuell<br>prognos ingår istället förbrukningen av anslags-<br>behållningar under respektive anslag och utgifts-<br>område. Totalt tillförs 8,5 miljarder kronor på<br>tilläggsbudget, vilket ökar anslagsbehållningarna<br>vid årsskiftet 2000/2001. Ökningen av anslags-<br>behållningar motverkas dels av det faktum att<br>utgifterna exklusive statsskuldsräntor på stats-<br>budgetens utgiftsområden nu beräknas bli ca<br>7 miljarder kronor högre jämfört med vad som<br>anvisades i statsbudgeten, dels av den särskilda<br>prövning av anslagssparandet som gjorts under<br>våren. Under 1999 ändrades anslagsförordningen<br>så att myndigheterna endast efter ett särskilt be-<br>slut av regeringen får disponera hela eller en del<br>av ingående anslagssparande som överstiger<br>3 procent av förra årets tilldelade ramanslag. An-<br>slagsbehållningarna beräknas vid årets slut uppgå<br>till ca 25 miljarder kronor, vilket motsvarar en<br>minskning med ca 5 miljarder kronor jämfört<br>med årskiftet 1999/2000.</p>
<p>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>Utgiftsprognosen uppgår till 98,4 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,8 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen be-<br>ror främst på att utgifterna för Statligt ut-<br>jämningsbidrag till kommuner och landsting be-<br>räknas öka med 0,6 miljarder kronor efter att<br>Statistiska centralbyrån nu har fastställt det defi-<br>nitiva utjämningsbidraget. Utgiftsökningen mot-<br></p>
<p>144</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 6.4 Prognos för takbegränsade utgifter 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>Stats-<br>budget</p></td><td>
<p>Tilläggs<br>budget<br>iVPOO</p></td><td>
<p>Förslag<br>till<br>tilläggs<br>budget<br>i BP01</p></td><td>
<p>Totalt<br>anvisat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens<br>prognos<br>stats-<br>budget</p></td><td>
<p>Differens<br>prognos<br>totalt<br>anvisat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>46,7</p></td><td>
<p>45,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>92,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>96,3</p></td><td>
<p>98,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>44,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>33,9</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>42,2</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>18,9</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>■1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>32,5</p></td><td>
<p>31,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>97,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>98,3</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>88,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-6,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>705,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td></td><td>
<p>712,4</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>623,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td></td><td>
<p>624,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>139,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsande utgifter</p></td><td>
<p>763,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>764,4</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>765,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Anvisat på statsbudget och tilläggsbudget i 2000 års ekonomiska vårproposition. Även den nu föreslagna tilläggsbudgeten är inkluderad</p></td><td colspan="2">
<p>angivna belopp.</p></td></tr>
</table>
<p>145</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>6.3 Förslag till tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för 2000</h2>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen<br>för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en<br>ny beräkning av statsinkomster samt ändra och<br>anvisa nya anslag. De förändringar av gällande<br>statsbudget som nu kan överblickas och andra<br>frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-<br>sas i det följande.</p>
<p>Anslagsförändringarna i detta förslag till<br>tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar<br>med 5 914 miljoner kronor netto. De föreslagna<br>ökningarna av anslagen uppgår till 6 737 miljoner<br>kronor och de föreslagna minskningarna uppgår<br>till 823 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens ambition är att ökade utgifter<br>skall finansieras genom motsvarande minskning<br>av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt-<br>gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 0,6<br>miljarder kronor för år 2000.</p>
<p>6.3.1 Utgiftsområde 1</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 2 730 155 000<br>kronor.</p>
<p>geringskansliet m.m. ökas med 22 000 000 kronor.<br>Finansiering sker genom minskning på anslag<br>inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning.</p>
<p>Dl Justitiekanslern</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 12 651 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Dl Justitiekanslern<br>ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet<br>upptagna anslaget F8 Avgifter till vissa internatio-<br>nella sammanslutningar minskas med motsvaran-<br>de belopp.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Regerings-<br>kansliet m.m. ökas med 22 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslag inom utgifts-<br>område 16 Utbildning och universitetsforskning<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Våren 1998 till-<br>satte regeringen en kommitté, Millenniekom-<br>mittén, med uppgift att planera och genomföra<br>aktiviteter inför tusenårsskiftet. Utifrån historisk<br>erfarenhet och kunskap skulle kommittén sti-<br>mulera en brett förankrad framtidsdiskussion<br>med koncentration på frågor som demokrati,<br>människors lika värde, resursfördelning och<br>miljö. Kommittén har bl.a. lämnat förslag på lo-<br>kala, regionala och nationella aktiviteter och<br>projekt, som för sitt genomförande är i behov av<br>ekonomiskt stöd från staten. I syfte att kunna<br>fullfölja det arbete som den nu avslutade kom-<br>mittén initierat behöver anslaget Cl Re-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I januari 1998<br>ändrades finansieringen av de avtalsenliga försäk-<br>ringarna. Myndigheterna betalar numera myn-<br>dighetsvis beräknade försäkringspremier. An-<br>slagsnivåerna har justerats i olika omgångar för<br>att ekonomiskt kompensera myndigheterna. För<br>Justitiekanslerns del överensstämmer inte kom-<br>pensationen med premiernas storlek, varför<br>300 000 kronor behöver tillskjutas. Finansiering<br>sker genom att det under utgiftsområde 4 Rätts-<br>väsendet upptagna anslaget F8 Avgifter till vissa<br>internationella sammanslutningar minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>6.3.2 Utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</p>
<p>Al Polisorganisationen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 11 607 301 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Polisorganisatio-<br>nen ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A2 Säkerhetspolisen<br>minskas med 20 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Polisen beräk-<br>nas under innevarande år förbruka 330 miljoner</p>
<p>146</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>kronor mer än anvisat belopp över statsbudge-<br>ten. Detta finansieras till en del genom utnytt-<br>jande av anslagssparande och anslagskredit. Den<br>tilläggsbudget som riksdagen beslöt i våras till-<br>förde dessutom polisen inemot 200 miljoner<br>kronor i form av anslagsmedel och avgiftsin-<br>komster. Regeringen gör nu bedömningen att<br>ytterligare medel bör tillskjutas. Regeringen an-<br>ser att anslaget Al Polisorganisationen behöver<br>ökas med ytterligare 20 000 000 kronor. Finansi-<br>ering sker genom att anslaget A2 Säkerhetspolisen<br>minskas.</p>
<p>A2 Säkerhetspolisen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 540 747 000<br>kronor.</p>
<p>Denna ändring kan, som regeringen framhöll i<br>propositionen, förväntas innebära en kostnads-<br>ökning för domstolsväsendet. Denna kostnads-<br>ökning beräknas för innevarande år till 500 000<br>kronor. Anslaget behöver därför ökas med detta<br>belopp. Finansiering sker genom att det under<br>utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg upptagna anslaget A3 Bidrag till hälso-<br>och sjukvård minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Dl Kriminalvården</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 3 820 254 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Säkerhetspolisen<br>minskas med 30 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Dl Kriminalvården<br>ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget A2 Säkerhetspolisen minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget A2 Sä-<br>kerhetspolisen minskas med 30 000 000 kronor<br>för att finansiera ökningen av anslaget Al Poli-<br>sorganisationen med 20 000 000 kronor och an-<br>slaget Dl Kriminalvården med 10 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Cl Domstolsväsendet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 3 358 956 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Domstolsväsen-<br>det ökas med 500 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att det under utgiftsområde 9 Hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg upptagna anslaget A3<br>Bidrag till hälso- och sjukvård minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kriminalvården<br>beräknas under innevarande år förbruka 190<br>miljoner kronor mer än anvisat belopp över<br>statsbudgeten. Detta finansieras genom utnytt-<br>jande av anslagskrediten. Kriminalvården arbetar<br>aktivt med att komma till rätta med den finansi-<br>ella situationen. Regeringen kan dock inte ac-<br>ceptera att kriminalvårdens arbete begränsas i en<br>situation då andelen narkotikamissbrukare bland<br>de intagna ökar och behovet av kompetenshö-<br>jande insatser för personalen är stort. Regeringen<br>bedömer att ett resurstillskott redan innevarande<br>år är nödvändigt. Regeringen anser därför att an-<br>slaget Dl Kriminalvården bör ökas med<br>10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget A2 Säkerhetspolisen minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Fl Brottsförebyggande rådet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 50 005 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>beslutat om ändringar i lagen (1991:1128) om<br>psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om<br>rättspsykiatrisk vård (prop. 1999/2000:44, bet.<br>1999/2000:SoU13, rskr. 1999/2000:207) bl.a.<br>beträffande bestämmelserna om förordnande av<br>sakkunnig vid muntlig förhandling vid länsrätt.</p>
<p>147</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Fl Brottsförebyg-<br>gande rådet ökas med 11 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget F8 Avgifter för<br>vissa internationella sammanslutningar minskas<br>samt att anslaget F9 Bidrag till brottsförebyggande<br>arbete minskas med 6 000 000 kronor.</p>
<p>6.3.3 Utgiftsområde 8<br>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Al Statens invandrarverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 449 877 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Brottsförebyg-<br>gande rådet spelar en viktig roll i det brottsföre-<br>byggande arbetet. För att temporärt ytterligare<br>stärka rådets möjligheter att dels intensifiera in-<br>satserna i internationella sammanhang och ut-<br>veckla kriminalstatistiken, dels fullfölja och av-<br>sluta påbörjade projekt rörande forskning om<br>ekonomisk brottslighet, anser regeringen att an-<br>slaget behöver tillföras 11 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslagen F8 Avgifter<br>för vissa internationella sammanslutningar samt<br>F9 Bidrag till brottsförebyggande arbete minskas<br>med 5 000 000 kronor respektive 6 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens invand-<br>rarverk ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A3 Migrationspolitiska<br>åtgärder minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>F8 Avgifter till vissa internationella<br>sammanslutningar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 6 606 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F8 Avgifter till vissa<br>internationella sammanslutningar minskas med<br>5 300 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att minska<br>handläggningstiderna och de långa väntetiderna i<br>Migrationsverkets mottagningssystem anser re-<br>geringen att anslaget Al Statens invandrarverk<br>behöver ökas med 4 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget A3<br>Migrationspolitiska åtgärder minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>6.3.4 Utgiftsområde 9</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>A3 Bidrag till hälso- och sjukvård</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 980 225 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget F8 Av-<br>gifter till vissa internationella sammanslutningar<br>minskas med 5 300 000 kronor för att finansiera<br>ökningen av anslaget Fl Brottsförebyggande rådet<br>med 5 000 000 kronor samt för att finansiera ök-<br>ningen av det under utgiftsområde 1 Rikets sty-<br>relse upptagna anslaget Dl Justitiekanslern med<br>300 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Bidrag till hälso-<br>och sjukvård minskas med 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget A3 Bi-<br>drag till hälso- och sjukvård minskas med 500 000<br>kronor för att finansiera ökningen av det under<br>utgiftsområde 4 uppförda anslaget Cl Domstols-<br>väsendet.</p>
<p>148</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Bemyndigande angående vissa<br>pensionsåtaganden vid Spri</p>
<p>Regeringens förslag: Staten åtar sig att gemensamt<br>med Landstingsförbundet svara för sådana pen-<br>sionsåtaganden vid Spri som inte kunnat lösas<br>slutligt i samband med Spris avveckling.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Staten och<br>Landstingsförbundet bildade år 1995 gemensamt<br>den ideella föreningen Spri - Hälso- och sjuk-<br>vårdens Utvecklingsinstitut, ideell förening<br>(Spri). Staten och förbundet har enats om att<br>upplösa Spri (jfr prop. 1998/99:100, bet.<br>1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). I samband<br>med föreningens upplösning betalas dess skulder<br>och kostnader i anledning av avvecklingen ur fö-<br>reningens tillgångar. Av föreningens stadgar<br>framgår att eventuella överskott skall tillfalla<br>staten och Landstingsförbundet med hälften var.<br>Om det uppstår brist eller om det krävs av likvi-<br>ditetsskäl skall, enligt nämnda överenskommelse,<br>staten och Landstingsförbundet, om de inte enas<br>om annat och under förutsättning att båda parter<br>disponerar erforderliga medel, med sinsemellan<br>lika stora delar tillskjuta medel till föreningen,<br>om detta krävs för att fullgöra föreningens behö-<br>riga åtaganden (jfr prop. 1999/2000:1, bet.<br>1999/2000:SoUl, rskr. 1999/2000:93).</p>
<p>I samband med avvecklingen har Spri, beträf-<br>fande vissa närmare angivna pensionsåtaganden<br>uppgående till omkring 54 miljoner kronor,<br>träffat avtal med ett försäkringsbolag om inlösen<br>av denna pensionsskuld. Spris ansvar för dessa<br>pensioner kan dock inte i alla avseende nu defi-<br>nitivt regleras genom avtal med försäkringsgivare<br>eller på annat sätt. För att undvika att värdet av<br>framtida behöriga pensionsanspråk på Spri för-<br>sämras med anledning av Spris upplösning har<br>regeringen och Landstingsförbundet träffat en<br>överenskommelse om att Landstingsförbundet<br>primärt skall svara för de aktuella pensionsåta-<br>gandena i den mån de inte kan täckas av nämnda<br>försäkringsavtal eller eventuellt överskott av för-<br>valtningen av pensionskapitalet. För statens del<br>har överenskommelsen tecknats med förbehåll<br>för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Enligt<br>överenskommelsen gäller vidare att staten skall<br>ersätta Landstingsförbundet med hälften av det<br>belopp förbundet kan komma att utge på grund<br>av nämnda åtagande. Huruvida åtagandet verkli-</p>
<p>gen leder till framtida utbetalning är ovisst. Det<br>belopp det kan vara fråga om för staten bedöms<br>vara litet. Överenskommelsen innehåller också<br>bestämmelser om hur ett eventuellt överskott av<br>förvaltningen av pensionskapitalet skall fördelas.</p>
<p>Regeringen får inte ikläda staten en ekono-<br>misk förpliktelse av detta slag utan riksdagens<br>bemyndigande. Ett sådant bemyndigande behö-<br>ver därför inhämtas.</p>
<p>6.3.5 Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 33 002 036 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukpenning och<br>rehabilitering m.m. ökas med 2 300 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På grund av den<br>kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för<br>sjukpenning fortsatt att öka kraftigt för år 2000 i<br>förhållande till budgeterade medel. För närva-<br>rande finns det ingenting som tyder på att utgif-<br>terna kommer att minska.</p>
<p>Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit<br>förutses bli förbrukade i månadsskiftet novem-<br>ber/december 2000.</p>
<p>Anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering,<br>m.m. bör därför ökas med 2 300 000 000 kronor.</p>
<p>6.3.6 Utgiftsområde 13 Ekonomisk<br>trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>Al Bidrag till arbetslöshetsersättning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 29 696 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning ökas med 3 300 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifterna un-<br>der anslaget beräknas bli högre än vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen för 2000. Under<br>budgetåret 1999 utnyttjades 1 276 miljoner kro-<br>nor av anslagskrediten. Utgifterna har inte mins-<br>kat i samma takt som den öppna arbetslösheten.<br>Det beror på att utvecklingen av antalet arbetslö-<br>sa med inkomstrelaterad ersättning har under-<br>skattats. Ytterligare medel behöver därför tillfö-<br>ras anslaget.</p>
<p>6.3.7 Utgiftsområde 14</p>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>Medel för individuellt kompetenssparande</p>
<p>kan utformas och fungera samt regeringen kun-<br>nat ta ställning till detta och lämna ett förslag till<br>riksdagen, bör de medel från inkomsttiteln 1428<br>Energiskatt som under år 2000 (prop.<br>1999/2000:1 volym 1 s. 19, 209, 213 och 215) av-<br>setts för ändamålet överföras till ett konto i<br>Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. I<br>samband med att regeringen lämnar ett förslag<br>om utformningen av systemet för individuell<br>kompetensutveckling till riksdagen kommer<br>också förslag att lämnas om hur dessa medel skall<br>hanteras. Systemet avses träda i kraft senast år<br>2002.</p>
<p>Regeringens förslag: Av inkomsterna under år<br>2000 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs<br>1 350 000 000 kronor till Riksgäldskontoret för<br>tillfällig förvaltning.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: En utreda-<br>re lämnade i maj 2000 ett principförslag (SOU<br>2000:51) till ett system för individuellt kompe-<br>tenssparande samt ett förslag till hur redan av-<br>satta medel skall förvaltas. Förslaget innebär att<br>alla löntagare och företagare skall ha möjlighet<br>att med en statlig skattesubvention, i form av<br>uppskjuten beskattning, spara på ett eget kom-<br>petenskonto för sin framtida kompetensutveck-<br>ling. Arbetsgivare som vill medverka skall ha<br>möjlighet att avsätta medel till individens konto.<br>Individen bestämmer dock själv till vilken typ av<br>utbildning medlen skall användas. När pengarna<br>tas ut från kontot beskattas de som inkomst och<br>därutöver utfaller en extra skattesubvention i<br>form av en kompetenspremie.</p>
<p>Utredaren har föreslagit att 1 350 000 000<br>kronor från år 2000 och 1 150 000 000 kronor<br>från år 2001 som avsatts för ändamålet förs till<br>ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret.<br>Medlen skall, enligt utredarens förslag, användas<br>till startpremier för att stimulera igångsättningen<br>av ett system för individuellt kompetenssparande<br>och förvaltas av Riksgäldskontoret till dess att de<br>används för de ändamål som riksdagen fastställer.<br>Utredaren väntas lämna ett slutbetänkande i de-<br>cember 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på<br>att utredaren lämnar sitt slutliga förslag till hur<br>ett system med individuellt kompetenssparande<br></p>
<p>150</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>6.3.8 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>Bl Uppsala universitet: Grundutbildning</p>
<p>B3 Lunds universitet: Grundutbildning</p>
<p>B5 Göteborgs universitet: Grundutbildning</p>
<p>B7 Stockholms universitet: Grundutbildning</p>
<p>B9 Umeå universitet: Grundutbildning</p>
<p>Bli Linköpings universitet: Grundutbildning</p>
<p>B13 Karolinska institutet: Grundutbildning</p>
<p>B15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning</p>
<p>B17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning</p>
<p>B19 Karlstads universitet: Grundutbildning</p>
<p>B21 Växjö universitet: Grundutbildning</p>
<p>B23 Örebro universitet: Grundutbildning</p>
<p>B25 Mitthögskolan: Grundutbildning</p>
<p>B27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:<br>Grundutbildning</p>
<p>B29 Malmö högskola: Grundutbildning</p>
<p>B31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning</p>
<p>B35 Högskolan i Borås: Grundutbildning</p>
<p>B36 Högskolan i Dalarna: Grundutbildning</p>
<p>B37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning</p>
<p>B38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning</p>
<p>B39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning</p>
<p>B40 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning</p>
<p>B41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning</p>
<p>B47 Lärarhögskolan i Stockholm:</p>
<p>Grundutbildning</p>
<p>B48 Mälardalens högskola: Grundutbildning</p>
<p>El Sveriges medlemsskap i Unesco m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa<br>ändamål uppförda ramanslag på sammanlagt<br>10 563 104 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: De uppräknade anslagen<br>minskas med sammanlagt 297 008 000 kronor på<br>det sätt som anges i tabell 6.5.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att finansie-<br>ra ökningen av anslaget B52 Enskilda och kom-<br>munala högskoleutbildningar m.m. med<br>198 344 000 kronor, anslaget B53 Särskilda ut-<br>gifter inom universitet och högskolor m.m. med<br>53 664 000 kronor, anslaget D12 Kungl. biblio-<br>teket med 23 000 000 kronor och det under ut-<br>giftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget<br>Cl Regeringskansliet med 22 000 000 kronor bör<br>andra anslag inom utgiftsområdet minskas med<br>297 008 000 kronor. Minskningarna bör fördelas<br>på det sätt som framgår av följande tabell.</p>
<p>B42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:<br>Grundutbildning</p>
<p>151</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Minskning av<br>anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Uppsala universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>32 180 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3 Lunds universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>52 391 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5 Göteborgs universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>12 757 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7 Stockholms universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>11 349 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9 Umeå universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>11 221 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bil Linköpings universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>23 564 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B13 Karolinska institutet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>24 156 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning</p></td><td>
<p>22 701 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>1 022 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B19 Karlstads universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>14 050 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B21 Växjö universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>18 895 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B23 Örebro universitet: Grundutbildning</p></td><td>
<p>15 919 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B25 Mitthögskolan: Grundutbildning</p></td><td>
<p>10 449 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundut-<br>bildning</p></td><td>
<p>5 913 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B29 Malmö högskola: Grundutbildning</p></td><td>
<p>2 361 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning</p></td><td>
<p>2 084 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B35 Högskolan i Borås: Grundutbildning</p></td><td>
<p>7 568 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning</p></td><td>
<p>928 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning</p></td><td>
<p>2 934 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning</p></td><td>
<p>3 409 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning</p></td><td>
<p>2 033 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning</p></td><td>
<p>3 661 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning</p></td><td>
<p>4 810 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:<br>Grundutbildning</p></td><td>
<p>2 471 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbild-<br>ning</p></td><td>
<p>1 348 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B48 Mälardalens högskola: Grundutbildning</p></td><td>
<p>5 334 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El Sveriges medlemskap i Unesco m.m.</p></td><td>
<p>1 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>297 008 000</p></td></tr>
</table>
<p>B52 Enskilda och kommunala<br>högskoleutbildningar m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 544 146 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B52 Enskilda och<br>kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med<br>198 344 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>andra anslag inom utgiftsområdet minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Höjningen av<br>anslaget B52 Enskilda och kommunala högsko-<br>leutbildningar m.m. avser att täcka kostnader som<br>regeringen, genom långsiktiga ramavtal om ut-<br>bildning och forskning med Stiftelsen Hög-<br>skolan i Jönköping respektive Stiftelsen Chal-<br>mers tekniska högskola och Chalmers tekniska<br>högskola AB, är skyldig att betala för viss ingå-<br>ende mervärdesskatt samt för räntekostnader<br>som uppkommit vid försenade utbetalningar.</p>
<p>Medel motsvarande 198 344 000 kronor sak-<br>nas för att fullfölja dessa åtaganden.</p>
<p>Finansiering sker genom att en rad anslag in-<br>om utgiftsområdet minskas.</p>
<p>B53 Särskilda utgifter inom universitet och<br>högskolor m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 391 293 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B53 Särskilda utgif-<br>ter inom universitet och högskolor m.m. ökas med<br>53 664 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>andra anslag inom utgiftsområdet minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Höjningen av<br>anslaget B53 Särskilda utgifter inom universitet<br>och högskolor m.m. behövs främst för att finan-<br>siera av riksdagen tidigare beslutade investeringar<br>i inredning och utrustning för universitet och<br>högskolor enligt regeringens förslag i proposi-<br>tionerna Högre utbildning för ökad kompetens<br>(prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.<br>1992/93:363) och Forskning för kunskap och<br>framsteg (prop. 1992/93:170, bet.<br>1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390). Från och<br>med budgetåret 1994/95 finansieras sådana in-<br>vesteringar genom att universitet och högskolor<br>tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare av-<br>satta medlen för investeringar finansierar i stället<br>lånekostnaderna. Under anslaget har tidigare be-<br>räknats medel för beslutade investeringar vars<br>realiserande sker under efterföljande budgetår.<br>Medel motsvarande 26 164 000 kronor saknas<br>för att finansiera den sista delbetalningen till<br>Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms uni-<br>versitet avseende investeringskostnader i Fy-<br>sikcentrum samt 26 000 000 kronor till Lunds</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>universitet avseende investeringskostnader till<br>Biomedicinskt centrum.</p>
<p>Vidare behövs 1 500 000 kronor för att finan-<br>siera genomförandet av Tempus-programmet<br>under budgetåret 2000.</p>
<p>Finansiering sker genom att en rad anslag in-<br>om utgiftsområdet minskas.</p>
<p>D12 Kungl. biblioteket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 200 811 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget D12 Kungl. biblio-<br>teket ökas med 23 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att andra anslag inom utgiftsområdet<br>minskas.</p>
<p>sudde. Både Nationalmuseum med Prins Eugens<br>Waldemarsudde och Moderna museet drabbades<br>av stora underskott i verksamheten år 1999. Hu-<br>vudsakligen går detta att hänföra till att museer-<br>nas avgiftsinkomster och övriga inkomster detta<br>år blev lägre än budgeterat. För att ge de bägge<br>myndigheterna möjlighet att lösa sina akuta eko-<br>nomiska problem behöver anslaget Hl Centrala<br>museer: Myndigheter ökas med 8 500 000 kronor.</p>
<p>6.3.10 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>A10 Bostadsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 170 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kungl. bibliote-<br>ket (KB) visar i sin halvårsrapport ett prognosti-<br>serat underskott på 23 miljoner kronor. Rege-<br>ringen anser det angeläget att KB får fullfölja de<br>åtaganden och projekt som regeringen ålagt<br>myndigheten.</p>
<p>Finansiering sker genom att en rad anslag in-<br>om utgiftsområdet minskas.</p>
<p>6.3.9 Utgiftsområde 17</p>
<p>Kultur, medier, trossamfund och<br>fritid</p>
<p>Hl Centrala museer: Myndigheter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 641 692 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A10 Bostadsbidrag<br>minskas med 470 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för<br>bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-,<br>boendekostnads- och arbetslöshetsutvecklingen<br>och därmed av den samhällsekonomiska utveck-<br>lingen i stort. Minskande arbetslöshet och ökade<br>reallöner innebär att kostnaderna för bostadsbi-<br>drag minskar. Mot bakgrund av den senaste eko-<br>nomiska bedömningen kan därför anslaget A10<br>Bostadsbidrag minskas med 470 000 000 kronor.</p>
<p>A13 Vissa investeringsbidrag (nytt anslag)</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål inte uppfört något anslag.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Hl Centrala museer:<br>Myndigheter ökas med 8 500 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag Al 3 Vissa<br>investeringsbidrag på 6 000 000 kronor anvisas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med<br>riksdagens beslut (prop. 1998/99:1, utg.omr.17,<br>bet.l998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55) avskildes<br>Moderna museet den 1 juli 1999 från Statens<br>konstmuseer och bildade en egen myndighet.<br>Samtidigt bytte Statens konstmuseer namn till<br>Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I mitten av<br>1990-talet lämnade staten investeringsbidrag för<br>vissa förbättringsåtgärder i bostäder och lokaler.<br>Bidragen finansierades från det på tionde huvud-<br>titeln uppförda reservationsanslaget A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder, som senast budget-<br>året 1995/96 var uppfört på statsbudgeten. Detta</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>anslag kan inte användas efter utgången av år<br>1999. Till följd av överklaganden återstår fortfa-<br>rande vissa äldre utfästelser om bidrag som be-<br>höver infrias. Ett nytt anslag bör anvisas för än-<br>damålet. Regeringen bedömer att högst<br>6 000 000 kronor behövs för ändamålet.</p>
<p>Regeringen avser att finansiera det nya ansla-<br>get genom att dra in motsvarande belopp från<br>det senast år 1999 på statsbudgeten uppförda ra-<br>manslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande<br>av bostäder för studenter m.fl.</p>
<p>6.3.11 Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>A2 Miljöövervakning m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 132 297 000<br>kronor.</p>
<p>att återbetala tillskjutet kapital. Regeringen avser<br>att närmare se över verksamhetens former.</p>
<p>6.3.12 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</p>
<p>A2 Väghållning och statsbidrag</p>
<p>A4 Banhållning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa<br>ändamål uppförda ramanslag på 12 834 719 000<br>kronor för A2 Väghållning och statsbidrag samt<br>6 279 322 000 kronor för A4 Banhållning.</p>
<p>Regeringens förslag: Ramanslaget A2 Miljööver-<br>vakning m.m. får även användas för aktieägartill-<br>skott till AB Svenska Miljöstyrningsrådet om<br>högst 1 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: AB Svenska<br>Miljöstyrningsrådet har bildats av staten, Kom-<br>munförbundet, Industriförbundet och Företa-<br>garnas Riksorganisation. Bolaget registrerar på<br>uppdrag av regeringen företag enligt EU:s frivil-<br>liga miljöledningsystem Eco Management and<br>Audit Scheme (EMAS) samt utför informations-<br>arbete om systemet.</p>
<p>Staten är sedan 1995 huvudägare av AB Svens-<br>ka miljöstyningsrådet med 90 procent av aktie-<br>innehavet. Riksdagen beslutade (prop.<br>1994/95:101, bet. 1994/95:JoU09, rskr.<br>1994/95:86) hösten 1994 att inom ramen för be-<br>fintliga medel på det dåvarande anslaget A2 Bi-<br>drag till miljöarbete under fjortonde huvudtiteln<br>tillföra AB Svenska Miljöstyrningsrådet 1 miljon<br>kronor för att täcka initialkostnader. Därefter<br>beslutade riksdagen (prop. 1995/96:107, bet.<br>1995/96 JoU15, rskr. 1995/96:38) att regeringen<br>fick tillföra ett aktieägartillskott om 2 miljoner<br>kronor. För att möjliggöra att bolaget fullgör si-<br>na uppgifter avseende information om EMAS-<br>systemet kan det bli nödvändigt att tillskjuta yt-<br>terligare ägarkapital. Som villkor skall gälla att<br>överskott från verksamheten skall användas för</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Väghållning och<br>statsbidrag ökas med 80 000 000 kronor och an-<br>slaget A4 Banhållning ökas med 70 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringen bemyndigas att för anslagen A2<br>Väghållning och statsbidrag samt A4 Banhållning,<br>besluta om tidigareläggning av investeringar som<br>ingår i de nationella och regionala infrastruktur-<br>planerna, eller på annat sätt beslutats av riksda-<br>gen, om kommuner eller enskilda förskotterar<br>investeringsutgifterna. Sådan förskottering får<br>aldrig överstiga 30 procent av de medel som un-<br>der respektive anslag är tillgängliga för investe-<br>ringar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sommarens<br>översvämningar kräver extraordinära insatser<br>för att återställa vägnätet och järnvägsnätet.<br>En del av återställningsbehovet bedöms kunna<br>åtgärdas under 2000 medan resterande behov<br>beräknas kunna åtgärdas först under år 2001.<br>De totala kostnaderna för återställningsarbetet<br>har av Vägverket bedömts uppgå till 550 mil-<br>joner kronor, fördelat med 350 miljoner kro-<br>nor 2000 och 200 miljoner kronor 2001. Kost-<br>naden för Banverket bedöms uppgå till 70<br>miljoner kronor under 2000. Samtliga kostna-<br>der för Banverket bedöms falla ut 2000. För<br>att möjliggöra dessa särskilda insatser anser<br>regeringen att anslaget A2 Väghållning och<br>statsbidrag behöver ökas med 80 000 000 kro-<br>nor och anslaget A4 Banhållning behöver ökas<br>med 70 000 000 kronor. I regeringens bud-<br>getförslag för år 2001 ingår ytterligare</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>200 000 000 kronor under anslaget 36:2 Väg-<br>hållning och statsbidrag. Resterande behov av<br>medel för att återställa skadad infrastruktur får<br>Vägverket och Banverket tills vidare finansiera<br>genom omprioriteringar och genom att nyttja<br>sina anslagskrediter.</p>
<p>Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:100<br>bilaga 8, TU26, rskr. 326 och TU25, rskr. 325)<br>får regeringen medge tidigareläggningar av in-<br>vesteringar i vägar och järnvägar om utgifterna<br>förskotteras av kommuner eller enskilda. Det<br>sammanlagda värdet av förskotteringarna får<br>uppgå till högst 20 procent av de medel som är<br>tillgängliga för infrastrukturinvesteringar. Rege-<br>ringen anser att det är en fördel om planerade in-<br>vesteringar kan genomföras tidigare än de anvi-<br>sade anslagsmedlen tillåter eller planen förutser<br>under förutsättning att kommuner eller enskilda<br>förskotterar medel och inga krav ställs på index-<br>uppräkning eller ränta på förskotterat belopp.<br>För att möjliggöra ytterligare tidigareläggningar<br>bör den högsta tillåtna omfattningen av förskot-<br>teringar därför nu höjas från 20 procent till 30<br>procent av de medel som under respektive anslag<br>är tillgängliga för investeringar.</p>
<p>B3 Bidrag till sjöfarten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 405 000 000<br>kronor.</p>
<p>Cl Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader<br>för vissa myndighetsuppgifter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 11 206 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Post- och tele-<br>styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndig-<br>hetsuppgifter skall också kunna användas till att<br>finansiera den marknadskontroll av radio- och<br>teleterminalutrustning som Post- och telestyrel-<br>sen skall bedriva enligt lagen (2000:121) om ra-<br>dio- och teleterminalutrustning.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B3 Bidrag till sjö-<br>farten ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget Dl Ersättning till Statens<br>järnvägar i samband med utdelning från AB<br>Swedcarrier minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bidrag utgår en-<br>ligt förordningen (1996:1559) om statligt bidrag<br>till svensk sjöfart. Ytterligare medel behöver<br>tillföras anslaget. Finansiering sker genom att an-<br>slaget Dl Ersättning till Statens järnvägar i sam-<br>band med utdelning från AB Swedcarrier minskas<br>med 10 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Post- och tele-<br>styrelsen (PTS) ansvarar tillsammans med Elsä-<br>kerhetsverket för marknadskontroll av radio-<br>och teleterminalutrustning. Denna uppgift regle-<br>ras i lagen (2000:121) om radio- och teletermi-<br>nalutrustning som trädde i kraft den 8 april 2000.</p>
<p>Huvuddelen av PTS verksamhetskostnader fi-<br>nansieras genom avgifter. Det finns däremot ing-<br>et lagstöd för PTS att under 2000 ta ut avgifter<br>för finansiering av marknadskontroll av radio-<br>och teleterminalutrustning. Från och med 2001<br>kommer verksamheten att finansieras genom av-<br>giftsuttag.</p>
<p>Regeringen anser att anslaget Cl Post- och te-<br>lestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myn-<br>dighetsuppgifter skall kunna användas till att fi-<br>nansiera kostnader för den marknadskontroll<br>som kommer att bedrivas av Post- och telestyrel-<br>sen under år 2000.</p>
<p>6.3.13 Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag om<br>1 091 500 000 kronor.</p>
<p>155</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting får<br>även användas till att bistå kommuner som har<br>haft betydande kostnader till följd av översväm-<br>ningarna i juli 2000.</p>
<p>Vidare får anslaget användas för analys- och<br>utvecklingsarbete avseende kommunkontosys-<br>temet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer att högst 100 miljoner kronor av anslaget<br>A2 B idrag för särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting behöver användas för att bistå<br>kommuner, som har haft betydande kostnader<br>till följd av översvämningarna i juli 2000. Utan<br>ett sådant stöd finns det risk för att verksamhe-<br>ten i berörda kommuner påverkas negativt. För<br>att få ekonomiskt stöd skall kommunerna ansöka<br>om ersättning hos regeringen, varefter en pröv-<br>ning görs.</p>
<p>Regeringen har nyligen behandlat frågan om<br>kommunkontosystemet, dels i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition (prop. 1999/2000:100),<br>dels i propositionen Vissa kommunalekonomis-<br>ka frågor (prop. 1999/2000:115). Ytterligare ana-<br>lysarbete behöver göras, bl.a. för att förklara de<br>stora variationerna i utbetalningar som föreligger<br>mellan olika kommuner. Vidare är det regering-<br>ens avsikt att inleda ett utvecklingsarbete i syfte<br>att stärka möjligheterna till uppföljning och<br>kontroll av kommunkontosystemet. För detta<br>ändamål bedömer regeringen att högst 1 500 000<br>kronor av anslaget behöver användas.</p>
<p>A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag om<br>18 571 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det kommunala<br>utjämningssystemet syftar till att ge kommuner<br>och landsting likvärdiga ekonomiska förutsätt-<br>ningar. Detta sker genom en utjämning för skill-<br>nader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och<br>för strukturellt betingade kostnadsskillnader<br>(kostnadsutjämning). Utgifterna för utjäm-<br>ningsbidraget belastar anslaget A3 Statligt utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting. In-<br>komsterna från den utjämningsavgift kommuner<br>och landsting betalar till staten redovisas på<br>statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip<br>självfinansierat.</p>
<p>Storleken på utjämningsbidraget respektive<br>utjämningsavgiften fastställs under budgetåret,<br>varför avvikelser kan förekomma i förhållande<br>till det av riksdagen beslutade anslaget. De de-<br>fintiva beräkningarna av Statistiska centralbyrån<br>avseende bidragsåret 2000 visar att omslutningen<br>i utjämningssystemet blir drygt 619 miljoner<br>kronor högre än vad som beräknades i budget-<br>propositionen för 2000. Orsaken är främst att<br>omslutningen i inkomstutjämningen ökat. Den<br>ökade omslutningen innebär att såväl utjäm-<br>ningsbidraget som utjämningsavgiften har ökat.<br>Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte.</p>
<p>Kommunkontosystemet</p>
<p>Regeringens förslag: Den i statens redovisning<br>upptagna fordran som motsvarar underskottet i<br>kommunkontosystemet, dock högst<br>4 300 000 000 kronor, skrivs ned vid utgången av<br>år 2000.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Statligt utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting ökas med<br>619 233 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>den utjämningsavgift som kommuner och lands-<br>ting betalar in till staten ökar i motsvarande om-<br>fattning.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Genom<br>det s.k. kommunkontosystemet, som infördes<br>1996, får kommuner och landsting tillbaka ingå-<br>ende moms. Kommunkontosystemet består av<br>två räntebärande konton hos Riksgäldskontoret,<br>ett för kommuner och ett för landsting. Utgif-<br>terna från kontona finansieras genom ett enhet-<br>ligt tillskottsbelopp per invånare som kommuner<br>respektive landsting betalar. Riksskatteverket<br>fastställer tillskottsbeloppets storlek årligen.<br>Systemet omslöt totalt 27,2 miljarder kronor år<br>1999. Omslutningen har ökat med 4,7 miljarder<br>kronor eller 21 procent sedan systemet infördes.</p>
<p>Under de senaste åren har de av staten fast-<br>ställda tillskottsbeloppen till kommunkontot<br>inte räckt för att täcka utbetalningarna till kom-</p>
<p>156</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>muner och landsting. Vid utgången av år 2000<br>bedöms underskottet i kommunkontosystemet<br>uppgå till högst 4,3 miljarder kronor vilket är nå-<br>got högre än den prognos som angavs i den eko-<br>nomiska vårpropositionen.</p>
<p>Kommunkontosystemet bibehålls år 2001. En<br>utredning tillsattes hösten 1998 med uppgift att<br>analysera och förklara orsakerna till de ökade ut-<br>betalningarna samt den omfördelningseffekt som<br>uppstår på grund av den kollektiva finansiering-<br>en. Utredningen lämnade hösten 1999 betän-<br>kandet Kommunkontosystemet och rättvisan<br>(SOU 1999:133). Ett fortsatt analysarbete av<br>kommunkontosystemet kommer att genomfö-<br>ras. Avsikten är att kommuner och landsting<br>skall lämna betydligt fler uppgifter än i dag vid<br>ansökan om utbetalning ur kommunkontosys-<br>temet. Uppgifterna skall möjliggöra en förbätt-<br>rad uppföljning av kommunkontosystemet. Vi-<br>dare behöver en analys genomföras av de stora<br>variationerna av utbetalningarna mellan olika<br>kommuner respektive landsting. Dessutom på-<br>börjas en analys av hur ansökningarna till syste-<br>met skall kunna kontrolleras samt hur en eventu-<br>ell omprövning av beslut om utbetalning ska<br>kunna göras. Regeringen avser också att tillsätta<br>en arbetsgrupp för att se över systemet som hel-<br>het. Efter dessa analyser avser regeringen att<br>återkomma till riksdagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Grunden för<br>kommunkontosystemet är att det är kommu-<br>nerna och landstingen som skall finansiera sys-<br>temet. Det vore inte rimligt att höja avgiften så<br>mycket att den även täcker det ackumulerade<br>underskottet, bland annat mot bakgrund av de<br>stora variationerna i utbetalningar mellan olika<br>kommuner och landsting. En sådan höjning<br>skulle märkbart påverka kommunernas och<br>landstingens ekonomi. Regeringen föreslår där-<br>för att den i statens redovisning upptagna ford-<br>ran som motsvarar underskottet i kommun-<br>kontosystemet, dock högst 4 300 000 000<br>kronor, skrivs ned vid utgången av år 2000. Un-<br>derskottet har finansierats av Riksgäldskontoret<br>de år då det uppstått. Nedskrivningen påverkar<br>därför inte ytterligare statens lånebehov.</p>
<p>157</p>
<p>Utgiftsramar och<br>politikområden för<br>åren 2001-2003</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>7 Utgiftsramar och politikområden<br>för åren 2001-2003</h1>
<h2>7.1 Utgifternas fördelning på<br>utgiftsområden</h2>
<p>Regeringens förslag: Utgifterna för 2001 fördelas<br>på utgiftsområden enligt tabell 7.2.</p>
<p>Förändring av anslagsbehållningar under 2001<br>beräknas enligt tabell 7.2.</p>
<p>Den preliminära fördelningen av utgifterna på<br>utgiftsområden för åren 2002 och 2003 enligt ta-<br>bell 7.2 godkänns som riktlinje för regeringens<br>budgetarbete.</p>
<p>Regeringen presenterade i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition en preliminär fördelning av ut-<br>gifter på utgiftsområden för åren 2001-2003.<br>Riksdagen godkände förslaget (prop.<br>1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU 20, rskr.<br>1999/2000: 261).</p>
<p>I detta kapitel presenterar regeringen en revi-<br>derad fördelning av utgifterna för år 2001 och en<br>reviderad preliminär fördelning av utgifterna på<br>utgiftsområden för åren 2002 och 2003. Rege-<br>ringens förslag till utgiftsramar för åren<br>2001-2003 samt skillnader i förhållande till de<br>preliminära ramarna i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition redovisas i tabell 7.2. Beräkningarna<br>av fördelningen på utgiftsområden för åren 2002<br>och 2003 är baserade på nu kända förutsättningar<br>vad avser den ekonomiska utvecklingen och nu<br>gällande regelsystem och skall betraktas som<br>preliminära. I bilaga 1 presenteras regeringens<br>budgetförslag för budgetåret 2001 fördelat på ut-<br>giftsområden och anslag.</p>
<p>Regeringen har vid utformningen av sitt bud-<br>getförslag förutsatt att tidigare beslutade utgift-<br>stak för åren 2001-2003 skall ligga fast men tek-<br>niskt anpassas till de förändringar som bl.a. följer<br>av det föreslagna andra steget av inkomst-<br>skattereformen (se avsnitt 4.1.1).</p>
<p>Utgångspunkten för förslaget till preliminära<br>utgiftsramar är också att en tillfredsställande nivå<br>på budgeteringsmarginalen uppnås.</p>
<p>Syftet med de preliminära ramarna i den eko-<br>nomiska vårpropositionen är att ange riktlinjer<br>för budgetarbetet. I förhållande till de preliminä-<br>ra ramarna i vårpropositionen innehåller rege-<br>ringens förslag till utgiftsramar för åren 2001-<br>2003 ett antal väsentliga förändringar, främst till<br>följd av pensionsreformen, det föreslagna andra<br>steget i inkomstskattereformen, omflyttningar av<br>anslag inom arbetsmarknadspolitiken och den<br>föreslagna satsningen på skolan.</p>
<p>De beloppsmässigt största förändringarna av<br>utgiftsområdesramarna 2001-2003 jämfört med i<br>den ekonomiska vårpropositionen förklaras av<br>att anslag flyttats mellan olika utgiftsområden<br>eller mellan statsbudgeten och ålderspensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten. De största<br>omflyttningarna redovisas i tabell 7.1. Om-<br>flyttningarna kommenteras närmare under re-<br>spektive utgiftsområde i avsnitt 7.4.</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>161</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 7.1 Större omflyttningar av utgifter under utgiftsta- I</p>
<p>Iket 2001-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Nya utgiftsområden för arbets-<br>marknad och arbetsliv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 13 Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>32,4</p></td><td>
<p>31,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 14 Arbetsliv</p></td><td>
<p>-34,4</p></td><td>
<p>-32,4</p></td><td>
<p>-31,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Ålderspensionerna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 11 Ek trygghet vid ålderdom</p></td><td></td><td></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 25 Kommunbidrag mm</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-9,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoeffekt på de takbegränsade<br>utgifterna</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
</table>
<p>statsbidraget inom utgiftsområde 25 beräk-<br>ningstekniskt reduceras med 9,5 miljarder kro-<br>nor år 2003.</p>
<p>Till följd av regeringens förslag om att nästa år<br>genomföra det andra steget i den inkomst-<br>skattereform som presenterades i budget-<br>propositionen för 2000 och förslaget om höjt<br>allmänt och särskilt grundavdrag, ökar kommun-<br>sektorns skatteinkomster med 3 miljarder kro-<br>nor från år 2001. Det generella statsbidraget in-<br>om utgiftsområde 25 reducerats därför med<br>motsvarande belopp. Denna förändring föranle-<br>der också en teknisk justering av utgiftstaket, se<br>vidare avsnitt 4.1.1 och 7.4.</p>
<p>Förändringarna för utgiftsområdena 13 Arbets-<br>marknad (tidigare benämnt Ekonomisk trygghet<br>vid arbetslöshet) och 14 Arbetsliv (tidigare be-<br>nämnt Arbetsmarknad och arbetsliv) beror på att<br>anslagen inom det tidigare verksamhetsområdet<br>Arbetsmarknad förs över från utgiftsområde 14<br>till utgiftsområde 13. Överföringen innebär att<br>utgifterna för utgiftsområde 13 ökar med mellan<br>31 och 34 miljarder kronor under perioden<br>2001-2003 och att utgiftsområde 14 minskar<br>med motsvarande belopp. Andra faktorer som<br>bidrar till att ramarna för dessa utgiftsområden<br>förändras är nya prognoser för arbetslösheten<br>och arbetsmarknadspolitiska program.</p>
<p>De stora differenserna år 2003 för utgifts-<br>område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom,<br>utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu-<br>nerna och för ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten beror på övergången till det nya<br>pensionssystemet (se vidare avsnitt 7.4, utgifts-<br>område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom).<br>Från och med 2003 föreslås att finansierings-<br>ansvaret för den bosättningsbaserade delen av<br>folkpensionen förs över från ålderspensionssys-<br>temet vid sidan av statsbudgeten till statsbudge-<br>ten. Detta beräknas leda till en ökning av utgif-<br>terna med 7,5 miljarder kronor för utgiftsområde<br>11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och en<br>motsvarande minskning av utgifterna för ålder-<br>spensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. År<br>2003 ökar dessutom utgifterna för utgiftsområde<br>11 med ytterligare ca 10,5 miljarder kronor p.g.a.<br>att folkpension och pensionstillskott föreslås er-<br>sättas av en skattepliktig garantipension. Om-<br>läggningen leder till att kommunsektorns skat-<br>teinkomster ökar, varför det generella<br></p>
<p>162</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 7.2 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2001-2003 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor 2001, miljoner kronor 2002 - 2003 samt differenser mot 2000 års ekonomiska vårproposition</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>Differens mot vårpropositionen</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgiftsområde</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 316 203</p></td><td>
<p>5 135</p></td><td>
<p>5 021</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 307 655</p></td><td>
<p>1 372</p></td><td>
<p>1 339</p></td><td>
<p>-302</p></td><td>
<p>-228</p></td><td>
<p>-283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td><td>
<p>6 338</p></td><td>
<p>6 483</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>23 973 166</p></td><td>
<p>25 082</p></td><td>
<p>25 726</p></td><td>
<p>-59</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td><td>
<p>2 881</p></td><td>
<p>2 926</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 530 105</p></td><td>
<p>45 508</p></td><td>
<p>44 513</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>-17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>14 966 011</p></td><td>
<p>15 570</p></td><td>
<p>18 185</p></td><td>
<p>-63</p></td><td>
<p>-28</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 941 878</p></td><td>
<p>4 683</p></td><td>
<p>4 717</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>-144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>29 373 625</p></td><td>
<p>30 309</p></td><td>
<p>31896</p></td><td>
<p>2 362</p></td><td>
<p>1 996</p></td><td>
<p>2 159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td><td>
<p>104 402</p></td><td>
<p>107 345</p></td><td>
<p>1875</p></td><td>
<p>1 791</p></td><td>
<p>2 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td><td>
<p>33 150</p></td><td>
<p>50 904</p></td><td>
<p>-384</p></td><td>
<p>-596</p></td><td>
<p>17 518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>47 746 979</p></td><td>
<p>48 930</p></td><td>
<p>50 756</p></td><td>
<p>-425</p></td><td>
<p>-709</p></td><td>
<p>357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td><td>
<p>61429</p></td><td>
<p>61 467</p></td><td>
<p>35 584</p></td><td>
<p>34 011</p></td><td>
<p>34 043</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Arbetsliv</p></td><td>
<p>8 541 971</p></td><td>
<p>8 466</p></td><td>
<p>8 437</p></td><td>
<p>-37 013</p></td><td>
<p>-37 482</p></td><td>
<p>-38 103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Studiestöd</p></td><td>
<p>21 621 806</p></td><td>
<p>24 365</p></td><td>
<p>24 727</p></td><td>
<p>-238</p></td><td>
<p>-226</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>34 845 518</p></td><td>
<p>40 751</p></td><td>
<p>43 202</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>1068</p></td><td>
<p>2 469</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 806 918</p></td><td>
<p>7 965</p></td><td>
<p>8 092</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>-17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>11 634 740</p></td><td>
<p>11 012</p></td><td>
<p>10 613</p></td><td>
<p>-349</p></td><td>
<p>-266</p></td><td>
<p>-269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>4 214 453</p></td><td>
<p>3 352</p></td><td>
<p>3 451</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 Allmän miljö- och naturvärd</p></td><td>
<p>2 200 522</p></td><td>
<p>2 409</p></td><td>
<p>2 593</p></td><td>
<p>184</p></td><td>
<p>187</p></td><td>
<p>185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21 Energi</p></td><td>
<p>2 262 347</p></td><td>
<p>2 085</p></td><td>
<p>1 304</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22 Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 690 313</p></td><td>
<p>24 902</p></td><td>
<p>25 894</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>-186</p></td><td>
<p>-184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 677 015</p></td><td>
<p>13 883</p></td><td>
<p>13 967</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 Näringsliv</p></td><td>
<p>3 517 539</p></td><td>
<p>3 283</p></td><td>
<p>3 254</p></td><td>
<p>321</p></td><td>
<p>306</p></td><td>
<p>359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td><td>
<p>99 338</p></td><td>
<p>92 196</p></td><td>
<p>-2 488</p></td><td>
<p>-2 489</p></td><td>
<p>-11 989</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26 Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>70 925 000</p></td><td>
<p>65 355</p></td><td>
<p>58 120</p></td><td>
<p>1 655</p></td><td>
<p>-315</p></td><td>
<p>-450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td><td>
<p>23 633</p></td><td>
<p>24 330</p></td><td>
<p>-289</p></td><td>
<p>-1162</p></td><td>
<p>-412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>3 000 000</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>-1000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>714 135 767</p></td><td>
<p>720 087</p></td><td>
<p>735 458</p></td><td>
<p>-107</p></td><td>
<p>-5 019</p></td><td>
<p>8 387</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>643 210 767</p></td><td>
<p>654 732</p></td><td>
<p>677 338</p></td><td>
<p>-1 762</p></td><td>
<p>-4 704</p></td><td>
<p>8 837</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>144 579 000</p></td><td>
<p>150 109</p></td><td>
<p>149 462</p></td><td>
<p>-107</p></td><td>
<p>-1 228</p></td><td>
<p>-8 902</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>787 789 767</p></td><td>
<p>804 841</p></td><td>
<p>826 800</p></td><td>
<p>-1 869</p></td><td>
<p>-5 932</p></td><td>
<p>-65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1 210 233</p></td><td>
<p>9 159</p></td><td>
<p>17 200</p></td><td>
<p>-1 131</p></td><td>
<p>2 932</p></td><td>
<p>-2 935</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>789 000 000</p></td><td>
<p>814 000</p></td><td>
<p>844 000</p></td><td>
<p>-3 000</p></td><td>
<p>-3 000</p></td><td>
<p>-3 000</p></td></tr>
</table>
<p>163</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>7.2 De takbegränsade utgifternas<br>förändring i förhållande till<br>bedömningen i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition</p>
<p>Det är flera faktorer som leder till reviderade ut-<br>giftsramar för perioden 2001-2003 jämfört med<br>beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition, utöver det som följer av de tekniska<br>förändringar som redovisats i avsnitt 7.1. Ut-<br>giftsramarna har ändrats till följd av föreslagna<br>satsningar och utgiftsminskningar, reviderade<br>prognoser för de makroekonomiska förut-<br>sättningarna, reviderad pris- och löneomräkning,<br>förändrade volymer inom vissa regelstyrda bi-<br>dragssystem, förändrade prognosmetoder och<br>förändrade prognoser av myndigheternas för-<br>brukning av anslagsbehållningar och utnyttjande<br>av anslagskredit. I tabell 7.3 har förändringen</p>
<p>jämfört med beräkningen i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition av de takbegränsade utgifterna<br>för åren 2001-2003 delats upp på dessa faktorer.</p>
<p>Utgiftsreformer och utgiftsminskningar</p>
<p>Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår att de för-<br>slag till satsningar och utgiftsminskningar som<br>lämnas eller aviseras i denna proposition för åren<br>2001-2003 sammantaget beräknas öka de takbe-<br>gränsade utgifterna med 1,0 miljarder kronor<br>2001, 2,1 miljarder kronor 2002 och 4,5 milarder<br>kronor 2003, jämfört med beräkningarna i 2000<br>års ekonomiska vårproposition. Skillnaderna be-<br>ror främst på satsningarna på skolan (se vidare<br>avsnitt 4.3). År 2003 bidrar även införandet av<br>garantipensionen med 1 miljard kronor, (se vida-<br>re avsnitt 7.4, utgiftsområde 11 Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 7.3 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2000 års ekonomiska vårproposition och 1</p>
<p>budgetpropositionen för 2001. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i 2000 års ekonomiska vårproposition</p></td><td>
<p>789,7</p></td><td>
<p>810,8</p></td><td>
<p>826,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsreformer och utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrade makroekonomiska förutsättningar</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reviderad pris - och löneomräkning</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändringar</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognosfel m.m.</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändrad prognos för anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring före tekniska justeringar</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering mht skattereform etc.</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total utgiftsförändring</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2001</p></td><td>
<p>787,8</p></td><td>
<p>804,8</p></td><td>
<p>826,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>164</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Utgifternas fördelning på utgiftsområden på-<br>verkas av en ändrad bedömning av den allmänna<br>ekonomiska utvecklingen. Anslag som är bero-<br>ende av den makroekonomiska utvecklingen har<br>för åren 2001-2003 justerats med hänsyn till nya<br>antaganden om den ekonomiska utvecklingen<br>jämfört med beräkningen i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition. Denna justering berör huvud-<br>sakligen ett fyrtiotal olika anslag för transfere-<br>ringsändamål.</p>
<p>Jämfört med 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition är de viktigaste förändringarna att<br>KPI beräknas minska, vilket leder till att prisbas-<br>beloppet minskar med 200 respektive 300 kronor<br>år 2002 och 2003. Det lägre basbeloppet medför<br>att de takbegränsade utgifterna för åren 2002 och<br>2003 minskar med ca 1,3 respektive 2,0 miljarder<br>kronor jämfört med beräkningen i vårproposi-<br>tionen. Vidare beräknas antalet personer i ar-<br>betsmarknadspolitiska program minska med<br>20 000 personer 2001, 35 000 personer 2002 och<br>45 000 personer 2003. Detta bedöms medföra att<br>utgifterna minskar med 2,4, 4,7 respektive<br>6,0 miljarder kronor för åren 2001-2003.</p>
<p>I löpande priser minskar bruttonational-<br>inkomsten (BNI) något trots den i fasta priser<br>uppreviderade tillväxten. Detta innebär att ut-<br>giftsramarna för utgiftsområde 7 Internationellt<br>bistånd minskar något. Den reviderade BNI-<br>prognosen medför också att utgifterna för ut-<br>giftsområde 27 Avgiften till den Europeiska ge-<br>menskapen blir något lägre. Sammantaget beräk-<br>nas de förändrade makroekonomiska<br>förutsättningarna medföra att de takbegränsade<br>utgifterna blir 2,8 miljarder kronor lägre år 2001,<br>7,0 miljarder kronor lägre 2002 och 7,9 miljarder<br>kronor lägre 2003 jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Pris- och löneomräkning av anslagen till myndig-<br>heternas förvaltningskostnader</p>
<p>I den inledande fasen av budgetprocessen hante-<br>ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.<br>Dessa anslag räknas om till löpande priser genom<br>att pris- och löneindex knyts till anslagen.</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition gjordes<br>en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen<br>för förvaltningsändamål för 2001 och en pre-<br>liminär pris- och löneomräkning av anslagen för<br>2002 och 2003. Den preliminära pris- och löneom-<br>räkningen baserarar sig bl.a. på löneutvecklingen<br>inom den konkurrensutsatta sektorn. Vid<br>beräkningen av det löneindex som används för</p>
<p>för att räkna om förvaltningsanslagen till löpande<br>priser görs ett avdrag för produktivitets-<br>utvecklingen. Produktivitetsutvecklingen be-<br>räknas som genomsnittet av produktivitets-<br>utvecklingen inom den privata tjänstesektorn<br>under de 10 år som föregår aktuellt budgetår.</p>
<p>På grund av ändringar av anslagsstrukturen,<br>hopslagningar av anslag etc., minskar pris- och<br>löneomräkningsbeloppet 2001 med ca 70 mil-<br>joner kronor jämfört med beräkningen i den<br>ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>För 2002 och 2003 har en ny preliminär pris-<br>och löneomräkning gjorts. Den reviderade be-<br>räkningen baserar sig bl.a. på prognostiserad lö-<br>neutveckling mellan 1999 och 2001 i den kon-<br>kurrensutsatta sektorn. Den nya preliminära<br>pris- och löneomräkningen leder inte till några<br>större förändringar av anslagen för förvaltnings-<br>ändamål åren 2002 och 2003 jämfört med beräk-<br>ningarna i vårpropositionen.</p>
<p>Volymer</p>
<p>Utgiftsramarna kan också förändras till följd av<br>nya prognoser för volymer inom vissa regel-<br>styrda system. De största volymförändringarna<br>prognostiseras inom utgiftsområde 10 Trygghet<br>vid sjukdom och handikapp, där utgifterna be-<br>räknas öka med 1,4 miljarder kronor 2001,<br>1,0 miljarder kronor 2002 och 1,1 miljarder kro-<br>nor 2003 jämfört med beräkningarna i vår-<br>propositionen, främst till följd av ett högre antal<br>förtidspensionärer. Inom utgiftsområde 11 Eko-<br>nomisk trygghet vid ålderdom, utgiftsområde 12<br>Ekonomisk trygghet för familjer och barn, samt<br>inom ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten bidrar minskade volymer istället till att<br>utgifterna minskar med 1,2, 1,9, respektive 2,1<br>miljarder kronor jämfört med bedömningarna i<br>2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Sammantaget beräknas ändrade volymer bidra<br>till att utgiftsområdesramarna ökar med ca<br>0,2 miljarder kronor 2001. För 2002 och 2003<br>beräknas utgiftsområdesramarna minska med 0,9<br>respektive 1,3 miljarder kronor jämfört med be-<br>räkningen i vårpropositionen.</p>
<p>Övrigt, prognosfel m.m.</p>
<p>Revideringar av ramarna kan också orsakas av<br>nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny-<br>tillkommande information, korrigeringar av tidi-<br>gare gjorda fel samt regeländringar utom rege-<br>ringens omedelbara kontroll (EU). Dessa<br>revideringar beräknas bidra till en ökning av ut-<br>gifterna med 4,0, 4,0 respektive 7,8 miljarder</p>
<p>165</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>kronor för åren 2001-2003 jämfört med be-<br>räkningarna i vårpropositionen.</p>
<p>Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg revideras upp till<br>följd av att utgifterna för läkemedel förväntas<br>öka. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och handikapp har bl.a. utgifterna<br>för statliga ålderspensionsavgifter reviderats upp<br>2003, jämfört med beräkningarna i 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition.</p>
<p>Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner medför en ny prognos för det kom-<br>munala utjämningssystemet en upprevidering av<br>utgifterna med 0,6 miljarder kronor per år under<br>perioden 2001-2003.</p>
<p>Trots en i stort sett oförändrad prognos för<br>arbetslösheten förväntas utgifterna för arbets-<br>lösheten öka med 1,4,1,6 respektive 2,3 miljarder<br>kronor åren 2001-2003 jämfört med be-<br>dömningen i den ekonomiska vårpropositionen.<br>Orsaken till detta är att den andel av de arbetslö-<br>sa som uppbär ersättning har ökat.</p>
<p>Från och med 2002 kommer ATP-pen-<br>sionerna att räknas upp med inkomst-<br>utvecklingen. Förändringen medför att ut-<br>gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten ökar med 0,5 miljarder kronor<br>2002 och 1 miljard kronor 2003. I 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition förutsattes att pen-<br>sionerna 2002 och 2003 räknades upp med kon-<br>sumentpriserna.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>Statliga myndigheter har vissa möjligheter att<br>fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram-<br>och reservationsanslag som inte utnyttjas fullt ut<br>kan sparas till efterföljande år. På motsvarande<br>sätt kan en myndighet använda tidigare sparade<br>anslagsmedel som komplement till årets anslag.<br>Myndigheter har också möjligheter att inom vis-<br>sa gränser låna av efterföljande års anslag om<br>medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig.<br>Förskjutningar av detta slag redovisas som en för<br>alla ramanslag och reservationsanslag gemensam<br>beräkningspost kallad minskning (eller ökning)<br>av anslagsbehållningar. Denna post ingår i utgift-<br>staket. För kommande budgetår erhålls en pro-<br>gnos för de takbegränsade utgifterna genom att<br>en beräknad storlek på minskningen av anslags-<br>behållningarna läggs till utgiftsramarna och ål-<br>derspensionssystemets utgifter. Myndigheternas<br>förbrukning av anslagsbehållningar och utnytt-<br>jande av anslagskrediter är en osäker faktor i ut-<br>giftsberäkningen.</p>
<p>Jämfört med bedömningen i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition beräknas nu förbrukningen<br>av anslagsbehållningar bli l,0milarder kronor<br>lägre såväl 2001 som 2002, och oförändrad år<br>2003, och beräknas nu till totalt 3,0, 4,5 respekti-<br>ve 4,0 miljarder kronor för dessa år.</p>
<p>Områden med en stor förbrukning av anslags-<br>behållningar är för år 2001 Internationellt bi-<br>stånd, för 2002 Internationellt bistånd och ut-<br>giftsområde 19 Regional utjämning och utveck-<br>ling samt för år 2003 utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner.</p>
<h2>7.3 Budgeteringsmarginalen och<br>utnyttjande av saldoutrymme</h2>
<p>De offentliga finanserna fortsätter att förbättras.<br>En period med tidvis mycket stora underskott<br>vändes 1998 i ett överskott som under åren fram-<br>över väntas fortsätta att successivt växa från</p>
<p>1,9 procent av BNP 1999 till 3,6 procent av BNP<br>2003.</p>
<p>För år 2001 föreslår regeringen att målet för<br>överskottet i de offentliga finanserna höjs till<br>2,5 procent av BNP (avsnitt 4.1.3). Regeringens<br>förslag till skattesänkningar m.m. innebär att<br>detta mål klaras med en viss marginal. För åren<br>2002 och 2003 gäller tills vidare ett överskottsmål<br>på 2 procent av BNP.</p>
<p>Eftersom de faktiska överskotten väntas bli<br>större än 2 procent under vart och ett av åren</p>
<p>2002 och 2003 har det överskjutande överskottet<br>- det s.k. saldoutrymmet - beräkningstekniskt<br>överförts till hushållen. På vilket sätt de över-<br>skjutande medlen skall utnyttjas kommer rege-<br>ringen att återkomma till, men redovisnings-<br>metoden innebär i princip att ett motsvarande<br>resurstillskott kommer att tillföras hushålls-<br>sektorn i form av skattesänkningar eller i form av<br>nya statliga utgiftsåtaganden. Fastlagda utgiftstak<br>för staten utgör därvidlag en restriktion för hur<br>stor del av det överskjutande överskottet som<br>kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I tabell</p>
<p>7.4 jämförs saldoutrymmet med den budgete-<br>ringsmarginal som finns för respektive år.</p>
<p>Förutsatt att överskottsmålet för 2002 och</p>
<p>2003 ligger fast blir saldoutrymmet för 2002 och<br>2003 30 respektive 37 miljarder kronor. Enligt<br>beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition uppgick saldoutrymmet för dessa år<br>till 36 respektive 59 miljarder kronor. Min-</p>
<p>166</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>skningen av saldoutrymmet beror huvudsakligen<br>på de nu föreslagna skattesänkningarna.</p>
<p>Utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 7.4 Budgeteringsmarginal och saldoutrymme 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>17,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginalen</p></td><td>
<p>beräknas uppgå</p></td><td>
<p>till</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 541</p></td><td>
<p>4 694</p></td><td>
<p>5 014</p></td><td>
<p>5 136</p></td><td>
<p>5 135</p></td><td>
<p>5 021</p></td></tr>
</table>
<p>1,2 miljarder kronor 2001, 9,2 miljarder kronor<br>2002 och till 17,2 miljarder kronor 2003. Budge-<br>teringsmarginalen för åren 2001 och 2003 har<br>därmed minskat med 1,1 respektive 2,9 milarder<br>kronor i förhållande till beräkningen i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition. För år 2002 har<br>budgeteringsmarginalen ökat med 2,9 milarder<br>kronor. Regeringen kommer att följa utgifts-<br>utvecklingen under åren 2001-2003 mycket noga<br>och kommer att besluta eller föreslå åtgärder om<br>dessa marginaler inte visar sig vara tillräckliga.</p>
<h2>7.4 Genomgång av utgiftsområden</h2>
<p>I följande avsnitt gör regeringen en kortfattad<br>beskrivning av varje utgiftsområde. I tabellform<br>redovisas utfallet för 1999, anvisade medel för<br>2000 (inklusive beslut på tilläggsbudget i sam-<br>band med 2000 års ekonomiska vårproposition),<br>beräknat utfall för 2000, förslag till ram för 2001<br>samt preliminära utgiftsramar för åren 2002-<br>2003 i löpande priser.</p>
<p>Utgiftsprognoserna för budgetåret 2000 avvi-<br>ker i vissa fall från anvisade medel på stats-<br>budgeten. Detta beror bl.a. på att anslags-<br>sparanden och reservationer förbrukas samt på<br>förändrade antaganden om den ekonomiska ut-<br>vecklingen.</p>
<p>Alla utgiftsområdestexter inleds med en redo-<br>görelse över vilka politikområden som ingår i ut-<br>giftsområdet. I avsnitt 7.5 sker sedan en genom-<br>gång av samtliga politikområden. I<br>politikområdesavsnittet redovisas de mål för<br>verksamheten som regeringen har ställt upp för<br>respektive politikområde.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo-<br>krati och politikområdet Mediepolitik.</p>
<p>I utgiftsområdet ingår även anslagen Kungliga<br>hov- och slottsstaten, Regeringskansliet m.m,<br>Stöd till politiska partier, riksdagens ledamöter<br>och partier m.m., riksdagens förvaltnings-<br>kostnader och Riksdagens ombudsmän.</p>
<p>De prioriteringar som gjorts inom utgifts-<br>området, genom förändrade resurser, är i huvud-<br>sak omfördelningar från riksdagens förvaltnings-<br>anslag till anslagen riksdagens ombudsmän samt<br>riksdagens ledamöter och partier.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av att en central<br>säkerhetsfunktion flyttar från utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell samverkan<br>till Regeringskansliets anslag under utgifts-<br>område 1. Ytterligare en förklaring är att den hy-<br>resökning som riksdagens förvaltningsstyrelse<br>föreslog för Riksdagens ombudsmän, och som<br>finns intagen i 2000 års ekonomiska vårproposi-<br>tion, nu finansieras via en nedjustering av riksda-<br>gens förvaltningsanslag.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>5 316 miljoner kronor 2001. Ramen för politik-<br>området Demokrati uppgår till 65 miljoner kro-<br>nor. Ramen för politikområdet Mediepolitik<br>uppgår till 726 miljoner kronor varav 691 mil-<br>joner kronor anvisas under utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1515</p></td><td>
<p>1 572</p></td><td>
<p>1 709</p></td><td>
<p>1 308</p></td><td>
<p>1 372</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdet Effektiv<br>statsförvaltning och politikområdet Finansiella<br>system och tillsyn samt det på politikområde<br>ofördelade anslaget för Riksdagens revisorer.</p>
<p>167</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>De prioriteringar som gjorts inom utgifts-<br>området är av begränsad omfattning och avser<br>resurstillskott för ekonomisk statistik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av att delar av<br>anslag som disponeras av Riksgäldskontoret och<br>vissa nämnder överförts till andra utgifts-<br>områden.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>1 308 miljoner kronor 2001. Ramen för politik-<br>området Effektiv statsförvaltning uppgår till<br>8 295 miljoner kronor varav 793 miljoner kronor<br>anvisas under utgiftsområdet. Ramen för politik-<br>området Finansiella system och tillsyn uppgår till<br>519 miljoner kronor varav 490 miljoner kronor<br>anvisas under utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>klaras i huvudsak av överföring av verksamhet till<br>skatteförvaltningen rörande registrering av bo-<br>uppteckningar samt överföring av medel till Sta-<br>tens instutionsstyrelse till följd av ökade kostna-<br>der inom ramen för sluten ungdomsvård.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>23 973 miljoner kronor 2001. Ramen för politik-<br>området Rättsväsendet uppgår till 22 611 mil-<br>joner kronor, eftersom exekutionsväsendet till-<br>hör politikområde Skatt, tull och exekution.</p>
<p>Utgiftsområde 5</p>
<p>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 877</p></td><td>
<p>2 808</p></td><td>
<p>3 089</p></td><td>
<p>2 908</p></td><td>
<p>2 881 2 926</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>6 229</p></td><td>
<p>6 207</p></td><td>
<p>6 338 6 483</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt,<br>tull och exekution.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition förkla-<br>ras i huvudsak av överföring av verksamhet från<br>domstolsväsendet till skatteförvaltningen röran-<br>de hantering av bouppteckningar samt ny pris-<br>och löneomräkning.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till</p>
<p>6 207 miljoner kronor 2001. Ramen för politi-<br>kområde Skatt, tull och exekution uppgår till</p>
<p>7 569 miljoner kronor, varav 6 207 miljoner kro-<br>nor anvisas under utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 4</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utri-<br>kes- och säkerhetspolitik. Förändringen av ut-<br>giftsområdesramen jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition förklaras i<br>huvudsak av kompensation för vissa valutakurs-<br>förändringar samt överföring till utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>2 908 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 6<br>Totalförsvar</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44 264</p></td><td>
<p>46 661</p></td><td>
<p>45 700</p></td><td>
<p>46 530</p></td><td>
<p>45 508</p></td><td>
<p>44 513</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22 262</p></td><td>
<p>22 744</p></td><td>
<p>23 508</p></td><td>
<p>23 973</p></td><td>
<p>25 082</p></td><td>
<p>25 726</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Försvars-<br>politik och Skydd mot olyckor.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>46 530 miljoner kronor 2001, varav ramen för<br>politikområdet Förvarspolitik beräknas uppgå till<br>45 445 miljoner kronor och ramen för politik-<br>området Skydd mot olyckor beräknas uppgå till<br>1 085 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts-<br>väsendet.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition för-<br></p>
<p>168</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 7<br>Internationellt bistånd</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12418</p></td><td>
<p>13 237</p></td><td>
<p>15 110</p></td><td>
<p>14 966</p></td><td>
<p>15 570</p></td><td>
<p>18 185</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete och Samarbete<br>med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition för-<br>klaras av den nedreviderade BNI-prognosen,<br>som minskar biståndsanslaget 2001 med 34 mil-<br>joner kronor samt förändrade asylavräkningar,<br>som minskar biståndsanslaget med 29 miljoner<br>kronor.</p>
<p>I enlighet med regeringens vårproposition är</p>
<p>2001 års biståndsram 0,73 procent av BNI. År</p>
<p>2002 ökas den till att motsvara 0,74 procent av<br>BNI och 2003 till 0,81 procent av BNI. Ramen<br>för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>14 966 miljoner kronor 2001, varav 14 066 mil-<br>joner kronor till Internationellt utvecklings-<br>samarbete och 900 miljoner kronor till Sam-<br>arbete med Central och Östeuropa.</p>
<p>Utgiftsområde 8<br>Invandrare och flyktingar</p>
<p>något och att utgifterna för kommunersättningar<br>ökar.</p>
<p>Utgiftsområdesramen förändras också till<br>följd av att sammanlagt 82,5 miljoner kronor för<br>sysselsättningsskapande åtgärder för invandrare<br>överförs till utgiftsområdena 13,16 och 24.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>4 942 miljoner kronor 2001 varav ramen för po-<br>litikområdet Integrationspolitik beräknas uppgå<br>till 2 406 miljoner kronor, ramen för politikom-<br>rådet Storstadspolitik beräknas uppgå till<br>565 miljoner kronor, ramen för politikområdet<br>Migrationspolitik beräknas uppgå till<br>1 963 miljoner kronor och ramen för politik-<br>området Minoritetspolitik beräknas uppgå till<br>8 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 9<br>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 519</p></td><td>
<p>27 488</p></td><td>
<p>28 529</p></td><td>
<p>29 374</p></td><td>
<p>30 309</p></td><td>
<p>31 896</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 402</p></td><td>
<p>4 901</p></td><td>
<p>4 542</p></td><td>
<p>4 942</p></td><td>
<p>4 683</p></td><td>
<p>4 717</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Mig-<br>rationspolitik, Integrationspolitik, Storstads-<br>politik och Minoritetspolitik.</p>
<p>De prioriteringar som gjorts inom utgifts-<br>området genom förändrade resurser är att Mig-<br>rationsverket tillförs 15 miljoner kronor 2001.<br>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering till-<br>förs 4 miljoner kronor. Därutöver sker vissa<br>omprioriteringar inom utgiftsområdet.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med bedömningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av volym-<br>förändringar till följd av antagande om ett ökat<br>antal asylsökande och en snabbare ärende-<br>hantering vid Migrationsverket och Utlännings-<br>nämnden. Sammantaget leder detta till att utgif-<br>terna för mottagande av asylsökande minskar</p>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Hälso-<br>och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Socialtjänst-<br>politik, Äldrepolitik, Barnpolitik, Forsknings-<br>politik och Handikappolitik. De beräknade ut-<br>gifterna för utgiftsområdet har för 2001 revide-<br>rats upp i förhållande till beräkningarna i den<br>ekonomiska vårpropositionen med ca 2 363<br>miljoner kronor.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningarna i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras bland annat av att ut-<br>gifterna för den statliga assistansersättningen<br>ökar med anledning av införandet av rätten att<br>behålla assistans efter fyllda 65 år. Regeringen<br>föreslår också i denna proposition att utgifts-<br>området ökar med 50 miljoner kronor 2001,<br>75 miljoner kronor 2000 och 100 miljoner kro-<br>nor 2001 för att genomföra en nationell hand-<br>lingsplan för alkoholskadeförebyggande insatser.<br>Vidare föreslår regeringen att den tidigare beslu-<br>tade satsningen på tandvården om 200 miljoner<br>kronor årligen från 2002 tidigareläggs till 2001.<br>Regeringen föreslår därför att utgiftsområdet<br>skall öka med 100 miljoner kronor 2001. Rege-<br>ringen återkommer under 2001 med förslag om<br>hur de extra medlen för tandvården skall använ-<br>das. Därutöver föreslår regeringen att ytterligare<br>42 miljoner kronor tillförs utgiftsområdet med</p>
<p>169</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>anledning av att fler personer än tidigare kom-<br>mer att beviljas ersättning från Steriliseringser-<br>sättningsnämnden. Vidare ökas utgiftsområdet<br>till följd av att utgifterna för läkemedel förväntas<br>öka.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>29 374 miljoner kronor 2001 varav Hälso- och<br>sjukvård uppgår till 20 miljarder kronor, Folk-<br>hälsa till 0,5 miljarder kronor, Socialtjänstpolitik<br>till 0,7 miljarder kronor, Äldrepolitik till 0,3 mil-<br>arder kronor, Barnpolitik till 0,02 miljarder kro-<br>nor, Forskningspolitik till 0,3 miljarder kronor<br>och Handikappolitik till 7,7 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgifter Anslag Prognos Förslag ________Beräknat________</p>
<p><sub>mm</sub>1999^2000 2001 2002^ 2003</p>
<p>88 477 93 970 98 198 101 950 104 402 107 345</p>
<p>tidspensionssystemet inte genomförs under 2001<br>och 2002.</p>
<p>I förhållande till 2000 års ekonomiska vårpro-<br>position beräknas utgifterna för 2001 öka med</p>
<p>1,9 miljarder kronor. Ökningen beror på ökade<br>utgifter för förtidspension, men även ökade ut-<br>gifter för sjukpenning och rehabilitering bidrar<br>till den höjda nivån.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>101 950 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 11</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34 450</p></td><td>
<p>33 619</p></td><td>
<p>33 615</p></td><td>
<p>33 780</p></td><td>
<p>33 150</p></td><td>
<p>50 904</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Er-<br>sättning vid arbetsoförmåga.</p>
<p>Den kraftiga avvikelsen mellan anslagna medel<br>och nuvarande prognos förklaras främst av ut-<br>fallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering<br>m.m. Utgifterna för sjukpenning har även i år<br>ökat p.g.a. en ökad sjukfrånvaro och utgiftspro-<br>gnosen har successivt reviderats. För att täcka de<br>ökade utgifterna har riksdagen anslagit ytterliga-<br>re 1,5 miljarder kronor i tilläggsbudget för 2000.<br>Även utgifterna för förtidspensioner uppvisar en<br>viss ökning, vilken kommer av den kraftiga ök-<br>ningen i antalet långa sjukfall de senaste åren.</p>
<p>Regeringen har övervägt det förslag som redo-<br>visas i Beräkningsunderlag för dagersättning -<br>sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19)<br>och kommit fram till att förslaget inte bör ge-<br>nomföras. Arbetet bedrivs vidare i den arbets-<br>grupp inom regeringskansliet som skall utarbeta<br>en handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå<br>åtgärder som bryter den negativa utvecklingen<br>inom området. Utredningsarbetet med att re-<br>formera systemet med förtidspension har avslu-<br>tats under sommaren och omgående sänts ut på<br>remiss. Det reformerade förtids-<br>penisonssystemet skall, med hänsyn till genom-<br>förandet av det reformerade ålderspensions-<br>systemet, träda i kraft den 1 januari 2003. Rege-<br>ringen föreslår därför att den sedan tidigare be-<br>slutade antagandepoängsbesparingen inom för-</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-<br>nomisk äldrepolitik.</p>
<p>Andelen pensionärer med ATP beräknas de<br>närmaste åren öka och färre pensionärer blir<br>därmed berättigade till pensionstillskott. Denna<br>tendens till minskade utgifter uppvägs dock ge-<br>nom att regeringen dels i propositionen Anpass-<br>ningar i ålderspensionssystemet inför 2001 m.m.<br>(prop. 1999/2000:138), dels i denna proposition<br>föreslår förbättringar för pensionärer med de<br>lägsta inkomsterna. Förbättringarna återfinns<br>främst inom bostadstillägget till pensionärer.</p>
<p>Utöver reformerna som aviserades i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition föreslås nu att ytter-<br>ligare 30 miljoner kronor tillskjuts det särskilda<br>bostadstillägget till pensionärer (SBTP). Rege-<br>ringen avser att återkomma under 2001 med för-<br>slag till regeländringar.</p>
<p>Sammantaget innebär förbättringarna att ra-<br>men för utgiftsområdet föreslås öka med ca<br>0,2 miljarder kronor 2001.</p>
<p>Jämfört med de ramar för utgiftsområdet som<br>angavs i 2000 års ekonomiska vårpropsition ökar<br>utgiftsområdets omfattning med ca 17,5 milj-<br>arder kronor 2003. Det finns i huvudsak två or-<br>saker till denna kraftiga ökning. För det första<br>förs utgifterna för den bosättningsbaserade delen<br>av folkpensionen (7,5 miljarder kronor) från ål-<br>derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten<br>till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ål-<br>derdom. För det andra ersätts 2003 folkpension<br>och pensionstillskott av garantipension enligt de<br>reformerade ålderspensionsreglerna. Den nya ga-<br>rantipensionen är till skillnad från folkpensionen</p>
<p>170</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>och pensionstillskottet en fullt beskattad förmån<br>vilket innebär att utgifterna ökar brutto med ca</p>
<p>10.5 miljarder kronor. I denna proposition görs<br>ett beräkningstekniskt antagande att ca</p>
<p>9.5 miljarder kronor av denna utgiftsökning<br>kommer att motsvaras av ökade skatteinkomster<br>för landets kommuner och därmed görs också en<br>preliminär neddragning av det generella statsbi-<br>draget till kommunerna (Utgiftsområde 25) med<br>motsvarande belopp. Dessa belopp kan dock<br>komma att justeras vid den slutliga regleringen i<br>budgetpropositionen för 2003.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>33 780 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 12</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41 175</p></td><td>
<p>44 768</p></td><td>
<p>44 569</p></td><td>
<p>47 747</p></td><td>
<p>48 930</p></td><td>
<p>50 756</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-<br>nomisk familjepolitik.</p>
<p>I enlighet med vad som redovisades i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition föreslår regeringen<br>att barnbidraget höjs med 100 kronor per barn<br>och månad den 1 januari 2001. Flerbarnstillägget<br>höjs i motsvarande mån. Förslaget beräknas<br>medföra ökade utgifter med 2 175 miljoner kro-<br>nor per år.</p>
<p>Regeringen föreslår också att adoptions-<br>kostnadsbidraget höjs med 16 000 kronor. Det<br>innebär en höjning av bidraget från 24 000 kro-<br>nor till 40 000 kronor. Förslaget föreslås träda i<br>kraft den 1 januari 2001 och medföra ökade ut-<br>gifter med 16 miljoner kronor per år.</p>
<p>Regeringen föreslår att rätten till underhålls-<br>stöd inträder först månaden efter den månad för-<br>äldrarna flyttat isär. Utbetalningen flyttas där-<br>med fram en månad. Förslaget beräknas medföra<br>en besparing med 50 miljoner kronor. Förslaget<br>är en anpassning till rådande regelverk för barn-<br>bidrag och bostadsbidrag och föreslås träda i<br>kraft den 1 februari år 2001.</p>
<p>Regeringen avser att under hösten förelägga<br>riksdagen en proposition med förslag till vissa<br>förändringar inom föräldraförsäkringen. I pro-<br>positionen kommer bl.a. ett återinförande av<br>kontaktdagarna i föräldraförsäkringen att före-<br>slås. Förslaget beräknas medföra ökade utgifter<br></p>
<p>med 60 miljoner kronor 2001, 160 miljoner kro-<br>nor 2002 och med 280 miljoner kronor 2003.</p>
<p>Regeringen har övervägt det förslag som redo-<br>visas i Beräkningsunderlag för dagersättning -<br>sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19)<br>och kommit fram till att förslaget inte bör ge-<br>nomföras. Arbetet bedrivs vidare i den arbets-<br>grupp inom Regeringskansliet som skall utarbeta<br>en handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå<br>åtgärder som bryter den negativa utvecklingen<br>inom området.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med bedömningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av att barnafö-<br>dandet beräknas bli lägre. I förhållande till vad<br>som angavs i den ekonomiska vårpropositionen<br>beräknas ramen minska med 425 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>47 747 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 13<br>Arbetsmarknad</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35 448</p></td><td>
<p>30 573</p></td><td>
<p>33 498</p></td><td>
<p>63 031</p></td><td>
<p>61 429</p></td><td>
<p>61 467</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets-<br>marknadspolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition förkla-<br>ras i huvudsak av att det under utgiftsområde 14<br>tidigare verksamhetsområdet arbetsmarknad nu<br>ingår i utgiftsområdet. Utgiftsområdet föreslås<br>samtidigt byta namn från Ekonomisk trygghet<br>vid arbetslöshet till Arbetsmarknad.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet som är identiskt<br>med politikområdet föreslås uppgå till<br>63 031 miljoner kronor 2001.</p>
<p>171</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 14</p>
<p>Arbetsliv</p>
<p>Utgiftsområde 16</p>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48 795</p></td><td>
<p>45 917</p></td><td>
<p>42 163</p></td><td>
<p>8 542</p></td><td>
<p>8 466 8 437</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29 148</p></td><td>
<p>32 535</p></td><td>
<p>31 743</p></td><td>
<p>34 846</p></td><td>
<p>40 751</p></td><td>
<p>43 202</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Arbets-<br>liv, Jämställdhet och Effektiv statsförvaltning.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition för-<br>klaras i huvudsak med att det tidigare verk-<br>samhetsområdet Arbetsmarknad överförts till<br>utgiftsområde 13. Vidare föreslås en ökning av<br>anslaget till Arbetarskyddsverket med 50 mil-<br>joner kronor. Utgiftsområdet föreslås samtidigt<br>byta namn från Arbetsmarknad och arbetsliv till<br>Arbetsliv.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>8 542 miljoner kronor 2001, varav ramen för po-<br>litikområdet Effektiv statsförvaltning beräknas<br>uppgå till 7 502 miljoner kronor, ramen för poli-<br>tikområdet Arbetslivspolitik beräknas uppgå till<br>1 007 miljoner kronor och ramen för politikom-<br>rådet Jämställdhetspolitik beräknas uppgå till<br>33 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 15<br>Studiestöd</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 676</p></td><td>
<p>20 442</p></td><td>
<p>18 898</p></td><td>
<p>21 622</p></td><td>
<p>24 365</p></td><td>
<p>24 727</p></td></tr>
</table>
<p>Samtliga anslag under utgiftsområdet tillhör po-<br>litikområdet Utbildningspolitik som redovisas<br>under utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning.</p>
<p>Förändringarna av utgiftsområdesramarna för<br>åren 2001 och 2002 jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition förklaras<br>huvudsakligen av neddragningar av platser inom<br>kunskapslyftet inklusive folkbildningen, vilket<br>minskar behovet av studiestöd för vuxen-<br>studerande. För 2003 beräknas ett ökat behov av<br>vuxenstudiestöd jämfört med vad som be-<br>räknades i vårpropositionen vilket medför en nå-<br>got högre utgiftsområdesram 2003.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>21 622 miljoner kronor 2001.</p>
<p>1 utgiftsområdet ingår politikområdena Stor-<br>stadspolitik, Utbildningspolitik och Forsknings-<br>politik.</p>
<p>För 2001-2003 har utgiftsområdesramarna<br>ökats med 101, 1 068 respektive 2 469 miljoner<br>kronor jämfört med beräkningarna i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition. Detta är främst en<br>följd av den föreslagna satsningen på skolan.<br>Förändringarna förklaras även av den nya organi-<br>sationen för forskningsfinansiering (prop.<br>1999/2000:81, bet 1999/2000:UbU17, rskr.<br>1999/2000:127) och förslagen i propositionen<br>Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3)<br>som regeringen överlämnade till riksdagen den<br>15 september 2000. I utgiftsområdesramarna har<br>vidare beräknats 5 miljoner kronor till Science<br>Center.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>34 846 miljoner kronor 2001. Ramen för utgifts-<br>området föreslås uppgå till 34 846 miljoner kro-<br>nor 2001. Ramen för politikområde Stor-<br>stadspolitik uppgår till 785 miljoner kronor, var-<br>av 220 miljoner kronor anvisas under utgifts-<br>området. Ramen för politikområde Forsknings-<br>politik uppgår till 4 439 miljoner kronor, varav</p>
<p>2 573 miljoner kronor anvisas under utgifts-<br>området.</p>
<p>Utgiftsområde 17</p>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 554</p></td><td>
<p>7 588</p></td><td>
<p>7 620</p></td><td>
<p>7 807</p></td><td>
<p>7 965</p></td><td>
<p>8 092</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Kultur-<br>politik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folk-<br>rörelsepolitik, delar av politikområdena Finasiella<br>systemet och tillsyn samt Utbildningspolitik och<br>Forskningspolitik.</p>
<p>De prioriteringar som gjorts inom utgifts-<br>området genom förändrade resurser är satsningar<br>på i första hand konstnärernas villkor samt kul-</p>
<p>172</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>turinstitutionema, främst de centrala och regio-<br>nala museerna.</p>
<p>Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört<br>med bedömningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras av ytterligare reformmedel<br>på 18 miljoner kronor. Därtill ökar utgifts-<br>området till följd av ökade kostnader för premier<br>för statsbidrag till icke-statliga arbetsgivare vars<br>anställda är anslutna till de statliga avtals-<br>försäkringarna.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås 2001 uppgå<br>till 7 807 miljoner kronor varav politikområdet<br>Kulturpolitik uppgår till 4 513 miljoner kronor,<br>politikområdet Ungdomspolitik uppgår till<br>107 miljoner kronor och politikområdet Folk-<br>rörelsepolitik uppgår till 493 miljoner kronor.<br>Ramen för politikområdet Mediepolitik uppgår<br>till 726 miljoner kronor varav 35 miljoner kronor<br>anvisas under utgiftsområdet. Inom utgifts-<br>området anvisas dessutom 2 596 miljoner kronor<br>inom ramen för politikområdet Utbildnings-<br>politik, 35 miljoner kronor inom ramen för poli-<br>tikområdet Forskningspolitik och 29 miljoner<br>kronor inom ramen för politikområdet Finansi-<br>ella systemet och tillsyn.</p>
<p>Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p>
<p>Anslaget för investeringar som främjar ekolo-<br>gisk hållbarhet vid bostadsbyggande minskas</p>
<p>2001 med 115 miljoner kronor. Anslaget till lo-<br>kala investeringsprogram minskas med<br>50 miljoner kronor 2001 och 65 miljoner kronor</p>
<p>2002 och 2003 för att finansiera insatser inom<br>utgiftsområde 16,20 och 23.</p>
<p>Länsstyrelserna och de regionala självstyrelse-<br>organen tillförs 46 miljoner kronor för struktur-<br>fondsadministration genom överföring från ut-<br>giftsområdena 13 och 19. Länsstyrelserna till-<br>förs också 15 miljoner kronor för miljötillsyn<br>genom överföring från utgiftsområde 20.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>11 635 miljoner kronor 2001, varav ramen för<br>politikområdet Bostadspolitik beräknas uppgå<br>till 3 615 miljoner kronor, ramen för politik-<br>området Regional samhällsorganisation beräknas<br>uppgå till 1 890 miljoner kronor, del av ramen<br>för politikområdet Ekonomisk familjepolitik be-<br>räknas uppgå till 4 760 miljoner kronor och del<br>av ramen för politikområdet Miljöpolitik beräk-<br>nas uppgå till 1 370 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 19<br>Regional utjämning och utveckling</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 720</p></td><td>
<p>3 485</p></td><td>
<p>3 371</p></td><td>
<p>4214</p></td><td>
<p>3 352</p></td><td>
<p>3 451</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 172</p></td><td>
<p>15 093</p></td><td>
<p>12 760</p></td><td>
<p>11 635</p></td><td>
<p>11 012</p></td><td>
<p>10 613</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads-<br>politik och Regional samhällsorganisation samt<br>del av politikområdena Ekonomisk familjepolitik<br>och Miljöpolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av att anslagen<br>för byggforskning överförs till det nya forsk-<br>ningsrådet för miljö, areella näringar och sam-<br>hällsbyggande under utgiftsområde 20. Som en<br>följd av överföringarna minskar utgiftsområdet<br>med ca 135 miljoner kronor.</p>
<p>Bostadsbidraget minskar med i genomsnitt<br>100 miljoner kronor respektive år 2001-2003<br>jämfört med beräkningen i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition. Detta beror på att löner och sys-<br>selsättning beräknas öka vilket medför att färre<br>familjer blir berättigade till bostadsbidrag.</p>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Reg-<br>ionalpolitik och IT, tele och post.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition för-<br>klaras i huvudsak av att medel överförs till ut-<br>giftsområde 18 32:1 Länsstyrelserna m.m. och<br>32:2 Regionala självstyrelseorgan för att finansiera<br>strukturfondsadministrationen. Dessutom kom-<br>mer Statens institut för regionalforskning att<br>överföras till utgiftsområde 24 i samband med att<br>en ny myndighetsstruktur inom näringslivs-<br>området införs. Slutligen överförs medel från ut-<br>giftsområde 13 som en del av finansieringen av-<br>seende IT-infrastruktur.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>4 214 miljoner kronor 2001.</p>
<p>173</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1632</p></td><td>
<p>1 721</p></td><td>
<p>1 783</p></td><td>
<p>2 201</p></td><td>
<p>2 409 2 593</p></td></tr>
</table>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>2 262 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 22</p>
<p>Kommunikationer</p>
<p>1 utgiftsområdet ingår politikområdet Miljö-<br>politik och del av politikområdet Forsknings-<br>politik.</p>
<p>Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av den nya or-<br>ganisationen för forskningsfinansiering. Rege-<br>ringen föreslår att ett nytt forskningsråd för<br>miljö, areella näringar och samhällsbyggande bil-<br>das 2001 och att två nya anslag uppförs för detta<br>ändamål under utgiftsområde 20. Anslagen till-<br>förs medel från anslag som finansierar forskning<br>inom utgiftsområdena 16, 18, 20 och 23. Som en<br>följd ökar utgiftsområdesramen 2001 med cirka<br>165 miljoner kronor jämfört med beräkningen i<br>2000 års ekonomiska vårproposition. Regeringen<br>beräknar också en förstärkning av resurserna för<br>miljöövervakning med ytterligare 20 miljoner<br>kronor årligen för perioden 2001-2003. Slutligen<br>överförs 15 miljoner kronor till utgiftsområde 18<br>2003. Medlen tillförs länsstyrelsernas miljötill-<br>syn.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till</p>
<p>2 201 miljoner kronor 2001, varav politik-<br>området Miljöpolitik 1 191 miljoner kronor och<br>del av politikområdet Forskningspolitik<br>209 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 21<br>Energi</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 629</p></td><td>
<p>25 669</p></td><td>
<p>26 380</p></td><td>
<p>24 690</p></td><td>
<p>24 902</p></td><td>
<p>25 894</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena IT,<br>tele och post och Transportpolitik samt del av<br>politikområde Miljöpolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen för<br>2000 och 2001 jämfört med 2000 års ekonomiska<br>vårproposition förklaras främst av anslagshöj-<br>ningar till följd av översvämningarna under<br>sommaren 2000 samt att forskningsmedel över-<br>förts till annat utgiftsområde fr.o.m. 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>24 690 miljoner kronor 2001, fördelade på politi-<br>kområdet IT, tele och post 559 miljoner kronor,<br>Transportpolitik 23 928 miljoner kronor och<br>Miljöpolitik 203 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 23</p>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 925</p></td><td>
<p>9 733</p></td><td>
<p>10 370</p></td><td>
<p>13 677</p></td><td>
<p>13 883</p></td><td>
<p>13 967</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 101</p></td><td>
<p>1 880</p></td><td>
<p>1 948</p></td><td>
<p>2 262</p></td><td>
<p>2 085</p></td><td>
<p>1304</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdet Energi-<br>politik.</p>
<p>Ett fortsatt stöd för småskalig elproduktion<br>under åren 2001 och 2002 med 210 miljoner<br>kronor per år finansieras genom omprio-<br>riteringar inom utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområdesramen för 2001 är oförändrad<br>jämfört med den beräkning som gjordes i 2000<br>års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Livs-<br>medelspolitik, Landsbygdspolitik, Djurpolitik,<br>Samepolitik och Skogspolitik. Inom utgifts-<br>område 23 finns dessutom anslag tillhöriga poli-<br>tikområdena Utbildningspolitik och Forsk-<br>ningspolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition förklaras i huvudsak av att rege-<br>ringen föreslår förstärkningar om totalt<br>25 miljoner kronor årligen under perioden 2001-<br>2003. Förstärkningen består av ett nytt investe-<br>ringsbidrag för plantering av ädellövskog, resur-<br>ser till inventering och skydd av hotade småbio-<br>toper samt förstärkning av verksamheten vid<br>Artdatabanken. Ersättning för viltskador föreslås<br>öka med 15 miljoner kronor åren 2002 och 2003.</p>
<p>174</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Dessutom flyttas medel för Skogs- och jordbru-<br>kets forskningsråd till det nya forskningsrådet<br>inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och natur-<br>vård.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>13 677 miljoner kronor 2001, varav politik-<br>området Skogspolitik 478 miljoner kronor, poli-<br>tikområdet Djurpolitik 372 miljoner kronor, po-<br>litikområdet Livsmedelspolitik 7 594 miljoner<br>kronor, politikområdet Landsbygdspolitik<br>3 755 miljoner kronor, politikområdet Same-<br>politik 52 miljoner kronor varav 37 miljoner<br>kronor anvisas inom utgiftsområdet. I utgifts-<br>området ingår även delar av politikområdet Ut-<br>bildningspolitik varav 1 199 miljoner kronor an-<br>visas inom utgiftsområdet samt delar av politi-<br>kområdet Forskningspolitik varav 241 miljoner<br>kronor anvisas inom utgiftsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 24<br>Näringsliv</p>
<p>Ramen för politikområdet Forskningspolitik<br>uppgår till 4 439 miljoner kronor, varav<br>1118 miljoner kronor anvisas under utgifts-<br>området.</p>
<p>Utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102 542</p></td><td>
<p>97 667</p></td><td>
<p>98 437</p></td><td>
<p>99 363</p></td><td>
<p>99 338</p></td><td>
<p>92 196</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 256</p></td><td>
<p>3 001</p></td><td>
<p>3 503</p></td><td>
<p>3 518</p></td><td>
<p>3 283</p></td><td>
<p>3 254</p></td></tr>
</table>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Närings-<br>politik, Utrikeshandel, export- och investerings-<br>främjande samt Konsumentpolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med beräkningen i 2000 års ekonomiska vårpro-<br>position förklaras i huvudsak av den nya myn-<br>dighetsstrukturen på näringslivsområdet. Riks-<br>dagen godkände i våras regeringens förslag och<br>riktlinjer för tre nya myndigheter för analys,<br>forskning och utveckling, samt företags-<br>utveckling. Regeringen föreslår att fem nya an-<br>slag förs upp för detta ändamål under utgifts-<br>område 24. Medel förs från anslag inom utgifts-<br>områdena 8, 14, 16, 19, 22 och 24. Som en följd<br>av dessa överföringar ökar utgiftsområdesramen<br>med 321 miljoner kronor jämfört med beräk-<br>ningen i 2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>3 518 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Ramen för politikområdet Näringspolitik be-<br>räknas uppgå till 1 646 miljoner kronor, ramen<br>för politikområdet Utrikeshandel, export- och<br>investeringsfrämjande beräknas uppgå till<br>618 miljoner kronor och ramen för politik-<br>området Konsumentpolitik beräknas uppgå till<br>136 miljoner kronor.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och<br>likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kom-<br>muner respektive landsting att uppnå de natio-<br>nella målen inom olika verksamheter.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition är till<br>stor del konsekvenser av förslag som påverkar de<br>kommunala skatteintäkterna. Ändringar inom<br>inkomstskatteområdet får till följd att kom-<br>muner och landstings skatteintäkter förändras.<br>Förslaget om skattereduktion för allmän pen-<br>sionsavgift leder till en ökning av kommun-<br>sektorns skatteintäkter med 5 miljarder kronor.<br>Höjningen av grundavdraget leder till 2 miljarder<br>kronor i minskade skatteintäkter för kommun-<br>sektorn. Nivån på det generella statsbidraget fö-<br>reslås därför sänkas med 3 miljarder kronor.</p>
<p>Definitiva beräkningar av omslutningen i ut-<br>jämningssystemet gör att utjämningsbidraget fö-<br>reslås höjas med 0,6 miljarder kronor. Samtidigt<br>föreslås att utjämningsavgiften höjs i mot-<br>svarande mån.</p>
<p>Genom att en beskattad garantipension införs<br>och det särskilda grundavdraget (SGA) avskaffas<br>beräknas kommunernas skatteintäkter öka med<br>ca 9,5 miljarder kronor 2003 vilket justeras ge-<br>nom att statsbidraget sänks med motsvarande<br>belopp. Beloppen kan komma att revideras då<br>den slutliga justeringen sker i budget-<br>propositionen för 2003.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>99 363 miljoner kronor 2001.</p>
<p>175</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utgiftsområde 26<br>Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>Utgiftsområde 27</p>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89 885</p></td><td>
<p>81 810</p></td><td>
<p>87 970</p></td><td>
<p>70 925</p></td><td>
<p>65 355</p></td><td>
<p>58 120</p></td></tr>
</table>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utgifter</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 884</p></td><td>
<p>23 083</p></td><td>
<p>22 131</p></td><td>
<p>23 804</p></td><td>
<p>23 633</p></td><td>
<p>24 330</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på<br>statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-<br>gäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning.</p>
<p>Målet för statsskuldsförvaltningen är att skul-<br>den skall förvaltas så att kostnaden långsiktigt<br>minimeras samtidigt som risken i förvaltningen<br>beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för<br>de krav som penningpolitiken ställer.</p>
<p>Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. ingår<br>inte under utgiftstaket eftersom regeringen och<br>riksdagen endast i mycket begränsad omfattning<br>kan påverka dessa utgifter på kort sikt.</p>
<p>Ränteutgifternas storlek är beroende av ett<br>flertal olika faktorer. Grundläggande är stats-<br>skuldens storlek samt utvecklingen i lånebehov,<br>räntor- och valutakurser. Dessa faktorer är avgö-<br>rande för ränteutgifterna sett över en längre tids-<br>period.</p>
<p>Förändringarna av utgiftsområdesramen 2001<br>jämfört med 2000 års ekonomiska vårpropo-<br>sition förklaras huvudsakligen av högre pro-<br>gnostiserade valuta- och kursförluster. Utgifts-<br>områdesramen har även justerats med anledning<br>av överföringen av provisionsutbetalningar för<br>upplåning i svenska kronor som till och med<br>2000 finansieras under utgiftsområde 2. För-<br>ändringen innebär att samtliga provisions-<br>kostnader i samband med upplåning och skuld-<br>förvaltning redovisas under utgiftsområdet. Med<br>anledning av nämnda förändring höjs anslaget<br>under perioden 2001-2003 med 255, 185 respek-<br>tive 150 miljoner kronor. Utgifterna under ut-<br>giftstaket minskar med motsvarande belopp vil-<br>ket föranleder en teknisk justering av utgiftstaket<br>sker (se avsnitt 4.1.1).</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>70 925 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-<br>budgeten. Utgifterna för 2001 beräknas enligt<br>kommissionens budgetförslag. Avgiften kan un-<br>der året förändras till följd av avvikelser mellan<br>prognos och faktisk uppbörd av tullar och im-<br>portavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år,<br>EU:s tilläggsbudgetar, valutakursutvecklingen<br>samt andra korrigeringar av avgiften.</p>
<p>Den årliga EU-budgeten fastställs inom ramen<br>för budgetplanen för 2000-2006, det s.k. finansi-<br>ella perspektivet.</p>
<p>Avgiften har reviderats i förhållande till de be-<br>räkningar som presenterades i 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition. I vårpropositionen var<br>det inte möjligt att basera beräkningarna på EU-<br>budgetdokument för 2001, vilka nu finns till-<br>gängliga. Denna justering ger upphov till en ny<br>beräkning av avgiften. Dessutom beaktas EU:s<br>tilläggsbudget 1 för 2000. Härutöver har sedvan-<br>lig justering gjorts till följd av nya antaganden<br>om den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>23 804 miljoner kronor 2001.</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Beräknat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136 194</p></td><td>
<p>140 034</p></td><td>
<p>139 949</p></td><td>
<p>144 579</p></td><td>
<p>150 109</p></td><td>
<p>149 462</p></td></tr>
</table>
<p>Utgifterna omfattar ålderspension i form av all-<br>män tilläggspension (ATP) och ålderspension i<br>form av folkpension till pensionärer som även<br>uppbär ATP. Vidare ingår från och med 2001<br>reformerad tilläggspension, inkomstpension och<br>premiepension.</p>
<p>Utgifterna ökar för varje år dels på grund av<br>prisbasbeloppets utveckling, dels på grund av att<br>den genomsnittliga ATP-nivån trendmässigt sti-<br>ger. För närvarande pågår arbetet med att införa<br>det reformerade ålderspensionssystemet. Detta<br>påverkar i hög grad de prognostiserade utgifter-<br>na. Bland annat kommer ATP-pensionen från</p>
<p>176</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>och med 2002 att följa inkomstutvecklingen ge-<br>nom följsamhetsindexering i stället för att pris-<br>indexeras som hittills. Vidare kommer 2003 ut-<br>gifterna för den bosättningsbaserade delen av<br>folkpensionen till pensionärer som också uppbär<br>tilläggspension att föras från Ålderspensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten till utgifts-<br>område 11. Denna överföring av kostnader för-<br>klarar trendbrottet i utgiftsutvecklingen mellan<br>åren 2002 och 2003.</p>
<p>Dessa effekter, liksom utgiftsutveckling och re-<br>former inom området i övrigt, beskrivs utförligt i<br>volym 6.</p>
<h2>7.5 Politikområden</h2>
<p>Indelningen av statlig verksamhet i politik-<br>områden är ett led i den utveckling av den eko-<br>nomiska styrningen som riksdagen ställt sig bak-<br>om. En närmare redogörelse för utvecklings-<br>arbetet lämnas i kapitel 10.</p>
<p>Politikområdesindelningen syftar till att möj-<br>liggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader<br>och resultat. Erfarenheterna har visat att det<br>många gånger har varit svårt att koppla samman<br>mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesni-<br>vån.</p>
<p>Arbetet med att dela in utgiftsområden i poli-<br>tikområden har utgått från en sammanvägning av<br>följande kriterier:</p>
<p>- politisk relevans,</p>
<p>- statsfinansiellt lämpliga avgränsningar med<br>hänsyn till beloppens storlek och möjlig-<br>heten att göra meningsfulla prioriteringar<br>inom ramarna,</p>
<p>- organisatorisk tillhörighet,</p>
<p>- uppföljningsbarhet, och</p>
<p>- administrativ enkelhet.</p>
<p>Vissa politikområden omfattar verksamheter<br>som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde.<br>Ett politikområde kan även omfatta en be-<br>gränsad del av en verksamhet som bedrivs inom<br>ett utgiftsområde. Det finns även politikområden<br>som berör flera utgiftsområden, s.k. sektors-<br>övergripande politikområden.</p>
<p>En myndighets hemvist inom ett politik-<br>område bestäms av verksamhetens huvudsakliga<br>inriktning, vilket inte innebär någon förändring i<br>förhållande till dagens system. Denna utgångs-</p>
<p>punkt har legat till grund för fördelningen av an-<br>slag mellan politikområden. Myndigheternas<br>förvaltningskostnader har inte fördelats på be-<br>rörda politikområden. Det innebär att redovisade<br>utgifter per politikområde inte ger en fullständig<br>bild av politikområdenas verkliga omfattning.</p>
<p>För varje politikområde fastställs ett eller flera<br>mål. För flera politikområden lämnar regeringen<br>i denna proposition förslag till nya mål.</p>
<p>7.5.1 Indelning av statsbudgeten i<br>politikområden</p>
<p>Inledningsvis visas en sammanställning av stats-<br>budgeten fördelad på 47 politikområden. I ap-<br>pendix visas en fördelning av politikområden per<br>utgiftsområde.</p>
<p>Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag<br>och verksamheter för vilka regeringen inte fast-<br>ställer mål. Dessa omfattas inte av den nya poli-<br>tikområdesindelningen.</p>
<p>Områdena allmänna bidrag till kommunerna<br>(utgiftsområde 25), statsskuldsräntor (utgifts-<br>område 26) och avgiften till EU (utgiftsområde<br>27) utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan<br>kan ses som medel för att uppnå verksamhet in-<br>om övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte<br>av den nya politikområdesindelningen.</p>
<p>177</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 7.5 Statsbudgeten fördelad pä politikomräden 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effektiv statsförvaltning</p></td><td>
<p>8 295</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella system och tillsyn</p></td><td>
<p>519</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt, tull och exekution</p></td><td>
<p>7 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 611</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikes- och säkerhetspolitik</p></td><td>
<p>2 908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvarspolitik</p></td><td>
<p>45 445</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>1 085</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>14 066</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Integrationspolitik</p></td><td>
<p>2 406</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadspolitik</p></td><td>
<p>785</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Migrationspolitik</p></td><td>
<p>1 963</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälso- och sjukvårdspolitik</p></td><td>
<p>19 955</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkhälsa</p></td><td>
<p>516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpolitik</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappolitik</p></td><td>
<p>7 671</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldrepolitik</p></td><td>
<p>252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialtjänst politik</p></td><td>
<p>703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning vid arbetsoförmåga</p></td><td>
<p>101 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk äldrepolitik</p></td><td>
<p>33 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>52 507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>63 031</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivspolitik</p></td><td>
<p>1 007</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhetspolitik</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>57 469</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>4 439</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mediepolitik</p></td><td>
<p>726</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kulturpolitik</p></td><td>
<p>4 513</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ungdomspolitik</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkrörelsepolitik</p></td><td>
<p>493</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitik</p></td><td>
<p>3 615</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regional samhällsorganisation</p></td><td>
<p>1 890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionalpolitik</p></td><td>
<p>3 764</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>3 564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energipolitik</p></td><td>
<p>2 262</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transportpolitik</p></td><td>
<p>23 928</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT, tele och post</p></td><td>
<p>1 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringspolitik</p></td><td>
<p>1 646</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande</p></td><td>
<p>618</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentpolitik</p></td><td>
<p>136</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogspolitik</p></td><td>
<p>478</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Djurpolitik</p></td><td>
<p>372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Livsmedelspolitik</p></td><td>
<p>7 594</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdspolitik</p></td><td>
<p>3 755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samepolitik</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Demokrati</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minoritetspolitik</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa politihområden</p></td><td>
<p>512 475</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Icke politikomrädestillhörig verksamhet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig verksamhet (del av uo 1-2)</p></td><td>
<p>4 570</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner (uo 25)</p></td><td>
<p>99 363</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m. (uo 26)</p></td><td>
<p>70 925</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen (uo 27)</p></td><td>
<p>23 804</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt<sup>1</sup></p></td><td>
<p>711 136</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Motsvarar samma belopp som framgår av anslagssammanställningen per</p></td></tr>
</table>
<p>utgiftsområde i bilaga 1.</p>
<p>7.5.2 Politikområdesvis genomgång</p>
<p>I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av<br>varje politikområde med avseende på vilken<br>verksamhet det omfattar, målet för verksam-<br>heten och politikens inriktning.</p>
<p>Politikområde Effektiv statsförvaltning</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Området avser revision, ekonomisk styrning,<br>förvaltningsutveckling, arbetsgivarfrågor, stati-<br>stik, prognoser och fastighetsförvaltning. Ett<br>tiotal stabs- och servicemyndigheter berörs.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att skapa en effektiv<br>statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av<br>hög produktivitet, god kvalitet och bra service<br>till nytta för beslutsfattare, medborgare och nä-<br>ringsliv (målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Väsentliga frågor under det närmaste året är: ut-<br>redning rörande granskningsverksamhetens<br>framtida organisation, fortsatt utveckling av den<br>ekonomiska styrningen och genomförande av<br>det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet,<br>genomförande av en ny utvärdering av den stat-<br>liga arbetsgivarpolitiken, förbättringar av arbets-<br>marknadsstatistik och den ekonomiska stati-<br>stiken samt fortsatt utveckling av medelfristiga<br>prognoser och utvidgning av den s.k. konjunk-<br>turbarometem till flera delar av tjänstesektorn.</p>
<p>178</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikområde Finansiella system och tillsyn</p>
<p>Ai/gnwwwzng</p>
<p>Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av<br>finansiella marknader, statsskuldsförvaltning,<br>statens in- och utlåningsverksamhet, kassahåll-<br>ning, statliga garantier, insättarskydd, premie-<br>pensionssystem, internationellt ekonomiskt<br>samarbete, kompletterande redovisningsnormer<br>samt tillsyn av spelmarknaden.</p>
<p>Provisionskostnader och räntor för statsskul-<br>den ingår inte i politikområdet, utan redovisas i<br>utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att det finansiella<br>systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl<br>samhällets krav på stabilitet som konsumenter-<br>nas intresse av ett gott skydd, att tillsynen skall<br>bedrivas effektivt och att kostnaderna för stats-<br>skulden långsiktigt minimeras samtidigt som ris-<br>ken beaktas och statens finansförvaltning bedrivs<br>effektivt (målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Väsentliga frågor under det närmaste året är: att<br>en stabil och effektiv finansiell sektor med ett<br>modernt regelverk och en internationellt sam-<br>ordnad tillsyn bidrar till att göra Sverige till en<br>attraktiv plats för finansiell verksamhet, att rege-<br>ringen skall ta ställning till den framtida<br>statsskuldspolitikens närmare utformning i rikt-<br>linjebeslut i november 2000, att intentionerna i<br>den nya garantimodellen fullföljs så att all statlig<br>garantigivning baseras på ekonomiskt sunda<br>principer, att det första premiepensionsvalet skall<br>genomföras enligt planerna, att arbetet inom de<br>internationella finansiella institutionerna sker in-<br>om givna mandat och budgetrestriktioner samt<br>att Sveriges positioner hävdas, att regleringen<br>och tillsynen av spelmarknaden anpassas till<br>marknadsutvecklingen, så att samhällets och<br>konsumenternas krav på en säker marknad, fri<br>från illegala spel, uppnås samt att anpassningen<br>till den nya bokföringslagen och arbetet med<br>förenklade redovisningsregler för små och me-<br>delstora företag prioriteras.</p>
<p>Politikområde Skatt, tull och exekution</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar verksamheten inom<br>skatteförvaltningen (exklusive verksamhet av-<br>seende allmänna val), Tullverket och exekutions-<br>väsendet.</p>
<p>Målet för politikområdet är att eftersträvade<br>skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas<br>på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt,<br>samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och<br>brottslighet motarbetas (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Gemensamma prioriteringar inom området är<br>bl.a. strävan efter en modern, effektiv och ända-<br>målsenlig förvaltning, vilken bl.a. skall uppnås<br>genom kontinuerlig IT-, metod- och kompe-<br>tensutveckling. En ökad service och förenklingar<br>för företag och allmänhet skall också eftersträvas.<br>Inom beskattningsverksamheten skall bl.a.<br>förstärkt skattekontroll och insatser mot så kallat<br>svart arbete prioriteras. I gränskontrollen skall<br>bl.a. insatser mot narkotika samt illegal storskalig<br>införsel av alkohol och tobak prioriteras. Den<br>exekutiva verksamheten skall upprätthålla rätt-<br>strygghet och rättssäkerhet vad gäller betal-<br>ningsförpliktelser och andra förpliktelser.</p>
<p>I det internationella politiska och admini-<br>strativa samarbetet prioriteras Sveriges ord-<br>förandeskap i EU, insatser för regel- och proce-<br>durförenklingar, Schengenanpassning samt ett<br>effektivare samarbete och informationsutbyte<br>mellan Sverige och olika medlemsstaters för-<br>valtningar.</p>
<p>Politikområde Rättsväsendet</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar resurser som till hu-<br>vuddelen avser kriminalpolitiskt inriktad verk-<br>samhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet<br>främst inriktat på att bedöma och avgöra rättsliga<br>tvister mellan enskilda och mellan enskilda och<br>det allmänna samt att handlägga andra rättsliga<br>ärenden. Politikområdet innefattar myndigheter<br>inom domstols-, polis-, och åklagarväsendena,<br>kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet,<br>Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden och<br>Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>179</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för rättsväsendet är den enskildes rätts-<br>trygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminal-<br>politiken är att minska brottsligheten och öka<br>människors trygghet. Verksamheten skall utgå<br>från ett medborgarperspektiv.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Reformeringen och utvecklingen av rätts-<br>väsendet som påbörjades för några år sedan skall<br>fortsätta. I de mål som uppställs ingår att öka<br>rättsväsendets förmåga och effektivitet när det<br>gäller att förebygga och bekämpa vardags-<br>brottslighet, den nya och grövre kriminaliteten i<br>form av bl.a. ekonomisk brottslighet inklusive<br>miljöbrottslighet och IT-relaterad brottslighet,<br>narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet, särskilt<br>våld mot kvinnor och barn och brott med rasis-<br>tiska eller främlingsfientliga, antisemitiska och<br>homofobiska inslag. Ett mycket viktigt bidrag till<br>detta är att öka antalet poliser och att ytterligare<br>utveckla kompetensen inom hela rättsväsendet.</p>
<p>Bland andra viktiga bidrag kan nämnas att<br>förbättra gränskontrollen och delta i det EU-<br>relaterade arbetet, utveckla närpolisverksam-<br>heten och polisens problemorienterade arbets-<br>sätt, konsolidera och utveckla det omfattande<br>reformarbete som genomförts inom åklagar-<br>väsendet, fullfölja reformeringen av domstols-<br>väsendet och ge kriminalvården förutsättningar<br>att möta ett ökat platsbehov och fortsätta ut-<br>veckla verksamheten.</p>
<p>Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar utrikesförvaltning, in-<br>ternationella organisationer, information om<br>Sverige i utlandet, nedrustnings- och säkerhets-<br>politiska frågor samt övriga utrikespolitiska frå-<br>gor.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att säkerställa Sveri-<br>ges intressen i förbindelser med andra länder.</p>
<p>Politikens mriktning</p>
<p>Den ekonomiska globaliseringen och den euro-<br>peiska integrationen innebär ett ökat beroende<br>av omvärlden. Samtidigt ger utvecklingen i Sve-<br>rige vidgade möjligheter att hävda svenska stånd-<br>punkter och att tillvarata svenska intressen.<br>Främjande av respekt för mänskliga rättigheter,<br></p>
<p>humanitärrättens utveckling, demokratins ut-<br>bredning, EU:s utveckling och utvidgning, sam-<br>arbetet i Östersjöregionen, frihandel, det fort-<br>satta nedrustningsarbetet, utveckling av<br>internationell fredsfrämjande verksamhet, FN:s<br>reformering och effektivisering är alla exempel<br>på traditionella och i framtiden fortsatt viktiga<br>strävanden för den svenska utrikespolitiken.</p>
<p>Politikområde Försvarspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Försvarspolitiken omfattar planering, förbe-<br>redelser och utnyttjande av totalförsvarsresurser<br>för att lösa de av riksdagen angivna huvud-<br>ändamålen samt att på andra sätt stödja svensk<br>säkerhetspolitik. Riksdagen har fastställt följande<br>huvudändamål för totalförsvarsresurserna:</p>
<p>- försvara Sverige mot väpnat angrepp,</p>
<p>- hävda Sveriges territoriella integritet,</p>
<p>- bidra till fred och säkerhet i omvärlden, och</p>
<p>- stärka det svenska samhället vid svåra på-<br>frestningar i fred.</p>
<p>Mål</p>
<p>Försvarspolitiken skall bidra till att bevara vårt<br>lands fred och självständighet. Vi skall kunna<br>möta militära hot som direkt berör Sverige. In-<br>ternationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i<br>omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande<br>och humanitära insatser både i och utom Europa.</p>
<p>Totalförsvarsresurserna skall kunna användas<br>för följande huvudändamål:</p>
<p>- försvara Sverige mot väpnat angrepp,</p>
<p>- hävda vår territoriella integritet,</p>
<p>- bidra till fred och säkerhet i omvärlden, och</p>
<p>- stärka det svenska samhället vid svåra på-<br>frestningar i fred.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Inriktningen av försvarspolitiken är att refor-<br>mera det svenska försvaret från invasionsförsvar<br>till ett flexibelt insatsförsvar med förmåga till an-<br>passning. Det nya försvarets förmåga att delta i<br>internationella krishanteringsoperationer, både<br>militära och humanitära, skall öka. Vårt total-<br>försvar skall kännetecknas av modernisering,<br>högteknologi, ekonomisk effektivitet och folkför-<br>svar.</p>
<p>180</p>
<p>Politikområde Skydd mot olyckor</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar förebyggande och ska-<br>deavhjälpande åtgärder avseende olyckor samt<br>åtgärder efter olyckor. Med olyckor avses såväl<br>av människa vållade olyckor som naturolyckor<br>där skada kan förorsakas på människa, egendom<br>eller i miljö.</p>
<p>Politikområdet begränsas till att omfatta verk-<br>samheter som bedrivs av Statens räddningsverk,<br>Sprängämnesinspektionen och Kustbevakningen<br>vad avser miljöräddningstjänst till sjöss, sjö-<br>räddning samt eftersökning med flyg.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att trygga männi-<br>skors liv, säkerhet och hälsa samt förhindra eller<br>begränsa skador på egendom och miljö (målet<br>föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Det skadeförebyggande arbete som bedrivs inom<br>politikområdet bör även i fortsättningen prio-<br>riteras. Myndigheternas tillsynsverksamhet skall<br>därför utökas. Detsamma gäller för information<br>till och utbildning av lokala myndigheter. Den<br>enskilda människans förmåga att minska riskerna<br>för vardagsolyckorna samt agera på rätt sätt vid<br>större olyckor och katastrofer bör förbättras.</p>
<p>En väsentlig minskning av regleringen inom<br>sotningsväsendet bör eftersträvas. På det interna-<br>tionella området anser regeringen att myndig-<br>heterna inom politikområdet skall ha en hög för-<br>måga att bistå regeringen, särskilt inför det<br>svenska ordförandeskapet i EU. Den europeiska<br>krishanteringsförmågan skall utvecklas. Myndig-<br>heternas nationella och internationella sam-<br>verkan bör även i fortsättningen hållas på en hög<br>nivå. Härmed underlättas även den kunskaps-<br>uppbyggnad och informationshantering som är<br>nödvändig för att uppnå en effektiv myndighets-<br>utövning.</p>
<p>Resultatstyrningen inom politikområdet<br>måste vidareutvecklas för att med större säkerhet<br>kunna verifiera att genomförd verksamhet verk-<br>ligen givit avsedda effekter.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikområde Internationellt</p>
<p>utvec kl i ngssa marbete</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar utvecklingssamarbete<br>med utvecklingsländer.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att höja de fattiga<br>folkens levnadsnivå. Samverkande för detta är att<br>bidra till:</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- demokratisk samhällsutveckling,</p>
<p>- en framsynt hushållning med naturresurser<br>och omsorg om miljön, och</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Det svenska biståndets uppgift är att bidra till<br>fred, rättvisa och hållbar utveckling. Det görs ge-<br>nom insatser i enlighet med de biståndspolitiska<br>målen som stärker utvecklingsländerna och deras<br>folks förmåga att höja sig ur sin fattigdom. Det<br>görs även genom ett aktivt deltagande i det in-<br>ternationella samarbetet för att normer och spel-<br>regler skall stärka också de fattiga ländernas för-<br>måga att ta tillvara de möjligheter och hantera de<br>svårigheter som globaliseringen medför. Fattig-<br>dom och brist på demokrati orsakar konflikter<br>och mänskligt lidande. Konflikter och vanstyre<br>är hinder för utveckling som måste undanröjas.<br>Centrala frågor i utvecklingssamarbetet är därför<br>konfliktförebyggande åtgärder, humanitärt stöd<br>samt insatser för försoning och återuppbyggnad.<br>Utvecklingspolitiken bygger på solidaritet, häv-<br>dande av människovärdet och syftar till interna-<br>tionell rättvisa.</p>
<p>Politikområde Samarbete med Central- och<br>Östeuropa</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar samarbete med Central-<br>och Östeuropa. I politikområdet ingår inte vissa<br>länder i f.d. Sovjetunionen och f.d. Jugoslavien<br>samt Albanien, vilka enligt OECD/DAC:s rikt-<br>linjer klassificeras som utvecklingsländer. Samar-<br>betet med utvecklingsländer finansieras inom</p>
<p>181</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>politikområdet Internationellt utvecklings-<br>samarbete.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för samarbetet med Central- och Östeu-<br>ropa är att:</p>
<p>- främja en säkerhetsgemenskap,</p>
<p>- fördjupa demokratins kultur,</p>
<p>- stödja en socialt hållbar ekonomisk om-<br>vandling, och</p>
<p>- stödja en miljömässigt hållbar utveckling.</p>
<p>Ett jämställdhetsperspektiv skall prägla hela<br>samarbetet.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Det av riksdagen fastslagna samarbetspro-<br>grammet för åren 1999-2001 skall bidra till ett<br>gott grannskap i Östersjöregionen och ett demo-<br>kratiskt integrerat Europa. Prioriterade sam-<br>arbetsländer är Estland, Lettland, Litauen, Polen,<br>Ryssland och Ukraina. För kandidatländerna är<br>stödet till EU-anpassningen av avgörande bety-<br>delse. Prioritet i det svenska stödet skall ges åt<br>insatser på de områden som har direkt relevans<br>för anpassningen. Arbetet med att genomföra<br>den av EU antagna Nordliga dimensionen<br>kommer att ges prioritet.</p>
<p>Politikområde Integrationspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar frågor om invandrares<br>introduktion i det svenska samhället och ersätt-<br>ning till kommunerna för flyktingmottagande,<br>svenskt medborgarskap, åtgärder för att den et-<br>niska och kulturella mångfalden i samhället skall<br>tillvaratas samt för att förebygga och motverka<br>etnisk diskriminering och främlingsfientlighet.<br>Inom politikområdet finns myndigheterna In-<br>tegrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk<br>diskriminering (DO) samt Nämnden mot dis-<br>kriminering.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter,<br>skyldigheter och möjligheter för alla oavsett et-<br>nisk och kulturell bakgrund, en samhälls-<br>gemenskap med samhällets mångfald som grund<br>samt en samhällsutveckling som kännetecknas av<br>ömsesidig respekt och tolerans och som alla oav-</p>
<p>sett bakgrund skall vara delaktiga i och medanva-<br>riga för.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Integrationspolitiken syftar till att skapa ett sam-<br>hälle för alla där etnisk och kulturell mångfald<br>tillvaratas som en positiv resurs för samhället.<br>Utgångspunkten är att den mångfald som finns i<br>samhället skall ligga till grund för den generella<br>politikens utformning. Integrationsperspektivet<br>skall genomsyra alla samhällssektorer. Förslag<br>för att öka sysselsättningen bland invandrare<br>lämnades i 2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>Politikområde Storstadspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet är tvärsektoriellt och omfattar<br>olika utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för storstadspolitiken är dels att ge stor-<br>stadsregionerna goda förutsättningar för lång-<br>siktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra<br>till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom stor-<br>stadsregionerna som i övriga delar av landet, dels<br>att bryta den sociala, etniska och diskrimineran-<br>de segregationen och därmed verka för jämlika<br>och jämställda levnadsvillkor för storstädernas<br>invånare.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Storstadspolitiken syftar till att skapa en positiv<br>utveckling där tillväxten även kommer de boen-<br>de i de mest utsatta områdena i våra storstäder<br>tillgodo. Ett helhetsperspektiv på storstädernas<br>framtid kräver nya arbetsmetoder och organisa-<br>tionsformer, samarbete över sektorsgränserna<br>och att de boende ges möjlighet att ta ansvar för<br>utvecklingsprocessen. Mot denna bakgrund har<br>riksdagen beslutat om storstadspolitikens inrikt-<br>ning. De två utgångspunkterna för politiken är<br>de skillnader i livsvillkor som finns för storstä-<br>dernas invånare och storstadsregionernas förut-<br>sättningar att vara nav för den nationella tillväx-<br>ten.</p>
<p>182</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikområde Migrationspolitik</p>
<p>Afgnrnswng</p>
<p>Politikområdet omfattar flyktingpolitiken, in-<br>vandringen till Sverige, mottagande av asyl-<br>sökande, utlänningars rätt att vistas i Sverige, in-<br>ternationellt arbete inom det migrationspolitiska<br>området samt Migrationsverket och Utlännings-<br>nämnden.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för migrationspolitiken är att:</p>
<p>- verka för att migration till och från vårt land<br>kan ske i ordnade former,</p>
<p>- asylrätten i Sverige och i ett internationellt<br>perspektiv värnas,</p>
<p>- den reglerade invandringen upprätthålls,<br>och</p>
<p>- harmoniseringen av flykting- och invand-<br>rarpolitiken i EU ökar</p>
<p>(målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Svensk migrationspolitik utgår från ett hel-<br>hetsperspektiv som omfattar flykting-, invand-<br>rings-, integrations- och återvändandepolitik. I<br>denna helhetssyn ingår insatser för att stärka re-<br>spekten för de mänskliga rättigheterna, som ut-<br>gör själva grundvalen för asylrätten, internatio-<br>nell samverkan samt förebyggande insatser.</p>
<p>Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar myndigheter och stat-<br>liga insatser riktade mot hälso- och sjukvården i<br>syfte att främja och säkerställa en god hälsa och<br>vård på lika villkor för hela befolkningen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att vårdens kvalitet<br>och tillgänglighet skall förbättras (målet föreslås i<br>denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Genom den nationella handlingsplanen för ut-<br>veckling av hälso- och sjukvården (prop.<br>1999/2000:149) har en stabil grund lagts för att<br>förbättra kvaliteten och tillgängligheten i hälso-<br>och sjukvården. Arbetet med att genomföra och<br>följa upp handlingsplanen kommer att vara en</p>
<p>viktig uppgift under de kommande åren. En an-<br>nan viktig uppgift är att nå ökad effektivitet i lä-<br>kemedelsförmånen och att begränsa öknings-<br>takten för läkemedelskostnaderna.</p>
<p>Några frågor har uppmärksammats i samband<br>med uppföljningen av det reformerade tand-<br>vårdsstödet. Regeringen har mot den bak-<br>grunden för avsikt att under hösten 2000 besluta<br>om direktiv till en utredning.</p>
<p>Politikområde Folkhälsa</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att främja<br>hälsa och förebygga sjukdom.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att folkhälsan skall<br>förbättras för de grupper i samhället som är mest<br>eftersatta ur hälsosynpunkt (målet föreslås i den-<br>na proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Folkhälsan skall förbättras. Under hösten 2000<br>lägger Nationella folkhälsokommittén fram sitt<br>slutbetänkande. Utifrån det kommer regeringen<br>att se över målet inom området och ta fram en<br>strategi för uppföljning och utvärdering inom<br>folkhälsoområdet. Folkhälsoinstitutet kommer<br>att få en ny och tydligare roll vad gäller att stärka<br>folkhälsoarbetet i landet och följa upp och utvär-<br>dera de nya målen. Sverige kommer även fort-<br>sättningsvis att verka för att alkoholens skade-<br>verkningar skall begränsas och alkohol-<br>konsumtionen minska. Med anledning av ändra-<br>de regler om införsel av alkohol från annat EU-<br>land planerar regeringen att till riksdagen över-<br>lämna en handlingsplan för att förebygga alko-<br>holskador.</p>
<p>Politikområde Barnpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att genom-<br>föra barnkonventionen i Sverige.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att barn och ung-<br>domar skall växa upp under goda och trygga för-<br>hållanden (målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>183</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Insatserna inriktas på att barnens bästa skall vara<br>vägledande vid allt beslutsfattande och alla åt-<br>gärder som rör barn. Inga barn skall diskrimine-<br>ras på grund av härkomst, kön, religion, funk-<br>tionshinder eller andra likartade skäl. Barn skall<br>tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina<br>egna förutsättningar. Barn skall ges möjligheter<br>att framföra sina åsikter i frågor som rör dem.</p>
<p>Politikområde Handikappolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att utjämna<br>skillnaderna i levnadsvillkor mellan personer<br>med och utan funktionshinder.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att utjämna skill-<br>naderna i levnadsvillkor mellan personer med<br>och utan funktionshinder (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Riksdagen har godkänt inriktningen av handi-<br>kappolitiken i samband med behandlingen av re-<br>geringens proposition Från patient till med-<br>borgare, en nationell handlingsplan för handi-<br>kappolitiken (prop.l999/2000:79, bet.<br>1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Under<br>de närmaste åren kommer tre arbetsområden att<br>prioriteras inom handikappolitiken. Dessa är att<br>se till att handikapperspektivet genomsyrar alla<br>samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt sam-<br>hälle och att förbättra bemötandet.</p>
<p>Politikområde Äldrepolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att förbättra<br>situationen för äldre.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att äldre skall kunna<br>leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället<br>och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och<br>med bibehållet oberoende, bemötas med respekt<br>samt ha tillgång till god vård och omsorg.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Under det kommande året kommer regeringen<br>att fortsätta genomförandet av den nationella<br>handlingsplanen för äldrepolitiken. År 2001 är<br>det tredje och sista året då särskilda satsningar<br>enligt handlingsplanen görs på vissa prioriterade<br>områden.</p>
<p>Politikområde Socialtjänstpolitik</p>
<p>At/gransnrMg</p>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att förbättra<br>situationen för personer och familjer med behov<br>av socialbidrag, utsatta barn och familjer, hem-<br>lösa, missbrukare, prostituerade och kvinnor ut-<br>satta för våld.</p>
<p>M?/</p>
<p>Målet för politikområdet är att stärka förmågan<br>och möjligheten till social delaktighet för ekono-<br>miskt och socialt utsatta personer samt stärka<br>skyddet för utsatta barn (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Insatserna framöver inriktas på att minska det<br>långvariga behovet av socialbidrag, att fler miss-<br>brukare genom rehabiliteringsinsatser skall bli<br>fria från sitt beroende, att fler hemlösa skall få ett<br>ordnat boende och att färre barn skall växa upp i<br>social utsatthet.</p>
<p>Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar ekonomiskt stöd vid<br>arbetsoförmåga och vissa ersättningar vid handi-<br>kapp, arbets- och kroppsskador samt socialför-<br>säkringens administration.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målen för politikområdet är att en större andel av<br>befolkningen i arbetsför ålder skall ha förmågan<br>att arbeta och att personer som inte har förmåga<br>att arbeta skall ges en levnadsstandard som är an-<br>passad till den ekonomiska utvecklingen i sam-<br>hället (målen föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Socialförsäkringarna skall vara så utformade att<br>de stimulerar till arbete. De skall främja anställ-<br>ningsbarhet och rörlighet på arbetsmarknaden.</p>
<p>184</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Försäkringarna inom området behöver därför ses<br>över för att ytterligare förstärka arbetslinjen och<br>för att åstadkomma ökad försäkringsmässighet.<br>Regeringen ser mycket allvarligt på den ökade<br>sjukfrånvaron, framför allt ur ett mänskligt, men<br>också ur ett mer långsiktigt ekonomiskt per-<br>spektiv. För att kunna påverka utvecklingen har<br>regeringen tillsatt en arbetsgrupp som har till<br>uppgift att skapa en struktur inom ohälso-<br>området som bryter den negativa utvecklingen.<br>En reformering av arbetsskadeförsäkringen, som<br>bl.a. lyfter fram det förebyggande arbetsmiljö-<br>arbetet, kommer att ske under innevarande man-<br>datperiod.</p>
<p>Politikområde Ekonomisk äldrepolitik</p>
<p>Awgnzwsnzng</p>
<p>Politikområdet omfattar folkpension och efter-<br>levandepension, bostadstillägg samt delpension.</p>
<p>Målet för politikområdet är att personer med låg<br>eller ingen inkomstrelaterad ålderspension skall<br>garanteras ett värdesäkrat grundskydd (målet fö-<br>reslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>För regeringen är pensionärernas ekonomiska<br>standard prioriterad. Under 1990-talet har inte<br>minst pensionärerna bidragit till att sanera sta-<br>tens finanser. De sämst ställda pensionärerna<br>skyddas genom höjningar av pensionstillskott<br>och bostadstillägg. I takt med att samhälls-<br>ekonomin förbättrats har regeringen kunnat<br>återställa och förbättra de ekonomiska villkoren<br>för stora grupper, även pensionärerna.</p>
<p>Regeringens ambition är att genom om-<br>fattande informationsinsatser ge allt fler män-<br>niskor bättre kunskaper om hur pensions-<br>systemet fungerar och därmed bättre möjlighet<br>att planera för sin pensionering redan tidigt i li-<br>vet.</p>
<p>Politikområde Ekonomisk familjepolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar ekonomiska stöd till<br>barnfamiljer i form av barnbidrag, föräldraför-<br>säkring, underhållsstöd, bidrag vid adoption,<br>barnpensioner, pensionsrätt för barnår och vård-</p>
<p>bidrag till funktionshindrade bam samt bostads-<br>bidrag.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att skillnaderna i de<br>ekonomiska villkoren mellan familjer med och<br>utan barn skall minska (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>En generell välfärd som omfattar alla är det bästa<br>fungerande stödet till familjer med barn. Fram-<br>för allt gynnas de som behöver stöd mest. Detta<br>är särskilt tydligt på familjepolitikens område.<br>Samhällets insatser inriktas på att skapa jämlika<br>uppväxtvillkor för barn, dels genom att stödja<br>föräldrar att klara de ekonomiska åtaganden som<br>är väsentliga för barnens välfärd under deras<br>uppväxttid, dels genom att skapa möjligheter att<br>kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller<br>studier. De ekonomiska familjestöden skall un-<br>derlätta för båda föräldrarna att i ökad utsträck-<br>ning kunna kombinera förvärvsarbete med för-<br>äldraskap. De ekonomiska familjestöden skall<br>utformas så att föräldrar får bättre möjligheter<br>att själva stärka sin ekonomi.</p>
<p>Politikområde Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar platsförmedling, arbets-<br>marknadspolitiska program och arbetslöshetsför-<br>säkringen, bidrag till lönegarantiersättning samt<br>Arbetsmarknadsverkets organisation. Under<br>området inryms även Samhall, Institutet för ar-<br>betsmarknadspolitisk utvärdering samt en del av<br>den verksamhet som rör Europeiska social-<br>fonden mål 3.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är en väl fungerande<br>arbetsmarknad med full sysselsättning och god<br>ekonomisk tillväxt (målet föreslås i denna propo-<br>sition ).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste<br>åren lagts om mot en tydligare tillväxtfrämjande<br>inriktning. Insatser för att motverka flaskhalsar<br>och insatser för de mest utsatta grupperna skall<br>prioriteras. Politiken skall präglas av respekt för<br>individen, ökad rättssäkerhet och stärkt arbets-<br>linje. Platsförmedling utgör kärnverksamheten</p>
<p>185</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>samtidigt som det behövs ett fortsatt utrymme<br>för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>Politikområde Arbetslivspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar frågor inom arbets-<br>miljö, arbetsrätt, arbetsorganisation, arbetstid,<br>lönebildning samt frågor om jämställdhet och<br>diskriminering i arbetslivet.</p>
<p>Förslag till mål</p>
<p>Målet för arbetslivspolitiken är ett bra arbetsliv<br>med väl fungerande arbetsvillkor (målet föreslås i<br>denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>En viktig förutsättning för ökad sysselsättning<br>och tillväxt är en fortsatt hög prioritering av in-<br>satser för ett arbetsliv med väl fungerande ar-<br>betsvillkor. Det är också av största vikt att arbe-<br>tet med forskning och utveckling inom<br>arbetslivsområdet bidrar till ökad kunskap om<br>och utvecklingen av en god arbetsmiljö, en ef-<br>fektiv arbetsorganisation och en arbetsmarknad<br>tillgänglig för alla. Det är angeläget att den<br>forskning som bedrivs i större omfattning sker i<br>samarbete med näringslivet.</p>
<p>"Det goda arbetet" ger individen möjlighet till<br>delaktighet och inflytande, till utveckling och<br>ökad kompetens.</p>
<p>Arbetssökande och arbetstagare skall ha rätt<br>att slippa fördomsfullt eller kränkande bemötan-<br>de i arbetslivet.</p>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män inom<br>arbetslivet är en prioriterad fråga. Forskningen<br>inom jämställdhetsområdet bör vidareutvecklas<br>och ha fortsatt hög prioritet.</p>
<p>Arbetslivet skall präglas av integrering och<br>mångfald. Invandrare besitter kompetens som<br>inte utnyttjas i full utsträckning.</p>
<p>Arbetsrätten är en betydelsefull del av arbets-<br>livspolitiken. Den skall medverka till delaktighet<br>i arbetslivet samt till att det skapas trygghet och<br>flexibilitet.</p>
<p>Politikområde Jämställdhetspolitik</p>
<p>At/gnznsnzwg</p>
<p>Politikområdet omfattar regeringens samlade<br>insatser för att främja jämställdhet mellan<br>kvinnor och män.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att kvinnor och män<br>skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl-<br>digheter inom livets alla områden (målet föreslås i<br>denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla<br>delar av regeringens politik. Således hänförs den<br>övervägande delen av de resurser som anslås för<br>att främja jämställdhet mellan kvinnor och män<br>till andra politikområden.</p>
<p>Jämställdhetspolitikens inriktning på utveck-<br>lings- och förändringsarbete i syfte att främja<br>jämställdhet mellan kvinnor och män ligger fast,<br>liksom arbetet med att vidareutveckla metoder<br>och strategier för att införliva jämställdhets-<br>perspektivet inom samtliga politikområden.</p>
<p>Politikområde Utbildningspolitik</p>
<p>At/gnäwnzng</p>
<p>Politikområdet omfattar barnomsorg och skola,<br>vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,<br>högskoleutbildning, forskarutbildning, folkbild-<br>ning samt kostnader för olika former av ekono-<br>miskt stöd till enskilda under studier. Dessutom<br>omfattas ett antal centrala myndigheter inom<br>dessa områden.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall<br>vara en ledande kunskapsnation som präglas av<br>utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande<br>för tillväxt och rättvisa (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Internationellt framstående utbildning — från<br>förskolan till högskolan, i vuxenutbildningen och<br>forskarutbildningen - är ett kraftfullt verktyg för<br>modernisering och jämlikhet. Visionen om en<br>skola för alla måste realiseras och vidgas till en<br>möjlighet till livslångt lärande för alla.</p>
<p>Genom reformen med maxtaxa och allmän<br>förskola för fyra- och femåringar lägger rege-<br>ringen grunden för en tidig start för det livslånga<br>lärandet. Det föreslagna resurstillskottet till sko-<br>lan tillsammans med den ökade tillväxten i<br>kommunerna ger möjlighet till satsningar för att<br>förbättra lärmiljön i skolan. Antalet vuxna i sko-<br>lan måste öka och satsningarna på kom-<br>petensutveckling fortsätter. Syftet är att förbättra</p>
<p>186</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>måluppfyllelsen när det gäller såväl kunskaps-<br>målen som de övergripande värdegrundsmålen<br>enligt läroplan.</p>
<p>Forskarutbildningen är strategisk och sexton<br>nya forskarskolor inrättas. Högskolan expande-<br>rar med ca 100 000 platser mellan 1997 och 2003.</p>
<p>Politikområde Forskningspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar nationell och inter-<br>nationell forskning och utveckling, nationella<br>forskningsbibliotek och arkiv samt nationell<br>kontaktverksamhet i förhållande till EU:s forsk-<br>ningssamarbete.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall<br>vara en framstående forskningsnation där forsk-<br>ning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet<br>(målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Sverige skall stärka sin ställning som ledande<br>forskningsnation. Forskningen skall hålla hög<br>kvalitet och forskningsinsatserna skall ge ut-<br>rymme för både bredd och specialisering. Forsk-<br>ning är en viktig tillväxtfaktor av strategisk bety-<br>delse för näringslivet, samtidigt som bety-<br>delsefulla forskningsresultat och nya kunskaper<br>bidrar till samhällets sociala, kulturella och de-<br>mokratiska utveckling. Staten har ett särskilt an-<br>svar för grundforskning och för att garantera<br>forskningens frihet.</p>
<p>Politikområde Mediepolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar presstödet, radio- och<br>kassettidningar, vissa bidrag, mediemyndigheter-<br>na samt de tre public service-bolagen Sveriges<br>Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges<br>Utbildningsradio AB.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för mediepolitiken är att stödja yttrande-<br>frihet, mångfald, massmediernas oberoende och<br>tillgänglighet samt motverka skadliga inslag i<br>massmedierna (målet föreslås i denna proposi-<br>tion).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Medieområdet har de senaste åren genomgått<br>stora och omvälvande förändringar. Den tek-<br>niska utvecklingen har förändrat förutsättningar-<br>na på mediemarknaden. Den digitala tekniken<br>skapar nya förutsättningar och möjligheter. Sta-<br>tens insatser syftar till att stödja mångfald och<br>yttrandefrihet samt säkerställa allas möjlighet till<br>information. Betydelsen av en radio och TV i<br>allmänhetens tjänst är i dag viktigare än kanske<br>någonsin tidigare, i takt med att utbudet i radio<br>och TV och även i andra medier blir allt större<br>och allt mer lönsamhetsinriktat. Public service är<br>ett mycket högt prioriterat område, av största<br>betydelse när det gäller att garantera mångfald<br>och kvalitet. Statens insatser för att möjliggöra<br>sändningar av digital marksänd TV är viktiga bl.a.<br>för tillgängligheten till ett varierat TV-utbud<br>över hela landet. Medierna har ett allt större in-<br>flytande i människors dagliga liv samtidigt som<br>en allt starkare koncentration av ägande ägt rum<br>inom branschen. Det gäller även dagspressen, där<br>många tidningar runt om i landet slåss för sin<br>överlevnad. Presstödet är fortsatt viktigt för att<br>bevara mångfalden inom dagspressen.</p>
<p>Politikområde Kulturpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar allmän kulturverksam-<br>het, teater, dans och musik, bibliotek, litteratur<br>och kulturtidskrifter, arkitektur, bild och form<br>samt konsthantverk, ersättningar och bidrag till<br>konstnärer, film, arkiv, kulturmiljö, museer och<br>utställningar, forskning samt trossamfund. Inom<br>politikområdet finns ett stort antal myndigheter<br>och institutioner, bl.a. Statens kulturråd, Riks-<br>antikvarieämbetet och Riksarkivet. Även insatser<br>inom andra politikområden bidrar i strävan att<br>uppnå de kulturpolitiska målen, liksom insatser<br>inom det kulturpolitiska området bidrar till att<br>uppnå mål inom andra politikområden.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målen för kulturpolitiken är att värna yttrande-<br>friheten och skapa reella förutsättningar för alla<br>att använda den; att verka för att alla får möjlig-<br>het till delaktighet i kulturlivet och till kultur-<br>upplevelser samt till eget skapande; att främja<br>kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och<br>kvalitet och därigenom motverka kommer-<br>sialismens negativa verkningar; att ge kulturen<br>förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande</p>
<p>187</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>och obunden kraft i samhället; att bevara och<br>bruka kulturarvet; att främja bildningssträvan-<br>dena samt att främja internationellt kulturutbyte<br>och möten mellan olika kulturer inom landet.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Genom 1996 års kulturpolitiska beslut lades in-<br>riktningen på kulturpolitiken fast. Regeringens<br>arbete utifrån detta beslut fortsätter.</p>
<p>En framgångsrik och långsiktig kulturpolitik<br>bygger bl.a. på en infrastruktur av väl fungerande<br>kulturinstitutioner. Regeringen verkar för att<br>långsiktigt värna och utveckla den institutionella<br>infrastrukturen inom kulturområdet. Vidare är<br>statens insatser för att förbättra konstnärernas<br>villkor en fortsatt prioriterad fråga inom kultur-<br>politiken. Syftet är att skapa sådana villkor för de<br>professionella konstnärerna att de kan basera sin<br>försörjning på ersättning för utfört konstnärligt<br>arbete. Tillgången till språket och litteraturen är<br>ytterst en fråga om yttrandefrihet och demo-<br>krati, men även en jämlikhets- och rättvisefråga.<br>Insatser som främjar litteraturen, läsandet och<br>språket har fortsatt hög prioritet. Kulturarvet<br>skall göras tillgängligt för alla. Arbetet med att<br>utveckla dess betydelse i det demokratiska sam-<br>hället lyfts fortsatt fram av regeringen.</p>
<p>Regeringen har för år 2001 valt att prioritera<br>satsningar på i första hand konstnärernas villkor<br>samt kulturinstitutionerna, främst de centrala<br>och regionala museerna.</p>
<p>Politikområde Ungdomspolitik</p>
<p>Avgnwwwrag</p>
<p>Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och<br>omfattar alla beslut och åtgärder som påverkar<br>villkoren för ungdomar. Ungdomspolitiken be-<br>rör och berörs av en lång rad andra politik-<br>områden. Inom politikområdet ingår anslag för<br>den verksamhet som bedrivs av Ungdoms-<br>styrelsen samt bidrag till ungdomsverksamhet.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målen för ungdomspolitiken är att ungdomar<br>skall ha goda förutsättningar att leva ett själv-<br>ständigt liv; ungdomar skall ha verklig möjlighet<br>till inflytande och delaktighet samt att ungdo-<br>mars engagemang, skapande förmåga och kritis-<br>ka tänkande skall tas till vara som en resurs.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Genom 1999 års ungdomspolitiska beslut fast-<br>ställdes en ny sektorsövergripande och målstyrd<br>ungdomspolitik. Inom ungdomspolitiken ses de<br>olikheter som följer av den ökande kulturella och<br>etniska mångfalden som viktiga bidrag till en dy-<br>namisk samhällsutveckling.</p>
<p>Politiken inriktas på att underlätta för ung-<br>domar att successivt uppnå den självständighet<br>som kännetecknar vuxnas liv. Ungdomar skall ha<br>inflytande över den generella samhällsutveck-<br>lingen och över beslut som rör ungdomarnas eg-<br>na liv. En viktig uppgift för samhället är att ta till<br>vara den entreprenörsanda som ungdomar har<br>och uppmuntra dess positiva utveckling.</p>
<p>Politikområde Folkrörelsepolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar generella frågor kring<br>bidragsgivning till organisationer, villkor för fö-<br>reningar och folkrörelser vad gäller lagstiftning<br>och finansiering, dialog och samverkan med fö-<br>reningar och folkrörelseorganisationer samt sta-<br>tistik, forskning m.m. om folkrörelser och före-<br>ningar. Idrottspolitik ingår som ett verk-<br>samhetsområde. Politikområdet omfattar an-<br>slagen för stöd till idrotten inklusive bidrag till<br>Riksidrottsförbundet, stöd till kvinnoorganisa-<br>tioner och friluftsorganisationer samt stöd till<br>allmänna samlingslokaler.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för folkrörelsepolitiken är att människor<br>skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda<br>och delta i olika typer av folkrörelser och före-<br>ningar (målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Folkrörelsepolitiken inriktas på att stödja, upp-<br>muntra och skapa förutsättningar för olika grup-<br>per att bilda och delta i föreningar och liknande<br>sammanslutningar för att tillgodose gemensam-<br>ma behov och intressen. Genom en aktiv folkrö-<br>relsepolitik vill regeringen bidra till att stärka den<br>sociala ekonomin och till att utveckla, fördjupa<br>och bredda demokratin. I juni 2001 arrangeras<br>den sjunde europeiska konferensen om social<br>ekonomi i samverkan mellan regeringen och or-<br>ganisationer. År 2001 är dessutom FN:s interna-<br>tionella frivilligår. Idrottspolitikens inriktning<br>lades fast i det idrottspolitiska beslutet (prop.</p>
<p>188</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr.<br>1999/2000:52).</p>
<p>Politikområde Bostadspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar frågor kring statens<br>stöd till bostadssektorn, bostadsförsörjning, bo-<br>stadssociala frågor samt bostadsrelaterade frågor<br>kring ekologi och miljö.</p>
<p>Målet för bostadpolitiken är att alla skall ges för-<br>utsättningar att leva i goda bostäder till rimliga<br>kostnader och i en stimulerande och trygg miljö<br>inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön<br>skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhål-<br>landen och särskilt främja en god uppväxt för<br>barn och ungdomar. Vid planering och byggande<br>skall ekologisk hållbarhet vara grund för verk-<br>samheten.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Inom ramen för målet för politikområdet är fyra<br>områden särskilt prioriterade i regeringens arbe-<br>te: bostadsförsörjningen, särskilt att undanröja<br>hinder för och stimulera bostadsbyggande i ex-<br>pansiva regioner; utveckling av de allmännyttiga<br>bostadsföretagen; lägre bygg- och boendekost-<br>nader samt att öka den ekologiska hållbarheten i<br>samhället.</p>
<p>Politikområde Regional samhällsorganisation</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Regional samhällsorganisation avser den sam-<br>ordnade länsförvaltningen och försöksverk-<br>samhet med ändrad regional ansvarsfördelning.<br>Politikområdet omfattar således anslaget Läns-<br>styrelserna m.m. och anslaget Regionala själv-<br>styrelseorgan. De verksamheter som läns-<br>styrelserna ansvarar för redovisas under respekti-<br>ve utgifts- och politikområde. Motsvarande re-<br>dovisning görs i förekommande fall för de regio-<br>nala självstyrelseorganen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att länen skall ut-<br>vecklas på ett sådant sätt att de nationella målen<br>får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika<br>regionala förhållanden och förutsättningar.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Satsningen på länsstyrelsen som företrädare för<br>staten och de nationella intressena i länet fort-<br>sätter, samtidigt som rollen renodlas.</p>
<p>Politikområde Regionalpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar åtgärder för att främja<br>utvecklingen i främst regionalpolitiskt prioritera-<br>de områden. Regionalpolitik är ett vidare be-<br>grepp än de anslag som ingår i politikområdet<br>Regionalpolitik.</p>
<p>Förutom de regionalpolitiska åtgärder som<br>politikområdet omfattar vidtas inom andra poli-<br>tikområden en mängd åtgärder i regionalpolitiskt<br>prioriterade områden, utan att de har övervägan-<br>de regionalpolitiskt syfte. Dessa är sammantaget<br>är av stor betydelse för den regionalpolitiska ut-<br>vecklingen och bidrar därmed till att uppnå de<br>regionalpolitiska målen. Åtgärderna återfinns<br>främst inom politikområdena IT, tele och post,<br>Landsbygdspolitik, Näringspolitik, Transport-<br>politik och Utbildningspolitik. Dessutom är ut-<br>formningen av utjämningssystemet för kommu-<br>ner och landsting av stor betydelse för den<br>regionalpolitiska utvecklingen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa<br>förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt,<br>rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnads-<br>villkor skapas för medborgarna i hela riket. Målet<br>för den lilla regionalpolitiken är att verksamheten<br>främst skall underlätta för näringslivet i regional-<br>politiskt prioriterade områden att utvecklas så att<br>det bidrar till att uppfylla målen för regional-<br>politiken. För att nå målen måste åtgärder vidtas<br>inom många olika politikområden.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Politiken har främst till syfte att uppnå regional<br>utjämning, dvs. en från samhällsekonomiska och<br>välfärdspolitiska synpunkter balanserad utveck-<br>ling mellan och inom regioner. Åtgärderna riktas<br>därför främst till geografiska områden med regi-<br>onalpolitiska problem, i första hand regional-<br>politiska stödområden samt gles- och lands-<br>bygdsområden över hela landet.</p>
<p>Inriktningen är att genom en kraftfull natio-<br>nell politik, förstärkt med medel från EG:s<br>strukturfonder, vari även ingår insatser för att<br>hela landet skall få tillgång till modern informa-</p>
<p>189</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>tionsteknik, god utbildning och förbättrade<br>kommunikationer, underlätta för näringslivet i<br>dessa områden att utvecklas så att det bidrar till<br>en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad syssel-<br>sättning. I gles- och landsbygdsområden är även<br>tillgången till olika former av samhällelig service<br>av stor betydelse.</p>
<p>Regeringen avser, efter förslag från en parla-<br>mentarisk kommitté (dir. 1999:2), att förelägga<br>riksdagen en proposition med förslag om den<br>framtida regionalpolitikens inriktning.</p>
<p>Politikområde Miljöpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Miljöpolitiken omfattar insatser inom utgiftsom-<br>råde 20 (lilla miljöpolitiken). Inom politik-<br>området sker en redovisning av åtgärder och re-<br>sultatet av åtgärderna i förhållande till miljö-<br>kvalitetsmålen och det övergripande målet.</p>
<p>Dessutom vidtas omfattande miljöfrämjande<br>insatser under andra politikområden. Dessa åt-<br>gärder omfattar i princip samtliga områden<br>(stora miljöpolitiken) och redovisas i en skrivelse<br>till riksdagen.</p>
<p>Målet för miljöpolitiken är att till nästa gene-<br>ration lämna över ett samhälle där de stora mil-<br>jöproblemen i Sverige är lösta. Riksdagen har be-<br>slutat om 15 miljökvalitetsmål som anger vilket<br>tillstånd som skall uppnås i ett genera-<br>tionsperspektiv. Miljökvalitetsmålen preciserar<br>det framtida tillstånd i miljön som eftersträvas.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Sverige skall även i fortsättningen vara ett före-<br>gångsland i omställningen till ekologiskt hållbar<br>utveckling. Arbetet med att nå miljö-<br>kvalitetsmålen intensifieras och kommer att ge-<br>nomsyra regeringens hela politik.</p>
<p>En ökad miljörelatering av skattesystemet ge-<br>nom grön skatteväxling kan bidra till att för-<br>verkliga miljöpolitikens mål. Det globala miljö-<br>hot som klimatförändringarna utgör är den<br>enskilt största och viktigaste miljöfrågan natio-<br>nellt och internationellt. Kemikaliepolitiken skall<br>förnyas. Långlivade kemiska ämnen som riskerar<br>att lagras i människor, djur och växter måste<br>upphöra och försiktighetsprincipen skall tilläm-<br>pas.</p>
<p>Näringslivet har en nyckelroll i omställningen<br>till hållbar utveckling. Genom intensifierad sam-</p>
<p>verkan med näringslivet vill regeringen stimulera<br>utvecklingen av miljövänlig teknik i företagen.</p>
<p>Bevarandet av den biologiska mångfalden<br>stärks. Skyddet av värdefulla skogar utökas. Na-<br>turvårdspolitiken förnyas, bl.a. bör nya de-<br>centraliserade förvaltningsmodeller prövas i syfte<br>att skapa folklig förankring och ett medborger-<br>ligt engagemang kring naturvården.</p>
<p>Politikområde Energipolitik</p>
<p>At/gransnzng</p>
<p>Politikområdet omfattar frågor avseende till-<br>försel, distribution och användning av energi.<br>Det omfattar vidare det program för omställning<br>och utveckling av energisystemet som riksdagen<br>beslutade om i juni 1997.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för den svenska energipolitiken är att på<br>kort och lång sikt trygga tillgången på el och an-<br>nan energi på med omvärlden konkurrens-<br>kraftiga villkor. Den skall skapa villkoren för en<br>effektiv energianvändning och en kostnads-<br>effektiv svensk energiförsörjning med låg på-<br>verkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta<br>omställningen till ett ekologiskt uthålligt sam-<br>hälle. Energipolitiken skall bidra till att stabila<br>förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt<br>näringsliv och till en förnyelse och utveckling av<br>den svenska industrin. Energipolitiken skall bi-<br>dra till ett breddat energi-, miljö- och klimat-<br>samarbete i Östersjöregionen.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Landets elförsörjning skall tryggas genom ett<br>energisystem som grundas på varaktiga, helst in-<br>hemska och förnybara, energikällor samt en ef-<br>fektiv energianvändning. Energipolitiken skall<br>bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett<br>konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyel-<br>se och utveckling av den svenska industrin.</p>
<p>Politikområde Transportpolitik</p>
<p>Afgransmwg</p>
<p>Politikområdet omfattar väg- och banhållning,<br>vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart samt<br>sektorsforskning.</p>
<p>190</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Mål</p>
<p>Det transportpolitiska målet är att säkerställa en<br>samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt håll-<br>bar transportförsörjning för medborgarna och<br>näringslivet i hela landet.</p>
<p>Delmål inom transportpolitiken är:</p>
<p>- Ett tillgängligt transportsystem</p>
<p>- En hög transportkvalitet</p>
<p>- En säker trafik</p>
<p>- En god miljö</p>
<p>- En positiv regional utveckling</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Den transportpolitiska inriktningen när det gäl-<br>ler vägar är för 2001 i första hand att säkerställa<br>och bevara nuvarande infrastruktur. Den år 1999<br>påbörjade satsningen på riktade trafik-<br>säkerhetsåtgärder, för 400 miljoner kronor, full-<br>följs. För att säkerställa och bevara nuvarande<br>infrastruktur skall förutsättningar skapas för<br>bland annat ökad bärighet, tjälsäkring och rekon-<br>struktion av det regionala vägnätet. Anslagsnivå<br>för drift- och underhållsinsatser på väg skall<br>minst motsvara den i gällande planer, för att<br>kunna upprätthålla en fortsatt god vägstandard.<br>Därigenom ökas förutsättningarna för tillväxt<br>och regional utveckling.</p>
<p>Inom järnvägsområdet är det regeringens am-<br>bition att upprätthålla en fortsatt god standard<br>genom att anvisa en nivå på drift- och underhåll-<br>sinsatser som minst motsvarar ramarna i propo-<br>sitionen Infrastrukturinriktning för framtida<br>transporter (prop. 1996/97:53, bet.<br>1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Det är ange-<br>läget att påskynda satsningen på höjd bärighet<br>och utökad lastprofil på järnväg. Regeringens<br>förslag till anslag innebär dock att vissa planerade<br>åtgärder i de fastställda investeringsplanerna inte<br>kommer att kunna genomföras under perioden<br>2001-2003.</p>
<p>Sjösäkerhets-, flygsäkerhets-, miljö- och kapa-<br>citetsfrågorna har fortsatt hög prioritet och krä-<br>ver såväl nationella som internationella åtgärder.</p>
<p>Den gemensamma europeiska marknaden<br>ställer också krav på ett effektivt transportsys-<br>tem.</p>
<p>Politikområde IT, tele och post</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar post- och tele-<br>kommunikation samt informationsteknik.</p>
<p>Målet för IT, tele och postpolitiken skall vara att<br>alla skall ha tillgång till en samhällsekonomiskt<br>effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och<br>därtill hörande samhällstjänster.</p>
<p>Detta mål är preciserat i det IT-politiska må-<br>let, det telepolitiska målet och det postpolitiska<br>målet.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>De åtgärder som vidtas inom området syftar till<br>att skapa en effektiv, säker, etisk, tillgänglig och<br>väl utvecklad infrastruktur inom IT, tele och<br>postområdena.</p>
<p>Politikområde Näringspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar näringslivsfrågor, viss<br>teknisk forskning och utveckling och dess infra-<br>struktur, konkurrensfrågor och regional närings-<br>politik.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för näringspolitiken är att främja en hållbar<br>ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning<br>genom fler och växande företag (målet föreslås i<br>denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Företagande är ett strategiskt område med stor<br>betydelse för den svenska tillväxten och syssel-<br>sättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken<br>skall i första hand ligga på generella åtgärder som<br>skapar goda förutsättningar och incitament för<br>företagande. Den skall också utformas så att oli-<br>ka regionala förutsättningar och prioriteringar får<br>genomslag. Överföring av kunskap och kompe-<br>tens från bl.a. högskolorna och universiteten till<br>näringslivet är betydelsefullt för en ökad konkur-<br>renskraft hos företagen. Andelen av den samlade<br>ekonomin där konkurrens råder bör öka, efter-<br>som en väl fungerande konkurrens stimulerar<br>nytänkande och bidrar till att utveckla nya pro-<br>dukter till nytta för konsumenterna. Konkur-<br>renspolitiken har en viktig uppgift att fylla inom</p>
<p>191</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>ramen för näringspolitiken och i ett samhälls-<br>ekonomiskt perspektiv.</p>
<p>Politikområde Utrikeshandel, export- och<br>investeringsfrämjande</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar verksamheterna utri-<br>keshandel och handelspolitik, exportfrämjande,<br>investeringsfrämjande samt näringslivsutveckling<br>i Östersjöregionen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet är en effektiv inre marknad och en öppen<br>handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt<br>handelssystem inom WTO, ökad svensk export<br>och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige<br>(målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Sverige är en del i den internationella ekonomin<br>och vårt land är i hög grad beroende av utrikes-<br>handel och ett väl fungerande regelverk för en fri<br>världshandel. Under det svenska ordförandeska-<br>pet i EU:s ministerråd första halvåret 2001 ges<br>särskilda möjligheter att tillsammans med andra<br>länder påverka den europeiska och internatio-<br>nella utvecklingen i för vårt land viktiga avseen-<br>den.</p>
<p>Det är viktigt att göra den inre marknaden än-<br>nu mer effektiv och göra den tydlig för konsu-<br>menter och företag. Som enskild nation och som<br>EU-medlem verkar Sverige för en fri världshan-<br>del med överenskomna spelregler. Vår strävan<br>efter en fri världshandel förenas inom den samla-<br>de utrikespolitiken med ett förnyat utvecklings-<br>samarbete och arbete för en ekologiskt och soci-<br>alt hållbar global utveckling.</p>
<p>Den svenska exporten står för 45 procent av<br>BNP och spelar en avgörande roll för tillväxten i<br>den svenska ekonomin. Utländska direktinveste-<br>ringar ökar inflödet av kompetens, teknologi och<br>kapital. Regeringen lägger stor vikt vid ett offen-<br>sivt, slagkraftigt och integrerat Sverigefrämjande.</p>
<p>Regeringen har såväl i regeringsdeklarationen<br>som i 2000 års ekonomiska vårproposition fram-<br>hållit Östersjöregionens stora tillväxtpotential<br>och Sveriges intresse av att främja en politisk,<br>ekonomisk och social utveckling i regionen.</p>
<p>Politikområde Konsumentpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet konsumentpolitik omfattar bl.a.<br>frågor om konsumentrådgivning, prisundersök-<br>ningar, konsumentskyddslagstiftning (mark-<br>nadsrätt m.m.), konsumenttvister och medling,<br>produktsäkerhet, miljömärkning av produkter,<br>konsumentforskning och stöd till ideella konsu-<br>mentorganisationer samt tillsyn av fastighets-<br>mäklare och resegarantier.</p>
<p>Mål</p>
<p>Konsumentpolitikens mål är:</p>
<p>- att ge hushållen goda möjligheter att ut-<br>nyttja sina ekonomiska och andra resurser<br>effektivt,</p>
<p>- att ge konsumenterna en stark ställning på<br>marknaden,</p>
<p>- att skydda konsumenternas hälsa och sä-<br>kerhet, och</p>
<p>- att medverka till att sådana produktions-<br>och konsumtionsmönster utvecklas som<br>minskar påfrestningarna på miljön och bi-<br>drar till en långsiktigt hållbar utveckling.</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Konsumentfrågorna är prioriterade i Sveriges<br>EU-arbete. Konsumentfrågorna är en fortsatt<br>viktig fråga under Sveriges EU-ordförandeskap<br>den kommande våren. Andra viktiga frågor un-<br>der 2001 är: att stärka konsumenternas ställning<br>avseende finansiella tjänster, att öka konsumen-<br>ternas tillgång till bra utbildning och informa-<br>tion, att stärka de frivilliga organisationernas roll<br>inom konsumentpolitiken, insatser för att skyd-<br>da samhällets svaga grupper samt att öka skyddet<br>för konsumenternas hälsa och säkerhet.</p>
<p>Politikområde Skogspolitik</p>
<p>Apgnfrzsnzng</p>
<p>Området omfattar den skogspolitik som riks-<br>dagen har beslutat, senast 1993.</p>
<p>Mål</p>
<p>Skogen är en nationell tillgång som skall skötas<br>så att den uthålligt ger en god avkastning sam-<br>tidigt som den biologiska mångfalden bibehålls.<br>Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra all-<br>männa intressen.</p>
<p>192</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Enligt 1993 års skogspolitiska beslut har skogs-<br>politiken en långsiktig och ekologisk inriktning.<br>Områdesskyddet i form av reservat, biotopskydd<br>och naturvårdsavtal har förstärkts mycket kraf-<br>tigt, förstärkningar som beräknas även för de<br>närmaste åren. Kunskaper hos skogsägarna prio-<br>riteras, bl.a. genom den omfattande informa-<br>tionskampanjen Grönare skog. På forskningens<br>område har regeringen tagit initiativ till en mas-<br>siv satsning tillsammans med skogsbranschen på<br>FoU-program för en breddad användning av<br>träfiber och ökat förädlingsvärde hos skogsin-<br>dustriprodukter. Internationellt kommer rege-<br>ringen att fortsätta att verka för ett ekonomiskt,<br>ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk i alla<br>delar av världen.</p>
<p>Politikområde Djurpolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar verksamheter som avser<br>djur i människans tjänst samt den del av fauna-<br>vården som avser viltvård.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för djurpolitiken är ett gott djurskydd och<br>ett gott hälsotillstånd bland djur i människans<br>tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett så-<br>dant sätt att oacceptabla skador på människor<br>och egendom inte uppstår (målet föreslås i denna<br>proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Genom en effektiv lagstiftning och en statlig or-<br>ganisation samt genom visst ekonomiskt stöd<br>främja en god djurhälsa och förhindra smitt-<br>spridning samt onödigt lidande bland djuren.</p>
<p>Politikområde Livsmedelspolitik</p>
<p>Apgrånsnzng</p>
<p>Politikområdet omfattar verksamhetsområdena<br>jordbrukspolitik, fiskeripolitik och säkra livs-<br>medel. Under området redovisas EG:s gemen-<br>samma jordbrukspolitik exklusive åtgärder enligt<br>förordningen (EG) nr 1257/1999.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt<br>hållbar livsmedelsproduktion (målet föreslås i<br>denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Politiken skall främja ett brett och varierat utbud<br>av säkra livsmedel till skäliga priser, en hållbar<br>jordbruks- och livsmedelsproduktion och bidra<br>till global livsmedelssäkerhet. En avreglering och<br>anpassning till marknaden är ett viktigt medel för<br>att nå målet.</p>
<p>Politikområde Landsbygdspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar verksamhet för ut-<br>veckling och vård av landsbygden. Åtgärderna är<br>i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag,<br>men också till andra företag på landsbygden. Av-<br>gränsningen följer i huvudsak rådets förordning<br>(EG) nr 1257/1999.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt<br>hållbar utveckling av landsbygden (målet föreslås<br>i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Landsbygdsprogrammet är inriktat på mer ef-<br>fektiva miljöåtgärder och fortsatta anpassnings-<br>åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för en<br>framtida och mer långtgående reform av jord-<br>brukspolitiken (se regeringens skrivelse En håll-<br>bar utveckling av landsbygden, m.m.<br>1999/2000:14).</p>
<p>Politikområde Samepolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Samepolitiken omfattar den verksamhet som är<br>direkt relaterad till samerna och rennäringen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet är en levande samisk kultur byggd på en<br>ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska<br>näringar (målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Åtgärder vidtas för att främja ett ökat samiskt<br>självstyre och att trygga en fortsatt hållbar rennä-<br>ring.</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>193</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Politikområde Demokrati</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar de insatser som görs för<br>att värna och utveckla folkstyrelsen samt genom-<br>föra de allmänna valen. Verksamheterna inom<br>politikområdet berör och berörs av en lång rad<br>andra politikområden, t.ex. ungdoms-, utbild-<br>nings- och integrationspolitik.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för politikområdet är att folkstyrelsen skall<br>värnas och fördjupas (målet föreslås i denna pro-<br>position).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Politiken inriktas på att främja medborgarnas<br>aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesser-<br>na och i samhällslivet. Vidare är inriktningen att<br>stärka individens integritet och yttrandefrihet<br>samt verka för en rättssäker förvaltning. Val-<br>deltagandet i de allmänna valen år 2002 skall öka.<br>Förutsättningarna för människor, särskilt per-<br>soner med utländsk bakgrund, funktions-<br>hindrade, arbetslösa, barn och ungdomar, att<br>delta i demokratin skall förbättras.</p>
<p>Politikområde Minoritetspolitik</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Politikområdet omfattar frågor med inriktning<br>på skydd och stöd för de nationella mino-<br>riteterna och de historiska minoritetsspråken. De<br>nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar,<br>tornedalingar, romer och judar. De språk som<br>omfattas av minoritetspolitiken är samiska (alla<br>former), finska, meänkieli (tornedalsfinska), ro-<br>mani chib (alla former) och jiddisch.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för<br>de nationella minoriteterna och stärka deras<br>möjligheter till inflytande samt stödja de histo-<br>riska minoritetsspråken så att de hålls levande<br>(målet föreslås i denna proposition).</p>
<p>Politikens inriktning</p>
<p>Minoritetspolitiken inriktas på att ge skydd för<br>de nationella minoriteterna och stärka deras<br>möjligheter till inflytande samt stödja de histo-<br>riska minoritetsspråken så att de kan hållas le-<br>vande. Det grundas på riksdagens beslut i de-<br>cember 1999 om åtgärder för de nationella</p>
<p>minoriteterna och inriktningen av en minoritets-<br>politik (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6,<br>rskr. 1999/2000:69).</p>
<p>Övrig verksamhet</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Statsbudgeten omfattar för närvarande anslag<br>och verksamheter för vilka regeringen inte fast-<br>ställer mål. Dessa omfattas inte av den nya poli-<br>tikområdesindelningen. Det avser följande an-<br>slag: Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens<br>ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvalt-<br>ningskostnader, Riksdagens ombudsmän, Justi-<br>tieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd<br>till politiska partier samt Riksdagens revisorer.</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Motsvarar nuvarande utgiftsområde 25.</p>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>Avgränsning</p>
<p>Motsvarar nuvarande utgiftsområde 26 samt<br>provisionskostnader och räntor för statsskulden<br>som tidigare redovisades inom utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning.</p>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p>
<p>Motsvarar nuvarande utgiftsområde 27.</p>
<p>194</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>Appendix</h2>
<p>Politikområden fördelade per utgiftsområde</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Mediepolitik</p>
<p>Samepolitik<br>Demokrati</p></td><td>
<p>691 010</p>
<p>14 703</p>
<p>65 495</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 2</p></td><td>
<p>Effektiv statsförvaltning<br>Finansiella system och tillsyn</p></td><td>
<p>792 818</p>
<p>490 214</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 3</p></td><td>
<p>Skatt, tull och exekution</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 4</p></td><td>
<p>Skatt, tull och exekution<br>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>1 361 669</p>
<p>22 611 497</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 5</p></td><td>
<p>Utrikes- och säkerhetspolitik</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 6</p></td><td>
<p>Försvarspolitik<br>Skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>45 445 444</p>
<p>1 084 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 7</p></td><td>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete<br>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>14 066 011</p>
<p>900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 8</p></td><td>
<p>Integrationspolitik<br>Storstadspolitik<br>Migrationspolitik<br>Minoritetspolitik</p></td><td>
<p>2 406 239</p>
<p>565 000</p>
<p>1 962 639</p>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 9</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdspolitik</p>
<p>Folkhälsa</p>
<p>Barnpolitik</p>
<p>Handikappolitik</p>
<p>Äldrepolitik</p>
<p>Socialtjänstpolitik</p>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>19 955 236</p>
<p>516 016</p>
<p>15 545</p>
<p>7 670 616</p>
<p>251 946</p>
<p>702 611</p>
<p>261 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 10</p></td><td>
<p>Ersättning vid arbetsoförmåga</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk äldrepolitik</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>47 746 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 14</p></td><td>
<p>Effektiv statsförvaltning</p>
<p>Arbetslivspolitik<br>Jämställdhetspolitik</p></td><td>
<p>7 502 158</p>
<p>1 007 165</p>
<p>32 648</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 15</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>21 621 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 16</p></td><td>
<p>Storstadspolitik<br>Utbildningspolitik<br>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>220 000</p>
<p>32 052 317</p>
<p>2 573 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 17</p></td><td>
<p>Finansiella system och tillsyn</p>
<p>Utbildningspolitik</p>
<p>Forskningspolitik</p>
<p>Mediepolitik</p>
<p>Kulturpolitik</p>
<p>Ungdomspolitik</p>
<p>Folkrörelsepolitik</p></td><td>
<p>28 878</p>
<p>2 595 727</p>
<p>35 092</p>
<p>34 735</p>
<p>4 513 096</p>
<p>106 718</p>
<p>492 672</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 18</p></td><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p>
<p>Bostadspolitik</p>
<p>Regional samhällsorganisation<br>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>4 760 000</p>
<p>3 615 274</p>
<p>1 889 797</p>
<p>1 369 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 19</p></td><td>
<p>Regionalpolitik<br>IT, tele och post</p></td><td>
<p>3 764 453</p>
<p>450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 20</p></td><td>
<p>Forskningspolitik<br>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>209 329</p>
<p>1 991 193</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 21</p></td><td>
<p>Energipolitik</p></td><td>
<p>2 262 347</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>uo 22</p></td><td>
<p>Miljöpolitik<br>Transportpolitik<br>IT, tele och post</p></td><td>
<p>203 077</p>
<p>23 928 387</p>
<p>558 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 23</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>1 199 121</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>241 412</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Skogspolitik</p></td><td>
<p>478 161</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Djurpolitik</p></td><td>
<p>371 995</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Livsmedelspolitik</p></td><td>
<p>7 594 437</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Landsbygdspolitik</p></td><td>
<p>3 754 889</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samepolitik</p></td><td>
<p>37 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uo 24</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>1 117 876</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Näringspolitik</p>
<p>Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjan-</p></td><td>
<p>1 645 649</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>de</p></td><td>
<p>617 760</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Konsumentpolitik</p></td><td>
<p>136 254</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrig verksamhet (del av uo 1-2)</p></td><td>
<p>4 569 618</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner (uo 25)</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.(uo 26)</p></td><td>
<p>70 925 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen (uo 27)</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Totalt'</p></td><td>
<p>711 135 767</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar samma belopp som framgår av anslagssammanställningen per<br>utgiftsområde i bilaga 1.</p>
<p>195</p>
<p>Bemyndiganden och<br>övriga ekonomiska<br>förpliktelser</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>8 Bemyndiganden och övriga<br>ekonomiska förpliktelser</h1>
<h2>8.1 Finansiering av investeringar och<br>rörelsekapital</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen får för budgetåret<br>2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för in-<br>vesteringar i anläggningstillgångar som används i<br>statens verksamhet intill ett belopp av<br>20 700 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringen får vidare för budgetåret 2001 be-<br>sluta om krediter för myndigheternas ränte-<br>konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av<br>14 600 000 000 kronor.</p>
<p>För Sjunde AP-fondens verksamhet får rege-<br>ringen för budgetåret 2001 dels besluta om lån i<br>Riksgäldskontoret för investeringar i an-<br>läggningstillgångar som används i verksamheten<br>intill ett belopp av 22 000 000 kronor, dels be-<br>sluta om kredit på räntekonto i Riksgälds-<br>kontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor.</p>
<p>getåret 2001. Den totala låneramen avser sum-<br>man av de lån som regeringen via myndigheterna<br>högst får ha i Riksgäldskontoret under år 2001<br>och innefattar också tidigare tagna lån.</p>
<p>Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast-<br>ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks-<br>gäldskontoret för investeringar i anläggningar<br>som används i statens verksamhet (20 §). Vidare<br>fastställer riksdagen årligen en total kreditram i<br>Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel-<br>sekapital (21 §).</p>
<p>8.1.1 Låneramar för år 2001</p>
<p>I tabell 8.1 redovisas för varje utgiftsområde det<br>beräknade sammanlagda behovet av låneramar<br>för investeringar i anläggningstillgångar för bud-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 8.1 Låneram budgetåret 2001 J</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Skuld</p>
<p>Utgiftsområde 30 juni 2000</p></td><td>
<p>Låneram</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>309</p></td><td>
<p>580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi mm</p></td><td>
<p>1 128</p></td><td>
<p>2 221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning mm</p></td><td>
<p>578</p></td><td>
<p>872</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>2 392</p></td><td>
<p>2 830</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning mm</p></td><td>
<p>156</p></td><td>
<p>186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>1 983</p></td><td>
<p>3 006</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Sjukvård mm</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjuk-<br>dom mm</p></td><td>
<p>776</p></td><td>
<p>2 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>786</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning mm</p></td><td>
<p>3 844</p></td><td>
<p>5 643</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur mm</p></td><td>
<p>249</p></td><td>
<p>373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering mm</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regionalpolitik</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Miljövård mm</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk mm</p></td><td>
<p>495</p></td><td>
<p>620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>För oförutsedda behov</p></td><td></td><td>
<p>486</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td>
<p>13 052</p></td><td>
<p>20 700</p></td></tr>
</table>
<p>199</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Som framgår av tabellen beräknar regeringen att<br>det behövs en sammantagen låneram på knappt<br>21 miljarder kronor för budgetåret 2001. För att<br>kunna möta oförutsedda behov kommer pre-<br>liminärt 486 miljoner kronor inte att fördelas till<br>myndigheterna.</p>
<p>Jämfört med aktuella låneramar för 2000 in-<br>nebär förslaget till låneramar för 2001 en ökning<br>med 1,6 miljarder kronor, exklusive reserven på<br>486 miljoner kronor. För sju myndigheter be-<br>räknas låneramarna behöva utökas med sam-<br>manlagt 1,5 miljarder kronor jämfört med 2000:<br>låneramarna för Rikspolisstyrelsen, Försvar-<br>smakten, Kustbevakningen, Arbets-<br>marknadsstyrelsen, Centrala studiestöds-<br>nämnden, Premiepensionsmyndigheten och<br>Stockholms universitet beräknas behöva utökas<br>med minst 100 miljoner kronor vardera. Den<br>största minskningen gäller Lunds universitet där<br>låneramen beräknas kunna sänkas med 100 mil-<br>joner kronor jämfört med 2000.</p>
<p>Myndigheternas totala skuld avseende in-<br>vesteringar i anläggningstillgångar uppgick till</p>
<p>13,1 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2000, vil-<br>ket är 1,3 miljarder kronor mer än vid samma<br>tidpunkt ett år tidigare.</p>
<p>rättsväsendet har relativt omfattande in-<br>vesteringar skett.</p>
<p>Som framgår av tabell 8.2 har utnyttjande-<br>graden per den 30 juni ökat under perioden<br>1997-2000.</p>
<p>Tabell 8.2 Investeringslån och låneramar 1997-2000</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Lån Låneram Utnyttjandegrad</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>8 668</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>59%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>9 716</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>62%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>11 703</p></td><td>
<p>16 700</p></td><td>
<p>70%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>13 052</p></td><td>
<p>18 700</p></td><td>
<p>70%</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: RGK och Finansdepartementet.</p>
<p>Diagram 8.1 Myndigheternas investeringslån<br>juni 1993-juni 2000_____________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-18.png" style="width:178pt;height:134pt;"/>
<p>Uttryckt som andel av gällande låneram ökade<br>myndigheternas investeringslån med 11 procent-<br>enheter under perioden juni 1997-juni 1999, från<br>59 till 70 procent. Under det senaste året har inte<br>utnyttjandegraden förändrats.</p>
<p>Fyra myndigheter stod för en tredjedel av den<br>totala skuldstocken per den 30 juni 2000. Riks-<br>polisstyrelsen, Premiepensionsmyndigheten,<br>Försvarsmakten och Riksförsäkringsverket hade<br>då sammanlagt investeringslån på 4,3 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Tolv myndigheter hade vid halvårsskiftet 2000<br>mer än 100 miljoner kronor vardera i outnyttjad<br>låneram. Störst outnyttjat låneutrymme hade<br>Riksförsäkringsverket med 1,2 miljarder kronor.<br>Premiepensionsmyndigheten, Riksskatteverket,<br>Försvarsmakten, Kungliga Tekniska Högskolan,<br>Lunds universitet och Uppsala universitet hade<br>alla ett outnyttjat kreditutrymme på 200 miljoner<br>kronor eller mer.</p>
<p>Det bör observeras att upplåningen i regel<br>ökar med 0,5-1 miljard kronor under den andra<br>halvan av året, varför utnyttjandegraden som re-<br>dovisas ovan är lägre än utnyttjandegraden vid<br>utgången av respektive år.</p>
<p>Diagram 8.1 visar att lånevolymen ökade kraftigt<br>mellan 1993, då systemet infördes, och 1996.<br>Ökningstakten avtog därefter, för att under de<br>senare åren åter öka. De senaste årens ökningar<br>beror till stor del på den nyligen inrättade Premi-<br>epensionsmyndighetens investeringar till följd av<br>det reformerade ålderspensionssystemet samt<br>den fortsatta utbyggnaden av högskolans<br>grundutbildning och forskning. Även inom</p>
<p>8.1.2 Räntekontokrediter för 2001</p>
<p>Myndigheterna placerar överskottslikviditet och<br>finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-<br>gäldskontoret. Myndigheterna har för dessa än-<br>damål ett räntekonto med kredit. Ramen för<br>räntekontokrediten varierar men ligger normalt i<br>intervallet 5-10 procent av respektive myndig-<br>hets omslutning. Beräknat behov av kreditramar<br>för budgetåret 2001 redovisas per utgiftsområde i<br>tabell 8.3, tillsammans med totalt saldo och</p>
<p>200</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni<br>2000. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår<br>endast de myndigheter som hade negativt saldo<br>på räntekontot, dvs. de som utnyttjat sin kredit.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 8.3 Räntekontokrediter 2000 och kreditramar för 1<br>budgetåret 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>Brutto-</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Saldo 30</p></td><td>
<p>skuld 30</p></td><td>
<p>Kreditra</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utgiftsområde</p></td><td>
<p>juni</p></td><td>
<p>juni</p></td><td>
<p>m 2001</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>395</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi mm</p></td><td>
<p>983</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>349</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning mm</p></td><td>
<p>617</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>690</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>-181</p></td><td>
<p>282</p></td><td>
<p>2 105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning mm</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>5 331</p></td><td>
<p>157</p></td><td>
<p>3 931</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Sjukvård mm</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>293</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom mm</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>595</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och ar-<br>betsliv</p></td><td>
<p>271</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning mm</p></td><td>
<p>5 980</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>2 038</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur mm</p></td><td>
<p>445</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering mm</p></td><td>
<p>218</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regionalpolitik</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Miljövård mm</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>3 269</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>2 031</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk mm</p></td><td>
<p>209</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>261</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ej fördelat</p></td><td></td><td></td><td>
<p>252</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td>
<p>18 248</p></td><td>
<p>896</p></td><td>
<p>14 600</p></td></tr>
</table>
<p>Diagram 8.2 Saldo på myndigheternas räntekonton perio-<br>den juni 1997-juni 2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-19.png" style="width:178pt;height:120pt;"/>
<p>Som framgår av tabellen föreslår regeringen att<br>summan av kreditramarna för myndigheternas<br>räntekonton får uppgå till högst 14,6 miljarder<br>kronor för budgetåret 2001. För att kunna möta<br>oförutsedda behov kommer preliminärt 252 mil-<br>joner kronor inte att fördelas till myndigheterna.</p>
<p>Eftersom det stora flertalet myndigheter har<br>inlåning på sina räntekonton var den samman-<br>lagda ställningen vid halvårsskiftet 2000 positiv,<br>med ett totalt saldo på 18,2 miljarder kronor. I<br>beräkningen av det totala saldot ingår samtliga<br>myndigheter som har räntekonton, dvs. både de<br>som har ett negativt och de som har ett positivt<br>saldo.</p>
<p>Som framgår av diagram 8.2 har myndigheterna<br>haft betydande inlåning på sina räntekonton se-<br>dan juni 1997. Den främsta orsaken till att inlå-<br>ningen är större än utlåningen är det omfattande<br>anslagssparande som myndigheterna har byggt<br>upp till följd av att utgifterna varit lägre än<br>anslagen. En effekt av detta är att endast 84 av de<br>239 myndigheter som har räntekonton i RGK<br>behövde utnyttja sin kredit någon gång under<br>perioden januari till maj 2000. Av dessa myn-<br>digheter har endast hälften (41 st.) någon gång<br>utnyttjat 50 procent eller mer av tilldelad kredit.</p>
<p>De 30 myndigheter som vid halvårsskiftet<br>2000 hade ett negativt saldo på sina räntekonton<br>hade då tillsammans en skuld om 0,9 miljarder<br>kronor. Övriga myndigheter hade tillsammans<br>behållningar på 19,1 miljarder kronor på sina<br>räntekonton.</p>
<p>Riksgäldskontoret kan inte begränsa myndig-<br>heternas utnyttjande av räntekontokrediten utan<br>överskridanden kan endast konstateras i efter-<br>hand. Förutom att eventuella överskridanden<br>belastas med ränta, så rapporteras de till Ekono-<br>mistyrningsverket och föranleder anmärkning i<br>verkets ekonomiadministrativa värdering.</p>
<p>8.1.3 Sjunde AP-fonden</p>
<p>Inom ramen för det reformerade systemet för<br>inkomstgrundad ålderspension har en fond-<br>styrelse med namnet Sjunde AP-fonden inrättas.<br>Sjunde AP-fonden skall initialt förvalta två vär-<br>depappersfonder, Premiesparfonden och Premie-<br>valsfonden. Premiesparfonden skall förvalta<br>premiepensionsmedel för dem som inte gör ett<br>aktivt val av fondförvaltare. Premievalsfonden<br>skall vara en av de fonder som kan väljas aktivt.</p>
<p>201</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Båda fonderna kommer att placera merparten av<br>tillgångarna i aktier.</p>
<p>Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvalt-<br>ning av de båda fonderna skall tas ur de för-<br>valtade medlen i respektive fond. Enligt riksda-<br>gens beslut (prop. 1999/2000:1, bet.<br>1999/2000:FiU01, rskr. 1999/2000:150) skall<br>Sjunde AP-fondens verksamhet innan det första<br>fondvalet sker finansieras med krediter i Riks-<br>gäldskontoret. De fondförvaltningsavgifter som<br>skall finansiera verksamheten är beroende av<br>storleken på de förvaltade medlen, och då fond-<br>valet ännu inte gjorts råder stor osäkerhet kring<br>Sjunde AP-fondens intäkter under 2001. Mot<br>den bakgrunden bedöms Sjunde AP-fonden be-<br>höva tillgång till ett kreditutrymme även 2001.</p>
<p>Återbetalning av krediten kommer att fast-<br>ställas av regeringen när storleken på det för-<br>valtade kapitalet bättre kan överblickas. Förvalt-<br>ningskostnaderna beräknas uppgå till 35-40<br>miljoner kronor per år.</p>
<p>8.1.4 Övrig utlåning från<br>Riksgäldskontoret</p>
<p>Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten<br>kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss<br>anskaffning besluta att finansieringen skall ske på<br>annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar<br>eller kreditramar. Detta undantag gäller för af-<br>färsverk och vissa myndigheter och statliga bolag<br>som har tillgång till krediter i RGK.</p>
<p>Totalt uppgår denna utlåning i RGK till<br>132 miljarder kronor. Centrala studiestöds-<br>nämndens kredit för studielån är störst och upp-<br>gick till 87 miljarder kronor den 30 juni 2000. I<br>tabell 8.4 presenteras en översikt av övriga kre-<br>ditramar i RGK.</p>
<p>Tabell 8.4 Övriga kreditramar i RGK</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Skuld</p>
<p>30 juni 2000</p></td><td>
<p>Kreditram</p>
<p>2001'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Banverket</p></td><td>
<p>8 050</p></td><td>
<p>9 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden</p></td><td>
<p>86 697</p></td><td>
<p>103 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportkreditnämnden</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>Obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fortifikationsverket</p></td><td>
<p>2 758</p></td><td>
<p>4 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvarets materielverk</p></td><td>
<p>15 091</p></td><td>
<p>23 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksverket</p></td><td>
<p>188</p></td><td>
<p>5 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luftfartsverket</p></td><td>
<p>961</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets garantiverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>Obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksskatteverket<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3 401</p></td><td>
<p>Obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens järnvägar</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>16 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfartsverket</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens bostadskreditnämnds<br>garantiverksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>Obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens fastighetsverk</p></td><td>
<p>4 900</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens pensionsverk<sup>4</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens räddningsverk</p></td><td>
<p>589</p></td><td>
<p>720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska kraftnät</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 575</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa statliga bolag</p></td><td>
<p>4020</p></td><td>
<p>4159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägverket</p></td><td>
<p>3 850</p></td><td>
<p>4 769</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>131 886</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Låneramarna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svens-</p></td></tr>
</table>
<p>ka kraftnät avser ramar både i och utanför Riksgäldskontoret.</p>
<p><sup>2</sup> För att möjliggöra en effektiv förvaltning av premiepensionsfonderna. Den 30<br>juni 2000 hade PPM ingen ram för detta ändamål.</p>
<p><sup>3</sup> Kommunernas mervärdesskattekonton.</p>
<p><sup>4</sup> Statens pensionsverk hade ingen övrig kredit 30 juni 2000.</p>
<p>Förslagen till beslut om nya eller utökade ramar<br>för övrig utlåning från RGK återfinns inom re-<br>spektive utgiftsområde.</p>
<h2>8.2 Garantier</h2>
<p>Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i<br>form av garantier, t.ex. kreditgarantier, borgen,<br>grundfondsförbindelser, kapitaltäckningsgaran-<br>tier och pensionsgarantier. En närmare redo-<br>visning av den statliga garantiverksamheten ges i<br>Årsredovisning för staten 1999 (skr. 1999/2000:<br>150). I detta avsnitt behandlas delar av det ut-<br>vecklingsarbete som pågår inom området.</p>
<p>Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att<br>hantera garantier i staten. Det nya förfarandet<br>ställer krav på kostnadstäckning och innebär att</p>
<p>202</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>risken i varje garantiengagemang eller grupp av<br>engagemang skall beräknas. Utifrån detta be-<br>stäms en avgift för garantin som debiteras garan-<br>titagaren. Riksdagen kan emellertid besluta att<br>för ett visst åtagande skall en lägre eller ingen av-<br>gift debiteras. Till den del full kostnadstäckning<br>inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en<br>statlig subvention som skall belasta ett anslag.<br>Avgiftsintäkter och i förekommande fall an-<br>slagsmedel reserveras på ett konto, en garantire-<br>serv, i Riksgäldskontoret (RGK). Till reserven<br>förs också eventuella återvinningar från tidigare<br>infriade garantier. Reserven finansierar garanti-<br>verksamhetens administration och skadeutfall.</p>
<p>Samtidigt som den nya garantimodellen inför-<br>des beslöt också riksdagen att de äldre garantier-<br>na - dvs. de garantier som hade utfärdats innan<br>den nya garantimodellen trädde i kraft - skall in-<br>värderas och hanteras enligt principerna i den<br>nya modellen. När en subventionerad garanti har<br>invärderats och dess kostnad har fastställts skall<br>motsvarande värde föras upp på anslag inom re-<br>spektive utgiftsområde om inte garantins avgifter<br>kan höjas i motsvarande grad. Avgiftsinkomster<br>och anslagsmedel skall föras till garantireserven,<br>varefter garantins kostnader skall belasta reser-<br>ven.</p>
<p>Riksdagens finansutskott har behandlat Riks-<br>dagens revisorers granskning av garantimo-<br>dellens tillämpning (bet. 1999/2000:FiU24). I<br>sitt betänkande anför finansutskottet att rege-<br>ringen i budgetpropositionerna för 2001 och<br>2002 samt i 2001 års ekonomiska vårproposition<br>bör redovisa hur arbetet med invärderingen av de<br>äldre garantierna fortskrider.</p>
<p>Invärdering av äldre garantier som administreras<br>av Riksgäldskontoret</p>
<p>Riksgäldskontoret administrerar merparten av de<br>äldre garantierna och bedriver ett aktivt arbete<br>för att invärdera dessa. Som regeringen tidigare<br>aviserat skall RGK:s arbete med att invärdera ga-<br>rantierna vara slutfört senast den 31 december<br>2001 (prop. 1999/2000:1, vol. l,s. 181).</p>
<p>Under innevarande år har ett antal äldre ga-<br>rantiåtaganden invärderats, och ytterligare ett<br>antal åtaganden förväntas vara invärderade innan<br>årets slut. Ett antal åtaganden har också kunnat<br>upphävas efter överenskommelser med garanti-<br>tagarna. Exempel på åtaganden som har invärde-<br>rats eller förväntas invärderas under innevarande<br>år är garantierna till Stockholmsleder AB och<br>Göteborgstrafikleder AB samt Utrikes-<br>departementets personalgarantier. Exempel på</p>
<p>garantier som har kunnat upphävas är Voksen-<br>åsens garanti och garantin till Värdepapperscent-<br>ralen AB.</p>
<p>Vad gäller återstående äldre garantier som ad-<br>ministreras av RGK så kommer RGK att under<br>hösten inkomma med skrivelser till samtliga be-<br>rörda departement, där kostnaderna för respekti-<br>ve departements åtaganden har fastställts. Detta<br>medför att riksdagen kommer att kunna anvisa<br>anslagsmedel motsvarande kostnaderna för sub-<br>ventionerade äldre garantier från och med bud-<br>getåret 2002.</p>
<p>Aldre garantier som administreras av Bostads-<br>kreditnämnden</p>
<p>Förutom de äldre garantier som administreras av<br>RGK finns även en stock av äldre garantier som<br>administreras av Bostadskreditnämnden (BKN).<br>Från och med år 2000 har BKN en separat ga-<br>rantireserv i RGK för resultatområdet Aldre ga-<br>rantier. I samband med att denna reserv inrätta-<br>des gavs BKN i uppdrag att i samarbete med<br>RGK beräkna de totala förlusterna för resulta-<br>tområdet. Detta uppdrag redovisades den 1 juni<br>2000.</p>
<p>Enligt BKN:s beräkningar kommer de fram-<br>tida förlusterna inom resultatområdet Aldre ga-<br>rantier att uppgå till 3 450 miljoner kronor, räk-<br>nat från och med år 2000 till dess att samtliga<br>äldre garantier har förfallit. Efter det att hänsyn<br>tagits till skadeutfallens förväntade fördelning<br>över åren gör regeringen bedömningen att<br>600 miljoner kronor kan fördelas per år fram till<br>och med år 2003 och i genomsnitt ca<br>100 miljoner kronor per år under de därpå föl-<br>jande 10 åren. Under förutsättning att anslags-<br>medel motsvarande denna beräkning tillförs re-<br>serven och att BKN ges möjlighet att anslagsav-<br>räkna när anslagsmedel överförs till reserven kan<br>resultatområdets kostnader belasta reserven från<br>och med budgetåret 2001. I praktiken innebär<br>detta att principerna bakom den nya garantimo-<br>dellen kan tillämpas för BKN:s äldre garantier<br>från och med budgetåret 2001 (se vidare vol. 10,<br>utg.omr. 18, avsnitt 4.8). Om de faktiska framti-<br>da förlusterna skulle komma att skilja sig från<br>den beräkning som BKN presenterat - dvs. om<br>det vid någon tidpunkt skulle visa sig att garanti-<br>reserven inte är i långsiktig balans - avser rege-<br>ringen att återkomma till riksdagen.</p>
<p>203</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>8.3 Bemyndigande om ekonomiska<br>förpliktelser</h2>
<p>Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten<br>får regeringen, för det ändamål och med högst<br>det belopp som riksdagen bestämmer, beställa<br>varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er-<br>sättning, lån eller liknande som medför utgifter<br>även under senare budgetår än det statsbudgeten<br>avser.</p>
<p>Regeringen begär bemyndiganden i anslags-<br>avsnitten för de anslag som berörs. Där redovisas<br>tabeller med information om bland annat nya<br>och infriade förpliktelser under åren 1999-2001.<br>I tabell 8.5 görs en sammanfattning per utgifts-<br>område av begärda bemyndiganden för 2001.</p>
<p>I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas<br>de åtaganden staten beräknas ha i form av be-<br>ställningar av varor och tjänster, beslut om bi-<br>drag m.m. vid ingången av 2001. I nästa kolumn<br>anges de nya förpliktelser av denna typ som sta-<br>ten förväntas ikläda sig under 2001. Kolumnen<br>Infriade förpliktelser visar de gjorda förpliktelser<br>som förväntas innebära utgifter under 2001.<br>Kolumnen Utestående förpliktelser utgör sum-<br>man av ingående och nya förpliktelser minus in-<br>friade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begär-<br>da bemyndiganden, redovisas omfattningen av<br>de bemyndiganden som regeringen begär i denna<br>proposition. Bemyndigandena innebär att riks-<br>dagen medger att regeringen får ikläda staten<br>förpliktelser som innebär utgifter efter 2001.<br>Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både<br>2002 och åren därefter.</p>
<p>Av tabellen framgår att regeringen begär be-<br>myndiganden om totalt 197,5 miljarder kronor.<br>Jämfört med redovisningen av bemyndiganden i<br>budgetpropositionen för 2000 uppvisar utgifts-<br>område 22 den största förändringen. Förklaring-<br>en är det nya bemyndigandesystem som föreslås<br>införas under 2001 avseende väghållning och<br>banhållning. Förändringarna avseende utgifts-<br>områdena 13 och 14 beror främst på en om-<br>flyttning av anslag mellan dessa utgiftsområden.<br>En avvikelse finns även i år mellan beräknade<br>utestående förpliktelser och begärda bemyndi-<br>ganden på utgiftsområde 7 Internationellt bi-<br>stånd. Denna avvikelse beror på de schabloner<br>som används i det bilaterala utvecklingssam-<br>arbetet. Jämfört med tidigare år har dock avvikel-<br>sen minskat. Inför budgetpropositionen för 2002<br>bedömer regeringen att bemyndiganderamen<br>kan baseras på de faktiska förpliktelser som be-<br>räknas ingås. Förklaringen till att begärda be-</p>
<p>myndiganden inom utgiftsområde 17 understiger<br>beräknade utestående förpliktelser vid utgången<br>av 2001 är att vissa ekonomiska förpliktelser har<br>täckning i anslagssparanden, dvs. i redan anvisade<br>medel.</p>
<p>204</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 8.5 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområde</p></td><td>
<p>Ingående<br>förpliktelser<br>2001</p></td><td>
<p>Nya förpliktel-</p>
<p>ser 2001</p></td><td>
<p>Infriade för-<br>pliktelser<br>2001</p></td><td>
<p>Utestående<br>förpliktelser<br>2001</p></td><td>
<p>Begärda be-<br>myndiganden<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>-0</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>-150</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>78 389</p></td><td>
<p>25 137</p></td><td>
<p>-25 171</p></td><td>
<p>78 356</p></td><td>
<p>78 415</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>16 972</p></td><td>
<p>13 543</p></td><td>
<p>-12 374</p></td><td>
<p>18 141</p></td><td>
<p>29 371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>445</p></td><td>
<p>394</p></td><td>
<p>-280</p></td><td>
<p>558</p></td><td>
<p>608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>10 956</p></td><td>
<p>16 400</p></td><td>
<p>-12 779</p></td><td>
<p>14 577</p></td><td>
<p>18 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>168</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>-150</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>3 413</p></td><td>
<p>2511</p></td><td>
<p>-1 844</p></td><td>
<p>4 080</p></td><td>
<p>4 462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, medier och trossamfund</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>291</p></td><td>
<p>-266</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>2 600</p></td><td>
<p>1 294</p></td><td>
<p>-1994</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>1 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>5 221</p></td><td>
<p>4 329</p></td><td>
<p>-2 450</p></td><td>
<p>7 100</p></td><td>
<p>7 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>893</p></td><td>
<p>-196</p></td><td>
<p>953</p></td><td>
<p>953</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 262</p></td><td>
<p>2 336</p></td><td>
<p>-942</p></td><td>
<p>2 657</p></td><td>
<p>2 657</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>38 883</p></td><td>
<p>-158</p></td><td>
<p>38 916</p></td><td>
<p>38 940</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>7 409</p></td><td>
<p>13 574</p></td><td>
<p>-8 381</p></td><td>
<p>12 602</p></td><td>
<p>11 225</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 683</p></td><td>
<p>1 904</p></td><td>
<p>-1 407</p></td><td>
<p>3 180</p></td><td>
<p>3 400</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td>
<p>130 161</p></td><td>
<p>121 892</p></td><td>
<p>-68 553</p></td><td>
<p>183 500</p></td><td>
<p>197 514</p></td></tr>
</table>
<h2>8.4 Bemyndigande för ramanslag</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under budgetåret 2001 besluta att ett ramanslag<br>som inte avser förvaltningsändamål får överskri-<br>das om</p>
<p>1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs-<br>budget inte hinner inväntas, samt</p>
<p>2. överskridandet ryms inom det fastställda<br>utgiftstaket för staten.</p>
<p>Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten får regeringen med riksdagens<br>bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-<br>skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-<br>samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-<br>da då anslaget anvisades eller för att ett av<br>riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall<br>kunna uppfyllas.</p>
<p>För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut-<br>giftsökningar i förhållande till anvisade medel</p>
<p>rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten<br>på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket<br>budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-<br>diten för anslag för förvaltningsändamål till<br>3 procent och för de flesta övriga ramanslag till<br>5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltnings-<br>ändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-<br>skrida anslaget mer än vad som ryms inom den<br>tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt be-<br>myndigande som ger regeringen befogenhet att<br>besluta om överskridande av ramanslag som an-<br>visats för förvaltningsändamål behöver därför<br>inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare<br>medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på<br>riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-<br>tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom<br>att regeringen tillfälligt utökar myndighetens<br>kredit på räntekonto inom ramen för den av<br>riksdagen beslutade samlade kreditramen.</p>
<p>När det däremot gäller ramanslag som anvisats<br>för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-<br>relaterade utgifter, infriande av garantier samt<br>oförutsedda utgifter kan så stora förändringar<br>inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta</p>
<p>205</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i så-<br>dana fall att i första hand återkomma till riksda-<br>gen med förslag om anslag på tilläggsbudget.<br>Förändringarna kan dock inträffa snabbt och<br>betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål.<br>Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas<br>bör regeringen bemyndigas att besluta om över-<br>skridande när de förutsättningar som anges i 6 §<br>andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om<br>det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka<br>särskilda utgifter som inte var kända då anslaget<br>anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat<br>ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas.<br>Överskridandet får inte vara större än att det<br>ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.<br>Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder.<br>Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på<br>tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda<br>anslag som ersätter det medgivna överskridandet.</p>
<p>I Årsredovisning för staten 1999 (skr.<br>1999/2000:150, sid. 69-70) lämnades en redo-<br>visning för vilka anslag som regeringen medgivit<br>överskridande under 1999. Innevarande år har<br>regeringen ännu inte medgivit något över-<br>skridande. Ett eventuellt utnyttjande av bemyn-<br>digandet senare i år kommer att redovisas i Års-<br>redovisning för staten 2000.</p>
<p>I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskulds-<br>räntor m.m. återkommer regeringen med förslag<br>om bemyndiganden rörande överskridanden av<br>vissa anslag.</p>
<p>206</p>
<p>Skattefrågor</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>9 Skattefrågor</h1>
<h2>9.1 Inledning</h2>
<p>Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på<br>skatte- och socialavgiftsområdet med effekter för<br>budgetåret 2001 och framåt.</p>
<p>För beskattningen av förvärvsinkomster före-<br>slås ett andra steg i den inkomstskattereform<br>som presenterades i budgetpropositionen för<br>2000 och vissa åtgärder inom ramen för den grö-<br>na skatteväxlingen.</p>
<p>För fastighetsskatten föreslås vissa sänkningar<br>av skattesatserna för småhus och hyreshus<br>(bostadsdelen). För privatbostadsfastigheter och<br>privatbostadsrätter föreslås en viss skärpning av<br>kapitalvinstbeskattningen. En höjning av fribe-<br>loppet vid förmögenhetsbeskattningen föreslås<br>också.</p>
<p>I anslutning till den strategi för fortsatt grön<br>skatteväxling som presenteras i finansplanen fö-<br>reslås förändringar i energiskatten och koldiox-<br>idskatten. Vidare redovisas ett antal utrednings-<br>uppdrag inför en fortsatt skatteväxling.</p>
<p>På alkoholskatteområdet lämnas förslag om<br>höjda införselkvoter för öl och vin. På mervär-<br>desskatteområdet lämnas förslag om en sänkning<br>av skattesatsen för personbefordran.</p>
<p>I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella<br>effekterna av de skatteförslag som lämnas i den-<br>na proposition och dessutom av de förslag i and-<br>ra propositioner som lämnas i anslutning till<br>budgetpropositionen.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteck-<br>ningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag<br>har under hand beretts med Riksskatteverket.</p>
<p>Förslagen om höjning av fordonsskatten på<br>dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och<br></p>
<p>äldre och upphävandet av lagen om försäljnings-<br>skatt på motorfordon är i överensstämmelse med<br>vad som föreslagits av Trafikbeskattningsutred-<br>ningen i dess slutbetänkande Bilen, miljön och<br>säkerheten (SOU 1999:62).</p>
<p>Förslaget att skärpa kapitalvinstbeskattningen<br>för privatbostäder överensstämmer i princip med<br>vad Fastighetsbeskattningskommittén föreslagit<br>i sitt slutbetänkande Likformig och neutral fas-<br>tighetsbeskattning (SOU 2000:34).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Förslaget till lag om skattereduktion på för-<br>värvsinkomster vid 2002 års taxering motsvarar i<br>allt väsentligt de lagar som reglerar samma åtgärd<br>vid 2000 och 2001 års taxeringar (SFS 1998:1476<br>och 1999:963). Den först nämnda lagen granska-<br>des av Lagrådet hösten 1998. Det finns därför<br>inte skäl att höra Lagrådet över det nu framlagda<br>förslaget. Förslaget till lag om underlag för för-<br>mögenhetsskatt i vissa fall vid 2001 års taxering<br>är dock av sådan beskaffenhet att Lagrådets ytt-<br>rande normalt borde inhämtas. En lagråds-<br>granskning i denna del skulle emellertid innebära<br>att förslaget inte kan lämnas i sådan tid att det är<br>möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbe-<br>handling under hösten. Det är av synnerlig vikt<br>att det aktuella förslaget kan träda i kraft före<br>årsskiftet. Med hänsyn till att Lagrådets hörande<br>skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling<br>har något yttrande inte inhämtats. Övriga förslag<br>är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande<br>saknar betydelse.</p>
<p>208</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>9.2 Beskattning av förvärvsinkomster</h2>
<p>9.2.1 Fortsatt inkomstskattereform:<br>allmänna överväganden</p>
<p>Regeringens bedömning: Inkomståret 2000 inled-<br>des en reform av förvärvsinkomstbeskattningen<br>som innebär att löntagare och övriga personer<br>med pensionsgrundande inkomst kompenseras<br>för effekterna på genomsnittsskatter och margi-<br>nalskatter av den allmänna pensionsavgiften.<br>Fullt utbyggd innebär reformen en skattereduk-<br>tion för den allmänna pensionsavgift som skall<br>betalas för beskattningsåret. Skattereduktionen<br>kombineras med en slopad avdragsrätt för den<br>allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av<br>underlaget för kommunal och statlig inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Samtidigt påbörjades en förändring som syftar<br>till att minska antalet personer som betalar statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster med inrikt-<br>ning mot att andelen skall sjunka till 15 procent<br>av de skattskyldiga med förvärvsinkomster.</p>
<p>Takten på genomförandet av reformen beror<br>på det ekonomiska läget efter sammanvägning av<br>olika angelägna resursanspråk. För år 2001 be-<br>dömer regeringen det vara möjligt att genomföra<br>ytterligare en fjärdedel av reformen i den del som<br>avser kompensation för den allmänna pen-<br>sionsavgiften och därmed sammanhängande<br>justeringar av skiktgränserna. Därutöver bör den<br>nedre skiktgränsen kunna justeras så att andelen<br>skattskyldiga som betalar statlig skatt på för-<br>värvsinkomster år 2001 ytterligare minskar.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens bedömning: 1990<br>års skattereform innebar en genomgripande för-<br>ändring av beskattningen av förvärvsinkomster.<br>Skattesatserna sänktes och skattebasen bredda-<br>des.</p>
<p>I den skatteskala som infördes genom skatte-<br>reformen var avsikten att såväl grundavdrag som<br>olika skiktgränser skulle justeras upp i takt med<br>förändringar i det allmänna prisläget. För grund-<br>avdraget liksom för de olika gränser som styr<br>grundavdraget skedde detta genom en koppling<br>till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring. För den skiktgräns som utgör<br>den nedre gränsen för uttag av statlig inkomst-<br>skatt gjordes kopplingen direkt till utvecklingen<br>av konsumentprisindex. För att hålla nere antalet<br>personer som betalar statlig inkomstskatt inför-</p>
<p>des en extra årlig uppräkning av skiktgränsen<br>med två procentenheter. I praktiken innebar<br>denna regel att först vid en ökning av reallönen<br>före skatt med mer än två procent skulle antalet<br>personer som betalade statlig skatt öka. Skikt-<br>gränsen fastställdes ursprungligen så att endast<br>15 procent av de skattskyldiga skulle betala stat-<br>lig skatt.</p>
<p>Sedan skattereformen har inkomstskattereg-<br>lerna förändrats i olika avseenden. Grundavdra-<br>get har reducerats och uppräkningen av skikt-<br>gränsen har begränsats. Därutöver har uttaget av<br>statlig inkomstskatt höjts genom att ett extra<br>skalsteg införts i skatteskalan som en fördel-<br>ningspolitisk korrigering av skattereformen. Till<br>följd av dessa åtgärder har såväl det genomsnitt-<br>liga skatteuttaget som andelen skattskyldiga som<br>betalar statlig skatt ökat jämfört med vad som<br>skulle ha gällt vid full uppräkning enligt ur-<br>sprungliga intentioner.</p>
<p>Därtill kommer de allmänna egenavgifter som<br>introducerades som en del av den krisuppgörelse<br>som gjordes hösten 1992 och som därefter har<br>förändrats vid ett flertal tillfällen. Sedan år 1998<br>består den allmänna egenavgiften enbart av en<br>allmän pensionsavgift. Inför år 2000 sattes denna<br>avgift till sju procent av underlaget. Aven om den<br>allmänna pensionsavgiften till betydande del ger<br>sociala förmåner genom pensioner i framtiden<br>uppfattas den ändå av många som en skatt och<br>bidrar till att höja den "synliga" marginalskatten<br>och genomsnittsskatten. Effekterna mildras<br>dock av att avgiften är avdragsgill vid beräkning-<br>en av underlagen för kommunal och statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>Såväl av fördelningspolitiska skäl som för att<br>stödja arbetslinjen genom att gynna arbetsutbud,<br>arbetsmarknadsdeltagande och utbildning har<br>regeringen ansett det angeläget att på sikt elimi-<br>nera de effekter den allmänna pensionsavgiften<br>har på såväl genomsnittsskatter som marginal-<br>skatter. Enligt regeringens bedömning utgör<br>pensionsavgiften den mest besvärande avvikelsen<br>i förhållande till de skatteregler som infördes ge-<br>nom skattereformen och följaktligen den vars<br>effekt på individernas inkomster det är mest an-<br>geläget att korrigera. En annan angelägen åtgärd<br>är, som framhölls i budgetpropositionen för år<br>2000 (prop. 1999/2000:1), att justera skiktgrän-<br>sen så att andelen som betalar statlig skatt på sikt<br>begränsas till 15 procent av de skattskyldiga med<br>förvärvsinkomster.</p>
<p>209</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Kompensation för den allmänna pensionsavgiften<br>I 2000 års budgetproposition anvisades en metod<br>för att på sikt ge full kompensation för den all-<br>männa pensionsavgiften. Metoden innebär att<br>pensionsavgiftens nettobelastning kompenseras<br>för varje enskild individ. Eftersom pensionsav-<br>giften är avdragsgill vid beräkningen av underla-<br>gen för kommunal och statlig inkomstskatt är<br>nettobelastningen mindre än pensionsavgiften.<br>Om avgiften uppgår till 100 och kommunal-<br>skatten ligger på 30 procent uppgår nettobelast-<br>ningen till 70. Denna nettobelastning elimineras<br>genom två samtidiga åtgärder. Den första inne-<br>bär att avdragsrätten för avgiften vid beräkning<br>av underlaget för inkomstskatt tas bort vilket<br>isolerat betraktat innebär en skatteskärpning på<br>30. Men denna åtgärd kombineras med en skat-<br>tereduktion motsvarande hela avgiften på 100.<br>Därmed har nettobelastningen på 70 eliminerats.<br>Metoden fungerar på samma sätt för personer<br>som bor i kommuner med olika kommunalskatt<br>liksom för personer som även betalar statlig<br>skatt.</p>
<p>Åtgärder som syftar till att korrigera för den<br>allmänna pensionsavgiften begränsas av naturliga<br>skäl till dem som betalar den. Det är personer<br>med löneinkomster, inkomst av aktiv närings-<br>verksamhet och olika slag av inkomstberoende<br>transfereringar som sjukpenning, föräldrapen-<br>ning och arbetslöshetsersättning. Däremot om-<br>fattas inte pensionärer som saknar pensions-<br>grundande inkomster.</p>
<p>Fullt genomförd innebär den ovan beskrivna<br>reformen att den allmänna pensionsavgiftens ef-<br>fekter på såväl det genomsnittliga skatte- och av-<br>giftsuttaget som på individens marginalskatt eli-<br>mineras utan att uttaget av allmän pensionsavgift<br>påverkas i något avseende. Avgiften tas liksom<br>tidigare ut på ett oförändrat underlag upp till ett<br>visst avgiftstak och avgiftsintäkterna tillförs pen-<br>sionssystemet i ograverad omfattning. Den an-<br>vända tekniken innebär att den enskilde kredite-<br>ras ett belopp motsvarande beskattningsårets<br>pensionsavgift i form av en skattereduktion som<br>reducerar hans eller hennes övriga skatter. Efter-<br>som reformen inte påverkar vare sig allmän pen-<br>sionsavgift eller intjänad pensionsrätt är den väl<br>förenlig med pensionsuppgörelsen.</p>
<p>Justering av skiktgränserna</p>
<p>Den slopade avdragsrätten innebär i sig att un-<br>derlaget för den statliga inkomstskatten ökar.<br>Därmed ökar också antalet personer som betalar<br>statlig inkomstskatt. Den slopade avdragsrätten</p>
<p>får i princip samma effekt för den övre bryt-<br>punkten. Enligt regeringens bedömning bör<br>denna konsekvens av den valda metoden inte få<br>genomslag.</p>
<p>Förutom dessa justeringar ger den tidigare<br>uttalade målsättningen, att på sikt få ner andelen<br>skattskyldiga som betalar statlig skatt till 15 pro-<br>cent, anledning till ytterligare justering av den<br>nedre skiktgränsen. Syftet med dessa åtgärder är<br>framför allt att ge goda skattemässiga villkor för<br>vidareutbildning och karriärutveckling. En höj-<br>ning av den nedre skiktgränsen bidrar i kombi-<br>nation med den föreslagna kompensationen för<br>den allmänna pensionsavgiften till en förhållan-<br>devis likformig reduktion av det genomsnittliga<br>skatteuttaget för stora grupper av löntagare.<br>Detta är betydelsefullt för utbildningsval då den<br>s.k. utbildningspremien är kopplad till inkoms-<br>ten efter skatt efter genomgången utbildning i<br>förhållande till inkomsten efter skatt före utbild-<br>ning.</p>
<p>Reformens andra steg</p>
<p>En reform med ovanstående utformning medför<br>en betydande offentlig-finansiell kostnad. Mot<br>den bakgrunden aviserade regeringen i samband<br>med 2000 års budgetproposition att genomfö-<br>randet bör ske under ett antal år efter en löpande<br>bedömning av det ekonomiska läget och efter<br>sammanvägning av olika angelägna resursan-<br>språk.</p>
<p>För år 2000 bedömde regeringen det vara<br>möjligt att, som ett första steg, genomföra en<br>fjärdedel av reformen. Följaktligen infördes en<br>skattereduktion motsvarande 25 procent av den<br>allmänna pensionsavgiften för beskattningsåret.<br>Samtidigt begränsades avdraget för den allmänna<br>pensionsavgiften vid beräkningen av underlaget<br>för kommunal och statlig inkomstskatt till 75<br>procent av avgiften i fråga. Vidare höjdes den<br>nedre skiktgränsen till 232 600 kronor. Förutom<br>en höjning motsvarande förändringen i konsu-<br>mentprisindex plus två procentenheter innefat-<br>tades i denna justering dels en höjning för att<br>motverka effekten på antalet skattskyldiga med<br>statlig skatt av avdragsbegränsningen, dels en<br>höjning som syftade till att minska antalet skatt-<br>skyldiga med ca 75 000 personer. Därvid gjordes<br>bedömningen att andelen skattskyldiga med<br>statlig skatt år 2000 skulle minska med en pro-<br>centenhet jämfört med föregående år och stanna<br>på omkring 18 procent. Det noterades dock att<br>varje bedömning av inkomstfördelningens ut-<br>veckling är osäker. Det gäller i viss mån även be-</p>
<p>210</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>dömningar avseende innevarande år. Nu till-<br>gängliga uppgifter indikerar att 18,7 procent av<br>alla skattskyldiga med förvärvsinkomster kom-<br>mer betala statlig skatt på dessa inkomster år<br>2000. Att andelen hamnat över den nivå som fö-<br>regående års beslut syftade till beror på att in-<br>komstutvecklingen varit gynnsammare än väntat.</p>
<p>Den offentlig-finansiella kostnaden för refor-<br>men som helhet beräknades, i de ekonomiska<br>förhållanden som gällde för år 2000, till ca 46<br>miljarder kronor. Kostnaden för det första steget<br>beräknades till 11,8 miljarder kronor, varav kost-<br>naden för att minska andelen skattskyldiga med<br>statlig skatt med en procentenhet beräknades<br>svara för ca 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>För år 2001 bedömer regeringen det vara möj-<br>ligt att genomföra ytterligare en fjärdedel av re-<br>formen vad gäller kompensationen för den all-<br>männa pensionsavgiften och därmed<br>sammanhängande justeringar av skiktgränserna.<br>Därutöver är det möjligt att genomföra en ytter-<br>ligare justering av den nedre skiktgränsen i syfte<br>att begränsa andelen skattskyldiga som betalar<br>statlig skatt. Regeringen lämnar i nästa avsnitt<br>förslag om detaljerna i det andra steget i den<br>skisserade inkomstskattereformen.</p>
<p>9.2.2 Inkomstskatten för år 2001</p>
<p>Regeringens förslag: För år 2001 ges en skattere-<br>duktion motsvarande 50 procent av den allmänna<br>pensionsavgiften för beskattningsåret. Vid be-<br>räkningen av underlaget för kommunal och stat-<br>lig inkomstskatt medges avdrag med 50 procent<br>av den allmänna pensionsavgiften. Vid uttaget av<br>statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall<br>den nedre skiktgränsen sättas till 252 000 kronor<br>och den övre skiktgränsen till 390 400 kronor.<br>Den tillfälliga skattereduktion som gällt för år<br>1999 och år 2000 förlängs till att gälla även år<br>2001. Som en del i regeringens förslag till skatte-<br>växling för år 2001 höjs det allmänna grundav-<br>draget med 1 200 kronor så att det för skattskyl-<br>diga med en taxerad förvärvsinkomst under 1,86<br>prisbasbelopp eller över 5,615 prisbasbelopp<br>motsvarar 27 procent av prisbasbeloppet. Även<br>det särskilda grundavdraget höjs med ett belopp<br>motsvarande 2,7 procent av prisbasbeloppet för<br>gift skattskyldig och 3 procent av prisbasbelop-<br>pet för annan skattskyldig.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För år 2001 be-<br>dömer regeringen det vara möjligt att genomföra<br>ytterligare en fjärdedel av den reform som på-<br>börjades år 2000 (se avsnitt 9.2.1). Sammantaget<br>innebär de föreslagna åtgärderna en skattesänk-<br>ning med ca 13,4 miljarder kronor. De olika in-<br>slagen innebär följande.</p>
<p>Kompensationen för allmän pensionsavgift<br>utformas som en kombination av två åtgärder.<br>För det första får skattskyldiga som betalar all-<br>män pensionsavgift en skattereduktion motsva-<br>rande 50 procent av avgiften. För år 2000 uppgår<br>denna andel till 25 procent. Samtidigt begränsas<br>avdragsrätten för allmän pensionsavgift till 50<br>procent av avgiften. För år 2000 är avdragsrätten<br>begränsad till 75 procent av avgiften. Kostnaden<br>för denna del av reformen beräknas till 9,9 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-<br>sionsavgift innebär att brytpunkten för uttag av<br>statlig inkomstskatt sjunker. Därmed kommer<br>antalet personer som betalar statlig inkomstskatt<br>att öka. Enligt gällande regler för år 2001 ligger<br>brytpunkten vid 262 100 kronor<sup>22</sup>. Vid denna in-<br>komst uppgår den allmänna pensionsavgiften till<br>18 300 kronor. Genom att avdrag inte medges<br>för halva denna avgift, krävs en uppjustering av<br>den nedre skiktgränsen. Uppjusteringen skall<br>motsvara den ytterligare begränsning i avdraget<br>som detta andra steg medför, dvs. en fjärdedel av<br>avgiften eller (efter avrundning) 4 500 kronor<br>från 239 500 kronor till 244 000 kronor.</p>
<p>Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-<br>sionsavgift medför också att antalet personer<br>som - på marginalen - betalar statlig inkomst-<br>skatt med 25 procent kommer att öka. För att<br>antalet personer som betalar denna skatt inte ska<br>öka till följd av den begränsade avdragsrätten för<br>allmän pensionsavgift krävs en liknande uppjus-<br>tering som den som föreslås för den nedre skikt-<br>gränsen. Vid den aktuella inkomstnivån, dvs. den<br>övre brytpunkten som vid gällande regler ligger<br>på 409 900 kronor för år 2001, utgår den maxi-<br>mala allmänna pensionsavgiften om 21 300 kro-<br>nor (efter avrundning). Följaktligen krävs en</p>
<p>22 Med brytpunkt menas den taxerade förvärvsinkomst (nettolön före<br>skatt - allmänna avdrag) som efter avdrag för allmän pensionsavgift och<br>grundavdrag motsvarar (den nedre eller övre) skiktgränsen. Enligt gällan-<br>de regler skulle den nedre skiktgränsen för inkomståret 2001 uppgå till<br>239 500 kronor och grundavdraget 8 800 kronor. Brytpunkten som mot-<br>svarar skiktgränsen 239 500 kronor kan då beräknas till (239 500 +<br>8 800)/(l-0,07 x 0,75) = 262 100 kronor.</p>
<p>211</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>uppjustering av den övre skiktgränsen med 5 300<br>kronor (efter avrundning) vilket ger en övre<br>skiktgräns på 390 400 kronor. Dessa uppjuste-<br>ringar av de båda skiktgränserna beräknas mins-<br>ka inkomsterna från den statliga inkomstskatten<br>med ca 1,7 miljarder kronor.</p>
<p>Ovanstående uppjusteringar av skiktgränserna<br>kan ses som en med kompensationen för allmän<br>pensionsavgift sammanhängande del. Utan yt-<br>terligare justering av inkomstskattereglerna kan<br>andelen skattskyldiga till statlig inkomstskatt<br>förväntas öka från 18,7 till ca 19 procent mellan<br>åren 2000 och 2001. Detta beror på att inkoms-<br>terna förväntas öka snabbare än två procenten-<br>heter utöver ökningen i konsumentprisindex<br>som styr den årliga förändringen i skiktgränserna<br>enligt gällande regler, i synnerhet i inkomstskik-<br>ten strax under brytpunkten. Med hänvisning till<br>den tidigare uttalade målsättningen att på sikt re-<br>ducera andelen skattskyldiga som betalar statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster till 15 pro-<br>cent anser regeringen att ytterligare åtgärder bör<br>vidtas. Därför föreslår regeringen att den nedre<br>skiktgränsen justeras upp med ytterligare 8 000<br>kronor till 252 000 kronor. Kostnaden för denna<br>åtgärd beräknas uppgå till ca 1,8 miljarder kronor<br>och medföra att andelen som betalar statlig in-<br>komstskatt på förvärvsinkomster reduceras till<br>17 procent. Andelen som betalar statlig skatt på-<br>verkas emellertid också av förslaget om en höj-<br>ning av det allmänna grundavdraget (se nedan).<br>Den kombinerade effekten av höjd nedre skikt-<br>gräns och höjt grundavdrag beräknas medföra att<br>denna andel reduceras till 16 procent år 2001.</p>
<p>Förslaget om skattereduktion för den allmän-<br>na pensionsavgiften har tagits in i 1 kap. 5 § och<br>65 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) och<br>de nya skiktgränserna i 65 kap. 5 § samma lag.</p>
<p>Höjt grundavdrag</p>
<p>I finansplanen presenteras en strategi för en grön<br>skatteväxling innebärande att höjda skatter på<br>energi och miljöutsläpp balanseras med en sänk-<br>ning av andra skatter, främst på arbete. Som en<br>del i denna skatteväxling för år 2001 föreslår re-<br>geringen en höjning av såväl det allmänna som<br>det särskilda grundavdraget.</p>
<p>Enligt gällande regler är avdragets storlek be-<br>roende av den taxerade förvärvsinkomstens<br>storlek. För skattskyldiga med en taxerad för-<br>värvsinkomst som inte överstiger 1,86 prisbas-<br>belopp utgör avdraget 24 procent av prisbasbe-<br>loppet, vilket efter avrundning skulle motsvara<br>ett belopp på 8 800 kronor för år 2001. Vid en</p>
<p>inkomst över 1,86 prisbasbelopp trappas grun-<br>davdraget först upp i viss takt upp till en högsta<br>nivå motsvarande 0,4975 prisbasbelopp vilket för<br>år 2001 skulle motsvara 18 300 kronor efter av-<br>rundning. Denna nivå på grundavdraget gäller<br>vid en taxerad inkomst på mellan 2,89 och 3,04<br>prisbasbelopp. Därefter trappas det ned i viss<br>takt till 0,24 prisbasbelopp, dvs. 8 800 kronor för<br>år 2001. Denna nivå på avdraget gäller vid en tax-<br>erad förvärvsinkomst över 5,615 prisbasbelopp.<br>Vid fastställandet av grundavdraget sker avrund-<br>ning nedåt till närmaste helt hundratal kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att avdraget höjs med<br>ett belopp motsvarande tre procent av prisbas-<br>beloppet för alla, oavsett nivån på den taxerade<br>förvärvsinkomsten, samt att det avrundas uppåt<br>till närmaste helt hundratal kronor. Det innebär<br>att det allmänna grundavdraget för år 2001 höjs<br>med 1 200 kronor jämfört med det belopp som<br>skulle ha gällt med nuvarande regler. I det lägsta<br>och det högsta inkomstskiktet kommer grund-<br>avdraget därmed att uppgå till 27 procent av<br>prisbasbeloppet vilket efter avrundning motsva-<br>rar 10 000 kronor år 2001. Det högsta grundav-<br>draget, som tillämpas vid en inkomst mellan 2,89<br>och 3,04 prisbasbelopp, kommer att uppgå till<br>19 500 kronor.</p>
<p>För pensionärer medges särskilt grundavdrag.<br>Detta avdrag uppgår enligt gällande regler till</p>
<p>135,4 procent av prisbasbeloppet för gift folk-<br>pensionär och till 152,9 procent av prisbasbelop-<br>pet för ensamstående. Om summan av pensionä-<br>rens pensionsinkomster och vissa andra<br>inkomster överstiger 135,4 respektive 152,9 pro-<br>cent av prisbasbeloppet reduceras det särskilda<br>grundavdraget med 66,5 procent av den över-<br>skjutande delen tills dess att det motsvarar det<br>allmänna grundavdrag som medges för den som<br>inte är folkpensionär men har samma taxerade<br>förvärvsinkomst. Vid denna inkomstnivå ersätts<br>det särskilda grundavdraget av det allmänna<br>grundavdraget.</p>
<p>För att i viss mån kompensera skattskyldiga<br>folkpensionärer för de höjda skatter på energi<br>och miljöutsläpp som ingår i skatteväxlingen fö-<br>reslår regeringen även en höjning av det särskilda<br>grundavdraget. För en ensamstående folkpensio-<br>när anser regeringen att grundavdraget bör höjas<br>i samma utsträckning som för icke-folk-<br>pensionärer, dvs. med tre procent av prisbasbe-<br>loppet eller 1 200 kronor för år 2001. För gifta<br>folkpensionärer för vilka det särskilda grundav-<br>draget är något lägre enligt nu gällande regler,<br>föreslås en höjning med 2,7 procent av prisbas-</p>
<p>212</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>beloppet eller 1 100 kronor för år 2001. Det<br>medför att en omräkning skall ske av den över-<br>gångsvisa garantipensionen så att den motsvarar<br>höjningen av det särskilda grundavdraget.</p>
<p>Förslagen om ändringarna i grundavdragen<br>har tagits in i 62 kap. 2-4 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:1229) och i lagen (1999:265) om särskilt<br>grundavdrag och deklarationsskyldighet för fy-<br>siska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxe-<br>ringar.</p>
<p>Särskild skattereduktion</p>
<p>För år 2000 utgår, liksom år 1999, en särskild<br>skattereduktion till personer med pensionsgrun-<br>dande inkomst. Reduktionsbeloppet uppgår till<br>1 320 kronor för sådana inkomster upp till<br>135 000 kronor och trappas därefter av med 1,2<br>procent för överskjutande inkomst, vilket inne-<br>bär att reduktionen upphör vid en inkomst på<br>245 000 kronor.</p>
<p>Denna reduktion infördes i avvaktan på en<br>större inkomstskattereform. För att ge ett till-<br>fredsställande fördelningspolitiskt utfall av de<br>samlade regeländringarna inför år 2000, bibehölls<br>reduktionen med oförändrad utformning även<br>för inkomståret 2000. Avsikten var att en för-<br>längning skulle ske även för åren därefter men att<br>alternativa metoder för att åstadkomma ett lik-<br>värdigt resultat skulle övervägas. Ytterligare ar-<br>bete krävs dock för att finna en sådan alternativ<br>metod. Regeringen föreslår därför att den sär-<br>skilda skattereduktionen i sin nuvarande form får<br>gälla även för år 2001.</p>
<p>Liksom för de två tidigare årens skattereduk-<br>tioner har det nya förslaget tagits in i en särskild<br>lag, lagen om skattereduktion på förvärvsin-<br>komster vid 2002 års taxering.</p>
<p>Åtgärdernas samlade effekter för löntagarna</p>
<p>Av tabell 9.1 framgår de förändringar i det all-<br>männa grundavdraget, skiktgränserna och mot-<br>svarande brytpunkter mellan år 2000 och år 2001<br>som följer av de ovan redovisade förslagen.</p>
<p>Tabell 9.1 Allmänt grundavdrag, skiktgränser och brytpunk-<br>ter ar 2000 respektive ar 2001 enligt regeringens förslag</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Grundavdrag</p></td><td>
<p>Skiktgräns be-<br>skattningsbar<br>inkomst kronor<br>per år</p></td><td>
<p>Brytpunkt<br>taxerad in-<br>komst kronor<br>per år</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>År 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundavdrag</p></td><td>
<p>8 700’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Gräns för 20%</p></td><td></td><td>
<p>232 600</p></td><td>
<p>254 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig skatt</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Gräns för 25 %</p></td><td></td><td>
<p>374 000</p></td><td>
<p>398 600</p></td></tr>
</table>
<p>statlig skatt</p>
<p>År 2001</p>
<p>Grundavdrag 10 000"</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Gräns för 20 %<br>statlig skatt</p></td><td>
<p>252 000</p></td><td>
<p>271 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gräns för 25 %</p></td><td>
<p>390 400</p></td><td>
<p>411 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig skatt</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Avser det allmänna grundavdrag som medges vid en taxerad inkomst som<br>understiger 1,86 eller överstiger 5,61 prisbasbelopp.</p>
<p>Effekterna för löntagare i olika inkomstskikt av<br>de ovan beskrivna förslagen framgår av tabell 9.2.<br>Uppgifterna i tabellerna baseras på de nya skatte-<br>skalor som följer av de ovan redovisade föränd-<br>ringarna. Såväl effekten av det andra steget i<br>kompensationen för den allmänna pensionsav-<br>giften som höjningen av skiktgränserna och det<br>allmänna grundavdraget är beaktade. Beräkning-<br>arna avser personer med olika nivåer på taxerad<br>inkomst i 20 000-kronorsintervall upp till en tax-<br>erad inkomst på 400 000 kronor. För individer<br>utöver denna gräns blir effekterna i kronor un-<br>gefär desamma som för individer i det högsta re-<br>dovisade inkomstläget - de föreslagna åtgärderna<br>innebär ju att skattesänkningen i kronor blir<br>densamma över vissa inkomstgränser.</p>
<p>213</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 9.2 Skatteförändringar för löntagare i olika in-<br>komstlägen år 2001 enligt regeringens förslag. Kronor per<br>manad och i procent av taxerad inkomst.</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomst</p></td><td>
<p>Antal personer i<br>skiktet ±10 000<br>kronor runt den<br>angivna inkomsten</p></td><td colspan="2">
<p>Minskad skatt 1<br>kronor per må-<br>nad</p></td><td colspan="2">
<p>Minskad skatt<br>i procent av<br>inkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>242 000</p></td><td></td><td>
<p>54</p></td><td></td><td>
<p>3,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>149 000</p></td><td></td><td>
<p>71</p></td><td></td><td>
<p>2,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>124 000</p></td><td></td><td>
<p>94</p></td><td></td><td>
<p>1,89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>118 000</p></td><td></td><td>
<p>112</p></td><td></td><td>
<p>1,67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>142 000</p></td><td></td><td>
<p>135</p></td><td></td><td>
<p>1,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>188 000</p></td><td></td><td>
<p>152</p></td><td></td><td>
<p>1,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>254 000</p></td><td></td><td>
<p>175</p></td><td></td><td>
<p>1,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>319 000</p></td><td></td><td>
<p>192</p></td><td></td><td>
<p>1,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>357 000</p></td><td></td><td>
<p>215</p></td><td></td><td>
<p>1,43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>426 000</p></td><td></td><td>
<p>232</p></td><td></td><td>
<p>1,39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>220 000</p></td><td>
<p>440 000</p></td><td></td><td>
<p>255</p></td><td></td><td>
<p>1,39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>240 000</p></td><td>
<p>399 000</p></td><td></td><td>
<p>273</p></td><td></td><td>
<p>1,36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>329 000</p></td><td></td><td>
<p>296</p></td><td></td><td>
<p>1,36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>280 000</p></td><td>
<p>259 000</p></td><td></td><td>
<p>459</p></td><td></td><td>
<p>1,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>300 000</p></td><td>
<p>184 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>320 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,78</p></td></tr>
<tr><td>
<p>340 000</p></td><td>
<p>98 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>360 000</p></td><td>
<p>75 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>380 000</p></td><td>
<p>61 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>47 000</p></td><td></td><td>
<p>476</p></td><td></td><td>
<p>1,43</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB och Finansdepartementet, 1998 års storurval framskrivet till år<br>2001.</p>
<p>Anm. Uppgifterna avser effekterna av såväl ytterligare kompensation för allmän<br>pensionsavgift som höjda skiktgränser och höjt allmänt grundavdrag.</p>
<p>9.2.3 Förändrade avgiftsnivåer för<br>socialavgifterna</p>
<p>Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften för<br>dem som betalar arbetsgivaravgifter höjs från<br>8,50 till 8,80 procent och för dem som betalar<br>egenavgifter från 9,23 till 9,53 procent av avgifts-<br>underlaget.</p>
<p>Den allmänna löneavgiften sänks från 3,09 till<br>2,69 procent av avgiftsunderlaget. Som en del av<br>regeringens förslag till skatteväxling för år 2001<br>sänks därmed det sammantagna uttaget av soci-<br>alavgifter och allmän löneavgift med 0,1 procent-<br>enheter.</p>
<p>Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med<br>den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen<br>beslutat med anledning av budgetpropositionen<br>för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl,<br>rskr. 1997/98:36) var att inom ramen för ett i<br>princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre sam-<br>stämmighet mellan inkomster och utgifter i bl.a.<br>sjukförsäkringssystemet. Genom de strukturför-<br>ändringar på avgiftssidan som infördes i samband<br>med pensionsreformen gick arbetet vidare i den<br>riktningen (prop. 1997/98:151).</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter som<br>tillsammans utgör socialavgifterna. Socialavgif-<br>terna betalas antingen som arbetsgivaravgifter<br>eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter beta-<br>las av arbetsgivare medan egenavgifter betalas av<br>enskilda näringsidkare. Sjukförsäkringsavgiften<br>uppgår för närvarande till 8,50 procent för ar-<br>betsgivare och 9,23 procent för den som betalar<br>egenavgifter.</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften förs till staten för fi-<br>nansiering av bl.a. kostnader för sjukpenning,<br>folkpension i form av förtidspension för perso-<br>ner som har rätt till tilläggspension i form av<br>förtidspension, tilläggspension i form av förtids-<br>pension, och rehabiliteringsersättning, allt enligt<br>lagen om allmän försäkring. Sjukförsäkringsav-<br>giften skall även finansiera Centrala studiestöds-<br>nämndens kostnader med anledning av att såda-<br>na studielån som avser en studerandes sjukperiod<br>enligt studiestödslagen (1999:1395) inte skall<br>återbetalas, vissa av de allmänna försäkringskas-<br>sornas förvaltningskostnader, samt kostnader<br>enligt lagen (1988:1465) om ersättning och le-<br>dighet för närståendevård.</p>
<p>För år 2001 beräknas de kostnader som sjuk-<br>försäkringsavgiften avser att täcka uppgå till 80<br>miljarder kronor. Mot bakgrund härav föreslår<br>regeringen att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgi-<br>varavgifterna höjs till 8,80 procent och sjukför-<br>säkringsavgiften i egenavgifterna till 9,53 pro-<br>cent. Den nya procentsatsen för sjukförsäkrings-<br>avgiften bör tas in i den socialavgiftslag som re-<br>geringen avser att besluta proposition om senare<br>idag (prop. 2000/2001:8). De nya procentsatser-<br>na bör gälla från och med den 1 januari 2001.</p>
<p>Det sammantagna uttaget av socialavgifter och all-<br>män löneavgift</p>
<p>Den ovan föreslagna förändringen avseende<br>sjukförsäkringsavgiften motiverar att den all-<br>männa löneavgiften sänks med 0,3 procentenhe-</p>
<p>214</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>ter. Som ett inslag i den gröna skatteväxlingen<br>föreslås en ytterligare sänkning av den allmänna<br>löneavgiften med 0,1 procentenheter vilket inne-<br>bär att det sammantagna uttaget av socialavgifter<br>och allmän löneavgift sjunker i motsvarande<br>mån.</p>
<p>Sammanfattning av förslagen omförändrade av-<br>giftsnivåer</p>
<p>Förslagen om nya nivåer på socialavgifter och<br>allmän löneavgift sammanfattas i tabell 9.3.</p>
<p>Tabell 9.3 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2001</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>Arbetsgivar-<br>avgifter</p></td><td>
<p>Egenavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>8,80</p></td><td>
<p>9,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>10,21</p></td><td>
<p>10,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>3,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a socialavgifter</p></td><td>
<p>30,13</p></td><td>
<p>28,32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>2,69</p></td><td>
<p>2,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a socialavgifter och allmän löneavgift</p></td><td>
<p>32,82</p></td><td>
<p>31,01</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>9.2.4 Utökade reseavdrag</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens förslag: Det avdragsgilla beloppet för<br>kostnader för resor med egen bil mellan bostad<br>och arbetsplats, för resor i tjänsten och i närings-<br>verksamhet höjs från 15 kronor per mil till 16<br>kronor per mil. Avdrag för resor med förmåns-<br>bilar höjs från 8 kronor till 9 kronor (från 5 kro-<br>nor till 6 kronor för dieseldrivna förmånsbilar).<br>De nya reglerna föreslås gälla första gången vid<br>2002 års taxering.</p>
<p>Inkomståret 1998 ändrades det avdragsgilla<br>beloppet från 13 kronor per mil till 15 kronor<br>per mil med motiveringen att bensinpriset hade<br>gått upp. Emellertid ansågs bensinprisuppgången<br>då bara motivera en höjning av det avdragsgilla<br>beloppet från 13 till 14 kronor. Då det ansågs va-<br>ra önskvärt att den nya nivån skulle kunna bestå<br>ett antal år höjdes beloppet med ytterligare en<br>krona till 15 kronor. Med hänsyn tagen till de<br>offentliga finanserna höjdes samtidigt belopps-<br>gränsen för avdragsgilla kostnader för resor till<br>och från arbetet från 6 000 kronor till 7 000 kro-<br>nor. Kombinationen av det höjda kostnadsav-<br>draget och den samtidigt höjda beloppsgränsen<br>innebar att åtgärdena särskilt gynnade dem med<br>förhållandevis långa avstånd mellan bostaden och<br>arbetsplatsen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att den senaste ti-<br>dens bensinprisuppgång ligger inom ramen för<br>nuvarande avdragsbelopp på 15 kronor. Emeller-<br>tid ariser regeringen att det för att stimulera rör-<br>ligheten på arbetsmarknaden är motiverat att<br>höja det avdragsgilla beloppet från 15 kronor till<br>16 kronor. Till skillnad från den höjning som<br>gjordes 1998 anser regeringen att det nu finns<br>offentlig-finansiellt utrymme att höja avdrags-<br>beloppet utan att samtidigt höja beloppsgränsen<br>för den ej avdragsgilla delen av resekostnaderna<br>ytterligare.</p>
<p>Enligt gällande regler medges skattskyldiga<br>med bensindrivna förmånsbilar ett avdrag med 8<br>kronor per mil medan de med dieseldrivna för-<br>månsbilar medges ett avdrag med 5 kronor per<br>mil. Även dessa avdragsbelopp bör höjas med 1<br>krona vilket ger ett avdrag med 9 kronor för<br>bensindrivna förmånsbilar och med 6 kronor för<br>dieseldrivna förmånsbilar.</p>
<p>Förslagen har tagits in i 12 kap. 5, 27 och 29 §§<br>och 16 kap. 27 § inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:1229).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Avdrag för<br>kostnader för resor mellan bostaden och arbets-<br>platsen med egen bil medges för närvarande med<br>15 kronor per mil. Samma belopp gäller vid av-<br>drag för kostnader för resor med egen bil i<br>tjänsten eller i näringsverksamhet. Det avdrags-<br>gilla beloppet, som för att förenkla reglerna är<br>schablonmässigt beräknat, skall täcka de kostna-<br>der som är direkt beroende av antal körda mil,<br>bl.a. slitage, bensin och reparationer.</p>
<p>215</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>9.2.5 Beskattningen av sjömän i det<br>nordiska skatteavtalet</p>
<p>Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt<br>den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31<br>punkt 3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i<br>Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som<br>uppbär ersättning för arbete ombord på danskt,<br>färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i in-<br>ternationell trafik förlängs till att gälla också vid<br>2002 års taxering.</p>
<p>i avtalet medger för de ombordanställda som i<br>dag omfattas av artikel 31 punkt 3. Detta bör<br>gälla under hela den tidsperiod som övergångs-<br>bestämmelsen gäller, dvs. från och med 1999 års<br>taxering.</p>
<p>Förslagen har tagits in i övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskatt-<br>ningsavtal mellan de nordiska länderna.</p>
<p>I Sverige undviks internationell dubbelbeskatt-<br>ning normalt genom att skatt som en i Sverige<br>obegränsat skattskyldig person betalat i utlandet<br>får avräknas mot svensk skatt (1 § lagen<br>(1986:468) om avräkning av utländsk skatt).<br>Detta är också den metod som Sverige normalt<br>tillämpar enligt artikel 25 punkt 6 i det nordiska<br>skatteavtalet. Enligt det tidigare skatteavtalet från<br>1989 gjordes ett undantag från denna metod när<br>det gäller ombordanställda på nordiskt skepp i<br>internationell trafik. Beskattningsrätten tillkom<br>endast den avtalsslutande stat vars nationalitet<br>skeppet hade (flaggstaten). Sjömannens hemvist-<br>stat beskattade således inte alls inkomsten i fråga<br>(exempt).</p>
<p>1 1996 års skatteavtal ändrades denna ordning.<br>Fortfarande har flaggstaten rätt att beskatta in-<br>komsten. Sjömannens hemviststat får emellertid<br>också beskatta inkomsten men skall medge av-<br>räkning enligt artikel 25 punkt 6 i avtalet i fall då<br>utländsk skatt tagits ut. Som en särskild över-<br>gångsordning gäller emellertid enligt artikel 31<br>punkt 3 i avtalet att den gamla ordningen<br>(exempt) skall tillämpas under de första tre åren<br>som avtalet tillämpas, dvs. under åren 1998-2000.<br>Enligt artikel 26 punkt 2 i avtalet kan dock hem-<br>viststaten beskatta en inkomst om den avtalsslu-<br>tande stat som enligt någon annan bestämmelse i<br>avtalet tillagts beskattningsrätten inte beskattar<br>denna inkomst på grund av sin interna lagstift-<br>ning (s.k. subject to tax-regel).</p>
<p>På grund av att den översyn av fjärrsjöfarten<br>och färjenäringens villkor, som regeringen nyli-<br>gen påbörjat, innefattar bl.a. att formen för rede-<br>ristödet - nettostöd eller bruttostöd - skall utre-<br>das bör för svensk del den särskilda treåriga<br>övergångsregeln utsträckas till att gälla ytterligare<br>ett år, dvs. också vid 2002 års taxering. Vidare<br>bör, i varje fall tills vidare, Sverige avstå från den<br>möjlighet till beskattning som artikel 26 punkt 2</p>
<h2>9.3 Fastighetsbeskattning</h2>
<p>9.3.1 Fastighetsskatten för småhus och<br>bostadshyreshus</p>
<p>Regeringens förslag: Fastighetsskatten för småhus<br>sänks fr.o.m. den 1 januari 2001 från 1,5 till 1,2<br>procent och för hyreshus (bostadsdelen) från 1,5<br>till 0,7 procent av taxeringsvärdet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1996<br>har uttaget av fastighetsskatt på bostäder kraftigt<br>begränsats genom en rad successiva beslut. Det<br>omräkningsförfarande som infördes år 1996 har<br>inte tillämpats som avsetts utan taxeringsvärdena<br>har i princip varit oförändrade sedan år 1997. År<br>1998 sänktes skattesatsen för småhus och hyres-<br>hus generellt från 1,7 till 1,5 procent (bet.<br>1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS<br>1998:526). För hyreshus gäller för åren 1999-<br>2000 en tillfällig sänkning av skattesatsen. För<br>innevarande år är skattesatsen 1,2 procent. Slutli-<br>gen beslutades i enlighet med regeringens förslag<br>i budgetpropositionen för 2000 att fastighets-<br>skatten för hyreshus vid 2001 års taxering skall<br>beräknas på ett underlag motsvarande det lägsta<br>av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.</p>
<p>De ovan nämnda åtgärderna vidtogs delvis i<br>avvaktan på de förslag som Fastighetstaxerings-<br>utredningen och Fastighetsbeskattningskom-<br>mittén skulle komma att lägga fram. Fastig-<br>hetstaxeringsutredningens betänkande, SOU<br>2000:10, Fastighetstaxering - precision, påver-<br>kansmöjligheter, individuella bedömningar,<br>överlämnades i februari och Fastighetsbeskatt-<br>ningskommitténs betänkande, SOU 2000:34,<br>Likformig och neutral fastighetsbeskattning, i<br>maj i år. Regeringen anser att det är angeläget att<br>behandla de förslag om beskattning och taxering<br>som lämnats av dessa båda utredningar i ett<br>sammanhang. Remissbehandlingen av Fastig-</p>
<p>216</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>hetsbeskattningskommitténs betänkande avslu-<br>tades först i början av augusti. Det har därför inte<br>varit möjligt att bereda frågorna till höstens bud-<br>getproposition.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör taxerings-<br>värdena utgöra grunden för fastighetsbeskatt-<br>ningen. Det omräkningsförfarande som infördes<br>år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig<br>anpassning av taxeringsvärdena till förändrade<br>marknadsförhållanden. De ovan nämnda beslu-<br>ten att inte tillämpa omräkningsförfarandet har<br>lett till att taxeringsvärdena efterhand alltmer<br>kommit att avvika från marknadsvärdena. Rege-<br>ringen anser det därför angeläget att<br>”frysningen” av taxeringsvärdena nu upphör.</p>
<p>Ett fullt genomslag för ändrade taxeringsvär-<br>den skulle dock ge mycket kraftiga förändringar i<br>såväl fastighets- som förmögenhetsskatteuttaget<br>i stora delar av landet. För landet som helhet för-<br>väntas taxeringsvärdena för småhus öka med cir-<br>ka 35 procent och för hyreshus med cirka<br>42 procent. Förändringarna uppvisar dock<br>mycket kraftiga regionala variationer, särskilt<br>beträffande småhusen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att de effekter som<br>återställda taxeringsvärden skulle ge upphov till<br>vad gäller förändringar i skatteuttaget av fastig-<br>hetsskatt och förmögenhetsskatt mellan åren<br>2000 och 2001 inte är acceptabla (beträffande<br>förmögenhetsskatt se avsnitt 9.4). För att be-<br>gränsa uttaget av fastighetsskatt föreslår rege-<br>ringen att skattesatserna sänks. För småhus före-<br>slås en sänkning från 1,5 till 1,2 procent. För<br>hyreshusen är skattesatsen år 2000 tillfälligt sänkt<br>till 1,2 procent. Om inga beslut fattas är skatte-<br>satsen nästa år 1,5 procent. Regeringen föreslår<br>att skattesatsen för hyreshus sänks från 1,5 till<br>0,7 procent.</p>
<p>För småhusens del innebär förslaget att om-<br>räkningen av taxeringsvärdena endast kommer<br>att medföra ett ökat skatteuttag till den del taxe-<br>ringsvärdehöjningen överstiger 25 procent.</p>
<p>För hyreshusens del innebär förslaget att<br>skattesatsen sänks med drygt 40 procent jämfört<br>med vad som gäller för år 2000. Syftet med den-<br>na åtgärd är, förutom att begränsa effekterna av<br>de återställda taxeringsvärdena, att skapa förut-<br>sättningar för lägre hyresnivåer och stimulera till<br>ökad produktion av hyresrätter.</p>
<p>Förslagen medför ändringar i 3 § lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.</p>
<p>En begränsningsregel<br>Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit<br>en begränsningsregel för fastighetsskatten. För-<br>slaget tar sikte på hushåll med låga inkomster<br>och som är bosatta i småhus med höga taxerings-<br>värden. Regeln innebär att uttaget av fastighets-<br>skatt avseende permanentbostaden under vissa<br>förutsättningar begränsas så att det inte översti-<br>ger en viss andel av hushållsinkomsten.</p>
<p>Förslaget har utsatts för kritik i remissbe-<br>handlingen. Invändningarna har i första hand ta-<br>git sikte på att begränsningen av fastighetsskat-<br>ten är beroende av hushållets sammanlagda<br>inkomster. Hushållsbegreppet är enligt förslaget<br>utformat så att den personkrets som omfattas är<br>densamma som den som omfattas av reglerna om<br>sambeskattning i lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt. Dessa regler gäller för makar<br>som levt tillsammans under beskattningsåret,<br>sambor som tidigare har varit gifta med varandra<br>eller som har eller har haft barn tillsammans och<br>föräldrar och deras hemmavarande barn under 18<br>år. Kritik har också riktats mot att förslaget<br>medför negativa marginaleffekter, att det är<br>komplicerat och att det kräver ökade administ-<br>rativa insatser från skatteförvaltningens sida.</p>
<p>Regeringen delar kommitténs uppfattning att<br>det finns behov av en regel som i vissa fall kan<br>lindra uttaget av fastighetsskatt. Bl.a. med tanke<br>på de invändningar som kommit fram vid re-<br>missbehandlingen är det emellertid inte möjligt<br>att nu lägga fram ett förslag som är utformat på<br>det sätt kommittén föreslagit. Regeringen har<br>påbörjat ett arbete som syftar till att riksdagen<br>under våren 2001 skall kunna föreläggas ett för-<br>slag till en begränsningsregel för fastighetsskat-<br>ten. Inriktningen på detta arbete bör vara att be-<br>gränsningsregeln skall utformas som en<br>skattereduktion som skall tillämpas från och med<br>den 1 januari 2001.</p>
<p>9.3.2 Fastighetsbeskattningen på längre<br>sikt</p>
<p>Eästighetsbeskattningskommittén<br>Fastighetsbeskattningskommittén har bl.a. före-<br>slagit att taxeringsvärdena för fastigheter som ägs<br>av bostadsrättsföreningar skall baseras på bo-<br>stadsrätternas uppskattade marknadsvärden samt<br>att full skattereduktion skall medges för ränteut-<br>gifter. Frågan om den framtida beskattningen av<br>bostadsrätter beror på ställningstaganden både<br>beträffande taxerings- och beskattningsförfaran-</p>
<p>217</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>det. Såsom kommittén påpekat måste förslagen<br>ytterligare utredas. Detta gäller t.ex. frågan om<br>ett lägenhetsregister för bostadsrätterna och vil-<br>ka värderingsmodeller som skall användas. Rege-<br>ringen kommer att inom ramen för det fortsatta<br>arbetet med betänkandet att ta ställning till frå-<br>gan om bostadsrätternas beskattning skall ändras<br>och hur detta i så fall skall ske.</p>
<p>I betänkandet har också lämnats förslag som<br>syftar till en samtidig avveckling av fastighets-<br>skatten för hyreshus och räntebidragen till ny-<br>och ombyggnad av flerfamiljsfastigheter. Försla-<br>get har bl.a. motiverats av att fastighetsskatten<br>för hyreshus och räntebidragen tillsammans ut-<br>gör ett system för omfördelning av kapitalkost-<br>naderna över tiden som också inrymmer en viss<br>subventionering av denna typ av bostadsbyggan-<br>de. I det fortsatta arbetet med kommitténs be-<br>tänkande återkommer regeringen i dessa frågor.</p>
<p>Vidare har föreslagits att en ökning av en fas-<br>tighets taxeringsvärde som beror på vissa specifi-<br>ka miljöinvesteringar inte skall få påverka un-<br>derlaget för fastighetsskatten under de första tio<br>åren efter det att investeringarna gjorts. Rege-<br>ringen avser att särskilt uppmärksamma denna<br>fråga vid den fortsatta beredningen av betänkan-<br>det.</p>
<p>Fastighetstaxeringputredningen</p>
<p>Fastighetstaxeringsutredningen har bl.a. föresla-<br>git att det årliga omräkningsförfarandet skall av-<br>skaffas. I stället skall allmän fastighetstaxering<br>äga rum vart sjätte år och en förenklad fastig-<br>hetstaxering tre år efter den allmänna fastig-<br>hetstaxeringen. Fastigheter som inte omfattas av<br>omräkningsförfarandet - t.ex. industrier - före-<br>slås inte bli föremål för det förenklade förfaran-<br>det. Regeringen har i det föregående (avsnitt<br>9.3.1) uttalat att det är angeläget att ”frysningen”<br>av taxeringsvärdena nu upphör. Omräkningen<br>kommer alltså att slå igenom fullt ut på taxe-<br>ringsvärdena under år 2001. Häri ligger emeller-<br>tid inget ställningstagande till utredningens för-<br>slag när det gäller omräkningsförfarandet.<br>Regeringen avser att återkomma till denna och<br>anslutande frågeställningar. Detsamma gäller de<br>lagändringar som utifrån utredningens förslag<br>bör genomföras inför 2003 års allmänna fastig-<br>hetstaxering av småhus.</p>
<p>9.3.3 Kapitalvinstbeskattning av<br>privatbostadsfastigheter och<br>privatbostadsrätter</p>
<p>Regeringens förslag: För privatbostadsfastigheter<br>och privatbostadsrätter skall två tredjedelar av<br>kapitalvinsten tas upp till beskattning. Det inne-<br>bär att skatten, som en andel av vinsten, höjs från<br>15 till 20 procent.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 45 kap. 33 §<br>och 46 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229)<br>finns bestämmelser om kvotering av kapital-<br>vinster och kapitalförluster vid avyttring av pri-<br>vatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter.<br>Enligt dessa bestämmelser skall 50 procent av en<br>kapitalvinst tas upp till beskattning och 50 pro-<br>cent av en kapitalförlust dras av. Eftersom skat-<br>tesatsen i inkomstslaget kapital är 30 procent in-<br>nebär detta att skatteandelen av en vinst är 15<br>procent.</p>
<p>Enligt regeringen finns det skäl som talar för<br>att tyngdpunkten i fördelningen av det totala<br>skatteuttaget mellan fastighetsskatt och kapital-<br>vinstbeskattning av privatbostäder bör förskjutas<br>något mot ökad kapitalvinstskatt. Härför talar<br>bl.a. de Ekviditets- och kostnadsproblem som<br>fastighetsskatten medför för vissa hushåll. De<br>förändringar som har föreslagits när det gäller<br>fastighetsskattesatsen för småhus och bostadshy-<br>reshus bör dessutom finansieras inom bostads-<br>sektorn. Mot denna bakgrund anser regeringen<br>att den skattepEktiga delen av vinsten vid avytt-<br>ring av privatbostadsfastigheter och privatbo-<br>stadsrätter bör höjas från hälften till två tredje-<br>delar av kapitalvinsten.</p>
<p>För förluster vid avyttring av privatbostads-<br>fastigheter och motsvarande bostadsrätter kan<br>följande konstateras. Om den skattepliktiga<br>vinsten utgör en viss kvotdel av vinsten bör i<br>princip en motsvarande kvotering ske i förlust-<br>fall. Det finns en generell förlustkvotering i in-<br>komstslaget kapital med 70 procent. När de nu-<br>varande kapitalvinstreglerna infördes år 1993<br>diskuterades frågan om hur förlustfallen skulle<br>behandlas. Härvid anfördes (prop. 1993/94:45 s.<br>59-60) att nivån på den genereUa förlustkvote-<br>ringen i princip talade för att förlustavdraget<br>skulle begränsas till 35 procent (70 procent av 50<br>procent). Förlustavdraget bestämdes dock till 50<br>procent. Om två tredjedelar av en vinst skall be-<br>skattas borde knappt 47 procent (70 procent av</p>
<p>218</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>två tredjedelar) av en förlust få dras av. Mot bak-<br>grund härav föreslår regeringen ingen ändring av<br>förlustkvoteringen.</p>
<p>De nya bestämmelserna föreslås gälla från och<br>med den 1 januari 2001.</p>
<h2>9.4 Förmögenhetsskatt</h2>
<p>9.4.1 Höjda fribelopp i</p>
<p>förmögenhetsbeskattningen</p>
<p>Regeringens bedömning: Som en följd av att taxe-<br>ringsvärdena för fastigheter återställs skall från<br>och med 2002 års taxering fribeloppet för uttag<br>av förmögenhetsskatt höjas från 900 000 kronor<br>till 1 000 000 kronor för ensamstående och<br>1 500 000 kronor för sambeskattade par.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Förmö-<br>genhetsskatt utgår på den del av den skatteplikti-<br>ga förmögenheten som överstiger ett fribelopp.<br>För fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt i<br>de fall då sambeskattning sker, uppgår fribelop-<br>pet för närvarande till 900 000 kronor. Vid be-<br>räkningen av den skattepliktiga förmögenheten<br>skall fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvär-<br>det. Som redogjorts för i avsnitt 9.3.1 medför en<br>återgång till det årliga omräkningsförfarandet i<br>fastighetstaxeringen att taxeringsvärdena inför<br>2002 års taxering kommer att höjas för de flesta<br>fastighetsägare. Med ett oförändrat fribelopp in-<br>nebär detta att ett större antal enskilda än tidiga-<br>re kommer att ha en beskattningsbar förmögen-<br>het och därmed bli skyldiga att betala förmögen-<br>hetsskatt.</p>
<p>För att begränsa effekten av de återställda tax-<br>eringsvärdena bör förändringar genomföras be-<br>träffande fribeloppet i förmögenhetsskatten. Ut-<br>gångspunkten bör vara att antalet skattskyldiga<br>begränsas. Sedan år 1997 har antalet personer<br>som betalar förmögenhetsskatt ökat kraftigt, i<br>huvudsak som en följd av värdeuppgången på<br>olika tillgångsmarknader. År 1997 uppgick anta-<br>let skattskyldiga till förmögenhetsskatt till om-<br>kring 580 000 personer. Utifrån befintlig statistik<br>avseende hushållens förmögenhetsförhållanden<br>år 1997 som skrivits fram till år 2000 på grundval<br>av den faktiska värdeutvecklingen för olika till-<br>gångsslag, kan antalet skattskyldiga år 2000 be-<br>räknas uppgå till 770 000 personer. Vid en ytter-</p>
<p>ligare framskrivning till år 2001 beräknas antalet<br>skattskyldiga vid oförändrade regler öka till om-<br>kring 970 000 personer, huvudsakligen till följd<br>av de återställda taxeringsvärdena. Det bör påpe-<br>kas att dessa uppgifter sannolikt innebär en viss<br>underskattning av ökningen i antalet skattskyldi-<br>ga som är att vänta till följd av stigande tillgångs-<br>värden. Skälet är att rapporteringen av förmö-<br>genhetsinnehav sannolikt är mycket ofullständig<br>för hushåll för vilka den totala förmögenheten år<br>1997 understeg fribeloppet.</p>
<p>För att begränsa den trendmässiga ökningen i<br>antalet skattskyldiga finns det enligt regeringens<br>bedömning skäl att justera fribeloppet. Mot bak-<br>grund av de principiella invändningar som utifrån<br>bl.a. jämställdhetssynpunkt kan riktas mot sam-<br>beskattningen skulle man kunna tänka sig att<br>justeringen genomfördes i form av slopad sam-<br>beskattning. Mot en sådan åtgärd kan dock anfö-<br>ras att slopad sambeskattning skapar incitament<br>till omfördelning av förmögenheter inom hus-<br>hållen av skatteplaneringsskäl. Därtill kommer<br>att en sådan åtgärd inte skulle innebära någon<br>lindring alls för ensamstående. Mot denna bak-<br>grund avser regeringen föreslå att fribeloppet<br>höjs till 1 000 000 kronor för fysisk person,<br>dödsbo och familjestiftelse samt till 1 500 000<br>kronor för sambeskattade par. Dessa förändring-<br>ar beräknas begränsa antalet skattskyldiga till<br>förmögenhetsskatt till omkring 570 000 personer<br>år 2001.</p>
<p>Ett förslag med ovan angivet innehåll är av så-<br>dan beskaffenhet att lagrådsgranskning bör ske.<br>Det kan därför inte läggas fram i detta samman-<br>hang. Regeringen avser att återkomma med ett<br>lagförslag under hösten.</p>
<p>9.4.2 Värdering av bostadshyreshus vid<br>2001 års förmögenhetstaxering</p>
<p>Regeringens förslag: Vid beräkning av skatteplik-<br>tig förmögenhet vid 2001 års taxering skall hy-<br>reshus (bostadsdelen) värderas till det lägsta av<br>taxeringsvärdena vid 1999 respektive 2000 års<br>utgång.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På grund av den<br>begränsning av taxeringsvärdena för småhus och<br>hyreshus som gällt under en följd av år har utta-<br>get av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt va-<br>rit lägre än vad som annars skulle varit fallet. En-</p>
<p>219</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>ligt regeringens förslag för 2002 års taxering bör<br>detta skatteuttag ligga kvar på samma nivå även<br>när taxeringsvärdena för småhus och hyreshus<br>åter skall beräknas enligt ordinarie regler. För<br>2001 års taxering föreslog regeringen i budget-<br>propositionen för 2000 att fastighetsskatten för<br>hyreshus skall beräknas på ett underlag motsva-<br>rande det lägsta av 1999 och 2000 års taxerings-<br>värden. Detta motiverades med att den förvänta-<br>de höjningen av taxeringsvärdena vid 2000 års<br>allmänna fastighetstaxering av hyreshus inte<br>skulle tillåtas slå igenom på uttaget av fastighets-<br>skatt år 2001. Lagstiftningen trädde i kraft den 1<br>januari 2000 (bet. 1999/2000:FiUl, rskr.<br>1999/2000:28, SFS 1999:994).</p>
<p>Enligt regeringens mening bör de höjda taxe-<br>ringsvärdena för hyreshusen inte heller tillåtas slå<br>igenom när det gäller uttag av förmögenhetsskatt<br>vid 2001 års taxering. En bestämmelse motsva-<br>rande den som genomförts på fastighetsskatte-<br>området bör därför införas även när det gäller<br>förmögenhetsskatten. Det innebär att hyreshus<br>vid beräkning av skattepliktig förmögenhet vid<br>2001 års taxering skall värderas till det lägsta av<br>taxeringsvärdena vid 1999 respektive 2000 års<br>utgång. En sådan bestämmelse har betydelse för<br>den som äger ett hyreshus och själv bor i huset<br>samt för bostadsrättsinnehavare. Förslaget åter-<br>finns i en ny lag som utformats med 1999 års lag<br>som förebild.</p>
<p>På förmögenhetsskatteområdet föreslås där-<br>utöver en rättelse i en numera felaktig hänvisning<br>i 12 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-<br>skatt.</p>
<h2>9.5 Skatteförslagens<br>fördelningseffekter</h2>
<p>I detta avsnitt redovisas statistiska analyser av<br>hur olika grupper av hushåll påverkas av dels de<br>skattesänkningar regeringen föreslår i inkomst-<br>beskattningen, dels de förändringar i skatteutta-<br>get som följer av återställda taxeringsvärden och<br>ändrade regler för fastighets- och förmögenhets-<br>skatt. De förändringar i skatteuttaget som följer<br>av åtgärderna på dessa områden följer delvis olika<br>fördelningsmönster.</p>
<p>Det andra steget i den inkomstskattereform<br>som syftar till att kompensera för de allmänna<br>pensionsavgifterna bestäms av storleken på dessa<br>avgifter. Det innebär att skattelättnaden i kronor<br>räknat ökar med stigande inkomst upp till den</p>
<p>inkomstnivå över vilken allmän pensionsavgift<br>inte tas ut (304 200 kronor år 2001). Eftersom<br>allmänna pensionsavgifter endast betalas av dem<br>med pensionsgrundande inkomst omfattar den-<br>na reform inte dem som saknar sådana inkoms-<br>ter, dvs. flertalet pensionärer.</p>
<p>Höjningen av det allmänna grundavdraget ger<br>ungefär samma skattelättnad för alla med in-<br>komster under den nedre brytpunkten. I dessa<br>inkomstskikt uppgår skattelättnaden vid genom-<br>snittlig kommunalskattesats till knappt 400 kro-<br>nor per år. Eftersom regeringen också föreslår en<br>höjning av det särskilda grundavdraget får även<br>många pensionärer en skattelättnad på mellan<br>300 och 400 kronor per år vid genomsnittlig<br>kommunalskatt. Pensionärer med enbart folk-<br>pension och pensionstillskott betalar dock inte<br>någon inkomstskatt och påverkas därför inte<br>heller av denna åtgärd. Dessa får istället del av de<br>förbättringar som görs i bostadstillägget för pen-<br>sionärer. För personer med inkomster över den<br>nedre brytpunkten uppgår skattelättnaden till<br>mellan 600 och 700 kronor per år.</p>
<p>De förändringar i fastighets- och förmögen-<br>hetsskatten, som följer av att ”frysningen” av<br>taxeringsvärdena hävs och av att skattereglerna<br>ändras, uppvisar ett mer komplext mönster än<br>inkomstskatteförändringama. Generellt finns en<br>viss samvariation mellan hushållsinkomsten och<br>bostadens taxeringsvärde: ju högre inkomst<br>desto högre taxeringsvärde. Detta gäller inte bara<br>taxeringsvärdenivån utan också de värdehöjning-<br>ar som är att vänta år 2001. Det finns dock,<br>framför allt vad gäller småhusen, en betydande<br>regional variation i såväl nivån på som föränd-<br>ringarna i taxeringsvärdena. Detta förhållande<br>bryter i viss mån sambandet mellan hushållens<br>inkomst och bostadens taxeringsvärde.</p>
<p>Ytterligare en faktor av betydelse för fördel-<br>ningen av skatteförändringarna är att taxerings-<br>värdet per kvadratmeter är betydligt högre i ge-<br>nomsnitt för småhus jämfört med vad som gäller<br>för hyreshus.</p>
<p>I det följande redovisas hur hushållens fastig-<br>hetsskatt, förmögenhetsskatt och inkomstskatt<br>förändras av de föreslagna åtgärderna. De redovi-<br>sade effekterna på inkomstskatten bygger på en<br>statisk regelanalys där effekterna på inkomst-<br>skatteuttaget av regeländringarna (ytterligare<br>kompensation för allmän pensionsavgift, höjda<br>skiktgränser och grundavdrag) särskiljts från de<br>effekter som normalt sett uppstår till följd av<br>ändrade inkomstförhållanden. Analysen visar<br>med andra ord de förändringar i inkomstskatten</p>
<p>220</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>som de föreslagna regelförändringarna medför<br>vid oförändrade inkomstförhållanden mellan år<br>2000 och år 2001. Analyserna baseras på data<br>material från 1997 års Inkomstfördelningsunder-<br>sökning (SCB) som skrivits fram bl.a. med hän-<br>syn till uppskattade förmögenhets- och taxe-<br>ringsvärdeförändringar. De senare bygger på<br>Riksskatteverkets preliminära omräkningstal för<br>år 2001. Redovisningen fokuserar i första hand<br>på skatteförändringarnas fördelning mellan olika<br>hushållstyper, regioner och inkomstklasser. In-<br>om varje region och hushållstyp är hushållen in-<br>delade i inkomstgrupper baserat på deras dispo-<br>nibla inkomst justerad för försörjningsbörda.<br>Varje inkomstgrupp innehåller en femtedel av<br>hushållen i respektive region och hushållstyp.<br>Den första gruppen innehåller de hushåll som<br>har de lägsta inkomsterna. Av tabellerna framgår<br>även hur skatteförändringarna slår för hushåll i<br>åldern 20 till 64 år respektive hushåll över 64 år<br>samt för hushåll som bor i egethem (dvs. småhus<br>med äganderätt) respektive hyresrätt eller bo-<br>stadsrätt.</p>
<p>I tabell 9.4 redovisas effekterna av inkomst-<br>skattesänkningarna. Av tabellen kan utläsas att<br>för hushåll boende i egnahem i åldern 20 till 64 år<br>medför nästa steg i kompensationen för allmän<br>pensionsavgift och höjt grundavdrag en skatte-<br>lättnad på 6 000 kronor per år i genomsnitt. För<br>hushåll i samma ålderskategori bosatta i hyresrätt<br>eller bostadsrätt uppgår skattelättnaden till 3 400<br>kronor. De avsevärt lägre beloppen för hushåll<br>över 64 år avspeglar att dessa hushåll endast i<br>ringa omfattning betalar allmän pensionsavgift.<br>De berörs därför endast av de höjda grundavdra-<br>gen. Genomsnittligt sett är inkomstskattesänk-<br>ningama också större i storstadsregionerna än i<br>övriga delar av landet, vilket har sin grund i att<br>hushållsinkomsterna generellt ligger något högre<br>i Storstockholm och Storgöteborg. De regionala<br>skillnaderna är dock relativt begränsade.</p>
<p>221</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 9.4 Inkomstskattesänkningar och disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda för olika grupper av hushåll</p>
<p>Kronor per år</p>
<p>Hushåll i eget hem Hushåll i hyres och bostadsrätt</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Region</p></td><td rowspan="2">
<p>Inkomst-<br>grupp</p></td><td colspan="2">
<p>20-64 år</p></td><td colspan="2">
<p>65 år</p></td><td colspan="2">
<p>20-64 år</p></td><td colspan="2">
<p>65 år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Skatte-<br>sänkning</p></td><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Skatte-<br>sänkning</p></td><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Skatte-<br>sänkning</p></td><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Skatte-<br>sänkning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstockholm<br>och Storgöteborg</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>191 000</p></td><td>
<p>4 580</p></td><td>
<p>86 000</p></td><td>
<p>360</p></td><td>
<p>64 000</p></td><td>
<p>1 370</p></td><td>
<p>46 000</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>269 000</p></td><td>
<p>6 550</p></td><td>
<p>13 0000</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>107 000</p></td><td>
<p>2 370</p></td><td>
<p>61000</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>291 000</p></td><td>
<p>6 980</p></td><td>
<p>167 000</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>143 000</p></td><td>
<p>3 730</p></td><td>
<p>79 000</p></td><td>
<p>230</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>335 000</p></td><td>
<p>7 930</p></td><td>
<p>244000</p></td><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>17 0000</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>121 000</p></td><td>
<p>130</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>599 000</p></td><td>
<p>8 480</p></td><td>
<p>521 000</p></td><td>
<p>2380</p></td><td>
<p>359 000</p></td><td>
<p>6 750</p></td><td>
<p>252 000</p></td><td>
<p>890</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>337 000</p></td><td>
<p>6 910</p></td><td>
<p>231 000</p></td><td>
<p>870</p></td><td>
<p>169 000</p></td><td>
<p>3 750</p></td><td>
<p>112 000</p></td><td>
<p>380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga regioner</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>169 000</p></td><td>
<p>4 110</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>69 000</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>43 000</p></td><td>
<p>270</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>223 000</p></td><td>
<p>5410</p></td><td>
<p>1 00000</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>101 000</p></td><td>
<p>2 240</p></td><td>
<p>59 000</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>239 000</p></td><td>
<p>5 700</p></td><td>
<p>127 000</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>127 000</p></td><td>
<p>3 210</p></td><td>
<p>69 000</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>251 000</p></td><td>
<p>6 070</p></td><td>
<p>158000</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>151 000</p></td><td>
<p>3 810</p></td><td>
<p>89 000</p></td><td>
<p>230</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>412 000</p></td><td>
<p>7 950</p></td><td>
<p>309 000</p></td><td>
<p>1210</p></td><td>
<p>258 000</p></td><td>
<p>5 760</p></td><td>
<p>163 000</p></td><td>
<p>440</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>259 000</p></td><td>
<p>5 850</p></td><td>
<p>152 000</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>141 000</p></td><td>
<p>3 250</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela landet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>173 000</p></td><td>
<p>4 210</p></td><td>
<p>67 000</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>67 000</p></td><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>44 000</p></td><td>
<p>280</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>233 000</p></td><td>
<p>5 640</p></td><td>
<p>105 000</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>103 000</p></td><td>
<p>2 290</p></td><td>
<p>6 0000</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>249 000</p></td><td>
<p>5 960</p></td><td>
<p>134 000</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>133 000</p></td><td>
<p>3 400</p></td><td>
<p>72 000</p></td><td>
<p>310</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>268 000</p></td><td>
<p>6 450</p></td><td>
<p>173 000</p></td><td>
<p>440</p></td><td>
<p>158 000</p></td><td>
<p>4 070</p></td><td>
<p>98 000</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>451 000</p></td><td>
<p>8 060</p></td><td>
<p>345 000</p></td><td>
<p>1410</p></td><td>
<p>295 000</p></td><td>
<p>6 120</p></td><td>
<p>189 000</p></td><td>
<p>570</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td>
<p>6 070</p></td><td>
<p>165 000</p></td><td>
<p>570</p></td><td>
<p>151 000</p></td><td>
<p>3 440</p></td><td>
<p>93 000</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB och Finansdepartementet, 1997 års Inkomstfördelningsundersökning framskriven med hänsyn till bl.a. förmögenhets- och taxeringsvärdeförändringar.</p>
<p>Tabellerna 9.5 och 9.6 visar effekterna av åter-<br>ställda taxeringsvärden, sänkta fastighetsskatte-<br>satser och höjningen av fribeloppet i förmögen-<br>hetsbeskattningen. Här är de regionala<br>variationerna betydligt större, framför allt inom<br>egnahemssektom. Trots de sänkta fastighets-<br>skattesatsema och det höjda fribeloppet i förmö-<br>genhetsbeskattningen ökar såväl fastighets- som<br>förmögenhetsskatteuttaget generellt i Storstock-<br>holm och Storgöteborg beroende på kraftigt<br>höjda taxeringsvärden. I dessa båda regioner för-<br>väntas taxeringsvärdena öka med i genomsnitt 66<br>respektive 45 procent när omräkningen återin-<br>förs. Genom regeringens förslag om en sänkning<br>av fastighetsskattesatsen med 0,3 procentenheter<br>begränsas dock ökningen i fastighetsskatteutta-<br>get till i genomsnitt 33 respektive 16 procent.<br>För ett genomsnittligt hushåll i någon av dessa<br>regioner innebär det att fastighetsskatten ökar<br>med omkring 2 800 kronor. Ökningarna är gene-<br>rellt sett störst i Storstockholm där fastighets-<br>skatten ökar med omkring 3 700 kronor i ge-<br>nomsnitt. Det bör dock påpekas att utfallet i<br>enskilda fall varierar starkt runt dessa genom-<br>snittssiffror inom båda dessa regioner.</p>
<p>I övriga delar av landet uppväger denna skatte-<br>satssänkning i stort sett effekterna av taxerings-<br>värdehöjningarna. För hushåll i åldern 20 till 64<br>år som bor i eget hem utanför Storstockholm<br>och Storgöteborg medför regeringens förslag att<br>fastighets- och förmögenhetsskatteuttaget mins-<br>kar med i genomsnitt 270 kronor per år. Också<br>här förekommer dock betydande variationer<br>runt genomsnittet. Det finns med andra ord även<br>områden utanför Storstockholm och Storgöte-<br>borg där taxeringsvärdena kommer öka så kraf-<br>tigt att också fastighetsskatteuttaget ökar.</p>
<p>De förändringar i boendekostnaden för hus-<br>håll i hyresrätt och borätt som kan förväntas följa<br>av förändringarna i fastighetsskatteuttaget uppvi-<br>sar betydligt måttligare regionala variationer.<br>Sänkningen av fastighetskatten leder till att bo-<br>endekostnaden i genomsnitt sänks med drygt<br>350 kronor per år. Betydande avvikelser runt<br>detta genomsnitt förekommer dock även här i<br>enskilda fall.</p>
<p>222</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>ITabell 9.5 Förändringar i fastighets- och förmögenhetsskatt för hushåll bosatta i eget hem i olika regioner 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Kronor per år</p>
<p>Region</p></td><td colspan="2">
<p>Hushåll 20-64 år</p></td><td colspan="5">
<p>Hushåll 65 år-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Inkomst-<br>grupp</p></td><td>
<p>Förändring i</p></td><td></td><td></td><td>
<p>Förändring i</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>fastighetsskatt</p></td><td>
<p>förmögenhets-<br>skatt</p></td><td>
<p>summa<br>förmögenhets-<br>och fastighets-<br>skatt</p></td><td>
<p>fastighetsskatt</p></td><td>
<p>förmögenhets-<br>skatt</p></td><td colspan="2">
<p>summa<br>förmögenhets-<br>och<br>fastighetsskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstockholm<br>och Storgöte-<br>borg</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>+2 250</p></td><td>
<p>+ 560</p></td><td>
<p>+2810</p></td><td>
<p>+1600</p></td><td>
<p>-200</p></td><td></td><td>
<p>+1 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>+2 210</p></td><td>
<p>+410</p></td><td>
<p>+2 620</p></td><td>
<p>+2 500</p></td><td>
<p>+850</p></td><td></td><td>
<p>+3 340</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>+2 420</p></td><td>
<p>+340</p></td><td>
<p>+2 760</p></td><td>
<p>+1 950</p></td><td>
<p>-320</p></td><td></td><td>
<p>+1630</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>+2 960</p></td><td>
<p>+750</p></td><td>
<p>+3 710</p></td><td>
<p>+3 390</p></td><td>
<p>+320</p></td><td></td><td>
<p>+3 710</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>+4 080</p></td><td>
<p>+3 160</p></td><td>
<p>+7 250</p></td><td>
<p>+3 550</p></td><td>
<p>+1820</p></td><td></td><td>
<p>+5 360</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>+2 780</p></td><td>
<p>+1 050</p></td><td>
<p>+3 830</p></td><td>
<p>+2 600</p></td><td>
<p>+500</p></td><td></td><td>
<p>+3 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav Stor-<br>stockholm</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>+2 930</p></td><td>
<p>+790</p></td><td>
<p>+3 710</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>+3 160</p></td><td>
<p>+720</p></td><td>
<p>+3 880</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>+400</p></td><td>
<p>+820</p></td><td>
<p>+4 220</p></td><td colspan="3">
<p>Se anmärkning under tabellen</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>+3 760</p></td><td>
<p>+1 190</p></td><td>
<p>+4 860</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>+5 180</p></td><td>
<p>+4 870</p></td><td>
<p>+10 050</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>+3 690</p></td><td>
<p>+ 1 660</p></td><td>
<p>+5 350</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga<br>regioner</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>-120</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-130</p></td><td></td><td>
<p>-170</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>+10</p></td><td>
<p>-180</p></td><td>
<p>-180</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-290</p></td><td></td><td>
<p>-310</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>+30</p></td><td>
<p>-310</p></td><td>
<p>-280</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-690</p></td><td></td><td>
<p>-720</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>+40</p></td><td>
<p>-290</p></td><td>
<p>-240</p></td><td>
<p>+110</p></td><td>
<p>-990</p></td><td></td><td>
<p>-880</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>+200</p></td><td>
<p>-760</p></td><td>
<p>-530</p></td><td>
<p>+110</p></td><td>
<p>-1450</p></td><td></td><td>
<p>-1 340</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>+60</p></td><td>
<p>-330</p></td><td>
<p>-270</p></td><td>
<p>+20</p></td><td>
<p>-710</p></td><td></td><td>
<p>-680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela landet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>+450</p></td><td>
<p>+40</p></td><td>
<p>+480</p></td><td>
<p>+230</p></td><td>
<p>-140</p></td><td></td><td>
<p>+ 100</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>+460</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>+400</p></td><td>
<p>+400</p></td><td>
<p>-90</p></td><td></td><td>
<p>+310</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>+520</p></td><td>
<p>-180</p></td><td>
<p>+340</p></td><td>
<p>+300</p></td><td>
<p>-624</p></td><td></td><td>
<p>-319</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>+650</p></td><td>
<p>-70</p></td><td>
<p>+570</p></td><td>
<p>+660</p></td><td>
<p>-767</p></td><td></td><td>
<p>-105</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>+ 1 030</p></td><td>
<p>+50</p></td><td>
<p>+ 1080</p></td><td>
<p>+700</p></td><td>
<p>-889</p></td><td></td><td>
<p>-194</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>+620</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>+580</p></td><td>
<p>+460</p></td><td>
<p>-502</p></td><td></td><td>
<p>-42</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB och Finansdepartementet, 1997 års Inkomstfördelningsundersökning framskriven med hänsyn till förmögenhets- och taxeringsvärdeförändringar.<br>Anm. Antalet observationer avseende hushåll i eget hem över 65 år i Storstockholm tillåter inte en statistiskt säkerställd särredovisning av denna grupp.</p>
<p>223</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 9.6 Förändringar i fastighets- och förmögenhetsskatt för hushåll bosatta i hyres- och bostadsrätt i olika regioner</p>
<p>Kronor per år</p>
<p>Region_____________________________Hushåll 20-64 år____________________________________________Hushåll 65 år -</p>
<p>Inkomst-</p>
<p>grupp Förändring i Förändring i</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>fastighetsskatt</p></td><td>
<p>förmögenhets-<br>skatt</p></td><td>
<p>summa<br>förmögenhets-<br>och fastighets-<br>skatt</p></td><td>
<p>fastighetsskatt</p></td><td>
<p>förmögenhets-<br>skatt</p></td><td>
<p>summa<br>förmögenhets-<br>och<br>fastighetsskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstockholm</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och Storgöte-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>borg 1</p></td><td>
<p>-250</p></td><td>
<p>+50</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-70</p></td><td>
<p>-330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>-290</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-290</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-300</p></td><td>
<p>+10</p></td><td>
<p>-290</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-310</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-280</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-240</p></td><td>
<p>-490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-250</p></td><td>
<p>+50</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-250</p></td><td>
<p>-600</p></td><td>
<p>-860</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>-270</p></td><td>
<p>+20</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-260</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landet 1</p></td><td>
<p>-410</p></td><td>
<p>+10</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-420</p></td><td>
<p>-80</p></td><td>
<p>-490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>-410</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-420</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-430</p></td><td>
<p>-420</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-430</p></td><td>
<p>-420</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-430</p></td><td>
<p>-120</p></td><td>
<p>-550</p></td><td>
<p>-470</p></td><td>
<p>-630</p></td><td>
<p>-1 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>-410</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-450</p></td><td>
<p>-430</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela landet 1</p></td><td>
<p>-350</p></td><td>
<p>+20</p></td><td>
<p>-330</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-80</p></td><td>
<p>-450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-360</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-360</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-380</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-430</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-350</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-380</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-220</p></td><td>
<p>-590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-370</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-420</p></td><td>
<p>-410</p></td><td>
<p>-620</p></td><td>
<p>-1030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>-360</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-380</p></td><td>
<p>-380</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-580</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB och Finansdepartementet, 1997 års Inkomstfördelningsundersökning framskriven med hänsyn till förmögenhets- och taxeringsvärdeförändringar.</p>
<p>224</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>9.6 Grön skatteväxling m.m.</h2>
<p>I anslutning till den strategi för fortsatt grön<br>skatteväxling som regeringen redovisat i finans-<br>planen lämnas här vissa kompletterande bedöm-<br>ningar och förslag till förändrade skatteregler för<br>år 2001. Därutöver redovisas vissa andra förslag<br>på energiskatteområdet.</p>
<p>9.6.1 Allmänt om skatteväxling</p>
<p>Sverige skall vara ett mönsterland för en ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. En omvandling av Sveri-<br>ge till ett ekologiskt hållbart samhälle kräver in-<br>satser på alla politikområden. Skattepolitiken<br>spelar en central roll och dess betydelse kommer<br>att öka. Med en framåtsyftande skattepolitik som<br>ett viktigt instrument kan Sverige bli det första<br>land som bygger det ekologiskt uthålliga sam-<br>hället.</p>
<p>Det främsta syftet med en grön skatteväxling<br>är att öka miljörelateringen av skattesystemet.<br>Det leder till att ekonomiska styrmedel ges en<br>ökad tyngd i miljöpolitiken vid sidan av admi-<br>nistrativa och informativa styrmedel. Ekonomis-<br>ka styrmedel ger, rätt utformade, kostnadseffek-<br>tiva signaler till marknadens aktörer att skapa<br>förutsättningar för en miljövänlig och resurssnål<br>livsstil och teknik. Genom miljöskatter sätter<br>man ett pris på miljön och det blir dyrare att till<br>exempel släppa ut föroreningar till luft eller vat-<br>ten. Härigenom får ekonomins aktörer själva bä-<br>ra kostnaderna för miljöeffekterna de orsakar på<br>samma sätt som de får betala för varor och<br>tjänster.</p>
<p>Grön skatteväxling innebär ingen höjning av<br>det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi<br>och miljöutsläpp balanseras med en sänkning av<br>andra skatter, främst på arbete.</p>
<p>En grön skatteväxling är en viktig del av en<br>politik för ett mera rättvist och ekologiskt håll-<br>bart samhälle. En rätt genomförd grön skatte-<br>växling kan bidra till full sysselsättning samtidigt<br>som den kan bidra till en bättre livsmiljö för våra<br>barn och barnbarn.</p>
<p>Inför en fortsatt grön skatteväxling bör en rad<br>förhållanden beaktas. Höjda energiskatter på<br>hushållen tenderar relativt sett att särskilt belasta<br>låg- och medelinkomsttagare. Vidare kan höjda<br>energiskatter få negativa regionala effekter. I en<br>liten öppen ekonomi som den svenska är det<br>också nödvändigt att beakta situationen för kon-<br>kurrensutsatta sektorer.</p>
<p>Basen för de miljörelaterade skatterna är vä-<br>sentligt mindre än baserna för skatter på arbete.<br>Höjda skatter på ändliga råvaror eller miljöfarliga<br>produkter dämpar också användandet av dessa -<br>vilket också är en av avsikterna. Därmed minskar<br>skattebaserna och ökningen av skatteintäkterna<br>begränsas. Här finns en skillnad mellan olika<br>energi- och miljörelaterade skattebaser där vissa<br>påverkas starkt av prisförändringar medan andra<br>påverkas endast i begränsad omfattning. Effek-<br>terna på skattebaserna kan också förväntas bli<br>olika stora i olika tidsperspektiv där i allmänhet<br>priskänsligheten på lång sikt är högre än den på<br>kort sikt. För skattebaser som är måttligt pris-<br>känsliga, t.ex. en stor del av energiförbrukningen,<br>torde dock de miljörelaterade skatteintäkterna<br>även på lång sikt öka som resultat av höjda skat-<br>tesatser. Urholkningen av skattebaserna kan där-<br>utöver motverkas genom olika slag av basbredd-<br>ningar.</p>
<p>Sammantaget innebär dessa förhållanden -<br>och detta var också Skatteväxlingskommitténs<br>bedömning - att en grön skatteväxling måste ge-<br>nomföras stegvis och varsamt. Effekterna av de<br>olika stegen bör också löpande följas upp.</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition avisera-<br>des en skatteväxling för perioden 2001-2010.<br>Därvid hänvisades till Skatteväxlingskommittén<br>som gjorde bedömningen att utrymmet för<br>skatteväxling var minst lika stort som det som<br>utnyttjats under 1980- och 1990-talet. För den<br>aktuella perioden bedömdes i vårpropositionen<br>utrymmet, efter en omräkning till dagens pen-<br>ningvärde och med hänsyn till dagens BNP-nivå,<br>vara ca 30 miljarder kronor.</p>
<p>Enligt vårpropositionen skall i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 presenteras en strategi för en<br>successivt ökad miljörelatering av skattesystemet<br>genom grön skatteväxling. Detta görs inom ra-<br>men för finansplanen. I detta avsnitt presenteras<br>de skatteförändringar som föreslås för år 2001.<br>Vidare aviseras en rad utredningsuppdrag som<br>behövs som underlag inför en fortsatt skatteväx-<br>ling enligt den strategi som beskrivs i finanspla-<br>nen (avsnitt 1.7).</p>
<p>9.6.2 Förslag till förändringar i energi-<br>och miljöbeskattningen för år 2001</p>
<p>I finansplanen dras riktlinjerna upp för en refor-<br>mering av energiskattestrukturen med utgångs-<br>punkt i Skatteväxlingskommitténs principskiss<br>(SOU 1997:11). Ett successivt införande av</p>
<p>8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>225</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Skatteväxlingskommitténs modell kan skapa en<br>energiskattemiljö som säkerställer en effektiv<br>miljöstyrning och en offentlig-finansiell varaktig<br>finansiering av de sänkta skatterna på arbete. För<br>år 2001 föreslås som ett första steg en rad för-<br>ändringar som ligger i linje med en större refor-<br>mering av energiskattesystemet. I de följande av-<br>snitten presenteras de olika förändringarna.</p>
<p>9.6.2.1 Närmare utformning av de ändrade<br>energi- och koldioxidskatterna för år<br>2001</p>
<p>förväntade förändringar av konsumentprisindex<br>(KPI) fram t.o.m. juni månad 2000. Genom att<br>indexuppräkning skett av de föreslagna skattesat-<br>serna skjuts indexeringen fram och sker först av<br>skattesatserna för år 2002.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 1 och<br>10 §§, 7 kap. 4 §, 8 kap. 3 a §, 9 kap. 2 och 5 §§<br>och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1<br>januari 2001.</p>
<p>9.6.2.2 Förskjutning av skatteuttaget från<br>energiskatt till koldioxidskatt</p>
<p>Regeringens förslag: Från den 1 januari 2001 ge-<br>nomförs höjningar av punktskatterna på el och<br>bränslen enligt följande:</p>
<p>*En offentlig-finansiellt neutral omläggning ger<br>koldioxidskatten en ökad tyngd i förhållande till<br>energiskatten genom att koldioxidskatten höjs<br>med 25 procent samtidigt som energiskatten på<br>el och bränslen för uppvärmning sänks med 8<br>procent.</p>
<p>"Därutöver höjs koldioxidskatten på bränslen<br>som används för uppvärmning med ytterligare 15<br>procent, till att motsvara ca 53 öre per kg koldi-<br>oxid.</p>
<p>" Energiskatten på el höjs netto med 1,9 öre per<br>kWh.</p>
<p>'"‘Den sammanlagda skatten på dieselolja höjs,<br>med 117 kr per m<sup>3</sup> för miljöklass 1.</p>
<p>Skatteförändringarna, med undantag för in-<br>dexeringen, berör inte bensin.</p>
<p>Regeringens förslag: Genom en intäktsneutral<br>omläggning ges koldioxidskatten en ökad tyngd i<br>förhållande till energiskatten. Detta åstadkoms<br>genom en höjning av koldioxidskatten med 25<br>procent samtidigt som energiskatten på el och<br>bränslen för uppvärmning sänks med 8 procent.<br>Omläggningen utformas så att skattebelastning-<br>en för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogs-<br>bruks- och vattenbruksnäringarna samt trans-<br>portsektorn blir oförändrad.</p>
<p>I följande avsnitt redovisas närmare de föreslagna<br>ändringarna av energi- och koldioxidbeskatt-<br>ningen. Ändringarna presenteras stegvis, varvid<br>det första steget handlar om att förskjuta tyngd-<br>punkten av det samlade skatteuttaget på ener-<br>giområdet så att koldioxidskatten ges en ökad<br>tyngd samtidigt som energiskatten sänks på el<br>och bränslen för uppvärmning. Därefter sker en<br>ytterligare höjning av koldioxidskatten för dessa<br>bränslen och energiskatten på el höjs. Vidare höjs<br>skatten på dieselolja. Beskattningen av bensin be-<br>rörs inte av förslagen, med undantag för den årli-<br>ga indexuppräkningen. Denna motsvarar en<br>skatteökning med 0,03 kr per liter.</p>
<p>En omläggning föreslås av beräkningsperioden<br>för den automatiska indexomräkningen av skat-<br>terna på energiområdet. Vid beräkningen av<br>skatteändringarna har därför hänsyn tagits till</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom rege-<br>ringens förslag förskjuts tyngdpunkten av det<br>samlade skatteuttaget på energiområdet så att<br>koldioxidskatten ges en ökad tyngd. Dagens<br>energiskatt är oenhetlig och bidrar till att mot-<br>verka de miljöstyrande effekter som åsyftas bl.a.<br>genom koldioxidskatten. Redan en in-<br>täktsneutral skatteomläggning med en minskad<br>vikt för dagens energiskatt ökar den samlade<br>miljöstyrningen.</p>
<p>Koldioxidskatten föreslås höjas med 25 pro-<br>cent, samtidigt som energiskatten sänks så att<br>effekten för de offentliga finanserna blir neutral.<br>Koldioxidskatten uppgår efter denna omläggning<br>till ca 46 öre per kg koldioxid.</p>
<p>Omläggningen utformas så att skattebelast-<br>ningen för tillverkningsindustrin, jordbruks-,<br>skogsbruks- och vattenbruksnäringarna samt<br>transportsektorn förblir oförändrad.</p>
<p>Inte heller i fortsättningen tas någon energi-<br>skatt ut för el och bränslen som förbrukas för<br>uppvärmning inom tillverkningsindustrin samt<br>jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäring-<br>arna. Skattebelastningen för dessa sektorer är så-<br>ledes även efter den intäktsneutrala omläggning-<br>en ca 18,5 öre per kg koldioxid.</p>
<p>226</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Oförändrad skattebelastning för transport-<br>sektorn i detta steg uppnås genom att energi-<br>skatten på bensin och dieselolja sänks så att den<br>tillsammans med den höjda koldioxidskatten ger<br>ett totalt sett lika stort skatteuttag för dessa<br>bränslen som i dag. Omläggningen berör således<br>hushållens och servicesektorernas förbrukning av<br>el och fossila bränslen för uppvärmning samt<br>motsvarande förbrukning i fjärrvärmeproduk-<br>tionen.</p>
<p>Offentlig-finansiell neutralitet såvitt avser<br>skatteuttaget vid förbrukning av el och av bräns-<br>len för uppvärmning i hushålls- och servicesekto-<br>rerna samt för fjärrvärmeproduktion uppnås ge-<br>nom att energiskatten för dessa sektorer sänks<br>med 8 procent.</p>
<p>I dag tillämpas en viss skattelättnad för fossila<br>bränslen som används för värmeproduktion i<br>kraftvärmeverk. Full koldioxidskatt betalas, me-<br>dan dock en 50-procentig reduktion av energi-<br>skatten tillämpas. Någon ändring föreslås inte av<br>dessa regler, varför den intäktsneutrala skatte-<br>omläggningen medför en minskad skatteförmån<br>för fossila bränslen som förbrukas för framställ-<br>ning av kraftvärme.</p>
<p>9.6.2.3 Höjd koldioxidskatt</p>
<p>per m<sup>3</sup>, naturgas 1 144 kr per 1 000 m<sup>3</sup>, gasol<br>1 606 kr per 1 000 kg och kol 1 329 kr per 1 000<br><sup>k</sup>g-</p>
<p>I förhållande till dagsläget medför de i bud-<br>getpropositionen föreslagna förändringarna av<br>energiskatten och koldioxidskatten för upp-<br>värmningsbränslen nettoskattehöjningar</p>
<p>(inklusive indexuppräkning) med 414 kr för eld-<br>ningsolja, 334 kr för naturgas, 483 kr för gasol<br>och 386 kr för kol, allt uttryckt i nyss angivna<br>mängdenheter.</p>
<p>Höjningarna av koldioxidskatten utformas så<br>att skattebelastningen för tillverkningsindustrin<br>samt jordbruks-, skogsbruks- och vatten-<br>bruksnäringarna förblir oförändrad. Skattebe-<br>lastningen för dessa sektorer är således ca 18,5<br>öre per kg koldioxid. Detta åstadkoms genom en<br>ändring av den procentuella koldioxidskattelätt-<br>naden för dessa sektorer.</p>
<p>Även skattebelastningen för transportsektorn<br>lämnas i detta steg oförändrad, vilket uppnås ge-<br>nom att energiskatten på bensin och dieselolja<br>sänks ytterligare så att den tillsammans med den<br>höjda koldioxidskatten ger ett oförändrat skat-<br>teuttag. Höjningen berör således hushållens,<br>fjärrvärmeproducentemas och servicesektorernas<br>förbrukning av fossila bränslen för uppvärmning.</p>
<p>9.6.2.4 Höjd energiskatt på el</p>
<p>Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs ytter-<br>ligare och kommer att uppgå till ca 53 öre per kg<br>koldioxid. Omläggningen utformas så att skatte-<br>belastningen för tillverkningsindustrin, jord-<br>bruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna<br>samt transportsektorn blir oförändrad.</p>
<p>Regeringens förslag: Energiskatten på el höjs netto<br>med 1,8 öre per kWh. Till det kommer index-<br>uppräkningen av skatten med 0,1 öre per kWh.<br>Totalt ger detta en höjning med 1,9 öre per kWh.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utöver den in-<br>täktsneutrala omfördelning av skatteuttaget som<br>innebar en höjning av koldioxidskatten med 25<br>procent, föreslås en ytterligare höjning av koldi-<br>oxidskatten med 15 procent. Denna sker i syfte<br>att bl.a. bidra till att Sveriges åtaganden enligt<br>Kyoto-protokollet kan uppfyllas. Koldioxid-<br>skatten kommer därmed att uppgå till ca 53 öre<br>per kg koldioxid. Detta kan jämföras med dagens<br>koldioxidskattenivå som motsvarar ca 37 öre per<br>kg koldioxid och den intäktsneutrala skatteom-<br>läggningen som resulterade i en ökning till ca 46<br>öre per kg koldioxid.</p>
<p>Efter den ytterligare höjningen av koldioxid-<br>skatten kommer koldioxidskattesatserna att<br>uppgå till följande belopp: eldningsolja 1 527 kr</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En begränsning<br>av koldioxidutsläppen är en central miljöpolitisk<br>fråga för en fortsatt skatteväxling. Ett ökat skat-<br>teuttag på och höjda priser vid konsumtion av<br>fossila bränslen begränsar användningen av dessa,<br>men innebär samtidigt att det relativa priset på el<br>sjunker. För att motverka en ökning av den to-<br>tala elanvändningen krävs därför kompenserande<br>åtgärder.</p>
<p>Elmarknaden kännetecknas av en allt högre<br>grad av internationalisering där priserna sätts på<br>en marknad där faktorer utom räckhåll för de in-<br>hemska elproducenterna blir alltmer betydelse-<br>fulla. De praktiska möjligheterna att differentiera<br>en konsumtionsskatt på el med avseende på ur-<br>sprung är vid den allt starkare marknadsintegra-</p>
<p>227</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>tionen starkt begränsade, för att inte säga obe-<br>fintliga. Detta talar för att skatten tas ut i kon-<br>sumtionsledet, dvs. att konsumtion av el, obero-<br>ende av ursprung, skattebeläggs.</p>
<p>Samtidigt med den föreslagna höjningen av<br>koldioxidskatten med 15 procent föreslås därför<br>en elskattehöjning på 3,1 öre per kWh. Detta in-<br>nebär, tillsammans med den tidigare offentlig-<br>finansiellt neutrala omläggningen, att den all-<br>männa skattenivån för hushållen och service-<br>sektorerna kommer att uppgå till 18,0 öre per<br>kWh. I förhållande till dagens nivå på 16,2 öre<br>per kWh ger detta en nettohöjning med 1,8 öre<br>per kWh. Motsvarande höjning görs för övriga<br>energiskattesatser på el. För den elförbrukning<br>som äger rum i vissa kommuner i norra Sverige<br>innebär detta en höjning från dagens 10,6 till 12,4<br>öre per kWh. Vad gäller den särskilda skattesat-<br>sen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller<br>vattenförsörjning rör det sig om en höjning från</p>
<p>13,9 till 15,7 öre per kWh. Indexuppräkningen av<br>skattesatserna på el medför en ytterligare höjning<br>med 0,1 öre per kWh. Totalt höjs alltså energi-<br>skatten på el med 1,9 öre per kWh.</p>
<p>De föreslagna höjningarna av koldioxidskatten<br>resulterar i att den relativa bränslekostnaden för<br>el i småhus sjunker i förhållande till kostnaden<br>för oljeuppvärmning. Elskattehöjningen kommer<br>i viss mån att motverka denna effekt.</p>
<p>9.6.2.5 Höjd skatt på dieselolja</p>
<p>kunna tas upp i den utredning om en ökad miljö-<br>relatering av vägtrafikbeskattningen som aviseras<br>i avsnitt 9.6.3.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att ovanstående<br>skattehöjning är lika stor för all dieselolja oavsett<br>inplaceringen i miljöklass. Skälet är att den bästa<br>dieseloljekvaliteten, miljöklass 1, under en följd<br>av år har ökat sin andel av marknaden och nu är<br>helt dominerande. Andelen var 96 % i slutet på<br>förra året.</p>
<p>Förskjutningen av skatteuttaget från energi-<br>skatt till koldioxidskatt (avsnitt 9.6.2.2.) innebär<br>att energiskatten på bensin och dieselolja sänks<br>lika mycket som koldioxidskatten höjs, i syfte att<br>uppnå ett oförändrat totalt skatteuttag på dessa<br>bränslen. I detta senare steg höjs nu det totala<br>skatteuttaget på dieselolja med 100 kr per m<sup>3</sup> ge-<br>nom att energiskatten höjs med detta belopp.<br>Resultatet blir en mindre sänkning av energi-<br>skatten än vad som annars skulle ha blivit fallet<br>genom den intäktsneutrala omläggningen. Den<br>totala skatten på dieselolja, före indexering, ökar<br>således med 100 kr per m<sup>3</sup>'.</p>
<p>Indexuppräkningen av skattesatserna på ener-<br>giområdet till juni månad i år medför dock att<br>den totala skatten på dieselolja bör höjas med<br>ytterligare 17 kr för miljöklass 1, 18 kr för mil-<br>jöklass 2 och 20 kr för miljöklass 3, allt per m<sup>3</sup>.</p>
<p>9.6.3 Utredningsuppdrag inför en fortsatt<br>skatteväxling</p>
<p>Regeringens förslag: Skatten på dieselolja höjs<br>med 100 kr per m<sup>3</sup>. Till det kommer indexupp-<br>räkningen av skatten, med 17 kr per m<sup>3</sup> för mil-<br>jöklass 1. Detta ger en sammanlagd höjning med<br>117 kr per m<sup>3</sup> för miljöklass 1.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som ett ytterli-<br>gare steg i den ökade miljörelateringen av skatte-<br>systemet föreslås att energiskatten på dieselolja<br>höjs med 100 kr per m<sup>3</sup>.</p>
<p>Dieselolja är lägre beskattad än bensin. Från<br>strikt miljösynpunkt finns det inte skäl att ta ut<br>lägre skatt för dieselolja. Naturvårdsverket har i<br>en rapport till regeringen (dnr M98/1689/7) vi-<br>sat att dieselpersonbilar i vissa avseenden är säm-<br>re för miljön än bensinbilar. Den lägre skatteni-<br>vån för dieselolja jämfört med bensin har<br>motiverats med hänsyn till den yrkesmässiga<br>trafikens konkurrenssituation. Frågan om fram-<br>tida harmonisering av drivmedelsskatterna bör</p>
<p>Regeringens bedömning: För att förverkliga stra-<br>tegin för fortsatt skatteväxling behöver följande<br>områden utredas ytterligare:</p>
<p>"‘Utformningen av nedsättningssystemet för till-<br>verkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks-<br>och vattenbruksnäringarna.</p>
<p>"‘Fördjupad analys av alternativa ekonomiska<br>styrmedel.</p>
<p>"En ökad miljörelatering av vägtrafikbeskatt-<br>ningen.</p>
<p>‘"‘Översyn av övriga miljörelaterade skatter.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I detta av-<br>snitt redovisas de ytterligare utredningar som re-<br>geringen bedömer behöver genomföras, för att<br>den i finansplanen redovisade strategin för fort-<br>satt skatteväxling skall kunna förverkligas.</p>
<p>228</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Utredning av nedsättningssystemets utformning<br>En fortsatt successiv höjning av koldioxidskatten<br>aktualiserar frågan om hur de sektorer som i dag<br>betalar reducerad skatt skall avgränsas.</p>
<p>I dag gäller skattelättnader i form av ingen<br>energiskatt och en reducerad koldioxidskattenivå<br>för energi som används för uppvärmning inom<br>tillverkningsindustrin samt jord-, skogs- och<br>vattenbruk (inklusive växthusnäringen). Detta<br>innebär att dessa sektorer betalar 50 procent av<br>den koldioxidskatt som gäller för övriga sektorer<br>(andra näringsgrenar och hushållssektorn). En<br>utgångspunkt för vilka företag som är berättiga-<br>de till nedsättning är den statistiska närings-<br>grensindelningen (SNI).</p>
<p>För avgränsningen av nedsättningsområdet<br>finns åtminstone tre renodlade alternativ såvitt<br>gäller generella, icke företagsanknutna, nedsätt-<br>ningsregler. Vid valet mellan de olika alternativen<br>aktualiseras en avvägning mellan å ena sidan öns-<br>kemål att ha brett verkande incitament för ef-<br>fektiv och miljövänlig energianvändning, å andra<br>sidan önskemål att undvika en för hög skattebe-<br>lastning för företag som arbetar i internationell<br>konkurrens.</p>
<p>(1) Ingen generell nedsättning alls medges.<br>Detta skulle göra det nödvändigt med individu-<br>ella nedsättningsregler i princip av det slag som<br>gällde före 1993 års energiskatteomläggning.</p>
<p>(2) Det slag av generell nedsättning som gäller i<br>dag, där ett brett definierat område av näringsli-<br>vet undantas från energiskatt och viss del av den<br>normala koldioxidskatten. Beroende på vilken<br>koldioxidskattenivå som väljs aktualiseras även i<br>detta fall individuella nedsättningsregler.</p>
<p>(3) Området för generell nedsättning avgrän-<br>sas på ett snävare sätt än i dag exempelvis till på<br>ett visst sätt definierade energiintensiva företag.<br>En sådan snävare avgränsning skulle öka miljöin-<br>citamenten i energibeskattningen samtidigt som<br>det finns en risk för att nya avgränsningsproblem<br>kan uppkomma. Dessa avgränsningsproblem kan<br>även för detta alternativ aktualisera individuella<br>nedsättningsregler.</p>
<p>Det finns anledning att närmare utreda förut-<br>sättningarna för en annorlunda avgränsning av<br>nedsättningsområdet. En sådan utredning bör<br>innefatta utformningen av en avgränsning samt<br>vilka effekter en sådan övergång till en annan av-<br>gränsning bedöms få för olika delar av tillverk-<br>ningsindustrin, växthusnäringen, jordbruket och<br>skogsbruket. En utgångspunkt bör vara att söka<br>skapa ett enkelt och hållbart system.</p>
<p>Utvidgningen av den generellt nedsatta koldi-<br>oxidskatten till att även gälla jord- och skogsbru-<br>ket tydliggjorde behovet av ett nytt sätt att ta ut<br>energiskatt på el samt dess kopplingar till det<br>nedsatta skatteområdet. Avregleringen av el-<br>marknaden har förändrat både förhållanden och<br>villkor på marknaden, bl.a. har exempelvis kun-<br>dernas rörlighet ökat. Reglerna och systemet för<br>uttag av energiskatt på el har däremot inte för-<br>ändrats och det finns därför ett behov av en<br>översyn av dessa regler.</p>
<p>I denna utredning bör även beaktas arbetet<br>med att utveckla system för handel med ut-<br>släppskvoter.</p>
<p>EU:s regler om statligt stöd måste beaktas vid<br>utformningen av särregler för den svenska in-<br>dustrins energibeskattning. Särskilt det nu dis-<br>kuterade förslaget till nya riktlinjer för godkän-<br>nande av statligt stöd på miljöområdet - och de<br>begränsningar på medlemsstaternas nationella<br>handlingsutrymme som dessa lägger - bör upp-<br>märksammas i sammanhanget. Höjningar av<br>koldioxidskatten kan accentuera behovet av sär-<br>regleringar för konkurrensutsatta näringar, var-<br>vid EU:s statsstödsregler är av avgörande bety-<br>delse.</p>
<p>Fördjupad analys av alternativa ekonomiska styr-<br>medel</p>
<p>En ytterligare fråga som behöver belysas närmare<br>är vilken roll alternativa ekonomiska styrmedel<br>skall spela för en fortsatt skatteväxling.</p>
<p>Som bl.a. framgår av det arbete som rapporte-<br>rats av Utredningen om möjligheterna att ut-<br>nyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i<br>Sverige har på senare år alternativ till skattestyr-<br>medel kommit att diskuteras i form av handel<br>med utsläppskvoter. Regeringen förbereder en<br>utredning för utformandet av ett system för cer-<br>tifikatshandel baserad på kvoter för användning-<br>en av el från förnybara energikällor. Långsiktiga<br>avtal om energieffektiviserande åtgärder för olika<br>sektorer av industrin är ytterligare ett styrmedel<br>som studeras inom Regeringskansliet. Andra ex-<br>empel på ekonomiska styrmedel vid sidan av<br>skatter är driftsbidrag och investeringsbidrag.</p>
<p>Mot denna bakgrund aktualiseras en central<br>avvägningsfråga, nämligen i vilken utsträckning<br>de samlade ambitionerna inom skatte-, energi-<br>och miljöpolitiken skall uppnås med skattestyr-<br>medel och i vilken utsträckning skatterna skall<br>kompletteras med alternativa styrmedel. Därvid<br>bör följande aspekter beaktas.</p>
<p>229</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Förutom hänsyn till näringspolitiken, gäller<br>den centrala avvägningen mellan å ena sidan öns-<br>kemålet om ett enhetligt, enkelt och transparent<br>skattesystem med små inslag av snedvridningar<br>och å andra sidan önskemål att så långt möjligt<br>inom ramen för skattesystemet uppnå de miljö-<br>politiska målen.</p>
<p>Alternativa styrmedel vid sidan av skattesys-<br>temet är - med undantag från vissa erfarenheter<br>av bidragslösningar - än så länge oprövade.</p>
<p>Ett system för handel med utsläppskvoter kan<br>bli ett mer kostnadseffektivt styrmedel för re-<br>duktion av växthusgaser ju fler länder som deltar.<br>Internationella överenskommelser på detta om-<br>råde är önskvärda och mycket angelägna. Inom<br>ramen för Östersjösamarbetet har Sverige och<br>övriga deltagande länder uttalat att det finns en<br>stor potential för effektivt samarbete där Öster-<br>sjöområdet kan bli en testregion för genomfö-<br>randet av Kyotoprotokollets flexibla mekanis-<br>mer. Aven EU-kommissionen har i en grönbok<br>föreslagit ett EU-gemensamt handelssystem för<br>utsläppskvoter för energiintensiv industri samt<br>kraft- och värmeproduktion. Det är dock först<br>på några års sikt som koldioxidskatten på ett ef-<br>fektivt sätt kan kompletteras eller ersättas med<br>andra styrmedel av detta slag. För att möjliggöra<br>en sådan process bör det redan påbörjade utred-<br>ningsarbetet fortsätta och fördjupas. Därvid bör<br>beaktas arbetet med översynen av reglerna för<br>nedsättning av energi- och koldioxidskatt.</p>
<p>Arbete pågår vidare med att inom ett par års<br>sikt söka skapa ett nationellt system för handel<br>med förnybar el med hjälp av s.k. gröna certifi-<br>kat. Den svenska regeringen har presenterat ett<br>förslag till riktlinjer för ett sådant system i prop.<br>1999/2000:134 Om ekonomiska förutsättningar<br>för elproduktion från förnybara energikällor.<br>Propositionen överlämnades till riksdagen den<br>25 maj 2000. Arbetet med att utforma ett prak-<br>tiskt fungerande sådant system fortsätter. Rege-<br>ringen har nyligen tillsatt en utredning i syfte att<br>se över den tekniska utformningen av ett sådant<br>system. Detta arbete integreras med fortsatt in-<br>ternationellt arbete på området. Arbete pågår<br>även inom Regeringskansliet med att ta fram un-<br>derlag och förslag till långsiktiga avtal med syfte<br>att uppnå effektivare energianvändning i den<br>energiintensiva industrin.</p>
<p>En ökad miljörelateringav vägtrafikbeskattningen<br>Den särskilda miljö- och trafikskattekompo-<br>nenten i ett reformerat energiskattesystem, som<br>skapas genom utbrytning ur energiskatten för</p>
<p>drivmedel, bör kompletteras med andra åtgärder<br>för ökad miljörelatering av den samlade vägtra-<br>fikbeskattningen.</p>
<p>Dieselskatten för privatbilism och yrkesmässig<br>trafik bör ses över. Ur strikt miljösynpunkt är<br>den förhållandevis låga dieselskattenivån - i rela-<br>tion till skatterna på bensin - omotiverad. Da-<br>gens nivå har dock motiverats med hänsyn till<br>den yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation.<br>Förändringar på detta område bör baseras på en<br>analys av de sammantagna effekterna av alla väg-<br>trafikrelaterade skatter, dvs. hänsyn bör också tas<br>till verkningarna av fordonsskatter m.m. Mål-<br>sättningen är att öka trafikbeskattningens samla-<br>de miljöstyrning och att vägtrafiken därmed skall<br>betala sina samhällsekonomiska kostnader. Frå-<br>gan om framtida harmonisering av drivmedels-<br>skatterna behöver analyseras i samband bl.a. med<br>bedömningar av hur den samlade vägtrafikbe-<br>skattningen skall vara utformad för tyngre for-<br>don.</p>
<p>För den yrkesmässiga trafikens del är det nöd-<br>vändigt att beakta utvecklingen i våra grannlän-<br>der. Där kan noteras en tendens till höjda diesel-<br>skatter. I vissa fall förenas detta med olika<br>former av särregler som innebär att effekterna av<br>en ökad bränslebeskattning för den yrkesmässiga<br>trafiken reduceras. Sådana undantag bör om<br>möjligt undvikas i Sverige. Möjligheten att ba-<br>lansera höjningar av dieselskatten med föränd-<br>ringar i fordonskatten bör därför i stället övervä-<br>gas - i den utsträckning detta är möjligt i relation<br>till gemenskapsrätten. I detta sammanhang bör<br>också utformningen av beskattningen för ar-<br>betsmaskiner ses över. Önskvärdheten av att er-<br>sätta dagens vägavgifter med en reformerad ki-<br>lometerskatt bör också utredas.</p>
<p>Tidigare gjorda analyser av system för miljö-<br>styrande vägavgifter i tätorter bör kompletteras.</p>
<p>Översyn av övriga miljörelaterade skatter<br>Skatterna på bekämpningsmedel och gödselme-<br>del infördes båda 1984. En översyn bör nu göras<br>av dessa skatter i form av en särskild utredning.<br>Utredningen skall bl.a. pröva huruvida de olika<br>skatterna kan förändras så att de kan fungera<br>som effektivare styrmedel på miljöområdet utan<br>att kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.</p>
<p>Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall<br>som deponeras. Avsikten med skatten är att den,<br>tillsammans med andra styrmedel på avfallsom-<br>rådet, inom en 10-årsperiod skall medföra en<br>halvering av mängden avfall som deponeras.</p>
<p>230</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Den nyligen införda skatten på avfall har en-<br>dast varit i kraft under en kort tid, varför det än-<br>nu är för tidigt att bedöma vilka effekter den fått<br>på avfallshanteringen. Det finns dock anledning<br>att uppmärksamma riskerna med en ökad för-<br>bränning av osorterat avfall. Det är därför ange-<br>läget att följa upp och utvärdera hur systemet<br>med avfallsbeskattning fungerar. En fråga som då<br>kan aktualiseras är om en utvidgning av skatteba-<br>sen bör ske till att omfatta även förbränning av<br>avfall. Utvärderingen bör även omfatta kopp-<br>lingen mellan avfallsskatten och naturgrusskat-<br>tens framtida utformning.</p>
<p>9.6.4 Ändrad basmånad för indexering av<br>energi- och koldioxidskattesatserna</p>
<p>föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Vid be-<br>räkningen av de nya energi- och koldioixidskat-<br>tesatserna för år 2001 har hänsyn tagits till ut-<br>vecklingen av konsumentprisindex fram t.o.m.<br>juni månad 2000. Indexering med tillämpning av<br>de nya reglerna kommer således att första gången<br>ske vad gäller skattesatserna för år 2002.</p>
<p>9.6.5 Förändringar i skatten på arbete för<br>år 2001</p>
<p>Regeringens förslag: Den basmånad som används<br>vid den årliga omräkningen av energi- och koldi-<br>oxidskattesatserna med hänsyn till prisutveck-<br>lingen ändras från oktober till juni.</p>
<p>Regeringens bedömning: Som ett led i skatteväx-<br>lingen och för att balansera de föreslagna höj-<br>ningarna i energiskatterna bör skatterna på ar-<br>bete sänkas. Med hänsyn till kraven på rättvis<br>fördelning mellan individer och regioner bör de<br>ökade skatteintäkterna från energi- och mil-<br>jöskatter i första hand användas för sänkta in-<br>komstskatter riktade mot framför allt låg- och<br>medelinkomsttagare genom ett höjt grundavdrag<br>i inkomstskatten. Detta bör kompletteras med<br>bl.a. en viss sänkning av arbetsgivaravgifterna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Varje höst, se-<br>nast i november, skall regeringen beräkna det<br>kommande kalenderårets energi- och koldiox-<br>idskattesatser med hänsyn till prisutvecklingen.<br>Förändringen av skattesatserna baseras på för-<br>ändringen i konsumentprisindex mellan oktober<br>månad andra året före beskattningsåret till okto-<br>ber månad året före beskattningsåret. De nya<br>skattesatserna offentliggörs i en förordning.</p>
<p>Det är till fördel för budgetarbetet om det<br>kommande årets skattesatser är kända tidigare<br>under året än vad som nu är fallet. Om beräk-<br>ningen i stället baserades på förändringen i kon-<br>sumentprisindex under perioden juni-juni - i en-<br>lighet med vad som gäller för indexeringen av<br>inkomstskatteskalan - skulle de nya skattesatser-<br>na vara kända och kunna ligga till grund för in-<br>komstberäkningarna i statsbudgeten. Det är<br>dock inte nödvändigt att ändra den senaste må-<br>nad när regeringen skall besluta om de nya skat-<br>tesatserna.</p>
<p>En tidigarelagd basmånad för skatteberäk-<br>ningen innebär, vid en ökning av konsumentpri-<br>serna under perioden juli-oktober året före det<br>första år skattesatserna beräknas enligt förslaget,<br>en viss minskning av skatteintäkterna. Det är<br>dock fråga om en engångseffekt.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 10 § la-<br>gen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringen</p>
<p>I en liten öppen ekonomi som den svenska med<br>internationaliserade marknader för varor, tjäns-<br>ter, kapital och arbete tenderar huvuddelen av de<br>skatter som tas ut att vara skatter på arbete.<br>Detta är en följd av att arbetskraften i förhållan-<br>de till varor, tjänster och kapital är mindre rörlig.<br>Detta innebär i sin tur att förändringar av flerta-<br>let skatter - bl.a. skatter på energianvändning i<br>konkurrensutsatta sektorer och mervärdesskat-<br>ten på privat konsumtion - i första hand påver-<br>kar de reala arbetsinkomsterna och i mindre ut-<br>sträckning kapitalavkastningen. Dessa effekter<br>uppkommer dock i allmänhet med en betydande<br>tidsfördröjning - under anpassningsperioden kan<br>kapitalavkastning, investeringar och sysselsätt-<br>ning påverkas.</p>
<p>I ett skatteväxlingsperspektiv är dock i första<br>hand vissa skatter på arbete särskilt intressanta,<br>dels arbetsgivaravgifterna, dels inkomstskatterna<br>på förvärvsinkomster.</p>
<p>Av olika studier - bl.a. de som gjordes inom<br>ramen för Skatteväxlingskommitténs arbete -<br>framgår att höjda energiskatter ofta verkar re-<br>gressivt, dvs. påverkar de reala disponibla in-<br>komsterna förhållandevis mer negativt för lågin-<br>komsttagare än för höginkomsttagare. Detta är<br>en följd av att energivaror har karaktären av nöd-<br>vändighetsvaror med högre budgetandelar för</p>
<p>231</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>låginkomsttagare än för höginkomsttagare. Det<br>finns även regionala skillnader i energikonsum-<br>tionen, vilket innebär att höjda energiskatter kan<br>ge upphov till negativa regionala fördelningsef-<br>fekter.</p>
<p>För valet mellan olika sätt att sänka skatten på<br>arbete blir därmed de fördelningsmässiga verk-<br>ningarna av olika alternativ betydelsefulla och,<br>mer precist, i vilken utsträckning dessa kan ba-<br>lansera de negativa fördelningsverkningarna av<br>ökade miljöskatter. Inkomstskattesänkningar<br>som framför allt gynnar låg- och medelinkomst-<br>tagare är därvid den mest väsentliga komponen-<br>ten bland möjliga skattesänkningar på arbete.</p>
<p>Såväl en fortsatt kompensation för allmän<br>pensionsavgift som en höjning av grundavdraget<br>i inkomstskatten har en regressiv fördelningspo-<br>litisk profil och kan därför vara tänkbara medel<br>att kompensera för höjda energiskatter. Höjt<br>grundavdrag har fördelen att även innefatta pen-<br>sionärerna, vilka inte i någon större utsträckning<br>berörs av kompensation för allmän pensionsav-<br>gift. För åren 2001 och 2002, där de särskilda<br>skattereglerna för pensionärer finns kvar kom-<br>mer pensionärer med ingen eller låg ATP i stället<br>att få kompensation genom att konsumentpris-<br>index och därmed även basbelopp och pensioner<br>höjs till följd av höjda energiskatter för hushål-<br>len. Förslag om justeringar av grundavdraget re-<br>dovisas i avsnitt 9.2.2.</p>
<p>För kompensationen till företag och offentlig<br>sektor är en sänkning av arbetsgivaravgifterna en<br>adminstrativt enkel metod för att kostnadsmäs-<br>sigt kompensera företag, kommuner och myn-<br>digheter för de höjda energikostnaderna. Förslag<br>till justeringar av arbetsgivaravgifter m.m. redo-<br>visas i avsnitt 9.2.3.</p>
<p>9.6.6 Begränsning av<br>koldioxidskatteuttaget avseende<br>företag i kalk- och<br>cementbranscherna m.m.</p>
<p>dan 1950-talet. Fr.o.m. den 1 juli 1997 tas ingen<br>energiskatt och 50 procent koldioxidskatt ut för<br>bränslen som förbrukas för uppvärmning inom<br>tillverkningsindustrin. Härutöver gäller en sär-<br>skild nedsättningsregel, 0,8-procentsregeln, för<br>den energiintensiva industrin. Trots denna regel<br>finns dock vissa företag inom cement- och kalk-<br>branscherna som, i avsaknad av ytterligare ned-<br>sättningsregler, skulle få en skattebelastning som<br>allvarligt kunde hota den bedrivna verksamheten.<br>I syfte att lindra skattebelastningen för dessa<br>branscher gäller därför fram till den 1 januari<br>2001, med vissa begränsningar, att koldioxid-<br>skatten inte skall överstiga 1,2 procent av de<br>framställda produkternas försäljningsvärde (den<br>s.k. 1,2-procentsregeln).</p>
<p>Det är viktigt att energi- och koldioxidbe-<br>skattningen har en utformning som ger goda<br>förutsättningar för den svenska industrin att<br>konkurrera internationellt. Så länge samtliga fos-<br>silbränslen inte beskattas i konkurrentländerna<br>kan skattelättnader komma att behövas. Rege-<br>ringen finner därför skäl att föreslå att 1,2-<br>procentsregeln förlängs ytterligare två år.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i punkten 2 i<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479)<br>om ändring i lagen (1997:1776) om skatt på<br>energi. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 ja-<br>nuari 2001.</p>
<h2>9.7 Fordons- och försäljningsskatt</h2>
<p>Regeringens förslag: Fordonsskatten på diesel-<br>drivna personbilar av 1993 års modell och äldre<br>höjs till samma nivå som gäller för nyare diesel-<br>drivna personbilar. I övrigt vidtas inte några åt-<br>gärder avseende fordonsskatten med anledning<br>av Trafikbeskattningsutredningens betänkanden.<br>Den återstående försäljningsskatten på lätta last-<br>bilar och bussar samt motorcyklar avskaffas.</p>
<p>Regeringens förslag: Den övergångsvis gällande<br>begränsningsregeln avseende kalk- och cement-<br>branscherna m.m. (1,2-procentsregeln) förlängs<br>ytterligare två år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Möjlighet till<br>skattenedsättning för den energiintensiva till-<br>verkningsindustrin har i olika former funnits se-</p>
<p>Utredningens förslag: Trafikbeskattningsutred-<br>ningen har haft i uppdrag att se över den samlade<br>vägtrafikbeskattningen. Utredningen har lämnat<br>ett delbetänkande och ett slutbetänkande Bilen,<br>miljön och säkerheten (SOU 1997:126 respekti-<br>ve SOU 1999:62). Utredningen anser att det<br>varken finns miljö- eller trafiksäkerhetsskäl för<br>att behålla en fordonsskatt för lätta fordon som<br>beräknas efter tjänstevikt. Fordonsskatten på</p>
<p>232</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>lätta fordon bör, enligt utredningen, utformas<br>som en enhetlig skatt. En sådan enhetsskatt skall<br>även gälla beträffande sådana dieseldrivna per-<br>sonbilar för vilka fordonsskatten hittills varit läg-<br>re på grund av att de är av 1993 års modell eller<br>äldre. Utredningen pekar även på att det inte<br>finns skäl för någon nedsättning av fordons-<br>skatten för personbilar i glesbygdsområden. Ut-<br>redningen anser vidare att en enhetsskatt även<br>bör införas för traktorer på så sätt att skatten på<br>sådana traktorer som genom sitt användningssätt<br>anses som trafiktraktorer sänks till samma nivå<br>som för jordbrukstraktorer. I konsekvens här-<br>med menar utredningen att fordonsskatten bör<br>slopas för sådana släpvagnar som för närvarande<br>är skattepliktiga på grund av att de dras av tra-<br>fiktraktorer. Dessutom föreslås att fordonsskat-<br>ten för övriga släpvagnar skall vara enhetlig. Tra-<br>fikbeskattningsutredningen föreslår även att den<br>nuvarande lagen om försäljningsskatt på motor-<br>fordon skall upphävas. Utredningens betänkan-<br>den har remissbehandlats. Förslagen har fått ett<br>blandat mottagande. En sammanställning av<br>remisssvaren finns tillgänglig i Finansdeparte-<br>mentet (dnr Fil999/2011).</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: For-<br>donsskatten på personbilar av 1993 års modell<br>och äldre som drivs med dieselolja är betydligt<br>lägre än för nyare personbilar som drivs med die-<br>selolja. Bakgrunden till detta är den omläggning<br>som gjordes 1993 av beskattningen av dieselfor-<br>don. Den gällande kilometerskatten ersattes av<br>en punktskatt på dieselolja och fordonsskatten<br>höjdes kraftigt. Det ansågs dock oskäligt att höja<br>fordonsskatten kraftigt för redan köpta person-<br>bilar eftersom dessa inhandlats under skattemäs-<br>siga förutsättningar som var avsevärt fördelakti-<br>gare än den föreslagna omläggningen.<br>Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar av<br>1993 års modell och äldre bestämdes därför till<br>en betydligt lägre nivå än för nyare dieseldrivna<br>personbilar.</p>
<p>Inregistreringen av dieseldrivna personbilar<br>har under senare tid ökat mycket kraftigt. En<br>stor del av de inregistrerade dieseldrivna person-<br>bilarna utgörs av äldre årsmodeller, dvs. från an-<br>nat EU-land införda eller importerade fordon.<br>När det gäller äldre dieseldrivna personbilar tor-<br>de den kraftiga ökningen i denna grupp bero på<br>att dieselaltemativet ställer sig billigare än en<br>bensinbil även för en bilköpare med förhållande-<br>vis måttlig årlig körsträcka. Fordonsskatten på<br>en dieselbil av 1993 års modell eller äldre jämfört<br>med fordonsskatten för en bensinbil upplevs av</p>
<p>många bilköpare inte uppväga prisskillnaden<br>mellan drivmedlen. Beräkningar visar att redan<br>vid en årlig körsträcka av 1 500 mil blir summan<br>av fordonsskatt och drivmedelsskatter oftast läg-<br>re för en äldre, dieseldriven personbil än för mot-<br>svarande bensinbil. Möjligheten att genom inför-<br>sel eller import få en lägre anskaffningskostnad<br>har sannolikt också haft betydelse.</p>
<p>Lagen om försäljningsskatt på motorfordon<br>omfattar numera endast lätta lastbilar, lätta bus-<br>sar och motorcyklar. Personbilar påförs sedan<br>den 1 januari 1997 inte någon försäljningsskatt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Om fordons-<br>skatten på äldre dieselbilar skulle kvarstå på un-<br>gefär samma nivå som idag är det mest sannolika<br>att införseln eller importen av äldre dieselbilar<br>fortsätter med oförminskad styrka. Detta får an-<br>ses negativt, eftersom äldre dieselbilar har sämre<br>miljöegenskaper än nya bilar. Även i övrigt sak-<br>nas anledning att gynna äldre dieseldrivna per-<br>sonbilar i förhållande till övriga personbilar. Den<br>nuvarande utformningen av fordonsskatten på<br>dieseldrivna personbilar måste mot denna bak-<br>grund betecknas som olycklig. Den förhållande-<br>vis låga fordonsskatten på dieseldrivna personbi-<br>lar av årsmodell 1993 och äldre bör därför höjas<br>till samma nivå som för nyare dieseldrivna per-<br>sonbilar. Höjningen av fordonsskatten för die-<br>seldrivna personbilar av 1993 års modell och äld-<br>re föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Av avsnitt 9.6.3 framgår att regeringen avser<br>att se över dieselbeskattningen för privatbilism<br>och yrkesmässig trafik och att förändringar på<br>detta område bör baseras på en analys av de<br>sammantagna effekterna av alla vägtrafikrelatera-<br>de skatter, dvs. även fordonsskatten. Med denna<br>utgångspunkt anser regeringen inte att det finns<br>skäl för en sådan reformering av fordonsskatten<br>som Trafikbeskattningsutredningen föreslår. Re-<br>geringen lägger därför inte fram något förslag<br>om enhetlig fordonsskatt för lätta fordon, trak-<br>torer eller släpvagnar.</p>
<p>Den utvärdering Trafikbeskattningsutred-<br>ningen har gjort beträffande försäljningsskattens<br>styreffekt tyder på att försäljningsskatten i dess<br>nuvarande utformning motverkar en förnyelse av<br>bilparken. Detta får anses negativt så väl ur mil-<br>jö- som trafiksäkerhetssynpunkt. Vidare beskat-<br>tas lätta lastbilar med respektive utan skåpkaros-<br>seri olika. Detta orsakar gränsdragningsproblem<br>för fordonsägare och berörda myndigheter. Den<br>statsfinansiella betydelsen av den kvarvarande<br>försäljningsskatten på motorfordon är dessutom<br>förhållandevis begränsad. Lagen om försäljnings-</p>
<p>233</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>skatt på motorfordon bör därför upphävas. För<br>att inte försäljningen av lätta bussar, lätta lastbilar<br>och motorcyklar fram till upphävandet av för-<br>säljningsskattelagen skall minska kraftigt måste<br>slopandet av försäljningsskatten ske från den da-<br>gen förslaget offentliggörs, dvs. den 20 septem-<br>ber 2000. Det formella ikraftträdandet kan inte<br>ske förrän riksdagen beslutat om de föreslagna<br>lagändringarna. Under tiden fram till dess måste<br>beskattningsmyndigheten debitera och kräva in<br>försäljningsskatt. I dessa fall får sedan återbetal-<br>ning ske till den skattskyldige.</p>
<h2>9.8 Privatinförsel av alkoholdrycker<br>och tobaksvaror</h2>
<p>Regeringens förslag: Den mängd vin och öl som<br>en resande kan föra in till Sverige från ett annat<br>EU-land utan att skatt skall betalas i Sverige ökas<br>från den 1 januari 2001. Från denna tidpunkt kan<br>resande föra in 26 liter vin, 6 liter mellanklass-<br>produkter (s.k. starkvin) och 32 liter starköl utan<br>att svensk skatt skall betalas. Kvoterna för sprit<br>och tobaksprodukter ändras inte.</p>
<p>Bakgrund till regeringens förslag: Sverige, lik-<br>som Finland, fick vid anslutningen till EU möj-<br>lighet att tillämpa vissa begränsningar i fråga om<br>privatpersoners införsel av alkoholdrycker och<br>tobaksvaror från ett annat EU-land. Undantaget<br>utformades i överensstämmelse med ett redan<br>gällande undantag för Danmark och hänvisade<br>till artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG av den<br>25 februari 1992 om allmänna regler för punkt-<br>skattepliktiga varor och om innehav, flyttning<br>och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076,<br>23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012) det s.k. cirkula-<br>tionsdirektivet. Enligt de regler som allmänt gäl-<br>ler inom EU har en resande rätt att ta med sig<br>alkohol och tobak, avsedda för eget bruk, från ett<br>annat medlemsland utan att någon punktskatt tas<br>ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersi-<br>ella ändamål skall däremot skatt alltid betalas i<br>Sverige. För att avgöra om fråga är om privat in-<br>försel eller införsel för kommersiellt bruk skall<br>bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsländerna<br>får använda sig av indikativa nivåer för denna be-<br>dömning. Sådana indikativa nivåer får då inte<br>sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter mellanklass-<br>produkter, 90 liter vin (varav högst 60 liter</p>
<p>mousserande) och 110 liter öl samt 800 cigaret-<br>ter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak.</p>
<p>I december 1996 beslutade rådet att de nor-<br>diska länderna skulle få ytterligare tid för an-<br>passning på detta område. De danska och finska<br>undantagen skall vara helt avvecklade vid utgång-<br>en av år 2003 och restriktionerna skall fram till<br>denna tidpunkt successivt avskaffas.</p>
<p>Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet<br>med kommissionens förslag och med vad som<br>tidigare underhand överenskommits mellan Sve-<br>rige och kommissionen, att Sverige, i likhet med<br>Danmark och Finland, skall få fortsätta att till<br>och med den 31 december 2003 ha regler som<br>avviker från direktivet (rådets direktiv<br>2000/44/EG, EGT nr L 161, 1.7.2000 s. 82, Ce-<br>lex 300L0044). Direktivändringen innebär att de<br>svenska införselkvoterna successivt skall ökas<br>och att allmänna EG-regler för privatinförsel<br>skall gälla från och med den 1 januari 2004. Den<br>successiva ökningen av kvoterna framgår av det<br>ändrade direktivet. Riksdagen har, i enlighet med<br>direktivets bestämmelser, beslutat om ökade<br>kvoter för privatinförsel av vin, starköl och ciga-<br>retter från och med den 1 juli 2000 (prop.<br>1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr.<br>1999/2000:247, SFS 2000:544). En privatperson<br>kan sedan denna tidpunkt föra in 1 liter sprit, 3<br>liter s.k. starkvin, 20 liter vin, 24 liter starköl<br>samt 400 cigaretter eller 200 cigariller eller 100<br>cigarrer eller 550 gram röktobak utan att betala<br>svensk punktskatt. Vid större införsel skall<br>svensk punktskatt betalas för varorna. Reglerna<br>om beskattning finns i lagen (1994:1565) om be-<br>skattning av viss privatinförsel.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den av rådet<br>beslutade ändringen av cirkulationsdirektivet in-<br>nebär att införselkvoterna för vin och öl från och<br>med den 1 januari 2001 skall höjas till 26 respek-<br>tive 32 liter. Några medlemsstater var endast be-<br>redda att acceptera direktivändringen om Sverige<br>uttalade att en ökning av kvoterna för mel-<br>lanklassprodukter skulle ske i linje med vad som<br>anges i direktivet beträffande vin. Med anledning<br>härav antecknades i rådsprotokollet att den<br>svenska regeringen var beredd att föreslå en så-<br>dan ökning inom ramen för budgetpropositio-<br>nen för år 2001.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1999/2000:121<br>förklarat att man skall återkomma med förslag<br>som föranleds av en framtida nedtrappning av<br>införselbegränsningarna. I enligt härmed föreslår<br>regeringen därför att införselkvoterna för vin<br>och öl höjs till 26 respektive 32 liter från och</p>
<p>234</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>med den 1 januari 2001. Vidare föreslås att inför-<br>selkvoten för s.k. starkvin ökas till 6 liter från<br>samma tidpunkt. Förslagen föranleder ändringar<br>i 2 § lagen om beskattning av viss privatinförsel.</p>
<p>Regeringen avser senare att återkomma till<br>frågan inför de ytterligare ändringar i regelverket<br>som föranleds av den framtida nedtrappningen<br>av begränsningarna.</p>
<p>Enligt EG:s regler om tull och skattefri import<br>från tredje land är tull- och skattefriheten för ci-<br>garetter, spritdrycker och vin begränsad till vissa<br>kvantiteter. För varor som inte omfattas av nå-<br>gon kvantitativ restriktion gäller i stället att im-<br>porten är tull- och skattefri om varornas värde<br>inte överstiger tull- och skattefrihetsbeloppet på<br>175 euro. Eftersom öl inte omfattas av någon re-<br>striktion får man från tredje land, tull- och skat-<br>tefritt, föra in cigaretter, sprit och vin i enlighet<br>med gällande restriktioner och därutöver öl eller<br>andra varor till ett sammanlagt värde av högst<br>175 euro.</p>
<p>Sveriges undantag från EG:s regler om priva-<br>tinförsel från annat EU-land innebär dock att<br>Sverige är skyldigt att tillämpa samma begräns-<br>ningar vid den yttre gränsen som vid den inre.<br>Dagens skattefria kvantitet på 24 liter starköl<br>gäller därför både införsel från annat EU-land<br>och införsel från tredje land. Reglerna beträffan-<br>de import från tredje land finns i lagen<br>(1994:1551) om frihet från skatt vid import,<br>m.m.</p>
<p>Eftersom den svenska införselgränsen för öl<br>föreslås ändras från och med den 1 januari 2001,<br>bör gränsen för skattefri import av öl från tredje<br>land ändras på motsvarande sätt. Regeringen fö-<br>reslår en sådan ändring i 3 kap. 6 § lagen om fri-<br>het från skatt vid import, m.m.</p>
<p>Arbetet med en ny nationell handlingsplan för<br>alkoholförebyggande insatser pågår och kommer<br>inom kort att presenteras för riksdagen i en pro-<br>position. I handlingsplanen kommer regeringen<br>att föreslå åtgärder för att Sverige fortsättnings-<br>vis, även vid höjda införselkvoter, skall kunna<br>behålla målet om att begränsa alkoholens skade-<br>verkningar och verka för att minska den totala<br>alkoholkonsumtionen.</p>
<p>Kommissionen har den 28 februari 2000, i en-<br>lighet med artikel 226 i EG-fördraget, överläm-<br>nat en formell underrättelse till Sverige angående<br>de svenska punktskatterna på öl och vin. Rege-<br>ringen avser att i anslutning till den ovan nämnda<br>propositionen på alkoholområdet återkomma till<br>denna fråga.</p>
<h2>9.9 Mervärdesskatt</h2>
<p>Regeringens förslag: Mervärdesskatten för per-<br>sonbefordran sänks från 12 procent till 6 pro-<br>cent.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna<br>höjningen av dieselskatten (avsnitt 9.6.2.5) kan<br>enligt regeringens uppfattning innebära nackde-<br>lar för kollektivtrafiken och annan yrkesmässig<br>trafik eftersom en betydande del av fordonen i<br>sådan trafik är dieseldrivna. För att balansera<br>detta bör mervärdesskatten för personbefordran<br>sänkas från 12 procent till 6 procent. En ändring<br>av denna innebörd föreslås i 7 kap. 1 § mervär-<br>desskattelagen (1994:200). Ändringen föreslås<br>träda i kraft den 1 januari 2001. Av praktiska skäl<br>föreslås att den lägre skattesatsen även skall till-<br>lämpas på ersättning för färdbevis som säljs den<br>15 december 2000 eller senare om färdbeviset<br>endast gäller personbefordran som tillhandahålls<br>den 1 januari 2001 eller senare. Färdbevis som<br>kan utnyttjas såväl före som efter årsskiftet om-<br>fattas således inte av den sänkta mervärdesskat-<br>ten.</p>
<h2>9.10 Andra förslag i särpropositioner<br>under hösten 2000</h2>
<p>I detta avsnitt redovisas kortfattat innehållet i<br>andra propositioner på skatteområdet som läm-<br>nas under hösten 2000.</p>
<p>9.10.1 Propositioner med budgetpåverkan</p>
<p>Punktskattefrågor</p>
<p>Regeringen avser att under hösten lägga fram en<br>proposition med vissa punktskatteförslag. I EG-<br>direktiv har beslutats om nya avgiftssatser för<br>vägavgift utifrån en differentiering efter vilka<br>krav på avgasutsläpp som ett fordon uppfyller.<br>Regeringen har i en gemensam förklaring, till-<br>sammans med regeringarna i Belgien, Danmark,<br>Luxemburg, Nederländerna och Tyskland, ut-<br>tryckt avsikten att anpassa de gemensamma vä-<br>gavgifterna till dessa avgiftssatser. Förslag om en<br>differentiering av vägavgiften efter EG:s ut-<br>släppskrav för dieselmotorer kommer därför att<br>läggas fram. Vidare kommer det att föreslås att</p>
<p>235</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>veteranlastbilar under vissa förutsättningar kan<br>befrias från vägavgift. Regeringen avser också att<br>föreslå en ändring i lagen om skatt på avfall, så-<br>vitt avser skattefrihet för rening och awattning<br>av avfall m.m.</p>
<p>Mervärdesskatt på tillträde till djurparker</p>
<p>Regeringen avser att under hösten lägga fram ett<br>förslag om att mervärdesskatten på tillträde till<br>djurparker skall sänkas från 25 till 6 procent. De<br>nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner</p>
<p>Regeringen föreslår att vissa skattelättnader in-<br>förs för utländska experter, forskare och andra<br>nyckelpersoner som för ett tillfälligt arbete i Sve-<br>rige vistas här under en begränsad tidsperiod.<br>Förslaget innebär att 25 procent av den lön som<br>nyckelpersonen uppbär undantas från skatt och<br>socialavgifter under högst tre år. De nya reglerna<br>avses träda i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p>
<p>Regeringen kommer senare i höst lägga fram för-<br>slag om att ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag skall<br>införas. Förslaget syftar till att förbättra det<br>svenska yrkesfiskets konkurrenssituation. För<br>reformen avsätts en offentlig-finansiell ram om<br>20 miljoner kronor som skall motsvara den till-<br>kommande budgetförsvagning som följer av att<br>det nya avdraget ersätter det nuvarande, mer be-<br>gränsade avdraget för yrkesfiskares ökade lev-<br>nadskostnader. Ett yrkesfiskaravdrag kräver ut-<br>över Lagrådets granskning godkännande från<br>EU-kommissionen enligt statsstödsreglerna. Re-<br>geringen bedömer likväl att de nya reglerna skall<br>kunna tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering<br>(inkomståret 2001).</p>
<p>9.10.2 Övriga propositioner</p>
<p>Skattelättnader för bredbandsanslutningar</p>
<p>Som en del av regeringens IT-politik och som ett<br>komplement till den satsning som nu görs för<br>utbyggnaden av infrastrukturen på området före-<br>slås i en särskild proposition att en skattelättnad<br>skall ges för s.k. bredbandsanslutningar. Skatte-<br>lättnaden ges i form av en skattereduktion för<br>företag, enskilda näringsidkare och fastighetsäga-<br>re som har utgifter för anslutningar för tele- och<br>datakommunikation. Skattereduktionen avser<br>anslutningar som tas i bruk under perioden den 1</p>
<p>januari 2001 - 31 december 2002 och uppgår till<br>50 procent av den del av utgiften som överstiger<br>8 000 kronor, dock högst 5 000 kronor.</p>
<p>Skärpt kontroll vid utfärdande och återkallelse av<br>F-skattsedel</p>
<p>För att få en F-skattsedel krävs bl.a. att sökanden<br>inte brister när det gäller redovisning och betal-<br>ning av skatter och avgifter i Sverige. I en särskild<br>proposition föreslås att kontrollen vid en ansö-<br>kan om F-skattsedel skall utvidgas så att den<br>också omfattar redovisning och betalning av ut-<br>ländska skatter och avgifter. Syftet med den före-<br>slagna ändringen är att så långt möjligt jämställa<br>villkoren för svenska och utländska näringsidka-<br>re vid utfärdande av F-skattsedel och återkallelse<br>av sådan skattsedel.</p>
<p>Förenklad skattedeklaration</p>
<p>Regeringen föreslår att förfarandet med redovis-<br>ning och betalning av skatter och avgifter skall<br>förenklas för privatpersoner som anlitar andra<br>privatpersoner - som inte har F-skattsedel - för<br>arbeten eller uppdrag. Redovisningen föreslås<br>ske vid ett enda tillfälle i en förenklad skattedek-<br>laration. Denna deklaration utgör samtidigt den<br>kontrolluppgift som arbets- eller uppdragsgiva-<br>ren är skyldig att lämna. Dessutom föreslås att<br>bestämmelserna om förseningsavgift och sköns-<br>beskattning vid försenad resp, utebliven deklara-<br>tion inte skall gälla i det förenklade förfarandet.<br>Genom det föreslagna förfarandet blir det be-<br>tydligt lättare för tillfälliga arbets- och uppdrags-<br>givare att fullgöra sina skyldigheter.</p>
<h2>9.11 Finansiella effekter</h2>
<p>Den inkomstberäkning för år 2001 som redovi-<br>sas i kapitel 5 baseras förutom på bedömningar<br>av den ekonomiska utvecklingen m.m. även på<br>de förslag till förändrade skatteregler som pre-<br>senteras i denna proposition och i ett antal pro-<br>positioner som överlämnas senare under hösten.<br>I detta avsnitt redovisas de olika förslagens of-<br>fentlig-finansiella effekter.</p>
<p>Redovisningen fokuserar på förslagens inver-<br>kan på budgeten för den konsoliderade offentliga<br>sektorn för år 2001. Beräkningar av förslagens<br>inverkan på statsbudgetens saldo samt budget-<br>effekter för år 2002 och framåt redovisas emel-<br>lertid också.</p>
<p>236</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Budgeteffekterna för åren 2001-2003 redovi-<br>sas i tabell 9.7. Redovisade effekter är av olika<br>slag. Först anges bruttoeffekterna som beskriver<br>den statiskt beräknade effekten av åtgärden<br>(räknat på helår) utan beaktande av eventuella<br>indirekta effekter. Därefter redovisas kalender-<br>årseffekterna för statsbudgeten. Denna redovis-<br>ning sker i kassamässiga termer vilket innebär att<br>olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte-<br>och avgiftsuttaget har beaktats. Därigenom kan<br>effekten för ett enskilt år inkludera flöden av<br>skatter och avgifter som avser inkomster från ett<br>tidigare år. Den kassamässiga redovisningen är<br>bland annat av betydelse vid beräkningen av sta-<br>tens lånebehov. Beträffande budgeteffekterna för<br>den konsoliderade offentliga sektorn används i<br>år, till skillnad från föregående år, en periodise-<br>rad redovisning. Det innebär att förändringar i<br>skatte- och avgiftsintäkter förläggs till det in-<br>komstår skatten eller avgiften avser. Denna re-<br>dovisningsprincip är mer adekvat vid en bedöm-<br>ning av de ekonomiska effekterna av olika<br>åtgärder. Vid bedömningen av såväl de kassamäs-<br>siga effekterna för staten som de periodiserade<br>effekterna för den konsoliderade offentliga sek-<br>torn har hänsyn tagits till olika slag av indirekta<br>effekter på andra skattebaser och på offentliga<br>utgifter.</p>
<p>Slutligen redovisas varaktiga nettobudgetef-<br>fekter för den offentliga sektorn av de olika för-<br>slagen. Avvikelser mellan varaktiga effekter och<br>de periodiserade årseffekterna beror bl.a. på för-<br>dröjd övervältring av vissa skatter på andra skat-<br>tebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den var-<br>aktiga effekten av räntan på nuvärdet av framtida<br>saldoförändringar.</p>
<p>Förslag i budgetpropositionen</p>
<p>Förslaget om ett andra steg i inkomstskattere-<br>formen innehåller bl.a. en kompensation för uttag<br>av allmän pensionsavgift. Den beräknade varakti-<br>ga budgetförsvagningen av denna åtgärd uppgår<br>till 9,9 miljarder kronor. Detta belopp utgör<br>nettot av en skattereduktion om 16,6 miljarder<br>kronor motsvarande 25 procent av allmän pen-<br>sionsavgift för år 2001, en på grund av den be-<br>gränsade avdragsrätten för pensionsavgiften<br>motverkande ökning av kommunalskattein-<br>komsterna med 5,0 miljarder kronor och av<br>samma skäl en ökning också av statlig inkomst-<br>skatt med 1,7 miljarder kronor. För det första<br>året - år 2001 - blir den kassamässiga belastning-<br>en för staten något mindre på grund av upp-<br>bördsförskjutningar. Inkomstförstärkningen för</p>
<p>kommunsektorn regleras genom minskade stats-<br>bidrag till kommuner och landsting.</p>
<p>Uppjusteringarna av skiktgränsema är 2001 för<br>uttag av statlig inkomstskatt ger en varaktig bud-<br>getförsvagning om 3,5 miljarder kronor. 1,7 mil-<br>jarder av detta belopp hänför sig till den uppjus-<br>tering som sker för att antalet personer i de olika<br>inkomstskikten ej skall påverkas. Resterande del<br>- 1,8 miljarder kronor - beror på att den nedre<br>skiktgränsen justeras upp ytterligare för att<br>minska andelen individer som betalar statlig in-<br>komstskatt på förvärvsinkomster.</p>
<p>Förslaget att bibehålla den särskilda skattere-<br>duktionen i sin nuvarande form ytterligare ett år<br>medför inga ytterligare offentlig-finansiella ef-<br>fekter eftersom det redan i förra årets budget-<br>proposition aviserades att en förlängning skulle<br>ske även för åren efter år 2000.</p>
<p>Förslaget om utökat reseavdrag beräknas ge en<br>varaktig budgetförsvagning för offentlig sektor<br>om 0,25 miljarder kronor.</p>
<p>Den varaktiga budgeteffekten av förslaget om<br>förlängning av övergångsbestämmelserna avse-<br>ende beskattningen av sjömän i det nordiska<br>skatteavtalet är försumbar.</p>
<p>Förslaget om sänkt fastighetsskatt för hyreshus<br>ger en budgetförsvagning i periodiserade termer<br>om 4,6 miljarder kronor år 2001. Beroende på<br>indirekta effekter blir den varaktiga nettobud-<br>getförsvagningen något mindre än bruttoeffek-<br>ten. Den beräknas till 3,7 miljarder kronor.</p>
<p>Förslaget om sänkt fastighetsskatt för småhus<br>beräknas ge en budgetförsvagning i periodiserade<br>termer om 3,6 miljarder kronor år 2001. Den<br>varaktiga nettobudgetförsvagningen för offentlig<br>sektor uppgår till 2,9 miljarder kronor.</p>
<p>Förslaget om höjd kapitalvinstskatt för privat-<br>bostäder till 20 procent beräknas ge en brutto-<br>budgetförstärkning på 1,5 miljarder kronor. Den<br>varaktiga nettoeffekten för offentlig sektor för-<br>väntas bli lägre och beräknas uppgå till 1 miljard<br>kronor. Orsaken är att den allmänna inflationen<br>förväntas bli betydligt lägre framöver än vad som<br>gällt under de senaste decennierna. Detta torde<br>även leda till lägre nominell prisutveckling på pri-<br>vatbostäder i framtiden.</p>
<p>Regeringen aviserar i denna proposition att ett<br>arbete har påbörjats som syftar till att utforma en<br>begränsningsregel som kan lindra uttaget av fas-<br>tighetsskatt. Arbetet bör enligt regeringen in-<br>riktas på att ta fram ett regelverk som kan tilläm-<br>pas med retroaktiv verkan från och med år 2001.<br>Regeln förutsätts medföra en budgetförsvagning<br>i periodiserade termer på 0,5 miljarder kronor år</p>
<p>237</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>2001. Den varaktiga nettobudgetförsvagningen<br>beräknas till 0,4 miljarder kronor.</p>
<p>Den aviserade höjningen av fribeloppet i förmö-<br>genhetsskatten beräknas ge en budgetförsvagning<br>i periodiserade termer på 2,7 miljarder kronor år<br>2001.</p>
<p>Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet<br>vid 2001 års taxering föreslås att bostadshyreshus<br>värderas till det lägsta av taxeringsvärdena vid<br>1999 respektive 2000 års utgång. Den budget-<br>mässiga effekten av denna åtgärd är försumbar.</p>
<p>Förslaget om avskaffad försäljningsskatt för<br>lätta lastbilar, lätta bussar och motorcyklar beräk-<br>nas ge en varaktig nettobudgetförsvagning på<br>0,26 miljarder kronor.</p>
<p>Förslaget att höja fordonsskatten pä dieseldriv-<br>na personbilar av 1993 års modell och äldre be-<br>räknas medföra en varaktig nettobudgetförstärk-<br>ning på 0,21 miljarder kronor.</p>
<p>Den föreslagna förlängningen av begränsnings-<br>regeln avseende koldioxidskatteuttaget för kalk- och<br>cementbranschema m.m. beräknas medföra en<br>obetydlig finansiell kostnad.</p>
<p>Förslaget om sänkt mervärdesskatt för person-<br>befordran beräknas ge en budgetförsvagning i pe-<br>riodiserade termer på 1,0 miljard kronor år 2001.<br>Till följd av indirekta budgeteffekter beräknas<br>dock den varaktiga nettobudgetförsvagningen<br>stanna på 0,8 miljarder kronor.</p>
<p>Förslaget om utökade införselkvoter beräknas<br>ge en varaktig nettobudgetförsvagning med 0,13<br>miljarder kronor.</p>
<p>Förslagen innebärande en omläggning frän<br>energiskatt till koldioxidskatt är utformade så att<br>den budgetförsvagning på 3,06 miljarder kronor<br>som energiskattesänkningen ger upphov till helt<br>motsvaras av den budgetförstärkning som den<br>höjda koldioxidskatten medför i bruttotermer.<br>Den varaktiga nettobudgeteffekten för offentlig<br>sektor av den höjda koldioxidskatten överstiger<br>dock den nettobudgetförsvagning som energi-<br>skattesänkningen medför med 0,08 miljarder<br>kronor på grund av att energiskattesänkningen<br>ger upphov till något större indirekta budgetef-<br>fekter. I denna omläggning ingår även ändrad<br>indexering av punktskatterna pä energi och koldi-<br>oxid.</p>
<p>Förslaget om ytterligare höjd koldioxidskatt<br>medför en varaktig nettobudgetförstärkning på<br>0,83 miljarder kronor. Budgetförstärkningen de<br>första åren blir något större beroende på att indi-<br>rekta budgeteffekter slår igenom med viss för-<br>dröjning.</p>
<p>Förslaget om höjd energiskatt pä el beräknas ge<br>en varaktig nettobudgetförstärkning på 1,76<br>miljarder kronor. Även här blir budgetförstärk-<br>ningen de första åren något större beroende på<br>fördröjda indirekta budgeteffekter.</p>
<p>Förslaget om höjd energiskatt pä dieselolja be-<br>räknas ge en bruttobudgetförstärkning på 0,3<br>miljarder kronor. Den varaktiga nettobudgetför-<br>stärkningen förväntas stanna på 0,24 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Förslaget om höjda grundavdrag beräknas ge<br>en budgetförsvagning på 2,8 miljarder kronor i<br>periodiserade termer år 2001.</p>
<p>Förslaget om sänkt allmän löneavgift med 0,10<br>procentenheter beräknas ge en bruttobudgetför-<br>svagning på 0,94 miljarder kronor. I enlighet<br>med gällande beräkningskonventioner har anta-<br>gits att avgiftssänkningen med viss eftersläpning<br>leder till ökade löner vilket ökar underlaget för<br>sociala avgifter och inkomstskatt. Den varaktiga<br>nettobudgetförsvagningen beräknas därför stan-<br>na på 0,45 miljarder kronor.</p>
<p>Förslag i andra propositioner</p>
<p>I en proposition senare i höst föreslås sänkt mer-<br>värdesskatt pä tillträde till djurparker. Förändring-<br>arna beräknas ge en varaktig budgetförsvagning,<br>netto, med 0,02 miljarder kronor.</p>
<p>Det aviserade förslaget om sänkt skatt för vissa<br>utländska nyckelpersoner beräknas ge en varaktig<br>nettobudgetförsvagning med 0,04 miljarder kro-<br>nor. Denna budgeteffekt har dock redan beaktats<br>i budgetpropositionen för år 2000 (prop.<br>1999/2000:1).</p>
<p>Regeringens aviserade förslag om att ersätta<br>yrkesfiskares avdrag för ökade levnadskostnader<br>med ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag beräknas ge<br>en bruttobudgetförsvagning på 0,02 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Under hösten avser regeringen att lägga fram<br>ett förslag om differentiering av vägavgiften. Det<br>beräknas ge en varaktig nettobudgetförstärkning<br>på 0,07 miljarder kronor.</p>
<p>238</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Tabell 9.7 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2001 m.m.</p>
<p>Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och periodiserade effekter för offentlig sektor år 2001-2003 samt varaktiga<br>effekter för offentlig sektor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td colspan="5">
<p>Staten</p></td><td colspan="4">
<p>Offentlig sektor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 kraft</p></td><td>
<p>Brutto-<br>effekt</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Varaktig<br>effekt<br>off sekt</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>1. Förslag i budgetpropositionen<br>Förvärvsinkomstskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompensation för allmän pen-<br>sionsavgift</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-8,53</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-9,86</p></td><td>
<p>-9,86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav skattereduktion</p></td><td></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-15,18</p></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-16,56</p></td><td>
<p>-16,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav ökad kommunalskatt</p></td><td></td><td>
<p>5,00</p></td><td></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav minskade kommunbidrag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,00</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav ökad statlig skatt</p></td><td></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppjustering av skiktgränser</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,21</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökat reseavdrag</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,00</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,25</p></td></tr>
</table>
<p>Fastighetsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sänkt fastighetsskatt småhus<br>till 1,2%</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-3,56</p></td><td>
<p>-1,07</p></td><td>
<p>-3,05</p></td><td>
<p>-3,03</p></td><td>
<p>-3,56</p></td><td>
<p>-2,87</p></td><td>
<p>-2,87</p></td><td>
<p>-2,87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt fastighetsskatt hyreshus<br>till 0,7%</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-4,58</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-3,91</p></td><td>
<p>-8,47</p></td><td>
<p>-4,58</p></td><td>
<p>-3,70</p></td><td>
<p>-3,70</p></td><td>
<p>-3,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd kapitalvinstskatt för pri-<br>vatbostäder till 20%</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsningsregel</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,43</p></td><td>
<p>-0,43</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>-0,40</p></td><td>
<p>-0,40</p></td><td>
<p>-0,40</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Förmögenhetsskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt fribelopp till 1,0/1,5 mkr</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-2,69</p></td><td>
<p>-2,15</p></td><td>
<p>-2,76</p></td><td>
<p>-2,83</p></td><td>
<p>-2,69</p></td><td>
<p>-2,77</p></td><td>
<p>-2,86</p></td><td>
<p>-2,86</p></td></tr>
</table>
<p>Fordonsskatter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Avskaffad försäljningsskatt för<br>lätta lastbilar mm</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd fordonsskatt för äldre<br>dieselpersonbilar</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Mervärdesskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt skatt för personbeford-<br>ran</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-1,00</p></td><td>
<p>-0,88</p></td><td>
<p>-0,86</p></td><td>
<p>-0,85</p></td><td>
<p>-1,00</p></td><td>
<p>-0,81</p></td><td>
<p>-0,81</p></td><td>
<p>-0,81</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Alkoholskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökade införselkvoter</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,13</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Energiskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omläggning från energiskatt<br>till koldioxidskatt, netto</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav sänkt energiskatt</p></td><td></td><td>
<p>-3,06</p></td><td>
<p>-3,18</p></td><td>
<p>-3,04</p></td><td>
<p>-2,96</p></td><td>
<p>-3,04</p></td><td>
<p>-2,67</p></td><td>
<p>-2,67</p></td><td>
<p>-2,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav höjd koldioxidskatt</p></td><td></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>3,21</p></td><td>
<p>3,05</p></td><td>
<p>2,98</p></td><td>
<p>3,16</p></td><td>
<p>2,75</p></td><td>
<p>2,75</p></td><td>
<p>2,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förändrad indexering<br>punktskatter</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd koldioxidskatt</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>1,03</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd energiskatt på el</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>2,26</p></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>1,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skatt på dieselolja</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Sänkta skatter pä arbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda grundavdrag</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-2,80</p></td><td>
<p>-0,73</p></td><td>
<p>-0,80</p></td><td>
<p>-0,80</p></td><td>
<p>-2,80</p></td><td>
<p>-2,80</p></td><td>
<p>-2,80</p></td><td>
<p>-2,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt allmän löneavgift</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,94</p></td><td>
<p>-0,76</p></td><td>
<p>-0,75</p></td><td>
<p>-0,70</p></td><td>
<p>-0,49</p></td><td>
<p>-0,49</p></td><td>
<p>-0,49</p></td><td>
<p>-0,45</p></td></tr>
</table>
<p>239</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>_______________Staten___________________________________________Offentlig sektor__________________________<br>Varaktig<br>Brutto- effekt</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1 kraft</p></td><td>
<p>effekt</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>off sekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma</p></td><td></td><td>
<p>■24,81</p></td><td>
<p>-14,05</p></td><td>
<p>-21,26</p></td><td>
<p>•25,90</p></td><td>
<p>-24,62</p></td><td>
<p>-23,16</p></td><td>
<p>-23,25</p></td><td>
<p>-23,77</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>II. Förslag i andra propositioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt moms djurparker</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differentierad vägavgift</p></td><td>
<p>1/1 2001</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td colspan="10"></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma</p></td><td></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
</table>
<p>Summa totalt</p>
<p>-24,78 -14,01 -21,20 25,84 -24,58 -23,11 -23,20 -23,72</p>
<p>240</p>
<p>10</p>
<p>Utveckling av den<br>ekonomiska styrningen</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h1>10 Utveckling av den ekonomiska<br>styrningen</h1>
<h2>10.1 Bakgrund</h2>
<p>Den ekonomiska styrningens uppgift är att skapa<br>förutsättningar för:</p>
<p>• God kontroll av statens finanser.</p>
<p>• Resursallokering i enlighet med politiska<br>prioriteringar.</p>
<p>• Hög produktivitet och effektivitet i använ-<br>dandet av statens resurser.</p>
<p>Regeringen bedömer att de senaste årens utveck-<br>lingsarbete har bidragit till att långsiktigt förbätt-<br>ra den ekonomiska styrningen i staten. Den re-<br>formerade budgetprocessen har medfört en<br>stärkt budgetdisciplin. Den särskilde utredare<br>som har utvärderat budgetprocessen har i betän-<br>kandet (Utvärdering och vidareutveckling av<br>budgetprocessen SOU 2000:61) bekräftat denna<br>bild.</p>
<p>Regeringen framförde i budgetpropositionen<br>för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, kapitel 9)<br>att den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska<br>styrningen bör inriktas på att ytterligare förbätt-<br>ra möjligheterna att;</p>
<p>• utifrån statsbudgeten få en god bild av den<br>statliga ekonomin,</p>
<p>• relatera den budgeterade resursförbruk-<br>ningen till fastställda mål så att priorite-<br>ringsdiskussioner underlättas, samt</p>
<p>• ställa resultatet av en verksamhet mot de<br>resurser som förbrukats inom verksamhe-<br>ten.</p>
<h2>10.2 Pågående utvecklingsarbete</h2>
<p>Riksdagen har godkänt följande riktlinjer för den<br>fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styr-<br>ningen i staten (bet. 1999/2000:FiU13, rskr.<br>1999/2000:106):</p>
<p>• Statsbudgeten skall kunna presenteras i<br>termer av intäkter och kostnader, inbetal-<br>ningar och utbetalningar samt tillgångar och<br>skulder.</p>
<p>• I statsbudgeten skall utöver mål även kost-<br>nadsramar föreslås för statlig verksamhet.</p>
<p>• Styrningen av enskilda myndigheter skall<br>verksamhetsanpassas.</p>
<p>Finansutskottet anger dessutom några utgångs-<br>punkter som ur ett riksdagsperspektiv är särskilt<br>angelägna att beakta i det fortsatta arbetet.</p>
<p>En arbetsgrupp inom Finansdepartementet<br>kommer under hösten 2000 att presentera ett<br>samlat förslag till förändringar i enlighet med<br>ovan redovisade riktlinjer. Förslaget kommer att<br>presenteras i en promemoria i departementsseri-<br>en. En parlamentarisk referensgrupp har löpande<br>tagit del av och diskuterat de förslag som arbetats<br>fram.</p>
<p>Det utvecklingsarbete som bedrivits under<br>2000 har till största delen kretsat kring presenta-<br>tionen av statsbudgeten och styrningen med mål<br>och resursramar i en verksamhetsstruktur. Ar-<br>bete har också lagts ned på att verksamhets-<br>anpassa styrningen av myndigheterna, vilket hu-<br>vudsakligen innebär en vidareutveckling av den<br>styrning som redan tillämpas.</p>
<p>243</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<h2>10.3 Presentationen av statsbudgeten</h2>
<p>Statsbudgeten och redovisningen skall ge en så<br>god bild som möjligt av den statliga ekonomin.<br>Det förutsätter att statsbudgeten och redovis-<br>ningen har en ändamålsenlig avgränsning, bygger<br>på enhetliga principer och att budget- och redo-<br>visningsdokumenten presenteras i skärningar<br>som är lämpliga för politisk beredning och beslut<br>i regeringen och riksdagen. Det är med dessa ut-<br>gångspunkter det pågående utvecklingsarbetet<br>bedrivs.</p>
<p>10.4 Styrning med mål och<br>resursramar i en<br>verksamhetsstruktur</p>
<p>Vidareutvecklingen av styrningen syftar primärt<br>till att riksdagen och regeringen skall få ett bättre<br>underlag för prioriteringsdiskussioner och lättare<br>kunna bedöma värdet av insatta resurser.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 aviserade re-<br>geringen att en översyn av mål och verksamhets-<br>strukturer inom samtliga utgiftsområden skulle<br>inledas. Ett samlat grepp skulle tas när det gäller<br>målfrågor och strategier för uppföljning och ut-<br>värdering av statlig verksamhet skulle utarbetas<br>inom Regeringskansliet. Riksdagen framhöll i<br>detta sammanhang det angelägna i att målen görs<br>mät- och uppföljningsbara så att det blir me-<br>ningsfullt att ställa dessa i relation till kostnader-<br>na (bet. 1999/2000:FiU13, rskr. 1999/2000:106).</p>
<p>Riksdagen har i sin behandling av den senaste<br>vårpropositionen anfört att regeringen i budget-<br>propositionen för 2001 bör lämna en lägesrap-<br>port om översynsarbetet (bet. 1999/2000:FiU20,<br>rskr. 1999/2000:261).</p>
<p>Ambitionen med översynen har varit att lägga<br>en grund för en verksamhetsbaserad indelning av<br>statens åtaganden med utgångspunkt i nuvarande<br>utgiftsområdesindelning. Verksamhetsstruktu-<br>ren utgör i sin tur utgångspunkt för budgetering<br>och redovisning, dvs. den skall göra det möjligt<br>att på ett bättre sätt än tidigare relatera prestatio-<br>ner och effekter till kostnader i såväl planerings-<br>som uppföljningssammanhang.</p>
<p>I första hand har arbetet koncentrerats på<br>budgetförslaget till riksdagen. Myndighetsstyr-<br>ningen har därmed inte varit en primär uppgift<br>för översynen.</p>
<p>Översynen har resulterat i förslag om en ge-<br>mensam verksamhetsstruktur för styrning i sta-</p>
<p>ten, generella kriterier vid formulering av mål,<br>och gemensamma principer för strategier för<br>uppföljning och utvärdering av statlig verksam-<br>het.</p>
<p>Det tydligaste resultatet av översynen är den<br>indelning i politikområden som nu görs inom<br>ramen för rådande utgiftsområden. Politikområ-<br>den har införts eftersom det har visat sig svårt att<br>med utgångspunkt från utgiftsområden formule-<br>ra mål som är tillräckligt specifika för att möjlig-<br>göra uppföljning och bedömning av måluppfyl-<br>lelsen.</p>
<p>Totalt indelas den statliga verksamheten i 47<br>politikområden. För varje politikområde fast-<br>ställs ett eller flera mål. För flera politikområden<br>lämnar regeringen i denna proposition förslag till<br>nya mål. Det är dock regeringens bedömning att<br>det är först, i nästa steg, när mål formuleras för<br>verksamhetsområden inom respektive politi-<br>kområde som det är möjligt att tillgodose riksda-<br>gens önskemål om tydliga och uppföljningsbara<br>mål fullt ut.</p>
<p>Utgiftsområde 24 Näringsliv kan få tjäna som<br>exempel på vilka konsekvenser indelningen i<br>politikområden kan få. Tidigare bestod utgifts-<br>området av sex verksamhetsområden och de s.k.<br>viktigaste målen inom utgiftsområdet uppgick<br>till åtta stycken och därutöver angavs 15 priorite-<br>ringar. I årets budgetproposition indelas utgifts-<br>området i tre politikområden: Näringspolitik,<br>Utrikeshandel, Export- och investeringsfrämjan-<br>de och Konsumentpolitik samt verksamheter<br>som är att hänföra till forskningspolitiken. För<br>vart och ett av dessa politikområden föreslår re-<br>geringen endast ett mål.</p>
<p>I kapitel 7 (Utgiftsramar och politikområden<br>för åren 2001-2003) lämnas en översiktlig redo-<br>visning av samtliga politikområden, deras om-<br>fattning, mål och inriktning samt information<br>om hur statsbudgeten fördelas på politikområ-<br>dena.</p>
<p>En gemensam verksamhetsstruktur</p>
<p>En indelning av statlig verksamhet skall i princip<br>omfatta all verksamhet som statsmakterna styr i<br>den årliga budgetprocessen och skall underlätta<br>för regeringen och riksdagen att kunna relatera<br>resultat till politiskt beslutade mål.</p>
<p>En enhetlig verksamhetsstruktur bidrar till att<br>tydliggöra hur olika typer av insatser verkar mot<br>gemensamma mål och hur de samverkar för att<br>på bästa sätt bidra till det gemensamma målet.</p>
<p>244</p>
<p>PROP. 2000/2001:1</p>
<p>Dessutom underlättas jämförelser mellan olika<br>områden, vilket i sin tur kan underlätta priorite-<br>ringar mellan olika verksamheter. Förutsättning-<br>arna skiljer sig dock åt mellan olika verksamhe-<br>ter, vilket innebär varierande möjligheter att<br>mäta och redovisa resultat.</p>
<p>För att styrningen skall kunna fungera i prak-<br>tiken måste statlig verksamhet kunna avgränsas i<br>politiskt relevanta områden som inordnas under<br>befintliga utgiftsområden. Samtidigt som politik-<br>området avgränsas skall mål formuleras som sva-<br>rar på frågan vad regeringen vill uppnå inom po-<br>litikområdet, dvs. vad verksamheten i stort syftar<br>till.</p>
<p>Vissa politikområden omfattar verksamheter<br>vilka i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde.<br>Andra politikområden omfattar anslag inom fle-<br>ra utgiftsområden. Det finns även politikområ-<br>den som berör flera utgiftsområden, s.k. sektors-<br>övergripande politikområden.</p>
<p>Med utgångspunkt i politikområden sker se-<br>dan en ytterligare indelning av statlig verksam-<br>het. Nivåerna i en sådan verksamhetsstruktur<br>definieras och avgränsas sedan utifrån hur verk-<br>samheter på bästa sätt skall kunna styras.</p>
<p>Strategier för uppföljning och utvärdering</p>
<p>Regeringen skall beställa den resultatinformation<br>som man anser sig behöva för olika beslutstill-<br>fällen. Regeringen skall dessutom inför riksdagen<br>redovisa olika verksamheters mål och de resultat<br>som har uppnåtts. Denna roll lyfts fram i lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten och i förordning-<br>en (1996:822) om myndigheternas årsredovis-<br>ning m.m</p>
<p>Inom varje politikområde skall det därför fin-<br>nas en dokumenterad strategi, en långsiktig plan,<br>av vilken det framgår hur försörjningen av resul-<br>tatinformation skall hanteras. Frågor som måste<br>besvaras är t.ex. hur informationsinhämtning<br>skall bedrivas, vilken information som behövs<br>vid olika beslutstillfällen och med vilken periodi-<br>citet den skall levereras. Arbetet med att ta fram<br>strategier leder på sikt till en kvalitetshöjning av<br>resultatinformationen.</p>
<h2>10.5 Styrning av myndigheter</h2>
<p>Utgångspunkten för all myndighetsstyrning är<br>att den måste verksamhetsanpassas. Med det<br>menas att man måste välja ut och kombinera de<br>styrmedel som sammantaget är bäst för styr-<br>ningen av en specifik myndighet och dess speci-<br>ella verksamhet.</p>
<p>För att riksdagens styrsignaler skall nå för-<br>valtningen bör därutöver regeringens styrning av<br>myndigheterna ha en tydlig koppling till styr-<br>ningen i en verksamhetsstruktur. De mål rege-<br>ringen formulerar för enskilda myndigheters<br>verksamhet skall således avspegla målen på poli-<br>tikområdes- och verksamhetsområdesnivåerna.</p>
<p>Myndigheternas resultatredovisning utgör i<br>sin tur underlag för regeringens bedömning av<br>måluppfyllelsen och behov av eventuella åtgär-<br>der.</p>
<h2>10.6 Ett stegvist genomförande</h2>
<p>Arbetet med att ge budgetpropositionen en tyd-<br>ligare verksamhetsindelning genomförs i två<br>steg. Introduktionen av politikområden är det<br>första steget i införandet av en mer renodlad<br>verksamhetsbaserad struktur i budgetproposi-<br>tionen. Införandet av politikområden syftar till<br>att avgränsa statlig verksamhet i politiskt rele-<br>vanta sakområden, dvs. områden som är lämpliga<br>för inbördes avvägningar och prioriteringar.</p>
<p>I ett andra steg kommer arbetet med att fast-<br>ställa verksamhetsstrukturen under politikom-<br>rådesnivån och mål för dessa nivåer att intensifie-<br>ras.</p>
<p>Under hösten 2000 kommer arbetet med att<br>för varje politikområde ta fram uppföljnings- och<br>utvärderingsstrategier att fortsätta. Detta arbete<br>omfattar att ta fram relevanta resultatmått. Det<br>innefattar även att klargöra hur ansvarsfördel-<br>ningen för uppföljning och utvärdering av poli-<br>tikområden skall se ut inom Regeringskansliet,<br>men också mellan regeringen och olika myndig-<br>heter.</p>
<p>Förslag till fortsatt utveckling av den ekono-<br>miska styrningen kommer att presenteras för<br>riksdagen under de kommande budgetåren.</p>
<p>245</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Specifikation av<br>statsbudgetens utgifter<br>och inkomster budgetåret<br>2001</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h1>Specifikation av statsbudgetens utgifter<br>budgetåret 2001</h1>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 2001 ...................................5</p>
<p>Specifikation av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001.............................23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<h1>Specifikation av statsbudgetens utgifter<br>budgetåret 2001</h1>
<p>År 2001_______________________________________________________________________1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 316 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Mediepolitik</p></td><td>
<p>691 010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>5 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Presstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>539 029</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Radio- och TV-verket, ramanslag</p></td><td>
<p>10 847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag</p></td><td>
<p>8 164</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Samepolitik</p></td><td>
<p>14 703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sametinget, ramanslag</p></td><td>
<p>14 703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Demokrati</p></td><td>
<p>65 495</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Allmänna val, ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Justitiekanslern, ramanslag</p></td><td>
<p>12 820</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Datainspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>26 664</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling, ramanslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Övrig verksamhet</p></td><td>
<p>4 544 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag</p></td><td>
<p>84 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>559 647</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>440 649</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag</p></td><td>
<p>45 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>3 269 649</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier, ramanslag</p></td><td>
<p>145 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 307 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Effektiv statsförvaltning</p></td><td>
<p>792 818</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>44 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>152 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>58 475</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statskontoret, ramanslag</p></td><td>
<p>72 054</p></td></tr>
</table>
<p>5</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>Är 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>8 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån, ramanslag</p></td><td>
<p>376 303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Kammarkollegiet, ramanslag</p></td><td>
<p>31 049</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag</p></td><td>
<p>7 235</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag</p></td><td>
<p>10 954</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomiska rådet, ramanslag</p></td><td>
<p>2 052</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>19 720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Finansiella system och tillsyn</p></td><td>
<p>490 214</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Finansinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>130 186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Insättningsgarantinämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>8 093</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>256 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>7 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken, ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Övrig verksamhet</p></td><td>
<p>24 623</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer, ramanslag</p></td><td>
<p>24 623</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatt, tull och exekutionsväsende</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, ramanslag</p></td><td>
<p>442 682</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>4 593 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Tullverket, ramanslag</p></td><td>
<p>1 170 388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>23 973 166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatt, tull och exekutionsväsende</p></td><td>
<p>1 361 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>1 361 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 611 497</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>12 298 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen, ramanslag</p></td><td>
<p>534 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Åklagarorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>729 777</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>304 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>3 515 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>4 148 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet, ramanslag</p></td><td>
<p>42 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Rättsmedicinalverket, ramanslag</p></td><td>
<p>189 386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Gentekniknämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>2 842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Brottsoffermyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>16 852</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001_____________________________________________________________________1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag</p></td><td>
<p>74 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>730 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>10 399</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag</p></td><td>
<p>7 956</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikes- och säkerhetspolitik</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen, ramanslag</p></td><td>
<p>1 816 068</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>1 511</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt<br>diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>6 073</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>452 817</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Nordiska ministerrådet, ramanslag</p></td><td>
<p>281 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),<br>ramanslag</p></td><td>
<p>25 997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>149 453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Svenska institutet, ramanslag</p></td><td>
<p>55 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag</p></td><td>
<p>13 863</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>2 259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande<br>utveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut<br>(SIPRI), obetecknat anslag</p></td><td>
<p>21 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>10 781</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>11 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk<br>betydelse, ramanslag</p></td><td>
<p>4 603</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag</p></td><td>
<p>17 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Europainformation m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Föreningen Norden, ramanslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 530 105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Försvarspolitik</p></td><td>
<p>45 445 444</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>18 266 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>1 000 762</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning, ramanslag</p></td><td>
<p>488 507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag</p></td><td>
<p>593 809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag</p></td><td>
<p>22 841</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>101 936</p></td></tr>
</table>
<p>7</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>199 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Funktionen Postbefordran, ramanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Funktionen Transporter, ramanslag</p></td><td>
<p>163 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning, ramanslag</p></td><td>
<p>220 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk, ramanslag</p></td><td>
<p>253 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Försvarshögskolan, ramanslag</p></td><td>
<p>31 445</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>441 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Totalförsvarets forskningsinstitut, ramanslag</p></td><td>
<p>184 893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>88 265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Nämnder m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>12 019</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>1 084 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kustbevakningen, ramanslag</p></td><td>
<p>473 764</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och<br>andra naturolyckor m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid<br>räddningstjänst m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>13 431</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor, ramanslag</p></td><td>
<p>555 449</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Brandfarliga och explosiva varor, ramanslag</p></td><td>
<p>17017</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>14 966 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>14 066 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Biståndsverksamhet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>13 603 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), ramanslag</p></td><td>
<p>451 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Nordiska Afrikainstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>10914</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag</p></td><td>
<p>865 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd<br>och exportkreditgarantier, reservationsanslag</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 941 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Integrationspolitik</p></td><td>
<p>2 406 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Integrationsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>83 731</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Integrationsåtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>50 242</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag</p></td><td>
<p>2 238 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Hemutrustningslån, ramanslag</p></td><td>
<p>21 227</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag</p></td><td>
<p>12 474</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Storstadspolitik</p></td><td>
<p>565 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, ramanslag</p></td><td>
<p>565 000</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Migrationspolitik</p></td><td>
<p>1 962 639</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Migrationsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>446 031</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande, ramanslag</p></td><td>
<p>1 039 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>285 221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Utlänningsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>70 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag</p></td><td>
<p>57 913</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag</p></td><td>
<p>63 656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Minoritetspolitik</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Åtgärder för nationella minoriteter, ramanslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>29 373 625</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdspolitik</p></td><td>
<p>19 955 236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 242 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag</p></td><td>
<p>962 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag</p></td><td>
<p>36 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>23 407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning till steriliserade i vissa fall, ramanslag</p></td><td>
<p>78 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>476 577</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Folkhälsa</p></td><td>
<p>516 016</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Insatser mot aids, ramanslag</p></td><td>
<p>65 622</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO, ramanslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag</p></td><td>
<p>16 896</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Folkhälsoinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>120 275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>152 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Institutet för psykosocial medicin, ramanslag</p></td><td>
<p>13 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Folkhälsopolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>53 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>77 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Alkoholinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>7 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>401</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Barnpolitik</p></td><td>
<p>15 545</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Barnombudsmannen, ramanslag</p></td><td>
<p>8 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag</p></td><td>
<p>6 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Handikappolitik</p></td><td>
<p>7 670 616</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Personligt ombud, ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>277 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>172 470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>79 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapporganisationer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>157 248</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Alternativ telefoni, ramanslag</p></td><td>
<p>21 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade, ramanslag</p></td><td>
<p>227 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>6 640 000</p></td></tr>
</table>
<p>9</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>20 781</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Handikappombudsmannen, ramanslag</p></td><td>
<p>15 247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Äldrepolitik</p></td><td>
<p>251 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag</p></td><td>
<p>251 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Socialtjänstpolitik</p></td><td>
<p>702 611</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>88 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse, ramanslag</p></td><td>
<p>604 233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>261 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>24 212</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>237 443</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Ersättning vid arbetsoförmåga</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>38 425 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Förtidspensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>49 696 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Handikappersättningar, ramanslag</p></td><td>
<p>1 054 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Arbetsskadeersättningar, ramanslag</p></td><td>
<p>6 909 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning för kroppsskador, ramanslag</p></td><td>
<p>60 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>750 506</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor, ramanslag</p></td><td>
<p>5 049 296</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Ekonomisk äldrepolitik</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ålderspensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>10 197 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>13 141 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag</p></td><td>
<p>10 264 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Delpension, ramanslag</p></td><td>
<p>177 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>47 746 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>47 746 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Allmänna barnbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>20 914 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring, ramanslag</p></td><td>
<p>18 026 879</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>2 404 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Barnpensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>958 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag</p></td><td>
<p>2 127 600</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001_____________________________________________________________________1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Pensionsrätt för barnår, ramanslag</p></td><td>
<p>3 276 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>4 458 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>38 962 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>5 761 086</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Särskilda insatser för arbetshandikappade, ramanslag</p></td><td>
<p>6 975 607</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, ramanslag</p></td><td>
<p>92 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995-1999, ramanslag</p></td><td>
<p>234 344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ramanslag</p></td><td>
<p>1 663 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag</p></td><td>
<p>20 093</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna, ramanslag</p></td><td>
<p>63 244</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Bidrag till Samhall AB, ramanslag</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>7 229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>530 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Lernia AB, ramanslag</p></td><td>
<p>936</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>8 541 971</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Effektiv statsförvaltning</p></td><td>
<p>7 502 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag</p></td><td>
<p>2 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>7 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Arbetslivspolitik</p></td><td>
<p>1 007 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Arbetarskyddsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>550 413</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Arbetslivsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>321 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Särskilda utbildningsinsatser m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>46 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Arbetsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>18 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationella arbetsorganisationen (ILO), ramanslag</p></td><td>
<p>22 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning(Homo),<br>ramanslag</p></td><td>
<p>3 816</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Medlingsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>45 207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Jämställdhetspolitik</p></td><td>
<p>32 648</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag</p></td><td>
<p>18 942</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>13 706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 621 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>21 621 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Studiehjälp m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 696 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Studiemedel m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>8 478 256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Studiemedelsräntor m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>4 522 690</p></td></tr>
</table>
<p>9 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>5 812 172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss<br>föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag</p></td><td>
<p>61 520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>24 462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa organisationer m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>26 223</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>34 845 518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Storstadspolitik</p></td><td>
<p>220 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, ramanslag</p></td><td>
<p>220 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>32 052 317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens skolverk, ramanslag</p></td><td>
<p>305 737</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag</p></td><td>
<p>449 206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Forskning inom skolväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Program för IT i skolan, ramanslag</p></td><td>
<p>652 856</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag</p></td><td>
<p>125 292</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med<br>handikapp, ramanslag</p></td><td>
<p>21 788</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag</p></td><td>
<p>411 774</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>278 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Sameskolstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>29 666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Maxtaxa i barnomsorgen m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och<br>gymnasieskola, ramanslag</p></td><td>
<p>114 540</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag</p></td><td>
<p>74 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Statens skolor för vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>40 427</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>163 535</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>4 156 379</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>860 073</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 011 513</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 086 137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 018 384</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 059 240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>827 059</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>724 666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>842 831</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>795 773</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>576 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>788 230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>391 052</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>276 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>641 421</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>804 754</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>559 400</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<p>33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning,<br>ramanslag</p>
<p>35 Karlstads universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>37 Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>39 Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>41 Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>42 Mitthögskolan: Forskning, ramanslag</p>
<p>43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning,<br>ramanslag</p>
<p>45 Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>49 Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, ramanslag</p>
<p>51 Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>52 Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>53 Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>62 Konstfack: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>67 Södertörns högskola: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag</p>
<p>70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag</p>
<p>71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor,<br>ramanslag</p>
<p>72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag</p>
<p>73 Universitets och högskolors premier för de statliga<br>avtalsförsäkringarna, ramanslag</p>
<p>74 Högskoleverket, ramanslag</p>
<p>75 Verket för högskoleservice, ramanslag</p>
<p>76 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p>
<p>437 315</p>
<p>199 590</p>
<p>340 190</p>
<p>97 246</p>
<p>295 088</p>
<p>97 361</p>
<p>349 346</p>
<p>97 476</p>
<p>477 412</p>
<p>86 761</p>
<p>187386</p>
<p>34 228</p>
<p>479 430</p>
<p>54 380</p>
<p>274 773</p>
<p>34 156</p>
<p>347 694</p>
<p>2 000</p>
<p>24 404</p>
<p>61 784</p>
<p>224 312</p>
<p>255 661</p>
<p>86 301</p>
<p>246 202</p>
<p>180 680</p>
<p>198 585</p>
<p>183 721</p>
<p>163 603</p>
<p>35 888</p>
<p>102 912</p>
<p>48 817</p>
<p>93 235</p>
<p>337 852</p>
<p>15 142</p>
<p>211 604</p>
<p>23 994</p>
<p>1 845 764</p>
<p>362 066</p>
<p>199 887</p>
<p>1 631 811</p>
<p>1 164 969</p>
<p>168 899</p>
<p>12 790</p>
<p>351 995</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Överklagandemyndighet, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Internationella programkontoret för utbildningsområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>39 711</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Distansutbildningsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>60 843</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>37 129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>17 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>2 573 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, ramanslag</p></td><td>
<p>1 777 101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Vetenskapsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>100 722</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Rymdforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>144 817</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Institutet för rymdfysik, ramanslag</p></td><td>
<p>41 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Kungl. biblioteket, ramanslag</p></td><td>
<p>228 004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Polarforskningssekretariatet, ramanslag</p></td><td>
<p>23 170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, ramanslag</p></td><td>
<p>12 154</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Sunet, ramanslag</p></td><td>
<p>128 592</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>116931</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 806 918</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Finansiella system och tillsyn</p></td><td>
<p>28 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Lotteriinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>28 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>2 595 727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>2 513 068</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>73 422</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>9 237</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>35 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens ljud- och bildarkiv, ramanslag</p></td><td>
<p>35 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Mediepolitik</p></td><td>
<p>34 735</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens biografbyrå, ramanslag</p></td><td>
<p>9 172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Utbyte avTV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat<br>anslag</p></td><td>
<p>23 454</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och<br>till europeiskt mediesamarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>821</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat<br>anslag</p></td><td>
<p>1 288</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Kulturpolitik</p></td><td>
<p>4 513 096</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens kulturråd, ramanslag</p></td><td>
<p>37 503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt<br>kulturutbyte och samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>224 463</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Nationella uppdrag, ramanslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av<br>kulturpolitiska medel, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>143 073</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001_____________________________________________________________________1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska<br>rikskonserter, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>779 264</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala<br>teater-, dans- och musikinstitutioner, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>544 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>113 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>36 657</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Litteraturstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>91 917</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag</p></td><td>
<p>20 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Stöd till bokhandel, ramanslag</p></td><td>
<p>9 801</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag</p></td><td>
<p>62 529</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>14211</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Statens konstråd, ramanslag</p></td><td>
<p>5 558</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag</p></td><td>
<p>40 438</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag</p></td><td>
<p>1 509</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Främjande av hemslöjden, ramanslag</p></td><td>
<p>17 712</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>29 234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Konstnärsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>10 176</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag</p></td><td>
<p>264 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag</p></td><td>
<p>256 913</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 699</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>26 489</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag</p></td><td>
<p>3 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Riksantikvarieämbetet, ramanslag</p></td><td>
<p>163 934</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag</p></td><td>
<p>247 038</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Centrala museer: Myndigheter, ramanslag</p></td><td>
<p>665 966</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>192 919</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>117 857</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>30 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Riksutställningar, ramanslag</p></td><td>
<p>38 046</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, ramanslag</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Filmstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>205 161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>36 236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, ramanslag</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Stöd till trossamfund, ramanslag</p></td><td>
<p>50 750</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Ungdomspolitik</p></td><td>
<p>106 718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ungdomsstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>16 829</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>89 889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Folkrörelsepolitik</p></td><td>
<p>492 672</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stöd till idrotten, ramanslag</p></td><td>
<p>457 240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmänna samlingslokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>19 000</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>13 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>11 634 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>4 760 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>4 760 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Bostadspolitik</p></td><td>
<p>3 615 274</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Boverket, ramanslag</p></td><td>
<p>135 765</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Räntebidrag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 952 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>13 383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>274 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Statens geotekniska institut, ramanslag</p></td><td>
<p>25 284</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Lantmäteriverket, ramanslag</p></td><td>
<p>416 323</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Statens va-nämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>6 519</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>135 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Regional samhällsorganisation</p></td><td>
<p>1 889 797</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 864 659</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>25 138</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>1 369 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 364 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet, ramanslag</p></td><td>
<p>5 169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>4 214 453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Regionalpolitik</p></td><td>
<p>3 764 453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>1 675 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Landsbygdslån, ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom<br>regionalpolitiken, ramanslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Transportbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>336 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Glesbygdsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>25 103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>559 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>800 000</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>IT, tele och post</p></td><td>
<p>450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., ramsanslag</p></td><td>
<p>450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>2 200 522</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>209 329</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:<br>Förvaltningskostnad, ramanslag</p></td><td>
<p>43 744</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:<br>Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>165 585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>1 991 193</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Naturvårdsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>303 138</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Miljöövervakning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>226 495</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag</p></td><td>
<p>848 461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag</p></td><td>
<p>151 755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Miljöforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>56 930</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kemikalieinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>81 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt miljösamarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>42 182</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Statens strålskyddsinstitut, ramanslag</p></td><td>
<p>90 888</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>83 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>67 242</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>26 752</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>2 262 347</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Energipolitik</p></td><td>
<p>2 262 347</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>120 235</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag</p></td><td>
<p>325 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>305 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag</p></td><td>
<p>119 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Energiforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>431 112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Energiteknikstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Introduktion av ny energiteknik, ramanslag</p></td><td>
<p>230 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom<br>energiområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Skydd för småskalig elproduktion, ramanslag</p></td><td>
<p>210 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i<br>Barsebäcksverket, ramanslag</p></td><td>
<p>337 000</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 690 313</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Miljöpolitik</p></td><td>
<p>203 077</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>203 077</p></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>T ransportpolitik</p></td><td>
<p>23 928 387</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Vägverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>1 044 730</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Väghållning och statsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>13 662 925</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Banverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>749 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>6 611 495</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag</p></td><td>
<p>61 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag</p></td><td>
<p>62 660</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Bidrag till sjöfarten, ramanslag</p></td><td>
<p>409 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>101 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB<br>Swedcarrier, ramanslag</p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Rikstrafiken: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>10 687</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag</p></td><td>
<p>790 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Viss internationell verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>7 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag</p></td><td>
<p>32 680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag</p></td><td>
<p>44 861</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>IT, tele och post</p></td><td>
<p>558 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Post- och telestyrelsen: Förvatlningskostnader för vissa<br>myndighetsuppgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>11 365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag</p></td><td>
<p>153 484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och<br>kassaservice, ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt<br>avtal, ramanslag</p></td><td>
<p>144 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 677 015</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Utbildningspolitik</p></td><td>
<p>1 199 121</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 199 121</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>241 412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:<br>Forskning och kollektiv forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>240 263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>1 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Skogspolitik</p></td><td>
<p>478 161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Skogsvårdsorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>290 056</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Insatser för skogsbruket, ramanslag</p></td><td>
<p>180 700</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Internationellt skogssamarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>1 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Djurpolitik</p></td><td>
<p>371 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>93 706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>85 753</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>22 303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>8 283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag</p></td><td>
<p>90 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag</p></td><td>
<p>71 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Livsmedelspolitik</p></td><td>
<p>7 594 437</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>300 456</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens utsädeskontroll, ramanslag</p></td><td>
<p>1 073</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens växtsortnämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>1 449</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag</p></td><td>
<p>2 629</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>5 269 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, ramanslag</p></td><td>
<p>1 526 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>79 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Fiskeriverket, ramanslag</p></td><td>
<p>66 516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>30 890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Fiskevård, ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Statens livsmedelsverk, ramanslag</p></td><td>
<p>119 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Livsmedelsekonomiska institutet, ramanslag</p></td><td>
<p>8 156</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Livsmedelsstatistik, ramanslag</p></td><td>
<p>22 624</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>3 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>37 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Landsbygdspolitik</p></td><td>
<p>3 754 889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, ramanslag</p></td><td>
<p>2 203 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och<br>struktur, ramanslag</p></td><td>
<p>1 500 922</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag</p></td><td>
<p>29 429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 538</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Samepolitik</p></td><td>
<p>37 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Främjande av rennäringen m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>37 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 517 539</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Forskningspolitik</p></td><td>
<p>1 117876</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>111 927</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>1 005 949</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Näringspolitik</p></td><td>
<p>1 645 649</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>183 537</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Näringslivsutveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>195 062</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar:<br>Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Turistfrämjande, ramanslag</p></td><td>
<p>80 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geologisk<br>undersökningsverksamhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>160 833</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>4 924</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökningar: Miljösäkring av<br>oljelagringsanläggningar, m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>86 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Patentbesvärsrätten, ramanslag</p></td><td>
<p>13 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet<br>(likvidatorer), ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till<br>riksmätplatser, ramanslag</p></td><td>
<p>13 947</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Elsäkerhetsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>38 942</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>80 388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>18 280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Rymdverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>535 809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>5 359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Konkurrensverket, ramanslag</p></td><td>
<p>73 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Konkurrensforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>6 184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>45 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>6519</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande</p></td><td>
<p>617 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:</p>
<p>Myndighetsverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>18 234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Kommerskollegium, ramanslag</p></td><td>
<p>57 567</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Exportfrämjande verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>173 656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag</p></td><td>
<p>136</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Investeringsfrämjande, ramanslag</p></td><td>
<p>51 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag</p></td><td>
<p>300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Avgifter till internationella handelsorganisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>16 810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Konsumentpolitik</p></td><td>
<p>136 254</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Marknadsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>5 112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Konsumentverket, ramanslag</p></td><td>
<p>92 972</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>16 691</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>7 679</p></td></tr>
</table>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Åtgärder på konsumentområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag</p></td><td>
<p>78 105 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>2 066 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat<br>anslag</p></td><td>
<p>19 190 233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>70 925 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Statsskuldräntor m.m.</p></td><td>
<p>70 925 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Räntor på statsskulden, ramanslag</p></td><td>
<p>70 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Oförutsedda utgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning<br>och skuldförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>315 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag</p></td><td>
<p>23 804 000</p></td></tr>
</table>
<p>SUMMA ANSLAG:</p>
<p>711 135 767</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<h1>Specifikation av statsbudgetens<br>inkomster budgetåret 2001</h1>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.:</p></td><td></td><td>
<p>651 168 338</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst:</p></td><td></td><td>
<p>88 594 769</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1110</p></td><td>
<p>Fysiska personers inkomstskatt:</p></td><td></td><td>
<p>7 591 040</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td></td><td>
<p>7 591 040</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>502 713 941</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>495 122 901</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1120</p></td><td>
<p>Juridiska personers inkomstskatt:</p></td><td></td><td>
<p>77 372 245</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td></td><td>
<p>7b 422 245</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>102 898 218</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>26 475 973</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1123 Beskattning av tjänstegruppliv</p></td><td></td><td>
<p>950 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1130</p></td><td>
<p>Ofördelbara inkomstskatter:</p></td><td></td><td>
<p>599 830</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1131 Ofördelbara inkomstskatter</p></td><td></td><td>
<p>599 830</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1140</p></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter:</p></td><td></td><td>
<p>3 031 654</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1141 Kupongskatt</p></td><td></td><td>
<p>1 800 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1144 Lotteriskatt</p></td><td></td><td>
<p>1 231 654</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift:</p></td><td></td><td>
<p>232 633 730</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1212 Efterlevandepensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>15 835 080</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1221 Sjukförsäkringsavgift</p></td><td></td><td>
<p>81 230 222</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1222 Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td></td><td>
<p>20 500 675</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1251 Ålderspensionsavgift, netto</p></td><td></td><td>
<p>8 558 735</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>94 463 578</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>85 904 843</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1253 Arbetsskadeavgift</p></td><td></td><td>
<p>12 859 348</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1254 Arbetsmarknadsavgift</p></td><td></td><td>
<p>48 222 610</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1257 Sjömanspensionsavgift, netto</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>29 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>29 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001_________________ 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1262 Allmän pensionsavgift, netto<br>varav Inkomster<br>varav Utgifter</p>
<p>1281 Allmän löneavgift</p>
<p>1291 Särskild löneskatt</p>
<p>1299 Avräkning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0</p>
<p>65 237 762</p>
<p>65 237 762</p>
<p>26 653 451</p>
<p>18 773 609</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p>
<p>1310</p></td><td>
<p>Skatt på egendom:</p>
<p>Skatt på fast egendom:</p>
<p>1312 Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>38 402 700</p>
<p>23 300150</p>
<p>23 300 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320</p></td><td>
<p>Förmögenhetsskatt:</p></td><td>
<p>8 332 550</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>8 198 148</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>134 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1330</p></td><td>
<p>Arvsskatt och gåvoskatt:</p></td><td>
<p>2 270 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1331 Arvsskatt</p></td><td>
<p>1 950 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1332 Gåvoskatt</p></td><td>
<p>320 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1340</p></td><td>
<p>Övrig skatt på egendom:</p></td><td>
<p>4 500 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster:</p></td><td>
<p>280 650 407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1410</p></td><td>
<p>Allmänna försäljningsskatter:</p></td><td>
<p>190 764 048</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1411 Mervärdesskatt, netto</p></td><td>
<p>190 764 048</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav kommunmoms</p></td><td>
<p>28 217 762</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1420,</p></td><td>
<p>1430 Skatt på specifika varor:</p></td><td>
<p>76 772 188</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1423 Försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7 563 853</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>10 468 741</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425:01 Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4 687 923</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker</p></td><td>
<p>3 366 208</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425:03 Skatt på mellanklassprodukter</p></td><td>
<p>111 226</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425:04 Skatt på öl</p></td><td>
<p>2 303 384</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>55 274 867</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk</p></td><td>
<p>1 825 660</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1435 Särskild skatt mot försurning</p></td><td>
<p>61 567</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1436 Skatt på avfall</p></td><td>
<p>1 100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel</p></td><td>
<p>455 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1440</p></td><td>
<p>Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
</table>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1450</p></td><td>
<p>Skatt på tjänster:</p>
<p>1452 Skatt på annonser och reklam</p>
<p>1454 Skatt på spel</p></td><td>
<p>1 172 815</p>
<p>1 111 025</p>
<p>61 790</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460</p></td><td>
<p>Skatt pä vägtrafik:</p></td><td>
<p>7 775 184</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1461 Fordonsskatt</p></td><td>
<p>7 133 983</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1462 Vägavgifter</p></td><td>
<p>641 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1470</p></td><td>
<p>Skatt pä import m.m.:</p></td><td>
<p>3 907 975</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1471 Tullmedel</p></td><td>
<p>3 552 975</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1472 Övriga skatter m.m. på import</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter</p></td><td>
<p>355 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1480</p></td><td>
<p>Övriga skatter pä varor och tjänster:</p></td><td>
<p>158 197</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1481 Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>158 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift:</p></td><td>
<p>19 190 233</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting</p></td><td>
<p>19 190 233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser, skattekonto:</p></td><td>
<p>-4 103 501</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1610</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser pga anstånd, netto:</p></td><td>
<p>-240 539</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1611 Betalningsdifferenser pga anstånd, netto</p></td><td>
<p>-240 539</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1620</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser pga restföring:</p></td><td>
<p>-4 597 687</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>-2 010 431</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>-82 682</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>-530 476</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt</p></td><td>
<p>-1 499 640</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.</p></td><td>
<p>-474 459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1630</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser, övriga:</p></td><td>
<p>734 726</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1631 Betalningsdifferenser, övriga</p></td><td>
<p>734 726</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1690</p></td><td>
<p>Betalningsdiffrenser, ofördelade:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1700</p></td><td>
<p>Nedsättningar av skatter:</p></td><td>
<p>-4 200 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1711 Nedsättning, anställningsstöd</p></td><td>
<p>-2 250 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1712 Nedsättning, kompetensutveckling</p></td><td>
<p>-1 150 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1713 Nedsättning, bredbandsinstallation</p></td><td>
<p>-800 000</p></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet:</p>
<p>29 042 071</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2100</p></td><td>
<p>Rörelseöverskott:</p></td><td>
<p>11 331 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2110</p></td><td>
<p>Affärsverkens inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>656 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2113 SJ:s inlevererade överskott</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott</p>
<p>2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning</p></td><td>
<p>284 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>och inleverans av motsvarande till statlig skatt</p></td><td>
<p>343 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott</p></td><td>
<p>29 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2120</p></td><td>
<p>Övriga myndigheters inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>75 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit</p></td><td>
<p>75 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2130</p></td><td>
<p>Riksbankens inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>7 200 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2131 Riksbankens inlevererade överskott</p></td><td>
<p>7 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2150</p></td><td>
<p>Överskott från spel verksamhet:</p></td><td>
<p>3 400 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel</p></td><td>
<p>3 400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2200</p></td><td>
<p>Överskott av statens fastighetsförvaltning:</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2210</p></td><td>
<p>Överskott av fastighetsförvaltning:</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2300</p></td><td>
<p>Ränteinkomster:</p></td><td>
<p>2 781 240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2310,</p></td><td>
<p>2320 Räntor på näringslån:</p></td><td>
<p>18 640</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen</p></td><td>
<p>3 528</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2321 Ränteinkomster på skogsväglån</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2323 Räntor på övriga näringslån, Statens Jordbruksverk</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2340</p></td><td>
<p>Räntor på studielån:</p>
<p>2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier</p></td><td>
<p>2 191 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>och garantilån för studerande</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2342 Ränteinkomster på allmänna studielån</p></td><td>
<p>36 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1998</p></td><td>
<p>2 155 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2360</p></td><td>
<p>Räntor på medel avsatta till pensioner:</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
</table>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2380,</p></td><td>
<p>2390</p></td><td>
<p>Övriga ränteinkomster:</p></td><td>
<p>369 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2383</p></td><td>
<p>Ränteinkomster på statens bosättningslån</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2391</p></td><td>
<p>Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2392</p></td><td>
<p>Räntor på intressemedel</p></td><td>
<p>1 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2394</p></td><td>
<p>Övriga ränteinkomster</p></td><td>
<p>34 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2395</p></td><td>
<p>Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2397</p></td><td>
<p>Räntor på skattekonton m.m., netto</p></td><td>
<p>532 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2400</p></td><td colspan="2">
<p>Aktieutdelning:</p></td><td>
<p>5 433 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2410</p></td><td colspan="2">
<p>Inkomster av statens aktier:</p></td><td>
<p>3 433 428</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2411</p></td><td>
<p>Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>5 433 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2500</p></td><td colspan="2">
<p>Offentligrättsliga avgifter:</p></td><td>
<p>5 680 052</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2511</p></td><td>
<p>Expeditions- och ansökningsavgifter</p></td><td>
<p>481 922</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2519</p></td><td>
<p>Koncessionsavgift på televisionens område</p></td><td>
<p>460 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2521</p></td><td>
<p>Avgifter till granskningsnämnden</p></td><td>
<p>5 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2522</p></td><td>
<p>Avgifter för granskning av filmer och videogram</p></td><td>
<p>7 100</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2523</p></td><td>
<p>Avgift för generationsväxling</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2525</p></td><td>
<p>Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor</p></td><td>
<p>2 678 731</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2526</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor</p></td><td>
<p>65 996</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2527</p></td><td>
<p>Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen</p></td><td>
<p>18 842</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2528</p></td><td>
<p>Avgifter vid bergsstaten</p></td><td>
<p>10 280</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2529</p></td><td>
<p>Avgifter vid patent- och registreringsväsendet</p></td><td>
<p>63 283</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2531</p></td><td>
<p>Avgifter för registrering i förenings- m.fl.register</p></td><td>
<p>1 170</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2532</p></td><td>
<p>Avgifter vid kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>745 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2534</p></td><td>
<p>Avgifter för körkort och motorfordon</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2535</p></td><td>
<p>Avgifter för statliga garantier</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2536</p></td><td>
<p>Lotteriavgifter</p></td><td>
<p>23 315</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2537</p></td><td>
<p>Miljöskyddsavgift</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2539</p></td><td>
<p>Täktavgift</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2541</p></td><td>
<p>Avgifter vid Tullverket</p></td><td>
<p>29 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2542</p></td><td>
<p>Patientavgifter vid tandläkarutbildningen</p></td><td>
<p>6 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2543</p></td><td>
<p>Avgifter för Kemikalieinspektionen</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2544</p></td><td>
<p>Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2546</p></td><td>
<p>Lokalradioavgifter</p></td><td>
<p>120 023</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2547</p></td><td>
<p>Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2548</p></td><td>
<p>Avgifter för Finansinspektionens verksamhet</p></td><td>
<p>130 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2549</p></td><td>
<p>Avgifter för provning vid riksprovplats</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2551</p></td><td>
<p>Avgifter från kärnkraftverken</p></td><td>
<p>200 939</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2552</p></td><td>
<p>Övriga offentligrättsliga avgifter</p></td><td>
<p>322 031</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2553</p></td><td>
<p>Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden</p></td><td>
<p>4 920</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2554</p></td><td>
<p>Avgifter för telekommunikation</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2556</p></td><td>
<p>Djurregisteravgifter</p></td><td>
<p>13 400</p></td></tr>
</table>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2600</p></td><td>
<p>Försäljningsinkomster:</p>
<p>2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter</p>
<p>2625 Utförsäljning av beredskapslager</p>
<p>2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter</p></td><td>
<p>383 080</p>
<p>48 580</p>
<p>34 500</p>
<p>300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2700</p></td><td>
<p>Böter m.m.:</p></td><td>
<p>2 312 771</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2711 Dröjsmålsavgifter</p>
<p>2712 Bötesmedel</p>
<p>2713 Vattenföroreningsavgift m.m.</p>
<p>2714 Sanktionsavgifter m.m.</p>
<p>2715 Skattetillägg</p>
<p>2716 Förseningsavgifter</p></td><td>
<p>400 000</p>
<p>378 159</p>
<p>1 912</p>
<p>12 700</p>
<p>1 250 000</p>
<p>270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2800</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av statens verksamhet:</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2811 Övriga inkomster av statens verksamhet</p>
<p>2812 Återbetalning av lönegarantimedel</p></td><td>
<p>1 000 000</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>15 001 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3100</p></td><td>
<p>Inkomster av försålda byggnader och maskiner:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3120</p></td><td>
<p>Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:<br>3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter</p></td><td>
<p>0</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3200</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av markförsäljning:</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3211 Övriga inkomster av markförsäljning</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3300</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>15 000 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3311 Inkomster av statens gruvegendom</p>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>0</p>
<p>15 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån:</p></td><td>
<p>2 521 097</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4100</p></td><td>
<p>Återbetalning av näringslån:</p></td><td>
<p>92 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4120</p></td><td>
<p>Återbetalning av jordbrukslån:</p>
<p>4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen</p></td><td>
<p>14 162</p>
<p>14 162</p></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4130</p></td><td>
<p>Återbetalning av övriga näringslån:</p></td><td>
<p>78 041</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4131 Återbetalning av vattenkraftslån</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4135 Återbetalning av skogsväglån</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk</p></td><td>
<p>3 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4139 Återbetalning av lokaliseringslån</p></td><td>
<p>30 441</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4300</p></td><td>
<p>Återbetalning av studielån:</p></td><td>
<p>2 317 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4312 Återbetalning av allmänna studielån</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4313 Återbetalning av studiemedel</p></td><td>
<p>2 316 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4500</p></td><td>
<p>Återbetalning av övriga lån:</p></td><td>
<p>111 894</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4517 Återbetalning från Portugalfonden</p></td><td>
<p>58 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4519 Återbetalning av statens bosättningslån</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4526 Återbetalning av övriga lån</p></td><td>
<p>23 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster:</p></td><td>
<p>8 856 107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5100</p></td><td>
<p>Avskrivningar och amorteringar:</p></td><td>
<p>1 066 107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5110</p></td><td>
<p>Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5113 Statens järnvägars avskrivningar</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5120</p></td><td>
<p>Avskrivningar på fastigheter:</p></td><td>
<p>445 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5121 Amortering på statskapital</p></td><td>
<p>445 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5130</p></td><td>
<p>Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:</p></td><td>
<p>621 107</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader</p></td><td>
<p>621 107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5200</p></td><td>
<p>Statliga pensionsavgifter, netto:</p></td><td>
<p>7 790 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5211 Statliga pensionsavgifter</p></td><td>
<p>7 790 000</p></td></tr>
</table>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 1</p>
<p>År 2001</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m från EU:</p></td><td>
<p>10 556 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6100</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s jordbruksfond:</p></td><td>
<p>7 790 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6110</p></td><td>
<p>Bidrag från EG :s jordbruksfonds garantisektion:</p></td><td>
<p>7 600 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6111 Arealbidrag</p></td><td>
<p>3 500 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999</p></td><td>
<p>1 264 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6113 Övriga interventioner</p></td><td>
<p>340 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6114 Exportbidrag</p></td><td>
<p>750 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6115 Djurbidrag</p></td><td>
<p>1 012 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6116 Offentlig lagring</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6117 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006</p></td><td>
<p>280 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion</p></td><td>
<p>254 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6120</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:<br>6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till</p></td><td>
<p>190 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>jordbrukssektorn m.m. perioden 1995-1999<br>6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till</p></td><td>
<p>95 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>jordbrukssektorn m.m. perioden 2000-2006</p></td><td>
<p>95 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6200</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s fiskefond:</p></td><td>
<p>45 900</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006</p></td><td>
<p>45 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6300</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s regionalfond:</p></td><td>
<p>870 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-1999</p></td><td>
<p>13 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006</p></td><td>
<p>857 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6400</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s socialfond:</p></td><td>
<p>1 678 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999</p></td><td>
<p>275 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006</p></td><td>
<p>1 403 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6500</p></td><td>
<p>Bidrag till transeuropeiska nätverk:</p></td><td>
<p>160 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk</p></td><td>
<p>160 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6900</p></td><td>
<p>Övriga bidrag från EG:</p></td><td>
<p>11 300</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6911 Övriga bidrag från EG</p></td><td>
<p>11 300</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>SUMMA INKOMSTER:</p></td><td>
<p>717 144 713</p></td></tr>
</table>
<p>30</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Förord................................................................................................................................9</p>
<p>1 Inledning........................................................................................................................9</p>
<p>1.1 Sammanfattning.......................................................................................9</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden......................................................12</p>
<p>2 Internationell utveckling.............................................................................................19</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Europa..........................................................................19</p>
<p>2.2 Förenta staterna.....................................................................................21</p>
<p>2.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika..............................................22</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen och de baltiska länderna..................23</p>
<p>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten................................................23</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna.....................................................................................................25</p>
<p>3.1 Förenta staterna.....................................................................................25</p>
<p>3.2 Euroområdet..........................................................................................26</p>
<p>3.3 Japan.......................................................................................................27</p>
<p>3.4 Sverige....................................................................................................27</p>
<p>3.5 Ränte- och valutakursantaganden........................................................28</p>
<p>4 Utrikeshandeln.............................................................................................................30</p>
<p>4.1 Varuexport.............................................................................................30</p>
<p>4.2 Varuimport............................................................................................32</p>
<p>4.3 Tjänstehandel.........................................................................................33</p>
<p>4.4 Bytesbalansen........................................................................................33</p>
<p>5 Näringslivets produktion............................................................................................35</p>
<p>5.1 Industrin................................................................................................35</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................38</p>
<p>6 Arbetsmarknad.............................................................................................................39</p>
<p>7 Löner.............................................................................................................................44</p>
<p>8 Inflation........................................................................................................................46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter.........................................................50</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster...........................................................................50</p>
<p>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter.........................................................51</p>
<p>10 Investeringar..............................................................................................................54</p>
<p>10.1 Näringslivet...........................................................................................54</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................................................57</p>
<p>10.3 Lager......................................................................................................57</p>
<p>11 Den offentliga sektorn..............................................................................................59</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................59</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn..............................................................................64</p>
<p>11.3 Ålderspensionssystemet.......................................................................65</p>
<p>11.4 Kommunsektorn...................................................................................66</p>
<p>12 Utvärdering av konjunkturprognoser......................................................................70</p>
<p>12.1 Finansdepartementets prognoser........................................................70</p>
<p>12.2 Jämförelse med andra prognosmakare................................................72</p>
<p>Fördjupningsrutor</p>
<p>Oljeprisutvecklingen............................................................................................24</p>
<p>Statens finansiella sparande och budgetsaldo.....................................................69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>1.1 Prognosförutsättningar............................................................................................11</p>
<p>1.2 Nyckeltal...................................................................................................................12</p>
<p>1.3 Finanspolitikens inriktning, förändring av justerat primärt sparande..................12</p>
<p>1.4 Försörjningsbalans....................................................................................................15</p>
<p>1.5 Bidrag till BNP-tillväxt.............................................................................................17</p>
<p>1.6 Sparandets sammansättning.....................................................................................17</p>
<p>1.7 De offentliga finanserna...........................................................................................18</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.........................................................................20</p>
<p>3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.....................................................................28</p>
<p>3.2 Ränte- och valutakursantaganden............................................................................29</p>
<p>4.1 Export och import av varor och tjänster.................................................................31</p>
<p>4.2 Bytesbalansen............................................................................................................33</p>
<p>4.3 Bruttonationalinkomsten.........................................................................................34</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion.........................................................................................35</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin.............................................................................................35</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet................................................................................................38</p>
<p>6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet................................................................39</p>
<p>6.2 Sysselsättning, branschfördelat................................................................................41</p>
<p>6.3 Öppen arbetslöshet och sysselsättningsgrad i olika regioner................................42</p>
<p>7.1 Timlöner....................................................................................................................44</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling........................................................................................46</p>
<p>8.2 Effekter på KPI och UND1X av skatteförändringar enligt budgetpropositionen</p>
<p>för 2001 .................................................................................................................49</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter..................................50</p>
<p>9.2 Hushållens sparande.................................................................................................51</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren...................................................................54</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar.........................................................................56</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finanser...........................................................................59</p>
<p>11.2 Skatter och avgifter.................................................................................................61</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns utgifter............................................................................62</p>
<p>11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning..............................................................63</p>
<p>11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)...................................65</p>
<p>11.6 Ålderspensionssystemet.........................................................................................66</p>
<p>11.7 Kommunsektorns finanser.....................................................................................67</p>
<p>11.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landsting.................................................67</p>
<p>12.1 Finansdepartementets prognosfel avseende 1999.................................................71</p>
<p>12.2 Utvärderade prognosinstitut och genomsnittlig publiceringstidpunkt för</p>
<p>utvalda prognoser 1990-99..................................................................................73</p>
<p>12.3 Genomsnittliga medelfel (bias) och genomsnittliga absoluta medelfel avseende</p>
<p>1990-1999..............................................................................................................75</p>
<p>12.4 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende BNP-tillväxten.............................75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>1.1 BNP-utveckling..........................................................................................................9</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan......................................................19</p>
<p>2.2 Arbetskraftskostnader i Förenta staterna...............................................................21</p>
<p>2.3 Produktivitetsutvecklingen i Förenta staterna.......................................................22</p>
<p>3.1 10-åriga räntor i Förenta staterna, Tyskland och Sverige.......................................25</p>
<p>3.2 Kreditspread Förenta staterna.................................................................................26</p>
<p>3.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna och Sverige...................................................26</p>
<p>3.4 Dollar mot euro........................................................................................................27</p>
<p>3.5 10-årig räntedifferens mot Tyskland.......................................................................27</p>
<p>3.6 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt av valutor..............28</p>
<p>4.1 Svensk export till Asien...........................................................................................31</p>
<p>4.2 Export av bearbetade varor......................................................................................32</p>
<p>5.1 Produktivitetstillväxt i industrin.............................................................................36</p>
<p>5.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-</p>
<p>länder.....................................................................................................................37</p>
<p>5.3 Industrins bruttoöverskottsandel............................................................................37</p>
<p>6.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta.....................................................40</p>
<p>6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud......................................................................41</p>
<p>6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>program.................................................................................................................42</p>
<p>7.1 Nominell och real timlöneutveckling.....................................................................44</p>
<p>8.1 Bruttoöverskottsandel i övrigt näringsliv exklusive fastighets- och</p>
<p>småhusverksamhet...............................................................................................48</p>
<p>8.2 Konsumentprisutveckling........................................................................................48</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomst och konsumtionsutgifter...................................51</p>
<p>9.2 Hushållens nettosparkvot exklusive sparande i avtalspensioner..........................52</p>
<p>9.3 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och övriga varaktiga varor..................53</p>
<p>9.4 Hushållens skuldkvot...............................................................................................53</p>
<p>10.1 Kapitalkvoten i industrin.......................................................................................55</p>
<p>10.2 Fastighetsprisstatistik.............................................................................................55</p>
<p>10.3 Kapitalkvoten i övrigt näringsliv exklusive småhus och fastighetsverksamhet.. 56</p>
<p>10.4 Antalet outhyrda respektive påbörjade lägenheter.............................................57</p>
<p>12.1 Tillförsiktsindikatorer............................................................................................71</p>
<p>12.2 Finansdepartementets prognosfel avseende 1999................................................71</p>
<p>12.3 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende 3</p>
<p>prognosvariabler...................................................................................................72</p>
<p>12.4 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende</p>
<p>försörjningsbalansens poster...............................................................................72</p>
<p>12.5 Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel avseende BNP-</p>
<p>tillväxten vid olika horisonter 1990-99..............................................................72</p>
<p>12.6 Revideringar från föregående prognostillfälle av BNP-tillväxten 1999..............74</p>
<p>12.7 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 1999......................................................74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>12.8 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende BNP-tillväxten, vissa</p>
<p>prognosmakare......................................................................................................75</p>
<p>12.9 Finansdepartementets genomsnittliga prognosfel (bias) avseende BNP-</p>
<p>tillväxten 1970-99.................................................................................................76</p>
<p>12.10 Preliminärt och reviderat utfall avseende BNP-tillväxten..................................76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h2>Förord</h2>
<p>I denna bilaga till budgetpropositionen för 2001<br>redovisas en bedömning av den internationella<br>och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år<br>2003.</p>
<p>Bedömningen baseras på underlag från Statis-<br>tiska centralbyrån (SCB), OECD och Kon-<br>junkturinstitutet (Kl). Ansvaret för bedömning-<br>arna åvilar dock helt Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningarna har gjorts med stöd av Kon-<br>junkturinstitutets modell KOSMOS och är be-<br>tingad av att ett antal förutsättningar är uppfyll-<br>da.</p>
<p>För beräkningarna av volymutvecklingen har<br>år 1999 använts som fast basår i prognosen fram<br>t.o.m. 2003.</p>
<p>Ansvarig för bilagan är departementsrådet<br>Mats Dillen. Beräkningarna baseras på informa-<br>tion t.o.m. 8 september 2000.</p>
<p>sursläget har skärpts. Andelen företag som anger<br>brist på arbetskraft som en expansionshämman-<br>de faktor har stigit enligt Konjunkturinstitutets<br>industri- och tjänstebarometrar. Nivåerna på<br>bristtalen är dock, generellt sett, fortfarande låga<br>i ett historiskt perspektiv.</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utveckling</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-20.png" style="width:173pt;height:112pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>1.1 Sammanfattning</p>
<p>Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas<br>mycket gynnsamt. Sysselsättningen stiger och<br>den öppna arbetslösheten faller, vilket stärker<br>den inhemska efterfrågan och de offentliga fi-<br>nanserna. Inflationstrycket är måttligt. Det in-<br>ternationella konjunkturläget har förbättrats yt-<br>terligare. Svensk export växer därför i snabb takt.<br>Industrins behov av att bygga ut produktionska-<br>paciteten ökar.</p>
<p>En hög efterfrågan, stigande sysselsättning<br>och en industriledd uppgång i produktivitetstill-<br>växten bidrar till att bruttonationalprodukten<br>(BNP) i år väntas öka med ca 4 %. Den under-<br>liggande inflationen är låg även om det senaste<br>årets oljeprisuppgång har bidragit till att höja<br>konsumentpriserna något. Det låga pristrycket<br>tyder på att det fortfarande finns lediga resurser i<br>ekonomin. Vissa tecken finns dock på att re-</p>
<p>Nästa år bedöms resursläget på arbetsmarknaden<br>vara något mer ansträngt varför sysselsättnings-<br>uppgången förutses bli mindre än i år. Den glo-<br>bala tillväxten väntas vara fortsatt stark, men<br>mattas något i förhållande till den höga ök-<br>ningstakten i år. Mot denna bakgrund förutses<br>BNP i Sverige år 2001 öka med ca 3,5 %. I slutet<br>av år 2001 bedöms det s.k. produktions gapet,<br>dvs. skillnaden mellan faktisk och potentiell pro-<br>duktion, vara slutet. År 2002 och år 2003 sker en<br>nedtrappning av kunskapslyftet och antalet del-<br>tagare i arbetsmarknadspolitiska program. Ned-<br>trappningen frigör resurser i ekonomin och<br>minskar risken för överhettning. Under kal-<br>kylåren 2002 och 2003 kan därför BNP öka med</p>
<p>2,1 %, vilket är något högre än vad som bedöms<br>vara den långsiktiga tillväxttakten, utan att infla-<br>tionstrycket ökar.</p>
<p>I stort överensstämmer denna prognos med<br>den bild som tecknades i vårpropositionen. Till-<br>växten nästa år har dock reviderats upp med<br>drygt 0,5 procentenheter. Ett skäl till detta är att<br>ledande indikatorer och utfallsstatistik tyder på</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>en starkare internationell konjunkturutveckling<br>nästa år än vad som tidigare antagits. Därtill har<br>den svenska exporten inom vissa segment fort-<br>satt att överraska positivt. Detta gäller särskilt<br>teleproduktindustrin där exportökningen under<br>årets fem första månader i jämförelse med mot-<br>svarande period 1999 uppgick till ca 30 %. Den<br>viktigaste anledningen är dock att de i denna<br>proposition föreslagna skattesänkningarna m.m.<br>nu är explicit beaktade. Tillväxten i hushållens<br>konsumtionsutgifter har därigenom nästa år re-<br>viderats upp med 0,7 procentenheter.</p>
<p>Den positiva utvecklingen har även bekräftats<br>av nationalräkenskaperna. Enligt det preliminära<br>utfallet steg BNP med 3,6 % under det första<br>halvåret i år i jämförelse med samma period i fjol.<br>Tillväxten var mycket stark i näringslivet där<br>produktionen ökade med hela 5 %. Statistiken<br>visade dock på en oväntat svag utveckling i den<br>offentliga sektorn. Bredden i konjunkturupp-<br>gången illustreras av att samtliga efterfrågekom-<br>ponenter, förutom offentlig konsumtion, visade<br>höga tillväxttal.</p>
<p>Trots att sysselsättningen har ökat med nästan<br>250 000 personer sedan sommaren 1997 har lö-<br>neökningarna varit måttliga och uppgick förra<br>året till knappt 3,5 %. Den preliminära lönesta-<br>tistik som inkommit hittills i år ger inget stöd för<br>att löneökningstakten eller löneglidningen är sti-<br>gande. Den betydande produktionsuppgången i<br>år och nästa år - och den därmed sammanhöran-<br>de uppgången i sysselsättningen - innebär dock<br>att situationen på arbetsmarknaden snabbt kan<br>förändras. Det är i dagsläget svårt att bedöma om<br>eller när bristsituationer som kan hota en hållbar<br>löneutveckling kommer att uppstå. Ett särskilt<br>osäkerhetsmoment är 2001 års avtalsrörelse som<br>kommer att genomföras i ett ekonomiskt läge<br>med lägre arbetslöshet och högre sysselsätt-<br>ningsnivå jämfört med de förhållanden som råd-<br>de vid 1995 års och 1998 års avtalsrörelser.</p>
<p>Positiva faktorer för lönebildningen är att in-<br>flationsförväntningarna ligger stabilt på en nivå<br>runt 2 % och att reallönerna har visat en god ut-<br>veckling trots att de senaste årens nominella lö-<br>neökningar har varit historiskt sett låga. De för-<br>ändringar som har genomförts vad avser de<br>institutionella ramarna för lönebildningen, ex-<br>empelvis den nya förhandlingsordningen inom<br>industriområdet och införandet av ett med-<br>lingsinstitut, förbättrar förutsättningarna för<br>måttliga nominella löneökningar. För att undvika<br>en situation där en omläggning av den ekono-<br>miska politiken i en åtstramande riktning blir</p>
<p>nödvändig, är det av stor vikt att de avtalsmässiga<br>löneökningarna begränsas och att löneglidningen<br>hålls tillbaka. En viktig förutsättning för progno-<br>sen är att de totala löneökningarna begränsas till</p>
<p>3,5 % per år.</p>
<p>De internationella tillväxtutsikterna är mycket<br>gynnsamma och har överträffat förväntningarna.<br>Den tilltagande aktivitetsnivån i världsekonomin<br>har förenats med fortsatt låg inflation och låga<br>räntor. De offentliga finanserna har under ett<br>antal år utvecklats positivt i Förenta staterna och<br>i EU:s medlemsländer. Dessa sundhetstecken<br>bör bidra till att stärka den ekonomiska stabili-<br>teten i världen. Ett av de få undantagen från den<br>positiva utvecklingen är den japanska ekonomin<br>där tillväxten fortfarande är låg, den inhemska<br>efterfrågan är svag och de offentliga finanserna<br>visar stora underskott. Det finns dock vissa teck-<br>en på att den japanska ekonomin har nått en<br>vändpunkt. Den sedan lång tid tillbaka förvänta-<br>de avmattningen i Förenta staterna har ännu inte<br>synts i nationalräkenskapsutfall, även om vissa<br>framåtblickande indikatorer tyder på dämpad<br>tillväxt framöver. I år väntas tillväxten uppgå till<br>hela 5 %.</p>
<p>I EU-området är tillväxtutsikterna goda. Den<br>europeiska exportindustrin har återhämtat sig<br>och den inhemska efterfrågan är stark, bl.a. till<br>följd av en gynnsam arbetsmarknadsutveckling. I<br>Asien, exklusive Japan, breddas återhämtningen<br>efter krisåren till att även omfatta de inhemska<br>delarna av ekonomin. Årets fördelaktiga globala<br>tillväxt hänger delvis samman med att den euro-<br>peiska konjunkturuppgången har realiserats in-<br>nan den amerikanska ekonomin har mattats av.<br>Scenariot i prognosen är dock att tillväxten i<br>Förenta staterna nästa år anpassas mot den un-<br>derliggande tillväxttrenden och att konjunkturen<br>i EU-området fortsätter att utvecklas väl trots<br>något mindre draghjälp från omvärlden.</p>
<p>Ett betydande osäkerhetsmoment i världseko-<br>nomin är den fortsatta oljeprisutvecklingen. Un-<br>der den senaste tiden har priset på Brentolja pe-<br>riodvis legat över 30 dollar per fat och i<br>genomsnitt på drygt 27 dollar under årets åtta<br>första månader. I prognosen antas att oljepriset<br>faller till 26 dollar mot slutet av detta år och till<br>24 dollar i slutet av 2001. Om den starka globala<br>tillväxten och den därmed sammanhörande ef-<br>terfrågan på olja inte kan mötas med produk-<br>tionsökningar kan detta leda till ett stigande in-<br>flationstryck och en mer dämpad tillväxt än vad<br>som har antagits i prognosen.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 1.1 Prognosförutsättningar</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP världen<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKPEU<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön i Sverige,<br>kostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)<sup>2</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>123,2</p></td><td>
<p>124,8</p></td><td>
<p>123,1</p></td><td>
<p>121,9</p></td><td>
<p>120,5</p></td><td>
<p>119,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p><sup>3</sup>10-års statsobligation, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>4</sup> 6-månaders statsskuldsväxel, årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Det starka internationella konjunkturläget inne-<br>bär att utsikterna för svensk exportindustri är<br>mycket ljusa. Uppgången i industrikonjunkturen</p>
<p>1 EU-området kommer att kräva att kapaciteten i<br>den europeiska industrisektorn byggs ut. Efter-<br>som investeringsvaror utgör en stor andel av den<br>svenska varuexporten gynnas svensk exportin-<br>dustri. Aven de svenska industriföretagen kom-<br>mer att behöva bygga ut kapaciteten relativt<br>kraftigt för att kunna tillgodose den allt högre<br>efterfrågan. Uppgången i industrikonjunkturen,<br>den gynnsamma utvecklingen inom teleproduk-<br>tindustrin och omfattande industriinvesteringar<br>stärker produktivitetstillväxten i näringslivet,<br>som väntas stiga från drygt 1 % 1999 till drygt</p>
<p>2 % i år och till ca 2,5 % nästa år.</p>
<p>Investeringarna i övriga näringslivet och i of-<br>fentliga myndigheter väntas öka i måttligare takt<br>framöver. Bostadsinvesteringarna har hittills i år<br>visat blygsamma ökningstal. Olika indikatorer<br>tyder dock på att tillväxten i bostadsinvestering-<br>arna ökar markant nästa år från ett lågt utgångs-<br>läge. Lagerbidraget väntas bli svagt positivt i år.<br>Detta är bl.a. ett uttryck för att lagertunga delar<br>av ekonomin (exempelvis industrin) väntas växa<br>snabbare än BNP.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter väntas fort-<br>sätta växa i snabb takt. Sysselsättningsuppgång-<br>en, den låga inflationen och skattesänkningar har<br>bidragit till att de disponibla inkomsterna väntas<br>visa höga tillväxttal i år och nästa år. Detta till-<br>sammans med en förbättrad förmögenhetsställ-<br>ning stärker hushållens köpkraft. Effekterna av<br>de senaste årens förmögenhetstillväxt bedöms<br>dock gradvis klinga av. I prognosen för 2001 har<br>de av regeringen föreslagna skattesänkningarna<br>beaktats. Den offentliga konsumtionen förutses</p>
<p>öka något i år. För de kommande åren finns ett<br>finansiellt utrymme för fortsatt expansion i<br>kommunsektorn om kommunalskatten bibehålls<br>på nuvarande nivå.</p>
<p>Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att<br>överraska positivt med snabb sysselsättningstill-<br>växt och måttliga löneökningar. I år väntas sys-<br>selsättningen öka med ca 80 000 personer. Det är<br>den privata tjänstesektorn som står för nästan<br>hela uppgången. I takt med att arbetsmark-<br>nadsläget har förbättrats har antalet personer i<br>arbetsmarknadspolitiska program sjunkit. År<br>1997 deltog 184 000 personer i olika program. I<br>år antas antalet deltagare uppgå till 115 000.<br>Trots detta har den öppna arbetslösheten mins-<br>kat. I slutet av innevarande år väntas den öppna<br>arbetslösheten i säsongsrensade termer ligga runt<br>4 %. En viktig indikator för den framtida syssel-<br>sättningen är utvecklingen av nyanmälda lediga<br>platser. Dessa ligger i dagsläget på en hög nivå<br>men ökningstakten har mattats av. Samtidigt har<br>antalet kvarstående platser stigit relativt mer än<br>de nyanmälda platserna, vilket kan vara ett teck-<br>en på tilltagande matchningsproblem. Detta ty-<br>der på en något svagare sysselsättningstillväxt<br>framöver.</p>
<p>Det långsiktiga målet för de offentliga finan-<br>serna är ett överskott på 2 % i genomsnitt över<br>en konjunkturcykel. Ett uppfyllande av målet<br>skapar ett finansiellt utrymme som behövs när<br>den demografiska utvecklingen under komman-<br>de decennier leder till ökade resurskrav. I år<br>väntas de offentliga finanserna visa ett överskott<br>på 3,4 %, vilket är klart över målet. Även år 2001<br>förutses överskottet överstiga 2 %. Om hela ut-<br>rymmet över målet skulle utnyttjas fullt ut skulle<br>finanspolitiken kunna få en alltför expansiv in-<br>riktning, vilket ökar överhettningsriskerna. Re-<br>geringen föreslår därför att saldomålet för år<br>2001 höjs till 2,5%. Överskottet i de offentliga<br>finanserna efter föreslagna skattesänkningar och<br>utgiftsreformer beräknas nästa år till 3,5 %.<br>Skillnaden mellan det förväntade överskottet och<br>det målsatta är en säkerhetsmarginal som inte<br>kommer att utnyttjas för reformer.</p>
<p>Vid hittills beslutade och föreslagna regler<br>väntas de offentliga finanserna år 2002 och år<br>2003 visa överskott på 3,3 % av BNP respektive</p>
<p>3,6 % av BNP. I beräkningarna av den offentliga<br>sektorns ränteutgifter och av statsskulden har<br>emellertid överskott utöver 2 % av BNP i de re-<br>dovisade kalkylerna för 2002 och 2003 beräk-<br>ningstekniskt överförts till hushållen. Överför-<br>ingens beräkningstekniska karaktär skall dock</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>understrykas. Något ställningstagande finns inte<br>till om det överskjutande överskottet skall an-<br>vändas till reformer eller till amorteringar av<br>statsskulden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.2 Nyckeltal</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNDIX, dec-dec</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>1,2,3</sup></p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbets-<br>kostnad i industrin<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>4</sup></p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>politiska program<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad<sup>5</sup></p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans<sup>6</sup></p></td><td>
<p>134</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>142</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>184</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>7</sup></p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>före beräknings-<br>teknisk överföring<sup>7</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>efter beräknings-<br>teknisk överföring<sup>7</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>tekniska överföringar bedöms finanspolitiken bli<br>restriktiv under åren 2002 och 2003. Med beräk-<br>ningstekniska överföringar blir finanspolitiken<br>dock expansiv även 2002 och i praktiken neutral<br>2003. För detaljer avseende beräkningen av den<br>finanspolitiska inriktningen hänvisas till kapitel<br>11.</p>
<p>Tabell 1.3 Finanspolitikens inriktning, förändring av<br>justerat primärt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Före beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efter beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p><sup>1</sup> Ärlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Utvecklingstalet för disponibel inkomst år 2000 redovisas här exklusive effek-<br>ten av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn.</p>
<p><sup>3</sup> För år 2002-2003 redovisas utvecklingen inklusive effekter av beräkningstek-<br>nisk överföring. Sparkvot inklusive avtalspension.</p>
<p><sup>4</sup> Andel av arbetskraften</p>
<p><sup>5</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i arbetsmarknads-<br>politiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.</p>
<p><sup>6</sup> Miljarder kronor</p>
<p><sup>7</sup> Procent av BNP</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<p>En indikator på finanspolitikens diskretionära<br>inriktning är förändringen av den offentliga<br>sektorns finansiella sparande, där sparandet bl.a.<br>har justerats för konjunkturens inverkan. Som<br>framgår av tabell 1.3 förutses finanspolitiken bli<br>expansiv såväl i år som nästa år. Vid en bedöm-<br>ning av de samlade effekter och överhettnings-<br>risker som kan uppstå till följd av den expansiva<br>inriktningen bör även beaktas att det av allt att<br>döma fortfarande finns lediga resurser i ekono-<br>min och att hushållens sparkvot (exklusive spa-<br>rande i avtalspensioner) under ett antal år har<br>fallit och nu är negativ. Det är därför rimligt att<br>utgå från att en del av hushållens inkomster<br>kommer att användas för att gradvis anpassa<br>sparkvoten till en högre nivå. Före beräknings-</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden</p>
<p>Den internationella utvecklingen</p>
<p>Den globala tillväxten väntas i år uppgå till 4,5 %<br>för att falla tillbaka något nästa år till ca 4 %. En<br>ökad global integration, avregleringar, en eko-<br>nomisk politik inriktad på stabilitet och stigande<br>produktivitetstillväxt är några av de faktorer som<br>sannolikt bidragit till de historiskt sett höga till-<br>växttalen.</p>
<p>I Förenta staterna har en snabbt stigande pro-<br>duktivitet stärkt tillväxten. Under första halvåret<br>steg produktiviteten med ca 4,5 % i jämförelse<br>med motsvarande period året innan. Särskilt in-<br>om IT-området har produktionen under ett antal<br>år legat på mycket höga nivåer. Detta har krävt<br>omfattande investeringar och höjt produktivi-<br>tetstillväxten i hela ekonomin.</p>
<p>Trots den goda produktivitetstillväxten har<br>inflationstrycket i den amerikanska ekonomin<br>ökat. En viktig delförklaring till den inflations-<br>uppgång som hittills har kunnat registreras är<br>dock det stigande oljepriset. Därutöver har ett<br>ansträngt arbetsmarknadsläge resulterat i stigan-<br>de arbetskraftskostnader. I syfte att förhindra att<br>den amerikanska ekonomin hamnar i ett över-<br>hettningsläge har centralbanken i ett antal steg<br>höjt sin styrränta till 6,50 %. Effekterna av denna<br>relativt strama penningpolitik börjar nu synas i<br>en avmattning av hushållens konsumtion, fram-<br>för allt av varaktiga konsumtionsvaror, och en<br>mer dämpad utveckling på bostadsmarknaden.</p>
<p>En central fråga är i vilken utsträckning pro-<br>duktivitetsuppgången är cyklisk, varaktig eller<br>innebär en långsiktig uppgång i produktivi-</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>tetstillväxten. Vilken bedömning som är den rik-<br>tiga har stor betydelse för i vilken utsträckning<br>den starka dollarn, det stora bytesbalansunder-<br>skottet och de högt värderade aktieprisema utgör<br>allvarliga obalanser i ekonomin eller ej. I progno-<br>sen antas att tillväxten nästa år avtar till ca 3 %<br>och att den amerikanska ekonomin "mjuklandar".<br>Osäkerheten beträffande produktivitetsutveck-<br>lingen, överhettningsriskerna och oljeprisets<br>fortsatta utveckling är dock betydande.</p>
<p>I den japanska ekonomin syns nu vissa tecken<br>på att en återhämtning har inletts. Det är framför<br>allt industrisektorn som utvecklas väl och i den<br>s.k. Tankan-rapporten redovisas en viss gryende<br>optimism inför framtiden bland storföretagen.<br>De inhemska delarna av ekonomin fortsätter<br>dock att utvecklas svagt. Hushållens konsumtion<br>väntas i år öka med 0,8 %. Arbetslösheten har<br>ökat kraftigt och många företag anger att de har<br>övertalig personal. Förutsättningarna för en mer<br>expansiv ekonomisk politik är begränsade efter-<br>som styrräntan ligger strax över 0 % och under-<br>skotten i de offentliga finanserna är betydande.<br>Bruttonationalprodukten väntas öka med drygt<br>1 % i år och med knappt 1,5 % nästa år.</p>
<p>I övriga Asien breddas den återhämtning som<br>inleddes 1999 till att även omfatta de inhemska<br>delarna av ekonomierna. Tillväxttal strax över<br>6 % väntas i år och nästa år. I Latinamerika ligger<br>länderna i olika konjunkturfaser. Tillväxten vän-<br>tas dock bli betydande i ett flertal länder. I regio-<br>nen som helhet bedöms produktionen växa med<br>ca 4 % i år och ytterligare något mer nästa år.</p>
<p>Konjunkturläget i Europa har gradvis förbätt-<br>rats. I euroområdet har valutans försvagning och<br>en ökad efterfrågan från omvärlden stimulerat<br>exporten. En gynnsam arbetsmarknadsutveck-<br>ling och låga räntor är faktorer som bidrar till att<br>stärka den inhemska efterfrågan. Aven om fram-<br>åtblickande indikatorer tyder på en viss dämp-<br>ning av den hittills mycket starka industrikon-<br>junkturen är tillförsikten inför framtiden<br>fortfarande hög inom såväl hushålls- som före-<br>tagssektorn. Tillväxten väntas därför öka från<br>fjolårets knappa 2,5 % till ca 3,5 % i år.</p>
<p>En förväntad appreciering av euron, högre<br>räntor och svagare omvärldsefterfrågan bidrar till<br>att dämpa tillväxten år 2001. Dessa kontraktiva<br>effekter motverkas i viss utsträckning av att fi-<br>nanspolitiken bedöms bli mer expansiv, bl.a. på<br>grund av planerade skattesänkningar i Tyskland<br>och Frankrike. Sammantaget förutses tillväxten<br>bli några tiondelar lägre nästa år jämfört med i år.</p>
<p>I Norge och Storbritannien är resursläget i<br>ekonomin mer ansträngt än i euroområdet.<br>Detta markeras bl.a. av en avsevärt lägre arbets-<br>löshetsnivå och en betydligt stramare penning-<br>politik i dessa två länder i jämförelse med eu-<br>roområdet. Relativt höga löneökningar, framför<br>allt i Norge, har bidragit till att hålla upp hushål-<br>lens konsumtion. I år förutses tillväxten uppgå<br>till ca 3 % i såväl Norge som Storbritannien. En<br>förhållandevis stram penningpolitik i Storbritan-<br>nien väntas innebära att tillväxten sjunker till ca</p>
<p>2,5 % nästa år. I Norge bedöms tillväxten uppgå<br>till knappt 3 % år 2001. I Danmark är den in-<br>hemska efterfrågan fortfarande svag, bl.a. till<br>följd av tidigare finanspolitiska åtstramningar.<br>Den effektiva växelkursen har försvagats vilket<br>har stärkt nettoexportens bidrag till tillväxten. I<br>år väntas tillväxten bli drygt 2 % och nästa år<br>knappt 2,5 %.</p>
<p>Räntor, valutor och inflation</p>
<p>I Förenta staterna bedöms styrräntan på sikt<br>kunna anpassas nedåt i takt med att tillväxten<br>mattas. För att motverka de inflationstendenser<br>som i dagsläget gör sig gällande kan det dock<br>komma att krävas ännu en mindre skärpning av<br>penningpolitiken. I prognosen förutsätts därför<br>en höjning av den amerikanska styrräntan med<br>0,25 procentenheter till 6,75 % i slutet av detta år<br>och därefter en gradvis allt lättare penningpolitik.<br>Inflationen i euroområdet steg under det första<br>halvåret i år och uppgick till 2,4 % i juli, vilket är<br>högre än den Europeiska centralbankens (ECB)<br>tak på 2 %. Högre oljepriser och effekter av den<br>tidigare euroförsvagningen förklarar större delen<br>av uppgången. Mot bakgrund av att lediga resur-<br>ser successivt tas i anspråk och den hittillsvaran-<br>de underliggande inflationsutvecklingen förutses<br>ECB komma att höja styrräntan med 0,25 pro-<br>centenheter i år och med 0,25 procentenheter<br>nästa år. Den svenska och den tyska 10-åriga ob-<br>ligationsräntan förutses ligga kring samma nivå<br>som de senaste månaderna, dvs. mellan 5 % och<br>5,50 %.</p>
<p>Den svenska kronan har inte förstärkts i den<br>utsträckning som förutsattes i vårpropositionen.<br>I föreliggande bedömning antas kronförstärk-<br>ningen bli något mindre omfattande. Denna om-<br>prövning beror på den goda ekonomiska utveck-<br>lingen i Förenta staterna. Dollarkursen förutses<br>försvagas i förhållande till såväl kronan som eu-<br>ron, men försvagningen är mindre än vad som<br>tidigare antagits. Den svenska kronan väntas<br>gradvis förstärkas till 119 i termer av det handel-</p>
<p>10 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>svägda TCW-indexet. Sedan introduktionen i<br>januari 1999 har euron tappat ca en fjärdedel av<br>sitt värde mot dollarn. Euron bedöms nu vara<br>kraftigt undervärderad mot dollarn och även, om<br>än i betydligt mindre grad, mot den svenska kro-<br>nan. På sikt bedöms kronans värde mot euron<br>vara 8,60.</p>
<p>Den svenska penningpolitiken vägleds av ett<br>inflationsmål. Inflationsmålet mäts som föränd-<br>ringen av konsumentprisindex (KPI), som skall<br>uppgå till 2 % med ett toleransintervall på +/- 1<br>procentenhet. Riksbanken har förtydligat att det<br>för närvarande är bedömningen av UND1X som<br>styr utformningen av penningpolitiken.<br>UND1X är ett inflationsmått där de direkta ef-<br>fekterna av förändrade räntor, indirekta skatter<br>och subventioner har exkluderats från KPI.</p>
<p>Inflationen enligt både KPI och UND1X<br>uppgick i juli till 1,2 % varav mer än hälften för-<br>klaras av högre priser på bensin och diesel. Trots<br>de senaste årens goda tillväxt och snabba syssel-<br>sättningsuppgång är det underliggande infla-<br>tionstrycket i den svenska ekonomin således<br>fortfarande lågt.</p>
<p>Under de närmaste åren förutses de interna-<br>tionella priserna stiga i något snabbare takt än<br>tidigare till följd av den tilltagande aktivitetsni-<br>vån i omvärlden. Genom att kronan antas stärkas<br>och att oljepriset faller tillbaka väntas importpri-<br>serna ändå sjunka. Den starka inhemska efterfrå-<br>getillväxten väntas samtidigt ge ett visst utrym-<br>me för handeln att öka sina marginaler. De<br>indirekta effekterna av oljeprisuppgången väntas<br>med viss eftersläpning slå igenom i konsument-<br>priserna. De låga löneökningarna och en god<br>produktivitetstillväxt medför ett lågt inhemskt<br>kostnadstryck i ekonomin. I prognosen har de i<br>budgetpropositionen föreslagna sänkningarna av<br>skattesatserna på småhus och hyreshus beaktats.<br>Sammantaget innebär detta att prisutvecklingen<br>väntas bli relativt måttlig i år och nästa år.<br>UND1X väntas i slutet av 2001 uppgå till 1,3 %.</p>
<p>De enskilt största riskerna i inflationsprogno-<br>sen är oljeprisets utveckling och resursläget på<br>arbetsmarknaden. Vad gäller den senare risken är<br>nivåerna på bristtalen generellt sett fortfarande<br>låga. Sysselsättningen spås dock fortsätta att stiga<br>vilket kommer att innebära ett skärpt resursläge<br>nästa år. Därtill kommer osäkerheten kring ut-<br>fallet av kommande avtalsrörelse. Mot bakgrund<br>av de positiva produktivitetsutsikterna, de stabila<br>och låga inflationsförväntningarna samt det låga<br>pristrycket i utgångsläget är det emellertid svårt<br>att se något större inflationshot i år eller nästa år.</p>
<p>Det är dock rimligt att anta att Riksbanken<br>kommer att ge penningpolitiken en mer neutral<br>inriktning i takt med att produktionsgapet sluts.<br>Reporäntan antas därför uppgå till 4,25 % i slutet<br>av detta år och till 4,75 % i slutet av 2001 för att<br>därefter uppgå till 4,50 %. Vad avser 2002 och<br>2003 antas penningpolitiken anpassas så att in-<br>flationen utvecklas i linje med inflationsmålet.</p>
<p>Försörjningsbalansen</p>
<p>Efter förra årets svaga exportutveckling, undan-<br>taget teleproduktindustrin, förutses nu en myck-<br>et stark exporttillväxt såväl i år som nästa år. Att<br>svensk industri gynnas av den starka internatio-<br>nella konjunkturen och en fördelaktig produk-<br>tinriktning markeras inte minst av första halv-<br>årets nationalräkenskaper som visade en ökning<br>av varuexporten med 11,4% i jämförelse med<br>första halvåret 1999. I denna siffra ligger en fort-<br>satt stark utveckling i teleproduktindustrin och<br>en uppgång i konjunkturkänsliga branscher som<br>motorfordonsindustrin, samt skogs- och stålin-<br>dustrierna vars ökningstal ligger runt 20 %. I<br>statistiken syns en tydlig återhämtning vad avser<br>exporten till Asien. Värdet av exportleveranserna<br>dit beräknas i år ha ökat med ca 40 %.</p>
<p>Tillgängliga indikatorer visar entydigt på en<br>fortsatt stark exporttillväxt. Orderläget i ex-<br>portindustrin är mycket gynnsamt och produk-<br>tionsplanerna positiva. Konkurrenskraften är i<br>utgångsläget god. En viss uppgång i relativpriser-<br>na väntas dock under prognosåren, bl.a. till följd<br>av stigande världsmarknadspriser på basindustri-<br>produkter och den antagna kronapprecieringen.<br>Trots detta väntas svensk exportindustri vinna<br>marknadsandelar i år och nästa år. Sammantaget<br>innebär detta att varuexporten i år väntas öka<br>med knappt 11 %, varav teleproduktindustrin<br>står för ca hälften av uppgången, och år 2001<br>med närmare 8 %. Teleproduktindustrins bety-<br>delse för exporttillväxten innebär att prognosen<br>är känslig för den fortsatta utvecklingen i denna<br>bransch. Sannolikheten för en ännu bättre ut-<br>veckling än vad som antagits bedöms dock vara<br>lika stor som sannolikheten för en sämre utveck-<br>ling. En annan osäkerhet i exportprognosen är<br>att fortsatt höga ordernivåer och ökande le-<br>veranstider kan leda till att exportpriserna stiger<br>mer än förväntat.</p>
<p>Varuimporten väntas i år stiga med ca 9 %,<br>vilket är betydligt högre än i fjol då importtill-<br>växten var knappt hälften så stor. Bakom den<br>kraftiga uppgången ligger en snabb tillväxt av<br>efterfrågekomponenter med ett högt import-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 1.4 Försörjningsbalans</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,7 (3,7)</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>533</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-1,4 (0,6)</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,9 (0,7)</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>246</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,9 (6,5)</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>-22,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-3,2 (-1,4)</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas volymutvecklingen exklusive denna<br>effekt.</p>
<p><sup>1</sup> Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>innehåll, t.ex. maskininvesteringar och sällan-<br>köpsvaror. Relativt låga importpriser i förhållan-<br>de till priser på inhemsk produktion bidrar till en<br>högre importtillväxt. Nästa år väntas varuim-<br>porten öka med 7,5 %, dvs. en något svagare till-<br>växt än i år. Trots den snabba ökningen av ex-<br>porten relativt importen förbättras<br>handelsbalansen i förhållande till BNP i jämfö-<br>relse med 1999 endast med 0,3 procentenheter<br>till 6,9 % av BNP. Detta beror i huvudsak på den<br>snabba prisuppgången på olja. Nästa år väntas<br>dock oljeprisutvecklingen inverka mindre nega-<br>tivt på handelsbalansen, vilket bidrar till att över-<br>skottet väntas stiga till knappt 8 %.</p>
<p>Tjänstebalansen väntas under de kommande<br>åren, liksom de senaste åren, ge ett negativt bi-<br>drag till BNP-tillväxten med 2 till 3 tiondelar.<br>Bakom detta ligger framför allt en snabbt växan-<br>de import av resevaluta. Denna post omfattar<br>inte endast svenskars utgifter i samband med re-<br>sor utomlands utan även direktimport av bilar<br>och handel över Internet.</p>
<p>Bruttoinvesteringarna ökar i snabb takt och en<br>växande andel av den samlade produktionen an-<br>vänds för investeringsändamål. I år väntas brut-<br>toinvesteringarna öka med ca 5 % och med<br>knappt 7 % nästa år. Investeringarnas utveckling<br>skiljer sig mellan olika sektorer. Inom industrin<br>ökade investeringarna knappt alls 1999. Ett för-<br>väntat högt kapacitetsutnyttjande kommer dock<br>att innebära högre investeringsvolymer i år och<br>framöver. Industriföretagen redovisar också ex-</p>
<p>pansiva planer i SCB:s investeringsenkät. Erfa-<br>renheter, och utfall från nationalräkenskapernas<br>första halvår, visar att industrin knappast kom-<br>mer att realisera de expansiva planerna fullt ut.<br>Industriinvesteringarna väntas ändå öka med go-<br>da 8 % i år. Även nästa år förutses en hög pro-<br>duktionstillväxt i industrin. Ett allt högre kapa-<br>citetsutnyttjande och en viss förskjutning av<br>planerade investeringar innebär att industriin-<br>vesteringarna även nästa år väntas öka med ca<br>8%.</p>
<p>Investeringarna i övrigt näringsliv steg med<br>hela 11 % år 1999 (bl.a. på grund av höga fartygs-<br>och flygplatsinvesteringar). De väntas fortsätta<br>stiga med ca 6,5 % i år och med knappt 5,5 %<br>nästa år. Bilden är dock splittrad. Den kraftiga<br>tillväxten i tjänstebranscherna har ökat behoven<br>av ytterligare kapacitet. I storstadsregionerna är<br>investeringarna i kommersiella fastigheter om-<br>fattande. Inom telebranschen bidrar utbyggna-<br>den av mobiltelefonsystem och bredbandsnät till<br>höga investeringsvolymer. Inom finansiell verk-<br>samhet är investeringstillväxten, efter ett antal år<br>med mycket höga tal, mer dämpad.</p>
<p>Bostadsinvesteringarna ökar men styrkan i<br>uppgången är svårbedömd. God lönsamhet vid<br>nyproduktion, den gynnsamma utvecklingen av<br>hushållens ekonomi och den med historiska mått<br>mätt låga räntenivån är faktorer som borde in-<br>verka positivt på bostadsbyggandet. Bostadsef-<br>terfrågan är dock geografiskt sett ojämnt förde-<br>lad. Ett stort problem i de expansiva områdena är</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>bristen på planerad tomtmark. En låg öknings-<br>takt vad gäller ombyggnationer kan vara ett teck-<br>en på en tilltagande brist på byggnadsarbetare.<br>Den låga lönsamheten i produktionen av hyres-<br>rätter är en annan tillbakahållande faktor. Med<br>beaktande av dessa förhållanden, utfallsstatistik<br>och indikatorer bedöms bostadsinvesteringarna i<br>år öka med ca 4,5 % och nästa år med knappt<br>14 %. Investeringsvolymen i utgångsläget är så<br>pass låg att bostadsbristen i de expansiva områ-<br>dena kommer att bestå.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1999<br>med 4,1 %, vilket är den högsta tillväxten sedan<br>1987. Förutsättningarna för en fortsatt stark ut-<br>veckling är mycket gynnsamma. Hushållens reala<br>disponibelinkomster bedöms stiga med nära 4 %<br>per år 2000-2001, rensat för effekten av överför-<br>ingen av Svenska kyrkan till hushållssektorn.<br>Den goda inkomstutvecklingen hänger samman<br>med den förväntade sysselsättningsuppgången,<br>de i år genomförda och nästa år föreslagna in-<br>komstskattesänkningarna samt den låga inflatio-<br>nen, som stärker reallönetillväxten. Hushållens<br>kraftigt förbättrade förmögenhetsställning ökar<br>hushållens konsumtionsbenägenhet ytterligare.<br>Trots att den svenska aktiebörsen har utvecklats<br>något lugnare i år än tidigare visar statistik från<br>SCB och Finansinspektionen att hushållens<br>nettoförmögenhet har ökat med ca 425 miljarder<br>kronor sedan halvårsskiftet 1999.</p>
<p>De positiva utsikterna vad avser hushållens<br>konsumtion understryks av nationalräkenska-<br>perna för det första halvåret som visade en upp-<br>gång på knappt 4% (exklusive kyrkoeffekten).<br>Hushållens tillförsikt inför framtiden, såsom den<br>mäts av SCB, visar att hushållen är fortsatt<br>mycket optimistiska inför framtiden. Hushållens<br>förväntningar om den egna ekonomin, vilket är<br>en relativt god indikator på framtida konsum-<br>tion, ligger kvar på historiska toppnivåer. Opti-<br>mismen hänger sannolikt samman såväl med den<br>goda realekonomiska utvecklingen i sig som dess<br>positiva effekter på de offentliga finanserna. Gi-<br>vet dessa fördelaktiga betingelser väntas hushål-<br>lens konsumtionsutgifter öka med 3,7 % i år<br>(4,7 % inklusive effekterna av kyrkans överfö-<br>ring) och nästa år med 3,4 %.</p>
<p>Under åren 2002-2003 överstiger överskotten</p>
<p>1 de offentliga finanserna den målsatta nivån om</p>
<p>2 % av BNP. Beräkningstekniskt har överskott<br>för dessa år utöver 2 % av BNP tillförts hushålls-<br>sektorn. Det bör dock understrykas att hante-<br>ringen av dessa överskott inte är föremål för be-<br>slut förrän senare och att beräkningarna för 2002</p>
<p>och 2003 av hushållens konsumtion inte bygger<br>på specificerade antaganden om de faktiska<br>överföringarnas storlek.</p>
<p>Av relevans i sammanhanget är även att hus-<br>hållens sparkvot i dagsläget ligger på en låg nivå,<br>vilket avspeglar den kraftiga förmögenhetstill-<br>växten, investeringar i varaktiga konsumtionsva-<br>ror och tillförsikt vad gäller de offentliga finan-<br>serna. I ett medelfristigt perspektiv förväntas<br>därför hushållen öka sparandets andel av den<br>disponibla inkomsten. Givet dessa osäkerhets-<br>moment bedöms hushållen kunna öka sin kon-<br>sumtion med ca 2 % per år 2002 och 2003, dvs. i<br>ungefär samma takt som BNP växer.</p>
<p>Den statliga konsumtionen sjönk oväntat med<br>ca 3 % första halvåret i år enligt preliminära na-<br>tionalräkenskaper, siffror som emellertid är<br>mycket osäkra. Den information som finns i<br>budgetutfallen pekar på en starkare utveckling av<br>den statliga konsumtionen i år. Mot bakgrund av<br>denna motstridiga information bedöms den stat-<br>liga konsumtionen vara oförändrad i år och öka<br>med 0,5 % nästa år.</p>
<p>De kommunala konsumtionsutgifterna steg<br>med 2,0 % mellan 1998 och 1999. Bedömningen<br>av hur kommunsektorns konsumtionsutgifter<br>utvecklas har gjorts utifrån det ekonomiska ut-<br>rymme som är tillgängligt under förutsättning att<br>respektive delsektor skall klara balanskravet.<br>Prognosen för kommunsektorns konsumtions-<br>utgifter innevarande år har jämfört med progno-<br>sen i vårpropositionen dragits ned från 1,3 % till<br>0,7 %, till följd av det oväntat låga nationalräken-<br>skapsutfallet för första halvåret i år. Om över-<br>föringen av Svenska kyrkan från kommunsek-<br>torn till hushållens ideella organisationer beaktas<br>blir utvecklingstakten i år -1,9 %. Den gynn-<br>samma utvecklingen av skatteinkomster och<br>statsbidrag skapar utrymme för fortsatt tillväxt<br>av kommunsektorns konsumtionsutgifter vid<br>oförändrade skattesatser, även om tillväxten har<br>förskjutits framåt i prognosen jämfört med i vår-<br>propositionen. I nuvarande prognos bedöms de<br>kommunala konsumtionsutgifterna växa med ca<br>1 % per år i volym 2001-2003, jämfört med ca<br>0,5 % per år för samma period i vårpropositio-<br>nen.</p>
<p>Tillväxtens och sparandets sammansättning<br>Tillväxten i den svenska ekonomin är i år både<br>hög och välbalanserad, med positiva tillväxtbi-<br>drag från alla försörjningsbalansens komponen-<br>ter (se tabell 1.5). I förhållande till 1999 har bi-<br>draget från nettoexporten ökat med 0,5</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>procentenheter, vilket framför allt avspeglar den<br>breda konjunkturuppgången inom exportindust-<br>rin. Bidraget från hushållens konsumtionsutgif-<br>ter uppgår i år liksom i fjol till drygt 2 procen-<br>tenheter. Detta är med historiska mått mätt<br>mycket höga bidrag.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.5 Bidrag till BNP-tillväxt 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentenheter</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens<br>konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta brutto-<br>investeringar</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto utrikeshandel</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bidragen för år 2000 redovisas exklusive effekten av att Svenska kyrkan<br>fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Vad gäller investeringarna minskar bidraget suc-<br>cessivt. Som framgår av tabell 1.6 växer dock in-<br>vesteringarna under hela perioden snabbare än<br>BNP. Det finansiella sparandet, vilket i stort<br>överensstämmer med bytesbalansens saldo, be-<br>döms stärkas ytterligare eftersom växande han-<br>delsbalansöverskott och sjunkande underskott i<br>kapitalavkastningen mer än väl kompenserar för<br>tjänstenettots svaga utveckling. Detta innebär att<br>det finansiella sparandet ökar från 1,6 % år 1999<br>till 2,6 % i år och 3,6 % nästa år. I tabell 1.6 har<br>hela den beräkningstekniska överföringen år<br>2002 och 2003 lagts på hushållen och därmed<br>stärkt hushållssparandet. I motsvarande grad har<br>sparandet i den offentliga sektorn försvagats.</p>
<p>Tabell 1.6 Sparandets sammansättning</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>17,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Efter beräkningsteknisk överföring</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Arbetsmarknaden</p>
<p>Sysselsättningsutvecklingen under det första<br>halvåret i år har varit mycket positiv och över-<br>träffat de förväntningar som låg till grund för<br>prognosen i vårpropositionen. Sysselsättningen<br>beräknas i år öka med 2 % och nästa år med</p>
<p>1,3 %. Detta innebär att den reguljära sysselsätt-<br>ningsgraden för personer mellan 20 och 64 år,<br>som enligt regeringens mål skall uppgå till 80 %<br>2004, beräknas stiga från 75,9 % år 1999 till<br>77,7% år 2001.</p>
<p>De flesta indikatorer tyder på en fortsatt god<br>sysselsättningsutveckling. Efterfrågan i ekono-<br>min väntas bli stark i år och nästa år. Sysselsätt-<br>ningsuppgången är särskilt omfattande i den pri-<br>vata tjänstesektorn där sysselsättningen under<br>2000 och 2001 sammantaget bedöms stiga med<br>drygt 6,5% eller ca 110 000 personer. Antalet<br>nyanmälda lediga platser, som historiskt sett va-<br>rit en bra sysselsättningsindikator, tyder på att<br>sysselsättningen fortsätter att öka.</p>
<p>Det finns emellertid också ett antal tecken på<br>att arbetsmarknadsläget håller att på att bli mer<br>ansträngt. Antalet kvarstående lediga platser har<br>stigit i förhållande till de nyanmälda platserna,<br>vilket är ett tecken på att det har blivit svårare för<br>arbetsgivarna att rekrytera personal. Även om<br>sysselsättningen stigit i de flesta län är de regio-<br>nala obalanserna ändå betydande. I storstadsre-<br>gionerna begränsar en begynnande arbetskrafts-<br>och bostadsbrist expansionsmöjligheterna. I oli-<br>ka enkäter framkommer att bristen på högskole-<br>utbildade, personer med branschspecifik kom-<br>petens, sjuksköterskor, läkare samt lärare växer.<br>De tilltagande rekryteringsproblemen måste<br>dock ses i ljuset av att bristtalen i utgångsläget i<br>många fall är relativt låga. Det skärpta resursläget<br>förväntas dock innebära att sysselsättningstill-<br>växten bromsas upp något nästa år.</p>
<p>Den förutsedda sysselsättningsuppgången för<br>även med sig ett ökat arbetskraftsutbud. Upp-<br>gången i arbetskraftsutbudet motverkas delvis av<br>att antalet platser vid universitet och högskolor<br>planeras öka med 19 000 i år och ytterligare<br>16 000 nästa år. Den öppna arbetslösheten för-<br>väntas därmed minska från 5,6 % år 1999 till</p>
<p>4,6 % i år och 3,8 % nästa år.</p>
<p>Åren 2002 och 2003, då det s.k. produktions-<br>gapet antas vara slutet, sker en successiv ned-<br>trappning av antalet platser i kunskapslyftet och<br>antalet personer i arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram, vilket ökar arbetskraftsutbudet. En del av<br>de personer som annars skulle omfattas av kun-<br>skapslyftet eller arbetsmarknadspolitiska pro-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>gram kommer att finna sysselsättning. Andra<br>kommer, åtminstone på kort sikt, att vara öppet<br>arbetslösa eller utanför arbetskraften. Nedtrapp-<br>ningarna kommer därför att leda till en något<br>högre sysselsättningstillväxt, och därmed också<br>en högre BNP-tillväxt än den långsiktiga tillväx-<br>takten på 2 %, samt på kort sikt även till en nå-<br>got högre öppen arbetslöshet.</p>
<p>Den offentliga sektoms finanser</p>
<p>De offentliga finanserna utvecklas starkare än<br>vad som beräknades i vårpropositionen. I år<br>väntas den offentliga sektorns finansiella sparan-<br>de uppgå till 71 miljarder kronor eller 3,4 % av<br>BNP. Det är nära en fördubbling av överskottet<br>jämfört med 1999.</p>
<p>År 2001 beräknas det finansiella sparandet öka<br>till 76 miljarder kronor eller 3,5 % av BNP. Spa-<br>randet dras dock tillfälligt upp med ca 8 miljarder<br>kronor, eller 0,4 % av BNP, till följd av skatt på<br>återbetalda pensionsmedel från försäkringsbola-<br>get SPP. Samtidigt leder de föreslagna sänkning-<br>arna av inkomstskatterna till ett skattebortfall på<br>15 miljarder kronor eller 0,7 % av BNP jämfört<br>med årets gällande regler. Därtill kommer sänk-<br>ningen av fastighetsskattesatsen och höjningen<br>av fribeloppet i förmögenhetsskatten som före-<br>slås i syfte att undvika det ökade skatteuttag som<br>annars skulle ha blivit fallet när frysningen av<br>taxeringsvärdena upphör 2001. Sammantaget<br>sjunker skatteinkomsterna som andel av BNP till<br>knappt 51 % nästa år. Även utgiftskvoten väntas<br>minska. Detta dels till följd av den starka BNP-<br>tillväxten i sig, dels till följd av att tillväxten även<br>leder till att utgifterna för bl.a. arbetslösheten<br>minskar. Den låga inflationen medför dessutom<br>att den nominella ökningen av pensioner och<br>andra indexreglerade utgifter begränsas. Rän-<br>teutgifterna minskar till följd av att statsskulden<br>sjunker. Även inkomsterna av räntor och utdel-<br>ningar faller eftersom de finansiella tillgångarna<br>minskar, genom överföringar från AP-fonden till<br>staten.</p>
<p>Kalkylerna för åren 2002 och 2003 ger fortsatt<br>starka offentliga finanser, med överskott i det fi-<br>nansiella sparandet på 3,3 % resp. 3,6 % som an-<br>del av BNP. Beräkningen av statsskulden och<br>ränteutgifter bygger emellertid på det målsatta<br>överskottet på 2 % av BNP.</p>
<p>Tabell 1.7 De offentliga finanserna</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>56,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>före överföring</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td colspan="4">
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>efter överföring</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-<br>skuld efter överföring</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>48,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fördelningen av sparandet mellan staten och ål-<br>derspensionssystemet påverkas under perioden<br>av den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet. När infasningen är<br>slutförd år 2003 beräknas sparandet i pensions-<br>systemet, dvs. AP-fonden och premiepensions-<br>systemet, uppgå till ca 3 % av BNP, medan sta-<br>tens finansiella sparande (efter den<br>beräkningstekniska överföringen) visar ett un-<br>derskott på ca 1 % av BNP. Detta är en följd av<br>att pensionsreformen innebär en mycket stor<br>omfördelning av sparandet från staten till ålder-<br>spensionssystemet. Mer än hela det finansiella<br>överskottsmålet för den samlade offentliga sek-<br>torn används för att bygga upp pensionsfonderna<br>inför den belastning som väntar i framtiden.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-<br>ema uppgick vid utgången av 1999 till drygt<br>65 % av BNP. Som andel av BNP har den kon-<br>soliderade skulden sjunkit sedan 1995.1 år mins-<br>kar skulden även nominellt med ca 75 miljarder<br>kronor och väntas understiga 60 % av BNP, vil-<br>ket är referensvärdet inom EU. Den kraftiga<br>minskningen beror till stor del på att försäljning-<br>ar av statens aktieinnehav används till amortering<br>av statsskulden.</p>
<p>Nettoskulden, som är nettot av den offentliga<br>sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-<br>der, sjunker till följd av de finansiella överskotten<br>och de värdeförändringar som sker på tillgångar<br>och skulder. Nästa år beräknas nettoskulden<br>vändas till en positiv finansiell ställning. Det in-<br>nebär att den offentliga sektorns finansiella till-<br>gångar överstiger skulderna.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>2 Internationell utveckling</h2>
<p>Världsekonomin bedöms utvecklas mycket po-<br>sitivt under prognosperioden. Sammantaget för-<br>utses den globala BNP-tillväxten uppgå till 4,5 %<br>i år och ca 4 % nästa år.</p>
<p>Inte sedan i slutet av 1980-talet har utsikterna<br>för en lika stark ekonomisk tillväxt varit så gynn-<br>samma. Den globala tillväxten förväntas dess-<br>utom vara fördelad på i stort sett samtliga regio-<br>ner och länder i världen.</p>
<p>Under större delen av 1990-talet har den ame-<br>rikanska ekonomin varit en viktig drivkraft för<br>tillväxten i världsekonomin. Framöver förutses<br>emellertid EU-området, men även Asien och<br>Latinamerika, ge ett mer påtagligt bidrag till den<br>globala tillväxten. Detta samtidigt som tillväxten<br>i den amerikanska ekonomin väntas mattas något<br>jämfört med de senaste åren. Utvecklingen av<br>den japanska ekonomin är emellertid fortsatt<br>osäker och någon kraftfull återhämtning emotses<br>inte.</p>
<p>tagande produktivitetstillväxt. Under prognos-<br>perioden förutses även EU-området kunna upp-<br>visa en god arbetsmarknadsutveckling kombine-<br>rat med fortsatt låg inflation.</p>
<p>Som en följd av den starka efterfrågan i om-<br>världen förutses efterfrågan på bearbetade varor<br>utvecklas mycket gynnsamt under prognosperi-<br>oden. Sammantaget väntas marknadstillväxten på<br>svenska exportmarknader öka från 5,5 % förra<br>året till ca 10 % i år, för att uppgå till ca 8,5 %<br>2001.</p>
<p>Till osäkerhetsmomenten under prognosperi-<br>oden kan bl.a. hänföras risken för att en stark<br>tillväxt i flera regioner eller länder kan leda till en<br>alltför kraftig efterfrågan och därmed stigande<br>inflation. En annan riskfaktor är den fortsatta ut-<br>vecklingen av oljepriset där svängningarna under<br>innevarande år varit mycket kraftiga. För en mer<br>detaljerad diskussion om oljepriset och dess ef-<br>fekter, se fördjupningsrutan i slutet av detta ka-<br>pitel. Ytterligare en risk är eventuella spridnings-<br>effekter av en kraftig avmattning i den<br>amerikanska ekonomin.</p>
<p>Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-21.png" style="width:175pt;height:127pt;"/>
<p>Viktiga faktorer bakom de gynnsamma utsikter-<br>na för världsekonomin är de positiva makroeko-<br>nomiska förutsättningarna i form av låg inflation<br>och låga räntor samt tydligt förbättrade offentli-<br>ga finanser.</p>
<p>Andra, mindre tydliga, men minst lika viktiga<br>förklaringar till den goda utvecklingen är de för-<br>ändringar av ekonomiernas funktionssätt som<br>genomförts i flertalet länder under det senaste<br>decenniet, bl.a. ökad frihandel och bättre funge-<br>rande arbets-, varu-, kapital- och tjänstemarkna-<br>der. Resultaten av dessa förändringar har tidigare<br>främst kunnat observeras i Förenta staterna bl.a.<br>i form av en kraftig sysselsättningstillväxt under<br>1990-talet, men under senare år också av en till-</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Europa</p>
<p>Euroområdet</p>
<p>Tillväxtutsikterna i euroområdet under de kom-<br>mande åren är mycket goda. BNP-tillväxten för-<br>utses bli starkare än den varit någon gång under<br>det senaste decenniet och väntas drivas av både<br>en stabil inhemsk efterfrågan och en stark export<br>till omvärlden. Till skillnad från högkonjunktu-<br>ren i slutet på 1980-talet och i början av 1990-<br>talet är de makroekonomiska förhållandena i dag<br>mer gynnsamma med låg inflation, låga räntor<br>och mer balanserade offentliga finanser. Detta i<br>kombination med reformer på arbets-, varu-, ka-<br>pital- och tjänstemarknaderna utgör en god<br>grund för en mer stabil och hållbar ekonomisk<br>tillväxt framöver.</p>
<p>Industrikonjunkturen har utvecklats mycket<br>starkt under det första halvåret i år. Framåtblick-<br>ande indikatorer tyder emellertid på en något<br>lägre ökningstakt i industriproduktionen fram-<br>över. Samtidigt ligger hushållens förtroende på<br>historiskt höga nivåer.</p>
<p>De gynnsamma ekonomiska utsikterna inne-<br>bär att BNP-tillväxten förutses uppgå till 3,5 % i<br>år och 3,3 % nästa år. Hushållens konsumtion<br>bedöms utvecklas fortsatt starkt under de kom-<br>mande åren till följd av stigande sysselsättning</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>och ökade reala disponibelinkomster. Likaså<br>väntas investeringarna vara en viktig drivkraft<br>bakom tillväxten, bl.a. tack vare de låga räntorna.<br>Samtidigt förutses nettoexporten ge ett tydligt<br>positivt bidrag till BNP-tillväxten i år som ett re-<br>sultat av dels den svaga euron, dels den starka<br>efterfrågan i omvärlden.</p>
<p>Den något lägre tillväxten nästa år kan förkla-<br>ras av eftersläpande effekter av ECBts räntehöj-<br>ningar samt effekterna på den inhemska efterfrå-<br>gan av det stigande oljepriset. Därutöver väntas<br>nettoexportens positiva bidrag till tillväxten avta<br>nästa år till följd av en något svagare efterfrågan<br>från omvärlden och en antagen appreciering av<br>euron.</p>
<p>Skillnaderna i tillväxt mellan de enskilda eu-<br>roländema förutses också minska under pro-<br>gnosperioden till följd av att den ekonomiska<br>aktiviteten tilltar i Tyskland och Italien.</p>
<p>Styrräntan i euroområdet antas uppgå till 5 % i<br>slutet av prognosperioden. Samtidigt antas euron<br>förstärkas. Detta innebär sammantaget en åt-<br>stramning av de monetära förhållandena, vilket<br>dämpar tillväxten under främst nästa år. Finans-<br>politiken bedöms gradvis bli mer expansiv som<br>en följd av planerade skattesänkningar i flera eu-<br>roländer, bl. a. Tyskland och Frankrike.</p>
<p>Arbetsmarknaden förutses utvecklas starkt<br>med en hög sysselsättningstillväxt på ca 1,5 %<br>både i år och nästa år. Samtidigt förutses arbets-<br>lösheten falla till drygt 9 % i år och drygt 8 %<br>nästa år. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan<br>enskilda länder. Sysselsättningstillväxten i Frank-<br>rike väntas uppnå historiskt höga 2-2,5 % de<br>kommande åren, medan den i Tyskland knappast<br>torde överstiga 1 %.</p>
<p>Inflationen i euroområdet har ökat under det<br>första halvåret i år och inflationstakten uppgick i<br>juli till 2,4 %. Å andra sidan har kärninflationen<br>hittills varit dämpad. Uppgången i inflationstak-<br>ten kan framförallt förklaras av det stigande olje-<br>priset, men även av eftersläpande effekter av eu-<br>rons tidigare försvagning. Inflationstakten<br>förutses i år överstiga 2 %, men därefter avta till<br>knappt 2 % under nästa år, bl.a. som följd av den<br>antagna apprecieringen av euron och effekterna<br>av de genomförda såväl som antagna räntehöj-<br>ningarna.</p>
<p>Riskerna i prognosen är balanserade. En snabb<br>förbättring på arbetsmarknaden, en relativt ex-<br>pansiv finanspolitik och fortsatt höga eller sti-<br>gande oljepriser kan leda till stigande inflation.<br>Detta skulle kunna leda till att ECB stramar åt<br>penningpolitiken mer än vad som nu antagits,</p>
<p>vilket i sin tur skulle få en ytterligare dämpande<br>inverkan på tillväxten än vad som nu förutses.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet i</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Procentuell förändring, där annat ej anges</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Bruttonationalprodukt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Arbetslöshet, procent av arbetskrafter?</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bearbetade varor</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> HIKP för EU och KPI för Förenta staterna.</p>
<p><sup>2</sup> ILO-definition för EU och nationell definition för Förenta staterna.<br>Källor: OECD och Finansdepartementet</p>
<p>Storbritannien</p>
<p>Den brittiska ekonomin har fortsatt att expande-<br>ra och är nu inne på sitt åttonde år av hög eko-<br>nomisk tillväxt. Hushållens konsumtion fortsät-<br>ter att utgöra den viktigaste drivkraften bakom<br>tillväxten. Ett stigande inflationstryck, bl.a. till<br>följd av stigande lönekostnader orsakade av den<br>strama situationen på arbetsmarknaden, i kom-<br>bination med en något expansiv finanspolitik,<br>antas dock leda till en fortsatt åtstramning av<br>penningpolitiken. Detta bedöms dämpa den in-<br>hemska efterfrågan. BNP-tillväxten förutses<br>uppgå till 3,0 % i år för att därefter avta till ca</p>
<p>2,5 % nästa år.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Norge</p>
<p>Efter att ha mattats tydligt förra året finns nu<br>tecken på att aktiviteten i den norska ekonomin<br>åter tagit fart. Under detta år och nästa år förut-<br>ses återhämtningen framför allt drivas av en ök-<br>ning av hushållens konsumtion. Däremot för-<br>väntas investeringarna i oljesektorn, som sjönk<br>kraftigt under förra året till följd av det då låga<br>oljepriset, fortsätta att minska i år och därmed<br>verka hämmande för den ekonomiska utveck-<br>lingen. Sammantaget väntas BNP-tillväxten upp-<br>gå till knappt 3 % både i år och nästa år.</p>
<p>Danmark</p>
<p>Den inhemska efterfrågan i Danmark förutses<br>under året fortsätta att utvecklas svagt dels på<br>grund av effekterna av den finanspolitiska åt-<br>stramning som inleddes under 1998, dels på<br>grund av ett högre ränteläge. Till följd av en sva-<br>gare dansk krona och en starkare internationell<br>konjunktur förväntas nettoexporten stå för mer-<br>parten av bidraget till BNP-tillväxten i år. Under<br>nästa år förutses dock den inhemska efterfrågan<br>utvecklas något starkare. BNP-tillväxten väntas<br>uppgå till drygt 2 % i år och knappt 2,5 % nästa<br>år.</p>
<p>scher med verksamhet relaterad till informa-<br>tionsteknik. Den ökade produktiviteten har ock-<br>så inverkat dämpande på prisutvecklingen.<br>Inflationen har visserligen stigit under det första<br>halvåret i år, men är mot bakgrund av den höga<br>ekonomiska aktiviteten anmärkningsvärt måttlig.<br>Under de senaste månaderna har dock tecknen<br>på ett allmänt ökat inflationstryck i den ameri-<br>kanska ekonomin blivit allt tydligare, bl.a. på ar-<br>betsmarknaden och i de tidigare produktionsle-<br>den. Arbetskraftskostnaderna har också ökat<br>påtagligt under det första halvåret i år.</p>
<p>Diagram 2.2 Arbetskraftskostnader i Förenta staterna</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-22.png" style="width:173pt;height:98pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00</p>
<p>Källa: US Department of Labor</p>
<p>2.2 Förenta staterna</p>
<p>Den amerikanska ekonomin är nu inne på sitt<br>nionde år av stabil och hög ekonomisk tillväxt.<br>BNP-tillväxten har t.o.m. accelererat under det<br>första halvåret och förutses i år uppgå till 5,0 %,<br>vilket är den högsta tillväxttakten på 15 år. Lik-<br>som tidigare har hushållens konsumtion utgjort<br>den främsta drivkraften bakom tillväxten. Hus-<br>hållens höga konsumtionsbenägenhet tar sig bl.a.<br>uttryck i ett lågt privat finansiellt sparande och<br>ett stort bytesbalansunderskott motsvarande<br>drygt 4 % av BNP. En viktig förklaring till den<br>starka utvecklingen i hushållens konsumtion<br>torde vara att sysselsättningen har ökat i snabb<br>takt. Arbetslösheten har samtidigt minskat och<br>har sedan i oktober 1999 pendlat kring 4 %, vil-<br>ket är den lägsta nivån på trettio år.</p>
<p>Den starka utvecklingen i Förenta staterna har<br>under senare år i allt högre grad drivits av en<br>snabb ökning av produktiviteten. Detta har<br>stärkt förväntningarna om framtida vinster och<br>därigenom tillsammans med den starka inhemska<br>och internationella efterfrågan bidragit till en<br>fortsatt hög investeringstakt, inte minst i bran-</p>
<p>Det stigande inflationstrycket har bidragit till att<br>den amerikanska centralbanken gradvis höjt styr-<br>räntan till 6,5 %. Det finns nu tecken på att den<br>högre räntenivån tillsammans med den mer<br>måttliga aktieprisutvecklingen börjat inverka<br>dämpande på hushållens konsumtion. Framför-<br>allt har konsumtionen av varaktiga varor dämpats<br>påtagligt, samtidigt som bostadsmarknaden<br>mattats.</p>
<p>Högre marknadsräntor, en mer dämpad aktie-<br>prisutveckling och ett högre oljepris väntas<br>framöver leda till en fortsatt avmattning i hus-<br>hållens konsumtion. Samtidigt väntas investe-<br>ringarna utvecklas svagare. Den dämpade inves-<br>teringstillväxten förklaras, utöver den<br>penningpolitiska åtstramningen, av stigande ar-<br>betskraftskostnader tillsammans med det för-<br>hållandevis låga kapacitetsutnyttjandet i indust-<br>rin, samt en allmän dämpning av den<br>ekonomiska aktiviteten. Samtidigt väntas netto-<br>exporten nästa år ge ett minskat, men fortsatt<br>negativt bidrag till tillväxten. Sammantaget för-<br>utses avmattningen i den inhemska efterfrågan<br>under nästa år leda till att den amerikanska eko-<br>nomin ”mjuklandar”, vilket innebär att BNP-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>tillväxten väntas falla tillbaka till 3 % samtidigt<br>som inflationstakten dämpas. Denna anpassning<br>antas också kunna ske utan kraftiga styrränte-<br>höjningar från den amerikanska centralbanken.</p>
<p>De flesta bedömare har under senare år kon-<br>sekvent underskattat styrkan i den amerikanska<br>ekonomin och det är svårt att bedöma omfatt-<br>ningen av, och tidpunkten för, en eventuell av-<br>mattning. En bestående eller långvarig föränd-<br>ring på ekonomins utbudssida skulle kunna<br>medföra en gynnsammare utveckling än pro-<br>gnostiserat. En av de mest centrala frågorna i<br>detta sammanhang är huruvida de senaste årens<br>starka produktivitetstillväxt, vilket bl.a. bidragit<br>till det dämpade inflationstrycket, utgör ett<br>trendbrott eller inte.</p>
<p>utgöras av kraftigt stigande arbetskraftskostna-<br>der till följd av den ansträngda situationen på ar-<br>betsmarknaden. Det kan inte heller uteslutas att<br>den gynnsamma produktivitetsutvecklingen, ge-<br>nom att driva upp vinstförväntningarna och ak-<br>tiepriserna, på kort sikt bidrar till en fortsatt till-<br>växt av den inhemska efterfrågan som överstiger<br>ekonomins potential.</p>
<p>Diagram 2.3 Produktivitetsutvecklingen i Förenta staterna</p>
<p>Index: 1992 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-23.png" style="width:174pt;height:119pt;"/>
<p>Även om osäkerheten kring den förbättrade ut-<br>vecklingen i Förenta staterna är stor så talar de<br>senaste årens gynnsamma utveckling för att den<br>långsiktiga produktivitetstillväxten ökat något.<br>Som framgår av diagram 2.3 har produktivi-<br>tetstillväxten accelererat sedan 1995. Det är dock<br>svårt att på ett entydigt sätt avgöra hur detta<br>kommer att påverka utvecklingen framöver, men<br>det kan inte uteslutas att en fortsatt stark ut-<br>veckling av produktiviteten och en högre poten-<br>tiell BNP-tillväxt leder till att den amerikanska<br>ekonomin växer snabbare än prognostiserat, utan<br>att inflationen accelererar.</p>
<p>En utebliven konjunkturavmattning skulle å<br>andra sidan öka risken för kraftigare styrränte-<br>höjningar än vad som nu antas, vilket skulle kun-<br>na bidra till ett svagare konjunkturförlopp under<br>framför allt nästa år. Detta utgör, i kombination<br>med det stora bytesbalansunderskottet, den star-<br>ka dollarn samt de högt värderade aktierna en<br>betydande osäkerhetsfaktor. Den största enskil-<br>da risken i detta sammanhang torde emellertid</p>
<p>2.3 Utvecklingen i Asien och<br>Latinamerika</p>
<p>Japan</p>
<p>Tillväxten i Japan har under hela 1990-talet varit<br>svag, vilket bl. a. resulterat i stora budgetunder-<br>skott, en snabbt växande statsskuld, rekordhög<br>arbetslöshet och flera år med deflation. De fi-<br>nanspolitiska stimulanspaket som hittills pre-<br>senterats har ännu inte lyckats bidra till att skapa<br>varaktigt positiva effekter på tillväxten.</p>
<p>Det finns nu emellertid tecken på att en åter-<br>hämtning är på väg. BNP väntas under pro-<br>gnosperioden bli högre än under de senaste åren<br>även om någon kraftig uppgång inte förutses. De<br>underliggande problemen bedöms ännu vara sto-<br>ra, vilket håller tillbaka tillväxten. Sammantaget<br>väntas BNP växa med 1,2 % i år och 1,4 % år<br>2001.</p>
<p>Utfallen för första halvåret bekräftar en fort-<br>satt positiv utveckling inom företagssektorn med<br>stark industriproduktion, ökade investeringar<br>och stigande vinster. Drivande för produktionen<br>är den starka exportutvecklingen, framför allt till<br>övriga Asien. Den ljusare bilden bekräftas i den<br>senaste kvartalsvisa Tankan-rapporten som visar<br>att företagens framtidsförväntningar fortsätter<br>att förbättras.</p>
<p>Den ökade ekonomiska aktiviteten märks<br>emellertid inte lika tydligt i de inhemska delarna<br>av ekonomin. Någon varaktig återhämtning av<br>hushållens efterfrågan kan ännu inte skönjas.<br>Hämmande för konsumtionsbenägenheten är<br>den fortsatt höga arbetslösheten samt den däm-<br>pade utvecklingen av hushållens inkomster. Den<br>rekordhöga arbetslösheten är bl.a. ett resultat av<br>omstruktureringar inom företagssektorn. Ar-<br>betslösheten väntas vara fortsatt hög under de<br>närmaste åren då rationaliseringsprocessen i fö-<br>retagen väntas fortgå. I den senaste Tankan-<br>rapporten framkom att en stor andel av före-<br>tagsledarna uppger att de har ett fortsatt stort<br>överskott på arbetskraft.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Vad gäller finanspolitiken har regeringen sig-<br>nalerat att ytterligare stimulanspaket inte kan<br>uteslutas om återhämtningen inte visar sig själv-<br>bärande mot slutet av året. Centralbanken, som<br>sedan februari 1999 fört en nollräntepolitik i<br>syfte att stimulera ekonomin, beslutade i augusti<br>att höja dagslåneräntan till 0,25 %. Det finns<br>dock ännu inte några tydliga tecken på att defla-<br>tionen skall upphöra. Deflationen förutses fort-<br>sätta under innevarande år medan en svag upp-<br>gång i priserna väntas år 2001.</p>
<p>Återhämtningen är således fortfarande bräck-<br>lig och flera risker föreligger. Till riskerna hör<br>bl. a. den snabbt växande statsskulden som i år<br>beräknas bli större än i något annat land i<br>OECD-området och ett budgetunderskott på<br>6-7 % av BNP.</p>
<p>Övriga Asien</p>
<p>Efter en stark återhämtning under förra året<br>väntas tillväxten förstärkas ytterligare i år. Åter-<br>hämtningen, som hittills i huvudsak varit export-<br>driven, väntas framöver bli bredare och mer ba-<br>lanserad. I flertalet asiatiska länder förväntas en<br>stark inhemsk efterfrågan driva tillväxten samti-<br>digt som nettoexportens bidrag avtar något. In-<br>flationen antas utvecklas måttligt i regionen<br>framöver och därigenom lämna utrymme för en<br>fortsatt lätt penningpolitik. Omstruktureringen<br>av finans- och företagssektorn fortskrider, men<br>utgör alltjämt en risk på nedåtsidan. BNP-<br>tillväxten för regionen som helhet väntas bli ca</p>
<p>6,5 % i år och drygt 6 % nästa år.</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>I Latinamerika befinner sig länderna i olika<br>konjunkturfaser. Den inhemska efterfrågan för-<br>väntas framöver ge ett större bidrag till tillväxten,<br>som hittills varit tydligt exportdriven. För Latin-<br>amerika är riskerna i prognosen framförallt<br>kopplade till den amerikanska ekonomin och<br>eventuella följdverkningar på de finansiella<br>marknaderna med påföljande höjda räntor. Un-<br>der innevarande år väntas alla länder uppvisa en<br>positiv tillväxttakt och för regionen som helhet<br>väntas tillväxten i år uppgå till 4 %, för att öka<br>något nästa år.</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen och<br>de baltiska länderna</p>
<p>Ryssland</p>
<p>Den ryska ekonomin återhämtade sig under<br>1999 och växte med drygt 3 %. Utsikterna för de<br>närmaste åren är goda, samtidigt är dock osäker-<br>heten stor. Till stöd för fortsatt expansion talar<br>regeringens ambitiösa reformprogram som skall<br>främja tillväxten genom bl.a. en skattereform,<br>privatiseringar, avregleringar och ett förbättrat<br>investeringsklimat. Tillväxten förutses uppgå till<br>6 % i år och 5 % nästa år. Utsikterna kan snabbt<br>förändras i händelse av kraftigt sjunkande ener-<br>gipriser.</p>
<p>Polen</p>
<p>Trots en dämpande effekt på konjunkturen till<br>följd av den ryska krisen växte ekonomin i Polen<br>med ca 4 % under 1999. Nedgången motverka-<br>des bl.a. av en stabil inhemsk efterfrågan och ett<br>fortsatt starkt inflöde av utländska direktinveste-<br>ringar. Med stöd av den goda europeiska kon-<br>junkturen och en ambitiös reformpolitik bedöms<br>den polska BNP-tillväxten uppgå till ca 5 % både<br>i år och nästa år. På risksidan finns bl.a. det stora<br>bytesbalansunderskottet.</p>
<p>De baltiska länderna</p>
<p>Ekonomierna i Estland, Lettland och Litauen är<br>alla i en återhämtnings fas efter den ryska krisen.<br>Lettland uppvisade som enda baltiskt land en po-<br>sitiv BNP-tillväxt under 1999, men det är i Est-<br>land som återhämtningen torde vara mest robust.<br>Tillväxten i de baltiska länderna väntas samman-<br>taget uppgå till ca 3,5 % i år och ca 4,5 % nästa<br>år.</p>
<p>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten</p>
<p>Den starka internationella konjunkturen i om-<br>världen innebär att förutsättningarna för svensk<br>export förbättrats. Världsmarknadstillväxten,<br>som utgör ett handelsviktat genomsnitt av im-<br>porttillväxten för bearbetade varor på Sveriges<br>avsättningsmarknader, bedöms öka från 5,5 %<br>1999 till 10,1 % i år, för att därefter avta till 8,6 %<br>2001.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>01 jepri sutveckl i ngen</p>
<p>Efter det betydande prisfallet på olja i efterdy-<br>ningarna av Asienkrisen har oljepriset stigit<br>mycket kraftigt. Från ca 10 dollar per fat i början<br>av 1999 har oljepriset stigit till över 30 dollar per<br>fat.</p>
<p>Prisökningen har flera förklaringar. Som en<br>följd av den minskade efterfrågan på olja efter<br>Asienkrisen och den finansiella krisen i slutet av<br>1998 drog OPEC-länderna och övriga oljepro-<br>ducenter ned sin produktion påtagligt. Trots<br>återhämtningen i den globala tillväxten under<br>andra halvåret 1999 och under det första halvåret<br>i år, som avsevärt ökade efterfrågan på olja, an-<br>passades inte produktionen fullt ut. Först under<br>innevarande år har produktionen överskridit de<br>nivåer som rådde under t.ex. 1998. Denna ut-<br>veckling kan också förklaras av att produk-<br>tionskapaciteten i flertalet OPEC-länder i<br>dagsläget inte räcker till. I praktiken är det enbart<br>Saudiarabien som snabbt och påtagligt kan öka<br>sin produktion. Därutöver råder osäkerhet om<br>vilka möjligheter oljeproducenterna utanför<br>OPEC har att öka produktionen.</p>
<p>Samtidigt som utbudet varit begränsat växer<br>nu, för första gången på mer än ett decennium, i<br>praktiken alla regioner i världsekonomin snabbt<br>samtidigt. Den tydliga återhämtningen i den glo-<br>bala tillväxten har inneburit att efterfrågan på olja<br>ökat kraftigt. Särskilt stark har efterfrågan varit i<br>Förenta staterna.</p>
<p>Sammantaget har således kombinationen av<br>ett lågt utbud av olja och en fortsatt stark efter-<br>frågan i världen medfört att världsmarknadspri-<br>set på olja stigit till nivåer som inte noterats se-<br>dan i slutet av 1990 i samband med Irak- och<br>Kuwaitkrisen.</p>
<p>Den snabba oljeprisstegringen utgör en osä-<br>kerhetsfaktor för bedömningen av världsekono-<br>min framöver. Oljeprisstegringens effekter kan<br>inte enbart hänföras till prisstegringen i sig, utan<br>även till den stora volatiliteten i prisutvecklingen.</p>
<p>Till en början kunde effekterna av det stigande<br>oljepriset framför allt observeras i snabbt stigan-<br>de importpriser. Med viss eftersläpning bör olje-<br>prisökningar därefter slå igenom gradvis i form<br>av högre priser på produkter där olja är en viktig</p>
<p>insatsvara. Det stigande oljepriset har också fått<br>mer tydligt genomslag i t.ex. producentpriserna<br>under våren. Under våren har oljeprisstegringen<br>vidare påverkat konsumentpriserna. I t.ex. eu-<br>roområdet uppgick inflationstakten (enligt det<br>harmoniserade KPI) i juli till 2,4 %. Den under-<br>liggande inflationstakten, dvs. rensat för effek-<br>terna av förändringar i energi- och livsmedelspri-<br>ser, uppgick samtidigt till ca 1,3 %. Skillnaden<br>mellan dessa båda mått förklaras till största delen<br>av energiprisökningstakten som på årsbasis upp-<br>gick till 14 % i juli. Trots att energipriserna stigit<br>kraftigt har inflationsförväntningarna varit fort-<br>satt låga.</p>
<p>Ett stigande oljepris kan få flera effekter med<br>olika tidsfördröjning. Den direkta effekten är en<br>höjning av prisnivån. Om en sådan höjning blir<br>betydande riskerar detta på kort sikt att dämpa<br>den inhemska efterfrågan, genom att t.ex. reallö-<br>ner och vinster i företag utvecklas svagare. Lika<br>betydelsefullt för effekterna på ekonomin är<br>emellertid om också inflationsförväntningar och<br>inflationstakten på längre sikt påverkas. I sådana<br>fall kan det bli nödvändigt med en åtstramning<br>av den ekonomiska politiken, framför allt pen-<br>ningpolitiken.</p>
<p>De negativa effekterna av det högre oljepriset<br>dämpas emellertid av att oljeberoendet minskat<br>påtagligt jämfört med t.ex. 1970-talet. En annan<br>faktor som bidrar till att de negativa effekterna<br>blir mindre är att oljepriset i reala termer, trots<br>uppgången, inte ligger på någon hög nivå i ett<br>historiskt perspektiv. I t.ex. Förenta staterna är<br>det reala priset idag endast ungefär en tredjedel<br>av vad det var vid oljekrisen 1979-80.</p>
<p>I prognosen förväntas den inhemska efterfrå-<br>gan dämpas något till följd av det höga priset på<br>olja. Skulle oljepriset fortsätta vara högt eller sti-<br>ga ytterligare skulle detta, allt annat lika, innebära<br>en svagare BNP-tillväxt och en högre inflation i<br>både Sverige och omvärlden än vad som nu för-<br>utses.</p>
<p>I prognosen antas världsmarknadspriset på<br>olja (Brent) uppgå till 26 dollar per fat i slutet av<br>detta år och till 24 dollar per fat i slutet av 2001.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>3 Kapitalmarknaderna</h2>
<p>3.1 Förenta staterna</p>
<p>Den starka globala ekonomiska tillväxten har<br>hittills kunnat kombineras med ett lågt interna-<br>tionellt inflationstryck. Den ökade internatio-<br>nella konkurrensen, avregleringar på flera mark-<br>nader, den tydligare inriktningen av den samlade<br>ekonomiska politiken på prisstabilitet och en<br>mer balanserad utveckling för de offentliga fi-<br>nanserna är faktorer som har skapat förutsätt-<br>ningar för historiskt låga räntenivåer.</p>
<p>De globala obligationsräntorna steg kraftigt<br>under 1999, då centralbankerna i så gott som alla<br>industriländer lade om penningpolitiken i mind-<br>re expansiv riktning. Styrräntehöjningarna har<br>fortsatt under innevarande år samtidigt som en<br>nedgång i långräntorna har ägt rum. Mot bak-<br>grund av bl.a. allt fler tecken på ekonomisk upp-<br>bromsning i Förenta staterna har 10-årsräntan<br>sjunkit med ca 0,75 procentenheter sedan års-<br>skiftet. Den amerikanska centralbanken, Federal<br>Reserve, antas höja styrräntan till 6,75 % i slutet<br>av detta år och sedan stegvis lätta på penningpo-<br>litiken. Den europeiska centralbanken, ECB,<br>väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 pro-<br>centenheter i år och lika mycket under 2001.</p>
<p>Aktieprisutvecklingen har dämpats under året<br>i både Förenta staterna och globalt. Speciellt tek-<br>nologisektom fick vidkännas en tydlig priskorri-<br>gering under våren. Därefter har utvecklingen<br>varit relativt stabil. Euron har försvagats ytterli-<br>gare mot dollarn och i handelsvägda termer. In-<br>tresset hos internationella placerare att investera i<br>amerikanska tillgångar har varit fortsatt stort.<br>Euron bedöms ha potential att stärkas mot dol-<br>larn. I slutet av året antas kursen vara 0,95 dollar<br>per euro.</p>
<p>I Sverige har penningpolitiken blivit mindre<br>expansiv i takt med att den starkare tillväxten<br>gradvis har lett till ett ökat utnyttjande av de le-<br>diga resurserna i ekonomin. Reporäntan uppgår<br>för närvarande till 3,75 %. De långa räntorna har<br>fallit under året och i maj och juni var den svens-<br>ka 10-årsräntan t.o.m. lägre än den tyska. Riks-<br>banken antas höja räntan till 4,25 % under detta<br>år och med ytterligare 0,5 procentenheter under<br>nästa år. Kronan har under det senaste året<br>stärkts mot euron, försvagats mot dollarn och<br>utvecklats relativt stabilt mot det handelsvägda<br>TCW-indexet. Kronan bedöms kunna stärkas<br>mot TCW, till 119 på lång sikt, och utvecklas re-<br>lativt stabilt mot euron.</p>
<p>Förenta staternas ekonomi har fortsatt att ut-<br>vecklas mycket starkt. Stigande realräntor och<br>ökade inflationsförväntningar bidrog till att de<br>långa marknadsräntorna steg kraftigt under 1999.</p>
<p>Diagram 3.1 10-åriga räntor i Förenta staterna, Tyskland<br>[och Sverige</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-24.png" style="width:173pt;height:102pt;"/>
<p>kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Den amerikanska statistik som har presenterats<br>de senaste månaderna har i viss mån indikerat att<br>den ekonomiska tillväxten är på väg att mattas,<br>men den är fortfarande hög. Inflationsriskerna<br>från bl.a. den strama arbetsmarknaden tycks del-<br>vis motverkas av fortsatt ökning i produktivi-<br>tetstillväxten. Marknaden har omvärderat risker-<br>na med den starka efterfrågetillväxten.<br>Förutsättningarna för en gradvis inbromsning i<br>den amerikanska ekonomin förefaller vara större<br>nu än tidigare. Den stramare penningpolitiken<br>tillsammans med en mer dämpad utveckling på<br>aktiebörserna kan ha bidragit till detta. Federal<br>Reserve har höjt styrräntan med sammantaget<br>1,75 procentenheter under 1999 och 2000, senast<br>i maj med 0,5 procentenheter.</p>
<p>Synen på penningpolitiken har tydligt ändrats<br>jämfört med senvåren. Då förväntades den ame-<br>rikanska centralbanken höja räntan förhållande-<br>vis kraftigt för att motverka inflationsriskerna i<br>ekonomin. Nu indikerar marknadsräntorna i<br>stort sett en oförändrad styrränta för det kom-<br>mande året.</p>
<p>Avmattningssignalerna och det minskade ut-<br>budet på statspapper, vilket hänger samman med<br>de starka statsfinanserna, har bidragit till lägre<br>statsobligationsräntor under året. I maj bröts<br>även den trendmässiga ränteuppgången på före-<br>tagsobligationer. Sedan dess har kreditspreaden,<br>dvs. ränteskillnaden mellan t.ex. företags- och<br>statsobligationer, minskat något. Minskningen</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>har dock skett från historiskt höga nivåer. Kre-<br>ditspreaden kan på goda grunder antas vara en<br>bra indikator på hur marknadsaktörerna uppfat-<br>tar konjunkturläget, bl.a. eftersom den privata<br>kreditefterfrågan kan förväntas bero på kon-<br>junkturens utveckling.</p>
<p>Punkter</p>
<p>Diagram 3.2 Kreditspread Förenta staterna</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-25.png" style="width:163pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Diagram 3.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna och</p>
<p>Sverige____________________________________________</p>
<p>Index 1999-01-04 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-26.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Omvärldens beredvillighet att finansiera det re-<br>kordstora och växande amerikanska bytesbalan-<br>sunderskottet har medfört en kraftig apprecie-<br>ring av dollarn under de senaste åren. I<br>handelsvägda termer har dollarn stärkts med<br>drygt 10 % sedan årsskiftet. Intresset för att in-<br>vestera i den s.k. nya ekonomin tycks vara fort-<br>satt starkt. Detta indikeras av aktuell statistik<br>som visar på ett kapitalflöde i form av direktin-<br>vesteringar i och köp av portfölj aktier i Förenta<br>staterna. Cykliska faktorer som den historiskt<br>höga tillväxten i Förenta staterna och den stra-<br>mare penningpolitiken har tillsammans med<br>strukturella faktorer som t.ex. den höga ameri-<br>kanska produktivitetstillväxten bidragit till den<br>starkare dollarn. Korrigeringen på den ameri-<br>kanska teknologidominerade Nasdaqbörsen un-<br>der våren kunde inte bryta trenden.</p>
<p>Nasdaqbörsen har haft en dramatisk utveck-<br>ling under det senaste året. Efter en kraftig upp-<br>gång med början under fjärde kvartalet förra året<br>följde en tydlig korrigering under våren av de<br>högt värderade teknologiaktierna. Nasdaqbörsen<br>sjönk då med ca 35 % under loppet av några<br>veckor. Sedan dess har utvecklingen stabiliserats.<br>New York-börsen, enligt t.ex. index som Dow<br>Jones och Wilshire 5000, har haft en jämnare ut-<br>veckling. Nuvarande nivåer på såväl Nasdaqbör-<br>sen som Dow Jones-index är i stort sett desam-<br>ma som vid årsskiftet.</p>
<p>3.2 Euroområdet</p>
<p>1 euroområdet har tillväxten tagit ordentlig fart.<br>Inflationen har successivt stigit det senaste året<br>och vid några tillfällen passerat ECB:s tak på</p>
<p>2 %. De monetära förhållandena har varit expan-<br>siva, med bl.a. en hög penningmängds- och kre-<br>dittillväxt och en försvagad euro både nominellt<br>och realt. Penningmängden har fortsatt att öka<br>snabbare än ECB:s referensvärde på 4,5 %. Mot<br>bakgrund av denna utveckling har ECB höjt<br>räntan med sammantaget 2 procentenheter det<br>senaste året - i huvudsak har höjningarna ägt<br>rum under 2000. Marknadsräntorna indikerar att<br>centralbanken väntas höja styrräntan ytterligare<br>framöver. De långa räntorna har sjunkit något<br>under året. Nedgången har dock inte varit lika<br>tydlig som i Förenta staterna. Ränteskillnaden<br>mellan euroområdet och Förenta staterna på 10-<br>åriga statspapper har minskat väsentligt. Det nu-<br>varande räntegapet är ca 0,5 procentenheter.</p>
<p>Euron har fortsatt att försvagas under året.<br>Sedan starten har euron tappat ca en fjärdedel av<br>sitt värde gentemot dollarn och har under augu-<br>sti och i början av september legat kring 0,90<br>dollar per euro. Handelsvägt har euron försva-<br>gats med knappt 20 % såväl nominellt som realt<br>sedan den introducerades. Det finns flera fun-<br>damentala förklaringar till eurons svaghet, speci-<br>ellt mot dollarn, varav några berörts ovan. Statis-<br>tik från ECB visar på ett omfattande<br>kapitalutflöde i form av direkt- och portföljin-<br>vesteringar under första halvåret i år. Mycket ta-<br>lar för en långsiktig appreciering av euron fram-<br>över, men osäkerheten är stor i fråga om hur<br>mycket.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 3.4 Dollar mot euro</p>
<p>USD/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-27.png" style="width:174pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>3.3 Japan</p>
<p>dagsläget fortfarande finns lediga resurser i eko-<br>nomin, fallande priser till följd av avregleringar<br>och en ökad internationell priskonkurrens. Trots<br>den starka konjunkturen har de svenska<br>långräntorna fallit under året.</p>
<p>Penningpolitiken har lagts om i mindre expan-<br>siv riktning under det gångna året. Riksbanken<br>har höjt reporäntan med sammantaget 0,85 pro-<br>centenheter till 3,75 % med hänvisning till bl.a.<br>den starka konjunkturuppgången och ett gradvis<br>stigande pristryck. Den senaste höjningen ge-<br>nomfördes i februari i år. I den senaste infla-<br>tionsrapporten räknade Riksbanken med att den<br>underliggande inflationen kommer att under-<br>skrida 2 % under större delen av prognosperio-<br>den och att inflationsmålet uppfylls på två års<br>sikt.</p>
<p>Penningpolitiken i Japan har varit inriktad på att<br>hålla de korta räntorna så låga som möjligt för att<br>motverka risken för ett ökande deflationstryck<br>och hindra en försämring av den ekonomiska ut-<br>vecklingen. I augusti beslöt centralbanken att<br>höja styrräntan till 0,25 % och därmed övergavs<br>den 18 månader gamla s.k. nollräntepolitiken.<br>Penningpolitiken i Japan kan fortfarande be-<br>tecknas som expansiv. Ytterligare måttliga styr-<br>räntehöjningar är diskonterade i marknadsrän-<br>torna. Den japanska valutan har under de senaste<br>två åren stärkts trendmässigt mot både euron<br>och dollarn. Apprecieringen uppgår till ca 40 %<br>mot euron och ca 25 % mot dollarn. Yenens kurs<br>mot dollarn har dock stabiliserats något det se-<br>naste året då den fluktuerat mellan 100 och 110<br>yen per dollar.</p>
<p>Diagram 3.5 10-årig räntedifferens mot Tyskland</p>
<p>Punkter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-28.png" style="width:173pt;height:118pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>3.4 Sverige</p>
<p>Svensk ekonomi uppvisar hög tillväxt med sti-<br>gande sysselsättning och fallande arbetslöshet.<br>Hushållens förväntningar om den framtida ut-<br>vecklingen både för den egna ekonomin och lan-<br>dets ekonomi är mycket positiva. Ännu råder<br>ingen generell kapacitetsbrist, även om det på<br>vissa håll finns tecken på ett mer ansträngt re-<br>sursutnyttjande. Inflationen är fortsatt låg och<br>inflationsförväntningarna ligger, även om de har<br>stigit, i linje med Riksbankens inflationsmål på<br>två års sikt. De gynnsamma inflationsutsikterna<br>och de måttliga räntenivåerna speglar ett stort<br>förtroende för prisstabilitetspolitiken, att det i</p>
<p>Saneringen av statsfinanserna och förtroendet<br>för låginflationspolitiken har bidragit till att ga-<br>pet mellan svenska och tyska obligationsräntor,<br>som för fem år sedan var drygt 4 procentenheter,<br>gradvis har raderats ut. I dag finns ingen tydlig<br>inflations- eller riskpremie på svenska räntebä-<br>rande tillgångar. Vårens delutförsäljning av Telia<br>medförde att Riksgäldskontoret kunde genom-<br>föra omfattande återköp av obligationer. Sam-<br>manlagt köpte kontoret statspapper för 30 mil-<br>jarder kronor under maj och juni. Under<br>återköpsperioden sjönk svenska obligationsrän-<br>tor under de tyska. Under augusti och september<br>har den svenska 10-årsräntan legat knappt en ti-<br>ondels procentenhet över den tyska. Det finns<br>goda utsikter för fortsatt låga långräntor.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 3.6 Kronans växelkurs gentemot euron och ett<br>vägt genomsnitt av valutor____________________________</p>
<p>TCW1992-11-18 =100 SEK/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-29.png" style="width:162pt;height:111pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>lation med kronans utveckling. Under 1999 och<br>första halvan av 2000 gav detta mått ett inflöde<br>på 83 respektive 91 miljarder kronor.</p>
<p>Kronan har sedan början av 1999 gradvis stärkts<br>mot euron, försvagats mot dollarn och utvecklats<br>relativt stabilt mot TCW. Kronförstärkningen<br>gentemot euron uppgår under denna period till<br>drygt 10%. Den senaste månaden har en euro<br>kostat omkring 8,40 kronor och TCW-index har<br>flukturerat kring 124.1 samband med Teliautför-<br>säljningen stärktes kronan under försommaren<br>temporärt till 8,10 mot euron och 120 mot<br>TCW. Bakgrunden till kronans appreciering mot<br>euron är sannolikt en kombination av relativt<br>gynnsamma tillväxtutsikter, ett lågt infla-<br>tionstryck, bytesbalansöverskott och ett intresse<br>hos internationella placerare att investera i svens-<br>ka tillgångar, speciellt inom branscher med verk-<br>samhet relaterade till informationsteknik. Ett<br>uttryck för det senare har varit en viss känslighet<br>hos kronan för svängningar på Stockholmsbör-<br>sen.</p>
<p>Det finns en viss korrelation mellan utveck-<br>lingen på Stockholmsbörsen och den teknologi-<br>dominerade amerikanska Nasdaqbörsen. Stock-<br>holmsbörsen steg kraftigt under hösten förra<br>året och föll under våren. Efter vårens kursjuste-<br>ring har utvecklingen stabiliserats. Generalindex<br>har stigit ca 5 % sedan årsskiftet.</p>
<p>Bytesbalansen visade överskott såväl 1999 som<br>första halvåret 2000. Saldot för bytesbalansen<br>och kapitaltransfereringarna motsvaras defini-<br>tionsmässigt av den finansiella balansens saldo så<br>att betalningsbalansen som helhet summerar till<br>noll. Valutautflödet till följd av direkt- och<br>portföljinvesteringar var relativt stort under<br>1999. Till största delen beror dessa flöden på fu-<br>sionen mellan Astra och Zeneca samt Fords köp<br>av Volvo Personvagnar. Summan av bytesbalans,<br>kapitaltransfereringar, direkta investeringar och<br>portföljaktier har historiskt uppvisat viss korre-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flöden, miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>19,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-28,3</p></td><td>
<p>-36,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar</p></td><td>
<p>336,4<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-61,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar</p></td><td>
<p>-295,0<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-65,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande värdepapper</p></td><td>
<p>-11,0</p></td><td>
<p>-195,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 svenska kronor</p></td><td>
<p>46,7</p></td><td>
<p>-108,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 utländsk valuta</p></td><td>
<p>-57,7</p></td><td>
<p>-87,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-283,9</p></td><td>
<p>130,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska</p></td><td>
<p>-32,8</p></td><td>
<p>136,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska</p></td><td>
<p>-251,1</p></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt kapital</p></td><td>
<p>-53,5</p></td><td>
<p>75,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens förändring</p></td><td>
<p>-16,7</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>13,9</p></td></tr>
</table>
<p>‘T.o.m. juni</p>
<p><sup>2</sup> Merparten härrör från affärerna mellan Astra och Zeneca respektive Ford och<br>Volvo Personvagnar.</p>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<p>3.5 Ränte- och valutakursantaganden</p>
<p>Den amerikanska centralbanken bedöms kunna<br>avstå från ytterligare kraftiga räntehöjningar. Fe-<br>deral Reserve antas höja räntan med ytterligare<br>0,25 procentenheter, till 6,75 % i slutet av detta<br>år och därefter stegvis lätta på penningpolitiken i<br>takt med den förutsedda avmattningen i ekono-<br>min. 10-årsräntan väntas uppgå till 6 % i slutet av<br>året och sedan sjunka något under nästa år.</p>
<p>Den starkare tillväxten i euroområdet, ett sti-<br>gande inflationstryck och fortsatt expansiva mo-<br>netära förhållanden väntas bidra till räntehöj-<br>ningar i euroområdet. ECB antas höja räntan<br>med ytterligare 0,25 procentenheter detta år och<br>lika mycket nästa år. De långa euroräntorna<br>väntas ligga strax över dagens nivåer i slutet av<br>året. 10-årsräntan antas då vara 5,3 %. Den förut-<br>sedda stabiliseringen av de amerikanska räntorna<br>antas ha en modererande effekt på euroräntorna<br>framöver.</p>
<p>Euron bedöms vara långsiktigt undervärderad<br>och ha potential att stärkas mot dollarn mot bak-<br>grund av bl.a. den förutsedda avmattningen i</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Förenta staterna och ett krympande tillväxt- och<br>räntegap mellan regionerna. I slutet av detta år<br>antas eurons kurs mot dollarn vara 0,95. Därefter<br>förutses en fortsatt euroförstärkning.</p>
<p>Det starka förtroendet för låginflationspoliti-<br>ken, återhållsamma löneökningar och den lägre<br>inflationsbenägenheten bedöms bidra till fortsatt<br>låga räntor. Den starka svenska tillväxten och ett<br>gradvis ökat utnyttjande av de lediga resurserna<br>motiverar en mindre expansiv penningpolitik<br>framöver. Riksbanken antas höja styrräntan med<br>0,5 procentenheter under hösten, till 4,25 %, och<br>med ytterligare 0,5 procentenheter nästa år. I det<br>medelsiktiga perspektivet antas reporäntan ligga<br>på 4,5 %. Detta är förenligt med en kort real-<br>ränta på 2-3 % och inflationsförväntningar i linje<br>med Riksbankens inflationsmål. Långräntorna<br>förväntas ligga kvar kring rådande nivåer under<br>resten av året. I slutet av detta år väntas 10-<br>årsräntan uppgå till 5,4 %. Räntegapet mot<br>Tyskland väntas ligga kring 0,1 procentenheter i<br>slutet av året och 0,2 procentenheter i slutet av<br>nästa år.</p>
<p>Förtroendet för svensk ekonomi tillsammans<br>med en i utgångsläget undervärderad krona antas<br>bidra till att kronan stärks till 119 i termer av<br>TCW i det medelsiktiga perspektivet. Kronan<br>bedöms utvecklas förhållandevis stabilt gentemot<br>euron de kommande åren. I slutet av året antas<br>kursen ligga kring 8,40 och på sikt kring 8,60.<br>Apprecieringen mot TCW väntas främst komma<br>till stånd via dollarns depreciering mot euron.<br>Mot bakgrund av den underliggande styrkan i<br>den amerikanska ekonomin förutses dock denna<br>depreciering bli något mindre än vad som förut-<br>sattes i vårpropositionen.</p>
<p>Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden</p>
<p>Värde vid respektive års slut</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-månadersränta</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årsränta</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-årsränta</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-årsdiff. SEK-DEM</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-mån. DEM EURIBOR</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>119</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/USD</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/EUR</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>4 Utrikeshandeln</h2>
<p>Den internationella efterfrågan på svenska ex-<br>portvaror förutses vara mycket god under hela<br>prognosperioden. Förra årets exporttillväxt på<br>drygt 5 % var till större delen hänförlig till en<br>mycket expansiv utveckling inom teleproduktin-<br>dustrin. Framöver beräknas även traditionella<br>och mer konjunkturkänsliga branscher gynnas av<br>den starka globala tillväxten. Den fördelaktiga<br>produktinriktningen samt ett i utgångsläget<br>gynnsamt relativprisläge bidrar till att exportin-<br>dustrin fortsätter att öka sin andel av världs-<br>marknaden för bearbetade varor. Den totala va-<br>ruexporten beräknas stiga med 10,7% i år och<br>med 7,9 % nästa år. På sikt innebär antagandet<br>om en successiv appreciering av kronan att kon-<br>kurrenskraften försämras något. Svensk export<br>förutses då öka långsammare än den internatio-<br>nella efterfrågan.</p>
<p>Under 1999 mattades importtillväxten av, vil-<br>ket kan innebära att varuimporten återgick till att<br>följa en mer långsiktig utvecklingsbana efter den<br>starka ökningen 1997 och 1998. Tillväxten för<br>import av varor beräknas ta fart framöver då<br>hushållens konsumtion och export utvecklas väl.<br>Varuimporten förväntas öka med 9 % i år och<br>med 7,4 % nästa år.</p>
<p>Trots den relativt svaga exportutvecklingen<br>var varuhandelns bidrag till BNP-tillväxten posi-<br>tivt förra året. I år stiger bidraget till 1,2 procen-<br>tenheter till följd av den starka internationella<br>efterfrågan, för att nästa år uppgå till 0,8 pro-<br>centenheter. Utrikeshandelns totala bidrag blir<br>dock lägre eftersom handeln med tjänster ger ett<br>negativt tillväxtbidrag på 0,3 respektive 0,2 pro-<br>centenheter under prognosåren.</p>
<p>Bytesbalansen beräknas visa överskott som<br>successivt stiger från 2,6 % av BNP i år till 4,2 %<br>år 2003. Den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande bidrar i hög grad till de fortsatta överskot-<br>ten, som är en förutsättning för att utlandsskul-<br>den skall minska.</p>
<p>4.1 Varuexport</p>
<p>Under förra året var efterfrågan på flertalet<br>svenska exportvaror betydligt svagare än under<br>1998. Industrikonjunkturen var dämpad i ett<br>flertal länder på den viktiga europamarknaden,<br>något som drabbade traditionell svensk verk-<br>stads- och basindustri hårt. Exporten av telepro-</p>
<p>dukter fortsatte emellertid att utvecklas mycket<br>starkt och bidrog med 4 procentenheter av den<br>totala varuexporttillväxten på 5,2 %. Telepro-<br>dukter har under den senaste tioårsperioden ökat<br>sin andel av varuexporten från ca 5 % till ca<br>15%. Särskilt snabbt har sektorn expanderat un-<br>der senare hälften av 1990-talet. Eftersom tele-<br>produktexporten främst utgörs av stora leveran-<br>ser av mobila system till enstaka länder bidrog<br>branschens dominans förra året till att exportut-<br>vecklingen skilde sig åt mellan olika marknader.<br>Exporten ökade bl.a. kraftigt till länder som För-<br>enta staterna, Spanien och Japan, dit också leve-<br>ranserna av teleprodukter steg markant.</p>
<p>För detta och nästa år är utsikterna för en<br>starkare och bredare internationell efterfrågeut-<br>veckling betydligt ljusare, både avseende länder<br>och varugrupper. I Europa beräknas tillväxtskill-<br>naderna mellan länderna minska i samband med<br>att konjunkturen stärks i flera av Sveriges större<br>handelsländer som t.ex. Tyskland. Det är framför<br>allt en vändning i industri- och exportkonjunk-<br>turen som bidrar till uppgången i euroområdet. I<br>Asien och Latinamerika väntas istället den tidiga-<br>re exportledda tillväxten i högre grad drivas av<br>den inhemska efterfrågan. Utvecklingen i För-<br>enta staterna fortsätter att vara stark även om en<br>viss avmattning förutses framöver. I Japan har<br>importtillväxten ökat snabbt trots att någon tyd-<br>lig återhämtning ännu inte har kommit till stånd.<br>Av Sveriges större handelsländer är det i stort<br>sett endast Norge och Danmark, vilka tillsam-<br>mans står för drygt 13 % av svensk varuexport,<br>som väntas uppvisa en svag efterfrågeutveckling.<br>Totalt sett beräknas världsmarknaden, dvs. im-<br>porten av bearbetade varor på svenska export-<br>marknader, öka med 10,1 % i år och med 8,6 %<br>nästa år. Det är en betydligt starkare efterfråge-<br>utveckling än förra året, då marknadstillväxten<br>beräknas ha uppgått till ca 5,5 %.</p>
<p>I stor utsträckning drivs den höga marknads-<br>tillväxten av en kraftigt ökande efterfrågan på in-<br>sats- och investeringsvaror i samband med att<br>industriproduktion och resursutnyttjande stiger i<br>omvärlden. Mot bakgrund av att dessa varor ut-<br>gör merparten av svensk export är förutsättning-<br>arna goda för en mycket stark svensk industri-<br>konjunktur under prognosåren. Till detta skall<br>läggas att Sverige jämfört med andra länder har<br>en stor andel teleprodukter i exporten. Efterfrå-<br>getillväxten i denna bransch väntas globalt sett<br>vara mycket hög även i fortsättningen.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster '</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p>
<p>2001 2002 2003</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell prisförändring</p>
<p>2001 2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>613</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteexport</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>568</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>468</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteimport</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p>^arugruppedn^äserä^^N^<sup>-</sup></p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Att svensk industri gynnas av den stärkta inter-<br>nationella efterfrågan och dess sammansättning<br>är redan tydligt i aktuell statistik över varuex-<br>porten och industrins orderingång. Enligt preli-<br>minära nationalräkenskaper ökade varuexporten<br>med 11,4% i årstakt första halvåret i år. Aven<br>om den positiva utvecklingen enligt utrikeshan-<br>delsstatistiken i stort sett gäller samtliga va-<br>rugrupper, har exportökningarna varit mest på-<br>tagliga för teleprodukter, vars export under de<br>första fem månaderna i år ökade med 28 % i lö-<br>pande priser jämfört med samma period förra<br>året. I konjunkturkänsliga branscher som mo-<br>torfordons-, skogs- och stålindustrierna, har till-<br>växten legat runt 20 %. Det kan vara värt att no-<br>tera att läkemedelsexporten, som förra året<br>bidrog väsentligt till exporttillväxten, t.o.m. föll.<br>Under samma period steg exportleveranserna till<br>Europa med 11 % i löpande priser, medan de<br>ökade med 31 % till Nordamerika och med 40 %<br>till Asien. Den asiatiska marknaden har därmed<br>åter börjat öka sin andel av svensk export efter en<br>svag utvecklingen under 1998 och inledningen av<br>1999 (se diagram 4.1). Det var framför allt övriga<br>bearbetade varor, såsom maskiner, som drabba-<br>des av efterfrågebortfallet under Asienkrisen.<br>Framöver väntas efterfrågan åter stärkas för des-<br>sa varugrupper, samtidigt som behovet av ut-<br>byggnad av infrastrukturen för telekommunika-<br>tion bedöms vara fortsatt stort.</p>
<p>Orderingången har enligt Statistiska central-<br>byrån ökat kraftigt till de flesta exportmarknader<br>under våren. Detta indikerar att varuexporten<br>kommer att fortsätta att utvecklas starkt under<br>det närmaste halvåret. Denna bild bekräftas i<br>Konjunkturinstitutets industribarometer för au-<br>gusti, där företagen uppgav att de både är nöjda<br>med orderstockarnas nivå och att de räknar med</p>
<p>en stigande orderingång under de närmaste må-<br>naderna.</p>
<p>Diagram 4.1 Svensk export till Asien</p>
<p>Ande! av tota! varuexport, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-30.png" style="width:173pt;height:118pt;"/>
<p>Med Asien avses här Filippinerna, Hongkong, Indien, Indonesien, Japan, Kina, Malaysia,<br>Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand. Tillsammans står dessa länder för ca 97% av<br>svensk varuexport till Asien exkl. Mellanöstern.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Exportindustrins konkurrenskraft är i utgångslä-<br>get god till följd av den sedan flera år svaga kro-<br>nan och en kostnadsutveckling i linje med om-<br>världens. Det internationella pristrycket är för<br>närvarande måttligt, men antas stiga i takt med<br>att världskonjunkturen stärks. Hittills i år visar<br>de svenska exportpriserna på en relativt kraftig<br>återhämtning av priserna för basindustripro-<br>dukter, medan prisutvecklingen på bearbetade<br>varor är betydligt svagare. Det är bl.a. telepro-<br>duktindustrin som till följd av en hög produkti-<br>vitetstillväxt och ett starkt konkurrenstryck i<br>branschen fortsätter att bidra till en dämpad total<br>exportprisutveckling.</p>
<p>Under prognosperioden antas kronan appre-<br>ciera. Ändå förutses de svenska priserna på bear-<br>betade varor endast stiga något snabbare än de</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>utländska, mätt i gemensam valuta. Till grund för<br>denna bedömning ligger dels de återhållsamma<br>prisförväntningar för de närmaste månaderna<br>som företagen uttrycker i industribarometern,<br>dels en förväntat svagare kostnadsutveckling än i<br>konkurrentländerna. Den marginella försäm-<br>ringen av relativpriserna medför inte entydigt att<br>konkurrenskraften försämras, eftersom Sverige i<br>förhållande till många andra länder har en stor<br>andel basindustriprodukter i exporten. Priserna<br>på dessa varor stiger påtagligt på världsmarkna-<br>den under prognosperioden.</p>
<p>Mot bakgrund av den fördelaktiga produktin-<br>riktningen och den i stort sett oförändrat goda<br>konkurrenskraften beräknas exportindustrin öka<br>sina marknadsandelar vad gäller bearbetade va-<br>ror, framför allt i år men även 2001 (se diagram<br>4.2). Höga orderstocksnivåer och stigande le-<br>veranstider i ett antal branscher kan dock innebä-<br>ra att priserna börjar stiga snabbare än förväntat.<br>En stor del av marknadsandelsvinsten uppstår till<br>följd av en fortsatt kraftig expansion av telepro-<br>duktexporten, som väntas bidra till knappt hälf-<br>ten av varuexporttillväxten. Utvecklingen i den-<br>na bransch är därmed en betydande<br>osäkerhetsfaktor i prognosen. Sammantaget för-<br>utses exporten av bearbetade varor stiga med</p>
<p>11,6 % i år och med 8,8 % nästa år. Därefter an-<br>tas en fortsatt förstärkning av kronan bidra till<br>att exporten av bearbetade varor växer något<br>långsammare än den internationella efterfrågan.</p>
<p>Diagram 4.2 Export av bearbetade varor</p>
<p>Index 1988 =100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-31.png" style="width:174pt;height:113pt;"/>
<p>Anm.: Med världsmarknad avses här importvolymen av bearbetade varor i<br>handelsländerna, viktat för varje lands andel av svensk export.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Råvaruexporten gynnas av den starka omvärlds-<br>konjunkturen under 2000 och 2001. I vissa ba-<br>sindustrier kan dock kapacitetsrestriktioner be-<br>gränsa tillväxtmöjligheterna något, framför allt<br>nästa år. Exporten av råvaror väntas därmed öka<br>med ca 4 % i år och med knappt 2 % nästa år.</p>
<p>4.2 Varuimport</p>
<p>Under 1999 ökade varuimporten med 4,4 %, vil-<br>ket var en betydligt svagare ökningstakt än 1997<br>och 1998. Historiskt sett har år med låg import-<br>tillväxt vanligtvis sammanfallit med år då im-<br>portinnehållsrika delar av försörjningsbalansen<br>som export, investeringar och hushållens kon-<br>sumtion utvecklats svagt. Därför ter sig förra<br>årets relativt låga utfall något förvånande givet<br>den starka utvecklingen för hushållens konsum-<br>tion och investeringarna, även om exporten ut-<br>vecklades svagt. De särskilda skatteregler som<br>infördes 1998 och som möjliggjort förmånliga<br>erbjudanden om personaldatorer från företag till<br>anställda ledde 1998 till en kraftig ökning av im-<br>porten av datorer. Under 1999 föll denna import<br>betydligt. Sannolikt innebär den något lägre till-<br>växttakten för varuimporten 1999 att den åter-<br>gick till att följa en mer långsiktig utvecklingsba-<br>na efter de starka åren 1997 och 1998. I ett<br>långsiktigt perspektiv ökar varuimportens andel<br>av BNP kontinuerligt till följd av globaliseringen<br>och handelsspecialiseringen.</p>
<p>Anpassningen till den långsiktiga utvecklings-<br>banan beräknas vara avslutad och under inled-<br>ningen av innevarande år har varuimporten ökat<br>betydligt i förhållande till samma period föregå-<br>ende år. Dessutom har ökningstakten för de im-<br>portinnehållsrika delarna av efterfrågan tilltagit.<br>Det är importen av verkstadsvaror som ökat<br>mest, och elektronikvaror och datorer står för en<br>stor del. Importtillväxten beräknas fortsätta ut-<br>vecklas starkt under återstoden av innevarande år<br>och nästa år när ökningstakten för de importin-<br>tensiva delarna av efterfrågan är hög. Konsum-<br>tionen av sällanköpsvaror, som har ett högt im-<br>portinnehåll, beräknas växa starkt i år och nästa<br>år. Under prognosperioden förutspås exporttill-<br>växten tillta och breddas till att omfatta de flesta<br>branscher. Maskininvesteringar väntas fortsätta<br>att öka i god takt, vilket är ytterligare ett tecken<br>på en ökad varuimport framöver. Dessutom<br>väntas de låga importprisema fortsätta att gynna<br>varuimporten. Importen av varor beräknas stiga<br>med 9,0 % år 2000 och med 7,4 % år 2001. I ett<br>medelfristigt perspektiv förväntas importen öka i<br>enlighet med den långsiktiga ökningstakten och<br>varuimporten ökar med knappt 6 % årligen.<br>Detta är i linje med hur export, investeringar och<br>hushållens konsumtionsutgifter utvecklas.</p>
<p>Importpriserna på energirelaterade produkter<br>steg kraftigt under föregående år och de har fort-<br>satt att öka under innevarande år. Stora prisök-</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>ningar på olja gör att importpriserna totalt sett<br>stiger och det blir dyrare att importera, samtidigt<br>som kostnadstrycket ökar. Framöver antas en<br>prisnedgång, där världsmarknadspriset på olja<br>(Brent) beräknas sjunka till 26 dollar per fat i<br>slutet av år 2000 och till 24 dollar per fat i slutet<br>av år 2001. Till följd av de låga prisnivåer som<br>rådde under första halvan av 1999 väntas oljepri-<br>serna som årsgenomsnitt stiga kraftigt i år, för att<br>falla under nästa år. Den förväntade nedgången i<br>oljepriset tillsammans med en försvagning av den<br>svenska kronan gentemot dollarn i år och en för-<br>stärkning nästa år, väntas medföra att importpri-<br>serna på energirelaterade produkter stiger kraf-<br>tigt i år och sjunker nästa år. Det föreligger<br>emellertid stor osäkerhet om hur oljepriset<br>kommer att utvecklas framöver och därmed hur<br>importprisema på energirelaterade produkter<br>förändras (se fördjupningsruta i kapitel 2).</p>
<p>De internationella priserna på varor har stigit<br>under början av innevarande år och väntas fort-<br>sätta att stiga i takt med att den internationella<br>konjunkturen stärks. Under inledningen av året<br>stärktes den svenska kronan och importpriserna<br>på varor, förutom energirelaterade varor, sjönk.<br>Under återstoden av innevarande år väntas kro-<br>nan appreciera. Sammantaget förväntas import-<br>priserna på varor öka svagt i år och sjunka nästa<br>år då en kraftigare appreciering väntas motverka<br>den internationella prisuppgången, vilket stimu-<br>lerar importtillväxten.</p>
<p>Transporttjänsterna har utvecklats svagt under<br>flera år. Framöver bedöms exporten av trans-<br>porter vara i stort sett oförändrad samtidigt som<br>importen stiger svagt. Transportpriserna antas<br>öka påtagligt i samband med att konjunkturen<br>fortsätter att stärkas. Prisutvecklingen för rese-<br>valuta och övriga tjänster är kopplad till inflation,<br>växelkursförändringar och löneökningar i Sverige<br>och i omvärlden.</p>
<p>4.4 Bytesbalansen</p>
<p>För sjätte året i rad var det finansiella sparandet i<br>Sverige 1999 positivt. Överskottet uppgick till</p>
<p>1,6 % av BNP. Bidragande orsaker till de senaste<br>årens starka bytesbalans är det positiva finansiella<br>sparandet i offentlig sektor och en kraftig ex-<br>porttillväxt till följd av en svag krona och en<br>framgångsrik teleproduktsektor. Hushållens<br>stärkta köpkraft och stigande bruttoinvesteringar<br>har ännu inte resulterat i importökningar kraftiga<br>nog att dämpa överskottet i handelsbalansen,<br>som i år väntas uppgå till nära 7 % av BNP.</p>
<p>4.3 Tjänstehandel</p>
<p>Sedan flera år ger tjänstehandeln med utlandet<br>ett negativt bidrag till BNP-tillväxten, något som<br>även väntas vara fallet under prognosåren. Bak-<br>om denna utveckling ligger framför allt en tillta-<br>gande import av resevaluta, en post som inte bara<br>inkluderar svenska resenärers utgifter i utlandet,<br>utan även privatpersoners direktimport av bilar<br>och postorderhandel, t.ex. över Internet. Ök-<br>ningen kan framför allt härledas till den kraftiga<br>förstärkningen av hushållens ekonomi efter kri-<br>sen i början av 1990-talet. Handeln med sådana<br>tjänster som marknadsföring, redovisning, för-<br>säkringar och finansiella tjänster bedöms öka re-<br>lativt snabbt på både export- och importsidan i<br>takt med att den ekonomiska aktiviteten tilltar<br>både i Sverige och i omvärlden. Utrikeshandeln<br>med dessa tjänster bör även stiga i samband med<br>ökad integration och teknologisk utveckling.</p>
<p>Tabell 4.2 Bytesbalansen</p>
<p>Miljarder kronor, där inget annat anges</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>142</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>184</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>% av BNP</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>704</p></td><td>
<p>793</p></td><td>
<p>857</p></td><td>
<p>908</p></td><td>
<p>964</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>574</p></td><td>
<p>651</p></td><td>
<p>687</p></td><td>
<p>724</p></td><td>
<p>767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>-27</p></td><td>
<p>-31</p></td><td>
<p>-35</p></td><td>
<p>-40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transporter</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-32</p></td><td>
<p>-34</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalavkastning</p></td><td>
<p>-27</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-27</p></td><td>
<p>-25</p></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>-56</p></td><td>
<p>-61</p></td><td>
<p>-59</p></td><td>
<p>-58</p></td><td>
<p>-57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta<br>investeringar</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande<br>transfereringar</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-32</p></td><td>
<p>-32</p></td><td>
<p>-33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapital-<br>transfereringar</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p>
<p>sparande <sup>1</sup></p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bytesbalansen redovisas enligt Riksbankens definition.</p>
<p><sup>1</sup> Procent av BNP. Finansiellt sparande utgörs av bytesbalansens och kapi-<br>taltransfereringarnas sammantagna saldo.</p>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Under prognosperioden beräknas bytesbalan-<br>sens överskott stiga ytterligare som andel av<br>BNP i samband med en fortsatt positiv utveck-<br>ling av handelsbalansen och kapitalavkastningen,<br>något som mer än väl kompenserar det stigande<br>underskottet i tjänstehandeln och i de transfere-<br>ringar till utlandet som främst består av EU-<br>avgift och bistånd.</p>
<p>Varu- och tjänstehandelns utveckling har dis-<br>kuterats i respektive avsnitt ovan. Nivåskillnaden<br>i handelsbalansen mellan 2000 och 2001 är bl.a.<br>betingad av att oljepriserna utvecklas i enlighet<br>med de antaganden som gjorts.</p>
<p>I samband med att såväl den svenska som den<br>internationella konjunkturen stärks förutses av-<br>kastningen öka både för svenska företag med<br>tillgångar utomlands och för utländska företag<br>med tillgångar i Sverige. Under antagandet att<br>vinsterna ökar ungefär lika snabbt inom som ut-<br>om landet stiger nettoavkastningen på direktin-<br>vesteringar under prognosperioden, eftersom<br>svenska tillgångar i utlandet är större än de ut-<br>ländska tillgångarna i Sverige.</p>
<p>Till följd av den positiva utvecklingen på<br>Stockholmsbörsen har det utländska ägandet av<br>svenska aktier stigit och den svenska nettoställ-<br>ningen gentemot utlandet försämrats. Detta på-<br>verkar i sin tur den komponent i bytesbalansen<br>som avser nettoutdelningen på aktier negativt.<br>Framöver väntas dock det fortsatt positiva finan-<br>siella sparandet i Sverige till viss del ske i form av<br>ett ökat innehav av portföljaktier utomlands. En<br>faktor som kan bidra till en sådan utveckling är<br>AP-fondernas målsättning att efter hand öka ex-<br>poneringen i utländska aktier. Utländska placera-<br>res innehav av svenska aktier väntas inte öka i<br>samma omfattning. Därmed förbättras avkast-<br>ningen på portfölj aktier marginellt under pro-<br>gnosperioden.</p>
<p>Räntenettots underskott väntas minska under<br>prognosperioden. En anledning till detta är att<br>det finansiella sparandet och delutförsäljningen<br>av Telia möjliggör en minskning av den räntebä-<br>rande utlandsskulden. Även kronans antagna<br>appreciering bidrar till avtagande räntebetalning-<br>ar i prognosen, medan de bedömningar som görs<br>avseende ränteutvecklingen i Sverige och i om-<br>världen verkar i motsatt riktning.</p>
<p>Bistånd till utvecklingsländer och nettobetal-<br>ningarna till EU, som registreras under löpande<br>transfereringar och kapitaltransfereringar, är bl.a.<br>kopplade till Sveriges bruttonationalinkomst,<br>BNL Till följd av den snabba tillväxten i svensk<br>ekonomi samt förbättringen av kapitalavkast-</p>
<p>ningen gentemot utlandet beräknas BNI i löpan-<br>de priser stiga med 5,3 % i år och med 5,8 %<br>nästa år. EU-avgiftens storlek påverkas dock<br>även ett antal andra faktorer, bl.a. momsbasen,<br>som stiger i takt med konsumtionsutgifterna,<br>och EU-budgetens utgiftsnivå. Nettobetalning-<br>arna till EU väntas uppgå till ca 12 miljarder i år<br>och till ca 13 miljarder nästa år.</p>
<p>Tabell 4.3 Bruttonationalinkomsten</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>2067</p></td><td>
<p>2183</p></td><td>
<p>2271</p></td><td>
<p>2365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primära</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>inkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-42</p></td><td>
<p>-36</p></td><td>
<p>-33</p></td><td>
<p>-28</p></td><td>
<p>-26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI</p></td><td>
<p>1930</p></td><td>
<p>2032</p></td><td>
<p>2150</p></td><td>
<p>2243</p></td><td>
<p>2339</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser kapitalavkastning, löner, subventioner och skatter, netto gentemot ut-<br>landet.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>5 Näringslivets produktion</h2>
<p>Näringslivets produktion steg kraftigt under<br>första halvåret i år. I jämförelse med första halv-<br>året 1999 var ökningen drygt 5 %. Produktions-<br>uppgången var bred och omfattade de flesta av<br>näringslivets sektorer.</p>
<p>För åren 2002 och 2003 görs ingen bedöm-<br>ning av konjunkturläget. Produktionstillväxten i<br>näringslivet baseras i stället på att fullt resursut-<br>nyttjande i ekonomin har uppnåtts. Produk-<br>tionsökningarna dämpas därmed jämfört med<br>åren innan och följer en mer trendmässig ök-<br>ningstakt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.1 Näringslivets produktion 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell volymförändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och skogsbruk</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas, värme</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och vattenverk</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fram till 2001 förväntas ett mycket starkt kon-<br>junkturläge inom näringslivet. Till följd av vissa<br>kapacitetsrestriktioner dämpas dock öknings-<br>takten något under nästa år. Trots detta beräknas<br>produktionstillväxten i näringslivet uppgå till<br>närmare 5 % båda prognosåren.</p>
<p>En tilltagande efterfrågan från de europeiska<br>marknaderna samt en fortsatt kraftig expansion i<br>teleproduktindustrin medför en stark och bred<br>konjunkturuppgång i industrin framöver. Den<br>inhemska efterfrågan väntas också bli betydande.</p>
<p>Konjunkturläget i den privata tjänstesektorn<br>bedöms också bli gynnsamt under större delen<br>av prognosperioden. Drivande för produktions-<br>utvecklingen i den privata tjänstesektorn är<br>framförallt den snabba tillväxten av hushållens<br>konsumtion. Produktionstillväxten i varuhan-<br>deln blir också betydande de närmaste åren. Den<br>starkaste tillväxten förväntas emellertid, liksom<br>under föregående år, ske i företagstjänstesektorn<br>som gynnas bl.a. av omfattande investeringar i<br>informationsteknologi, men också av en stigande<br>investeringsaktivitet i industrisektorn. I någon<br>mån bedöms begynnande flaskhalsar dämpa<br>tjänstesektorns produktionsutveckling under<br>nästa år.</p>
<p>Byggkonjunkturen blir stark framöver även<br>om uppgången främst koncentreras till stor-<br>stadsområdena. Ett kraftigt ökat bostadsbyggan-<br>de från en låg utgångsnivå och en hög utbygg-<br>nadstakt inom näringslivet väntas leda till<br>betydande produktionsökningar i denna sektor.</p>
<p>5.1 Industrin</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Nyckeltal för industrin 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad (ULC)</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 14 OECD-länder</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 14 OECD-länder, SEK</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>31,8</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Bruttoöverskottsandel avser bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdet<br>till faktorpris.</p>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Trots den svaga konjunkturen på några av Sveri-<br>ges viktigaste exportmarknader steg ändå in-<br>dustriproduktionen med drygt 4 % under förra<br>året, mätt som årsgenomsnitt. Det var framför<br>allt teleproduktindustrins fortsatta expansion<br>som låg bakom uppgången. Andra traditionellt<br>mer konjunkturkänsliga branscher utvecklades<br>svagt.</p>
<p>Produktion och produktivitet</p>
<p>Industrins konjunkturläge har förbättrats mar-<br>kant i år. Enligt nationalräkenskaperna steg in-<br>dustriproduktionen med 6,5 % under det första<br>halvåret i år. Under samma period ökade order-<br>ingången till industrin med hela 15 % jämfört<br>med motsvarande halvår 1999. Uppgången är<br>tydlig på såväl export- som hemmamarknaden<br>och orderläget har förbättrats avsevärt inom i<br>stort sett samtliga delar av industrisektorn.</p>
<p>Konjunkturförbättringen sammanhänger med<br>en förstärkning av det europeiska konjunkturlä-<br>get samtidigt som tillväxten i de tidigare kris-<br>drabbade ekonomierna i Asien har tagit fart. Den<br>industriledda konjunkturuppgången på EU-<br>marknaden bedöms gynna den svenska industrin<br>som i hög grad är specialiserad på investeringsva-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>ror. Stigande inhemska industriinvesteringar bi-<br>drar också till att produktionen växer snabbare<br>än förra året. Därtill väntas den cykliska basin-<br>dustrin utvecklas gynnsamt. Sammantaget be-<br>räknas industriproduktionen växa med knappt<br>7 % i år. Avgörande för den starka produktions-<br>ökningen är liksom under 1990-talets senare del<br>att den expansiva teleproduktindustrin fortsätter<br>att växa mycket snabbt.</p>
<p>Nästa år väntas efterfrågetillväxten på ex-<br>portmarknaderna avta något i förhållande till den<br>mycket höga ökningstakten i år. Med nu kända<br>investeringsplaner förutses produktionsökning-<br>arna i basindustrin begränsas av vissa kapacitets-<br>restriktioner. Produktionen av exportvaror vän-<br>tas därför öka något långsammare år 2001 än<br>under innevarande år. Samtidigt bedöms den in-<br>hemska konsumtionstillväxten också dämpas nå-<br>got, vilket sammantaget medför att industripro-<br>duktionen stiger med drygt 5 % nästa år.<br>Produktionsökningen i industrin i år och nästa år<br>ställer krav på betydligt större investeringsvoly-<br>mer framöver så att flaskhalsar undviks.</p>
<p>Industrins kapacitetsutnyttjande har enligt<br>Konjunkturinstitutets barometer stigit kraftigt<br>från slutet av förra året fram t.o.m. andra kvarta-<br>let i år. Denna statistik varierar dock mycket vil-<br>ket gör den svår att bedöma. Ett alternativt mått<br>på kapacitetsutnyttjandet utgör kapitalkvoten,<br>som bedöms falla ytterligare under prognosåren<br>trots en kraftig utbyggnad av kapitalstocken (se<br>kapitel 10). Detta innebär att resursutnyttjandet<br>förväntas vara högt under hela prognosperioden.</p>
<p>Under prognosåren förutses en mycket snabb<br>produktivitetstillväxt i industrin. Inledningsvis i<br>en konjunkturuppgång stiger alltid arbetspro-<br>duktiviteten när outnyttjade resurser tas i an-<br>språk. Inom exempelvis basindustrin kan pro-<br>duktionen öka kraftigt utan att företagen<br>behöver anställa fler. Den viktigaste förklaringen<br>till den gynnsamma produktivitetsutvecklingen<br>är dock att både produktions- och produktivi-<br>tetstillväxten i teleproduktindustrin bedöms bli<br>fortsatt mycket snabb.</p>
<p>Av diagram 5.1 framgår att teleproduktindust-<br>rins extrema produktivitetsförbättringar utgör<br>den viktigaste förklaringen till att produktivi-<br>tetstillväxten i industrisektorn under 1993-1999<br>var betydligt snabbare än under 1980-talet. Pro-<br>duktivitetstillväxten i teleproduktindustrin upp-<br>gick i genomsnitt till drygt 30 % per år mellan<br>1993 och 1999. Även om branschen nu har nått<br>en viss mognadsnivå bedöms effektiviseringarna i<br>sektorn bli stora även framöver. Dessutom bi-</p>
<p>drar den mycket höga produktivitetsnivån i tele-<br>produktindustrin till att produktiviteten inom<br>industrin som helhet kan öka med nära 5 % per<br>år under prognosperioden.</p>
<p>Diagram 5.1 Produktivitetstillväxt i industrin</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-32.png" style="width:171pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-33.png" style="width:173pt;height:102pt;"/>
<p>Den pågående strukturomvandlingen mot en<br>mer kunskapsintensiv industri inriktad på tele-<br>produkter, med dess positiva effekter på pro-<br>duktivitetstillväxten, är det tydligaste tecknet på<br>den s.k. nya ekonomin i Sverige. En liknande ut-<br>veckling har på senare år också skett i Förenta<br>Staterna med en snabb uppgång i industrins pro-<br>duktivitetstillväxt som en följd av en kraftig pro-<br>duktionsökning av varor relaterade till informa-<br>tionsteknologin.</p>
<p>Med en snabb produktivitetstillväxt i industrin<br>förväntas inte produktionsökningarna leda till<br>någon generell arbetskraftsbrist under prognos-<br>perioden. Det totala nyanställningsbehovet inom<br>industrin förväntas således bli måttligt framöver.<br>Bristen på kvalificerad arbetskraft har dock tillta-<br>git märkbart under det senaste året. För vissa<br>personalkategorier förutses därför ökade rekry-<br>teringsproblem framöver.</p>
<p>Konkurrenskraft och lönsamhet<br>Arbetskraftskostnaden per producerad enhet i<br>industrin har varit oförändrad de senaste åren i<br>både Sverige och i konkurrentländerna. Den glo-<br>bala överkapacitet som uppstod i samband med<br>Asienkrisen gav också upphov till en stark pris-<br>press, som ledde till omfattande rationaliseringar.<br>Historiskt låga löneökningar och en god pro-<br>duktivitetstillväxt har också inneburit mycket<br>måttliga prisökningar på industrivaror.</p>
<p>Svensk industris gynnsamma konkurrensläge,<br>som uppstod i samband med deprecieringen<br>hösten 1992, beräknas i stort bibehållas fram till</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>och med år 2001, trots att kronan antas stärkas<br>med knappt 3 % under perioden. En sådan ut-<br>veckling förutsätter dock att industrilönerna i<br>Sverige ökar med 3,5 % per år, vilket är ök-<br>ningstakten i konkurrentländerna, samt att pro-<br>duktivitetstillväxten blir något högre än i om-<br>världen. Med dessa utgångspunkter beräknas<br>arbetskostnaden per producerad enhet utvecklas<br>mer fördelaktigt i Sverige än i konkurrentländer-<br>na. Osäkerheten om produktivitetsutvecklingen i<br>vår omvärld är dock stor. Bedömningen att pro-<br>duktiviteten kan öka snabbare i Sverige vilar i<br>stor utsträckning på att svensk industri är mer<br>inriktad på produktion av nya varor inom elek-<br>troindustrin än vad industrisektorerna är i andra<br>länder.</p>
<p>Diagram 5.2 Industrins arbetskostnad per producerad<br>enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-34.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>i ett historiskt perspektiv är låg. Under nästa år<br>väntas däremot en lugnare ökningstakt för råva-<br>rupriserna. För råoljan förutses de för närvarande<br>mycket höga priserna falla och därmed närma sig<br>en långsiktig jämviktsnivå mot slutet av 2001.</p>
<p>Enligt den senaste konjunkturbarometern från<br>augusti aviserar de svenska industriföretagen<br>fortsatt återhållsamma prishöjningar. För indust-<br>rin som helhet beräknas produktpriserna sam-<br>manvägt stiga med drygt 3 % i år, vilket innebär<br>att de svenska industriföretagen höjer sina priser<br>i takt med konkurrenterna.</p>
<p>Insatsvarukostnaden i industrin väntas öka<br>med hela 4 % i år, vilket beror på kraftiga pris-<br>höjningar på råvaror och då särskilt petro-<br>leumprodukter. Begränsade löneökningar och en<br>fördelaktig produktivitetsutveckling medför än-<br>då att ökningen av de rörliga kostnaderna per<br>producerad enhet kan begränsas till knappt 3 %.<br>Sammantaget förbättras lönsamheten således nå-<br>got i år. Lönsamheten stiger i basindustrin me-<br>dan vinstmarginalerna minskar något i andra de-<br>lar av industrisektorn.</p>
<p>Lönsamheten i industrin, mätt som driftsöver-<br>skottet som andel av förädlingsvärdet, föll ytter-<br>ligare till knappt 32 % förra året. Ett lågt resurs-<br>utnyttjande i flertalet OECD-länder ledde till att<br>de internationellt bestämda priserna sjönk inom<br>flertalet industrisektorer. Prisutvecklingen på<br>basindustrins produkter var särskilt svag, vilket<br>drog ned lönsamheten i den svenska industri-<br>sektorn.</p>
<p>En internationell konjunkturåterhämtning på-<br>börjades under andra hälften av förra året och<br>den ekonomiska aktiviteten har tilltagit hittills i<br>år. Betydande prishöjningar på råvaruprodukter<br>har också kunnat genomföras under det senaste<br>året samtidigt som prisutvecklingen på bearbeta-<br>de varor såväl i Sverige som i utlandet har varit<br>överraskande svag. Genom att allt fler länder<br>närmar sig ett fullt resursutnyttjande förutses de<br>internationella priserna på bearbetade varor öka<br>något snabbare framöver även om ökningstakten</p>
<p>Diagram 5.3 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-35.png" style="width:172pt;height:103pt;"/>
<p>Anm: Beräkningarna enligt gamla nationalräkenskaper 1980-1993, samt nya<br>nationalräkenskaper 1993 och framåt.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Under nästa år antas kronan stärkas med sam-<br>mantaget 1,5 %. Tack vare kronförstärkningen<br>och fallande oljepriser förutses importprishöj-<br>ningarna bli mycket låga. Detta tillsammans med<br>en fortsatt snabb produktivitetstillväxt och låga<br>löneökningar leder till att de rörliga kostnaderna<br>per producerad enhet i stort blir oförändrade<br>jämfört med i år. Exportörer av bearbetade varor<br>bedöms höja sina priser i utländsk valuta något<br>mer än konkurrenterna som en följd av att kro-<br>nan stärks. Därmed blir deras vinstmarginaler<br>oförändrade. I den cykliska basindustrin förbätt-<br>ras dock lönsamheten ytterligare genom att pri-<br>serna på världsmarknaden även nästa år utvecklas<br>fördelaktigt. Det höga resursutnyttjandet i in-</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>dustrin bedöms innebära att hemmamarknadsfö-<br>retagen förbättrar sin vinstsituation. Därmed be-<br>räknas lönsamheten i industrin totalt sett öka till<br>knappt 35 % under nästa år, mätt som drifts-<br>överskottet som andel av förädlingsvärdet.</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet</p>
<p>Den totala byggproduktionen steg kraftigt förra<br>året. Ökningen förklaras i huvudsak av en upp-<br>gång i bostadsbyggandet. Näringslivets byggin-<br>vesteringar föll dock trots ett starkt konjunktur-<br>läge. Aven infrastrukturinvesteringarna min-<br>skade. Byggkonjunkturen förväntas stärkas<br>framöver och byggvolymen stiger med ca 4 % i<br>år och med drygt 6 % nästa år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.3 Byggnadsverksamhet I</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Procentuell</p>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>112,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>13,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer och<br>underhåll</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>169,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Uppgången i bostadsbyggandet beräknas fort-<br>sätta de närmaste åren eftersom många efterfrå-<br>gefaktorer bedöms utvecklas gynnsamt. Läget på<br>arbetsmarknaden förbättras framöver och hus-<br>hållens disponibla inkomster beräknas öka med<br>ca 4 % i år och nästa år. Stigande tillgångspriser<br>under de senaste åren har kraftigt förbättrat hus-<br>hållens förmögenhetsställning. De snabbt sti-<br>gande villaprisema på andrahandsmarknaden och<br>allt färre outhyrda lägenheter visar att efterfrågan<br>på bostäder är mycket hög för närvarande. Små-<br>huspriserna ligger nu på nivåer vid vilka det i<br>många fall är mycket lönsamt med nybyggnatio-<br>ner. I vissa delar av storstadsområdena är nypro-<br>duktionskostnaden knappt hälften av priset på<br>andrahandsmarknaden.</p>
<p>Trots den till synes starka efterfrågan och<br>trots att vissa indikatorer som t.ex. Konjunktur-<br>institutets barometer pekar på en stark utveck-<br>ling framöver så finns det tecken på att åter-<br>hämtningen i bostadsbyggandet ändå går relativt<br>långsamt. Bostadsinvesteringarna ligger fortfa-</p>
<p>rande på historiskt sett låga nivåer och bl.a. har<br>orderingången till småhusfabrikanterna minskat<br>under första halvåret i år i jämförelse med mot-<br>svarande period 1999. Den dämpade uppgången<br>förklaras sannolikt av utbudsrestriktioner. Bris-<br>ten på planerad tomtmark är mycket stor och<br>dessutom har svårigheterna att rekrytera bygg-<br>nadsarbetare till storstadsområdena ökat. Enligt<br>Byggnadsarbetarförbundets statistik uppgick vis-<br>serligen arbetslösheten i riket som helhet till</p>
<p>10,3 % i juli i år men i Stockholmsområdet var<br>den samtidigt endast 3,6 %. Vissa utbudsrestrik-<br>tioner bedöms dämpa utvecklingen under hela<br>prognosperioden.</p>
<p>Mot bakgrund av den starka produktionsut-<br>vecklingen blev näringslivets bygginvesteringar<br>oväntat svaga under förra året. En bidragande or-<br>sak var det låga byggandet av nya industrilokaler,<br>vilket delvis förklaras av den strukturomvandling<br>mot en mer kunskapsintensiv produktion som<br>pågår inom industrin. Under nästa år väntas in-<br>dustrins byggande åter tillta i samband med att<br>basindustrin utökar sin produktionskapacitet.<br>Inom den privata tjänstesektorn väntas den<br>mycket starka konjunkturutvecklingen innebära<br>ett ökat byggande av både kontors- och affärslo-<br>kaler. Vakanserna har minskat stadigt de senaste<br>åren och ligger nu på nivåer som rådde under in-<br>ledningen av 1990-talet. Som en konsekvens av<br>det minskade utbudet har hyrorna för kommer-<br>siella lokaler ökat kraftigt de senaste åren, vilket<br>medför en god lönsamhet vid nyproduktion. Det<br>är också nödvändigt att byggandet av kommersi-<br>ella lokaler blir högt framöver så att flaskhalsar<br>kan undvikas i det mycket starka konjunkturlä-<br>get. Den höga orderingången till arkitekter och<br>tekniska konsulter indikerar bl.a. att den starka<br>byggkonjunkturen fortgår två år framåt.</p>
<p>Statens bygginvesteringar beräknas minska i år<br>även om de lånefinansierade bygginvesteringarna<br>(Storstadslederna) ökar kraftigt. Höjda anslag<br>innebär att väginvesteringarna inom myndighe-<br>terna ökar något nästa år.</p>
<p>Reparationerna i byggsektorn stiger både i år<br>och nästa år till följd av hushållens mycket goda<br>ekonomiska situation även om vissa utbudsre-<br>striktioner håller tillbaka ökningen. Även insat-<br>ser för drift och underhåll av vägar beräknas öka.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>6 Arbetsmarknad</h2>
<p>Sysselsättningen steg det första halvåret i år med<br>ca 70 000 personer jämfört med första halvåret<br>1999. Samtidigt föll den öppna arbetslösheten<br>med ca 0,5 procentenheter till 5,1 % i säsongren-<br>sade termer. Sysselsättningen väntas fortsätta ut-<br>vecklas väl framöver. Den reguljära sysselsätt-<br>ningsgraden för personer mellan 20 och 64 år,<br>som enligt regeringens sysselsättningsmål skall<br>uppgå till 80 % år 2004, beräknas stiga till 77,7 %<br>år 2001.</p>
<p>Även arbetskraftsutbudet ökade det första<br>halvåret i år och väntas fortsätta öka i samband<br>med att läget på arbetsmarknaden förbättras yt-<br>terligare. Den planerade ökningen av antalet plat-<br>ser vid högskolor och universitet dämpar dock<br>utbudsökningen en del. Sammantaget innebär<br>utvecklingen av sysselsättningen och arbets-<br>kraftsutbudet att den öppna arbetslösheten faller<br>till 3,8% år 2001.</p>
<p>Tabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet</p>
<p>Procentuell förändring om annat ej anges</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den ålders-<br>gruppen</p>
<p><sup>2</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>3</sup> Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i<br>procent av arbetskraften. De program som inkluderas i denna beteckning är de<br>program som AMS redovisar som konjunkturberoende, exklusive personer in-<br>skrivna vid arbetsmarknadspolitiska institut, samt europastipendier.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdeparte-<br>mentet</p>
<p>Mellan 2001 och 2003 sker en nedtrappning av<br>såväl antalet platser i kunskapslyftet som antalet<br>deltagare i konjunkturberoende arbetsmark-<br>nadspolitiska program. Minskningen frigör re-<br>surser i ekonomin, vilket höjer den potentiella<br>produktionsnivån och minskar risken för över-<br>hettning. Mot bakgrund av detta antas BNP öka<br>med 2,1 % per år. Sysselsättningen beräknas då<br>stiga i en något snabbare takt än den arbetsföra</p>
<p>befolkningen. Därmed stiger den reguljära sys-<br>selsättningsgraden till 78 % år 2003.</p>
<p>Nedtrappningen av kunskapslyftet och de ar-<br>betsmarknadspolitiska programmen innebär att<br>arbetskraftsutbudet ökar snabbt under en relativt<br>kort tid. Eftersom inte alla de personer som an-<br>nars skulle deltagit i något av dessa omedelbart<br>kommer att finna sysselsättning bedöms den<br>öppna arbetslösheten initialt stiga något, från</p>
<p>3,8 % år 2001 till 4,0 % år 2003. Uppgången i ar-<br>betskraftsutbudet dämpas dock till viss del av att<br>antalet platser vid högskolor och universitet fort-<br>sätter öka både år 2002 och år 2003.</p>
<p>Arbetsmarknads- och utbildningspolitik</p>
<p>Mätt som årsgenomsnitt antas antalet deltagare i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>program i år uppgå till 115 000, vilket är 20 000<br>lägre än vad som antogs i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition. Också för år 2001 har den antag-<br>na volymen sänkts till 115 000 personer. Efter-<br>som genomsnittet hittills i år ligger betydligt läg-<br>re än 115 000 finns det dock risk att volymen<br>inte når upp till 115 000. Mellan år 2001 och 2003<br>minskar successivt anslagna medel för arbets-<br>marknadspolitiska program och år 2003 beräknas<br>antalet deltagare uppgå till 90 000 personer.</p>
<p>Anslagen för kunskapslyftet minskar gradvis<br>mellan år 2000 och 2003 med ett belopp motsva-<br>rande 55 000 platser.</p>
<p>Antalet permanenta platser inom högskolor<br>och universitet utökas ytterligare framöver.<br>Mellan 1999 och 2002 skall de enligt planerna<br>öka med ca 45 000. Ökningen bedöms fortsätta<br>år 2003.</p>
<p>Under våren presenterade regeringen ett antal<br>förslag om en förnyelse av arbetsmarknadspoliti-<br>ken. Riksdagen har fattat beslut om flera av dessa<br>och den 1 augusti i år trädde ett flertal ändringar i<br>det arbetsmarknadspolitiska regelverket i kraft.</p>
<p>Bland annat har ett nytt arbetsmarknadspoli-<br>tiskt program - aktivitets garantin - införts. Ak-<br>tivitetsgarantin innebär individuellt anpassade<br>arbetsmarknadspolitiska aktiviteter för den som<br>är eller riskerar att bli långtidsinskriven vid ar-<br>betsförmedlingen. Syftet är att hävda arbetslinjen<br>och bryta rundgången mellan arbetsmarknads-<br>politiska program och öppen arbetslöshet.</p>
<p>Nya former av anställningsstöd med olika ty-<br>per av villkor har tillkommit. Stödbeloppet, som<br>ges i form av en skattereduktion, varierar bero-<br>ende på bl.a. hur lång tid den som anställs har va-<br>rit arbetslös och om personen ifråga har kommit<br>över en viss ålder.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Grundvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen<br>uttrycks fr.o.m. den 1 augusti på så sätt att rätt<br>till ersättning vid arbetslöshet skall sökande ha<br>som aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan<br>få ett sådant arbete. Syftet är att tydligare än hit-<br>tills klargöra vilka krav som ställs på den enskilde<br>arbetssökanden. Under hösten kommer riksda-<br>gen också att ta ställning till åtgärder för att stär-<br>ka arbetslöshetsförsäkringens effektivitet och<br>stärka rättssäkerheten för dem som är beroende<br>av den för sin försörjning mellan arbeten, samt<br>vissa kompletterande regler i fråga om aktivitets-<br>garantin.</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>De flesta indikatorer tyder på en fortsatt god<br>sysselsättningsutveckling framöver. Efterfrågan i<br>ekonomin väntas bli stark såväl i år som nästa år.<br>Antalet nyanmälda lediga platser till landets ar-<br>betsförmedlingar, som historiskt sett har varit en<br>bra indikator på sysselsättningsutvecklingen, ty-<br>der på att sysselsättningen fortsätter att öka, om<br>än något långsammare än under första halvåret.<br>Också enligt Konjunkturinstitutets barometrar<br>förutser företagen en fortsatt sysselsättningsök-<br>ning. Mätt som årsgenomsnitt förutses syssel-<br>sättningen därmed öka med sammantaget 2,0 %,<br>motsvarande 81 000 personer i år.</p>
<p>Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antal<br>sysselsatta________________________________________</p>
<p>Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-36.png" style="width:166pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>gången förutses bli mindre än i år. Mätt som års-<br>genomsnitt beräknas sysselsättningen nästa år<br>öka med 1,3 %, eller 53 000 personer.</p>
<p>Åren 2002 och 2003 sker en successiv ned-<br>trappning av kunskapslyftet och de konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska programmen,<br>vilket innebär att arbetskraftsutbudet ökar<br>snabbt under en relativt kort tid. En del av de<br>personer som annars skulle omfattas av kun-<br>skapslyftet eller arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram förväntas bli sysselsatta. Andra förutses,<br>åtminstone på kort sikt, vara öppet arbetslösa el-<br>ler utanför arbetskraften. Nedtrappningen be-<br>räknas medföra att sysselsättningen år 2002 och<br>2003 kan växa något snabbare än den arbetsföra<br>befolkningen utan att det uppstår inflationsdri-<br>vande löneökningar. BNP beräknas då öka något<br>snabbare än den ökningstakt på 2 % som be-<br>döms vara långsiktigt hållbar.</p>
<p>Utvecklingen i olika branscher'<br>Huvuddelen av sysselsättningsökningen i år har<br>ägt rum inom näringslivets tjänstesektor. Bland<br>enskilda näringsgrenar noteras den största upp-<br>gången inom transport och magasinering samt<br>annan företagsservice. Nästa år väntas en bredare<br>uppgång i sysselsättningen.</p>
<p>Antalet sysselsatta inom industrin har endast<br>ökat svagt under det första halvåret, trots en<br>mycket stark ökning av industriproduktionen.<br>En förklaring till det är att teleproduktindustrin,<br>där produktivitetstillväxten har varit mycket<br>snabb, har stått för en stor andel av produktions-<br>ökningen inom industrin. En annan förklaring är<br>att resursutnyttjandet i industrin vid årets början<br>var relativt lågt. Framöver väntas dock den kraf-<br>tigt ökande industriproduktionen omfatta flera<br>branscher och leda till viss ökning av antalet sys-<br>selsatta inom industrin.</p>
<p>Inom byggsektorn har sysselsättningsutveck-<br>lingen varit blygsam hittills i år. En fortsatt stark<br>ökning av byggproduktionen bedöms dock leda</p>
<p>Samtidigt som företagen redovisar planer på att<br>anställa personal framöver rapporterar de att<br>bristen på arbetskraft har skärpts. Den ökning<br>som skett av antalet kvarstående lediga platser i<br>förhållande till antalet nyanmälda lediga platser<br>tyder också på att det börjar bli svårare för före-<br>tagen att rekrytera personal. Nästa år bedöms<br>därmed resursläget på arbetsmarknaden vara nå-<br>got mer ansträngt varför sysselsättningsupp-</p>
<p><sup>1</sup> Utfall och prognos avseende antalet sysselsatta i olika branscher bygger<br>på sysselsättningsstatistik från Statistiska centralbyråns arbetskraftsun-<br>dersökning, AKU. Denna statistik avviker ibland kraftigt från vad som<br>redovisas enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik och natio-<br>nalräkenskaperna vad gäller utvecklingen i olika branscher. Det senaste<br>året har dessutom utvecklingen i ekonomin som helhet varierat mellan de<br>olika statistikkällorna. AKU redovisar en svagare utveckling än de övriga<br>statistikkällorna. Vad gäller olika branscher redovisar AKU i år en svagare<br>utveckling än den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken inom samtliga<br>branscher utom statliga myndigheter. Det bör dock noteras att den kort-<br>periodiska sysselsättningsstatistiken endast redovisar utvecklingen av<br>antalet anställda.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>till att sysselsättningsuppgången inom byggsek-<br>torn blir starkare framöver.</p>
<p>Trots en god inkomstutveckling inom kom-<br>munsektorn i år har antalet sysselsatta första<br>halvåret i år minskat jämfört med samma period<br>1999. En fortsatt god inkomstutveckling inom<br>sektorn, till följd av höjda statsbidrag och ökade<br>skatteinkomster, väntas dock leda till att syssel-<br>sättningen ökar de närmaste åren. Antalet statligt<br>anställda bedöms förbli oförändrat i år och öka<br>svagt nästa år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>2805</p></td><td>
<p>2886</p></td><td>
<p>2929</p></td><td>
<p>2936</p></td><td>
<p>2945</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>101</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrin</p></td><td>
<p>797</p></td><td>
<p>799</p></td><td>
<p>802</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>227</p></td><td>
<p>235</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat tjänstesektor</p></td><td>
<p>1679</p></td><td>
<p>1757</p></td><td>
<p>1791</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>1270</p></td><td>
<p>1284</p></td><td>
<p>1294</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>187</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>1074</p></td><td>
<p>1074</p></td><td>
<p>1082</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4068</p></td><td>
<p>4149</p></td><td>
<p>4202</p></td><td>
<p>4223</p></td><td>
<p>4243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>4308</p></td><td>
<p>4352</p></td><td>
<p>4369</p></td><td>
<p>4393</p></td><td>
<p>4419</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>min ökade mer än genomsnittet, dvs. tillväxten<br>var sysselsättningsintensiv. I år och nästa år vän-<br>tas produktiviteten öka mer än förra året efter-<br>som efterfrågan i allt högre grad inriktas mot<br>verksamheter som är mindre sysselsättningsin-<br>tensiva. Under perioden 2002-2003 antas pro-<br>duktiviteten stiga i linje med en mer långsiktigt<br>normal ökningstakt som i dagsläget bedöms ligga<br>mellan 1,5 % och 2 %. Det är en något starkare<br>tillväxttakt än ett genomsnitt för perioden 1970-<br>1999. En anledningen till att den trendmässiga<br>produktivitetstillväxten antas vara något högre<br>de närmaste åren är att produktivitetstillväxten i<br>den expansiva teleproduktindustrin förväntas va-<br>ra fortsatt mycket fördelaktig. Dessutom har det<br>sedan mitten av 1980-talet genomförts ett flertal<br>strukturella förändringar som sammantaget be-<br>döms bidra till en högre produktivitetstillväxt än<br>den historiska trenden. Av dessa förändringar<br>kan nämnas avregleringar av vissa produktmark-<br>nader, utbyggnaden av högskolor och universi-<br>tet, en skärpt konkurrenslagstiftning, avreglering<br>av kapitalmarknaden samt ökad internationell<br>konkurrens.</p>
<p>Antal arbetade timmar och medelarbetstid<br>Övertiden, liksom andelen personer som i nor-<br>mala fall arbetar mer än 35 timmar i veckan har<br>fortsatt att stiga i år. Frånvaron till följd av studi-<br>er har börjat minska efter att ha ökat de senaste<br>åren, medan sjukfrånvaron däremot har fortsatt<br>att öka. Sammantaget var dock medelarbetstiden<sup>2<br></sup>första halvåret i år oförändrad jämfört med mot-<br>svarande period förra året och den väntas förbli<br>oförändrad mätt som årsgenomsnitt såväl i år<br>som nästa år. Efter 2001 antas dock medelar-<br>betstiden falla något i samband med att arbetsti-<br>derna för den enskilde kan komma att förkortas<br>genom avtal med arbetsgivaren om kortare ar-<br>betsdagar eller mer flexibla och konjunkturan-<br>passade arbetstider.</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Förra året var produktivitetstillväxten i ekono-<br>min som helhet svag. Det berodde främst på att<br>produktionen i lågproduktiva sektorer i ekono-</p>
<p>Arbetskraftsutbud och öppen arbetslöshet<br>Samtidigt som sysselsättningen har stigit under<br>det första halvåret har även arbetskraftsutbudet<br>ökat. Statistiken tyder på att det främst är perso-<br>ner som tidigare varit definierade som studeran-<br>de som nu trätt in på arbetsmarknaden. Antalet<br>hemarbetande har också fortsatt att minska.</p>
<p>Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-37.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p><sup>2</sup> Mätt som antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna divide-<br>rat med antalet sysselsatta enligt AKU.</p>
<p>Till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget<br>väntas även andra latent arbetssökande, dvs. per-<br>soner som kan och vill arbeta men inte aktivt sö-<br>ker arbete, söka sig in på arbetsmarknaden fram-<br>över. Bland dessa återfinns personer som idag</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>befinner sig utomlands, betraktar sig själva som<br>lediga eller arbetssökande, utan att uppfylla vill-<br>koren för att klassificeras som öppet arbetslösa<br>eller är utanför arbetskraften av ospecificerad<br>anledning. Antalet hemarbetande bedöms fort-<br>sätta minska. Däremot väntas antalet personer<br>som är långvarigt sjuka eller förtidspensionerade<br>öka under perioden i takt med att andelen perso-<br>ner i åldrarna 55-64 år, där dessa grupper av na-<br>turliga skäl är överrepresenterade, stiger fram-<br>över. Antalet studerande minskar under<br>perioden till följd av att antalet platser i kun-<br>skapslyftet avtar och att volymen på de kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska pro-<br>grammen trappas ner. Nedgången motverkas<br>dock delvis av att antalet platser vid högskolor<br>och universitet utökas.</p>
<p>Sammantaget väntas arbetskraftsutbudet öka<br>med ca 61 000 personer mellan 1999 och 2001.<br>Arbetskraften ökar alltså mindre än sysselsätt-<br>ningen, vilket innebär att den öppna arbetslös-<br>heten faller från 5,6 % år 1999 till 3,8 % år 2001.<br>Efter år 2001 ökar arbetskraftsutbudet däremot<br>mer än sysselsättningen och den öppna arbets-<br>lösheten stiger därmed till 4,0 % år 2003. Ned-<br>trappningen av kunskapslyftet och de arbets-<br>marknadspolitiska programmen ger under dessa<br>år ett relativt stort tillskott till arbetskraftsutbu-<br>det och alla nya arbetssökande antas därför inte<br>kunna bli sysselsatta omgående.</p>
<p>Den starka BNP-tillväxten och snabba syssel-<br>sättningsökningen som skett det senaste året har<br>kunnat kombineras med fortsatt låg inflation och<br>låga inflationsförväntningar. Möjligheten finns<br>att arbetsmarknaden och lönebildningen funge-<br>rar bättre än vad som antagits i kalkylen. Då<br>skulle BNP-tillväxten kunna bli starkare de när-<br>maste åren och sysselsättningsnivån år 2003 bli<br>högre än beräknat utan att det uppstår infla-<br>tionsdrivande löneökningar. BNP-tillväxten<br>skulle också kunna bli starkare om produktivi-<br>tetstillväxten inom teleproduktindustrin, som<br>har varit mycket snabb de senaste åren, skulle<br>fortsätta ge ett mycket starkt bidrag till tillväxten<br>även i ett medelfristigt perspektiv.</p>
<p>Utvecklingen kan dock komma att bli den<br>motsatta. Det är möjligt att bristsituationen och<br>matchningsproblemen på arbetsmarknaden har<br>underskattats. Aven om situationen på arbets-<br>marknaden har förbättrats i de flesta län är sys-<br>selsättningsgraden fortfarande betydligt lägre,<br>och arbetslösheten betydligt högre, i vissa delar<br>av landet än i andra. Dessutom är arbetslösheten<br>högre bland lågutbildade än bland högutbildade.<br>Tillgången på arbetslösa högskoleutbildade är in-<br>om många yrken obetydlig i hela landet och pro-<br>blemet kan därför inte lösas genom ökad geo-<br>grafisk rörlighet.</p>
<p>Tabell 6.3 Öppen arbetslöshet och sysselsättningsgrad i<br>olika regioner</p>
<p>Diagram 6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska program</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-38.png" style="width:173pt;height:111pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet</p>
<p>öppen arbetslöshet,<br>procent av<br>arbetskraften</p>
<p>Sysselsättningsgrad,<br>procent av den<br>arbetsföra befolkningen</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>99 kv. 2</p></td><td>
<p>00 kv. 2</p></td><td>
<p>99 kv. 2</p></td><td>
<p>00 kv. 2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>77,6</p></td><td>
<p>79,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>72,1</p></td><td>
<p>73,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland och öarna</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>77,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>71,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>73,5</p></td><td>
<p>74,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>71,3</p></td><td>
<p>71,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>71,5</p></td><td>
<p>72.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>68,5</p></td><td>
<p>71,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>73,3</p></td><td>
<p>74,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Osäkerheter i prognosen</p>
<p>Det finns en rad osäkerheter beträffande utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden framöver. År 2003<br>beräknas fortfarande en förhållandevis stor andel<br>av den arbetsföra befolkningen befinna sig<br>utanför arbetskraften. Det är dock mycket svårt<br>att bedöma hur stor arbetskraftspotentialen är.</p>
<p>Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens intervjuunder-<br>sökning från i våras har bristen på arbetskraft<br>ökat sedan våren 1999. Nästan samtliga kommu-<br>ner uppger enligt denna undersökning rekryte-<br>ringssvårigheter vad gäller sjuksköterskor, läkare<br>och lärare.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Konjunkturinstitutets tjänstebarometer visar<br>samtidigt att den omfattande bristen på personal<br>med branschspecifik kompetens inom flera<br>tjänstesektorer med höga kompetenskrav fort-<br>sätter öka. Detta gäller för t.ex. branscherna and-<br>ra företagstjänster och reklamverksamhet.<br>Tjänstesektorer med relativt låga kompetenskrav,<br>såsom handel och åkerier, rapporterar också en<br>ökande brist på arbetskraft. Även industribaro-<br>metern visar att bristen på personal har ökat, av-<br>seende såväl yrkesarbetare som tekniska tjänste-<br>män. Andelen företag inom industrin som<br>uppger att de upplever brist är dock fortfarande<br>betydligt lägre än under slutet av 1980-talet.</p>
<p>Om det uppstår allvarligare matchnings-<br>problem än väntat på arbetsmarknaden eller rena<br>bristsituationer, dvs. restriktioner vad gäller till-<br>gången på arbetskraft med den kompetens och<br>utbildning som efterfrågas, skulle löneökningar-<br>na kunna bli betydligt högre än beräkningsanta-<br>gandet. Det skulle sannolikt få negativa effekter<br>på sysselsättning och tillväxt.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>7 Löner</h2>
<p>Löneökningarna är för närvarande förhållandevis<br>låga mot bakgrund av att sysselsättningen har<br>ökat kraftigt de två senaste åren. Preliminära<br>uppgifter från Statistiska centralbyrån visar att<br>lönerna i genomsnitt har ökat med knappt 3,5 %<br>första halvåret i år jämfört med motsvarande pe-<br>riod förra året. Avtalen har beräknats till knappt<br>3 % och löneglidningen till ca 0,5 %. Utfallet<br>kommer sannolikt att revideras till följd av retro-<br>aktiva löneutbetalningar.</p>
<p>Tabell 7.1 Timlöner</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,7'</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5 3,5 3,5 3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
</table>
<p>‘l samband med att statistikredovisningen avseende kommunala myndigheter<br>flyttades över från Kommunförbundet och Landstingsförbundet till Statistiska<br>centralbyrån från och med januari 1999 skedde vissa förändringar avseende<br>redovisningsmetod och populationsstorlek. Det försvårar redovisningen av lö-<br>neutvecklingen inom kommunala myndigheter mellan 1998 och 1999 och har<br>föranlett förseningar i statistikproduktionen. Den siffra för kommunala myndig-<br>heter som redovisas i tabellen är en uppskattning av utfallet utifrån den statis-<br>tik som finns tillgänglig och information från Kommunförbundet.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Utfallet för första halvåret i år visar att de totala<br>löneökningarna liksom löneglidningen varierar<br>något mellan näringslivet och offentliga myndig-<br>heter. I näringslivet ökade lönerna totalt sett med<br>något mer än genomsnittet och löneglidningen<br>beräknades till ca 1 %. Inom offentliga myndig-<br>heter ökade därmed lönerna totalt sett med nå-<br>got mindre än genomsnittet. Det är inom pri-<br>märkommunerna som det har noterats relativt<br>låga löneökningstal. Löneglidningen inom pri-<br>märkommunerna är negativ för första halvåret i</p>
<p>år. Orsaken till det kan vara att vissa avtalsrevi-<br>sioner som har inkluderats i beräkningarna inte<br>har realiserats ännu.</p>
<p>Mätt som årsgenomsnitt antas lönerna i år öka<br>med 3,5 % jämfört med förra året, vilket innebär<br>att löneglidningen förutsätts begränsas till 0,8 %.<br>Även år 2001-2003, då det saknas avtal för fler-<br>talet löntagare, antas lönerna totalt sett stiga med</p>
<p>3,5 % per år. Efter år 2001 antas produktionen<br>stiga i en mer trendmässigt normal och långsik-<br>tigt hållbar tillväxttakt på ca 2 % per år. Pen-<br>ningpolitiken förutsätts då bedrivas så att infla-<br>tionen överensstämmer med Riksbankens<br>inflationsmål på 2 %. Nominella löneökningar på</p>
<p>3,5 % per år är förenliga med en sådan utveck-<br>ling. Reallönerna stiger då i ungefär samma takt<br>som produktiviteten.</p>
<p>I slutet av mars nästa år löper löneavtalen för i<br>stort sett hela arbetsmarknaden ut. Det innebär<br>att avtalsrörelsen inleds i ett skede då resursut-<br>nyttjandet i ekonomin väntas ha stigit till en nivå<br>som kan innebära att konkurrensen om tillgäng-<br>lig arbetskraft resulterar i höga avtalsmässiga lö-<br>neökningar. De totala löneökningarna riskerar då<br>att bli högre än vad som antas i beräkningarna.</p>
<p>Ett flertal faktorer talar emellertid för att lö-<br>neökningarna kan begränsas till 3,5 % per år.<br>Bland annat väntas pristrycket bli fortsatt lågt i år<br>och nästa år. Reallönerna, som har ökat snabbt<br>de senaste åren, beräknas åren 2000-2003 stiga<br>med i genomsnitt knappt 2 % per år, givet de<br>nominella löneökningarna och den prisutveck-<br>ling som förutses i kalkylen. Det är en högre år-<br>lig löneökningstakt än den genomsnittliga under<br>perioden 1970-1999.</p>
<p>Diagram 7.1 Nominell och real timlöneutveckling</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-39.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>En annan faktor som talar för måttliga löneök-<br>ningar är att det har inrättats en ny myndighet,<br>Medlingsinstitutet, som har i uppgift att medla i</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>arbetstvister och verka för en väl fungerande lö-<br>nebildning. Därtill har samarbetsavtal tecknats<br>inom flera avtalsområden.</p>
<p>Fortsätter inriktningen mot mer koordinerade<br>avtalsförhandlingar, samordnade lönekrav på<br>branschnivå och friare lönesättning på lokal nivå<br>i nästa avtalsrörelse kan det också bidra till en<br>bättre fungerande lönebildning framöver. Det<br>löneavtal för sjuksköterskor som slöts i våras in-<br>nebar en ökad decentralisering av löneförhand-<br>lingarna. I det löneavtal som presenterades för<br>lärarna i våras fanns det inga individuellt garante-<br>rade löneökningar och endast en del av löneut-<br>rymmet hade fastställts som en garanterad löne-<br>ökning på kommunnivå. De förhandlande<br>fackförbundens medlemmar röstade dock nej till<br>förslaget och det är därmed oklart hur det slut-<br>giltiga avtalet för lärarna kommer att utformas.</p>
<p>11 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>8 Inflation</h2>
<p>Inflationstrycket är fortsatt mycket lågt i Sverige.<br>Låga löneökningar och en stigande produktivi-<br>tetstillväxt har dämpat det inhemska kost-<br>nadstrycket hittills i år, vilket har bidragit till att<br>hålla ned inflationen. Prishöjningarna på impor-<br>terade varor, frånsett oljeprodukter, har också<br>varit låga.</p>
<p>I prognosen antas de internationella priserna<br>öka framöver men uppgången förblir relativt<br>modest. Genom att kronan antas stärkas samti-<br>digt som oljepriset faller tillbaka från dagens hö-<br>ga nivå ger importprisutvecklingen ett negativt<br>bidrag till inflationen. Med måttliga löneökning-<br>ar och en god produktivitetstillväxt begränsas<br>också kostnadsökningarna i den inhemska pro-<br>duktionen. Inflationen, mätt som förändringen<br>över 12 månader av Riksbankens mått UND1X,<sup>3<br></sup>beräknas uppgå till knappt 1,5 % mot slutet av<br>2001. Inflationen mätt enligt konsumentprisin-<br>dex (KPI) blir något högre främst till följd av<br>stigande räntekostnader. Den marginella upp-<br>gången i inflationen enligt UND1X under nästa<br>år förklaras dels av fördröjda indirekta effekter<br>av det höga oljepriset i år, dels av att en stark ef-<br>terfrågetillväxt ger utrymme för handeln och<br>andra tjänstesektorer att höja sina marginaler.<br>Inflationen antas under 2002 och åren därefter<br>uppgå till 2 % i enlighet med inflationsmålet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 8.1 Konsumentprisutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X,dec-dec</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, dec-dec</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp, tkr</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>38,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, EU, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p><sup>3</sup> I UND1X har räntekostnader för egnahemsägare och de direkta effek-<br>terna av ändrade skatter och subventioner exkluderats från KPI. Riksban-<br>ken deklarerade förra året att utformningen av penningpolitiken baseras<br>på bedömningen av UND1X på upp till två års sikt.</p>
<p>Eventuella bristsituationer på arbetsmarknaden<br>är den största enskilda osäkerhetsfaktorn i pro-<br>gnosen. Såvitt kan bedömas utifrån tillgängliga<br>indikatorer uppträder dock risken för en mer<br>markerad bristsituation på arbetsmarknaden<br>först under perioden 2002 och framåt, även om<br>vissa flaskhalsar gradvis gör sig påminda tidigare.<br>Det tilltagande konkurrenstrycket kan medföra<br>att vinstmarginalerna i näringslivet, trots den<br>starka efterfrågeutvecklingen, blir oförändrade<br>eller endast stiger sakta. Oljeprisets utveckling<br>utgör också en betydande osäkerhetsfaktor i<br>prognosen.</p>
<p>Importpriser</p>
<p>En stor del av inflationen i Sverige bestäms av<br>prisutvecklingen på importerade varor. Trots att<br>oljepriset har fördubblats det senaste året har in-<br>flationen ändå fortsatt att vara mycket låg. Den<br>låga inflationen tyder på att de indirekta effek-<br>terna av det höga oljepriset ännu inte fullt ut har<br>slagit igenom i konsumentledet även om låga pri-<br>sökningar på övriga importvaror i viss mån har<br>dämpat den allmänna prisutvecklingen. Inflatio-<br>nen enligt såväl KPI som UND1X uppgick i juli<br>till 1,2 %, varav mer än hälften förklaras av högre<br>priser på bensin och diesel. Med viss eftersläp-<br>ning bör oljeprishöjningama slå igenom i form<br>av högre priser på transporttjänster och produk-<br>ter där oljan är en viktig insatsvara.</p>
<p>Den globala tillväxten har varit hög hittills i år.<br>An så länge har de internationella prisökningarna<br>varit överraskande låga och de har begränsats till<br>främst råvaruprodukter. Fortfarande finns det<br>också betydande kapacitetsreserver på världs-<br>marknaden inom flertalet sektorer samtidigt som<br>effekterna av handelsintegrationen bidrar till att<br>hålla ned företagens vinstmarginaler.</p>
<p>I prognosen antas de internationella priserna<br>på bearbetade varor öka snabbare framöver men<br>uppgången förblir begränsad. Världsmarknads-<br>priset på bearbetade varor förväntas öka med<br>0,6% innevarande år och med 1,2% år 2001,<br>mätt som årsgenomsnitt. Allt fler länder förvän-<br>tas visserligen närma sig fullt resursutnyttjande<br>under nästa år men genomslaget på priserna be-<br>döms ändå bli begränsat under perioden fram till<br>och med 2001. I OECD-länderna har det under<br>1990-talet etablerats mycket låga inflationsför-<br>väntningar samtidigt som centralbankerna givits<br>större självständighet. Därigenom kommer inte<br>en samfälld högkonjunktur på samma sätt som<br>tidigare att leda till snabbt stigande kostnads-<br>och prisökningar på världsmarknaden.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Prisutvecklingen på olja utgör ett betydande<br>osäkerhetsmoment i inflationsbedömningen (se<br>fördjupningsruta i kapitel 2). Hittills i år har pri-<br>set på råolja (Brentolja) i genomsnitt legat på<br>knappt 28 dollar per fat. I prognosen förutses<br>priset falla till 26 dollar per fat mot slutet av detta<br>år och till 24 dollar mot slutet av 2001. Detta är<br>en betydande upprevidering jämfört med be-<br>dömningen i vårpropositionen. Det fortsatt höga<br>oljepriset kan förklaras av en oväntad stark ef-<br>terfrågeökning på oljeprodukter i världen som på<br>kort sikt inte kan mötas med produktionsök-<br>ningar i oljeländerna.</p>
<p>De svenska importpriserna på bearbetade va-<br>ror har ökat långsamt det senaste året tack vare<br>att kronan apprecierat något. Kronan väntas<br>stärkas med knappt 2 % ytterligare under nästa<br>år, vilket tillsammans med fallande oljepriser kan<br>bidra till att inflationen reduceras med ca 0,6<br>procentenheter under loppet av nästa år vid fullt<br>genomslag. Genom att näringslivet bedöms ut-<br>nyttja de låga importpriserna till att i viss om-<br>fattning höja vinstmarginalerna, beräknas dock<br>de sammantagna effekterna på inflationen enligt<br>KPI bli mindre än 0,6 procentenheter.</p>
<p>Resursläge och enhetsarbetskostnad<br>Löneökningarna har varit förhållandevis låga un-<br>der första halvåret i år. Det finns inte heller några<br>tecken på att lönerna är på väg att accelerera. De<br>avtalsförhandlingar som kommer att föras under<br>innevarande och nästa år kommer att få avgöran-<br>de betydelse för löneutvecklingen framöver. I<br>prognosen antas lönerna öka med 3,5 % per år.</p>
<p>Bristtalen på arbetsmarknaden tyder på att nä-<br>ringslivet kan få svårare att expandera under<br>nästa år. Andelen industriföretag som har svårig-<br>het att finna personal med branschspecifik kom-<br>petens har ökat men i ett historiskt perspektiv är<br>nivåerna fortfarande relativt låga. Inom tjänste-<br>sektorn har också bristen på arbetskraft börjat<br>öka inom sektorer med relativt låga kompetens-<br>krav och bristtalen ligger kvar på höga nivåer in-<br>om sektorer med höga kompetenskrav. Det har<br>också blivit svårare att rekrytera byggnadsarbeta-<br>re trots en fortsatt hög arbetslöshetsnivå i riket<br>som helhet. Mot bakgrund av den fortsatt snabba<br>sysselsättningsökningen förutses därför de lediga<br>resurserna minska ytterligare, vilket ökar risken<br>för snabbare löneökningar.</p>
<p>Av stor vikt för inflationsutvecklingen är pro-<br>duktivitetstillväxten i den svenska ekonomin.<br>Produktivitetstillväxten i näringslivet har inte<br>förändrats på ett avgörande sätt under det se-</p>
<p>naste decenniet även om produktivitetsökning-<br>arna har varit större än under 1980-talet. Inom<br>industrin har dock produktivitetstillväxten varit<br>markant bättre än tidigare främst tack vare en<br>mycket gynnsam utveckling för teleproduktin-<br>dustrin (se kapitel 5).</p>
<p>Den kraftiga produktionsökning som förutses<br>åren 2000-2001 väntas innebära en god produk-<br>tivitetsutveckling. Redan under det första halv-<br>året i år steg produktiviteten rejält enligt de pre-<br>liminära nationalräkenskaperna. För industrin<br>beror den snabba produktivitetstillväxten fram-<br>över på att outnyttjad kapacitet tas i anspråk,<br>samtidigt som utvecklingen inom teleproduktin-<br>dustrin väntas bli fortsatt mycket gynnsam.<br>Därtill bör det ökade utnyttjandet av informa-<br>tionsteknik också bidra till den höga produkti-<br>vitetstillväxten.</p>
<p>I det övriga näringslivet märks små föränd-<br>ringar i tillväxten i arbetsproduktiviteten under<br>de senaste 20 åren. Inom dessa delar av näringsli-<br>vet bedöms arbetsproduktiviteten närma sig den<br>långsiktiga tillväxtpotentialen under prognospe-<br>rioden. I år hålls den fortfarande tillbaka något<br>när främst sektorer med låg arbetsproduktivitet<br>såsom varuhandel växer snabbt medan andra<br>sektorer med en hög arbetsproduktivitet växer<br>relativt sett långsamt. Ytterligare faktorer som<br>kan bidra till en högre produktivitetstillväxt är de<br>konkurrensfrämjande regelreformerna inom vis-<br>sa sektorer (nu senast på el- och telemarknader-<br>na) samt en ökad användning av informations-<br>teknik inom exempelvis den finansiella sektorn.<br>Den relativt snabba produktivitetstillväxten bi-<br>drar till att den inhemska inflationen blir måttlig<br>under prognosperioden.</p>
<p>Vinstmarginaler</p>
<p>Utöver utvecklingen av arbetskraftskostnader-<br>na bestäms den inhemskt genererade inflationen<br>huvudsakligen av hur vinstmarginalerna för-<br>ändras inom näringslivet. På kort sikt slår kost-<br>nadsökningar i producentledet normalt inte ige-<br>nom fullt ut i konsumentpriserna på grund av att<br>konkurrensen i såväl producent- som detaljistle-<br>det inte medger en fullständig övervältring. I<br>normalfallet bör dock kostnadsökningar på läng-<br>re sikt leda till motsvarande höjningar av konsu-<br>mentpriserna. På senare år finns det emellertid<br>en tendens att högre kostnader inte lett till högre<br>konsumentpriser ens på längre sikt, och således<br>har vinstmarginalerna i övrigt näringsliv fallit (se<br>diagram 8.1 på nästa sida).</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Avregleringar av tidigare skyddade sektorer<br>samt en ny konkurrenslagstiftning är viktiga för-<br>klaringar bakom de fallande vinstmarginalerna.<br>Det mesta talar för att vinstmarginalen mätt som<br>bruttovinstandel har nått en ny och lägre jäm-<br>viktsnivå än tidigare. I inflationsprognosen be-<br>döms det dock finnas ett visst behov av att åter-<br>ställa vinstmarginalerna. Transportföretagen och<br>vissa andra hemmamarknadsföretag förutses så-<br>ledes återta den tidigare försämringen av<br>vinstmarginalen i takt med att oljepriset sjunker.</p>
<p>Dessutom är det troligt att det starka efterfrå-<br>geläget utnyttjas av detaljister och grossister till<br>vissa marginaljusteringar under det kommande<br>året. Sedan i början på året har också inflations-<br>förväntningarna stigit hos företagen. Enligt<br>Konjunkturinstitutets barometer från juli ligger<br>inflationsförväntningarna i näringslivet på ett års<br>sikt på mellan 1 och 2 %. Det hårda konkur-<br>rensläget kan dock innebära att sådana prisför-<br>ändringar inte realiseras under prognosperioden.<br>Exempelvis kommer priserna i konsumentledet<br>sannolikt fortsätta att sjunka på tele- och ener-<br>gimarknaderna under det närmaste året bl.a. ge-<br>nom att allt fler konsumenter aktivt väljer leve-<br>rantör. Vinstmarginalen i näringslivet utgör en<br>källa till osäkerhet och mot bakgrund av den för-<br>väntade importprisutvecklingen kan inflationen<br>bli mycket låg under prognosperioden. På senare<br>tid har också hushållens inflationsförväntningar<br>minskat för nästa år.</p>
<p>ger visserligen endast marginellt under prognos-<br>perioden, men i takt med att hushållen lägger om<br>de fördelaktiga lån som togs upp under åren 1998<br>och 1999 då marknadsräntorna var låga ökar<br>räntekostnaderna. Detta höjer KPI, men inte in-<br>flationen enligt UND1X från vilken dessa kost-<br>nader exkluderas.</p>
<p>Hyrorna bedöms stiga med måttliga 0,6 % in-<br>nevarande år. Den föreslagna sänkningen av fas-<br>tighetsskatten skapar förutsättningar för en åter-<br>hållsam hyresutveckling även nästa år trots att<br>övriga kostnader för fastighetsägarna bedöms<br>stiga något mer än i år. Räntekostnaderna be-<br>döms bli högre och underhållskostnaderna ökar<br>när byggkonjunkturen stärks. Dessutom bidrar<br>de föreslagna höjningarna av energi- och koldi-<br>oxidskatter till högre uppvärmningskostnader. I<br>vissa regioner där vakanstalen i bostadsbeståndet<br>är fortsatt höga bör dock hyreshöjningarna bli<br>mycket måttliga.</p>
<p>Diagram 8.2 Konsumentprisutveckling</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-40.png" style="width:177pt;height:138pt;"/>
<p>Diagram 8.1 Bruttoöverskottsandel i övrigt näringsliv<br>exklusive fastighets- och småhusverksamhet</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-41.png" style="width:174pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>B ostadskostnader</p>
<p>Stigande bostadskostnader ger ett totalt bidrag<br>till inflationen enligt KPI på 0,4 procentenheter i<br>år och 0,7 procentenheter nästa år, vilket huvud-<br>sakligen förklaras av stigande räntekostnader för<br>egnahemsägare. De långa marknadsräntorna sti-</p>
<p>Skatter och subventionsförändringar<br>Taxeringsvärdena för såväl egnahem som flerfa-<br>miljshus skrivs fram med prisutvecklingen för<br>fastigheter under perioden juli 1996-juni 2000.<br>Samtidigt sänks emellertid fastighetskatten för<br>flerfamiljshus från 1,2 % till 0,7 % och för egna-<br>hem från 1,5 % till 1,2 % den 1 januari 2001. Ef-<br>fekten av dessa förändringar på KPI tar i stort ut<br>varandra.</p>
<p>Andra skatteförändringar som genomförs den<br>1 januari år 2001, såsom höjda energi- och koldi-<br>oxidskatter, beräknas höja KPI, medan sänkt<br>moms på personbefordran samt de marginellt<br>sänkta arbetsgivaravgifterna sänker KPI. Sam-<br>mantaget beräknas skatteförändringarna nästa år<br>höja KPI med knappt 0,2 procentenheter.</p>
<p>I tabell 8.2 nedan framgår i vilken utsträckning<br>inflationen, enligt KPI och enligt Riksbankens</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>mått UND1X, påverkas av de föreslagna skat-<br>teförändringarna. I UND1X exkluderas de di-<br>rekta effekterna av ändrade skatter och subven-<br>tioner från KPI.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 8.2 Effekter på KPI och UND1X av skatte-<br>förändringar enligt budgetpropositionen för 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Samtliga åtgärder träder i kraft den 1 januari 2001</p></td><td rowspan="2">
<p>UND1X</p></td><td rowspan="2">
<p>Differens<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>^tgärde^^</p></td><td>
<p>KPI</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda taxeringsvärden, egnahem</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt skattesats, egnahem</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi- och koldioxidskatter</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda taxeringsvärden<br>samt sänkt skattesats, hyreshus</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt moms på personbefordran</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Den korrigering av KPI (avseende förändrade indirekta skatter och subventio-<br>ner) som görs för att beräkna UND1X. I UND1X har dessutom räntekostnader för<br>egnahemsägare exkluderats från KPI.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>9 Hushållens ekonomi och<br>konsumtionsutgifter</h2>
<p>Hushållens reala disponibla inkomster beräknas<br>öka kraftigt under prognosperioden tack vare<br>den goda sysselsättningsutvecklingen, den låga<br>inflationen och beslutade och föreslagna skatte-<br>sänkningar. Aven hushållens konsumtionsutgif-<br>ter väntas växa starkt.</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster</p>
<p>Hushållens realinkomstutveckling är för närva-<br>rande mycket stark. Förra året ökade den reala<br>disponibla inkomsten med nära 3,5 %. Efter ett<br>antal år med fallande realinkomster översteg in-<br>komsterna för första gången 1994 års nivå.</p>
<p>I år väntas realinkomsterna förstärkas ytterli-<br>gare. Sysselsättningen stiger och den fortsatt låga<br>inflationen medför att lönesumman realt sett<br>ökar med nära 5 %. Transfereringsinkomsterna<br>från den offentliga sektorn utvecklas något sva-<br>gare än förra året, trots det höjda barnbidraget<br>och den kraftiga ökningen av utbetalningarna<br>från sjukförsäkringen. Den främsta orsaken är<br>fallande utbetalningar från arbetslöshetsförsäk-<br>ringen till följd av det förbättrade läget på ar-<br>betsmarknaden. Inkomstskatterna sänktes i år<br>med ca 12 miljarder kronor som ett led i kom-<br>pensationen för tidigare höjningar av egenavgif-<br>terna. Därutöver höjdes skiktgränsen för statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>Sammantaget beräknas den reala disponibla<br>inkomsten öka med 4,4 % i år. Prognosen påver-<br>kas dock av att nationalräkenskaperna fr.o.m. i år<br>redovisar Svenska kyrkan som en del av hushålls-<br>sektorn. Därmed minskar hushållssektorns<br>skattebetalningar med ca 10 miljarder kronor en-<br>ligt nationalräkenskapernas redovisningsmetod.<br>Motsvarande belopp läggs till hushållens kon-<br>sumtionsutgifter. De egentliga hushållens eko-<br>nomi påverkas inte av omläggningen. Rensar<br>man för Svenska kyrkans institutionella omklas-<br>sificering ökar den reala disponibla inkomsten<br>med 3,4 %.</p>
<p>Även 2001 väntas reallöner och sysselsättning<br>utvecklas väl, trots att tillväxttakten mattas nå-<br>got. Det nya studiestödssystemet, som införs<br>den 1 juli nästa år, samt en ytterligare höjning av<br>barnbidragen medför att transfereringarnas bi-<br>drag till hushållsinkomsterna stiger. Det före-<br>slagna andra steget i kompensationen för egen-<br>avgifterna beräknas, tillsammans med en ytterli-<br>gare höjning av skiktgränsen för statlig inkomst-<br>skatt samt höjt grundavdrag motsvara drygt 15<br>miljarder kronor i skattesänkning. Prognosen<br>innebär sammantaget att hushållens reala in-<br>komster ökar med drygt 4 % nästa år, vilket en-<br>dast överträffats vid några enstaka tillfällen de<br>senaste 30 åren.</p>
<p>Under 2002 och 2003 mattas sysselsättnings-<br>ökningen och de sammanlagda löneinkomsternas<br>årliga reala tillväxttakt uppgår till ca 2 %. Vid nu<br>gällande och föreslagna regelsystem för skatter<br>och transfereringar bedöms hushållens reala</p>
<p>Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lönesumma inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>849</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>392</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>-11,4</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst före beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>986</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>(3,4)</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst efter beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushällens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>(3,7)</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas motsvarande utveckling exklusive den-<br>na effekt. Lönesumma, transfereringar och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.<br>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>inkomster i genomsnitt öka med 2 % per år, dvs.<br>i ungefär samma takt som konsumtionsutgifter-<br>na. Det innebär att den relativt låga nivån på<br>hushållssparandet nästa år består under de därpå<br>följande åren. Inom den offentliga sektorn ska-<br>pas samtidigt ett sparandeöverskott, som kraftigt<br>överstiger det budgetpolitiska målet om 2 % av<br>BNP. Som ett beräkningsantagande överförs i<br>kalkylerna detta överskjutande överskott till<br>hushållssektom. Detta innebär inte något ställ-<br>ningstagande till användningen av det förväntade<br>överskjutande överskottet. Osäkerheten i kalky-<br>lerna är dessutom stor. Om den ekonomiska ut-<br>vecklingen skulle avvika väsentligt från nuvaran-<br>de kalkyler påverkas bedömningen av<br>överskottets storlek.</p>
<p>Diagram 9.1 Hushållens disponibla inkomst och<br>konsumtionsutgifter</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-42.png" style="width:172pt;height:124pt;"/>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 9.2 Hushållens sparande 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av disponibel inkomst</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande före<br>beräkningstekn. överföring:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. sparande i avtalspens.</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inkl, sparande i avtalspens.</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande efter<br>beräkningstekn. överföring:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. sparande i avtalspens.</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inkl, sparande i avtalspens.</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter<br>beräkningstekn. överföring</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter ökade förra året<br>med 4,1 % mätt som årsgenomsnitt. Det är den<br>starkaste tillväxten sedan 1987. (Se diagram 9.1.)<br>Konsumtionen utvecklades särskilt kraftigt sista<br>kvartalet 1999, då konsumtionen ökade med<br>närmare 5 % i årstakt. Under loppet av de två<br>första kvartalen i år har konsumtionstillväxten<br>varit fortsatt stark, om än något lugnare än under<br>slutet av förra året. Hushållssektorns konsum-<br>tionsutgifter växte enligt preliminära uppgifter<br>med knappt 5 % i årstakt första halvåret. Därav<br>utgör dock ungefär 1 procentenhet en engångs-<br>effekt av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år i natio-<br>nalräkenskaperna ingår i hushållssektom i stället<br>för i kommunsektorn.</p>
<p>Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden,<br>de ökande reala disponibla inkomsterna och hus-<br>hållens starka förmögenhetsutveckling under<br>framför allt förra året har bidragit till den starka<br>konsumtionstillväxten. Även om utvecklingen<br>inte kan förväntas bli lika gynnsam för alla dessa<br>faktorer under innevarande år och nästa år be-<br>döms förutsättningarna för en fortsatt stark kon-<br>sumtion vara goda. I år beräknas hushållens kon-<br>sumtionsutgifter öka med drygt 3,5 % (bortsett<br>från effekten av överföringen av Svenska kyrkan<br>till hushållssektom) och nästa år väntas tillväxten<br>bli knappt 3,5 %.</p>
<p>Enligt Statistiska centralbyråns månatliga un-<br>dersökningar av hushållens inköpsplaner fort-<br>sätter hushållen att se mycket optimistiskt på den<br>närmaste framtiden. Hushållens bild av den egna<br>ekonomin har varit mycket ljus sedan början av<br>1999 och visar inga tecken på att försämras.<br>Tilltron till minskande arbetslöshet och förbätt-<br>rad ekonomi för landet som helhet ligger kvar på<br>den höga nivå som uppnåddes under förra året.<br>Förutom den gynnsamma utvecklingen av sys-<br>selsättningen, hushållens förmögenhet och dis-<br>ponibla inkomst har sannolikt även de starka of-<br>fentliga finanserna bidragit till hushållens<br>växande optimism, och därmed till den höga<br>konsumtionen, under senare år.</p>
<p>Den goda sysselsättningsutvecklingen väntas<br>fortsätta under prognosperioden. Det faktum att<br>sysselsättningsutsikterna för 2001 har förbättrats<br>något jämfört med bedömningen i vårproposi-<br>tionen bidrar till att även konsumtionsprognosen<br>för nästa år har reviderats upp.</p>
<p>Även om den mycket starka tillväxten i hus-<br>hållens förmögenhet under förra året bör ha bi-<br>dragit till hushållens optimism återspeglas inte<br>den svagare förmögenhetsutvecklingen hittills i</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>år i någon försämring av hushållens tillförsikt.<br>Det är rimligt att anta att hushållen i viss ut-<br>sträckning redan väntat sig en avmattning i till-<br>gångsprisernas utveckling, framför allt beträffan-<br>de de tillgångar som vuxit snabbast i värde under<br>den senaste tiden, och därför inte förändrat sin<br>positiva grundsyn till följd av första halvårets<br>mer måttliga börsutveckling. Dessutom förtjänar<br>det att påpekas att hushållens förmögenhetsställ-<br>ning alltjämt är mycket stark. Enligt de prelimi-<br>nära uppgifterna i Finansinspektionens och Sta-<br>tistiska centralbyråns sparbarometer minskade<br>visserligen hushållssektorns samlade finansiella<br>nettoförmögenhet under loppet av andra kvarta-<br>let med 3,5 %, men den är fortfarande 3,7 %<br>högre än vid årsskiftet och nästan 30 %, eller 426<br>miljarder kronor, högre än vid halvårsskiftet<br>1999.</p>
<p>Hushållens reala förmögenhet har fortsatt att<br>utvecklas positivt under det första halvåret i år.<br>Priserna på sålda småhus svängde kraftigt kring<br>årsskiftet, till stor del beroende på tillfälliga ef-<br>fekter, men under våren har genomsnittspriserna<br>fortsatt att utvecklas i god takt även om antalet<br>sålda hus har varit relativt lågt. Under perioden<br>maj-juli i år låg genomsnittspriserna på sålda<br>småhus ca 8 % högre än under motsvarande pe-<br>riod förra året. De regionala skillnaderna i pris-<br>utvecklingen för småhus är dock mycket stora.</p>
<p>Effekterna på konsumtionen av den samlade<br>kraftiga förmögenhetsökningen är svåra att be-<br>döma, men det är rimligt att räkna med att en<br>viss del av den kraftiga konsumtionsökningen<br>under senare tid hänger samman med den snabba<br>ökningen i priserna på aktier och småhus. För-<br>mögenhetsökningen bidrar sannolikt fortfarande<br>till konsumtionstillväxten men effekten kan an-<br>tas avta successivt framöver då förmögenheten<br>nu utvecklas långsammare.</p>
<p>Hushållens sparkvot är för närvarande låg (se<br>diagram 9.2). Sparkvotens nivå måste ses mot<br>bakgrund av inte bara hushållens positiva för-<br>väntningar och den starka förmögenhetstillväx-<br>ten, utan också konsumtionens sammansättning.<br>Den del av konsumtionen som växte kraftigast<br>förra året var varaktiga varor, vilka i viss ut-<br>sträckning kan betraktas som investeringar, dvs.<br>en form av sparande, t.ex. bilar, möbler och vit-<br>varor. Diagram 9.3 visar utvecklingen för hus-<br>hållens konsumtion av bilar och andra varaktiga<br>varor. Konsumtionen av varaktiga varor exklusi-<br>ve bilar växte första kvartalet i år med nästan<br>20 % i årstakt. Bilkonsumtionen, som förra året<br>ökade med över 30 %, växte första kvartalet i år</p>
<p>med 7 %, vilket även det är en hög tillväxttakt.<sup>4<br></sup>Som framgår av diagrammet finns ett cykliskt<br>inslag i utvecklingen för båda grupperna av var-<br>aktiga varor. Efter den låga konsumtionen under<br>en stor del av 1990-talet har hushållen ett behov<br>av att ersätta förslitna kapitalvaror. Detta behov<br>torde dock mattas av under de närmaste åren.</p>
<p>Diagram 9.2 Hushållens nettosparkvot exklusive sparande i<br>avtalspensioner</p>
<p>Sparande i förhållande till disponibel inkomst, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-43.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>Hushållens låga sparande kommer också till ut-<br>tryck i att skuldsättningen ökar. Hushållens<br>skulder, uttryckta som andel av den disponibla<br>inkomsten, har ökat under flera år (se diagram<br>9.4). Andelen är dock fortfarande betydligt lägre,<br>och den aktuella konsumtionsuppgången därmed<br>stabilare, än vad som var fallet i slutet av 1980-<br>talet.</p>
<p>Som beskrivits i avsnitt 9.1 ovan väntas hus-<br>hållens reala disponibla inkomster stiga kraftigt<br>2000-2001, bl.a. tack vare en gynnsam sysselsätt-<br>ningsutveckling och sänkta skatter. Mot bak-<br>grund av hushållens starka förmögenhetsställ-<br>ning och optimistiska syn på den närmaste<br>framtiden väntas en relativt stor del av inkomst-<br>ökningarna i år och nästa användas till ökad kon-<br>sumtion. Detta innebär att sparkvoten under<br>dessa år antas förbli relativt låg.</p>
<p><sup>4</sup> Vid tolkningen av nationalräkenskapernas uppgifter om bilkonsumtio-<br>nen bör man ta hänsyn till att den andel av hushållens personbilsregistre-<br>ringar som avser direktimporterade fordon vuxit mycket kraftigt sedan<br>mitten av förra året. Dessa bilinköp bokförs inte som bilkonsumtion i<br>nationalräkenskaperna utan ingår i en samlingspost tillsammans med an-<br>nan konsumtion som svenska hushåll företar i utlandet. Under första<br>halvåret i år omfattade privatimporten ca 23 000 (drygt 25 %) av hushål-<br>lens totalt knappt 90 000 personbilsregistreringar. Som jämförelse kan<br>nämnas att av de knappt 75 000 personbilsregistreringar som hushållen<br>gjorde under första halvåret förra året avsåg knappt 13 000 (ca 17%)<br>privatimporterade fordon.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 9.3 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och<br>övriga varaktiga varor______________________________________</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-44.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>Under år 2002 och 2003 emotses fortsatt stora<br>överskott i de offentliga finanserna. Som nämnts<br>i avsnitt 9.1 har väntade överskott utöver den<br>målsatta nivån beräkningstekniskt överförts i sin<br>helhet till hushållen. Som framgår av den övre<br>inkomstkurvan i diagram 9.1 innebär detta en<br>mycket stark real utveckling för den disponibla<br>inkomsten under dessa år. (Den nedre kurvan<br>illustrerar utvecklingen exklusive dessa beräk-<br>ningstekniska överföringar. På motsvarande sätt<br>visar diagram 9.2 sparkvoten för 2002 och 2003<br>både före och efter de beräkningstekniska över-<br>föringarna.)</p>
<p>Diagram 9.4 Hushållens skuldkvot</p>
<p>Bruttoskuld i förhållande till disponibel inkomst, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-45.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>snabbare än inkomsten, på sikt vill öka sparan-<br>dets andel av inkomsten till en mer långsiktigt<br>hållbar nivå. Den medelsiktiga kalkylen beskriver<br>en balanserad utveckling av ekonomin i den takt<br>som bedöms som långsiktigt hållbar och förenlig<br>med inflationsmålet. När en konjunkturprognos<br>för år 2002 för första gången utarbetas under<br>nästa år är det sannolikt att konsumtionsutsik-<br>terna för detta år skulle komma att revideras upp<br>om hela de nu prognostiserade överskjutande<br>överskotten faktiskt skulle överföras till hushål-<br>len och revideras ned om överföringarna helt<br>skulle utebli.</p>
<p>Aven om det således ännu inte är klart i hur<br>stor utsträckning och i vilken form de väntade<br>överskotten under 2002 och 2003 faktiskt kom-<br>mer att komma hushållen till godo är det ändå<br>rimligt att anta att hushållen räknar med att få del<br>av dem och i viss mån planerar sin konsumtion<br>under hela den nu aktuella perioden därefter.<br>Som nämnts ovan är det emellertid också rimligt<br>att vänta sig en ökad sparkvot. Denna prognos<br>stöds av att behovet av att investera i kapitalva-<br>ror, liksom de direkta effekterna av den snabba<br>förmögenhetstillväxten, väntas avta successivt.</p>
<p>Sammantaget bedöms förutsättningarna för en<br>fortsatt stark utveckling av hushållens konsum-<br>tion 2000-2001 vara gynnsamma. Den väntade<br>goda utvecklingen av sysselsättningen och den<br>disponibla inkomsten, hushållens alltjämt myck-<br>et goda förmögenhetsställning samt deras opti-<br>mistiska förväntningsbild talar för att konsum-<br>tionen kommer att växa starkt både i år och nästa<br>år. I år väntas hushållens konsumtionsutgifter<br>växa med 4,7 % totalt och med 3,7 % om effek-<br>ten av Svenska kyrkans överföring rensas bort.<br>Nästa år förutses en tillväxt på 3,4 %.</p>
<p>Även under 2002 och 2003 ger hushållens so-<br>lida förmögenhetsställning, realinkomstutveck-<br>lingen och de starka offentliga finanserna stöd<br>för en prognos om fortsatt god tillväxt i hushålls-<br>konsumtionen, även om en mer dämpad syssel-<br>sättning bidrar till att tillväxttakten avtar. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas hushållens kon-<br>sumtionsutgifter öka med drygt 2 % per år.</p>
<p>Det måste dock betonas att hanteringen av dessa<br>väntade överskott inte är föremål för beslut förr-<br>än längre fram. Hur stora överföringar till hus-<br>hållen som kommer att vara möjliga kommer att<br>bedömas mot bakgrund av det aktuella kon-<br>junkturläget. Det är också rimligt att räkna med<br>att hushållen, vars konsumtion under en tid ökat</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>10 Investeringar</h2>
<p>I år beräknas näringslivet successivt bygga ut<br>produktionskapaciteten för att möta en allt hög-<br>re efterfrågan från såväl inhemska som interna-<br>tionella marknader. Den starka konjunkturen har<br>medfört ett ökat resursutnyttjande och trots en<br>måttlig prisutveckling förefaller lönsamheten va-<br>ra god i stora delar av näringslivet. Industriföre-<br>tagen har expansiva investeringsplaner och även<br>inom övrigt näringsliv bedöms kapaciteten utök-<br>as i betydande omfattning de närmaste åren.<br>Totalt beräknas näringslivets investeringar, uti-<br>från redan höga nivåer, öka med ca 7 % i år och<br>med ca 6 % nästa år.</p>
<p>Enligt de preliminära nationalräkenskaperna<br>föll investeringarna inom offentliga myndigheter<br>kraftigt under första halvåret i år. Trots en för-<br>väntad uppgång under årets senare del beräknas<br>myndigheternas investeringar minska räknat som<br>årsgenomsnitt. Okade satsningar på vägar under<br>nästa år medför att investeringarna åter växer<br>som årsgenomsnitt.</p>
<p>har utvecklats överraskande svagt inledningsvis i<br>år, vilket bl.a. kan vara resultatet av en begyn-<br>nande brist på byggnadsarbetare.</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen, dvs. för åren<br>2002 och 2003, antas BNP växa i en långsiktigt<br>normal och hållbar takt. Därmed antas BNP-<br>tillväxten avta något jämfört med åren 2000 och<br>2001. Eftersom investeringarna i stor utsträck-<br>ning påverkas av produktionstillväxten dämpas<br>även investeringsuppgången 2002-2003. Bo-<br>stadsproduktionen förutses i det medelfristiga<br>perspektivet närma sig en långsiktigt hållbar nivå,<br>vilket innebär en betydande uppgång från dagens<br>låga nivå.</p>
<p>Tabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>246</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt<br>näringsliv</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>myndigheter</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p>
<p>maskiner</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>byggnader</p></td><td>
<p>112</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>Antalet påbörjade nybyggnationer av lägenheter<br>har ökat kraftigt under första halvåret i år. Nivån<br>är emellertid fortfarande låg i ett historiskt per-<br>spektiv. Det förbättrade läget på arbetsmarkna-<br>den och hushållens allt starkare ekonomiska<br>ställning talar för ett accelererande bostadsbyg-<br>gande de närmaste åren. Den ojämna regionala<br>utvecklingen av byggandet skapar dock vissa ut-<br>budsrestriktioner som dämpar uppgången. An-<br>talet påbörjade ombyggnationer av lägenheter</p>
<p>10.1 Näringslivet</p>
<p>Industrin</p>
<p>Industrikonjunkturen är mycket stark för närva-<br>rande. Den internationella tillväxten är hög och<br>svensk exportindustri gynnas av att industripro-<br>duktionen och efterfrågan på investeringsvaror<br>stiger i för Sverige viktiga handelsländer. Den<br>svenska industriproduktionen har också ökat<br>kraftigt inledningsvis i år. Orderingången till in-<br>dustrin tyder på en fortsatt produktionsökning<br>under andra halvåret. Av Konjunkturinstitutets<br>industribarometer framgår att kapacitetsutnytt-<br>jandet ökat under det senaste året och att närma-<br>re en tredjedel av företagen nu anser att produk-<br>tionskapaciteten inte är tillräcklig.<sup>5</sup></p>
<p>Bilden av ett mer ansträngt resursläge stäm-<br>mer överens med utvecklingen av kapitalkvoten,<br>dvs. kapitalstocken i relation till produktionsni-<br>vån, som har fallit kraftigt de senaste åren, se dia-<br>gram 10.1. En sjunkande kvot innebär alltså att<br>produktionen ökar i förhållande till realkapital-<br>stocken, vilket på kort sikt indikerar ett ökat re-<br>sursutnyttjande. Barometern och beräkningar av<br>vinstandelar visar att lönsamheten är god i in-<br>dustrin, vilket är en viktig förutsättning för öka-<br>de investeringar.</p>
<p>Således förefaller det finnas både ett betydan-<br>de behov av och goda förutsättningar för stigan-<br>de investeringar inom industrin i år. Enligt de<br>preliminära nationalräkenskaperna var investe-<br>ringsnivån i industrin överraskande låg första</p>
<p><sup>5</sup> Till följd av förseningar av publiceringen av Statistiska centralbyråns<br>statistik är osäkerheten om industrins kapacitetsutnyttjandet mycket stor.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>halvåret i år, med en uppgång på knappt 5 % i<br>jämförelse med motsvarande period 1999. Statis-<br>tiska centralbyråns investeringsenkät från maj<br>visar emellertid att industriföretagen har planer<br>för helåret 2000 som innebär en ökning på 12 %<br>jämfört med 1999, vilket skulle innebära en kraf-<br>tig investeringstillväxt andra halvåret i år. Vid ti-<br>digare snabba tillväxtfaser har det dock visat sig<br>vara svårt för företagen att på kort sikt kunna re-<br>alisera sina expansiva investeringsplaner fullt ut.<br>Sammantaget bedöms därför industrins investe-<br>ringar stiga med knappt 8 % i år. Även nästa år<br>förutses en relativt hög produktionstillväxt i in-<br>dustrin. Det allt högre kapacitetsutnyttjandet<br>och en viss förskjutning av årets planerade in-<br>vesteringar talar för att investeringarna kommer<br>att växa med ca 8 % även 2001.</p>
<p>Diagram 10.1 Kapitalkvoten i industrin</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-46.png" style="width:174pt;height:109pt;"/>
<p>Anm-, Kapitalkvoten defineras som kvoten mellan kapitalstocken och förädlingsvärdet<br>inom industrin, uttryckt i 1998 års priser.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Till osäkerheten i prognosen för industrins in-<br>vesteringar bidrar bl.a. svårigheterna att bedöma<br>utvecklingen i den cykliska basindustrin. Kon-<br>junkturen i dessa branscher har förbättrats på-<br>tagligt under det senaste året med ökad produk-<br>tion, stigande priser på bl.a. papper och<br>pappersmassa samt ett högt kapacitetsutnyttjan-<br>de. Den höga internationella efterfrågan på vissa<br>insatsvaror kan innebära att den kapitalintensiva<br>basindustrin utökar produktionskapaciteten i<br>större omfattning än vad som har antagits i den-<br>na prognos. Samtidigt bör svårigheterna med att<br>urskilja den långsiktiga trenden för industrins<br>kapitalkvot framhållas. Kvoten förefaller ha<br>etablerats på en ny och lägre nivå under 1990-<br>talets senare hälft, vilket sannolikt förklaras av<br>den pågående strukturomvandlingen mot en mer<br>kunskapsintensiv produktion. Det kan inte ute-<br>slutas att kvoten faller snabbare än vad som antas</p>
<p>i denna prognos med en överskattning av inves-<br>teringsutvecklingen som följd.</p>
<p>Övrigt näringsliv</p>
<p>Förra året steg investeringarna inom övrigt nä-<br>ringsliv med hela 11%. Den mycket kraftiga<br>uppgången förklaras dock av tillfälligt höga far-<br>tygs- och flygplansinvesteringar. Exkluderas des-<br>sa var ökningen ändå goda 6 %. Konjunkturläget<br>har stärkts ytterligare i stora delar av övrigt nä-<br>ringsliv. Under första halvåret i år ökade pro-<br>duktionen i tjänstebranschema med 5 % och<br>antalet sysselsatta med drygt 80 000 personer i<br>jämförelse med motsvarande period förra året.</p>
<p>De flesta indikatorer tyder på en fortsatt stark<br>investeringsutveckling i övrigt näringsliv. Under<br>förra året steg priserna på kommersiella fastig-<br>heter med 3 % i riket som helhet samtidigt som<br>vakansgraden i storstadsområdena sjönk till de<br>lägsta nivåerna på tio år. Trots att fastighetspri-<br>serna har fallit något inledningsvis i år är prisni-<br>vån hög, vilket är en viktig förutsättning för att<br>investeringar i nya fastigheter ska vara lönsamma.<br>Dessutom förefaller lönsamheten i tjänstebran-<br>scherna ha förbättrats de senaste åren. Enligt<br>Konjunkturinstitutets barometer uppger företa-<br>gen inom t.ex. handeln att lönsamheten i dagslä-<br>get ligger på en högre nivå än någon gång under<br>hela 1990-talet samtidigt som antalet konkurser<br>är det lägsta på mycket länge. Noteras bör att<br>vinstmarginalerna per producerad enhet har fallit<br>de senaste åren i tjänstesektorn, vilket bl.a. har<br>bidragit till den låga inflationen (se kapitel 8).<br>Den förbättrade lönsamheten torde således<br>främst förklaras av kraftigt ökade försälj-<br>ningsvolymer samt av lägre kapitalkostnader till<br>följd av räntenedgången under 1990-talets senare<br>del.</p>
<p>Diagram 10.2 Fastighetsprisstatistik</p>
<p>Index 1981=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-47.png" style="width:173pt;height:107pt;"/>
<p>Anm: Fastighetspriserna baseras på köpeskillingskoefficienter.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Konjunkturinstitutets barometer visar att det<br>även finns förväntningar om en fortsatt uppgång<br>i övrigt husbyggande. Allt fler byggföretag upp-<br>ger att lönsamheten är god för närvarande och<br>att de förutser en ökad produktion de närmaste<br>åren. Dessutom är orderingången till arkitekter<br>samt bygg- och annan teknisk konsultverksam-<br>het mycket hög, vilket normalt förebådar en in-<br>vesteringsuppgång på ett till två års sikt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord-och skogsbruk</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>26,3</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>30,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållsverksamhet</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav transport</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>post och tele</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Statistiska centralbyråns investeringsenkät be-<br>kräftar bilden av en stigande investeringsaktivitet<br>i övrigt näringsliv i år. Bilden är dock delvis<br>splittrad. Inom företagstjänster samt post- och<br>telebranscherna är planerna expansiva. I telebran-<br>schen förklaras uppgången delvis av en fortsatt<br>utbyggnad av mobiltelefonsystemen och av<br>bredbandsnätet. Inom finansiell verksamhet och<br>handel är däremot utbyggnadsplanerna överras-<br>kande svaga. De begränsade investeringsplanerna<br>inom finansiell verksamhet förklaras sannolikt av<br>strukturella förändringar till följd av företagsfu-<br>sioner och den ökade användningen av post- och<br>banktjänster över Internet, vilket bl.a. medför en<br>minskning av antalet bank- och postkontor.<br>Omställningsarbetet i samband med millennie-<br>skiftet är nu över vilket ytterligare dämpar in-<br>vesteringsutvecklingen i den finansiella sektorn.<br>Vad gäller handeln bör det understrykas att efter<br>den mycket kraftiga uppgången 1998 ligger in-<br>vesteringarna på en hög nivå och redan fjolårets<br>investeringsnivåer innebär en betydande utbygg-<br>nad av kapaciteten. En viktig förklaring till de<br>återhållsamma investeringsplanerna enligt enkä-<br>ten är att allt färre företag inom handeln äger</p>
<p>fastigheter varvid produktionsökningar i denna<br>bransch delvis resulterar i ökade investeringar i<br>fastighetssektorn. Den förväntade kraftiga upp-<br>gången i hushållens konsumtion bedöms dock<br>medföra ökade och mer omfattande investering-<br>ar inom handeln än vad enkäten anger både i år<br>och nästa år.</p>
<p>Det bör också nämnas att inom flertalet bran-<br>scher steg mjukvaruinvesteringarna, vilka utgör<br>13 % av de totala investeringarna, kraftigt under<br>första halvåret i år enligt nationalräkenskaperna.<br>Under de närmaste åren beräknas dessa öka med<br>ca 6 % årligen.</p>
<p>Sammantaget görs bedömningen att behovet<br>av att utöka produktionskapaciteten generellt<br>sett är stort och att investeringarna i övrigt nä-<br>ringsliv i år överstiger fjolårets nivå med<br>ca 6,5 %.</p>
<p>Av diagram 10.3 framgår att kapitalkvoten i<br>övrigt näringsliv exklusive småhus och fastig-<br>hetsverksamhet successivt har fallit sedan början<br>av 1980-talet, bortsett från recessionsåren under<br>1990-talets första hälft. Den tydliga nedåtgående<br>trenden förklaras bl.a. av minskade investeringar<br>i energisektorn och av kapitalrationaliseringar<br>inom handel och finansiella tjänster. Det är svårt<br>att avgöra utvecklingen av kapitalkvoten på sikt<br>men den kraftiga nedgången förra året bedöms<br>delvis vara resultatet av ett ökat kapacitetsut-<br>nyttjande, vilket tillsammans med förväntningar<br>om en fortsatt stark produktionsökning beräk-<br>nas medföra att investeringarna inom övrigt nä-<br>ringsliv stiger med ytterligare ca 5 % nästa år. De<br>positiva utsikterna för byggsektorn stödjer en<br>sådan prognos.</p>
<p>Diagram 10.3 Kapitalkvoten i övrigt näringsliv exklusive<br>småhus och fastighetsverksamhet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-48.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>Anm.: Kapitalkvoten defineras som kvoten mellan kapitalstocken och förädlingsvärdet,<br>uttryckt i 1998 års priser.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>10.2 Bostäder</p>
<p>Under förra året påbörjades byggnationer av ca<br>14 000 lägenheter enligt Statistiska centralbyrån,<br>vilket var en ökning med ca 14 % jämfört med<br>året innan. Uppgången har fortsatt inledningsvis<br>i år enligt preliminär statistik från Statistiska<br>centralbyrån.</p>
<p>Fundamentala faktorer talar för att bostads-<br>byggandet tar fart de närmaste åren. Stigande<br>fastighetspriser på andrahandsmarknaden och<br>fallande vakanstal visar att efterfrågan på bostä-<br>der är hög redan i dag (se diagram 10.4). Aven<br>om den regionala fördelningen är ojämn innebär<br>den allt högre prisnivån att det i många fall är<br>mycket lönsamt med nybyggnationer. En fort-<br>satt förbättring av läget på arbetsmarknaden och<br>hushållens allt starkare ekonomiska ställning bi-<br>drar till att höja efterfrågan ytterligare. Dessutom<br>har räntorna stabiliserats på en förhållandevis låg<br>nivå.</p>
<p>Diagram 10.4 Antalet outhyrda respektive påbörjade<br>lägenheter_________________________________________</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-49.png" style="width:174pt;height:104pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lågenheter i allmännyttan per 1 mars 1976-2000. Antalet<br>påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Konjunkturinstitutets barometer visar att för-<br>väntningarna avseende bostadsbyggandet är<br>mycket positiva avseende andra halvåret i år. I<br>barometern kan emellertid en besvikelse noteras<br>i den mening att de positiva förväntningarna un-<br>der det senaste året inte har infriats. Det kan<br>också konstateras att trots många gynnsamma<br>omständigheter och en i dagsläget hög efterfrå-<br>gan är byggandet av bostäder alltjämt på en<br>mycket låg nivå. Uppgången i antalet påbörjade<br>lägenheter under förra året och inledningsvis i år<br>var från den historiskt sett mycket låga nivå som<br>gällde under större delen av 1990-talet. Enligt<br>Boverkets bedömningar skulle det behöva byg-<br>gas 25 000-30 000 lägenheter årligen för att svara<br>mot den långsiktiga efterfrågan. Ytterligare en</p>
<p>indikator på att bostadsbyggandet fortfarande är<br>återhållsamt är att orderingången till småhusfab-<br>rikantema har minskat något hittills i år jämfört<br>med första halvåret i fjol.</p>
<p>Det förhållandevis låga bostadsbyggandet för-<br>klaras troligen bl.a. av en låg lönsamhet i nypro-<br>duktionen av hyresrätter samt av vissa utbudsre-<br>striktioner i form av brist på byggnadsarbetare<br>och tomtmark. De senare faktorerna torde i sin<br>tur förklaras av den ojämna regionala utveckling-<br>en med en mycket hög efterfrågan i storstadsom-<br>rådena. Nämnda utbudsrestriktioner väntas del-<br>vis gälla även de närmaste åren och antalet<br>påbörjade bostäder beräknas därmed uppgå till<br>18 000 i år och till 21 000 nästa år, dvs. samma<br>prognos som i vårpropositionen.</p>
<p>Vissa utbudsrestriktioner kan vara en förkla-<br>ring till att antalet inledda ombyggnationsprojekt<br>har varit överraskande låga hittills i år. Ytterligare<br>en orsak är sannolikt att lönsamheten tidigare<br>har varit mycket dålig hos de allmännyttiga bola-<br>gen. De senaste årens räntenedgång och fallande<br>vakanstal innebär dock att den finansiella situa-<br>tionen har förbättrats. Därmed torde antalet in-<br>ledda ombyggnationer de närmaste åren översti-<br>ga fjolårets nivå på 21 000 lägenheter. På grund<br>av det låga utfallet hittills i år och med hänsyn<br>tagen till vissa utbudsrestriktioner har dock pro-<br>gnosen för antalet ombyggnationer reviderats<br>ned med ca 1 000 lägenheter per år jämfört med<br>vårpropositionen till 22 000 i år och till 25 000<br>lägenheter nästa år.</p>
<p>I genomsnitt pågår ett nybyggnationsprojekt i<br>ca 12 månader och ett ombyggnadsprojekt i ca 6<br>månader. Den kraftiga uppgången av påbörjade<br>nybyggnationer som har ägt rum inledningsvis i<br>år påverkar därför successivt volymutvecklingen<br>i år och delvis även nästa år. Dessutom har om-<br>fattningen av olika projekt samt fördelningen<br>mellan småhus och lägenheter i flerfamiljshus<br>betydelse. Sammantaget beräknas bostadsinves-<br>teringarna öka med omkring 5 % i år och med<br>14 % nästa år.</p>
<p>10.3 Lager</p>
<p>Efter en till stora delar ofrivillig lageruppbygg-<br>nad under 1998 ägde en successiv lageranpass-<br>ning rum under förra året. Sammantaget gav la-<br>gerinvesteringarna ett negativt bidrag till BNP-<br>tillväxten på motsvarande 0,5 % av BNP 1999.<br>Under första kvartalet i år gav lagerinvestering-</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>arna däremot ett positivt tillväxtbidrag på 0,7 %<br>av BNP. Den stora lagerökningen förklaras bl.a.<br>av en oväntat hög lageruppbyggnad i industrin.<br>Även under andra kvartalet växte lagren kraftigt,<br>vilket gav ett positivt BNP-bidrag på motsvaran-<br>de 0,5 %. Osäkerheten i utfallet avseende andra<br>kvartalet är dock mycket stor på grund av att den<br>s.k. snabbversionen av nationalräkenskaperna<br>som publiceras i augusti i många avseenden är en<br>prognos.</p>
<p>Den anpassning som genomfördes i fjol be-<br>döms i stort sett vara avslutad och lagerökningen<br>i industrin i början av året antas i huvudsak vara<br>tillfällig. Under de närmaste åren väntas det ske<br>en frivillig lageruppbyggnad i näringslivet som<br>helhet i samband med att produktionsnivån suc-<br>cessivt stiger. Jämfört med vårpropositionen, då<br>lagerinvesteringarna beräknades vara tillväxt-<br>neutrala fram t.o.m. 2003, har lagerprognosen<br>reviderats upp något i år, vilket förklaras av att<br>såväl produktion som lagerinvesteringarna inom<br>handeln nu förutses bli högre. Sammantaget<br>väntas lagerinvesteringarna i år vara något större<br>än under förra året och BNP-bidraget väntas<br>uppgå till 0,2 % i år. Nästa år dämpas produk-<br>tionsökningen inom såväl industrin som handeln<br>med en långsammare lagertillväxt som följd.<br>Därmed beräknas BNP-bidraget bli -0,1 % år<br>2001. För 2002 och 2003 antas lagerinvestering-<br>arna vara av samma storleksordning som nästa år<br>och därmed vara tillväxtneutrala.</p>
<p>Den kraftiga lageruppbyggnaden i industrin<br>inledningsvis i år förklaras av ökade lager inom<br>läkemedels- och teleproduktindustrierna. Av<br>Konjunkturinstitutets barometer framgår att i<br>den kemiska industrin, där produktionen av lä-<br>kemedel ingår, har missnöjet med lagersituatio-<br>nen ökat under första halvåret i år samtidigt som<br>Statistiska centralbyråns statistik visar att pro-<br>duktionen sjönk i denna bransch jämfört med<br>inledningen av 1999. Det försämrade konjunk-<br>turläget kan medföra en onormalt hög lagerhåll-<br>ning i läkemedelsindustrin under större delen av<br>innevarande år. Något liknande missnöje med<br>lagren syns inte i teleproduktindustrin. Därmed<br>bedöms lagertillväxten i denna bransch vara tem-<br>porär och dessa lager torde därmed justeras ned<br>relativt snabbt. Konjunkturinstitutets barometer<br>visar att generellt sett är industriföretagen nöjda<br>med lagersituationen och mot bakgrund av det<br>starka konjunkturläget i flertalet branscher be-<br>döms industrins totala lager växa i takt med pro-<br>duktionen.</p>
<p>Inom handeln har lagren utvecklats i stort sett<br>som väntat inledningsvis i år. Det missnöje med<br>lagerläget som uppstod vid årsskiftet inom han-<br>deln med motorfordon kvarstår dock enligt<br>Konjunkturinstitutets barometer. I denna<br>bransch förefaller det alltså finnas behov av att<br>minska lagren. Sett till handeln som helhet väntas<br>dock lagren öka något i samband med en tillta-<br>gande inhemsk efterfrågan. På grund av att han-<br>delns försäljning nu förutses bli högre har la-<br>gerinvesteringarna höjts i jämförelse med<br>prognosen i vårpropositionen.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>11 Den offentliga sektorn</h2>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande be-<br>räknas uppgå till ca 3,5 % av BNP i år och nästa<br>år. Det positiva sparandet bidrar till att statsskul-<br>den sjunker och att den konsoliderade brutto-<br>skulden understiger 60 % av BNP i år. Netto-<br>skulden vänds till en positiv finansiell<br>nettoställning redan nästa år. Aven för 2002 och<br>2003 förutses ett finansiellt sparande på omkring</p>
<p>3,5 % av BNP.</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</p>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>I år väntas den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande uppgå till ca 71 miljarder kronor eller</p>
<p>3,4 % av BNP. Det är en förbättring med 1,5 %<br>av BNP, jämfört med 1999. Därav svarar lägre<br>ränteutgifter för nära 1 procentenhet, vilket del-</p>
<p>vis är en följd av att intäkterna från försäljningen<br>av aktier används till amortering av statsskulden.<br>De direkta intäkterna från försäljningar av aktier<br>inkluderas däremot inte i det finansiella sparan-<br>det. Såväl den offentliga sektorns inkomster som<br>utgifter exklusive räntor minskar som andel av<br>BNP. En del av nedgången beror emellertid på<br>att den offentliga sektorns omslutning reduceras<br>från och med innevarande år med 0,5 % av BNP<br>till följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten.</p>
<p>Det finansiella sparandet överträffade målen<br>om balans 1998 och ett överskott på 0,5 % av<br>BNP 1999. Även i år väntas det finansiella spa-<br>randet överstiga målet om ett överskott på 2 %<br>av BNP. Denna utveckling har skett trots de<br>skattesänkningar och andra reformer som ge-<br>nomförts under senare år. Sammantaget beräk-<br>nas genomförda reformer under perioden 1998—<br>2000 medföra en budgetbelastning för staten på<br>ca 3,5 % av BNP år 2000. Det innebär att den<br>offentliga sektorns finansiella sparande skulle ha<br>uppgått till ca 7 % av BNP i år i frånvaro av re-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1187,8</p></td><td>
<p>1218,7</p></td><td>
<p>1248,1</p></td><td>
<p>1281,2</p></td><td>
<p>1335,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>56,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1043,2</p></td><td>
<p>1074,9</p></td><td>
<p>1110,4</p></td><td>
<p>1141,8</p></td><td>
<p>1190,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>70,2</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>59,2</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>61,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>81,1</p></td><td>
<p>83,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1150,8</p></td><td>
<p>1147,4</p></td><td>
<p>1172,4</p></td><td>
<p>1206,3</p></td><td>
<p>1251,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>52,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>463,8</p></td><td>
<p>464,9</p></td><td>
<p>475,7</p></td><td>
<p>483,0</p></td><td>
<p>506,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>581,6</p></td><td>
<p>596,2</p></td><td>
<p>619,9</p></td><td>
<p>648,4</p></td><td>
<p>674,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>86,2</p></td><td>
<p>76,8</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>70,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>71,3</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>84,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>36,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>7.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>71.3</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>45,4</p></td><td>
<p>47,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>224,1</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>-80,5</p></td><td>
<p>-134,4</p></td><td>
<p>-188,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>77,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1294,4</p></td><td>
<p>1218,5</p></td><td>
<p>1162,6</p></td><td>
<p>1140,4</p></td><td>
<p>1141,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>48,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Till följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten reduceras inkomster och utgifter med 0,5 % av BNP fr.o.m. år 2000.<br><sup>1</sup> Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:S konvergenskriterier (Maastricht).</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>former, allt annat lika. Detta reformutrymme har<br>skapats genom den stabila ekonomiska utveck-<br>lingen med låg inflation och låga räntor.</p>
<p>Nästa år reduceras skatteinkomsterna som an-<br>del av BNP till knappt 51 %. Inkomsterna av<br>räntor och utdelningar faller nominellt eftersom<br>AP-fonden överför finansiella tillgångar till ett<br>värde på 155 miljarder kronor till staten. Då stör-<br>re delen av dessa tillgångar används för att mins-<br>ka statsskulden bidrar överföringen också till<br>sänkta ränteutgifter. Utgifter exklusive räntor<br>minskar även de som andel av BNP. Det finansi-<br>ella sparandet beräknas 2001 till ca 76 miljarder<br>kronor eller 3,5 % av BNP. Av detta är 8 miljar-<br>der kronor, eller 0,4 % av BNP, en tillfällig effekt<br>av skatt på utdelade medel till företagen från för-<br>säkringsbolaget SPP.</p>
<p>Vid hittills beslutade och föreslagna regler be-<br>räknas det finansiella sparandet som andel av<br>BNP uppgå till 3,3 % 2002 och förstärkas till</p>
<p>3,6 % 2003. Det prognostiserade sparandet<br>överträffar därmed budgetmålet om ett över-<br>skott på 2 % av BNP med 30 respektive 37 mil-<br>jarder kronor. Det överskjutande överskottet<br>antas i kalkylen för perioden 2002-2003 beräk-<br>ningstekniskt överföras till hushållssektom. Sta-<br>tens ränteutgifter, statsskulden och den offentli-<br>ga sektorns finansiella ställning är för åren 2002<br>och 2003 beräknade med ett antagande om ett<br>finansiellt sparande som överensstämmer med<br>saldomålet på 2 % av BNP.</p>
<p>Den finansiella ställningen</p>
<p>Finansiellt sparande är resultatet av alla transak-<br>tioner som påverkar den finansiella nettoförmö-<br>genheten. Det innebär att t.ex. försäljning av ak-<br>tier inte påverkar det finansiella sparandet. Om<br>försäljningsinkomsterna används för amortering<br>av statsskulden minskar tillgångar och skulder<br>lika mycket, vilket medför en oförändrad finan-<br>siell nettoställning. Skulle däremot försälj-<br>ningsinkomsterna användas till ökade utgifter<br>minskar det finansiella sparandet. Eftersom det<br>finansiella sparandet är definierat som nettot av<br>transaktioner påverkar inte heller värdeföränd-<br>ringar på tillgångar och skulder det finansiella<br>sparandet.</p>
<p>Den offentliga skulden påverkas däremot av<br>anskaffning och försäljning av finansiella till-<br>gångar samt värdeförändringar. Den offentliga<br>sektorns konsoliderade bruttoskuld, definierad<br>enligt de s.k. Maastrichtkriterierna, var vid ut-<br>gången av 1999 drygt 65 % av BNP. Genom de<br>finansiella överskotten och den skuldminskning</p>
<p>som sker till följd av försäljningar av statens akti-<br>einnehav, beräknas i år skulden understiga refe-<br>rensvärdet inom EU på 60 % av BNP.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,<br>dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,<br>är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-<br>skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-<br>fonden har betydande finansiella tillgångar vid<br>sidan av statsobligationer. Även staten och den<br>kommunala sektorn har finansiella tillgångar i<br>form av t.ex. aktier och utlåning. Nettoskulden<br>sjunker till följd av överskotten i det finansiella<br>sparandet och påverkas också av de värdeföränd-<br>ringar som sker på den offentliga sektorns inne-<br>hav av aktier och obligationer. Genom börsnote-<br>ringen av Telia AB stiger det bokförda värdet av<br>statens aktier med ca 120 miljarder kronor i år.<br>Denna värdeökning reducerar nettoskulden med<br>motsvarande belopp, utöver den minskning som<br>sker genom sparandet. Ett fortsatt högt finansi-<br>ellt sparande medför att nettoskulden vänds till<br>en positiv finansiell ställning redan under 2001.<br>Det innebär att värdet av den offentliga sektorns<br>finansiella tillgångar då överstiger skulderna.</p>
<p>Jämförelse med 2000 ärs ekonomiska<br>vårproposition</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande år<br>2000 bedöms nu bli 12 miljarder kronor högre än<br>vad som beräknades i vårpropositionen. Förbätt-<br>ringen beror i huvudsak på större skatteinkoms-<br>ter. Skatteinkomsterna höjs ytterligare 2001 till<br>följd av att BNP-tillväxten nu förutses bli högre<br>än tidigare. Därtill kommer i förhållande till vår-<br>propositionen ett tillfälligt tillskott på 8 miljarder<br>kronor genom skatt på utdelade medel från för-<br>säkringsbolaget SPP. Oaktat de nu föreslagna<br>skatteförändringarna har det finansiella sparan-<br>det sedan vårpropositionen reviderats upp med<br>20 miljarder kronor eller 1 % av BNP 2001.<br>Även efter skatteändringama blir det finansiella<br>sparandet 5 miljarder kronor högre 2001 jämfört<br>med vårpropositionen. För åren 2002 och 2003<br>har det finansiella sparandet reviderats ned med 7<br>respektive 22 miljarder kronor jämfört med vår-<br>propositionen. Det innebär en motsvarande<br>sänkning av den beräkningstekniska överföring-<br>en för dessa år.</p>
<p>Den konsoliderade bruttoskulden har justerats<br>upp med 20 miljarder kronor 2000 till följd av att<br>försäljningen av aktier har blivit mindre omfat-<br>tande än väntat. För nästa år motverkas detta<br>delvis av ett högre finansiellt sparande än i vår-<br>propositionen. Sammantaget har prognosen för</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>bruttoskulden, avseende 2001, reviderats upp<br>med 10 miljarder kronor.</p>
<p>Nettoskulden har reviderats ned med ca 64<br>miljarder kronor för 2000 till följd av att hela<br>värdet av statens ägande i Telia AB nu redovisas<br>bland de finansiella tillgångarna. I vårpropositio-<br>nen gjordes en mer försiktig bedömning av<br>marknadsvärdet på grund av den då rådande osä-<br>kerheten kring försäljningen av aktier i Telia.</p>
<p>Skatter och avgifter</p>
<p>I nationalräkenskaperna redovisas skatterna i hu-<br>vudsak när skattskyldigheten uppstår och inte,<br>som i statsbudgeten, när skatten betalas. Periodi-<br>seringen av inkomstskatterna är dock ofullstän-<br>dig på grund av att redovisningen avviker från de<br>slutligt fastställda skatterna. Därtill kommer att<br>den del av mervärdeskatten och tullinkomsterna,<br>som ingår som en del av EU-avgiften, inte redo-<br>visas som transaktioner i den offentliga sektorn<br>utan bokförs som en skatt till utlandet. De totala<br>skatterna är således större än den offentliga sek-<br>torns skatteinkomster.</p>
<p>De totala skatteinkomsterna har stigit kraftigt<br>de senaste åren och uppgick 1999 till 53,5 % av<br>BNP (skattekvoten), se tabell 11.2. I år har in-<br>komstskatten för hushåll sänkts med ca 12 mil-<br>jarder kronor genom en skattereduktion för en<br>fjärdedel av den allmänna pensionsavgiften och<br>genom en höjning av skiktgränserna för den<br>statliga skatten. Inkomsterna av bolagsskatten<br>reduceras under prognosperioden genom en ti-<br>digare beslutad höjning av avsättningen till peri-<br>odiseringsfonder och genom att tiden för återfö-<br>ring till beskattning förlängts från 5 till 6 år. I år<br>har fastighetskatten på hyreshus sänkts till 1,2 %<br>av taxeringsvärdet. Energibeskattningen har<br>höjts för att finansiera kompetensutveckling i fö-<br>retagen. Kommunalskatterna har också föränd-<br>rats i vissa kommuner och landsting så att den i<br>genomsnitt, inklusive kyrkoskatten, ökat från<br>31,48 % till 31,60 %. Därtill kommer att Svenska<br>kyrkans skiljande från staten innebär att kyrko-<br>skatten fr.o.m. 2000 ej längre räknas som en skatt<br>utan som en medlemsavgift, vilket sänker den<br>redovisade skattekvoten med 0,5 procentenheter.<br>Sammantaget sjunker skattekvoten till 52,6 % i<br>år.</p>
<p>För 2001 föreslås nu ytterligare ett steg i<br>sänkningen av inkomstskatten för hushåll med<br>samma inriktning som i år samt en höjning av<br>grundavdraget med 1 200 kronor. Reseavdraget<br>med bil föreslås höjas med 1 krona per mil.<br>Sammantaget innebär det att inkomstskatten för</p>
<p>hushåll sänks med 15 miljarder kronor. För att<br>undvika ett ökat skatteuttag till följd av att frys-<br>ningen av taxeringsvärdena upphör nästa år före-<br>slås förändringar av fastighets- och förmögen-<br>hetsskatterna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 11.2 Skatter och avgifter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens direkta skatter och<br>avgifter</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21.7</p></td><td>
<p>20,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta skatter</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivar- och egen-<br>företagaravgifter</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>14,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala skatter och avgifter</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>51,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav till EU</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Till följd av att Svenska kyrkan skiljs från staten reduceras skatterna med<br>0,5% av BNP fr.o.m. 2000.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fastighetsskatten föreslås justeras ned från 1,5 %<br>till 1,2 % av taxeringsvärdet för småhus och från</p>
<p>1,2 % till 0,7% av taxeringsvärdet för hyreshus.<br>Därtill föreslås en höjning av fribeloppet i för-<br>mögenhetsskatten till 1 miljon kronor för en-<br>samstående och till 1,5 miljoner kronor för sam-<br>beskattade. De föreslagna förändringarna av<br>fastighetsskatten och förmögenhetsskatten<br>medför sammantagna ett skattebortfall på ca 10<br>miljarder kronor jämfört med vårpropositionen.<br>Skatten på realisationsvinster på bostäder föreslås<br>höjas från 15 % till 20 %. Miljöskatter och ener-<br>gibeskattningen föreslås höjas med drygt 3 mil-<br>jarder kronor. Mervärdesskatten på kollektiva<br>transporter föreslås sänkas från 12 % till 6 %,<br>vilket motsvarar knappt 1 miljard kronor. Ar-<br>betsgivaravgifterna förslås sänkas med 0,1 pro-<br>centenhet eller 1 miljard kronor. Sammantaget<br>innebär de nu föreslagna skatteförändringarna en<br>skattesänkning på 15 miljarder kronor jämfört<br>med år 2000. Tillsammans med tidigare beslutade<br>skatteförändringar reduceras de periodiserade<br>skatterna med 23 miljarder kronor nästa år.<br>Skatten på utdelade medel från SPP höjer tillfäl-<br>ligt skatteinkomsterna med 8 miljarder kronor<br>eller 0,4 % av BNP nästa år. Skatteförändringar-<br>na och en i förhållande till BNP långsammare ut-<br>veckling av viktiga skattebaser bidrar till att<br>skattekvoten sjunker till 51,5 % nästa år.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Utgifter</p>
<p>År 1999 uppgick de offentliga utgifterna till mot-<br>svarande 58,4 % av BNP (utgiftskvoten). Det är<br>i nivå med 1990, året innan den ekonomiska kri-<br>sen bidrog till att utgiftskvoten steg till som<br>högst 70% 1993. Som framgår av tabell 11.1<br>sjunker de offentliga utgifterna som andel av<br>BNP i år och nästa år. Den starka BNP-tillväxten<br>både ökar nämnaren i utgiftskvoten och leder till<br>lägre utgifter för arbetslösheten. Den låga infla-<br>tionen resulterar i en motsvarande låg nominell<br>ökning av pensioner och andra indexerade ut-<br>gifter. Den minskade statsskulden och låga rän-<br>tor medför sänkta ränteutgifter.</p>
<p>Utgifterna sjunker även i reala termer i år, se<br>tabell 11.3. Av den redovisade reala minskningen<br>i år på 2,8 % svarar emellertid effekten av att<br>Svenska kyrkan skilts från staten för 0,8 procen-<br>tenheter. Exklusive denna effekt och de kraftigt<br>sänkta ränteutgifterna minskar utgifterna i reala<br>termer med 0,2 %. Nästa år ökar utgifterna realt<br>med ca 1 % exklusive ränteutgifter.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Andel av<br>utgifter i<br>procent<br>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Procentuell volym-<br>förändring<br>2000 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exklusive räntor</p></td><td>
<p>90,9</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukdom</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-13,9</p></td><td>
<p>-11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Familjer och barn</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studier</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-8.1</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag till</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bostäder</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>-48,1</p></td><td>
<p>-48,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI-avgiften till EU</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>-9,9</p></td><td>
<p>-19,2</p></td><td>
<p>-12,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Överföringen av Svenska kyrkan till hushållssektom påverkar utveck-<br>lingstalen för år 2000. Exkl. påverkan av denna omklassificering beräknas to-<br>tala utgifter till -2,0 %, totala utgifter exkl räntor till -0,2 % och konsumtions-<br>utgifter till 0,6 %.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Transfereringarna till hushållen, som svarar för<br>34 % av de offentliga utgifterna, ökar realt med<br>0,3 % i år och med 1 % nästa år. Ålderspensioner</p>
<p>m.m., som utgör nära hälften av transfereringar-<br>na till hushållen, stiger relativt långsamt i år, del-<br>vis till följd av att basbeloppet indexeras med<br>1999 års låga inflation. Nästa år bidrar höjningar<br>av pensionstillskott och bostadstillägg till en<br>starkare real ökning. Utbetalningarna från sjuk-<br>försäkringen har ökat kraftigt till följd av ökad<br>sjukfrånvaro och högre medelersättning per<br>sjukdag. Ökningstakten väntas avta i år för att<br>sedan stabiliseras. Även assistansersättningen har<br>ökat kraftigt och fortsätter att öka i snabb takt.<br>Det förbättrade läget på arbetsmarknaden med-<br>för lägre kostnader för ersättningarna till arbets-<br>lösa. Även social- och bostadsbidragen väntas<br>minska till följd av den positiva ekonomiska ut-<br>vecklingen. Barnbidragen har höjts i år och en<br>ytterligare höjning sker nästa år. Utbetalda studi-<br>ebidrag och ersättning till personer i kunskaps-<br>lyftet minskade kraftigt förra året och fortsätter<br>att minska i år. Det är en följd av att antalet stu-<br>diestödstagare sjunker. Nästa år stiger utbetal-<br>ningarna till följd av att de nuvarande studi-<br>estödsformerna ersätts av ett nytt<br>studiestödssystem den 1 juli 2001. Reformen in-<br>nebär bl.a. att den generella bidragsnivån höjs,<br>vilket ökar de redovisade utbetalningarna i na-<br>tionalräkenskaperna eftersom lånedelen i studi-<br>emedelssystemet inte räknas som utgift.</p>
<p>Övriga transfereringar svarar för 6 % av de<br>offentliga utgifterna och består av subventioner<br>och andra bidrag till näringslivet och till utlandet.<br>Transfereringarna till näringslivet innefattar ut-<br>gifter för områden som arbetsmarknads-, regio-<br>nal- och miljöpolitik samt statligt och kommu-<br>nalt stöd till t.ex. bostäder och transportsektorn.<br>Bidragen till näringslivet minskar relativt kraftigt<br>under prognosperioden. Det gäller t.ex. ränte-<br>bidragen till bostäder, som har minskat från över<br>35 miljarder kronor 1993 till drygt 7 miljarder<br>kronor 1999. Ar 2001 beräknas bidragen uppgå<br>till endast 2 miljarder kronor. Den fortsatta<br>minskningen beror huvudsakligen på att bidrag<br>lämnas till en stegvis minskande andel av ränte-<br>kostnaderna.</p>
<p>Den BNI-baserade EU-avgiften uppgår till ca<br>10 miljarder kronor i år och den totala EU-<br>avgiften till drygt 22 miljarder kronor. Skillnaden<br>mellan dem består i att en del finansieras genom<br>tullmedel och mervärdesskatt. Som nämnts ovan<br>bokförs denna del i nationalräkenskaperna som<br>en skatt till EU och endast BNI-avgiften redovi-<br>sas som en utgift för den offentliga sektorn. I år<br>och nästa år stiger BNI-avgiften relativt kraftigt<br>delvis till följd av att en större del av den totala</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>avgiften till EU kommer att baseras på BNI.<br>Aven den totala avgiften ökar starkt i år, delvis<br>som följd av att valutakurseffekter gav en tillfäl-<br>ligt låg avgift 1999. Utgifterna för bistånd ökar<br>också starkt i år efter den utgiftsbegränsning<br>som gällde förra året.</p>
<p>Den offentliga konsumtionen svarar för 46 %<br>av de offentliga utgifterna och motsvarar 27 % av<br>BNP. Den offentliga konsumtionen drogs ned i<br>samband med konsolideringen av de offentliga<br>finanserna, men efter ökningar 1998 och 1999<br>ligger nu den offentliga konsumtionen i fasta pri-<br>ser drygt 2 % över 1993 års nivå. I år sjunker den<br>redovisade konsumtionen eftersom Svenska kyr-<br>kan överförts från den offentliga sektorn till<br>hushållssektom. Frånsett denna överföring be-<br>räknas konsumtionen inom stat och kommun<br>sammantaget öka i volym med 0,6 % i år. Nästa<br>år beräknas den offentliga konsumtionen öka<br>med ca 1 %, vilket är väsentligt lägre än BNP-<br>tillväxten på 3,5 %. Som andel av BNP kommer<br>den offentliga konsumtionen emellertid att<br>minska med endast en halv procentenhet efter-<br>som prisutvecklingen för den offentliga kon-<br>sumtionen är högre än för BNP.</p>
<p>Finanspolitiken</p>
<p>De prognoser som redovisats i tidigare avsnitt<br>innebär att den offentliga sektorns finansiella<br>sparande förbättras med 1,5 % av BNP i år till<br>omkring 3,5 % av BNP. Även nästa år beräknas<br>överskottet uppgå till 3,5 % av BNP. Om den<br>beräkningstekniska överföringen inte beaktas be-<br>räknas överskottet ligga kvar på den nivån under<br>resten av kalkylperioden. Detta innebär att de<br>offentliga finansernas effekt på ekonomin be-<br>döms vara åtstramande i år och i stor sett neutral<br>de följande åren. Vid en tillväxt i ekonomin som<br>är högre än den långsiktiga trenden förstärks de<br>offentliga finanserna i frånvaro av regeländringar<br>genom de s.k. automatiska stabilisatorerna. Des-<br>sa dämpar den privata sektorns efterfrågan. Disk-<br>retionära finanspolitiska åtgärder förstärker eller<br>motverkar de automatiska stabilisatorernas ef-<br>fekter. I tabell 11.4 redovisas en grov indikator<br>på den diskretionära finanspolitiken, dvs. den del<br>av förändringen av det offentliga överskottet<br>som beror på politiska beslut. Efter justering av<br>överskottet för konjunkturutveckling, skattepe-<br>riodiseringar m.m. återstår en restpost, som ut-<br>gör en grov indikator på den diskretionära fi-<br>nanspolitikens inriktning. I indikatorn<br>inkluderas inte bara effekten av de åtgärder som<br>föreslås i denna proposition, utan även av beslut</p>
<p>som fattats tidigare, men inte träder i kraft förrän<br>under de redovisade åren. Därutöver inräknas<br>effekterna av volymfaktorer i transfereringssys-<br>temen, vilka inte direkt beror av aktiva beslut.</p>
<p>Tabell 11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av finansiellt<br>sparande före överföring</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Förklarande faktorer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Konjunkturläge inkl,<br>förändr. av skattebaser</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodisering av<br>skatteinkomster</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Köp och försäljning av<br>fastigheter samt<br>kapitaltransf., netto</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster och<br>ränteutgifter, netto</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Justerat primärt sparande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>före överföring<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat primärt sparande<br>efter överföring<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Det justerade primära sparandet visar finanspolitikens inriktning. Ett negativt<br>tal innebär att inriktningen är expansiv och ett positivt tal att inriktningen är<br>kontraktiv.</p>
<p>Källa; Finansdepartementet</p>
<p>Den komponent som hänförs till konjunkturen<br>beaktar såväl BNP-utvecklingen som de vikti-<br>gaste skattebasernas utveckling i förhållande till<br>BNP. Den del som beror på BNP-utvecklingen<br>mäts som 75 % av avvikelsen i BNP-förändring<br>från en antagen trendmässig utveckling på 2 %.</p>
<p>Hur det offentliga sparandet påverkas av<br>konjunkturen beror inte bara på BNP-tillväxten<br>utan också på tillväxtens sammansättning. En<br>exportledd tillväxt ger lägre skatteinkomster än<br>om den drivs av privat konsumtion. Förskjut-<br>ningar mellan vinster och löner påverkar också<br>skatteinkomsterna eftersom vinster på kort sikt<br>är lägre beskattade än löner. Den kraftiga ök-<br>ningen av sysselsättningen förra året ledde till att<br>lönesumman steg mer än BNP. Detta ökade ef-<br>fekten av konjunkturen på de offentliga finan-<br>serna utöver vad som följde av att BNP-<br>tillväxten var högre än 2 %. Nästa år väntas de<br>viktigaste skattebaserna stiga något långsammare<br>än BNP, vilket dämpar effekten av tillväxten på<br>de offentliga finanserna.</p>
<p>Den ofullständiga periodiseringen av skattein-<br>komsterna för bolag och hushåll i nationalräken-<br>skaperna innebär att de redovisade skatterna av-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>viker från de slutligt fastställda skatterna. För en-<br>skilda år kan periodiseringseffekterna vara bety-<br>dande, men på några års sikt bör de jämnas ut.<br>Förra året ökade de slutliga skatterna betydligt<br>mer än de skatter som redovisas i nationalräken-<br>skaperna, vilket gör att förbättringen av det<br>”underliggande” sparandet underskattades. I år<br>och nästa år väntas skatterna enligt nationalrä-<br>kenskaperna öka mer än de slutliga skatterna.</p>
<p>Det som i nationalräkenskaperna registreras<br>som köp och försäljningar av fastigheter är ofta<br>ett resultat av tillfälliga transaktioner. År 1998<br>drogs det offentliga sparandet upp av att bolagi-<br>seringen av AP-fondens fastigheter tillgodoräk-<br>nades det finansiella sparandet. Det påverkade<br>förändringen av sparandet mellan 1998 och 1999.</p>
<p>De finansiella överskotten medför att den of-<br>fentliga sektorns skuldsättning stadigt avtar.<br>Därmed minskar räntebördan, vilket ger ett po-<br>sitivt bidrag till förbättringen av de offentliga fi-<br>nanserna. Med ett oförändrat överskottsmål<br>uppstår därmed ett reformutrymme. Utnyttjan-<br>det av detta utrymme registreras i tabell 11.4 som<br>en minskning av det justerade primära sparandet<br>och således som en expansiv inriktning av fi-<br>nanspolitiken. För 2000 finansieras en stor del av<br>skattesänkningarna genom minskade ränteutgif-<br>ter på statsskulden.</p>
<p>Som framgår av tabell 11.4 så steg det justera-<br>de primära sparandet som andel av BNP margi-<br>nellt år 1999, vilket indikerar en något kontraktiv<br>finanspolitik förra året. I år och nästa år har fi-<br>nanspolitiken en expansiv inriktning enligt den<br>redovisade indikatorn. Detta skall ses mot bak-<br>grund av att det bedöms finnas lediga resurser i<br>ekonomin och att det s.k. produktionsgapet, dvs.<br>skillnaden mellan faktisk och potentiell produk-<br>tion, förutses vara slutet först nästa år. Den upp-<br>revidering av BNP som görs i prognosen be-<br>döms således vara resultatet av en varaktig<br>återhämtning. Därtill bör beaktas att hushållens<br>sparkvot har fallit och nu är mycket låg. Det är<br>därför rimligt att utgå från att en del av hushål-<br>lens ökade inkomster kommer att användas för<br>en gradvis höjning av sparkvoten. Inflationen<br>och inflationsförväntningarna är också fortsatt<br>låga. Finanspolitikens expansiva inriktning be-<br>döms därför inte öka överhettningsriskerna.</p>
<p>För åren 2002 och 2003 bedöms finanspoliti-<br>ken före beräkningsteknisk överföring bli re-<br>striktiv. Räknat efter beräkningsteknisk överfö-<br>ring skulle finanspolitiken bli expansiv år 2002.<br>Kalkylerna för 2002 och 2003 är dock mycket<br>osäkra och den beräkningstekniska överföringen</p>
<p>innebär inget ställningstagande till hur de över-<br>skjutande överskotten skall användas.</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn</p>
<p>Statens finansiella sparande uppgick till 76,5 mil-<br>jarder kronor förra året och budgetsaldot visade<br>ett överskott på 82 miljarder kronor. Statsskul-<br>den minskade med 75 miljarder kronor, efter en<br>stadig ökning mellan 1990 och 1998 med sam-<br>manlagt 900 miljarder kronor.</p>
<p>Statens finansiella sparande kommer att varie-<br>ra kraftigt under prognosperioden till följd av<br>den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Reformen medför en<br>påtaglig belastning på statens finanser. De statli-<br>ga ålderspensionsavgifterna, överföringen av me-<br>del till premiepensionssystemet, reglering av av-<br>giftsuttaget m.m. medför en årlig<br>nettoförsvagning av statsfinanserna med 60 mil-<br>jarder kronor. Därtill kommer att pensionsut-<br>gifter på 7,5 miljarder kronor överförs till staten<br>från ålderspensionssystemet från och med 2003.<br>Som kompensation för denna försvagning har<br>staten under åren 1999 och 2000 tillförts medel<br>från AP-fonden motsvarande 45 miljarder kro-<br>nor vartdera åren för amortering av statsskulden.<br>År 2001 sker ytterligare en överföring på 155<br>miljarder kronor. Denna slutliga överföring ut-<br>gör kompensation även för tiden därefter.</p>
<p>Överföringen antas till 75 miljarder kronor<br>bestå av statsobligationer, som inte påverkar det<br>redovisade budgetsaldot utan skrivs av direkt<br>mot statsskulden. En del av överföringen 2001<br>antas bestå av bostadsobligationer, som ska för-<br>valtas av Riksgäldskontoret till dess obligatio-<br>nerna förfaller till betalning. Den del av dessa<br>obligationer som förfaller efter 2001 påverkar<br>därför inte statens budgetsaldo och statsskulden<br>detta år. I prognosen har antagits att 27 miljarder<br>kronor förfaller 2002 och 5 miljarder kronor<br>förfaller 2003, vilket förbättrar budgetsaldot med<br>motsvarande belopp. År 2003, när infasningen av<br>pensionsreformen är slutförd, beräknas statens<br>sparande visa ett underskott på nästan 30 miljar-<br>der kronor, eller 1,2 % av BNP, inklusive den<br>beräkningstekniska överföringen. Överskottet i<br>den offentliga sektorns finansiella sparande upp-</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag) |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>738,5</p></td><td>
<p>714,7</p></td><td>
<p>835,9</p></td><td>
<p>700,7</p></td><td>
<p>720,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>631,7</p></td><td>
<p>607,2</p></td><td>
<p>620,7</p></td><td>
<p>640,1</p></td><td>
<p>659,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>61,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>662,0</p></td><td>
<p>708,8</p></td><td>
<p>678,3</p></td><td>
<p>690,9</p></td><td>
<p>711,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll, näringsliv och utlandet</p></td><td>
<p>290,9</p></td><td>
<p>288,6</p></td><td>
<p>294,6</p></td><td>
<p>295,4</p></td><td>
<p>317,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>83,1</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>84,2</p></td><td>
<p>86,9</p></td><td>
<p>79,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>175,2</p></td><td>
<p>184,5</p></td><td>
<p>191,9</p></td><td>
<p>198,5</p></td><td>
<p>205,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>97,3</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>69,1</p></td><td>
<p>67,7</p></td><td>
<p>63,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>157,6</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>36,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>157,6</p></td><td>
<p>-19,7</p></td><td>
<p>-27,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>76,2</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1374,2</p></td><td>
<p>1275,3</p></td><td>
<p>1163,0</p></td><td>
<p>1153,1</p></td><td>
<p>1164,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statstiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>kommer i stället i ålderspensionssystemet och i<br>någon mån i den kommunala sektorn. Detta är<br>en följd av att pensionsreformen innebär en<br>mycket stor omfördelning av det offentliga fi-<br>nansiella sparandet från staten till ålderspen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Genom försäljningar av statens aktier blir<br>amorteringen av statsskulden sammantaget un-<br>der perioden 2000-2003 något större än de fi-<br>nansiella överskotten. Statsskulden beräknas<br>minska med drygt 200 miljarder kronor mellan<br>1999 och 2003 till motsvarande 49,3 % av BNP.</p>
<p>Normalt är budgetsaldot något lägre än det fi-<br>nansiella sparandet på grund av att staten har viss<br>utlåning, t.ex. studielån. Justerat för tillfälliga ef-<br>fekter av överföringar från AP-fonden och för-<br>säljningar av statliga aktier visar budgetsaldot för<br>åren 2002 och 2003 underskott på 40 miljarder<br>kronor efter den beräkningstekniska överföring-<br>en. Staten har således ett underliggande lånebe-<br>hov och statsskulden kommer att öka när de<br>tillfälliga faktorerna faller bort. Överskotten i<br>den offentliga sektorn kommer i stället att an-<br>vändas till att bygga upp pensionsfonderna inför<br>de stora pensionsavgångar som kommer nästa<br>decennium.</p>
<p>Den statliga konsumtionen svarar för en fjär-<br>dedel av statens utgifter och ca 8 % av BNP. Den<br>statliga konsumtionen sjönk oväntat med ca 3 %<br>i volym första halvåret enligt nationalräkenska-<br>pernas preliminära utfall. De preliminära utfallen<br>har visat sig vara osäkra och genomgår ofta stora<br>revideringar. Statens budgetutfall för första halv-<br>året tyder inte på en nedgång i den statliga kon-<br>sumtionen. För helåret 2000 tyder de prognoser<br>som kan göras utifrån statsbudgeten inte heller<br>på någon minskning. Mot denna bakgrund be-<br>döms den statliga konsumtionen vara oförändrad<br>i år. För perioden 2001-2003 förutses en ökning i<br>volym med 0,5 % per år.</p>
<p>11.3 Ålderspensionssystemet</p>
<p>År 1999 understeg avgiftsintäkterna till den all-<br>männa tilläggspensionen (ATP) de utbetalda<br>pensionerna med 24 miljarder kronor. Detta un-<br>derskott finansierades med AP-fondens direk-<br>tavkastning i form av utdelningar och räntein-<br>komster, som sammantagna uppgick till 37<br>miljarder kronor. Överföringen till staten på 45<br>miljarder kronor (se kapitel 11.2) medförde att</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>det finansiella sparandet visade ett underskott på</p>
<p>36,7 miljarder kronor. Trots detta underskott<br>ökade värdet av AP-fondens tillgångar till följd<br>av värdestegringar på aktier.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 11.6 Ålderspensionssystemet |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>148,2</p></td><td>
<p>237,5</p></td><td>
<p>200,2</p></td><td>
<p>208,9</p></td><td>
<p>219,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>111,0</p></td><td>
<p>149,5</p></td><td>
<p>156,4</p></td><td>
<p>162,8</p></td><td>
<p>169,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premie-<br>pensionsmedel</p></td><td></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdel-<br>ningar m.m.</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>29,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>185,1</p></td><td>
<p>299,7</p></td><td>
<p>150,8</p></td><td>
<p>151,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td>
<p>138,8</p></td><td>
<p>143,4</p></td><td>
<p>149,5</p></td><td>
<p>149,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till<br>staten</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt<br>sparande</p></td><td>
<p>-36,7</p></td><td>
<p>52,4</p></td><td>
<p>-99,5</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>68,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-119,4</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>43,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions<br>myndigheten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>25,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>ägare av fondandelarna kommer sparandet i<br>premiepensionssystemet att i nationalräkenska-<br>perna inräknas i den offentliga sektorn. Under år<br>2000 överförs retroaktiva premiepensionsmedel<br>avseende inkomståren 1995-1998 från den tillfäl-<br>liga förvaltningen hos Riksgäldskontoret till<br>PPM, sammanlagt 56 miljarder kronor. Det spa-<br>rande som sker inom premiepensionssystemet<br>motsvaras således av ett reducerat sparande inom<br>staten. Medel motsvarande premiepensionsrätten<br>överförs till PPM först andra året efter in-<br>komståret. Från och med inkomståret 1999 har<br>den intjänade premiepensionsrätten höjts från<br>2 % till 2,5 % av pensionsgrundande inkomster<br>och belopp.</p>
<p>På grund av infasningen av pensionsreformen<br>reduceras AP-fondens finansiella sparande åren<br>1999—2001. När infasningen är över år 2002 be-<br>räknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-<br>fonden och premiepensionssystemet, uppgå till</p>
<p>2,6 % av BNP. År 2003 stiger sparandet till 2,9%<br>av BNP till följd av att staten övertar utgifter för</p>
<p>7,5 miljarder kronor för bosättningsbaserad<br>folkpension. Det innebär att mer än hela över-<br>skottsmålet på 2 % av BNP för den offentliga<br>sektorn ligger i pensionssystemet och används<br>för att bygga upp pensionsfonderna.</p>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden<br>fr.o.m. år 1999 har en delvis ny roll. Fonden fi-<br>nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio-<br>ner inom det reformerade pensionssystemets s.k.<br>fördelningsdel. Finansieringsansvaret för förtids-<br>och efterlevandepension har förts över till stats-<br>budgeten. Vidare medför reformen att fondens<br>avgiftsinkomster förstärks genom att det införs<br>statliga ålderspensionsavgifter på vissa transfere-<br>ringar m.m., som betalas över statsbudgeten. Ni-<br>våerna för allmänna pensionsavgiften och ålder-<br>spensionsavgiften höjdes fr.o.m. 2000 till 7 %<br>respektive 10,21 %. Höjningen av ålderspen-<br>sionsavgiften med 3,81 procentenheter kompen-<br>seras av motsvarande lägre arbetsgivaravgifter till<br>staten så att det samlade avgiftsuttaget i stort sett<br>är oförändrat. Därigenom sker en avgiftsväxling<br>mellan staten och ålderspensionssystemet med<br>motsvarande ca 30 miljarder kronor.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-<br>hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.<br>De medel som avsätts motsvarar intjänad premi-<br>epensionsrätt och placeras först i Riksgäldskon-<br>toret och därefter hos den fondförvaltare som<br>den enskilde själv väljer. Genom att den statliga<br>Premiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är</p>
<p>11.4 Kommunsektorn</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av skatteinkoms-<br>ter och statsbidrag skapar ett utrymme för fort-<br>satt tillväxt av kommunal konsumtion i år och<br>nästa år. Kommunsektorn som helhet beräknas<br>klara balanskravet från och med år 2000.</p>
<p>Enligt kommunallagen är primärkommuner<br>och landsting skyldiga att uppnå ekonomisk ba-<br>lans från och med år 2000. Om utfallet visar att<br>kostnaderna överstiger intäkterna skall under-<br>skottet täckas inom två år. Bedömningen av hur<br>kommunsektorns konsumtionsutgifter utvecklas<br>har gjorts med beaktande av balanskravet och<br>under förutsättning att den kommunala skatte-<br>satsen är oförändrad.</p>
<p>Inkomsterna i kommunsektorn fortsätter att<br>utvecklas starkt i år och nästa år. Skatteintäkterna<br>väntas fortsätta att öka på grund av den kraftiga<br>sysselsättningsökningen. Den genomsnittliga<br>skatten för primärkommuner och landsting år<br>2000 är 30,38 % och den beräknas ligga kvar på<br>en oförändrad nivå under hela perioden fram till<br>och med 2003. Primärkommunerna har, sedan</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>sanktionerna mot kommunalskattehöjningar<br>som upphörde att gälla vid utgången av 1999,<br>höjt skattesatsen med i genomsnitt 1 öre. Lands-<br>tingen har höjt med 8 öre i genomsnitt. Skattein-<br>komsterna ökar kraftigt fram till och med 2003.<br>En del av denna ökning beror emellertid på för-<br>ändringar i inkomstbeskattningen, som sam-<br>mantaget ökar kommunsektorns skatteunderlag.<br>Det generella statsbidraget har reglerats i mot-<br>svarande grad. Minskningen av det generella<br>statsbidraget 2003 motsvaras av en lika stor höj-<br>ning av skatteinkomsterna till följd av att garan-<br>tipensionen blir skattepliktig.</p>
<p>Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>450,9</p></td><td>
<p>471,0</p></td><td>
<p>491,8</p></td><td>
<p>503,1</p></td><td>
<p>521,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>316,0</p></td><td>
<p>338,1</p></td><td>
<p>354,5</p></td><td>
<p>361,8</p></td><td>
<p>386,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag <sup>1</sup></p></td><td>
<p>83,1</p></td><td>
<p>81,5</p></td><td>
<p>84,2</p></td><td>
<p>86,9</p></td><td>
<p>79,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-<br>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,3<sup>2</sup></p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>19,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>55,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>453,7</p></td><td>
<p>458,0</p></td><td>
<p>474,1</p></td><td>
<p>496,0</p></td><td>
<p>515,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>378,3</p></td><td>
<p>381,6</p></td><td>
<p>396,2</p></td><td>
<p>416,5</p></td><td>
<p>434,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,9*</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>75,4</p></td><td>
<p>76,4</p></td><td>
<p>77,9</p></td><td>
<p>79,5</p></td><td>
<p>81,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för primärkommunernas och lands-<br>tingens avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Efter överföringen av kyrkan till hushållssektom. Inkl, kyrkan uppgår andelen<br>till 20,8 %.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup> Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella<br>organisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringen<br>blir utvecklingstakten 0,7 %.</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Svenska kyrkan från kommunsektorn till hus-<br>hållens ideella organisationer.<sup>6</sup></p>
<p>I år och nästa år förstärks primärkommuner-<br>nas och landstingens inkomster genom en tillfäl-<br>lig överföring av statlig inkomstskatt motsvaran-<br>de ca 1,3 miljarder kronor per år. Satsningen på<br>skolan i form av ökade statsbidrag är beräknad<br>till 0,5 miljarder kronor 2001, 1,5 miljarder kro-<br>nor 2002 och 2,5 miljarder kronor 2003.1 kalky-<br>len har vidare hänsyn tagits till de reformer inom<br>familjepolitiken som regeringen aviserar.</p>
<p>Enligt nationalräkenskaperna ökade kommun-<br>sektorns konsumtionsutgifter första halvåret i år<br>med 0,1 % i volym, jämfört med motsvarande<br>period förra året.<sup>7</sup> Med anledning av utfallet har<br>konsumtionsprognosen reviderats ned för i år i<br>förhållande till prognosen i vårpropositionen.<br>Mätt som årsgenomsnitt beräknas konsumtionen<br>öka med 0,7 % mellan 1999 och 2000, varav pri-<br>märkommunerna väntas växa med 0,3 % och<br>landstingen 1,6%. Om hänsyn tas till överför-<br>ingen av Svenska kyrkan från kommunsektorn<br>till hushållens ideella organisationer minskar<br>konsumtionsvolymen i år med 1,9 %.</p>
<p>Statsbidragen till primärkommuner och lands-<br>ting har höjts i flera steg med början under 1997.<br>I år är statsbidragen till primärkommuner och<br>landsting 20 miljarder kronor högre än 1996.<br>Regleringen av förändringar i inkomstbeskatt-<br>ningen har då inte beaktats. För 2001 föreslår re-<br>geringen att statsbidragen höjs med ytterligare 4<br>miljarder kronor. Av dessa avser 1 miljard kro-<br>nor den satsning på vård och omsorg som avise-<br>rades redan i budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Kommunsektorns skatteinkomster och stats-<br>bidrag som andel av BNP, den s.k. kommunala<br>skattekvoten, ökar från 20,2 % 1999 till 20,8 %<br>2000, exklusive effekten av överföringen av</p>
<p>Tabell 11.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landsting</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procentuell volymförändring</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Primärkommuner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Landsting</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Mellan 2000 och 2003 bedöms det finansiella ut-<br>rymmet i primärkommunerna tillåta en genom-<br>snittlig konsumtionsökning i volym med 1,0 %<br>per år. Rensas konsumtionsutgifterna för effek-<br>ten av nedtrappningen av kunskapslyftet erhålls<br>en utvecklingstakt på i genomsnitt 1,4 % per år<br>2002-2003. Satsningen på ökad lärartäthet i sko-</p>
<p>Från och med i år skiljs Svenska kyrkan från staten. I nationalräkenska-<br>perna har kyrkan tidigare förts till kommunsektorn. Fortsättningsvis<br>kommer kyrkan att föras till hushållens ideella organisationer.</p>
<p>Exkl. effekten av överföringen av Svenska kyrkan från staten till hus-<br>hållens ideella organisationer. Om överföringen beaktas minskade kon-<br>sumtionsvolymen med 2,5 %.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>lan väntas bidra med ca två tiondelar högre kon-<br>sumtionstillväxt 2002 respektive 2003. Lands-<br>tingen förväntas dämpa konsumtionstillväxten<br>för perioden 2001-2002, jämfört med 2000, för<br>att klara balanskravet. Trots detta beräknas kon-<br>sumtions volymen kunna öka med 0,8 % i ge-<br>nomsnitt per år 2001-2003.</p>
<p>Det finansiella sparandet i kommunsektorn<br>beräknas i år uppgå till 13 miljarder kronor och<br>nästa år till 18 miljarder kronor. Därav beror ca<br>10 respektive ca 5 miljarder kronor på tillfälligt<br>höga skatteinkomster till följd av slutavräkning-<br>en av skatter avseende åren 1999 och 2000.<sup>8</sup> Pri-<br>märkommuner och landsting förväntas inte öka<br>sina utgifter till följd av de tillfälligt högre in-<br>komsterna utan i stället anpassa utgifterna till<br>den varaktiga inkomstnivån. Det finansiella spa-<br>randet bedöms vara tillräckligt högt för att pri-<br>märkommunerna ska klara balanskravet från år<br>2000, medan landstingen beräknas uppfylla kra-<br>vet på ekonomisk balans först år 2001.</p>
<p><sup>8</sup> I nationalräkenskaperna förs skillnaden mellan preliminära och definiti-<br>va skattemedel till året efter det aktuella inkomståret. Primärkommuner<br>och landsting blir då antingen återbetalningsskyldiga eller erhåller ytterli-<br>gare skattemedel. Betalningarna sker i januari året därpå.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Statens finansiella sparande och budgetsaldo</p>
<p>Finansiellt sparande definieras av ett internatio-<br>nellt regelverk för nationalräkenskaper. Ett de-<br>taljerat regelverk finns för EU, ENS 1995, som<br>alla medlemsländer är förbundna att följa. Det<br>finansiella sparandet är nettot av transaktioner<br>som påverkar en sektors finansiella förmögenhet.<br>Den förändring av den finansiella förmögenhe-<br>ten som uppstår till följd av omvärderingar av<br>tillgångar och skulder inkluderas inte i det finan-<br>siella sparandet. Detta förhållande följer av att<br>definitionen baseras på transaktioner mellan två<br>parter.</p>
<p>Statens budgetsaldo är ett inhemskt mått, som<br>visar det statliga lånebehovet eller amortering av<br>statsskulden. Liknande inhemska mått finns i<br>andra länder, men är inte jämförbara beroende på<br>skilda institutionella förhållanden.</p>
<p>Den principiella skillnaden för svenska för-<br>hållanden mellan statens finansiella sparande och<br>statsbudgetens saldo är att i det finansiella spa-<br>randet tas hänsyn till förändringar av både finan-<br>siella tillgångar och skulder medan budgetsaldot<br>endast avspeglar förändringen av statsskulden.<br>Denna skillnad medför att amorteringar av<br>statsskulden som finansieras genom avyttring av<br>finansiella tillgångar inte inkluderas i det finansi-<br>ella sparandet, eftersom förmögenheten inte på-<br>verkas av en sådan transaktion. Den skuldökning<br>som uppstår genom statlig utlåning, t.ex. studi-<br>elån, påverkar inte heller det finansiella sparandet</p>
<p>eftersom lånet motsvaras av en fordran. Kon-<br>staterade förluster på utlåning ska emellertid re-<br>ducera det finansiella sparandet.</p>
<p>Förutom den principiella skillnaden mellan<br>begreppen finns även andra skillnader som beror<br>på olika periodiseringar av i synnerhet skatter<br>och räntor mellan nationalräkenskaperna och<br>budgetredovisningen. Vad beträffar statens rän-<br>teutgifter finns även en skillnad vad avser bokfö-<br>ringen av realiserade kurs- och valutaförändring-<br>ar. Dessa påverkar budgetsaldot men inte det<br>finansiella sparandet, eftersom även realiserade<br>kursförändringar betraktas som värdeföränd-<br>ringar i nationalräkenskaperna.</p>
<p>Skillnaden mellan begreppen beror inte på om<br>en inkomst eller utgift är tillfällig utan endast hur<br>den påverkar den finansiella ställningen. Därför<br>kan man tala om ett underliggande finansiellt<br>sparande likväl som ett underliggande budgetsal-<br>do, där man rensar för tillfälliga faktorer.</p>
<p>I tabellen redovisas skillnaden mellan statens<br>finansiella sparande och budgetsaldo. Statsskul-<br>den påverkas förutom av budgetsaldot även av<br>skulddispositioner, som huvudsakligen består av<br>icke realiserade valutakursförändringar på skul-<br>der i utländsk valuta. För 2001 är skulddisposi-<br>tionerna särskilt stora. Det beror på att överför-<br>ingen av statsobligationer från AP-fonden skrivs<br>av direkt mot statsskulden i stället för att redovi-<br>sas i budgetsaldot. Detta ökar skillnaden mellan<br>finansiellt sparande och budgetsaldot eftersom<br>överföringen från AP-fonden tillgodoräknas<br>statens finansiella sparande.</p>
<p>Finansiellt sparande och budgetsaldo</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Mdkr</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt av överföringar<br>från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-127</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studielån o. återbetalning</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljning av aktier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kurs och valutaförändr.</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringar</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo=Minskat<br>lånebehov</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner=Ökat</p>
<p>lånebehov</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-23</p></td><td>
<p>-90</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av stats-<br>skulden</p></td><td>
<p>-75</p></td><td>
<p>-99</p></td><td>
<p>-112</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld, nivå</p></td><td>
<p>1374</p></td><td>
<p>1275</p></td><td>
<p>1163</p></td><td>
<p>1153</p></td><td>
<p>1165</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<h2>12 Utvärdering av<br>konjunkturprognoser</h2>
<p>Finansdepartementets konjunkturbedömningar<br>ligger till grund för beslut om statsbudgeten och<br>den ekonomiska politikens inriktning. Vikten av<br>hög prognosprecision har ökat i takt med att<br>målen för den ekonomiska politiken i allt högre<br>grad kopplas till den förväntade utvecklingen av<br>ett antal makroekonomiska variabler. Det är<br>därför viktigt att kontinuerligt utvärdera progno-<br>serna, i syfte att förbättra precisionen i dessa. Att<br>diskutera Finansdepartementets prognoser i för-<br>hållande till bedömningar som görs av andra<br>prognosmakare ger också viktiga insikter om hu-<br>ruvida det finns gemensamma tendenser, om hur<br>olika förutsättningar för prognosarbetet kan på-<br>verka resultatet och om hur stora prognosfel som<br>kan betraktas som normala.</p>
<p>Nedan diskuteras därför dels hur och varför<br>Finansdepartementets prognoser avseende 1999<br>successivt reviderades från och med våren 1998,<br>dels vissa skillnader och likheter som kan urskil-<br>jas mellan Finansdepartementet och andra pro-<br>gnosmakare under 1990-talet.</p>
<p>Sammantaget kan konstateras att konjunktur-<br>bedömarna i genomsnitt gör likartade prognos-<br>fel. Finansdepartementets prognoser står sig väl i<br>relation till andra bedömares i fråga om preci-<br>sion, även om tillväxten har överskattats i något<br>högre grad än av övriga prognosmakare. Både<br>Statistiska centralbyrån, som sammanställer ut-<br>fallet, och prognosinstituten tycks ha svårt att på<br>ett tidigt stadium skatta styrkan i upp- och ned-<br>gångar i konjunkturen, vilket bidrar till att pro-<br>gnosprecisionen försämras. Ytterligare utfalls-<br>information bidrar i betydande omfattning till<br>precisionen i bedömningarna.</p>
<p>12.1 Finansdepartementets prognoser</p>
<p>Prognoser avseende 1999</p>
<p>År 1999 karakteriserades av stark ekonomisk<br>tillväxt, en positiv utveckling på arbetsmarkna-<br>den och ett mycket måttligt pristryck. Att ut-<br>vecklingen skulle bli så positiv förutsågs inte av<br>någon prognosmakare förrän under hösten 1999,<br>till stor del på grund av osäkerheten avseende<br>Asienkrisens spridningseffekter och effekterna<br>av den finansiella krisen i Ryssland hösten 1998.<br>I tabell 12.1 återfinns utfall samt Finansdeparte-</p>
<p>mentets prognosfel för ett antal variabler i fyra<br>prognoser avseende 1999.</p>
<p>På våren 1998 bedömdes förutsättningarna för<br>en stark svensk konjunktur vara goda. Asienkri-<br>sens effekt på den reala globala tillväxten vänta-<br>des bli relativt begränsad, bl.a. på grund av att det<br>försvagade pristrycket väntades leda till en lättare<br>penningpolitik såväl i Förenta staterna som i Eu-<br>ropa. Därmed väntades svensk export återhämta<br>sig redan under 1999. Den inhemska efterfrågan<br>förutsågs fortsätta att stärkas, bl.a. på grund av en<br>stark sysselsättningsutveckling, låg inflation och<br>låga räntor. Det starka efterfrågeläget beräknades<br>även tillsammans med den låga räntenivån inver-<br>ka positivt på bruttoinvesteringarna. Den sam-<br>mantagna konjunkturbild som målades upp i<br>detta läge överensstämde relativt väl med årsut-<br>fallet för 1999, även om förstärkningen av den<br>inhemska efterfrågan underskattades samtidigt<br>som den internationella utvecklingen blev något<br>sämre än väntat. Det grundläggande infla-<br>tionstrycket i ekonomin, som bl.a. tar sig uttryck<br>i handelns marginaler, överskattades dock trots<br>ett antagande om att löneökningarna skulle be-<br>gränsas till 3 % per år, vilket var lägre än utfallet.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999, som gjordes på<br>hösten 1998, konstaterades att den internatio-<br>nella konjunkturen hade dämpats ytterligare.<br>Samtidigt bedömdes förutsättningarna för den<br>inhemska efterfrågan ha förbättrats, bl.a. på<br>grund av hushållens stärkta förmögenhetsställ-<br>ning. BNP-tillväxten justerades marginellt i fel<br>riktning, men precisionen avseende dess sam-<br>mansättning förbättrades. Det hade blivit tydli-<br>gare att pristrycket i ekonomin var mycket lågt<br>och inflationsprognosen reviderades ned. Inga<br>större korrigeringar gjordes avseende arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Bilden förändrades därefter markant. I sam-<br>band med konvergensprogrammet i december pre-<br>senterades en prognos där oron över avmatt-<br>ningen i viktiga handelsländer, och en därmed<br>svagare svensk industrikonjunktur, hade tilltagit.<br>Sveriges BNP-tillväxt reviderades därmed ned<br>betydligt för 1999. Avmattningen i Europa för-<br>utsågs korrekt, men utvecklingen blev avsevärt<br>bättre än väntat i andra regioner. Trots en stark<br>utveckling av nyanmälda lediga platser beräkna-<br>des även sysselsättningstillväxten bli lägre än i<br>tidigare prognoser på grund av konjunkturför-<br>svagningen. Konsumtionsutgifterna bedömdes<br>liksom tidigare ha goda utsikter att växa snabbt,<br>även om tillväxten reviderades ned till följd av de<br>förväntade spridningseffekterna av den interna-</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>tionella avmattningen. Utvecklingen kom där-<br>med att underskattas mer än i tidigare prognoser.</p>
<p>Under våren 1999 fortsatte industrikonjunk-<br>turen att försämras som väntat. Orderingång och<br>export visade en mycket svag utveckling. Tudel-<br>ningen mellan negativa företag och optimistiska<br>konsumenter var mycket påtaglig i barometrar-<br>na, vilket framgår av diagram 12.1. En försvag-<br>ning av efterfrågan på arbetskraft bedömdes<br>komma under andra halvåret 1999. Förväntning-<br>en att sysselsättningstillväxten skulle försvagas<br>fann stöd i det att nyanmälda lediga platser visa-<br>de en viss nedgång. Nedgången skulle dock visa<br>sig vara kortvarig. Inflationsprognosen låg som<br>helhet väl i linje med årsutfallet, men det in-<br>hemska pristrycket överskattades fortfarande.<br>Decemberprognosen låg därmed i stora drag fast,<br>även om skillnaderna i utsikter för hushåll och<br>industri betonades ytterligare.</p>
<p>effekter kan ha underskattats - till att hushållens<br>konsumtion fortfarande underskattades.</p>
<p>Diagram 12.2 Finansdepartementets prognosfel avseende<br>1999</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-50.png" style="width:173pt;height:92pt;"/>
<p>Anm.: Ett negativt tal innebär att utvecklingen underskattades.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 12.1 Tillförsiktsindikatorer</p>
<p>Nettotal</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-51.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Anm.: Avser hushållens förväntningarom den egna ekonomin (HIP), konfidensindikator<br>för tillverkningsindustrin (Konjunkturbarometern) samt EMU Industrial Confidence<br>Indicator.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och EU-kommissionen</p>
<p>Under tiden efter vårpropositionen 1999 blev<br>tecknen allt tydligare på att arbetsmarknaden,<br>industrins orderingång och exporten utvecklades<br>gynnsammare än väntat, samtidigt som hushål-<br>lens förväntningar blev allt mer positiva. I bud-<br>getpropositionen för 2000 tecknades slutligen bil-<br>den av att svensk ekonomi befann sig i en snabb<br>expansionsfas, bl.a. till följd av en mycket stark<br>och sysselsättningsfrämjande utveckling av hus-<br>hållens konsumtionsutgifter, ett globalt sett<br>dämpat pristryck och en framgångsrik telepro-<br>duktsektor. Sannolikt bidrog inte bara den goda<br>utvecklingen av sysselsättningen och disponi-<br>belinkomsterna utan även den starka förmögen-<br>hetstillväxten i hushållssektom under loppet av<br>1999 - som inte förutsetts i prognoserna och vars</p>
<p>Tabell 12.1 Finansdepartementets prognosfel avseende<br>1999</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Årlig procentuell förändring,<br>där ej annat anges</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>Våp<br>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>BP</p>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Procentenheter</p>
<p>Prognosfel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Våp<br>1999</p></td><td>
<p>BP</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtion</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lager</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.marknadspol. prog.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI (dec-dec)</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsmarknadstillväxt<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>124,8</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta, 6mån<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: I maj 1999 lades nationalräkenskaperna om enligt det europeiska natio-<br>nalräkenskapssystemet från 1995. Prognoser gjorda före maj 1999 är anpassa-<br>de till FN:s System of National Accounts från 1968. Prognoserna avseende 1999<br>kan endast utvärderas mot det nya systemet eftersom utfallsberäkningar för<br>1999 endast finns i detta. Det är svårt att avgöra hur stora effekterna på till-<br>växttakterna av omläggningen är, men de bedöms vara förhållandevis små.</p>
<p><sup>1</sup> Andel av arbetskraften</p>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p>3 ökning av total import av bearbetade varor i handelsländerna, viktat för re-<br>spektive lands andel av svensk export.</p>
<p>Jämförelse med tidigare prognoser</p>
<p>En tillbakablick på Finansdepartementets pro-<br>gnoser de senaste 10 åren visar att prognosen för<br>1999 var något sämre än genomsnittet för den<br>tidigare perioden avseende BNP-tillväxten, men<br>bättre vad gäller inflation och sysselsättning (se</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>diagram 12.3). Att KPI-prognosen förbättrats<br>torde till stor del bero på att prisstabiliteten ökat.</p>
<p>Diagram 12.3 Finansdepartementets genomsnittliga<br>absoluta prognosfel avseende tre prognosvariabler</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-52.png" style="width:174pt;height:106pt;"/>
<p>prognostiserat år: hösten och våren året före och hösten och våren samma år.<br>Genomsnittet för sysselsättningen avser perioden 1993-1998.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Informationens betydelse for precisionen</p>
<p>En viktig utgångspunkt i prognosarbetet är till-<br>gänglig information i utfall och indikatorer. I<br>nedanstående diagram (12.5) framgår hur Fi-<br>nansdepartementets genomsnittliga prognospre-<br>cision avseende BNP-tillväxten har förbättrats ju<br>kortare prognoshorisonten har varit. Mellan pro-<br>gnostillfällena har oftast två kvartalsräkenskaper<br>publicerats, och de genomsnittliga prognosfelen<br>minskat påtagligt.</p>
<p>Som framgår av diagram 12.4 tycks bruttoinves-<br>teringar, för vilka tillväxttakten svänger kraftigt i<br>olika konjunkturfaser, vara den mest svårpro-<br>gnostiserade av försörjningsbalansens poster.<br>Utrikeshandeln är också svårbedömd, men efter-<br>som export och import ofta över- respektive un-<br>derskattas samtidigt är prognosfelet avseende<br>nettobidraget till BNP-tillväxten begränsat.<br>Konsumtionsutgifterna visar en mer stabil ut-<br>veckling över tiden, men den mycket kraftiga<br>uppgången i den privata konsumtionen 1999 un-<br>derskattades så sent som i budgetpropositionen<br>för 2000. Intressant nog var prognoserna för de<br>historiskt sett mest felbedömda variablerna<br>överlag bättre för 1999 än tidigare under 1990-<br>talet.</p>
<p>Diagram 12.5 Finansdepartementets genomsnittliga<br>absoluta prognosfel avseende BNP-tillväxten vid olika<br>horisonter 1990-99</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-53.png" style="width:174pt;height:128pt;"/>
<p>Diagram 12.4 Finansdepartementets genomsnittliga<br>absoluta prognosfel avseende försörjningsbalansen</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-54.png" style="width:174pt;height:117pt;"/>
<p>absoluta genomsnittliga prognosfelet avseende lagerbidraget var 0,3 procentenheter för<br>1999 och 0,6 procentenheter för perioden 1990-98.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>12.2 Jämförelse med andra prognosmakare</p>
<p>Vid en prognosutvärdering är det frestande att<br>jämföra resultatet med det som uppnåtts av and-<br>ra bedömare. Detta väntas inte enbart ge en<br>uppfattning om vilken konjunkturbedömare som<br>är mest tillförlitlig, utan även om hur stora pro-<br>gnosfel som kan betraktas som normala.</p>
<p>Att jämföra konjunkturbedömare är dock inte<br>oproblematiskt. En anledning till att prognoser<br>sällan är direkt jämförbara är att de inte utarbetas<br>vid samma tidpunkt. Eftersom data publiceras<br>löpande har bedömarna haft tillgång till olika<br>mycket information. Vissa enstaka händelser kan<br>också visa sig avgörande, exempelvis beslutet att<br>Sverige skulle gå över till flytande växelkurs i no-<br>vember 1992. Dessutom kan prognosinstitutens<br>syften och metoder skilja sig åt. Ett exempel är<br>att Finansdepartementets prognoser baseras på<br>beslutad och föreslagen finanspolitik, medan<br>många andra prognosmakare ofta baserar beräk-<br>ningar på egna bedömningar om t.ex. kommande<br>skatteförändringar. Konjunkturinstitutet, vars<br>prognoser baseras på gällande beslut, har en in-</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>formationsnackdel i de prognoser som publiceras<br>före vår- och budgetpropositioner.</p>
<p>En jämförelse av olika prognosmakare blir så-<br>ledes aldrig helt rättvisande. Detta hindrar inte<br>att en diskussion om resultat, förutsättningar och<br>gemensamma tendenser kan ge viktiga insikter. I<br>detta syfte jämförs nedan ett antal prognosmaka-<br>res precision avseende BNP-tillväxt, inflation<br>och öppen arbetslöshet i Sverige, både avseende<br>1999 och den senaste 10-årsperioden. I budget-<br>hänseende är även prognoser på efterfrågans<br>sammansättning av intresse. En genomgång av<br>prognoser på försörjningsbalansens poster ligger<br>utanför ramen för denna jämförelse, men berörs<br>kort nedan.</p>
<p>Utvärderingen avser höst- och vårprognoser<br>för såväl innevarande som påföljande år. För att i<br>möjligaste mån undvika att någon prognosmaka-<br>re har för- eller nackdelar av informationsläget,<br>har en likartad genomsnittlig publiceringstid-<br>punkt eftersträvats så långt detta varit möjligt.</p>
<p>Konjunkturbedömare möts ofta av en bety-<br>dande skepsis avseende prognosernas tillförlit-<br>lighet. I syfte att undersöka nyttan med att alls<br>göra konjunkturbedömningar ingår även en s.k.<br>naiv prognos i jämförelsen. Denna har konstrue-<br>rats så att tillväxten ett år antas bli densamma<br>som under föregående år.<sup>9</sup></p>
<p>Prognoserna jämförs med det första prelimi-<br>nära nationalräkenskapsutfall som presenteras i<br>mars påföljande år eftersom utvärderingen görs<br>med avseende på hur väl prognosmakarna tolkar<br>tillgänglig information. Utfallsrevideringar sker<br>till följd av att ny information tillkommit eller att<br>definitioner ändrats, något som sällan eller aldrig<br>är känt i förväg av prognosmakarna. Prognoser<br>och utfall har hämtats ur Konjunkturinstitutets<br>prognosdatabas.<sup>10</sup></p>
<p>För att inte ett prognosinstitut som kraftigt<br>över- eller underskattar utvecklingen olika år ska<br>framstå som träffsäkert, har genomsnittliga ab-<br>soluta avvikelser gentemot utfall använts i utvär-<br>deringen. Till viss del diskuteras även om pro-<br>gnosmakarna har en tendens att göra alltför<br>positiva eller negativa prognoser. En sådan ten-</p>
<p>dens kallas här bias och mäts med genomsnittlig<br>avvikelse.</p>
<p>Tabell 12.2 Utvärderade prognosinstitut och genomsnittlig<br>publiceringstidpunkt för utvalda prognoser 1990-99</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Prognosinstitut</p></td><td colspan="2">
<p>Genomsnittlig<br>publiceringsvecka</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vår</p></td><td>
<p>Höst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansdepartementet</p></td><td>
<p>FiD</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturinstitutet</p></td><td>
<p>Kl</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriförbundet</p></td><td>
<p>IF</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelns utredningsinstitut</p></td><td>
<p>HUI</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>landsorganisationen</p></td><td>
<p>L0</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Merita-Nordbanken</p></td><td>
<p>MNB</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEB</p></td><td>
<p>SEB</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska Handelsbanken</p></td><td>
<p>SHB</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föreningssparbanken</p></td><td>
<p>FSB</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstemännens centralorganisation</p></td><td>
<p>TCO</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>0E</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
</table>
<p><sup>9</sup> Eftersom det inte finns något utfall för innevarande år när prognoser för<br>nästa år görs, har Finansdepartementets prognos för innevarande år då<br>använts.</p>
<p>Vid bearbetningen har vissa kompletteringar till databasen gjorts av<br>Finansdepartementet. Vissa uppgifter saknas, framför allt avseende öppen<br>arbetslöshet och inflation. För vissa prognosmakare är därmed antal ob-<br>servationer marginellt färre.</p>
<p>Anm; Tidpunkten för publicering av utfall för nationalräkenskaperna har varie-<br>rat under 1990-talet. 1999 publicerades utfall under följande veckor: fjärde<br>kvartalet 1998 v. 10, första kvartalet 1999 v. 24, snabbversion andra kvartalet<br>v. 32 och andra kvartalet 1999 v. 39.</p>
<p>Prognoser avseende 1999</p>
<p>Samtliga konjunkturbedömare gav länge en allt-<br>för pessimistisk syn på den ekonomiska utveck-<br>lingen för 1999. Bedömningarna styrdes i hög<br>grad av de förväntade effekterna på svenska ex-<br>portmarknader av Asienkrisen och den finansi-<br>ella krisen i Ryssland hösten 1998. Osäkerheten<br>om hur detta skulle påverka den inhemska efter-<br>frågan var mycket stor. Prognoserna på BNP-<br>tillväxten reviderades successivt under loppet av<br>1998 och 1999 enligt ett snarlikt mönster av<br>samtliga bedömare, vilket framgår av diagram<br>12.6. Likartade revideringar är naturliga mot<br>bakgrund av att prognosmakarna kontinuerligt<br>får tillgång till samma information. Ett ”följa-<br>John-beteende” kan dock också tänkas uppstå i<br>det att prognosmakarna påverkas av varandra och<br>den allmänna debatten i massmedia och inom<br>branschorganisationer.</p>
<p>Under 1998 och före vårpropositionen 1999<br>var de flesta prognosmakare mer pessimistiska än<br>Finansdepartementet avseende BNP-tillväxten.<br>Framför allt Industriförbundet och Handelsban-<br>ken gjorde mycket försiktiga bedömningar av<br>den ekonomiska utvecklingen. MNB var i april<br>först med att revidera upp sin prognos medan<br>SEB var först med att i maj presentera en BNP-<br>prognos över 3 %. Vid denna tidpunkt indikera-<br>de industribarometern en återhämtning i in-<br>dustrikonjunkturen och arbetsmarknaden hade</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>fortsatt att utvecklas starkt. Denna ytterhgare<br>information torde ha varit av stor vikt på våren<br>1999. Den största uppjusteringen gjordes av In-<br>dustriförbundet, som ändrade sin tillväxtprognos<br>från 1,5 % i februari till 3,5 % i september. Un-<br>der hösten och före det preliminära utfallet i<br>mars 2000 medförde revideringarna att tillväxten<br>i flera fall överskattades — av Föreningssparban-<br>ken så sent som i februari 2000 med 0,4 procen-<br>tenheter.</p>
<p>medelprognosfelen för dessa variabler i ett och<br>samma diagram nedan (trots att de olika variab-<br>lerna naturligtvis inte är summerbara). Påpekas<br>bör att den viktigaste brytpunkten för preci-<br>sionsförbättrande information för 1999 var i<br>april/maj samma år. Framför allt bankerna kan i<br>jämförelsen ha gynnats av detta, eftersom de<br>presenterade sina vårprognoser senare än övriga<br>bedömare.</p>
<p>Diagram 12.6 Revideringar från föregående prognostillfälle<br>av BNP-tillväxten 1999</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-55.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>♦FiD BKI >SEB XHUI X<-0 Ä$HB +MNB »IF — FSB #TCO &OECD</p>
<p>Anm.: Diagrammet visar de revideringar som gjordes i jämförelse med föregående<br>prognostillfälle av varje prognosmakare. Exempelvis reviderade i september 1999<br>Finansdepartementet upp sin prognos avseende BNP-tillväxten med hela 1,4<br>procentenheter.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 12.7 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 1999</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-56.png" style="width:174pt;height:114pt;"/>
<p>Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes i fyra prognoser avseende<br>1999, dvs. på hösten och våren 1998 resp, hösten och våren 1999.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Skillnaderna i prognosfel avseende BNP-<br>tillväxten är överlag små. Samtliga prognosmaka-<br>re underskattade uppgången i den ekonomiska<br>aktiviteten. Samtidigt överskattades inflationen,<br>framför allt under våren 1998. Därefter revidera-<br>des inflationsförväntningarna successivt ned.<br>Även den öppna arbetslösheten bedömdes ända<br>fram till hösten 1999 bli högre än den sedan blev,<br>sannolikt främst till följd av att den sysselsätt-<br>ningsintensiva inhemska efterfrågan underskat-<br>tades. Finansdepartementets relativt goda pro-<br>gnoser under 1998 på den öppna arbetslösheten<br>byggde på ett för högt antagande avseende antal<br>deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och<br>en för svag sysselsättningsutveckling. I ljuset av<br>ovanstående prognosfel står det klart att svensk<br>ekonomi fungerade betydligt bättre under 1999<br>än alla prognosmakare väntade sig.</p>
<p>För att ge en enkel överblick över de olika<br>prognosmakarnas precision avseende BNP, in-<br>flation och arbetslöshet 1999 visas de absoluta</p>
<p>Prognoser under perioden 1990-99</p>
<p>En jämförelse med prognoser som gjorts de se-<br>naste tio åren tyder på att den turbulenta inter-<br>nationella utvecklingen och den exceptionellt<br>starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan<br>under 1999 försämrade förutsättningarna att gö-<br>ra goda prognoser, åtminstone för BNP. Infla-<br>tionsprognoserna var istället bättre, sannolikt till<br>följd av att prisstabiliteten ökat kraftigt på senare<br>år. I tabell 12.3 nedan visas de genomsnittliga<br>prognosfel som bedömarna gjorde under hela<br>årtiondet avseende BNP, arbetslöshet och infla-<br>tion.</p>
<p>Den genomsnittliga prognosprecisionen är<br>mycket likartad mellan de olika prognosinstitu-<br>ten. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta<br>genomsnittliga prognosfelet på BNP-tillväxten<br>är 0,3 procentenheter för perioden som helhet.<br>För enstaka år kan dock de genomsnittliga felbe-<br>dömningarna variera mer. Krisåren i början av<br>1990-talet samt 1999 tycks ha orsakat pro-<br>gnosmakarna störst problem.</p>
<p>En orsak till att likheterna är större då hela<br>1990-talet studeras är att enstaka sämre progno-<br>ser får mindre genomslag under en längre period.<br>Dessutom har enstaka prognosinstitut i mindre</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>utsträckning gynnats av ett fördelaktigt infor-<br>mationsläge, eftersom de publiceringstidpunkter<br>som valts i genomsnitt är mer likartade.</p>
<p>En anledning till att resultaten av en jämförel-<br>se av BNP-prognoser bör tolkas med försiktig-<br>het är att det är aggregatet som studeras. Det är<br>fullt möjligt att en prognosmakare gjort felaktiga<br>bedömningar av efterfrågans sammansättning<br>men ändå gjort en "god" BNP-prognos. Liksom<br>för BNP gör prognosinstituten mycket likartade<br>fel vad gäller försörjningsbalansens poster.</p>
<p>Tabell 12.4 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende<br>BNP-tillväxten</p>
<p>Tabell 12.3 Genomsnittliga medelfel (bias) och genom-<br>snittliga absoluta medelfel avseende 1990-1999______</p>
<p>Procentenheter</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>BNP</p></td><td colspan="2">
<p>Inflation</p></td><td colspan="2">
<p>Arbetslöshet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Absolut<br>medel-<br>fel</p></td><td>
<p>Medel-<br>fel<br>(bias)</p></td><td>
<p>Absolut<br>medel-<br>fel</p></td><td>
<p>Medel-<br>fel<br>(bias)</p></td><td>
<p>Absolut<br>medel-<br>fel</p></td><td>
<p>Medel-<br>fel<br>(bias)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FiD</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kl</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IF</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HUI</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>L0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MNB</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEB</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SHB</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSB</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCO</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Naiv</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: OECD:S prognoser avseende inflation och arbetsmarknad är inte jämför-<br>bara eftersom de baseras på andra definitioner.</p>
<p>Genomsnitten avser de absoluta fel som gjorts i följande fyra prognoser per<br>prognostiserat år under perioden 1990-99: hösten och våren året före och hös-<br>ten och våren samma år.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Procentenheter, fem års glidande medelvärde</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FiD</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kl</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IF</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HUI</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>L0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MNB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SHB</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSB</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCO</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Naiv</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Avser fyra prognoser per prognosår, dvs. 1995 års glidande medelvärde<br>visar det genomsnittliga absoluta prognosfel som gjorts i prognoser på vår och<br>höst för nästkommande år och på vår och höst för innevarande år mellan 1991<br>och 1995. För IF saknas vissa observationer.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 12.8 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende<br>BNP-tillväxten, vissa prognosmakare</p>
<p>Procentenheter, fem års glidande medelvärde</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-57.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Anm.: Det glidande medelvärdet avser det absoluta prognosfelet i prognoser gjorda på<br>hösten avseende nästkommande års BNP-tillväxt. IF:S prognos för 1990 gjordes i juni,<br>och för 1991 och 1995 i början av dessa år.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Utöver att visa på hur väl en prognosmakare har<br>lyckats under en period som helhet, är det också<br>intressant att se om dennes genomsnittliga pro-<br>gnosprecision försämras eller förbättras över ti-<br>den. I tabell 12.4 nedan visas femåriga glidande<br>medelvärden för prognosfel på BNP-tillväxten.<br>Påpekas bör att eftersom de genomsnittliga pro-<br>gnosfelen är så pass likartade kan en enstaka<br>mindre bra prognos leda till ett kraftigt fall i<br>rangordningen. Finansdepartementet, som miss-<br>bedömde utvecklingen 1996, har förbättrat sin<br>relativa position något de senaste åren.</p>
<p>Ovan konstaterades att alla prognosmakare länge<br>gjorde en alltför pessimistisk bedömning av 1999<br>års utveckling. För 1990-talet som helhet är bil-<br>den den motsatta. Alla prognosmakare utom In-<br>dustriförbundet har haft en tendens att över-<br>skatta BNP-tillväxten. IF överskattade inte<br>tillväxten i lika hög grad som övriga bedömare<br>under krisåren i början av 1990-talet, men missa-<br>de i större utsträckning konjunkturförstärkning-<br>en under 1994 och 1995. Samma mönster uppre-<br>pade sig 1996 och 1997. Finansdepartementets<br>positiva bias är något högre än övriga pro-<br>gnosmakares (se tabell 12.3 och diagram 12.9).</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 12.9 Finansdepartementets genomsnittliga<br>prognosfel (bias) avseende BNP-tillväxten 1970-99</p>
<p>Procentenheter, fem års glidande medelvärde</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-58.png" style="width:174pt;height:102pt;"/>
<p>Anm.: Avser fem års glidande medelvärde för fel i prognoser på BNP-tiIlväxten gjorda på<br>hösten för nästkommande år.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdeoartementet</p>
<p>Diagram 12.10 Preliminärt och reviderat utfall avseende<br>BNP-tillväxten</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-59.png" style="width:174pt;height:113pt;"/>
<p>Anm.: Utfall 1 presenteras i mars påföljande år i samband med utfall för kvartal 4 och<br>utfall 2 i december påföljande år (första årsberäkningen). Utfall 3 avser här det utfall<br>som nu gäller efter omläggningen av nationalräkenskaperna till ENS 1995 coh<br>revideringar i december 1999. För 1999 finns endast utfall enligt ENS 1995.<br>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under 1990-talet har prognosmakarna i allmän-<br>het överskattat utvecklingen i perioder av av-<br>mattning och underskattat den i återhämtnings-<br>faser. Detta kan ha att göra med en viss<br>försiktighet vid tolkningen av ny information<br>och en benägenhet att undvika stora prognosre-<br>videringar. Dessa tendenser bidrar också till att<br>vändpunkter uppfattas alltför sent. Den djupa<br>krisen i början av 1990-talet är därmed sannolikt<br>den främsta orsaken till att flertalet prognosma-<br>kare uppvisar en positiv bias för årtiondet som<br>helhet.</p>
<p>Det förtjänar att påpekas att även samman-<br>ställama av nationalräkenskaperna har svårt att<br>beräkna styrkan i konjunkturens svängningar.<br>Till följd av att primärstatistiken inte är heltäck-<br>ande och att avstämningsproblemen är stora har<br>kvartalsräkenskaperna i viss mån karaktären av<br>bedömning och prognos. De mer grundliga års-<br>beräkningarna, som delvis baseras på andra källor<br>och metoder, innehåller ofta revideringar. I dia-<br>gram 12.10 nedan framgår att det reviderade ut-<br>fallet visar större svängningar i konjunkturen än<br>det preliminära. Denna utvärdering baseras som<br>nämnts ovan på det första preliminära utfallet.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att pro-<br>gnosmakarna i genomsnitt gör mycket likartade<br>prognosfel, vilket utöver att de har samma in-<br>formation även skulle kunna tyda på att de på-<br>verkas av varandra. Alla prognosmakare gör dock<br>bättre prognoser än en s.k. naiv prognos, vilket<br>innebär att konjunkturbedömningar har ett vär-<br>de. Finansdepartementets prognoser står sig väl i<br>relation till övriga prognoser i fråga om precision<br>men har haft en tendens att överskatta tillväxten i<br>något högre grad. Precisionen i prognoserna<br>ökar i samband med att prognoshorisonten blir<br>kortare och mer information blir tillgänglig i<br>form av utfall och indikatorer. Gemensamt för<br>alla prognosmakare är att de tycks ha svårt att på<br>ett tidigt stadium uppfatta vändningar i kon-<br>junkturen.</p>
<p>76</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Avstämning av målet om<br>en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>12 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Avstämning av målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Regeringens mål för öppen arbetslöshet och sysselsättning................................5</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden........................6</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................6</p>
<p>2.2 Lönebildning............................................................................................7</p>
<p>2.3 Sysselsättning i näringslivet och företagande........................................7</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg...........................................................................9</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen...............................................................10</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling..................................10</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik..........................................................12</p>
<p>2.5.3 Reformerad arbetslöshetsförsäkring....................................17</p>
<p>2.5.4 Minskade marginaleffekter....................................................17</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU...................................................................18</p>
<p>4 Regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2001.....................................19</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till 2003......................................20</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................20</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden..................................................................................21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<h2>1 Regeringens mål för öppen<br>arbetslöshet och sysselsättning</h2>
<p>Att öka sysselsättningen och minska arbetslös-<br>heten utgör regeringens främsta uppgift. I rege-<br>ringsförklaringen 1996 deklarerade regeringen<br>att Sverige år 2000 skall ha halverat den öppna<br>arbetslösheten till 4 procent och riksdagen<br>ställde sig i juli samma år bakom detta mål. I<br>budgetpropositionen för 1999 tillkom ett mål för<br>sysselsättningen. Målet innebär att andelen<br>reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20<br>och 64 år skall öka från 74 procent 1997 till<br>80 procent år 2004. Därigenom minskar också<br>behovet av sociala ersättningar. Antalet personer,<br>omräknat till helårsekvivalenter, vars försörjning<br>utgörs av ersättningar för ohälsa, arbetslöshet,<br>deltagande i arbetsmarknadsprogram och social-<br>bidrag skall minska från drygt 1 miljon helårs-<br>personer 1997 till 0,8 miljoner år 2004.<sup>1</sup></p>
<p>Regeringen har utfäst sig att varje halvår redo-<br>visa en avstämning i förhållande till målet om<br>halverad öppen arbetslöshet. I det följande redo-<br>visas den åttonde avstämningen av arbetslös-<br>hetsmålet, vilken också innehåller en redogörelse<br>för regeringens politik och för utvecklingen på<br>arbetsmarknaden. Vidare presenteras en uppfölj-<br>ning av sysselsättningsmålet. Slutligen redovisas i<br>korthet regeringens prognos för tillväxt, syssel-<br>sättning och arbetslöshet fram till år 2001 och en<br>kalkyl för utvecklingen under de därefter<br>följande 2 åren.</p>
<p>De senaste åren har arbetslösheten minskat<br>kraftigt bland både män och kvinnor. I maj i år<br>uppgick den faktiska öppna arbetslösheten till</p>
<p>4,1 procent. För kvinnor var den faktiska öppna<br>arbetslösheten nere i 3,8 procent. Den senast till-<br>gängliga statistiken avser juli månad, en månad<br>som alltid uppvisar en betydande säsongsmässig<br>arbetslöshet, något som försvårar jämförelser av<br>den faktiska arbetslösheten mellan enskilda<br>månader. Den säsongrensade öppna arbetslös-<br>heten i juli uppgick enligt Finansdepartementets<br>beräkningar till 4,1 procent<sup>2</sup>, vilket är en minsk-<br>ning med över en procentenhet sedan juli förra<br>året. Sedan våren 1997 har arbetslösheten<br>minskat med mer än 4 procentenheter. Arbets-<br>lösheten bland kvinnor, som allt sedan krisen i<br>början av 1990-talet varit betydligt lägre än<br>männens, uppgick i juli i år till 3,4 procent<br>(säsongrensat). Detta kan jämföras med en<br>arbetslöshet på 4,8 procent bland männen. Skill-<br>naden i arbetslöshet mellan män och kvinnor har<br>minskat sedan mitten av 1990-talet.</p>
<p>Diagram 1.1 Öppen arbetslöshet, säsongrensade manads-<br>data ________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-60.png" style="width:173pt;height:123pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 1.2 Andelen reguljärt sysselsatta, 20-64 år,<br>säsongrensade manadsdata, 3-mån. glidande medelvärde</p>
<p>Procent</p>
<p>78</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-61.png" style="width:168pt;height:96pt;"/>
<p>1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Andelen reguljärt sysselsatta bland personer i<br>åldrarna 20 till 64 år uppgick 1990 till drygt<br>85 procent. Sysselsättningsandelen sjönk där-<br>efter, med undantag av en viss uppgång 1995,<br>kontinuerligt fram till 1997. Sedan sommaren<br>1997 har sysselsättningsandelen åter stigit och<br>1999 var andelen reguljärt sysselsatta 75,9 pro-<br>cent. Under 2000 har sysselsättningen fortsatt<br>att stiga och andelen reguljärt sysselsatta upp-</p>
<p><sup>1</sup> För en detaljerad beskrivning av sysselsättningsmålet, se bilaga 4 till<br>budgetpropositionen för 1999, prop. 1998/99:1.</p>
<p><sup>2</sup> Den faktiska öppna arbetslöshet uppgick till 5,2 procent i juli,<br>4,9 procent för kvinnor och 5,4 procent för män.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>gick under andra kvartalet till 77,5 procent, en<br>ökning med drygt en procentenhet sedan<br>andra kvartalet 1999.</p>
<p>När sysselsättningsmålet fastställdes beräk-<br>nades att cirka 55 000 nya arbetstillfällen per år<br>skulle behöva tillkomma mellan 1997 och 2004.<br>Sedan sommaren 1997 har sysselsättningen ökat<br>med knappt 250 000 personer, vilket motsvarar<br>cirka 80 000 personer per år. Utvecklingen hit-<br>tills har således legat klart över den takt som<br>krävs för att uppnå sysselsättningsmålet.</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och<br>utvecklingen på arbetsmarknaden</p>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)<br>hösten 1995 lade regeringen fram en dagordning<br>för sitt arbete att stärka tillväxten och sysselsätt-<br>ningen. Dagordningen har därefter fått sin kon-<br>kreta utformning i ett flertal propositioner.<br>Regeringens poEtik för ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet bygger på fem grundstenar:</p>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda och<br>priserna stabila.</p>
<p>2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning<br>för att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de<br>kommande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skaU verksamheter<br>prioriteras framför transfereringar. Skolan,<br>vården och omsorgen utgör kärnan i väl-<br>färden.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen<br>genom att fler människor får arbete eller<br>utbildning som ger ökade möjligheter till<br>arbete.</p>
<p>Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen för de konkreta<br>åtgärder som vidtagits inom ramen för syssel-<br>sättningspolitiken. I avsnitten ges även en bak-<br>grund till de åtgärder som vidtagits samt en<br>beskrivning av utvecklingen på några centrala<br>områden.</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</p>
<p>Den politik som regeringen fört för att stärka de<br>offentliga finanserna och värna prisstabiliteten<br>har förstärkt förtroendet för svensk ekonomi.<br>Saneringen av de offentliga finanserna som<br>inleddes under förra mandatperioden har inne-<br>burit att budgetunderskottet vänts till överskott<br>och att Sverige har börjat amortera på stats-<br>skulden. Inflationsmålet - en årEg ökning av<br>konsumentpriserna med 2 procent med ett tole-<br>ransintervall på 4-/- 1 procentenhet - är väl för-<br>ankrat hos ekonomins aktörer, inklusive finans-<br>marknaderna och näringslivet. Det har<br>tillsammans bidragit till väsentEgt lägre räntor<br>och små differenser gentemot de tyska lång-<br>räntorna. Från att ha legat på över 4 procent-<br>enheter vid mitten av 1990-talet, har räntediffe-<br>rensen gentemot den tyska långräntan i stort sett<br>eliminerats.</p>
<p>Lägre räntor leder till att de offentEga ränte-<br>utgifterna minskar, vilket i sin tur frigör resurser<br>för förändringar av skatter och av offentEga<br>utgifter. Lägre räntor stimulerar dessutom<br>sysselsättningen inom den privata sektorn via<br>ökade investeringar och ökad privat konsumtion.</p>
<p>Inflationen har mot bakgrund av den starka<br>sysselsättningsökningen varit påfallande låg.<br>Sedan 1997 har den öppna arbetslösheten<br>minskat från drygt 8 ner mot 4 procent, sam-<br>tidigt som inflationen fortsatt att falla, från<br>2 procent ner till 0 hösten 1998, för att sedan<br>återigen öka till 1,2 procent sommaren 2000.<br>Inflationstrycket i ekonomin är således fortsatt<br>svagt trots den gynnsamma realekonomiska<br>utvecklingen.</p>
<p>Sunda offentliga finanser bidrar till fler jobb</p>
<p>Sunda offentEga finanser och stabila priser är en<br>central förutsättning för en uthåUig ökning av<br>sysselsättningen. I enlighet med de långsiktiga<br>mål för de offentliga finanserna som antogs av<br>riksdagen i och med 1997 års vårproposition,<br>skall överskotten i de offentliga finanserna uppgå<br>till 2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel. Därigenom lättas skuldbördan<br>på kommande generationer samtidigt som större<br>finanspoEtiskt handlingsutrymme skapas inför<br>kommande lågkonjunkturer. Det senare är moti-<br>verat av att det svenska offentEga saldot är inter-<br>nationellt sett konjunkturkänsligt beroende på<br>en stor offentlig sektor.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>Den ekonomiska politiken är inriktad på att<br>skapa förutsättningar för att den nuvarande<br>konjunkturuppgången skall bli långvarig. Risken<br>för överhettning måste motverkas bland annat<br>genom att mobilisera de lediga resurser som<br>finns i form av öppet arbetslösa, personer i<br>arbetsmarknadspolitiska program samt de som<br>under krisen i början av 1990-talet lämnade<br>arbetskraften.</p>
<p>2.2 Lönebildning</p>
<p>För att regeringens mål att halvera den öppna<br>arbetslösheten till år 2000 och att öka den regul-<br>jära sysselsättningsgraden för personer i åldrarna<br>20-64 år till 80 procent år 2004 skall kunna upp-<br>nås är det av stor vikt att löneökningarna hålls på<br>en nivå som är förenlig med fortsatt prisstabilitet<br>även när arbetslösheten sjunker och sysselsätt-<br>ningen stiger. I och med att penningpolitiken<br>numera är inriktad på prisstabilitet har arbets-<br>givarna inte längre samma möjligheter att över-<br>vältra kostnader för löneökningar på konsu-<br>menterna genom höjda priser. Reallöneökningar<br>som överstiger produktivitetstillväxten kommer<br>därför i större utsträckning än tidigare att få<br>direkta konsekvenser för produktion och syssel-<br>sättning.</p>
<p>Inriktningen mot en högre grad av koordi-<br>nering av avtalsförhandlingarna, samordning av<br>lönekraven på branschnivå och friare lönesätt-<br>ning på lokal nivå har fortsatt på den svenska<br>arbetsmarknaden. Inom flera avtalsområden har<br>samarbetsavtal tecknats där parterna kommit<br>överens om nya förhandlingsregler. Flertalet<br>löneavtal löper fram till och med mars nästa år.</p>
<p>Under de senaste tre åren har den nominella<br>löneökningstakten sjunkit samtidigt som real-<br>löneutvecklingen har varit fortsatt god. Denna<br>utveckling har varit gynnsam för sysselsätt-<br>ningen. De nominella löneökningarna uppgick<br>till knappt 3,5 procent förra året. Den preli-<br>minära lönestatistik som inkommit hittills i år<br>ger inget stöd för att löneökningstakten eller<br>löneglidningen är stigande sett över hela ekono-<br>min. I det nuvarande ekonomiska läget kan det<br>dock finnas risk för att lönerna för de mest<br>eftertraktade grupperna på arbetsmarknaden och<br>i de snabbast växande regionerna stiger i en allt<br>snabbare takt. Arbetsmarknadens parter måste<br>kunna hantera de problem som kan uppkomma i<br>ett sådant läge, annars finns risk för att möjlig-</p>
<p>heterna att uppnå regeringens sysselsättningsmål<br>undergrävs.</p>
<p>I mars i år beslutade riksdagen om proposi-<br>tionen ”Lönebildning för full sysselsättning”<br>(prop. 1999/2000:32). I enlighet med förslagen i<br>propositionen har en ny myndighet, Medlings-<br>institutet, bildats. Medlingsinstitutets uppgift är<br>att medla i arbetstvister och kalla parter till över-<br>läggningar eller på annat sätt informera sig om<br>kommande eller pågående avtalsförhandlingar.<br>Dessutom är Medlingsinstitutet statistikansvarig<br>myndighet för den officiella lönestatistiken från<br>den 1 januari 2001. Riksdagen har därutöver<br>beslutat om vissa förändringar av det regelverk<br>inom vilket avtalsförhandlingarna bedrivs.</p>
<p>2.3 Sysselsättning i näringslivet och<br>företagande</p>
<p>Expansion av befintliga företag samt etablering<br>av nya, både utländska och inhemska, är grunden<br>för att uppnå ett mer dynamiskt och flexibelt<br>näringsliv som har möjlighet att konkurrera med<br>varor och tjänster på världsmarknaden. En hög<br>sysselsättning i näringslivet bidrar även till att<br>stärka de offentliga finanserna och är därför en<br>grundförutsättning för att bibehålla ett väl<br>utbyggt välfärdssystem.</p>
<p>Diagram 2.1 Sysselsättningsförändring i näringslivet och<br>offentliga myndigheter, januari 1994—juli 2000,<br>basperiod januari 1994</p>
<p>Tusental personer (säsongrensade 3 mån. glidande medelvärden)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-62.png" style="width:168pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Sysselsättningen i näringslivet<sup>3</sup> minskade kraftigt<br>i början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive offentligt ägda bolag.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har<br>dock sysselsättningen i näringslivet återigen ökat<br>(diagram 2.1), framför allt inom tjänstesektorn.<br>Den största ökningen har under de senaste åren<br>skett inom privata företagsinriktade tjänster. Det<br>finns vissa tecken på att det blivit svårare för<br>företagen att hitta den arbetskraft de söker.<br>Exempelvis har ökningen i antalet kvarstående<br>platser på arbetsförmedlingen under de senaste<br>månaderna varit större än tillkomsten av nya<br>platser.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare,<br>exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt<br>10 procent. Förra året startades 35 000 genuint<br>nya företag i Sverige. I de nya företagen skapades<br>drygt 65 000 nya jobb, varav hälften var hel-<br>tidsjobb. Nyföretagandet ökade med 3 procent<br>under 1999 jämfört med 1998. Drygt 80 procent<br>av de nya företagen startades inom tjänste-<br>sektorn. Inom den tidigare hårt drabbade bygg-<br>sektorn ökade nyföretagandet med cirka 15 pro-<br>cent. Det arbetslöshetsdrivna nyföretagandet<br>fortsätter att minska. Sedan 1994 har andelen<br>som startat eget, med arbetslöshet eller risk<br>för arbetslöshet som främsta motiv, mer än<br>halverats. Andelen kvinnliga nyföretagare är<br>närmast oförändrad sedan 1998 och uppgår till<br>30 procent. Vart femte företag startades av<br>personer med invandrarbakgrund, vilket är en<br>oförändrad andel jämfört med 1998.</p>
<p>Under 1999 minskade antalet konkurser med<br>närmare 30 procent jämfört med året innan,<br>motsvarande en minskning till 5 400 stycken.<br>Under perioden januari-juli i år ökade antalet<br>företagskonkurser marginellt jämfört med<br>samma period förra året och resulterade i<br>3 250 konkurser.<sup>4</sup></p>
<p>Den positiva utvecklingen inom näringslivet<br>har även lett till att svenska aktiebolags kredit-<br>värdighet ligger mycket högt. Enligt Upp-<br>lysningscentralens prognos från april i år<br>beräknas endast 3,3 procent av företagen hamna<br>på obestånd under perioden fram till april 2002.</p>
<p>En politik för företagande</p>
<p>De senaste åren har riksdagen på regeringens<br>förslag genomfört ett stort antal åtgärder för att<br>förbättra förutsättningarna för entreprenörskap</p>
<p>och företagande, varav några presenteras i det<br>följande.</p>
<p>Genom lättnader i ägarbeskattningen och<br>möjligheter att kvitta underskott i nystartad<br>näringsverksamhet mot inkomst av tjänst har<br>förutsättningarna för nyetablering och tillväxt<br>bland småföretagen förbättrats. Den anställde<br>har fått rätt till tjänstledighet för att starta eget<br>företag och det har blivit möjligt att beräkna<br>arbetslöshetsersättning på en bakomliggande<br>inkomst från anställning i stället för företags-<br>verksamhet.</p>
<p>I år har möjligheterna till avsättning till<br>periodiseringsfonder förstärks genom att avsätt-<br>ningstaket höjts från 20 procent till 25 procent av<br>inkomsten. För enskilda näringsidkare och<br>handelsbolag höjs taket från 25 till 30 procent.<br>Förutsättningarna för små och medelstora<br>företag har också förbättrats genom att flertalet<br>s.k. stoppregler har slopats.<sup>5</sup> Regeringen har<br>dessutom tillsatt en utredning för att se över de<br>s.k. fåmansbolagsreglema som reglerar beskatt-<br>ningen av utdelningar och reavinster i mindre<br>företag. Syftet är att förbättra incitamenten till<br>risktagande och entreprenörskap.</p>
<p>Under vintern 1999/2000 har riksdagen även<br>fattat beslut om att tillåta redovisning av före-<br>tagen i euro, samt regler som under vissa förut-<br>sättningar tillåter återköp av egna aktier.</p>
<p>Regeringen har de senaste åren även presen-<br>terat ett antal åtgärder som syftar till att förenkla<br>för småföretagen. Statistiska centralbyrån arbetar<br>för att företagen skall kunna lämna i stort sett<br>alla sina uppgifter till dem i elektronisk form<br>2003. Vidare har regeringen givit NUTEK medel<br>att samordna och utveckla ett internetbaserat<br>informationssystem, en s.k. portal, med företags-<br>relevant myndighetsinformation för att under-<br>lätta företagens myndighetskontakter.</p>
<p>För att främja kvinnligt företagande har rege-<br>ringen infört särskilda åtgärder, t.ex. möjlighet<br>till förlängt starta eget-bidrag och särskilda<br>lånemöjligheter för kvinnor. Regeringen har<br>avsatt särskilda medel till metodutveckling av<br>rådgivningsverksamhet riktad mot invandrar-<br>företagare.</p>
<p>4 Avser aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska<br>föreningar.</p>
<p><sup>5</sup> Stoppreglerna avser de särskilda regler som tar sikte på transaktioner<br>mellan fåmansägda företag och dess ägare.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>IT-satsningar för hela Sverige</p>
<p>En framskjuten ställning i utvecklingen av den<br>nya IT-ekonomin och en hög IT-nivå bland<br>företag, myndigheter och individer kan bidra till<br>att angelägna politiska mål uppnås.</p>
<p>Regeringen föreslog i sin IT-proposition i<br>mars att statens insatser koncentreras till tre om-<br>råden i syfte att skapa ett informationssamhälle<br>för alla; IT-tillgänglighet, IT-tillit och IT-<br>kompetens. De sammanlagda satsningarna på<br>bredband kommer att uppgå till omkring<br>17 miljarder kronor under en fyraårsperiod.<sup>6</sup> I<br>detta ingår ett skatteavdrag för att stimulera<br>anslutning till bredbandsnät.</p>
<p>Statligt stöd skall också kunna utgå till regio-<br>nala nät och anslutning till bredbandsnät i gles-<br>bygd. Därutöver bygger Svenska kraftnät ut ett<br>stomnät på marknadsmässiga villkor.</p>
<p>Omorganiserad näringspolitik</p>
<p>Näringspolitiken håller på att omorganiseras.<br>Regeringen har föreslagit att tre nya myndig-<br>heter bildas. En ny nationell myndighet för<br>företagsutveckling bildas, liksom en ny myndig-<br>het för analyser, omvärldsbevakning och ut-<br>värdering i syfte att förstärka kunskapsunder-<br>laget för innovations-, närings- och regional-<br>politiken. Slutligen skapas en myndighet för<br>forskning och utveckling, samt en ny organisa-<br>tion för forskningsfinansiering. Sammantaget<br>innebär förändringarna en tydligare och effek-<br>tivare central myndighetsstruktur som bl.a.<br>underlättar för de regionala aktörerna att vidare-<br>utveckla processen och föra dialogen om de<br>regionala tillväxtavtalen.</p>
<p>Lägre skatt för utländska experter</p>
<p>För att underlätta för företagen att anställa ut-<br>ländsk spetskompetens överlämnade regeringen i<br>slutet av augusti i år en lagrådsremiss som<br>innebär betydande skattelättnader för sådana<br>experter. Förslaget innebär att 25 procent av<br>lönen undantas från beskattning och från sociala<br>avgifter under en period som inte får vara längre<br>än 5 år. Även kostnader i samband med flytt,<br>utgifter för familjen resor till hemlandet och<br>avgifter för barnens skola är undantagna från<br>beskattning de första 3 åren. Om de nya<br>bestämmelserna antas av riksdagen kommer de<br>att träda i kraft fr.o.m. 1 januari 2001.</p>
<p>Fortsatta förbättringar på konkurrensområdet<br>Fungerande marknader släpper fram nya idéer,<br>nya företag och nya aktörer, som i sin tur leder<br>till högre tillväxt.</p>
<p>Staten har det övergripande ansvaret för att<br>det finns verkningsfulla instrument för att mot-<br>verka skadliga begränsningar i konkurrensen<br>mellan företag. För att ytterligare främja konkur-<br>rensen lade regeringen i maj fram en konkur-<br>renspolitisk proposition (”Konkurrenspolitik för<br>förnyelse och mångfald”, prop. 1999/2000:140).<br>Förslagen möjliggör bättre instrument mot<br>kartellbekämpning, vilket aviserats genom den<br>nyligen tillsatta kartellutredningen.</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg</p>
<p>Regeringen har konsekvent prioriterat vård,<br>skola och omsorg, först genom sanerings-<br>programmens inriktning och sedan genom att<br>resurser tillförts kommuner och landsting i takt<br>med att ekonomin förbättrats.</p>
<p>Jämfört med för 4 år sedan har statsbidragen<br>till kommuner och landsting ökat med totalt<br>20 miljarder kronor. Riksdagen beslutade dess-<br>utom att den statliga skatten på 200 kronor för<br>skattskyldiga med förvärvsinkomster skall utgöra<br>kommunal inkomstskatt. Därmed tillfördes</p>
<p>kommunsektorn ytterligare 1,3 miljarder kronor.<br>För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare<br>4 miljarder kronor kommer att tillföras kom-<br>muner och landsting varav 1 miljard kronor<br>särskilt skall gå till vård- och omsorgssektorn<br>som ett led i regeringens satsning på vården och<br>den nationella handlingsplanen för utveckling av<br>hälso- och sjukvård och 700 miljoner kronor<br>skall användas för särskilda insatser. Omföringen<br>av den statliga inkomstskatten om 200 kronor<br>har förlängts så att cirka 1,3 miljarder kronor<br>även 2001 tillförs den kommunala sektorn.</p>
<p>Sammantaget avser regeringen att höja stats-<br>biragen med 24 miljarder kronor till 2002.</p>
<p>Vidare har det i det kommunala moms-</p>
<p><sup>6</sup> Varav staten investerar halva beloppet.</p>
<p>systemet uppkommit ett underskott till följd av<br>att kommunernas och landstingens avgifter har<br>varit för låga i förhållande till den ersättning som<br>har betalats ut från systemet. Sammantaget<br>beräknas underskottet uppgå till cirka 4 miljarder<br>kronor under innevarande år. Regeringen anser<br>det vara av stor vikt att kommunsektorn priori-<br>terar skola, vård och omsorg samtidigt som<br>balanskravet uppfylls. Regeringen föreslår därför</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>att staten tar över detta underskott som annars<br>skulle ha fått betalats via en högre momsavgift.</p>
<p>Kommunernas och landstingens ekonomiska<br>situation förbättras också genom det ökade<br>skatteunderlaget som den snabba sysselsätt-<br>ningsökningen givit upphov till. De höjda stats-<br>bidragen har tillsammans med det förbättrade<br>ekonomiska läget medfört att en sysselsätt-<br>ningsökning kunnat komma till stånd inom<br>kommuner och landsting mellan 1996 och 1999.<br>Höjda statsbidrag underlättar dessutom för-<br>utsättningarna för höjd kvalitet inom skola, vård<br>och omsorg.</p>
<p>Till följd av den försvarsuppgörelse som<br>träffats mellan regeringen och Centerpartiet<br>kommer ytterligare 8 miljarder kronor att till-<br>föras vården och omsorgen under perioden<br>2002-2004. För åren 2002 och 2003 innebär detta<br>att det generella statsbidraget tillförs 1 respektive<br>3 miljarder kronor.</p>
<p>Sysselsättning i offentlig sektor</p>
<p>Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn<br>ökade med cirka 37 000 personer mellan 1997<br>och 1999. Ökningen har varit störst bland<br>kvinnor och i första hand kommit till stånd inom<br>kommunerna. Under årets första 7 månader har<br>antalet sysselsatta inom offentliga myndigheter<br>ökat, både för kvinnor och för män. Inom<br>kommunerna ökade antalet sysselsatta kvinnor<br>medan antalet sysselsatta män minskade något.</p>
<p>Rekryteringsbehoven av personal inom skola,<br>vård och omsorg är stora. Enligt beräkningar<br>från Kommun- och Landstingsförbunden<br>behöver mellan 15 000 och 20 000 personer<br>anställas per år under den kommande tioårs-<br>perioden. I januari i år enades regeringen till-<br>sammans med Landstingsförbundet, Svenska<br>Kommunförbundet, Svenska Kommunal-<br>arbetarförbundet, Vårdförbundet och SACO om<br>att deltidsarbetslösheten inom vård och omsorg<br>skallhalveras inom ett år. Det handlar om att<br>minska deltidsarbetslösheten från 30 000 per-<br>soner i november år 1999 till högst 15 000 i<br>november år 2000. Överenskommelsen är ett led<br>i att motverka framtida brist på vård- och om-<br>sorgspersonal och ett steg på vägen att minska<br>deltidsarbetslösheten inom vård och omsorg.</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</p>
<p>En väl fungerande arbetsmarknad och en effektiv<br>arbetsmarknads- och utbildningspolitik är vik-<br>tiga förutsättningar för att öka sysselsättningen<br>och minska arbetslösheten. Regeringen genom-<br>för insatser för att rusta de arbetssökande för att<br>möta arbetsmarknadens behov och för att<br>underlätta arbetskraftens rörlighet. Regeringens<br>långsiktiga arbete med att ta bort fattigdoms-<br>fällor, minska marginaleffekter och för att<br>stimulera arbetskraftsdeltagande fortsätter.</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En flerårig satsning på utbildning och kompe-<br>tensutveckling på alla nivåer i samhället är en<br>viktig grundsten i regeringens sysselsättnings-<br>strategi. Utbildning är av stor vikt för att för-<br>bättra möjligheterna till arbete för de arbetslösa<br>och därmed varaktigt höja sysselsättningen.<br>Detta gäller särskilt om utbildningsinsatserna<br>riktas till de personer som har lägre utbildning<br>samt till de kompetensområden där efterfrågan<br>finns.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om en kraftfull sats-<br>ning på kompetensutveckling i arbetslivet. Inom<br>ramen för Europeiska socialfondens nya mål 3<br>satsas totalt 2,4 miljarder kronor under<br>2000-2002 på kompetensutveckling för anställda.<br>Som ett ytterligare led i att stimulera kompe-<br>tensutveckling i arbetslivet har riksdagen beslutat<br>om särskilda medel för ett individuellt system för<br>kompetenssparande.<sup>7</sup> Syftet är att stimulera<br>kontinuerlig kompetensutveckling, vilket höjer<br>individens möjligheter att välja och byta arbete.<br>Därmed ökar anställbarheten och tryggheten i<br>arbetslivet. En utredning med uppdrag att ge för-<br>slag på utformningen av ett system för kompe-<br>tensutveckling tillsattes i december 1999. En del-<br>redovisning av uppdraget lämnades i maj med ett<br>förslag till en framtida modell för hur det indi-<br>viduella kompetenssparandet kan utformas. För-<br>slaget innebär att det för varje individ skall finnas<br>en möjlighet att med skattesubvention avsätta<br>medel till ett individuellt kompetenssparande<br>som kan användas till individuell kompetens-</p>
<p><sup>7</sup> För ändamålet avsattes 1,35 miljarder kronor 2000 och 1,15 miljarder<br>kronor 2001.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>utveckling. Slutredovisning av utrednings-<br>uppdraget sker i januari 2001.</p>
<p>De senaste årens förbättrade konjunkturläge<br>har medfört att arbetslösheten sjunkit för alla<br>utbildningsgrupper. Som framgår av tabell 2.1<br>ligger arbetslösheten emellertid fortfarande på en<br>hög nivå för personer med kortare utbildning än<br>gymnasienivå. Arbetslöshetsnivån för hög-<br>utbildade har däremot sjunkit till en förhållande-<br>vis låg nivå, även om en viss ökning av arbetslös-<br>heten för forskarutbildade skett under de senaste<br>två åren. En bidragande orsak till nedgången i<br>arbetslöshet bland personer med högst gym-<br>nasieutbildning är att många personer med denna<br>utbildningsnivå deltar i kunskapslyftet. Kun-<br>skapslyftet har också genererat en högre utbild-<br>ningsnivå. Av en rapport från Statens skolverk<br>framgår att 33 procent av de studerande vid<br>komvux läsåret 1997/98 och som saknade en tre-<br>årig gymnasieutbildning vid läsårets början höjde<br>sin utbildningsnivå. Den högre utbildningsnivån<br>har också bidragit till nedgången i arbetslöshet<br>för denna grupp.<sup>8</sup></p>
<p>Tabell 2.1 Arbetslöshet för olika utbildningsgrupper</p>
<p>Procent</p>
<p>1996 1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p>
<p>< 9 är</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p>
<p>9 (10) år</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning < 2 år</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning > 2 år</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymnasial utbildning</p>
<p>< 3 är</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
</table>
<p>Eftergymnasial utbildning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>minst 3 är</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Arbetslöshet definieras här som antal arbetslösa som andel av antal<br>personer i arbetskraften inom respektive utbildningsgrupp.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Till det offentliga skolväsendet för vuxna hör<br>kommunal vuxenutbildning (komvux), påbygg-<br>nadsutbildning, vuxenutbildning för utvecklings-<br>störda (särvux) och svenskundervisning för<br>invandrare (sfi). Sedan kunskapslyftet startade<br>hösten 1997 har deltagandet i vuxenutbildningen<br>ökat kraftigt. Enligt Skolverket uppgick det</p>
<p>totala antalet studerande i gymnasial vuxen-<br>utbildning<sup>9</sup> under hösten 1999 till drygt 208 000<br>personer vilket är en ökning med 20 procent<br>sedan hösten 1997. Inför hösten 2000 bedömer<br>kommunerna att anordnad utbildning kommer<br>att ligga i nivå med planerad volym.</p>
<p>Av dem som deltog i gymnasial vuxenutbild-<br>ning under hösten 1999 var 32,5 procent män.<br>Andelen kursdeltagare över 30 år uppgick till<br>56 procent hösten 1999. Elever som var födda<br>utomlands utgjorde cirka 19 procent av det totala<br>antalet studerande. Personer med högst tvåårig<br>gymnasieutbildning svarade för 69 procent av de<br>studerande under samma period.</p>
<p>Regeringen har tagit initiativ till fristående<br>utvärderingar av kunskapslyftet, bl.a. vad gäller<br>hur kunskapslyftet påverkat deltagarnas möjlig-<br>heter att få arbete eller gå vidare till högre<br>studier. De resultat som hittills finns att rappor-<br>tera från utvärderingarna av kunskapslyftet är<br>uppföljningar av dem som började studera under<br>hösten 1997 respektive hösten 1998. Uppfölj-<br>ningarna visar bl.a. att mer än 75 procent av<br>deltagarna i kunskapslyftet har fått arbete eller<br>gått vidare med fortsatta studier. De visar också<br>att kunskapslyftet påtagligt påverkat chanserna<br>att fortsätta med studier. Resultaten visar att<br>satsningen på vuxenutbildningen har ett tydligt<br>samband med möjligheterna för en person att<br>komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden<br>och därmed ökar arbetsutbudet i ekonomin på<br>sikt. Utvärderingarna avrapporteras löpande<br>under perioden 1999-2002.</p>
<p>Kunskapslyftskommittén överlämnade sitt<br>slutbetänkande om en reformerad vuxenutbild-<br>ning i början av april i år. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med en proposition om<br>vuxnas lärande i slutet av året.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med<br>kvalificerad yrkesutbildning (KY) på eftergym-<br>nasial nivå. En tredjedel av utbildningstiden<br>genomförs i form av lärande i arbete på en<br>arbetsplats. Arbetslivet deltar aktivt i utformning<br>och genomförande av utbildning. Intresset från<br>såväl arbetslivet som de sökande är mycket stort.<br>Försöksverksamheten omfattar 12 000 årsstudie-</p>
<p>8 Statens skolverks rapport ”Lyft eller Bredd”</p>
<p><sup>9</sup> Med gymnasial vuxenutbildning avses verksamhet inom såväl kun-<br>skapslyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbild-<br>ningen, komvux.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>platser och antalet utbildningar uppgår för när-<br>varande till 263. Av de 1 500 personer som<br>avslutade sin utbildning under perioden januari-<br>juli 1999 har 74 procent fått arbete och 6 procent<br>har startat eget företag. Andelen som tagit<br>examen uppgår till 89 procent och 70 procent<br>säger sig vara nöjda med utbildningen. För åren<br>2001-2003 har medel avsatts för motsvarande<br>12 000 platser per år i den kvalificerade yrkes-<br>utbildningen.</p>
<p>För att möta den ökade efterfrågan på efter-<br>gymnasiala yrkesutbildningar behövs ett system<br>som tillgodoser arbetsmarknadens behov. En<br>projektgrupp inom regeringskansliet presen-<br>terade i maj i år ett förslag till den eftergym-<br>nasiala yrkesutbildningens dimensionering och<br>organisation.<sup>10</sup> Syftet är att skapa en bättre<br>anpassning mellan behovet av kompetens och<br>utbildningsutbudet av eftergymnasiala yrkes-<br>utbildningar. Regeringen avser att under hösten<br>2000 återkomma i frågan till riksdagen med ett<br>förslag till hur ett system för eftergymnasiala<br>yrkesutbildningar kan utformas.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>Antalet registrerade studenter vid landets univer-<br>sitet och högskolor uppgick till 310 000 personer<br>läsåret 1998/99.<sup>11</sup>1 takt med att den svenska hög-<br>skolan byggts ut över hela landet har 68 000 nya<br>platser tillkommit under perioden 1997-2000.<br>Riksdagen har vidare fattat beslut om ytterligare<br>10 000 platser för vart och ett av åren 2001 och<br>2002. Utbyggnaden har sin tyngdpunkt mot<br>naturvetenskap och teknik men nu sker en<br>breddning till andra områden. För år 2003 har<br>avsatts 500 miljoner kronor för en fortsatt ut-<br>byggnad av grundutbildningen vid universitet<br>och högskolor (inklusive studiestöd). Under ut-<br>giftsområde 16 i budgetpropositionen redovisar<br>regeringen examinationsmål för vissa program i<br>högskolans grundutbildning samt för forskar-<br>utbildningen för perioden 2001-2004.</p>
<p>Utöver den statligt finansierade utbildningen<br>förekommer även uppdragsutbildning på landets<br>universitet och högskolor. Under budgetåret<br>1999 beräknas mer än 5 000 helårsstudenter<sup>12</sup> ha<br>studerat på uppdragsutbildning.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om en för-<br>stärkning av anslagen för grundforskning och<br>forskarutbildning med 470 miljoner kronor 2001<br>och ytterligare 309 miljoner kronor 2002. En<br>fortsatt förstärkning av anslagen för forskning<br>med 500 miljoner kronor för 2003 har beslutats.</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är<br>att genom ett effektivt platsförmedlingsarbete,<br>kompetenshöjande insatser och andra åtgärder<br>uppnå en högre rörlighet på arbetsmarknaden<br>samt förhindra långa perioder utan reguljärt<br>arbete. Politiken skall bidra till ökad sysselsätt-<br>ning och minskad arbetslöshet utan att infla-<br>tionsdrivande flaskhalsar och arbetskraftsbrist<br>uppstår. Det är viktigt att arbetsmarknads-<br>politiken har denna inriktning i synnerhet under<br>en stark konjunktur. Hög prioritet ges därför till<br>kompetenshöjande insatser hos arbetskraften<br>och till att öka möjligheterna för individer med<br>en svag ställning på arbetsmarknaden att etablera<br>sig.</p>
<p>Under år 2000 inriktas de arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna på åtgärder som ökar för-<br>utsättningarna för långtidsarbetslösa och lång-<br>tidsinskrivna att komma tillbaka i reguljär syssel-<br>sättning. Det s.k. förstärkta anställningsstödet<br>har byggts ut och ett särskilt anställningsstöd för<br>personer äldre än 57 år har införts. Aktivitets-<br>garantin gäller fr.o.m den 1 augusti i hela riket<br>för personer som varit arbetslösa under lång tid.<br>I propositionen ”Förnyad arbetsmarknadspolitik<br>för delaktighet och tillväxt” (proposition<br>1999/2000:98) tydliggjordes aktivitetskravet i<br>arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Höjda kompetenskrav på arbetsmarknaden<br>Samhällets strukturomvandling medför att<br>arbetet organiseras på annat sätt och att yrken<br>ändrar innehåll. För många yrken krävs hög-</p>
<p><sup>10</sup> Ds 2000:33 "En ny eftergymnasial yrkesutbildning”.</p>
<p><sup>11</sup> Statistik finns ej tillgänglig för 1999/00.</p>
<p><sup>12</sup> Helårsstudenter beräknas utifrån varje enskilt kurstillfälle. Antalet<br>registrerade på kursen multipliceras med kursens poäng dividerat med 40.<br>Antalet helårsstudenter exkl. uppdragsutbildning uppgick budgetåret 1999<br>till drygt 250 000.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>skoleutbildning, men det finns också många<br>yrkesgrupper där en kortare utbildning kan vara<br>tillräcklig. Det blir allt viktigare att kunna visa<br>upp examensbevis, yrkesbevis eller någon annan<br>form av utbildningsbevis.</p>
<p>Enligt en undersökning som Arbetsförmed-<br>lingen gjort bland 10 000 arbetsgivare, har de<br>senaste årens sysselsättningsökning ett klart<br>samband med tillgången på yrkeskompetent<br>arbetskraft. Hälften av de arbetsgivare som upp-<br>lever arbetskraftsbrist, anser att rekryterings-<br>svårigheterna bottnar i att de sökande saknar till-<br>räcklig yrkeserfarenhet och/eller yrkesutbild-<br>ning. Av de tillfrågade arbetsgivarna hävdar<br>10 procent att rekryteringsproblemen utgör ett<br>hinder för tillväxt.</p>
<p>Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens bedöm-<br>ningar finns det en tendens till ökad brist<br>på arbetskraft inom flera yrken, varav bristen i<br>vissa industriyrken och byggnadsyrken ökar<br>mest. Bristen på personal inom data- och<br>teknikyrken samt inom vården och skolan<br>består. När det gäller behovet av personal inom<br>byggsektorn är de regionala skillnaderna mycket<br>stora. Bristerna på personal uppstår främst i till-<br>växtregioner såsom universitets- och högskole-<br>orter och i storstadsregionerna, där behoven i<br>Stockholm är allra störst. De stora regionala<br>skillnaderna visar på behovet av ökad regional<br>rörlighet på arbetsmarknaden.</p>
<p>I syfte att minska risken för flaskhalsar och<br>brister inom vissa yrkesgrupper ges Högskole-<br>verket inom kort i uppdrag att analysera hur<br>högskolornas utbildningsutbud i ökad utsträck-<br>ning skall kunna svara mot arbetsmarknadens<br>behov.</p>
<p>Tillfälliga anställningar</p>
<p>Antalet tillfälliga anställningar har ökat med<br>40 procent från 1990 till 1999. Andelen tillfälliga<br>anställningar i relation till det totala antalet<br>anställningar har ökat från 10 procent 1990 till<br>16 procent 1999. Under andra kvartalet 2000<br>minskade antalet tillfälliga anställningar med<br>5 procent för kvinnor jämfört med det andra<br>kvartalet 1999. För män har antalet tillfälliga<br>anställningar varit oförändrat under samma<br>period.</p>
<p>En orsak till ökningen av tillfälliga anställ-<br>ningar är den snabba strukturella omvandlingen<br>av ekonomin. Merparten av visstidsanställ-<br>ningarna har dock med tiden övergått i tills-<br>vidareanställningar när konjunkturen förbättrats.<br>Även om tillfälliga anställningar blivit allt van-</p>
<p>ligare, har större delen av de senaste årens syssel-<br>sättningsökning utgjorts av tillsvidareanställ-<br>ningar.</p>
<p>Undersökningar visar att de flesta som har<br>en tillfällig anställning vill ha en tillsvidare-<br>anställning. Tillfälliga anställningar kan för<br>arbetslösa dock vara ett viktigt led i processen att<br>varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden.<br>Anställningsformen överenskommen visstids-<br>anställning<sup>13</sup> är ett exempel på en åtgärd med<br>syftet att bl.a. underlätta anställningar hos små<br>och medelstora företag.</p>
<p>Arbetsmarknadsverkets verksamhetsmål</p>
<p>I regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket för<br>budgetåret 2000 upprättades nya verksamhets-<br>mål. Av tabell 2.2 framgår att antalet långtids-<br>inskrivna och antalet arbetslösa har minskat<br>mellan det första och andra kvartalet. Andelen<br>långtidsarbetslösa med jobbsökarplan samt<br>andelen som erbjudits ungdoms garanti har ökat<br>under årets första halvår. Anvisningen av arbets-<br>sökande till arbetsgivare samt andel i arbete efter<br>yrkesinriktad utbildning ligger emellertid fort-<br>farande på en lägre nivå än de mål som satts upp.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 2.2 Arbetsmarknadsverkets mål- och resultat-<br>uppfyllelse l:a och 2:a kvartalet 2000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mål för år 2000</p></td><td>
<p>Resultat</p>
<p>2000:1</p></td><td>
<p>Resultat</p>
<p>2000:2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel arbetsgivare som fått<br>tillräckligt med sökande i tid</p></td><td>
<p>80%</p></td><td>
<p>66%</p></td><td>
<p>63%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel i arbete efter yrkesinriktad<br>utbildning</p></td><td>
<p>70%</p></td><td>
<p>48%</p></td><td>
<p>54%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal längtidsinskrivna (högst)<sup>1</sup></p></td><td>
<p>62 000</p></td><td>
<p>65 287</p></td><td>
<p>61 015</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal långtidsarbetslösa (högst)<sup>1</sup></p></td><td>
<p>48 000</p></td><td>
<p>66 702</p></td><td>
<p>56 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel långtidsarbetslösa<br>med jobbsökarplan<sup>2</sup></p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>94%</p></td><td>
<p>96%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ungdomsgarantierbjudande</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>96%</p></td><td>
<p>98%</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Mål som skall uppnås vid slutet av 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Innefattar även dem som riskerar långtidsarbetslöshet.<br>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiska program</p>
<p>De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inriktas i<br>än högre grad på åtgärder som ökar förutsätt-<br>ningarna för långtidsarbetslösa och långtids-<br>inskrivna att komma tillbaka i reguljär syssel-<br>sättning. En viktig del i detta är införandet av<br>aktivitets garantin den 1 augusti 2000. Inom<br>ramen för aktivitetsgarantin skall de arbetslösa</p>
<p>Anställning utan villkor vid ett eller flera tillfällen i 1-12 månader<br>under maximalt 36 månader.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>erbjudas en heltidsaktivitet till dess att de kan få<br>ett arbete eller påbörjar en utbildning i det<br>reguljära utbildningsväsendet.</p>
<p>I genomsnitt var knappt 135 000 personer i<br>arbetsmarknadspolitiska program förra året,<br>vilket kan jämföras med drygt 165 000 personer</p>
<p>1998. Detta motsvarar en nedgång från 3,9 till</p>
<p>3,1 procent av arbetskraften. Under första halv-<br>året 2000 var i genomsnitt 102 000 personer<br>sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program.<br>Detta kan jämföras med närmare 160 000 per-<br>soner under samma tidsperiod 1999.<sup>14</sup></p>
<p>Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-<br>ningen prioriterades under 1999, bl.a. för att<br>avhjälpa bristen på arbetskraft inom vissa<br>yrkesområden. Årsgenomsnittet för arbets-<br>marknadsutbildning ökade från 42 000 till 45 000<br>personer mellan 1998 och 1999. Under första<br>halvåret 2000 har dock antalet deltagare i arbets-<br>marknadsutbildning minskat.</p>
<p>Andelen personer som fått arbete efter<br>yrkesinriktad utbildning förbättrades successivt<br>under hela 1999, från 33 procent under det första<br>kvartalet till 45 procent under det fjärde kvar-<br>talet. Den positiva utvecklingen fortsatte även<br>under första halvåret 2000. Andelen som fått<br>arbete efter yrkesinriktad utbildning förbättrades<br>från 48 procent under det första kvartalet till<br>54 procent under det andra kvartalet. Arbets-<br>marknadsstyrelsens uppföljning av dem som<br>avslutade sin yrkesinriktade arbetsmarknads-<br>utbildning andra kvartalet 1999 visar att<br>59 procent hade arbete 6 månader efter avslutad<br>utbildning. Det är den högsta andelen sedan<br>1990. Kvinnor som deltagit i yrkesinriktad<br>arbetsmarknadsutbildning har haft lättare än<br>män att finna arbete. Detta gäller generellt<br>oavsett utbildningsinriktning, även för utbild-<br>ningar dominerade av män.</p>
<p>Den speciella IT-satsningen inom arbets-<br>marknadsutbildningen, det nationella pro-<br>grammet för IT-utbildning (SwIT), avslutades i<br>mars 2000. Totalt under programperioden från<br>och med 1998 har 11 000 personer omfattats av<br>denna satsning. Enligt en utvärdering av pro-<br>grammet som överlämnades till regeringen i<br>början av september och som genomfördes av<br>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering</p>
<p>Ami och projektarbete som ingår i Arbetsmarknadsstyrelsens<br>definition på konjunkturberoende program ingår ej i redovisad statistik.<br>Däremot inkluderas europastipendier som inte ingår i Arbetsmarknads-<br>styrelsens statistik.</p>
<p>(IFAU), har 57 procent av de personer som har<br>genomgått en SwIT-utbildning erhållit arbete<br>inom 6 månader efter avslutad utbildning.</p>
<p>Förstärkt anställningsstöd infördes fr.o.m. den<br>1 oktober 1999 som komplement till det all-<br>männa anställningsstödet. Anställningsstöden<br>syftar till att stimulera anställning av långtids-<br>arbetslösa personer som har svårigheter att få ett<br>reguljärt arbete. Allmänt anställningsstöd kan<br>lämnas för person som varit långtidsarbetslös<br>och inskriven på arbetsförmedlingen sedan minst<br>12 månader. Stödet som ges till arbetsgivaren<br>motsvarar 50 procent av lönekostnaden (maxi-<br>malt 350 kronor per dag) i högst 6 månader. För-<br>stärkt anställningsstöd kan sedan 1 januari i år<br>lämnas vid anställning av person som varit<br>inskriven vid arbetsförmedlingen som arbetslös<br>eller i arbetsmarknadspolitiska program under en<br>sammanhängande period på minst 24 månader.<br>Ursprungligen var kravet 36 månaders arbets-<br>löshet eller sysselsättning i program. Stödet ges<br>under maximalt 24 månader. Under de första<br>6 månaderna motsvarar stödet 75 procent av<br>lönekostnaden (maximalt 525 kronor per dag)<br>och under de följande 18 månaderna 25 procent<br>av lönekostnaden (maximalt 175 kronor per<br>dag). Då det förstärkta anställningsstödet visat<br>sig vara verkningsfullt, föreslog regeringen i den<br>ekonomiska vårpropositionen 2000 ett utökat<br>förstärkt anställningsstöd för arbetsgivare som<br>anställer en person som varit inskriven på<br>arbetsförmedlingen som arbetslös eller i arbets-<br>marknadspolitiska program i minst 4 år. Ett sär-<br>skilt anställningsstöd för anställning av personer<br>som är 57 år eller äldre och som varit inskrivna<br>på arbetsförmedlingen i minst 2 år och deltagit i<br>aktivitetsgarantin i minst 3 månader föreslogs<br>därefter i propositionen ”Förnyad arbetsmark-<br>nadspolitik för delaktighet och tillväxt” (prop.<br>1999/2000:98). Detta stöd motsvarar 75 procent<br>av lönekostnaden (högst 525 kronor per dag)<br>under 24 månader.</p>
<p>Sedan den 1 oktober 1999 har genomsnitts-<br>talen per månad varit 5 700 personer med allmänt<br>anställningsstöd och 6 300 personer med för-<br>stärkt anställningsstöd. Antalet personer med<br>förstärkt anställningsstöd har successivt ökat<br>under perioden och omfattade i juli i år knappt<br>9 400 personer. Månadsgenomsnitt av arbets-<br>marknadsstyrelsens registrering av dem som<br>lämnat perioder i allmänt anställningsstöd och<br>förstärkt anställningsstöd, visar att 55 procent<br>fått anställning efter allmänt anställningsstöd och<br>23 procent fått anställning efter förstärkt anställ-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>ningsstöd.<sup>15</sup> I genomsnitt har omkring 34 pro-<br>cent av dem som haft allmänt anställningsstöd<br>fått ett reguljärt arbete efter stödperiodens slut.<sup>16<br></sup>Av dem som haft anställning med förstärkt<br>anställningsstöd har i genomsnitt 8 procent fått<br>reguljärt arbete. Noteras kan att de som haft för-<br>stärkt anställningsstöd och fått arbete, har fått<br>anställning innan stödperiodens slut.</p>
<p>Ldng/ddsinskrivna</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna<sup>17</sup> minskade under 1999<br>och kom att omfatta 83 000 personer i års-<br>genomsnitt, vilket kan jämföras med 100 000</p>
<p>1998. Under det första halvåret 2000 var det<br>genomsnittliga antalet långtidsinskrivna 64 700<br>per månad, vilket kan jämföras med 88 100 per-<br>soner i månadsgenomsnitt under första halvåret</p>
<p>1999. De långtidsinskrivna utgjorde en fjärdedel<br>av det totala antalet arbetslösa under första halv-<br>året 2000, medan andelen långtidsinskrivna<br>under motsvarande period 1999 motsvarade en<br>tredjedel av det totala antalet arbetslösa.</p>
<p>Att en person under en längre tid är inskriven<br>som arbetssökande innebär dock inte alltid att<br>personen behöver vara arbetslös under hela<br>perioden, exempelvis kvarstår vissa personer som<br>inskrivna även om de får ett arbete för kortare<br>tidsperiod, ett deltidsarbete eller deltar i program<br>av kortvarig omfattning.</p>
<p>Personer med utomnordisk bakgrund</p>
<p>Invandrare från länder utanför Norden har<br>särskilt stora svårigheter på arbetsmarknaden.<br>Under 1990-talet ökade arbetslösheten kraftigt<br>både för utomnordiska invandrare utan svenskt<br>medborgarskap och för utomnordiska invand-<br>rare med svenskt medborgarskap. Sysselsätt-<br>ningen och arbetskraftsdeltagandet sjönk i dessa<br>båda grupper.</p>
<p>Utvecklingen sedan 1997 tyder på att invand-<br>rarnas situation har förbättrats något (se dia-<br>gram 2.2). Arbetslöshetstalen för utomnordiska<br>medborgare är dock fortfarande 4 gånger högre<br>än talen för svenskfödda och för utomnordiska</p>
<p>invandrare med svenskt medborgarskap är<br>arbetslöshetstalen 3 gånger så stora.</p>
<p>Det finns stora skillnader mellan olika grupper<br>av invandrare. Sämst är situationen för utländska<br>medborgare som kommer från länder utanför<br>EU/EES-området. Den öppna arbetslösheten för<br>denna grupp var 1999 hela 25 procent medan<br>motsvarande tal för svenska medborgare var<br>drygt 5 procent, enligt Statistiska centralbyråns<br>arbetskraftsundersökning. Situationen är emel-<br>lertid sämre än vad statistiken visar, då stor del av<br>denna grupp invandrare är utanför arbetskraften<br>och därför inte räknas som arbetslösa.</p>
<p>Diagram 2.2 Relativa arbetslöshetstal för personer med<br>utomnordiskt respektive svenskt medborgarskap<br>1990-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-63.png" style="width:177pt;height:101pt;"/>
<p>E3 Utomnordiska medborgare</p>
<p>■ Utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap</p>
<p>□ Svenskfödda svenska medborgare</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Även de grupper som drabbats värst av<br>arbetslöshet får nu del av den gynnsamma<br>utvecklingen på arbetsmarknaden. I en ny<br>rapport från Arbetsmarknadsstyrelsen<sup>18</sup> påpekas<br>dock att kompletterande utbildning behövs för<br>många med utomnordisk bakgrund. Omkring<br>25 procent av utlandsfödda eller utomnordiska<br>medborgare mellan 25 och 44 år saknar gym-<br>nasiekompetens, i jämförelse med 14 procent för<br>svenskfödda.<sup>19</sup> För dessa personer kommer sär-<br>skilda utbildningsinsatser att få stor betydelse för<br>möjligheterna att stärka förankringen på arbets-<br>marknaden. Aktivitetsgarantin, som infördes<br>1 augusti i år, är ett viktigt led i att finna individ-<br>anpassade lösningar.</p>
<p><sup>18</sup> Avser tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, deltidsanställ-<br>ning, timanställning, fortsatt anställning hos arbetsgivare som tidigare fått<br>anställningsstöd, tillfälligt arbete och ombytessökande.</p>
<p><sup>16</sup> Avser tillsvidareanställning och försatt arbete hos arbetsgivare som<br>tidigare fått anställningsstöd.</p>
<p><sup>17</sup> Inskrivna vid arbetsförmedlingen som varit kontinuerligt utan arbete<br>eller i arbetsmarknadspolitiska program i minst två år.</p>
<p><sup>18</sup> ”Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare”, Ura 2000:5.</p>
<p><sup>19</sup> I hela befolkningen är andelen utan gymnasiekompetens 28 procent för<br>utlandsfödda och utomnordiska medborgare, och 25 procent för svensk-<br>födda.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>Bristande kunskaper i det svenska språket är<br>en av orsakerna till svårigheterna att finna arbete.<br>Under 1999 var det bara var femte person av de<br>35 000 som studerade svenska för invandrare<br>som klarade godkänd nivå. Ett sätt att förbättra<br>undervisningen i svenska är att kombinera<br>svenskundervisning med arbetslivspraktik.</p>
<p>Skillnaden i arbetslöshet och sysselsättning<br>mellan utomnordiska och svenska medborgare är<br>störst för dem med längre utbildning (treårigt<br>gymnasium eller högskola). Många utom-<br>nordiska medborgare arbetar dessutom med<br>andra uppgifter än de är utbildade för.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen 2000<br>föreslog regeringen en rad åtgärder för att skapa<br>bättre möjligheter för invandrare att etablera sig<br>på arbetsmarknaden. Bland förslagen finns<br>kompletterande utbildning för invandrare med<br>utländsk utbildning inom hälso- och sjukvårds-<br>området, läraryrken samt teknik och naturveten-<br>skap. Vidare föreslogs vårdutbildning för två-<br>språkig personal inom primärvård och<br>äldreomsorg. Därutöver skall insatser göras för<br>att stimulera etnisk/kulturell mångfald inom<br>offentlig förvaltning och privata företag, stimu-<br>lera svenskundervisning och introduktion för<br>nyanlända, förbättra validering av utländsk<br>yrkeskompetens samt rådgivningsinsatser för<br>invandrare som startar och driver småföretag.</p>
<p>Den generellt sett svårare situationen för<br>invandrare på arbetsmarknaden kan emellertid<br>inte enbart förklaras med individrelaterade fak-<br>torer. Politiken måste därför i högre grad nu<br>också inriktas på att undanröja strukturer som<br>kan verka diskriminerande eller på annat sätt ute-<br>stängande. Regeringen har initierat ett särskilt<br>mångfaldsprojekt. Projektet skall senast den<br>1 december 2000 presentera ett förslag till natio-<br>nellt program för ökad och bättre tillvaratagen<br>mångfald inom arbetsmarknad och näringsliv.<br>Regeringen kommer därefter att återkomma till<br>riksdagen med förslag till hur mångfalden i<br>arbetslivet kan utnyttjas bättre.</p>
<p>Ungdomar</p>
<p>Den starkare konjunkturen har även förbättrat<br>situationen för ungdomar på arbetsmarknaden.<br>Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen var 48 000 ung-<br>domar i åldrarna 20-24 år antingen arbetslösa<br>eller i arbetsmarknadspolitiska program i slutet<br>av juli 2000. Jämfört med situationen för ett år<br>sedan är det en minskning med 19 000 personer.</p>
<p>Enligt Statistiska centralbyråns arbetskrafts-<br>undersökningar var antalet arbetslösa ungdomar</p>
<p>i åldersgruppen 20-24 år 33 600 under 1999,<br>vilket kan jämföras med 39 800 året innan. Detta<br>motsvarar en minskning från knappt 12 procent<br>till drygt 10 procent av arbetskraften i ålders-<br>gruppen. Arbetslösheten bland 20-24-åringar<br>fortsätter att minska och var 26 procent lägre<br>under andra kvartalet 2000 i jämförelse med<br>samma period 1999.</p>
<p>Regionala skillnader</p>
<p>Den gynnsammaste arbetsmarknadsutvecklingen<br>återfinns i storstads- och universitetsregionema<br>och i delar av Småland, medan arbetsmarknaden<br>utvecklats sämre i skogslänen.</p>
<p>När Sverige delas in i regioner blir det tydligt<br>att arbetslösheten och sysselsättningen varierar<br>mycket mellan landets olika delar (tabell 2.3). I<br>Övre Norrland var arbetslösheten avsevärt lägre<br>och sysselsättningen betydligt högre under det<br>andra kvartalet 2000 jämfört med samma period<br>året innan, vilket är mycket positivt eftersom<br>denna del av landet tidigare haft höga arbets-<br>löshetstal och låg sysselsättningsgrad. Arbetslös-<br>heten har minskat i alla regioner utom Mellersta<br>Norrland. Sysselsättningen har emellertid ökat i<br>samtliga regioner.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 2.3 Regional utveckling av arbetslöshet och<br>sysselsättning, 2:a kvartalet 1999 och 2000</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Arbetslöshet</p>
<p>% av arbetskraften</p></td><td colspan="2">
<p>Sysselsättning<br>% av befolkningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999:2</p></td><td>
<p>2000:2 1</p></td><td>
<p>999:2</p></td><td>
<p>2000:2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>76,8</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>81,2</p></td><td>
<p>82,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>75,4</p></td><td>
<p>76,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland och öarna<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>81,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>74,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>77,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>75,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>75,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>71,8</p></td><td>
<p>75,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Arbetslösheten beräknas som andelen arbetslösa av samtliga personer i<br>arbetskraften (16-64 år) i respektive region. Sysselsättningen beräknas som<br>andelen sysselsatta av samtliga personer i befolkningen i åldrarna 20-64 år i<br>respektive region. Sysselsättningen avser samtliga sysselsatta och är ej jäm-<br>förbar med sysselsättningsgraden som avser andelen reguljärt sysselsatta.</p>
<p><sup>1</sup> Denna region innehåller län med mycket stora skillnader i arbetslöshet och<br>sysselsättning.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Skillnaderna i arbetslöshetstal mellan landets<br>olika delar har varit relativt stabila under den<br>senaste tjugoårsperioden. Detta kan bero på att<br>arbetskraftens rörlighet mellan olika regioner är<br>låg eller att vissa regioner har ett överskott på<br>arbetskraft med utbildning eller erfarenhet som</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>inte efterfrågas och att anpassning via nyin-<br>vesteringar i humankapital tar tid. En bidragande<br>orsak till de varaktiga skillnaderna i arbetslös-<br>hetstal kan vara olikheter i befolknings- och<br>industristruktur, avstånd, livsmiljö samt natur-<br>tillgångar.</p>
<p>En parlamentarisk utredning har fått i uppdrag<br>att analysera hur framtidens regionalpolitik bör<br>utformas för att stimulera tillväxt och syssel-<br>sättning i landets olika regioner. Utredningens<br>slutbetänkande presenteras under hösten och<br>därefter kan regeringen ta ställning till dess för-<br>slag-</p>
<p>2.5.3 Reformerad arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>En väl fungerande arbetsmarknad innebär att<br>arbetskraften är rörlig, såväl yrkesmässigt som<br>geografiskt, att arbetskraften har kompetens som<br>motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan samt att<br>matchning och arbetsförmedling fungerar väl.<br>Regeringen presenterade den 29 juni proposi-<br>tionen ”En rättvisare och tydligare arbetslöshets-<br>försäkring” (prop. 1999/2000:139). Bakgrunden<br>till förslaget är behovet av att förbättra arbets-<br>marknadens funktionssätt så att arbetslösheten<br>minskar och sysselsättningen ökar. Arbetslös-<br>hetsförsäkringens funktion som en omställnings-<br>försäkring vid arbetslöshet stärks genom det nya<br>förslaget, som också skall häva den rundgång<br>mellan olika åtgärder och öppen arbetslöshet<br>som tidigare har ägt rum. Förändringar föreslås<br>även av de krav som ställs för att deltidsarbets-<br>lösa skall få ersättning. Arbetsgivare skall i ökad<br>grad medverka till att deltidsarbetslösa erbjuds<br>önskad arbetstid, enligt regeringen förslag. Riks-<br>dagen kommer att ta ställning till propositionen<br>under hösten.</p>
<p>Föreslagen förändring av arbetslöshetsförsäkringen<br>De föreslagna förändringarna syftar till att skapa<br>en mer strukturerad sökprocess så att den eko-<br>nomiska effektiviteten främjas samtidigt som<br>den arbetssökande uppfattar kraven som legitima<br>och präglade av rättssäkerhet.</p>
<p>För att vara berättigad till ersättning skall den<br>arbetssökande medverka till att en individuell<br>handlingsplan upprättas. Under de första<br>100 ersättningsdagama får den arbetssökande<br>begränsa sökandet efter arbete såväl yrkesmässigt<br>som geografiskt, men därefter ställs högre krav<br>på den arbetssökandes rörlighet. Ersättnings-<br>perioden föreslås bli längst 300 dagar för alla</p>
<p>åldrar, med viss möjlighet till förlängning med<br>ytterligare 300 ersättningsdagar.</p>
<p>Rundgången mellan perioder med arbets-<br>löshetsersättning och perioder i arbetsmarknads-<br>politiska program kommer att upphöra genom<br>att möjligheten att återkvalificera sig för ersätt-<br>ning genom deltagande i program skall tas bort,<br>enligt förslaget.</p>
<p>Sanktionsreglerna föreslås ändras så att den<br>som har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan<br>godtagbara skäl eller som utan att uttryckligen ha<br>avvisat ett sådant arbete ändå genom sitt upp-<br>trädande uppenbarligen har vållat att anställning<br>inte har kommit till stånd, får sin dagpenning<br>delvis nedsatt under ett visst antal ersättnings-<br>dagar.</p>
<p>Regeringen avser, under förutsättning att det<br>statsfinansiella läget tillåter, att höja de högsta<br>och lägsta nivåerna på arbetslöshetsförsäkringen<br>och aktivitetsstöden den 1 juli 2001 och den<br>1 januari 2002. Höjningarna sker om förslagen i<br>propositionen genomförs. Regeringen avser att<br>följa upp och utvärdera förslagens effekter inför<br>en eventuell förändring. Därvid skall även<br>arbetsmarknadens funktionssätt vägas in. Det är<br>viktigt att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens<br>karaktär av inkomstbortfallsförsäkring.</p>
<p>2.5.4 Minskade marginaleffekter</p>
<p>Höga marginaleffekter utgör ett hinder när det<br>gäller att öka arbetsutbudet, eftersom de för-<br>svagar drivkraften att arbeta mer, att byta arbete<br>eller yrke samt att flytta till orter där det finns<br>arbetstillfällen. Regeringen bedriver därför ett<br>långsiktigt arbete med att ta bort fattigdoms-<br>fällor och reducera marginaleffekter. Minskade<br>marginaleffekter ökar motivationen till ökad för-<br>värvsfrekvens vilket underlättar, inte minst för<br>kvinnor och ensamstående, att ta ett arbete eller<br>att utöka sin arbetstid. Detta kommer i sin tur att<br>öka arbetsutbudet och kan motverka flaskhalsar.<br>Okat arbetsutbud är en viktig förutsättning för<br>en hög tillväxt i ekonomin. Se även bilaga 4 till<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>I februari i år tillsatte regeringen en utredning<br>om översyn av de ekonomiska familjestöden.<br>Förutom att analysera de familjepolitiska stöd-<br>systemens träffsäkerhet och påverkan på arbets-<br>utbudet, skall utredaren pröva möjligheter att<br>förändra de familjepolitiska stöden så att barn-<br>familjernas samlade marginaleffekter minskar.<br>De familjepolitiska stöd som skall analyseras i</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>utredningen är de allmänna barnbidragen,<br>bostadsbidragen till barnfamiljer och underhålls-<br>stöden.</p>
<p>Som ett led i att förbättra småbarnsföräldrars<br>möjligheter till förvärvsarbete och därmed öka<br>sysselsättningen är förslaget om ett stegvist in-<br>förande av allmän förskola och maxtaxa inom<br>barnomsorgen. Maxtaxan innebär sänkta margi-<br>naleffekter för många barnfamiljer. En ur syssel-<br>sättningspunkt viktig del av förslaget är att<br>erbjuda barn till arbetssökande föräldrar rätt till<br>förskoleverksamhet redan från den 1 juli 2001,<br>vilket underlättar småbarnsföräldrarnas möjlig-<br>heter att på ett effektivt sätt söka arbete och<br>att acceptera ett erbjudande om arbete. Den<br>1 januari 2002 införs en maxtaxa och en övre<br>gräns för avgiften som andel av hushållens<br>inkomster. Rätt till barnomsorg för barn till för-<br>äldrar som är föräldralediga med yngre syskon<br>införs 1 januari 2002. En allmän förskola för 4-<br>och 5-åringarna införs från den 1 januari 2003.</p>
<p>Som en kompensation för de egenavgifter på<br>sammanlagt 7 procent som successivt införts för<br>löntagare fr.o.m. 1993, har regeringen beslutat<br>om en skattereduktion under 2000 motsvarande<br>en fjärdedel av egenavgifterna. Vidare har grän-<br>sen för statlig inkomstskatt höjts så att färre<br>löntagare betalar statlig skatt.</p>
<h2>3 Sysselsättningssamarbetet inom<br>EU</h2>
<p>En uthållig tillväxt och hög sysselsättning är<br>EU:s viktigaste ekonomiska och sociala mål-<br>sättning. Under 2000 har ett nytt strategiskt mål<br>för unionen formulerats; att skapa världens mest<br>dynamiska, konkurrenskraftiga och kunskaps-<br>drivna ekonomi med uthållig ekonomisk tillväxt,<br>fler och bättre jobb samt ökad social samman-<br>hållning. Ett starkt och långsiktigt europeiskt<br>samarbete inom sysselsättningsområdet är en<br>förutsättning för att uppnå det nya strategiska<br>målet. Huvudansvaret för sysselsättningspoli-<br>tiken ligger dock liksom tidigare år hos med-<br>lemsstaterna.</p>
<p>Grunden för sysselsättningssamarbetet utgörs<br>av EU:s gemensamma riktlinjer för sysselsätt-<br>ning som i sin tur bygger på erfarenheterna från<br>den multilaterala övervakningen av den ekono-<br>miska politiken och de allmänna riktlinjerna.<br>I likhet med tidigare år är de fyra områdena</p>
<p>för EU:s sysselsättningsriktlinjer att förbättra<br>anställbarheten, utveckla företagarandan, upp-<br>muntra företagens och de anställdas anpass-<br>ningsförmåga samt att stärka jämställdhets-<br>politiken. I riktlinjerna för år 2000 har särskilt<br>behovet av lokala sysselsättningsinsatser och<br>en bättre tillgång till informationssamhället<br>betonats. Arbetsförmedlingarnas roll att främja<br>matchningen mellan arbetssökande och lediga<br>platser betonades också.</p>
<p>Nationell handlingsplan<br>Sysselsättningssamarbetet inom EU innefattar<br>även att alla medlemsstaterna varje år skall lämna<br>in s.k. nationella handlingsplaner för syssel-<br>sättning. I handlingsplanerna skall medlems-<br>staterna redovisa hur sysselsättningen har<br>utvecklats under året och hur sysselsättnings-<br>politiken har utformats mot bakgrund av de<br>gemensamma sysselsättningsriktlinjerna. Med-<br>lemsstaternas handlingsplaner utgör sedan<br>underlag till en gemensam rapport framtagen av<br>ministerrådet och kommissionen. I rapporten<br>granskas de nationella handlingsplanerna och<br>medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Denna<br>process leder fram till riktlinjer för nästa års<br>sysselsättningspolitik. Gemensamma rapporter<br>för sysselsättning har upprättats sedan 1998.<br>Förra året gav rådet för första gången rekom-<br>mendationer till medlemsstaterna om genom-<br>förandet av sysselsättningspolitiken. Enligt<br>rekommendationerna till Sverige bör regeringen<br>vidta åtgärder för att minska inkomstskatte-<br>bördan med tyngdpunkt på låginkomsttagare<br>och bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.</p>
<p>Sveriges nationella handlingsplan för år 2000<br>är en uppföljning av de handlingsplaner som<br>presenterades för 1998 och 1999. I utarbetandet<br>av handlingsplanen involverades arbetsmark-<br>nadens parter. Samarbetet mellan regeringen och<br>arbetsmarknadens parter visar att det finns en<br>bred uppslutning kring EU:s sysselsättnings-<br>politik och att det finns en ambition från<br>samtliga att förverkliga målen för sysselsätt-<br>ningspolitiken. Det finns en ambition från<br>regeringens och arbetsmarknadens parters sida<br>att ytterligare fördjupa samarbetet för det<br>kommande årets nationella handlingsplan.<br>Regeringen konstaterar i handlingsplanen att<br>Sveriges sysselsättningspolitik ligger väl i linje<br>med sysselsättningsriktlinjerna. Regeringen har<br>vidtagit åtgärder med anledning av rådets<br>rekommendationer om att minska inkomst-<br>skatten med tyngdpunkt på låginkomsttagare</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>och bryta könsuppdelningen på arbetsmark-<br>naden. Ett första steg i en inkomstskattereform<br>inleddes i år för att sänka skatten på arbets-<br>inkomster för alla löntagare, med betoning på<br>låg- och medelinkomsttagare. För att bryta den<br>könsuppdelade arbetsmarknaden har regeringen<br>genomfört speciella satsningar inom utbild-<br>ningsområdet. Kunskapslyftet utformas dess-<br>utom på ett sätt som skall bidra till att bryta<br>könsbundna utbildningsval.</p>
<p>Årligt möte om sysselsättning och ekonomiska<br>reformer</p>
<p>Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars i år<br>enades stats- och regeringscheferna kring en<br>strategi för ekonomisk tillväxt och full syssel-<br>sättning i unionen. Det beslutades även om att<br>toppmöten om sysselsättning och ekonomiska<br>reformer skall äga rum varje år för att stämma av<br>Lissabonstrategin. Den första avstämningen<br>kommer att ske under toppmötet i Stockholm<br>nästa år. Den övergripande ambiionen för<br>regeringens arbete är att riktlinjerna för syssel-<br>sättningspolitiken och dess övervakning ges<br>samma vikt som motsvarande instrument på det<br>ekonomiska området. Regeringen avser därför<br>att fortsatt ha en aktiv och pådrivande roll i det<br>europeiska samarbetet. Vidare kommer rege-<br>ringen att verka för att medlemsstaterna skall<br>formulera nationella mål för sysselsättningen.</p>
<h2>4 Regeringens förslag i<br>budgetpropositionen för år 2001</h2>
<p>Med växande överskott i de offentliga finanserna<br>och de gynnsamma tillväxtutsikterna gör rege-<br>ringen bedömningen att det är möjligt att gå<br>vidare med en offensiv för att förbättra tillväxt-<br>förutsättningarna och rättvisan. Satsningarna<br>består bl.a. av sänkt skatt på arbete och sats-<br>ningar inom utbildningsområdet.</p>
<p>Sänkt skatt på arbete, höjt grundavdrag och sänkta<br>arbetsgivaravgifter</p>
<p>För 2001 bedömer regeringen att det är möjligt<br>att genomföra ett andra steg av kompensationen<br>för egenavgifterna till pensionssystemet. För-<br>slaget innebär att ytterligare en fjärdedel av den<br>allmänna pensionsavgiften kompenseras från<br>och med 2001. Vidare höjs den nedre skikt-<br>gränsen för uttag av statlig inkomstskatt, från</p>
<p>245 000 kronor till 252 000 kronor, i syfte att<br>minska andelen skattskyldiga med förvärvs-<br>inkomst som betalar statlig inkomstskatt. Skatte-<br>sänkningarna innebär att marginaleffekterna<br>sänks, vilket särskilt gynnar låg- och medel-<br>inkomsttagare. Sänkt skatt på arbete stimulerar<br>arbetsutbudet vilket är nödvändigt för att kunna<br>bibehålla den kraftiga uppgången i ekonomin.</p>
<p>Ett antal förslag för ökad miljörelatering<br>av skattesystemet genom en grön skatteväxling<br>presenteras i budgetpropositionen. För år 2001<br>föreslås bl.a. att skatter på arbetsinkomster sänks<br>- utöver det som följer av det andra steget<br>i inkomstskattereformen - genom att grund-<br>avdraget i inkomstbeskattningen höjs med<br>1 200 kronor och genom att arbetsgivar-<br>avgifterna sänks med 0,1 procentenheter.</p>
<p>För att stimulera rörligheten på arbetsmark-<br>naden föreslår regeringen också att reseavdraget<br>höjs med 1 krona till 16 kronor per mil.</p>
<p>Arbetstiden</p>
<p>Arbetstidsfrågan rymmer viktiga välfärds-<br>politiska val. Utgångspunkten för regeringens<br>arbete i arbetstidsfrågan är att det är angeläget att<br>korta arbetstiderna och att öka individernas<br>inflytande över arbetstidens förläggning. Värdet<br>av en arbetstidsförkortning måste dock alltid<br>vägas mot behovet av andra reformer och hänsyn<br>måste tas till kostnaderna. Det är angeläget med<br>en arbetstidsreform. Regeringen, Vänsterpartiet<br>och Miljöpartiet konstaterar dock att takten,<br>omfattningen och tillvägagångssättet för en<br>arbetstidsreform kräver ytterligare över-<br>väganden.</p>
<p>Satsningar på kunskap och utbildning</p>
<p>Kunskap och en välutbildad befolkning är en<br>central del i regeringens politik för tillväxt och<br>rättvisa. Grundläggande färdigheter som att läsa,<br>skriva och räkna blir allt viktigare i ett samhälle<br>som kännetecknas av ett Evslångt lärande. En väl<br>fungerande skola spelar en särskilt viktig roll<br>när det gäller att lägga grunden för människors<br>likvärdiga livschanser, möjligheten att få ett<br>arbete, en bra inkomst och att aktivt delta i<br>samhällslivet. Den svenska skolan står inför<br>betydande svårigheter och utmaningar. Rege-<br>ringen föreslår därför i budgetpropositionen<br>ökade resurser till skolan de kommande åren.<br>Under perioden 2001-2006 skall skolan tillföras</p>
<p>17,5 miljarder kronor. Redan nästa år tillförs<br>skolan 500 miljoner kronor. Därefter ökar till-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>delningen med 1 miljard kronor per år fram till<br>2005. Från 2006 och framåt skall kommun-<br>sektorn tillföras 5 miljarder kronor i nivåhöjning.<br>Resurstillskottet tillsammans med den ökade<br>tillväxten i kommunerna ger möjligheter till<br>satsningar för att förbättra lärmiljön i skolan.<br>Syftet är att förbättra skolans måluppfyllelse, dvs.<br>att fler barn skall kunna lämna skolan med god-<br>kända betyg i kärnämnena.</p>
<p>En effektiv arbetsmarknads- och utbildnings-<br>politik är viktiga förutsättningar för att öka<br>sysselsättningen och minska arbetslösheten.<br>Som ett led i att öka kunskaperna om arbets-<br>marknadseffekterna inom utbildningsväsendet<br>avser regeringen att ändra instruktionen för<br>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering<br>(IFAU) till att även omfatta studier som belyser<br>kopplingen mellan arbetsmarknad och utbild-<br>ning. IFAU:s anslag förstärks för detta ändamål<br>med 5 miljoner kronor från 2001.</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och</p>
<p>arbetslöshet fram till 2003</p>
<h2>5.1 Den ekonomiska utvecklingen</h2>
<p>Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas<br>mycket gynnsamt. Sysselsättningen stiger och<br>den öppna arbetslösheten faller, vilket stärker<br>den inhemska efterfrågan och de offentliga<br>finanserna. Inflationstrycket är lågt. Det inter-<br>nationella konjunkturläget har förbättrats ytter-<br>ligare. Svensk export växer därför i snabb takt.<br>Industrins behov av att bygga ut produktions-<br>kapaciteten ökar.</p>
<p>En hög efterfrågan, stigande sysselsättning<br>och en industriledd uppgång i produktivitets-<br>tillväxten bidrar till att bruttonationalprodukten<br>(BNP) i år väntas öka med cirka 4 procent.<br>Bredden i konjunkturuppgången har även<br>bekräftats av nationalräkenskaperna enligt vilka<br>samtliga efterfrågekomponenter, förutom<br>offentlig konsumtion, visade höga tillväxttal<br>första halvåret i år.</p>
<p>Den underliggande inflationen är låg även om<br>det senaste årets oljeprisuppgång har bidragit till<br>att höja konsumentpriserna något. Det låga<br>pristrycket tyder på att det fortfarande finns<br>lediga resurser i ekonomin. Vissa tecken finns<br>dock på att bristen på resurer har tilltagit.<br>Andelen företag som anger brist på arbetskraft</p>
<p>som en expansionshämmande faktor har stigit<br>enligt Konjunkturinsitutets industri- och tjänste-<br>barometrar. Nivåerna på bristtalen är dock,<br>generellt sett, fortfarande låga i ett historiskt<br>perspektiv.</p>
<p>Nästa år bedöms resursläget på arbetsmark-<br>naden vara något mer ansträngt varför sysselsätt-<br>ningsuppgången förutses bli mindre än i år. Den<br>globala tillväxten väntas vara fortsatt stark men<br>mattas något i förhållande till den höga<br>ökningstakten i år. Mot denna bakgrund förutses<br>BNP i Sverige år 2001 öka med cirka 3,5 procent.<br>År 2002 bedöms det s.k. produktionsgapet, dvs.<br>skillnaden mellan faktisk och potentiell produk-<br>tion, vara slutet.</p>
<p>De svenska industriföretagen kommer att<br>behöva bygga ut kapaciteten relativt kraftigt för<br>att kunna tillgodose den allt högre efterfrågan.<br>Uppgången i industrikonjunkturen, den gynn-<br>samma utvecklingen inom teleproduktindustrin<br>och omfattande industriinvesteringar stärker<br>produktivitetstillväxten i näringslivet, som väntas<br>stiga från drygt 1 procent 1999 till knappt 2 pro-<br>cent i år och till cirka 2,5 procent nästa år.</p>
<p>Investeringarna i övriga näringslivet och i<br>offentliga myndigheter väntas öka i måttligare<br>takt framöver. Bostadsinvesteringarna har hittills<br>i år visat blygsamma ökningstal. Olika indika-<br>torer tyder dock på att tillväxten i bostads-<br>investeringarna ökar markant nästa år från ett<br>lågt utgångsläge. Lagerbidraget väntas bli svagt<br>positivt i år. Detta är bl.a. ett uttryck för att<br>lagertunga delar av ekonomin (exempelvis<br>industrin) väntas växa snabbare än BNP.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter väntas fort-<br>sätta växa i snabb takt. Sysselsättningsupp-<br>gången, den låga inflationen och skattesänk-<br>ningar bidrar till att de disponibla inkomsterna<br>väntas visa höga tillväxttal i år och nästa år. Detta<br>tillsammans med en förbättrad förmögenhets-<br>ställning stärker hushållens köpkraft. Effekterna<br>av de senaste årens förmögenhetstillväxt bedöms<br>dock gradvis klinga av. I prognosen för 2001 har<br>de av regeringen föreslagna skattesänkningarna<br>riktade till hushållen beaktats. Den offentliga<br>konsumtionen förutses öka något i år. För de<br>kommande åren finns ett finansiellt utrymme<br>för fortsatt expansion i kommunsektorn om<br>kommunalskatten bibehålls på nuvarande nivå.</p>
<p>Den betydande produktionsuppgången i år<br>och nästa år - och den därmed sammanhörande<br>uppgången i sysselsättningen - innebär dock att<br>situationen på arbetsmarknaden snabbt kan för-<br>ändras. Det är i dagsläget svårt att bedöma om</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>eller när bristsituationer som hotar en hållbar<br>löneutveckling kommer att uppstå. Ett särskilt<br>osäkerhetsmoment är 2001 års avtalsrörelse som<br>kommer att genomföras i en ekonomisk situa-<br>tion med lägre arbetslöshet och högre sysselsätt-<br>ningsnivå jämfört med de förhållanden som<br>rådde vid 1995 års och 1998 års avtalsrörelser.</p>
<p>Positiva faktorer för lönebildningen är att<br>inflationsförväntningarna ligger stabilt på en nivå<br>runt 2 procent och att reallönerna har visat en<br>god utveckling trots att de senaste årens<br>nominella löneökningar har varit historiskt sett<br>låga. De förändringar som har genomförts vad<br>avser de institutionella ramarna för lönebild-<br>ningen, exempelvis den nya förhandlingsord-<br>ningen inom industrin och införandet av ett<br>medlingsinstitut, förbättrar förutsättningarna för<br>måttliga nominella löneökningar.</p>
<p>För att undvika att den samlade ekonomiska<br>politiken läggs om i en åtstramande riktning<br>måste de avtalsmässiga löneökningarna begränsas<br>och att löneglidningen hålls tillbaka. En viktig<br>förutsättning för prognosen är att de totala löne-<br>ökningarna beräknas till 3,5 procent per år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 5.1 Nyckeltal 1999-2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta,<br>årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsättningsgrad,<br>nivå</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska<br>program, nivä</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme,<br>årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI,</p>
<p>årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt finansiellt sparande</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>BNP,</p>
<p>årlig procentuell förändring 3,8 3,9 3,5 2,1 2,1</p>
<p>Anm.: Reguljär sysselsättningsgrad mäts som antalet sysselsatta i åldern<br>20-64 år exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>program i procent av befolkningen i den åldersgruppen. Den öppna arbetslös-<br>heten och personer i arbetmarknadspolitiska program redovisas i procent av<br>arbetskraften. Offentligt finansiellt sparande är uttryckt som andel av BNP efter<br>beräkningsteknisk överföring.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden</p>
<p>Sysselsättningen har ökat snabbt de 2 senaste<br>åren och den öppna arbetslösheten har fallit.<br>Sysselsättningen steg med cirka 70 000 personer<br>första halvåret i år jämfört med första halvåret<br>förra året. Huvuddelen av sysselsättnings-<br>ökningen har ägt rum inom den privata tjänste-<br>sektorn.</p>
<p>Även arbetskraftsutbudet har stigit under<br>första halvåret i år. Statistiken tyder på att det<br>främst är personer som tidigare har varit klassi-<br>ficerade som studerande som nu kommit in på<br>arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbudet har dock<br>inte ökat lika kraftigt som sysselsättningen under<br>första halvåret i år, vilket gör att arbetslösheten<br>fortsatt att minska. Mellan första halvåret 1999<br>och första halvåret i år minskade den öppna<br>arbetslösheten med 0,5 procentenheter till</p>
<p>5,1 procent, säsongrensat.</p>
<p>Under den närmast kommande tiden för-<br>väntas utvecklingen på arbetsmarknaden bli fort-<br>satt gynnsam. I år förutses sysselsättningen öka<br>med sammanlagt 81 000 personer, vilket mot-<br>svarar en ökning med 2,0 procent, varefter<br>ökningstakten förväntas avta till 1,3 procent<br>nästa år, motsvarande 53 000 personer. I princip<br>hela sysselsättningsökningen i år kan hänföras till<br>den privata tjänstesektorn, men nästa år för-<br>väntas en bredare uppgång i sysselsättningen.<br>Den reguljära sysselsättningsgraden för personer<br>mellan 20 och 64 år, som enligt regeringens<br>sysselsättningsmål skall uppgå till 80 procent år<br>2004, beräknas stiga till 77,7 procent år 2001.</p>
<p>Även arbetskraftsutbudet förväntas fortsätta<br>öka. Genom att antalet platser vid högskolor och<br>universitet planeras att utvidgas dämpas dock<br>utbudsökningen något. Sammantaget innebär<br>utvecklingen av sysselsättningen och arbets-<br>kraftsutbudet att den öppna arbetslösheten<br>bedöms falla till 3,8 procent år 2001.</p>
<p>Mellan år 2001 och år 2003 sker en nedtrapp-<br>ning av såväl antalet platser i kunskapslyftet som<br>antalet deltagare i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska program. Minskningen frigör<br>resurser i ekonomin, vilket höjer den potentiella<br>produktionsnivån och minskar risken för över-<br>hettning. Mot bakgrund av detta antas BNP öka<br>med 2,1 procent per år, vilket är något högre än<br>vad som bedöms vara en trendmässig och lång-<br>siktigt hållbar utvecklingstakt. Sysselsättningen<br>beräknas då stiga i en något snabbare takt än den<br>arbetsföra befolkningen. Därmed stiger den</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 3</p>
<p>reguljära sysselsättningsgraden till 78 procent år<br>2003.</p>
<p>Eftersom inte alla de personer som annars<br>skulle omfattas av kunskapslyftet eller delta i<br>något arbetsmarknadspolitiskt program omedel-<br>bart kommer att finna sysselsättning bedöms den<br>öppna arbetslösheten stiga något initialt, från</p>
<p>3,8 procent år 2001 till 4,0 procent år 2003.<br>Uppgången i arbetskraftsutbudet dämpas till viss<br>del av att antalet platser vid högskolor och<br>universitet fortsätter öka både år 2002 och år<br>2003.</p>
<p>En rad osäkerheter finns beträffande utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden framöver. Det finns<br>faktorer som talar för att BNP-tillväxten och<br>sysselsättningen kan komma att utvecklas<br>svagare än väntat. Det är möjligt att brist-<br>situationen och matchningsproblemen på arbets-<br>marknaden har underskattats. Det är också<br>möjligt att arbetsmarknaden och lönebildningen<br>fungerar bättre än vad som antagits i kalkylen.<br>Då skulle BNP-tillväxten kunna bli starkare de<br>närmaste åren och sysselsättningsnivån år 2003<br>bli högre än beräknat utan att det uppstår<br>inflationsdrivande löneökningar. BNP-tillväxten<br>kan också bli starkare om produktivitets-<br>tillväxten inom teleproduktindustrin skulle fort-<br>sätta ge ett mycket starkt bidrag till tillväxten<br>även i ett medelfristigt perspektiv.</p>
<p>22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Fördelningspolitisk<br>redogörelse</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Sammanfattning......................................................................................................5</p>
<p>Skatters och bidrags omfördelande effekt.............................................5</p>
<p>Hushållens beteende påverkar inkomstfördelningen och den<br>offentliga sektorns budget......................................................................5</p>
<p>Tid, val och inkomstfördelning..............................................................6</p>
<p>1 Hur mycket utjämnar skatter och bidrag..............................................................6</p>
<p>1.1 Dekomponering......................................................................................6</p>
<p>1.2 Inkomstslagens marginalfördelning.......................................................8</p>
<p>1.3 Avslutande kommentarer.....................................................................10</p>
<p>2 Skatter, bidrag och arbetsutbud...........................................................................10</p>
<p>2.1 Anpassar hushållen sin arbetstid?........................................................11</p>
<p>2.2 Hushållens budgetmängd och val av arbetstid....................................11</p>
<p>Marginalskatt och marginaleffekt........................................................11</p>
<p>2.3 Empiriska studier..................................................................................12</p>
<p>Nyttofunktionen...................................................................................12</p>
<p>Analysgrupp och analysvariabel...........................................................12</p>
<p>Data........................................................................................................12</p>
<p>2.4 Regelexperiment....................................................................................13</p>
<p>Selektion av hushåll som kan ändra sin arbetstid................................13</p>
<p>Metod.....................................................................................................13</p>
<p>Vad jämförs resultaten med?................................................................13</p>
<p>2.4.1 Grundavdrag höjs till 24 000 kronor....................................................14</p>
<p>2.4.2 Barnbidrag höjs till 2 000 kr.................................................................15</p>
<p>2.5 Avslutande kommentarer.....................................................................15</p>
<p>3 Tid, val och inkomstfördelning............................................................................16</p>
<p>3.1 Inledning................................................................................................16</p>
<p>3.2 Inkomstfördelning vid heltidsarbete...................................................17</p>
<p>3.3 Inkomstfördelning med värdet av hemproduktion............................18</p>
<p>Omfattande hemproduktion................................................................18</p>
<p>Värdering av hemproduktion ..............................................................19</p>
<p>Faktaruta 1.............................................................................................19</p>
<p>Beräkning av hemproduktionens värde...............................................19</p>
<p>Utökad inkomst jämnare fördelad.......................................................19</p>
<p>3.4 Val av arbetstid ger överskattning av välfärdsklyftor.........................21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>4 Underbilaga..........................................................................................................21</p>
<p>Gemensamma begrepp och definitioner.............................................21</p>
<p>Data och begrepp i avsnitt 1.................................................................22</p>
<p>Data och begrepp i avsnitt 3.................................................................22</p>
<p>Beräkning av disponibel inkomst vid heltidsarbete............................22</p>
<p>HUS-undersökningen och jämförbarhet med SCB:s inkomstför-<br>delningsundersökning, HINK.............................................................22</p>
<p>Bakomliggande analyser i avsnitt 3......................................................23</p>
<p>Jämförelse mellan marknadsprincipen och alternativkostnads-<br>principen................................................................................................23</p>
<p>Känslighetsanalys av val av timlön för marknadsvärdering av<br>hemproduktion.....................................................................................23</p>
<p>Tidsanvändningens betydelse för olika hushåll..................................24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<h2>Sammanfattning</h2>
<p>Inkomst- och välfärdsfördelningen i samhället<br>beskrivs ofta genom att studera hur den dispo-<br>nibla inkomsten fördelar sig på olika grupper.<br>Man bortser vanligen från det värde som hushål-<br>len sätter på offentlig produktion, arbete i hem-<br>met och fritid, samt att hushållen anpassar sig<br>efter olika regler. I redogörelsen belyses denna<br>problematik med tre delstudier som på olika sätt<br>utvidgar fördelningsanalyserna.</p>
<p>Studierna visar att statiska fördelningsanalyser<br>av disponibla inkomster ger en begränsad och<br>delvis vilseledande bild av fördelningen av eko-<br>nomiska resurser. Ojämnheten överskattas efter-<br>som man inte tar hänsyn till det ekonomiska<br>värdet av offentlig konsumtion och hemproduk-<br>tion. En betydande del av den ojämnhet som<br>finns i nuvarande inkomstfördelning beror dess-<br>utom på att många personer av olika skäl väljer<br>kortare arbetstid eller längre ledigheter under<br>året. Valen påverkas av regelsystemen och mar-<br>ginaleffekterna.</p>
<p>Skatters och bidrags omfördelande effekt</p>
<p>För att förstå hur inkomstfördelningen direkt<br>kan påverkas med regeländringar måste man<br>känna till hur olika skatter och bidrag omförde-<br>lar. I den första delstudien används en dekompo-<br>nermgsanalys för att beräkna hur olika delar sta-<br>tiskt bidrar till att utjämna inkomsterna.</p>
<p>Analysen visar att faktorinkomstema ger störst<br>bidrag till den totala ojämnheten. Skatterna och<br>transfereringarna medför i kombination med den<br>offentliga konsumtionen sammantaget en bety-<br>dande utjämning av inkomsterna.</p>
<p>Pensionerna och subventionerna inom äldre-<br>omsorgen bidrar till en ojämnare fördelning av<br>den ekonomiska välfärden. Det beror på att vär-<br>det av offentlig konsumtion har lagts till de dis-<br>ponibla inkomsterna för att bättre mäta omför-<br>delningen. Stora värden omfördelas till äldre<br>genom subventionerna till äldreomsorgen, vilket<br>innebär att många äldre hamnar högt i inkomst-<br>fördelningen.</p>
<p>Inkomstskatten är den faktor som, tillsammans<br>med arbetsmarknadsstödet, utjämnar och omför-<br>delar inkomsterna mest. Övriga transfereringar<br>har också en utjämnande verkan.</p>
<p>Skatternas, bidragens och den offentliga kon-<br>sumtionens marginella fördelningseffekter under-<br>söks också genom att hushållen tilldelas ett</p>
<p>schablonbelopp i enlighet med de olika inkomst-<br>slagens fördelning. Med denna stiliserade metod<br>är det endast den statliga skatten och subventio-<br>nerna till äldreomsorgen som vid en marginell<br>förändring bidrar till en ojämnare fördelning.<br>Starkast utjämnande effekt har socialbidraget.</p>
<p>Analysen visar att med ett utvidgat mått på<br>hushållens ekonomiska resurser som inkluderar<br>den offentliga konsumtionen blir skatternas, bi-<br>dragens och subventionernas direkta omförde-<br>lande effekter mindre tydliga och delvis annor-<br>lunda än vid traditionella analyser av enbart<br>disponibla inkomster.</p>
<p>Hushållens beteende påverkar inkomstfördelningen<br>och den offentliga sektorns budget</p>
<p>I en statisk fördelningsanalys visas bara de di-<br>rekta utjämningseffekterna av reglerna. Men<br>reglerna kan också påverka inkomstfördelningen<br>om hushållen anpassar sitt beteende när regler<br>för skatter och bidrag ändras. Med en dynamisk<br>analys kan man få vägledning om vilka effekter<br>som kan förväntas. När reformer skall bedömas<br>är hushållens eventuella anpassning av arbetsti-<br>den särskilt viktig.</p>
<p>I den andra delstudien illustreras att hushållen<br>kan förväntas anpassa arbetsutbudet när en re-<br>form påverkar deras inkomster och avkastning<br>på arbete. Med hjälp av två exempel åskådliggörs<br>vilka anpassningar som kan förväntas och hur<br>detta påverkar inkomstfördelningen och de of-<br>fentliga finanserna. Resultaten jämförs med de<br>som erhålls i en statisk analys, där det antas att<br>hushållen inte anpassar arbetsutbudet.</p>
<p>Höjt grundavdrag: En stiliserad höjning av den<br>lägsta nivån på grundavdraget från 8 700 kronor<br>till 24 000 kronor medför i en statisk fördel-<br>ningsanalys att de disponibla inkomsterna blir<br>betydligt ojämnare fördelade. Men en sådan re-<br>geländring kan väntas stimulera framförallt de<br>som står utanför arbetsmarknaden eller har låga<br>inkomster till att arbeta mer. Då ökar lönerna<br>bland dem med lägst inkomster. Ett ökat arbets-<br>utbud i denna grupp medför därför att inkomst-<br>spridningen inte ökar i samma omfattning som<br>vid en statisk analys, och att kostnaden för re-<br>geländringen blir lägre.</p>
<p>Höjt barnbidrag: Om barnbidraget höjs från<br>850 kronor till 2 000 kronor per månad utjämnas<br>inkomstfördelningen i den statiska analysen.<br>Men höjda barnbidrag leder också till att färre<br>personer behöver socialbidrag, där marginalef-</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>fekten är 100 procent på ökat arbete. Regeländ-<br>ringen kan därför väntas medföra ett ökat ar-<br>betsutbud bland framförallt ensamstående möd-<br>rar vilket ytterligare minskar inkomstsprid-<br>ningen samtidigt som kostnaden för regeländ-<br>ringen minskar.</p>
<p>Analyserna pekar på att regeländringar som<br>minskar marginaleffekterna för de som arbetar i<br>liten omfattning dynamiskt kan bidra till en jäm-<br>nare inkomstfördelning. De visar också att be-<br>lastningen på de offentliga finanserna kan bli nå-<br>got lägre än vad som visas i statiska analyser där<br>hushållen inte väntas anpassa arbetstiden.</p>
<p>Tid, val och inkomstfördelning</p>
<p>I den tredje delstudien utvidgas inkomstbegrep-<br>pet för att bättre avspegla hur hushållens val<br>mellan marknadsarbete å ena sidan och fritid och<br>hemproduktion å andra sidan påverkar inkomst-<br>fördelningen. Resultatet av de båda analysmeto-<br>der som används visar att fördelningen av den<br>ekonomiska välfärden blir betydligt jämnare för-<br>delad än vad som normalt visas i inkomststatisti-<br>ken.</p>
<p>I den ena analysen illustreras vad det betyder<br>för inkomstfördelningen att många personer fri-<br>villigt väljer att inte arbeta eller att arbeta bara<br>litet. Det görs schablonmässigt genom att beräk-<br>na vad som händer med fördelningen av dispo-<br>nibla inkomster om alla med frivilligt lågt delta-<br>gande på arbetsmarknaden antas arbeta heltid<br>under hela året. Inkomsterna ökar framför allt<br>för de grupper som i den vanliga statistiken synes<br>ha låga disponibla inkomster. Fördelningen av<br>inkomsten blir således betydligt jämnare och an-<br>delen hushåll med en svag ekonomi (under halva<br>medianinkomsten) minskar cirka 30 procent.</p>
<p>I den andra analysen värdesätts hemproduk-<br>tionen, som i de västeuropeiska länderna upp-<br>skattats motsvara ca 40-50 procent av BNP. Ge-<br>nom att prissätta tiden för hemarbete beräknas<br>värdet av hushållens hemproduktion. När denna<br>tid värdesätts och beaktas blir inkomstfördel-<br>ningen jämnare. Andelen hushåll som har en in-<br>komst under halva medianinkomsten minskar<br>med 25 procent.</p>
<h2>1 Hur mycket utjämnar skatter och<br>bidrag</h2>
<p>För att förstå hur inkomstfördelningen är upp-<br>byggd och vilka möjligheter det finns att med<br>politiska medel förändra den, krävs insikt om hur<br>fördelningen påverkas av olika inkomstslag. Syf-<br>tet med detta avsnitt är att beskriva hur olika of-<br>fentliga åtgärder omfördelar ekonomiska resur-<br>ser mellan hushåll. Förutom skatter och bidrag<br>analyseras även effekterna av viss offentligt fi-<br>nansierad privat konsumtion (t.ex. sjukvård, ut-<br>bildning och olika typer av omsorg). När analy-<br>sen utvidgas till att även omfatta offentlig<br>konsumtion förändras förutsättningarna för ana-<br>lysen av skatter och bidrag. Hushållens position<br>inom inkomstfördelningen påverkas av att in-<br>komsten inte snävt definieras som kontant dis-<br>ponibel inkomst. Hushåll med låg kontantin-<br>komst kan klassas som medelinkomsthushåll när<br>värdet av offentlig konsumtion inkluderas i dess<br>inkomst. Hushåll med relativt god kontantin-<br>komst kan hamna mitt i inkomstfördelningen<br>om de i mindre utsträckning än andra gynnas av<br>de offentliga subventionerna. Den analys som<br>presenteras skall därför betraktas som utvidgad<br>jämfört med tidigare liknande analyser och re-<br>sultaten kan komma att avvika.</p>
<p>Skatter, bidrag och offentlig konsumtion på-<br>verkar inkomstfördelningen både direkt och in-<br>direkt. Fördelningen av faktorinkomster (löner,<br>företagarinkomster och kapitalinkomster) på-<br>verkas indirekt, dels via individernas val av ar-<br>betstid, dels genom pris- och lönepåverkan. Om<br>skatte- och bidragssystemen inte fanns eller var<br>annorlunda utformade skulle sannolikt indivi-<br>dernas val av arbetstid, lönestrukturen och av-<br>kastningskraven på kapital m.m. sett annorlunda<br>ut. På lång sikt påverkar t.ex. subventionerad ut-<br>bildning fördelningen av inkomstmöjligheter<br>och således även inkomsterna. I detta avsnitt<br>analyseras endast de direkta effekterna. I avsnitt</p>
<p>2 undersöks vilka tänkbara effekter skatter och<br>bidrag har på individernas val av arbetstid. Ef-<br>fekter på pris- och lönestrukturer behandlas inte<br>i denna bilaga.</p>
<p>1.1 Dekomponering</p>
<p>Den gängse metoden för att beskriva skatternas<br>och bidragens direkta fördelningseffekter är att<br>dekomponera inkomstspridningen. Den totala</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>inkomstspridningen delas då upp med avseende<br>på de inkomstslag som bygger upp den totala in-<br>komsten. Ett alternativ till dekomponering är att<br>beräkna spridningen stegvis. Först beräknas då<br>ojämnheten hos ett inkomstslag, t.ex. faktorin-<br>komst, därefter läggs inkomstslagen till ett i ta-<br>get. Efter varje komponent beräknas ojämnheten<br>på nytt och jämförs med det tidigare resultatet.<br>På detta sätt kan man avgöra om ojämnheten<br>ökar eller minskar när inkomstslaget adderas till<br>inkomsten. Effekterna kommer vid en sådan<br>analys att bero på i vilken ordning komponen-<br>terna adderas vilket undviks med dekompone-<br>ringsmetoden.</p>
<p>I dekomponeringsanalysen delas den totala<br>inkomstspridningen upp i ett antal klart avgrän-<br>sade delkomponenter (inkomstslag). Varje del-<br>komponent är i sin tur en produkt av två fakto-<br>rer, dels en vikt som anger komponentens<br>relativa storlek (eller betydelse) och dels ett kon-<br>centrationsindex.</p>
<p>Koncentrationsindex som kan anta värden<br>mellan -1 och 1, är ett mått på hur ett inkomst-<br>slag är fördelat i förhållande till den totala in-<br>komsten. Ett negativt värde på koncentra-<br>tionsindex betyder att det aktuella inkomstslaget<br>motverkar ojämnheten i inkomstfördelningen,<br>dvs inkomsterna från inkomstslaget är koncent-<br>rerade till hushåll med relativt låga totala in-<br>komster. Ett sådant inkomstslag sägs vara pro-<br>gressivt. Ett positivt koncentrationsindex betyder<br>att inkomstslaget bidrar till ojämnhet i fördel-<br>ningen av total inkomst eller är regressivt.</p>
<p>Vikten är inkomstens genomsnittliga andel av<br>den totala inkomsten. Skatternas vikt antar ne-<br>gativa värden eftersom de utgörs av transfere-<br>ringar från hushållen. Vid tolkning av skatternas<br>bidrag till inkomstspridningen utifrån koncent-<br>rationsindexet blir därför värdet omvänt.</p>
<p>Den totala inkomstspridningen, mätt som Gi-<br>ni-koefficienten för ”total inkomst”, uppgår här<br>till knappt 0,20 (tabell 1.1). Den totala inkoms-<br>ten består i genomsnitt till ca 96 procent av fak-<br>torinkomster. Dessa står också för det största<br>bidraget till inkomstfördelningens totala ojämn-<br>het. Faktorinkomstemas bidrag till ojämnheten<br>(0,31) överstiger den totala ojämnheten vilket<br>betyder att övriga inkomstslag utjämnar fördel-<br>ningen med ca 0,11 enheter. Förutom faktorin-<br>komsterna bidrar pensionerna och subventio-<br>nerna till äldreomsorgen till den uppmätta<br>ojämnheten. Att pensionerna är koncentrerade<br>till den övre halvan av inkomstfördelningen är<br>ett vanligt resultat även när endast kontant dis-</p>
<p>ponibel inkomst analyseras. När värdet av den<br>offentliga konsumtionen ingår blir detta resultat<br>än tydligare. De offentliga subventionerna är i<br>stor utsträckning inriktade mot en konsumtion<br>som de äldre står för (äldreomsorg, sjukvård och<br>läkemedel) vilket medför att de lyfts upp ännu<br>högre i inkomstfördelningen när värdet av denna<br>konsumtion beaktas. Subventionerna av barnom-<br>sorg och utbildning bidrar även de till ojämnhe-<br>ten. Den kraftigaste utjämnande effekten står in-<br>komstskatten för men övriga skatter motverkar<br>också ojämnheten. Bland transfereringarna är det<br>framförallt arbetsmarknadsstödet som har en<br>utjämnande effekt. De flesta övriga transfere-<br>ringarna verkar utjämnande men effekterna är<br>små.</p>
<p>Som tidigare nämnts beror inkomstslagens<br>fördelningseffekter inte bara på hur progressiva<br>eller regressiva de är utan även på hur stor andel<br>av den totala inkomsten de utgör. Mest progres-<br>siv är den statliga inkomstskatten följt av social-<br>bidraget, mest regressiva är subventionerna till<br>äldreomsorgen följt av faktorinkomsterna.</p>
<p>Att den subventionerade äldreomsorgen är så<br>kraftigt regressiv beror på att de värden som på-<br>förs mottagarna i vissa fall är mycket stora. Ald-<br>reomsorgen är här ”försäkringsmässigt” utlagd.<br>Detta innebär att alla, oavsett egen konsumtion,<br>erhåller genomsnittliga värden för det egna könet<br>och den egna åldersklassen. Trots denna<br>”utjämning” blir subventionerna höga i de aktu-<br>ella åldersklasserna. Som exempel kan nämnas att<br>män som är 90 år eller äldre påförs ett nettovärde<br>(efter betalda avgifter) motsvarande 180 000<br>kronor per år. I kombination med (även en låg)<br>pension lyfter detta mottagaren högt upp i för-<br>delningen.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>Tabell 1.1 Inkomstslagens bidrag till ojämnheten i fördel-<br>ningen av total inkomst enligt dekomponeringsmetoden</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Progression</p></td><td>
<p>Vikt</p></td><td>
<p>Gini-bidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Faktorinkomst</p></td><td>
<p>0,3231</p></td><td>
<p>0,9606</p></td><td>
<p>0,3104</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Transfereringar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pension</p></td><td>
<p>0,1236</p></td><td>
<p>0,2179</p></td><td>
<p>0,0269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarkn. stöd</p></td><td>
<p>-0,2332</p></td><td>
<p>0,0564</p></td><td>
<p>-0,0131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>-0,0187</p></td><td>
<p>0,0142</p></td><td>
<p>-0,0003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>-0,2727</p></td><td>
<p>0,0176</p></td><td>
<p>-0,0048</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>-0,0626</p></td><td>
<p>0,0205</p></td><td>
<p>-0,0013</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>-0,3220</p></td><td>
<p>0,0071</p></td><td>
<p>-0,0023</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till</p></td><td>
<p>-0,1004</p></td><td>
<p>0,0056</p></td><td>
<p>-0,0006</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pensionärer</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>-0,0721</p></td><td>
<p>0,0077</p></td><td>
<p>-0,0006</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(mottaget)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>-0,5536</p></td><td>
<p>0,0094</p></td><td>
<p>-0,0052</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>-0,0498</p></td><td>
<p>0,0168</p></td><td>
<p>-0,0008</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>0,1103</p></td><td>
<p>0,0120</p></td><td>
<p>0,0013</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(restpost)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Offentlig konsumtion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0,0348</p></td><td>
<p>0,0752</p></td><td>
<p>0,0026</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukvård</p></td><td>
<p>0,0170</p></td><td>
<p>0,0516</p></td><td>
<p>0,0009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreomsorg</p></td><td>
<p>0,4478</p></td><td>
<p>0,0255</p></td><td>
<p>0,0114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedels-</p></td><td>
<p>0,0402</p></td><td>
<p>0,0077</p></td><td>
<p>0,0003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>subvention</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorg</p></td><td>
<p>0,0925</p></td><td>
<p>0,0280</p></td><td>
<p>0,0026</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>0,0296</p></td><td>
<p>0,0015</p></td><td>
<p>0,0000</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Skatt och avgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>0,2273</p></td><td>
<p>-0,3146</p></td><td>
<p>-0,0715</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>0,7085</p></td><td>
<p>-0,0304</p></td><td>
<p>-0,0215</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga skatter</p></td><td>
<p>0,3590</p></td><td>
<p>-0,0845</p></td><td>
<p>-0,0304</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms</p></td><td>
<p>0,0759</p></td><td>
<p>-0,1037</p></td><td>
<p>-0,0079</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>-0,0027</p></td><td>
<p>-0,0023</p></td><td>
<p>0,0000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(betalt)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Total inkomst</p></td><td>
<p>0.1963</p></td><td>
<p>1.0000</p></td><td>
<p>0.1963</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.</p>
<p>att istället bidra till ojämnheten i inkomstfördel-<br>ningen. Ett positivt koncentrationsindex behö-<br>ver alltså inte betyda att fördelningen skulle vara<br>jämnare om bidraget inte fanns. Det behöver inte<br>heller med nödvändighet innebära att en margi-<br>nell ökning av bidraget leder till ökad ojämnhet<br>(se vidare avsnitt 1.2).</p>
<p>Resonemanget kan utvidgas till de flesta in-<br>komstslag. Vid någon nivå kommer en transfere-<br>ring som till en början har minskat ojämnheten i<br>inkomstfördelningen att få omvänd effekt om<br>omfattningen ökar. Dekomponering kan framstå<br>som komphcerad och svår att förstå, varför det<br>blir svårt att använda resultaten som beslutsun-<br>derlag när t.ex. alternativa reformer skall värde-<br>ras. I avsnitt 1.2 presenteras därför en alternativ<br>metod som beskriver några inkomstslags margi-<br>nella fördelningseffekter.</p>
<p>Koncentrationsindexet skall tolkas som in-<br>komstslagets fördelning givet den nuvarande<br>omfattningen och givet fördelningen av övriga<br>inkomster. Om ett inkomstslag vid låg omfatt-<br>ning är utjämnande kan det trots detta bidra till<br>ökad ojämnhet om omfattningen ökar. Om man<br>t.ex. tänker sig ett bidrag som endast går till den<br>fattigaste medborgaren (när detta bidrag inte<br>räknas in i inkomsten) så skulle detta verka ut-<br>jämnande vid låga nivåer. Om detta bidrag sedan<br>höjs successivt kommer den totala inkomsten<br>(inkl, bidraget) till slut att bli så hög att mottaga-<br>ren av bidraget flyttas upp till den övre delen av<br>inkomstfördelningen. Bidraget kan då övergå till</p>
<p>1.2 Inkomstslagens marginalfördelning</p>
<p>Metoden är förhållandevis enkel. Ett inkomst-<br>slags marginella fördelningseffekt analyseras ge-<br>nom att en fast summa delas mellan alla hushåll<br>så att de erhåller en andel som motsvarar deras<br>andel av inkomstslaget i utgångsläget. Därefter<br>jämförs den erhållna inkomstfördelningen med<br>den ursprungliga. De "reformer" som dessa ut-<br>läggningar innebär antas här vara ofinansierade<br>och motsvarar således utnyttjande av ett refor-<br>mutrymme. På motsvarande sätt kan även en<br>neddragning analyseras. I ett läge då en faktisk<br>reform/besparing är aktuell analyseras en sådan<br>dock med betydligt högre precision i en mikro-<br>simuleringsmodell.</p>
<p>Fördelen med denna metod är att den är för-<br>hållandevis enkel att förstå och att inkomstsla-<br>gens fördelningseffekter på marginalen kan ana-<br>lyseras. Nackdelen är att metodens egenskaper,<br>till skillnad från dekomponeringsmetoden, inte<br>finns belysta i vetenskaplig litteratur samt att fle-<br>ra av de ”reformer” som analyseras inte går att<br>utforma i praktiken. Tolkningen blir därför mer<br>intuitiv än formell.</p>
<p>Det belopp som används i analysen är 1 mil-<br>jard kronor, vilket är att betrakta som ett margi-<br>nellt påslag. För vissa inkomstslag utgör dock<br>denna summa en betydande ökning. För att för-<br>säkra sig om att resultaten inte kraftigt påverkas<br>av storleken på den summa som delas ut har<br>analysen upprepats med oEka belopp. Även ne-<br>gativa belopp, d.v.s. minskningar, har prövats och</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>resultatet blir då spegelvänt mot en ökning. Be-<br>loppets storlek påverkar inte resultaten i någon<br>större utsträckning utan en flerdubbling av be-<br>loppet ger en flerdubbling av effekterna. Sam-<br>banden kan dock inte antas vara linjära.</p>
<p>Effekten av ett ökat bidrag eller minskad skatt<br>redovisas som relativ förändring av Gini-<br>koefficienten respektive decilkvoten D9/D1. En<br>”Gini-elasticitet” som motsvarar den procen-<br>tuella förändringen av Gini-koefficienten då de<br>olika inkomstslagen ökas med 1 procent, i stället<br>för med 1 miljard kronor, redovisas också.</p>
<p>Alla påslag är gjorda netto, vilket innebär att<br>det inte blir någon interaktion med skatt och<br>andra transfereringar som bostadsbidrag och so-<br>cialbidrag (såvida inte något av dessa inkomstslag<br>analyseras). Detta innebär att för skattepliktiga<br>transfereringar skulle ett betydligt större brutto-<br>belopp än 1 miljard kronor läggas ut för att upp-<br>nå de effekter som här redovisas. Som en tumre-<br>gel bör bruttobeloppet för skattepliktiga<br>transfereringar vara cirka 75 procent högre än<br>nettobeloppet. Storleken beror dock på vilken<br>regelförändring som beräknas. Även för bo-<br>stadsbidrag och barnbidrag är bruttobeloppet<br>något högre än nettobeloppet, då dessa transfere-<br>ringar visserligen inte är skattepliktiga men på-<br>verkar socialbidraget.</p>
<p>I analysen (tabell 1.2) uppkommer den till sy-<br>nes paradoxala effekten att när omfattningen<br>ökar av ett inkomstslag som, enligt dekompone-<br>ringsanalysen, bidrar till den totala ojämnheten i<br>fördelningen så minskar ojämnheten. Detta är<br>dock förväntat i de fall inkomstslagets koncent-<br>rationsindex understiger Gini-koefficienten. Om<br>omfattningen av ett inkomstslag som har en<br>jämnare fördelning än den totala inkomsten<br>ökas, kommer den totala jämnheten att öka även<br>om inkomstslaget i sig inte är utjämnande. Dess<br>bidrag till den totala ojämnheten kommer dess-<br>utom att öka.</p>
<p>Tabell 1.2 Fördelningseffekt av en reform som innebär att</p>
<p>1 mdkr delas ut (skatt/avgift sänks)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procentuell ändring</p></td><td>
<p>Gini</p></td><td>
<p>Decilkvot<br>(D9/D1)</p></td><td>
<p>Elasticitet</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Transferering</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pension</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,028</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>-0,202</p></td><td>
<p>-0,157</p></td><td>
<p>-0,101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>-0,101</p></td><td>
<p>-0,184</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>-0,302</p></td><td>
<p>-0,235</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>-0,151</p></td><td>
<p>-0,194</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>-0,302</p></td><td>
<p>-0,134</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BTP</p></td><td>
<p>-0,101</p></td><td>
<p>-0,231</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd (mottaget)</p></td><td>
<p>-0,151</p></td><td>
<p>0,143</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>-0,403</p></td><td>
<p>-0,512</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>-0,101</p></td><td>
<p>-0,212</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Offentlig konsumtion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,069</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukvård</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,009</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreomsorg</p></td><td>
<p>0,101</p></td><td>
<p>0,101</p></td><td>
<p>0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedelssubvention</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>0,005</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorg</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,032</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,065</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Skatt och avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>=</p></td><td>
<p>0,046</p></td><td>
<p>0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>0,302</p></td><td>
<p>0,189</p></td><td>
<p>0,101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms</p></td><td>
<p>-0,050</p></td><td>
<p>-0,065</p></td><td>
<p>-0,050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd (betalt)</p></td><td>
<p>-0,101</p></td><td>
<p>0,014</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekterna av påslagen<br>om för äldreomsorgen</p></td><td>
<p>innebär i<br>och den</p></td><td>
<p>samtliga<br>statliga</p></td><td>
<p>fall ut-<br>skatten</p></td></tr>
</table>
<p>att ojämnheten, mätt som Gini-koefficienten,<br>minskar. Detta är det förväntade resultatet då<br>dessa inkomstslag är de enda undersökta som<br>enligt dekomponeringen har en ojämnare fördel-<br>ning än total inkomst. Den statliga skatten ver-<br>kar utjämnande och när dess omfattning minskar<br>så ökar den totala ojämnheten.</p>
<p>Om spridningen istället mäts med decilkvoten<br>ger även påslagen på läkemedelssubventionerna,<br>kommunalskatten och underhållsstöd (mottaget<br>såväl som betalt) en ojämnare fördelning. Den<br>”reform” som minskar ojämnheten mest är so-<br>cialbidraget. Påslaget minskar i detta fall Gini-<br>koefficienten med 0,4 procent och decilkvoten<br>med 0,5 procent. Även detta resultat är förväntat<br>då socialbidrag, enligt dekomponeringen, är det<br>mest progressiva inkomstslaget.</p>
<p>När inkomstslagen ökas i relation till deras<br>storlek blir bilden något annorlunda. Den enpro-<br>centiga ökningen är i många fall för liten för att</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>ha någon mätbar effekt på Gini-koefficienten<br>(fjärde decimalen). De effekter som uppkommer<br>har samma tecken som tidigare men starkast ut-<br>jämnande effekt har arbetsmarknadsstödet.</p>
<p>1.3 Avslutande kommentarer</p>
<p>När hänsyn tas till den offentliga konsumtionen<br>är utjämningen av den ekonomiska standarden<br>långt driven. Analyserna tyder på att det inom<br>dagens skatte- och transfereringssystem finns<br>små möjligheter till ytterligare utjämning. Den<br>marginella avkastningen av att öka omfattningen<br>av de befintliga omfördelningssystemen är liten.<br>För att driva utjämningen längre krävs att prog-<br>ressionen ökar. En ökad progression medför<br>dock att, redan skadligt höga, marginaleffekter<br>späds på ytterligare. En framåtblickande fördel-<br>ningspolitik bör därför möjligen ta sikte mot<br>andra metoder än statisk omfördelning av eko-<br>nomiska resurser.</p>
<h2>2 Skatter, bidrag och arbetsutbud</h2>
<p>Skatter och bidrag används för att finansiera den<br>offentliga sektorns verksamhet och omfördela<br>ekonomiska resurser mellan hushåll. En ofta icke<br>önskvärd effekt är att hushållens konsumtionsval<br>och arbetsutbud påverkas vilket kan leda till att<br>resurserna inte alltid utnyttjas på bästa sätt.<br>Denna reaktion används ibland för att nå be-<br>stämda syften. Våra höga skatter på t.ex. alkohol,<br>tobak och drivmedel motiveras främst med en<br>önskan om låg konsumtion.</p>
<p>Inför en ändring av regler för skatter och bi-<br>drag finns det olika förslag att ta ställning till.<br>Som underlag genomförs i de flesta fall en analys<br>som visar vilka hushållsgrupper som vin-<br>ner/förlorar på de olika alternativen och hur de<br>offentliga finanserna påverkas. Analysen är ofta<br>statisk-, hushållen antas då inte förändra sitt bete-<br>ende på grund av nya regler. Den statiska effek-<br>ten kan tolkas som den omedelbara eller kort-<br>siktiga effekten. En statisk ansats kan försvaras i<br>ett längre perspektiv vid mindre justeringar av de<br>befintliga reglerna eller då det inte finns någon<br>anledning att tro att beteendet påverkas. I andra<br>fall bör en dynamisk analys eftersträvas, där mål-</p>
<p>sättningen är att ta hänsyn till att hushållen änd-<br>rar sin konsumtion.</p>
<p>Även när det inte går att argumentera för en<br>statisk analys är det vanligen den som används.<br>Bidragande orsaker är att dynamiska analyser är<br>betydligt mer krävande att genomföra och att re-<br>sultaten alltid är diskutabla. Försvarare av statis-<br>ka analyser brukar just hävda fördelen med en<br>metod där alla förutsättningar är väl kända. De<br>som förespråkar dynamiska analyser har också<br>lätt att hitta argument i form av absurda exempel.<br>En statisk analys av en inkomstskatt på 90 pro-<br>cent skulle till exempel medföra en kraftig för-<br>stärkning av de offentliga finanserna samtidigt<br>som fördelningen av inkomster blir jämnare. Re-<br>geländringens kostnad i form av produktions-<br>bortfall skulle helt negligeras och därmed ger den<br>statiska analysen en vilseledande bild.</p>
<p>Hur skatter och bidrag påverkar hushållens<br>arbetsutbud har länge engagerat forskare och re-<br>geringar världen över. En orsak är att arbets-<br>marknaden och dess funktion har en central be-<br>tydelse för ett samhälle, både socialt och<br>ekonomiskt. Moderna begrepp som ”marginali-<br>sering”, ”social exklusion” och ”fattigdomsfällor”<br>avspeglar en trend mot en mer proaktiv politik<br>som syftar till att öka hushållens förmåga och<br>möjlighet till självförsörjning. Arbetsmarknaden<br>har därmed ökat i betydelse för att uppnå fördel-<br>ningspolitiska mål.</p>
<p>Nedan beskrivs kortfattat den forskning som<br>försöker förklara vad som bestämmer hushållens<br>arbetsutbud. Det presenteras också beräkningar<br>där det framgår hur resultaten skiljer sig åt i en<br>statisk och dynamisk analys av två fiktiva refor-<br>mer. Som alltid kan storleken på hushållens be-<br>teendeanpassningar diskuteras. Målet med den<br>dynamiska analysen är i första hand att ge en<br>vägledning om vilka effekter som kan förväntas,<br>och skall inte tolkas i absoluta tal.</p>
<p>Den vanliga kritiken mot partiella analyser av<br>utbud och efterfrågan gäller även här. Forsk-<br>ningen och de exempel som kommer att redovi-<br>sas bygger inte på analyser av ett jämviktsläge,<br>där efterfrågan och utbud möts. Istället är målet<br>att mäta hur det ”potentiella” arbetsutbudet på-<br>verkas av skatter och regler. När det gäller olika<br>förändringar av dagens regler tas ingen hänsyn<br>till hur finansieringen sker, eller hur ett eventu-<br>ellt överskott fördelas.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>2.1 Anpassar hushållen sin arbetstid?</p>
<p>I ovanstående exempel med en hypotetisk höj-<br>ning av skattesatsen till 90 procent är det rimligt<br>att tänka sig att en del hushåll väljer att minska<br>sin arbetstid. Men trots en intensiv forskning är<br>det svårt att få tag på användbara resultat som vi-<br>sar hur nettolönen påverkar hushållens val av ar-<br>betstid. De publicerade resultaten skiljer sig<br>mycket åt, inte bara i fråga om hur mycket ar-<br>betsutbudet påverkas, utan även i vilken riktning.<br>Dessutom är det vanligt att underliggande anta-<br>ganden skiljer sig åt.<sup>1</sup>’<sup>2</sup></p>
<p>Ett vanligt antagande för att förenkla analysen<br>är att alla hushåll kan anpassa sin arbetstid. Detta<br>är naturligtvis ett mycket grovt antagande som<br>till exempel inte gäller personer som är ofrivilligt<br>arbetslösa eller som av hälsoskäl inte kan arbeta.<br>Många gånger gäller det inte ens de som har en<br>fast förankring på arbetsmarknaden. Regler och<br>avtal medför att det är svårt att anpassa sin ar-<br>betstid.</p>
<p>Även om man i ett första steg antar att arbets-<br>tiden är flexibel går det inte att teoretiskt säga<br>hur en förändring av skatte- och bidragsregler<br>påverkar arbetstiden. Om avkastningen på en ar-<br>betad timma ökar blir det dyrare att vara ledig,<br>eller med andra ord, priset på fritid ökar. Enligt<br>ekonomisk teori minskar då efterfrågan på fritid<br>och arbetstiden ökar (substitutionseffekt). Å<br>andra sidan medför en högre avkastning, vid en<br>given arbetstid, att inkomsten ökar och därmed<br>också konsumtionen av bl.a. fritid, vilket leder<br>till en minskad arbetstid (inkomsteffekt).</p>
<p>Det är således en empirisk fråga vilken effekt<br>som dominerar. Storleken på de båda effekterna<br>varierar mellan hushållen och hur de påverkar ar-<br>betsutbudet beror på utformningen av regelal-<br>ternativen. I det tidigare exemplet med en kraf-<br>tigt ökad skatt kan man förvänta sig att det bara<br>är hushåll som idag betalar skatt som anpassar sin<br>arbetstid. En sänkning av skatten skulle däremot<br>även kunna påverka de som idag inte betalar</p>
<p>skatt: valet att börja arbeta blir mer attraktivt när<br>avkastningen ökar.</p>
<p>Om man ändå försöker sammanfatta forsk-<br>ningen så påverkas hushållens arbetsutbud av<br>skatter och bidrag, och kvinnor är mer benägna<br>än män att ändra sitt beteende när reglerna för-<br>ändras. Även om det finns undantag så är det<br>vanligaste resultatet att substitutionseffekten<br>dominerar inkomsteffekten. Detta innebär att<br>om avkastningen på arbete ökar genom t.ex. en<br>minskad marginalskatt så är ett förväntat resultat<br>att arbetsutbudet kommer att öka.</p>
<p><sup>1</sup> För en sammanfattning av forskningen om hushållens arbetsutbud se<br>Blundell, R och MaCurdy, T (1999): Labor Supply: A Review of Alterna-<br>tive Approaches, in O. Ashenfelter and D. Cards (eds.), Handbook of<br>Labor Economics, North Holland.</p>
<p>För en beskrivning om hur empirisk forskning om hushållens arbetsut-<br>bud kan användas i praktiskt arbete se Flood, LR (1994): Microsimulation<br>and Labor Supply, Memorandum 206, Department of Economics, Uni-<br>versity of Gothenburg.</p>
<p>2.2 Hushållens budgetmängd och val av<br>arbetstid</p>
<p>En vanlig utgångspunkt för empiriska studier av<br>arbetsutbudet är att anta att hushållen väljer den<br>arbetstid som genererar mest nytta. Hushållet<br>erhåller nytta av fritid, och av den konsumtion<br>som blir möjlig genom arbete och bidrag. Fritid<br>antas således vara något som värderas positivt<br>och som kan säljas i form av arbetstid på arbets-<br>marknaden mot en ökad inkomst. Ju mer ar-<br>betstid ett hushåll säljer på arbetsmarknaden,<br>desto mer kan det konsumera av andra varor som<br>i sin tur genererar nytta. Kombinationen av möj-<br>liga val av konsumtion och fritid kallas för hus-<br>hållets budgetmängd. Budgetmängdens utseende<br>beror på reglerna för skatter och bidrag, och på<br>hur mycket hushållet tjänar brutto på en arbetad<br>timma.</p>
<p>Till varje möjlig kombination av disponibel<br>inkomst och arbetstid finns en motsvarande<br>nytta. En person som ökar sin arbetstid kan er-<br>hålla en större nytta om den ökade konsumtio-<br>nen värderas högre än förlusten av fritid. På<br>samma sätt kan en ökad arbetstid minska nyttan<br>om fritid värderas högre än konsumtion. Hus-<br>hållen antas välja den arbetstid som genererar<br>den högsta nyttan.</p>
<p>Marginalskatt och marginaleffekt</p>
<p>Det progressiva skattesystemet, där marginal-<br>skatten ökar med inkomsten, ledde i början av<br>1980-talet till en högsta marginalskatt på över 80<br>procent. Inför skattereformen 1990/1991 talades<br>det mycket om att de höga nivåerna bidrog till<br>välfärdsförluster och att en sänkning skulle få<br>hushållen att öka sitt arbetsutbud. Reformen</p>
<p>13 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>innebar att den högsta marginalskatten minskade<br>till ca 50 procent. De grupper som redan hade ett<br>högt arbetsutbud gynnades mest av reformen.</p>
<p>I ESO-studien Lönar sig arbete<sup>3</sup> uppmärk-<br>sammas att det kanske inte är de som redan ar-<br>betar i stor utsträckning som drabbas mest av<br>reglerna för skatter och bidrag, utan de som står<br>utanför arbetsmarknaden. Om syftet med re-<br>formen är att öka arbetsutbudet finns dessutom<br>den största potentialen för en ökad arbetstid i<br>denna grupp.</p>
<p>De som står i valet mellan att arbeta halvtid<br>eller inte alls, påverkas inte i första hand av en<br>progressiv inkomstskatt. Istället är det skatterna i<br>kombination med reglerna för socialbidrag, bo-<br>stadsbidrag och kostnader för barnomsorg som<br>medför höga marginaleffekter.</p>
<p>Syftet med socialbidrag och bostadsbidrag är<br>att stödja hushåll med låga inkomster. Problemet<br>med den här typen av utjämningssystem är att<br>det många gånger inte lönar sig att arbeta, eller<br>att öka sin arbetstid, då det ekonomiska stödet<br>trappas av i samma omfattning som arbetsin-<br>komsten ökar. Det finns olika sätt att mildra<br>denna effekt, till exempel genom att inte reduce-<br>ra bidraget till 100 procent mot arbetsinkomsten.<br>Bostadsbidraget fungerar på detta sätt då reduk-<br>tionen sker med 20 respektive 33 procent av den<br>del av inkomsten som ligger över en viss nivå.<br>Socialbidraget reduceras med 100 procent mot<br>inkomsten. De stora marginaleffekterna bidrar<br>till ”fattigdomsfällor” eftersom stora grupper in-<br>te får något, eller endast marginellt, omedelbart<br>ekonomiskt utbyte av en ökad arbetstid.</p>
<p>2.3 Empiriska studier</p>
<p>Nyttofunktionen</p>
<p>För att kunna jämföra olika kombinationer av<br>fritid och inkomst används i den ekonomiska<br>forskningen en matematisk funktion som trans-<br>formerar antalet timmar med fritid och den dis-<br>ponibla inkomsten i kronor till ett tal. Detta tal<br>brukar refereras till som hushållets nytta och<br>funktionen kallas därför för en nyttofunktion.<br>Den empiriska delen av forskningen om hushål-<br>lens arbetsutbud består framförallt av att härleda</p>
<p>en nyttofunktion som skall representera hushål-<br>lens preferenser för konsumtion och fritid. Det<br>finns många olika sätt att göra detta på, vilket är<br>ytterligare en källa till att det är svårt att jämföra<br>olika studier.</p>
<p>Analysgrupp och analysvariabel</p>
<p>I tidiga studier mättes arbetsutbudet i antalet<br>timmar som betraktades som en kontinuerlig va-<br>riabel.<sup>4</sup> Analyserna begränsades ofta till män som<br>redan arbetade. Detta innebar att ingen hänsyn<br>togs till de kanske viktigaste beteendeanpass-<br>ningarna; att gå från icke-arbete till arbete, eller<br>tvärtom som i pensionsbeslutet. En reform av<br>skattesystemet kunde medföra att en person<br>ändrade sitt årliga arbetsutbud med ett par tim-<br>mar. I senare studier definieras ofta hela hushållet<br>som en enhet och utgör då analysgruppen. Det är<br>också vanligt att valet mellan att arbeta eller inte<br>behandlas samtidigt som valet av arbetstid. Den<br>kontinuerliga arbetstiden kan då ersättas med en<br>diskret, där hushållen t.ex. väljer mellan att arbeta<br>heltid, halvtid eller inte alls. Analysvariabeln är då<br>en arbetstidsklass, där antalet klasser kan variera.<sup>5</sup></p>
<p>Data</p>
<p>Ett av de största problemen vid analyser av ar-<br>betsutbudet är bristen på information. Många<br>länder har registeruppgifter om inkomster och<br>hushållets sammansättning, medan information<br>om timlöner och arbetstid ofta saknas. Sverige är<br>i många sammanhang ett föregångsland när det<br>gäller statistik på hushållsnivå, men även här sak-<br>nas information om arbetstid och löner för stora<br>grupper. Det har visat sig att resultaten är myck-<br>et känsliga beroende på hur löner och arbetstid<br>härleds då det inte finns några exakta uppgifter.<sup>6</sup></p>
<p><sup>3</sup> ESO (1997):Lönar sig arbete, Ds 1997:73.</p>
<p><sup>4</sup> Burtless, G och Hausman, J (1978): The Effect of Taxes on Labour<br>Supply, Journal of Political Economy, 86.</p>
<p><sup>5</sup> Ett exempel på en hushållsmodell med diskreta val av arbetstiden är Van<br>Soest, A (1995): Structural Models of Family Labor Supply: A Discrete<br>Choice Approach, Journal of Human Resources, 30.</p>
<p><sup>6</sup> Ericson, P och Flood, LR (1997): A Monte Carlo Evaluation of Labor<br>Supply Models, Empirical Economics, 22.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>2.4 Regelexperiment</p>
<p>I detta avsnitt presenteras hur två stiliserade re-<br>geländringar påverkar hushållens arbetsutbud<br>enligt en modell som utvecklats i Sesimpro-<br>jektet.<sup>7</sup> Analyserna illustrerar hur beteendean-<br>passningen påverkar de offentliga finanserna,<br>hushållens disponibla inkomst och inkomstför-<br>delningen. Resultaten jämförs med de som er-<br>hålls med en statisk analys där arbetsutbudet inte<br>påverkas.</p>
<p>Selektion av hushåll som kan ändra sin arbetstid</p>
<p>Som tidigare nämnts är det orimligt att anta att<br>alla hushåll kan anpassa sin arbetstid. I den här<br>studien tillåts inte följande grupper att anpassa<br>sin arbetstid.</p>
<p>1. Personer yngre än 19 år.</p>
<p>2. Personer äldre än 64 år.</p>
<p>3. Personer som erhåller pension.</p>
<p>4. Personer som är föräldralediga för barns fö-<br>delse.</p>
<p>5. Personer som studerar i stor omfattning.</p>
<p>6. Personer som i huvudsak är arbetslösa.</p>
<p>7. Personer med en hög sjukfrånvaro.</p>
<p>Dessa personer kommer istället att behålla sin<br>observerade arbetstid och arbetsinkomst oavsett<br>hur regelverket för skatter och bidrag förändras.</p>
<p>Metod</p>
<p>Då olika typer av hushåll förväntas ha olika pre-<br>ferenser för fritid och konsumtion delas hushål-<br>len in i fyra olika grupper: ensamstående mödrar,<br>ensamstående kvinnor utan bam, ensamstående<br>män och sammanboende. Med hjälp av olika un-<br>dersökningar och registeruppgifter har sedan en<br>nyttofunktion anpassats till varje familjetyp.<br>Hushållens preferenser för fritid tillåts variera<br>mellan hushållen beroende på antalet barn, fa-<br>miljemedlemmarnas ålder och de vuxnas utbild-<br>ningsnivå. Ett resultat är att kvinnans fritid gene-</p>
<p>rerar större nytta i hushåll med bam jämfört med<br>hushåll utan barn.<sup>8</sup></p>
<p>I ett hushåll med en vuxen beräknas den dis-<br>ponibla inkomsten vid sju olika årsarbetstider.<br>För varje kombination av arbetstid och disponi-<br>bel inkomst beräknas sedan en nytta med hjälp<br>av nyttofunktionen. Den vuxna personen antas<br>sedan välja den arbetstid som ger högst nytta.<br>Om det finns två vuxna påverkas hushållets to-<br>tala nytta av hur arbetstiden fördelas. I detta fall<br>beräknas nyttan för alla kombinationer av ar-<br>betstider för de båda vuxna. Med sju arbetstids-<br>klasser för varje vuxen innebär det att hushållet<br>har 49 kombinationer att välja mellan.</p>
<p>När den disponibla inkomsten beräknas för<br>olika val av arbetstid får alla hushåll tillgång till<br>socialbidrag och bostadsbidrag. Således tas det<br>ingen hänsyn till att alla inte är berättigade till<br>socialbidrag, trots inkomster under socialbi-<br>dragsnormen, eller att det finns hushåll som av-<br>står från socialbidrag och bostadsbidrag trots att<br>de är berättigade.<sup>9</sup></p>
<p>Vad jämförs resultaten med?</p>
<p>Innan någon regelanalys genomförs används<br>nyttofunktionerna till att simulera en arbetstid<br>för alla hushåll med nu gällande regler för skatter<br>och bidrag. Resultatet av simuleringen, som pre-<br>senteras i underbilagetabell 4, liknar den observe-<br>rade fördelningen av arbetstider. Männens ar-<br>betstid är koncentrerad runt heltid medan<br>kvinnor i större utsträckning arbetar deltid. Det<br>kan dock vara stora skillnader mellan observerad<br>och simulerad arbetstid för enskilda hushåll. I<br>måttet arbetstid ingår ledighet som semester och<br>arbetsfria helgdagar.</p>
<p>Då alla hushåll som i ekonomiska termer är<br>berättigade till socialbidrag och bostadsbidrag<br>inte erhåller dessa kommer den offentliga sek-<br>torns utgifter att överskattas. Detta medför ock-<br>så att den absoluta ökningen/minskningen av de<br>offentliga utgifterna för dessa bidrag, liksom be-</p>
<p><sup>7</sup>För mer information om Sesim-projektet se <a href="http://www.sesim.org">www.sesim.org</a>.</p>
<p>I denna analys används data från SCB:s Hink, Linda och strukturlö-<br>nestatistik. För en utförlig beskrivning av data, modell och nyttofunktio-<br>ner se Pylkkänen, E (2000): Modeling Wages and Hours of Work, Paper<br>presented at The 6<sup>th</sup> Nordic Seminar On Micro Simulation Models 8-9<br>June 2000 Copenhagen, Denmark..</p>
<p><sup>9</sup> En analys av sannolikheten att ansöka om socialbidrag går utanför den<br>här studien.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>teendeeffekterna, i vissa fall kan överskattas i de<br>olika regelexperimenten.</p>
<p>I den offentliga sektorns ekonomi ingår<br>transfereringar till hushållen och skatter och bi-<br>drag från hushållen. Arbetsgivaravgifter och indi-<br>rekta skatter som moms ingår inte i analysen.<br>Detta innebär att den absoluta ökningen/-<br>minskningen av de offentliga inkomsterna un-<br>derskattas. En överskattning av ökade/minskade<br>utgifter för socialbidrag och bostadsbidrag mot-<br>verkas alltså av en underskattning av minskade/-<br>ökade inkomster från indirekta skatter och ar-<br>betsgivaravgifter.</p>
<p>Vid en analys av ett regelexperiment jämförs<br>den simulerade arbetstiden, efter regelföränd-<br>ringen, med den simulering som genomfördes<br>med de nu gällande reglerna. Förändringen i ar-<br>betstid påverkar arbetsinkomsten som i sin tur<br>påverkar den offentliga sektorns ekonomi, hus-<br>hållens disponibla inkomst och inkomstfördel-<br>ningen.<sup>10</sup></p>
<p>2.4.1 Grundavdrag höjs till 24 000 kronor</p>
<p>I det första regelexperimentet höjs den lägsta ni-<br>vån på grundavdraget från 8 700 kronor till<br>24 000 kronor per år. Grundavdraget är ett gene-<br>rellt avdrag som beror på den taxerade inkoms-<br>ten. Avdraget uppgår till lägst 8 700 kronor och<br>högst 18 200 kronor för inkomstår 2000.</p>
<p>En höjning av grundavdraget medför att den<br>disponibla inkomsten ökar bland de som idag har<br>en taxerad inkomst som överstiger det nuvarande<br>grundavdraget. Resultatet av en statisk analys vi-<br>sar att regeländringen kostar den offentliga sek-<br>torns 28,7 miljarder kronor i form av minskade<br>skatteinkomster, samtidigt som kostnaderna för<br>transfereringar till hushållen minskar med 1,8<br>miljarder kronor. Den totala försämringen av<br>statens budget med 26,9 miljarder kronor tillfal-<br>ler hushållen. Inkomstfördelningen blir något<br>ojämnare.</p>
<p>I en dynamisk analys anpassar hushållen sitt<br>arbetsutbud när nivån på grundavdraget höjs. De<br>personer som innan regeländringen har en ar-<br>betsinkomst över grundavdraget kommer i hu-<br>vudsak att utsättas för en inkomsteffekt och ett<br>förväntat resultat är att arbetsutbudet inte ökar i</p>
<p>denna grupp. För de som har en inkomst under<br>grundavdraget kommer det nu att löna sig bättre<br>att öka arbetstiden. Den totala effekten beror på<br>hur stora effekterna är i de båda grupperna och<br>på antalet hushåll i respektive grupp.</p>
<p>I underbilagetabell 4 beskrivs hur vuxna i de<br>olika hushållen fördelar sig i olika arbetstidsklas-<br>ser, och hur denna bild förändras efter en an-<br>passning till ett högre grundavdrag. Andelen som<br>valt att inte arbeta minskar med 0,7-2,0 procent-<br>enheter beroende på familjetyp. Samtidigt ökar<br>andelen med en arbetstid omkring heltid som en<br>följd av övergångar från icke-arbete till arbete.<br>Arbetstiden ökar i genomsnitt med 18-42 tim-<br>mar per år.</p>
<p>Diagram 2.1 visar hur den disponibla in-<br>komsten förändras i olika inkomstgrupper. En<br>statisk analys medför att enbart de som idag ar-<br>betar tjänar på ett höjt grundavdrag. Den dispo-<br>nibla inkomsten för hushåll i de lägre decilerna<br>består till största del av olika bidrag, vilket med-<br>för att de inte påverkas särskilt mycket av storle-<br>ken på grundavdraget. I en dynamisk analys<br>börjar en del av dessa hushåll att arbeta och ökar<br>på så sätt sin disponibla inkomst.</p>
<p>Diagram 2.1 Dynamiska och statiska fördelningseffekter av<br>ett höjt grundavdrag______________________________________</p>
<p>Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-64.png" style="width:175pt;height:98pt;"/>
<p>1 2 3 4 5 6 7 8 9 10</p>
<p>Inkomstgrupper (decil)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p><sup>10</sup> Då analysen utgår ifrån simulerade arbetstider avviker beräkningarna<br>från de som bygger på observerade arbetsinkomster.</p>
<p>I tabell 2.1 sammanfattas den statiska och dyna-<br>miska analysen för alla typer av hushåll. Den sta-<br>tiska analysen överskattar kostnaden av regeländ-<br>ringen då ingen hänsyn tas till att fler börjar<br>arbeta. På samma sätt överskattar den statiska<br>analysen ojämnheten i disponibel inkomst efter<br>regeländringen. Ett höjt grundavdrag stimulerar<br>framförallt de som står utanför arbetsmarkna-<br>den, och har låga inkomster, att börja arbeta. Av<br>detta följer en utjämning av inkomstskillnaderna<br>jämfört med den statiska analysen. En ökning av</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>hushållens disponibla inkomster med 32,5 mil-<br>jarder kronor kostar enligt denna simulering 21,0<br>miljarder kronor, samtidigt som ojämnheten i<br>inkomstfördelningen ökar marginellt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 2.1 Sammanfattning av höjt grundavdrag 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Hushållens disponibla inkomst och offentliga sektorns budget i miljar-</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>der kronor. Absoluta förändringar i Gini-koefficienten</p>
<p>Statisk analys</p></td><td>
<p>Dynamisk analys</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållen</p></td><td>
<p>+26,9</p></td><td>
<p>+32,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorn</p></td><td>
<p>-26,9</p></td><td>
<p>-21,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficient</p></td><td>
<p>+0,0022</p></td><td>
<p>+0,0006</p></td></tr>
</table>
<p>deciler jämfört med en statisk analys. Många av<br>de ensamstående mödrarna som nu börjat arbete<br>tillhörde innan regeländringen hushåll med svag<br>ekonomi. I decil 5-10 minskar den disponibla in-<br>komsten något vilket är ett resultat av inkoms-<br>teffekten som får en del hushåll att gå ner i ar-<br>betstid.</p>
<p>2.4.2 Barnbidrag höjs till 2 000 kr</p>
<p>I detta regelexperiment höjs grundbeloppet för<br>barnbidrag från 850 kronor till 2 000 kronor per<br>månad. Flerbarnstillägget behålls på den nuva-<br>rande nivån. Barnbidraget är oberoende av hus-<br>hållets övriga inkomster och påverkar inte heller<br>inkomstskatten. Däremot påverkas hushåll med<br>socialbidrag eftersom socialbidraget minskar i<br>samma takt som barnbidraget ökar. Detta får en<br>positiv effekt på incitamenten att börja arbeta för<br>socialbidragstagare eftersom dessa hushåll får<br>behålla en större del av arbetsinkomsten efter ett<br>höjt barnbidrag. Samtidigt ökar inkomsterna för<br>de barnfamiljer som redan arbetar och fungerar<br>då som en ren inkomsteffekt. Det är således en<br>empirisk fråga hur ett ökat barnbidrag påverkar<br>det totala arbetsutbudet.</p>
<p>I en statisk analys medför regelexperimentet<br>att de offentliga utgifterna ökar med 21,2 miljar-<br>der kronor. Hushållens disponibla inkomster<br>ökar i samma utsträckning. Inkomstfördelningen<br>blir också något jämnare med ett högre barnbi-<br>drag.</p>
<p>Resultaten från en dynamisk analys förutser<br>att det totala arbetsutbudet faktiskt ökar i detta<br>regelexperiment. I underbilagetabell 4 framgår<br>det att antalet ensamstående mödrar som inte ar-<br>betar minskar med hela 3,6 procentenheter. Me-<br>delarbetstiden för samma grupp ökar med 53<br>timmar om året. Som tidigare nämnts erhåller<br>samtliga hushåll under normen socialbidrag, vil-<br>ket kan leda till att effekten överskattas. En tolk-<br>ning av resultatet är att marginaleffekterna har<br>minskat för hushåll med svag ekonomi. Det<br>krävs inte längre lika höga arbetsinkomster för<br>att komma över normen för socialbidrag.</p>
<p>Diagram 2.2 beskriver hur anpassningen av ar-<br>betstid påverkar den disponibla inkomsten i olika</p>
<p>Diagram 2.2 Dynamiska och statiska fördelningseffekter av<br>ett höjt barnbidrag _____</p>
<p>Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-65.png" style="width:174pt;height:104pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (decil)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Tabell 2.2 sammanfattar analyserna av ett högre<br>barnbidrag. En statisk analys överskattar kostna-<br>den och underskattar regeländringens förmåga<br>att jämna ut inkomsterna. Då det framförallt är<br>hushåll med låga inkomster som ökar arbetsut-<br>budet förstärks effekten på inkomstfördelning-<br>en: Gini-koefficienten minskar ytterligare vid en<br>dynamisk analys. Efter beteendeanpassningen<br>ökar hushållens disponibla inkomst med 23,2<br>miljarder kronor till en kostnad av 18,5 miljarder<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 2.2 Sammanfattning</p></td><td colspan="2">
<p>' av höjt barnbidrag 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Hushållens disponibla inkomst och offentliga sektorns budget i miljar-<br>der kronor. Absoluta förändringar i Gini-koefficienten</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Statisk analys</p></td><td>
<p>Dynamisk analys</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållen</p></td><td>
<p>+21,2</p></td><td>
<p>+23,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorn</p></td><td>
<p>-21,2</p></td><td>
<p>-18,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficient</p></td><td>
<p>-0.0014</p></td><td>
<p>-0,0025</p></td></tr>
</table>
<p>2.5 Avslutande kommentarer</p>
<p>Skatter och bidrag påverkar hushållens ekonomi<br>och avkastningen på arbete. Höga marginalef-<br>fekter för hushåll som står utanför arbetsmark-<br>naden, eller deltar i begränsad omfattning, och<br>höga marginalskatter för hushåll med ett högt</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>arbetsutbud minskar incitamenten för att öka ar-<br>betsinkomsten. I det här avsnittet har en modell<br>för hushållens arbetsutbud använts för att visa<br>hur olika regelalternativ kan påverka arbetsutbu-<br>det. Även om storleken på de redovisade resul-<br>taten är osäkra antyder experimenten ändå att<br>det finns betydande dynamiska effekter. Hus-<br>hållen anpassar arbetsutbudet när en reform på-<br>verkar budgetmängden.</p>
<p>Anpassningen av arbetstider medför att arbets-<br>kraftsdeltagandet ökar dd reformer minskar margi-<br>naleffekterna för hushåll med svag ekonomi. Detta<br>innebär i sin tur en utjämning av inkomster och en<br>lägre kostnad för reformen.</p>
<p>Det finns även andra dynamiska effekter som<br>kanske får en allt större betydelse i framtiden.<br>Med en allt äldre befolkning kommer försörj-<br>ningsbördan att öka för de som befinner sig i<br>förvärvsaktiv ålder. Det kommer därför att bli<br>nödvändigt att bryta trenden mot en förtida pen-<br>sionering. Ett sätt är att skapa regler som gör det<br>mer lönsamt att arbeta även då pensionering är<br>möjlig i det nya pensionssystemet.</p>
<p>Beslutet att utbilda sig eller inte är ett annat<br>område som till viss del styrs av regler för skatter<br>och bidrag. En progressiv inkomstskatt miss-<br>gynnar hushåll med en relativt hög inkomst un-<br>der ett färre antal år, jämfört med ett hushåll med<br>en jämn inkomstprofil över livet. Om livsin-<br>komsten före skatt är densamma om man utbil-<br>dar sig eller inte medför en progressiv inkomst-<br>skatt att det är ekonomiskt ofördelaktigt att<br>utbilda sig.</p>
<p>På sikt kanske den ökade rörligheten mellan<br>olika länder bidrar till de största dynamiska ef-<br>fekterna. Det blir allt lättare att utnyttja de regler<br>för skatter och bidrag som är mest gynnsamma.<br>Inom EU görs försök att harmonisera beskatt-<br>ningen av kapital och att skapa konkurrens på<br>lika villkor. När det gäller regler för t.ex. in-<br>komstskatter utfärdas istället rekommendationer<br>till medlemsländerna där det framhålls behovet<br>av att öka incitamenten för arbete genom lägre<br>marginaleffekter och marginalskatter. Det är så-<br>ledes en nationell angelägenhet att skapa ett sys-<br>tem för inkomstskatter och bidrag som skapar<br>incitament för arbete och utbildning samtidigt<br>som de politiska målen för hur välfärden skall<br>fördelas beaktas.</p>
<p>Det bör återigen påpekas att beräkningarna av<br>hur mycket hushållen väljer att anpassa sina ar-<br>betstider vid regeländringar och den exakta för-<br>delningen på olika grupper beror mycket på vilka<br>metoder som används och det empiriska under-</p>
<p>laget. Med andra metoder och andra underlag<br>skulle både nivån och profilen kunna bli något<br>annorlunda. Man bör dock kunna vänta sig att<br>många andra metoder och underlag skulle ge an-<br>passningar med liknande riktning och fördel-<br>ning. Syftet med dessa regelexperiment är främst<br>att visa hur viktigt det är att vid stora regeländ-<br>ringar bättre bedöma hur arbetstiderna kan på-<br>verkas. De visar också ett stort behov av att vida-<br>reutveckla fördelningsanalyserna så att hänsyn<br>tas till tänkbara beteendeeffekter.</p>
<h2>3 Tid, val och inkomstfördelning</h2>
<p>3.1 Inledning</p>
<p>De flesta analyser av fördelningen av ekonomisk<br>välfärd baseras på disponibla inkomster. Den<br>disponibla inkomsten är emellertid inte ett till-<br>räckligt heltäckande begrepp för att bedöma<br>omfattningen och fördelningen av de ekonomis-<br>ka resurserna i hushållen. Exempelvis ingår inte<br>resurser som sjukvård, utbildning, boende eller<br>värdet av den produktion som utförs i hushållen<br>och inte heller värdet av fritid”.</p>
<p>I föregående avsnitt redogjordes för hur hus-<br>hållen väljer den kombination av arbete och fritid<br>som passar dem bäst. Eftersom den disponibla<br>inkomsten inte innefattar värdet av fritid kan den<br>ekonomiska ojämlikheten komma att överskattas<br>som en följd av de val människor gör. Frivilligt<br>deltidsarbete och att frivilligt avstå från arbete är<br>uttryck för ett val, och inkomstskillnader som<br>beror på detta val bör inte tolkas som tecken på<br>”ojämlikhet”.<sup>12</sup></p>
<p>I detta avsnitt används två metoder att beskri-<br>va fördelningen av inkomster som på olika sätt<br>tar hänsyn till effekterna av hur hushållen väljer<br>att använda sin tid. Den första metoden beaktar<br>frivilligt lågt deltagande på arbetsmarknaden ge-</p>
<p><sup>11</sup> I den fördelningspolitiska redogörelsen hösten 1999 (prop.<br>1999/2000:1, bilaga 4) analyseras den offentliga konsumtionens betydelse<br>för inkomstfördelningen.</p>
<p><sup>12</sup> Haveman, R., Bershadker, A., The ”inabiliy to be self-reliant” as an<br>indicator of poverty: Trends for the U.S., 1975-1995, University of Wis-<br>consin, 1998 och Jenkins, S., O’Leary, N., Household income plus hou-<br>sehold production: The distribution of extended income in the U.K.,<br>Review of Income and Wealth, Series 42, Number 4, 1996</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>nom att beräkna inkomstfördelningen då ar-<br>betsinsatsen ökas till heltidsarbete vilket ger dis-<br>ponibel inkomst vid heltidsarbete. I den andra<br>metoden beräknas värdet av den del av fritiden<br>som hushållen använder till så kallad hempro-<br>duktion. Detta värde läggs till hushållens dispo-<br>nibla inkomst och man erhåller vad som kallas<br>utökad inkomst.</p>
<p>Genom att beakta dessa förhållanden framträ-<br>der en annan bild av inkomstfördelningen.</p>
<p>3.2 Inkomstfördelning vid heltidsarbete</p>
<p>Fördelningen av de disponibla inkomsterna be-<br>ror i betydande utsträckning på graden av ar-<br>betsinsats på arbetsmarknaden. I Sverige arbetar<br>omkring 1,5 miljoner personer deltid vilket mot-<br>svarar drygt en tredjedel av samtliga sysselsatta.<br>Då många av dessa personer valt deltidsarbete<br>istället för heltidsarbete i syfte att skapa mer tid<br>för annan verksamhet, är de i statistiken registre-<br>rade disponibla inkomsterna missvisande som<br>mått på levnadsstandard.</p>
<p>Den fritid individer och hushåll får genom att<br>inte arbeta heltid har för många ett stort värde.<br>För att kunna värdera fritiden i ekonomiska ter-<br>mer krävs att det lägre deltagandet på arbets-<br>marknaden är frivilligt. Den fritid som uppstår<br>genom ofrivilligt lågt deltagande på arbetsmark-<br>naden, t.ex. på grund av arbetslöshet, kan inte<br>värderas på samma sätt. Exempel på ofrivilligt<br>deltidsarbete (och därmed ofrivillig fritid) kan<br>gälla personer som är deltidsarbetslösa eller till<br>viss del förtidspensionerade. För de grupper av<br>individer vars lägre grad av arbetsinsats kan antas<br>vara mer eller mindre ofrivillig görs därför ingen<br>värdering alls av den extra fritiden.</p>
<p>Värdet av den extra fritiden kan beräknas som<br>den ökning i disponibel inkomst personen skulle<br>ha vid heltidsarbete. Skälet för detta är att efter-<br>som man valt att arbeta mindre, så är värdet av<br>denna extra fritid värd minst lika mycket som<br>skillnaden mellan disponibel inkomst vid full ar-<br>betsinsats och faktisk disponibel inkomst.</p>
<p>Nedan visas den beräknade effekten på in-<br>komstfördelningen, för samtliga hushåll, av fri-<br>villigt lågt eller inget deltagande på arbetsmark-<br>naden. Beräkningen har utförts med HINK-<br>undersökningen för år 1997 som anpassats till<br>ekonomiska förhållanden år 2001. Beräkningen<br>visar effekten på inkomstfördelningen då arbets-<br>tiden ökas till heltid för de som inte förvärvsar-</p>
<p>betar och för deltidsarbetande i åldersgruppen<br>18-64 år. Arbetstiden har hållits oförändrad för<br>arbetslösa, pensionärer, föräldralediga, studeran-<br>de och värnpliktiga<sup>13</sup> eftersom dessa personers<br>låga eller uteblivna deltagande på arbetsmarkna-<br>den kan betraktas som ofrivilligt. (Studerande<br>har uteslutits eftersom arbete ofta inte är ett al-<br>ternativ till utbildning, utan utbildning är en för-<br>utsättning för arbete). Antalet personer vars ar-<br>betstid och lön ökas till att motsvara heltid<br>uppgår till 1,1 miljoner. Av dessa arbetar ca 0,7<br>miljoner personer deltid. En individuell timlön<br>som baseras på marknadsavlönat arbete<sup>14</sup> an-<br>vänds för att beräkna värdet av den extra fritiden.</p>
<p>I diagram 3.1 visas hur mycket högre den ge-<br>nomsnittliga disponibla inkomsten blir om hän-<br>syn tas till frivilligt lågt eller inget arbetsmark-<br>nadsdeltagande fördelat på olika inkomst-<br>grupper. Den relativa effekten på disponibel in-<br>komst då arbetstiden utökas till heltid är störst i<br>grupperna med lägre inkomststandard. Det<br>sammanlagda värdet av den extra fritiden beräk-<br>nas uppgå till 75 miljarder kronor vilket motsva-<br>rar sju procent av de sammanlagda disponibla in-<br>komsterna. Genom att lägga till detta värde kan<br>inkomstfördelningen sägas ha justerats för olika<br>val av arbetstid.</p>
<p><sup>13</sup> I avsnitt 4, underbilaga visas den exakta selektionen.</p>
<p><sup>14</sup> Den individuella timlönen i datamaterialet har inhämtats från tre håll.<br>För 42 procent individerna har den s.k. strukturlönestatistiken år 1997<br>använts. För 18 procent av individerna har enkätinformation rörande<br>arbetstid och arbetsinkomst från HINK använts. För 40 procent av indi-<br>viderna har en timlöneregression, som utförts på strukturlönedata, an-<br>vänts för att skatta timlönen.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>Diagram 3.1 Effekt pa justerad disponibel inkomst av fri-<br>villigt lågt eller inget arbetsmarknadsdeltagande fördelat på<br>inkomstgrupper___________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-66.png" style="width:177pt;height:112pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (kvintil)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 3.2 Individuell disponibel inkomst vid heltidsarbe-<br>te fördelat pa kvinnor och män</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-67.png" style="width:178pt;height:138pt;"/>
<p>Som framgår av tabell 3.1 nedan minskar Gini-<br>koefficienten, som är det övergripande måttet på<br>inkomstfördelningen. Mest påtaglig är effekten<br>på den s.k. relativa fattigdomen som brukar mä-<br>tas som andelen hushåll med en inkomststandard<br>som understiger halva medianinkomsten. Denna<br>andel minskar kraftigt, med 31 procent.</p>
<p>I beräkningen har hänsyn tagits till att heltidsar-<br>bete medför ökade löneinkomster, ökade in-<br>komstskatter, minskade sociala ersättningar samt<br>ökade inkomstrelaterade avgifter. Beräkningen är<br>statisk och syftar endast till att visa storleksord-<br>ningen på värdet och betydelsen för inkomstför-<br>delningen av frivilligt lågt eller inget deltagande<br>på arbetsmarknaden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 3.1 Effekt på justerad disponibel inkomst av frivil-<br>ligt lågt eller inget arbetsmarknadsdeltagande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nyckeltal</p></td><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Disponibel Diffe-<br>inkomst vid rens, %<br>heltidsarbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GINI-koefficient</p></td><td>
<p>0,265</p></td><td>
<p>0,254 -4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Decilkvot (D9/D1)</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>2,70 -4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel under halva</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,3 -31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>medianen, %</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Bland olika familjetyper är det främst i hushåll<br>med barn, där deltidsarbete är vanligt förekom-<br>mande, som den relativa positionen i inkomst-<br>fördelningen förskjuts uppåt då hänsyn tas till<br>värdet av den kortare arbetstiden.</p>
<p>För att belysa hur effekten skiljer sig mellan<br>kvinnor och män har effekten på den individuella<br>disponibla inkomsten beräknats. Detta innebär<br>att ingen hänsyn tas till att sammanboende delar<br>ekonomi. Effekten är större för kvinnorna<br>(diagram 3.2). Deras individuella disponibla in-<br>komst ökar med 8 procent medan männens ökar<br>med 3 procent. Den frivilligt valda kortare ar-<br>betstiden bidrar dock bara marginellt till skillna-<br>den mellan kvinnors och mäns disponibla in-<br>komster.</p>
<p>3.3 Inkomstfördelning med värdet av<br>hemproduktion</p>
<p>Omfattande hemproduktion</p>
<p>Ett annat sätt att belysa hur hushållens val att<br>disponera sin tid påverkar inkomstfördelningen<br>är att värdera produktion i hushållen. En del av<br>fritiden används till att laga mat, diska, betala<br>räkningar etc. Denna typ av aktiviteter kan kallas<br>hemproduktion eftersom det i någon mening<br>handlar om att producera varor och tjänster.<br>Förutom hushållsarbete kan även underhålls-<br>och reparationsarbeten i hemmet, att ta hand om<br>barn och att handla räknas som hemproduktion.<br>Värdet av hemproduktionen har i de västeurope-<br>iska länderna uppskattats till ett värde som mot-<br>svarar 40-50 procent av BNP<sup>15</sup>.</p>
<p>Den tid som ägnas åt dessa aktiviteter är såle-<br>des omfattande. Ar 1993 ägnade 18-64-åringar</p>
<p><sup>15</sup> Bonke J., Distribution of economic resources: Implikations of inclu-<br>ding household production, The Review of income and wealth, 38 (1),<br>1992.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>drygt tre timmar per dag i genomsnitt åt<br>hemproduktion och samma människor ägnade i<br>genomsnitt fyra timmar åt marknadsavlönat ar-<br>bete<sup>16</sup>.</p>
<p>Den tid som människor lägger ned på<br>hemproduktion varierar kraftigt, liksom arbets-<br>tiderna. Preferenser och faktiska möjligheter att<br>välja ser olika ut. Familjeförhållanden spelar en<br>stor roll. Tidsanvändningsundersökningar visar<br>att barnfamiljer ägnar mer tid åt hemproduktio-<br>nen än hushåll utan barn, äldre mer än yngre och<br>människor utan marknadsavlönat arbete mer än<br>de med. Av tabell 3.2 framgår också att i hushåll<br>med sammanboende tar kvinnorna ett större an-<br>svar för hemproduktionen, framför allt när man<br>har barn.</p>
<p>söker värdera tiden enligt vad det skulle kosta att<br>köpa motsvarande vara eller tjänst på marknaden.<br>Ett annat vanligt sätt är att värdera tiden i termer<br>av vad personen förlorar på att minska den<br>marknadsavlönade arbetsinsatsen för samma tid,<br>alternativkostnadsprincipen.<sup>18</sup></p>
<p>Tabell 3.2 Genomsnittlig tid för hemproduktion i olika hus-<br>håll fördelat på kvinnor och män</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Timmar per vecka</p></td><td colspan="2">
<p>Hushåll utan barn</p></td><td colspan="2">
<p>Hushåll med barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>18</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: HUS 1993, Göteborgs universitet, Finansdepartementets beräkningar.</p>
<p>Värdering av hemproduktion</p>
<p>Hushållens uppmätta välfärd blir större om man<br>tar hänsyn till värdet av hemproduktionen efter-<br>som värdet av denna inte registreras i inkomst-<br>statistiken. Det är däremot inte självklart på vil-<br>ket sätt fördelningen av hushållens inkomster<br>ändras. Främst beror det på vilka hushåll som<br>ägnar mest tid åt hemproduktion. Om det är<br>hushåll med låga inkomster som gör detta får<br>man en jämnare inkomstfördelning, men om<br>hushållen med höga inkomster arbetar mer<br>hemma kan effekten bli en ojämnare inkomst-<br>fördelning.<sup>17</sup></p>
<p>Hur man värdesätter hemproduktionen har<br>också betydelse. Värdet av hemproduktionen<br>uppskattas genom att prissätta den tid som hus-<br>hållen använder för hemarbete. Här har mark<br>nadprincipen använts, vilket innebär att man för-</p>
<p>Faktaruta 1</p>
<p>Beräkning av hemproduktionens värde</p>
<p>Hemproduktionen har värderats enligt mark-<br>nadsprincipen, vilket innebär att man försöker<br>värdera hemproduktionen efter vad det skulle<br>kosta att köpa motsvarande tjänst på marknaden.</p>
<p>Beräkningen innebär att den tid som vuxna<br>(äldre än 17 år) under ett år ägnar åt hempro-<br>duktion summeras för varje hushåll. Denna tid<br>multipliceras med en timlön som motsvarar ung-<br>domslönen för ett okvalificerat arbete 1992<br>(58 kr). Detta ger det totala värdet av hempro-<br>duktionen i hushållet.</p>
<p>För att ta hänsyn till att hushåll kan vara olika<br>stora har hemproduktionens värde justerats.<br>Detta har gjorts på motsvarande sätt som för den<br>disponibla inkomsten (se avsnitt 4, underbilaga).</p>
<p>När hushållets disponibla inkomst läggs sam-<br>man med värdet av hemproduktionen får man<br>den utökade inkomsten.</p>
<p>Den timlön som använts är den rena timlönen<br>utan hänsyn till skatter. I avsnitt 4, underbilaga<br>görs en känslighetsanalys av vad nivån på timlö-<br>nen betyder för omfördelningen. Analysen visar<br>att resultatet är relativt okänsligt för mindre för-<br>ändringar i timlönen.</p>
<p>Beräkningarna har utförts på HUS-data för<br>1993. Se vidare avsnitt 4, underbilaga.</p>
<p>Utökad inkomst jämnare fördelad</p>
<p>Flest timmar ägnas åt hemproduktion i kvintil-<br>grupperna 2 och 3. Hushåll i kvintilgrupperna<br>1-3 är i genomsnitt något större än hushåll med<br>de högsta inkomsterna. Tar man hänsyn till detta</p>
<p><sup>16</sup> HUS-undersökningen 1993. Se avsnitt 4, underbilaga.</p>
<p><sup>17</sup> Jenkins, S., O’Leary, N., Household income plus household produc-<br>tion: The distribution of extended income in the U.K., Review of Income<br>and Wealth, Series 42, Number 4, 1996.</p>
<p>18 I en värdering enligt alternativkostnadsprincipen kommer värdet av en<br>timmas hemproduktion att skilja sig åt mellan olika hushåll och innebär<br>en något mindre utjämning. Se avsnitt 4, underbilaga.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>framstår hemproduktionen som jämnt fördelad<br>mellan kvintilgrupperna 2-5, medan kvintilgrupp<br>1 har en lägre hemproduktion. I hushåll med läg-<br>re inkomststandard står hemproduktionen för en<br>större andel av de totala ekonomiska resurserna<br>(den utökade inkomsten). När värdet av<br>hemproduktionen inkluderas blir därför den re-<br>lativa fördelningen av ekonomiska resurser jäm-<br>nare än om man enbart ser till den justerade dis-<br>ponibla inkomsten (diagram 3.3).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 3.3 Effekt på justerad disponibel inkomst av att in- 1<br>kludera värdet av hemproduktion 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nyckeltal</p></td><td>
<p>Disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Utökad<br>inkomst</p></td><td>
<p>Differens,</p>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficent</p></td><td>
<p>0,257</p></td><td>
<p>0,225</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Decilkvot (D9/D1)</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel under halva me-<br>dianinkomsten , %</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>-25</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Anm: Nyckeltalen för disponibel inkomst skiljer sig åt från de i tabell 3.1. An-<br>ledningen är troligen att HINK-undersökningen är av bättre kvalitet, framför allt<br>vad gäller hushåll med de lägsta inkomsterna.</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: HUS 1993, Göteborgs universitet, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 3.3 Effekt på justerad disponibel inkomst av att<br>inkludera värdet av hemproduktion fördelat på inkomst-<br>grupper________________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-68.png" style="width:176pt;height:132pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (kvintil)</p>
<p>Källa: HUS 1993, Göteborgs universitet, Finansdepartementets beräkningar.</p>
<p>Då inkomstbegreppet vidgas förändras de relati-<br>va positionerna i inkomstfördelningen. Sam-<br>manboende, familjer med barn i åldern 0-3 år,<br>och personer utan marknadsavlönat arbete skif-<br>tar upp.</p>
<p>Då hänsyn tas till värdet av hemproduktionen<br>ökar såväl kvinnors som mäns individuella in-<br>komster (diagram 3.4). För kvinnorna innebär<br>beaktandet av hemproduktionen nästan en för-<br>dubbling av den individuella inkomsten, medan<br>männens individuella inkomst ökar med nära 50<br>procent. Skillnaden mellan kvinnors och mäns<br>inkomst utjämnas kraftigt när värdet av hempro-<br>duktionen tas med.</p>
<p>Den utjämnande effekten är kraftig. Gini-<br>koefficienten sjunker från 0,257 till 0,225 (tabell<br>3.3). Andelen som har en inkomst under halva<br>medianinkomsten minskar med 25 procent. Vär-<br>det av hemproduktionen ökar i genomsnitt hus-<br>hållens inkomst med 62 procent när en timmes<br>hemproduktion värderas till 58 kronor (se fakta-<br>ruta 1).</p>
<p>Som en följd av att kvintilgrupp 1 har en lägre<br>hemproduktion än övriga inkomstgrupper är<br>detta resultat dock beroende av vilket värde man<br>sätter på en timmes hemproduktion. Ju högre en<br>timmes hemproduktionen värderas, desto mind-<br>re blir den utjämnande effekten. Se vidare un-<br>derbilagetabell 2.</p>
<p>Diagram 3.4 Individuell utökad inkomst fördelat på kvinnor<br>och män</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-69.png" style="width:177pt;height:136pt;"/>
<p>Sammantaget visar resultaten att hemproduktio-<br>nen utgör en betydande del av hushållens in-<br>komst. Genom att värdera även detta arbete syn-<br>liggörs framför allt kvinnornas bidrag till den<br>gemensamma välfärden och hushållens resurser<br>framstår som jämnare fördelade.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>3.4 Val av arbetstid ger överskattning av<br>välfärdsklyftor</p>
<p>Fördelningen av de disponibla inkomsterna är av<br>stor betydelse vid bedömning av fördelningen av<br>ekonomisk välfärd men är långtifrån ett tillräck-<br>ligt underlag.</p>
<p>Som beräkningarna visar har det fria valet av<br>tid för marknadsavlönat arbete, fritid och hem-<br>produktion en betydande inverkan på inkomst-<br>fördelningen. Då hänsyn tas till dessa faktorer<br>utjämnas inkomstfördelningen kraftigt, särskilt<br>då hänsyn tas till hemproduktion. En kraftig in-<br>komstutjämning mellan män och kvinnor kan<br>även observeras. De båda analyserna visar på att<br>barnfamiljernas relativa position i inkomstför-<br>delningen förbättras.</p>
<p>Även om fördelningen av de disponibla in-<br>komsterna är av stort intresse går det inte att<br>bortse från den mycket betydande inverkan som<br>fritid och hemproduktion (liksom nyttjande av<br>offentlig konsumtion) har för inkomstfördel-<br>ningen. Fördelningen av nyttjandet av den of-<br>fentliga konsumtionen har, som tidigare visats,<br>även den en utjämnande effekt. En förändring av<br>de disponibla inkomsterna från en period till en<br>annan kan vara en god indikator på hur väl-<br>färdsfördelningen förändrats men får bedömas<br>som osäker. Anledningen till denna osäkerhet är<br>att förändrade val av arbetstider (och därmed val<br>av inkomst), förändrad fördelning av hempro-<br>duktion och offentlig konsumtion kan medföra<br>betydande effekter på välfärdsfördelningen.</p>
<h2>4 Underbilaga</h2>
<p>Gemensamma begrepp och definitioner</p>
<p>Disponibel inkomst: Hushållets totala inkomster<br>från arbete, kapital och transfereringar minus<br>betald skatt, betalt underhållsbidrag samt åter-<br>betalt studiemedel och socialbidrag. Erhållet stu-<br>diemedel betraktas som transferering.</p>
<p>Hushåll: Två hushållsbegrepp används. I av-<br>snitt 2 och i de analyser som baseras på HINK-<br>undersökningen i avsnitt 3 består ett hushåll av<br>en eller två vuxna plus eventuella bam under 18<br>år. Barn över 18 betraktas som separata hushåll<br>även om de bor kvar hos sina föräldrar. I avsnitt<br>1 och i de analyser som baseras på HUS-<br>undersökningen används s.k. kosthushåll där alla</p>
<p>personer ingår som bor i samma bostad och kan<br>antas ha gemensam hushållsekonomi.</p>
<p>Justering för försörjningsbörda: Den disponibla<br>inkomsten divideras med hushållets sammanlag-<br>da "konsumtionsvikt" som baseras på Socialsty-<br>relsens norm för socialbidrag kompletterad med<br>en schablonmässig boendekostnad enligt "trång-<br>boddhetsnorm 2". Den boendekostnadskomp-<br>letterade normen har parametriserats enligt föl-<br>jande formel:</p>
<p>Hushållets vikt = (N+O,7*n)<sup>0,7</sup> där N = antal<br>vuxna, n = antal barn.<sup>19</sup></p>
<p>Ekonomisk standard: Hushållets disponibla<br>inkomst justerad för försörjningsbörda.</p>
<p>Individens ekonomiska standard: Hushållets<br>justerade disponibla inkomst påförs samtliga per-<br>soner i hushållet. Redovisning sker sedan på in-<br>dividnivå.</p>
<p>Individuell disponibel inkomst: Disponibel in-<br>komst definieras på individnivå och justeras inte<br>för försörjningsbörda. Skattefria hushållstransfe-<br>reringar summeras på hushållsnivå och delas lika<br>mellan de vuxna i hushållet. Analyserna avser en-<br>dast vuxna.</p>
<p>Median: 50 procent av befolkningen har lägre<br>inkomst än medianinkomsten.</p>
<p>Gini-koefficient-, Det vanligaste måttet på<br>ojämnheten i inkomstfördelningen vilket antar<br>värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet<br>1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får<br>alla inkomster. Koefficienten är mest känslig för<br>vad som händer i mitten av fördelningen. Den<br>kan sägas visa hur stor den förväntade inkomst-<br>skillnaden är mellan två slumpmässigt valda indi-<br>vider/hushåll. Om Gini-koefficienten är 0,250<br>och medelinkomsten för alla är 90 000 kronor<br>skall man vänta sig att den genomsnittliga skill-<br>naden är 2*0,250 eller 50 procent av medelin-<br>komsten, dvs. 45 000 kronor.</p>
<p>Decilgrupp: Befolkningen delas in i 10 lika sto-<br>ra grupper där de 10 procent med lägst standard<br>hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst standard<br>i decilgrupp 2 osv. ända upp till decilgrupp 10<br>med den högsta ekonomiska standarden.</p>
<p>Kvintilgrupp: Motsvarande indelning med 5<br>grupper som vardera omfattar 20 procent av be-<br>folkningen.</p>
<p>Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid öv-<br>re decilgränsen) bland dem med högre ekono-</p>
<p><sup>19</sup> Ekvivalensskalans konstruktion beskrivs i Prop. 1999/2000:100 Bila-<br>ga 3.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>misk standard divideras med inkomsten för dem<br>med lägre standard.<sup>20</sup></p>
<p>Data och begrepp i avsnitt 1</p>
<p>Data: Analyserna baseras på SCBis undersökning<br>av hushållens inkomster 1997 (HINK) som<br>kompletteras med värdet av en del offentliga<br>tjänster som urvalspersonerna har utnyttjat un-<br>der året.<sup>21</sup> Information om hushållens konsum-<br>tion av offentliga tjänster bygger till viss del på<br>enkätuppgifter och därför används endast den<br>del av HINK-urvalet som svarat på enkäten.</p>
<p>Total inkomst: Summan av hushållets justerade<br>disponibla inkomst och värdet av hushållets kon-<br>sumtion av offentligt finansierade tjänster defini-<br>eras som ”total inkomst”. Offentlig konsumtion<br>räknas per capita. Inkomsterna räknas samman<br>på hushållsnivå, men analyserna redovisas på in-<br>dividnivå..</p>
<p>Dekomponering:<sup>22</sup> Den totala inkomstsprid-<br>ningen delas upp med avseende på de inkomst-<br>slag som ingår i den totala inkomsten. Varje del-<br>komponents storlek beror på dess vikt och<br>koncentrationsindex, där vikten är inkomstsla-<br>gets andel av den totala inkomsten och värdet på<br>koncentrationsindex anger dess progression. In-<br>komstfördelningen, mätt som Gini-koefficienten<br>(G), kan på detta sätt skrivas som:</p>
<p>G = V,*K, + V<sub>2</sub>*K<sub>2</sub> + ... + V/K"</p>
<p>där V<sub>;</sub> och K; står för vikt respektive koncentra-<br>tionsindex för inkomstkomponent i, och n är det<br>antal inkomstslag som ingår i total inkomst.</p>
<p><sup>20</sup> Exempelvis är D9 den inkomst som avgränsar de 10 procent med högst<br>ekonomisk standard.</p>
<p>Databasen med offentlig konsumtion och inkomstbegreppet beskrivs<br>närmare i Prop. 1999/2000:1 Bilaga 4.</p>
<p><sup>22</sup> Den dekomponeringsmetod som används finns presenterad i Kakwa-<br>ni, N.C. (1977): Applications of Lorenz Curves in Economic Analysis.<br>Econometrica, Vol. 45, No 3.</p>
<p>Data och begrepp i avsnitt 3</p>
<p>Beräkning av disponibel inkomst vid heltidsarbete</p>
<p>Arbetstiden ökas till heltid för alla i åldersgrup-<br>pen 18-64 år som inte arbetar eller som deltids-<br>arbetar. Undantag görs för personer som har</p>
<p>- folkpension</p>
<p>- mer än 60 dagar i arbetslöshet</p>
<p>- mer än 60 dagars föräldraledighet</p>
<p>- mer än 60 dagars sjukskrivningsperiod räknat<br>från första sjukdagen inklusive karensdagen</p>
<p>- minst 40 dagars värnpliktsersättning</p>
<p>- minst 9 000 kronor i studiebidrag</p>
<p>- studiebidrag vid gymnasiestudier</p>
<p>- vuxenstudiestöd större än arbetsinkomsten<br>eller, om arbetsinkomsten är mindre än ett<br>basbelopp, större än ett basbelopp.</p>
<p>Eftersom arbetstiden ökas till heltidsarbete un-<br>der hela året så reduceras de sociala ersättningar<br>och bidrag som är förknippade med lägre ar-<br>betsmarknadsdeltagande helt och hållet. För de<br>personer som varit arbetslösa, föräldralediga eller<br>sjukskrivna en period om minst en dag och<br>högst 60 dagar beräknas heltidslönen för övriga<br>dagar under året. För dessa personer reduceras<br>inte arbetslöshetsunderstödet, sjukpenningen<br>eller föräldrapenningen.</p>
<p>HUS-undersökningen och jämförbarhet med SCB:s<br>inkomstfördelningsundersökning, HINK</p>
<p>HUS-undersökningen (Household market and<br>nonmarket activities) är en panelundersökning<br>med urval åren 1984, 1986, 1988, 1991, 1993,<br>1996 och 1998. Åren 1984 och 1993 tillfrågades<br>urvalspersoner i åldern 18-74 år om sin tidsan-<br>vändning. Vi har utnyttjat data för 1 152 perso-<br>ner i tilläggsurvalet för 1993. Personer äldre än<br>64 år samt de som saknar uppgift om disponibel<br>inkomst eller hemproduktion ingår inte i analy-<br>sen. Förutom uppgifter om tidsanvändning finns<br>data om inkomst och skatt, arbetsmarknadssta-<br>tus, lön, utbildning, socioekonomisk bakgrund,<br>boende och barnomsorg.</p>
<p>Den disponibla inkomsten har beräknats uti-<br>från registeruppgifter och vid intervjuer lämnade<br>uppgifter. Intervjupersonerna avgjorde själva om<br>inkomstuppgifterna skulle hämtas från register<br>eller om de själva skulle lämna dessa. SCB:s in-<br>komstfördelningsundersökning (HINK) är mer</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>heltäckande både vad gäller inkomster och skat-<br>ter och har dessutom registeruppgifter tillgängli-<br>ga för samtliga individer i alla åldrar. Urvalsstor-<br>leken varierar mellan 10 000 och 19 000. En<br>jämförelse visar att HUS-urvalets inkomstför-<br>delning relativt väl liknar den som SCB publice-<br>rat för år 1991, med undantag av decilgrupp 1<br>och 2. I dessa decilgrupper och i decilgrupp 10<br>underskattas inkomsten i HUS, medan den<br>överskattas i övriga decilgrupper. Inkomstsprid-<br>ningen underskattas därmed i HUS jämfört med<br>HINK. Inkomstuppgifterna avser 1992 och tids-<br>användningen 1993, vilket också medför en viss<br>osäkerhet.</p>
<p>Mer information om undersökningen finns på<br><a href="http://cent.hgus.gu.se/econ/econometrics/hus/">http://cent.hgus.gu.se/econ/econometrics/hus/</a></p>
<p>nadsprincipen gör. Lönen beräknas efter skatt,<br>vilket bidrar till att minska skillnaden i utjämning<br>mellan de båda värderingsprinciperna.</p>
<p>För 70 procent av personerna finns uppgift<br>om timlön. För de personer som saknar löne-<br>uppgift har en lön skattats med en löneekvation<br>som tar hänsyn till att sambandet mellan lön och<br>icke observerbara egenskaper kan skilja sig åt<br>mellan de som har och de som inte har ett arbete.<br>Lönen multipliceras med den individuella margi-<br>nalskatten (som gäller för den monetära in-<br>komsten, eller i de fall en sådan saknas, med den<br>lägst observerade marginalskatten).</p>
<p>Underbilagetabell 1 Jämförelse mellan justerad disponibel<br>inkomst i HUS och HINK</p>
<p>Kronor per år och skillnad i procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Decilgrupp</p></td><td>
<p>HUS 1992</p></td><td>
<p>HINK 1991</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>26 900</p></td><td>
<p>35 000</p></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>57 300</p></td><td>
<p>62 500</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>69 100</p></td><td>
<p>72 000</p></td><td>
<p>-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>81 300</p></td><td>
<p>80 900</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>92 000</p></td><td>
<p>89 000</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>103 300</p></td><td>
<p>98 400</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>113 900</p></td><td>
<p>109 100</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>128 100</p></td><td>
<p>121 100</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>144 100</p></td><td>
<p>137 200</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>196 600</p></td><td>
<p>206 700</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficient</p></td><td>
<p>0,255</p></td><td>
<p>0,261</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
</table>
<p>Underbilagediagram 1 Effekt pä justerad disponibel in-<br>komst av att att värdera hemproduktion enligt marknads-<br>kostnadprincipen och alternativkostnadsprincipen_______</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-70.png" style="width:173pt;height:112pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (kvintil)</p>
<p>Källa: HUS 1993, Göteborgs universitet, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Bakomliggande analyser i avsnitt 3</p>
<p>Jämförelse mellan marknadsprincipen och<br>alternativkostnadsprincipen</p>
<p>För att värdera hemproduktionen används ofta<br>marknadsprincipen - vad det skulle kosta att kö-<br>pa en timmes motsvarande tjänst på marknaden,<br>eller alternativkostnadsprincipen - vad det kostar<br>personen att avstå från en timme marknadsavlö-<br>nat arbete. Den viktigaste skillnaden mellan de<br>båda principerna för värdering är att marknads-<br>principen ger alla individer samma värde för en<br>timmes hemproduktion, medan värdet enligt al-<br>ternativkostnadsprincipen kommer att skilja sig<br>åt mellan individer. Ju högre lön en individ har,<br>desto högre värderas en timmes hemproduktion.<br>Detta innebär att alternativkostnadsprincipen ger<br>en mindre utjämning av inkomsten än vad mark-</p>
<p>Oavsett vilken värderingsprincip som används<br>bidrar hemproduktionen kraftigt till en jämnare<br>inkomstfördelning. Alternativkostnadsprincipen<br>ger dock en något mindre jämn fördelning<br>(underbilagediagram 1).Gini-koefficienten mins-<br>kar till 0,233 respektive 0,225 (från 0,257).</p>
<p>Känslighetsanalys av val av timlön för<br>marknadsvärdering av hemproduktion</p>
<p>Huruvida den utökade inkomsten blir mer eller<br>mindre jämnt fördelad än den disponibla in-<br>komsten beror på a) hur jämnt fördelade dispo-<br>nibel inkomst och värdet av hemproduktion är i<br>relation till varandra, b) storleken på disponibel<br>inkomst och på värdet av hemproduktion och c)<br>på vilket sätt disponibel inkomst och värdet av<br>hemproduktion är korrelerade med varandra.</p>
<p>Ett högre timlöneantagande ökar värdet på<br>hemproduktionen och hemproduktionens relati-<br>va vikt ökar. Eftersom hemproduktionens<br>ojämnhet är större än den disponibla inkomstens</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<p>ojämnhet leder den större vikten till att den ut-<br>ökade inkomsten blir mindre utjämnad än vid<br>lägre timlöneantagande (och lägre vikt).</p>
<p>Med en timlön på 58 kronor blir Gini-<br>koefficienten för den utökade inkomsten 0,225<br>vilket är 0,032 enheter mindre än för den dispo-<br>nibla inkomsten. Den utjämnande effekten är<br>relativ okänslig för mindre förändringar i timlö-<br>nen. Om timlönen minskas eller ökas med 10<br>kronor minskar respektive ökar Gini-koeffi-<br>cienten med 0,003 enheter.</p>
<p>Med en timlön på 138 kronor är fördelningen<br>av utökade inkomster inte längre jämnare än för-<br>delningen av den disponibla inkomsten. Beräk-<br>ningarna med högre timlöner medför att fördel-<br>ningen blir mer ojämn.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Underbilagetabell 3 Effekt pä justerad disponibel inkomst K<br>av att beakta val av tidsanvändning fördelat på hushallsty- B<br>per ■</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Värdet av<br>extra fritid</p></td><td>
<p>Värdet av<br>hemproduktion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående utan barn</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående med 1 barn</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamst. m 2 eller fler barn</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende utan barn</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende med 1 barn</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>78</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende med 2 barn</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanbo, m 3 el fler barn</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionär ensamstående</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionär sammanboende</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Underbilagetabell 2 Effekt på inkomstfördelningen av att 1<br>variera timlönen vid marknadsvärdering av hemproduktion 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomst per konsumtionsenhet</p></td><td>
<p>Gini-koefficient</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>0,257</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utökad Inkomst, timlön:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48 kr</p></td><td>
<p>0,222</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58 kr</p></td><td>
<p>0,225</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68 kr</p></td><td>
<p>0,228</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138 kr</p></td><td>
<p>0,257</p></td></tr>
</table>
<p>I beräkningarna med marknadsvärdering tas<br>vanligen ingen hänsyn till skatter<sup>23</sup>. En grov upp-<br>skattning av sociala avgifter, vinst, overhead-<br>kostnader och moms ökar timlönen från 58 kro-<br>nor till en lönekostnad på 120 kronor, vilket<br>minskar Gini-koefficienten till 0,250.</p>
<p>Tidsanvändningens betydelse för olika hushåll</p>
<p>Av underbilagetabell 3 framgår att tidsanvänd-<br>ningens betydelse är större för sammanboende<br>än för ensamstående och att framför allt värdet<br>av hemproduktionen bidrar till att öka barnfa-<br>miljernas inkomster.</p>
<p><sup>23</sup> Se Bonke J., Distribution of economic resources: Implications of<br>including household production, The Review of income and wealth, 38<br>(1), 1992 och Jenkins, S.» O’Leary, N., Household income plus household<br>production: The distribution of extended income in the U.K., Review of<br>Income and Wealth, Series 42, Number 4, 1996.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>IUnderbilagetabell 4 Hushållens simulerade arbetstid och anpassningen till följd av ändrade regler för skatter och bidrag |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Årsarbetstider timmar per år, procent i olika arbetstidskiasser och förändring i procentenheter</p></td><td rowspan="2">
<p>Höjt grundavdrag</p></td><td rowspan="2">
<p>Höjt barnbidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstyp</p></td><td>
<p>Arbetstid</p></td><td>
<p>Andel (simulerad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående kvinna</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med barn</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1750</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2250</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2750</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>medelvärde</p></td><td>
<p>1433</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående kvinna</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>utan barn</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1750</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2250</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2750</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>medelvärde</p></td><td>
<p>1252</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående man</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1750</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2250</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2750</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>medelvärde</p></td><td>
<p>1450</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende kvinna</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1750</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2250</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2750</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>medelvärde</p></td><td>
<p>1479</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanboende man</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1750</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2250</p></td><td>
<p>43,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2750</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>medelvärde</p></td><td>
<p>1586</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Utvecklingen på lång sikt</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Utvecklingen på lång sikt</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Inledning.................................................................................................................5</p>
<p>2 Långtidsutredningens slutsatser i sammanfattning..............................................5</p>
<p>3 Ställningstagande....................................................................................................8</p>
<p>3.1 En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.................................8</p>
<p>3.1.1 Mål för saldot i de offentliga finanserna................................................9</p>
<p>3.1.2 Svenska skatter i en internationell ekonomi........................................10</p>
<p>3.2 En politik för arbete och sysselsättning...............................................11</p>
<p>3.2.1 Sysselsättningsmålet skall uppnås........................................................11</p>
<p>3.2.2 Utbildning för arbetslivet.....................................................................12</p>
<p>3.3 En politik för effektivare användning av de gemensamma</p>
<p>resurserna...............................................................................................13</p>
<p>3.4 Regeringens politik för en ekologiskt hållbar utveckling...................14</p>
<p>4 Remissinstansernas synpunkter...........................................................................14</p>
<p>Appendix: Svarande remissinstanser för Långtidsutredningen 1999-2000</p>
<p>(SOU 2000:7)........................................................................................19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Svensk ekonomi är stark. Tillväxten beräknas bli</p>
<p>3,9 procent i år och även de kommande åren<br>kommer tillväxten att vara god. Sysselsättningen<br>fortsätter att öka starkt och därigenom kan också<br>den öppna arbetslösheten minska och den be-<br>räknas uppgå till cirka 4 procent i slutet av året<br>för att sedan sjunka ytterligare. Genom den om-<br>fattande budgetsaneringen har underskott vänts<br>till överskott. Utvecklingen förstärks nu av den<br>starka tillväxten och den ökande sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>En stark välfärd förutsätter starka offentliga<br>finanser. En fortsatt stark ekonomi är därför av<br>avgörande betydelse för att klara de långsiktiga<br>utmaningar som följer av den ökande andelen<br>äldre i befolkningen. Politiken måste inriktas på<br>att Sverige även i framtiden har väl fungerande<br>välfärdssystem som omfattar alla invånare. I<br>Långtidsutredningen (SOU 2000:7) analyseras<br>förutsättningarna för att uppnå detta. I det<br>följande avsnittet sammanfattas Långtidsutred-<br>ningens analys och slutsatser. Därefter beskrivs<br>inriktningen på regeringens politik för att möta<br>de framtida utmaningarna för svensk ekonomi<br>och svenska välfärdssystem. Avslutningsvis pre-<br>senteras en kort sammanfattning av remiss-<br>instansernas synpunkter på Långtidsutred-<br>ningens huvudbetänkande.</p>
<h2>2 Långtidsutredningens slutsatser i<br>sammanfattning</h2>
<p>Ett centralt tema i Långtidsutredningen är möj-<br>ligheterna att i framtiden bibehålla ett väl ut-<br>byggt offentligt finansierat välfärdssystem mot<br>bakgrund av tre framträdande utmaningar som<br>svensk ekonomi står inför; den demografiska ut-<br>vecklingen med en åldrande befolkning, den<br>fortsatta internationaliseringen av ekonomin,<br>samt viljan att uppnå högt ställda miljömål.</p>
<p>Befolkningsförändringarna får stora effekter för<br>ekonomi och välfärd i framtiden</p>
<p>De framtida befolkningsförändringarna innebär<br>att antalet personer i arbetskraften minskar och<br>att deras andel av befolkningen sjunker. Färre<br>personer i arbetsför ålder skall således försörja<br>allt fler äldre; försörjningsbördan ökar. Färre i<br>arbetskraften, som dessutom blir allt äldre i</p>
<p>genomsnitt, innebär enligt Långtidsutredningen<br>att arbetsutbudet i ekonomin sjunker redan<br>några år in på det nya seklet, vilket i sin tur på-<br>verkar tillväxten i negativ riktning. Efter år 2008<br>är tillväxten i det basscenario som utredningen<br>presenterar i genomsnitt bara 1,3 procent per år.</p>
<p>Fler äldre i befolkningen kommer att leda till<br>en ökad efterfrågan på offentligt finansierade<br>välfärdstjänster särskilt inom äldreomsorg och<br>sjukvård. Långtidsutredningen pekar dock på<br>möjligheten att befolkningen inte bara blir äldre<br>utan också friskare, vilket skulle tala för att kost-<br>naderna för vård och omsorg inte ökar i samma<br>takt som antalet äldre. De befolkningsföränd-<br>ringar som kommer att äga rum de närmaste<br>decennierna kommer dock att sätta press på<br>finansieringen av de svenska välfärdssystemen.</p>
<p>Samtidigt som efterfrågan på välfärdstjänster<br>ökar, minskar enligt Långtidsutredningen möj-<br>ligheterna att finansiera offentliga åtaganden via<br>höjda skatter. Den tilltagande internationalise-<br>ringen av ekonomin bedöms sätta gränser för<br>hur höga skatterna kan vara. Eftersom Sverige<br>har en internationellt sett hög skattekvot är för-<br>utsättningarna för att ytterligare höja skatteutta-<br>get begränsade. Detta gör enligt utredningen att<br>skatteintäkterna knappast kan växa snabbare än<br>ekonomin som helhet.</p>
<p>Svårigheter att finansiera välfärdssystemen i fram-<br>tiden</p>
<p>Långtidsutredningens beräkningar visar att vid<br>en tillväxt i enlighet med utredningens bas-<br>scenario kommer det runt år 2015 att bli svårt att<br>upprätthålla dagens nivå på välfärdssystemen.<br>Fram tills dess kan välfärdssystemen och den<br>offentliga konsumtionen upprätthållas. Aven om<br>problemen med att finansiera välfärdssystemen<br>kommer längre fram, finns det enligt utred-<br>ningen anledning att tidigt vidta åtgärder som<br>kan underlätta anpassningen till den ökande för-<br>sörjningsbördan. Ju tidigare anpassningen star-<br>tar, desto lättare bedömer utredningen det vara<br>att möta den ekonomiska påfrestning som<br>befolkningsförändringarna innebär.</p>
<p>Utredningen anser med tanke på den framtida<br>förväntade utvecklingen att ett högt sparande i<br>ekonomin, och därigenom en amortering av<br>statsskulden, är att föredra framför ambitions-<br>höjningar i välfärdssystemen. Ambitionshöj-<br>ningar under de närmaste åren skulle med nöd-<br>vändighet följas av nedskärningar i välfärdssys-<br>temen längre fram. En jämn utveckling av syste-<br>men är att föredra.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>En ambitionshöjning i utbildningssystemet i<br>form av förbättrad kvalitet ter sig enligt utred-<br>ningen däremot motiverad. Utbildningssats-<br>ningar kan på sikt bidra till ökad tillväxt. Det<br>demografiska trycket i utbildningssystemet som<br>helhet är mindre, vilket bör göra det möjligt att<br>långsiktigt finansiera en höjd ambitionsnivå.<br>Eftersom efterfrågan på lågutbildad arbetskraft<br>kan förväntas sjunka i framtiden, vilket både<br>Långtidsutredningen och Statistiska centralbyrån<br>påpekar, är det viktigt att öka antalet yngre som<br>fullföljer gymnasiet och därigenom får möjlighet<br>att tillgodogöra sig den utbildning som är nöd-<br>vändig på framtidens arbetsmarknad.</p>
<p>Hög tillväxt och hög sysselsättningsgrad är viktigt<br>Långtidsutredningen konstaterar att en stark<br>ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättnings-<br>grad underlättar anpassningen av svensk ekono-<br>mi till de väntade befolkningsförändringarna. En<br>hög sysselsättningsgrad bidrar till ökade skatte-<br>intäkter och minskade offentliga utgifter för<br>transfereringar såsom arbetslöshetsunderstöd.<br>Åtgärder som bidrar till en högre tillväxt och<br>högre sysselsättningsgrad är därför viktiga för att<br>ambitionsnivån i välfärdssystemen skall kunna<br>upprätthållas.</p>
<p>Okat arbetsutbud är av central betydelse</p>
<p>När det gäller arbetsutbudet lyfter Långtids-<br>utredningen fram att det är det totala antalet<br>arbetade timmar i ekonomin som är det väsent-<br>liga, både för produktionen och för skatteintäk-<br>terna. Ett högt arbetskraftsdeltagande och en<br>hög sysselsättning, även bland den äldre delen av<br>arbetskraften, är därför viktig. En flexibel pen-<br>sionsålder tillsammans med ett skattesystem som<br>är inriktat mot att stimulera tillväxten förbättrar<br>förutsättningarna för detta, påpekar utredningen.</p>
<p>Det är angeläget att långsiktigt upprätthålla<br>antalet arbetade timmar genom bibehållen<br>medelarbetstid, skriver utredningen. Den väl-<br>färdsvinst för enskilda individer som en för-<br>kortad arbetstid medför måste därför vägas mot<br>de försämrade möjligheter att skattefinansiera<br>olika välfärdstjänster som färre arbetade timmar<br>innebär. Av de beräkningar som Långtidsutred-<br>ningen låtit göra framgår att en mer omfattande<br>minskning av arbetstiden förstärker problemen<br>med att finansiera välfärdssystem på dagens nivå,<br>och att problemen uppstår redan några år in på<br>2000-talet.</p>
<p>En ytterligare möjlighet att underlätta finan-<br>sieringen av välfärdssystemen som Långtids-</p>
<p>utredningen tar upp är att bättre nyttja den<br>arbetskraftstillgång som representeras av invand-<br>rare, som i dag har en svag förankring på arbets-<br>marknaden. I ett längre perspektiv, när dagens<br>arbetskraftsreserver utnyttjats i större utsträck-<br>ning, bör också arbetskraftsinvandring över-<br>vägas, skriver utredningen. Arbetskraftens rör-<br>lighet underlättas genom den gemensamma<br>arbetsmarknaden inom EU. Långtidsutred-<br>ningen konstaterar dock att även andra EU-<br>länder står inför samma typ avbefolkningsför-<br>ändringar som Sverige, varför det finns flera län-<br>der som kan vara i behov av arbetskrafts-<br>invandring.</p>
<p>Utredningen påpekar att den gemensamma<br>arbetsmarknaden inte bara underlättar invand-<br>ringen till Sverige utan också utvandringen från<br>landet. Under senare år har frågan om kompe-<br>tensflykt, dvs. att högutbildade lämnar landet,<br>aktualiserats. Även om nettoutflyttningen av<br>högutbildade inte har varit särskilt omfattande är<br>det möjligt att den kan öka i framtiden, påpekar<br>utredningen. En omfattande nettoutvandring av<br>högutbildade skulle naturligtvis få negativa kon-<br>sekvenser för den svenska ekonomin.</p>
<p>Utvecklingen av investeringar och produktivitet är<br>viktig</p>
<p>Det är också viktigt att investeringarna i närings-<br>livet och produktivitetstillväxten kan hållas på en<br>hög nivå. Ett konkurrenskraftigt företagsklimat<br>blir allt viktigare i takt med att näringslivet inter-<br>nationaliseras allt mer. Företagen väljer att för-<br>lägga investeringar och produktion till länder<br>med goda förutsättningar för näringsverksamhet,<br>och i den meningen finns en internationell kon-<br>kurrens mellan länder om näringslivets investe-<br>ringar och produktion, konstaterar utredningen.<br>För att Sverige skall vara attraktivt för företagen<br>är det därför viktigt med god tillgång på väl-<br>utbildad arbetskraft och på riskkapital, tydliga<br>och stabila regelverk och en stabil makroekono-<br>misk miljö.</p>
<p>Utbildningssystemens omfattning och effek-<br>tivitet är enligt Långtidsutredningen viktiga för<br>att det i framtiden skall finnas en god tillgång på<br>välutbildad arbetskraft. Tillgången på riskkapital<br>har ökat kraftigt de senaste åren, men vissa pro-<br>blem för nya företag kvarstår bland annat till<br>följd av att skattesystemet minskar incitamenten<br>till privat förmögenhetsbildning. Lägre skatter på<br>företagande och privat förmögenhetsbildning<br>skulle sannolikt bidra till att främja investeringar<br>i nya företag, menar utredningen. Samtidigt</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>måste enligt utredningen alla skattesänkningar<br>vägas mot det utgiftstryck i de offentliga väl-<br>färdssystemen som framtiden bär med sig.</p>
<p>Regelsystemen som berör företagen är många<br>och upplevs ofta som besvärliga och tillväxt-<br>hämmande. Regelverken kan dock knappast<br>sägas vara mer omfattande eller mer restriktiva i<br>Sverige än i övriga EU-länder, konstaterar Lång-<br>tidsutredningen, men regelverken är mer om-<br>fattande än i USA. För att underlätta för<br>näringslivet, inte minst för de mindre företagen,<br>anser utredningen att man bör se över hur reg-<br>lerna kan förenklas och förbättras.</p>
<p>Förutsättningarna för tillväxt har förbättrats under<br>1990-talet</p>
<p>Tillväxten i svensk ekonomi har varit relativt<br>svag under de senaste trettio åren och under<br>1990-talet har även sysselsättningsgraden sjunkit<br>kraftigt samtidigt som arbetslösheten ökat.<br>Investeringarna har varit lägre än i många andra<br>länder och produktivitetsutvecklingen har varit<br>svag, även om den förbättrats under 1990-talet,<br>konstaterar Långtidsutredningen. Den historiska<br>utvecklingen pekar på att Sverige sedan 1970-<br>talet haft svårt att uppnå en hög tillväxt.</p>
<p>Det råder fortfarande stor osäkerhet om de<br>obalanser som lågkonjunkturen under 1990-talet<br>förde med sig kommer att påverka möjligheterna<br>att långsiktigt upprätthålla en hög sysselsätt-<br>nings- och aktivitetsnivå i svensk ekonomi. På<br>senare tid har utvecklingen på arbetsmarknaden<br>varit gynnsam och de scenarier som gjorts för<br>Långtidsutredningens räkning tyder på att Sve-<br>rige står inför en period av fortsatt positiv ut-<br>veckling av sysselsättning och arbetslöshet.</p>
<p>Under 1990-talet har också stora förändringar<br>skett av den ekonomiska politiken, konstaterar<br>utredningen, såväl vad gäller penning- och<br>finanspolitik som strukturella reformer på främst<br>varu- och tjänstemarknaderna. Dessa föränd-<br>ringar gör att förutsättningarna för en god till-<br>växt har förbättrats. Samtidigt innebär den de-<br>mografiska utvecklingen sämre förutsättningar<br>för de framtida tillväxtmöjligheterna. Desto vik-<br>tigare blir det, enligt utredningen, därför att<br>arbetsutbudet bland dem som är i arbetsför ålder<br>är högt, och att investeringarna liksom produkti-<br>viteten utvecklas väl.</p>
<p>Förändringar av välfärdssystemen kan underlätta<br>men inte lösa försörjningsproblemet</p>
<p>Det är möjligt att effektiviteten i produktionen<br>av de offentligt finansierade systemen skulle</p>
<p>kunna öka. Men eftersom tjänsteproduktion<br>inom vård, skola och omsorg i högsta grad är<br>personalkrävande är möjligheterna till stora<br>produktivitetshöjningar sannolikt begränsade,<br>menar utredningen. Det gäller oavsett om<br>produktionen sker inom offentlig sektor eller i<br>näringslivet. Däremot skulle, i den mån produk-<br>tionen i dag är ineffektiv, en engångshöjning av<br>produktiviteten vara möjlig om exempelvis stör-<br>re delar av produktionen vore föremål för<br>offentlig upphandling, tror utredningen. Möjlig-<br>heterna att kontinuerligt öka produktionen av<br>välfärdstjänster utan att nya resurser tillförs är<br>dock förhållandevis små, bedömer utredningen.</p>
<p>Om framtida skatteinkomster inte längre kan<br>växa genom högre skattesatser utan endast i takt<br>med skattebaserna, ökar vikten av högre effekti-<br>vitet och sänkta kostnader i transfererings-<br>systemen. Här kan alternativa finansieringsvägar<br>i framtiden bli viktiga komplement, menar<br>Långtidsutredningen. Denna typ av förändringar<br>skulle enligt utredningen kunna bidra till att öka<br>effektiviteten i produktionen och finansieringen<br>av välfärdstjänster i framtiden. Men de ändrar<br>inte på det faktum att färre skall försörja fler och<br>att system för omfördelning mellan generationer<br>är nödvändiga, påpekar utredningen. En sådan<br>omfördelning ställer därför krav på solidaritet<br>mellan generationer, oavsett om omfördelningen<br>sker i offentlig eller privat regi.</p>
<p>Miljömålen är i stort förenliga med en hög tillväxt<br>Långtidsutredningen refererar studier som visar<br>att det på lång sikt många gånger inte finns<br>någon målkonflikt mellan en god miljö och eko-<br>nomisk tillväxt, dvs. en hög tillväxt och en hög<br>sysselsättning är förenligt med en god miljö och<br>en hållbar utveckling. Tillväxt kan i stället skapa<br>nya teknologiska möjligheter att komma till rätta<br>med miljöproblem och att på sikt nå uppställda<br>miljömål, förutsatt att en effektiv miljöpolitik<br>samtidigt bedrivs. Det finns också en över-<br>gripande svensk målsättning om att utvecklingen<br>skall vara miljömässigt långsiktigt hållbar. Beräk-<br>ningar av en miljöjusterad nettonationalprodukt<br>som gjorts för Långtidsutredningen, indikerar att<br>utvecklingen i Sverige kan bedömas vara hållbar.<br>Den beräknade miljöjusterade nettonational-<br>produkten omfattar dock inte alla miljöhot, var-<br>för utredningen understryker att måttet ensamt<br>knappast kan utgöra underlag för en bedömning<br>av huruvida utvecklingen är hållbar.</p>
<p>Långtidsutredningen konstaterar att för vissa<br>miljöproblem finns risker för potentiella mål-</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>konflikter. Ett viktigt exempel är koldioxid-<br>utsläpp, där egentlig reningsteknik saknas. En<br>stor utmaning på miljöområdet blir därför att<br>uppfylla den begränsning av utsläpp som Sverige<br>åtagit sig internationellt genom det s.k. Kyoto-<br>protokollet och de ytterligare åtaganden som kan<br>aktualiseras längre fram, påpekar utredningen.</p>
<p>Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem där<br>internationellt samarbete är nödvändigt för att de<br>globala utsläppen av koldioxid och andra växt-<br>husgaser skall kunna minskas. Flertalet industri-<br>länder har åtagit sig att minska sina koldioxid-<br>utsläpp. När och hur detta genomförs kommer<br>också att påverka konsekvenserna för svensk<br>ekonomi av att minska utsläppen av växthusgaser<br>i Sverige, skriver utredningen.</p>
<p>Utredningens analyser visar att med interna-<br>tionell handel med utsläppsrätter blir effekterna<br>på den svenska ekonomin på lång sikt begrän-<br>sade av att uppfylla Kyotoåtagandet. Om där-<br>emot begränsningen av utsläppen av växthus-<br>gaser uteslutande skall ske i Sverige, sker det bäst<br>genom en förändrad energibeskattning i kombi-<br>nation med en höjd koldioxidskatt, anser utred-<br>ningen, och påpekar att det är viktigt att delar av<br>näringslivet även i framtiden undantas från kol-<br>dioxidskatten för att minimera kostnaderna för<br>att minska koldioxidutsläppen. Även med<br>undantag kommer en höjd koldioxidskatt att på-<br>verka strukturomvandlingen i näringslivet<br>genom att vissa branscher, främst petroleumraf-<br>finaderier, minskar i betydelse. För att en in-<br>hemsk utsläppsminskning skall kunna ske med<br>begränsade ekonomiska konsekvenser krävs ock-<br>så att ekonomin är flexibel och förmår ställa om<br>sig till ändrade förutsättningar utan att några<br>större anpassningsproblem uppstår, påpekar ut-<br>redningen. Om exempelvis arbetsmarknaden<br>inte förmår anpassa sig ökar kostnaderna för att<br>uppnå koldioxidmålet kraftigt.</p>
<p>ligger väl i linje med den inriktning på hållbar<br>tillväxt, ökad sysselsättning och sunda offentliga<br>finanser som utgjort centrala hörnstenar i den<br>ekonomiska politiken under senare år. De för-<br>ändringar Sverige står inför gör det än viktigare<br>än tidigare att fortsätta på den redan inslagna<br>vägen. För att Sverige skall stå väl rustat inför<br>framtidens press på de offentliga välfärdssyste-<br>men inriktas politiken på tre centrala områden:</p>
<p>• fortsatt sunda offentliga finanser</p>
<p>• ett ökat arbetsutbud</p>
<p>• utveckling och effektivitet i de offentliga<br>verksamheterna</p>
<p>Även tillväxten är av betydelse. En snabbare pro-<br>duktivitetstillväxt inom den privata sektorn<br>underlättar dock inte med nödvändighet finan-<br>sieringen av den offentliga sektorns väl-<br>färdstjänster. Det sammanhänger med att pro-<br>duktivitetsökningarna inom den privata sektorn<br>på sikt leder till motsvarande ökningar av reallö-<br>nerna inom såväl den privata som offentliga<br>sektorn. Samtidigt är produktivitetstillväxten in-<br>om den offentliga sektorn normalt betydligt<br>lägre än i den privata sektorn till följd av den hö-<br>ga andelen arbetsintensiva tjänster. Konsekven-<br>sen blir att de reala kostnaderna för den offent-<br>liga sektorns verksamheter ökar även vid oför-<br>ändrad produktionsvolym. Dessutom tenderar<br>ökade reallöner också att leda till ökade offent-<br>liga transfereringsutgifter. Även om tillväxt ge-<br>nom höjd produktivitet inom näringslivet är av<br>yttersta vikt för den allmänna levnadsstandarden<br>i landet och det sannolikt är lättare att dela på en<br>kaka som växer, underlättar tillväxten därför inte<br>den framtida finansieringen av de offentliga väl-<br>färdssystemen på samma entydliga sätt som fort-<br>satt sunda offentliga finanser, ökat arbetsutbud<br>och en positiv utveckling av de offentliga verk-<br>samheterna gör.</p>
<h2>3 Ställningstagande</h2>
<p>De kommande förändringarna i befolkningens<br>åldersstruktur tillsammans med en fortsatt inter-<br>nationalisering av ekonomin innebär en stor ut-<br>maning för de svenska välfärdssystemen. Det är<br>mycket viktigt att redan nu beakta detta vid ut-<br>formningen av politiken. Den politik som enligt<br>Långtidsutredningen krävs för att underlätta<br>anpassningen till de ändrade förutsättningarna</p>
<p>3.1 En stark välfärd kräver starka<br>offentliga finanser</p>
<p>En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.<br>De närmaste åren kommer enligt Långtidsutred-<br>ningens bedömning att bjuda en god ekonomisk<br>utveckling. Antalet sysselsatta ökar och den<br>offentliga sektorn visar ett överskott i sitt spa-<br>rande. Från och med år 2008 kommer dock<br>andelen pensionärer i befolkningen att öka mar-</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>kant samtidigt som antalet personer i arbetsför<br>ålder minskar (se diagram 3.1). Detta medför att<br>skatteintäkterna ökar i långsammare takt sam-<br>tidigt som kostnaderna för transfereringar och<br>offentlig konsumtion i form av vård och omsorg<br>ökar.</p>
<p>Diagram 3.1 De äldres andel av den totala befolkningen</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-71.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyråns befolkningsprognos</p>
<p>välfärdssystemens finansiering. Beräkningarna<br>bygger på ett antagande om att den demografiska<br>utvecklingen tillåts slå igenom i förändrade verk-<br>samhetsvolymer. Vidare antas att det därutöver<br>sker en ökning av den offentliga konsumtions-<br>nivån med en halv procent per år. Dessa anta-<br>ganden innebär att exempelvis vårdkostnaden<br>per person i olika åldersgrupper ökar med en<br>halv procent per år i fasta priser. Med dessa anta-<br>ganden skulle de offentliga utgifterna (inklusive<br>pensioner, men exklusive räntor) minska som<br>andel av BNP fram till omkring 2010, för att där-<br>efter öka kraftigt och även till andelar som ligger<br>över dagens nivå.</p>
<p>Den demografiska utvecklingen leder också till<br>att andelen av befolkningen över 80 år ökar dra-<br>matiskt åren efter 2015, med cirka 50 procent<br>mellan 2015 och 2030. En sådan utveckling inne-<br>bär att de offentliga utgifterna i form av vård och<br>omsorg ökar ytterligare. För den offentliga sek-<br>torn innebär det stora påfrestningar, både<br>personalmässigt och finansiellt.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det viktigt att föränd-<br>ringar som ökar de offentliga utgifterna eller bi-<br>drar till att försämra finansieringen av välfärden<br>betraktas i ett långsiktigt perspektiv. Det gäller<br>inte minst de närmaste åren när den offentliga<br>sektorns finanser väntas bli goda, och det därför<br>kan komma att resas krav på mer omfattande<br>reformer i välfärdssystemen. Vidare är det cent-<br>ralt med ett högt offentligt sparande under ett<br>antal år framöver, för att därigenom på sikt<br>minska de offentliga utgifterna för räntor.</p>
<p>Diagram 3.2 Offentliga utgifter exklusive räntor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-72.png" style="width:172pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>3.1.1 Mål för saldot i de offentliga finanserna</p>
<p>Av Långtidsutredningens analys framgår tydligt<br>att, om de nuvarande välfärdssystemen bibehålls,<br>kommer utvecklingen mot en växande andel äld-<br>re i befolkningen att få omfattande konsekvenser<br>för de offentliga budgetarna, både på inkomst-<br>och utgiftssidan.</p>
<p>Beräkningar inom Finansdepartementet bely-<br>ser den demografiska utvecklingens effekter på</p>
<p>Beräkningarna förutsätter att den starka utveck-<br>lingen av ekonomin och de offentliga finanserna<br>under de närmaste åren utnyttjas till att förbe-<br>reda Sverige för de förändringar av såväl offent-<br>liga inkomster som ökad efterfrågan på väl-<br>färdstjänster som ligger lite längre fram i tiden.<br>Beräkningsresultaten understryker vikten av att<br>beslut om skatter och offentliga utgifter de när-<br>maste åren ses mot bakgrund av utvecklingen på<br>längre sikt. Det mål om ett överskott i de offent-<br>liga finanserna på 2 procent i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel som beslutades om i samband<br>med 1997 års ekonomiska vårproposition ligger i<br>linje med en sådan långsiktig politik.</p>
<p>Beräkningarna bygger på antagandet att ett<br>offentligt sparande på 2 procent i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel upprätthålls under de<br>kommande 15 åren. De överskott som ackumu-<br>leras medför att skuldsättningen och därmed<br>räntebördan minskar väsentligt. Därigenom blir<br>det möjligt att den nuvarande välfärdsmodellen<br>kan finansieras även under beaktande av de på-<br>frestningar som orsakas av den demografiska ut-<br>vecklingen. Beräkningarna visar också att ett</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>överskott i de offentliga finanserna på 2 procent<br>per år fram till 2015 lämnar ett visst utrymme för<br>en varaktig sänkning av skattekvoten alternativt<br>en viss ökning av de offentliga utgifterna utöver<br>den som ligger i grundkalkylen. Den fortsatta<br>internationaliseringen av ekonomin och dess<br>betydelse för möjligheterna att upprätthålla<br>skattekvoten måste också beaktas i detta sam-<br>manhang, se vidare avsnitt 3.1.2.</p>
<p>De beräkningar som gjorts visar att efter 2015<br>medför de ökade utgifterna för bland annat vård<br>och omsorg att de offentliga finanserna försäm-<br>ras. Som framgår av diagram 3.3 kommer under-<br>skotten i de offentliga finanserna, trots överskott<br>och amorteringar under 15 år, att växa till cirka 3<br>procent av BNP.</p>
<p>Diagram 3.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-73.png" style="width:174pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Utvecklingen av de offentliga finanserna innebär<br>också att skuldkvoten ökar i samband med att de<br>offentliga överskotten vänds till underskott, se<br>diagram 3.4. Förändringarna av sparandet och<br>skuldkvoten ligger dock inom ramen för vad<br>som anges av Stabilitets- och tillväxtpakten inom<br>EU.</p>
<p>Diagram 3.4 Konsoliderad bruttoskuld</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-74.png" style="width:174pt;height:97pt;"/>
<p>Anm: Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier<br>(Maastricht)</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>De beräkningar som gjorts visar också att om<br>överskottsmålet inte bibehålls kan betydande<br>problem uppstå för de offentliga finanserna.<br>Situationen kan då snabbt bli ohållbar. Under-<br>skotten i de offentliga finanserna skulle runt år<br>2020 komma att passera gränserna i Stabilitets-<br>och tillväxtpakten och fortsätta till cirka 7 pro-<br>cent av BNP. Underskotten skulle även innebära<br>en kontinuerlig ökning av skuldkvoten långt in<br>på 2000-talet, och över gränserna i Stabilitets-<br>och tillväxtpakten.</p>
<p>Sammantaget talar beräkningarna för att ett<br>offentligt sparande bör upprätthållas under ett<br>antal år framöver. Detta skulle ge en balanserad<br>utveckling av de offentliga finanserna. Utveck-<br>lingen av det offentliga sparandet och skuldkvo-<br>ten blir hanterbar samtidigt som det blir möjligt<br>att upprätthålla välfärdssystemen även när ande-<br>len äldre ökar kraftigt.</p>
<p>3.1.2 Svenska skatter i en internationell<br>ekonomi</p>
<p>Ytterst styrs den offentliga sektorns resurser av<br>medborgarnas vilja att betala för välfärden i<br>huvudsak genom skatter. Den fortsatta ekono-<br>miska integrationen med omvärlden och inte<br>minst med EU innebär samtidigt att möjlig-<br>heterna för ett enskilt land att avvika vad gäller<br>skattesatser minskar över tiden. Kapitalet rör sig<br>redan i dag mycket snabbt och lätt över nations-<br>gränserna, och arbetskraften och konsumtionen<br>visar en tilltagande tendens till rörlighet (t.ex.<br>gränshandel och internethandel), även om den på<br>dessa områden är betydligt lägre.</p>
<p>Sverige bedriver tillsammans med många and-<br>ra länder ett arbete inom bland annat EU och<br>OECD för att åstadkomma ett gemensamt<br>handlingsprogram för beskattning på områden<br>som är särskilt känsliga för internationell rörlig-<br>het. Motståndet hos en del andra länder gör dock<br>att arbetet går långsamt. Det är därför angeläget<br>att upprätthålla en beredskap att vidta åtgärder<br>inom de områden som är särskilt känsliga för<br>rörlighet över gränserna, samtidigt som det är<br>viktigt att upprätthålla skatteuttaget på de skatte-<br>baser som inte uppvisar samma rörlighet. Som<br>ett led i det arbetet har regeringen nyligen tillsatt<br>en särskild utredare för att se över hur interna-<br>tionaliseringen kommer att påverka möjlig-<br>heterna att ta ut skatt på olika skattebaser.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>3.2 En politik för arbete och<br>sysselsättning</p>
<p>Ett högt arbetsutbud, dvs. det antal timmar som<br>arbetskraften totalt kan tänka sig arbeta, är vik-<br>tigt för såväl den framtida tillväxten som möjlig-<br>heterna att finansiera välfärdssystemen. För att<br>främja ett högt arbetsutbud är åtgärder inom fle-<br>ra områden nödvändiga.</p>
<p>För det första är det centralt att politiken även<br>fortsättningsvis inriktas på att uppnå sysselsätt-<br>ningsmålet. Sysselsättningsutvecklingen har varit<br>mycket god de senaste åren, men för att det skall<br>vara möjligt att nå full sysselsättning kan ytterli-<br>gare insatser behövas. Det rör sig om att minska<br>utslagningen av äldre i arbetskraften, att förbättra<br>invandrarnas möjligheter på arbetsmarknaden,<br>att minska marginaleffekterna i skatte- och bi-<br>dragssystemen, att förbättra arbetsmiljön för att<br>minska antalet långtidssjukskrivna samt att för-<br>bättra matchningen på arbetsmarknaden. Det är<br>också viktigt att bryta den könsuppdelade<br>arbetsmarknaden. Så många som möjligt skall ha<br>möjlighet att delta i arbetslivet.</p>
<p>För det andra måste utbildningssystemet vara<br>anpassat så att det också främjar arbetsutbudet<br>och tillgodoser såväl de sökandes som arbets-<br>marknadens behov av utbildning inom olika ut-<br>bildningsområden. De som är i yrkesverksam ål-<br>der måste ha den utbildning och kompetens som<br>efterfrågas på arbetsmarknaden.</p>
<p>3.2.1 Sysselsättningsmålet skall uppnås</p>
<p>Närmare två tredjedelar av den offentliga sek-<br>torns skatteinkomster kommer från beskattning<br>av arbete i olika former, framför allt kommunal<br>och statlig inkomstskatt samt sociala avgifter. I<br>takt med att antalet personer i yrkesverksam ål-<br>der minskar efter år 2008, både som andel av<br>befolkningen och i absoluta tal, är det centralt<br>för välfärdssystemens framtid att arbetsmark-<br>naden fungerar på ett tillfredsställande sätt. Att<br>uppnå regeringens mål om en sysselsättningsgrad<br>på 80 procent bland personer mellan 20 och 64 år<br>senast år 2004 är mot den bakgrunden mycket<br>viktigt. Sysselsättningen har också ökat kraftigt<br>de senaste åren och det är viktigt att denna ut-<br>veckling fortsätter. För att full sysselsättning<br>skall kunna uppnås kan ytterligare åtgärder inom<br>en rad olika områden behöva vidtas för att för-<br>bättra arbetsmarknadens sätt att fungera.</p>
<p>Ohälsan måste minska och de äldres möjligheter pä<br>arbetsmarknaden stärkas</p>
<p>För att alla som vill fullt ut skall kunna delta i<br>arbetslivet är det är viktigt att arbetsmiljön för-<br>bättras, så att sjukfrånvaro och ohälsa minskar.<br>Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som skall<br>ta fram strategier för att minska ohälsan i arbets-<br>livet. Arbetet omfattar en översyn av bland annat<br>sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbetsska-<br>deförsäkring, tillsyn av arbetsmiljön och förtids-<br>pension. Aktiva åtgärder skall genomföras för att<br>sjukskrivna och förtidspensionerade skall kunna<br>återgå till ett arbetsliv som inte ger skador eller<br>sjukdomar och inte sliter ut människor.</p>
<p>Vidare har en arbetsgrupp inom regerings-<br>kansliet tillsatts med uppgift att analysera den<br>stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa och so-<br>ciala faktorer. Arbetsgruppen skall ta fram en<br>handlingsplan som anger en strategi för att<br>komma till rätta med utvecklingen av den<br>arbetsbetingade ohälsan och för att åstadkomma<br>en förnyelse av arbetsmiljöarbetet.</p>
<p>Det måste finnas goda möjligheter även för<br>äldre att delta i arbetslivet. Det nya pensionssys-<br>temet premierar arbete även efter 65 års ålder.<br>Regeringen avser återkomma med ett förslag om<br>rätt att kvarstå i anställning till 67 år.</p>
<p>Åtgärder för att minska marginaleffekterna</p>
<p>För att det skall vara möjligt att nå sysselsätt-<br>ningsmålet bör de samlade marginaleffekterna<br>från skatte- och bidragssystemen minska. För<br>många hushåll lönar det sig knappt att gå från<br>arbetslöshet till arbete eller att öka sin arbetstid.<br>Det beror oftast på de kombinerade effekterna<br>av marginalskatter och inkomstprövningar av bi-<br>drag och avgifter. Marginaleffekter drabbar sär-<br>skilt kvinnor, låginkomsttagare, småbarnsföräld-<br>rar samt ensamstående föräldrar och utgör<br>hinder för en förankring på arbetsmarknaden<br>samt möjligheten till kompetensutveckling.</p>
<p>Skattesänkningen i år för låg- och medelin-<br>komsttagare bidrar till sänkta marginaleffekter. I<br>budgetpropositionen för 2001 föreslås fortsatta<br>skattesänkningar för löntagarna, vilket ytterligare<br>kommer att sänka marginaleffekterna för låg-<br>och medelinkomsttagare.</p>
<p>Genom införandet av en maxtaxa i barnom-<br>sorgen och en allmän förskola för 4- och 5-<br>åringar sänks marginaleffekterna ytterligare för<br>många barnfamiljer. Föräldraförsäkringen för-<br>längs också med en månad 2002. Genom föränd-<br>ringarna underlättas möjligheterna att förena<br>föräldraskap och arbete, vilket i sin tur kan bidra</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>till ett ökat arbetskraftsdeltagande. En särskild<br>utredare har dessutom fått i uppdrag att se över<br>möjligheterna att sänka marginaleffekterna som<br>uppkommer inom delar av familjepolitiken.</p>
<p>Det förslag om en ny arbetslöshetsförsäkring<br>som regeringen presenterade före sommaren och<br>som skall behandlas av Riksdagen under hösten,<br>innebär att kraven på att acceptera erbjudna jobb<br>kommer att öka. Försäkringens roll som om-<br>ställningsförsäkring stärks. Kraven på yrkes-<br>mässig och geografisk rörlighet kommer att öka<br>för den enskilde. Vidare införs en aktivitets-<br>garanti för personer som varit arbetslösa under<br>mycket lång tid. Därmed stärks deras möjlig-<br>heter att få arbete på den reguljära arbetsmark-<br>naden. Minskade marginaleffekter, aktivitets-<br>garanti och högre krav på rörlighet bidrar alla till<br>att sänka den totala arbetslösheten och förbättra<br>välfärdens finansieringsmöjligheter.</p>
<p>Invandrarnas situation måste förbättras<br>Människor med invandrarbakgrund har i dag en<br>betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsätt-<br>ning än övriga svenskar. Det är ett stort slöseri<br>med resurser. Målet är en rättvis arbetsmarknad<br>där kompetens, inte härkomst, är avgörande.</p>
<p>Redan i 2000 års ekonomiska vårproposition<br>föreslog regeringen en rad åtgärder för att öka<br>arbetskraftsdeltagandet bland invandrare. Bland<br>annat skall den kompletterande utbildningen för<br>invandrare med utländsk utbildning inom hälso-<br>och sjukvårdsområdet förstärkas. Inom ramen<br>för arbetsmarknadsutbildningen genomförs en<br>kompletterande utbildning för personer med ut-<br>ländsk utbildning inom läraryrken och tek-<br>nik/naturvetenskap. Valideringen av utländsk<br>yrkeskompetens skall underlättas, och en för-<br>söksverksamhet med alternativ platsförmedling<br>för invandrare genomföras. Parallellt med detta<br>pågår även ett arbete för att stimulera<br>etnisk/kulturell mångfald på alla svenska arbets-<br>platser såväl inom offentlig förvaltning, som in-<br>om privata företag.</p>
<p>Arbetskraftsinvandring åter aktuellt<br>Långtidsutredningen pekar på att det på längre<br>sikt kan finnas behov av en ökad arbetskrafts-<br>invandring till Sverige för att möta den demo-<br>grafiska utvecklingen med en krympande arbets-<br>kraft som väntar. Det finns i dag inga hinder för<br>arbetstagare från andra EU- och EES-länder att<br>arbeta i Sverige eftersom fri rörlighet råder. På<br>samma sätt har svenska arbetstagare möjlighet att<br>arbeta i andra EU-länder. Någon mer omfatt-</p>
<p>ande rörlighet mellan Sverige och andra länder<br>har dock ännu inte kommit till stånd.</p>
<p>På längre sikt står flertalet länder i Europa in-<br>för liknande demografiska förändringar som Sve-<br>rige med en minskande arbetskraft. I vissa länder<br>är situationen också besvärligare än i Sverige. På<br>lång sikt är det därför tänkbart att det blir en<br>konkurrens om arbetskraftsinvandrarna. En<br>arbetsgrupp tillsattes under våren inom rege-<br>ringskansliet med uppdrag att följa upp och<br>analysera kompetensrörligheten till och från ut-<br>landet.</p>
<p>Arbetstiden</p>
<p>Utgångspunkten för regeringens arbete i arbets-<br>tidsfrågan är att det är angeläget att korta arbets-<br>tiderna och öka individernas inflytande över<br>arbetstidens förläggning. Arbetstidsfrågan rym-<br>mer viktiga välfärdspolitiska val. Värdet av en<br>arbetstidsförkortning måste dock alltid vägas<br>mot behovet av andra reformer och hänsyn<br>måste tas till kostnaderna. Kortas arbetstiden tas<br>en del av framtida tillväxt ut i form av mer fri tid<br>i stället för i ökad privat och offentlig konsum-<br>tion. De långsiktiga konsekvenserna för den<br>offentliga verksamheten måste särskilt beaktas.<br>Takten, omfattningen och tillvägagångssättet för<br>en arbetstidsreform kräver ytterligare överväg-<br>anden.</p>
<p>3.2.2 Utbildning för arbetslivet</p>
<p>Lågutbildade har en betydligt högre arbetslöshet<br>än personer med högre utbildning. Såväl Lång-<br>tidsutredningen som Statistiska centralbyrån<br>(SCB) pekar på att efterfrågan på arbetskraft<br>med låg utbildning kommer att vara låg även i<br>framtiden. Anledningen är den strukturomvand-<br>ling mot mer kunskapsintensiva arbetsställen<br>som pågår i hela ekonomin. Det är således av<br>central betydelse att utbildningssystemet är an-<br>passat så att det också främjar arbetsutbudet och<br>att det svarar mot de krav som kommer att ställas<br>på arbetsmarknaden i framtiden. De som är i<br>yrkesverksam ålder måste ha den utbildning och<br>kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.<br>För att bryta den könsuppdelade arbetsmark-<br>naden är det också viktigt att utbildningen på alla<br>nivåer är utformad så att alla ämnen och yrken är<br>attraktiva för såväl män som kvinnor.</p>
<p>För att möta utvecklingen mot ett mer kun-<br>skapsintensivt samhälle har omfattande sats-<br>ningar på utbildning gjorts under 1990-talet.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>Inom vuxenutbildning har satsningen på kun-<br>skapslyftet givit många arbetslösa med kort ut-<br>bildning möjlighet att skaffa sig gymnasiekom-<br>petens. Kunskapslyftet har därigenom bidragit<br>till att många i dag står bättre rustade inför mor-<br>gondagens arbetsmarknad. Tillgången på hög-<br>skoleutbildad arbetskraft är en avgörande faktor<br>för att förmå företagen att investera och utveckla<br>sin verksamhet i Sverige. Mot den bakgrunden<br>har regeringen satt som ett långsiktigt mål att<br>hälften av en årskull skall ha påbörjat högsko-<br>lestudier senast vid 25 års ålder. Det är också<br>viktigt att högskolesektorns utbildningsutbud<br>svarar mot såväl de sökandes som arbetsmarkna-<br>dens behov. Därför är kvaliteten på utbildnings-<br>satsningarna, liksom deras inriktning, minst lika<br>viktig som omfattningen på dem. Högskole-<br>verket kommer att få i uppdrag att analysera hur<br>utbildningen i ökad grad skulle kunna svara mot<br>arbetsmarknadens behov.</p>
<p>Regeringen avser också att ändra instruktio-<br>nen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk ut-<br>värdering (IFAU) i syfte att utvidga institutets<br>arbetsuppgifter till att även främja, stödja och<br>genomföra studier av arbetsmarknadseffekterna<br>inom utbildningsväsendet. För detta ändamål<br>förstärks IFAU:s anslag från och med 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av att efterfrågan på arbetskraft<br>med kort utbildning förväntas minska i framti-<br>den är det oroande att andelen ungdomar som<br>lämnar gymnasieskolan utan fullständigt slutbe-<br>tyg har ökat under senare år. Orsakerna kan vara<br>flera. Bland annat visar Skolverkets resultatupp-<br>följning att ungdomar med invandrarbakgrund i<br>högre grad än andra lämnar skolan utan fullstän-<br>diga betyg. För att förhindra att de problem in-<br>vandrarna i dag har att hävda sig på arbetsmark-<br>naden även drabbar deras barn är det av största<br>vikt att särskilt satsa på den här gruppen. En god<br>utbildning är en förutsättning för att få fotfäste<br>på arbetsmarknaden.</p>
<p>Insatser för en förbättrad måluppfyllelse i<br>ungdomsskolan är prioriterade. Regeringen före-<br>slår därför kraftigt ökade resurser till skolan de<br>kommande åren. Under perioden 2001-2006<br>skall skolan tillföras sammanlagt 17,5 miljarder<br>kronor.</p>
<p>För att öka kvalitetsmedvetandet och möjlig-<br>heten att jämföra skolor med varandra har rege-<br>ringen påbörjat ett arbete för att samla in ett<br>stort antal mätvariabler från landets kommuner,<br>bland annat på skolans område. Mer information<br>om skillnader mellan olika skolor förbättrar</p>
<p>möjligheterna att sätta in mer resurser där de be-<br>hövs mest.</p>
<p>3.3 En politik för effektivare användning av de<br>gemensamma resurserna</p>
<p>För att kunna möta en framtida ökad efterfrågan<br>på offentliga tjänster inom vård och omsorg<br>måste alla möjligheter att utveckla och effektivi-<br>sera verksamheterna i den offentliga sektorns<br>olika delar tas till vara. För att uppnå detta kan en<br>rad olika metoder användas inom såväl statlig,<br>som kommunal verksamhet. Redan i dag pågår<br>ett omfattande arbete inom den offentliga sek-<br>torn som syftar till att utveckla och effektivisera<br>verksamheterna. Det är viktigt att detta arbete<br>fortsätter och bedrivs på flera fronter för att<br>uppnå bästa möjliga resultat.</p>
<p>Inom den statliga sektorn pågår ett arbete med<br>att utveckla den ekonomiska styrningen. Eko-<br>nomisk styrning är ett verktyg för att realisera<br>politiska beslut och skapa förutsättningar för god<br>kontroll av statens finanser, resursfördelning i<br>enlighet med politiska prioriteringar och en hög<br>effektivitet i användandet av statens resurser. Det<br>pågående utvecklingsarbetet, som beskrivs när-<br>mare på annat håll i denna budgetproposition<br>(Volym 1, avsnitt 10), omfattar bland annat en<br>översyn av mål och målstrukturer inom samtliga<br>utgiftsområden. Översynen har i första hand<br>syftat till att utveckla resultatstyrningen i<br>budgetprocessen för att möjliggöra en bättre<br>koppling mellan mål, kostnader och resultat.</p>
<p>Inom ramen för det förvaltningspolitiska<br>handlingsprogrammet pågår ett arbete för att<br>utveckla användningen av modern informa-<br>tionsteknik inom den statliga sektorn, för att<br>därigenom förbättra servicen till medborgare och<br>företag och effektivisera verksamheten. En del av<br>arbetet är utvecklandet av IT-infrastrukturens<br>olika delar, såsom gemensamma system för<br>spridning och hämtning av information, digitala<br>signaturer samt specialiserade elektroniska in-<br>gångar, s.k. portaler. Ett arbete fortgår också<br>med att stimulera den statliga sektorn att i ökad<br>grad nyttja olika kvalitetsverktyg för utveckling<br>av sin verksamhet, såsom benchmarking, kund-<br>undersökningar och servicedeklarationer.</p>
<p>Utveckling genom jämförelse av verksamheter<br>Under 1990-talet har stora förändringar skett<br>vad gäller utveckling och effektivitet inom de<br>offentliga verksamheterna. Trots detta kvarstår</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>stora skillnader mellan olika kommuner och<br>landsting vad gäller kostnadseffektiviteten i verk-<br>samheten. Dessa skillnader indikerar att det går<br>att utveckla den offentliga verksamheten ytterli-<br>gare och att kvaliteten därigenom kan höjas.<br>Kvalitetsjämförelser av de offentliga verksamhe-<br>terna hos olika myndigheter och i olika delar av<br>landet är ett av flera instrument för ständiga för-<br>bättringar.</p>
<p>Redan nu pågår ett arbete med att jämföra oli-<br>ka offentliga verksamheter. Bland annat har<br>Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga och<br>göra en genomgång av befintliga studier om kva-<br>litetsjämförelser inom utbildningsväsendet och<br>arbetsförmedlingens område. Även Ekonomi-<br>stymingsverket arbetar med att inom ekonomi-<br>styrningsområdet utveckla system för jämförel-<br>ser mellan olika myndigheter. Statens kvalitets-<br>och kompetensråd arbetar med utvecklandet och<br>spridandet av metoder för kvalitetsutveckling,<br>däribland benchmarking.</p>
<p>Regeringens ambition är att offentliga verk-<br>samhetssektorer skall kunna jämföras på natio-<br>nell basis så att man kan identifiera och lära av<br>goda exempel. För att öka användandet av bland<br>annat benchmarking inom den offentliga sektorn<br>avser regeringen att ta initiativ som syftar till<br>ökad användning av benchmarking och till ut-<br>veckling av metoderna för detta. Regeringen av-<br>ser att låta de myndigheter som besitter kunskap<br>om och har erfarenhet av benchmarking delta<br>aktivt i detta arbete.</p>
<p>För att relevanta jämförelser skall vara möjliga<br>att göra krävs tillgång på bra statistik för verk-<br>samheter som bedrivs såväl i statlig som kom-<br>munal regi. Kommundatabasprojektet startade<br>sommaren 1999 med syfte att ge information om<br>vad kommunerna gör, hur mycket det kostar och<br>vilka effekter verksamheten ger. Det gäller såväl<br>kommunernas egen uppföljning och utvärdering,<br>som statens uppföljning av sektorn som helhet<br>utifrån nationella mål för olika verksamheter.<br>För kommunernas del kan databasen också bidra<br>till att utveckla styrningen av den egna verksam-<br>heten. Det långsiktiga målet är att förbättra pro-<br>duktiviteten, kvaliteten och effektiviteten i den<br>kommunala verksamheterna genom att möjlig-<br>göra mellankommunala jämförelser och<br>benchmarking mellan enskilda kommuner.</p>
<p>Arbetet hittills omfattar 12 verksamheter<br>inom skola och omsorg. Knappt 200 olika<br>nyckeltal har samlats in, varav ett 30-tal är nya.<br>Nyckeltalen beskriver verksamhetens volym,<br>kostnad och kvalitet. Den utvärdering som skett</p>
<p>(Ds 2000:48) konstaterar att informationen<br>inom de två första områdena varit tillfreds-<br>ställande, medan kvalitetsmätningarna är svårare.<br>I rapporten lämnas förslag till hur arbetet med en<br>kommunal databas bör fortsätta. Regeringen av-<br>ser att återkomma i denna fråga.</p>
<p>3.4 Regeringens politik för en ekologiskt<br>hållbar utveckling</p>
<p>För regeringen är det centralt att utvecklingen<br>inte begränsar kommande generationers möjlig-<br>het att leva, arbeta och ha tillgång till en ren na-<br>tur. Det övergripande målet för miljöpolitiken är<br>därför att kunna överlämna ett samhälle till nästa<br>generation där de stora miljöproblemen i Sverige<br>är lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-<br>ställningen till hållbar utveckling. Den ut-<br>maningen kräver insatser som förenar miljöpoli-<br>tiken med ekonomi, sysselsättning och social<br>välfärd.</p>
<p>Långtidsutredningen kommer tillsammans<br>med andra utredningar, som nyligen presente-<br>rats, att utgöra viktiga underlag i de propositio-<br>ner på miljö- och klimatområdet som regeringen<br>kommer att presentera under hösten.</p>
<p>Regeringen delar Långtidsutredningens syn på<br>betydelsen av att sträva efter kostnadseffektiva<br>lösningar i klimatfrågan. Regeringen delar också<br>utredningens syn att begreppet hållbar utveck-<br>ling bör ges en bred tolkning som inte enbart<br>omfattar den ekologiska utvecklingen. Det är<br>också viktigt att utvecklingen av mätmetoder och<br>statistik fortsätter för att relevanta bedömningar<br>av huruvida utvecklingen är långsiktigt hållbar<br>eller inte skall kunna göras.</p>
<h2>4 Remissinstansernas synpunkter</h2>
<p>Långtidsutredningen har remissbehandlats och<br>54 myndigheter och organisationer har inkom-<br>mit med synpunkter på betänkandet. Överlag<br>anser remissinstanserna att de problem Lång-<br>tidsutredningen valt att analysera är viktiga och<br>relevanta och att framställningen är lättillgänglig.</p>
<p>Den kritik som framförs gäller till stora delar<br>att Långtidsutredningen inte har tagit upp vissa<br>områden, bl.a. avsaknaden av regional analys, av<br>jämställdhetsperspektiv, och en eventuell struk-<br>turomvandling på EU-nivå mot en mer nationell</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>och regional specialisering av näringslivsstruktu-<br>ren. Därtill efterfrågar vissa remissinstanser<br>analyser över finansmarknadernas roll för den<br>långsiktiga utvecklingen, liksom eventuella lång-<br>siktiga effekter av ett EMU-medlemskap.</p>
<p>Vad gäller skrivningarna i Långtidsutred-<br>ningen är det i huvudsak två saker som kritiseras.<br>Dels kritiseras att Långtidsutredningen inte pe-<br>kar mot fler lösningar på de centrala problemen<br>utredningen tar upp. Därigenom blir Långtidsut-<br>redningen mindre intressant, och betydligt<br>mindre användbar som underlag för den ekono-<br>miska politiken, hävdar kritikerna.</p>
<p>Dels kritiserar många remissinstanser analysen<br>av hållbar utveckling och menar att denna är<br>otillräcklig och bristfällig bland annat på grund<br>av att växthuseffekten och den minskade biolo-<br>giska mångfalden inte beaktas. Dessutom<br>kritiseras det val av tolkning av begreppet hållbar<br>utveckling som görs. Att använda miljöjusterad<br>nettonationalprodukt, baserar sig på antagandet<br>att olika former av kapital (bland annat fysiskt<br>kapital och naturkapital) är utbytbara mot var-<br>andra, vilket är kontroversiellt. Remissinstan-<br>serna föreslår ingen konkret alternativ metod för<br>att mäta om utvecklingen är hållbar eller inte.</p>
<p>Nedan sker en kort genomgång av remiss-<br>instansernas kommentarer, indelade efter utred-<br>ningens kapiteluppdelning.</p>
<p>Välfärdssystemens framtida utmaningar</p>
<p>Vad gäller välfärdssystemens framtida ut-<br>maningar menar Sveriges Akademikers Central-<br>organisation (SACO) att de finansierings-<br>problem Långtidsutredningen diskuterar sanno-<br>likt kommer att bli avsevärt större än vad Lång-<br>tidsutredningen antar, eftersom skatte-<br>konkurrensen kommer att driva ner skatte-<br>kvoten, inte bara hindra den från att öka.<br>”Scenarier som inte inkluderar sänkningar [av<br>skattetrycket] ger knappast en riktig bild av vad<br>som väntar”, skriver SACO.</p>
<p>Landstingsförbundet konstaterar att den de-<br>mografiskt betingade efterfrågeökningen på<br>sjukvård är betydligt högre än den totala ök-<br>ningen för den kommunala sektorn. Finansie-<br>ringsproblemen kan därför bli svårare än vad<br>som framgår i Långtidsutredningen.</p>
<p>Riksgäldskontoret konstaterar att det finns<br>skäl att överväga ett högre överskottsmål för det<br>offentliga finansiella sparandet än 2 procent av<br>BNP på medellång sikt mot bakgrund av de<br>framtida demografiska förändringarna. Riks-</p>
<p>gäldskontoret påpekar även att om skatte-<br>konkurrensen blir hårdare än Långtidsutred-<br>ningen antar krävs anpassningar på utgiftssidan<br>och tydliga prioriteringar mellan den offentliga<br>sektorns olika åtaganden. Mot bakgrund av den<br>tilltagande internationaliseringen och skatte-<br>konkurrensen anser Riksgäldskontoret det<br>anmärkningsvärt att utgifts- och skattekvoten<br>höjs mellan 2008 och 2015 i Långtidsutred-<br>ningens basscenario.</p>
<p>Riksgäldskontoret påpekar att besparingar i<br>första hand bör inriktas mot rena transfereringar,<br>eftersom vård-, omsorgs- och utbildningsbeho-<br>ven kommer att växa. Transfereringssystem som<br>främst för över inkomster för en och samma<br>individ mellan olika faser i livet bör i första hand<br>omprövas, menar Riksgäldskontoret.</p>
<p>Konjunkturinstitutet påpekar att antaganden<br>om statsbidragens utveckling, utbildnings-<br>systemets framtida omfattning och utvecklingen<br>av antalet förtidspensionärer inte alls redovisas i<br>texten. Inte minst statsbidragen är av vikt mot<br>bakgrund av deras stora betydelse för det kom-<br>munala konsumtionsutrymmet. En diskussion<br>om hur det offentliga sparandet kan mildra<br>effekterna av en ogynnsam demografisk utveck-<br>ling hade varit önskvärd, konstaterar Konjunk-<br>turinstitutet.</p>
<p>Socialstyrelsen efterlyser en djupare analys av<br>alternativa och komplementära sätt att finansiera<br>välfärdstjänster till äldre, samtidigt som man frå-<br>gar sig om ett högt offentligt sparande verkligen<br>kan trygga behoven längre fram.</p>
<p>Statskontoret konstaterar att alternativen till<br>högre skattekvot eller ökad offentlig upplåning<br>bara är avgifter. Statskontoret menar att ett av de<br>två traditionella argumenten för skattefinansie-<br>ring, nämligen fördelningsargumentet (det andra<br>är effektivitetsargumentet), har reducerats be-<br>tydligt de senaste decennierna. Anledningen är<br>välfärdsstatens kraftiga utbyggnad, som medfört<br>att offentliga tjänster inte längre är förbehållna<br>låginkomsttagare, utan alla samhällsskikt utnytt-<br>jar subventionerad sjukvård, transporter, utbild-<br>ningen, kultur etc. Enligt bilaga 4 i budgetpropo-<br>sitionen för år 2000, påpekar de, minskar skatter<br>och bidrag kvoten mellan den högsta inkomst-<br>kvintilen (femtedelen) och den lägsta från 11 till<br>3,2. När subventioner inkluderas i inkomstmåt-<br>tet minskar kvoten till 2,3. Det vill säga den stora<br>merparten av omfördelningen kommer från<br>skatter och bidrag, konstaterar Statskontoret.</p>
<p>Den stora andelen individuella tjänster i den<br>offentliga konsumtionen, den minskade omför-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>delningseffekten från subventionerade tjänster,<br>och det faktum att avgiftsfinansiering kan vara<br>mindre kostsam för samhället än skattefinan-<br>siering, underminerar enligt Statskontoret,<br>argumenten mot avgiftsfinansiering. Statskon-<br>toret menar att det därför finns utrymme att öka<br>avgiftsfinansieringen avsevärt.</p>
<p>Långtidsutredningens utgångspunkt att<br>transfereringssystemen i allt väsentligt måste<br>förbli offentligt finansierade och producerade<br>borde ha diskuterats mer ingående och en betyd-<br>ligt djupare analys av alternativa lösningar borde<br>ha genomförts, anser Svenska Arbetsgivare-<br>föreningen (SAF) och Industriförbundet. De<br>framhåller att ett väl fungerande välfärdssystem<br>är fullt möjligt med mindre inslag av offentlig<br>finansiering, och därför borde möjligheterna att<br>använda välfärdskonton och andra liknande nya<br>lösningar analyserats mer noggrant.</p>
<p>Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att<br>Långtidsutredningens slutsatser om att inte höja<br>ambitionen i välfärdssystemen saknar analytisk<br>grund och i första hand får ses som ett uttryck<br>för utredningens förutfattade mening om vad<br>som är politiskt möjligt. Faktorerna Långtids-<br>utredningen tar upp som begränsningar för höjda<br>ambitioner är i samtliga fall politiskt påverkbara,<br>enligt LO, som även anser att den offentliga<br>verksamheten i princip skall finansieras via skat-<br>ter. Alternativa finansieringsformer vid sidan av<br>skattefinansiering kan, menar LO, endast kom-<br>ma ifråga för specifika problem, t.ex. överkon-<br>sumtion av offentligt subventionerade tjänster.</p>
<p>Vad gäller frågan om välfärdskonton som ett<br>alternativt sätt att finansiera vissa välfärdssystem<br>konstaterar Socialstyrelsen att individuella väl-<br>färdskonton avviker på väsentliga punkter från<br>det försäkringstänkande som dagens system<br>bygger på, och menar att det är rimligt att sträva<br>efter att framtida lösningar har riskspridning<br>som grund.</p>
<p>Riksförsäkringsverket anser att det är viktigt<br>att behålla de inkomstrelaterade försäkrings-<br>systemen för ålderdom och sjukdom. Systemen<br>bör därför inte omfattas av välfärdskonton,<br>enligt Riksförsäkringsverket. Verket konstaterar<br>också att riskerna att få ett stort underskott i ett<br>välfärdskonto är ojämnt fördelade för lika grup-<br>per i samhället. De varnar vidare för full<br>inkomstindexering av förtidspensionerna i slutet<br>av arbetslivet, eftersom det kan ge incitament till<br>att avbryta förvärvsarbetet tidigare.</p>
<p>En hållbar utveckling</p>
<p>Vad gäller diskussionen om en hållbar ekologisk<br>utveckling påpekar Naturvårdsverket att även<br>om Sverige köper utsläppsrätter i internationell<br>handel ökar utsläppen i Sverige, vilket ger en<br>negativ effekt på andra miljökvalitetsmål. Dess-<br>utom försvåras den långsiktiga omställningen,<br>menar verket.</p>
<p>Energimyndigheten påpekar motsatsen, näm-<br>ligen att det finns risk att nationella åtgärder för<br>att förbättra miljön inom ett visst område kan<br>leda till försämrad miljö. Ett exempel är beskatt-<br>ningen av, och miljökrav på, elproduktion som är<br>högre i Sverige än i omgivande länder. Myndig-<br>heten påpekar att om inte EU uppnår målet om<br>att minska utsläppen av växthusgaser med 8 pro-<br>cent från 1990 års nivåer till år 2008-12, så är<br>varje medlemslands enskilda åtagande gentemot<br>protokollet en minskning med 8 procent. Detta<br>gäller även Sverige, vilket skulle ge betydligt<br>större effekter på ekonomin än det nuvarande<br>målet.</p>
<p>En arbetsmarknad för alla?</p>
<p>Socialstyrelsen menar att det på arbetsmarknads-<br>området överlag saknas incitament till helhetssyn<br>och samverkan när det gäller stödet till svaga<br>grupper, vilket leder till att varje huvudman<br>optimerar utifrån sitt ansvarsområde, regelverk<br>och budget. Det blir en rundgång mellan åtgär-<br>der och insatser från socialtjänst, arbetsförmed-<br>ling, försäkringskassa och sjukvård, skriver sty-<br>relsen.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) påpekar att<br>det är nödvändigt att tydligare utveckla arbets-<br>marknadsutbildningen till att bli ett instrument<br>som motverkar rekryteringsproblem. Inrikt-<br>ningen på den reguljära utbildningen måste stå i<br>bättre samklang med behoven på arbetsmark-<br>naden, menar AMS.</p>
<p>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)<br>anser att arbetsmarknadspolitiken måste bli mer<br>arbets^ra/tspolitik, med målsättning att förbättra<br>spetskompetens och genomsnittlig kompetens-<br>nivå i syfte att underlätta omställningsprocessen.<br>Den nya politiken måste mycket mer än i dag<br>påverka utbudet av arbetskraften, menar TCO. I<br>syfte att få individer att stanna kvar på arbets-<br>marknaden längre, vill TCO att regeringen<br>reformerar delpensionssystemet i stället för att<br>avskaffa det.</p>
<p>LO påpekar att ett högt arbetskrafts-<br>deltagande bland äldre inte får ske genom ytter-<br>ligare ökade tvångsmedel eller ytterligare för-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>stärkta incitament. I stället måste det uppnås ge-<br>nom en effektivare arbetsmarknadspolitik, för-<br>bättrade arbetsvillkor och minskad diskri-<br>minering, menar LO.</p>
<p>SAF och Industriförbundet anser att arbets-<br>lösheten och andra problem på arbetsmarknaden<br>i högre grad är ett strukturellt problem än vad<br>Långtidsutredningen gör gällande, och motiverar<br>det med bland annat det faktum att 40 procent av<br>företagen uppger svårigheter att hitta personal<br>med rätt kompetens samtidigt som den totala<br>arbetslösheten fortfarande är relativt hög. Att<br>decentraliserade löneförhandlingar skulle bidra-<br>git till en högre jämviktsarbetslöshet finns det<br>inga belägg för, enligt dem. Det har i stället lett<br>till bättre anpassning av löneutvecklingen till<br>produktiviteten i olika branscher. SAF och<br>Industriförbundet anser att en fortsatt decentra-<br>lisering måste vara en ingrediens i en bättre fun-<br>gerande arbetsmarknad.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet påpekar att det behövs en<br>betydlig mer sammanhållen diskussion om regel-<br>verken på arbetsmarknadens område, t.ex. de<br>arbetsrättsliga reglernas betydelse för arbets-<br>marknadens funktionssätt och arbetsmarknads-<br>politiken i relation till andra institutionella för-<br>ändringar inom socialförsäkringssystemen under<br>1990-talet.</p>
<p>Statens invandrarverk efterfrågar en analys av<br>omfattningen och sammansättningen av ett<br>eventuellt framtida behov av arbetskraftsinvand-<br>ring, vilket bland annat motiverar en översyn av<br>nuvarande regler på området.</p>
<p>Utbildning för att möta framtidens behov</p>
<p>På utbildningsområdet konstaterar Statistiska<br>centralbyrån (SCB) att den minskade genom-<br>strömningen i gymnasieskolan till stor del är<br>skenbar, eftersom kraven för slutbetyg ändrats.<br>Sedan 1997 krävs godkända kurser till ett visst<br>minimimått av poäng för att få slutbetyg, vilket<br>inte krävdes tidigare. Andelen som åtminstone<br>påbörjat tredje årskursen i gymnasiet har sjunkit<br>mycket marginellt, påpekar SCB.</p>
<p>Däremot konstaterar SCB att den kraftiga<br>ökningen av antalet högskolenybörjare knappast<br>alls givit utslag i fler examinerade. Andelen exa-<br>minerade har sjunkit på praktiskt taget alla ut-<br>bildningar, skriver SCB, men den främsta förkla-<br>ringen ligger i att en större andel av studenterna<br>går fristående kurser och sannolikt inte har för<br>avsikt att avlägga hel examen.</p>
<p>SACO kritiserar antagningssystemet till hög-<br>skolan, som de menar försenar ungdomars inträ-</p>
<p>de i högskolan och förlänger utbildningstiderna.<br>Antagningssystemet innebär att det ofta krävs<br>kompletteringar efter gymnasiet för att komma<br>in på universitet eller högskola, med följd att ny-<br>börjarna såväl som de utexaminerade blir<br>äldre, vilket är förknippat med betydande såväl<br>privat- som samhällsekonomiska kostnader,<br>enligt SACO.</p>
<p>SAF och Industriförbundet anser att Lång-<br>tidsutredningens attityd till en potentiell bram<br>drain är felaktig och alltför passiv. Fråge-<br>ställningen borde i stället vara hur Sverige kan<br>göras till ett land som är attraktivt att arbeta i,<br>menar de.</p>
<p>Att som Långtidsutredningen hävda att det<br>måste blir mer lönsamt att välja en studieinrikt-<br>ning som efterfrågas på arbetsmarknaden, är<br>enligt LO svårbegripligt. Avkastningen inom<br>naturvetenskap och teknik är högre än andra<br>yrken redan i dag, men de utbildningarna lyckas<br>ändå inte attrahera yngre. Det är inte ett problem<br>som kan hanteras med ekonomiska styrmedel,<br>hävdar LO. Arbetsgivare, högskolan och staten<br>måste i stället ta ett gemensamt ansvar för att<br>genomföra ordentliga förändringar som höjer<br>utbildningarnas attraktionskraft, skriver de. Vad<br>det innebär, utöver lön, utvecklar inte LO.</p>
<p>Statskontoret föreslår ett utvärderingsinstitut<br>på utbildningens område med liknande uppgift<br>som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvär-<br>dering (IFAU) har inom arbetsmarknads-<br>området.</p>
<p>Näringslivets förutsättningar</p>
<p>Närings- ochteknikutvecklingsverket (NUTEK)<br>tycker att Långtidsutredningen behandlar inno-<br>vationsystemets och entreprenörskapets bety-<br>delse för den framtida tillväxten mycket knapp-<br>händigt. Vad gäller företagsklimatet konstaterar<br>NUTEK att Sverige rankas sist i jämförelse med<br>EU och USA i de flesta av de redovisade variab-<br>lerna. Av 22 parametrar rankas Sverige bäst en-<br>dast i ett avseende, priset på högutbildade<br>arbetskraft, konstaterar NUTEK. Utredningen<br>borde härvid för det första ha sammanställt sina<br>resultat så att allvaret kommer fram, för det and-<br>ra anvisat vilka områden där det ur tillväxtsyn-<br>punkt är mest angeläget att en förändring sker,<br>skriver NUTEK.</p>
<p>Invest in Sweden Agency (ISA) påpekar att en<br>översyn av regler för optionsbeskattning torde<br>vara ett kostnadseffektivt sätt att attrahera per-<br>soner med specifika kunskaper och färdigheter<br>till Sverige.</p>
<p>14 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<p>LO anser att Långtidsutredningens förslag på<br>skattesidan inte tillräckligt beaktar kravet på<br>likformighet mellan skatt på arbete och skatt på<br>kapital, och inte heller tydliggör kopplingen till<br>avdraget för räntor. Sänkt kapitalskatt skulle<br>ytterligare fördyra boendet och minska incita-<br>menten till byggande, menar LO.</p>
<p>Enligt AMS består vanligtvis arbetsplatser av<br>många turordningskretsar, vilket i praktiken be-<br>tyder att små och medelstora arbetsplatser kan<br>behålla sin välutbildade personal vid nedskär-<br>ningar. Därför är turordningsreglerna ett mindre<br>problem än vad debatten ger sken av, anser AMS.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA 5</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Appendix: Svarande remissinstanser för</p></td><td>
<p>46.</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Långtidsutredningen 1999-2000</p></td><td>
<p>47.</p></td><td>
<p>Statens invandrarverk</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>(SOU 2000:7)</p></td><td>
<p>48.</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>49.</p></td><td>
<p>Statskontoret</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>Aktiespararna</p></td><td>
<p>50.</p></td><td>
<p>Svenska Bankföreningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>Arbetslivsinstitutet</p></td><td>
<p>51.</p></td><td>
<p>Sveriges Akademikers Centralorganisa-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen</p></td><td></td><td>
<p>tion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>Energimyndigheten</p></td><td>
<p>52.</p></td><td>
<p>Svenska arbetsgivareföreningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>Finansinspektionen</p></td><td>
<p>53.</p></td><td>
<p>Sveriges Lantbruksuniversitet, institu-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>Företagarnas Riksorganisation</p></td><td></td><td>
<p>tionen för ekonomi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>Försäkringsförbundet</p></td><td>
<p>54.</p></td><td>
<p>Tjänstemännens centralorganisation</p></td></tr>
</table>
<p>8. Glesbygdsverket</p>
<p>9. Högskoleverket</p>
<p>10. Industriens utredningsinstitut</p>
<p>11. Industriförbundet</p>
<p>12. Institutet för regionalforskning</p>
<p>13. Integrationsverket</p>
<p>14. Invest in Sweden Agency</p>
<p>15. Jordbruksverket</p>
<p>16. Karlstads universitet, institutionen för<br>ekonomi</p>
<p>17. Karolinska institutet, institutet för miljö-<br>medicin</p>
<p>18. Konjunkturinstitutet</p>
<p>19. Konkurrensverket</p>
<p>20. Konsumentverket</p>
<p>21. Landsorganisationen i Sverige</p>
<p>22. Landstinget Blekinge</p>
<p>23. Landstingsförbundet</p>
<p>24. Lantbrukarnas riksförbund</p>
<p>25. Länsstyrelsen i Blekinge län, Olofströms<br>kommun, Karlshamns kommun, Sölves-<br>borgs kommun</p>
<p>26. Länsstyrelsen i Gotlands län</p>
<p>27. Länsstyrelsen i Hallands län</p>
<p>28. Länsstyrelsen i Jämtlands län</p>
<p>29. Länsstyrelsen i Jönköpings län</p>
<p>30. Länsstyrelsen i Norrbottens län</p>
<p>31. Länsstyrelsen i Stockholms län</p>
<p>32. Länsstyrelsen i Västerbottens län</p>
<p>33. Länsstyrelsen i Västernorrlands län</p>
<p>34. Länsstyrelsen i Västmanlands län</p>
<p>35. Länsstyrelsen i Västra Götalands län</p>
<p>36. Länsstyrelsen i Örebro län</p>
<p>37. Nationalekonomiska institutionen, Lunds<br>universitet</p>
<p>38. Naturvårdsverket</p>
<p>39. Närings- och teknikutvecklingsverket</p>
<p>40. Riksbanken</p>
<p>41. Riksförsäkringsverket</p>
<p>42. Riksgäldskontoret</p>
<p>43. Riksskatteverket</p>
<p>44. Skogsstyrelsen</p>
<p>45. Socialvetenskapliga forskningsrådet</p>
<p>19</p>
<p>Utdrag ur protokoll<br>vid regeringssammanträde den 7 september<br>2000</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och<br>statsråden Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh,<br>Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén,<br>Ringholm</p>
<p>Föredragande: statsråden Ringholm, Hjelm-Wallén,<br>Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von<br>Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist,<br>Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:1</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................7</p>
<p>2 Lagförslag.......................................................................................................................9</p>
<p>2.1 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)...............................................9</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till</p>
<p>riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen...........12</p>
<p>3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.................................................................................13</p>
<p>3.1 Omfattning.....................................................................................................13</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................14</p>
<p>4 Politikområde Demokrati............................................................................................15</p>
<p>4.1 Politikområdets omfattning...........................................................................15</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................15</p>
<p>4.3 Mål ................................................................................................................16</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.......................................................................................16</p>
<p>4.5 Insatser............................................................................................................17</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet........................................................17</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet..................................................................18</p>
<p>4.5.2.1 Statliga insatser.........................................................................................18</p>
<p>4.5.2.2 Insatser av andra aktörer..........................................................................19</p>
<p>4.6 Revisionens iakttagelser.................................................................................19</p>
<p>4.7 Budgetförslag..................................................................................................20</p>
<p>4.7.1 46:1 Allmänna val........................................................................................20</p>
<p>4.7.2 46:2 Justitiekanslern....................................................................................20</p>
<p>4.7.3 46:3 Datainspektionen.................................................................................22</p>
<p>4.7.4 46:4 Svensk författningssamling.................................................................23</p>
<p>5 Politikområde Mediepolitik under utgiftsområde 17 Kultur, medier,</p>
<p>trossamfund och fritid..........................................................................................25</p>
<p>5.1 Budgetförslag..................................................................................................25</p>
<p>5.1.1 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden....................................25</p>
<p>5.1.2 27:2 Presstöd................................................................................................25</p>
<p>5.1.3 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar....................................................29</p>
<p>5.1.4 27:4 Radio- och TV-verket.........................................................................29</p>
<p>5.1.5 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV............................................30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>6 Politikområde Samepolitik under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,</p>
<p>fiske med anslutande näringar.............................................................................31</p>
<p>6.1 Ändringar i sametingslagen (1992:1433)...................................................... 31</p>
<p>6.2 Budgetförslag..................................................................................................33</p>
<p>6.2.1 45:1 Sametinget...........................................................................................33</p>
<p>7 Anslag som inte ingår i något politikområde............................................................35</p>
<p>7.1 Omfattning.....................................................................................................35</p>
<p>7.2 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................35</p>
<p>7.3 Riksdagens verksamhet och anslag...............................................................36</p>
<p>7.3.1 Omfattning..................................................................................................36</p>
<p>7.4 Mål ................................................................................................................36</p>
<p>7.5 Resultatbedömning........................................................................................36</p>
<p>7.6 Revisionens iakttagelser.................................................................................37</p>
<p>7.7 Budgetförslag..................................................................................................37</p>
<p>7.7.1 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.............................................37</p>
<p>7.7.2 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.....................................................38</p>
<p>7.7.3 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen.............................40</p>
<p>7.7.4 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten...........................................................42</p>
<p>7.7.5 90:5 Regeringskansliet m.m........................................................................43</p>
<p>7.7.6 90:6 Stöd till politiska partier.....................................................................46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagstabell....................................................................................................7</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet...................................................14</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet...................................................15</p>
<p>Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................20</p>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen......................................................................................20</p>
<p>Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................21</p>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutveckling..........................................................................................22</p>
<p>Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................23</p>
<p>Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen......................................................................................23</p>
<p>Tabell 5.1 Anslagsutveckling..........................................................................................25</p>
<p>Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................25</p>
<p>Tabell 5.3 Anslagsutveckling..........................................................................................25</p>
<p>Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................28</p>
<p>Tabell 5.5 Anslagsutveckling..........................................................................................29</p>
<p>Tabell 5.6 Anslagsutveckling..........................................................................................29</p>
<p>Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................30</p>
<p>Tabell 5.8 Anslagsutveckling..........................................................................................30</p>
<p>Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................30</p>
<p>Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen......................................................................................33</p>
<p>Tabell 6.2 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................33</p>
<p>Tabell 7.1 Utgiftsutveckligen för anslag som inte ingår i något politikområde..........35</p>
<p>Tabell 7.2 Anslagsutveckligen........................................................................................37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2001.....................................................................38</p>
<p>Tabell 7.4 Anslagsutveckligen........................................................................................38</p>
<p>Tabell 7.5 Låneram för riksdagsförvaltningen..............................................................40</p>
<p>Tabell 7.6 Intäkter som får disponeras..........................................................................40</p>
<p>Tabell 7.7 Beräkning av anslaget för 2001.....................................................................40</p>
<p>Tabell 7.8 Anslagsutvecklingen......................................................................................40</p>
<p>Tabell 7.9 Beräkning av anslaget för 2001.....................................................................42</p>
<p>Tabell 7.10 Anslagsutveckling........................................................................................42</p>
<p>Tabell 7.11 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................43</p>
<p>Tabell 7.12 Anslagsutveckling........................................................................................43</p>
<p>Tabell 7.13 Resultatinformation för Regeringskansliet................................................44</p>
<p>Tabell 7.14 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................45</p>
<p>Tabell 7.15 Anslagsutveckling........................................................................................46</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001............................................................49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1<br>och 6.1)</p>
<p>2. godkänner målet folkstyrelsen skall värnas<br>och fördjupas (avsnitt 4.3)</p>
<p>3. godkänner vad regeringen föreslår om en<br>höjning av driftsstödet (avsnitt 5.1.2)</p>
<p>4. godkänner vad regeringen föreslår om en-<br>dagstidningarnas rätt att ingå i samdistribu-<br>tionen till lika pris (avsnitt 5.1.2)</p>
<p>5. för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom<br>utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följan-<br>de uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27:1</p></td><td>
<p>Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27:2</p></td><td>
<p>Presstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>539 029</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27:3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27:4</p></td><td>
<p>Radio- och TV-verket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27:5</p></td><td>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 164</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45:1</p></td><td>
<p>Sametinget</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>14 703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:1</p></td><td>
<p>Allmänna val</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:2</p></td><td>
<p>Justitiekanslern</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 820</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:3</p></td><td>
<p>Datainspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>26 664</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:4</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:1</p></td><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>84 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:2</p></td><td>
<p>Riksdagens ledamöter och partier m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>559 647</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:3</p></td><td>
<p>Riksdagens förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>440 649</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:4</p></td><td>
<p>Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>45 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:5</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 269 649</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:6</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>145 200</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>5 316 203</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen</p>
<p>1. antar riksdagens förvaltningsstyrelses<sup>1</sup> för-<br>slag till lag om ändring i lagen (1999:1209)<br>om stöd till riksdagsledamöternas och par-<br>tigruppernas arbete i riksdagen,</p>
<p>2. bemyndigar riksdagsstyrelsen<sup>1</sup> att för bud-<br>getåret 2001 besluta om lån i Riksgälds-<br>kontoret till investeringar i fastigheter och<br>tekniska anläggningar till ett sammanlagt<br>belopp av 92 800 000 kronor.</p>
<p><sup>1</sup> Fr.o.m. den 1 juli 2000 har riksdagsstyrelsen ersatt riksdagens förvalt-<br>ningsstyrelse (bet. 1999/2000:KU19, rskr. 212-214).</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)’</p>
<p>dels att i 3 kap. 7,15, 16,19, 24, 25 och 29-31 §§ ordet ”innerkuvert” i olika<br>böjningsformer skall bytas ut mot ”valkuvert” i motsvarande form,</p>
<p>dels att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 10, 22, 32 och 32 a §§ skall ha följande lydel-<br>se.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>Sametinget skall bestå av 31 leda-<br>möter, utsedda genom val. För leda-<br>möterna skall det utses ersättare. I<br>fråga om antalet ersättare och hur de<br>skall utses gäller bestämmelserna i 18<br>kap. 53 § vallagen (1997:157) rörande<br>val till landstingsfullmäktige. Leda-<br>möterna skall vara svenska medbor-<br>gare.</p>
<p>Efter förslag av Sametinget för-<br>ordnar regeringen ordförande i Sa-<br>metinget. Ordföranden skall utses<br>bland dem tingets ledamöter. Same-<br>tinget väljer vice ordförande bland<br>ledamöterna.</p>
<p>2§<sup>2</sup></p>
<p>Sametinget skall bestå av 31 leda-<br>möter, utsedda genom val. För leda-<br>möterna skall det utses ersättare. I<br>fråga om antalet ersättare och hur de<br>skall utses gäller bestämmelserna i 18<br>kap. 53 § vallagen (1997:157) om val<br>till landstingsfullmäktige. Ledamö-<br>terna skall vara svenska medborgare.</p>
<p>Efter förslag av Sametinget för-<br>ordnar regeringen ordförande i Sa-<br>metinget. Ordföranden skall utses<br>bland tingets ledamöter. Sametinget<br>väljer vice ordförande bland leda-<br>möterna.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av 3 kap. 31 § 1995:553.<br>Senaste lydelse 1997:168.</p>
<p>PROP. 2000/2001:t UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>I sameröstlängden tas den same<br>upp som anmäler sig till valnämnden<br>och som är svensk medborgare och<br>på den samiska valdagen fyllt eller<br>fyller 18 år.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>3§<sup>3</sup></p>
<p>Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.</p>
<p>I sameröstlängd tas den same upp<br>som anmäler sig till valnämnden och<br>som är svensk medborgare och på<br>den samiska valdagen fyllt eller fyller<br>18 år.</p>
<p>Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare<br>skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt aviseringsregistret<br>enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit folkbokförda i landet tre<br>år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>10 §</p>
<p>Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller lik-<br>nande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller<br>sammanslutningen.</p>
<p>Kandidatnamnen skall förses med<br>nummer och tas upp i nummerordning<br>under varandra. Intill varje kandidat-<br>namn skall det finnas ett markerat ut-<br>rymme där väljarna kan lämna en<br>särskild personröst genom en marke-<br>ring.</p>
<p>För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas val-<br>sedlar med olika kombinationer av kandidater.</p>
<p><sup>22 §</sup></p>
<p>Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en<br>vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna<br>rösterna.</p>
<p>Vid sammanräkningen prövar val-<br>nämnden valsedlarnas giltighet och<br>meddelar de beslut som denna pröv-<br>ning föranleder. Härvid gäller för<br>valnämnden i tillämpliga delar vad<br>som enligt 18 kap. 9 och 10 §§ samt<br>11 § första stycket 1 och andra stycket<br>4 vallagen (1997:157) gäller för läns-<br>styrelsen vid slutlig sammanräkning<br>och mandatfördelning.</p>
<p>Vid förrättningen skall protokoll fö</p>
<p>Vid sammanräkningen prövar val-<br>nämnden valsedlarnas giltighet och<br>meddelar de beslut som denna pröv-<br>ning föranleder. Härvid gäller för<br>valnämnden i tillämpliga delar vad<br>som enligt 18 kap. 9 och 10 §§ samt<br>11 § första stycket 1, andra och tredje<br>styckena vallagen (1997:157) gäller<br>för länsstyrelsen vid slutlig samman-<br>räkning och mandatfördelning. Vi-<br>dare gäller att ett namn som skrivits till<br>på en valsedel skall anses obefintligt.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:168.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:168.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>32 §<sup>5</sup></p>
<p>Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslut-<br>ningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet.<br>Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvaran-<br>de som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet be-<br>räknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande sammanslutningar-<br>nas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat<br>som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen.</p>
<p>För varje mandat som en grupp, ett<br>parti eller en liknande sammanslut-<br>ning har fått skall en ledamot utses.<br>När en ledamot utses skall reglerna i<br>18 kap. 38-39 vallagen (1997-157)<br>om val till riksdagen tillämpas. För att<br>personligt röstetal skall fastställas för en<br>kandidat måste han dessutom ha fått<br>lägst 25 särskilda personröster.</p>
<p>Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet<br>offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.</p>
<p>Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet<br>samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.</p>
<p>Om en ledamot har avgått före<br>utgången av den tid för vilken han<br>blivit vald, skall valnämnden på an-<br>mälan av Sametingets ordförande in-<br>kalla en ny ordinarie ledamot enligt<br>de bestämmelser i 18 kap. 61 f valla-<br>gen (1997:157) som avser ny ordina-<br>rie landstingsledamot.</p>
<p>32 a§<sup>6</sup></p>
<p>Om en ledamot har avgått före<br>utgången av den tid för vilken han<br>blivit vald, skall valnämnden på an-<br>mälan av Sametingets ordförande in-<br>kalla en ny ordinarie ledamot enligt<br>de bestämmelser i 18 kap. 62 J valla-<br>gen (1997:157) som avser ny ordina-<br>rie landstingsledamot.</p>
<p>Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått<br>som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av Sametingets<br>ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 § val-<br>lagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot.</p>
<p>Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när proto-<br>kollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkning-<br>en skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs i 31 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:168.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1997:168.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Riksdagens förvaltningsstyrelse framlägger följande förslag till lagtext</p>
<p>2.2 Forslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd<br>till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i<br>riksdagen</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:1209) om stöd till riks-</p>
<p>dagsledamöternas och partigruppernas<br>delse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>4</p>
<p>Basstödet består av grundbelopp<br>och tilläggsbelopp. Grundbelopp ut-<br>gör 1 500 000 kronor per år och<br>tilläggsbelopp 50 000 kronor per år.</p>
<p>1C</p>
<p>Stödet är avsett att bekosta hand-<br>läggarhjälp åt riksdagens ledamöter.<br>Stödet beräknas efter normen att det<br>skall täcka kostnaden för en politisk<br>sekreterare per två ledamöter. För en<br>politisk sekreterare utbetalas 32 200<br>kronor per månad.</p>
<p>arbete i riksdagen skall ha följande ly-</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>i</p>
<p>Basstödet består av grundbelopp<br>och tilläggsbelopp. Grundbelopp ut-<br>gör 1 700 000 kronor per år och<br>tilläggsbelopp 57 000 kronor per år.</p>
<p>§</p>
<p>Stödet är avsett att bekosta hand-<br>läggarhjälp åt riksdagens ledamöter.<br>Stödet beräknas efter normen att det<br>skall täcka kostnaden för en politisk<br>sekreterare per två ledamöter. För en<br>politisk sekreterare utbetalas 34 500<br>kronor per månad.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>I utgiftsområde 1 Rikets styrelse ingår politik-<br>området Demokrati och delar av politikområdet<br>Mediepolitik som ingår i utgiftsområde 17 Kul-<br>tur, medier, trossamfund och fritid. Budgetför-<br>slaget för anslagen 27:1, Presstödsnämnden och<br>Taltidningsnämnden, 27:2 Presstöd, 27:3 Stöd till<br>radio- och kassettidningar, 27:4 Radio och TV-<br>verket samt 27:5 Granskningsnämnden för radio<br>och TV återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets<br>styrelse</p>
<p>I utgiftsområdet ingår även del av politikom-<br>rådet Samepolitik som ingår i utgiftsområde 23<br>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-<br>ringar. Budgetförslaget för anslaget 45:1 Same-<br>tinget återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets sty-<br>relse.</p>
<p>Vidare ingår i utgiftsområde 1 anslagen 90:1<br>Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens le-<br>damöter och partier m.m, 90:3 Riksdagens förvalt-<br>ningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, jus-<br>titieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m,<br>90:6 Stöd till politiska partier.</p>
<p>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse skiljer sig i<br>flera avseenden från övriga utgiftsområden. För<br>bl.a. riksdagen och dess ombudsmän, Regerings-<br>kansliet och hovet gäller särskilda förutsättning-<br>ar. Mål- och resultatstyrning går inte att applicera<br>på stora delar av utgiftsområdet. Detta innebär<br>att mål som är uppföljningsbara, dvs. mätbara<br>och avgränsade i tiden, inte kan fastställas. För<br>flera verksamheter inom utgiftsområde 1 sätter<br>regeringen över huvud taget inga mål.</p>
<p>I möjligaste mån skall strukturen för politik-<br>områden följas inom utgiftsområde 1. Det är<br>dock viktigt att beakta att det för flera verksam-<br>heter inom utgiftsområdet inte går att definiera<br>tydliga mål kopplade till budget och uppföljning<br>på samma sätt som inom övriga utgiftsområden.<br>Detta måste beaktas inför det fortsatta arbetet<br>med att utveckla mål- och målstrukturer inom<br>ramen för den s.k. tvåårsöversynen. Återrappor-<br>teringen till riksdagen måste också anpassas till<br>de förutsättningar som nämns här. Av ovan<br>nämnda skäl ingår vissa av anslagen inom ut-<br>giftsområde 1 inte i något politikområde.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Demokrati</p></td><td>
<p>141</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>258</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Mediepolitik</p></td><td>
<p>674</p></td><td>
<p>685</p></td><td>
<p>679</p></td><td>
<p>691</p></td><td>
<p>693</p></td><td>
<p>687</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Samepolitik</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag som inte ingår i något politikområde</p></td><td>
<p>3 510</p></td><td>
<p>3 944</p></td><td>
<p>4 062</p></td><td>
<p>4 545</p></td><td>
<p>4 170</p></td><td>
<p>4 259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldre anslag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>180</p></td><td></td><td>
<p>190</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 1</p></td><td>
<p>4517</p></td><td>
<p>4 693</p></td><td>
<p>5 014<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5 316*</p></td><td>
<p>5136</p></td><td>
<p>5 020</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser anslaget, från 1999, Fl Samarbete och utveckling inom östersjöregionen.</p>
<p><sup>2</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>3 4</sup> Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>4 Politikområde Demokrati</h1>
<h2>4.1 Politikområdets omfattning</h2>
<p>Inom politikområde Demokrati ingår: utveck-<br>lingsarbetet Tid för demokrati; betalning av sta-<br>tens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra<br>valtillbehör samt ersättningar till vissa myndig-<br>heter m.m. för biträde i samband med allmänna<br>val; Justitiekanslerns och Datainspektionens<br>verksamheter samt tilldelningen av Statens för-<br>fattningssamling (SFS) till kommuner, landsting<br>och kommunbibliotek.</p>
<p>Utvecklingsarbetet Tid för demokrati syftar<br>till att utveckla medborgarnas deltagande i de<br>politiska beslutsprocesserna och i samhällslivet<br>samt att öka valdeltagandet. Utvecklingsarbetet</p>
<p>består av tre huvudaktiviteter; ett nationellt råd-<br>slag om demokrati och delaktighet, stöd för de-<br>mokratiutveckling samt uppmärksammandet av<br>80-årsjubileet av den allmänna rösträtten.</p>
<p>Justitiekanslern har bl.a. till uppgift att utöva<br>tillsyn över offentlig verksamhet samt bevaka<br>statens rätt och vara regeringens juridiske rådgi-<br>vare.</p>
<p>Datainspektionen har till uppgift att verka för<br>att människor skyddas mot att deras personliga<br>integritet kränks genom behandling av perso-<br>nuppgifter och för att en god sed iakttas i kredit-<br>upplysnings- och inkassoverksamhet.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomradet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:1 Allmänna val</p></td><td>
<p>103,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>22,6</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>215,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:2 Justitiekanslern</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:3 Datainspektionen</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>28,7</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>29,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46:4 Svensk författningssamling</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde Demokrati</p></td><td>
<p>140,6</p></td><td>
<p>49,1</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>65,5</p></td><td>
<p>257,9</p></td><td>
<p>58,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Regeringen föreslår att målet för politikområdet<br>är att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Regeringens politik inriktas på att främja med-<br>borgarnas aktiva deltagande i de politiska be-<br>slutsprocesserna och i samhällslivet. Vidare är in-<br>riktningen att stärka individens integritet och<br>yttrandefrihet samt att verka för en rättssäker<br>förvaltning. Valdeltagandet i de allmänna valen år<br>2002 skall öka. Förutsättningarna för människor,<br>särskilt personer med utländsk bakgrund, funk-<br>tionshindrade, arbetslösa, barn och ungdomar,<br>att delta i demokratin skall förbättras.</p>
<p>Bilden av demokratin är motsägelsefull</p>
<p>Under 1990-talet har den svenska folkstyrelsen<br>genomgått stora förändringar. Bilden av demo-<br>kratin är motsägelsefull. Deltagandet i den repre-<br>sentativa demokratins inslag minskar; valdelta-<br>gandet minskar såväl i de allmänna valen som i<br>valen till Europaparlamentet, medlemskapet i de<br>politiska partierna minskar, antalet förtroende-<br>valda minskar, politiker åtnjuter ett allt mindre<br>förtroende osv. Samtidigt visar undersökningar<br>att medborgarna har goda kunskaper om sam-<br>hällsfrågor, ett stort samhällsengagemang och<br>höga förväntningar på politiken.</p>
<p>Folkstyrelsen skall utvecklas och stärkas<br>Folkstyrelsen kan inte tas för given, utan måste<br>ständigt återerövras. Förutsättningar skall skapas<br>så att det offentliga samtalet kan ske överallt i<br>samhället. Ett vitalt offentligt samtal är nödvän-<br>digt för den demokratiska beslutsprocessen.</p>
<p>Valdeltagandet skall öka</p>
<p>Valdeltagandet i svenska val har fallit under en<br>följd av år. I det senaste riksdagsvalet nåddes re-<br>kordlåga 81,4 procent. Ett lågt valdeltagande ut-<br>gör ett hot mot en vital demokrati. En fortsatt<br>vikande trend kan till och med innebära att legi-<br>timiteten av samhälleliga beslut ifrågasätts.</p>
<p>Valdeltagandet i de allmänna valen 2002 skall<br>öka.</p>
<p>Uppgifterna att vrida den utvecklingen åt rätt<br>håll vilar i första hand på de politiska partierna.<br>Samtidigt är det av yttersta vikt att organisatio-</p>
<p>nen av de allmänna valen är utformad på så sätt<br>att medborgarnas valdeltagande underlättas.</p>
<p>Antalet förtroendevalda skall öka</p>
<p>Enligt regeringen bör antalet förtroendevalda i<br>kommuner och landsting återgå till den nivå som<br>gällde i början på 1990-talet, dvs. öka med en<br>femtedel - eller 10 000 personer - de närmaste tio<br>åren.</p>
<p>Rekryteringen måste underlättas och förtida<br>avhopp motverkas. En viktig uppgift är bl.a. att<br>förbättra de förtroendevaldas arbetsförhållanden.<br>Vid en ökning av antalet förtroendevalda måste<br>särskilt beaktas behovet av att det politiska livet i<br>största möjliga utsträckning skall spegla sam-<br>mansättningen av befolkningen som helhet. Jäm-<br>ställdhetsperspektivet skall särskilt beaktas i de<br>åtgärder som genomförs. Det är också av yttersta<br>vikt att personer med utländsk bakgrund, funk-<br>tionshindrade, arbetslösa och ungdomar ges<br>bättre förutsättningar att åta sig och genomföra<br>politiska förtroendeuppdrag.</p>
<p>Demokratiskt deltagande i alla former skall främjas<br>Nya vägar för att utveckla och stärka folkstyrel-<br>sen måste sökas och nya instrument måste hela<br>tiden prövas. Exempelvis har den nya informa-<br>tionstekniken en stor potential även inom detta<br>område. Regeringen kommer att genomföra<br>satsningar för att underlätta användandet av IT i<br>den demokratiska processen.</p>
<p>Det demokratiska deltagandet utanför de re-<br>presentativa organen är väsentligt för en funge-<br>rande demokrati. Det finns i dag ett stort sam-<br>hällsintresse bland medborgarna. Många<br>kommuner arbetar med nya metoder för att få<br>med olika grupper i den politiska processen, det<br>handlar om medborgarpaneler, s.k. hearings av<br>olika slag, ungdomsråd osv. Det är väsentligt att<br>dessa aktiviteter i kommunerna uppmuntras. Det<br>är av yttersta vikt att alla ges goda möjligheter att<br>delta i den kommunala demokratin.</p>
<p>Demokratiarbetet spelar en betydelsefull roll<br>även på den internationella nivån. Till exempel är<br>öppenhetsfrågan inom EU central för den de-<br>mokratiska legitimiteten.</p>
<p>Att mänskliga rättigheter respekteras är en<br>grund för demokratin. Arbetet med att upp-<br>märksamma de mänskliga rättigheterna kommer<br>därför att intensifieras.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Stärka individens yttrandefrihet och integritet samt<br>verka för en rättssaker förvaltning</p>
<p>Yttrandefriheten är en central del av demokratin.<br>Medborgarnas frihet att föra fram sina åsikter<br>måste hela tiden värnas.</p>
<p>Den enskildes integritet får inte kränkas. I<br>och med den snabba IT-utvecklingen accentue-<br>ras integritetsfrågorna. Här har t.ex. Data-<br>inspektionen en viktig roll i sitt arbete med att<br>tillse att bl.a. personuppgiftslagen (PUL) efter-<br>levs.</p>
<p>En rättssäker förvaltning är en förutsättning<br>för en modern demokrati. Justitiekanslern har<br>här en central uppgift i att värna rättssäkerheten<br>och förbättra effektiviteten på den offentliga för-<br>valtningens område.</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Deltagandet i de politiska beslutsprocesserna och i<br>samhällslivet uppmuntras aktivt</p>
<p>Regeringen har initierat ett långsiktigt utveck-<br>lingsarbete för folkstyrelsen- Tid för demokrati.<br>Utvecklingsarbetet, som riksdagen har beslutat<br>om medel för i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen för budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:100,<br>bet. 1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262), har<br>inletts under år 2000 och kommer att pågå t.o.m.<br>år 2002.</p>
<p>Avsikten med utvecklingsarbetet är att ut-<br>veckla medborgarnas aktiva deltagande i de poli-<br>tiska beslutsprocesserna och i samhällslivet. Vi-<br>dare är avsikten att valdeltagandet skall öka.</p>
<p>Utvecklingsarbetet består av tre huvudaktivi-<br>teter; ett nationellt rådslag om demokrati och<br>delaktighet, stöd för demokratiutveckling samt<br>uppmärksammandet av 80-årsjubileet av den all-<br>männa rösträtten.</p>
<p>Det nationella rådslaget kommer att pågå un-<br>der år 2000 och är kopplat till remissarbetet med<br>Demokratiutredningens slutbetänkande.</p>
<p>Stöd för demokratiutveckling kommer att på-<br>gå under åren 2000-2002. Stödet som regleras i<br>en särskild förordning om statliga projektbidrag<br>för utvecklingsarbete för den svenska folkstyrel-<br>sen (2000:648) skall i första hand inriktas mot<br>utvecklingen av den lokala demokratin, utsatta<br>grupper i storstädernas förorter samt skola och<br>demokrati.</p>
<p>Under år 2001 och 2002 kommer regeringen<br>även på olika sätt uppmärksamma 80-årsjubileet<br>av den allmänna rösträtten.</p>
<p>De ovan nämnda aktiviteterna skall ha ambi-<br>tionen att nå sådana grupper som normalt inte<br>brukar nås av dessa typer av aktiviteter. Det kan<br>gälla t.ex. ungdomar, personer med annan etnisk<br>bakgrund, arbetslösa och funktionshindrade.</p>
<p>En särskild demokratidelegation har inrättats<br>för att leda utvecklingsarbetet.</p>
<p>Inom området IT och demokrati har regering-<br>en initierat ett arbete för att utveckla metoder<br>där mötesgrupper kan utbyta åsikter med IT-<br>stöd.</p>
<p>Den kommunala demokratin stärks och fördjupas<br>För att öka medborgarnas möjligheter till insyn<br>och deltagande i den kommunala demokratin<br>samt stärka den kommunala representativa de-<br>mokratins funktionssätt och former har rege-<br>ringen tillsatt den s.k. Kommundemokratikom-<br>mittén (Ju2000:03, dir. 1999:98). Kommittén har<br>bl.a. i uppgift att föreslå åtgärder för att under-<br>lätta deltagandet för personer med utländsk bak-<br>grund, funktionshindrade, barn och ungdomar.<br>De åtgärder som föreslås skall analyseras ur ett<br>könsperspektiv.</p>
<p>För att underlätta för staten, kommuner och<br>landsting samt forskare att kunna följa upp samt<br>utvärdera t.ex. organisationsförändringars effek-<br>ter på demokrati och rättssäkerhet har regering-<br>en givit Statskontoret i uppdrag att utveckla ett<br>system för kontinuerlig uppföljning av kommu-<br>nernas förändringsarbete.</p>
<p>Vissa författnings frågor utreds</p>
<p>Regeringen tillsatte under hösten år 1999 en<br>parlamentarisk kommitté, 1999 års Författnings-<br>utredning, med uppdrag att se över vissa frågor<br>som rör regeringsformen (Jul999:13, dir.<br>1999:71, dir. 2000:21). Kommittén har bl.a. i<br>uppdrag att utreda vissa valfrågor med anknyt-<br>ning till det konstitutionella systemet och den<br>parlamentariska ordningen. Det gäller t.ex. frå-<br>gorna om skilda valdagar och vårval. Utredning-<br>en skall redovisa delar av sitt uppdrag senast den<br>31 december 2000, valfrågorna skall dock redovi-<br>sas senast den 30 april 2002.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Valsystemet ges en teknisk och administrativ ut-<br>formning som främjar valdeltagandet</p>
<p>Regeringen tillkallade under våren 2000 en sär-<br>skild utredare med uppgift att göra en teknisk<br>och administrativ översyn av delar av valsystemet<br>(Ju2000:02, dir. 2000:10). I uppdraget ingick att<br>överväga var den centrala valmyndigheten i<br>framtiden skall vara placerad. Utredaren har i<br>denna del föreslagit att det bildas en ny myndig-<br>het. Regeringen bereder för närvarande ärendet<br>och avser att skyndsamt återkomma till riksda-<br>gen med överväganden i denna fråga.</p>
<p>I övrigt har utredaren bl.a. i uppdrag att göra<br>en inventering av de möjligheter och problem<br>som kan finnas med röstning via Internet samt<br>att överväga vilka lösningar som finns för att<br>kompensera en förmodad nedläggning av post-<br>kontor runt om i landet. Utredningens uppdrag<br>skall vara avslutat den 31 december 2000.</p>
<p>Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrund-<br>lagen utreds</p>
<p>En parlamentarisk kommitté (Jul999:01, dir.<br>1999:08) tillsattes i februari 1999 med uppdrag<br>att se över tryckfrihetsförordningen och yttran-<br>defrihetsgrundlagen. Kommittén som skall redo-<br>visa sitt uppdrag senast den 31 december 2000<br>har bl.a. fått i uppdrag att analysera behovet av<br>och förutsättningarna för en mer teknikobero-<br>ende grundlagsreglering av yttrandefriheten. En<br>annan del av uppdraget är att analysera och ta<br>ställning till om de preskriptionstider som gäller<br>för tryckfrihets- respektive yttrandefrihetsbrott<br>bör förlängas.</p>
<p>Offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället<br>utreds</p>
<p>Den 16 april 1998 tillkallade regeringen en par-<br>lamentarisk kommitté (Jul999:06, dir. 1998:32)<br>med uppgift att bl.a. göra en översyn av bestäm-<br>melserna om allmänna handlingars offentlighet i<br>syfte att vidga möjligheterna för offentlighets-<br>principens tillämpning i IT-samhället. Kommit-<br>tén skall redovisa sitt arbete i denna del senast<br>den 31 december 2000.</p>
<p>En offentlighetskampanj inleds</p>
<p>Regeringen kommer att genomföra en kampanj<br>för att öka kunskapen och medvetenheten i sam-<br>hället och bland de anställda i förvaltningen om<br>offentlighetsprincipen och dess roll för öppenhet<br>och demokrati. Arbetet skall pågå under åren<br>2000 och 2001 och ledas av en ordförande samt</p>
<p>ett offentlighetsråd med företrädare för bl.a. stat,<br>kommun och landsting.</p>
<p>Yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verk-<br>samheter med anknytning till det allmänna ses över<br>Regeringen har givit en utredare i uppdrag att se<br>över yttrande- och meddelarfrihet för anställda i<br>verksamheter med anknytning till det allmänna.<br>Uppdraget gäller t.o.m. den 1 maj 2001.</p>
<p>En nationell handlingsplan för mänskliga rättighe-<br>ter utarbetas</p>
<p>Inom Regeringskansliet har en särskild arbets-<br>grupp inrättats för att utarbeta ett förslag till en<br>nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter.<br>En sådan handlingsplan skall se till helheten och<br>verka för att ge en övergripande bild av Sverige<br>och mänskliga rättigheter samt identifiera åtgär-<br>der som kan förbättra främjandet och skyddet av<br>de mänskliga rättigheterna. Arbetsgruppen skall i<br>sitt arbete bl.a. kartlägga och analysera hur<br>svenska myndigheter i dag arbetar för att för-<br>bättra skyddet av de mänskliga rättigheterna i<br>Sverige. Arbetsgruppen skall också granska de<br>organisatoriska aspekterna av Regeringskansliets<br>arbete för att hantera frågor om mänskliga rät-<br>tigheter och vid behov föreslå eventuella föränd-<br>ringar. Arbetet beräknas vara färdigt i september<br>2001.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>4.5.2.1 Statliga insatser</p>
<p>Insatser för att utveckla och stärka demokratin<br>genomförs inom ett stort antal politikområden.<br>Detta gäller t.ex. ungdomspolitiken, utbild-<br>ningspolitiken, integrationspolitiken, rättsväsen-<br>det och forskningspolitiken. Inom dessa områ-<br>den kommer olika aktiviteter att genomföras<br>som är nära kopplade till regeringens utveck-<br>lingsarbete Tid för demokrati.</p>
<p>Insatser för att stärka ungdomars inflytande och<br>deltagande</p>
<p>Riksdagen beslutade i december 1999 om mål för<br>den nationella ungdomspolitiken (prop.<br>1998/99:115, bet. 1999/2000:KrU4, rskr.<br>1999/2000:53). Ett av målen är att ungdomar<br>skall ha reella möjligheter till inflytande och del-<br>aktighet. I propositionen - På ungdomars villkor<br>(prop. 1998/99:115) aviserades ett antal åtgärder<br>för att stärka ungdomars inflytande och delak-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>tighet. Bland annat gav regeringen under åren<br>1999 och 2000 Landsrådet för Sveriges Ung-<br>domsorganisationer (LSU) ekonomiskt stöd för<br>att utreda ungdomars möjligheter att påverka så-<br>väl i sin egna miljöer som i större politiska sam-<br>manhang. LSU - Ungdomarnas demokratikom-<br>mission - har till regeringen lämnat sin slut-<br>rapport Ingång. Rapporten är för närvarande ute<br>på remiss.</p>
<p>Det demokratiska samtalet i skolan</p>
<p>Skolan har en viktigt roll för en fungerande de-<br>mokrati. Regeringen har under år 1999 bl.a. ver-<br>kat för att sprida försöksverksamheten med lo-<br>kala styrelser med föräldramajoritet samt<br>försöksverksamheten med lokala styrelser med<br>elevmajoritet inom gymnasieskolan. Försöks-<br>verksamheterna som inleddes åren 1996 och<br>1997 avslutas under år 2001 och är nu föremål för<br>utvärdering av Skolverket.</p>
<p>Vidare har regeringen under år 1999 drivit det<br>s.k. Värdegrundsprojektet, där demokratifrågor-<br>na utgjort en central del.</p>
<p>Makt och inflytande ur ett integrationspolitiskt<br>perspektiv</p>
<p>För att ytterligare belysa fördelningen av makt<br>och inflytande ur ett integrationspolitiskt per-<br>spektiv har regeringen nyligen beslutat om att<br>tillsätta en utredning i frågan.</p>
<p>Vidare har regeringen givit Integrationsverket<br>i uppdrag att analysera valdeltagandet i vissa ut-<br>satta bostadsområden.</p>
<p>Rasistiska, främlingsflentliga eller homofobiska ut-<br>tryck och handlingar bekämpas</p>
<p>Uttryck som rasism, främlingsfientlighet och<br>homofobi är allvarliga hot mot de grundläggande<br>demokratiska värdena.</p>
<p>Regeringen har beslutat om att det skall utar-<br>betas en nationell handlingsplan mot rasism,<br>främlingsfientlighet och etnisk diskriminering.<br>Regeringen har i ett första steg givit Integra-<br>tionsverket ett antal uppdrag.</p>
<p>Vidare har regeringen under 1999 tillkallat en<br>kommitté (Kul999:09, dir. 1999:75) med uppgift<br>att utreda etablerandet av ett Forum för Levande<br>historia. Forumet skall vara ett nationellt cent-<br>rum för frågor om demokrati, tolerans och<br>mänskliga rättigheter. Verksamheten skall ta sin<br>utgångspunkt i Förintelsen.</p>
<p>Inom rättsväsendet är arbetet med att före-<br>bygga och bekämpa brott med rasistiska, främ-<br>lingsfientliga och homofobiska inslag en priorite-</p>
<p>rad verksamhet. Rikspolisstyrelsen, Riksåklaga-<br>ren och Domstolsverket har alla arbetat fram<br>strategier/handlingsplaner för hur man i arbetet<br>skall fortsätta prioritera dessa frågor.</p>
<p>Fördjupad kunskap om demokratifrågoma<br>Forskningen kring demokratifrågoma är väsent-<br>lig för att stärka och fördjupa det offentliga<br>samtalet om folkstyrelsen samt för genomföran-<br>det av politiken. Demokratiforskningen berör ett<br>stort antal discipliner och genomförs inom<br>många institutioner och organisationer runt om i<br>landet. I början av 1990-talet beslöt riksdagen<br>om ett program för forskning om den offentliga<br>sektorn (FOS-programmet) (prop. 1991/92:16,<br>bet. 1991/92:FiU4, rskr. 1991/92:14). I detta<br>forskningsprogram ingår disciplinprogrammet<br>”Demokrati i förändring”. En utvärdering av<br>FOS-programmet kommer inom kort att ge-<br>nomföras.</p>
<p>4.5.2.2 Insatser av andra aktörer</p>
<p>Ett stort antal aktörer bidrar till att utveckla och<br>stärka demokratin. Kommuner och landsting ar-<br>betar ständigt med att utveckla nya modeller för<br>att involvera medborgarna i den demokratiska<br>processen.</p>
<p>Kommun- och Landstingsförbunden har un-<br>der flera år arbetat med demokratifrågoma, bl.a.<br>inom Tema Demokrati.</p>
<p>Nya och gamla folkrörelser och andra med-<br>borgarsammanslutningar har på olika sätt viktiga<br>funktioner i arbetet med att utveckla och stärka<br>demokratin. Dels genom att de i sig är demokra-<br>tiska organisationer, dels genom att de ger röst åt<br>olika medborgargrupper. Ett exempel är betydel-<br>sen för den lokala demokratin hos de cirka 4000<br>lokala utvecklingsgrupper som är anslutna till<br>Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva.</p>
<p>Det finns även andra organisationer och in-<br>stitut som på olika sätt arbetar med att belysa<br>demokratifrågoma, t.ex. Studieförbundet Nä-<br>ringsliv och Samhälle och DemokratiAkademin.</p>
<h2>4.6 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-<br>vändningar i revisionsberättelserna eller framfört<br>andra principiellt viktiga frågor som rör detta<br>politikområde.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>4.7 Budgetförslag</h2>
<p>4.7.1 46:1 Allmänna val</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>103 532</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>34 280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>22 576</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>215 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>4.7.2 46:2 Justitiekanslern</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>10 829</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>12 651</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 029</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 820</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 096 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 388 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 12 820 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 12 820 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Inom anslaget finns medel till regeringens ut-<br>vecklingsprojekt för folkstyrelsen - Tid för de-<br>mokrati. Utvecklingsarbetet består av tre hu-<br>vudaktiviteter; ett nationellt rådslag om demo-<br>krati och delaktighet, stöd för demokratiutveck-<br>ling samt uppmärksammandet av 80-årsjubileet<br>av den allmänna rösträtten. Utvecklingsarbetet<br>kommer att pågå t.o.m. år 2002.</p>
<p>Från anslaget betalas även statens kostnader<br>för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör<br>samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för<br>biträde i samband med allmänna val.</p>
<p>Anslagsbelastningen beror till största del på<br>vilka val som hålls under året. För 1999 var an-<br>slaget budgeterat med hänsyn till valet till Euro-<br>paparlamentet. Vid utgången av året fanns ett an-<br>slagssparande på ca 34 miljoner kronor. Under<br>2000 har 16,7 miljoner kronor av anslagssparan-<br>det dragits in. Resterande sparandet beräknas att<br>användas till utvecklingsarbetet Tid för demo-<br>krati under året.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget år 2001 skall<br>uppgå till 25 000 000 kronor. För åren 2002 och<br>2003 beräknas anslaget uppgå till 215 000 000<br>kronor respektive 15 000 000 kronor.</p>
<p>I anslagsnivåerna för 2001 och 2002 ingår<br>10 000 000 kronor för utvecklingsarbetet Tid för<br>demokrati. Projektet finansieras dels genom en<br>överföring av 8 000 000 kronor från 25 utgifts-<br>området anslag 91:2 Bidrag till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting, dels genom<br>2 000 000 kronor av de medel som tillförts ut-<br>giftsområdet i samband årets ekonomiska vår-<br>proposition.</p>
<p>Justitiekanslern (JK) är regeringens högste om-<br>budsman. Verksamheten omfattar stora delar av<br>det juridiska området där JK också har olika<br>funktioner. JK skall utöva tillsyn över offentlig<br>verksamhet. JK skall vidare bevaka statens rätt<br>och vara regeringens juridiske rådgivare. JK har<br>också till uppgift att reglera vissa skadeståndsan-<br>språk som riktas mot staten samt företräda staten<br>inför domstol i sådana, men även andra, mål. JK<br>skall dessutom fullgöra åklagaruppgifter på<br>tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden.<br>JK har därtill tillsyn över advokatväsendet och<br>vissa uppgifter i fråga om personregister och<br>övervakningskameror.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>JK:s mål är att värna om rättssäkerheten och för-<br>bättra effektiviteten på den offentliga förvalt-<br>ningens område, att se till att den enskilde kom-<br>mer till sin rätt utan att det allmänna intresset<br>sätts åt sidan på skaderegleringens område samt<br>att bidra till en riktig rättstillämpning och lagfö-<br>ring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens om-<br>råden.</p>
<p>Antalet fast anställda var vid årsskiftet<br>1999/00 14 personer. Därtill tjänstgör en notarie<br>hos JK. Härutöver har en f.d. chefsåklagare och<br>en f.d. hovrättslagman varit arvodesanställda för<br>att handlägga särskilda ärenden.</p>
<p>Av resultatredovisningen för budgetåret 1999<br>framgår att antalet inkomna ärenden under 1999<br>uppgick till 4 310 och antalet avgjorda ärenden<br>till 4 453. Vid en jämförelse med budgetåret 1998<br>har antalet inkomna ärenden minskat med 23<br>procent. Antalet avgjorda ärenden har minskat<br>med 26 procent. Minskningen av antalet inkom-<br>na och avgjorda ärenden är framförallt en följd av</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>ändringar i lagstiftningen om personregister re-<br>spektive övervakningskameror. Samtidigt har<br>antalet inkomna skadeståndsärenden ökat med<br>420 ärenden eller med närmare 25 procent. An-<br>talet inkommande tillsynsärenden har minskat<br>med drygt 80 ärenden eller med omkring 10 pro-<br>cent. JK har uttalat kritik i 7 procent av tillsyn-<br>särendena vilket nästan är en fördubbling jämfört<br>med föregående år.</p>
<p>Antalet ej avgjorda ärenden har vid årets slut,<br>jämfört med motsvarande siffra vid utgången av<br>år 1998, minskat från 791 till 648 ärenden eller<br>med 18 procent. Handläggningen av äldre ären-<br>den har under året prioriterats. Antalet ärenden<br>äldre än två år uppgår till 58, varav de flesta är<br>rättegångar. Den genomsnittliga handläggnings-<br>tiden för de ärendegrupper som får anses ha en<br>särskild betydelse för enskilda, tillsyn och skade-<br>stånd, uppgår till drygt fyra respektive drygt tre<br>månader. I detta sammanhang bör också nämnas<br>att vissa ärenden är av förturskaraktär, exempel-<br>vis ärenden om tryck- och yttrandefrihetsbrottet<br>hets mot folkgrupp, som ofta förutsätter särskil-<br>da och resurskrävande insatser.</p>
<p>JK har i allt väsentligt uppnått de verksam-<br>hetsmål som regeringen har satt upp.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>JK:s verksamhet är i allt väsentligt författnings-<br>reglerad. Verksamheten styrs i mycket stor ut-<br>sträckning av de anmälningar m.m. som enskilda<br>och främst polis- och åklagarmyndigheter ger in.<br>JK rår således inte själv över ärendetillström-<br>ningen eller inriktningen på denna. Det är där-<br>med också svårt att förutsäga inom vilket verk-<br>samhetsområde tyngdpunkten i verksamheten<br>tid efter annan kommer att ligga.</p>
<p>Under hösten 1998 och vid årsskiftet<br>1998/1999 trädde vissa författningsändringar i<br>kraft som har betydelse för JK:s verksamhet b.la.<br>vad avser JK:s tillsyn och på tryck- och yttran-<br>defrihetens områden.</p>
<p>För att bl.a. möta den väntade påfrestningen<br>på JK:s organisation som författningsändringar-<br>na kunde antas innebära justerades anslaget upp<br>med 2 miljoner kronor 1999 (prop. 1998/99:1,<br>bet. 1998/99:KU 1, rskr. 1998/99:92).</p>
<p>Beträffande omfattningen av JK:s fortsatta<br>verksamhet vill regeringen särskilt framhålla föl-<br>jande.</p>
<p>Antalet inkommande tillsynsärenden har<br>minskat för varje år sedan 1996. Denna tendens</p>
<p>torde hålla i sig. Samtidigt kan det på goda grun-<br>der antas att utredningarna i de ärenden som JK<br>tar upp till granskning kommer att bli tämligen<br>omfattande och kräva stora arbetsinsatser.</p>
<p>Antalet inkommande ärenden inom verksam-<br>hetsområdet tryck- och yttrandefrihet har ökat<br>för varje år sedan 1996. Tendensen med en<br>ökande ärendetillströmning och därmed sam-<br>manhängande resursförbrukning kan antas hålla i<br>sig. Det är angeläget att ingripanden på det<br>tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området prio-<br>riteras, särskilt när det gäller hets mot folkgrupp.</p>
<p>Antalet skadeståndsärenden har, med något<br>undantag, ökat för varje år under den senaste tio-<br>årsperioden. Antalet inkommande skadestånds-<br>ärenden har under året ökat med närmare 25<br>procent. Ökningen avser främst ersättningsan-<br>språk som grundas på påståenden om bristande<br>överensstämmelse mellan nationell rätt och ge-<br>menskapsrätten. Tendensen med ett ökande an-<br>tal skadeståndsärenden torde hålla i sig. Samti-<br>digt är möjligheten för allmänheten att få en<br>kvalificerad och effektiv prövning av skade-<br>ståndsanspråk vid sidan av domstolarna av stort<br>värde för envar, inte minst mot bakgrund av att<br>skadeståndsärenden i sig också inrymmer ett<br>mått av tillsyn.</p>
<p>Kvarstående anslagssparande från 1999 för-<br>väntas bli förbrukat under innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringen gör den bedömningen att anslaget<br>för år 2001 bör Egga i nivå med anslaget för in-<br>nevarande år. Som kompensation för beräknade<br>ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras an-<br>slaget upp med 169 000 kronor år 2001.</p>
<p>Regeringen föreslår att JK för år 2001 bör an-<br>visas ett anslagsbelopp som uppgår till<br>12 820 000 kronor. För år 2002 och 2003 beräk-<br>nas anslaget uppgå till 13 096 000 kronor respek-<br>tive 13 388 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>12 651</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>12 020</p></td></tr>
</table>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>4.7.3 46:3 Datainspektionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.5 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>25 640</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>30 365</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>28 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>26 664</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>28 771 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>29 415 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 28 164 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 28 164 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Datainspektionen är central förvaltningsmyn-<br>dighet med uppgift att verka för att människor<br>skyddas mot att deras personliga integritet<br>kränks genom behandling av personuppgifter<br>och för att god sed iakttas i kreditupplysnings-<br>och inkassoverksamhet.</p>
<p>Av anslagssparandet har i enlighet med rege-<br>ringens beslut 2 519 000 kronor dragits in som<br>besparing och 4 000 000 kronor ställts till rege-<br>ringens disposition. Kvarstående anslagssparande<br>till Datainspektionens disposition uppgår således<br>till 909 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Datainspektionens mål för 1999 har varit</p>
<p>• att automatisk databehandling av person-<br>uppgifter inte skall medföra otillbörligt in-<br>trång i enskildas personliga integritet; målet<br>skall nås utan att användningen av teknik<br>onödigt hindras eller försvåras,</p>
<p>• att god sed iakttas i kreditupplysnings- och<br>inkassoverksamhet.</p>
<p>Någon samlad bedömning av i vilken utsträck-<br>ning dessa mål uppnåtts har inte gjorts i inspek-<br>tionens årsredovisning.</p>
<p>Målen för områdena tillsyn, tillstånd och in-<br>formation har återrapporterats enligt kraven i<br>regleringsbrevet.</p>
<p>Tillsynsverksamheten skulle bedrivas i minst<br>lika stor omfattning som under de två senaste<br>budgetåren. Under 1999 utfördes 167 inspektio-<br>ner (101 offentliga och 66 privata objekt) vilket<br>kan jämföras med 113 under 1998 och 154 under<br>1997.</p>
<p>När det gäller tillståndsärenden skulle den ge-<br>nomsnittliga genomloppstiden för tillståndsä-<br>renden inte överstiga två månader. Under 1999<br>var omloppstiden 50 dagar.</p>
<p>Informationsverksamheten skulle öka de re-<br>gisteransvarigas kunskap om integritetsskydds-<br>reglerna. Verksamheten skulle särskilt inriktas på<br>att etablera fortlöpande kontakter med de per-<br>sonuppgiftsombud som har anmälts till inspek-<br>tionen. Verksamheten har under året ökat i om-<br>fattning och inriktats på information via webb-<br>platsen, föreläsningar och konferenser samt ett<br>callcenter som besvarar frågor per telefon och e-<br>post. Inspektionens webbplats hade under 1999<br>110.000 besök, vilket kan jämföras med 70.000<br>besök 1998. Antalet telefonfrågor och e-post-<br>frågor ha legat på samma nivå som 1998, d.v.s. ca<br>15.000 samtal och 1.000 e-meddelanden.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Datainspektionen har uppnått samtliga verksam-<br>hetsmål som regeringen angivit. Tillsyns- och<br>informationsverksamheten har ökat i omfattning<br>och den genomsnittliga omloppstiden för till-<br>ståndsärenden var 50 dagar.</p>
<p>Regeringens återrapporteringskrav har emel-<br>lertid i huvudsak varit inriktade på prestations-<br>mått och ger inte så god information om vilka<br>effekter och resultat som uppnåtts. Någon sam-<br>lad bedömning av i vilken utsträckning effekt-<br>målen, d.v.s. att förhindra intrång i enskildas per-<br>sonliga integritet i samband med automatisk<br>databehandling och att säkerställa god sed i kre-<br>ditupplysnings- och inkassoverksamhet, är där-<br>för svår att göra enbart utifrån årsredovisningen.<br>Regeringen avser därför att inför kommande<br>budgetår utveckla mera resultatinriktade verk-<br>samhetsmål och återrapporteringskrav.</p>
<p>Som aviserades i förra årets budgetproposition<br>kommer en särskild utredare att göra en översyn<br>av Datainspektionens uppgifter och verksamhet<br>och lämna förslag till inriktning, omfattning och<br>finansiering av den fortsatta verksamheten.<br>Översynen görs mot bakgrund av de nya krav<br>som ställs av personuppgiftslagen och den snab-<br>ba utvecklingen på informationsteknikens områ-<br>de. Regeringen kommer på grundval av översy-<br>nen att redovisa sina förslag till fortsatt<br>inriktning och finansiering i budgetpropositio-<br>nen för 2002. I avvaktan på resultaten av den på-<br>gående översynen föreslår därför regeringen inte</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>nu några förändringar i verksamhetsinriktningen<br>inför 2001.</p>
<p>Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>30 365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för engångsvis ra mökning 2000</p></td><td>
<p>-3 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 559</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis ramminskning</p></td><td>
<p>-1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>26 664</p></td></tr>
</table>
<p>4.7.4 46:4 Svensk författningssamling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.7 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>697</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria till-<br>delningen av Svensk författningssamling (SFS)<br>till kommuner, landsting och kommunbibliotek<br>som regleras i 7 § författningssamlingsförord-<br>ningen (1976:725), den s.k. frilistan.</p>
<p>Vid utgången av 1999 uppgick anslagssparan-<br>det till ca 344 000 kronor. Under året har<br>321 000 kronor av anslagssparandet dragits in till<br>följd av den s.k. treprocentsregeln.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Mot bakgrund av den år 1998 gjorda upphand-<br>lingen av tryck- och distributionstjänsten för<br>SFS föreslår regeringen att 1 011 000 kronor an-<br>visas för ändamålet år 2001. Det nuvarande avta-<br>let gäller till utgången av år 2001. Efter detta<br>kommer en ny upphandling att göras. För åren<br>2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå till<br>1 011 000 kronor respektive 1 011 000 kronor.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>5 Politikområde Mediepolitik under<br>utgiftsområde 17 Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid</h1>
<h2>5.1 Budgetförslag</h2>
<p>5.1.1 27:1 Presstödsnämnden och Tal<br>tidningsnämnden</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Nämndernas verksamhet fungerar väl och inga<br>förändringar av inriktningen på verksamheten<br>föreslås för kommande år.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 2001<br>anvisas 5 670 000 kronor.</p>
<p>Tabell 5.1 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>5 082</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>712</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 387</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 670</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 788 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 915 <sup>!</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>5 387</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2000</p></td><td>
<p>5 670</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 5 670 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 5 670 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att<br>fördela det statliga stödet till dagspressen. Tal-<br>tidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att<br>fördela det statliga stödet till radio- och kassett-<br>tidningar.</p>
<p>Det anslagssparande som redovisas beror bl.a.<br>på att kostnaden för att anlita specialistkompe-<br>tens blivit lägre än vad som förutsågs, liksom att<br>kostnader för vissa uppdrag har senarelagts. An-<br>slags sparandet avses att användas för anlitande av<br>konsulter inom de båda nämndernas ansvarsom-<br>råden, bl.a. för utredning av de ekonomiska kon-<br>sekvenserna av ett teknikskifte för taltidnings-<br>verksamheten. Vidare avses vissa delar av<br>anslagssparandet att användas för arbetet med att<br>utveckla metoder för analyser av dagspressens<br>utveckling och behovet av presstöd. Av anslags-<br>sparandet har regeringen beslutat om indragning<br>med 400 000 kronor.</p>
<p>5.1.2 27:2 Presstöd</p>
<p>Tabell 5.3 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>527 259</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>-299</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>536 579</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>532 843</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>539 029</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>539 029</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>534 029</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlig-<br>het med bestämmelserna i presstödsförordning-<br>en (1990:524). Presstöd ges i form av driftsstöd<br>och distributionsstöd. Utgifterna för presstödet<br>styrs bl.a. av antalet stödberättigade tidningar<br>och storleken på dessa tidningars upplagor.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Ändrade presstödsregler</p>
<p>Regeringen föreslår att stödbeloppen för drifts-<br>stödet höjs med 3 procent.</p>
<p>Regeringen gav i september 1999 Presstöds-<br>nämnden i uppdrag att utreda distributionssitua-<br>tionen för tidningar med endagsutgivning (dnr<br>Kul999/2641/Me). Presstödsnämnden lämnade i<br>april 2000 in en rapport till regeringen med an-<br>ledning av detta uppdrag (dnr<br>Ku2000/1412/Me). Rapporten har remissbe-<br>handlats.</p>
<p>Regeringen förslår att endagstidningarna ges<br>rätt att ingå i samdistributionen till lika pris som<br>flerdagarstidningama. En begränsning görs så att<br>framför allt endagstidningar med lokal och regi-<br>onal spridning omfattas av förslaget.</p>
<p>Driftsstödet höjs</p>
<p>finner sig i riskzonen för nedläggning om inte<br>ytterligare medel tillförs.</p>
<p>Av Presstödsnämndens årliga rapport Dags-<br>pressens ekonomi avseende år 1999 framgår att<br>trenden med sjunkande upplagor och vikande<br>annonsvolymer består. Rapporten visar också att<br>innevarande konjunkturuppgång fått mindre ef-<br>fekter på tidningsföretagens resultat år 1999 än<br>väntat.</p>
<p>Mot bakgrund av många andratidningars svåra<br>ekonomiska situation och för att ytterligare vär-<br>na den publicistiska mångfalden föreslås därför<br>en generell höjning av stödbeloppen för drifts-<br>stödet med 3 procent fr.o.m. den 1 januari 2001.</p>
<p>En höjning av driftsstödet med 3 procent<br>motsvarar en extra kostnad på ca 14 miljoner<br>kronor per år fr.o.m. år 2001.</p>
<p>Endagstidningarna ges rätt att ingå i samdistribu-<br>tionen till lika pris</p>
<p>Regeringens förslag: Stödbeloppen för driftsstödet<br>höjs med 3 procent från år 2001.</p>
<p>Regeringens förslag: Endagstidningarna ges rätt<br>att ingå i samdistributionen till s.k. lika pris om<br>de har minst en procent hushållstäckning i den<br>blockregion där tidningens utgivningsort är be-<br>lägen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sjunkande upp-<br>lagor och vikande annonsvolymer har försatt<br>delar av dagspressen i en mycket allvarlig eko-<br>nomisk situation. Det gäller framför allt andra-<br>tidningama vilka i hög grad är beroende av<br>presstödet för sin överlevnad. Denna utveckling<br>kan innebära att mångfalden inom dagspressen<br>minskar genom att andratidningarna slås ut.</p>
<p>Det tillfälliga driftsstöd som fördelades under<br>åren 1997 och 1998 kom vid en tidpunkt då det<br>fanns ett stort behov av stöd. I en uppföljnings-<br>rapport från Presstödsnämnden (dnr<br>Kul999/2160/Me) drogs slutsatsen att tidningar<br>med driftsstöd troligen inte, utom i enstaka un-<br>dantagsfall, genom ytterligare rationaliseringar<br>etc. kunde förbättra sin ekonomi och att de stat-<br>liga insatserna kunde behöva förstärkas.</p>
<p>Mot denna bakgrund och i syfte att värna den<br>publicistiska mångfalden höjdes stödbeloppen<br>för driftsstödet med 4,5 procent fr.o.m. den 1<br>januari 2000.</p>
<p>Denna höjning av driftsstödet har underlättat<br>den ekonomiska situationen för många andra-<br>tidningar. Men många andratidningar har små<br>eller inga vinstmarginaler. Några tidningar be-</p>
<p>Presstödsnämndens förslag: Överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna är<br>övervägande positiva till förslaget.</p>
<p>Pressens Samdistribution AB anser dock att ett<br>högre pris skall kunna tas ut av endagstidningar<br>som önskar delta i samdistributionen. Enligt<br>Pressens Samdistribution är det ur administrativ<br>synpunkt lika mycket arbete att registerhålla och<br>sköta övrig administration av en endagstidning<br>som det är för en tidning med tätare utgivnings-<br>frekvens. I det exemplarpris som tidningarna<br>betalar ryms såväl rörliga distributionskostnader<br>som bidrag till administrativa kostnader. Därför<br>tillför en tidning med utgivning en gång per<br>vecka, med likaprissättning, betydligt mindre till<br>administrationen än vad en tidning med tätare<br>utgivningsfrekvens gör trots att endagstidningen<br>alstrar lika mycket kostnader. Förslagsvis skulle<br>priset kunna vara 15 procent högre än vad det är<br>för inom regionen utgivna tidningar. I andra<br>hand anser Pressens Samdistribution att endags-<br>tidningarna alltid skall betala det 10 procent hög-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>re priset oaktat om tidningen utges inom aktuell<br>region eller ej.</p>
<p>Tidningstjänst AB anser att en ändring av pris-<br>differensen på 10 procent bör ske om vunna<br>praktiska erfarenheter visar på större skillnader<br>än vad som kunnat förutses. Tidningstjänst anser<br>det också rimligt, främst av kostnads- och kvali-<br>tetsskäl, att i nuläget begränsa endagstidning-<br>arnas deltagande i samdistributionen till tid-<br>ningar med lokal och regional spridning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Distribu-<br>tionsstödet fyller en viktig funktion i den statliga<br>presspolitiken. Genom att verka som en sam-<br>manhållande faktor i samdistributionen bidrar<br>stödet till en effektiv distribution av dagstid-<br>ningar och underlättar en bred spridning av<br>dagstidningar. Stödet motverkar också att stora<br>tidningsföretag använder distributionen som ett<br>konkurrensmedel gentemot mindre tidningar.</p>
<p>Distributionsstödet infördes år 1970 och sys-<br>temet omfattade från början alla samdistribue-<br>rade dagstidningar oavsett periodicitet. År 1985<br>uteslöts endagstidningarna från rätten att bud-<br>distribueras till s.k. lika pris då de ansågs skapa<br>problem för distributörerna. Endagstidningarna<br>kan fortfarande buddistribueras och uppbära<br>distributionsstöd men då distributionsföretagen<br>ofta begär ett högre pris för dessa tidningar före-<br>drar de flesta att distribuera via posten.</p>
<p>Distributionsstöd får lämnas för varje abonne-<br>rat exemplar av en dagstidning som distribueras<br>av ett distributionsföretag eller av ett postbeford-<br>ringsföretag i lantbrevbärarturer eller särskilda<br>tidningsutdelningsturer. Minst två tidningsföre-<br>tag måste delta.</p>
<p>Distributionsstödet betalas ut till distribu-<br>tions- eller postbefordringsföretaget som sedan<br>tillgodoför tidningsföretaget dess andel av detta<br>belopp. De företag som distribuerar skall - för<br>tidningar som kommer ut minst två dagar i veck-<br>an - tillämpa en sådan prissättning att storleken<br>på den enskilda tidningens abonnerade upplaga<br>inom distributionsområdet inte inverkar på dist-<br>ributionsavgiften per distribuerat exemplar.</p>
<p>Om det blir väsentliga kostnadsskillnader på<br>grund av att tidningar väger olika mycket per ex-<br>emplar, att någon av tidningarna föranleder mer<br>administrativt arbete än de andra eller att någon<br>av tidningarna föranleder särskilda transport-<br>kostnader får dock prissättningen anpassas till<br>dessa skillnader. En sådan prissättning får där-<br>emot inte innebära att priset för distributionen<br>av ett exemplar av den mest kostnadskrävande<br>tidningen blir mer än 10 procent högre än priset</p>
<p>för distribution av ett exemplar av den minst<br>kostnadskrävande tidningen.</p>
<p>Enligt Presstödsnämndens rapport (dnr<br>Ku2000/1412/Me) visar det sig att många företag<br>med endagstidningar vill att tidningarna buddis-<br>tribueras om lika pris tillämpas. Det skäl som<br>framför allt anförs för denna önskan är bättre<br>service till tidningarnas abonnenter. Aven fler-<br>talet distributörer accepterar distribution av en-<br>dagstidningar till lika pris om än med vissa reser-<br>vationer. De invändningar som framförts gäller<br>önskemål om möjligheter till ökad prisdifferenti-<br>ering på grund av ökad administration och risken<br>för att budorganisationen måste ändras. Önske-<br>mål har också framkommit om att begränsa rät-<br>ten att ingå i samdistributionen till regionala och<br>lokala endagstidningar.</p>
<p>Presstödsnämndens bedömning är att distri-<br>butörerna klarar den ökade arbetsbeslastningen<br>utan att förändra budorganisationen. Enligt rap-<br>porten visar erfarenheter från orter där endags-<br>tidningar har en relativt hög hushållstäckning att<br>samdistribution är möjlig med befintlig organi-<br>sation. Den belastning på administrationen av<br>distributionen som detta medför bör, enligt<br>nämnden, rymmas inom den prisdifferentiering<br>på 10 procent som nu är tillåten. Nämnden me-<br>nar vidare att det kan antas att det främst är lo-<br>kala och regionala endagstidningar som kommer<br>att välja buddistribution då riksspridda en-<br>dagstidningar får tillkommande kostnader för<br>transporter till utlämningsställen som gör bud-<br>distribution dyrare än postdistribution.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning riskerar en-<br>dagstidningarna med nuvarande system att ham-<br>na i ett sämre konkurrensläge än de samdis-<br>tribuerade tidningarna. Om endagstidningarna<br>slås ut innebär det minskad mångfald på dagstid-<br>ningsmarknaden.</p>
<p>Möjligheten att ingå i samdistributionen till li-<br>ka pris förbättrar endagstidningarnas service till<br>sina abonnenter samt bidrar till att öka dessa tid-<br>ningars status. Regeringen föreslår därför att en-<br>dagstidningarna ges rätt att delta i samdistribu-<br>tionen till lika pris.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör dock rät-<br>ten att ingå i samdistributionen till lika pris be-<br>gränsas till att framför allt avse endagstidningar<br>med lokal och regional spridning. Därför föreslås<br>att endast endagstidningar som har minst en pro-<br>cent hushållstäckning i den blockregion där tid-<br>ningens utgivningsort är belägen skall ha rätt att<br>ingå i samdistributionen till lika pris.</p>
<p>15 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nrl. Dell</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE t</p>
<p>Regeringens instämmer i nämndens slutsatser<br>att den belastning som de föreslagna förändring-<br>arna kan medföra för administrationen av distri-<br>butionen bör kunna rymmas inom den prisdiffe-<br>rentiering på 10 procent som nu är tillåten.</p>
<p>Kostnaden för reformen ryms inom ramen för<br>anslaget för presstöd.</p>
<p>Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i<br>uppdrag att följa upp effekterna av förslaget.</p>
<p>Övriga frågor om presstödet</p>
<p>I juni 2000 presenterade Kulturdepartementet en<br>promemoria (dnr Ku2000/2004/Me) med för-<br>slag om ändringar i presstödsförordningen<br>(1990:524). I promemorian föreslås att en tid-<br>ning som vid samverkan med annan tidning inte<br>uppnår gränsen på minst 51 procent eget redak-<br>tionellt innehåll skall ha rätt till avtrappat drifts-<br>stöd under fyra år. Promemorian har remiss-<br>behandlats. Ett remissmöte hölls i augusti 2000.<br>Frågan bereds för närvarande vidare inom Rege-<br>ringskansliet.</p>
<p>Regeringen gav i november 1999 Presstöds-<br>nämnden i uppdrag att se över fördelningen av<br>det begränsade driftsstödet (dnr<br>Kul 999/3210/Me). Redovisningen av uppdraget<br>skulle innehålla en bedömning av om dagstid-<br>ningsföretag på vissa i presstödsförordningen<br>angivna orter även i fortsättningen skulle ta emot<br>begränsat driftsstöd och om det fanns andra or-<br>ter som borde tillkomma. Presstödsnämnden<br>lämnade i mars 2000 in en rapport till regeringen<br>med anledning av detta uppdrag (dnr<br>Ku2000/782/Me). Av rapporten framgår bl.a. att<br>nämnden anser det vara tveksamt att behålla det<br>begränsade driftsstödet på Gotland, medan det<br>finns skäl att ge fortsatt stöd till tidningarna på<br>övriga orter. Rapporten har remissbehandlats.<br>Remissinstanserna har i huvudsak lämnat för-<br>slaget utan erinran. Ett par instanser uttryckte<br>dock tveksamhet inför förslaget att ta bort stödet<br>på Gotland.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som framkommit under<br>beredningen samt att Presstödsnämnden redan i<br>dag har möjlighet att differentiera det begränsade<br>driftsstödet med hänsyn till vad som i det enskil-<br>da fallet är skäligt finner regeringen för närva-<br>rande inte tillräckliga skäl att genomföra några<br>förändringar med anledning av förslagen i rap-<br>porten.</p>
<p>Riksdagen har gett regeringen tillkänna att re-<br>geringen bör uppmärksamma dels ansöknings-</p>
<p>proceduren och belopp för det begränsade drifts-<br>stödet, dels vilka förutsättningar som finns att ge<br>lokalt och regionalt spridda lågfrekventa tid-<br>ningar ytterligare möjligheter att marknadsföras<br>genom gratisutdelning (bet. 1997/98:KU1, rskr.<br>1997/98:94).</p>
<p>Bland annat dessa frågor behandlades i en<br>promemoria från Kulturdepartementet i juni<br>1999 (dnr Kul999/1913/Me). Promemorian har<br>remissbehandlats.</p>
<p>I promemorian gjordes bl.a. bedömningen att<br>ett stort antal gratisutdelningar kan leda till att<br>endagstidningarna kan börja närma sig gränsen<br>för att bli annonsblad. Slutsatsen drogs att det<br>inte fanns tillräckliga skäl för en förändring av<br>nuvarande praxis beträffande gratisutdelning.<br>Mot bakgrund härav anser regeringen att det inte<br>finns skäl för att föreslå förändrade regler i detta<br>avseende.</p>
<p>I promemorian gjordes också bedömningen<br>att om önskemålet att ge bidrag varje år utan sär-<br>skild ansökan skulle tillmötesgås skulle skälig-<br>hetsbedömningen när det gäller stöd till tid-<br>ningar som ges ut i berörda kommuner avskaffas.<br>Slutsatsen drogs att det därför saknades goda<br>grunder att föreslå ändringar när det gäller det<br>begränsade driftsstödet i aktuellt avseende. Rege-<br>ringen anser mot denna bakgrund att det inte<br>finns skäl att föreslå några förändringar.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Med anledning av ovanstående förslag föreslår<br>regeringen att anslaget för år 2001 anvisas<br>539 029 000 kronor. För år 2003 minskas ansla-<br>get med 5 miljoner kronor motsvarande den<br>tillfälliga förstärkning som utgår åren 2000-2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.4 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>536 579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nivåhöjning</p></td><td>
<p>+2 450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>539 029</p></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>5.1.3 27:3 Stöd till radio- och kassettid-</p>
<p>ningar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.5 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>123 538</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 616</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>124 109</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestäm-<br>melserna i förordningen (1988:582) om statligt<br>stöd till radio- och kassettidningar.</p>
<p>Anslagssparandet för år 1999 beror delvis på<br>att nya taltidningar ännu inte startat utgivningen<br>i den omfattning som är möjlig inom ramen för<br>anslaget. Regeringen har beslutat om indragning<br>med 3 998 000 kronor av anslagssparandet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det växande antalet taltidningar under några år<br>har medfört en ökad geografisk spridning över<br>landet och en ökad mångfald på taltidnings-<br>marknaden. Fördelningen av ersättningen till<br>tidningsföretag som ger ut taltidningar fungerar<br>väl och det är viktigt att taltidningar kan fortsätta<br>att erbjudas i ytterligare delar av landet.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 2001<br>anvisas 127 300 000 kronor.</p>
<p>5.1.4 27:4 Radio- och TV-verket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.6 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>10 733</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>646</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8186</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 832</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 847</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 489 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 936 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 11 257 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 10 487 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Radio- och TV-verket skall besluta i frågor om<br>tillstånd, avgifter och registrering som rör ljud-<br>radio- och TV-sändningar riktade till allmän-<br>heten i de fall uppgifterna inte ligger på rege-</p>
<p>ringen eller någon annan särskilt angiven myn-<br>dighet.</p>
<p>Det anslagssparande som Radio- och TV-<br>verket uppvisar för år 1999 beror till stor del på<br>att verket har befunnit sig i ett uppbyggnads-<br>skede och inte har kunnat genomföra vissa av si-<br>na arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet från<br>år 1999 förväntas förbrukas under år 2000, bl.a.<br>för personalomkostnader i samband med nya ar-<br>betsuppgifter som ålagts verket.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Radio- och TV-verket har under år 1999 beviljat<br>160 nya sändningstillstånd för närradio. Antalet<br>sändningsorter var 168 vid utgången av år 1999.<br>Antalet förordnade lokala kabelsändarföretag<br>uppgick till 28, vilket är en ökning med två sedan<br>år 1998. Verket har meddelat 19 tillfälliga till-<br>stånd för ljudradio- och televisionssändningar.<br>Under året har verket lagt stora resurser på att<br>handlägga ansökningar om tillstånd att sända<br>marksänd digital TV, som uppgick till 38 styck-<br>en. Vidare har verket registrerat 41 utgivare för<br>databaser i enlighet med 1 kap. 9 § yttrande-<br>frihets grundlagen.</p>
<p>Radio- och TV-verket visar för år 1999 goda<br>resultat när det gäller att främja möjligheterna till<br>mångfald inom radio och television genom bl.a.<br>tillsyn och bevakning av utvecklingen inom me-<br>dieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en<br>snabb och rättssäker tillståndsgivning. Arbetet<br>med att följa utvecklingen inom medierna och<br>publicera relevant information om medieområ-<br>det är fortsatt angeläget.</p>
<p>I budgetpropositionen 1999/2000:1, utg. omr.<br>1, angav regeringen att för åren 2001 och 2002<br>beräknas en ökning av anslagen för Radio- och<br>TV-verket och Granskningsnämnden för radio<br>och TV under förutsättning att riksdagen beslu-<br>tar om en reformering av lagstiftningen för den<br>kommersiella lokalradion. Under vintern 2000<br>lade regeringen fram en proposition om nya be-<br>stämmelser för den kommersiella lokalradion<br>(prop. 1999/2000:55). Med stöd av 2 kap. 12 §<br>regeringsformen beslutade riksdagen att försla-<br>get om de nya reglerna för den kommersiella lo-<br>kalradion skall vila i minst tolv månader. Radio-<br>och TV-verket beräknas trots detta vara i behov<br>av 300 000 kronor under år 2001 för arbetsupp-<br>gifter som har samband med denna reform. För<br>år 2002 beräknas en ökning av anslaget med yt-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>terligare 240 000 kronor för sådana arbetsupp-<br>gifter.</p>
<p>Radio- och TV-verket har de senaste åren fått<br>flera nya uppgifter utan motsvarande medelstill-<br>skott. Därför föreslås att anslaget år 2001 tillförs</p>
<p>1,1 miljoner kronor för arbetet med marksänd<br>digital-TV. För år 2002 beräknas 770 000 kronor<br>för denna uppgift. Anslaget minskas därför med<br>330 000 kronor. Från och med år 2003 beräknas<br>dessa arbetsuppgifter kunna finansieras inom an-<br>slaget, varför detta beräknas minska med 770 000<br>kronor. Anslaget föreslås också höjas med 1<br>miljon kronor för uppgiften att meddela före-<br>skrifter och utöva tillsyn i frågor som rör an-<br>vändningen av standarder för sändning av TV-<br>signaler.</p>
<p>Regeringen föreslår att Radio- och TV-verket<br>anvisas 10 847 000 kronor för år 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.7 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8 186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+261</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TV-standarder</p></td><td>
<p>+1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Digital-TV</p></td><td>
<p>+1 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalradioreform</p></td><td>
<p>+300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>10 847</p></td></tr>
</table>
<p>5.1.5 27:5 Granskningsnämnden för radio</p>
<p>och TV</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.8 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>7 031</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 421</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 164</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 942 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 142 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 8 754 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 8 754 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>En del av anslagssparandet förväntas förbrukas<br>för det fortsatta arbetet med utbudsstudier.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Nämndens efterhandsgranskning av innehållet i<br>radio- och TV-sändningar riktade till allmän-<br>heten överensstämmer med målet om att mot-<br>verka skadliga inslag i massmedierna.</p>
<p>De s.k. utbudsstudierna utgör ett viktigt led<br>för att få fram information om mångfalden och<br>tillgången till ett varierat utbud i massmedierna.<br>Nämndens arbete med denna typ av rapporter<br>bör därför fortsätta i ytterligare ett år. Gransk-<br>ningsnämndens anslag för år 2001 föreslås öka<br>med 450 000 kronor för detta ändamål.</p>
<p>Nämndens verksamhet finansieras delvis ge-<br>nom att medel anvisas från rundradiokontot till<br>statsbudgetens inkomstsida (se utg. omr. 17).<br>För år 2001 föreslås att 5 552 000 kronor (68<br>procent) delfinansierar nämndens verksamhet.</p>
<p>I budgetpropositionen 1999/2000:1, utg.<br>omr. 1, angav regeringen att för åren 2001 och<br>2002 beräknas en ökning av anslagen för Radio-<br>och TV-verket och Granskningsnämnden för ra-<br>dio och TV under förutsättning att riksdagen be-<br>slutar om en reformering av lagstiftningen för<br>den kommersiella lokalradion. Under vintern</p>
<p>2000 lade regeringen fram en proposition om nya<br>bestämmelser för den kommersiella lokalradion<br>(prop. 1999/2000:55). Med stöd av 2 kap. 12 §<br>regeringsformen beslutade riksdagen att för-<br>slaget om de nya reglerna för den kommersiella<br>lokalradion skall vila i minst tolv månader. För år</p>
<p>2001 föreslås därför ingen höjning av nämndens<br>anslag i detta avseende. För år 2002 beräknas en<br>ökning av anslaget med 540 000 kronor för ar-<br>betsuppgifter i samband med detta förslag.</p>
<p>Regeringen föreslår att Granskningsnämnden<br>för radio och TV tilldelas totalt 8 164 000 kronor<br>för år 2001.</p>
<p>Granskningsnämnden skall genom efterhands-<br>granskning utöva tillsyn över att programföre-<br>tagen följer reglerna som rör innehållet i ljud-<br>radio- och TV-sändningar till allmänheten. Vida-<br>re skall nämnden följa innehållet i utländska ljud-<br>radio- och TV-sändningar som riktas till den<br>svenska allmänheten. Nämnden granskar pro-<br>gram efter anmälan eller på eget initiativ.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>7 421</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+293</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbudsstudier</p></td><td>
<p>+450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>8 164</p></td></tr>
</table>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>6 Politikområde Samepolitik under<br>utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske<br>med anslutande näringar</h1>
<h2>6.1 Ändringar i sametingslagen<br>(1992:1433)</h2>
<p>Regeringens förslag: Sametingslagen (1992:1433)<br>ändras så att inslaget av personval vid val till Sa-<br>metinget i stort ansluter till vad som gäller enligt<br>vallagen (1997:157) för val till riksdagen, lands-<br>tings- och kommunfullmäktige samt Europa-<br>parlamentet. Vidare föreslås vissa språkliga änd-<br>ringar i bestämmelserna om valkuverten, också<br>det som en anpassning till vad som gäller enligt<br>vallagen.</p>
<h2>Ärendet och dess beredning</h2>
<p>En promemoria med förslag, som i huvudsak<br>överensstämmer med regeringens förslag, har<br>upprättats inom Jordbruksdepartementet. Val-<br>prövningsnämnden, Statskontoret, Ekonomi-<br>styrningsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatte-<br>verket och Sametinget har beretts tillfälle att<br>lämna synpunkter på promemorian. Samtliga<br>remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller läm-<br>nat dem utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>Personvals inslaget</p>
<p>Det valsystem som i dag gäller för Sametinget<br>överensstämmer i stort med det system som<br>gällde för val till riksdagen och till landstings-<br>och kommunfullmäktige enligt den tidigare gäl-<br>lande vallagen (1972:620). Det kan karakteriseras<br>som ett partival. Inslaget av personval är obetyd-<br>ligt. Det får i allmänhet anses vara en ganska låg<br>grad av sannolikhet för att möjligheten att skriva<br>till eller stryka en kandidat på valsedeln skall ha<br>någon effekt på den slutliga namnordningen.</p>
<p>Frågorna om ett ökat inslag av personval i va-<br>len till riksdagen och till landstings- och kom-<br>munfullmäktige var föremål för ett flertal olika<br>utredningar under senare hälften av förra år-<br>hundradet. De överväganden som då gjordes<br>ledde till att det i 3 kap. 1 § första stycket rege-<br>ringsformen infördes en bestämmelse, enligt vil-<br>ken röstning vid val till riksdagen sker på parti<br>med möjlighet för väljarna att avge särskild per-<br>sonröst. Ändringen trädde i kraft den 1 januari<br>1995. Sedan det fastlagts i grundlag att det svens-<br>ka valsystemet utgår från ett partival, men att det<br>skall finnas en möjlighet för väljarna att avge en<br>särskild personröst, antog riksdagen 1997 den nu<br>gällande vallagen (1997:157).</p>
<p>Bestämmelserna i den nya vallagen bygger till<br>stora delar på den tidigare lagstiftningen, men<br>väsentliga nyheter infördes också. Det gäller bl.a.<br>möjligheten för väljarna att avge en särskild per-<br>sonröst genom att göra en markering på valse-<br>deln för den kandidat som de helst vill se vald.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Det är i första hand de särskilda personrösterna<br>som avgör vilken kandidat som blir vald. Dock<br>gäller att en kandidat måste ha fått en viss andel<br>av partiets röstetal i valkretsen för att de särskilda<br>personrösterna skall beaktas. För riksdagsval är<br>denna spärr 8 procent medan en spärr på 5 pro-<br>cent gäller för val till landstings- och kommun-<br>fullmäktige samt till Europaparlamentet. Vidare<br>gäller för val till landstings- och kommunfull-<br>mäktige att en kandidat måste ha fått lägst 100<br>respektive 50 särskilda personröster för att dessa<br>skall beaktas. Tillskrivna namn beaktas inte läng-<br>re på valsedlar för partier som registrerat beteck-<br>ning och anmält kandidater. Inte heller beaktas<br>längre strykningar av kandidatnamn på valsedlar.</p>
<p>Direktiven till de olika utredningar och kom-<br>mittéer som föregick 1997 års vallagsreform<br>omfattade inte frågan om utformningen av val-<br>systemet för Sametinget. Inte heller den propo-<br>sition med förslag till den nya vallagen som rege-<br>ringen föreläde riksdagen innehöll någon analys<br>av eller förslag till förändringar av Sametingets<br>valsystem. De ändringar i sametingslagen som<br>ändå gjordes i samband med antagandet av den<br>nya vallagen var följdändringar beträffande hän-<br>visningar till bestämmelser i den äldre vallagen.<br>De reformer som den nya vallagen innebar kom<br>alltså inte att omfatta val till Sametinget.</p>
<p>Ledamöterna i Sametinget utses av samerna<br>själva i direkta val i ett proportionellt valsystem.<br>Enligt regeringens mening bör den närmare ut-<br>formningen av valsystemet för Sametinget grun-<br>das på samma överväganden som varit bestäm-<br>mande vid utformningen av valen till riksdagen,<br>landstings- och kommunfullmäktige samt Euro-<br>paparlamentet. En för Sametingets del avvikande<br>utformning av valbestämmelserna i förhållande<br>till vad som gäller för de allmänna valen enligt<br>vallagen bör komma i fråga endast om särskilda<br>skäl talar för detta.</p>
<p>När det gäller frågan om ett ökat inslag av per-<br>sonröstning anser regeringen att de övervägan-<br>den som låg till grund för personvalsreformen<br>för de allmänna valen har samma bärkraft för val<br>till Sametinget. Enligt regeringens mening finns<br>det inte några särskilda skäl som bör föranleda en<br>annan ordning för val till Sametinget. Regelver-<br>ket för val till Sametinget bör därför ändras på så<br>sätt att en möjlighet att avge en särskild person-<br>röst införs med bestämmelserna i vallagen som<br>förebild. Utseende av ledamöter och ersättare<br>skall i första hand ske på grundval av kandidater-<br>nas personliga röstetal. För att inte denna regel<br>skall få alltför stort genomslag i förhållande till</p>
<p>rangordningen av kandidaterna i nominerings-<br>processen bör regeln kompletteras med en pro-<br>centspärr. I likhet med vad som gäller för val till<br>riksdagen bör denna spärr ligga på 8 procent av<br>partiets röstetal. För att förhindra att mycket<br>små grupper avgör namnordningen bör det i en-<br>lighet med vad Sametinget har anfört i sitt<br>remissvar också finnas en spärr i absoluta tal. Re-<br>geringen delar tingets uppfattning att denna<br>spärr bör sättas till 25 särskilda personröster.</p>
<p>En del av personvalsreformen i de allmänna<br>valen utgjordes av en begränsning av den fria<br>nomineringsrätten. Detta innebar att bestämmel-<br>ser infördes om att tillskrivna namn på valsedlar<br>inte skall beaktas för de partier som registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater. För val<br>till Sametinget gäller redan sedan tidigare att<br>kandidater liksom grupper, partier eller liknande<br>sammanslutningar skall registreras av valnämn-<br>den. Andra kandidater än dessa är inte valbara.<br>Vidare gäller sedan tidigare att ett tillskrivet<br>namn inte beaktas om kandidaten inte är valbar.<br>Denna regel bör enligt regeringens mening<br>kompletteras med en generell bestämmelse om<br>att ett tillskrivet namn på en valsedel inte skall<br>beaktas.</p>
<p>Införandet av ovan beskrivna inslag av person-<br>val medför att behovet av att göra strykningar på<br>valsedlarna bortfaller. Strykningar bör därför, i<br>likhet med vad som gäller i de allmänna valen,<br>inte längre beaktas.</p>
<p>De nu föreslagna förändringarna av valsyste-<br>met för Sametinget innebär att regelverket i hög-<br>re grad än vad nu är fallet kommer att överens-<br>stämma med de bestämmelser som gäller för<br>valen till riksdagen, landstings- och kommun-<br>fullmäktige samt Europaparlamentet. Detta gör<br>att väljarna får lättare att förstå hur valet skall gå<br>till och på vilket sätt ledamöterna utses.</p>
<p>När väljarna skall ta ställning till vilken kandi-<br>dat som skall tilldelas en personröst är det viktigt<br>att de har god kunskap om vilka kandidater som<br>en grupp, ett parti eller en liknande sammanslut-<br>ning har nominerat. En viktig informationskälla<br>är valsedlarna. Erfarenheter från tidigare val till<br>Sametinget visar att antalet valsedlar med olika<br>namnlistor varit stort. Antalet valsedlar måste<br>därför begränsas för att personvalsinslaget skall<br>kunna få någon reell betydelse för valutgången.<br>En begränsning är också nödvändig för att den<br>förenkling av röstsammanräkningen och man-<br>datfördelningen som de föreslagna förändringar-<br>na bör innebära, inte skall utebli. Ansvaret för<br>detta ligger, liksom vid val till riksdagen, lands-</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>tings- och kommunfullmäktige samt Europa-<br>parlamentet, på de grupper, partier och liknande<br>sammanslutningar som ställer upp i valet. Rege-<br>ringen anser inte att det finns några särskilda skäl<br>att reglera denna fråga för val till Sametinget.</p>
<p>rådet Samepolitik inom utgiftsområde 23 Jord-<br>och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.</p>
<p>6.2.1 45:1 Sametinget</p>
<p>Valkuvert m.m.</p>
<p>Det kuvert som en väljare vid röstningen lägger<br>sin valsedel i betecknas i sametingslagen inner-<br>kuvert. Motsvarande kuvert betecknas i vallagen<br>valkuvert. Olika beteckningar på kuvert med<br>samma funktion kan vara förvirrande för väljar-<br>na. Några särskilda skäl att ha en annan beteck-<br>ning i sametingslagen på detta kuvert än vad som<br>gäller enligt vallagen finns inte. Härtill kommer<br>att kostnaderna för att tillhandahålla kuverten<br>kan minska något om samma beteckning an-<br>vänds. Regeringen föreslår därför att beteckning-<br>en innerkuvert ersätts med beteckningen valku-<br>vert.</p>
<p>I samband med 1997 års följdändringar i sa-<br>metingslagen uppstod en brist i regelverket.<br>Denna brist består i att hänvisningen till be-<br>stämmelserna i vallagen om hur ledamöterna<br>skall utses har fallit bort. Skrivfel uppstod dess-<br>utom i 2 kap. 2 § samt i 3 kap. 3 och 32 a §§.<br>Dessa fel och brister bör nu rättas till.</p>
<p>Kostnader och ikraftträdande</p>
<p>Med undantag för det ökade inslaget av person-<br>val innebär de föreslagna ändringarna en bety-<br>dande förenkling av sammanräkningen i och med<br>att tillskrivna namn och strykningar inte behöver<br>beaktas. Mindre arbete krävs därmed för be-<br>dömning av valsedlar och säkerheten vid sam-<br>manräkningen ökar. Detta innebär starkare ga-<br>rantier för ett snabbt och säkert valresultat.<br>Ändringen av beteckningen på valkuverten inne-<br>bär en mindre besparing i tryckkostnader. Efter-<br>som ändringarna ansluter till vad som gäller för<br>övriga val i landet förutses inte några ökade<br>kostnader för information om de nya bestäm-<br>melserna.</p>
<p>De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft<br>den 1 januari 2001. Det innebär att de nya be-<br>stämmelserna kommer att gälla vid det val till<br>Sametinget som skall hållas i maj 2001.</p>
<h2>6.2 Budgetförslag</h2>
<p>Anslaget D3 Sametinget redovisas inom utgifts-<br>område 1 men verksamheten ingår i politikom-</p>
<p>Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>12 096</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>15 309</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 315</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>14 703</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 010 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 340 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 14 703 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 13 703 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet<br>och samtidigt ett samiskt folkvalt organ. Same-<br>tinget inledde sin verksamhet i augusti 1993. De<br>övergripande målen är enligt sametingslagen<br>(1992:1433) att verka för en levande samisk<br>kultur och därvid ta initiativ till verksamheter<br>och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.<br>Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplane-<br>ringen och bevaka att samiska behov beaktas.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Enligt Riksrevisionsverket revisionsberättelse<br>fick Sametinget en invändning eftersom årsredo-<br>visningen inte hade beslutats av Sametinget. Års-<br>redovisningen skall enligt förordningen<br>(1993:327) med instruktion för Sametinget fattas<br>av Sametinget och inte av dess styrelse.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har sedermera ändrat förordningen<br>med innebörd att det ansvar för myndighetens<br>verksamhet och de uppgifter som tidigare låg på<br>plenum, bland annat undertecknande av årsredo-<br>visningen, nu överförts till tingets styrelse.</p>
<p>Tabell 6.2 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>15 309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>14 703</p></td></tr>
</table>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>7 Anslag som inte ingår i något<br>politikområde</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>Följande anslag inom utgiftsområde 1 ingår inte i<br>något politikområde:</p>
<p>• 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten</p>
<p>• 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.</p>
<p>• 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader</p>
<p>• 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieom-<br>budsmännen</p>
<p>• 90:5 Regeringskansliet m.m.</p>
<p>• 90:6 Stöd till politiska partier</p>
<p>Riksdagens verksamhet och anslag presenteras<br>samlat. Därefter hanteras övriga anslag separat.</p>
<h2>7.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 7.1 Utgiftsutveckligen för anslag som inte ingår i något politikområde</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.</p></td><td>
<p>490,7</p></td><td>
<p>513,4</p></td><td>
<p>557,2</p></td><td>
<p>559,6</p></td><td>
<p>596,7</p></td><td>
<p>609,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:3 Riksdagens förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>430,4</p></td><td>
<p>432,0</p></td><td>
<p>500,5</p></td><td>
<p>440,6</p></td><td>
<p>443,6</p></td><td>
<p>452,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmän-<br>nen</p></td><td>
<p>39,7</p></td><td>
<p>44,0</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>47,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma för riksdagens anslag</p></td><td>
<p>960,8</p></td><td>
<p>989,4</p></td><td>
<p>1111,2</p></td><td>
<p>1 046,0</p></td><td>
<p>1 086,5</p></td><td>
<p>1 109,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:1 Kungliga hov och slottsstaten</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>84,4</p></td><td>
<p>88,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:5 Regeringskansliet m.m.</p></td><td>
<p>2 329,3</p></td><td>
<p>2 730,2</p></td><td>
<p>2 734,7</p></td><td>
<p>3 269,6</p></td><td>
<p>2 853,7</p></td><td>
<p>2 916,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:6 Stöd till politiska partier</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>145,2</p></td><td>
<p>145,2</p></td><td>
<p>145,2</p></td><td>
<p>145,2</p></td><td>
<p>145,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för anslag som inte ingår i något politikområde</p></td><td>
<p>3 509,5</p></td><td>
<p>3 944,5</p></td><td>
<p>4 062,1</p></td><td>
<p>4 544,9</p></td><td>
<p>4169,8</p></td><td>
<p>4 259,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>7.3 Riksdagens verksamhet och<br>anslag</h2>
<p>7.3.1 Omfattning</p>
<p>Riksdagens budget inom utgiftsområde 1 Rikets<br>styrelse omfattar dels riksdagsledamöternas er-<br>sättningar och resor, stödet till partigrupperna<br>samt den inre riksdagsförvaltningen, dels riksda-<br>gens ombudsmän.</p>
<p>Den löpande verksamheten, som finansieras<br>över ramanslagen 90:2 Riksdagens ledamöter och<br>partier och 90:3 Riksdagens förvaltningskostna-<br>der, lämnade ett överskott på ca 125 miljoner<br>kronor jämfört med budgeten. Huvudorsakerna<br>till det fortsatta anslagssparandet har varit svårig-<br>heter med att förutse kostnadsfördelningen över<br>åren för fleråriga projekt. Ett antal större projekt<br>har försenats, bl.a. på grund av brist på personal,<br>och andra projekt har inte påbörjats förrän under<br>senare delen av 1999. Besparingar på resekostna-<br>der samt kostnadsbesparande upphandlingar har<br>medfört ytterligare överskott jämfört med bud-<br>get. Under 2000 har en indragning av anslagsspa-<br>randet från 1999 på anslaget 90:3 Riksdagens<br>förvaltningskostnader gjorts med 3 miljoner<br>kronor.</p>
<h2>7.4 Mål</h2>
<p>De övergripande målen för riksdagsförvaltning-<br>en är att tillhandahålla de resurser och den ser-<br>vice som behövs för att det parlamentariska ar-<br>betet i Sveriges riksdag skall kunna bedrivas<br>effektivt, rationellt och med hög kvalitet. Riks-<br>dagsförvaltningen skall skapa goda och rationella<br>arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter och<br>anställda. Därutöver skall riksdagsförvaltningen<br>genom aktiv information verka för att allmän-<br>hetens intresse och kunskaper om riksdagen och<br>dess arbete ökar samt skapa goda förutsättningar<br>för riksdagens engagemang i det internationella<br>parlamentariska arbetet.</p>
<h2>7.5 Resultatbedömning</h2>
<p>Resultat</p>
<p>Aktiviteterna i riksdagen och kammaren var läg-<br>re under 1999 än under 1998. Antalet proposi-<br>tioner och följdmotioner minskade. Antalet mo-<br>tioner under allmänna motionstiden sjönk.<br>Riksdagsutskotten tog fram 258 betänkanden<br>1998/99, mot 348 året dessförinnan. Flera ut-<br>skott hade lagt ned ett ambitiöst arbete på att<br>behandla mål- och resultatfrågor i utskottsbe-<br>tänkandena under året.</p>
<p>En förbättring av arbetssituationen för riksda-<br>gens ledamöter har inletts genom möjligheterna<br>för partikanslierna i riksdagen att anställa poli-<br>tiska sekreterare som handläggarhjälp till riks-<br>dagsledamöterna. Detta innebär att ytterligare ca<br>50 personer fått arbetsplatser i riksdagen. Ytter-<br>ligare 84 nya bostäder i form av övernattningslä-<br>genheter till riksdagens ledamöter har tagits i an-<br>språk. Förbättringar har gjorts på den data-<br>tekniska sidan för att öka tillgängligheten samt<br>för att förbättra möjligheten att ta del av ljud och<br>rörliga bilder på datorskärmarna för riksdagsle-<br>damöter, personal vid partikanslier och tjänste-<br>män i riksdagsförvaltningen. Arbetet med att<br>2000-säkra riksdagens datasystem och tekniska<br>system har bl.a. resulterat i att riksdagsförvalt-<br>ningen nu har en kris- och beredskapsplan för<br>dessa system.</p>
<p>Antalet besök på riksdagens webbplats har<br>ökat med 50 procent sedan föregående år. Dess-<br>utom har antalet e-postfrågor ökat. Besöken på<br>EU-upplysningens webbplats ökade med 60 pro-<br>cent. Mediebevakningen av riksdagsdebatter och<br>aktiviteter i riksdagen har varit god. Sveriges Te-<br>levision har direktsänt alla större debatter och<br>samtliga frågestunder i riksdagen. Tidningen<br>Från Riksdag & Departement ökade sin läsekrets<br>från 73 000 år 1998 till 81 000 år 1999 enligt en<br>särskild läsarundersökning. Det elektroniska<br>materialet vid Riksdagsbiblioteket har vuxit, och<br>under 1999 gick en större del av förvärvsanslaget<br>till inköp av elektroniska medier.</p>
<p>Riksdagens internationella kontakter har un-<br>der 1999 varit intensiva. För stora delar av riks-<br>dagsförvaltningen är internationaliseringen ett<br>påtagligt inslag i arbetet.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Riksdagens arbete och förvaltningens organisa-<br>tion är inne i en utvecklingsprocess.</p>
<p>Sammantaget innebär förändringarna delvis<br>nya krav på riksdagsförvaltningen och dess per-<br>sonal. En god planering och samarbete mellan<br>förvaltningens olika delar är en förutsättning för<br>att kunna nå uppställda mål på effektivast möjliga<br>sätt inom givna ekonomiska ramar och med fullt<br>utnyttjande av personalens samlade kompetens.<br>Inom ramen för förändringsarbetet kommer<br>metoderna för såväl uppföljning av verksamheten<br>som kostnadsredovisningen att utvecklas. Re-<br>sultatet av detta arbete kan dock presenteras tidi-<br>gast i årsredovisningen för 2001.</p>
<p>Konstitutionsutskottets behandling av<br>riksdagsförvaltningens årsredovisning 1998</p>
<p>Konstitutionsutskottet noterade i betänkande<br>1999/2000:KU8, rskr. 1999/2000:122 att det på-<br>går ett arbete inom den särskilda organisations-<br>kommittén under Riksdagskommittén med att<br>bl.a. ta fram förslag till instruktion för hela riks-<br>dagsförvaltningen. Med hänsyn till detta ville ut-<br>skottet inte ta något initiativ i fråga om s.k. fem-<br>årsanalyser avseende riksdagsförvaltningen. En-<br>ligt utskottets mening fanns det anledning att<br>framhålla vikten av att resultatredovisningen blir<br>rättvisande och substantiell och att förvaltnings-<br>kontoret i detta avseende bör sträva efter att re-<br>dovisa resultatmått och måluppnående i ökad<br>omfattning.</p>
<p>Utskottets granskning av förvaltningskonto-<br>rets redogörelse för sin verksamhet föranledde i<br>övrigt inte något särskilt uttalande. Med anled-<br>ning av utskottets uttalande har medel avsatts i<br>budgetförslaget för 2001 för att utveckla riks-<br>dagsförvaltningens resultatredovisning.</p>
<h2>7.7 Budgetförslag</h2>
<p>7.7.1 90:2 Riksdagens ledamöter och</p>
<p>partier m.m.</p>
<p>Tabell 7.2 Anslagsutveckligen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>490 713</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>43 821</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>513 360</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>557 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>559 647</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>596 697 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>609 748 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 584 547 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 584 547 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<h2>7.6 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksdagens revisorer har inte haft några invänd-<br>ningar som gäller Riksdagens förvaltningskontor<br>och Riksdagens ombudsmän i revisionsberättel-<br>sen för 1999.</p>
<p>Från anslaget finansieras arvoden, kostnadser-<br>sättningar och traktamenten till riksdagens le-<br>damöter, arvoden till Sveriges EU-parlamenta-<br>riker, arbetsgivaravgifter samt pensioner och in-<br>komstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter m.fl.<br>Vidare finansieras reseersättningar vid resor in-<br>om Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning<br>för riksdagens ledamöter. Även kostnader för<br>ledamöters deltagande i internationellt parla-<br>mentariskt samarbete, såsom Europarådet och<br>Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bi-<br>dragen till ledamöternas enskilda studieresor fi-<br>nansieras från anslaget. I anslaget ingår även stö-<br>det till partigrupperna i riksdagen. Därutöver<br>föreslås att kostnader för riksdagens ledamöters<br>datakommunikation (ISDN) med 5,8 miljoner<br>kronor, som finansieras över anslag 90:3 Riksda-<br>gens förvaltningskostnader, fr.o.m. 2001 skall<br>finansieras över anslag 90:2 Riksdagens ledamö-<br>ter och partier m.m.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Riksdagen godkände vid behandlingen av bud-<br>geten för 2000 ett förslag om förändrat stöd till<br>ledamöternas och partigruppernas arbete i riks-<br>dagen (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 1<br>s. 18 f. bet. 1999/2000:KUl, rskr. 1999/2000:58).<br>Syftet var att förbättra ledamöternas arbetssitua-<br>tion, och förslaget innebar dels bekostande av<br>handläggarhjälp - politiska sekreterare - åt riks-<br>dagens ledamöter, dels ett förstärkt basstöd till<br>partigrupperna i riksdagen.</p>
<p>Riksdagen ställde sig bakom förslaget och<br>godkände inriktningen av den fortsatta utbygg-<br>naden av stödet till ledamöterna och partigrup-<br>perna i riksdagen inklusive utbyggnaden för år</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>2001. Efter 2002 planeras en utvärdering av re-<br>formen som underlag för ett beslut om den åter-<br>stående delen av reformen.</p>
<p>Reformen innebär att stödet ökas 2001 med<br>sammanlagt ca 10 miljoner kronor, vilket medför<br>att stödet uppgår till drygt 114 miljoner kronor.<br>Ökningen fördelas jämnt mellan stödet till leda-<br>möterna och basstödet till partigrupperna.</p>
<p>För stödet till riksdagens ledamöter tillskjuts<br>således ca 5 miljoner kronor till beräkningsun-<br>derlaget för politiska sekreterare. Det innebär att<br>beräkningsunderlaget för en politisk sekreterare<br>räknas upp från 32 200 kronor till 34 500 kronor<br>per månad.</p>
<p>Basstödet till partigrupperna ökas med ca 5<br>miljoner kronor. Grundstödet blir då 1,7 miljo-<br>ner kronor och tilläggsstödet 57 000 kronor.<br>Beloppen för basstödet och stödet till ledamö-<br>terna fastställs numera i lag. Uppräkningen av<br>beloppen kräver en ändring i lagen (1999:1209)<br>om stöd till riksdagens ledamöter och partigrup-<br>pernas arbete i riksdagen.</p>
<p>Sveriges ordförandeskap i Europeiska unio-<br>nens råd under första halvåret 2001 medför för<br>riksdagens del flera särskilda åtaganden. Riksda-<br>gen kommer att vara värd för ett antal EU-<br>konferenser, bl.a. ett COSAC-möte med drygt<br>200 deltagare och en ordförandekonferens i ut-<br>skottens regi. Därutöver förväntas ett stort antal<br>utländska besökare och delegationer komma till<br>riksdagen. Under hösten är riksdagen värd för en<br>EU-talmanskonferens med talmän även från<br>kandidatländerna. Konferensen föregås av en ge-<br>neralsekreterarkonferens. För att täcka behovet<br>av extra medel under 2001 för dessa och liknande<br>särskilda aktiviteter i anslutning till det svenska<br>ordförandeskapet har 9,7 miljoner kronor beräk-<br>nats.</p>
<p>För att erforderliga utgifter inom anslaget<br>skall rymmas inom den totala summan av beräk-<br>nad utgiftsnivå enligt proposition 1999/2000:1<br>för anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och par-<br>tier m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens förvalt-<br>ningskostnader måste 30,2 miljoner kronor läg-<br>gas över utgiftsnivån för anslaget 90:2<br>Riksdagens ledamöter och partier m.m. och an-<br>slaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader<br>läggas under utgiftsnivån med 32 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag år 2000</p></td><td>
<p>513 360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov (politiska</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sekreterare)</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från 90:3-anslaget</p></td><td>
<p>30 157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>559 647</p></td></tr>
</table>
<p>J .2 90:3 Riksdagens</p>
<p>förvaltningskostnader</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.4 Anslagsutveckligen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>430 373</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>78 543</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>431 965</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>500 508</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>440 649</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>443 568 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>452 806 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 435 269 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 435 269 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens budgetförslag</p>
<p>Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, admi-<br>nistration, fastighetsförvaltning, intern service,<br>säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, biblio-<br>tek och informationsverksamhet. Det utökade<br>stödet till riksdagens ledamöter innebär ökade<br>kostnader för datorstöd, lokaler och service.</p>
<p>Medel för bl.a. riksdagsledamöternas data-<br>kommunikation (ISDN) föreslås föras över till<br>anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier<br>m.m. med 5,8 miljoner kronor.</p>
<p>Investeringarna beräknas uppgå till 81,6 mil-<br>joner kronor, vilket är en minskning jämfört<br>med budgetåret 2000 då de beräknade investe-<br>ringarna uppgår till 109,8 miljoner kronor. Av de<br>totala investeringarna för 2001 föreslås 60,1 mil-<br>joner kronor finansieras genom anslag och åter-<br>stoden, 21,5 miljoner kronor, genom upptagande<br>av lån i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Riksdagsförvaltningen<sup>7</sup> kommer även under<br>2001 att ansvara för flera stora projekt, men be-</p>
<p><sup>7</sup> Fr.o.m. den 1 juli 2000 ersätter riksdagsförvaltningen Riksdagens för-<br>valtningskontor (bet. 1999/2000:KU19, rskr. 212-214).</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>roende på att lånefinansieringen ökar belastas an-<br>slagsramen för vissa investeringar enbart med<br>den del som avser räntor och amorteringar. Hä-<br>rigenom kommer förvaltningskostnaderna att bli<br>väsentligt lägre de år stora investeringar skall ge-<br>nomföras, men det kommer också att medföra<br>att riksdagsförvaltningen får en mer renodlad<br>driftbudget med en åtskillnad på driftkostnader<br>och investeringar.</p>
<p>Förslaget om ökat personligt stöd för leda-<br>möterna i form av kvalificerad handläggarhjälp<br>innebär att vissa IT-satsningar måste göras för att<br>ge de nya handläggarna ett fullgott IT-stöd. Det<br>gäller framför allt investeringar i persondatorer<br>och programvara. Ett ökat antal användare av IT-<br>stödet innebär också att belastningen på befintli-<br>ga personalresurser på IT-sidan kommer att öka.</p>
<p>Budgetförslaget inom IT-verksamheten präg-<br>las av prioriteringar av infrastrukturen i IT-sy-<br>stemen. Åtgärder föreslås för att öka tillgänglig-<br>heten i systemen, förbättra administrations- och<br>övervakningsmöjligheterna och öka säkerheten.<br>Vidare påbörjas uppbyggnaden av infrastruktur<br>och system för att underlätta en säker och väl<br>fungerande mobil kommunikation. Förslaget<br>består av flera olika komponenter som omfattar<br>investeringar i såväl maskinvara som programva-<br>ra liksom även omfattande systemprogramme-<br>ring-</p>
<p>En prioritering av användarstödet görs i form<br>av ett ökat öppethållande för telefonbaserad an-<br>vändarhjälp under kvällar, helger och arbetsfria<br>dagar. Under budgetåret påbörjas en successiv<br>övergång från ett lösenordsbaserat inloggnings-<br>förfarande till ett system baserat på s.k. smarta<br>kort. Målsättningen är att riksdagen helt skall ha<br>gått över till smarta kort från början av 2003.<br>Detta möjliggör säker påloggning, åtkomstskydd<br>för data, förändringsskydd i form av digital sig-<br>naturteknik och säker e-post.</p>
<p>Riksdagsprojektet URIS (utveckling av ären-<br>de- och handläggningssystem för riksdagens be-<br>slutsprocess) är ett flerårigt projekt vars första<br>etapp beräknas bli slutförd under budgetåret</p>
<p>2000. Medel för att slutföra projektet ingår i<br>budgetförslaget 2001.</p>
<p>Riksdagsbyggnaderna på Helgeandsholmen är<br>grundlagda på rustbäddar av trä uppburna av tätt<br>slagna träpålar. Hållfastheten i rustbäddar och<br>träpålar äventyras om grundvattennivån inom<br>holmen sjunker.</p>
<p>För att undersöka möjligheterna att utföra s.k.<br>jetpelare i åsmaterialet på Helgeandsholmen, ut-<br>förs under hösten 2000 ett fullskaleförsök. Un-</p>
<p>der 2001 görs utvärdering av fullskaleförsöket,<br>kompletterande utredningar och provtagning<br>samt projektering. Totalt uppskattas kostnaderna<br>för att långsiktigt säkra riksdagsbyggnadernas<br>grundläggning till 150-200 miljoner kronor. In-<br>satserna för detta projekt under 2001 beräknas<br>uppgå till 7 miljoner kronor, vilket föreslås låne-<br>finansieras genom Riksgäldskontoret. Förstärk-<br>ningsarbetet utförs enligt beräkningarna under<br>2001-2003. Vissa ytterligare ombyggnader inom<br>kvarteret Cephalus, adress Salviigränd, föreslås<br>finansieras genom lån i Riksgäldskontoret med 7<br>miljoner kronor.</p>
<p>I dagsläget saknas reservkraft för en mängd<br>viktiga funktioner inom kvarteren Cephalus,<br>Neptunus och Mercurius. Avsikten är att under<br>2001 utreda, projektera och påbörja en utbygg-<br>nad av reservkraften för dessa kvarter. För 2001<br>beräknas kostnaden till 3 miljoner kronor och<br>föreslås lånefinansieras genom Riksgäldskonto-<br>ret.</p>
<p>Intern-TV-systemet för riksdagsledamöternas<br>arbetsrum är föråldrat och behöver bytas ut.<br>Kostnaden beräknas uppgå till 2 miljoner kro-<br>nor, och föreslås lånefinansieras genom Riks-<br>gäldskontoret. Medel har beräknats för att möj-<br>liggöra installation av en fast kameraanläggning i<br>förstakammarsalen för utskottsutfrågningar och<br>officiella talare. Kostnaden beräknas till 2,5 mil-<br>joner kronor och föreslås finansieras genom lån<br>hos Riksgäldskontoret.</p>
<p>En fortsatt prioritering av åtgärder för att un-<br>derlätta för handikappade att vistas i riksdagens<br>lokaler kommer att göras under 2001. Exempel<br>på sådana åtgärder är ombyggnad av toaletter,<br>installation av automatiska dörröppnare, anpass-<br>ning av knapptablåer m.m.</p>
<p>Riksdagsförvaltningen arbetar löpande för att<br>stödja riksdagens internationella arbete. I arbetet<br>ingår att stärka de internationella nätverken med<br>studiebesök, utbytestjänst och särskild bevak-<br>ning av internationella frågor. Kraven på det in-<br>ternationella arbetet kommer att öka under de<br>närmaste åren, särskilt under 2001, i och med<br>Sveriges ordförandeskap i EU. För att möta des-<br>sa krav är det av vikt att den kvalificerade<br>språkutbildningen byggs ut och anpassas till de<br>nya behov som ordförandeskapet medför.<br>Främst kommer utbildningen att gälla engelska<br>och franska.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>År 2001 kommer att kännetecknas av ökade in-<br>satser för att förbättra ledamöternas arbetssitua-<br>tion. Detta innebär bl.a. att antalet politiska sek-<br>reterare kommer att öka med ca 25 personer</p>
<p>2001. Dessutom avsätts medel för att förbereda<br>EU-ordförandeskapet 2001. Dessa prioriteringar<br>har krävt vissa neddragningar inom andra verk-<br>samheter inom förvaltningen samt lånefinansie-<br>ring av vissa nya investeringar. Vidare genom-<br>förs ersättningsinvesteringar i långsammare takt<br>än tidigare. Viss nyutvecklad teknik får vänta på<br>införande liksom nya applikationer. En viss del<br>av investeringarna, ca 21,5 miljoner kronor, fö-<br>reslås finansieras via lån i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Budgetförslaget innebär att föregående års re-<br>striktiva hållning till anspråk på ökade personal-<br>resurser fortsätter. Fortfarande förutsätts att en<br>utökning inom viss verksamhet normalt skall lö-<br>sas genom omfördelning eller neddragning inom<br>annan verksamhet.</p>
<p>Den hyreshöjning på 1 368 000 kronor som<br>aviserats till Riksdagens ombudsmän, Justitie-<br>ombudsmännen, och de ökade kostnaderna för<br>en tjänst avseende Justitieombudsmännens in-<br>ternationella verksamhet på 510 000 kronor före-<br>slås finansieras genom neddragning av motsva-<br>rande belopp på anslaget 90:3 Riksdagens<br>förvaltningskostnader.</p>
<p>För budgetåret 2001 föreslås riksdagsförvalt-<br>ningen få disponera en låneram på sammanlagt<br>92,8 miljoner kronor i Riksgäldskontoret avse-<br>ende byggnadsinvesteringar med 74,9 miljoner<br>kronor och anläggningstillgångar med 17,9 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 7.6 Intäkter som får disponeras |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Intäkter som får disponeras<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>57 530</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>52 209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>55 367</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt bidrag och finansiella intäk-<br>ter</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 7.7 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag år 2000</p></td><td>
<p>431 965</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 719</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>34 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört till 90:2-anslaget</p></td><td>
<p>-30 157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört till 90:4-anslaget</p></td><td>
<p>-1878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>440 649</p></td></tr>
</table>
<p>7.7.3 90:4 Riksdagens ombudsmän,</p>
<p>justitieombudsmännen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.8 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>39 745</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>43 998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>44 842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>45 756</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>46 170 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>47 208 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 45 187 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 45 187 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 7.5 Låneram för riksdagsförvaltningen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Låneram</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>28 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>42 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>21500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>92 800</p></td></tr>
</table>
<p>Justitieombudsmännen övervakar att de som ut-<br>övar offentlig verksamhet efterlever lagar och<br>andra författningar samt i övrigt fullgör sina ålig-<br>ganden. Ombudsmännen skall också verka för<br>att brister i lagstiftningen avhjälps. Verksamhe-<br>ten regleras av föreskrifter i 12 kap. regerings-<br>formen och 8 kap. riksdagsordningen samt av<br>lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens<br>ombudsmän.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Justitieombudsmännens ämbetsberättelse</p>
<p>Under perioden 1 januari till 31 december 1999<br>nyregistrerades 4 943 ärenden, en ökning med ett<br>ärende (0 procent) jämfört med kalenderåret<br>1998. Antalet avgjorda ärenden uppgick till<br>5 041, vilket innebär en ökning med 81 (1,6 pro-<br>cent) jämfört med föregående verksamhetsår. De<br>oavgjorda ärendena i balans gick under verksam-<br>hetsåret ned med 8,5 procent, från 1 140 till<br>1 043. Under verksamhetsåret har inga åtal<br>väckts. Fyra anmälningar för vidtagande av dis-<br>ciplinär åtgärd har gjorts. Ett initiativärende och<br>97 klagomålsärenden har överlämnats till annan<br>myndighet för prövning och avgörande.</p>
<p>Antalet administrativa ärenden har ökat i antal<br>från 196 ärenden 1998 till 246 ärenden 1999. Be-<br>lastningen på ombudsmannaexpeditionens ad-<br>ministrativa funktion har liksom under 1998<br>ökat. Uppgifter som exempelvis övergången till<br>ett nytt ekonomisystem har tagit betydande per-<br>sonalresurser i anspråk.</p>
<p>En fortsatt ökning sker vidare av JO:s inter-<br>nationella engagemang och kontakter, särskilt<br>vad gäller längre besök, 2-5 dagar, hos JO.</p>
<p>Konstitutionsutskottets behandling av<br>justitieombudsmännens ämbetsberättelse</p>
<p>Konstitutionsutskottet behandlade justitieom-<br>budsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli<br>1998-30 juni 1999 i betänkande 1999/<br>2000:KU9. Utskottet anförde därvid följande:</p>
<p>”Den av utskottet företagna granskningen har<br>inte gett anledning till något särskilt uttalande.”</p>
<p>Riksdagens ombudsmän, justitieombuds-<br>männen</p>
<p>Verksamhetsmålet för 2001 är att, med bibehål-<br>len kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra upp-<br>gifterna enligt instruktionen, minska ärendeba-<br>lanserna och korta den genomsnittliga hand-<br>läggningstiden eller åtminstone hålla den på<br>oförändrad nivå samt bedriva inspektionsverk-<br>samhet, som har en klar rättssäkerhetsbefräm-<br>jande effekt, i minst samma omfattning som hit-<br>tills.</p>
<p>Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i<br>huvudsak av klagomålstillströmningen samt JO:s</p>
<p>initiativ- och inspektionsverksamhet, men också<br>av ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad och<br>av den servicenivå som bör upprätthållas gente-<br>mot allmänheten och myndigheterna. Betydelse<br>har även omfattningen av ombudsmännens in-<br>ternationella kontakter och engagemang, bl.a. för<br>spridning av Sveriges unika erfarenheter av ett<br>utvecklat system för tillsyn genom parlamenta-<br>riska ombudsmän.</p>
<p>JO yrkar på kompensation för ökade löne-<br>kostnader. JO framhåller behovet av följsamhet<br>mot avtal inom rättsväsendet och regeringskans-<br>liet. Enligt JO kommer utebliven kompensation<br>att ge konsekvenser i form av personalinskränk-<br>ningar</p>
<p>Riksdagens ombudsmän har i sitt budgetun-<br>derlag för år 2000 äskat resurstillskott motsva-<br>rande kostnaderna för avlöning av en anställd<br>med huvudsakliga arbetsuppgifter inom området<br>för JO:s internationella samarbete och kontakter<br>med utländska institutioner. Riksdagens förvalt-<br>ningsstyrelse hänsköt JO:s budgetunderlag i den<br>delen till konstitutionsutskottet utan eget ställ-<br>ningstagande. Konstitutionsutskottet tillstyrkte<br>JO:s begäran om personalförstärkning under<br>förutsättning att detaljerna angående finansie-<br>ringen löses till budgetåret 2001 (1999/</p>
<p>2000:KUl).</p>
<p>Hyreskostnaderna uppgår år 2000 till</p>
<p>5 372 000 kronor. Riksdagens förvaltningskon-<br>tor har aviserat att hyran kommer att höjas till</p>
<p>6 740 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2001. Hy-<br>ran justeras enligt gällande avtal vart femte år.</p>
<p>För att Riksdagens ombudsmän skall kunna<br>uppfylla de uppställda verksamhetsmålen krävs<br>dock att myndigheten kompenseras i särskild<br>ordning för de ökade lokalkostnaderna med<br>1 368 000 kronor.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Förvaltningsstyrelsen förordar inte någon kom-<br>pensation för ökade lönekostnader utöver den<br>kompensation som följer av den generella pris<br>och löneuppräkningen.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsen har i övrigt ingen erin-<br>ran mot förslaget och finansieringen av resurs-<br>förstärkningen, avseende internationell verksam-<br>het, samt hyreshöjningen får ske genom en<br>sänkning av anslaget 90:3, Riksdagens förvalt-<br>ningskostnader med 1 878 000 kronor.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Tabell 7.9 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat anslag 2001 FP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>43 304</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>574</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursförstärkning<sup>2</sup></p></td><td>
<p>510</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda hyreskostnader<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1 368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>45 756</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Enligt 8P 1999/2000:1.</p>
<p><sup>2</sup> Överfört från anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.</p>
<p>7.7.4 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten</p>
<p>Tabell 7.10 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>79 353</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>79 696</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>79 696</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>84 094</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>84 396 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>88 343 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 82 594 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 84 594 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget avser att täcka kostnaderna för stats-<br>chefens officiella funktioner inklusive kostna-<br>derna för den kungliga familjens resor.</p>
<p>Från anslaget betalas också driftskostnader för<br>de kungliga slotten utom rent fastighetsunder-<br>håll, som finansieras av Statens fastighetsverk.<br>Stockholms slott är Konungens officiella resi-<br>dens och används för representation. Delar av<br>slottet visas för allmänheten. En del av Drott-<br>ningholms slott används av Konungen och hans<br>familj som bostad och en annan del visas för all-<br>mänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits<br>till Världsnaturfonden. Slottet är även öppet för<br>allmänheten och används bl.a. för utställningar. I<br>anslutning till slottet finns en utställningslokal<br>och det s.k. Orangeriet. Haga slott är upplåtet till<br>regeringen som bostad för prominenta gäster<br>från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som<br>museum och för utställning av en del av svenska<br>statens porträttsamling. Strömsholms slott och<br>Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosers-<br>bergs slott disponeras till större delen av Statens<br>räddningsverk. De två översta våningarna i slot-<br>tet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär<br>och visas för allmänheten. Från anslaget betalas<br>vidare Husgerådskammarens underhåll och vård<br>av de konstsamlingar och andra inventarier i de<br>kungliga slotten som tillhör staten men som dis-</p>
<p>poneras av Konungen. Husgerådskammaren för-<br>valtar även de Bernadotteska familjestiftelsernas<br>bestånd av möbler, konst och konsthantverk<br>samt administrerar Bernadottebiblioteket.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den<br>överenskommelse som träffades med regeringen<br>1996 årligen lämna en berättelse över den samla-<br>de verksamheten. Tyngdpunkten skall läggas på<br>en redovisning av hur tilldelade medel har an-<br>vänts vad gäller Ståthållarämbetet och Husge-<br>rådskammaren. Verksamhetsberättelsen ligger<br>till grund för regeringens bedömning av medels-<br>behovet. 1999 års verksamhetsberättelse visar att<br>kungaparet har genomfört ett mycket omfattan-<br>de program med statsbesök, audienser, invig-<br>ningar, kommunbesök m.m. Efterfrågan på<br>kungaparets medverkan vid olika aktiviteter är<br>betydligt större än vad som går att tillfredsställa.<br>Fyra statsbesök har genomförts. Kungaparet har<br>gjort statsbesök i Grekland. Tre av statsbesöken<br>har ägt rum i Sverige, nämligen besök från Sydaf-<br>rika, Ukraina och Slovenien.</p>
<p>Tillströmningen av besökare till de Kungl.<br>slotten har varit fortsatt hög under 1999, även<br>om antalet besökare har varit något lägre än un-<br>der kulturhuvudstadsåret 1998. Under 1999 har<br>ett nytt museum, Museum Tre Kronor, till-<br>kommit inom Stockholms Slott och mötts av ett<br>mycket stort intresse från allmänheten.</p>
<p>Antalet tillsvidareanställd personal uppgår till<br>217 personer (motsvarar 203 heltidstjänster). Av<br>dem utgör kvinnorna 47 procent och männen 53<br>procent. Satsningar har gjorts på att utveckla<br>medarbetarrollen. Bl.a. har en särskild tredagsut-<br>bildning genomförts för ca 20 handläggare. Ut-<br>bildningen har bl.a. innehållit moment som kar-<br>riärplanering, organisations- och motivations-<br>aspekter, dialog och konflikthantering.</p>
<p>För att öka kapaciteten och höja hastigheten i<br>datanätverket har investeringar skett i nya servrar<br>och lagringsmedia.</p>
<p>En uppföljning och utvärdering av den omor-<br>ganisation inkl, datorisering, som genomfördes<br>den 1 januari 1995, påbörjades under 1999. En<br>rapport kommer att lämnas till regeringen senast<br>den 1 oktober 2000.</p>
<p>Till 1999 års verksamhetsberättelse finns en<br>bilaga: millennieskiftet: åtta Kungl. Akademier</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>på Stockholms Slott. I samband med millennie-<br>skiftet anordnades på Kungens initiativ den serie<br>seminarier med de åtta Kungliga Akademier som<br>under samlingsrubriken "Kungens Krona" sändes<br>i TV. Bilagan är en sammanfattning av seminari-<br>erna.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>I 2000 års ekonomiska vårproposition tillförs<br>Kungl. hov- och slottsstaten resursförstärkning-<br>ar. Anslagsramen höjs med 3 000 000 kronor<br>2001 och med ytterligare 2 000 000 kronor 2003.<br>Regeringen avsåg att återkomma i budgetpropo-<br>sitionen 2001 med ett mer preciserat förslag när<br>det gäller finansieringen av verksamheten vid<br>Kungl. hov- och slottsstaten.</p>
<p>Mot bakgrund av de ökade kostnader som kan<br>förutses till följd av Kronprinsessan Victorias of-<br>ficiella funktioner och för en förbättring av un-<br>derhållet i parkerna samt en förstärkning av vård<br>och konservering av de museiföremål som för-<br>valtas av Husgerådskammaren har anslaget också<br>räknats upp med ett engångsbelopp om<br>1 500 000 kronor. Utgiftsökningen har finansie-<br>rats genom omprioteringar inom utgiftsområde<br>1.</p>
<p>7.7.5 90:5 Regeringskansliet m.m.</p>
<p>Tabell 7.12 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 329 286</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>31027</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 730 155 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 734 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 269 649</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 853 729 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 916 053 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 233 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 2 795 736 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 2 795 936 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar Regeringskansliets förvalt-<br>ningskostnader, kommittéväsendet, andra utred-<br>ningar m.m. Utrikesdepartementets verksamhet<br>finansieras under utgiftsområde 5 Utrikesför-<br>valtning och internationell samverkan. Utgifter<br>för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna<br>som har ett annat departement än Utrikesde-<br>partementet som huvudman ingår dock i Rege-<br>ringskansliets anslag.</p>
<p>Anslaget fördelas mellan Statsrådsberedningen<br>(statsministerns kansli), de tio departementen,<br>Regeringskansliets förvaltningsavdelning och<br>gemensamma ändamål (hyror m.m.).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 7.11 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>79 696</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 138</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>4 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2000</p></td><td>
<p>84 094</p></td></tr>
</table>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Regeringskansliet granskas av Riksdagens reviso-<br>rer. Riksdagens revisorer har inte haft några in-<br>vändningar i revisionsberättelsen för år 1999 av-<br>seende Regeringskansliet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Regeringskansliet hade vid utgången av 1999 ca<br>4 100 personer anställda inklusive UD och dess<br>utlandsmyndigheter samt kommittéer. Av Rege-<br>ringskansliets anställda är ca 125 (3 procent) per-<br>soner politiskt rekryterade. Av nedanstående ta-<br>bell framgår viss statistik över det som<br>producerats i Regeringskansliet.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Tabell 7.13 Resultatinformation för Regeringskansliet</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal anställda</p></td><td>
<p>3 770</p></td><td>
<p>3 893</p></td><td>
<p>4 149</p></td><td>
<p>4 025</p></td><td>
<p>4 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal diarieförda</p>
<p>ärenden/handling.*</p></td><td>
<p>226 690</p></td><td>
<p>230 588</p></td><td>
<p>220 623</p></td><td>
<p>202 745</p></td><td>
<p>205 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regeringsärenden</p></td><td>
<p>11 691</p></td><td>
<p>10 241</p></td><td>
<p>9 373</p></td><td>
<p>9 946</p></td><td>
<p>9 007</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav propositioner</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>227</p></td><td>
<p>187</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>156</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav författningar</p></td><td>
<p>1 440</p></td><td>
<p>1 403</p></td><td>
<p>951</p></td><td>
<p>1 305</p></td><td>
<p>865</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav kommittédi-<br>rektiv</p></td><td>
<p>261</p></td><td>
<p>221</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>215</p></td><td>
<p>279</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav regleringsbrev<br>mm</p></td><td>
<p>1 474</p></td><td>
<p>1435</p></td><td>
<p>1 787</p></td><td>
<p>2 038</p></td><td>
<p>2 038</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interpellationssvar</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>281</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>267</p></td><td>
<p>376</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frågesvar till RD</p></td><td>
<p>617</p></td><td>
<p>711</p></td><td>
<p>923</p></td><td>
<p>1024</p></td><td>
<p>1 104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SOU-serien</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>194</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ds-serien</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>78</p></td></tr>
</table>
<p>* Fr.o.m. den 1 juli 1996 förs inom UD ett ärendediarium för regerings- och regeringskansliärenden. Dessa registrerades tidigare i UD:s skrivelsediarium. I skrivelsedi-<br>ariet registreras varje enskild handling med ett eget diarienummer och varje ärende kan alltså omfatta flera diarienummer. UD:S statistik är därför inte direkt jämför-<br>bar med övriga departements. Därutöver förekommer inom UD ytterligare smärre diarier över bl.a. ärenden som rör mål vid EG-domstolen och vissa FN-kommittéer och<br>där Sverige är part.</p>
<p>Källa: Regeringskansliets årsbok 1999</p>
<p>Tabellen visar att Regeringskansliet under 1999<br>behandlade ca 9 000 regeringsärenden. Detta är<br>en minskning jämfört med tidigare år. Detta är<br>bl.a. en följd av att det sedan länge har varit en<br>strävan att befria regeringen från ärenden av lö-<br>pande art och således delegera förvaltningsären-<br>den till myndigheter m.m. Till vägledning för<br>kommittéernas arbete anges bl.a. i Kommitté-<br>handboken (Ds 2000:1) att regeringen bara skall<br>pröva ärenden som kräver ett ställningstagande<br>av regeringen som politiskt organ.</p>
<p>Kommittédirektiv ligger relativt konstant runt<br>250 men har ökat något det senaste året. När det<br>gäller interpellationer och frågesvar till riksdagen<br>har det skett en kraftig ökning av antalet ären-<br>den. En närmare redovisning av Regeringskans-<br>liets arbete under år 1999 finns i Regeringskans-<br>liets årsbok 1999.</p>
<p>Förändringsarbetet</p>
<p>Efter det att de enskilda departementen slogs<br>samman till myndigheten Regeringskansliet den<br>1 januari 1997 har ett fortlöpande förändrings-<br>och förnyelsearbete bedrivits inom myndighe-<br>ten. Våren 1999 rapporterades det hittillsvarande<br>arbetet till regeringen som samtidigt fattade be-<br>slut om den fortsatta inriktningen. Av beslutet</p>
<p>framgår att förändringsarbetet fram t.o.m. år<br>2001 kommer att fokuseras på följande områden:</p>
<p>• utveckling av den interna styrningen och<br>ledningen,</p>
<p>• utveckling av arbetsformer,</p>
<p>• utveckling av medarbetarnas kompetens,</p>
<p>• utveckling av informations- och kommuni-<br>kationsverksamheten,</p>
<p>• förslag om Regeringskansliets långsiktiga<br>dimensionering.</p>
<p>En rapport om Regeringskansliets långsiktiga<br>dimensionering har presenterats; "Vad kostar det<br>att regera? En studie av Regeringskansliets di-<br>mensionering nu - och i framtiden" (Ds<br>2000:27). Utredningen har genomförts av en<br>oberoende forskare. Utredarens slutsats är att<br>Regeringskansliet, med nuvarande arbetsuppgif-<br>ter, är underfinansierat. Enligt utredarens grova<br>beräkning är reursgapet ca 300 till 400 årsarbets-<br>krafter. Rapporten kommer att analyseras under<br>hösten. Regeringen avser att återkomma med en<br>samlad bedömning och ett preciserat förslag om<br>Regeringskansliets dimensionering i den eko-<br>nomiska vårpropositionen är 2001.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i<br>EU:s ministerråd år 2001</p>
<p>Förberedelserna och planeringen av det svenska<br>ordförandeskapet i EU:s ministerråd har haft<br>hög prioritet i Regeringskansliet år 1999. Förbe-<br>redelserna inför ordförandeskapet går planenligt.<br>Ett utkast till ordförandeskapsprogram har pre-<br>senterats och utformning av preliminära dagord-<br>ningar för samtliga rådsmöten pågår. Ordföran-<br>de i rådsarbetsgrupperna har utsetts. Kalendariet<br>över de möten som skall hållas i Sverige innehål-<br>ler i dagsläget drygt 70 möten. Fördelningen av<br>de särskilda medel, som regeringen erhållit för<br>ordförandeskapet, är i det närmaste avslutad.</p>
<p>Den ordföranderelaterade kompetensutveck-<br>lingen har genomförts med ett större deltaga-<br>rantal än beräknat. Aktiviteterna har anpassats<br>för att i första hand motsvara departementens<br>behov. Deltagarnas bedömning är att utbildning-<br>en varit av hög kvalitet.</p>
<p>Regeringskansliets resultatredovisning m.m.</p>
<p>Riksdagens revisorer har föreslagit att Rege-<br>ringskansliet i likhet med andra myndigheter<br>skall lämna resultatredovisning till regeringen<br>(1997/98:RR7 yrkande 4). Riksdagen har på be-<br>gäran av Konstitutionsutskottet givit regeringen<br>till känna bl.a. att resultatet av det arbete som<br>satts igång inom Regeringskansliet såvitt gäller<br>utvecklingen av den interna styrprocessen och<br>resultatredovisningen bör redovisas för riksda-<br>gen i lämpligt sammanhang (1997/98:KU31<br>moment 36).</p>
<p>När det gäller den interna styrprocessen pågår<br>ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Som ett led i<br>detta arbete har den tidigare nämnda studien Re-<br>geringskansliets dimensionering genomförts (Ds<br>2000:27). Verksamhetsplaneringen är numera<br>samordnad för hela Regeringskansliet med un-<br>dantag för Utrikesdepartementet. Departemen-<br>ten planerar mål, aktiviteter och budget som<br>samordnas centralt av förvaltningsavdelningen.<br>Inför den aviserade sammanslagningen av Rege-<br>ringskansliets och Utrikesdepartementets för-<br>valtningsanslag den 1 januari år 2002 pågår ett<br>arbete med att ytterligare samordna verksam-<br>hetsplaneringen.</p>
<p>I fråga om resultatredovisningen har regering-<br>en i 45 § andra stycket förordningen (1996:1515)<br>med instruktion för Regeringskansliet föreskrivit<br>att Regeringskansliet inte skall lämna resultatre-</p>
<p>dovisning till regeringen. Regeringskansliet har<br>också i ett svar på en fråga från Konstitutionsut-<br>skottet i ett granskningsärende motiverat varför<br>myndigheten inte bör åläggas att till regeringen<br>lämna resultatredovisning (1999/2000:KU10, s.<br>12 och bilaga 2.3).</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den 1 januari år 2001 övertar Sverige ordföran-<br>deskapet i EU:s ministerråd. Detta blir regering-<br>ens viktigaste uppgift under första halvåret 2001.<br>För förberedelser och genomförande av ordför-<br>andeskapet beräknas extra resurser på 835 miljo-<br>ner kronor för åren 2000 och 2001. Tidigare har<br>riksdagen anvisat 735 miljoner kronor för detta<br>ändamål för de båda åren. I enlighet med den<br>ekonomiska vårpropositionen år 2000 föreslås nu<br>att ytterligare 100 miljoner tillförs anslaget för år<br>2001 för ett extra toppmöte under Sveriges ord-<br>förandeskap i EU:s ministerråd.</p>
<p>Av den ekonomiska vårpropositionen år 2000<br>framgår det vidare att Regeringskansliet en-<br>gångsvis skall tillföras 130 miljoner kronor i av-<br>vaktan på regeringens samlade bedömning avse-<br>ende utredningen om Regeringskansliets dimen-<br>sionering.</p>
<p>I enlighet med tidigare beslut tillförs anslaget<br>235 miljoner kronor engångs för Sveriges ord-<br>förandeskap i EU:s ministerråd.</p>
<p>Regeringskansliet tillförs slutligen 3,05 miljo-<br>ner kronor från utgiftsområde 5 Utrikesförvalt-<br>ning och internationell samverkan från år 2001.<br>Skälet är att centralmyndighetsfunktionen i fråga<br>om internationell rättslig hjälp har flyttats från<br>Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet.</p>
<p>Tabell 7.14 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>2 730 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PLO</p></td><td>
<p>31 444</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>230 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tidigare beslutat för ordföran-<br>deskapet</p></td><td>
<p>225 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslag 5:1 U05</p></td><td>
<p>3 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>3 269 649</p></td></tr>
</table>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>7.7.6 90:6 Stöd till politiska partier</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.15 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>139 953</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>145 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till poli-<br>tiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels<br>som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m.<br>den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandat-<br>bidrag. Kanslistödet som i princip är avsett en-<br>dast för partier som är företrädda i riksdagen,<br>lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gäl-<br>lande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år<br>1996 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1, bet.<br>1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85).</p>
<p>Vid utgången av 1999 uppgick anslagssparan-<br>det till 3,3 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För år 2001 föreslår regeringen att anslaget skall<br>uppgå till 145 200 000 kronor. Åren 2002 och<br>2003 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000<br>kronor respektive 145 200 000 kronor.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>Bilaga 1: Nya anslagsbenämningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på an-<br>slagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är<br>att underlätta övergången till de nya benämning-<br>ar som följer av att politikområden införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Benämning</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>27:1</p></td><td>
<p>Presstödsnämnden och Taltidnings-<br>nämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>27:2</p></td><td>
<p>Presstöd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>27:3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>27:4</p></td><td>
<p>Radio- och TV-verket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>27:5</p></td><td>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>45:1</p></td><td>
<p>Sametinget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>46:1</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>46:2</p></td><td>
<p>Allmänna val</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>46:3</p></td><td>
<p>Justitiekanslern</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>46:4</p></td><td>
<p>Datainspektionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>90:1</p></td><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>90:2</p></td><td>
<p>Riksdagens ledamöter och partier m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>90:3</p></td><td>
<p>Riksdagens förvaltningskostnader</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>90:4</p></td><td>
<p>Riksdagens ombudsmän, Justitieom-<br>budsmännen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>90:5</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>90:6</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier</p></td></tr>
</table>
<p>49</p>
<p>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning.....................................9</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>2.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9</p>
<p>3 Politikområde Effektiv statsförvaltning..............................................................11</p>
<p>3.1 Politikområdets omfattning.................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................13</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................13</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................14</p>
<p>3.5 Insatser...................................................................................................16</p>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................16</p>
<p>3.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................18</p>
<p>3.6 Resultatbedömning...............................................................................18</p>
<p>3.7 Revisionens iakttagelser........................................................................21</p>
<p>3.8 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser inom staten...........22</p>
<p>3.9 Budgetförslag.........................................................................................23</p>
<p>3.9.1 1:1 Konjunkturinstitutet.......................................................................23</p>
<p>3.9.2 1:2 Riksrevisionsverket.........................................................................24</p>
<p>3.9.3 1:3 Ekonomistyrningsverket................................................................25</p>
<p>3.9.4 1:4 Statskontoret...................................................................................26</p>
<p>3.9.5 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler...........................................26</p>
<p>3.9.6 1:6 Statistiska centralbyrån...................................................................27</p>
<p>3.9.7 1:7 Folk- och bostadsräkning...............................................................28</p>
<p>3.9.8 1:8 Kammarkollegiet.............................................................................28</p>
<p>3.9.9 1:9 Nämnden för offentlig upphandling..............................................29</p>
<p>3.9.10 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd...........................................29</p>
<p>3.9.11 1:12 Ekonomiska rådet.........................................................................30</p>
<p>3.9.12 1:13 Utvecklingsarbete.........................................................................30</p>
<p>3.9.13 Statens fastighetsverk............................................................................31</p>
<p>3.9.14 Fortifikationsverket..............................................................................31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>4 Politikområde Finansiella system och tillsyn.....................................................33</p>
<p>4.1 Omfattning...........................................................................................33</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................34</p>
<p>4.3 Mål.........................................................................................................35</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................36</p>
<p>4.5 Insatser..................................................................................................38</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................38</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................40</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................41</p>
<p>4.6.1 Redovisning av tillståndet....................................................................41</p>
<p>4.6.2 Övergripande resultatbedömning inom politikområdet....................41</p>
<p>4.6.3 Resultat, analys och slutsatser..............................................................42</p>
<p>4.7 Revisionens iakttagelser.......................................................................45</p>
<p>4.8 Budgetförslag........................................................................................45</p>
<p>4.8.1 2:2 Finansinspektionen.........................................................................45</p>
<p>4.8.2 2:3 Insättnings garantinämnden............................................................46</p>
<p>4.8.3 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader...................................47</p>
<p>4.8.4 2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.........................................48</p>
<p>4.8.5 2:6 Bokföringsnämnden.......................................................................49</p>
<p>4.8.6 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond................................49</p>
<p>4.8.7 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken............................50</p>
<p>4.8.8 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken...................50</p>
<p>4.8.9 Premiepensionsmyndigheten...............................................................50</p>
<p>5 Ofördelat anslag: Riksdagens revisorer..............................................................53</p>
<p>5.1 90:1 Riksdagens revisorer.....................................................................53</p>
<p>Bilaga Anslagsbenämningar 2000 och 2001.................................................................................................57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet................................................................9</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Effektiv statsförvaltning....................13</p>
<p>3.2 Personalpolitiska konsekvenser...............................................................................23</p>
<p>3.3 Personalkonsekvenser vid Försvarsmakten.............................................................23</p>
<p>3.4 Anslagsutveckling för Konjunkturinstitutet...........................................................23</p>
<p>3.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet......................................................................24</p>
<p>3.6 Beräkning av anslaget för 2001 ................................................................................24</p>
<p>3.7 Anslagsutveckling för Riksrevisionsverket.............................................................24</p>
<p>3.8 Uppdragsverksamhet................................................................................................24</p>
<p>3.9 Beräkning av anslaget för 2001 ................................................................................24</p>
<p>3.10 Anslagsutveckling för Ekonomistyrningsverket..................................................25</p>
<p>3.11 Uppdragsverksamhet..............................................................................................25</p>
<p>3.12 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................25</p>
<p>3.13 Anslagutveckling för Statskontoret.......................................................................26</p>
<p>3.14 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................26</p>
<p>3.15 Uppdragsverksamhet..............................................................................................26</p>
<p>3.16 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................26</p>
<p>3.17 Anslagsutvecklingen för Täckning av merkostnader för lokaler.........................26</p>
<p>3.18 Anslagsutveckling för Statistiska centralbyrån.....................................................27</p>
<p>3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................27</p>
<p>3.20 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................27</p>
<p>3.21 Anslagsutveckling för Folk- och bostadsräkning.................................................28</p>
<p>3.22 Anslagsutveckling för Kammarkollegiet...............................................................28</p>
<p>3.23 Uppdragsverksamhet..............................................................................................28</p>
<p>3.24 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................29</p>
<p>3.25 Anslagsutveckling för Nämnden för offentlig upphandling...............................29</p>
<p>3.26 Beräkning av anslaget för 2000 ..............................................................................29</p>
<p>3.27 Anslagsutveckling för Statens kvalitets- och kompetensråd...............................29</p>
<p>3.28 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................30</p>
<p>3.29 Anslagsutveckling för Ekonomiska rådet.............................................................30</p>
<p>3.30 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................30</p>
<p>3.31 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete.............................................................30</p>
<p>3.32 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................31</p>
<p>3.33 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget för</p>
<p>Statens fastighetsverk...........................................................................................31</p>
<p>3.34 Investeringsplan för Statens fastighetsverk...........................................................31</p>
<p>3.35 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget för</p>
<p>Fortifikationsverket..............................................................................................31</p>
<p>3.36 Investeringsplan för Fortifikationsverket.............................................................32</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Finansiella system och tillsyn............34</p>
<p>4.2 Resultatet av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 1994/95-1999.....................43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet, in- och utlåningsverksamhet,...................44</p>
<p>4.4 Anslagsutveckling för Finansinspektionen.............................................................45</p>
<p>4.5 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................45</p>
<p>4.6 Beräkning av anslaget för 2001................................................................................46</p>
<p>4.7 Anslagsutveckling för Insättningsgarantinämnden...............................................46</p>
<p>4.8 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................46</p>
<p>4.9 Beräkning av anslaget för 2001................................................................................47</p>
<p>4.10 Anslagsutvecklingen för Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader................47</p>
<p>4.11 Beräkning av anslag för 2001.................................................................................47</p>
<p>4.12 Anslagsutveckling för Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet..........................48</p>
<p>4.13 Budget för avgiftsbelagd garantiverksamhet, nya garantier.................................48</p>
<p>4.14 Anslagsutveckling för Bokföringsnämnden.........................................................49</p>
<p>4.15 Beräkning av anslaget för 2001..............................................................................49</p>
<p>4.16 Anslagsutveckling för Avgift för Stadshypotekskassans grundfond..................49</p>
<p>4.17 Beräkning av anslaget för 2001..............................................................................49</p>
<p>4.18 Anslagsutveckling för Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken..............50</p>
<p>4.19 Anslagsutveckling för Bidrag till kapitalet i</p>
<p>Europeiska utvecklingsbanken............................................................................50</p>
<p>4.20 Premiepensionsmyndigheten: Lån i Riksgäldskontoret......................................50</p>
<p>4.21 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................51</p>
<p>5.1 Anslagsutveckling för Riksdagens revisorer...........................................................53</p>
<p>5.2 Beräkning av anslaget för 2001................................................................................54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner de föreslagna målen för politi-<br>kområdena Effektiv statsförvaltning (avsnitt<br>3.3) och Finansiella system och tillsyn<br>(avsnitt 4.3) samt att de nuvarande målen<br>inom utgiftsområdet upphör att gälla<br>(avsnitt 3.3 och 4.3),</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att under år 2001, i<br>fråga om ramanslaget 1:13 Utvecklingsarbe-<br>te, göra ekonomiska åtaganden som inklusi-<br>ve tidigare åtaganden innebär utgifter på<br>högst 50 000 000 kronor efter år 2001<br>(avsnitt 3.9.12),</p>
<p>3. bemyndigar regeringen att besluta om att<br>Statens fastighetsverk får ta upp lån inom<br>en ram av högst 7 000 000 000 kronor i<br>Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i<br>enlighet med vad regeringen förordar<br>(avsnitt 3.9.13),</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att besluta om att<br>Fortifikationsverket får ta upp lån inom en<br>ram av högst 4 200 000 000 kronor i Riks-<br>gäldskontoret för investeringar m.m. i en-<br>lighet med vad regeringen förordar (avsnitt<br>3.9.14),</p>
<p>5. godkänner investeringsplan för Statens<br>Fastighetsverk i enlighet med vad regering-<br>en förordar (avsnitt 3.9.13),</p>
<p>6. godkänner investeringsplan för Fortifika-<br>tionsverket i enlighet med vad regeringen<br>förordar (avsnitt 3.9.14),</p>
<p>7. bemyndigar regeringen att för år 2001 be-<br>sluta om en rörlig kredit i Riksgäldskonto-<br>ret om högst 500 000 000 kronor för att<br>tillgodose Premiepensionsmyndighetens<br>behov av likviditet i handeln med fondan-<br>delar (avsnitt 4.8.9),</p>
<p>8. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning enligt följande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:1</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>44 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>152 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>58 475</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:4</p></td><td>
<p>Statskontoret</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>72 054</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:5</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokaler</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>376 303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:7</p></td><td>
<p>Folk- och bostadsräkning</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
</table>
<p>7</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1:8</p></td><td>
<p>Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>31 049</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:9</p></td><td>
<p>Nämnden för offentlig upphandling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 235</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:10</p></td><td>
<p>Statens kvalitets- och kompetensråd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 954</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:12</p></td><td>
<p>Ekonomiska rådet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 052</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:13</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>19 720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:1</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:2</p></td><td>
<p>Finansinspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>130 186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:3</p></td><td>
<p>Insättningsgarantinämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 093</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>256 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:6</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:7</p></td><td>
<p>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:8</p></td><td>
<p>Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:9</p></td><td>
<p>Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90:1</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 623</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 307 655</p></td></tr>
</table>
<p>Anslagsbeteckning 1:11 och 2:5 saknas p.g.a. ändrad anslagsstruktur.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>2 Utgiftsområde Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-<br>valtning ingår två politikområden, Effektiv stats-<br>förvaltning och Finansiella system och tillsyn. Vi-<br>dare ingår anslaget 90:1 Riksdagens revisorer.</p>
<p>Effektiv statsförvaltning omfattar frågor om<br>granskning, ekonomisk styrning, förvaltningsut<br></p>
<p>veckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, pro-<br>gnosverksamhet, fastighetsförvaltning m.m.</p>
<p>Finansiella system och tillsyn innefattar frågor<br>om tillsyn och reglering av de finansiella mark-<br>naderna, statsskuldsförvaltning, statliga finansie-<br>rings- och garantiåtaganden, premiepensionsad-<br>ministration, finansiell redovisning, internatio-<br>nellt finansiellt samarbete samt tillsyn av spel-<br>marknaden.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>[Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000'</p></td><td>
<p>Utgiftsprognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Effektiv statsförvaltning</p></td><td>
<p>829</p></td><td>
<p>809</p></td><td>
<p>903</p></td><td>
<p>793</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>819</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Finansiella system och tillsyn</p></td><td>
<p>657</p></td><td>
<p>739</p></td><td>
<p>781</p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>482</p></td><td>
<p>494</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag Riksdagens revisorer</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>1 505</p></td><td>
<p>1 571</p></td><td>
<p>1 709</p></td><td>
<p>1 308</p></td><td>
<p>1 372</p></td><td>
<p>1 339</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>16 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>3 Politikområde Effektiv statsförvaltning</h1>
<h2>3.1 Politikområdets omfattning</h2>
<p>I politikområdet ingår i princip samtliga myn-<br>digheter och anslag inom dagens verksamhets-<br>område Effektivisering och utveckling av statlig<br>förvaltning i utgiftsområde 2 samt verksamhets-<br>området Staten som arbetsgivare i utgiftsområde<br>14. De tidigare anslagen Al 1 Vissa nämnder m.m.<br>och Al 4 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet<br>har delvis respektive helt förts till andra politik-<br>områden.</p>
<p>Politikområdets anslag omsluter ca 8,4 miljar-<br>der kronor, avgiftsintäkterna uppgår till ca 5,6<br>miljarder kronor och planerade lånefinansierade<br>investeringar uppgår till ca 1,1 miljarder kronor.</p>
<p>Cirka 90 procent av anslagsmedlen är transfe-<br>reringar hänförliga till statliga tjänstepensioner<br>inom utgiftsområde 14. Resterande anslag åter-<br>finns i huvudsak inom utgiftsområdet, där medel<br>för statistik och revision tillsammans utgör två<br>tredjedelar av anslagen.</p>
<p>Huvuddelen av avgiftsintäkterna avser upp-<br>dragsverksamhet, varav merparten från statliga<br>kunder. Drygt 80 procent av avgifterna utgörs av<br>hyror. Resterande avgiftsintäkter utgörs främst<br>av statistiktjänster, diverse inomstatliga myndig-<br>hetstjänster samt tjänsteexport inom olika områ-<br>den.</p>
<p>Investeringarna sker i huvudsak i kultur-, för-<br>svars- eller andra s.k. ändamålsfastigheter.</p>
<p>Verksamheten inom politikområdet syftar till<br>att effektivisera och utveckla statsförvaltningen.<br>Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter som har<br>detta som huvuduppgift är närmast berörda. Po-<br>litikområdet omfattar myndigheterna Riksrevi-<br>sionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statskon-<br>toret, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån,<br>Statens kvalitets- och kompetensråd, Konjunk-<br></p>
<p>turinstitutet, Statens fastighetsverk och Fortifi-<br>kationsverket. Vidare ingår Arbetsgivarverket,<br>Statens pensionsverk samt vissa nämnder inom<br>utgiftsområde 14.</p>
<p>En gemensam nämnare för dessa myndigheter<br>är att de stödjer regeringen i arbetet med att<br>utveckla statsförvaltningen så att statsförvalt-<br>ningen som helhet skall fungera med höga krav<br>på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati och<br>att de därför i huvudsak riktar sina insatser mot<br>statsförvaltningen som helhet och inte mot<br>enskilda sektorer. Flertalet myndigheter har som<br>huvuduppgift att antingen tillhandahålla stabs-<br>eller myndighetsstöd eller att i olika former ta<br>fram beslutsunderlag i vid mening såsom<br>granskningar, utvärderingar, omprövningar,<br>prognoser, statistik och analyser. Statistik-<br>verksamheten skall även förse samhället i övrigt<br>med underlag för beslut, samhällsdebatt och<br>forskning.</p>
<p>Verksamheten inom politikområdet är sam-<br>manfattningsvis inriktad mot att skapa förutsätt-<br>ningar för och kontroll av att statliga åtaganden<br>sköts så effektivt som möjligt. Politikområdets<br>verksamheter har även en viktig roll att fylla i ar-<br>betet med vidareutvecklingen av den statliga för-<br>valtningen.</p>
<p>Trots verksamheternas gemensamma syfte -<br>en effektiv och utvecklad statsförvaltning - rör<br>det sig om många myndigheter med relativt olik-<br>artade verksamheter. För att ge en förbättrad<br>överblick över ett heterogent politikområde kan<br>det indelas i följande sex delverksamheter:</p>
<p>Granskning innefattar till största delen årlig<br>revision, följt av effektivitetsrevision och rege-<br>ringsuppdrag. Granskningsverksamheten bedrivs<br>uteslutande av Riksrevisionsverket, och avser den<br>statliga redovisningen och förvaltningen samt</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>måluppfyllelsen och effektiviteten i statliga åta-<br>ganden. Verksamheten är i huvudsak (ca 70 pro-<br>cent) anslagsfinansierad.</p>
<p>Ekonomisk styrning och utveckling av stats-<br>förvaltningen omfattar förvaltning och utveck-<br>ling av det ekonomiadministrativa regelverket<br>samt utveckling av budgetprocessen och stats-<br>förvaltningen. Vidare ingår annan efterfrågestyrd<br>stabsverksamhet och myndighetsservice. Stöd-<br>verksamheterna omfattar bl.a. ekonomistyr-<br>nings- och systemfrågor, juridisk expertis samt<br>administrativ service och viss medelsförvaltning.<br>Merparten av verksamheten är avgiftsfinansierad.<br>Myndigheter som ingår är Ekonomistyrnings-<br>verket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämn-<br>den för offentlig upphandling samt Statens kva-<br>litets- och kompetensråd. I området ingår även<br>ett anslag för utvecklingsarbete.</p>
<p>Statliga arbetsgivarfrågor omfattar personal-<br>och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling,<br>kompetensförsörjning, arbetsorganisation, jäm-<br>ställdhet inom staten m.m. samt myndigheterna<br>Statens Pensionsverk, Arbetsgivarverket och vis-<br>sa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska områ-<br>det.</p>
<p>Prognos- och uppföljningsverksamheten avser<br>såväl uppföljning av utfall och prognoser som<br>analyser av de offentliga finanserna och den sam-<br>hällsekonomiska utvecklingen i olika kort- och<br>medelfristiga perspektiv, t.ex. budgetprognoser<br>och makroprognoser över svensk och interna-<br>tionell ekonomi. Verksamheten, som i huvudsak<br>är anslagsfinansierad, bedrivs inom Konjunk-<br>turinstitutet, Ekonomistyrningsverket samt<br>Ekonomiska rådet.</p>
<p>Statistik omfattar officiell och annan statlig<br>statistik samt folk- och bostadsräkning. Områ-<br></p>
<p>det innefattar Statistiska centralbyråns (SCB)<br>produktion, tillgängliggörande, spridning och<br>samordning av statistik.</p>
<p>I verksamheten ingår också prognoser inom<br>områdena arbetsmarknad, utbildning och demo-<br>grafi. Folk- och bostadsräkning innefattar det<br>förberedelsearbete som genomförs av SCB,<br>Lantmäteriverket, Riksskatteverket och kom-<br>munerna för att möjliggöra en registerbaserad<br>folk- och bostadsräkning 2005. Nära hälften av<br>området finansieras med avgifter, andra hälften<br>är anslagsfinansierad.</p>
<p>Fastighetsförvaltning omfattar endast förvalt-<br>ning av de fastigheter som av kulturhistoriska<br>och/eller andra skäl inte ansetts lämpliga att för-<br>valta i bolagsform (regeringsbyggnader, länsresi-<br>dens, ambassader, de kungliga slotten, museer,<br>teatrar, monument, försvarsfastigheter, markom-<br>råden m.m. samt vissa donationsfastigheter).</p>
<p>Dessa kulturarvs- och ändamålsfastigheter<br>förvaltas av Statens fastighetsverk och Fortifika-<br>tionsverket, vars verksamheter är helt avgifts-<br>finansierade. Regeringens stabsstöd i lokalför-<br>sörjningsfrågor, dvs. beräkningsunderlag, andra<br>analyser samt effektiv förvaltning och avveckling<br>av lokaler, tillhandahålls av Statskontoret.</p>
<p>Av regeringens skrivelse Årsredovisning för<br>staten 1999 (skr. 1999/2000:150, bil. 1) framgår<br>att denna delverksamhet under år 1999 omfatta-<br>de 30 procent av statens totala lokalkostnader<br>och 64 procent av statens innehav av byggnader,<br>mark och annan fast egendom.</p>
<p>I området ingår även anslaget för täckande av<br>merkostnader för lokaler.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomrädet Effektiv statsförvaltning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgiftsprognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 2</p>
<p>1:1 Konjunkturinstitutet</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>40,8</p></td><td>
<p>44,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:2 Riksrevisionsverket</p></td><td>
<p>139,5</p></td><td>
<p>148,6</p></td><td>
<p>159,5</p></td><td>
<p>152,1</p></td><td>
<p>155,4</p></td><td>
<p>158,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:3 Ekonomistyrningsverket</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>58,5</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>61,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:4 Statskontoret</p></td><td>
<p>66,9</p></td><td>
<p>73,1</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>72,1</p></td><td>
<p>73,6</p></td><td>
<p>75,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:5 Täckning av merkostnader för lokaler</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:6 Statistiska centralbyrån</p></td><td>
<p>364,0</p></td><td>
<p>386,3</p></td><td>
<p>368,5</p></td><td>
<p>376,3</p></td><td>
<p>383,0</p></td><td>
<p>392,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:7 Folk- och bostadsräkning</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:8 Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>26,6</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>31,7</p></td><td>
<p>32,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:9 Nämnden för offentlig upphandling</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>11,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:12 Ekonomiska rådet</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:13 Utvecklingsarbete</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>19,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 All Vissa nämnder m.m.</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 A14 Kontrollfunktionen i staten</p></td><td>
<p>72,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 A16 Statens Lokalförsörjningsverk: Avveck-<br>lingskostnader</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>828,8</p></td><td>
<p>808,6</p></td><td>
<p>903,4</p></td><td>
<p>792,8</p></td><td>
<p>864,5</p></td><td>
<p>818,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 14</p>
<p>1:1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.</p></td><td>
<p>7 568,6</p></td><td>
<p>7 645,8</p></td><td>
<p>7 464,0</p></td><td>
<p>7 500,0</p></td><td>
<p>7 400,0</p></td><td>
<p>7 350,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998 14D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt<br>reglerade området</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td></td><td>
<p>8,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde Effektiv statsförvaltning<sup>2</sup></p></td><td>
<p>8 403,8</p></td><td>
<p>8 456,4</p></td><td>
<p>8 378,5</p></td><td>
<p>8 295,0</p></td><td>
<p>8 267,0</p></td><td>
<p>8171,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Mål för 2001</p>
<p>Regeringens förslag: Målet för politikområdet är<br>att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin<br>helhet kännetecknas av hög produktivitet, god<br>kvalitet och bra service till nytta för beslutsfatta-<br>re, medborgare och näringsliv.</p>
<p>Eftersom politikområdets syfte är brett, antalet<br>myndigheter är stort och deras verksamhet har<br>mycket skiftande karaktär är det vid en precise-<br>ring av målet för politikområdet naturligt att i<br>huvudsak inrikta sig mot sex delverksamheter,<br>snarare än mot politikområdet i sin helhet eller<br>mot enskilda myndigheter. Målet uppnås genom<br>• relevanta granskningar och beslutsunderlag<br>som bidrar till att förbättra effektiviteten i<br>statligt finansierad verksamhet,</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>• marknadsanpassat, ändamålsenligt och<br>kostnadseffektivt stöd till statliga myndig-<br>heter,</p>
<p>• en samordnad statlig arbetsgivarpolitik,<br>som säkerställer att relevant kompetens<br>finns för att åstadkomma efterfrågat resul-<br>tat,</p>
<p>• tillförlitliga, träffsäkra och transparanta<br>prognoser och analyser över den samhälls-<br>ekonomiska och statsfinansiella utveckling-<br>en,</p>
<p>• lättillgänglig statistik som är opartisk, rele-<br>vant, tillförlitlig, aktuell och jämförbar,</p>
<p>• en kostnadseffektiv statlig kapital- och fas-<br>tighetsförvaltning, som med rimligt riskta-<br>gande kan tillhandahålla likvärdig avkast-<br>ning och service jämfört med privata<br>alternativ respektive ändamålsenliga lokaler<br>till brukarna.</p>
<p>Mål för 2000</p>
<p>Målen för år 2000, mot vilka resultatbedömning-<br>en nedan görs, är följande:</p>
<p>• Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt<br>och i det allmännas intresse. Detta skall bl.a.<br>ske genom granskning, metodutveckling,<br>uppföljning, utvärdering och kontinuerlig<br>omprövning av statlig verksamhet.</p>
<p>• Statsfinanserna och statens egendom skall<br>förvaltas och hanteras på ett så kostnadsef-<br>fektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. till-<br>förlitliga prognoser och analyser skall be-<br>slutsfattare erbjudas information om den<br>samhällsekonomiska och statsfinansiella ut-<br>vecklingen.</p>
<p>• Officiell statistik och annan statlig statistik<br>skall bidra till att öka kunskapen om till-<br>stånd, utveckling och samband i samhället i<br>stort.</p>
<p>• Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög<br>kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhan-<br>dahållande av system, tjänster, normgivning<br>och metodutveckling.</p>
<p>• Arbetsgivarpolitiken skall vara väl utvecklad<br>och samordnad. Myndigheterna skall bedri-<br>va arbetsgivarpolitiken så att relevant kom-<br>petens finns för att åstadkomma efterfrågat<br>resultat.</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Prioriteringar m.m.</p>
<p>Området har under de senaste åren genomgått<br>betydande organisatoriska förändringar. Den se-<br>naste förändringen innebar att Statens kvalitets-<br>och kompetensråd inrättades 1999 i syfte att<br>främja kvalitetsutveckling och kompetensför-<br>sörjning inom statliga myndigheter.</p>
<p>Statistikreformen har utvärderats och den<br>ekonomiska statistiken avses utredas. Nämnden<br>för offentlig upphandling (NOU) är f.n. föremål<br>för omprövning, och ytterligare förändringar kan<br>förväntas framöver, t.ex. inom granskningsverk-<br>samheten.</p>
<p>I likhet med föregående budgetår är det ange-<br>läget att framhålla betydelsen av att verksamhe-<br>terna inom politikområdet fortsätter att utveck-<br>las. Särskilt viktigt är att myndigheterna bättre<br>tillmötesgår faktiska och potentiella användares<br>intressen samt att myndigheterna utvecklar sitt<br>inbördes samarbete ytterligare. Regeringen ser<br>det som väsentligt för statsförvaltningens ut-<br>veckling att användarorientering och helhetssyn<br>eftersträvas för verksamheterna inom politikom-<br>rådet.</p>
<p>Väsentliga frågor under det närmaste året är:</p>
<p>• granskningsverksamhetens framtida organi-<br>sation,</p>
<p>• fortsatt utveckling av den ekonomiska styr-<br>ningen,</p>
<p>• genomförande av det förvaltningspolitiska<br>handlingsprogrammet, bl.a. vad avser</p>
<p>- ett utvidgat medborgarengagemang</p>
<p>- en föredömlig IT-användning</p>
<p>- lärande av jämförande studier</p>
<p>• en ny utvärdering av den reformerade ar-<br>betsgivarpolitiken,</p>
<p>• förbättrad arbetsmarknadsstatistik och eko-<br>nomisk statistik,</p>
<p>• fortsatt utveckling av medelfristiga progno-<br>ser och ökad hänsyn till tjänstesektorn i<br>konjunkturbarometern m.m., samt</p>
<p>• att de av regeringen redan fastställda eko-<br>nomiska och/eller andra målen för statens<br>fastighetsförvaltning skall ligga fast.</p>
<p>Regeringen redovisade i propositionen Statlig<br>förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.<br>1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:<br>294) riktlinjer för och krav på den framtida stat-<br>liga förvaltningen. Utifrån de riktlinjer som an-<br>gavs i propositionen har regeringen inlett ett<br>flerårigt förvaltningspolitiskt handlingsprogram</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>- En förvaltning i demokratins tjänst. Regering-<br>ens förvaltningspolitiska handlingsprogram har<br>sänts ut till alla myndigheter och statsanställda<br>som en grund för diskussion och fortsatt ut-<br>vecklingsarbete.</p>
<p>Målen för 2000-talet är en statsförvaltning<br>som med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet<br>och demokrati är tillgänglig och tillmötesgående.<br>Den har medborgarnas fulla förtroende, ger nä-<br>ringslivet goda arbets- och tillväxtförutsättningar<br>samt är framgångsrik och respekterad interna-<br>tionellt.</p>
<p>Vissa gemensamma värden måste gälla för för-<br>valtningen. Det är viktigt att det finns en gemen-<br>sam förvaltningskultur och etik. Hur förvalt-<br>ningen fungerar, hur den styrs, leds, organiseras<br>och arbetar har avgörande betydelse för att de tre<br>grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet<br>och effektivitet skall få genomslag i hela förvalt-<br>ningen. Flera tunga projekt gäller också styr-<br>ningen, bl.a. utveckling av myndighetsstyrning,<br>översyn av verksförordningen samt jämförande<br>studier, s.k. benchmarking.</p>
<p>Offentlighet är en av grundprinciperna i det<br>svenska samhället. Kontakterna med medborga-<br>re, företag och medier skall kännetecknas av stor<br>tillgänglighet och ett så enkelt och begripligt<br>språk som möjligt. En offentlighetskampanj har<br>inletts för att öka kunskapen i samhället och<br>bland de statsanställda om offentlighetsprinci-<br>pen.</p>
<p>Förvaltningen måste tillhandahålla tjänster på<br>ett sådant sätt att den ger största möjliga nytta<br>för medborgare, företag, kommuner, organisa-<br>tioner m.fl. inom givna rättsliga och ekonomiska<br>ramar.</p>
<p>Förvaltningen måste dra nytta av de möjlig-<br>heter som finns att använda ny teknik och staten<br>skall vara föredömlig som IT-användare. Tjänster<br>som riktar sig till individer och företag skall er-<br>bjudas via Internet, s.k. elektronisk förvaltning.<br>Till de åtgärder som syftar till bättre service till<br>medborgare och företag hör bl.a. utveckling av<br>kriterier för 24-timmarsmyndigheter, försöks-<br>verksamhet med servicedeklarationer och an-<br>vändning av elektroniska signaturer. Informa-<br>tionstekniken skall också främja kunskaps- och<br>kompetensutveckling inom statsförvaltningen.</p>
<p>För att de förvaltningspolitiska målen skall få<br>genomslag krävs en bättre uppföljning av myn-<br>digheternas förändringsarbete. Genom resulta-<br>tindikatorer och återrapporteringskrav kan myn-<br>digheternas anpassning till förvaltningspolitikens<br>och medborgarnas krav följas.</p>
<p>Behovet av systematiskt genomförda uppfölj-<br>ningar och utvärderingar av förvaltningspolitiken<br>har ökat. Underlaget för uppföljningen behöver<br>därför breddas. Syftet är bl.a. att säkerställa att<br>regeringens redovisning till riksdagen av utveck-<br>lingen i statsförvaltningen kan förbättras.</p>
<p>För vissa staliga myndigheter och bolag - däri-<br>bland många kulturinstitutioner - utgör hyres-<br>kostnaden en betydande del av tilldelat anslag,<br>vilket dessa uppmärksammat som en orsak till<br>ekonomiska problem. Med anledning av detta<br>skall Regeringskansliet skyndsamt se över frågan<br>om lokalförsörjning för statliga myndigheter och<br>vissa bolag.</p>
<p>Politikens inriktning och prioriteringar avse-<br>ende olika delområden följer nedan.</p>
<p>Granskning: Inriktningen av granskningsverk-<br>samheten skall vara oförändrad i avvaktan på<br>ställningstagande till den statliga revisionens<br>framtida organisation.</p>
<p>Ekonomisk styrning och utveckling av stats-<br>förvaltningen: I regeringens handlingsprogram,<br>En förvaltning i demokratins tjänst, läggs grun-<br>den för en långsiktig utveckling av förvaltningen.<br>Regeringen lämnar i volym 1, avsnitt 10, en lä-<br>gesrapport över pågående utvecklingsarbete av-<br>seende den ekonomiska styrningen i staten. En<br>arbetsgrupp inom Finansdepartementet kommer<br>under hösten 2000 presentera ett förslag till för-<br>ändringar i en promemoria i departementsserien.</p>
<p>Med hänsyn till den offentliga upphandlingens<br>omfattning och möjligheterna till effektivisering-<br>ar är det viktigt att det finns en ändamålsenlig<br>tillsynsfunktion för den offentliga upphandling-<br>en.</p>
<p>Rollen och organisationen för tillsynen av of-<br>fentlig upphandling är för närvarande föremål för<br>översyn med syftet att effektivisera tillsynen.</p>
<p>Regeringen anser att inriktningen och omfatt-<br>ningen av NOU:s verksamhet skall vara oför-<br>ändrad i avvaktan på regeringens ställningstagan-<br>de till tillsynens framtida organisation. Detta<br>betyder bl.a. att tillsynsverksamheten skall prio-<br>riteras. Ställningstagandet till NOU:s framtida<br>organisationen kommer troligen att kunna göras<br>under våren 2001.</p>
<p>Statliga arbetsgivarfrågor: Inriktningen av<br>detta område framgår också av regeringens för-<br>valtningspolitiska handlingsprogram. Enligt pro-<br>grammet skall staten vara en föredömlig arbets-<br>givare.</p>
<p>Regeringen genomförde 1996/97 en utvärde-<br>ring av den reformerade arbetsgivarpolitiken,<br>men där konstaterades att det hade gått alltför</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>kort tid för att kunna dra mera långtgående slut-<br>satser. Regeringen avser därför att göra en ny ut-<br>värdering av arbetsgivarreformen.</p>
<p>I år kommer regeringen i sin arbetsgivarpoli-<br>tiska uppföljning, utöver uppgifter om varje<br>myndighets löneutveckling, könsfördelning, ål-<br>dersstruktur och personalrörlighet, att begära in<br>information om vilka åtgärder myndigheterna<br>vidtar dels för att främja den etniska mångfalden<br>bland de anställda dels för att skapa en stimule-<br>rande och kreativ arbetsplats med en god ar-<br>betsmiljö för sina anställda.</p>
<p>Staten skall vara attraktiv som arbetsgivare.<br>Detta är inte minst viktigt när det gäller att kun-<br>na attrahera ung arbetskraft i takt med de stora<br>pensionsavgångarna framöver.</p>
<p>Statistik: Kraven från statistikanvändarna ökar<br>successivt till följd av bl.a. de ekonomisk-<br>politiska mål som riksdagen har beslutat om och<br>det fördjupade samarbetet inom EU.</p>
<p>Statistikproduktionen måste fortlöpande ef-<br>fektiviseras och tillgängligheten och upp-<br>giftslämnandet underlättas. Statistikens kvalitet<br>måste bibehållas och förbättras ytterligare. För<br>att statistikens trovärdighet skall behållas får inte<br>bortfallet i undersökningarna bli större. För att<br>möjliggöra förbättrad arbetsmarknadsstatistik<br>och att långsiktigt prioritera ekonomisk statistik<br>tillförs verksamheten sammanlagt ca 25 miljoner<br>kronor. SCB skall hålla samman det statistiska<br>systemet och ansvara för sektorövergripande<br>statistik. Sektormyndigheterna skall ansvara för<br>statistiken inom sina ansvarsområden. Ansvars-<br>fördelningen mellan olika myndigheter kan dock<br>komma att behöva förändras i enstaka fall. Sam-<br>ordningen skall förstärkas.</p>
<p>Antalet författningar på statistikens område<br>skall begränsas för att på så sätt få till stånd en<br>förenkling av regelsystemet. Regeringen avser<br>därför att senare återkomma till riksdagen med<br>förslag till ny statistiklagstiftning.</p>
<p>En första registerbaserad folk- och bostads-<br>räkning skall genomföras 2005. För att göra detta<br>möjligt avser regeringen att senare återkomma<br>till riksdagen med förslag till ny lagstiftning om<br>folk- och bostadsräkning.</p>
<p>Prognos- och uppföljningsverksamheten: Allt<br>större krav ställs på statens uppföljning och pro-<br>gnoser. Den ekonomiska politiken vägleds idag<br>av medelfristiga mål. Dessa mål ställer krav på att<br>återkommande göra kort- och medelfristiga pro-<br>gnoser och förbättra såväl metoder som analyser<br>av den ekonomiska utvecklingen. En viktig del i<br>metodutvecklingen är utarbetandet av en ny<br></p>
<p>makroekonomisk modell med tillämpningar i ett<br>medelfristigt perspektiv. Prognosprecisionen bör<br>på sikt kunna förbättras.</p>
<p>Informationen om konjunkturläget är brist-<br>fällig i många tjänstebranscher. Tjänstesektorn är<br>samtidigt den enskilt största delen av svenskt nä-<br>ringsliv. En utvidgning av konjunkturbarome-<br>tern till fler delar av tjänstesektorn kan därför bi-<br>dra till en ökad träffsäkerhet i konjunkturprog-<br>noserna.</p>
<p>Fastighetsförvaltning: De av riksdagen 1991<br>beslutade riktlinjerna som låg till grund för om-<br>organisationen av statens fastighetsförvaltning<br>1993 är fortfarande giltiga.</p>
<p>För en effektivare fastighets- och förmögen-<br>hetsförvaltning skall bl.a. varje fastighet förvaltas<br>på ett för staten ekonomiskt effektivt sätt så att<br>tillgångarnas värde bibehålls och om möjligt<br>ökas. Förvaltningen skall bidra till att fastighe-<br>ternas värden bevaras på en långsiktigt lämplig<br>nivå för ägaren och brukaren samt att ändamåls-<br>enliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan<br>erbjudas brukarna på konkurrenskraftiga villkor.</p>
<p>Ambitionsnivån på underhålls- och restaure-<br>ringsarbeten för de kungliga slotten och rikets<br>fästningar ligger fast.</p>
<p>Fastigheter för försvarsändamål skall, inom<br>ramen för de övergripande målen, förvaltas så att<br>fastigheternas värden bevaras och funktionalite-<br>ten bibehålls. Fortifikationsverket skall avyttra<br>fastigheter, vilket innebär att försälja, riva eller<br>överföra fast egendom till annan statlig myndig-<br>het när detta krävs. På grund av den omställning<br>av försvaret som pågår kommer ett stort antal<br>fastigheter och mark att behöva avyttras under<br>de kommande åren.</p>
<p>Detta avyttringsbehov får inte leda till sådana<br>vakansgrader och intäktsminskningar så att de<br>ekonomiska målsättningarna för fastighetsför-<br>valtningen hotas (prop. 1999/2000:30, bet.<br>1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168 och prop.<br>1999/2000:97, bet. 1999/2000:FöU7, rskr.<br>1999/2000:50, bet. 1999/200:FöU8, rskr.<br>1999/2000:251).</p>
<h2>3.5 Insatser</h2>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Granskning: Under föregående år har gransk-<br>ning och avlämnande av revisionsberättelse ge-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>nomförts för ca 470 objekt enligt god revisions-<br>sed. Ett arbete med certifiering (kvalitetssäkring)<br>av revisorer har också genomförts.</p>
<p>Effektivitetsrevisionen, som inriktats mot re-<br>levanta områden av stor betydelse, har ökat nå-<br>got i omfattning. Uppföljningen av effektivitets-<br>rapporterna mellan 1997 och 1999 visar att<br>ungefär 80 procent av granskningens slutsatser<br>bejakats och i ungefär 50 procent har åtgärder<br>vidtagits eller planerats av granskade myndighe-<br>ter.</p>
<p>Omfattningen av det uppdragsstyrda rege-<br>ringsstödet har under föregående år minskat nå-<br>got i omfattning jämfört med tidigare år.</p>
<p>Ekonomisk styrning och utveckling av stats-<br>förvaltningen: Ett 30-tal utvecklingsinsatser på-<br>går avseende ekonomisk styrning, prognosmo-<br>deller, administrativa system, kompetens-<br>utveckling, chefsprogram för myndigheternas<br>ledning samt Regeringskansliets interna föränd-<br>rings- och förnyelsearbete. Fyra centrala insatser<br>under perioden 1999-2001 är det s.k. VESTA-<br>projektet (Verktyg för ekonomisk styrning i<br>staten), den s.k. Tvåårsöversynen, utvärderingen<br>av budgetprocessen och genomförandet av det<br>förvaltningspolitiska handlingsprogrammet. Ut-<br>över detta kan följande insatser nämnas.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 lade regering-<br>en fast att staten inte skall utveckla egna admi-<br>nistrativa system. I enlighet härmed avser Eko-<br>nomistyrningsverket (ESV) att i större utsträck-<br>ning säkra myndigheternas behov av ekonomi-<br>och personaladministrativa system genom att in-<br>gå ramavtal med lämpliga leverantörer. Som en<br>följd av denna inriktning kan det bli aktuellt att<br>ESV avyttrar administrativa system till servicefö-<br>retag.</p>
<p>För att stödja och stimulera arbetet med kva-<br>litetsutveckling och kompetensförsörjning inom<br>den statliga förvaltningen har med stöd av Sta-<br>tens kvalitets- och kompetensråd ett antal semi-<br>narier, konferenser och utbildningsprogram för<br>förvaltningens anställda och chefer anordnats.</p>
<p>Inom den statliga inköpssamordningen har ett<br>arbete bedrivits för att bl.a. sprida information<br>om och öka tillgängligheten till ramavtal samt<br>finna nya avtalsområden inom relevanta pro-<br>dukt- och tjänsteområden. Parallellt har ett ar-<br>bete med att utveckla en Internetbaserad infor-<br>mations- och beställningsfunktion påbörjats,<br>Internethandel för staten.</p>
<p>Statskontoret har under året bl.a. bidragit till<br>IT-utvecklingen av den statliga förvaltningen,<br>som exempel kan nämnas dels den omfattande<br></p>
<p>upphandlingsverksamheten, dels arbeten kring<br>elektroniska signaturer och s.k. 24-timmars-<br>myndigheter.</p>
<p>Under året har, som ett led i resultatbedöm-<br>ningen av förvaltningspolitiska insatser, också<br>tagits fram förslag till s.k. förvaltningspolitiska<br>indikatorer.</p>
<p>I rapporten Staten i omvandling 1999 ges en<br>samlad och översiktlig redovisning av utveck-<br>lingen i statsförvaltningen.</p>
<p>Arbetsgivarfrågor: Regeringen har genom en<br>ändring i 8 § verksförordningen (1995:1322),<br>med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000, tydlig-<br>gjort myndighetschefens ansvar för och del i ut-<br>vecklingen av arbetsgivarpolitiken i staten.</p>
<p>Nuvarande ramavtal för den statliga sektorn<br>löper ut den 31 mars 2001. Under året har för-<br>handlingar pågått i syfte att träffa ett så kallat<br>samarbetsavtal för den statliga sektorn. För-<br>handlingarna avslutades under våren 2000 med<br>att ett avtal träffades. Förhandlingar om nya pen-<br>sions- och trygghetssystem har förberetts. De<br>nya avtalskonstruktioner som blev resultatet av<br>1998 års avtalsrörelse gav på många punkter en<br>ökad lokal frihet, vilket ställer krav på de lokala<br>arbetsgivarna. Det ställer i sin tur krav på Ar-<br>betsgivarverket att ge stöd och råd till medlem-<br>marna. Under året har en första deluppföljning<br>av RALS 1998-2001 genomförts. Kravet på ar-<br>betsgivarsamverkan har ytterligare accentuerats<br>genom den ordning för lokala lönerevisionsför-<br>handlingar som infördes i RALS 1998-2001.</p>
<p>Ett första steg mot en utökning av Statens<br>pensionsverks (SPV) tjänste- och produktutbud<br>med hjälp av webbteknik har tagits. Ett systema-<br>tiskt kvalitetsarbete på hela myndigheten har in-<br>letts.</p>
<p>Prognoser: För att höja kvaliteten i analyser av<br>den samhällsekonomiska och statsfinansiella ut-<br>vecklingen har fortlöpande utveckling av prog-<br>nosmodeller och kunskapsuppbyggnad skett un-<br>der året. Den enskilt största satsningen utgörs av<br>att bygga en makroekonomisk modell med ton-<br>vikt på tillämpningar i ett medelfristigt perspek-<br>tiv. Anpassningen till nya nationalräkenskaps-<br>systemet (ENS95) har försenats, men<br>Konjunkturinstitutet har i år avsatt betydande<br>resurser för att klara omläggningen.</p>
<p>Genom användande av bl.a. Konjunkturinsti-<br>tutets barometrar och indikatorer har såväl rege-<br>ringen som allmänheten på ett relativt tidigt ske-<br>de informerats om att Asienkrisens sam-<br>mantagna effekter på svensk ekonomi skulle<br>komma att bli begränsade.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Genom Ekonomiska rådets publikationer, re-<br>gelbundna seminarier och konferenser har<br>forskning och utredningsarbete av hög interna-<br>tionell standard av särskilt intresse för den eko-<br>nomiska politikens utformning redovisats.</p>
<p>Statistik: Tillgängligheten till statistiken har<br>förbättrats genom bl.a. ökad publicering via In-<br>ternet. Ungefär 240 statistikprodukter med offi-<br>ciell statistik över ett stort antal samhällssektorer<br>har framställts och gjorts tillgängliga för statliga,<br>kommunala och privata statistikanvändare. Ge-<br>nom övergång från stordatordrift till person-<br>datorbaserad drift har förutsättningar skapats för<br>effektivare och mer flexibel statistikproduktion.</p>
<p>Sverige har deltagit i ca 80 arbetsgrupper inom<br>Europeiska kommissionen.</p>
<p>Förberedelserna för den registerbaserade folk-<br>och bostadsräkningen har fortsatt enligt planer-<br>na.</p>
<p>Fastighetsförvaltning: Under föregående år<br>förvaltades ett betydande statligt fastighetsinne-<br>hav bestående av ett stort antal försvarsanlägg-<br>ningar med tillhörande byggnader samt olika<br>kulturhistoriskt värdefulla byggnader.</p>
<p>Fortifikationsverket har avslutat en rad inves-<br>teringar under året till en total kostnad av 564<br>miljoner kronor. Nybyggnadernas andel av in-<br>vesteringarna har ökat. Avvecklingen med anled-<br>ning av försvarsbeslutet 1996 har lett till att<br>mark, anläggningar och lokaler har sagts upp och<br>till att större delen sålts. Under 1999 har fastig-<br>heter med ett sammanlagt bokfört värde på 66,5<br>miljoner kronor sålts.</p>
<p>3.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Genom att politikområdets mål och verksamhe-<br>ter avser hela statsförvaltningen är måluppfyllel-<br>sen i hög grad avhängig utfallet av insatser utan-<br>för politikområdet. Några exempel på relevanta<br>insatser utanför politikområdet ges nedan.</p>
<p>Granskningsverksamhetens resultat påverkas<br>av insatser av andra gransknings- och kontrollor-<br>gan såsom Riksdagens revisorer, EU:s revision-<br>sorgan samt enskilda myndigheters interna revi-<br>sion, controllerfunktioner, administrativa funk-<br>tioner och ledningsorganisationer.</p>
<p>Prognosverksamheten påverkas bl.a. av hur al-<br>ternativa prognostiker och andra beställare agerar<br>samt hur beslutsfattare i riksdag, regering, kom-<br>muner och näringsliv samt massmedia utnyttjar<br>de underlag som tas fram. I området ingår t.ex.<br>inte de budgetprognoser som tas fram av myn-<br></p>
<p>digheter med ansvar för större anslag och trans-<br>fereringar. Inte heller Regeringskansliets upp-<br>följning och prognoser respektive Riksgälds-<br>kontorets prognoser av likviditet och lånebehov<br>omfattas. Dessa ingår istället i andra politikom-<br>råden.</p>
<p>Statistik. Den absolut övervägande delen av<br>produktionen av officiell statistik sker vid SCB,<br>alltså inom politikområdet. Ansvaret för och fi-<br>nansieringen av statistiken är däremot uppdelat<br>på ett tjugotal sektormyndigheter, däribland Ar-<br>betarskyddsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, So-<br>cialstyrelsen, Statens institut för kommunika-<br>tionsanalys och Statens jordbruksverk, vilket gör<br>att statliga insatser sker inom ett stort antal poli-<br>tikområden. Aven kommunal sektor, som inne-<br>fattar stora statistikanvändare och finansiärer,<br>ligger utanför politikområdet.</p>
<p>Insatser inför den registerbaserade folk- och<br>bostadsräkningen sker även inom andra politi-<br>kområden.</p>
<p>Arbetsgivarfrågorna påverkas av hur varje en-<br>skild myndighet agerar som arbetsgivare samt<br>hur dessa planerar sin kompetensförsörjning.</p>
<p>Inom arbetsgivarområdet åvilar det samtliga<br>statliga myndigheter att betala avgifter motsva-<br>rande ca 415 miljoner kronor per år till de parts-<br>sammansatta organen Trygghetsstiftelsen, Ut-<br>vecklingsrådet och Statshälsan.</p>
<p>Staten är tillsammans med de centrala arbets-<br>tagarorganisationerna på det statliga avtalsområ-<br>det stiftare av Trygghetsstiftelsen. Trygg-<br>hetsstiftelsen är den organisation som enligt det<br>statliga trygghetsavtalet bistår dem som är över-<br>taliga och som ansvarar för användningen av de<br>medel som parterna har avsatt för trygghetsåt-<br>gärder.</p>
<p>En närmare redogörelse för Trygghetsstiftel-<br>sens verksamhet och resultat har lämnats i rege-<br>ringens skrivelse 1999/2000:150 Årsredovisning<br>för staten 1999.</p>
<p>Myndigheternas fastighetsförvaltning påverkas<br>av hur varje enskild myndighet agerar som hy-<br>resgäst samt hur dessa klarar rollfördelningen<br>och planerar sin lokalförsörjning.</p>
<h2>3.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Resultatet av den verksamhet inom politikområ-<br>det som avser effektivisering och utveckling av<br>statlig förvaltning återfinns till stor del inom hela<br>statsförvaltningen. Resultatet av insatserna inom</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>politikområdet framgår i stor utsträckning av<br>olika skrivelser och rapporter.</p>
<p>Regeringen gör den samlade bedömningen att<br>måluppfyllelsen inom politikområdet har varit<br>tillfredsställande under föregående år. En osä-<br>kerhet i bedömningen är att målen inte till fullo<br>kan belysas och bedömas med tillgängliga indi-<br>katorer.</p>
<p>Regeringens bedömning av måluppfyllelsen<br>för politikområdet innebär samtidigt att målen<br>för flertalet myndigheter ligger fast, utom i de<br>fall där förändringar framgår under avsnittet om<br>politikens inriktning. Bedömningar av resultaten<br>inom respektive delområde kommenteras i vissa<br>fall mer utförligt nedan.</p>
<p>Regeringen har i Årsredovisning för staten<br>1999 (skr. 1999/2000:150) lämnat en beskrivning<br>av utvecklingen inom statsförvaltningen. I skri-<br>velsen redovisas det ekonomiska läget i staten,<br>bland annat avseende lokalkostnader och fastig-<br>hetsvärden, statens konsumtion och produktion,<br>en uppföljning av myndigheternas arbetsgivar-<br>politik och Riksrevisionsverkets iakttagelser med<br>anledning av genomförda granskningar.</p>
<p>För en övergripande bedömning av tillståndet<br>och utvecklingen inom den statliga förvaltningen<br>kan RRV:s iakttagelser i verkets årliga rapport till<br>regeringen användas som en utgångspunkt (RRV<br>2000:16).</p>
<p>Ekonomistyrningsverket (ESV) genomför på<br>regeringens uppdrag en årlig ekonomiadminist-<br>rativ värdering (EA-värdering) av myndigheter<br>under regeringen. EA-värderingen för 1999 visar<br>att 91 procent av myndigheterna klarat de upp-<br>ställda kraven på ett fullt tillfredsställande eller<br>tillfredsställande sätt jämfört med 88 procent<br>1998 och 93 procent 1997.</p>
<p>Målet om en kostnadseffektiv finans- och egen-<br>domsförvaltning berör främst Kammarkollegiet,<br>Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.<br>Samtliga har avkastning som uppfyller uppställda<br>avkastningskrav. Av nedanstående redovisning<br>framgår även att ett utvecklingsarbete (VESTA-<br>projektet) pågår för att ytterligare förbättra den<br>ekonomiska styrningen. Detta understöds av in-<br>satser för bättre prognoser om den samhällseko-<br>nomiska och statsfinansiella utvecklingen.</p>
<p>Indikatorer för måluppfyllelse avseende målet<br>om ökad kunskap i samhället genom statistik är<br>den kraftigt ökade spridning och tillgänglighet<br>som uppnåtts genom att statistikdatabaser kost-<br>nadsfritt gjorts tillgängliga på Internet.</p>
<p>Målet att stabs- och servicemyndigheterna skall<br>tillhandahålla stöd av hög kvalitet kan däremot<br></p>
<p>inte helt beläggas med systematiska kvalitetsstu-<br>dier, då sådana endast finns för några enskilda<br>myndigheter. Som indikator på tjänsternas kva-<br>litet kan istället utgångspunkt tas i bedömning-<br>arna av stabs- och servicemyndigheternas kun-<br>der, främst Regeringskansliet och andra statliga<br>myndigheter samt övrig offentlig sektor.</p>
<p>Av politikområdets myndigheter har majori-<br>teten genomfört kundundersökningar under<br>året, men bl.a. för områdena granskning och<br>prognoser saknas kundundersökningar. Under-<br>sökningarna visar en överlag god kundtillfreds-<br>ställelse, som ligger på i princip oförändrad nivå i<br>de fall resultaten har kunnat jämföras med tidiga-<br>re års kundundersökningar. För mera långtgåen-<br>de slutsatser krävs att undersökningarna ge-<br>nomförs mer systematiskt och med mer<br>enhetliga metoder.</p>
<p>Myndigheternas s.k. 2000-säkring av de tek-<br>niska systemen har fungerat väl. Det kan kon-<br>stateras att övergången till år 2000 skedde utan<br>några större störningar varken för statlig verk-<br>samhet eller enskilda medborgare.</p>
<p>Tilläggas kan även att de inomstatliga stöd-<br>tjänster som myndigheterna tillhandahåller be-<br>döms ge upphov till betydande besparingar. En-<br>bart Statskontorets inköpssamordning på IT-<br>området bedöms motsvara mellan 400 och 800<br>miljoner kronor per år i besparingar.</p>
<p>När det gäller det arbetsgivarpolitiska målet<br>har en närmare redogörelse lämnats för myndig-<br>heternas arbetsgivarpolitik och regeringens be-<br>dömningar i Årsredovisning för staten 1999 (skr.<br>1999/2000:150).</p>
<p>Nedan följer en genomgång av resultatet i en-<br>skilda delverksamheter inom politikområdet.</p>
<p>Granskningsverksamheten har genomförts in-<br>struktionsenligt samtidigt som resursinsatserna<br>har ökat vad gäller metod- och kompetensut-<br>veckling.</p>
<p>När det gäller ekonomisk styrning och utveck-<br>ling av statsförvaltningen bedöms Ekonomistyr-<br>ningsverket (ESV), som har en aktiv roll i ut-<br>vecklingen av den ekonomiska styrningen, ha<br>klarat sina åtaganden under föregående år på ett<br>bra sätt.</p>
<p>Statskontoret har under 1999 tagit aktiv del i<br>det förvaltningspolitiska utvecklingsarbetet och<br>har under året genom ett flertal utredningar och<br>utvärderingar underlättat regeringens ompröv-<br>ningar av offentliga åtaganden samt ökat kun-<br>skaperna om effekterna av statliga åtgärder inom<br>olika verksamhetsområden. Statskontoret har vi-<br>dare bidragit till att göra informationsförsörj-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>ningen inom den statliga förvaltningen mer ef-<br>fektiv.</p>
<p>Av den kvalitetsundersökning som genom-<br>förts framgår att det har skett en kvalitetsökning<br>i förhållande till förra budgetåret och efterfrågan<br>på Statskontorets tjänster är alltjämt hög.</p>
<p>Regeringen anser att arbetet med systematisk<br>verksamhetsutveckling med utgångspunkt i upp-<br>dragsgivarnas uppfattning om kvaliteten hos<br>myndighetens tjänster är värdefullt.</p>
<p>Kammarkollegiets myndighetsutövande verk-<br>samheter samt den som består av bevakning av<br>allmänna intressen, har hanterats snabbt och<br>rättssäkert. Kollegiet har genom ett kvalificerat<br>och välanpassat stöd till de myndigheter som kö-<br>per administrativ service eller har kollegiet som<br>värdmyndighet gett förutsättningar för goda re-<br>sultat inom deras verksamheter. Inom de verk-<br>samheter som utgör ett statligt egenregialterna-<br>tiv, har kollegiet erbjudit likvärdig eller bättre<br>service till sina kunder jämfört med den privata<br>marknaden. Kapitalförvaltningens aktie- och<br>räntekonsortiers avkastning har överträffat jäm-<br>förelseindex för femte året i rad. Den statliga in-<br>köpssamordningen har bidragit till en ökad till-<br>gänglighet till och omsättning av ramavtal.</p>
<p>Statens kvalitets- och kompetensråd har<br>främjat användningen av systematiskt kvalitets-<br>arbete inom statliga myndigheter samt verkat för<br>en långsiktig förvaltnings- och ledningskompe-<br>tens i statsförvaltningen.</p>
<p>Regeringen bedömer att NOU i allt väsentligt<br>har uppnått de uppsatta målen för sin verksam-<br>het. NOU har verkat för att effektiv upphand-<br>ling sker affärsmässigt, effektivt och lagenligt.</p>
<p>Regelefterlevnaden på upphandlingsområdet<br>torde ha blivit bättre. Den tillsynsstrategi som<br>tillämpas bör ha haft positiva effekter för till-<br>synsverksamheten.</p>
<p>Den offentliga upphandlingen har sannolikt<br>effektiviserats och besparingar uppnåtts genom<br>att insatser har satts in på ett tidigt stadium av<br>utredningsarbetena på upphandlingsområdet.</p>
<p>Det synliga resultatet av det utvecklingsarbete<br>som finansieras genom särskilt anslag inom poli-<br>tikområdet, är främst utredningsrapporter, ut-<br>bildningar och tekniska system. Vad gäller ef-<br>fekterna av utvecklingsarbetet återfinns dessa<br>inom hela statsförvaltningen. En redogörelse för<br>utvecklingen av den ekonomiska styrningen<br>lämnas i volym 1, avsnitt 10.</p>
<p>Ett konkret resultat av utvecklingsarbetet kan<br>också utläsas i föreliggande proposition i och<br>med att ett förslag om en gemensam verksam-<br></p>
<p>hetsstruktur i staten tagits fram med redovisning<br>på politikområden och mål för dessa inom re-<br>spektive utgiftsområde. Den nya strukturen och<br>politikområdena redovisas samlat i volym 1, av-<br>snitt 7.5.</p>
<p>Avseende statliga arbetsgivarfrågor kan nämnas<br>att Arbetsgivarverket årligen sedan 1993 efter-<br>frågar medlemmarnas bedömning av sin verk-<br>samhet. Av resultaten i 1999 års Service-<br>barometer kan utläsas att medlemmarna visar<br>stor tillfredsställelse med det arbete Arbetsgivar-<br>verket utför. Arbetsgivarverket är till 99 procent<br>avgifsfinansierat, varav 90 procent hänför sig till<br>medlemsavgifter som fr.o.m. den 1 januari 2000<br>uppgår till 0,1 procent av medlemmens (myn-<br>dighetens) bruttolönesumma.</p>
<p>Regeringen bedömer utifrån Arbetsgivarver-<br>kets servicebarometer samt genomförda dialoger<br>att de prestationer som genomförts av verket har<br>lett till en vidareutvecklad och mer samordnad<br>statlig arbetsgivarpolitik. Detta ökar möjlighe-<br>terna att uppnå en effektiv statlig förvaltning.</p>
<p>Regeringens sammanvägning av ett antal indi-<br>katorer pekar på att Statens Pensionsverk (SPV)<br>hanterar tillämpningen av den statliga tjänstepen-<br>sioneringen och statens tjänstegrupplivförsäk-<br>ring på ett effektivt och korrekt sätt. SPV:s verk-<br>samhet och de resultat som åstadkommits under<br>1999 är i linje med deras uppdrag.</p>
<p>Med ensamrätt administrerar SPV tjänstepen-<br>sioner för statstjänstemän och tillhandahåller<br>pensionsservice för 550 arbetsgivare med drygt<br>200 000 anställda.</p>
<p>SPV:s pensionsadministrativa tjänster till<br>kommuner och landsting, statliga och kommu-<br>nala bolag i konkurrens och i samarbete med<br>andra marknadsaktörer har utvecklats och ökat i<br>omfattning. Intresset för pensionsfrågor blir allt<br>större och SPV har därför under 1999 påbörjat<br>utvecklingen av tjänster för att hantera det s.k.<br>individuella valet.</p>
<p>Statistikproduktionen har till största delen<br>fullföljts enligt plan. Den ekonomiska statistiken<br>har förbättrats, men ytterligare förbättringar be-<br>hövs. Jämförbarheten med annan europeisk sta-<br>tistik har ökat. Kvalitetsutvecklingen har varit<br>övervägande positiv. Det kan emellertid konsta-<br>teras att vissa misstag rörande kvaliteten har<br>gjorts under året. Kundnöjdheten bedöms ligga<br>kvar på samma höga nivå som tidigare år. Till-<br>gängligheten till statistiken har ökat. Bytet av<br>teknisk plattform och ökad publicering på Inter-<br>net har bidragit till detta. Antalet uttag från<br>SCB:s statistiska databaser har ökat med 30 pro-</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>cent och uppgick förra året till 70 000. Sedan da-<br>tabaserna blev avgiftsfria den 1 januari 2000 har<br>tillgängligheten ökat ytterligare. En oroande ut-<br>veckling är att svarsbortfallen i undersök-<br>ningarna har ökat under senare år.</p>
<p>Regeringen bedömer att förberedelsearbetet<br>för folk- och bostadsräkningen bedrivs så att det<br>är möjligt att genomföra den första registerbase-<br>rade folk- och bostadsräkningen 2005.</p>
<p>Träffsäkerheten i prognoserna har ökat under<br>1990-talet. Flera studier visar att Konjunktur-<br>institutets (Kl) prognoser står sig relativt väl i<br>såväl svensk som internationell jämförelse.<br>Tillförlitligheten och träffsäkerheten för<br>prognoserna har varit god de tre senaste åren.<br>KI:s analys av inflationsutvecklingen var bättre<br>än konsensusprognosen.</p>
<p>Verksamheten har, som avsett, blivit allt mer<br>inriktad på medelfristiga analyser. Prognoserna<br>är mer analyserande än tidigare och vändpunkter<br>fångas numera in på ett bättre sätt, bl.a. genom<br>barometerundersökningar och statistiska indi-<br>katorer.</p>
<p>Institutets statistik, prognoser och analyser är<br>numera tillgängliga via Internet, vilket förbättrar<br>tillgängligheten. Ekonomiska rådets verksamhet<br>fungerar som en länk mellan å ena sidan Finans-<br>departementet och Kl och å andra sidan den na-<br>tionalekonomiska forskningen. Under det se-<br>naste året har det pågått ett arbete för att bättre<br>ta tillvara rådets kompetens, bl.a. genom en täta-<br>re kontakt mellan rådet och departementets po-<br>litiska ledning.</p>
<p>Rådets roll som initiativtagare till forskning är<br>betydelsefull, liksom det gedigna underlag som<br>rådets olika aktiviteter ger för den ekonomiska<br>politikens utformning. Rådet har också en viktig<br>uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i<br>vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena<br>makroekonomi, modellbyggande och miljöeko-<br>nomi.</p>
<p>I fastighetsförvaltningen har Fortifikationsver-<br>ket lyckats minska kostnaderna för underhåll<br>och drift betydligt mer än regeringen krävt. Un-<br>derhåll och drift har också genomförts i den<br>omfattning som överenskommits med brukarna<br>för att bevara fastigheternas funktionella och<br>ekonomiska värde.</p>
<p>Den samlade fastighetsförvaltningens kostna-<br>der har under 1999 ökat och intäkterna minskat,<br>vilket har medfört en resultatförsämring. Statens<br>fastighetsverk svarar för huvuddelen av det för-<br>sämrade resultatet. Utnyttjandet av låneramarna<br>har ökat och båda myndigheterna har uppnått<br></p>
<p>målen avseende avkastning och soliditet. En hög<br>andel hyresgäster har uppfattat myndigheterna<br>som goda och serviceinriktade hyresvärdar.</p>
<h2>3.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Revisionsberättelser med invändning har lämnats<br>för Arbetsgivarverket och Kammarkollegiet. Öv-<br>riga myndigheter i politikområdet erhöll inga in-<br>vändningar.</p>
<p>Arbetsgivarverket (AgV) har mottagit följan-<br>de invändning från RRV. "AgV har inte för RRV<br>företett dokumentation som visat att verket<br>lämnat över sin befogenhet till Rikspolisstyrelsen<br>(RPS) att sluta kollektivavtal på sätt så att RPS<br>erhållit rätt till den befogenhet som anges i<br>RALS 1998-2001, punkt 3.2 Löneökningar m.m.<br>Om en myndighet sluter ett kollektivavtal utan<br>att ha behörighet till detta, blir avtalet utan rätts-<br>lig verkan."</p>
<p>Avseende Arbetsgivarverket gör regeringen<br>följande bedömning. Ombildningen av den stat-<br>liga arbetsgivarorganisationen genomfördes den<br>1 juli 1994.1 och med detta blev Arbetsgivarver-<br>ket en medlemsstyrd avgiftsfinansierad myndig-<br>het. Reformen innebar även att finansutskottet<br>med verkan fr.o.m. den 1 januari 1995 inte längre<br>skall godkänna kollektivavtal om anställnings-<br>villkor för statens arbetstagare. Arbetsgivarver-<br>ket har enligt förordningen (1976:1021) om stat-<br>liga kollektivavtal m.m. behörighet att för<br>statens räkning sluta kollektivavtal. Huvudavtal<br>eller avtal om medbestämmande vid beredning<br>av regeringsärenden skall dock slutas under för-<br>behåll om regeringens godkännande. Uppgifter<br>som enligt förordningen ankommer på verket,<br>däribland att sluta kollektivavtal, får verket läm-<br>na över till andra myndigheter under regeringen<br>eller till arbetsgivaren. Det finns inga särskilda<br>föreskrifter eller regler om hur en sådan delege-<br>ring skall ske eller dokumenteras. Såväl full-<br>maktsgivaren Arbetsgivarverket som full-<br>maktstagaren RPS anser att överlämnande av<br>behörighet skett.</p>
<p>Mot denna bakgrund bedömer regeringen att<br>RPS ingått ett civilrättsligt giltigt och för parter-<br>na bindande lokalt avtal.</p>
<p>Gränserna för vad lokala avtal får innehålla be-<br>stäms av ramavtal/centrala avtal (exempelvis PA-<br>91, ALFA och RALS 1998-2001). Dessa gränser<br>är emellertid inte helt klara. I föreliggande fall<br>kan det ifrågasättas om vissa delar av det lokala</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>avtal som RPS slutit håller sig inom dessa grän-<br>ser. Enligt regeringens bedömning har det i varje<br>fall inte varit avsett att överenskommelser av det<br>slag som förekommit skall kunna beslutas ge-<br>nom lokala avtal. För att framöver undvika att<br>liknande situationer uppkommer överväger rege-<br>ringen en ändring i kollektivavtalsförordningen.<br>Frågan om behörighet och befogenhet inom det<br>arbetsgivarpolitiska området mellan regeringen,<br>Arbetsgivarverket och myndigheterna Eksom<br>dessa aktörers olika roller kommer att ingå i re-<br>geringens samlade utvärdering av den arbetsgi-<br>varpolitiska reformen. Direktiv till utvärderingen<br>bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>RRV:s invändning gentemot Kammarkollegiet<br>är att bristande intern styrning och kontroll in-<br>om verksamhetsgrenen kapitalförvaltning har<br>medfört att fel redovisats i Kammarkollegiets<br>årsredovisning och i årsredovisningen för kapi-<br>talförvaltningen av vissa fonder inom socialför-<br>säkringsområdet samt att medel för förvaltning<br>avseende en pensionsfond mottagits på oklar<br>grund.</p>
<p>Regeringens bedömning är att Kammar-<br>kollegiet vidtagit erforderliga åtgärder under året<br>för att stärka den interna kontrollen och kvalite-<br>ten i verksamheten. Det bör minimera risken för<br>felaktiga avkastningsberäkningar och riskmått.<br>Den utvärdering som Kammarkollegiet tillsam-<br>mans med Riksförsäkringsverket kommer att<br>utföra bör också kunna klargöra redovisnings-<br>ansvaret för fonder inom socialförsäkringsområ-<br>det. Vad gäller förvaltningsuppdraget avseende<br>en pensionsfond anser regeringen att det ryms<br>inom Kammarkollegiets instruktionsenliga upp-<br>drag att tillhandahålla kapitalförvaltning åt fon-<br>der och stiftelser på det statliga och kyrkliga om-<br>rådet, under förutsättning att det grundas på ett<br>skriftligt avtal som tydligt reglerar motparten.</p>
<p>Revisionsrapporter har även lämnats för<br>Konjunkturinstitutet och Fortifikationsverket.</p>
<p>RRV har påvisat vissa brister avseende Kon-<br>junkturinstitutet. Bland annat har en makroeko-<br>nomisk modell inte dokumenterats. Regeringen<br>anser att det är av vikt att modeUarbete fortlö-<br>pande dokumenteras för att underlätta använ-<br>darnas arbete. En dokumentation av modellen<br>har levererats under innevarande budgetår.</p>
<p>RRV bedömer att det är nödvändigt att Forti-<br>fikationsverket fortsätter det utvecklings- och<br>åtgärdsarbete för att höja kvaliteten på myndig-<br>hetens redovisning. RRV konstaterar samtidigt<br>att Fortifikationsverkets arbete med att förbättra<br>de ekonomiadministrativa rutinerna har givit re-<br></p>
<p>sultat. Myndigheterna har lagt ner mycket arbete<br>på att förbättra rutinerna. Regeringen vill under-<br>stryka att det är viktigt att Fortifikationsverket<br>förbättrar de ekonomiadministrativa rutinerna.</p>
<p>3.8 Bedömningar av framtida<br>personalkonsekvenser inom<br>staten</p>
<p>Staten (inklusive affärsverken) har för närvaran-<br>de knappt 230 000 anställda, vilket motsvarar<br>cirka 5 procent av alla anställda i Sverige. Av des-<br>sa är 57 procent män och 43 procent kvinnor.<br>Drygt 8 procent av kvinnorna och drygt 3 pro-<br>cent av männen arbetar deltid. Under åren 2000-<br>2003 beräknas cirka 16 500 statsanställda avgå<br>med ålderspension. Enligt vad regeringen in-<br>hämtat från Trygghetsstiftelsen har cirka 60 300<br>personer sagts upp under tiden april 1990-juni<br>2000. Därtill kommer cirka 3 500 personer som<br>varit eller är föremål för förebyggande insatser.<br>Antalet uppsagda under tiden juli 1999-juni 2000<br>är cirka 2 500.</p>
<p>Vid årsskiftet 1999/2000 skildes Svenska kyr-<br>kan från staten vilket innebar att statens arbets-<br>givarroll för den kyrldiga personalen har upp-<br>hört.</p>
<p>I Årsredovisning för staten 1999 (skr.<br>1999/2000:150, avsnitt 7.4) aviserade regeringen<br>att i budgetpropositionen för 2001 lämna en<br>sammanfattande redovisning av respektive de-<br>partements bedömningar av framtida personal-<br>konsekvenser avseende aktuella förslag. Bedöm-<br>ningen framgår av nedanstående tabell.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tabell 3.2 Personalpolitiska konsekvenser</p>
<p>Bedömningar inom resp, departements ansvarsområde för åren 2000 -<br>2003 (personer)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Dep</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ju</p></td><td>
<p>-230</p></td><td>
<p>- 101</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UD</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fö</p></td><td>
<p>-1 500</p></td><td>
<p>- 1604</p></td><td>
<p>- 1 126</p></td><td>
<p>-263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>510*</p></td><td>
<p>270<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fi</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>600</p></td></tr>
</table>
<p>Jo</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ku</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>N</p></td><td>
<p>-390</p></td><td>
<p>-437</p></td><td>
<p>-317</p></td><td>
<p>-305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>M</p></td><td>
<p>-25</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>- 890</p></td><td>
<p>-388</p></td><td>
<p>-506</p></td><td>
<p>342</p></td></tr>
</table>
<p>'Varav 450 inom de allmänna försäkringskassorna</p>
<p><sup>2</sup>Samtliga inom de allmänna försäkringskassorna</p>
<p>Nedan följer övergripande kommentarer till de<br>bedömningar som gjorts av de personalkon-<br>sekvenser som följer av förslagen i denna bud-<br>getproposition och andra särpropositioner som<br>förelagts riksdagen under året. Siffrorna inom<br>parentes avser bedömningar under perioden<br>2000-2003.</p>
<p>Bedömningarna är liksom tidigare år prelimi-<br>nära eftersom det finns många osäkra faktorer.<br>Huruvida bedömda minskningar av personalen<br>faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet<br>är något som inte kan förutses. I övrigt anges<br>kommentarer under respektive utgiftsområde.</p>
<p>Justitiedepartementet: De största nettoföränd-<br>ringarna inträffar inom polisväsendet (+710),<br>domstolsväsendet (-90), kriminalvården (-443)<br>och Statistiska centralbyrån (-120).</p>
<p>Försvarsdepartementet: Försvarsmakten gör<br>följande bedömning för åren 2000-2004:</p>
<p>Finansdepartementet: De förväntade nettoför-<br>ändringarna är främst hänförliga till ändrat hu-<br>vudmannaskap för bouppteckningsverksamhe-<br>ten, förstärkningar inom skatte- och<br>tullkontrollen samt effekter av vissa rationalise-<br>ringar.</p>
<p>Utbildningsdepartementet: Fr.o.m. år 1997 har<br>en successiv utbyggnad av antalet platser inom<br>den grundläggande högskoleutbildningen ägt<br>rum. Denna utbyggnad kommer att fortsätta un-<br>der åren 2001 och 2002 med cirka 10 500 platser<br>per år. I årets ekonomiska vårproposition sägs att<br>utbyggnaden av den högre utbildningen skall<br>fortsätta även år 2003. För att klara den planera-<br>de utbyggnaden krävs en fortsatt ökning av per-<br>sonalen de kommande åren inom högskolesek-<br>torn.</p>
<p>Kulturdepartementet: Den största netto-<br>förändringen äger rum vid Världskulturmuseet i<br>Göteborg (+30).</p>
<p>Näringsdepartementet: De största nettoföränd-<br>ringarna äger rum vid Statens Järnvägar (-852)<br>och Banverket (-600). Förändringsarbete pågår<br>på flera håll inom departementets verksamhets-<br>område. Vilka konsekvenser detta får för perso-<br>nalen är i nuläget svårt att bedöma.</p>
<p>Miljödepartementet: En mindre perso-</p>
<p>nalminskning bedöms kunna äga rum inom<br>Staten geotekniska institut och inom Lantmäte-<br>riverket.</p>
<h2>3.9 Budgetförslag</h2>
<p>3.9.1 1:1 Konjunkturinstitutet</p>
<p>Tabell 3.4 Anslagsutveckling för Konjunkturinstitutet</p>
<p>Tabell 3.3 Personalkonsekvenser vid Försvarsmakten</p>
<p>Personer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning</p></td><td>
<p>1 950</p></td><td>
<p>2 050</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>850</p></td><td>
<p>850</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto</p></td><td>
<p>-1 500</p></td><td>
<p>-1 500</p></td><td>
<p>-1 100</p></td><td>
<p>-250</p></td><td>
<p>-50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Härutöver</p></td><td>
<p>sker</p></td><td>
<p>större</p></td><td colspan="2">
<p>nettoförändringar</p></td><td>
<p>vid</p></td></tr>
</table>
<p>ÖCB (+30), Kustbevakningen (+30), Försvrets<br>materielverk (- 80) och Pliktverket (ca -45).</p>
<p>Socialdepartementet: Personalökningen sker<br>framförallt inom de allmänna försäkringskassor-<br>na (FK) och Statens institutionsstyrelse (SiS).</p>
<p>2001 Förslag 44 036</p>
<p>2002 Beräknat 44 959 <sup>1</sup></p>
<p>2003 Beräknat__________45 947 <sup>?</sup></p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 44 036 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 44 036 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslags-</p>
<p>1999 Utfall_______________38 880 sparande__________-190</p>
<p>Utgifts-</p>
<p>2000 Anslag 40 002 prognos 40 819</p>
<p>Konjunkturinstitutet skall utarbeta tillförlitliga<br>analyser och prognoser över den ekonomiska ut-<br>vecklingen samt bidra till att den ekonomiska<br>statistiken håller god kvalitet.</p>
<p>Omläggningsarbetet till följd av införandet av<br>det nya nationalräkenskapssystemet ställde krav</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>på stora resursinsatser under budgetåret 1999.<br>Därvid finansierades en del av verksamheten<br>med anslagskredit.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>3 313</p></td><td>
<p>3 247</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>2 430</p></td><td>
<p>2 400</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar bland<br>annat försäljning av statistiktjänster och utred-<br>ningsuppdrag till främst Regeringskansliet och<br>olika organisationer. Under 1999 har institutet<br>bland annat arbetat med bilagor till Långtidsut-<br>redningen och demografiska effekter på social-<br>försäkringssystemen. Regeringen bedömer att<br>verksamheten kommer att minska framöver<br>p.g.a. något lägre ersättning från EU.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.6 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>40 002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig rapport för löneförhandlingar</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgning av tjänstebarometern</p></td><td>
<p>1 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>1000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>44 036</p></td></tr>
</table>
<p>Myndigheten tillförs 1 600 000 kronor för en ut-<br>byggnad av tjänstebarometern, i likhet med vad<br>som aviserades i budgetpropositionen för 2000.<br>Anslaget ökas även med ett belopp om 1 000 000<br>kronor som motsvarar kostnaderna för en årlig<br>rapport om de samhällsekonomiska förutsätt-<br>ningarna för löneförhandlingar. Finansieringen<br>sker genom att anslaget 23:9 Medlings institutet<br>under utgiftsområde 14 minskas med motsva-<br>rande belopp. Genom omfördelning inom ut-<br>giftsområdet tillförs institutet vidare 1 000 000<br>kronor som skall användas för att stärka kom-<br>petensen och vidareutveckla insatserna inom om-<br></p>
<p>rådet medelfristiga beräkningar och då särskilt<br>modellutvecklingen.</p>
<p>För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till</p>
<p>44 959 000 kronor respektive 45 947 000 kronor.</p>
<p>3.9.2 1:2 Riksrevisionsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.7 Anslagsutveckling för Riksrevisionsverket |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>139 491</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande 10 842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>148 564 '</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 159 530</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>152140</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>155 404 <sup>2</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>158 869 <sup>3</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive - 7 542 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 152 140 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 152 140 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) är central myndighet<br>för statlig revision. RRV redovisade vid utgången<br>av 1999 ett anslagssparande på 10 842 000 kro-<br>nor. Regeringen har beslutat att RRV får behålla<br>anslagssparandet. Större delen av det ingående<br>anslagssparandet beräknas förbrukas under 2000.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.8 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>56,8</p></td><td>
<p>65,9</p></td><td>
<p>-9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>18,9</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>•0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>148 564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>3 076</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>152 140</p></td></tr>
</table>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Regeringen har uppdragit åt RRV att lämna ett<br>granskningsutlåtande till regeringen avseende det<br>underlag till årsredovisning för staten som Eko-<br>nomistyrningsverket (ESV) tar fram. Detta upp-<br>drag bör anslagsfinansieras och en överföring till<br>RRV från ESV görs därför med 500 000 kronor<br>fr.o.m. år 2001. För 2002 och 2003 har anslaget<br>beräknats till 155 404 000 kronor respektive<br>158 869 000 kronor.</p>
<p>3.9.3 1:3 Ekonomistyrningsverket</p>
<p>Tabell 3.10 Anslagsutveckling för Ekonomistyrningsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>52 606</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 143</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>59 671 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>57 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>58 475</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>59 714 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>61 035 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 1 289 tkr på tilläggsbudget i samband med den<br>ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 58 475 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 58 475 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ekonomistyrningsverket (ESV) är central för-<br>valtningsmyndighet för ekonomisk styrning av<br>statlig verksamhet samt för statliga myndigheters<br>ekonomi- och personaladministrativa system.<br>ESV är en stabsmyndighet som stödjer såväl re-<br>geringen som myndigheterna.</p>
<p>Under året har 1 677 000 kronor av det totala<br>anslagssparandet vid ingången av 2000 förts bort<br>som en indragning.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.11 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>247 934</p></td><td>
<p>227 774</p></td><td>
<p>20 160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>18 128</p></td><td>
<p>17 118</p></td><td>
<p>1010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>205 713</p></td><td>
<p>224 679</p></td><td>
<p>- 18 966</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>19 720</p></td><td>
<p>20 270</p></td><td>
<p>-550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>191 210</p></td><td>
<p>195 251</p></td><td>
<p>- 4 041</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>12 120</p></td><td>
<p>12 646</p></td><td>
<p>-526</p></td></tr>
</table>
<p>Förklaringen till att nivån på intäkter och<br>kostnader beräknas minska under perioden<br>1999-2000 är bl.a. att antalet installationer av<br>ekonomiadministrativa system var ovanligt stort<br>1999 och att avgiften för ett personaladministra-<br>tivt system sänkts som en följd av det balansera-<br>de överskottet.</p>
<p>Av ESV:s beräknade totala intäkter 2001<br>(motsvarande 251 000 000 kronor) står avgifts-<br>intäkterna för cirka 76 procent.</p>
<p>I ovanstående beräkningar inkluderas de per-<br>sonaladministrativa systemen SLOR/PIR och<br>Palasso som kan komma att avyttras (se 3.5.1).<br>Dessa system står för ca 80 000 000 kronor av<br>beräknade avgiftsintäkter år 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 3.12 Beräkning av anslaget för 2001 ||</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>59 671</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>804</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>- 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>58 475</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget minskar med 2 000 000 kronor för att<br>finansiera dels en del av satsningen på den eko-<br>nomiska statistiken (se 3.9.6), dels den kvalitets-<br>granskning som RRV skall genomföra av ESV:s<br>underlag till Årsredovisning för staten (se 3.9.2).</p>
<p>Regeringens bedömning är att minskningen år<br>2001 är möjlig tack vare att verksamheten funge-<br>rar väl och tack vare att det goda verksamhetsre-<br>sultatet uppnåtts samtidigt som ett anslagsspa-<br>rande skapats.</p>
<p>Utvecklingen av den ekonomiska styrningen<br>inom staten (volym 1, avsnitt 10) kommer att<br>påverka verksamheten de närmaste åren.</p>
<p>För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till<br>59 714 000 kronor respektive 61 035 000 kronor.</p>
<p>Det balanserade överskottet vid ingången av<br>2001 beräknas, trots ett prognostiserat under-<br>skott år 2000 på nästan 19 000 000 kronor, uppgå<br>till drygt 24 000 000 kronor.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>3.9.4 1:4 Statskontoret</p>
<p>Tabell 3.13 Anslagutveckling för Statskontoret</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>66 917</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 627</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>73 065</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>74 755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>72 054</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>73 590 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>75 224 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 72 054 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 72 054 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Statskontoret är en central förvaltningsmyndig-<br>het för utrednings- och utvärderingsverksamhet<br>samt en stabsmyndighet åt regeringen. Stats-<br>kontoret har under 1999 utnyttjat 2 320 000<br>kronor av sitt ingående anslagssparande på<br>9 947 000 kronor. Vid utgången av 1999 redovi-<br>sades 7 627 000 kronor i anslagssparande. Under<br>2000 har 1 689 000 kronor av anslagssparandet<br>förts bort genom regeringsbeslut. Den avgifts-<br>finansierade inköpssamordningen redovisar ett<br>överskott på 3 617 000 kronor för 1999.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.14 Offentligrättslig verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader<sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SPAR-avgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>8 034</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>8 034</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>8 300</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500<sup>2</sup></p></td><td>
<p>8 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>8 800</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>9 300</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Landstingsavtalen</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>8 605</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>8 605</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>8 368</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>8 368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>8 470</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>8 470</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Kostnaderna för SPAR belastar anslaget 1:4. Kostnaderna för lanstingsavtalen<br>belastar anslaget 1:5.</p>
<p><sup>2</sup> Efter en ändring av regleringsbrevet under 2000 får Statskontoret disponera<br>den del av SPAR-avgifterna som är nödvändigt för att ersätta Riksskatteverket<br>(RSV) för de uppgifter RSV tillför SPAR.</p>
<p>Statskontoret svarar för kanslifunktionen för<br>Statens personadressregisternämnd (SPAR) lik-<br>som för administrationen av vissa avtal som slu-<br>tits mellan Stätens förhandlingsnämnd och vissa<br>landsting (”landstingsavtalen”).</p>
<p>Tabell 3.15 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>40 251</p></td><td>
<p>36 634</p></td><td>
<p>3 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>37 600</p></td><td>
<p>39 100</p></td><td>
<p>-1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>38 600</p></td><td>
<p>38 600</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Statskontorets kostnader för inköpssamordning-<br>en finansieras genom avgifter som tas ut av de<br>leverantörer som myndigheten träffar avtal med.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>73 065</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>- 1 010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>- 1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>72 054</p></td></tr>
</table>
<p>Med anledning av en förändrad finansiering av<br>avtalsförsäkringar inom det statliga området har<br>det genom en teknisk justering av anslaget förts<br>bort 1 010 000 kronor. Av anslaget har 1 000 000<br>kronor omfördelats inom utgiftsområdet. Rege-<br>ringen föreslår att anslaget för år 2001 uppgår till<br>72 054 000 kronor. För 2002 och 2003 har ansla-<br>get beräknats till 73 590 000 kronor respektive<br>75 224 000 kronor.</p>
<p>3.9.5 1:5 Täckning av merkostnader för</p>
<p>lokaler</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.17 Anslagsutvecklingen för Täckning av merkost- 1<br>nader för lokaler 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 031</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 943</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 400</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 963</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 800</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>420</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>425</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>De utgifter som belastar anslaget är hyror för<br>vissa tomma lokaler som staten har betalnings-<br>ansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De<br>huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på om-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>rådet är avtalskonstruktionerna samt möjlighe-<br>terna att upplåta lokalerna i andra hand.<br>Statskontoret disponerar anslaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det besparingsmål för anslaget om 5 procent<br>som regeringen fastställde i regleringsbrevet för<br>år 1999 har uppfyllts. Under 2000 har 7 427 000<br>kronor av anslagssparandet ställts till regeringens<br>disposition.</p>
<p>För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett<br>anslag på 8 800 000 kronor. För 2002 och 2003<br>har anslaget beräknats till 420 000 kronor re-<br>spektive 425 000 kronor.</p>
<p>3.9.6 1:6 Statistiska centralbyrån</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.18 Anslagsutveckling för Statistiska centralbyrån 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>364 001</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 439<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>386 272 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>368 515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>376 303</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>383 064 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>392 500 <sup>4</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 2 632 tkr till regeringens disposition.</p>
<p><sup>2</sup> Inklusive en ökning med 1 500 tkr för vakansstatistik på tilläggsbudget i sam-<br>band med den ekonomiska vårpropositionen 2000</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 375 253 tkr i 2001 års prisnivå</p>
<p><sup>4</sup> Motsvarar 376 253 tkr i 2001 års prisnivå'</p>
<p>Anslaget finansierar produktion av officiell sta-<br>tistik och uppgifter som avser samordning och<br>utveckling av det statistiska systemet. Målet med<br>verksamheten är lättillgänglig statistik som är<br>opartisk, relevant, tillförlitlig, aktuell och jäm-<br>förbar. Statistiska centralbyråns (SCB) verksam-<br>het omsluter drygt 750 000 000 kronor varav<br>drygt hälften finansieras med avgifter. Under<br>2000 har 700 000 kronor av anslaget ställts till re-<br>geringens disposition. Anslagssparandet har an-<br>vänts fullt ut.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverk-</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>samhet</p></td><td></td><td colspan="2">
<p>(Intäkt-kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>355 700</p></td><td>
<p>355 000</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>58 900</p></td><td>
<p>58 700</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>375 000</p></td><td>
<p>380 000</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>55 600</p></td><td>
<p>57 100</p></td><td>
<p>- 1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>406 000</p></td><td>
<p>406 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamheten omfattar bl.a. produktion av offi-<br>ciell statistik och annan statistik för statistik-<br>ansvariga myndigheter och andra beställare samt<br>tjänsteexport.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>386 272</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vakansstatistik</p></td><td>
<p>2 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk statistik</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstatistik</p></td><td>
<p>13 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering av FoB</p></td><td>
<p>-150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-14 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring av lönestatistik</p></td><td>
<p>- 26 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>376 303</p></td></tr>
</table>
<p>SCB tillförs totalt 25 200 000 kronor. Arbets-<br>marknadsstatistiken tillförs 13 100 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslagen 22:1 Ar-<br>betsmarknadsverkets förvaltningskostnader och<br>22:3 Aöp av arbetsmarknadsutbildning och övriga<br>kostnader under utgiftsområde 13 minskas med<br>5 000 000 kronor respektive 5 100 000 kronor<br>samt att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska<br>åtgärder under utgiftsområde 19 minskas med<br>3 000 000 kronor. Den ekonomiska statistiken<br>tillförs 3 miljoner kronor i nivåhöjning samt<br>7 000 000 kronor per år under tre år från och<br>med 2001 för att möjliggöra en långsiktig prio-<br>ritering av ekonomisk statistik. Finansiering av<br>nivåhöjningen sker genom att anslagen 1:3 Eko-<br>nomistymingsverket, 1:4 Statskontoret och 1:8<br>Kammarkollegiet minskas med 1 500 000 kronor,<br>1 000 000 kronor respektive 500 000 kronor. Fi-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>nansiering av förstärkningen under tre år sker<br>genom omfördelningar inom utgiftsområdet.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att öka SCB:s<br>anslag med 1 500 000 kronor för att förbättra va-<br>kansstatistiken (prop. 1999/2000:100, bet.<br>1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262). Rege-<br>ringen föreslår att ytterligare 2 100 000 kronor<br>tillförs anslaget för detta ändamål. Finansiering<br>sker genom att anslaget 22:1 Arbetsmarknadsver-<br>kets förvaltningskostnader under utgiftsområde 13<br>minskas.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att en ny myn-<br>dighet, Medlingsinstitutet, skall ansvara för lö-<br>nestatistiken vilket innebär att 26 000 000 kronor<br>förs över till institutet från den 1 januari 2001<br>(prop. 1999/2000:32, bet. 1999/2000:AU5, rskr.<br>1999/2000:149).</p>
<p>Regeringen föreslår ett anslag för 2001 på<br>376 303 000 kronor. Anslaget för 2002 har be-<br>räknats till 383 064 000 kronor. Anslaget för<br>2003 har beräknats till 392 500 000 kronor.</p>
<p>3.9.7 1:7 Folk- och bostadsräkning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.21 Anslagsutveckling för Folk- och bostadsräkning 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>5 428</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>180 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>78 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Målet med verksamheten är att år 2005 genom-<br>föra en registerbaserad folk- och bostadsräkning<br>av god kvalitet, inom givna ekonomiska ramar<br>och med liten börda för uppgiftslämnarna. Det<br>stora anslagssparandet vid utgången av 1999<br>hänger samman med att förberedelserna för den<br>registerbaserade folk- och bostadsräkningen har<br>senarelagts.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på<br>10 000 000 kronor. Anslaget för år 2002 har be-<br>räknats till 78 000 000 kronor. Anslaget för 2003<br>har beräknats till 12 000 000 kronor.</p>
<p>3.9.8 1:8 Kammarkollegiet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.22 Anslagsutveckling för Kammarkollegiet |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>26 534</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>6 252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>32 889</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>29 057</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>31 049</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>31 707 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>32 409 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 31 049 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 31 049 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyn-<br>dighet med uppgifter som tillståndsgivning, re-<br>gistrering och tillsyn samt bevakning av statens<br>rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet<br>skall också utgöra ett statligt egenregi-alternativ<br>vad gäller kapitalförvaltning, administrativ ser-<br>vice, föräkringsverksamhet och fordringsbevak-<br>ning.</p>
<p>Kammarkollegiets verksamhet finansieras till<br>drygt 80 procent med avgifter och andra ersätt-<br>ningar. För den anslagsfinansierade delen av<br>verksamheten hade myndigheten vid utgången<br>av 1999 ackumulerat ett anslagssparande på drygt<br>6 250 000 kronor. Regeringen har dragit in<br>1 522 000 kronor av anslagssparandet och ställt<br>3 000 000 kronor till regeringens disposition.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.23 Uppdragsverksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p>
<p>(Intäkt -kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>127 894</p></td><td>
<p>127 194</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>165 023</p></td><td>
<p>166 408</p></td><td>
<p>-1385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>166 840</p></td><td>
<p>167 540</p></td><td>
<p>-700</p></td></tr>
</table>
<p>Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar ka-<br>pitalförvaltning administrativ service, försäk-<br>ringsverksamhet, fordringsbevakning samt stat-<br>lig inköpssamordning.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>32 889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-3 832</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>-500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>31 049</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på<br>31 049 000 kronor. Anslaget har räknats ned med<br>500 000 kronor och motsvarande medel har<br>överförts till Statistiska centralbyrån för år 2001.<br>För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till<br>31 707 000 respektive 32 409 000 kronor.</p>
<p>3.9.9 1:9 Nämnden för offentlig</p>
<p>upphandling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.25 Anslagsutveckling för Nämnden för offentlig<br>upphandling</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>7 130</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 637</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 235</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 391 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 556 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 7 235 tkr i 2001 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarar 7 235 tkr i 2001 års prisnivå</p>
<p>Nämnden för offentlig upphandling (NOU)<br>skall verka för att offentlig upphandling sker af-<br>färsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU hade<br>vid utgången av 1999 ett anslagssparande på<br>373 000 kronor.</p>
<p>Anslagssparandet har använts på det sätt som<br>regeringen angav i budgetpropositionen för<br>1995, nämligen för bl.a. finansiering av extra an-<br>ställd personal och viss statistikinsamling.</p>
<p>Anslagssparandet beräknas komma att för-<br>brukas under 2 000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.26 Beräkning av anslaget för 2000 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>7 637</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning maa engångsvis förstärkning år 2000</p></td><td>
<p>-500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>7 235</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 2001 uppgår<br>till 7 235 000 kronor. För 2002 har anslaget be-<br>räknats till 7 391 000 kronor och för 2003 till<br>7 556 000 kronor.</p>
<p>3.9.10 1:10 Statens kvalitets-och<br>kompetensråd</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 3.27 Anslagsutveckling för Statens kvalitets- och<br>kompetensråd ___</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>7 919 <sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande 2 081</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 815 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos H 749</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 954</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11177 <sup>2</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11418 <sup>3</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Varav 631 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårproposi-<br>tionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 10 954 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 10 954 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Statens kvalitets- och kompetensråd skall stödja<br>och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling<br>och kompetensförsörjning inom den statliga för-<br>valtningen. Verksamheten finansieras huvudsak-<br>ligen med anslag, men även till viss del med av-<br>giftsintäkter. Vid utgången av budgetåret 1999<br>hade myndigheten ett anslagssparande på<br>2 081 000 kronor. Anslagssparandet beror på att<br>myndigheten var helt ny och under uppbyggnad.<br>Regeringen har beslutat att myndigheten får dis-<br>ponera hela anslagssparandet, varav cirka hälften<br>kommer tas i anspråk under innevarande budget-<br>år enligt myndighetens prognos. Myndigheten<br>disponerar utöver ramanslaget ett äldreanslag,<br>D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt regle-<br>rade området, utgiftsområde 14. Den 30 juni<br>2000 fanns det 40 144 000 kronor oförbrukade<br>på detta anslag.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Rådets avgiftsinkomster består av avgifter för<br>utbildningar och konferensuppdrag och del-<br>finansierar kostnader för olika aktiviteter. För<br>1999 hade myndigheten intäkter på 260 000 kro-<br>nor. Prognosen för 2000 och 2001 är 2 200 000<br>kronor respektive 1 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.28 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusentals kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>10 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>139</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 20D1</p></td><td>
<p>10 954</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 2001 uppgår<br>till 10 954 000 kronor. För 2002 och 2003 har an-<br>slaget beräknats till 11 177 000 kronor respektive<br>11 418 000 kronor.</p>
<p>3.9.11 1:12 Ekonomiska rådet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.29 Anslagsutveckling för Ekonomiska rådet |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 832</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>366</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 727</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 052</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 789 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 829 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 1 752 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 752 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ekonomiska rådet består av nationalekonomiska<br>forskare och är knutet till Finansdepartementet.<br>Kostnaderna avser främst arvoden för rådets le-<br>damöter, forskararvoden samt kostnader i sam-<br>band med publicering och övrig presentation av<br>forskningsresultaten. Vid utgången av budgetåret<br>1999 hade Ekonomiska rådet ett anslagssparande<br>på 366 000 kronor, vilket berodde på att en pla-<br>nerad konferens inte genomfördes förrän i bör-<br>jan av 2000. Större delen av anslagssparandet be-<br>räknas tas i anspråk under innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 3.30 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis förstärkning</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 052</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 upp-<br>går till 2 052 000 kronor. Det inkluderar en en-<br>gångshöjning på 300 000 kronor för att rådet<br>skall kunna arrangera en konferens om finanspo-<br>litiken inom EMU under det svenska ordföran-<br>deskapet våren 2001.</p>
<p>För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till<br>1 789 000 kronor respektive 1 829 000 kronor.</p>
<p>3.9.12 1:13 Utvecklingsarbete</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.31 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>24 616</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>51 594</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>17 570</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>54 290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>19 720</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 370</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 670</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar insatser som avser budget-<br>och verksamhetsutveckling samt utvecklingsin-<br>satser för myndigheternas ledning. Kostnaderna<br>för utvecklingsarbetet blev betydligt lägre än be-<br>räknat 1999, bl.a. beroende på förseningar av det<br>s.k. VEST A-projektet (Verktyg för ekonomisk<br>styrning i staten) samt av det förvaltningspolitis-<br>ka handlingsprogrammet. Vissa av de övriga<br>projekten har också blivit något förskjutna i ti-<br>den. Av denna anledning har ett stort anslags-<br>sparande uppstått under 1999. Anslagssparandet<br>bedöms till stor del förbrukas under innevarande<br>år.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringen har för budgetåret 2000 ett bemyn-<br>digande från riksdagen att göra ekonomiska åta-<br>ganden som innebär utgifter på högst 50 000 000<br>kronor efter år 2000 för VESTA-projektets ge-<br>nomförande. Bemyndigandet har ännu inte ut-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>nyttjats. Regeringen bedömer dock att motsva-<br>rande bemyndigande behövs även för år 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.32 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>17 570</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>-350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>19 720</p></td></tr>
</table>
<p>Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till<br>det stora anslagssparandet, som vid ingången av<br>år 2000 uppgick till 51 600 000 kronor. Ett be-<br>lopp om 350 000 kronor omfördelas inom ut-<br>giftsområdet.</p>
<p>För 2002 och 2003 har anslaget beräknats till<br>17 370 000 kronor respektive 19 670 000 kronor.</p>
<p>3.9.13 Statens fastighetsverk</p>
<p>Statens fastighetsverk är en central förvaltnings-<br>myndighet och förvaltar det fastighetsbestånd<br>som regeringen bestämmer.</p>
<p>Redovisning av uppgifter om det ekonomiska<br>läget</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.33 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska 1<br>I läget för Statens fastighetsverk 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Ar 1999</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>Ar 1998</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utnyttjad låneram</p></td><td>
<p>4 850</p></td><td>
<p>69,2</p></td><td>
<p>4 850</p></td><td>
<p>69,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala kostnader för verk-<br>samheten</p></td><td>
<p>1 182</p></td><td></td><td>
<p>1 126</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala intäkter för verk-<br>samheten</p></td><td>
<p>1738</p></td><td></td><td>
<p>1 824</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- intäkter av anslag</p></td><td>
<p>50</p></td><td></td><td>
<p>75</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- intäkter av hyror</p></td><td>
<p>1534</p></td><td></td><td>
<p>1 562</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- intäkter av bidrag</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat för verksamheten</p></td><td>
<p>556</p></td><td></td><td>
<p>698</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>pande investeringarna. Den ökade belåningen<br>beräknas med oförändrad räntesats innebära en<br>ränteökning med 15 000 000 kronor eller 5 pro-<br>cent under år 2001 jämfört med utfallet år 1999.</p>
<p>Framöver kommer den av riksdagen beviljade<br>låneramen om 7 000 000 000 kronor att utnyttjas<br>i mycket högre grad bl.a. beroende på Världs-<br>kulturmuseets etablering i Göteborg och om-<br>byggnaden av Regeringskansliets lokaler, m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår att Statens fastighetsverk<br>får en låneram om 7 000 000 000 kronor i Riks-<br>gäldskontoret för budgetåret 2001.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.34 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inrikes</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikes</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>237</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mark</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>237</p></td><td>
<p>398</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>351</p></td><td>
<p>205</p></td></tr>
</table>
<p>3.9.14 Fortifikationsverket</p>
<p>Fortifikationsverket är en central förvaltnings-<br>myndighet med huvuduppgift att förvalta statens<br>fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. för-<br>svarsfastigheter.</p>
<p>Redovisning av uppgifter om det ekonomiska<br>läget</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.35 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska 1<br>1 läget för Fortifikationsverket 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Ar 1999</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>Ar 1998</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utnyttjad låneram</p></td><td>
<p>2 774</p></td><td>
<p>75,4</p></td><td>
<p>2 319</p></td><td>
<p>56,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala kostnader för verk-<br>samheten</p></td><td>
<p>2 484</p></td><td></td><td>
<p>2 483</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala intäkter för verk-<br>samheten</p></td><td>
<p>3 310</p></td><td></td><td>
<p>3 281</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat för verksamheten</p></td><td>
<p>826</p></td><td></td><td>
<p>798</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Låneram</p>
<p>Låneram</p>
<p>Under förutsättning att soliditeten inte understi-<br>ger 50 procent kommer nya lån årligen att tas<br>upp i Riksgäldskontoret för att finansiera de lö-<br></p>
<p>Fortifikationsverket disponerar en låneram i</p>
<p>Riksgäldskontoret för budgetåret 2000 om</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>3 460 000 000 kronor för investeringar i mark,<br>anläggningar och lokaler samt en låneram på<br>215 000 000 kronor för investeringar i anlägg-<br>ningstillgångar som används i verksamheten. Re-<br>dovisad plan för investeringar bygger på det in-<br>vesteringsbehov som angetts av brukarna för<br>åren 2000-2002. Osäkerheten är stor för såväl<br>totalnivån som fördelningen mellan lånefinansi-<br>erade investeringar och investeringar finansierade<br>enligt betalplan. Osäkerheten gäller framför allt<br>för senare delen av perioden.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringen föreslår att låneramen för Fortifika-<br>tionsverket i Riksgäldskontoret höjs till totalt<br>4 200 000 000 kronor för investeringar i mark,<br>anläggningar och lokaler. Därutöver föreslås att<br>Fortifikationsverket får en låneram om<br>200 000 000 kronor för investeringar i anlägg-<br>ningstillgångar för förvaltningsändamål.</p>
<p>Tabell 3.36 Investeringsplan för Fortifikationsverket</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>564</p></td><td>
<p>558</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>550</p></td></tr>
</table>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>4 Politikområde Finansiella system och<br>tillsyn</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av<br>finansiella marknader, statsskuldsförvaltning,<br>statliga garantier, insättarskydd, statens in- och<br>utlåning samt kassahållning, premiepensionssys-<br>temet, internationellt finansiellt samarbete,<br>kompletterande redovisningsnormer samt tillsyn<br>av spelmarknaden. Politikområdet omfattar i<br>princip tre av dagens fem verksamhetsområden i<br>utgiftsområde 2, nämligen Det finansiella syste-<br>met, Särskilda finansierings- och garantiåtaganden<br>samt Premiepensionssystemet.</p>
<p>Räntor och provisionskostnader för statsskul-<br>den ingår inte i politikområdet, utan redovisas i<br>utgiftsområde 26. Det nuvarande anslaget B4<br>Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning<br>och låneförvaltning föreslås upphöra på statsbud-<br>geten fr.o.m. 2001 (se även avsnitt 4.8.3). För-<br>ändringen syftar främst till att undvika att bud-<br>getrestriktioner leder till målkonflikter och<br>suboptimering i upplåningen och förvaltningen<br>av statsskulden.</p>
<p>Området omsluter ca 540 miljoner kronor i<br>anslag, varav huvuddelen avser sex myndigheters<br>verksamhet (exklusive AP-fonderna). Cirka tio<br>procent av anslagen avser bidrag till vissa multi-<br>laterala organisationer verksamma på det finansi-<br>ella området och i internationellt ekonomiskt<br>samarbete.</p>
<p>Planerade investeringar uppgår för närvarande<br>till över 1 miljard kronor, inberäknat den hittills<br>lånefinansierade uppbyggnaden och driften av<br>premiepensionssystemet.</p>
<p>De sex myndigheter som ingår - Finansin-<br>spektionen, Bokföringsnämnden, Insättnings-<br></p>
<p>garantinämnden, Riksgäldskontoret, Premiepen-<br>sionsmyndigheten samt Lotteriinspektionen in-<br>om utgiftsområde 17 - har tillsammans ca 580<br>anställda.</p>
<p>Myndigheternas avgiftsuttag har de senaste<br>åren uppgått till ca 2,5 miljarder kronor per år.<br>Detta förväntas dock minska kraftigt när insätt-<br>nings garantisystemet nått målsätt fonderingsni-<br>vå, vilket väntas ske under år 2001. Merparten av<br>avgifterna härrör från icke-statliga kunder.</p>
<p>Politikområdets gemensamma nämnare är att<br>förvalta, garantera, tillse och reglera hanteringen<br>av mångmiljardbelopp. Inom området återfinns<br>t.ex. förvaltningen av 89 procent av statens ute-<br>stående ekonomiska förpliktelser i form av ga-<br>rantier, motsvarande en kapitalskuld på ca 600<br>miljarder kronor. Vidare ingår förvaltningen av<br>statsskulden på ca 1 300 miljarder kronor och<br>förvaltning av premiepensionsmedel som per den<br>30 juni 2000 uppgick till ca 85 miljarder kronor.<br>Tillsynen av 2 500 finansmarknadsinstitut inne-<br>fattar institutens hantering av tillgångar<br>(balansomslutning) på ca 6 000 miljarder kronor.<br>Förvaltningen av värdepappersinnehavet i vissa<br>multilaterala organisationer värderas till drygt 4<br>miljarder kronor.</p>
<p>Inom politikområdet ingår även tillsynen över<br>spelmarknaden som beräknas omsätta 31 miljar-<br>der kronor per år, varav 58 procent eller 18 mil-<br>jarder kronor återgår i form av vinstutbetalningar<br>till svenska hushåll.</p>
<p>Reglering och tillsyn av det finansiella systemet<br>omfattar tillsyn av kredit-, försäkrings- och vär-<br>depappersmarknaderna och avser den verksam-<br>het som bedrivs inom ramen för Finansinspek-</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>tionen. Därtill ingår Bokföringsnämndens<br>normgivning i redovisningsfrågor.</p>
<p>Statsskuldsförvaltningen omfattar den verk-<br>samhet som Riksgäldskontoret bedriver för upp-<br>låning och förvaltning av den svenska kron-<br>skulden och skulden i utländsk valuta.</p>
<p>Statliga garantier omfattar utfärdande och för-<br>valtning av garantier och lån med kreditrisk.<br>Verksamheten bedrivs av Riksgäldskontoret och<br>Insättningsgarantinämnden.</p>
<p>Övrig finansiell förvaltning omfattar verksam-<br>het som syftar till en effektiv finans- och kapi-<br>talförvaltning inom staten. Verksamheten be-<br>drivs dels av Riksgäldskontoret (RGK) och avser<br>RGK:s uppgifter inom den statliga finansförvalt-<br>ningen, dels av Premiepensionsmyndigheten<br>(PPM) och Insättningsgarantinämnden (IGN).</p>
<p>Internationella finansiella institutioner om-<br>fattar för närvarande anslag för två inter-<br></p>
<p>nationella finansiella institutioner; Nordiska in-<br>vesteringsbanken (NIB) och Europeiska utveck-<br>lingsbanken (EBRD). Till området kan även åta-<br>ganden gentemot institutioner såsom Världs-<br>banken (IBRD), Europeiska investeringsbanken<br>(EIB) och Europarådets utvecklingsbank (CEB)<br>räknas.</p>
<p>Tillsyn av spelmarknaden omfattar Lotteriin-<br>spektionens tillståndsgivning och typgodkän-<br>nande samt övergripande tillsyn och kontroll av<br>den totala spel- och lotterimarknaden, bl.a. det<br>illegala spelet, och avgivande av yttranden. Lotte-<br>riinspektionen skall även sprida kunskap om<br>lotterilagstiftningen och genomföra utbildning<br>för marknadens aktörer. Regeringen skall också<br>informeras om utvecklingen på spel- och lotte-<br>rimarknaden.</p>
<p>Särskilda garantiåtaganden omfattar Riksban-<br>kens kreditgaranti för lån till Brasilien genom<br>banken för internationell betalningsutjämning<br>(BIS) samt avgiften för Stadshypotekskassans<br>grundfond.</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomrädet Finansiella system och tillsyn |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 2</p>
<p>2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2:2 Finansinspektionen</p></td><td>
<p>123,7</p></td><td>
<p>130,4</p></td><td>
<p>131,1</p></td><td>
<p>130,2</p></td><td>
<p>132,9</p></td><td>
<p>135,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:3 Insättningsgarantinämnden</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>9,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:4 Riksgäldskontoret; Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>86,4</p></td><td>
<p>92,8</p></td><td>
<p>256,4</p></td><td>
<p>263,1</p></td><td>
<p>271,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:6 Bokföringsnämnden</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:7 Avgift till stadshypotekskassan</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 B4 Riksgäldskontoret; Vissa kostnader för upplå-<br>ning och låneförvaltning</p></td><td>
<p>376,2</p></td><td>
<p>425,0</p></td><td>
<p>388,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 02B6 Värdering m.m. av aktier i VPC AB</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 02B7 Investeringar i infrastrukturen på den<br>svenska finansmarknaden</p></td><td></td><td></td><td>
<p>49,7</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>656,9</p></td><td>
<p>739,6</p></td><td>
<p>781,4</p></td><td>
<p>490,2</p></td><td>
<p>482,2</p></td><td>
<p>494,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftområde 17</p>
<p>2:1 Lotteriinspektionen</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>30,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt politikområde Finansiella system och tillsyn<sup>3</sup></p></td><td>
<p>678,6</p></td><td>
<p>768,0</p></td><td>
<p>809,8</p></td><td>
<p>519,1</p></td><td>
<p>511,7</p></td><td>
<p>524,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Anslaget är ett tusenkronorsanslag.</p>
<p><sup>3</sup> Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Mål för 2001</p>
<p>Regeringens förslag: Målet för politikområdet<br>är dels att det finansiella systemet skall vara ef-<br>fektivt och tillgodose såväl samhällets krav på<br>stabilitet som konsumenternas intresse av ett<br>gott skydd, dels att tillsynen skall bedrivas effek-<br>tivt, dels att kostnaderna för statsskulden lång-<br>siktigt minimeras samtidigt som risken beaktas<br>och att statens finansförvaltning bedrivs effek-<br>tivt.</p>
<p>Regeringen har valt att utgå från de mest centrala<br>av innevarande års effektmål inom utgiftsområde<br>2 för att formulera ett överordnat mål för poli-<br>tikområdet. Motiven är i korthet följande.</p>
<p>Politikområdet rymmer en rad olika verksam-<br>heter med betydelse för den finansiella sektorn<br>och spelmarknaden. Merparten av verksam-<br>heterna kan i vid mening sägas avse olika finansi-<br>ella system och marknader som skall hantera<br>betydande ekonomiska belopp. Dessa verksam-<br>heter kan te sig tämligen olika men kan sägas ha<br>gemensamma nämnare i form av snarlika grund-<br>läggande intressen som berör frågor om stabili-<br>tet, effektivitet och konsumentskydd. Dessa in-<br>tressen, som uttryckt på olika sätt återfinns i<br>berörd lagstiftning, bör därför ingå som kompo-<br>nenter i politikområdets övergripande mål.</p>
<p>Det finansiella systemet: Det finansiella syste-<br>met omfattar såväl de finansiella marknaderna<br>som privata och statliga finansiella institutioner.<br>De finansiella institutionerna omfattar bl.a. ban-<br>ker och andra finansiella intermediärer, försäk-<br>ringsbolag, fondkommissionärer och clearingor-<br>ganisationer.</p>
<p>Staten har ett starkt intresse av att det finansi-<br>ella systemet är stabilt och sunt så att samhälle-<br>liga merkostnader av systemstörningar i centrala<br>samhällsfunktioner såsom betalningssystem<br>m.m. undviks.</p>
<p>Många överväganden kring regelverket inom<br>politikområdet syftar därutöver till att effektivi-<br>sera de finansiella systemen genom att skapa ut-<br>rymme för produktutveckling, nyetablering och<br>ökad konkurrens. Detta åstadkoms t.ex. genom<br>att undvika särreglering, icke-diskriminerande<br>regler samt genom att sträva efter internationell<br>samordning och god genomlysning.</p>
<p>Konsumentskydd är inte specifikt just för<br>detta politikområde utan återfinns inom den ge-<br>nerella konsumentlagstiftningen, vid vissa tvist-<br>lösningsinstanser och i politikområdet Konsu-<br>mentpolitik. Särskilt viktigt att beakta för<br>konsumentskyddet inom den finansiella sektorns<br>område är bl.a. produkternas komplexitet, funge-<br>rande klagomålshantering samt avvägningar<br>kring risk- och säkerhetshantering.</p>
<p>Internationella finansiella institutioner: Staten<br>skall agera för att de internationella finansiella<br>institutionerna handlar inom givna mandat, stär-<br>ker den internationella och de nationella finansi-<br>ella marknaderna och främjar hållbar ekonomisk<br>utveckling samt tillse Sveriges övriga positioner<br>hävdas i var och en av institutionerna.</p>
<p>Statsskuldsförvaltning: Statens skuld, med un-<br>dantag för den skuld som förvaltas av affärsver-<br>ken, skall förvaltas så att kostnaden för skulden<br>långsiktigt minimeras samtidigt som risken i för-<br>valtningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom<br>ramen för de krav som penningpolitiken ställer.</p>
<p>Statens finans- och kapitalförvaltning: De medel<br>som staten förvaltar skall hanteras ändamålsen-<br>ligt och effektivt samt till nytta för användarna.</p>
<p>Tillsyn av spelmarknaden: Staten skall verka<br>för en säker spel- och lotteriverksamhet i Sverige<br>och att marknadens aktörer följer regelverket.</p>
<p>När det gäller spelmarknaden finns en del<br>målkomponenter som ligger utanför de fö-<br>reslagna målsättningarna för politikområdet,<br>nämligen målen om att främja en bred trav- och<br>galoppsport, ett socialt ansvarstagande och en väl<br>utbyggd service. Dessa delar kan dock kopplas<br>till andra politikområden såsom djurpolitik,<br>folkhälsopolitik och regionalpolitik (se avsnitt</p>
<p>4.5.2 om insatser utanför politikområdet).</p>
<p>Mål för 2000</p>
<p>Resultatbedömningen som görs i denna propo-<br>sition avser de viktigaste och för politikområdet<br>mest relevanta mål som angavs i budgetproposi-<br>tion för 2000. Dessa mål framgår nedan.</p>
<p>• Det finansiella systemet skall vara effektivt<br>och tillgodose såväl samhällets krav på sta-<br>bilitet som konsumenternas intresse av ett<br>gott skydd.</p>
<p>• Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög<br>kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhan-<br>dahållande av system, tjänster, normgivning<br>och metodutveckling.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>• Statens skuld, med undantag för den skuld<br>som förvaltas av affärsverken, skall förvaltas<br>så att kostnaden för skulden långsiktigt mi-<br>nimeras samtidigt som risken i förvaltning-<br>en beaktas. Förvaltningen skall ske inom<br>ramen för de krav som penningpolitiken<br>ställer.</p>
<p>• Statsfinanserna och statens egendom skall<br>förvaltas på ett så kostnadseffektivt sätt<br>som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prog-<br>noser och analyser skall beslutsfattare er-<br>bjudas information om den samhällseko-<br>nomiska och statsfinansiella utvecklingen.</p>
<p>• Hög säkerhet i den legala spelhanteringen<br>skall eftersträvas och en effektiv och obero-<br>ende kontroll möjliggöras. Vidare skall sta-<br>tens ambition vara att aktivt verka för att<br>marknaden långsiktigt utvecklas på ett po-<br>sitivt sätt för att möjliggöra inkomster till<br>staten och föreningslivet samt möjliggöra<br>en bred trav- och galoppsport av god kvali-<br>tet. Detta skall dock ske inom ramen för ett<br>socialt ansvarstagande, en väl utbyggd ser-<br>vice och utan risk för att säkerheten i hante-<br>ringen eftersätts.</p>
<p>4.4 Politikens inriktning</p>
<p>Reglering och tillsyn av det finansiella systemet</p>
<p>Inriktningen på arbetet med regleringen av den<br>finansiella sektorn är att finansiella företag i<br>största möjliga utsträckning bör regleras som<br>andra företag. Särreglering och tillsyn på det fi-<br>nansiella området bör framför allt motiveras med<br>behovet av att minska risken för systemstörning-<br>ar och särregler bör framför allt inriktas på att<br>undvika sådana negativa effekter.</p>
<p>Lagstiftningen bör dock inte förhindra ut-<br>vecklingen av nya produkter och produktions-<br>teknik eller branschglidning. Positiva stabilitet-<br>seffekter av en reglering måste alltid vägas mot<br>kostnaderna.</p>
<p>Sverige skall erbjuda största möjliga öppenhet<br>för nyetableringar. Utländska företag skall t.ex.<br>behandlas på samma sätt som svenska företag,<br>förutsatt att de uppfyller krav på reglering och<br>tillsyn i hemlandet.</p>
<p>Inom denna sektor finns ett starkt behov av<br>ett gott konsumentskydd med tydlig informa-<br>tion, att rådgivning och förmedling är tillförlitlig<br>och att reklamationshanteringen är effektiv. I<br></p>
<p>huvudsak bör dock konsumentskyddet inordnas<br>i den generella konsumentlagstiftningen.</p>
<p>Banklagskommittén</p>
<p>En genomgripande översyn och modernisering<br>av lagstiftningen för banker och kreditmark-<br>nadsföretag sker för närvarande. Avsikten är att<br>renodla motiven till reglering och tillsyn av dessa<br>företag samt avgränsa och anpassa lagstiftningen<br>därefter. Definitionen av bankrörelse ses över<br>mot bakgrund av de grundläggande skyddsin-<br>tressena, liksom bankernas ensamrätt till inlåning<br>från allmänheten. Skyddsvärdet i enskilda finan-<br>sieringsverksamheter, med betoning på system-<br>skyddet, avses mer entydigt ligga till grund för<br>lagstiftningen på området. Översynen av den fi-<br>nansiella lagstiftningen kan även väntas omfatta<br>ett förslag till särskild ordning för att hantera<br>banker i kris.</p>
<p>Värdepappersfonds utredningen</p>
<p>I december 1999 beslutade regeringen att tillsätta<br>en särskild utredare med uppdrag att göra en<br>översyn av lagstiftningen om värdepappersfon-<br>der och andra företag för kollektiva investering-<br>ar. Utredaren skall kartlägga och utvärdera<br>fondmarknaden i Sverige och några andra länder<br>samt följa det pågående arbetet inom EU med<br>två framlagda direktivförslag. Utredaren skall<br>även analysera behovet av ändringar i gällande<br>regelverk och, om det behövs, föreslå ändringar i<br>syfte att skapa ett modernt och flexibelt regel-<br>verk för värdepappersfonder.</p>
<p>Värdepapperisering</p>
<p>Regeringen avser att under hösten 2000 lämna en<br>proposition om värdepapperisering. Syftet är att<br>ge möjligheter till en effektivare kapitalanvänd-<br>ning i institut som sysslar med olika former av<br>kreditgivning, som t.ex. bostadsinstitut. Vidare<br>fortsätter regeringen att bereda den närliggande<br>frågan om s.k. säkra obligationer.</p>
<p>Bokföringsnämnden</p>
<p>Bokföringsnämndens arbete skall även fortsätt-<br>ningsvis inriktas på att främja utvecklingen av<br>god redovisningssed i företagens bokföring och<br>offentliga redovisning. Arbetet med komplette-<br>rande normgivning med anledning av den nya<br>bokföringslagen liksom arbetet med förenklade<br>regler för små och medelstora företag är priorite-<br>rat.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Myndighetsstyrning</p>
<p>Regeringen avser att fortsätta utveckla styrning-<br>en av myndigheterna inom området. I syfte att<br>förbättra målformuleringar och, uppföljningar av<br>Finansinspektionens verksamhet samt dess ef-<br>fekter på den finansiella marknadens stabilitet<br>pågår arbeten inom Finansutskottet, Finansde-<br>partementet och hos Finansinspektionen.</p>
<p>Statsskuldsförvaltningen</p>
<p>Riksdagen beslutade i maj 1998 att införa en ny<br>modell för statsskuldsförvaltningen. Genom be-<br>slutet har en tydlig ansvarsfördelning mellan<br>riksdagen, regeringen och Riksgäldskontoret<br>skapats, målet för statsskuldsförvaltningen preci-<br>serats och utvärderingen av förvaltningen av<br>statsskulden lyfts fram.</p>
<p>Den nya ansvarsfördelningen innebär att rege-<br>ringen senast den 15 november varje år fattar be-<br>slut om riktlinjer för statsskuldsförvaltningen för<br>kommande år. Ansvaret för de övergripande<br>övervägandena om statsskuldens sammansätt-<br>ning och löptid ligger därmed på politisk nivå.<br>Riksgäldskontoret svarar sedan för operationali-<br>seringen av regeringens beslut och den löpande<br>upplåningen och förvaltningen av statsskulden.<br>Regeringen lämnar senast den 25 april varje år en<br>utvärdering av statsskuldsförvaltningen till riks-<br>dagen.</p>
<p>Riktlinjebeslutet för år 2000 syftade i allt vä-<br>sentligt till att hålla statsskuldens olika skuld-<br>andelar oförändrade. Regeringen ansåg bl.a. att<br>en nettoamortering av valutaupplåningen på 25<br>miljarder kronor var förenligt med detta beslut.<br>Regeringen beslutade också att den genomsnitt-<br>liga löptiden i statsskulden skulle kortas, från<br>knappt 3 år vid utgången av 1999 till 2,7 år vid<br>utgången av 2000.</p>
<p>Utformningen och uppföljningen av<br>statsskuldspolitiken följer en process som är<br>reglerad i lag och som i olika avseenden skiljer sig<br>från budgetprocessen. Regeringens ställningsta-<br>gande till statsskuldspolitikens närmare utform-<br>ning för 2001 och åren därefter sker därför i re-<br>geringens riktlinjebeslut i november år 2000.</p>
<p>Statliga garantier</p>
<p>Den 1 januari 1998 infördes en ny garantimodell<br>för staten (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl,<br>rskr. 1996/97:53). Avsikten var dels att göra<br></p>
<p>kostnaderna för statens garantigivning synliga,<br>dels att göra verksamheten långsiktigt finansiellt<br>självbärande. En närmare redovisning av den nya<br>garantimodellen och av statens totala garantigiv-<br>ning återfinns i regeringens skrivelse Årsredo-<br>visning för staten 1999 (skr. 1999/2000:150)<br>samt i volym 1, avsnitt 8.2.</p>
<p>Riksgäldskontorets arbete med att invärdera<br>de garantier som utfärdats före införandet av det<br>nya garantisystemet (s.k. äldre garantier) är nu<br>inne i en intensiv fas. Regeringen har tidigare avi-<br>serat att arbetet med att invärdera de äldre ga-<br>rantierna bör vara avslutat senast den 31 decem-<br>ber 2001 (prop. 1999/2000:1, vol. 1, sid 181). In-<br>värderingsarbetet fortskrider i den takt som re-<br>geringen har förväntat sig och beräknas kunna<br>slutföras i tid.</p>
<p>Regeringen anser det viktigt att intentionerna<br>i den nya garantimodellen fullföljs så att all statlig<br>garantigivning baseras på ekonomiskt sunda<br>principer.</p>
<p>Internationella finansiella institutioner</p>
<p>Den multilaterala finansiering som möjliggörs<br>genom de internationella finansiella institutio-<br>nernas verksamhet syftar bl.a. till stabilisering av<br>det finansiella systemet och till utveckling av de<br>nationella ekonomierna. Utöver sina direkta fi-<br>nansiella åtaganden bidrar institutionerna bl.a.<br>med rådgivning och analys på olika beslutsnivåer.<br>Institutionernas roll i den globala utvecklingen<br>skall inte underskattas. Det ligger i Sveriges in-<br>tresse att institutionernas resurser utnyttjas i linje<br>med de insatser som görs på nationell och euro-<br>peisk nivå. Sverige bör också verka för att samma<br>effektivitetskrav och budgetrestriktivitet som<br>tillämpas på nationell nivå även gäller i institutio-<br>nernas verksamhet.</p>
<p>Det garanterade åtagandet (garantikapitalet)<br>till EIB, NIB, EBRD och CEB beräknas för när-<br>varande uppgå till 4800 miljoner euro. Därtill har<br>Sverige gjort garantiåtaganden inom ramen för<br>gemensamma nordiska initiativ till ett värde av<br>760 miljoner euro. Det svenska garantikapitalet i<br>IBRD uppgår till 1 700 miljoner US dollar.<br>Sammantaget motsvarar detta garantiåtaganden<br>för ca 60 miljarder kronor. För samtliga institu-<br>tioner gäller att garantierna ännu inte har invär-<br>derats av Riksgäldskontoret och hittills inte<br>kostnadsförts på statsbudgeten.</p>
<p>Ett möjligt framtida åtagande rör CEB. Sveri-<br>ge tillhörde den minoritet som röstade emot en</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>engångsvis kapitalhöjning i CEB genom överfö-<br>ring av vinstmedel och garantiåtagande från<br>medlemmarnas sida. Under hösten bereder rege-<br>ringen frågan om Sverige skall delta i eller avstå<br>från kapitalhöjningen. Beslut att delta i det en-<br>gångsvisa garantiåtagandet uppgående till högst<br>ca 47,5 miljoner euro för svensk del, motsvaran-<br>de ca 400 miljoner kronor, skall meddelas till<br>CEB senast den 3 mars 2001. När i tiden garanti-<br>åtagandet skall göras är ännu okänt. Vid ett be-<br>slut att delta kan det röra sig om en riskpremie<br>på ca 1 miljon kronor, som måste täckas av ett<br>anslag. Regeringen avser att senare återkomma i<br>frågan till riksdagen.</p>
<p>Tillsyn av spelmarknaden</p>
<p>Spel- och lotterimarknaden har under de senaste<br>åren varit under utredning. Under året har två<br>utredningar, Föreningslivet på spel- och lotteri-<br>marknaden (SOU 2000:9) och Från tombola till<br>Internet (SOU 2000:50), överlämnats till rege-<br>ringen. Regeringen avser att återkomma med<br>förslag till riksdagen under våren 2001.</p>
<p>Genom tillkomsten av nya spel, t.ex. interna-<br>tionella kasinon samt hundkapplöpningar, har<br>nya spelformer tillkommit på den svenska spel-<br>marknaden vilket medför att Lotteriinspektio-<br>nens verksamhet och organisation påverkas.</p>
<p>Etableringen av internationella kasinon har<br>dock fördröjts och planeras att inledas våren<br>2001. Detta har medfört att de extra medel som<br>inspektionen tillfördes 2000 inte kunnat utnytt-<br>jas fullt ut eftersom arbetet med kontroll och till-<br>syn av internationella kasinon är i ett uppbygg-<br>nadsskede.</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Reglering och tillsyn av det finansiella systemet</p>
<p>Huvuddelen av regleringen av den finansiella<br>sektorn i Sverige bygger på det gemensamma re-<br>gelverket inom EU samt andra internationella<br>överenskommelser. En stor del av arbetet med<br>att förändra och utveckla regleringen bedrivs<br>därmed i internationella organ.</p>
<p>Finansinspektionen har under året varit sär-<br>skilt aktiv inom Baselkommittén och i arbets-<br>grupper under EU-kommissionen i arbetet med<br>att ta fram nya kapitaltäckningsregler för banker.<br>Inspektionen har vidare prioriterat samarbetet<br>med tillsynsmyndigheter i Norden till följd av de<br>omfattande strukturförändringar som har ägt<br>rum.</p>
<p>EU utarbetade under våren 1999 en aktions-<br>plan som syftade till att identifiera svagheter i<br>den inre marknadens funktionssätt vad avser fi-<br>nansiella tjänster och föreslå åtgärder för att<br>komma till rätta med dem. Aktionsplanen kom-<br>mer att resultera i ett antal nya direktivförslag<br>och en ökad takt i beredningen av gamla förslag.<br>Arbetet inom EU med regelverket för den finan-<br>siella sektorn, inte minst under det svenska ord-<br>förandeskapet, bedrivs enligt denna plan.</p>
<p>Vad gäller nationella regleringar kan särskilt<br>noteras att en ny försäkringsrörelselagstiftning<br>(SFS 1999:600) trädde i kraft den 1 januari år<br>2000. Den nya lagen syftar till att öka effektivi-<br>teten samtidigt som konsumenternas ställning<br>stärks. Ett fortsatt arbete kommer att pågå under<br>2000 och 2001, bl.a. i form av en utredning om<br>försäkringsbolagens placeringsregler.</p>
<p>Inom kapitaltäckningsområdet trädde den nya<br>lagen (SFS 2000:443, SFS2000:444) om moderni-<br>serade kapitaltäckningsregler m.m. i kraft den 1<br>juli 2000. Vidare överlämnade regeringen propo-<br>sitionen om ny insiderlagstiftning till riksdagen i<br>juni 2000. Propositionen innehåller bl.a. förslag<br>på skärpta straff för insiderbrott.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 redovisades<br>en översyn gjorts av Finansinspektionens upp-<br>drag och resurser. Förutom ett permanent resur-<br>stillskott på 13 miljoner kronor resulterade över-<br>synen bl.a. i en mer utvecklad beskrivning av<br>Finansinspektionens uppdrag och en ambition<br>att renodla inspektionens arbetsuppgifter.</p>
<p>Utifrån denna översyn har regeringens ambi-<br>tion varit att konkretisera inspektionens verk-<br>samhetsmål och göra dem mer uppföljningsbara.<br>Vidare har nya mätmetoder och återrapporte-<br>ringskrav utarbetats.</p>
<p>Bland annat skall inspektionen undersöka<br>möjligheten att utarbeta ett system för intern<br>gradering av finansiella instituts stabilitet. Syftet<br>är att systemet skall bidra till att inspektionen<br>skall kunna uttala sig om institutens samlade sta-<br>bilitet eller kapacitet att klara finansiella chocker.</p>
<p>Inspektionen skall också utarbeta en modell<br>för löpande undersökningar av institutens upp-<br>fattning om den finansiella tillsynen. En första</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>undersökning skall genomföras och presenteras i<br>årsredovisningen för 2000.</p>
<p>Ett led i arbetet med att försöka renodla ar-<br>betsuppgifterna är regeringens förslag (prop.<br>1999/2000:131) om överföring av registeransva-<br>ret för banker och försäkringsbolag från Finan-<br>sinspektionen till Patent- och registreringsver-<br>ket. Överföringen av registeransvaret beräknas<br>på sikt innebära att resurser kan frigöras till för-<br>mån för inspektionens kärnverksamhet.</p>
<p>Stabilitet på de finansiella marknaderna<br>Tillsyn av enskilda institut är inspektionens vik-<br>tigaste instrument för att främja stabilitet på de<br>finansiella marknaderna. Under 1999 har den av<br>Finansinspektionen nedlagda arbetstiden på ope-<br>rativ tillsyn ökat. Tillsynen kom att domineras av<br>anpassningen av institutens IT-system för år<br>2000.</p>
<p>Platsundersökningarna riktades vidare bl.a.<br>mot kreditrisk- och marknadsriskområdet. Un-<br>dersökningar av de större bankkoncernerna visa-<br>de att det skett betydande förbättringar av kre-<br>ditriskhanteringen i instituten. Inom<br>marknadsriskområdet har inspektionen tagit<br>fram förslag till allmänna råd om riskhantering<br>för att höja grundläggande standardkrav på om-<br>rådet.</p>
<p>Finansinspektionen har under flera år arbetat<br>med att bygga upp en tillsynsorganisation som är<br>inriktad på att granska institutens interna rutiner<br>och system för riskkontroll. Ett åtgärdsprogram<br>togs fram för att under år 2000 utveckla inspek-<br>tionens arbetssätt, bl.a. för att öka fokus på kon-<br>cerner och stabilitetsviktiga institut samt för att<br>fördjupa analyserna inom väsentliga riskområ-<br>den.</p>
<p>Debatten och diskussionerna om värdepap-<br>persmarknaden präglade i stor utsträckning in-<br>spektionens arbete under året och då framför allt<br>brister i regelefterlevnaden. Antalet misstänkta<br>insiderbrott och fall med otillbörlig kurspåver-<br>kan ökade kraftigt under året. Jämfört med 1998<br>fördubblades antalet påbörjade insiderutredning-<br>ar medan antalet avslutade utredningar sjönk nå-<br>got. Övervakningen av värdepappersmarknaden<br>skärptes under året och en särskild handlingsplan<br>för den svenska värdepappersmarknaden togs<br>fram.</p>
<p>Konsumentskydd</p>
<p>Stabilitet på de finansiella marknaderna är<br>grundläggande för konsumentskyddet. Finansin-<br>spektionens handlingsplan för värdepappers-<br></p>
<p>marknaden framhålls av inspektionen som ett<br>sätt att stärka allmänhetens förtroende och<br>främja både stabilitet i systemet och konsument-<br>skyddet.</p>
<p>Under 1999 träffades ett samarbetsavtal med<br>Konsumentverket i syfte att tydliggöra myndig-<br>heternas ansvar inom konsumentområdet, effek-<br>tivisera samarbetet och förbättra resursutnytt-<br>jandet. Inspektionen har också utarbetat interna<br>riktlinjer för tillsynsarbete rörande kundfrågor.</p>
<p>B okfimngsnämnden<br>Bokföringsnämnden har under 1999 utfärdat<br>kompletterande normgivning, biträtt Regerings-<br>kansliet i redovisningsfrågor, deltagit i utred-<br>ningar inom kommittéväsendet, samt yttrat sig<br>över författningsförslag och avgett yttranden till<br>domstolar om vad god redovisningssed innebär.</p>
<p>Inom ramen för den löpande verksamheten<br>under år 1999 utfärdade Bokföringsnämnden ett<br>allmänt råd och ett uttalande. Vidare inleddes två<br>stora normgivningsprojekt. Ett tjugotal remiss-<br>yttranden har avgivits.</p>
<p>Premiepensionssystemet</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten (PPM) skall vara<br>försäkringsgivare för premiepension i det refor-<br>merade ålderspensionssystemet. Målet för verk-<br>samheten är att administrationen och förvalt-<br>ningen av premiepensionerna skall bedrivas<br>kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspa-<br>rarna.</p>
<p>Till stor del präglades PPM:s arbete under<br>1999 och vidare under år 2000 av uppbyggnaden<br>av myndighetens linjeorganisation, det konto-<br>administrativa systemet, andra stödsystem samt<br>att säkerställa en reservlösning. Vid sidan av det<br>arbetet gjorde PPM insatser för att informera<br>allmänheten om myndigheten och om premie-<br>pensionssystemet. Merparten av insatserna gjor-<br>des i samarbete med Riksförsäkringsverket och<br>försäkringskassorna.</p>
<p>Under hösten 1999 kunde fondförvaltare ingå<br>samarbetsavtal med PPM och anmäla fonder till<br>den fondkatalog som skall skickas ut till pen-<br>sionssparama inför det första fondvalet.</p>
<p>Med anledning av förseningen av första fond-<br>valet fick PPM i maj 1999 ett uppdrag av rege-<br>ringen att ta fram en ny tidsplan för det första<br>fondvalet samt en reservplan för att säkerställa<br>att den nya tidsplanen skulle kunna fullföljas.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>I enlighet med uppdraget utarbetades en<br>reservplan som skulle säkerställa ett genom-<br>förande av premiepensionsvalet under 2000. I<br>detta syfte utarbetade PPM en systemlösning i<br>egen regi. I samband med att systemet iordning-<br>ställdes för sin funktion som reservlösning vid<br>det första fondvalet gjordes en analys av syste-<br>met med utgångspunkt i de funktioner som<br>måste finnas i det kontoadministrativa systemet<br>för den fortsatta driften. PPM:s analys visade att<br>systemet skulle kunna byggas ut till full<br>funktion.</p>
<p>I mars 2000 beslutade PPM:s styrelse att ut-<br>vecklingen av det kontoadministrativa systemet<br>skulle fortsätta i det egenutvecklade systemet.<br>Utvecklingen av det tidigare upphandlade syste-<br>met skulle avbrytas. I förhållande till det äldre<br>systemet är den nya lösningens fördelar bl.a.<br>större flexibilitet, högre prestanda och lägre<br>kostnader.</p>
<p>Den 1 januari 1999 tog PPM över förvaltning-<br>en av avgiftsmedlen i Riksgäldskontoret. Av-<br>kastningen på avgiftsmedlen uppgick under året<br>till 3,42 procent. Under samma tidsperiod upp-<br>gick avkastningen på PPM:s jämförelseindex till<br>1,87 procent. Den löpande förvaltningen av dessa<br>medel sköts av Kammarkollegiet på uppdrag av<br>PPM.</p>
<p>I juni 2000 gjordes en genomgripande risk-<br>analys av uppbyggnadsarbetet. Mycket av upp-<br>byggnadsarbetet återstår, främst inför genom-<br>förandet av pensionering fr.o.m. 2001 och inför<br>att pensionsspararna skall kunna teckna efterle-<br>vandeskydd. En risk framöver är att många olika<br>aktiviteter skall drivas parallellt under hösten<br>2000.</p>
<p>Statskontoret har på regeringens uppdrag<br>fortlöpande granskat uppbyggnadsarbetet och<br>därvid bl.a. pekat på behovet av att, i takt med att<br>den nya verksamheten kan överblickas, PPM ser<br>över utformningen av sin organisation och ruti-<br>ner för bl.a. kostnadsuppföljning och ekono-<br>mistyrning.</p>
<p>Övrig finansiell förvaltning</p>
<p>I samband med genomgången av banklagskom-<br>mitténs betänkande sågs insättningsgarantin över<br>och under våren 2000 lades propositionen (prop.<br>1999/2000:107) om avgifterna för insättningsga-<br>rantin och investerarskyddet. Propositionen<br>syftar till en mer flexibel avgiftssättning.</p>
<p>Internationella finansiella institutioner m.m.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att Sverige skall delta i<br>fleråriga ökningar av grundkapitalet i NIB och<br>EBRD. Inbetalningar i enlighet med dessa beslut<br>har skett 1999 och 2000. Regeringskansliet har<br>ansvar för Sveriges intressen, inbetalningar och<br>övriga åtaganden gentemot de internationella fi-<br>nansiella institutionerna.</p>
<p>Inom ramen för det Nordiska ministerrådet<br>påbörjades 1998 ett arbete med att analysera för-<br>utsättningarna för en vidare integrering av de fi-<br>nansiella marknaderna och för att förbättra den<br>finansiella strukturen i Norden. Under 1999 och<br>2000 har detta arbete drivits vidare.</p>
<p>Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:100,<br>bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) att be-<br>myndiga regeringen att för perioden 1999-2002<br>ställa ut en kreditgaranti till Riksbanken för ban-<br>kens lån till Brasilien på högst 300 miljoner US<br>dollar genom Banken för internationell betal-<br>ningsutjämning (BIS). Ingen kostnad för garan-<br>tin belastar statsbudgeten eftersom Riksbanken<br>betalar den tillhörande garantiavgiften direkt till<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>Tillsyn av spelmarknaden</p>
<p>Under året har Lotteriinspektionen genom sitt<br>arbete på olika sätt verkat för en säker utveckling<br>av marknaden och att marknadens aktörer följer<br>gällande regelverk. Detta har bl.a. inneburit att<br>Lotteriinspektionen vidtagit åtgärder i fall då<br>tveksamhet uppstått om spelsäkerhet och för att<br>stoppa olagliga spel.</p>
<p>Testverksamheter av spel över Internet har<br>förlängts i ytterligare ett år vilket innebär att in-<br>spektionens kontroll över spel över Internet har<br>intensifierats under året. I arbetet för att mot-<br>verka illegalt spel, som är ekonomisk brotts-<br>lighet, har Lotteriinspektionen fortsatt priorite-<br>rat bekämpandet av spel som vänder sig till spe-<br>ciellt sårbara samhällsgrupper. Inspektionen har<br>även polisanmält andra brott mot lotterilagen.<br>Inspektionen har även prioriterat arbetet med att<br>implementera den förändrade lotterilagstiftning-<br>en avseende automatspel.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Det finansiella systemet har beröringspunkter<br>med flera andra politikområden, t.ex. närings-</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>politikens strävan att förbättra företagens risk-<br>kapitalförsörjning. Konsumentpolitiken är sek-<br>torövergripande, där de finansiella marknaderna<br>ingår som en av flera olika marknader.</p>
<p>I Sverige är ansvaret för det finansiella sys-<br>temets stabilitet uppdelat mellan två myndig-<br>heter. Förutom Finansinspektionen, följer även<br>Riksbanken utvecklingen på de finansiella mark-<br>naderna. Riksbankens uppgift i detta avseende är<br>att främja ett säkert och effektivt betalnings-<br>väsende.</p>
<p>AP-fondernas resultat redovisas årligen enligt<br>lag till riksdagen. Senast skedde det i skrivelsen<br>Redovisning av Allmänna pensionsfondens verk-<br>samhet år 1999 (skr. 1999/2000:132).</p>
<p>Av regeringens redogörelse för statliga företag<br>framgår att efter försäljningen av Värdepapper-<br>scentralen VPC, finns åtta statligt ägda finansin-<br>stitutioner, med 25 miljarder i omsättning och ca<br>19 500 anställda. Flertalet statliga finansinstitut<br>har en viktig nischroll för den finansiella in-<br>frastrukturen, speciella krediter och garantier.</p>
<p>De särskilda finansierings- och garantiåtagan-<br>dena, är mycket specifika till sin natur och är i<br>huvudsak riktade mot ett begränsat antal inter-<br>nationella finansieringsinstitutioner.</p>
<p>Spelmarknaden är en lagreglerad och starkt<br>monopoliserad marknad med flera aktörer och<br>intressenter. De medel som genereras på denna<br>marknad kommer många till del. Många folk-<br>rörelser finansierar idag stor del av sin verksam-<br>het med spel och lotterier. Folkrörelsernas verk-<br>samhet och finansiering presenteras mer utförligt<br>under utgiftsområde 17, politikområdet Folk-<br>rörelsepolitik.</p>
<p>Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar<br>idag för en del av tillståndsgivning och tillsyn på<br>spelmarknaden.</p>
<p>Insatser mot spelberoende återfinns under ut-<br>giftsområde 9, politikområdet Folkhälsa.</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>4.6.1 Redovisning av tillståndet</p>
<p>I början av 1999 fanns fortfarande en reell risk<br>för en allvarlig global konjunkturnedgång. Ut-<br>vecklingen under resten av året och år 2000 kom<br>emellertid att präglas av ekonomisk återhämt-<br>ning och tillväxt. Mot slutet av 1999 drevs kur-<br>serna på världens ledande aktiebörser upp till re-<br>kordnivåer mot bakgrund av en allt starkare<br></p>
<p>internationell konjunktur och förväntningar om<br>höga vinstökningar i företagen. Stabila priser och<br>starka offentliga finanser i kombination med fö-<br>retagens vinstökningar och hushållens ökade<br>disponibla inkomster har bidragit till en stark ut-<br>vecklingen på kredit-, fastighets- och aktiemark-<br>naden. Räntenivåerna steg kraftigt under 1999<br>samtidigt som flera av de stora centralbankerna<br>började strama åt penningpolitiken. Under 2000<br>har de långa obligationsräntorna fallit tillbaka<br>något.</p>
<p>Utlåningen till allmänheten växer sedan några<br>år snabbare än BNP men från en låg nivå jämfört<br>med förhållandet före den finansiella krisen i<br>början av 1990-talet. Det är främst hushållsutlå-<br>ningen som ökar och hushållen har ökat sina<br>skulder i relation till de disponibla inkomsterna<br>men i måttlig utsträckning. Skuldsättningen lig-<br>ger på ungefär den nivå som rådde före<br>skulduppbyggnaden under andra delen av 1980-<br>talet. Kreditgivning med aktier som säkerhet har<br>skett i begränsad utsträckning. Den finansiella<br>situationen i företagssektorn är stabil och kon-<br>kursriskerna låga i ett historiskt perspektiv.<br>Kombinationen av god tillväxt och låg inflation<br>pekar inte på några närliggande hot mot stabili-<br>teten i det finansiella systemet.</p>
<p>4.6.2 Övergripande resultatbedömning<br>inom politikområdet</p>
<p>Regeringen gör den samlade bedömningen att<br>måluppfyllelsen inom politikområdet under 1999<br>har varit tillfredsställande.</p>
<p>Stabilitetsläget i de svenska instituten får anses<br>gott. Kreditförlustnivåerna är låga och det finns<br>inga tecken på en snabb riskuppbyggnad.</p>
<p>Myndigheternas har för 1999 med få undantag<br>uppfyllt verksamhetsmålen. Ett exempel på un-<br>dantag är Riksgäldskontoret som ännu inte fullt<br>ut bedöms uppfylla verksamhetsmålet avseende<br>riskhanteringen i förvaltningen.</p>
<p>Lotteriinspektionen har målmedvetet verkat<br>för att effektivisera och höja kvaliteten på kon-<br>troll och tillsyn av spelmarknadens aktörer.</p>
<p>17 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>4.6.3 Resultat, analys och slutsatser</p>
<p>Reglering och tillsyn</p>
<p>Tillsynen av enskilda institut är en för Finansin-<br>spektionens central uppgift. Under 1999 domi-<br>nerades tillsynen av anpassningen av institutens<br>IT-system för år 2000. Att millenieskiftet inte<br>utlöste några betydelsefulla störningar och att<br>eftersträvad effekt uppnåddes är ett positivt re-<br>sultat av bl.a. inspektionens arbete.</p>
<p>Förra året ifrågasattes om Finansinspektionen<br>prioriterat kärnverksamheten i tillräcklig ut-<br>sträckning. Under 1999 har arbetstiden för<br>platsundersökningar ökat. I allt väsentligt har Fi-<br>nansinspektionen uppfyllt verksamhetsmålen för<br>1999 och inspektionens verksamhet bedöms ha<br>bidragit till stabiliteten på de finansiella markna-<br>derna.</p>
<p>Vilka effekter inspektionens verksamhet har<br>på de finansiella marknadernas stabilitet är emel-<br>lertid svårt att exakt ange då systemet påverkas<br>av en mängd olika faktorer. Det är svårt att isole-<br>ra enskilda faktorers orsakssamband till föränd-<br>ringar i systemet.</p>
<p>Statsskuldsförvaltningen</p>
<p>I Utvärdering av statsskuldens upplåning och<br>förvaltning 1994/95-1999 (skr. 1999/2000:104)<br>till riksdagen i april 2000 har regeringen redovisat<br>sin bedömning av statsskuldsförvaltningen. Med<br>reservation för de svårigheter som föreligger i<br>bedömningen av upplåningen på den nominella<br>inhemska kronmarknaden, fann regeringen att<br>Riksgäldskontoret sammantaget förvaltat<br>statsskulden i enlighet med det uppställda ef-<br>fektmålet att långsiktigt minimera kostnaden för<br>skulden med beaktande av risk. Förvaltningen<br>bedömdes också ha bedrivits inom ramen för de<br>krav som penningpolitiken ställer.</p>
<p>I sin prognosverksamhet skall Riksgäldskon-<br>toret genom tillförlitliga prognoser över statens<br>lånebehov bidra till att statens lånekostnader mi-<br>nimeras. Redovisade resultat indikerar att preci-<br>sionen i de kortsiktiga prognoser har ökat samti-<br>digt som de mer långsiktiga prognoser uppvisar<br>minst samma grad av tillförlitlighet som för<br>jämförbara prognostiker.</p>
<p>Riksgäldskontoret skall i sin riskhantering<br>sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis<br>(”best practice”). Riskkontrollen har under en<br>följd av år varit ett prioriterat område och Riks-<br></p>
<p>gäldskontoret har under 1999 vidtagit ytterligare<br>åtgärder för att förbättra riskhanteringen i verk-<br>samheterna. De brister i systemstöd, som berör<br>både marknadsrisker och operationella risker, har<br>dock ännu inte fullt ut blivit avhjälpta. Regering-<br>en bedömer därför att Riksgäldskontoret ännu<br>inte fullt ut uppfyller målet om bästa mark-<br>nadspraxis.</p>
<p>Statliga garantier</p>
<p>Statens samlade garantiverksamhet har redovisats<br>i Årsredovisning för staten 1999 (skr. 1999/2000:<br>150).</p>
<p>Riksgäldskontoret skall bl.a. se till att statens<br>risk i hanteringen av garantier begränsas och att<br>uppföljning och redovisning sker. Kostnaderna<br>för verksamheten med de nya garantierna skall<br>över en längre tidsperiod motsvaras av dess in-<br>täkter.</p>
<p>Riksgäldskontorets totala stock av garantier<br>uppgick vid utgången av 1999 till drygt 205 mil-<br>jarder kronor, varav ca 197 miljarder kronor<br>hänförde sig till äldre garantier. Bland de äldre<br>garantierna återfinns bl.a. stora infrastruktur-<br>projekt och statliga fastighetsbolag. Riksgälds-<br>kontoret beräknar det s.k. subventionsvärdet<br>(dvs. den förväntade framtida budgetbelastning<br>som åtagandena kan komma att medföra) till ca<br>19 miljarder kronor. Netto, efter återvinning av<br>medel i garantiprojekten, beräknas budget-<br>belastningen uppgå till ca 11 miljarder kronor.</p>
<p>Resultatet i garantiverksamheten redovisas i<br>tabellen nedan. För de nya garantierna uppgick<br>resultatet före avsättning för infrianden till 143<br>miljoner kronor för 1999. Behållningen på ränte-<br>kontot för nya garantier ökade till 434 miljoner<br>kronor 1999 (jämfört med 329 miljoner kronor<br>1998). Inga infrianden har skett vad gäller de nya<br>garantierna.</p>
<p>För de äldre garantierna uppgick intäkterna till<br>48 miljoner kronor, varav drygt 30 miljoner kro-<br>nor utgjordes av influtna avgifter. Kostnaderna<br>uppgick till 38 miljoner kronor, varav infriade<br>garantier utgjorde drygt 17 miljoner kronor och<br>värdesäkring av regressfodringar ca 13 miljoner<br>kronor. Resultatet för 1999 uppgick därmed till<br>10 miljoner kronor.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tabell 4.2 Resultatet av Riksgäldskontorets garantiverk-<br>samhet 1994/95-1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>1 344</p></td><td>
<p>366</p></td><td>
<p>294</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>198</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>äldre garantier</p></td><td>
<p>1 344</p></td><td>
<p>366</p></td><td>
<p>181</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nya garantier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>1 020</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ira/w</p></td></tr>
<tr><td>
<p>äldre garantier</p></td><td>
<p>1 020</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nya garantier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>324</p></td><td>
<p>315</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>153</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna i Riksgäldskontorets verksamhet med<br>nya garantier är beroende av värderingen och av-<br>giftssättningen i respektive engagemang. Under<br>förutsättning att avgifterna motsvarar förväntade<br>kostnader i engagemangen kan garantiverksam-<br>hetens kostnader och intäkter på sikt förväntas<br>balanseras i enlighet med målformuleringen för<br>de nya garantierna. Riksgäldskontorets garanti-<br>portfölj domineras dock av ett fåtal stora enskil-<br>da engagemang varför resultatet för varje enskilt<br>år inte kan förväntas vara noll.</p>
<p>Det årliga resultatet ger därmed begränsad<br>information om i vilken grad verksamhetsmålet<br>har uppfyllts. För att bättre kunna bedöma mål-<br>uppfyllelsen bör därför fokus ligga på principer<br>och metoder för riskvärdering och prissättning.<br>Mot denna bakgrund är Riksgäldskontorets ar-<br>betet med att utveckla former och rutiner för<br>riskbedömning och avgiftssättning av stort in-<br>tresse. Regeringen anser dock att det finns skäl<br>för att avvakta en djupare utvärdering av Riks-<br>gäldskontorets värderingsmodell intill dess ut-<br>vecklingsarbetet har slutförs och ytterligare erfa-<br>renheter på området har vunnits.</p>
<p>Övrig finansiell förvaltning</p>
<p>Insättningsgarantin</p>
<p>Tillståndet inom det finansiella systemet har varit<br>stabilt under året och inga ersättningsfall har in-<br>träffat. Detta har gjort att Insättningsgaranti-<br>nämnden (IGN) kunnat fortsätta att bygga upp<br>och utveckla de ersättningssystem myndigheten<br>ansvarar för. Under 1999 trädde lagen<br>(1999:158) om investerarskyddet i kraft och<br>IGN:s ansvarsområde kom att omfatta även<br>detta. Trots vissa skillnader mellan de båda sys-<br></p>
<p>temen administreras investerarskyddet i stort<br>sett inom de rutiner och system som byggts upp<br>för insättningsgarantin.</p>
<p>Målet för IGN:s verksamhet är att på ett<br>kostnadseffektivt sätt administrera insättnings-<br>garantisystemet och investerarskyddet, samt att<br>upprätthålla beredskap för att utbetalningar vid<br>ersättningsfall kan göras korrekt och inom upp-<br>ställda tidsramar.</p>
<p>Under 1998 drog IGN slutsatsen att den ex-<br>terna förvaltningen av avgiftsmedel varit allt för<br>passiv. Under 1999 har nämnden därför mer ak-<br>tivt styrt förvaltningen. Detta har resulterat i<br>bättre avkastning men också högre förvaltnings-<br>kostnader. Under 1999 var avkastningen 0,99<br>procent medan jämförelseindex steg 0,58 pro-<br>cent. Under året gjordes också en översyn av<br>nämndens placeringspolicy. Vid översynen be-<br>slutades att byta jämförelseindex i syfte att höja<br>den långsiktiga avkastningen.</p>
<p>Förvaltningsresultatet får anses gott trots den<br>låga avkastningen då resultatet överträffat jämfö-<br>relseindex utan att risken varit högre. Regeringen<br>bedömer därför att IGN uppfyllt verksamhets-<br>målet.</p>
<p>Insättningsgarantin och investerarskyddet är<br>till för att skydda allmänheten och vara ett kom-<br>plement till övriga konsumentskyddsregler som<br>gäller inom det finansiella området. Ytterst be-<br>döms enbart existensen av en insättningsgaranti<br>och ett investerarskydd minska risken för ut-<br>tagsanstormningar och bidra till stabiliteten i det<br>finansiella systemet. Det fonderade buffertkapi-<br>talet och nämndens upplåningsrätt i Riksgälds-<br>kontoret bedöms därtill ge en betryggande sä-<br>kerhet inför risken av framtida ersättningsfall.</p>
<p>Riksgäldskontorets statliga finansfunktion<br>Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet<br>skall bidra till en effektiv finansförvaltning i sta-<br>ten genom att sätta rätt pris på lån och placering-<br>ar till statliga myndigheter och vissa bolag. Dessa<br>skall även erbjudas en god service. Verksamheten<br>skall avgiftsfinansieras fullt ut.</p>
<p>Överskottet från verksamheten uppgick till</p>
<p>2,4 miljoner kronor för 1999, vilket främst för-<br>klaras av att investeringskostnaden för ett nytt<br>in- och utlåningssystem förskjutits till år 2000.<br>Ar 1997 och 1998 uppgick överskotten till 8,8<br>miljoner kronor respektive 2,9 miljoner kronor.<br>Den årliga enkäten till in- och utlåningskunder<br>visar att en majoritet uppskattar erbjuden ser-<br>vice, ärendehantering och den information som<br>tillhandahålls i finansiella frågor.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret<br>uppnått målen med verksamheten men inte fullt<br>ut anpassat avgifterna så att ett nollresultat nåtts.<br>Regeringen förutsätter att avgifterna sätts på en<br>sådan nivå att verksamhetens intäkter och kost-<br>nader balanseras över tiden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet, in- och 1</p>
<p>lutlåningsverksamhet, 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20 790</p></td><td>
<p>-18 336</p></td><td>
<p>2 454</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>22 100</p></td><td>
<p>-22 774</p></td><td>
<p>-674</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>22 100</p></td><td>
<p>-22 100</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>De statliga betalningarna är mycket omfattande<br>och uppgick 1999 till ca 2 400 miljarder kronor.<br>Även små förändringar i betalningsflödena kan få<br>stora effekter på statens räntekostnader. En vik-<br>tig uppgift för Riksgäldskontoret är därför att<br>tillse att statens betalningar sker på ett finansiellt<br>effektivt sätt. Målet för kontorets kassahåll-<br>ningsverksamhet är därför att bidra till en effek-<br>tiv finansförvaltning i staten genom att verka för<br>en god likviditetsstyrning.</p>
<p>Den dagliga uppföljning av in- och utbetal-<br>ningar på statens checkräkning bedöms ha inne-<br>burit att myndigheterna effektiviserat betalnings-<br>rutinerna i kostnadsbesparande syfte. Vidare har<br>de få felaktiga betalningar som noterats under<br>1999 kunnat rättas samma dag. Regeringen be-<br>dömer att Riksgäldskontoret har uppfyllt målet<br>med verksamheten.</p>
<p>Särskilda garantier</p>
<p>Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder<br>får inte uppgå till mer än tio gånger summan av<br>grundfonden och kassans egna fonder. Avgiften<br>för garantin uppgår till en procent av fondens<br>storlek. Från 1 juli 2000 uppgår grundfonden till<br>900 miljoner kronor. Grundfonden och den årli-<br>ga avgiften minskar i samma takt som låneskul-<br>den avtar.</p>
<p>Utfallet för de särskilda garantierna inom po-<br>litikområdet är positivt då garantin för Stadshy-<br>potekskassans grundfond avvecklas fortare än<br>beräknat.</p>
<p>Premiepensionssystemet</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att Premiepen-<br>sionsmyndigheten (PPM) under 1999 vidtagit<br>omfattande åtgärder för att kunna genomföra det<br></p>
<p>första fondvalet under 2000. Uppbyggnadsarbe-<br>tet följer nu i huvudsak den nya tidsplanen.<br>Kostnaderna bedöms också ligga i nivå med pro-<br>gnoserna.</p>
<p>Den största risken framöver bedöms vara flera<br>parallella aktiviteter i systemuppbyggnadsarbetet<br>i samband med att det första fondvalet skall gö-<br>ras. Att kunna genomföra det första fondvalet är<br>det övergripande målet för PPM under det inne-<br>varande året. Det ställs höga krav på att PPM<br>håller den nya tidsplanen och att kvaliteten i<br>verksamheten är hög. I en situation där myndig-<br>heten är under uppbyggnad och inte har kommit<br>i gång med sin verksamhet kan det vara svårt att i<br>förväg bestämma dimensioneringen på myndig-<br>heten. När det första fondvalet är gjort behöver<br>frågor om PPM:s dimensionering, ekonomiska<br>styrning och uppföljning av myndighetens verk-<br>samhet prioriteras i högre utsträckning.</p>
<p>Internationella finansiella institutioner</p>
<p>Det ekonomiska resultatet för bidrag till vissa<br>internationella organisationer påverkas främst av<br>valutakurs samt organisationernas beslut om in-<br>sättningar och utdelningar, faktorer som Sverige<br>inte nämnvärt ensamt kan påverka, men som har<br>påverkat det ekonomiska resultatet positivt un-<br>der året.</p>
<p>Den ökade efterfrågan på finansiering från<br>Nordiska Investeringsbanken (NIB) för såväl<br>projekt inom Norden som internationellt visar<br>att banken har en viktig funktion att fylla. Detta<br>motiverar, enligt regeringens mening, att NIB:s<br>ordinarie verksamhet ges möjlighet att expande-<br>ra. NIB:s utlåning har bidragit till integrering<br>över landgränserna och har därmed främjat sys-<br>selsättning och tillväxt i Norden. I många fall har<br>NIB:s medverkan inte bara bidragit till att pro-<br>jekt kunnat genomföras, utan t.o.m. varit en för-<br>utsättning för att det överhuvudtaget kommit till<br>stånd. Samtidigt har banken kunnat uppvisa en<br>god och stabil avkastning på det insatta kapitalet.<br>Detta har möjliggjort årliga utdelningar till ägar-<br>na. NIB:s verksamhet revideras i enlighet med<br>stadgan av den av NIB upprättade kontroll-<br>kommittén, med deltagare från samtliga med-<br>lemsländer. Kontrollkommittén avger årligen sin<br>revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.<br>Några invändningar har inte framförts.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns ett omfattan-<br>de behov av det stöd som Europeiska utveck-<br>lingsbanken (EBRD) förmedlar till de före detta</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>planekonomierna i Öst- och Centraleuropa.<br>Banken är regionens största enskilda investerare<br>och dess katalytiska effekt är väsentlig.</p>
<p>EBRD är det enda internationella finansie-<br>ringsorgan som i sin stadga har ett uttalat miljö-<br>mandat. Banken har också ett särskilt politiskt<br>mandat som innebär att stöd endast lämnas till<br>länder som förbinder sig till flerpartisystem, plu-<br>ralism och marknadsekonomi. Det är regering-<br>ens uppfattning att EBRD på ett effektivt sätt<br>stödjer en hållbar omvandlingsprocess i regio-<br>nen.</p>
<p>EBRD revideras årligen av externt revisions-<br>bolag. Löpande granskning av bankens verksam-<br>het utförs av bankens arbetande styrelse i vilken<br>Sverige såsom delägare har en företrädare. Under<br>styrelsen finns en budget- och revisionskom-<br>mitté som särskilt bevakar de finansiella aspekt-<br>erna av verksamheten.</p>
<p>Det ekonomiska resultatet för anslagen gäl-<br>lande inbetalningar till NIB och EBRD har un-<br>der året påverkats positivt av valutakursernas ut-<br>veckling.</p>
<p>Tillsyn av spelmarknaden</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att kontrollen och<br>tillsynen av spel- och lotterimarknaden är effek-<br>tiv och teknikanpassad. Nästan alla (99,6 pro-<br>cent) ansökningar om tillstånd har handlagts in-<br>om två månader och verksamhetsmålet är<br>därmed uppfyllt. Detta har skett trots att mark-<br>naden blir mer diversifierad och komplex.</p>
<p>Utbildningsverksamheten 1999 låg på ungefär<br>samma nivå som under 1998. Lotteriinspektio-<br>nen har avvaktat med en mer omfattande utbild-<br>ning till dess att förslag till ny lotterilag finns.</p>
<h2>4.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen för 1999 avseende<br>myndigheterna inom politikområdet.</p>
<h2>4.8 Budgetförslag</h2>
<p>4.8.1 2:2 Finansinspektionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.4 Anslagsutveckling för Finansinspektionen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>123 701</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande -303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>130 411</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 131 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>130180</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>132 882 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>135 783 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 130 186 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 130 186 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Finansinspektionen är central förvaltningsmyn-<br>dighet för tillsyn av finansiella institut. Finans-<br>inspektionen anvisas årligen ett ramanslag som<br>skall täcka verksamhetens utgifter. Baserat på an-<br>slagets storlek tar inspektionen årligen ut en ob-<br>ligatorisk tillsynsavgift samt ansökningsavgifter<br>för prövning av olika typer av ärenden. Av-<br>giftsinkomsterna redovisas på inkomsttitel.</p>
<p>Vid utgången av 1999 utnyttjades anslagskre-<br>diten med drygt 300 000 kronor. Under 2000 be-<br>räknas utnyttjandet av krediten att öka till ca<br>1 000 000 kronor.</p>
<p>Från och med budgetåret 2000 höjdes Finan-<br>sinspektionens anslagsnivå med 13 miljoner kro-<br>nor i syfte att förstärka den operativa tillsynen,<br>öka kapaciteten för nya arbetsuppgifter samt för<br>att förstärka metodutvecklings- och utrednings-<br>kompetensen.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.5 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td colspan="2">
<p>Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras<br>(Som inte får disponeras)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>118 292</p></td><td>
<p>7 308</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>131 911</p></td><td>
<p>7 485</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>130 186</p></td><td>
<p>7 485</p></td></tr>
</table>
<p>Avgiftsinkomster till inkomsttitel för 2001 be-<br>räknas motsvara anslagsnivån. Avgiftsintäkter<br>som får disponeras beräknas ligga på samma nivå<br>som för 2000.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag är 2000</p></td><td>
<p>130 411</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 749</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnadsjustering</p></td><td>
<p>-2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens krigsförsäkringsnämnd</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arkivkostnader</p></td><td>
<p>-74</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag år 2001</p></td><td>
<p>130 186</p></td></tr>
</table>
<p>Inom utgiftsområde 14, avsnitt 5 föreslås att an-<br>slaget 1:11 Vissa nämnder m.m. inom utgiftsom-<br>råde 2 avvecklas och delas upp från och med<br>budgetåret 2001. Som en konsekvens av förslaget<br>föreslår regeringen att 100 000 kronor tillförs Fi-<br>nansinspektionens anslag för finansiering av<br>Statens krigsförsäkringsnämnds verksamhet.</p>
<p>För att förbättra skyddet mot informa-<br>tionskrigföring hos de större finansiella institu-<br>ten kommer Överstyrelsen för Civil Beredskap<br>nästa år att avsätta 1 000 000 kronor som Finan-<br>sinspektionen får rekvirera.</p>
<p>För 2001 föreslår regeringen att Finansin-<br>spektionen tilldelas ett anslag på 130 186 000<br>kronor. I beräkningen av anslaget ingår pris- och<br>löneomräkning, senarelagd justering av lokal-<br>kostnadsbasen i anslaget, Statens krigsförsäk-<br>ringsnämnd samt inspektionens kostnader för<br>arkivhållning.</p>
<p>Anslaget beräknas för 2002 och 2003 till<br>132 882 000 kronor respektive 135 783 000 kro-<br>nor.</p>
<p>4.8.2 2:3 Insättningsgarantinämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.7 Anslagsutveckling för Insättningsgarantinämn-<br>den</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 291</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 297</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 366</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 093</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 277 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 465 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 9 110 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 9 110 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar<br>det statliga insättningsgarantisystemet och sedan<br>i maj 1999 det statliga investerarskyddet.</p>
<p>IGN anvisas ett ramanslag för verksamhetens<br>förvaltningskostnader. Motsvarande belopp av-<br>räknas från de årliga avgifter som tas ut av de in-<br>stitut som omfattas av insättningsgarantin och<br>investerarskyddet. Avgiftsinkomsterna redovisas<br>mot inkomsttitel i statsbudgeten.</p>
<p>Året 1999 uppgick IGN:s förvaltningsanslag<br>till 6,3 miljoner kronor. Utöver tilldelat anslag<br>disponerade nämnden ett anslagssparande på ca</p>
<p>2,2 miljoner kronor. Anslagsbelastningen upp-<br>gick till 6,3 miljoner kronor och skall avräknas<br>från de årliga avgifterna som tas ut 2000 från in-<br>stituten. Vid utgången av 1999 uppgick nämn-<br>dens anslagssparande till 2,2 miljoner kronor och<br>då dessa inte beräknades förbrukas sänktes an-<br>slaget engångsvis med 1 016 000 kronor i bud-<br>getpropositionen för 2000. Vid utgången av 2000<br>beräknas anslagssparandet uppgå till knappt<br>500 000 kronor.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.8 Offentligrättslig verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig- Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras</p>
<p>rättslig (Som inte får disponeras)</p>
<p>verksamhet</p>
<p>Utfall 1999____________________1 993 414_________________________0_</p>
<p>Prognos 2000________________2 001 200_______________________0_</p>
<p>Budget 2001__________________401 000_______________________0_</p>
<p>De institut som omfattas av insättningsgaranti-<br>systemet och investerarskyddet skall också svara<br>för finansieringen av systemen. Vad gäller garan-<br>tisystemet uppgick de årliga avgifterna för 1999<br>till 0,5 procent av värdet av de garanterade in-<br>sättningarna. Nämndens avgiftsuttag har under<br>åren fonderats och värdet uppgick den 30 juni</p>
<p>2000 till 9,8 miljarder kronor.</p>
<p>I maj 2000 överlämnade regeringen en propo-<br>sition (prop. 1999/2000:107) om avgifterna för<br>insättningsgarantin och investerarskyddet m.m.<br>Syftet med förslagen är huvudsakligen att av-<br>giftssättningen skall bli mer flexibel.</p>
<p>Den målsatta behållningen på 2,5 procent av<br>den totala inlåningen, vilken idag motsvarar ca 10<br>miljarder kronor, beräknas uppnås senast under</p>
<p>2001 om det inte sker några utbetalningar på<br>grund av ersättningsfall. När den målsatta be-<br>hållningen uppnåtts, kommer avgifterna att sän-</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>kas till 0,1 procent av värdet av de garanterade<br>insättningarna, vilket motsvarar ca 400 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Investerarskyddet skall också finansieras med<br>avgifter från de institut som omfattas av skyd-<br>det. Avgifterna fonderas däremot inte utan<br>kommer att tas ut av instituten när det kan förut-<br>ses att ersättningar kommer att behöva betalas<br>ut. En avgift tas dock ut för IGN:s administrati-<br>va kostnader.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.9 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>5 297</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>119</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återläggning av engångsjustering</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning av anslaget</p></td><td>
<p>677</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>8 003</p></td></tr>
</table>
<p>För budgetåret 2001 föreslår regeringen att<br>nämndens anslag uppgår till 8 093 000 kronor.<br>Anslaget innefattar dels en återföring av en en-<br>gångsvis neddragning med 2 miljoner kronor<br>som gjordes för budgetåret 2000, dels en ökning<br>med 677 000 kronor i enlighet med tidigare be-<br>räkning. Förstärkningen motiveras av ökade<br>kostnader för IGN:s externa förvaltning av av-<br>giftsmedel. I anslaget ingår också 119 000 kronor<br>för pris- och löneomräkning.</p>
<p>Anslaget beräknas för 2002 och 2003 till<br>9 277 000 kronor respektive 9 465 000 kronor.</p>
<p>4.8.3 2:4 Riksgäldskontoret:</p>
<p>Förvaltningskostnader</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen för Riksgäldskontoret:<br>Förvaltningskostnader</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>79 859</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>40 615</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>86 356</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>92 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>256 402</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>263 058 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>271 807 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 257 902 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 260 902 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget disponeras för löne-, systemutveck-<br>lings-, lokal- samt övriga förvaltningskostnader<br>vid Riksgäldskontoret. Anslaget disponeras även<br>för kostnader för inköp av externa tjänster och<br>system för upplåning och låneförvaltning samt<br>kostnader för statens betalningssystem.</p>
<p>Anslagssparandet uppgick vid årskiftet<br>1999/2000 till 40,6 miljoner kronor. Därefter har</p>
<p>9,6 miljoner kronor dragits in vid regeringsbeslut<br>den 31 mars 2000 (Fi2000/1290). Övrigt sparan-<br>de avses främst användas för att täcka förväntade<br>ökade kostnader i Riksgäldskontorets verksam-<br>het och för att finansiera avvecklingen av ung-<br>domsbosparandet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.11 Beräkning av anslag för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>86 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning av medel från innevarande års<br>anslag B4 inom utgiftsområde U02</p></td><td>
<p>170 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning av medel inom utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av kompensationsbelopp</p></td><td>
<p>-443</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>256 402</p></td></tr>
</table>
<p>Riksgäldskontoret har till uppgift att förvalta<br>statsskulden så att kostnaden för skulden lång-<br>siktigt minimeras samtidigt som risken i förvalt-<br>ningen beaktas. Det är därför av största vikt att<br>anslagsstrukturen skapar incitament för en kost-<br>nadseffektiv och optimal skuldförvaltning. I nu-<br>varande anslagsstruktur ligger provisionkostna-<br>dema för kronskulden inom det fastställda<br>utgiftstaket medan provisionskostnader för va-<br>lutaskulden och räntekostnader ligger utanför.</p>
<p>Den alltmer internationaliserade kapitalmark-<br>naden och framväxten av en gemensam statspap-<br>persmarknad inom EMU innebär att konkurren-<br>sen mellan låntagare skärps. Upplåning på<br>internationella kapitalmarknader är traditionellt<br>förenade med relativt höga provisionskostnader.<br>Det kan inte uteslutas att upplåningen i svenska<br>kronor alltmer börjar likna den som finns på de<br>internationella marknaderna vilket skulle innebä-<br>ra att Riksgäldskontoret i större utsträckning<br>distribuerar sin upplåning via exempelvis bank-<br>systemet. En sådan distribution är förenad med<br>provisionskostnader men skulle å andra sidan er-<br>bjuda en bredare distribution och lägre totala</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>upplåningskostnader jämfört med alternativ<br>upplåning.</p>
<p>För att undvika en situation där Riksgälds-<br>kontoret tvingas avstå från sådan upplåning i<br>syfte att undvika ett överskridande av anslag<br>föreslår regeringen en omstrukturering av anslag<br>som disponeras av Riksgäldskontoret. Ett första<br>steg i att skapa en bättre incitamentsgrund i<br>statsskuldsförvaltningen genomfördes 1998 ge-<br>nom att provisionkostnaderna för valutaskulden<br>fördes till utgiftsområde 26 utanför utgiftstaket.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att provisionskostna-<br>derna för upplåningen i svenska kronor, beräknat<br>till 255 miljoner kronor, flyttas från innevarande<br>års anslag B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader<br>för upplåning och låneförvaltning till anslag 92:3<br>Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning inom utgifts-<br>område 26. Därmed skulle kostnader som kan<br>betraktas som räntesubstitut (dvs. provisions-<br>kostnader) och räntor behandlas i ett samman-<br>hang samtidigt som en incitamentsriktig grund<br>för att kunna uppfylla målet för statsskuldspoli-<br>tiken skulle kunna uppnås fullt ut.</p>
<p>De medel som kvarstår på innevarande års an-<br>slag B4 utgörs dels av omkostnader för upplå-<br>ning och låneförvaltning och dels direkta kost-<br>nader för statens betalningssystem. Dessa<br>kostnader kan karaktäriseras som förvaltnings-<br>kostnader och bör även fortsättningsvis behand-<br>las inom ramen för utgiftsområde 2 och utgift-<br>staket. I syfte att underlätta styrning och<br>resursanvändning i Riksgäldskontoret bör dessa<br>kostnader sammanföras med övriga förvalt-<br>ningskostnader.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att anslaget 2:4<br>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader tillförs<br>170 305 000 kronor från anslaget B4 Riksgälds-<br>kontoret: Vissa kostnader för upplåning och låne-<br>förvaltning. Av dessa medel utgör 25 000 000<br>kronor direkta kostnader för statens betalnings-<br>system. Anslaget B4 föreslås upphöra på stats-<br>budgeten fr.o.m. budgetåret 2001.</p>
<p>Övriga förändringar som påverkar nivån på<br>anslaget 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskost-<br>nader är en omfördelning av 1 000 000 kronor till<br>anslaget för Statistiska centralbyrån, en justering<br>av kompensationsbeloppet för premier för de<br>statliga avtalsförsäkringarna (minskning av an-<br>slagsnivån med 443 000 kr) och sedvanlig pris-<br>och löneomräkning.</p>
<p>Regeringen föreslår ett anslag för år 2001 på<br>256 402 000 kronor. Anslaget beräknas för år</p>
<p>2002 till 263 058 000 kronor och för år 2003 till<br>271 807 000 kronor.</p>
<p>4.8.4 2:1 Riksgäldskontoret:</p>
<p>Garantiverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.12 Anslagsutveckling för Riksgäldskontoret: Ga-<br>rantiverksamhet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>-5 060 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>1 prognos</p></td><td>
<p>-3 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> överskott som förs till inkomsttitel.</p>
<p>Riksgäldskontorets kostnader för s.k. äldre ga-<br>rantier, dvs. garantier utfärdade före år 1997 och<br>garantier som utfärdats av Riksgäldskontoret vid<br>senare tidpunkt men inom ramen för de garanti-<br>system som gällde före 1997 samt garantier som<br>övertogs i samband med att den nya modellen<br>infördes, skall belasta anslaget.</p>
<p>Anslaget får även belastas med eventuella för-<br>luster i samband med Riksgäldskontorets utlå-<br>ning med kreditrisk och de förvaltningskostna-<br>der som förknippas med hanteringen av dessa<br>garantier och lån. Till anslaget förs verksamhe-<br>tens intäkter, huvudsakligen influtna avgifter och<br>återvunna medel. Överskottet i verksamheten<br>förs mot inkomsttitel på statsbudgeten.</p>
<p>Riksgäldskontoret har fått i uppdrag att invär-<br>dera de äldre garantierna in i det nya garanti-<br>systemet. Regeringen har tidigare aviserat att ar-<br>betet med att invärdera de äldre garantierna bör<br>vara avslutat senast den 31 december 2001 varför<br>anslaget avförs från statsbudgeten fr.o.m. år<br>2002.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.13 Budget för avgiftsbelagd garantiverksamhet, 1<br>nya garantier 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader<br>(exklusive<br>infrianden)</p></td><td>
<p>Resultat<sup>1<br></sup>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>150 421</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>- 6 741</p></td><td>
<p>143 680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>168 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-6 924</p></td><td>
<p>161 076</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-7 466</p></td><td>
<p>172 534</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Reserveras på räntekonto för täckning av infrianden.</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Riksgäldskontoret garantiverksamhet omfattar,<br>förutom de äldre garantierna, även de garantier<br>som utfärdats inom ramen för den nya garanti-<br>modellen. Verksamheten med de nya garantierna<br>är avgiftsfinansierad. En närmare redovisning av<br>den nya garantimodellen och av statens totala ga-<br>rantigivning (inklusive Riksgäldskontoret) åter-<br>finns i Årsredovisning för staten 1999 (skr.<br>1999/2000:150).</p>
<p>4.8.5 2:6 Bokföringsnämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.14 Anslagsutveckling för Bokföringsnämnden 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>5 738</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande 2 311</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 822</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 7 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 432</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 565 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 717 <sup>2</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 7 432 tkr i 2000 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 7 432 tkr i 2000 års prisnivå</p>
<p>Bokföringsnämnden är statens expertorgan på<br>redovisningsområdet utfärdar kompletterande<br>normgivning, biträder Regeringskansliet i redo-<br>visningsfrågor, yttrar sig över författningsförslag<br>m.m.</p>
<p>Anslagssparandet 1999 uppgick till 2 311 000<br>kronor. Regeringen har beslutat att Bokförings-<br>nämnden får behålla anslagssparandet för att<br>kunna möta det stora behov av kompletterande<br>normgivning som blir följden av den nya bokfö-<br>ringslag som beslutades 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.15 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8 822</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>indragning av tillfälligt resurstillskott</p></td><td>
<p>-1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>7 432</p></td></tr>
</table>
<p>I budgeten för år 2000 fick nämnden ett tillfälligt<br>resurstillskott med 1 500 000 kr för arbetet med<br>anpassning av den befintliga normgivningen till<br>den nya bokföringslagen samt den nya normgiv-<br>ning som behövs med anledning av denna. Be-<br>loppet tillfördes nämnden i sin helhet för år 2000<br></p>
<p>men avser att täcka merkostnader under tre år.<br>Anslaget för år 2001 minskas därför med detta<br>belopp.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 2001<br>uppgår till 7 432 000 kronor. Regeringen beräk-<br>nar anslaget för år 2002 till 7 565 000 kronor och<br>för år 2003 till 7 717 000 kronor.</p>
<p>4.8.6 2:7 Avgift för</p>
<p>Stadshypotekskassans grundfond</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.16 Anslagsutveckling för Avgift för Stadshypotek-<br>skassans grundfond</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>50 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>45 095</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 000<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 400</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Faktiskt utfall för år 2000.</p>
<p>Stadshypotekskassans uppgift är att förvalta en<br>återstående obligationsskuld som per 31 decem-<br>ber 1999 uppgick till ca 13,4 miljarder kronor.<br>När låneskulden är reglerad, vilket beräknas vara<br>fallet år 2005, skall kassan likvideras. För att<br>trygga utestående lån finns en grundfond i form<br>av en statlig garantiförbindelse. År 1997, i sam-<br>band med överflyttningen av aktieinnehavet,<br>åtog sig staten ansvaret för denna avgift.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat anslag</p></td><td>
<p>4 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
</table>
<p>Avgiften för 2000 uppgår till 12 000 000 kronor.<br>Under 2000 beräknas därmed ett anslagssparan-<br>de om ca 32 000 000 kronor uppstå. Merparten<br>av sparandet föreslås omfördelas för andra än-<br>damål.</p>
<p>Garantin för Stadshypotekskassans grundfond<br>avvecklas snabbare än beräknat. Därmed kan an-<br>slaget för år 2001 beräknas bli lägre än vad som<br>redovisades i budgetpropositionen för 2000<br>(volym 2, avsnitt 5.4). Anslaget för år 2001 före-<br>slås uppgå till 9 400 000 kronor.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Anslaget för år 2002 och 2003 beräknas till<br>9 400 000 kronor respektive år.</p>
<p>4.8.7 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska</p>
<p>investeringsbanken</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.18 Anslagsutveckling för Kapitalhöjning i Nordis- 1<br>ka investeringsbanken 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>18 484</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>216</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos</p></td><td>
<p>17 239<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Faktiskt utfall för år 2000.</p></td></tr>
</table>
<p>Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:1, bet.<br>1998/99:FiU 2, rskr. 1998/99:85) om svenskt<br>deltagande i en grundkapitalhöjning. Den svens-<br>ka andelen av kapitalet uppgår i och med höj-<br>ningen till 34,9 procent. Den andel som skall<br>betalas in, i lika stora rater under tre år med bör-<br>jan 1999, uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18<br>miljoner kronor, per år. Riksdagen har samtidigt<br>informerats om att ramen för NIB:s projektin-<br>vesteringslåneordning höjts från ca 17 till ca 29<br>miljarder kronor, utan att medlemsländernas ga-<br>rantiåtaganden har ändrats. Sveriges samlade<br>grantiåtagande gentemot NIB uppgår till<br>1 73 7 306 000 euro, eller ca 15,1 miljarder kro-<br>nor. Utdelning till aktieägarna sker normalt varje<br>år. Sverige erhöll 1999 en utdelning om ca 14,2<br>miljoner euro, eller ca 116,4 miljoner kronor.</p>
<p>4.8.8 2:9 Bidrag till kapitalet i</p>
<p>Europeiska utvecklingsbanken</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.19 Anslagsutveckling för Bidrag till kapitalet i Eu-<br>ropeiska utvecklingsbanken</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>53 124<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Faktiskt utfall för år 2000.</p>
<p>Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53) att Sverige skall<br>medverka i en kapitalhöjning i EBRD och teckna<br>andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av den<br>nya kapitalinsatsen skall 22,5 procent inbetalas i<br>åtta lika stora rater över en period av åtta år. Sve-<br>rige betalar således in 6 412 500 euro under vart<br>och ett av åren 1998-2005. För inbetalningarna<br>under åren 2001-2003 har regeringen beräknat<br>60 miljoner kronor i statsbudgeten. Sveriges ga-<br>rantiåtagande gentemot EBRD uppgår till<br>336 300 000 euro, eller ca 2,9 miljarder kronor.<br>Ingen utdelning sker på kapitalet i EBRD.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen förslår att anslaget för år 2001 upp-<br>går till 60 000 000 kronor. Anslagen för år 2002<br>t.o.m. år 2005 beräknas till 60 000 000 kronor per<br>år.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 upp-<br>går till 18 700 000 kronor. Den år 1998 beslutade<br>grundkapitalhöjningen är därmed genomförd.<br>För år 2002 och 2003 förutses inga anslag för<br>detta ändamål.</p>
<p>4.8.9 Premiepensionsmyndigheten</p>
<p>Tabell 4.20 Premiepensionsmyndigheten: Lån i Riksgälds-<br>kontoret</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>Beviljade 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rörelsekapital</p></td><td>
<p>255 000</p></td><td>
<p>779 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anläggningstillgångar</p></td><td>
<p>121 000</p></td><td>
<p>139 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rörlig fondhandelskredit</p></td><td></td><td>
<p>500 000</p></td></tr>
</table>
<p>Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksam-<br>het finansieras under uppbyggnadsskedet genom<br>lån hos Riksgäldskontoret för rörelsekapital-<br>behov och investeringar i anläggningstillgångar.<br>Behovet av rörelsekapital uppgick år 1999 till 255<br>miljoner kronor. Den största kostnadsposten</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>under året var konsultarvoden som uppgick till<br>ca 154 miljoner kronor. Utgifter för investering-<br>ar uppgick till 121 miljoner kronor, varav hälften<br>avsåg IT-utrustning.</p>
<p>Under hösten 1999, efter att budgetproposi-<br>tionen för 2000 presenterats, reviderades PPM:s<br>utgiftsprognos för 2000. Utgifterna beräknas<br>uppgå till 948 miljoner kronor istället för 691<br>miljoner kronor, en ökning med 257 miljoner<br>kronor. För år 2001 indikerar beräkningar en<br>utgiftsnivå på ca 780 miljoner kronor. Komman-<br>de år väntas utgifterna sjunka.</p>
<p>Riksdagen har bemyndigat regeringen att un-<br>der innevarande år besluta om en rörlig kredit i<br>Riksgäldskontoret om högst 500 miljoner kro-<br>nor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i<br>handeln med fondandelar (prop. 1999/2000:100,<br>bet. 1999/2000:FiU27, rskr. 1999/2000:262).</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet<br></p>
<p>utflöden av betalningar vid byte mellan olika<br>fonder eller av förseningar av betalningar från<br>fondbolag till PPM. För att PPM i sådana lägen<br>skall kunna fullgöra sina åtaganden kan en kredit<br>behöva utnyttjas. För att säkerställa fondhandeln<br>i extrema situationer bedöms krediten behöva<br>uppgå till 450 miljoner kronor.</p>
<p>För att effektivisera fondhandeln och minska<br>behovet av att genomföra handel med små be-<br>lopp avser PPM att hålla ett handelslager. För att<br>hålla ett tillräckligt stort handelslager bedöms 50<br>miljoner kronor vara tillräckligt. Totalt bedömer<br>regeringen att behovet av kreditutrymmet för<br>finansiering av likviditetsbehovet i fondhandeln<br>uppgår till 500 miljoner kronor.</p>
<p>Tabell 4.21 Offentligrättslig verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentligrättslig Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får dispo-<br>verksamhet (Som inte får disponeras) neras</p>
<p>Utfall 1999_____________________________________________________________</p>
<p>Prognos 2000_________________________________________________</p>
<p>Budget 2001 289 000</p>
<p>Utgifterna för PPM:s administration skall under<br>år 2001 dels täckas med avgifter som tas ut från<br>de försäkrades premiepensionskonton, dels med<br>lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov<br>och anläggningstillgångar.</p>
<p>I juni 2000 beslutade regeringen att avgifts-<br>uttaget får uppgå till högst 0,3 procent av de<br>sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspa-<br>rarnas pensionskonton. De första avgifterna<br>kommer att tas ut 2001 och beräknas uppgå till<br>289 miljoner kronor.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Under hösten 2000 och våren 2001 skall de pre-<br>miepensionsrätter som tjänats in under åren<br>1995-1999 placeras i olika fonder. Pensionsspa-<br>rarna kommer att kunna välja bland ca 450 fon-<br>der för placering av sina pensionsrätter och byten<br>mellan fonder. Temporära likviditetsunderskott<br>kan uppstå i PPM:s handel med fondandelar.<br>Underskotten kan orsakas av obalanser i in- och</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>5 Ofördelat anslag: Riksdagens revisorer</h1>
<h2>5.1 90:1 Riksdagens revisorer</h2>
<p>Tabell 5.1 Anslagsutveckling för Riksdagens revisorer</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>19 218</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>874</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>23 478</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>24 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 623</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 156 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 720 <sup>!</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 24 623 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 24 623 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Riksdagens revisorer har enligt regeringsformen<br>till uppgift att på riksdagens vägnar granska stat-<br>lig verksamhet. Granskningarna avser främst ef-<br>fektivitetsrevision. Dessutom granskar reviso-<br>rerna som externrevisorer Kungl. slottsstaten<br>och Kungl. Djurgårdens Förvaltning, riksdags-<br>förvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riks-<br>banken, Regeringskansliet och Stiftelsen Riks-<br>bankens Jubileumsfond.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Revisorernas årsredovisning</p>
<p>Under verksamhetsåret 1999 har revisorerna be-<br>slutat om 9 förslag till riksdagen, 2 skrivelser till<br>regeringen, 13 granskningsrapporter och 1<br>granskningspromemoria samt 21 förstudier. Av<br>dessa 21 förstudier har 16 resulterat i beslut om<br>fortsatt granskning.</p>
<p>I revisorernas årsredovisning lämnas varje år<br>en redogörelse för behandlingen i riksdagen un-<br>der året av revisorernas förslag. Revisorerna föl-<br>jer också upp förslag som lämnats till riksdagen<br>under de två åren dessförinnan. Dessa uppfölj-<br></p>
<p>ningar innehåller en redovisning för riksdagsbe-<br>handlingen och åtgärder vidtagna av regering och<br>myndigheter.</p>
<p>Under den senaste treårsperioden har riksda-<br>gen i huvudsak ställt sig bakom drygt fyra fem-<br>tedelar av förslagen. Tillkännagivanden till rege-<br>ringen har beslutats rörande hälften av<br>skrivelserna. I flera fall har riksdagen avslagit re-<br>visorernas förslag med hänvisning till att utred-<br>ningar tillsatts inom området eller att regeringen<br>redan vidtagit åtgärder inom området.</p>
<p>Genomslaget av revisionen i massmedierna<br>har varit gott under år 1999. Detta mäts bl.a. uti-<br>från antalet pressklipp som berör revisorerna.</p>
<p>För att bedöma resultatet av revisorernas<br>verksamhet är också produktiviteten av betydel-<br>se. Revisorerna vill peka på att produktionen av<br>revisionsrapporter och skrivelser till riksdagen<br>och regeringen legat på en väsentligt högre nivå<br>under senare år än under 1980-talet. Under den<br>senaste treårsperioden är antalet producerade<br>rapporter 45 % större än för motsvarande period<br>för tio år sedan. Antalet skrivelser är ca 40 %<br>större. Ökningen vad avser förstudier är ca 30 %.<br>Denna ökning av produktionen är väsentligt<br>större än det resurstillskott revisorerna erhållit.<br>Detta tyder på en klar ökning av produktiviteten,<br>mätt som antalet rapporter i förhållande till an-<br>talet anställda.</p>
<p>Revisorerna har också som extemrevisorer<br>granskat Kungl. slottsstaten och Kungl. Djur-<br>gårdens Förvaltning, riksdagsförvaltningen,<br>Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Rege-<br>ringskansliet och Stiftelsen Riksbankens Jubile-<br>umsfond. Redogörelserna respektive revisions-<br>berättelserna för 1999 avseende dessa organ<br>innehöll inte några anmärkningar.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Finansutskottets behandling av revisorernas<br>årsredovisning</p>
<p>Finansutskottet behandlade Riksdagens reviso-<br>rers årsredovisning för 1999 i betänkandet<br>1999/2000:FiU22. Utskottet anförde därvid föl-<br>jande:</p>
<p>”Revisorerna har enligt utskottets bedömning<br>uppnått ett gott resultat under verksamhetsåret<br>1999. Utskottet har vid sin genomgång av årsre-<br>dovisningen inte funnit något som i övrigt moti-<br>verar särskilt uttalande.”</p>
<p>Riksdagens revisorer</p>
<p>Av lagen (1987:518) med instruktion för Riks-<br>dagens revisorer framgår Riksdagens revisorers<br>uppgift och uppdrag. Riksdagens revisorers<br>övergripande mål är att främja ett effektivt ut-<br>nyttjande av statliga insatser genom att på riks-<br>dagens vägnar granska statlig verksamhet.</p>
<p>Verksamhetsmålen för Riksdagens revisorer är<br>bl.a. att fästa uppmärksamheten på möjligheter<br>att öka statens inkomster, att spara på statens ut-<br>gifter och att effektivisera den statliga förvalt-<br>ningen. Revisorerna räknar med att 12-15<br>granskningar kan genomföras och sex revisions-<br>berättelser avges under år 2001.</p>
<p>I sin verksamhet visar revisorerna särskilt på<br>tillämpning, utfall och effekter av tidigare fattade<br>riksdagsbeslut inte minst i ett sammanhållet per-<br>spektiv. Förutom att kritiskt granska statliga in-<br>satser lämnar revisorerna även förslag till förbätt-<br>ringar.</p>
<p>Revisorerna avser också att vidareutveckla<br>samarbetet med utskotten i deras roll att följa<br>upp beslut.</p>
<p>I budgetunderlaget har revisorerna hänvisat till<br>riksdagens tidigare beslut (bet. 1997/98:KU27)<br>om att förstärka resurserna med 5 miljoner kro-<br>nor under treårsperioden 1999-2001 och yrkat<br>på ett tillskott med 800 000 kronor för år 2001.<br>Vilket innebär att revisorernas anslag höjs med 5<br>miljoner kronor på tre år enligt tidigare beslut.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot<br>förslaget.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag är 2000</p></td><td>
<p>23 478</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>345</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursförstärkning</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>24 623</p></td></tr>
</table>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Anslagsbenämningar</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>Nya anslagsbenämningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att<br>underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införs.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>1:1</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>1:2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>1:3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>1:4</p></td><td>
<p>Statskontoret</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>1:5</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokaler</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>1:6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>1:7</p></td><td>
<p>Folk- och bostadsräkning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>1:8</p></td><td>
<p>Kammarkollegiet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>1:9</p></td><td>
<p>Nämnden för offentlig upphandling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>1:10</p></td><td>
<p>Statens kvalitets- och kompetensräd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>All</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>Vissa nämnder m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>1:12</p></td><td>
<p>Ekonomiska rädet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>1:13</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A14</p></td><td>
<p>2:1</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>2:2</p></td><td>
<p>Finansinspektionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>2:3</p></td><td>
<p>Insättningsgarantinämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>2:4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>2:6</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>2:7</p></td><td>
<p>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>2:8</p></td><td>
<p>Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>2:9</p></td><td>
<p>Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>90:1</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer</p></td></tr>
</table>
<p>57</p>
<p>Skatteförvaltning och<br>uppbörd</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd....................................................9</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>2.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9</p>
<p>3 Politikområde Skatt, tull och exekution.............................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................11</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................12</p>
<p>3.3.1 Politikens inriktning.............................................................................13</p>
<p>4 Skatt och exekution..............................................................................................15</p>
<p>4.1 Politikens inriktning.............................................................................15</p>
<p>4.2 Insatser...................................................................................................16</p>
<p>4.2.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................16</p>
<p>4.2.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................17</p>
<p>4.3 Resultatbedömning...............................................................................18</p>
<p>4.3.1 Resultat..................................................................................................18</p>
<p>4.3.2 Analys och slutsatser.............................................................................18</p>
<p>4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................19</p>
<p>4.5 Budgetförslag.........................................................................................19</p>
<p>4.5.1 3:1 Riksskatteverket..............................................................................19</p>
<p>4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna......................................................................20</p>
<p>5 Tull.........................................................................................................................21</p>
<p>5.1 Politikens inriktning.............................................................................21</p>
<p>5.2 Insatser...................................................................................................22</p>
<p>5.2.1 Statliga insatser inom området.............................................................22</p>
<p>5.3 Resultatbedömning...............................................................................23</p>
<p>5.3.1 Resultat..................................................................................................23</p>
<p>5.3.2 Analys och slutsatser.............................................................................24</p>
<p>5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................25</p>
<p>5.5 Budgetförslag.........................................................................................25</p>
<p>5.5.1 3:3 Tullverket.........................................................................................25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet................................................................9</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution.....................11</p>
<p>4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket..............................................................19</p>
<p>4.2 Beräkning av anslaget för 2001................................................................................19</p>
<p>4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna.......................................................20</p>
<p>4.4 Beräkning av anslaget för 2001 ................................................................................20</p>
<p>5.1 Uppbörd och produktivitet......................................................................................23</p>
<p>5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde...........................................................................24</p>
<p>5.3 Anslagsutveckling för Tullverket.............................................................................25</p>
<p>5.4 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................26</p>
<p>5.5 Uppdragsverksamhet................................................................................................26</p>
<p>5.6 Beräkning av anslaget för 2001 ................................................................................26</p>
<p>Anslagsbenämningar 2000 och 2001..............................................................................29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner målen inom politikområdet<br>Skatt, tull och exekution i enlighet med vad<br>regeringen förordar under avsnitt 3.3,</p>
<p>2. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-<br>hörd enligt nedanstående uppställning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:1 Riksskatteverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>442 682</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:2 Skattemyndigheterna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 593 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:3 Tullverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 170 388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>6 206 948</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och<br>uppbörd</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen<br>(Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och<br>Tullverket. Skatteförvaltningen och Tullverket<br>samt exekutionsväsendet inom utgiftsområde 4<br>ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområdet Skatt, tull och exekution<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>6 229</p></td><td>
<p>6 207</p></td><td>
<p>6 338</p></td><td>
<p>6 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 3</p></td><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>6 229</p></td><td>
<p>6 207</p></td><td>
<p>6 338</p></td><td>
<p>6 483</p></td></tr>
</table>
<p>' Exekution redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>3 Politikområde Skatt, tull och exekution</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning,<br>uppbörd av tull och avgifter samt indrivning av<br>skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt<br>integrerade med beskattning och uppbörd finns<br>verksamheter med andra syften som antingen<br>följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga<br>verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd<br>och nämnda indrivning ingår således även folk-<br>bokföring, fastighetstaxering, gränsskydd och<br>verkställighet av enskildas betalningsanspråk.</p>
<p>Riksskatteverket är chefsmyndighet för skat-<br>teförvaltningen och exekutionsväsendet. Inom<br></p>
<p>skatteförvaltningen finns på regional nivå tio<br>skattemyndigheter med verksamhet vid skatte-<br>kontor på sammanlagt 110 orter. Inom exeku-<br>tionsväsendet finns på regional nivå tio krono-<br>fogdemyndigheter med ca 80 lokala kontor som<br>inom sitt geografiska område ansvarar för sum-<br>marisk process, indrivning och skuldsanering.<br>Exekutiv försäljning av fastigheter, tillsyn i kon-<br>kurs m.m. är dock koncentrerade till ett mindre<br>antal orter.</p>
<p>Tullverket är efter 1999 års omorganisation en<br>sammanhållen myndighet med ett huvudkontor<br>och en regional organisation bestående av sex<br>tullregioner.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 3</p>
<p>3:1 Riksskatteverket</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>405</p></td><td>
<p>452</p></td><td>
<p>443</p></td><td>
<p>452</p></td><td>
<p>462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:2 Skattemyndigheterna</p></td><td>
<p>4 458</p></td><td>
<p>4 389</p></td><td>
<p>4 616</p></td><td>
<p>4 594</p></td><td>
<p>4 689</p></td><td>
<p>4 798</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:3 Tullverket</p></td><td>
<p>1 107</p></td><td>
<p>1 127</p></td><td>
<p>1 162</p></td><td>
<p>1 170</p></td><td>
<p>1 196</p></td><td>
<p>1 223</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 3</p></td><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>6 229</p></td><td>
<p>6 207</p></td><td>
<p>6 338</p></td><td>
<p>6 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 4</p>
<p>3:1 Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>1347</p></td><td>
<p>1 342</p></td><td>
<p>1 405</p></td><td>
<p>1 362</p></td><td>
<p>1 391</p></td><td>
<p>1 422</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde Skatt, tull och exekution</p></td><td>
<p>7 299</p></td><td>
<p>7 263</p></td><td>
<p>7 634</p></td><td>
<p>7 569</p></td><td>
<p>7 728</p></td><td>
<p>7 904</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Målet för politikområdet<br>Skatt, tull och exekution skall vara att eftersträ-<br>vade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säker-<br>ställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt<br>sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas<br>och brottslighet motarbetas. Målet skall ersätta<br>det tidigare gemensamma målet för utgiftsområ-<br>de 3.</p>
<p>Det för Skatteförvaltningen och Tullverket ge-<br>mensamma målet att inom ramen för gällande<br>regelverk säkerställa avsedda skatte-, tull- och<br>avgiftsintäkter avser endast en del av de bedrivna<br>verksamheterna och det finns ett behov av att<br>formulera om målet till att avse en större del av<br>verksamheterna.</p>
<p>Skatteförvaltningen och Tullverket ingår till-<br>sammans med exekutionsväsendet i politikom-<br>rådet Skatt, tull och exekution. Målet bör for-<br>muleras så att det avser så stor del som möjligt av<br>politikområdet.</p>
<p>Skatteförvaltningen och Tullverket har hand<br>om beskattning och uppbörd av skatter, tull och<br>avgifter. Dessa uppgifter utgör närmare 90 pro-<br>cent av skatteförvaltningens verksamhet och mer<br>än 50 procent av Tullverkets verksamhet. Indriv-<br>ningen av skatter och avgifter utgör 35 - 50 pro-<br>cent (varierar från år till år) av kronofogdemyn-<br>digheternas verksamhet. Det huvudsakliga<br>gemensamma målet kan därför sägas vara att sä-<br>kerställa skatte-, tull- och avgiftsintäkter.</p>
<p>I Tullverkets verksamhet ingår även ett ansvar<br>för gränsskyddet avseende varor. I detta ansvar<br>ingår bland annat att motverka brottslighet.<br>Skattemyndigheterna och kronofogdemyndig-<br>heterna samt Tullverket skall medverka till att<br>ekonomisk brottslighet bekämpas. Skatteför-<br>valtningen medverkar också aktivt vid förunder-<br>sökningar i fråga om brott på skatteområdet.<br>Myndigheternas roll i bekämpandet av brottslig-<br>heten bör därför komma till uttryck även när det<br>gäller formuleringen av målet.</p>
<p>Beskattningsverksamheten är av stor betydelse<br>för såväl den enskilde som för det offentliga. För<br>den enskilde är det viktigt att han får betala den<br>skatt som åvilar honom, dvs. rätt skatt. Beskatt-<br>ningsförfarandet skall inte vara onödigt betung-<br>ande för honom utan skall ske på ett enkelt sätt.<br>Den enskilde bör kunna kontrollera att han be-<br>skattas på rätt sätt. För det offentliga är beskatt-</p>
<p>ningen avgörande för finansieringen av de of-<br>fentliga åtagandena. En förutsättning för att<br>bibehålla den höga skattemoralen är att de en-<br>skilda känner ett stort förtroende för beskatt-<br>ningsmyndigheterna. Det är därför av största<br>vikt att beskattningen sker i den omfattning och<br>ordning som har beslutats och som kommer till<br>uttryck i våra författningar. En självklarhet är att<br>verksamheterna skall bedrivas effektivt.</p>
<p>Målet kan sammanfattas i att eftersträvade<br>skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas<br>på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt,<br>samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och<br>brottslighet motverkas.</p>
<p>För skatteförvaltningen skall målet för politi-<br>kområdet uppnås genom sedan tidigare gällande<br>mål, nämligen</p>
<p>- att skatt skall tas ut i den omfattning, med<br>den fördelning och i den tid och ordning<br>som åsyftas med gällande skatteförfatt-<br>ningar,</p>
<p>- att olika samhällsfunktioner skall tillhan-<br>dahållas fullständig och korrekt basinfor-<br>mation från folkbokföringen med god till-<br>gänglighet, och</p>
<p>- att taxeringsvärden för fastigheter skall be-<br>slutas och information om dessa tillhanda-<br>hållas i enlighet med gällande författningar.</p>
<p>Målet för exekutionsväsendet är att upprätt-<br>hålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller<br>betalningsförpliktelser och andra förpliktelser<br>som kan verkställas av kronofogdemyndigheter-<br>na.</p>
<p>För Tullverket skall målet för politikområdet<br>uppnås genom sedan tidigare gällande mål, näm-<br>ligen</p>
<p>- att effektivt fastställa och uppbära tullar,<br>mervärdesskatt och andra skatter samt av-<br>gifter så att en riktig uppbörd kan säker-<br>ställas,</p>
<p>- att övervaka och kontrollera trafiken till<br>och från utlandet så att bestämmelserna om<br>in- och utförsel av varor efterlevs,</p>
<p>- att vid fullgörande av sina uppgifter verka<br>för att kostnaderna för tullprocedurerna<br>minimeras, både för näringsliv, allmänhet<br>och inom Tullverket, samt tillhandahålla en<br>god service så att den legitima handeln med<br>tredje land underlättas i största möjliga ut-<br>sträckning och att det legitima varuflödet<br>inom EU inte hindras.</p>
<p>Regeringen har vidare angett ett antal verk-<br>samhetsmål för Tullverket med tyngdpunkten</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>inom områdena uppbörd och in- och utförselre-<br>striktioner, dvs. Tullverkets processer effektiv<br>handel och gränsskydd. Som särskilt angelägna<br>uppgifter i övrigt för Tullverket har regeringen<br>angett:</p>
<p>- enhetligare tolkning av lagar och bestäm-<br>melser,</p>
<p>- tillförlitligare transiteringssystem,</p>
<p>- förenkling av regler och procedurer,</p>
<p>- ökad datorisering av tullprocedurer,</p>
<p>- effektivare narkotikabekämpning,</p>
<p>- stöd för EU:s utvidgning,</p>
<p>- internationell samverkan mot gränsöver-<br>skridande brottslighet,</p>
<p>- stöd till regeringskansliet i EU-arbetet och<br>under EU-ordförandeskapet.</p>
<p>3.3.1 Politikens inriktning</p>
<p>Gemensamma prioriteringar inom området är<br>bl.a. strävan efter en modern, effektiv och ända-<br>målsenlig förvaltning vilken bl.a. ska uppnås ge-<br>nom kontinuerlig IT-, metod- och kompetens-<br>utveckling. Myndigheterna ska också sträva efter<br>ökad service och förenklingar för företag och<br>allmänhet.</p>
<p>I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i<br>hög grad specifika för respektive myndighetsom-<br>råde.</p>
<p>Skatteförvaltningen skall bl.a. prioritera för-<br>stärkt skattekontroll och insatser mot så kallat<br>svart arbete. Tullverket skall bl.a. prioritera insat-<br>ser mot narkotika samt illegal storskalig införsel<br>av alkohol och tobak. Exekutionsväsendet skall<br>upprätthålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad<br>gäller betalningsförpliktelser och andra förplik-<br>telser.</p>
<p>I det internationella politiska och administra-<br>tiva samarbetet inom myndighetsområdena prio-<br>riteras Sveriges ordförandeskap i EU, insatser för<br>regel- och procedurförenklingar, Schengenan-<br>passning samt ett effektivare samarbete och in-<br>formationsutbyte mellan Sverige och olika med-<br>lemsstaters förvaltningar.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>4 Skatt och exekution</h1>
<h2>4.1 Politikens inriktning</h2>
<p>Effektivare förvaltning</p>
<p>Den ekonomiska situationen ställer allt högre<br>krav på en effektiv förvaltning. Effektivitets-<br>kraven gör att satsningar på IT-utveckling och<br>kompetensutveckling är prioriterade områden.<br>Inom skatteförvaltningen är det särskilt vik-<br>tigt att kunna följa med i den tekniska utveck-<br>lingen. Kraven från allmänheten att kunna<br>sköta sina mellanhavanden med skattemyn-<br>digheterna med hjälp av modern teknik blir<br>allt större. Även från myndigheternas per-<br>spektiv finns vinster att göra på detta område.<br>Alltfler medborgare blir ekonomiskt aktiva<br>och antalet internationella transaktionerna<br>ökar. Samtidigt blir utredningarna inom skat-<br>teområdet allt mer omfattande och tidskrä-<br>vande. För att kunna leva upp till de allt större<br>kraven bör skatteförvaltningen ligga långt<br>framme när det gäller den tekniska utveckling-<br>en. Det gäller också att bibehålla den kompe-<br>tens och kunskap som finns. Utvecklingen<br>ställer allt högre krav på personalen. För att<br>kunna behålla och rekrytera kvalificerad per-<br>sonal är satsningar på kompetensutveckling<br>nödvändiga.</p>
<p>Inom exekutionsväsendet har satsningar på<br>IT-utvecklingen särskilt uppmärksammats under<br>senare år. Det pågår ett arbete med att utarbeta<br>och införa nya arbetsmetoder med IT-stöd för<br>indrivningsverksamheten, det så kallade INIT-<br>projektet. Målet med INIT är att effektivisera<br>indrivningsverksamheten. Regeringen ser det<br>som ett högt prioriterat arbete som skall fullföl-<br>jas.</p>
<p>Det bör framhållas att verksamheterna även<br>framdeles skall bedrivas med höga kvalitetsmål<br>och strävan skall vara att ytterligare höja kvalitén.<br>INIT är ett exempel på att en effektivare förvalt-<br>ning även syftar till att höja kvalitén.</p>
<p>En fråga som har nära samband med en effek-<br>tivare förvaltning är myndigheternas nivå på in-<br>formation och service. Den förebyggande effekt<br>som en god information och en väl utbyggd ser-<br>vicefunktion kan medföra kan också innebära<br>stora arbetsbesparingar i ett senare skede och på<br>så sätt vara en del av effektiviseringen.</p>
<p>Skattekontroll</p>
<p>När det gäller skatteförvaltningens verksamhet<br>och särskilt skattekontrollen konstaterades i<br>budgetpropositionen för 2000 att det kan kom-<br>ma att krävas ett resurstillskott för att upprätt-<br>hålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå och<br>skapa visst utrymme för särskilda satsningar när<br>läget så kräver. 1997 års kontrollnivå bedömdes<br>vara en rimlig utgångspunkt. I 2000 års ekono-<br>miska vårproposition föreslogs följaktligen att<br>skatteförvaltningen från och med 2001 skall få<br>ett varaktigt tillskott om 125 miljoner kronor.</p>
<p>Den utvidgning av verksamheten som är nöd-<br>vändig för att skattefel och skattefusk skall kun-<br>na åtgärdas i önskvärd utsträckning kan inte ge-<br>nomföras på en gång. Det tar tid att rekrytera ny<br>personal och att i övrigt utvidga verksamheten.<br>En utvidgning innebär en väsentlig påfrestning<br>på den befintliga organisationen och bör planeras<br>väl och ske successivt.</p>
<p>18 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Dell</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Anslagssparande och samtidigt<br>resurstillskott</p>
<p>Enligt riksdagen bör Riksdagens revisorers för-<br>slag angående resursförstärkning till skattemyn-<br>digheternas kontrollverksamhet ingå i underlaget<br>vid regeringens prövning av det framtida resurs-<br>behovet och kontrollverksamhetens inriktning<br>(förslag 1998/99RR3, bet. 1998/ 99:14, rskr.<br>1998/99:172). I förslaget ifrågasätts om de extra<br>medel som tillfördes i mitten av 1990-talet verk-<br>ligen behövdes, eftersom myndigheterna vid<br>samma tid hade ett växande anslagssparande.</p>
<p>Efter utgången av 1996 har anslagssparandet<br>successivt minskat. Den viktigaste orsaken till att<br>det fram till dess byggdes upp ett sparande är en-<br>ligt regeringens bedömning att den nya anslags-<br>tekniken i sig stimulerade till återhållsamhet med<br>utgifterna. Samtidigt var möjligheterna till ratio-<br>naliseringar tack vare den tekniska utvecklingen<br>förhållandevis stora. Återhållsamheten med rek-<br>rytering av personal torde ha förstärkts genom<br>de sparkrav som ställdes. I en verksamhet där<br>huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader<br>är det ett naturligt ansvarstagande att inte anställa<br>personal utöver vad man bedömer ryms inom<br>anslagen på sikt. På så sätt anpassas personalstyr-<br>kan nedåt "i förtid", vilket bidrar till anslagsspa-<br>rande.</p>
<p>I efterhand kan möjligen sägas att det hade<br>funnits andra möjligheter att stärka kontroll-<br>verksamheten än att ge ett resurstillskott. Teore-<br>tiskt hade man i stället kunnat ge direktiv om att<br>anslagssparandet skulle utnyttjas för rekrytering<br>av medarbetare för extra kontrollinsatser. I<br>praktiken torde det emellertid ha blivit svårt att<br>på det sättet tvinga myndigheterna att agera i<br>strid med vad de själva uppfattade som ansvars-<br>fullt.</p>
<p>Regeringen ser det därför inte som särskilt<br>anmärkningsvärt att extra resurser tillfördes trots<br>anslagssparandet. Som revisorerna själva är inne<br>på hade tillskottet den positiva effekten att det<br>ledde till nyrekrytering av kvalificerade medar-<br>betare. Regeringen bedömer att detta varit svårt<br>att uppnå på annat sätt.</p>
<p>Svart arbete</p>
<p>En företeelse som det är av särskild vikt att mot-<br>verka är bruket av det så kallade svartarbetet.<br>Skattebortfallet på grund av svart arbete kan en-<br>ligt Riksskatteverket beräknas vara i storleksord-</p>
<p>ningen 20 till 40 miljarder kronor. Att få allmän-<br>heten att inse konsekvenserna av att arbeta svart<br>respektive använda svart arbetskraft kan leda till<br>att efterfrågan på sådan arbetskraft minskar. Un-<br>dersökningar tyder på att inställningen till att ar-<br>beta svart är mera tolerant bland yngre personer<br>än bland äldre. Det är därför genom att särskilt<br>vända sig till ungdomar t.ex. med information<br>som man på sikt kan få den bästa preventiva ef-<br>fekten. Naturligtvis måste kampen mot svart ar-<br>bete föras på många håll. Regeringen utgår i från<br>att satsningarna på skattekontrollen och resurs-<br>tillskottet skall komma att användas även för att<br>kontrollera förekomsten av svart arbetskraft. En<br>sådan användning skulle ligga väl i linje med öv-<br>riga satsningar för att motverka svart arbete och<br>upprätthålla skattemoralen.</p>
<p>4.2 Insatser</p>
<p>4.2.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Punktskatteverksamheten</p>
<p>Det särskilda skattekontoret i Ludvika är från<br>och med den 1 juli i år organisatoriskt inordnat i<br>Riksskatteverket. Verksamheten på punktskatte-<br>området kommer dock även fortsättningsvis att<br>vara koncentrerad till Ludvika.</p>
<p>Riksskatteverkets organisation</p>
<p>Från och med den 1 juni i år gäller en ny organi-<br>sation inom Riksskatteverket. Syftet med omor-<br>ganisationen är att genomföra förbättringsåtgär-<br>der i verksamheten så att Riksskatteverket på ett<br>bättre sätt skall kunna fullgöra sitt uppdrag och<br>vidareutvecklas till en stark och kompetent<br>chefsmyndighet.</p>
<p>En grundprincip i den nya organisationen är<br>att renodla Riksskatteverkets olika roller genom<br>att skilja chefsmyndighetsfunktionen från pro-<br>duktionsfunktionen och verksamhetsstödsfunk-<br>tionen. De olika rollernas ansvar skall vara tydli-<br>ga-</p>
<p>Den huvudsakliga uppgiften för chefsmyndig-<br>hetsfunktionen skall vara att styra och leda regi-<br>onmyndigheterna i deras verksamhet. Detta skall<br>göras t.ex. genom utveckling av regelverk och</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>arbetsmetoder samt genom styrning av kontroll-<br>och serviceverksamheten.</p>
<p>Den huvudsakliga uppgiften för den andra<br>funktionen, produktions- och stödfunktionen,<br>skall vara att utveckla och förvalta effektiva och<br>rationella verksamhetsadministrativa stödsystem<br>för regionmyndigheternas verksamhet.</p>
<p>Uppföljning och analyser skall förbättras för<br>att bidra till en tydligare styrning. En systematisk<br>och kontinuerlig omvärldsbevakning skall göras<br>inom alla verksamhetsområden. Regionmyndig-<br>heternas bevakning skall samordnas inom re-<br>spektive områden.</p>
<p>Skattebrottsenheterna</p>
<p>Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna har<br>fortgått successivt. De första enheterna bildades<br>vid skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg<br>och Malmö. Ytterligare sju enheter har bildats.</p>
<p>Under 1999 har verksamheten bestått av att på<br>begäran av åklagare utföra egna förundersök-<br>ningar. I viss utsträckning har skattebrottsutre-<br>dare även deltagit i förundersökningar där poli-<br>sen har haft huvudansvaret.</p>
<p>Förundersökningarna har i huvudsak avsett<br>skattebrott och bokföringsbrott. Även andra<br>brottstyper har förekommit, såsom oredlighets-<br>och förfalskningsbrott.</p>
<p>Skattekontot</p>
<p>Skattekontosystemet infördes i slutet av 1997.<br>Till en början omfattade systemet endast företa-<br>gen, men numera har alla skattskyldiga ett skat-<br>tekonto. Systemet har otvivelaktigt inneburit en<br>effektivisering av verksamheten. Det har dock<br>särskilt i inledningsskedet förekommit viss kritik<br>bland annat mot utformningen av kontoutdra-<br>gen, som i vissa avseenden har uppfattats som<br>svårtydda. Regeringen har erfarit att Riksskatte-<br>verket nu planerar att påbörja en utvärdering av<br>skattekontoreformen ur ett helhetsperspektiv.<br>Nyttan av att inordna ytterligare skatter i skatte-<br>kontosystemet skall då också belysas.</p>
<p>I regeringskansliet finns redan utredningsför-<br>slag om att utvidga systemet, som i dag omfattar<br>bland annat inkomstskatt, mervärdesskatt och<br>socialavgifter, till att även omfatta dels punkt-<br>skatter, dels kupongskatt. Vidare övervägs för<br>närvarande möjligheterna att inordna arvs- och<br>gåvoskatt i systemet redan den 1 juli 2001, när</p>
<p>bouppteckningsverksamheten förs över från<br>tingsrätterna till skattemyndigheterna.</p>
<p>INIT-projektet</p>
<p>Inom exekutionsväsendet bedrivs ett projekt<br>vars syfte är att utarbeta och införa nya arbetssätt<br>med IT-stöd för indrivningsverksamheten, det så<br>kallade INIT-projektet. Genom INIT skall re-<br>gistrering, akthantering och registerforskning<br>effektiviseras. Vidare skall INIT bland annat leda<br>till att genomströmningshastigheten på indriv-<br>ningsuppdragen ökar. Förhoppningen är att<br>systemet skall vara användarvänligt, kvalitetsbe-<br>främjande och utvecklingsbart. När INIT är fullt<br>utbyggt skall det enligt Riksskatteverkets be-<br>dömning innebära inbesparade resurser om 15 -<br>20 procent inom indrivningsverksamheten.</p>
<p>4.2.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Internationellt samarbete</p>
<p>Som redan har framgått skapar den ekonomiska<br>integrationen i Europa och internationaliseringen<br>av ekonomin i allmänhet delvis nya förutsätt-<br>ningar för skattekontrollen. För att inte denna<br>utveckling skall leda till en allvarlig urholkning av<br>viktiga skattebaser krävs ett effektivt skattepoli-<br>tiskt och skatteadministrativt samarbete mellan<br>olika stater.</p>
<p>Såväl inom EU som t.ex. inom OECD prio-<br>riterar Sverige arbetet med åtgärder för att för-<br>hindra skadlig skattekonkurrens, både mellan<br>medlemsstaterna och från tredje land. Regering-<br>en har nyligen beslutat om ett frivilligt bidrag till<br>OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens.</p>
<p>Vad gäller det administrativa samarbetet stöd-<br>jer Sverige regelmässigt förslag som syftar till ett<br>snabbare och smidigare informationsutbyte i<br>skatteärenden och ett effektivare ömsesidigt bi-<br>stånd för indrivning av skatt. Det samarbete på<br>skatteområdet som förekommer mellan de nor-<br>diska länderna torde i t.ex. OECD-sammanhang<br>ses som ett föredöme och överenskommelser om<br>automatiskt informationsutbyte har slutits även<br>med ett antal utomnordiska länder. Under Sveri-<br>ges period som ordförandeland i EU kan det bli<br>aktuellt att påbörja eller fortsätta behandlingen<br>av flera förslag inom detta område. Regeringen är<br>beredd att ge det arbetet hög prioritet.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Bouppteckningsverksamheten</p>
<p>Riksdagen har beslutat att bouppteckningsverk-<br>samheten skall föras över till skattemyndigheter-<br>na från domstolsväsendet. Genom överföringen<br>kommer arbetet på sikt att förenklas och effekti-<br>viseras. Överföringen är planerad att ske den 1<br>juli 2001.</p>
<p>Regeringen har idag beslutat om en lagråds-<br>remiss med förslag till de ändringar i bland annat<br>ärvdabalken och lagen (1941:416) om arvsskatt<br>och gåvoskatt som krävs för att genomföra<br>överföringen.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>4.3.1 Resultat</p>
<p>Skatteförvaltningen skall, inom ramen för gäl-<br>lande regelverk, säkerställa avsedda skatte- och<br>avgiftsinkomster.</p>
<p>Det är omöjligt att exakt bestämma huruvida<br>det totala skatteuttaget överensstämmer med den<br>skatt som borde ha debiterats<br>(beskattningseffektiviteten). Bedömningen av<br>beskattningseffektiviteten måste därför göras<br>med ledning av indikatorer som indirekt ger en<br>uppfattning om denna, t.ex. kontrollintensitet.<br>Det kan konstateras att det finns en nedåtgående<br>trend i kontrollverksamheten. Antalet revisioner<br>har minskat sedan 1997. Minskningen uppgår till<br>närmare 28 procent. Vad som också kan konsta-<br>teras är att 99,5 procent av beslutade skatter<br>kommer in (uppbördseffektivitet). Uppbörds-<br>förlusterna uppgår således i år liksom förra året<br>till 0,5 procent. Produktiviteten fortsätter att<br>minska vilket den har gjort sedan 1997. När det<br>gäller kvalitén har särskilda kompetenshöjande<br>insatser gjorts när det gäller tilldelningen av F-<br>skattsedel. Kvalitetsuppföljningar görs, bl.a. ge-<br>nom undersökningar av allmänhetens och före-<br>tagens uppfattning om den service som tillhan-<br>dahålls. När det gäller produktkvalitén och<br>processkvalitén finns inga riktigt bra mätmeto-<br>der. Av undersökningarna framgår dock att<br>drygt hälften (57 %) av företagen är nöjda med<br>sina kontakter med myndigheten.</p>
<p>Exekutionsväsendet skall verka för en god<br>betalningsmoral i samhället och för att alla gör<br>rätt för sig.</p>
<p>Verksamheten är beroende av omvärlden och<br>det kan konstateras att måltillströmningen fort-</p>
<p>sätter att sjunka. Indrivningsresultatet har för-<br>bättrats. Produktiviteten inom exekutionsväsen-<br>det har dock försämrats i förhållande till 1998<br>om man bortser från gallringen av preskriberade<br>mål. Detta är dock inte någon trend eftersom<br>produktiviteten har varierat från år till år. När<br>det gäller produktkvalitén finns ingen bra mät-<br>metod. Enligt uppgift är antalet överklagningar<br>lågt och myndigheternas bedömningar håller of-<br>tast vid överklaganden. När det gäller process-<br>kvalitén mäts detta framförallt genom handlägg-<br>ningstiderna. För de allmänna målen har hand-<br>läggningstiderna blivit längre medan de har för-<br>kortats för de enskilda målen och för<br>konkurstillsynen. Ändamålsenligheten, dvs. i vil-<br>ken utsträckning produkterna uppfyller parter-<br>nas och andras krav och önskemål, mäts framför-<br>allt genom förhållandet mellan debiterat,<br>återkallat/nedsatt och betalt belopp. Denna så<br>kallade indrivningsprocent har förbättrats; för de<br>allmänna målen har indrivningsprocenten ökat<br>från 39 till 42 procent och för de enskilda målen<br>från 26 till 32 procent. Effektiviteten, mätt som<br>förhållandet mellan det indrivna beloppet mot<br>kostnaderna för indrivningsverksamheten, är<br>densamma som 1998. Varje krona kostar 16 öre<br>att driva in. Den indirekta effekten, dvs. påver-<br>kan på betalningsmoralen är svår att mäta. Anta-<br>let nya gäldenärer minskar, vilket kan bero på<br>annat, t.ex. den samhällsekonomiska utveckling-<br>en i övrigt.</p>
<p>När det gäller det ekonomiska resultatet kan<br>konstateras att flera myndigheter, såväl inom<br>skatteförvaltningen som inom exekutionsväsen-<br>det går med underskott. Det innebär att den lö-<br>pande verksamheten i viss utsträckning finansie-<br>ras genom anslagssparandet.</p>
<p>4.3.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Situationen inom skatteförvaltningen är oroande.<br>Den nedgående trend som kan noteras bland an-<br>nat när det gäller produktiviteten måste vändas.<br>Detta samtidigt som underskotten i myndighe-<br>ternas verksamheter måste elimineras. Anslags-<br>sparandet är fortfarande stort men krymper<br>snabbt.</p>
<p>Situationen vad gäller skattekontrollverksam-<br>heten är särskilt oroande. Regeringen har för av-<br>sikt att noga följa utvecklingen och resultatet av<br>det resurstillskott om 125 miljoner kronor som<br>aviserades i 2000 års ekonomiska vårproposition<br>och som regeringen nu föreslår. Tillskottet är av-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>sett att användas för att höja kontrollnivån i rikt-<br>ning mot 1997 års nivå. Om detta lyckas bör det<br>ha gynnsam effekt även inom andra områden.</p>
<p>Även inom exekutionsväsendet går som<br>nämnts flera myndigheter med underskott. Be-<br>dömningen är dock att situationen är under<br>kontroll. Genom satsningar främst på IT-stödet<br>skall underskotten på sikt kunna elimineras.</p>
<h2>4.5 Budgetförslag</h2>
<h2>4.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverkets revisionsberättelse avseende<br>skatteförvaltningen och exekutionsväsendet in-<br>nehåller inte någon invändning. Årsredovisning-<br>en bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. I re-<br>visionsrapporten har Riksrevisionsverket tagit<br>upp två frågor.</p>
<p>Enligt regleringsbrevet skall Riksskatteverket<br>ställa upp verksamhetsmål med utgångspunkt i<br>regleringsbrevet samt ange hur återrapportering-<br>en skall ske. För att undanröja den oklarhet som<br>funnits vid årets redovisning rekommenderas<br>Riksskatteverket att klargöra vilka verksamhets-<br>mål som gäller enligt mål och krav i reglerings-<br>brevet samt hur återrapporteringen skall ske.<br>Övriga brister har redovisats mer detaljerat i re-<br>visionspromemorian.</p>
<p>Vidare tar Riksrevisionsverket upp kommun-<br>kontosystemet. Kontosystemet är ett kompen-<br>sationssystem för kommuners och landstings in-<br>gående mervärdesskatt i icke skattepliktig<br>verksamhet. Det administreras av det särskilda<br>skattekontoret i Ludvika. Kontoret betalar ut er-<br>sättning för ingående mervärdesskatt till kom-<br>muner och landsting. Riksskatteverket skall be-<br>räkna tillskotten så att inbetalningarna till<br>kontona inklusive räntan så nära som möjligt<br>motsvarar utbetalningarna från kontot. Vid<br>granskningen har uppmärksammats att under-<br>skott inte har medräknats vid beräkningen av<br>tillskotten 2000. Vidare har hänsyn inte tagits till<br>att utbetalningarna från kontona har ökat varje år<br>sedan 1996 då systemet infördes.</p>
<p>Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets<br>kritik vad gäller redovisningen av målen och åter-<br>rapporteringen. Regeringen utgår i från att de<br>givna rekommendationerna kommer att följas.</p>
<p>Vad gäller kommunkontosystemen har Riks-<br>skatteverket bemött kritiken. Ytterligare åtgär-<br>der är enligt regeringens bedömning inte nöd-<br>vändiga.</p>
<p>4.5.1 3:1 Riksskatteverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>387 644</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>95 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>405 097</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>451 654</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>442 682</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>452 121 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>462 163 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Under anslaget anvisas medel för Riksskattever-<br>kets arbetsuppgifter som central myndighet in-<br>om såväl skatteförvaltningen som exekutionsvä-<br>sendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslag<br>3:1 Kronofogdemyndigheterna).</p>
<p>Under 2000 har regeringen beslutat om in-<br>dragning av anslagssparandet med 11 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>^nsla^00^</p></td><td>
<p>405 097</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget 3:2</p></td><td>
<p>31 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>442 682</p></td></tr>
</table>
<p>Vid beräkning av anslagen har hänsyn tagits<br>till att det särskilda skattekontoret i Ludvika or-<br>ganisatoriskt har inordnats i Riksskatteverket.</p>
<p>Vidare har hänsyn tagits till att Sveriges bidrag<br>till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet<br>numera skall betalas från anslaget. Med anled-<br>ning härav har medel överförts från utgiftsområ-<br>de 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna</p>
<p>slag till den slutliga beräkningen för det året och<br>beräkningen av de totala kostnaderna för refor-<br>men.</p>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>4 457 878</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>303 353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 389 494</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 616150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 593 878</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 689 424 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 797 736 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 4 590 478 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 4 593 778 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Under anslaget anvisas medel för de tio skatte-<br>myndigheternas verksamhet. Anslaget dispone-<br>ras av Riksskatteverket och skattemyndigheterna<br>efter vad Riksskatteverket bestämmer.</p>
<p>Under 2000 har regeringen beslutat om in-<br>dragning av anslagssparandet med 4 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>^nsla£^000</p></td><td>
<p>4 389 494</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>78 173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat/Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>125 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget 3:1</p></td><td>
<p>-31155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från UO 4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>anslaget 4:5</p></td><td>
<p>33 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>-634</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>4 593 878</p></td></tr>
</table>
<p>I samband med 2000 års ekonomiska vårpropo-<br>sition aviserades ett resurstillskott om 125 miljo-<br>ner kronor i syfte att höja skattekontrollnivån.<br>Dessa medel tillförs nu skattemyndigheterna.</p>
<p>Med anledning av att det särskilda skattekon-<br>toret i Ludvika organisatoriskt har inordnats i<br>Riksskatteverket har medel överförts till anslaget<br>för Riksskatteverket.</p>
<p>Med anledning av att bouppteckningsverksam-<br>heten förs över till skatteförvaltningen från rätts-<br>väsendet skall också medel tillskjutas skatteför-<br>valtningen. För att påbörja och bedriva<br>verksamheten beräknas skatteförvaltningens<br>kostnader uppgå till minst 33 miljoner kronor<br>för 2001. Medlen skall föras över från utgiftsom-<br>råde 4, anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. Rege-<br>ringen avser att under 2001 återkomma med för-</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>5 Tull</h1>
<h2>5.1 Politikens inriktning</h2>
<p>Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och<br>effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten<br>vilket omfattar utveckling av nya arbetsmetoder,<br>IT-utveckling, förenklingsarbete, information<br>m.m. När det gäller IT-området anser regeringen<br>att Tullverket bör vara en av de ledande myndig-<br>heterna beträffande utveckling och användning<br>av IT i verksamheten.</p>
<p>Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall<br>narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet.<br>Hög prioritet skall också ges kontroller mot<br>storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.</p>
<p>Tullverkets arbete med förenklingar av regler<br>och tullprocedurer skall fortgå.</p>
<p>De olika delarna i förändringsarbetet skall<br>stödja varandra i utvecklandet av en modern, ef-<br>fektiv och ändamålsenlig tullverksamhet.</p>
<p>Utvecklings- och IT- arbetet</p>
<p>De ökade kraven på Tullverket till följd av för-<br>ändringar i utrikeshandeln och ökat resande gör<br>att Tullverket måste bli effektivare och förnya<br>sitt sätt att arbeta på. Metoderna måste kontinu-<br>erligt förnyas och förbättras. Förnyelsearbete<br>kräver investeringar i bl.a. ny teknik vilket i sin<br>tur medför ökat behov av kompetensutveckling.<br>Inom Tullverket bedrivs ett kontinuerligt ut-<br>vecklingsarbete som syftar till att förbättra och<br>effektivisera verksamheten. Servicetrappan är ett<br>exempel på detta, projektet syftar till att ge ökad<br>service, kvalitet och effektivitet i utrikeshandeln.<br>Ju högre dokumenterad kvalitet företagen har på</p>
<p>tullrutinerna desto större möjligheter ges till för-<br>enklad hantering och ökad service. Projektet har<br>representerat Sverige på EU:s första kvalitets-<br>konferens för den offentliga sektorn. I detta<br>sammanhang kan också det arbete som pågår för<br>att skapa en grön korridor för snabbare<br>gränspassage till Ryssland nämnas.</p>
<p>Till utvecklingsarbetet är IT-verksamheten nä-<br>ra kopplad; ett modernt och ändamålsenligt ut-<br>vecklingsarbete är inte möjligt utan ett effektivt<br>stöd av informationsteknik. Vikten av att använ-<br>da informationsteknik i tullverksamheten kan<br>inte nog understrykas och regeringen anser att<br>det även fortsättningsvis är ytterst angeläget att<br>Tullverket avsätter tillräckliga resurser för IT-<br>utvecklingen. Arbetet med att öka andelen elek-<br>troniska deklarationer bör fortgå och målsätt-<br>ningen att skapa en papperslös hantering bör<br>kvarstå. Tullverket bör vara en av de ledande<br>myndigheterna i Sverige och Europa när det gäl-<br>ler utveckling och användning av IT i verksam-<br>heten. Regeringen konstaterar att mycket arbete<br>redan är gjort men att ansträngningarna måste<br>fortsätta.</p>
<p>Gränsskyddet</p>
<p>Målet för den svenska narkotikapolitiken är att<br>skapa ett narkotikafritt samhälle. Tullverkets roll<br>i detta arbete är att stoppa införsel av narkotika<br>till landet med hjälp av olika kontrollåtgärder.<br>Regeringen anser att Tullverkets arbete med nar-<br>kotikakontroll skall ges fortsatt högsta prioritet<br>samt att det pågående Gränsskyddsprojektet,<br>vilket syftar till att utveckla arbetsmetoderna, är</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>angeläget för att öka effektiviteten i gräns-<br>skyddsverksamheten.</p>
<p>Förenklingar</p>
<p>I Tullverkets arbete med att effektivisera tull-<br>verksamheten är arbetet med förenklingar av<br>regler och procedurer en viktig del. Regeringen<br>understryker vikten av det pågående arbetet<br>med förenklingar av såväl Tullverkets eget regel-<br>verk som gemenskapens regelverk.</p>
<p>Tullverkets organisation</p>
<p>Under våren 1999 genomförde Tullverket en<br>omorganisation och består nu av ett huvudkon-<br>tor och en regional organisation med sex tullre-<br>gioner. Huvudkontoret är ansvarigt för strate-<br>gisk ledning samt policy- och normgivnings-<br>frågor och den regionala organisationen ansvarar<br>för det operativa arbetet. Omorganisationen har<br>bedrivits utifrån intentionerna i SOU1998:18 En<br>gräns - en myndighet. Effekterna av omorgani-<br>sationen kommer att kunna bedömas under år<br>2000 och regeringen följer den pågående utveck-<br>lingen. Regeringen betonar vikten av att arbetet<br>med att förbättra och effektivisera organisatio-<br>nen kontinuerligt fortsätter.</p>
<p>Öresundsbron</p>
<p>I samband med att Öresundsbron öppnades har<br>kraven på Tullverket till viss del förändrats. Den<br>fasta förbindelsen kräver Tullverkets närvaro på<br>ytterligare en plats. Bron ställer också krav på att<br>nya arbetssätt utvecklas, bl.a. eftersom tågtrafi-<br>ken inte kan stoppas i samband med broöverfar-<br>ten. För att hantera kontrollen av trafikflödet<br>över bron har Tullverket i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition tillförts ytterligare resurser. I<br>samband med öppnandet har Sverige och Dan-<br>mark undertecknat ett avtal med syfte att reglera<br>samarbetet mellan de två tullförvaltningarna.</p>
<p>Ordförandeskapet i EU</p>
<p>Under det första halvåret 2001 kommer Sverige<br>att vara ordförandeland i EU:s ministerråd.<br>Detta innebär att det under hösten 2000 och vå-<br>ren 2001 kommer att ställas nya krav på den</p>
<p>svenska statsförvaltningen. Det kommer att krä-<br>vas omfattande förberedelsearbete och samarbete<br>för att ordförandeskapet ska kunna genomföras<br>på ett effektivt och önskat sätt. I detta arbete har<br>Tullverket en viktig uppgift när det gäller att i<br>förhandlingsarbetet biträda Regeringskansliet<br>med expertis i skilda sakfrågor, att analysera pro-<br>blemställningar och utarbeta underlag till ställ-<br>ningstaganden m.m.</p>
<h2>5.2 Insatser</h2>
<p>5.2.1 Statliga insatser inom området</p>
<p>Tullverket har under året fastställt och uppburit<br>tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgif-<br>ter som tagits ut vid import och export av varor<br>till och från Sverige. I myndighetens uppgift har<br>ingått att övervaka och kontrollera trafiken till<br>och från Sverige för att säkerställa att bestämmel-<br>ser om in- och utförsel av varor efterlevts. Verk-<br>samheten har varit indelad två grenar, uppbörd<br>och in- och utförselrestriktioner. Tullverket har<br>definierat sin verksamhet utifrån två processer,<br>effektiv handel och gränsskydd. Processen ef-<br>fektiv handel motsvarar i huvudsak grenen upp-<br>börd och processen gränsskydd motsvarar i hu-<br>vudsak grenen in- och utförselrestriktioner.<br>Inom effektiv handel har Tullverket arbetat uti-<br>från tre delar: förebyggande verksamhet<br>(information, kvalitetssäkring), initialkontroll<br>(kontroll vid klareringstillfället) och efterkon-<br>troll (tullrevision och eftergranskning). Målsätt-<br>ningen har varit att fördela insatsen av resurser<br>mellan de olika delarna för att uppnå en hög<br>sammanlagd kvalitet i uppbördsverksamheten.<br>Inom gränsskyddet har Tullverket också arbetat<br>utifrån tre delar: förebyggande verksamhet,<br>kontroll vid inre och yttre gräns samt punkt-<br>skattekontroll. Målet har även här varit att uppnå<br>en hög kvalitet samt att uppfylla målen för verk-<br>samheten.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning</h2>
<p>5.3.1 Resultat</p>
<p>Resultat - uppbördsmål</p>
<p>Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Debiterad upp-</p></td><td>
<p>40 539</p></td><td>
<p>41 652</p></td><td>
<p>41 694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>börd milj. kr.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal ärenden</p></td><td>
<p>4 845 000</p></td><td>
<p>4 688 000</p></td><td>
<p>4 415 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ökning antal</p></td><td>
<p>3 %</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ärenden</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1 257 400</p></td><td>
<p>1 450 570</p></td><td>
<p>1 428 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ärenden/timme</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
</table>
<p>* Inga angivelse p.g.a. att jämförbart material saknas.</p>
<p>Resultatredovisning för uppbördsmålen -<br>processen effektiv handel</p>
<p>Tullverket ska verka för att rätt uppbörd (tull,<br>moms mm) debiteras och betalas. Det långsikti-<br>ga målet är att andelen rätt debiterad tull och an-<br>delen betald tull ska uppgå till 100%. Bedöm-<br>ningen är att rätt debiterad uppbörd uppgår till</p>
<p>98,6 % och andelen rätt debiterad betald tull<br>uppgår till 99,92 %.</p>
<p>Tullverket ska även uppbära tull på ett sådant<br>sätt att det från Europeiska kommissionen inte<br>uppkommer fordringar för otillräckliga säker-<br>heter och för att tidsfrister inte följts. Målet för<br>den genomsnittliga kredittiden 1999 var 30 da-<br>gar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden för<br>1999 var 33,2 dagar vilket är en förbättring jäm-<br>fört med 1998 då motsvarande tid var 35,6 dagar.</p>
<p>Tullverket har också lämnat statistik till Sta-<br>tistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid och av till-<br>räckligt god kvalitet. SCB har uppgivit att de är<br>nöjda med de uppgifter de erhållit.</p>
<p>Vidare ska Tullverket arbeta för att inlämnade<br>tulldeklarationer från början innehåller riktiga<br>och fullständiga uppgifter. Minst 50 % av de<br>lämnade uppgifterna ska vara riktiga och full-<br>ständiga. Utvecklingen avseende andelen initialt<br>fullständiga och korrekta deklarationer är posi-<br>tiv; under 1999 var andelen 38 % vilket är en ök-<br>ning jämfört med 1998 då motsvarande siffra var<br>10 %. Likaså har andelen deklarationer med fel<br>av allvarlig karaktär minskat; under 1999 var an-<br>delen 4,6% jämfört med 1998 då motsvarande<br>andel var 5,2 %.</p>
<p>Tullverket ska också arbeta för att öka graden<br>av anslutning till tulldatasystemet. Målsättningen<br>var att 85 % av deklarationerna vid utgången av<br>1999 skulle lämnas elektroniskt. Vid utgången av<br>året lämnades 81 % elektroniskt vilket är en ök-<br>ning med tre procentenheter sedan föregående<br>år. Tullverket arbetar för att öka intresset ytterli-<br>gare och har också påbörjat en utredning av för-<br>utsättningarna för att lämna uppgifter via Inter-<br>net.</p>
<p>Tullverket ska också genomföra varuunder-<br>sökningar för att säkerställa att riktig uppbörd<br>fastställts. För att förbättra urvalet och för att få<br>en effektivare kontroll ska urvals- och kontroll-<br>metoderna vidareutvecklas och effektiviseras.<br>Under 1999 har antalet utförda varuundersök-<br>ningar ökat med 20 %; träffsäkerheten uppgick<br>till 16%.</p>
<p>För att säkerställa riktig uppbörd samt be-<br>kämpa ekonomisk brottslighet i samma omfatt-<br>ning som tidigare ska Tullverket använda ef-<br>tergranskning och revision. Under 1999<br>minskade antalet utförda tullrevisioner med<br>45 %. Antalet timmar minskade med 37 %. De-<br>biteringen (netto) minskade med 69% till 192<br>miljoner kronor. Antalet utförda eftergransk-<br>ningar minskade med 39 %. Antalet timmar<br>minskade med 23 %. Debiteringen (netto)<br>minskade med 73 % till 20 miljoner kronor.<br>Minskningen anses bero på omorganisation där<br>resurser flyttats från efterkontrollsverksamheten<br>till den förebyggande verksamheten samt ett re-<br>lativt stort antal avgångar på revisionssidan. Tull-<br>verket har under året arbetat med att ta fram IT-<br>stöd för att förbättra arbetet med eftergransk-<br>ning.</p>
<p>Resultat - kontrollmålet</p>
<p>Tullverkets verksamhet har under 1999 sam-<br>manlagt lett till fler beslag av narkotika, alkohol<br>och tobak än tidigare. Det samhällsekonomiska<br>värdet av beslagen har beräknats enligt modellen<br>i SOU 1998:18; resultatet visas i nedanstående<br>tabell. Den stora ökningen av det samhällseko-<br>nomiska värdet på narkotikabeslagen beror i stor<br>utsträckning på ökade beslag av kokain.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Tabell 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Narkotika</p></td><td>
<p>1 411</p></td><td>
<p>558</p></td><td>
<p>499</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alkohol/tobak</p></td><td>
<p>182</p></td><td>
<p>267</p></td><td>
<p>246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 593</p></td><td>
<p>825</p></td><td>
<p>745</p></td></tr>
</table>
<p>arbetet med att förkorta handläggningstiden äg-<br>nats särskild uppmärksamhet. Tullverket har un-<br>der det gångna året intensifierat arbetet med Ser-<br>vicetrappan där operatörer med hög kvalitet på<br>sina tullrutiner ska ges möjligheter till förenklad<br>hantering vid utrikeshandel.</p>
<p>Resultatredovisning för kontrollmålen - processen<br>gränsskydd</p>
<p>Tullverket ska arbeta för att förbättra urvalet av<br>kontrollobjekt. Träffsäkerheten har förbättras de<br>tre senaste åren från 3,8 % 1997 till 5,6 % 1999.</p>
<p>Tullverkets arbete med att förhindra införsel<br>av narkotika ska ges högsta prioritet och den be-<br>slagtagna mängden narkotika ska öka samtidigt<br>som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska<br>ha minst samma omfattning som tidigare. Tull-<br>verket har under 1999 gjort fler beslag än tidiga-<br>re. Det samhällsekonomiska värdet av narkoti-<br>kabeslagen uppgår till 1,4 miljarder kronor.</p>
<p>Tullverket ska också förhindra storskalig ille-<br>gal införsel av alkohol och tobak. Antalet beslag<br>avseende alkohol ökade under 1999 till 8 475<br>stycken. Beslagsvärdet (skattebortfallet) minska-<br>de från 205 till 137 miljoner kronor. Antalet be-<br>slag av tobak minskade till 5 934 stycken. Be-<br>slagsvärdet (skattebortfallet) minskade från 63<br>till 45 miljoner kronor. Det samhällsekonomiska<br>värdet av beslagen av alkohol och tobak uppgår<br>till 182 miljoner kronor.</p>
<p>Tullverket har sedan 1 juli 1998, när den nya<br>punktskattelagen trädde i kraft, ansvar för kon-<br>trollen av transporter innehållande alkohol, to-<br>bak och mineraloljeprodukter. Under 1999 kon-<br>trollerades 15 418 objekt (inklusive kontroll av<br>postförsändelser). Den beslagtagna eller omhän-<br>dertagna kvantiteten uppgick till bl.a. 707 000 ci-<br>garetter, 54 300 liter sprit, 113 250 liter vin och<br>51 000 liter mineraloljeprodukter.</p>
<p>Resultat - service och effektivitetsmålet</p>
<p>Tullverket har bl.a. genomfört en undersökning<br>där näringslivets krav, behov och önskemål kart-<br>lagts. Tullverket har också deltagit i en under-<br>sökning som omfattade kunder till myndigheter.<br>Resultatet av undersökningarna ingår som en del<br>i Tullverkets förbättringsarbete. I detta arbete<br>ingår bl.a. att näringslivet löpande blir informerat<br>om förändringar i verksamheten. Under året har</p>
<p>5.3.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Uppbördsmålet - processen effektiv handel</p>
<p>Den minskade debiterade uppbörden för 1999<br>förklaras av förändringar i värdet på importen<br>samt förändringar i tull-, skatte- och avgiftssat-<br>ser.</p>
<p>Tullverket har med en lägre resursinsats han-<br>terat fler ärenden genom att öka den elektroniska<br>hanteringen.</p>
<p>Tullverkets arbete med att få deklarationerna<br>"rätt från början" har gett positivt resultat, ande-<br>len initialt riktiga och korrekta deklarationer har<br>ökat och andelen deklarationer med allvarliga fel<br>har minskat.</p>
<p>Merparten av de uppställda målen har helt eller<br>delvis uppfyllts under det gångna året. Målupp-<br>fyllelsen är dock inte i alla delar tillfredsställande,<br>vilket framgår av resultatredovisningen i föregå-<br>ende stycke. Tullverket måste i sitt fortsatta ar-<br>bete säkerställa att man uppfyller de tidsfrister<br>för uppbörd som fastställts. Tullverket har inte<br>uppnått målen för genomsnittlig kredittid, an-<br>delen korrekta deklarationer och ökad anslut-<br>ningsgrad till tulldatasystemet men utvecklingen<br>de senaste åren tyder på att Tullverkets nuvaran-<br>de arbete ger resultat och att stora förbättringar<br>skett. Regeringen anser att det är viktigt att det<br>pågående arbetet fortsätter.</p>
<p>Tullverket har inte uppnått målet om att revi-<br>sionsverksamheten ska utföras i samma omfatt-<br>ning som tidigare. Detta anses bero på omorga-<br>nisationen samt ett relativt stort antal avgångar<br>på revisionssidan. Regeringen anser att tullrevi-<br>sion och eftergranskning är ett viktigt instru-<br>ment för att säkerställa en riktig uppbörd samt<br>att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är vik-<br>tigt att revisions- och eftergranskningsverksam-<br>heten förstärks samt att urvalet av kontrollobjekt<br>förbättras. Revision och eftergranskning ses ock-<br>så som en nödvändig del i projektet med Service-<br>trappan då dessa kontroller säkerställer och veri-<br>fierar att hanteringen skett enligt gällande regler.<br>Införandet av Servicetrappan bör kunna frigöra</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>resurser till att förstärka och effektivisera revi-<br>sions- och eftergranskningsverksamheten.</p>
<p>Kontrollmålet - processen gränsskydd</p>
<p>Tullverkets verksamhet har under 1999 lett till<br>fler beslag än tidigare. Det samhällsekonomiska<br>värdet av beslagen för de tre senaste åren har<br>ökat från 745 miljoner kronor till 1 592 miljoner<br>kronor 1999. Anledningen till det förbättrade<br>resultatet är att Tullverket fokuserat sitt arbete<br>på den grövre brottsligheten och att man ut-<br>vecklat underrättelse- och riskanalysarbetet. Det<br>s.k. Gränsskyddsprojektet bedöms därför som<br>viktigt när det gäller den fortsatta utvecklingen<br>av arbetsmetoderna. Regeringen anser det vä-<br>sentligt att Tullverket fortsätter sina ansträng-<br>ningar för att förhindra införseln av narkotika,<br>illegal alkohol och tobak. Det bör också noteras<br>att Tullverkets fysiska närvaro vid gränsöver-<br>gångar har en viktig preventiv effekt när det gäl-<br>ler illegala strömmar av narkotika, alkohol och<br>tobak. Regeringen anser vidare att det är viktigt<br>att samarbetet mellan Tullverket och Kustbevak-<br>ningen utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för<br>att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig<br>gränskontroll.</p>
<p>att man kommer att införa ett nytt integrerat<br>system för mätning av kvaliteten samt förbättra<br>analysen och presentationen av kvalitetsutveck-<br>lingen. När det gäller kvaliteten på de deklaratio-<br>ner som automatklareras anger Tullverket att<br>man under 1999 haft ett manuellt system för<br>uppföljning av kvaliteten och att man därigenom<br>säkerställt att större kvalitetsförsämringar inte<br>skulle kunna inträffat. När det gäller katastrof-<br>planen har Tullverket antagit en plan som inne-<br>fattar satsningar för att höja skyddet till en rimlig<br>nivå i förhållandet till riskerna.</p>
<p>Regeringen anser att årsredovisningen för<br>1999 har förbättrats och att många av de tidigare<br>bristerna har åtgärdats. Årsredovisningen för<br>1999 ger i många stycken bättre information än<br>tidigare år. Regeringen instämmer i RRV:s be-<br>dömning men bedömer att Tullverkets planerade<br>eller redan genomförda åtgärder säkerställer att<br>verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande<br>sätt.</p>
<h2>5.5 Budgetförslag</h2>
<p>5.5.1 3:3 Tullverket</p>
<h2>5.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-<br>rättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i<br>allt väsentligt rättvisande och lämnar ingen in-<br>vändning. Synpunkter på förvaltningen har läm-<br>nats i en revisionsrapport. RRV anser att Tull-<br>verket borde redovisa kvalitetsuppgifter av<br>mätningar från både 1998 och 1999. Vissa av de<br>slutsatser om långsiktiga trender som Tullverket<br>dragit kan inte baseras på den typ av mätningar<br>som genomförts. RRV menar vidare att Tullver-<br>ket saknat information om utvecklingen av kva-<br>liteten på de deklarationer som automatklareras.<br>RRV menar också att Tullverket borde ha lämnat<br>information i årsredovisningen om att verket ta-<br>git en risk när man vidmakthållit det interna må-<br>let om automatklarering när det saknats möjlig-<br>het att följa upp kvaliteten. RRV har i denna och<br>tidigare revisionsrapporter påpekat att en ka-<br>tastrofplan för Tullverket bör upprättas.</p>
<p>Tullverket har i sitt svar till RRV angivit att<br>det finns fog för de slutsatser som dragits men</p>
<p>Tabell 5.3 Anslagsutveckling för Tullverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>74 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 107 047</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 127 027</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 161 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 170 388</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 195 958 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 222 926 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 1 170 388 tkr i 2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 170 388 tkr i</p></td><td>
<p>i 2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tullverkets anslag var för budgetåret 1999<br>1 098 710 000 kronor. Det ingående anslagsspa-<br>randet uppgick till 82 937 000 kronor. Utgifterna<br>uppgick till 1 107 047 000 kronor vilket innebär<br>att anslagssparandet inför budgetåret 2000 var<br>74 600 000 kronor. Tullverkets har således ut-<br>nyttjat 8 400 000 kronor av anslagssparandet. För<br>innevarande år visar prognosen att Tullverket<br>kommer att förbruka 1 161 500 000 kronor vil-<br>ket innebär att 34 500 000 kronor av anslagsspa-<br>randet kommer att tas i anspråk. Resterande<br>40 100 000 kronor beräknas balanseras över till år<br>2001. Det då kvarvarande anslagssparandet är<br>intecknat för kommande utbetalningar av pen-</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>sionsersättningar tillföljd av 1999 års omorgani-<br>sation.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>51 550</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>51 500</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>34 500</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td>
<p>47 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>47 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>nor till följd av merkostnader i samband med<br>Oresundsbrons öppnande. Vid beräkningen har<br>även hänsyn tagits till återlägg till följd av en en-<br>gångsneddragning på 10 000 000 kronor.</p>
<p>Anslaget för år 2002 och 2003 beräknas till<br>1 195 958 000 respektive 1 222 926 000 kronor.</p>
<p>Kommentar: Tullverket har tillföljd av merkostnader i och med öppnan-<br>det av Öresundsbron, bemyndigats att disponera vissa avgifter.</p>
<p>Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer. Insamling av Intrastat-<br>uppgifter. Försäljning av vägavgiftsbevis. Kontroll av exportbidragsgods<br>(omförhandling om kompensationsnivå initierad)</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.6 Beräkning av anslaget för 2001 Hl</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 127 027</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för premier för stat-<br>liga avtalsförsäkringar</p></td><td>
<p>-553</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>23 863</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursökning, beslut i VÅP</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återlägg av engångsneddrag-<br>ning år 2000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 170 388</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen har beräknat anslaget för 2001 till<br>1 170 388 000 kronor. Vid beräkningen har hän-<br>syn tagits till justeringar på 553 000 kronor till<br>följd av premier för statliga avtalsförsäkringar<br>och förstärkning av anslaget på 10 000 000 kro-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 BILAGA 1</p>
<h2>Nya anslagsbenämningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att<br>underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikerområden införs.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>lAnslagsbenämningar 2000 och 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>^^nslaget^iamr^^</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Riksskatteverket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>3:2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>3:3</p></td><td>
<p>Tullverket</p></td></tr>
</table>
<p>29</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................9</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken......................................9</p>
<p>3 Rättsväsendet........................................................................................................11</p>
<p>3.1 Vad utgiftsområdet omfattar................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................11</p>
<p>4 Politikområde Rättsväsendet...............................................................................13</p>
<p>4.1 Politikområdets omfattning.................................................................13</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................14</p>
<p>4.3 Mål för rättsväsendet inklusive kriminalpolitiken..............................15</p>
<p>4.3.1 Mål för 2001...........................................................................................15</p>
<p>4.3.2 Mål som resultatbedömningen vilar på................................................16</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................16</p>
<p>4.4.1 Prioriteringar.........................................................................................16</p>
<p>4.4.2 Rättsväsendet skall utvecklas och verksamheten skall bedrivas med</p>
<p>ett medborgarperspektiv.......................................................................17</p>
<p>4.4.3 Kriminalpolitiken utvecklas för att minska brottsligheten och öka</p>
<p>människors trygghet.............................................................................20</p>
<p>4.4.4 Kriminalvården......................................................................................29</p>
<p>4.4.5 Reformeringen av domstolsväsendet...................................................33</p>
<p>4.5 Insatser...................................................................................................35</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................35</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................39</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................39</p>
<p>4.6.1 Polisväsendet.........................................................................................39</p>
<p>4.6.2 Åklagarväsendet....................................................................................61</p>
<p>4.6.3 Domstolsväsendet.................................................................................70</p>
<p>4.6.4 Kriminalvården......................................................................................76</p>
<p>4.6.5 Rättsväsendet i övrigt............................................................................87</p>
<p>4.7 Revisionens iakttagelser........................................................................87</p>
<p>4.7.1 Polisväsendet.........................................................................................87</p>
<p>4.7.2 Åklagarväsendet....................................................................................87</p>
<p>4.7.3 Domstolsväsendet.................................................................................87</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>4.7.4</p>
<p>4.8</p>
<p>Kriminalvården</p>
<p>88</p>
<p>Budgetförslag</p>
<p>4:1</p>
<p>4:2</p>
<p>4:3</p>
<p>4:4</p>
<p>4:5</p>
<p>Polisorganisationen......</p>
<p>Säkerhetspolisen...........</p>
<p>Åklagarorganisationen .<br>Ekobrottsmyndigheten<br>Domstolsväsendet m.m.</p>
<p>88</p>
<p>88</p>
<p>90</p>
<p>90</p>
<p>91</p>
<p>91</p>
<p>4:6 Kriminalvården.........................................................................100</p>
<p>4:7 Brottsförebyggande rådet........................................................101</p>
<p>4:8 Rättsmedicinalverket................................................................104</p>
<p>4:9 Gentekniknämnden..................................................................107</p>
<p>4:10 Brottsoffermyndigheten.........................................................108</p>
<p>4:11 Ersättning för skador på grund av brott.................................111</p>
<p>4:12 Rättshjälpskostnader m.m........................................................112</p>
<p>4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m..............................113</p>
<p>4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar..............113</p>
<p>4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete.....................................114</p>
<p>5 Politikområde Skatt, tull och exekution...........................................................117</p>
<p>5.1 Politikområdet....................................................................................117</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................117</p>
<p>5.3 Budgetförslag......................................................................................118</p>
<p>3:1 Kronofogdemyndigheterna.....................................................118</p>
<p>Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar....................................................................119</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet..............................................................11</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 1999-2003...........................................14</p>
<p>4.2 Resursförstärkningar................................................................................................15</p>
<p>4.3 Förslag till fördelning av de nya resurserna............................................................15</p>
<p>4.4 Antalet rapporterade trafikbrott år 1996-1999.......................................................45</p>
<p>4.5 Antal ärenden som redovisats till åklagare år 1997-1999.......................................46</p>
<p>4.6 Andelen ärenden som redovisades till åklagare av det totala antalet inkomna</p>
<p>inom de prioriterade områdena...........................................................................46</p>
<p>4.7 Genomströmningstid för våldsbrottsärenden år 1997-1999.................................50</p>
<p>4.8 Antalet anställda inom polisen vid utgången av åren 1996-1999 fördelat på</p>
<p>poliser och civilanställda.......................................................................................57</p>
<p>4.9 Sjukfrånvaro 14 dagar eller mer...............................................................................58</p>
<p>4.10 Tingsrätternas, hovrätternas, länsrätternas och kammarrätternas samlade</p>
<p>resultat...................................................................................................................70</p>
<p>4.11 Högsta domstolens och Regeringsrättens måluppfyllelse..................................71</p>
<p>4.12 Dygnskostnad (totalt) per producerat vårddygn på anstalt åren 1997-1999.....77</p>
<p>4.13 Sysselsättningstimmar vid anstalt 1997-1999.......................................................78</p>
<p>4.14 Fördelningen av frivårdsklienter dömda i medeltal och dygnskostnad för frivård</p>
<p>åren 1997-1999.....................................................................................................81</p>
<p>4.15 Avvikelser direkt från anstalt (rymningar) åren 1995-1999................................82</p>
<p>4.16 Sysselsättningstimmar vid häkte 1997-1999.........................................................85</p>
<p>4.17 Utgiftsutvecklingen 1991-2000.............................................................................88</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>4.1 Antal anmälda brott 1950 (1975)—1999..................................................................21</p>
<p>4.2 Tingsrätternas målutveckling 1997-1999................................................................ 72</p>
<p>4.3 Hovrätternas målutveckling 1997-1999.................................................................72</p>
<p>4.4 Högsta domstolens målutveckling 1997-1999....................................................... 73</p>
<p>4.5 Länsrätternas målutveckling 1997-1999.................................................................73</p>
<p>4.6 Kammarrätternas målutveckling 1997-1999..........................................................74</p>
<p>4.7 Regeringsrättens målutveckling 1997-1999...........................................................74</p>
<p>4.8 Frivårdsklienter (i medeltal)....................................................................................81</p>
<p>4.9 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i %), häkte.....................................85</p>
<p>4.10 Antalet årsarbetskrafter vid anstalt, häkte och frivård.........................................86</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i rättegångsbalken,</p>
<p>2. godkänner att sjöfartsregistret förs över<br>från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket<br>och att inskrivning enligt lagen (1984:649)<br>om företagshypotek förs över från Malmö<br>tingsrätt till Patent- och registreringsverket<br>(avsnitt 4.8),</p>
<p>3. godkänner att en advokat skall ingå i<br>Tjänsteförslagsnämnden för domstolsvä-<br></p>
<p>sendet och att ordföranden i nämnden skall<br>ansvara för ärendenas beredning (avsnitt<br>4.8),</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att närmare ange<br>detaljer och tidsfrister för de obligatoriska<br>momenten i domarbanan (avsnitt 4.8),</p>
<p>5. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt föl-<br>jande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp ________________ 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:1</p></td><td>
<p>Polisorganisationen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 298 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>534 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:3</p></td><td>
<p>Åklagarorganisationen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>729 777</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:4</p></td><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>304 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:5</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3515117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:6</p></td><td>
<p>Kriminalvården</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 148 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:7</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>42 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:8</p></td><td>
<p>Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>189 386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:9</p></td><td>
<p>Gentekniknämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:10</p></td><td>
<p>Brottsoffermyndigheten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 852</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:11</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>74 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:12</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>730 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:13</p></td><td>
<p>Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 399</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:14</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sammanslutningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 956</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:15</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 361 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>23 973 166</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h2>1 kap.</h2>
<p>En tingsrätt skall ha sitt kansli på<br>den ort som regeringen bestämmer.<br>Tingsrätten skall ha tingsställe på den<br>orten, om regeringen inte bestämmer<br>annat, och får ha tingsställe också på<br>annan ort som regeringen bestäm-<br>mer.</p>
<p>En tingsrätt skall ha kansli på den<br>eller de orter som regeringen be-<br>stämmer. Tingsrätten skall ha tings-<br>ställe på den eller de orterna om rege-<br>ringen inte bestämmer annat.<br>Tingsrätten får också ha tingsställe<br>på annan ort som regeringen be-<br>stämmer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.</p>
<p>1 Senaste lydelse 1995:495</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>3 Rättsväsendet</h1>
<h2>3.1 Vad utgiftsområdet omfattar</h2>
<p>Utgiftsområdet är indelat i två politikområden,<br>Rättsväsendet och Skatt, tull och exekution.</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Rättsväsendet</p></td><td>
<p>20 912,9</p></td><td>
<p>21391,6</p></td><td>
<p>22 101,2</p></td><td>
<p>22 611,5</p></td><td>
<p>23 691,7</p></td><td>
<p>24 304,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Skatt, tull och exekution</p></td><td>
<p>1 346,5</p></td><td>
<p>1 341,7</p></td><td>
<p>1 405,1</p></td><td>
<p>1 361,7</p></td><td>
<p>1 390,7</p></td><td>
<p>1 421,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 4</p></td><td>
<p>22 259,4</p></td><td>
<p>22 733,3</p></td><td>
<p>23 506,3</p></td><td>
<p>23 973,2</p></td><td>
<p>25 082,4</p></td><td>
<p>25 725,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Som framgår av tabell 3.1 omfattar politikområ-<br>de Rättsväsendet 22,6 miljarder kronor. Ca 12,8<br>miljarder används för polisväsendet, 1 miljard för<br>åklagarväsendet, 3,5 miljarder för domstolsvä-<br>sendet och 4,1 miljarder för kriminalvården. Den<br>övriga verksamheten inom rättsväsendet -<br>Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket,<br>Gentekniknämden, Brottsoffermyndigheten, er-<br></p>
<p>sättning för skador av brott och rättshjälpen -<br>förbrukar sammantaget 1,1 miljard, varav hu-<br>vudparten (730 miljoner) avser kostnader för<br>rättshjälpen (se tabell 4.1).</p>
<p>Politikområde Skatt, tull och exekution om-<br>fattar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kro-<br>nofogdemyndigheterna, 1,4 miljarder.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>4 Politikområde Rättsväsendet</h1>
<h2>4.1 Politikområdets omfattning</h2>
<p>Huvuddelen av resurserna inom politikområdet<br>avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I öv-<br>rigt är rättsväsendets verksamhet främst inriktat<br>på att bedöma och avgöra rättsliga tvister mellan<br>enskilda och mellan enskilda och det allmänna<br>samt att handlägga andra rättsliga ärenden. Den<br>kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar<br>framför allt till att upprätthålla allmän ordning<br>och säkerhet, att förebygga brott, att utreda och<br>avgöra brottmål, att se till att den som begått<br>brott lagfors, att verkställa påföljder och rättsan-<br>språk och att ge stöd till dem som drabbats av<br>brott. Det internationella samarbetet utgör en<br>ökande andel av utgiftsområdets verksamhet.<br>Politikområdet innefattar myndigheter inom<br>domstols-, polis-, och åklagarväsendena, krimi-<br>nalvården samt Brottsförebyggande rådet,<br>Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden och<br>Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Polisväsendet</p>
<p>Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyn-<br>dighet för polisväsendet och har tillsyn över<br>detta. Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspoli-<br>sen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan.<br>Styrelsen är chefsmyndighet för Statens krimi-<br>naltekniska laboratorium. Rikspolisstyrelsen är<br>också ansvarig myndighet för totalförsvarsfunk-<br>tionen Ordning och säkerhet m.m. vilken redo-<br>visas under utgiftsområde 6 Totalförsvaret.</p>
<p>I varje län finns en polismyndighet som ansva-<br>rar för polisverksamheten där. För ledningen av<br>polismyndigheten finns en polisstyrelse. Den be-<br>står av myndighetens chef och det antal övriga<br></p>
<p>ledamöter som regeringen bestämmer. Regering-<br>en utser de ledamöter som utöver polischefen<br>skall ingå i styrelsen.</p>
<p>Åklagarväsendet</p>
<p>Central förvaltningsmyndighet för åklagarväsen-<br>det är Riksåklagaren. Åklagarväsendets organisa-<br>tion i övrigt består av åklagarmyndigheterna i<br>Stockholm, Västerås, Linköping, Malmö, Göte-<br>borg och Umeå, var och en under ledning av en<br>överåklagare. Vid dessa myndigheter finns åkla-<br>garkamrar.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndig-<br>het inom åklagarväsendet med uppgift att be-<br>kämpa ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyn-<br>digheten svarar för ekobrottsbekämpningen i<br>Stockholms län, Skåne län, Västra Götalands län,<br>Hallands län samt Gotlands län.</p>
<p>Domstolsväsendet</p>
<p>Domstolsverket är central förvaltningsmyndig-<br>het för de allmänna domstolarna, de allmänna<br>förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hy-<br>resnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.</p>
<p>Allmänna domstolar är tingsrätterna, de sex<br>hovrätterna och Högsta domstolen. Allmänna<br>förvaltningsdomstolar är länsrätterna, de fyra<br>kammarrätterna och Regeringsrätten. Vid års-<br>skiftet 1998/1999 inrättades miljödomstolar vid<br>Stockholms, Växjö, Vänersborgs, Östersunds<br>och Umeå tingsrätter samt en miljööverdomstol<br>i Svea hovrätt. Miljödomstolarna och Miljööver-<br>domstolen handlägger mål enligt miljöbalken.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Kriminalvården</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltnings-<br>myndighet för all kriminalvårdsverksamhet. Sty-<br>relsen är chefsmyndighet för 36 lokala kriminal-<br>vårdsmyndigheter och för Transporttjänsten. I<br>administrativt hänseende är styrelsen chefs-<br>myndighet även för Kriminalvårdsnämnden och<br>de 30 övervakningsnämnderna.</p>
<p>Övriga myndigheter</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabsor-<br>gan under regeringen och ett expertorgan inom<br>rättsväsendet. Rådets huvudsakliga uppgifter är<br>utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och<br>information inom det kriminalpolitiska området.<br></p>
<p>Brottsoffermyndighetens huvudsakliga uppgifter<br>är att främja brottsoffers rättigheter, att bevaka<br>deras behov och intressen samt att verka för att<br>den som är berättigad till brottsskadeersättning<br>får sådan. Vid myndigheten finns en särskild<br>nämnd som prövar vissa ärenden om brottsska-<br>deersättning och ett råd som prövar frågor om<br>bidrag från brottsofferfonden.</p>
<p>Rättsmedicinalverket ansvarar för genomfö-<br>randet av rättspsykiatrisk, rättsmedicinsk, rätts-<br>kemisk och rättsgenetisk verksamhet i den ut-<br>sträckning sådana frågor inte handläggs av någon<br>annan statlig myndighet.</p>
<p>Gentekniknämnden skall bl.a. följa den natio-<br>nella och internationella utvecklingen på gentek-<br>nikområdet, bevaka de etiska frågorna samt be-<br>driva rådgivande och upplysande verksamhet.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 1999-2003</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:1 Polisorganisationen</p></td><td>
<p>11 401,6</p></td><td>
<p>11 607,3</p></td><td>
<p>12 028,0</p></td><td>
<p>12 298,3</p></td><td>
<p>13 180,5</p></td><td>
<p>13 548,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:2 Säkerhetspolisen</p></td><td>
<p>512,9</p></td><td>
<p>540,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>534,4</p></td><td>
<p>578,0</p></td><td>
<p>591,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:3 Äklagarorganisationen</p></td><td>
<p>609,0</p></td><td>
<p>695,0</p></td><td>
<p>719,0</p></td><td>
<p>729,8</p></td><td>
<p>745,9</p></td><td>
<p>794,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:4 Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>219,8</p></td><td>
<p>264,4</p></td><td>
<p>277,0</p></td><td>
<p>304,3</p></td><td>
<p>310.3</p></td><td>
<p>316,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:5 Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>3 113,1</p></td><td>
<p>3 359,0</p></td><td>
<p>3 402,5</p></td><td>
<p>3 515,1</p></td><td>
<p>3 590,5</p></td><td>
<p>3 670,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:6 Kriminalvården</p></td><td>
<p>3 957,4</p></td><td>
<p>3 820,3</p></td><td>
<p>3 932,0</p></td><td>
<p>4 148,1</p></td><td>
<p>4 127,9</p></td><td>
<p>4 218,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:7 Brottsförebyggande rådet</p></td><td>
<p>44,0</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>59,1</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>43,3</p></td><td>
<p>44,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:8 Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>169,7</p></td><td>
<p>183,5</p></td><td>
<p>188,0</p></td><td>
<p>189,4</p></td><td>
<p>193,4</p></td><td>
<p>197,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:9 Gentekniknämnden</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:10 Brottsoffermyndigheten</p></td><td>
<p>14.3</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:11 Ersättning för skador på grund av brott</p></td><td>
<p>67,2</p></td><td>
<p>74,5</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>74,5</p></td><td>
<p>74,5</p></td><td>
<p>74,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:12 Rättshjälpskostnader m.m.</p></td><td>
<p>755,4</p></td><td>
<p>754,8</p></td><td>
<p>785,0</p></td><td>
<p>730,0</p></td><td>
<p>802,0</p></td><td>
<p>802,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslut-<br>ningar</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde Rättsväsendet</p></td><td>
<p>20 915,8</p></td><td>
<p>21 402,2</p></td><td>
<p>22101,2</p></td><td>
<p>22 611,5</p></td><td>
<p>23 691,7</p></td><td>
<p>24 304,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Politikområde Rättsväsendets ekonomi har un-<br>der 1999 liksom under 1998 varit stabil. Den sta-<br>bila ekonomin har kunnat upprätthållas genom<br>att rättsväsendet tillförts resursförstärkningar de<br>senaste åren, som framgår av tabell 4.2.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.2 Resursförstärkningar 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för</p>
<p>år 1998</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200*</p></td><td>
<p>200<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för</p>
<p>är 1999</p></td><td></td><td>
<p>400<sup>2</sup></p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för<br>år 2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>‘Den ramhöjning som beslutades för budgetperioden 1998-2000 ligger kvar år<br>2000 och framöver.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup>I beloppet ingår engångsvisa resurser till polisväsendet om 200 mkr.<br><sup>3</sup>öen ramhöjning som beslutades för år 2001 ligger kvar år 2002 och framöver.</p>
<p>Vidare har rättsväsendet fortfarande ett anslags-<br>sparande som gör det möjligt för myndigheterna<br>att förbruka mer än anvisade medel. Anslagsspa-<br>randet har fortsatt att minska och uppgick till<br>274 miljoner kronor vid utgången av år 1999, vil-<br>ket innebär en minskning med 359 miljoner kro-<br>nor sedan utgången av 1998. Det är framförallt<br>kriminalvården som förbrukar mer än anvisade<br>anslag. Under 1998 och 1999 drogs kriminalvår-<br>dens anslag ner för att kriminalvårdens tidigare<br>stora anslagssparande skulle förbrukas. Medlen<br>omfördelades inom rättsväsendet.</p>
<p>Budgetåret 2000 förbrukas rättsväsendets an-<br>slagssparande och vissa av rättsväsendets myn-<br>digheter kommer vid slutet av året att utnyttja<br>anslagskrediten. Regeringen har därför på<br>tilläggsbudget i 2000 års ekonomiska vårpropo-<br>sition utökat bl.a. polisens ekonomiska ramar<br>med engångsvis cirka 200 miljoner kronor, varav<br>90 miljoner kronor är inkomster från passavgif-<br>ter. Detta minskar polisens och rättsväsendets<br>sammanlagda behov av att utnyttja anslagskre-<br>diten. Enligt myndigheternas prognoser kommer<br>de, trots detta, att bygga upp en skuld<br>(utnyttjande av anslagskrediten) motsvarande<br>totalt ca 400 miljoner kronor, framför allt polisen<br>och kriminalvården kommer att behöva utnyttja<br>anslagskrediten.</p>
<p>Mot bakgrund av rättsväsendets ekonomiska<br>läge har regeringen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition tillfört rättsväsendet 1 miljard kro-<br>nor för 2001, 1,5 miljarder kronor för 2002 och</p>
<p>1,6 miljarder kronor för 2003, varav 180 miljoner<br>kronor avser avgiftsinkomster som polisen får<br></p>
<p>disponera, för att fullfölja statsmakternas inten-<br>tioner för utvecklingen av rättsväsendet.</p>
<p>Den ansträngda ekonomiska situationen inom<br>rättsväsendet gör att utgifterna kan komma att<br>överstiga anslagsramarna under budgetperioden.<br>Det betyder att vissa myndigheters nuvarande<br>anslagskrediter kan vara otillräckliga. Samtidigt<br>skall förändrings- och rationaliseringsarbetet<br>fortsätta för att åstadkomma ett effektivt rättsvä-<br>sende. Regeringen har därför i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition uttalat sin avsikt att noga<br>följa rättsväsendets verksamhet och resultat och<br>att återkomma till riksdagen om de ytterligare<br>insatser som erfordras för att fullfölja statsmak-<br>ternas intentioner för utvecklingen av rättsvä-<br>sendet.</p>
<p>Regeringen föreslår att de nya resurserna för-<br>delas inom politikområdet enligt tabell 4.3.</p>
<p>Tabell 4.3 Förslag till fördelning av de nya resurserna</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:1 Polisorganisationen</p></td><td>
<p>575<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 180<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 250<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:3 Åklagarorganisationen</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:4 Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:5 Domstolsväsendet</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:6 Kriminalvården</p></td><td>
<p>271</p></td><td>
<p>166</p></td><td>
<p>166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:8 Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:10 Brottsoffermyndig-<br>heten</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>1 600</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>‘Varav 180 mkr avser avgiftsinkomster från passhanteringen.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Vidare föreslås i denna proposition omfördel-<br>ning av medel inom utgiftsområdet respektive<br>mellan utgiftsområde 4 och andra utgiftsområ-<br>den. Omfördelningen redovisas under respektive<br>anslagsavsnitt.</p>
<h2>4.3 Mål för rättsväsendet inklusive<br>kriminalpolitiken</h2>
<p>4.3.1 Mål för 2001</p>
<p>Målet för rättsväsendet är den enskildes rätts-<br>trygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminal-<br>politiken är att minska brottsligheten och öka<br>människors trygghet. Verksamheten skall utgå<br>från ett medborgarperspektiv.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Det övergripande målet för domstolsväsendet är<br>att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och<br>effektivt sätt.</p>
<p>Det övergripande målet för polisväsendet är,<br>förutom att tillförsäkra den enskildes rättstrygg-<br>het och rättssäkerhet, att förebygga och upptäcka<br>brott och att se till att den som har begått brott<br>identifieras och lagfors.</p>
<p>Det övergripande målet för åklagarväsendet är<br>att se till att den som har begått brott lagfors.</p>
<p>Det övergripande målet för kriminalvården är<br>att vidta åtgärder som påverkar den dömde att<br>inte återfalla i brott. Verksamheten skall präglas<br>av en human människosyn, god omvårdnad och<br>ett aktivt påverkansarbete med iakttagande av en<br>hög grad av säkerhet samt respekt för den en-<br>skildes integritet och rättssäkerhet.</p>
<p>4.3.2 Mål som resultatbedömningen vilar<br>På</p>
<p>Målen för 2001 överensstämmer i sak med de<br>mål vilka resultatbedömningen i avsnitt 4.6<br>grundas på. Det förhållandet att medborgarper-<br>spektivet uttryckligen införts i målformuleringen<br>innebär ett förtydligande.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>4.4.1 Prioriteringar</p>
<p>Rättsväsendet och medborgarperspektivet<br>Rättsväsendet skall målmedvetet utvecklas mot<br>bakgrund av medborgarnas behov och samhällets<br>utveckling så att det även i morgondagens sam-<br>hälle kan fungera som rättsstatens garant för<br>medborgarnas rättstrygghet och rättssäkerhet.</p>
<p>Rättstryggheten och rättssäkerheten kräver ett<br>kvalificerat och effektivt rättsväsende. Verksam-<br>heten skall liksom tidigare utgå från ett medbor-<br>garperspektiv och en helhetssyn. Medborgar-<br>perspektivet innebär att det alltid är nyttan för<br>den enskilde medborgaren av tilltänkta föränd-<br>ringar och reformer som skall stå i fokus. Hel-<br>hetssynen ställer krav på en långtgående samver-<br>kan mellan rättsväsendets myndigheter.<br>Samverkan skall ske med respekt för den grund-<br>läggande rollfördelningen. I detta sammanhang<br>förtjänar domstolarnas och domarnas oberoende<br>och särskilda roll att framhållas.</p>
<p>Den genomgripande reformeringen av rättsvä-<br>sendet utifrån ett medborgarperspektiv, som på-<br>börjades för några år sedan, skall fortsätta. Med-<br>borgarperspektivet skall vara en ledstjärna i<br>reformarbetet för att uppfylla medborgarnas be-<br>rättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och<br>kvalitet. Det skall ske genom verksamhetsut-<br>veckling hos myndigheterna, kontinuerlig fort-<br>bildning av personalen, främjande av jämställdhet<br>samt etnisk och kulturell mångfald, en fortsatt<br>utveckling av organisationsstrukturer anpassade<br>till dagens krav och en ständigt pågående översyn<br>och anpassning av lagstiftningen så att den fun-<br>gerar som ett effektivt verktyg för myndigheter-<br>na i arbete för att uppnå målen för rättsväsendet.</p>
<p>Polisen</p>
<p>Inom polisväsendet skall utvecklingen med en<br>koncentration av den lokala polisverksamheten<br>till närpolisområdena fortsätta. Verksamheten<br>skall omfatta de uppgifter som framgår av poli-<br>slagen och tydligare präglas av ett långsiktigt<br>problemorienterat arbetssätt med ett brottsföre-<br>byggande syfte. Antalet poliser skall öka. Att<br>förstärka och föryngra poliskåren är en viktig<br>faktor för att fullfölja närpolisreformen.</p>
<p>Det problemorienterade arbetssättet skall ut-<br>vecklas inom all polisverksamhet och särskilt ge-<br>nomsyra bekämpningen av de allvarligaste<br>brottstyperna - våldsbrott, narkotikabrott och<br>ekonomisk brottslighet. En problemorienterad<br>ansats är nödvändig för att göra verksamhetsmå-<br>len tydliga och skapa förutsättningar för en ef-<br>fektiv styrning och uppföljning av verksamheten.</p>
<p>Polisen skall utveckla sin förmåga att förebyg-<br>ga och bekämpa brott med rasistiska eller främ-<br>lingsfientliga, antisemitiska och homofobiska in-<br>slag. Detta är särskilt viktigt när det gäller att<br>kartlägga och analysera hotbilder.</p>
<p>Brottsutredningar</p>
<p>Utredningsverksamheten skall förstärkas så att<br>fler brott kan klaras upp. Verksamheten skall be-<br>drivas snabbt och säkert samt präglas av hänsyn<br>till brottsoffer och vittnen. Polis och åklagare<br>skall i nära samverkan finna optimala former för<br>samarbete och ansvarsfördelning.</p>
<p>Miljöbrottsbekämpningen skall förstärkas och<br>utvecklas genom fördjupad samverkan med poli-<br>sen och andra myndigheter inom ramen för den<br>nya miljöbrottsorganisationen. Arbetet skall leda<br>till nya och rationellare arbetssätt och utred-<br>ningsmetoder för att bekämpa brott mot miljön.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Åklagarväsendet</p>
<p>Åklagarväsendet skall ytterligare förstärka och<br>utveckla åklagarrollen.</p>
<p>Åklagarväsendet skall medverka i polisväsen-<br>dets kompetens- och verksamhetsutveckling för<br>att säkerställa en effektiv och snabb brottsutred-<br>ningsverksamhet med högt ställda krav på rätts-<br>säkerhet och kvalitet. Fler brott skall klaras upp.</p>
<p>Åklagarna skall i ännu större utsträckning ges<br>utrymme att kunna koncentrera sig på de mera<br>kvalificerade brottmålsärendena och utöva aktiv<br>förundersökningsledning i dessa.</p>
<p>Domstolsväsendet</p>
<p>Domstolsväsendet skall utvecklas för att motsva-<br>ra högt ställda krav på verksamheten. Reformar-<br>betet skall inriktas på renodling av arbetsformer<br>och arbetsuppgifter. Det processuella regelverket<br>skall förbättras. Säkerheten för personalen och<br>dem som besöker en domstol skall förbättras.<br>Tingsrätternas organisation skall reformeras för<br>att förbättra möjligheterna till utbildning och<br>specialisering av personal. Okad samordning av<br>ledningsfunktioner och administration mellan<br>tingsrätter och länsrätter skall eftersträvas där det<br>är lämpligt. Försök med gemensam lagman för<br>tingsrätt och länsrätt har på ett framgångsrikt<br>sätt bedrivits i Karlskrona och Växjö. De sats-<br>ningar som genomförs skall noga följas upp och<br>utvärderas.</p>
<p>Kriminalvården</p>
<p>Kriminalvården skall fortsätta det rationalise-<br>ringsarbete som påbörjats och ges förutsättning-<br>ar att möta ett ökat platsbehov. Verksamheten<br>skall fortsätta att utvecklas mot de mål som prio-<br>riterats i förra årets budgetproposition. Åtgärder<br>som bidrar till att den dömde inte återfaller i<br>brott skall ha fortsatt hög prioritet. Vidare skall<br>frigivningsförberedelserna förstärkas och alter-<br>nativen till fängelse utvecklas. Fortsatta satsning-<br>ar skall göras för att ge frivårdspåföljderna och<br>intensivövervakningen ett tydligt och konsek-<br>vent innehåll. Arbetet med att bekämpa narkoti-<br>kamissbruket skall bedrivas med ökad intensitet.</p>
<p>Internationellt samarbete</p>
<p>Den internationella dimensionen inom rättsvä-<br>sendets verksamhet och inom kriminalpolitiken<br>ökar starkt i betydelse. Det gäller nu att kunna<br>använda sig av, och att utveckla, de fördelar som<br>ligger i ett internationellt samarbete där länder<br>och folk tillsammans arbetar för att förebygga<br>och bekämpa brottslighet och för att få samhäl-<br></p>
<p>lets rättsliga funktioner att fungera väl över grän-<br>serna. Bland aktuella frågor kan framhållas för-<br>bättringen av gränskontrollen och myndigheter-<br>nas deltagande i det EU-relaterade arbetet.</p>
<p>Resursförstärkningar</p>
<p>Rättsväsendet tillförs 1 miljard kronor år 2001,</p>
<p>1,5 miljarder år 2002 och 1,6 miljarder kronor år<br>2003. Regeringen föreslår därmed den enskilt<br>största satsningen på rättsväsendet någonsin. Re-<br>geringen avser att noga följa rättsväsendets verk-<br>samhet och resultat och att återkomma till riks-<br>dagen om de ytterligare insatser som erfordras<br>för att fullfölja statsmakternas intentioner för ut-<br>vecklingen av rättsväsendet.</p>
<p>Stöd till brottsoffer och till det lokala brottsförebyg-<br>gande arbetet</p>
<p>Stödet till brottsoffer skall stärkas. Det lokala<br>brottsförebyggande arbetet skall stödjas och ut-<br>vecklas för att skapa ökad trygghet i människor-<br>nas närmiljö. Detta sker genom att rättsväsen-<br>dets myndigheter fortsätter att utveckla<br>kvalitetsarbetet, stödjer forsknings- och utveck-<br>lingsinsatser, arbetar med personal- och ledar-<br>skapsutveckling och genom samarbete med<br>kommunerna, organisationer, näringsliv och en-<br>skilda.</p>
<p>4.4.2 Rättsväsendet skall utvecklas och<br>verksamheten skall bedrivas med<br>ett medborgarperspektiv</p>
<p>Rättsväsendet, demokratin och den enskilde</p>
<p>Rättsväsendet har en central roll i ett demokra-<br>tiskt system. Att rättsväsendets myndigheter och<br>domstolarna fungerar adekvat är en förutsättning<br>för att minska brottsligheten och öka tryggheten.<br>Ett väl fungerande rättsväsende är också en för-<br>utsättning för ett väl fungerande samhällsliv och<br>för näringslivets utveckling. Rättsväsendet är så-<br>ledes av mycket stor betydelse för hela vårt lands<br>utveckling och välstånd.</p>
<p>Den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet står i<br>centrum för rättsväsendet</p>
<p>Det överordnade målet för rättsväsendet är att<br>garantera den enskilde rättstrygghet och rättssä-<br>kerhet. Med rättstrygghet avses människors<br>skydd för liv, hälsa, integritet och egendom.<br>Rättstrygghet uppnås främst genom en effektiv<br>brottsförebyggande, brottsbeivrande och brotts-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>offerstödjande verksamhet och genom att re-<br>spekten för lag och ordning upprätthålls. Rätts-<br>tryggheten förutsätter också en lättillgänglig och<br>säker ordning för att lösa tvister, såväl mellan en-<br>skilda som mellan enskilda och det allmänna.</p>
<p>Rättssäkerheten kräver likformighet och för-<br>utsebarhet i rättsskipning och myndighetsutöv-<br>ning. Den enskilde skall kunna lita på lagstift-<br>ningen och myndigheterna. Lagstiftningen skall<br>vara modern och ändamålsenlig. Lagarna skall<br>värna demokratin och garantera grundläggande<br>fri- och rättigheter. De skall säkerställa en balans<br>mellan olika intressen. Lagarna skall vara lätta att<br>förstå och svåra att kringgå eller missbruka. De<br>skall stå sig under lång tid.</p>
<p>Ett välfungerande rättsväsende är nödvändigt<br>för att den politiska processen mot ökad demo-<br>krati, förstärkt rätt för den enskilde och tilltro till<br>centrala samhällsfunktioner skall kunna utveck-<br>las.</p>
<p>Intensivare reformarbete med ett medborgarpers-<br>pektiv</p>
<p>Rättstryggheten och rättssäkerheten kräver ett<br>kvalificerat och effektivt rättsväsende. Ett om-<br>fattande utvecklingsarbete har bedrivits inom<br>rättsväsendets myndigheter och domstolar under<br>senare år. Flera faktorer i samhället och i vår om-<br>värld ställer nya krav som rättsväsendet skall ha<br>förmåga att möta. Den verklighet rättsväsendet<br>möter har i flera avseenden blivit mer komplice-<br>rad. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,<br>näringslivets och privatlivets internationalisering<br>och teknikutvecklingen är några faktorer som<br>innebär både nya krav och nya möjligheter för<br>rättsväsendets verksamheter.</p>
<p>Arbetet med att reformera och utveckla rätts-<br>väsendet skall därför fortsätta och intensifieras.<br>Utvecklingen av rättsväsendet skall ta sin ut-<br>gångspunkt i medborgarens perspektiv. Medbor-<br>garna ställer berättigade krav på snabbhet, rätts-<br>säkerhet och hög kvalitet i övrigt i rättsväsendets<br>alla verksamheter. Rättsväsendet förväntas också<br>kunna ge en service av högsta kvalitet, tillhanda-<br>hålla information och vägledning och vara till-<br>mötesgående i kontakten med parter, brottsof-<br>fer, vittnen och allmänheten i övrigt. Det är<br>också ett medborgarintresse att rättsväsendet an-<br>vänder sina resurser på ett ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Medborgarperspektivet lyfts nu fram i mål-<br>formuleringen för politikområde rättsväsendet.<br>Detta görs för att tydligare visa att medborgarnas<br>behov och intressen skall vara styrande för rätts-<br>väsendets verksamhet.</p>
<p>Utveckling med helhetsperspektiv</p>
<p>Utvecklingen av rättsväsendet skall utgå från en<br>helhetssyn på verksamheten. Verksamheten skall<br>sammantaget utgå från en genomtänkt ansvars-<br>fördelning och en långtgående samverkan mellan<br>rättsväsendets myndigheter. Samverkan mellan<br>rättsväsendets verksamhetsgrenar skall fördjupas<br>och utvecklas både organisatoriskt och administ-<br>rativt. Samverkan skall alltid ske med respekt för<br>den grundläggande rollfördelningen mellan<br>rättsväsendets olika verksamhetsgrenar, varvid<br>domstolarnas särskilda ställning skall understry-<br>kas. Förändringsarbetet kan omfatta organisa-<br>tionsförändringar, frågor om styrning, förändra-<br>de och nya arbetsmetoder, personalutbildning<br>och annan kompetensutveckling. Samverkan kan<br>fördjupas genom exempelvis gemensam målfor-<br>mulering, översyn av rutiner, harmonisering av<br>organisationer, gemensamma utbildningsinsatser<br>och utökad personalrotation mellan myndighe-<br>terna.</p>
<p>Ledning, kompetens och teknik är nyckelbegrepp i<br>reformarbetet</p>
<p>För att uppnå statsmakternas mål för rättsväsen-<br>det krävs verksamhetsuppföljning och redskap<br>för effektiv budgetkontroll inom respektive<br>verksamhetsområde. Adekvat ledningsorganisa-<br>tion, modern teknik och rationella metoder är<br>nödvändiga förutsättningar, såväl för att minska<br>brottsligheten som för en effektiv handläggning<br>av mål och ärenden i övrigt inom rättsväsendet.</p>
<p>Kompetent personal är rättsväsendets vikti-<br>gaste resurs. Av avgörande betydelse är förmågan<br>att skapa förutsättningar för att rekrytera skickli-<br>ga medarbetare till rättsväsendets alla verksam-<br>hetsgrenar och att stärka arbetsmiljön och arbe-<br>tets attraktionskraft. I verksamheten skall finnas<br>ett gott ledarskap. Medarbetarnas kompetens<br>skall tas tillvara på bästa sätt och inom hela rätts-<br>väsendet skall utbildning och kompetensutveck-<br>ling prioriteras.</p>
<p>Teknikutvecklingen ger rättsväsendet nya<br>verktyg och möjligheter, men kräver samtidigt<br>att verksamheterna och regelverken kring dem<br>anpassas för att kunna ta tillvara de möjligheter<br>som den nya tekniken ger. För att utnyttja rätts-<br>väsendets resurser så effektivt som möjligt, höja<br>kvaliteten i verksamheten och skapa attraktiva<br>arbetsplatser skall myndigheterna ges förutsätt-<br>ningar att utnyttja den nya tekniken. Rättsväsen-<br>dets IT-strukturer skall kunna samverka med<br>varandra för att förhindra dubbelarbete. Rege-<br>ringen har uppdragit åt Statskontoret att utvär-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>dera verksamhet och organisation för samord-<br>ningen av rättsväsendets informationsförsörj-<br>ning. På grundval av redovisningen av uppdraget,<br>som skall göras hösten 2000, skall regeringen ta<br>ställning till hur samordningen skall kunna ut-<br>vecklas.</p>
<p>Inom ramen för regeringens övergripande ar-<br>bete med att ytterligare utveckla rättsväsendet till<br>en ändamålsenlig helhet pågår ett arbete i nära<br>samverkan mellan myndigheterna inom rättsvä-<br>sendet och Regeringskansliet. Arbetet syftar till<br>att säkerställa att utvecklingen inom rättsväsen-<br>det sker samordnat med respekt för den inbör-<br>des rollfördelningen och med beaktande av sam-<br>banden mellan myndigheterna.</p>
<p>Jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verk-<br>samheten</p>
<p>All verksamhet inom rättsväsendet skall genom-<br>syras av ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller<br>såväl myndigheternas verksamhet som utform-<br>ningen av lagstiftning. Myndigheterna har ett<br>självständigt ansvar för att driva arbetet för ökad<br>jämställdhet mellan kvinnor och män. En jämn<br>könsfördelning bör eftersträvas vid rekrytering<br>och befordran av medarbetare. I arbetet med att<br>utveckla arbetsformer inom rättsväsendet bör<br>det vara en självklarhet för myndighetsledning-<br>arna att se till att strukturer och förhållningssätt<br>bidrar till att skapa jämställdhet mellan kvinnor<br>och män. En viktig uppgift är exempelvis att ver-<br>ka för att andelen kvinnor som söker befordran<br>inom rättsväsendet ökar. En annan självklarhet är<br>att medarbetare i rättsväsendet inte skall utsättas<br>för sexuella trakasserier.</p>
<p>Rättsväsendet skall verka för etnisk och kulturell<br>mångfald</p>
<p>Myndigheternas uppgift att fortlöpande beakta<br>samhällets etniska och kulturella mångfald, såväl<br>när verksamheten utformas som när den bedrivs,<br>innebär också att åtgärder för att öka den etniska<br>och kulturella mångfalden bland de anställda är<br>ett viktigt inslag. Arbetsgivare skall aktivt arbeta<br>för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Rege-<br>ringen har uppdragit åt samtliga myndigheter att<br>upprätta handlingsplaner för detta. Det är en<br>viktig uppgift för rättsväsendet att verka för att<br>andelen med annan etnisk bakgrund än den<br>svenska ökar bland de anställda.</p>
<p>Rättsväsendet skall höja sin kompetens om rasism,<br>främlingsfientlighet, antisemitism och homofobi<br>Respekten för alla människors lika värde är<br>grundläggande i en demokrati. Diskriminering<br>och brottsliga angrepp mot personer på grund av<br>deras ursprung eller sexuella läggning innebär ett<br>angrepp på denna grundläggande princip.</p>
<p>Rättsväsendets anställda skall ha god kunskap<br>om såväl grunden för brottslighet med inslag av<br>rasism eller främlingsfientlighet, antisemitism<br>och homofobi som om situationen för de grup-<br>per som utsätts för sådana brott. Den kunskapen<br>kan också motverka de fördomar som kan finnas<br>om de grupper som utsätts för sådana brott. En<br>förbättrad grundutbildning och ökad fortbild-<br>ning i dessa frågor bör kunna medverka till ökad<br>samverkan mellan rättsväsendets myndigheter,<br>liksom också förbättrad metodutveckling för att<br>förebygga och bekämpa denna brottslighet. Re-<br>geringen gav i regleringsbreven för år 2000 samt-<br>liga myndigheter inom rättsväsendet i uppdrag<br>att garantera att personalen har en god kunskap<br>på dessa områden.</p>
<p>Stödet till och skyddet för brottsoffer och vittnen<br>ökar</p>
<p>Att stärka stödet till och skyddet för den som<br>utsatts för brott är en angelägen fråga för rege-<br>ringen. Den som utsatts för brott skall bemötas<br>professionellt av de myndigheter han eller hon<br>kommer i kontakt med och få tillräckligt stöd<br>och skydd. Regeringen avser att under hösten<br>2000 till riksdagen lämna en proposition med<br>förslag om bl.a. bättre stöd till och bemötande av<br>brottsoffer hos polis, åklagare, domstolar, hälso-<br>och sjukvården och socialtjänsten.</p>
<p>Flera av rättsväsendets myndigheter arbetar<br>redan aktivt med frågan om hur bemötandet kan<br>förbättras. Rikspolisstyrelsen färdigställer under<br>hösten en Brottsofferhandbok. Några polismyn-<br>digheter arbetar med att utveckla metoderna för<br>att göra riskbedömningar i enskilda fall som un-<br>derlag för beslut om olika skyddsåtgärder.</p>
<p>Det är av avgörande betydelse för en rättsstat<br>att den som utsatts för ett brott eller bevittnat ett<br>brott inte skall avstå från att anmäla händelsen<br>eller medverka i en brottsutredning på grund av<br>rädsla för att bli utsatt för ytterligare brott. Se-<br>nast i november 2000 skall Rikspolisstyrelsen re-<br>dovisa det uppdrag som regeringen gav i novem-<br>ber 1999 att, i samverkan med Riksåklagaren,<br>Kriminalvårdsstyrelsen, Domstolsverket och</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Brottsoffermyndigheten, utarbeta förslag till ett<br>nationellt handlingsprogram för att skydda vitt-<br>nen, målsäganden och andra bevispersoner. Syf-<br>tet med programmet är att samordna de insatser<br>som behövs för att skydda bevispersoner från re-<br>pressalier och hot i anledning av deras medver-<br>kan i brottsutredningar.</p>
<p>Den internationella dimensionen ökar i betydelse</p>
<p>Under perioden 1 januari - 30 juni 2001 är Sveri-<br>ge ordförandeland i Europeiska unionen. Tiden<br>som ordförandeland innebär unika möjligheter<br>att förverkliga regeringens höga ambitioner för<br>det svenska deltagandet i och de svenska initiati-<br>ven inom det internationella samarbetet. Detta<br>ställer stora krav på nationell samordning mellan<br>verksamhetsområden och myndigheter liksom<br>mellan Justitiedepartementet och rättsväsendets<br>myndigheter.</p>
<p>En huvudfråga är att fortsätta att utveckla det<br>internationella polis- och åklagarsamarbetet, lik-<br>som samarbetet mellan andra organ inom rätts-<br>väsendet i skilda länder. Det kräver i sin tur att<br>det internationella samarbetet i lagstiftningsfrå-<br>gor utvecklas, så att nationella och internationella<br>regelverk anpassas till dagens och morgondagens<br>krav och så att rättsväsendets myndigheter i skil-<br>da länder kan kommunicera och samarbeta på ett<br>effektivt och rättssäkert sätt.</p>
<p>En uppgift som blivit allt viktigare för rättsvä-<br>sendet är att delta i internationellt utvecklings-<br>samarbete. Sådant samarbete omfattar insatser<br>såväl i närområdet som i andra länder i vilka in-<br>satser på rättsområdet är en viktig del av Sveriges<br>utrikespolitik. I förlängningen innebär bistånd på<br>rättsområdet ökad trygghet och säkerhet också<br>för Sverige. Under den kommande perioden är<br>Sveriges insatser på rättsområdet särskilt inrikta-<br>de på ett fördjupat samarbete med grannländerna<br>Estland, Lettland, Litauen och Polen. Samarbetet<br>manifesterar Sveriges stöd för dessa länders strä-<br>vanden att bli medlemmar i EU. Poliser i freds-<br>främjande uppdrag kommer i ökad utsträckning<br>att ingå som en del i humanitärt stöd och ut-<br>vecklingsbistånd i samband med återskapande<br>eller uppbyggnad av rättsväsendet i ett konflik-<br>tområde.</p>
<p>Rättsväsendet får stora resurstillskott</p>
<p>De ökande kraven på rättsväsendet i förening<br>med de budgetrestriktioner som ålagts all of-<br>fentlig verksamhet i syfte att sanera landets fi-<br>nanser har lett till att rättsväsendets ekonomi är<br>ansträngd.</p>
<p>Genom den ekonomiska vårpropositionen<br>2000 och förslagen i denna budgetproposition<br>tillförs rättsväsendet betydande nya resurser.<br>Tillskotten utgör för 2001 1 miljard kronor, för<br>2002 1,5 miljarder kronor och för 2003 1,6 mil-<br>jarder kronor. Medel tillförs också på tilläggs-<br>budget. En huvuddel av de nya resurserna tillde-<br>las polisen för att öka antalet poliser, utveckla<br>närpolisen och det problemorienterade arbets-<br>sättet, förbättra gränskontrollen och delta i det<br>EU-relaterade arbetet. Också kriminalvården,<br>åklagarväsendet och domstolsväsendet får del av<br>de nya resurserna för att konsolidera myndighe-<br>ternas ekonomi och fullfölja det reformarbete<br>som har inletts. Medel tillförs också Rättsmedi-<br>cinalverket och Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Regeringen avser att noga följa rättsväsendets<br>verksamhet och resultat och att återkomma till<br>riksdagen om de ytterligare insatser som erford-<br>ras för att fullfölja statsmakternas intentioner för<br>utvecklingen av rättsväsendet.</p>
<p>4.4.3 Kriminalpolitiken utvecklas för att<br>minska brottsligheten och öka<br>människors trygghet</p>
<p>Den allvarliga bakgrunden: en ökad kriminalitet<br>under efterkrigstiden</p>
<p>Brottsutvecklingen</p>
<p>Den i det närmaste linjära ökningen av antalet<br>polisanmälda brott från 1950-talet har under<br>1990-talet ersatts av fluktuationer kring en rela-<br>tivt konstant nivå. År 1999 anmäldes 1 163 916<br>brott vilket var cirka 15 500 (1 %) färre än år<br>1998 och 43 000 färre än år 1990.</p>
<p>Antalet tillgreppsbrott (som utgör cirka 60 %<br>av alla anmälda brott) minskade även under 1999<br>med ett par procent (liksom 1998) och nivån är<br>nu lägre än 1990. Både bostadsinbrott, inbrott i<br>källare och vind, biltillgrepp och särskilt cykel-<br>stölder minskade under 1998 och 1999. Däremot<br>fortsatte ökningen av antalet anmälda inbrott i<br>fritidshus och anmälda fickstölder under både<br>1998 och 1999.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 4.1 Antal anmälda brott 1950 (1975)-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-75.png" style="width:181pt;height:111pt;"/>
<p>Anmälda våldsbrott (3-6 kap. brottsbalken, vilka<br>utgör drygt 10 % av samtliga anmälda brott) har<br>under 1990-talet uppvisat en annan utveckling än<br>anmälda tillgreppsbrott. Under början av 1990-<br>talet ökade antalet anmälda våldsbrott men har<br>sedan varit relativt konstant. Under 1998 ökade<br>de dock med 6 % jämfört med 1997, under 1999<br>med 2 %.</p>
<p>Antalet anmälda bedrägeribrott ökade något<br>under 1999 efter att ha minskat under en följd av<br>år. Anmälda skadegörelsebrott har ökat kontinu-<br>erligt sedan 1975. Under 1999 minskade dock<br>antalet anmälda skadegörelsebrott, däribland<br>klotterbrotten, med 8 % jämfört med 1998,<br>klotterbrotten minskade med 27 % jämfört med<br>1998. Antalet anmälda narkotikabrott ökade to-<br>talt medan antalet anmälda narkotikabrott som<br>gällde överlåtelse m.m. minskade.</p>
<p>Anmälningar av hets mot folkgrupp ökade<br>kraftigt under 1998 jämfört med 1997, men<br>minskade dock med 6 % 1999. Anmälningar rö-<br>rande olaga diskriminering ökade något jämfört<br>med 1998. Enligt Säkerhetspolisen var antalet<br>anmälda brott totalt med rasistiska eller främ-<br>lingsfientliga motiv ungefär lika stort 1999 som<br>1998.</p>
<p>Vad påverkar brottsutvecklingen f</p>
<p>Flera andra faktorer, utöver en förändring av den<br>faktiska brottsligheten, kan påverka förändringar<br>av antalet polisanmälda brott. Det gäller bl.a.<br>allmänhetens anmälningsbenägenhet och poli-<br>sens insatser för att upptäcka brott. Det är svårt<br>att avgöra om de förändringar som rapporteras<br>från ett år till ett annat speglar utvecklingen av<br>den faktiska brottsligheten eller enbart en för-<br>ändring av andelen synliga brott. I ett längre<br>tidsperspektiv, från 1960-talet och framåt, är det<br>enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) troligen<br>så att den faktiska brottsligheten totalt sett ökat<br>något mer än den anmälda brottsligheten. Det<br>gäller framför allt förmögenhetsbrottsligheten.<br></p>
<p>När det gäller våldsbrott (särskilt våld mellan<br>bekanta) är det, också enligt BRÅ, troligen så att<br>den faktiska brottsligheten inte ökat lika mycket<br>som den anmälda brottsligheten.</p>
<p>BRÅ:s prognoser för brottsligheten bygger på<br>ett antal samhällsfaktorer som visat sig ha ett<br>samband med utvecklingen av anmälda brott.<br>Prognoserna har tidigare visat sig stämma relativt<br>väl med den faktiska utvecklingen. Under första<br>halvåret 1999 har de anmälda tillgreppsbrotten<br>minskat med 2 % trots att de enligt prognosen<br>förväntas öka med 3 % under helåret 1999. En<br>sådan skillnad kan bero på de åtgärder som vid-<br>tagits inom rättsväsendet och på det brottsföre-<br>byggande arbete som sker i samhället i övrigt.<br>När det gäller minskningen av t.ex. bostadsin-<br>brott och skadegörelsebrott är det, enligt BRÅ,<br>troligt att den ökade inriktningen på att förebyg-<br>ga brott också fått denna effekt.</p>
<p>Brottslighet och trygghet i ett internationellt per-<br>spektiv</p>
<p>Utvecklingen av brottsligheten har varit likartad<br>i hela västvärlden under de senaste decennierna.<br>Brottsligheten i Sverige ligger, enligt internatio-<br>nella offerundersökningar (Internationella jäm-<br>förelser av brottsligheten, BRÅ-rapport 1999:3),<br>nära genomsnittet för länder i västvärlden (elva<br>länder ingick i undersökningen). Brottsligheten i<br>Sverige är dock, i högre utsträckning än i många<br>andra länder, koncentrerad till mindre allvarliga<br>brott. Det kan vara en anledning till att, även om<br>trygghetskänslan också påverkas av andra fakto-<br>rer än den upplevda risken att bli utsatt för brott,<br>Sverige år 1996 var det land där den största an-<br>delen av invånarna kände sig trygga ute på kväl-<br>len. Andelen som kände sig otrygga hade också<br>minskat något (med fyra procentenheter) jäm-<br>fört med 1992.</p>
<p>Ett tryggare samhälle motverkar brottslighet</p>
<p>Kriminalpolitiken omfattar samhällets åtgärder<br>mot brott och innefattar verksamheter både in-<br>om rättsväsendet och i samhället i övrigt.</p>
<p>Brottsligheten kan innebära ett angrepp mot<br>människors liv, hälsa, integritet eller egendom<br>och förorsaka lidande och otrygghet. Den med-<br>för betydande kostnader för enskilda och för<br>samhället. Den kan i sina grövsta uttrycksformer<br>och i sin förlängning utgöra ett hot mot vår de-<br>mokratiska rättsstat och grunderna för vår sam-<br>hällsgemenskap.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Samtidigt som brottsligheten är ett allvarligt<br>samhällsproblem är den också en följd av de pro-<br>blem som finns i samhället. Kriminalpolitiken<br>måste utgå från kunskapen att brottsligheten på-<br>verkas av en rad faktorer i samhället. Rättsväsen-<br>det är den myndighetssfär som har det grundläg-<br>gande ansvaret för att förebygga och utreda<br>brott, men samhällets insatser mot brottsligheten<br>måste innefatta åtgärder inom samhällets alla sfä-<br>rer och på samhällets alla olika nivåer. Kriminal-<br>politiken måste vara en integrerad del av sam-<br>hällspolitiken. En framgångsrik kriminalpolitik<br>kan bara drivas inom ramen för en allmän väl-<br>färdspolitik som innefattar mål om social trygg-<br>het, rättvis fördelning och stärkt solidaritet män-<br>niskor emellan.</p>
<p>Samhällets insatser för barn och ungdomar,<br>liksom verksamheten inom skola och social-<br>tjänst, är centrala delar av en kriminalpolitik<br>byggd på helhetssyn och kunskap. Ett tryggare<br>samhälle byggs framför allt med gemensamma<br>insatser mot social ofärd, missbruk av alkohol<br>och narkotika, genom åtgärder på arbetsmark-<br>nadspolitikens och bostadspolitikens område<br>och genom att motverka utanförskap och segre-<br>gation.</p>
<p>Målet för kriminalpolitiken är att minska<br>brottsligheten och öka tryggheten. Målet inne-<br>fattar förutom att öka den faktiska tryggheten<br>också att öka den upplevda tryggheten. Den<br>kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar<br>framför allt till att upprätthålla allmän ordning<br>och säkerhet, att förebygga brott, att utreda och<br>avgöra brottmål, att se till att den som begått<br>brott lagfors, att verkställa påföljder och rättsan-<br>språk och att ge stöd till den som drabbas av<br>brott. Kriminalpolitiken skall bygga på en hel-<br>hetssyn och utgå från principen om alla männi-<br>skors lika värde och respekt för den enskildes<br>integritet och värdighet. Kriminalpolitiken och<br>samtliga åtgärder som vidtas inom rättsväsendet<br>skall bygga på kunskap om brottsligheten och<br>dess orsaker och om effekter av vidtagna åtgär-<br>der.</p>
<p>Brottsförebyggande arbete och polisverksamhet i<br>människors närmiljö utvecklas vidare</p>
<p>Lokala insatser mot lokal brottslighet</p>
<p>En majoritet av de brott som begås drabbar en-<br>skilda i deras närmiljö. Sådan brottslighet påver-<br>kar i hög grad upplevelsen av trygghet och livs-<br>kvalitet. Brottslighetens orsaker måste i dessa fall<br></p>
<p>angripas lokalt, nära roten till problemet. Då<br>mycket av den informella, medborgerliga kon-<br>trollen i vårt samhälle ersatts av offentlig kontroll<br>har avståndet mellan de problem som brottslig-<br>heten orsakar lokalt och de åtgärder som måste<br>användas för att bekämpa problemen blivit för<br>stort. Ett framgångsrikt arbete för att minska<br>brottsligheten kräver medborgerliga initiativ och<br>ett brett engagemang från allmänhetens sida. Ar-<br>betet - både inom rättsväsendet och i rättsväsen-<br>dets samverkan med andra samhällsområden och<br>lokala myndigheter, organisationer, näringsliv<br>och enskilda - för att bekämpa och förebygga<br>brottsligheten måste vidareutvecklas.</p>
<p>Den brottslighet som drabbar människor i de-<br>ras vardag och närmiljö handlar bl.a. om skade-<br>görelse, stölder av och ur bilar, bostadsinbrott,<br>cykelstölder och butiksstölder. Sådan brottslig-<br>het som gatulangning av narkotika, försäljning av<br>illegalt tillverkad alkohol till unga eller våld och<br>hot på allmänna platser påverkar också i hög grad<br>livskvaliteten och upplevelsen av trygghet liksom<br>möjligheterna till positiv utveckling för enskilda<br>bostads- och cityområden.</p>
<p>Regeringen avser under hösten 2000 att åter-<br>komma till riksdagen med en lägesbeskrivning<br>gällande det brottsförebyggande arbetet, som tar<br>sin utgångspunkt i det av regeringen år 1996 be-<br>slutade nationella brottsförebyggande program-<br>met.</p>
<p>Närpolisreformen skall fullföljas och vidareutveck-<br>las</p>
<p>Närpolisreformen syftar till att medborgare i<br>hela landet skall ha tillgång till en polis med lokal<br>förankring, hög kompetens och tillräckliga resur-<br>ser. Endast på det sättet skapas garantier för att<br>brott och ordningsstörningar i ett område kan<br>bekämpas uthålligt och med tillämpning av de<br>bästa polisiära metoderna och kunskaperna. På<br>sikt bör enligt regeringens mening polisen i när-<br>polisområdena ansvara för all polisverksamhet<br>som inte kräver speciell kompetens eller av andra<br>skäl bör bedrivas centralt. En utvecklad närpolis-<br>organisation skapar förutsättningar för ett för-<br>troendefullt samarbete mellan polisväsendet och<br>det övriga lokalsamhället i kampen mot brotts-<br>ligheten.</p>
<p>Ett grundläggande tema är satsningen på lo-<br>kalt brottsförebyggande arbete. År 1996 presen-<br>terade regeringen det nationella brottsförebyg-<br>gande programmet Allas vårt ansvar. I<br>programmet betonas att det lokala engagemanget</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande<br>arbete. Polisen har en viktig del i det arbetet.</p>
<p>Det är ofta svårt att mäta och redovisa resul-<br>tatet av brottsförebyggande arbete. Ett verkligt<br>problemorienterat polisarbete förutsätter emel-<br>lertid kartläggning, dokumentation, uppföljning<br>och analys. I närpolisområdena skapas goda för-<br>utsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyg-<br>gande arbete.</p>
<p>Enligt regleringsbrevet för år 2000 skall varje<br>polismyndighet utarbeta och dokumentera en<br>brottsförebyggande strategi som kan ligga till<br>grund för allt förebyggande polisarbete på lokal<br>nivå. En viktig utgångspunkt för det arbetet är en<br>analys av genomförd och pågående verksamhet.</p>
<p>Närpolisreformen genomfördes under en tid<br>då polisverksamheten präglades av besparingar<br>och stora omorganisationer och innebar därför<br>betydande påfrestningar på polisorganisationen.<br>De frågor om resurs- och ansvarsfördelningen<br>mellan närpolisen och övriga polisverksamheter<br>som uppstod när reformen genomfördes är del-<br>vis ännu olösta. På flera håll i landet pågår försök<br>med att integrera annan verksamhet av lokal na-<br>tur, främst ingripandeverksamheten, med verk-<br>samheten i närpolisområdena. På så sätt kan pla-<br>neringen underlättas och den problemorien-<br>terade ansatsen breddas. Enligt regeringens me-<br>ning bör denna utveckling intensifieras.</p>
<p>Det är avgörande för hela polisväsendet att<br>närpolisområdena nu får de resurser och den<br>kompetens som behövs för att den verkligen<br>skall bli basen i polisverksamheten. Det kräver<br>insatser för kompetensutveckling och personal-<br>tillskott. De resurser som nu tillförs polisen gör<br>det möjligt att åter öka antalet poliser så att svå-<br>righeter som beror på personalbrist på sikt kan<br>undanröjas.</p>
<p>Stödet till och utvärderingar av det lokala brotts-<br>förebyggande arbetet skall öka</p>
<p>Utgångspunkten för ett effektivt brottsförebyg-<br>gande arbete är att alla goda krafter mobiliseras<br>och tas tillvara i kampen mot brottsligheten.<br>Rättsväsendets myndigheter och lagstiftningen<br>skall i dessa frågor fungera som ett stöd för det<br>engagemang som finns hos lokala myndigheter,<br>organisationer, näringsliv och enskilda.</p>
<p>Regeringen har tidigare valt att inte föreslå en<br>skyldighet för kommuner att utarbeta lokala<br>trygghetsplaner eller att inrätta lokala brotts-<br>förebyggande råd. Utgångspunkten bör i stället<br>vara att de kommuner, som anser att åtgärder<br>behöver vidtas för att minska brottsligheten och<br></p>
<p>öka tryggheten, ser över möjligheterna att före-<br>bygga brott på lokal nivå utifrån en analys av<br>problembilden och av vilka resurser som finns på<br>lokal nivå.</p>
<p>BRÅ har en central roll när det gäller att stödja<br>lokalt brottsförebyggande arbete särskilt vad<br>gäller kunskapsstöd och metodutveckling. BRÅ<br>bidrar också till möjligheterna för lokala verk-<br>samheter att utbyta erfarenheter på lokal, regio-<br>nal och nationell nivå. För närvarande finns lo-<br>kala brottsförebyggande råd i ca 175 av landets<br>kommuner. Målsättningen är att ett sådant råd<br>eller motsvarande skall finnas i två tredjedelar av<br>landets kommuner.</p>
<p>Effekten av olika åtgärder mot brott är en<br>viktig fråga för framtiden. Under de närmaste<br>åren kommer BRÅ:s verksamhet att i högre ut-<br>sträckning inriktas på att genomföra utvärde-<br>ringar av olika lokala brottsförebyggande pro-<br>jekt. Det är av avgörande betydelse för<br>möjligheterna att förebygga brott att öka kun-<br>skapen inom detta område, både genom utvärde-<br>ringar av nya verksamheter och genom att i ökad<br>utsträckning lära av erfarenheter från andra län-<br>der. Sådan kunskap måste också ligga till grund<br>för utvecklingen av polisens problemorienterade<br>arbetssätt.</p>
<p>Det förebyggande arbetet i storstäderna utvecklas<br>En, även i förhållande till befolkningen, opro-<br>portionerligt stor andel av brotten begås i stor-<br>städerna. Koncentrationen av människor, nä-<br>ringsliv och nöjen till dessa områden får till följd<br>att såväl grövre och organiserad brottslighet som<br>brott som t.ex. olaga hot, biltillgrepp, misshandel<br>och skadegörelse liksom andra typer av ord-<br>ningsstömingar är långt vanligare i storstadsom-<br>råden än i övriga landet. Det gäller särskilt vissa<br>bostadsområden i storstäderna och för cityom-<br>råden.</p>
<p>Den verksamhet som bedrivs för att förebygga<br>och bekämpa brott och för att öka tryggheten<br>hos enskilda skall i ökad utsträckning ta hänsyn<br>till detta i planeringen av verksamheten. Det gäl-<br>ler såväl polisverksamheten som den brottsföre-<br>byggande verksamheten och stödet till den.</p>
<p>Kommittén för brottsförebyggande arbete<br>konstaterade att det är särskilt svårt att mobilise-<br>ra invånare och kommundelar i sådana områden<br>där brottsligheten är särskilt hög i ett förebyg-<br>gande arbete. Det arbete som drivs av BRÅ, del-<br>vis inom ramen för regeringens storstadssats-<br>ning, är därför av stor vikt. I de kommuner och<br>för de bostadsområden som är aktuella, med vil-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ka regeringen ingår lokala utvecklingsavtal, skall<br>det finnas en analys av brottsligheten som ut-<br>gångspunkt för en strategi eller plan för hur<br>brottsligheten i området skall minskas och<br>tryggheten öka med hjälp av det ekonomiska<br>stöd som regeringen bidrar med för utvecklings-<br>avtalen. De lokala utvecklingsavtalen revideras<br>årligen och i samband med det uppmärksammas<br>hur brottsförebyggande insatser fortsättningsvis<br>skall utvecklas i berörda kommuner.</p>
<p>Den engångsvisa förstärkningen om 200 mil-<br>joner kronor för år 1999 användes för att för-<br>stärka polismyndigheterna i storstadsregionerna.<br>Regeringen följer noga utvecklingen av rättsvä-<br>sendets arbete för att bekämpa och förebygga<br>brott särskilt i dessa områden.</p>
<p>Den brottsutredande verksamheten utvecklas i<br>samarbete mellan polisen och åklagarväsendet</p>
<p>Åklagare och polis skall samarbeta för att förbättra<br>brottsutredningarna</p>
<p>Att brottsutredningar genomförs snabbt, effek-<br>tivt och med hög kvalitet är grundläggande ur ett<br>medborgarperspektiv. Polisväsendet skall ha<br>förmåga att med hög kvalitet utreda såväl svåra<br>och komplicerade ärenden som den stora massan<br>av enkla och medelsvåra brott. Det är givetvis<br>polisväsendet som ansvarar för att dess personal<br>har hög kompetens, ändamålsenliga arbetsmeto-<br>der och effektiva hjälpmedel för att utreda brott.<br>Brottsutredningsverksamheten är emellertid en<br>för åklagarväsendet och polisen gemensam upp-<br>gift och myndigheterna är beroende av varandra<br>för att verksamheten skall kunna utvecklas och<br>förbättras.</p>
<p>Riksåklagaren har uttalat oro över utveckling-<br>en av polisens brottsutredande verksamhet och<br>pekat på att möjligheterna att klara upp brott<br>minskat väsentligt under hela 1990-talet. Enligt<br>Riksåklagaren är situationen helt oacceptabel<br>från kriminalpolitisk utgångspunkt.</p>
<p>Också Justitieombudsmannen, Justitiekans-<br>lern, Riksdagens revisorer och Gransknings-<br>kommissionen i anledning av brottsutredningen<br>efter mordet på Olof Palme har pekat på brister<br>och oklarheter i brottsutredningssystemet (se<br>avsnitt 4.6.1).</p>
<p>Kritiken avser bl.a. långa handläggningstider,<br>låg uppklaring, oklar ansvarsfördelning mellan<br>åklagare och polis, tillsynen över utredningarna,<br></p>
<p>hanteringen av internutredningar och kompe-<br>tensförsörjningen.</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen bör<br>låta utreda frågan om ett oberoende organ för<br>tillsyn av polisens och åklagarnas förundersök-<br>ningsarbete. Riksdagen har också tillkännagivit<br>att regeringen bör se över frågan om en speciali-<br>sering av utredningsverksamheten inom närpoli-<br>sen (bet. 1999/2000:JuUll, rskr.<br>1999/2000:211). Regeringen avser därför att in-<br>om kort besluta om en översyn av brottsutred-<br>ningsverksamheten.</p>
<p>Det är samtidigt viktigt att Rikspolisstyrelsen<br>och Riksåklagaren fortsätter att tillsammans<br>analysera utredningsprocessen och utifrån ett<br>helhetsperspektiv se över kompetensförsörjning,<br>organisation och utredningsrutiner. Myndighe-<br>ternas iakttagelser och slutsatser inom ramen för<br>den samordnade inspektionsverksamheten är en<br>viktig kunskapskälla.</p>
<p>Åklagarrollen i brottsutredningar</p>
<p>Det utvecklingsarbete som inleddes med åklagar-<br>reformen år 1996 har medfört genomgripande<br>förändringar i åklagarväsendets organisation<br>samt en renodling av ledningsfunktioner och<br>brottsbeivrande verksamhet. Det är nu angeläget<br>att åklagarväsendet ytterligare förstärker och ut-<br>vecklar åklagarrollen samt finner optimala for-<br>mer för samverkan med polisen och för an-<br>svarsfördelningen mellan åklagare och polis. En<br>sådan utveckling är nödvändig för att säkerställa<br>en snabbare och effektivare brottsutrednings-<br>verksamhet.</p>
<p>I detta ligger bl.a. att Riksåklagaren i nära<br>samverkan med Rikspolisstyrelsen förstärker och<br>vidareutvecklar de gemensamma insatserna för<br>att förbättra utredningsverksamheten. Särskilt<br>angeläget är det att samarbetet på lokal nivå yt-<br>terligare förbättras. En verksamhetsutveckling på<br>den nivån är naturlig och rationell med hänsyn<br>till att i princip all brottsbeivrande verksamhet<br>sedan år 1996 är koncentrerad till de 38 åklagar-<br>kamrarna som är lokaliserade över hela landet.<br>Genom handledning och fördjupat samarbete<br>kan åklagarna medverka i polisens insatser för en<br>bättre utredningsverksamhet, framför allt vid<br>närpolisen. På sikt bör ett sådant samarbete ock-<br>så leda till förbättringar när det gäller utredningar<br>av den mera kvalificerade kriminaliteten.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning visar utveck-<br>lingsprojekten för snabbare hantering av brott-<br>målsärenden att stora effektivitetsvinster kan</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>uppnås med förhållandevis enkla medel, t.ex. en<br>ökad administrativ samordning. Därför anser re-<br>geringen att det är angeläget att rättsväsendets<br>myndigheter vidareutvecklar sina insatser för att<br>för att förbättra samordningen.</p>
<p>Det internationella samarbetet skall förbättras<br>De brottsbekämpande myndigheterna i de olika<br>länderna skall på ett snabbt och effektivt sätt<br>kunna angripa den gränsöverskridande brottslig-<br>heten. Regeringen fäster stor vikt vid att utveck-<br>lingen av nya instrument och metoder för att<br>förstärka det rättsliga samarbetet över gränserna<br>fortsätter. Det är också nödvändigt att åklagarvä-<br>sendet organiseras på ett sätt som främjar en ef-<br>fektiv bekämpning av gränsöverskridande<br>brottslighet. Åklagarna har en ledande och viktig<br>roll i sådana brottsutredningar.</p>
<p>Kompetensen inom åklagarväsendet skall vara hög<br>För en aktiv och skicklig förundersökningsled-<br>ning i kvalificerade utredningar om t.ex. miljö-<br>brottslighet eller grov organiserad brottslighet är<br>det nödvändigt att åklagarna har en hög kompe-<br>tensnivå. Kvalificerad och fortlöpande utbildning<br>för åklagare och andra personalkategorier inom<br>åklagarväsendet är också en förutsättning för att<br>åklagarna skall kunna fungera som stöd för när-<br>polisens bekämpning av enklare och medelsvåra<br>brott.</p>
<p>Kampen mot den allvarligaste brottsligheten</p>
<p>All brottslighet skall bekämpas. Utgångspunkten<br>är självklar och nödvändig för att respekten för<br>lagstiftningen skall kunna upprätthållas. Samhäl-<br>let skall stå fast vid de värderingar som ligger till<br>grund för att vissa förfaranden är straffbelagda.<br>Rättsväsendet skall ha beredskap att ingripa mot<br>brott på det sätt som är föreskrivet i lagstiftning-<br>en.</p>
<p>Rättsväsendets samlade resurser skall användas<br>på ett medvetet sätt och med utgångspunkt i en<br>helhetssyn på de åtgärder som bör vidtas för att<br>uppnå de kriminalpolitiska målen. Det innebär<br>att åtgärder mot allvarlig brottslighet eller annan<br>brottslighet som leder till stor skada i många fall<br>ges en förhållandevis stor del av de samlade re-<br>surserna. Till denna typ av brott hör våldsbrotts-<br>lighet, narkotikabrott och ekonomisk brottslig-<br>het inklusive miljöbrott. Andra exempel på<br>brottslighet som även fortsättningsvis ägnas sär-<br>skild uppmärksamhet är grov organiserad brotts-<br></p>
<p>lighet och brott som riktar sig mot särskilt ut-<br>satta personer eller grupper.</p>
<p>Arbetet med att utforma förslag om buggning<br>och andra reformer av de hemliga tvångsmedlen<br>fortsätter. Avsikten med arbetet är att förbättra<br>rättsstatens möjligheter att ingripa mot den all-<br>varligaste brottsligheten.</p>
<p>De mycket allvarliga brott som under 1999<br>begicks mot polismän och journalister aktualise-<br>rade frågan om rättsväsendets förutsättningar att<br>motverka angrepp mot centrala samhälleliga<br>funktioner. Myndigheterna inom rättsväsendet<br>skall därför ägna stor kraft åt att samla kunskap<br>om brottslighet av detta slag och använda den<br>kunskapen för att effektivare förebygga och ut-<br>reda sådan samhällsfarlig kriminalitet.</p>
<p>Samtliga myndigheter har fått regeringens<br>uppdrag att säkerställa att rättsväsendets personal<br>har god kunskap såväl om grunden för rasistiska,<br>främlingsfientliga och homofobiska brott som<br>om situationen för de grupper som utsätts för<br>sådana brott.</p>
<p>Våldsbrott</p>
<p>Utvecklingen av den anmälda våldsbrottsligheten<br>är oroande. Antalet anmälda våldsbrott ökade<br>kraftigt under den första delen av 1990-talet.<br>Ökningen dämpades senare något och minskade<br>under 1996. Under de senaste åren har dock de<br>anmälda våldsbrotten återigen ökat med några<br>procent. Det är möjligt att den statistiska ök-<br>ningen inte motsvaras av någon faktisk ökning av<br>våldsbrottsligheten. Det är troligt att ökade in-<br>satser för att bekämpa våldsbrottsligheten också<br>leder till att fler våldsbrott anmäls även när det<br>gäller våld på allmänna platser, inte bara sådant<br>våld som begås mellan nära bekanta på privata<br>platser.</p>
<p>En av de viktigaste uppgifterna för samhället<br>är att förhindra att människor utsätts för vålds-<br>brott. Särskild uppmärksamhet skall därför även<br>fortsättningsvis ägnas åt att förebygga och be-<br>kämpa våldsbrott. För att motverka våld i stä-<br>dernas citykärnor, i anslutning till krogar och<br>nöjesetablissemang och annars på allmänna plat-<br>ser är polisens resursanvändning och arbetssätt<br>av avgörande betydelse. Fortsatta åtgärder som<br>särskilt är inriktade på detta är nödvändiga, lik-<br>som en anpassning av polisens arbetstider till<br>brottslighetens fördelning i tid, alltså ett proble-<br>morienterat arbetssätt.</p>
<p>Av stor betydelse är också sådana insatser som<br>kan vidtas på det lokala planet. Det handlar<br>framför allt om planeringen av bostads- och</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>cityområden, utskänkningstillstånd, krav på nö-<br>jesetablissemang och andra sådana åtgärder som<br>kommunerna förfogar över. Det kan också<br>handla om att det skall finnas attraktiva fri-<br>tidsaltemativ för ungdomar och yngre vuxna i de<br>områden de bor.</p>
<p>Våld mot kvinnor</p>
<p>En stor del av våldet i samhället begås i hemmen<br>mot personer som har en nära relation till gär-<br>ningsmannen. Offret för sådant våld är ofta en<br>kvinna eller ett barn och det är ofta en man som<br>är gärningsman. För att bekämpa våldsbrottslig-<br>het av detta slag är behovet av myndighetssamar-<br>bete, liksom samverkan med frivilligorganisatio-<br>nerna, uppenbart.</p>
<p>Under 1997 gav regeringen flera myndigheter<br>inom rättsväsendet i uppdrag att vidta olika typer<br>av åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor<br>och för att ge kvinnor som utsatts för våld ett<br>bättre bemötande. Under 1998 beslutade riksda-<br>gen enligt regeringens förslag om ny och skärpt<br>lagstiftning.</p>
<p>För att dessa åtgärder skall få genomslag krävs<br>ett långsiktigt och metodiskt arbete, byggt på<br>kunskap. De redovisningar av myndighetsupp-<br>dragen, som lämnas till regeringen används av en<br>arbetsgrupp inom Regeringskansliet som under-<br>lag i det fortsatta arbetet. Under år 2000 kommer<br>en internationell forskarkonferens att hållas för<br>att belysa effekten av olika behandlingsmetoder<br>för män som dömts för våld mot kvinnor.</p>
<p>Metoderna för att bedöma risk- och hotbilder<br>inom polisverksamheten utvecklas och prövas<br>för närvarande på några håll i landet i nära sam-<br>arbete med vetenskaplig expertis. Målsättningen<br>är att minska risken för att kvinnor utsätts för<br>upprepat våld genom att polisen bättre skall<br>kunna bedöma vilka skyddsåtgärder som behö-<br>ver vidtas i det individuella fallet.</p>
<p>Åklagarmyndigheterna har upprättat särskilda<br>åtgärdsprogram som har inriktats på ökad kun-<br>skapsbildning, samarbete med polisen för att ut-<br>veckla bättre utredningsmetoder, snabbare lagfö-<br>ring och ökad samverkan med socialtjänsten<br>m.fl. för att kunna ge ett bättre stöd till kvinnor<br>som utsatts för våld. Riksåklagaren samverkar<br>också med Rikspolisstyrelsen för att förbättra<br>arbetet att besluta om och följa upp besöksför-<br>bud.</p>
<p>Inom Justitiedepartementet övervägs för när-<br>varande de rättsliga förutsättningarna för elek-<br>tronisk övervakning vid brott mot ett besöks-<br>förbud.</p>
<p>Regeringen avser att under år 2001 driva arbetet<br>vidare när det gäller kampen mot sexualbrott.<br>Den parlamentariska kommitté som regeringen<br>tillsatte 1998 för att göra en översyn av bestäm-<br>melserna om sexualbrott, skall avlämna sitt be-<br>tänkande i februari 2001. Utgångspunkten för<br>kommitténs arbete är att göra skyddet för den<br>sexuella integriteten så heltäckande som möjligt.</p>
<p>Brott mot bam</p>
<p>FN:s barnkonvention skall efterlevas och över-<br>grepp mot barn bekämpas med kraft. Den polis-<br>anmälda misshandeln mot barn har mer än fyr-<br>dubblats sedan början av 1980-talet. Det är<br>bakgrunden till att regeringen 1998 tillsatte en<br>parlamentarisk kommitté för att utreda frågan<br>om barnmisshandel och därmed sammanhäng-<br>ande frågor. Det är regeringens målsättning att<br>utredningens arbete skall bidra till att skapa bätt-<br>re förutsättningar för att hindra att barn miss-<br>handlas, effektivare samverkan mellan de verk-<br>samheter som skall utreda barnmisshandel,<br>bättre kunskaper hos berörda yrkesgrupper och<br>ökade möjligheter till stöd och hjälp till berörda.</p>
<p>I ett delbetänkande om brottsutredningarna i<br>barnmisshandelsärenden konstaterar utredning-<br>en att det går att förbättra handläggningen av<br>barnmisshandelsärenden hos polis och åklagare.<br>Förslagen remissbehandlas för närvarande.<br>Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast<br>den 31 mars 2001. Mot bakgrund av all den in-<br>formation och nya kunskap som kommer att<br>finnas tillgänglig under 2001 kommer regeringen<br>att överväga ytterligare åtgärder för att förebygga<br>att bam utsätts för brott och stärka skyddet för<br>de barn som ändå utsatts. Barn som offer kom-<br>mer att uppmärksammas särskilt i den proposi-<br>tion om brottsoffer som regeringen avser över-<br>lämna till riksdagen under hösten 2000.</p>
<p>Riksdagen har på förslag från regeringen be-<br>slutat att införa en möjlighet att förordna en sär-<br>skild företrädare för barn i vissa fall. Möjligheten<br>finns sedan 1 januari 2000. Syftet är att stärka<br>barnets rätt, förebygga fortsatt brottslighet och<br>underlätta utredning och lagföring i fall där en<br>vårdnadshavare eller annan närstående misstänks<br>för brott mot ett bam.</p>
<p>Brott med rasistiska eller främlingsfientliga, anti-<br>semitiska och homofobiska inslag</p>
<p>Respekten för alla människors lika värde är<br>grundläggande i en demokrati. Diskriminering<br>och brottsliga angrepp mot personer på grund av</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>deras ursprung eller sexuella läggning innebär ett<br>angrepp på denna grundläggande utgångspunkt.</p>
<p>Rasistiska eller främlingsfientliga, antisemitis-<br>ka och homofobiska brott skall förebyggas och<br>bemötas med kraftfulla åtgärder. Samarbetet<br>mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen<br>på detta område har varit positivt och utvecklas<br>vidare.</p>
<p>Ett sätt att motverka brott med rasistiska eller<br>främlingsfientliga, antisemitiska och homofobis-<br>ka inslag och för att minimera de skador de ger<br>upphov till är att säkerställa att de som arbetar<br>inom rättsväsendet har god kunskap såväl om<br>grunden för rasism eller främlingsfientlighet, an-<br>tisemitism och homofobi som om situationen<br>för de grupper som utsätts för sådana brott.</p>
<p>Den kunskapen kan också motverka de för-<br>domar som kan finnas om grupper som utsätts<br>för sådana brott. En förbättrad grundutbildning<br>och ökad fortbildning i dessa frågor bör kunna<br>medverka till ökad samverkan mellan rättsväsen-<br>dets myndigheter, liksom också förbättrad me-<br>todutveckling för att förebygga och bekämpa<br>denna brottslighet. Regeringen har gett samtliga<br>myndigheter inom rättsväsendet i uppdrag att<br>garantera att personalen har god kunskap på des-<br>sa områden.</p>
<p>Riksåklagaren beslutade i december 1999 om<br>ett omfattande och ambitiöst handlingsprogram<br>för att bekämpa brott med rasistiska eller främ-<br>lingsfientliga motiv.</p>
<p>För att bland annat samordna den kunskap<br>som finns på det lokala planet om hur rasism,<br>främlingsfientlighet och etnisk diskriminering<br>uppstår, utvecklas och kan bekämpas har rege-<br>ringen gett Integrationsverket i uppdrag att upp-<br>rätta en kunskapsbank.</p>
<p>I kunskapsbanken skall sådan information<br>kunna samlas och vara lätt tillgänglig för olika<br>typer av användare. Integrationsverket har också<br>fått i uppdrag att, i samarbete med Svenska<br>kommunförbundet, inrätta en rådgivningsverk-<br>samhet för kommuner där man har problem med<br>denna typ av företeelser.</p>
<p>På regeringens uppdrag pågår arbete för att<br>överväga förändringar i lagstiftningen. Den<br>kommitté, som har till uppgift att överväga en<br>kriminalisering av aktivt deltagande i en organi-<br>sation som sysslar med brottslig verksamhet,<br>skall också överväga andra frågor som rör<br>brottslighet med rasistiska inslag.</p>
<p>Kommittén skall också överväga frågan om att<br>straffbelägga hets mot homosexuella. Arbetet<br>skall redovisas senast i oktober 2000.</p>
<p>I juni 1999 tillsatte regeringen en utredning för<br>att se över lagstiftningen om olaga diskrimine-<br>ring och tillämpningen av den. Syftet med utred-<br>ningen är att åstadkomma en lagstiftning och en<br>tillämpning av den som utgör ett effektivt medel<br>mot diskriminering. Utredningen skall redovisa<br>sitt arbete senast i april 2001.</p>
<p>Även i internationella fora, bl.a. i EU och i<br>FN, arbetar Sverige aktivt för att motverka<br>rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.</p>
<p>En central uppgift för rättsväsendet är alltså<br>och kommer också i framtiden att vara att fort-<br>sätta att utveckla metoderna för hur brott av des-<br>sa slag förebyggs och bekämpas och hur de som<br>utsatts för sådana brott bemöts.</p>
<p>Narkotikabrott</p>
<p>Missbruk av narkotika är en starkt bidragande<br>orsak till förekomsten av brott och otrygghet i<br>samhället. Vid sidan av den brottslighet som är<br>förknippad med själva hanteringen av narkoti-<br>kan, skapar missbruket och den illegala handeln<br>annan kriminalitet. Att utveckla och förstärka de<br>brotts- och drogförebyggande insatserna, särskilt<br>bland ungdomar, samt i övrigt bekämpa narkoti-<br>kabrottsligheten är därför en av de viktigaste<br>kriminalpolitiska prioriteringarna. Regeringen<br>tillkallade 1998 en narkotikakommission som<br>skall utvärdera samhällets narkotikapolitiska in-<br>satser och föreslå effektiviseringar av narkotika-<br>politiken. Översynen skall omfatta såväl lagstift-<br>ningen på området som samhällets åtgärder i<br>övrigt. Uppdraget skall redovisas före utgången<br>av år 2000. BRÅ har utvärderat kriminaliseringen<br>av eget bruk av narkotika, som trädde i kraft<br>1988. Resultatet kommer att redovisas under<br>hösten 2000.</p>
<p>Den ekonomiska brottsligheten</p>
<p>Den ekonomiska brottsligheten, inklusive den<br>IT-relaterade brottsligheten, berör stora samhäl-<br>leliga värden och drabbar det allmänna, näringsli-<br>vet och enskilda människor. Under de senaste<br>decennierna har många former av komplicerad<br>och samhällsfarlig ekonomisk kriminalitet ut-<br>vecklats. Ofta begås sådana brott inom en nä-<br>ringsverksamhet. Det finns också ett samband<br>mellan ekonomisk brottslighet och annan grov<br>organiserad brottslighet. Det blir allt vanligare<br>att ekonomiska brottslighet är gränsöverskri-<br>dande. Den drar då ofta nytta av skillnader i na-<br>tionell lagstiftning och av myndigheternas svå-<br>righeter att samarbeta effektivt över gränserna.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Statsmakterna har under de senaste åren väsent-<br>ligt förstärkt insatserna mot denna typ av krimi-<br>nalitet. Utvecklingen av myndighetssamarbete,<br>arbetsmetoder och kompetens är några av hörn-<br>stenarna i regeringens strategi mot ekonomisk<br>brottslighet. I strategin ingår också framtagandet<br>av ny och bättre lagstiftning. Det pågår ett stort<br>antal projekt på det området.</p>
<p>Det är problematiskt att den svenska forsk-<br>ningen i frågor om brott och åtgärder mot brott<br>är så begränsad. Det gäller även grundforskning-<br>en och tillgången på forskarutbildad personal in-<br>om rättsväsendet. I fråga om den ekonomiska<br>brottsligheten är det särskilt problematiskt efter-<br>som den är så komplex. BRÅ tillfördes därför i<br>budgetpropositionen för år 1998 resurser för att<br>under tre år bygga upp och initiera forskning om<br>ekonomisk brottslighet inklusive miljöbrott. En<br>treårsperiod är emellertid enligt regeringens be-<br>dömning alltför kort för att kunna generera be-<br>stående resultat i form av uppbyggd forskar-<br>kompetens och ett intresse för frågan i<br>forskningssamhället. Särskilda medel för att byg-<br>ga upp forskningen om ekonomisk brottslighet<br>inklusive miljöbrott (med särskild inriktning på<br>att ta fram förslag till åtgärder) tillförs därför<br>BRÅ över tilläggsbudget.</p>
<p>Inrättandet av Ekobrottsmyndigheten har<br>skapat goda strategiska förutsättningar för en<br>effektivare ekobrottsbekämpning i hela landet.<br>Myndigheten har en viktig nationell samord-<br>ningsfunktion när det gäller ekobrottsbekämp-<br>ning. Därför är det angeläget att myndigheten<br>långsiktigt och metodiskt vidareutvecklar de na-<br>tionella stabsfunktionerna bl.a. för att kunna<br>förbättra samordningen av de samlade insatserna<br>mot ekobrottsligheten.</p>
<p>Myndigheten skall vidareutveckla och förstär-<br>ka bekämpningen av den kvalificerade, omfat-<br>tande och gränsöverskridande ekonomiska<br>brottsligheten.</p>
<p>Eftersom det är en grundläggande uppgift för<br>Ekobrottsmyndigheten att tidigt upptäcka eller<br>förhindra ekonomisk brottslighet är det också<br>viktigt att myndigheten förbättrar den brotts-<br>förebyggande verksamheten på såväl central som<br>lokal nivå.</p>
<p>För att säkerställa Ekobrottsmyndighetens<br>funktion som ett kompetens- och kunskapscent-<br>rum är det avgörande att myndigheten har en<br>fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller avance-<br>rad utbildning och kompetensutveckling.</p>
<p>Miljöbrott</p>
<p>En effektiv bekämpning av brott mot miljön är<br>avgörande för en ekologisk hållbar utveckling.<br>Den nya miljöbrottsorganisationen skall därför<br>ha en hög beredskap och tillräckliga utrednings-<br>resurser. Det är en svår och omfattande uppgift<br>för åklagar- och polisorganisationerna att ut-<br>veckla och effektivisera miljöbrottsbekämpning-<br>en. Därför är det tillfredsställande att myndig-<br>heterna har nått en god bit på vägen när det<br>gäller att säkra kompetens, kapacitet och konti-<br>nuitet i kampen mot miljöbrott. Att det finns<br>åklagare och poliser med specialistkompetens på<br>miljöområdet är en grundförutsättning för en<br>positiv verksamhetsutveckling.</p>
<p>En effektivare miljöbrottsbekämpning förut-<br>sätter också att polis, åklagare och tillsynsmyn-<br>digheter samordnar sitt arbete och samarbetar i<br>såväl konkreta ärenden som strategiska frågor.<br>Den centrala miljöbrottsenheten hos Riksåklaga-<br>ren är viktig för samordningen av de nationella<br>insatserna på miljöområdet och som stöd i om-<br>fattande och kvalificerade miljöbrottsärenden.</p>
<p>Riksåklagaren har tagit initiativ till bildandet<br>av Miljöbrottsrådet. Enligt regeringens uppfatt-<br>ning kommer ett sådant centralt forum för bl.a.<br>informationsutbyte och myndighetssamverkan<br>att gynna de framtida insatserna mot miljöbrott.</p>
<p>En polis för 2000-talet - förändringsarbetet skall<br>fortsätta</p>
<p>Under det senaste decenniet har polisväsendet<br>genomgått stora förändringar.</p>
<p>Sammantaget har dessa förändringar medfört<br>nya strukturer och ny organisation, ändrade ar-<br>betsmetoder, behov av kompetensutveckling och<br>ökade krav på samverkan. Rationaliseringar och<br>besparingar har lett till att såväl polispersonal<br>som övriga anställda minskat i antal.</p>
<p>För att upprätthålla medborgarnas förtroende<br>för polisen är, som redan framgått, insatser inom<br>framför allt två områden avgörande under de<br>närmaste åren. Dels skall närpolisreformen full-<br>följas och vidareutvecklas. Dels skall brottsut-<br>redningarna på alla nivåer bli snabbare och säkra-<br>re, så att lagföringen ökar och tiden mellan brott<br>och påföljd blir så kort som möjligt.</p>
<p>För att dessa insatser skall bli möjliga krävs<br>betydande personalförstärkningar, en systema-<br>tisk satsning på kompetensutveckling samt en<br>utveckling av samarbetet med andra myndigheter<br>inom och utom rättsväsendet. Den nya grundut-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bildningen för poliser är avgörande för att poli-<br>sen skall kunna svara mot 2000-talets krav.</p>
<p>Vid sidan av dessa satsningar skall polisväsen-<br>det redan i år vidta de åtgärder som krävs för att<br>förstärka gränskontrollen till den nivå som be-<br>hövs för Sveriges operativa inträde i Schengen-<br>samarbetet.</p>
<p>Aven i framtiden ställs det således stora krav<br>på polismyndigheterna såväl när det gäller att<br>skapa en organisation som är anpassad till verk-<br>samhetens krav och förutsättningar som när det<br>gäller att disponera resurserna på ett effektivt<br>sätt. Det är Rikspolisstyrelsen som har den vikti-<br>ga uppgiften att stödja och samordna det arbetet.</p>
<p>Professionellt polisarbete är alltid problemoriente-<br>rat</p>
<p>Allt polisarbete skall vara problemorienterat. Det<br>innebär att det skall utgå från professionell kun-<br>skap och analys. Verksamheten skall också ut-<br>formas och dokumenteras så att den kontinuer-<br>ligt bidrar till den kunskap som finns om<br>faktorer som orsakar eller förebygger brott och<br>ordningsstörningar. Det problemorienterade po-<br>lisarbetet inriktas på att i första hand förebygga<br>brott. Insatserna tar sin utgångspunkt i en kart-<br>läggning och analys av problembilden. Åtgärder-<br>na dokumenteras och utvärderas och arbetet an-<br>passas kontinuerligt efter vad utvärderingarna<br>visar. Ett sådant arbetssätt höjer organisationens<br>kompetens och förbättrar de långsiktiga effek-<br>terna av polisarbetet. Båda faktorerna är viktiga<br>för att öka personalens tillfredsställelse i arbetet.</p>
<p>Arbetsförhållandena inom polisväsendet skall<br>uppmuntra till ett långsiktigt problemorienterat<br>arbetssätt. Behovet av god arbetsledning och<br>styrning av verksamheten är särskilt stort på<br>detta område.</p>
<p>Många myndigheter har på senare tid valt att<br>bredda och förbättra sin kompetens genom att<br>anställa analytiker, statistiker och andra experter.<br>Sådan kompetens är ett viktigt stöd i arbetet med<br>att systematisera och behandla den stora kunskap<br>som finns inom och utom polisväsendet om in-<br>divider och faktorer som orsakar brott. Exper-<br>terna kan också öka kompetensen hos övrig per-<br>sonal och utgöra en resurs i det vidare<br>utvecklingsarbetet på central nivå.</p>
<p>Sverige skall inträda i det operativa Schengen-<br>samarbetet. Övrigt internationellt samarbete skall<br>förstärkas</p>
<p>Sveriges målsättning att bli operativ medlem i<br>Schengensamarbetet under hösten år 2000 ligger<br></p>
<p>fast. Ett rådsbeslut med detta innehåll bör kunna<br>fattas av EU kring månadsskiftet novem-<br>ber/december år 2000. Däremot kommer själva<br>den praktiska tillämpningen av Schengenregel-<br>verket att påbörjas först under första kvartalet år<br>2001. Anledningen till denna förändring i an-<br>slutningsprocessen är främst förseningar i ut-<br>veckling och anpassning av det centrala datastö-<br>det. I slutet av mars 2001 beräknas alla åtgärder<br>vara genomförda. Då kommer också alla person-<br>kontroller vid de inre gränserna att upphöra.</p>
<p>Förberedelsearbetet har tagit mycket resurser i<br>anspråk på central nivå. Det krävs dock att det<br>också på polismyndighetsnivå bedrivs ett aktivt<br>förberedelsearbete dels för den egna verksamhe-<br>ten och dels gentemot andra, främst hamnar och<br>flygplatser, för att säkerställa att myndigheterna<br>blir klara i tid för anslutningen.</p>
<p>Polisen måste också förbereda och fullgöra de<br>särskilda uppgifter som följer av att Sverige är<br>ordförandeland i EU det första halvåret 2001.</p>
<p>Antalet poliser skall öka och kompetensen inom<br>polisväsendet bli högre</p>
<p>Med de resurser som nu tillförs polisväsendet<br>kan utbildningskapaciteten ökas så att det blir<br>möjligt att år 2001 anta omkring 660 polisstude-<br>rande och åren därefter mellan 600 och 900 po-<br>lisstuderande per år. Det skulle, även med beak-<br>tande av de avgångar som kan förutses, innebära<br>att antalet poliser skulle öka med 140 år 2001,<br>ytterligare 200 år 2002 och ytterligare 370 år<br>2003. Vid utgången av år 2003 kommer det då att<br>finnas ca 16 800 poliser.</p>
<p>Det är av stor vikt att polisväsendet analyserar<br>resurs- och arbetsfördelningen mellan poliser<br>och annan personal för att säkerställa en ända-<br>målsenlig personalsammansättning. Antalet spe-<br>cialister och annan icke polisutbildad personal<br>behöver enligt regeringens bedömning öka,<br>framför allt för att höja kvaliteten i brottsutred-<br>ningarna och klara Schengensamarbetets krav,<br>men också för att förstärka administration och<br>planering.</p>
<p>Det är också viktigt att ansträngningarna för<br>att skapa en jämnare könsfördelning och för att<br>främja den etniska och kulturella mångfalden in-<br>om polisväsendet vidmakthålls.</p>
<p>4.4.4 Kriminalvården</p>
<p>Kriminalvården har genom sina uppgifter att<br>verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn,</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ansvara för övervakningen av de villkorligt fri-<br>givna och utfärda personundersökningar en cen-<br>tral roll inom kriminalpolitiken. Verksamheten<br>skall präglas av en human människosyn, god om-<br>vårdnad och ett aktivt påverkansarbete med<br>iakttagande av en hög grad av säkerhet samt re-<br>spekt för den enskildes integritet och rättssäker-<br>het.</p>
<p>Kriminalvården fortsätter rationaliseringsarbetet</p>
<p>Under senare år har verksamheten inom krimi-<br>nalvården utvecklats positivt på flera vitala områ-<br>den. Gemenskap i häktena har införts och vår-<br>darrollen har förändrats genom kontaktmanna-<br>skapet. Säkerheten inom anstalterna har förbätt-<br>rats genom den s.k. sektoriseringen, program-<br>verksamheten har utvecklats och stödavdelningar<br>och sexualbrottsavdelningar har inrättats. Samti-<br>digt har besparings- och rationaliseringskrav<br>medfört omfattande organisationsförändringar.<br>Nya påföljder och möjligheten att verkställa<br>fängelsestraff genom intensivövervakningen med<br>elektronisk kontroll har fått till följd att antalet<br>korttidsdömda minskat samtidigt som antalet<br>intagna med långa strafftider ökat. Sammantaget<br>har detta stor betydelse för kriminalvårdens<br>verksamhet.</p>
<p>Kriminalvården står nu inför ett fortsatt ratio-<br>naliseringsarbete samtidigt som kraven på att nu-<br>varande nivåer och kvalitet inom verksamheterna<br>skall upprätthållas. Det handlar om att undanröja<br>hinder för en effektiv verksamhet och fortsätta<br>att utveckla verksamheten mot de mål som tidi-<br>gare prioriterats och som ligger fast.</p>
<p>Verksamheten skall inriktas på att den dömde<br>inte återfaller i brott</p>
<p>En stor del av dem som avtjänar fängelsestraff<br>återfaller i brott. Det är en angelägen uppgift att<br>på olika sätt försöka förändra denna situation.<br>Kriminalvårdens möjligheter att förebygga åter-<br>fall i brott måste därför tas tillvara. Kriminalvår-<br>dens ansvar för att förebygga återfall i brott kan<br>sägas vara tudelat. Dels skall kriminalvården ge-<br>nom ett långtgående säkerhetstänkande, där<br>samhällsskyddsaspekter tillmäts stor vikt, för-<br>hindra att intagna begår brott under straffverk-<br>ställigheten. Dels skall kriminalvården tillvarata<br>de möjligheter till påverkan och förändring som<br>anstaltsvistelsen ger för att minska riskerna för<br></p>
<p>återfall efter frigivningen. Ofta är det fråga om<br>att finna en lämplig balans mellan dessa båda in-<br>tressen. I detta sammanhang är det också viktigt<br>att beakta att det finns grupper t.ex. kvinnor,<br>unga och olika etniska grupper som har särskilda<br>behov som måste tillgodoses av kriminalvården.</p>
<p>Kriminalvårdens kunskap om de intagna skall för-<br>bättras</p>
<p>För att förhindra de intagna från att utnyttja an-<br>staltstiden till att bilda och upprätthålla krimi-<br>nella nätverk är det nödvändigt att utveckla ar-<br>betsmetoder och använda tillgänglig teknik för<br>att höja förmågan att kartlägga och analysera<br>kunskapen om de intagna. Inom Justitie-<br>departementet har det upprättats en promemoria<br>om kriminalvårdens rätt att behandla person-<br>uppgifter (Ds 2000:50). Promemorians förslag<br>innebär bl.a. att det klargörs att kriminalvården<br>får använda befintlig teknik för att samla, bear-<br>beta och analysera information om de intagna<br>som kan anses utgöra en säkerhetsrisk. Kriminal-<br>vårdens samlade kunskap om de intagna kan an-<br>vändas för att på ett ännu bättre sätt än i dag sty-<br>ra valet av anstalt eller avdelning. Informationen<br>kan också användas vid fastställande av de sär-<br>skilda villkor som skall gälla för långtidsdömda<br>liksom vid beviljandet av permissioner och andra<br>utevistelser.</p>
<p>De intagnas grundläggande kompetens skall för-<br>stärkas</p>
<p>Många av de intagna har svårigheter att socialt<br>anpassa sig till ett liv utan kriminalitet. De saknar<br>arbetslivserfarenhet och grundläggande utbild-<br>ning. En höjning av de intagnas kompetens i des-<br>sa hänseenden ökar förutsättningarna för att de<br>skall kunna leva ett laglydigt liv. En viktig upp-<br>gift för kriminalvården är därför att se till att de<br>intagna erbjuds arbete och andra former av sys-<br>selsättning, såsom utbildning, undervisning, ar-<br>betsträning och social färdighetsträning. En strä-<br>van skall vara att ytterligare förstärka inslaget av<br>grundläggande praktisk och teoretisk utbildning.<br>Utgångspunkten skall vara att alla intagna i an-<br>stalt som har behov av det skall erbjudas grund-<br>skoleutbildning och gymnasieutbildning. Det är<br>vidare viktigt att göra arbetsdriften mer me-<br>ningsfull och anpassad efter de intagnas behov.</p>
<p>De intagna skall få det stöd de behöver för att<br>minska risken för återfall i brott</p>
<p>Kriminalvårdens arbete skall under hela verkstäl-<br>lighetstiden vara inriktat på att stödja och hjälpa</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>den dömde och främja anpassningen i samhället.<br>Under verkställighetstiden skall de intagna få<br>behandling för psykiska störningar, drogmiss-<br>bruk och andra problem. De skall också motive-<br>ras till att i fortsättningen leva ett laglydigt liv.<br>För att verkställighetens innehåll bättre skall<br>kunna anpassas till de intagnas behov är det vik-<br>tigt att kunskaperna om de dömdas situation vid<br>intagningen förbättras.</p>
<p>Programverksamheten skall vara utformad så<br>att den svarar mot behoven. Kriminalvården skall<br>också erbjuda social träning och meningsfulla<br>fritidsaktiviteter. Det är viktigt att alla tillfällen<br>att utveckla de intagnas personliga ansvar tas till-<br>vara. Kriminalvården skall vidare iaktta ett för-<br>hållningssätt till de intagna som bidrar till att de<br>får en jämställd syn på förhållandet mellan män<br>och kvinnor. En kompetent och engagerad per-<br>sonal är en förutsättning för en bra verksamhet.<br>En angelägen uppgift för kriminalvården är där-<br>för att se till att personalen har de kompetenser<br>som motsvarar verksamhetens krav och att kon-<br>taktmannaskapet utvecklas.</p>
<p>Kvaliteten i verksamheten skall utvecklas och följas<br><sup>U</sup>PP</p>
<p>Uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgär-<br>der är en självklar förutsättning för att verksam-<br>hetens kvalitet skall förbättras. För att kunna<br>analysera vilka åtgärder som bäst bidrar till att<br>den intagne inte återfaller i brott efter frigivning-<br>en krävs att det utvecklas metoder för att följa<br>upp och utvärdera återfallsfrekvensen för olika<br>kategorier intagna.</p>
<p>Möjligheterna att skapa personliga nätverk skall tas<br>tillvara</p>
<p>En förutsättning för att den dömde efter avtjänat<br>straff skall kunna återanpassas till ett liv utan<br>kriminalitet är att han eller hon under verkstäl-<br>lighetstiden ges möjlighet till kontakter med per-<br>soner utanför anstalten. Att kontakterna med<br>familj och barn i möjligaste mån bör upprätthål-<br>las är närmast en självklarhet. Här fyller de be-<br>sökslägenheter som inrättats på många anstalter<br>en viktig funktion. Det är emellertid också nöd-<br>vändigt att försöka finna andra vägar för de<br>dömda att knyta sociala kontakter. I det sam-<br>manhanget spelar lekmannaövervakama, tros-<br>samfunden och de ideella organisationerna, t.ex.<br>Kriminellas revansch i samhället (KRIS), en vik-<br>tig roll. Det personliga engagemang och intresse<br>som frivilliga insatser innebär kan aldrig helt er-<br>sättas av det stöd som erbjuds inom ramen för<br></p>
<p>ett tjänstemannaansvar. Vikten av de frivilliga<br>krafternas inslag i kriminalvården kan därför inte<br>nog betonas. Ideella insatser är dock inte alltid<br>tillräckligt. Även frivilliga krafter bör få rimliga<br>utlägg täckta. Regeringen överväger därför för<br>närvarande hur stödet till de frivilliga insatserna<br>skall utformas i framtiden.</p>
<p>Frigivningsförberedelserna skall förstärkas</p>
<p>En kriminalvård som är inriktad på att förebygga<br>återfall i brott förutsätter bra och effektiva fri-<br>givningsförberedelser. Verksamheten i anstalt<br>skall under hela verkställighetstiden vara inriktad<br>på åtgärder som förbereder den intagne för ett liv<br>i frihet. Detta gäller även om anstaltsvistelsen<br>skall pågå under lång tid. Risken är annars stor<br>att de långtidsdömda passiviseras och institu-<br>tionaliseras. Frigivningsförberedelserna för lång-<br>tidsdömda bör i huvudsak ta fasta på träning och<br>förberedelse för ett socialt liv på det personliga<br>planet samt social och ekonomisk etablering i<br>samhället. Den intagnes personliga situation<br>måste vara avgörande för vilka åtgärder som är<br>påkallade. I det sammanhanget förtjänar påpekas<br>de särskilda behov som vissa grupper t.ex. kvin-<br>nor, unga och olika etniska grupper kan ha.</p>
<p>Ett särskilt problem är att vissa långtidsdömda<br>av olika skäl vill vistas längre i anstalter med hög-<br>re säkerhetsgrad än vad samhällsskyddet kräver.<br>En viktig uppgift för kriminalvården är därför att<br>verka för en mera flexibel organisation där en<br>successiv övergång från slutna till öppnare for-<br>mer underlättas.</p>
<p>Samarbetet mellan kriminalvården och andra<br>myndigheter kan utvecklas ytterligare</p>
<p>Ett effektivt samarbete mellan kriminalvården<br>och andra myndigheter, t.ex. socialtjänsten, Ar-<br>betsmarknadsverkets myndigheter samt hälso-<br>och sjukvården är en förutsättning för att skapa<br>goda möjligheter för den dömde att anpassa sig<br>till ett icke kriminellt liv. Det är viktigt inte<br>minst för att behandling och andra åtgärder som<br>påbörjats under verkställigheten skall kunna<br>fullföljas även efter verkställighetens slut.</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har på rege-<br>ringens uppdrag kartlagt kriminalvårdens och<br>andra myndigheters arbete med att förbereda fri-<br>givningssituationen för de intagna. I rapporten<br>Frigivning från fängelse (BRÅ-rapport 1998:6)<br>konstaterar BRÅ att intagna i anstalt har allvarli-<br>gare sociala problem än befolkningen i stort men</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>också jämfört med andra kategorier dömda per-<br>soner. Ett flertal hinder för optimala frigiv-<br>ningsförberedelser identifieras och BRÅs slutsats<br>är att förbättringar bör övervägas bl.a. vad avser<br>samarbetet mellan olika berörda myndigheter.<br>Som en fortsättning på regeringsuppdraget dri-<br>ver BRÅ för närvarande ett projekt där syftet är<br>att undersöka på vilket sätt kriminalvården och<br>andra myndigheter arbetar för att minska risken<br>för återfall bland olika grupper av anstaltsklien-<br>ter. Resultatet skall redovisas till regeringen se-<br>nast den 1 oktober 2000.</p>
<p>Regeringen överväger för närvarande hur man<br>på bästa sätt kan skapa goda förutsättningar för<br>en bättre frigivningssituation. Som ett led i det<br>arbetet har regeringen givit Kriminalvårds-<br>styrelsen i uppdrag att redovisa hur kriminalvår-<br>den arbetar med förberedelserna av frigivningen<br>för att underlätta övergången från anstalt till fri-<br>het. Även det uppdraget skall redovisas den 1<br>oktober 2000.</p>
<p>En försöksverksamhet med förstärkta och intensifi-<br>erade frigivningsförberedelser förbereds</p>
<p>Inom Justitiedepartementet har departements-<br>promemorian Från anstalt till frihet (Ds<br>2000:37) utarbetats. I promemorian, som för<br>närvarande remissbehandlas, föreslås en treårig<br>försöksverksamhet med ett intensifierat arbete<br>för att underlätta de intagnas övergång från an-<br>staltsliv till ett liv i frihet. Förslagen innebär bl.a.<br>att frigivningssituationen för varje intagen skall<br>utredas och planeras på ett strukturerat sätt och i<br>samarbete med den intagne, berörda myndighe-<br>ter, organisationer och enskilda. Effektiva frigiv-<br>ningsförberedelser med sikte på att minimera<br>risken för återfall i brott förutsätter att den in-<br>tagne under slutet av verkställighetstiden får vis-<br>tas i öppnare former. Inom ramen för försöks-<br>verksamheten skall långtidsdömda därför få<br>möjlighet att efter ansökan och individuell pröv-<br>ning verkställa de sista månaderna av straffet ge-<br>nom intensivövervakning med elektronisk kon-<br>troll.</p>
<p>Kriminalvården skall skapa förutsättningar för att<br>ge alternativen till fängelse bredast möjliga<br>tillämpning</p>
<p>De senaste årens förändringar i påföljdssystemet<br>har medfört nya viktiga uppgifter för kriminal-<br>vården. För att frivårdspåföljderna skall upplevas<br>som trovärdiga alternativ till fängelse krävs det<br></p>
<p>att de får ett tydligt och konsekvent innehåll. Att<br>se till att så är fallet kommer även i fortsättning-<br>en att bli en viktig uppgift för frivården. Även<br>satsningarna på att förbättra intensivövervak-<br>ningen måste fortsätta för att garantera dess fort-<br>satta trovärdighet som alternativ till fängelse. De<br>alternativa påföljderna ställer också ökade krav<br>på kriminalvården när det gäller att utföra perso-<br>nundersökningar. För att ge de alternativa på-<br>följderna bredast möjliga tillämpning är det av<br>stor vikt att den misstänktes personliga förut-<br>sättningar för olika påföljdsaltemativ tydligt<br>framgår av personutredningen.</p>
<p>Samhällstjänstens stora genomslag innebär att<br>kriminalvården måste fortsätta ansträngningarna<br>med att få fram lämpliga arbetsplatser som mot-<br>svarar klienternas behov. Arbetet inom kriminal-<br>vården med att utveckla samhällstjänsten är av-<br>görande för att säkerställa en fortsatt tilltro till<br>alternativen till fängelse Ett väl upparbetat sam-<br>arbete med de ideella organisationerna och tros-<br>samfunden är en förutsättning för att kriminal-<br>vården skall kunna lyckas med denna uppgift.<br>För att klara hanteringen av samhällstjänsten<br>kommer det också att vara nödvändigt att fort-<br>sätta ansträngningarna för att förbättra samar-<br>betet med kommunerna och landstingen i syfte<br>att öka antalet offentliga arbetsplatser.</p>
<p>Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket<br>skall bedrivas med ökad intensitet</p>
<p>Den svenska narkotikapolitikens långsiktiga mål<br>är att skapa ett narkotikafritt samhälle. En stor<br>del av dem som är föremål för kriminalvård<br>missbrukar narkotika. Kriminalvårdens insatser<br>på området är därför av betydelse. En av krimi-<br>nalvårdens viktigaste uppgifter är att hålla an-<br>stalter och häkten fria från narkotika och verka<br>för att narkotikamissbruket bland frivårds-<br>klienter minskar. Dessutom skall kriminalvården<br>verka för att dömda som har behov av det får<br>tillgång till missbruksvård. Särskild vikt skall läg-<br>gas vid insatser för att motivera de dömda till be-<br>handling.</p>
<p>Det primära är att kriminalvårdens behand-<br>lings- och påverkansprogram håller hög kvalitet<br>och är effektiva. Det är ändå oroande att andelen<br>intagna i behandling minskat under år 1999. Det<br>minskade antalet placeringar enligt 34 § lagen<br>(1974:203) om kriminalvård i anstalt är också en<br>negativ utveckling som måste tas på allvar. Att<br>den intagne blir fri från sitt narkotikamissbruk är</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>en förutsättning för att han eller hon skall kunna<br>leva ett liv utan kriminalitet efter frigivningen.<br>Narkotikamissbruket är också en bidragande or-<br>sak till att det förekommer våld mellan intagna.<br>Kriminalvårdens insatser för att bekämpa narko-<br>tikamissbruket är därför av väsentlig betydelse<br>för att anpassa den intagne till ett liv utan krimi-<br>nalitet. Detta arbete måste därför bedrivas med<br>ökad intensitet.</p>
<p>4.4.5 Reformeringen av domstolsväsendet</p>
<p>I Sverige har vi sedan många år ett väl fungerande<br>domstolsväsende. Det utgör en garant för med-<br>borgarens möjligheter att få rättigheter och skyl-<br>digheter fastställda av objektiva och oberoende<br>domstolar.</p>
<p>Samhället har förändrats i en allt snabbare takt<br>bl.a. genom Sveriges inträde i EU samt näringsli-<br>vets och privatlivets ökande internationalisering.<br>Därutöver ställer medborgarna numera allt högre<br>krav på snabbhet, god service, ett gott bemötan-<br>de och effektivitet i verksamheten.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund viktigt att vid-<br>makthålla och utveckla vårt domstolsväsende.<br>Ett väl fungerande domstolsväsende förutsätter<br>ett ständigt pågående arbete med att anpassa<br>verksamheten efter de krav som tiden ställer.</p>
<p>Ett väl fungerande domstolsväsende är inte<br>enbart av betydelse för rättssäkerhet och rätt-<br>strygghet utan också av stor betydelse för hela<br>vårt lands välstånd.</p>
<p>För att uppfylla regeringens mål om bibehål-<br>len rättssäkerhet och rättstrygghet samt säker-<br>ställa domstolarnas särställning har sedan några<br>år inletts en omfattande reformering av domstol-<br>sväsendet. I en skrivelse till riksdagen under vå-<br>ren 2000, Reformeringen av domstolsväsendet -<br>en handlingsplan (skr. 1999/2000:106) samman-<br>fattar regeringen pågående och planerade föränd-<br>ringar av domstolsväsendet. Riksdagen har ställt<br>sig bakom regeringens redovisning av reformar-<br>betet (bet. 1999/2000:JuU22, rskr.<br>1999/2000:255). I det följande redovisas huvud-<br>dragen i regeringens skrivelse.</p>
<p>Fortsatt renodling av arbetsuppgifter</p>
<p>En viktig utgångspunkt för reformarbetet är att<br>domstolarna och domarna endast skall pröva frå-<br>gor som verkligen kräver domstolens speciella<br>kompetens. Ärenden och annat som lika väl kan<br></p>
<p>utföras i en förvaltningsmyndighet bör också<br>utföras där, så att resurser kan koncentreras till<br>de rättsskipande uppgifterna där det behövs do-<br>marmedverkan.</p>
<p>Under de senaste åren har ett antal uppgifter<br>förts över från domstolarna till andra myndig-<br>heter, bl.a. till kronofogdemyndigheterna. Som<br>ett ytterligare led i renodlingen av domstolarnas<br>verksamhet har riksdagen beslutat att inskriv-<br>ningsverksamheten skall koncentreras till sju in-<br>skrivningsmyndigheter och att boupptecknings-<br>verksamheten förs över från domstolsväsendet<br>till skatteförvaltningen (prop. 1999/2000:1<br>utg.omr. 4, bet. 1999/2000:JuUl, rskr.<br>1999/2000:78). Domstolsverket arbetar nu till-<br>sammans med berörda domstolar och reformen<br>skall vara genomförd den 1 juli 2001. Som ett<br>nästa steg med syfte att renodla domstolsverk-<br>samheten föreslår nu regeringen förändringar av-<br>seende sjöfartsregistret och inskrivning enligt la-<br>gen om företagshypotek. Förslagen innebär att<br>sjöfartsregistret flyttas från Stockholms tingsrätt<br>till Sjöfartsverket och att ärendena om företags-<br>hypotek flyttas från Malmö tingsrätt till Patent-<br>och registreringsverket (se vidare avsnitt 4.8).</p>
<p>Fortsatt renodling av arbetsformer och domarroll</p>
<p>Regeringen vill stärka domarrollen och renodla<br>domarnas arbetsuppgifter till den dömande verk-<br>samheten. Dessutom bör domstolarna bemannas<br>med medarbetare som kan avlasta domaren ar-<br>betsuppgifter som inte kräver domarens speciella<br>kompetens. En förstärkt beredningsorganisation<br>i domstolarna behöver därför byggas upp. En rad<br>olika försök pågår redan.</p>
<p>De anställda i domstolsväsendet</p>
<p>Det är av stor betydelse att förutsättningar ska-<br>pas för att kunna vidareutveckla och förstärka<br>dömandet i första instans så att tyngdpunkten i<br>domstolsväsendets verksamhet också framöver<br>skall kunna ligga där. Viktigt är då bl.a. att även<br>fortsättningsvis kunna rekrytera skickliga med-<br>arbetare till samtliga domstolar i hela landet och<br>att också skapa möjligheter till en fortsatt och<br>systematisk kompetensutveckling för de olika<br>personalkategorierna som finns i domstolarna.<br>Domstolarna bör givetvis vara attraktiva arbets-<br>platser med en god arbetsmiljö. En mera långtgå-<br>ende specialisering än i dag är en viktig faktor för<br>att behålla attraktionskraften i domaryrket och<br>behövs även för att möta de behov som följer av</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nrl. Del2</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bl.a. internationaliseringen och komplexiteten i<br>samhället. Att det finns möjlighet att vidareut-<br>bilda sig är ytterligare en viktig faktor. Dom-<br>stolsverket har i det syftet tagit fram en omfat-<br>tande utbildningsplan (se vidare avsnitt 4.6.3).</p>
<p>Notarier</p>
<p>Notariekåren utgör en värdefull resurs i våra<br>domstolar. Notariesystemet bör därför bevaras<br>och utvecklas. Notarierna kommer att utgöra en<br>del av basen i den utbyggda beredningsorganisa-<br>tion som är nödvändig i domstolarna i framtiden.<br>Det är därför viktigt att det pågående föränd-<br>ringsarbetet inte leder till att antalet notariean-<br>ställningar minskar. Det mesta talar för att fram-<br>tidens domstolar får ett ökat behov av notarier<br>och andra jurister för att åstadkomma en än hög-<br>re kvalitet i verksamheten och för att göra nöd-<br>vändig renodling av domarnas arbetsuppgifter<br>möjlig. Framför allt gäller det i de domstolar som<br>av tradition har en förhållandevis låg andel nota-<br>rier bland sin personal.</p>
<p>Nämndemän</p>
<p>Nämndemännen fyller en viktig funktion i våra<br>domstolar. Deras medverkan är en garanti för att<br>verksamheten vid domstolarna ligger i linje med<br>allmänna värderingar i samhället. Nämndemän-<br>nens medverkan bidrar också till att medborgar-<br>nas förtroende för domstolarnas verksamhet<br>upprätthålls. De bör i så hög grad som möjligt<br>svara mot ett folkgenomsnitt såvitt avser ålder<br>och bakgrund. Det är mot den bakgrunden<br>önskvärt att uppdraget som nämndeman cirkule-<br>rar.</p>
<p>Regeringen avser under hösten 2000 besluta<br>om direktiv till en utredning om nämndeman-<br>nainstitutet bl.a. för att åstadkomma att nämn-<br>demän i framtiden rekryteras från en bredare bas<br>än i dag. Det finns också ett behov av att föränd-<br>ra regelverket i takt med den övriga utvecklingen<br>i domstolarna. Aven frågor om hur en nämnde-<br>mans lämplighet för sitt uppdrag skall prövas bör<br>ingå i utredningsuppdraget.</p>
<p>Förbättrat processuellt regelverk</p>
<p>Ett ändamålsenligt processuellt regelverk är av<br>avgörande betydelse för domstolarnas funktion<br>och möjligheter att verka. De förfaranderegler<br>som styr de svenska domstolarnas verksamhet,<br>framför allt rättegångsbalken, ärendelagen och<br>förvaltningsprocesslagen, har därför kontinuer-<br></p>
<p>ligt varit föremål för översyn och reformer i olika<br>delar.</p>
<p>Målsättningen är att åstadkomma en ända-<br>målsenlig och snabb processordning som exem-<br>pelvis gör det möjligt att handlägga de stora och<br>omfattande målen effektivt och på ett sätt som<br>ger de bästa förutsättningarna för korrekta avgö-<br>randen. Förenkling har därför genomförts under<br>året av domstolsförfarandet i de allmänna dom-<br>stolarna. En försöksverksamhet med videokon-<br>ferens i domstol har också inletts. Vidare ser en<br>särskild utredare över rättegången i brottmål och<br>tvistemål med särskild inriktning på de grund-<br>läggande frågorna om muntlighet, omedelbarhet<br>och koncentration (dir. 1999:62).</p>
<p>Säkerheten i domstolarna skall stärkas och<br>bemötandet i domstolarna skall förbättras</p>
<p>Domstolarnas lokaler bör vara utformade så att<br>parter, vittnen, brottsoffer och andra som besö-<br>ker en domstol kan känna sig trygga och kan till-<br>bringa väntetiden i en lugn och säker miljö. Lag-<br>stiftningen skall vara utformad så att goda<br>möjligheter ges att förebygga våldsdåd i dom-<br>stolarna. Regeringen avser därför att verka för att<br>säkerheten stärks och avser att hösten 2000 lägga<br>fram en proposition med förslag till lagstiftning<br>om förbättrat tillträdesskydd i domstolarna.</p>
<p>Det är viktigt att vittnen och andra som kallas<br>till domstolen får ett gott bemötande och till-<br>räcklig information om vad som väntar dem.<br>Domstolsverket har på uppdrag av regeringen<br>efter samråd med Brottsofferutredningen och<br>Brottsoffermyndigheten utarbetat ett åt-<br>gärdsprogram som syftar till att förbättra dom-<br>stolarnas bemötande av vittnen, målsägande och<br>andra som kommer i kontakt med domstolarna.<br>Åtgärdsprogrammet omfattar bl.a. en översyn av<br>kallelsernas utformning och förbättrad informa-<br>tion till dem som kallats till domstolen.</p>
<p>Domstolarnas lokaler bör om möjligt utfor-<br>mas så att målsägande och vittnen inte behöver<br>konfronteras med den tilltalade före förhöret.<br>Arbetet med att genomföra de föreslagna åtgär-<br>derna pågår.</p>
<p>Den frivilligverksamhet med vittnesstöd som<br>pågår på många orter är mycket värdefull. Rege-<br>ringen är av uppfattningen att verksamheten på<br>sikt bör finnas vid varje domstol.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att under hösten<br>2000 lämna en proposition med förslag till åtgär-<br>der för att förbättra brottsoffrens situation på</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>grundval av betänkandet Brottsoffer Vad har<br>gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40).</p>
<p>Den framtida yttre domstolsorganisationen</p>
<p>Regeringen har i skrivelsen till riksdagen (skr.<br>1999/2000:106 Reformering av domstolsväsen-<br>det - en handlingsplan) även redogjort för sin<br>syn på det framtida domstolsväsendet ur organi-<br>satorisk synvinkel. Regeringen har i skrivelsen<br>redogjort för ett antal organisationsförändringar<br>och för ytterligare planerade organisationspro-<br>jekt. Riksdagen har godkänt organisationsför-<br>ändringarna och de allmänna principerna för för-<br>ändringsarbetet som regeringen redovisat<br>(bet,1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).</p>
<p>De allmänna principer som bildar utgångs-<br>punkt vid reformeringen av tingsrättsorganisa-<br>tionen är tillgänglighet, en stärkt beredningsor-<br>ganisation, förutsättningar för återkommande<br>kompetensutveckling, möjligheter att specialisera<br>verksamheten, möjligheter att rekrytera personal<br>och geografisk samordning med rättsväsendets<br>övriga myndigheter. Den organisatoriska lös-<br>ningen som godtagits av riksdagen är att tillskapa<br>större domkretsar. Det kan ske genom att tings-<br>rätter läggs samman, att verksamheten bedrivs i<br>en domkrets (en myndighet) med permanent<br>verksamhet på flera orter eller, i de fall arbetsun-<br>derlaget inte bär permanent verksamhet på mer<br>än en ort, genom att tillgängligheten och den lo-<br>kala förankringen tillgodoses på det sättet att<br>domstolen har tingsställe vid en eller flera orter.</p>
<p>I skrivelsen föreslog, såsom tidigare nämnts,<br>regeringen ett antal organisationsförändringar.<br>Efter riksdagens godkännande har regeringen<br>givit Domstolsverket i uppdrag att genomföra de<br>godkända förändringarna. I skrivelsen redovisar<br>regeringen också ett antal pågående organisa-<br>tionsprojekt. Vissa av de projekten har nu efter<br>utredning, remittering m.m. kommit så långt att<br>regeringen önskar anmäla dessa för riksdagen.</p>
<p>De nu aktuella organisationsförändringarna be-<br>rör tingsrätterna i Nordvästra Skåne<br>(Helsingborg, Ängelholm och Klippan), i Dalar-<br>na (Falun, Hedemora, Ludvika, Leksand och<br>Mora), Falköping och Skövde samt Simrishamn<br>och Ystad (se vidare avsnitt 4.8).</p>
<p>Regeringen avser att i en skrivelse under våren<br>till riksdagen anmäla ytterligare organisations-<br>förändringar.</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Polisväsendet</p>
<p>Reformeringen av polisväsendet fortsätter med<br>utgångspunkt i medborgarnas behov och en hel-<br>hetssyn på rättsväsendets uppgifter och funktion.<br>Det innebär bl.a. en satsning under de närmaste<br>åren på att fullfölja närpolisreformen och vidare-<br>utveckla det problemorienterade arbetet.</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen bör<br>låta utreda dels frågan om ett oberoende organ<br>för tillsyn över polisens och åklagarnas förunder-<br>sökningsarbete, dels behovet av specialisering av<br>utredningsverksamheten inom närpolisen (bet.<br>1999/2000:JuUll, rskr. 1999/2000:211). Justi-<br>tieombudsmannen, Justitiekanslern, Riksdagsre-<br>visorerna, Granskningskommissionen i anled-<br>ning av brottsutredningen efter mordet på Olof<br>Palme och Riksåklagaren har väckt frågor om<br>brottsutredningsverksamheten (se avsnitt 4.6.1).<br>Regeringen avser därför att inom kort besluta<br>om en översyn av brottsutredningsverksamhe-<br>ten.</p>
<p>Säpo/Rikskrimkommittén, som har utrett frå-<br>gor om ny organisation och nya metoder för<br>kampen mot grov och organiserad brottslighet,<br>överlämnade sitt betänkande i april 2000 (SOU<br>2000:25). Kommittén föreslår bl.a. en samman-<br>slagning av Säkerhetspolisen och Rikskriminal-<br>polisen. Betänkandet remissbehandlas för närva-<br>rande.</p>
<p>I april 2000 överlämnade regeringen ett förslag<br>till lag om hemlig avlyssning m.m. till Lagrådet.<br>Förslagen i remissen innebär bl.a. att polisen i<br>förundersökningar om mycket grova brott skall<br>få använda buggning, benämnt hemlig avlyss-<br>ning. Arbetet med att utforma förslag till bugg-<br>ning och andra reformer av de hemliga tvångs-<br>medlen fortsätter.</p>
<p>Regeringen har i ett särskilt beslut uppdragit<br>bl.a. åt Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren att<br>utarbeta ett förslag till ett nationellt handlings-<br>program för skydd av vittnen, målsägande och<br>andra bevispersoner. Uppdraget skall redovisas<br>senast den 30 november 2000.</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen bör<br>utreda vilka arbetsuppgifter polisen bör ha (bet.<br>1999/2000:JuU6, rskr. 1999/2000:128). Rege-<br>ringen avser att under hösten låta utreda frågan<br>om renodling av polisarbetet. Uppdraget bör</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>också omfatta frågor om hur behovet av polisre-<br>surser i t.ex. glest befolkade områden kan tillgo-<br>doses bättre än i dag. Polismyndigheten i Stock-<br>holms län har i den s.k. ROPA-rapporten om<br>renodling av polisarbetet lämnat synpunkter på<br>ansvarsfördelningen för vissa uppgifter som för<br>närvarande ankommer på polisen. ROPA-<br>rapporten har utvärderats av Rikspolisstyrelsen<br>och är där föremål för vidare överväganden.</p>
<p>Under hösten år 2000 kommer Rådet att fatta<br>beslut om Sveriges operativa inträde i Schengen-<br>samarbetet. Rikspolisstyrelsen har sedan sep-<br>tember 1996 haft regeringens uppdrag att sam-<br>ordna polisväsendets åtgärder för anslutningen<br>till Schengensamarbetet. Samtliga polismyndig-<br>heter har upprättat genomförandeplaner över åt-<br>gärder som måste vidtas och Rikspolisstyrelsen<br>har tagit fram en nationell handlingsplan som<br>styrdokument för myndigheterna. Flera försöks-<br>verksamheter, bl.a. i Blekinge och Södermanland,<br>har genomförts för att simulera gränskontroll<br>och samverkan med andra myndigheter ur ett<br>Schengenperspektiv.</p>
<p>Sverige har installerat en nationell del av SIS<br>(Schengens informationssystem) på Rikspolis-<br>styrelsen och funktions- och kommunikations-<br>tester för systemet har påbörjats. Även anslut-<br>ning för kommunikation vid SIRENE-kontoret<br>(det nationella sambandskontoret) pågår och be-<br>räknas vara klart under år 2000.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har vidare till regeringen<br>lämnat förslag om orter som bör vara gränsöver-<br>gångsställen då Sverige blir operativ Schengen-<br>medlem.</p>
<p>Inom Rikspolisstyrelsen och flertalet polis-<br>myndigheter pågår också förberedelser för de<br>särskilda uppgifter som följer av att Sverige är<br>ordförandeland i EU det första halvåret 2001.</p>
<p>De nya registren för misstanke- och belast-<br>ningsuppgifter samt den första etappen av<br>DurTvå, som är ett stöd för förundersöknings-<br>processen, har tagits i bruk under år 1999. Det är<br>angeläget att följa hur systemen utnyttjas i poli-<br>sverksamheten och säkerställa de effektivitets-<br>vinster som systemen möjliggör.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en särskild utredare för<br>att följa genomförandet av den nya polisregis-<br>terlagstiftningen (dir. 1999:99).</p>
<p>Lättnaden i sekretessreglerna för bl.a. uppgif-<br>ter hos Säkerhetspolisen har lett till att 142 per-<br>soner under år 1999 fått tillgång till uppgifter ur<br>Säkerhetspolisens arkiv. Arbetet med att förstär-<br>ka samarbetet mellan Säkerhetspolisen och den<br>öppna polisen har fortsatt under året och lett till<br></p>
<p>framsteg när det gäller utredningen av ett antal<br>grova brott med högerextremistiska förtecken.<br>Säkerhetstjänstkommissionen har sedan drygt ett<br>år arbetat med att kartlägga och granska de<br>svenska säkerhetstjänsternas, bl.a. Säkerhetspoli-<br>sens, författningsskyddande verksamhet. Från<br>den 1 januari 2000 gäller en särskild lagstiftning<br>som ger kommissionen befogenheter utöver vad<br>som tillkommer kommissioner i allmänhet.<br>Uppdraget skall redovisas i augusti 2001.</p>
<p>Åklagarväsendet</p>
<p>Den 1 januari 2000 inrättade Riksåklagaren på<br>regeringens uppdrag en ny och flexibel organisa-<br>tion för bekämpning av brotten mot miljön.<br>Åklagare och poliser med specialistkompetens<br>skall handlägga miljöbrottsärendena. En enhet<br>hos Riksåklagaren har ett nationellt ansvar för<br>miljöbrottsbekämpningen och biträder dessutom<br>andra åklagarmyndigheter vid handläggningen av<br>komplicerade ärenden om brott mot miljön.</p>
<p>Sedan EU-bedrägeridelegationen på uppdrag<br>av regeringen avvecklade sin verksamhet ansvarar<br>Ekobrottsmyndigheten sedan den 1 juli 2000 för<br>samordningen av de nationella åtgärderna mot<br>EU-bedrägerier m.m. Det är angeläget att<br>Ekobrottsmyndigheten förstärker och utvecklar<br>formerna för samverkan mellan de berörda myn-<br>digheterna. Dessutom understryker regeringen<br>vikten av att Ekobrottsmyndigheten, i samråd<br>med övriga myndigheter, bestämmer vilka åtgär-<br>der som är nödvändiga att vidta och vilka stöd-<br>funktioner som myndigheterna kan behöva för<br>att åstadkomma en effektivare bekämpning av<br>EU-bedrägerier, fusk och andra oegentligheter<br>med EU-medel.</p>
<p>Det är angeläget att myndigheten tillsammans<br>med andra berörda myndigheter vidareutvecklar<br>och förstärker de samlade insatserna mot fusk<br>och andra oegentligheter med EU-medel i lan-<br>det.</p>
<p>Den 1 oktober 1999 trädde den nya trafikför-<br>ordningen i kraft. I samband med det beslutade<br>Riksåklagaren om nya föreskrifter om ordnings-<br>bot för vissa brott. Innebörden av beslutet är att<br>merparten av trafikförseelserna och andra enkla-<br>re förseelser kan lagforas genom utfärdande av<br>ordningsbot av polisman. Enligt Riksåklagaren<br>kommer det att medföra en minskad ärendein-<br>strömning till åklagarorganisationen.</p>
<p>Riksåklagaren har i maj 2000 till regeringen<br>redovisat en översyn av 7 kap. rättegångsbalken.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Kapitlet innehåller bl.a. regler om vilka som är<br>allmänna åklagare och om åklagarnas behörighet.<br>Riksåklagaren föreslår vissa lagändringar och<br>följdändringar i andra författningar. Förslaget är<br>remitterat och ärendet bereds för närvarande in-<br>om Justitiedepartementet.</p>
<p>Domstolsväsendet</p>
<p>För att uppfylla och förverkliga regeringens mål<br>om ökad rättstrygghet och rättssäkerhet för den<br>enskilde, förenkling av det processuella förfaran-<br>det samt ökad effektivitet i domstolarna har ett<br>flertal reformer genomförts eller förberetts. En<br>närmare redogörelse av de insatser som gjorts<br>eller förberetts under år 2000 följer nedan.</p>
<p>De allmänna domstolarna</p>
<p>Utgångspunkten för regeringens insatser i denna<br>del är att så långt som möjligt rationalisera och<br>förenkla det processuella förfarandet och samti-<br>digt skapa förutsättningar för användandet av ny<br>teknik i domstolarna. Insatserna syftar till att gö-<br>ra domstolarna mer tillgängliga för envar samti-<br>digt som de processuella reglerna blir mer<br>lättillämpade.</p>
<p>Ett flertal reformer har genomförts eller för-<br>bereds.</p>
<p>Riksdagen beslutade i mars 2000 på regering-<br>ens förslag en rad åtgärder för att effektivisera<br>och förenkla domstolsförfarandet för parterna<br>och för de allmänna domstolarna (prop.<br>1999/2000:26, bet. 1999/2000:JuU10, rskr.<br>1999/2000:151). Ändringarna rör framför allt<br>handläggningen i tingsrätterna. Reformerna syf-<br>tar till att renodla och förbättra domstolarnas<br>och domarnas verksamhet.</p>
<p>Den 1 januari 2000 trädde lagen (1999:613)<br>om försöksverksamhet med videokonferens i<br>rättegång i kraft. Lagen möjliggör användandet<br>av videoöverföringsteknik vid handläggningen av<br>mål i allmän domstol. Lagen innebär att parter<br>under vissa förutsättningar får delta i muntlig<br>förhandling inför rätten genom videokonferens<br>men även att bevisning, t.ex. vittnesförhör, kan<br>tas upp genom videokonferens.</p>
<p>Regeringen beslutade den 1 juli 1999 om di-<br>rektiv till en särskild utredare om processen i<br>allmän domstol (dir. 1999:62). Utredningen<br>(1999 års rättegångsutredning) skall undersöka<br>hur rättegången i tvistemål och brottmål med bi-<br>behållen rättssäkerhet kan förbättras. Utredaren<br>har i ett delbetänkande i juli (SOU 2000:70) fö-<br></p>
<p>reslagit ändring i lagen (1991:1137) om rättspsy-<br>kiatrisk undersökning som innebär att den<br>rättspsykiatriska undersökningen som huvudre-<br>gel skall genomföras före huvudförhandlingen.</p>
<p>Domstolsverket har den 10 januari 2000 till<br>regeringen redovisat en promemoria Inställda<br>huvudförhandlingar - Förslag till åtgärder. I<br>promemorian föreslås vissa lagändringar för att<br>minska problemet med inställda huvudför-<br>handlingar. Promemorian är remitterad och<br>ärendet bereds för närvarande.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp, bestående av domare,<br>advokat och åklagare, har sett över forumbe-<br>stämmelser i syfte att skapa möjligheter för<br>tingsrätter inom ett län att samarbeta genom<br>överlämnande av tvistemål och brottmål mellan<br>domstolarna. Förslagen är remitterade och be-<br>reds för närvarande.</p>
<p>I betänkandet Grupprättegång (SOU<br>1994:151) föreslår Grupptalanutredningen att<br>grupptalan skall införas som rättegångsform i<br>Sverige. Grupptalan kan förenklat beskrivas som<br>en representativ taleform, där en representant för<br>en grupp som har likartade anspråk kan föra en<br>talan i domstol som blir bindande för hela grup-<br>pen utan hinder av att de som ingår i gruppen<br>inte deltagit i rättegången. Regeringen avser att<br>lägga fram en lagrådsremiss om grupptalan vid<br>årsskiftet 2000/2001.</p>
<p>De allmänna förvaltningsdomstolarna</p>
<p>De allmänna förvaltningsdomstolarna har under<br>många år varit särskilt arbetstyngda. En minskad<br>måltillströmning under senare år i kombination<br>med särskilda insatser för att avgöra äldre mål har<br>emellertid förbättrat situationen framförallt vid<br>länsrätterna. Ur ett medborgarperspektiv är dock<br>situationen fortfarande inte godtagbar. Rege-<br>ringen kommer därför att i det fortsatta refor-<br>marbetet ägna särskild uppmärksamhet åt arbets-<br>situationen vid de allmänna förvaltnings-<br>domstolarna och också initiera nödvändiga åt-<br>gärder för att förbättra arbetssituationen vid de<br>allmänna förvaltningsdomstolarna.</p>
<p>I promemorian Fortsatt översyn av förvalt-<br>ningsprocessen - En ny princip för prövning i<br>fövaltningsdomstol m.m. (Ds 1997:29), föreslås<br>att regleringen i förvaltningsprocesslagen blir<br>kompletterad med ytterligare regler om talerätt,<br>inhibition och förfarandet vid bifall till ansökan.<br>Vidare föreslås ett nytt institut för anhängiggö-<br>rande av talan.</p>
<p>Frågorna bereds inom Justitiedepartementet<br>såvitt avser ändringen i förvaltningsprocesslagen</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>med avsikt att en proposition skall kunna över-<br>lämnas till riksdagen under år 2001.</p>
<p>Regeringen har i juni 2000 överlämnat en pro-<br>position (prop. 1999/2000:142) till riksdagen om<br>videokonferens i allmän förvaltningsdomstol,<br>m.m. I propositionen föreslås bl.a. att det på<br>motsvarande sätt som i de allmänna domstolarna<br>på försök införs en möjlighet att använda video-<br>konferens vid handläggningen av mål i allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Den yttre organisationen</p>
<p>Under senare år har det blivit allt tydligare att<br>domstolarnas nuvarande organisation inte är rik-<br>tig anpassad till den omvärld i vilken de har att<br>verka som garanter för rättssäkerhet och rätts-<br>trygghet. Den nuvarande organisationen behöver<br>således ses över.</p>
<p>Den 1 juli 2000 sammanlades Jakobsbergs<br>tingsrätt med Sollentuna tingsrätt med kansliort i<br>Sollentuna.</p>
<p>Regeringen har efter att riksdagen ställt sig<br>bakom regerings skrivelse (skr. 1999/2000:106<br>Reformering av domstolsväsendet - en hand-<br>lingsplan, bet. 1999/2000:JuU22, rskr.<br>1999/2000:255) beslutat följande domkretsre-<br>former.</p>
<p>Tingsrätterna i Köping, Sala och Västerås bil-<br>dar en gemensam domkrets med kansliorter i<br>Köping, Sala och Västerås. Motala, Mjölby och<br>Linköping tingsrätter bildar en domkrets med<br>kansliorter i Linköping och Motala. Hallsbergs<br>tingsrätt och Örebro tingsrätt läggs samman<br>med kansliort i Örebro. Tingsrätterna i Blekinge<br>län bildar en gemensam domkrets med kanslior-<br>ter i Karlskrona och Karlshamn. Hudiksvalls och<br>Ljusdals tingsrätter läggs samman med kansliort i<br>Hudiksvall.</p>
<p>En reformering av domstolarnas organisation<br>väcker inte bara organisatoriska frågor. Även frå-<br>gan om domstolarnas och domarnas konstitutio-<br>nella ställning aktualiseras av reformarbetet. En<br>viktig fråga som också måste beaktas i reformar-<br>betet är ordinarie domares förflyttningsskydd<br>liksom omfattningen av domarnas tjänstgörings-<br>skyldighet.</p>
<p>Mot bakgrund av reformarbetets vikt och be-<br>tydelse kommer regeringen att även fort-<br>sättningsvis återkommande anmäla de föränd-<br>ringar som planeras för riksdagen.</p>
<p>Den inre organisationen</p>
<p>Försök med en förändrad berednings-<br>organisation har sedan ett antal år bedrivits vid<br></p>
<p>ett stort antal tingsrätter. Försöket regleras i för-<br>ordningen (1997:139) om försöksverksamhet vid<br>vissa tingsrätter. Syftet är att renodla domarens<br>arbete och dessutom få en förstärkt berednings-<br>organisation. Regeringen kommer att perma-<br>nenta dessa bestämmelser med en generell till-<br>lämpning.</p>
<p>Genom särskilda tidsbegränsade förordningar<br>har hovrätterna och kammarrätterna givits en<br>möjlighet att pröva andra beredningsformer än<br>det traditionella rotelsystemet. Förordningarna<br>är en följd av domstolarnas egna initiativ.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 gavs Dom-<br>stolsverket en mer tydlig roll i det fortsatta re-<br>formarbetet. Domstolsverket skall ha en både<br>drivande och stödjande roll och regeringen utta-<br>lade också att reformarbetet skall bedrivas i nära<br>samverkan med domstolarna och domstolsper-<br>sonalen (prop. 1998/99:1, utg.omr. 4 s. 76). Ar-<br>bete pågår med utveckling av arbetsmetoder, or-<br>ganisation och IT.</p>
<p>Ett modernt IT-stöd är avgörande för en ef-<br>fektiv domstolsverksamhet. Under första halv-<br>året 1999 slutfördes införandet av det database-<br>rade målhanteringssystemet (MÅHS) vid<br>tingsrätterna. Domstolsverket arbetar emellertid<br>med att utveckla en ny samlad IT-strategi för<br>domstolsväsendet. Denna strategi innefattar även<br>ett nytt verksamhetsstödjande system för dom-<br>stolsväsendet.</p>
<p>De pågående reformerna av domstolsväsendet<br>innebär förändringar för de anställda vid dom-<br>stolarna. Regeringen understryker vikten av att<br>den kompetens som den nuvarande personalen<br>besitter tillvaratas, så att negativa effekter för så-<br>väl personalen som verksamheten kan undvikas<br>så långt som möjligt.</p>
<p>Domstolsverket försöker på olika sätt undvika<br>att det pågående reformarbetet får negativa kon-<br>sekvenser för personalen och verksamheten. Vid<br>varje förändring som påverkar domstolsanställda<br>informerar verket berörd personal om de regler<br>som gäller och om den hjälp de kan få av Trygg-<br>hetsstiftelsen m.fl. Trygghetsstiftelsens uppgift<br>är i första hand att genom individuellt stöd hjälpa<br>övertaliga arbetstagare till nytt arbete.</p>
<p>Förändringsarbetet har helt naturligt väckt<br>oro på många håll och en angelägen uppgift för<br>Domstolsverket är att noga följa utvecklingen<br>för att kunna sätta in rätt åtgärder. Under hösten<br>planerar därför verket att skicka ut en s.k. med-<br>arbetarenkät som ställer frågor om arbetsmiljön<br>till samtliga som arbetar i domstolsväsendet.<br>Syftet med enkäten är att ta reda på vilka behov</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>som finns inom verksamhetsområdet och vilka<br>frågor man måste arbeta mera med. Dom-<br>stolsverket genomför enkäten i samarbete med<br>de fackliga organisationerna. Avsikten med en-<br>käten är att den skall återkomma med viss regel-<br>bundenhet.</p>
<p>Kriminalvården</p>
<p>Regeringen gav i september 1998 Riksrevi-<br>sionsverket (RRV) i uppdrag att granska krimi-<br>nalvårdens resursutnyttjande. RRV redovisade i<br>juni 1999 rapporten RRV 1999:27 Effektivare<br>kriminalvård - en hinderanalys. I rapporten pe-<br>kade verket på ett antal hinder för ett effektivt<br>resursutnyttjande inom dagens kriminalvårdsor-<br>ganisation. Med anledning av rapporten gav rege-<br>ringen i september 1999 Kriminalvårdsstyrelsen i<br>uppdrag att redovisa de åtgärder som genom-<br>förts, påbörjats eller planerats till följd av RRV:s<br>förslag.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen redovisade arbetet<br>med regeringens uppdrag i december 1999 och<br>framhöll då att man i stort delade RRV:s be-<br>dömningar och att man hade vidtagit eller avsåg<br>att vidta åtgärder som ligger i linje med förslagen.<br>Bland dessa kan nämnas att kriminalvården av-<br>stått från att utveckla ett helt nytt IT-system och<br>istället beslutat att utveckla det befintliga syste-<br>met.</p>
<p>Regeringen beslutade vidare, bland annat med<br>anledning av RRV:s förslag och efter dialog med<br>kriminalvården, att regionmyndigheterna inom<br>kriminalvården genom en ändring av myndighe-<br>tens instruktion den 15 februari 2000 skall upp-<br>höra och ersättas med en ny organisation för<br>uppföljning och tillsyn. Arbetet med att imple-<br>mentera den nya organisationen pågår för närva-<br>rande.</p>
<p>Transporttjänsten omfattades inte av RRV:s<br>granskning som redovisades i juni 1999. Rege-<br>ringen avser att uppdra åt RRV att granska även<br>denna verksamhet.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Storstadspolitiken</p>
<p>Under perioden 1999-2002 satsas närmare två<br>miljarder kronor inom ramen för storstadspoliti-<br>ken. I enlighet med regeringens storstadspropo-<br>sition, som antogs av riksdagen i december 1998,<br>används dessa medel för insatser i särskilt utsatta<br></p>
<p>bostadsområden i sju storstadskommuner och<br>som överenskoms i lokala utvecklingsavtal med<br>respektive kommuner. Ett av de långsiktiga må-<br>len för storstadspolitiken är att alla stadsdelar i<br>storstäderna skall uppfattas som trygga av sina<br>invånare och utgöra goda och hälsosamma<br>livsmiljöer. Inom ramen för storstadsarbetet ges<br>det brottsförebyggande arbetet framöver ökad<br>tyngd.</p>
<p>Enligt de riktlinjer som regeringen gett är en<br>av Brottsförebyggande rådets prioriterade upp-<br>gifter är att utveckla stödet till det brottsföre-<br>byggande arbetet i de mest brottsbelastade stor-<br>stadsområdena. Särskilda utbildnings- och<br>stödinsatser görs också för de kommuner som<br>slutit lokala utvecklingsavtal med staten.</p>
<p>Lokala brottsföreby^ande råd</p>
<p>Lokala brottsförebyggande råd inrättas efter<br>hand i alltfler kommuner. De finns nu i ca 175<br>kommuner jämfört med endast ca 30 hösten<br>1996 och ca 50 för två år sedan. I många av dessa<br>har också ett aktivt arbete för att förebygga brott<br>påbörjats. I enlighet med regeringens intentioner<br>i det nationella brottsförebyggande programmet<br>finns nu bättre förutsättningar och i över hälften<br>av landets kommuner en grundstruktur för att<br>kunna bedriva ett strategiskt förebyggande ar-<br>bete riktat mot i första hand den brottslighet<br>som drabbar människor i deras vardag. Om dessa<br>förutsättningar och den struktur som byggts upp<br>utnyttjas fullt ut innebär det att brott kan före-<br>byggas mer effektivt. Rättsväsendet har här en<br>pådrivande och stödjande roll. Det lokala<br>brottsförebyggande arbetet - inom andra ut-<br>giftsområden, av kommuner, frivilligorganisatio-<br>ner, näringslivet och enskilda i samverkan - kan<br>ge direkt effekt på brottsligheten i mindre områ-<br>den.</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>4.6.1 Polisväsendet</p>
<p>De övergripande målen för polisväsendet är att<br>tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rätts-<br>säkerhet, förebygga och upptäcka brott samt se<br>till att den som har begått brott identifieras och<br>lagfors.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Polisväsendets resultat för 1999 skall bedömas<br>mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställ-<br>des upp för polisverksamheten:</p>
<p>- Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott<br>och ekonomisk brottslighet (inklusive<br>miljöbrott) skall prioriteras. Särskild<br>uppmärksamhet skall ägnas den grova<br>och gränsöverskridande brottsligheten,<br>den mc-relaterade brottsligheten, brott<br>med rasistiska inslag, våld mot kvinnor<br>samt övergrepp mot bam. Insatserna mot<br>vardagsbrottsligheten skall öka.</p>
<p>- För att utveckla och förbättra det<br>brottsförebyggande arbetet skall polisen<br>samverka med dem som berörs av<br>brottsligheten eller kan påverka den.</p>
<p>- Brottsutredningsverksamheten skall bli<br>effektivare. Produktiviteten och kvalite-<br>ten i utredningsverksamheten skall öka.</p>
<p>- Polismyndigheterna skall anpassa ut-<br>ryckningsresurserna till normala varia-<br>tioner i behovet, använda dem proble-<br>morienterat och planera utrycknings-<br>verksamheten så att den inte stör utveck-<br>lingen av närpolisverksamheten.</p>
<p>- Polisens stöd till brottsoffer skall för-<br>bättras.</p>
<p>- Gränskontrollen skall förstärkas och ef-<br>fektiviseras. Sådana åtgärder skall ge-<br>nomföras som medför att Sverige kan<br>inträda som operativ medlem i Schengen-<br>samarbetet under år 2000.</p>
<p>— Polisen skall medverka till att uppnå de<br>nationella trafiksäkerhetsmålen om färre<br>skadade och dödade i trafiken.</p>
<p>Det problemorienterade arbetssättet</p>
<p>Resultat</p>
<p>Under år 1999 fortsatte Polishögskolan att be-<br>driva utbildning i problemorienterat polisarbete.<br>Kontaktpersoner i polismyndigheterna har fått<br>fortsatt stöd och vidareutbildning. Många polis-<br>myndigheter har också genomfört egna utbild-<br>ningsinsatser i ämnet.</p>
<p>Polismyndigheterna i Värmland och Öster-<br>götland har på Rikspolisstyrelsens uppdrag ut-<br>vecklat det problemorienterade arbetssättet. De<br>har bl.a. framställt en handbok som är avsedd att<br></p>
<p>ligga till grund för vidareutvecklingen av det<br>problemorienterade polisarbetet i landet.</p>
<p>BRÅ har bidragit med bl.a. tre idéskrifter om<br>lokalt brottsförebyggande arbete. En av dem,<br>Kartläggning, problemanalys och prioriteringar<br>(1999:13) belyser det problemorienterade arbe-<br>tet, särskilt delmomenten kartläggning och ana-<br>lys. Skriften redovisar idéer och uppslag som un-<br>derlättar arbetet och visar hur metoderna kan<br>anpassas till de lokala förutsättningarna.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV), som på regering-<br>ens uppdrag granskat resursutnyttjandet inom<br>polisväsendet, presenterade i december 1999 en<br>delrapport om närpolisreformen och polisens ar-<br>betstider (1999:42). Slutrapporten (2000:9)<br>överlämnades till regeringen i mars år 2000 (se<br>avsnittet om närpolisen).</p>
<p>RRV fann att den problemorienterade ansat-<br>sen saknades i delar av polisarbetet, bl.a. ingri-<br>pandeverksamheten. Många poliser ansåg fortfa-<br>rande att innebörden av begreppet problem-<br>orienterat polisarbete var otydlig.</p>
<p>Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning har det<br>problemorienterade arbetssättet ännu inte fått<br>tillräckligt genomslag i polisverksamheten. Till-<br>lämpningen varierar mellan myndigheterna. En-<br>ligt styrelsen finns det utrymme för att genom<br>fortsatt utveckling effektivisera både det före-<br>byggande och förhindrande arbetet.</p>
<p>Det är svårt att mäta graden av problemori-<br>entering i verksamheten. Ett enkelt men grovt<br>mått är hur väl arbetstidsförläggningen har an-<br>passats till verksamhetens behov. Ett sätt att<br>åstadkomma en sådan anpassning är s.k. period-<br>planering, där schemat fastställs för en kortare<br>period med beaktande av det för perioden kända<br>verksamhetsbehovet.</p>
<p>Periodplaneringen har i första hand introduce-<br>rats i närpolisorganisationen. Under år 1998 var<br>det emellertid bara ca 15 % av närpoliserna i lan-<br>det som periodplanerade sin arbetstid. Enligt<br>OCR/P (Polisförbundet) hade den siffran stigit<br>till 19 % i september 1999. Rikspolisstyrelsen har<br>i inspektioner granskat polismyndigheternas an-<br>vändning av periodplanerad arbetstid. Styrelsen<br>har konstaterat att periodplaneringen, rätt an-<br>vänd, erbjuder en för alla parter förmånlig flexi-<br>bilitet och är ett nödvändigt inslag i det proble-<br>morienterade arbetet.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har också i februari år 2000<br>redovisat resultaten av polisväsendets arbete hit-</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tills med att verksamhetsanpassa arbetstiderna.<br>Styrelsens bedömning är att arbetet vid flera po-<br>lismyndigheter resulterat i en ökad flexibilitet<br>och en bättre anpassning av bemanningen till be-<br>hovet av polisiära tjänster. Styrelsen erinrar om<br>att de mått och instrument som står till förfo-<br>gande för verksamhetsbedömningar fortfarande<br>är trubbiga och otillräckliga.</p>
<p>I den nämnda rapporten redovisar RRV också<br>brister i polisens arbetstidsförläggning. Den pe-<br>riodplanerade arbetstiden har enligt RRV ännu<br>inte införts i tillräcklig omfattning. Även där den<br>tillämpas anser RRV att den är för svagt verk-<br>samhetsorienterad. Andra brister är den otill-<br>räckliga styrningen av den genomsnittliga vecko-<br>arbetstiden och dimensioneringen av<br>utryckningsresurserna.</p>
<p>Flera polismyndigheter har pekat på att po-<br>lisväsendets arbetstidsavtal har haft en konstruk-<br>tion som har bidragit till att verksamhetsintresset<br>inte slagit igenom tillräckligt vid arbetstidsför-<br>läggningen. De förändringar i avtalet som par-<br>terna numera kommit överens om bör enligt så-<br>väl Rikspolisstyrelsen som RRV kunna leda till<br>bättre lösningar. Det nya avtalet innehåller en ny<br>förhandlingsordning som ger arbetsgivaren stör-<br>re befogenheter vid oenighet mellan parterna och<br>förbättrar möjligheter att sluta myndighetsanpas-<br>sade arbetstidsavtal som beaktar lokala variatio-<br>ner.</p>
<p>Den höga medelåldern bland polispersonalen<br>är ett växande problem vid arbetstidsförlägg-<br>ningen, särskilt utanför storstäderna. Många po-<br>liser är av hälsoskäl förhindrade att arbeta natte-<br>tid. Dessutom har sjukfrånvaron ökat, vilket<br>ytterligare försvårar en verksamhetsanpassad ar-<br>betstidsförläggning.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Det är enligt regeringens mening nödvändigt att<br>utvecklingen av ett problemorienterat arbetssätt<br>intensifieras och utvidgas till att omfatta alla de-<br>lar av verksamheten. Mycket tyder på att t.o.m.<br>polisen i närpolisområdena, där det problemori-<br>enterade arbetet först introducerades, kommit<br>att arbeta alltmer händelsestyrt. Det innebär att<br>utvecklingen går i fel riktning. Det är inte heller<br>tillfredsställande att ingripandeverksamheten i<br>betydande utsträckning förblivit opåverkad av de<br>åtgärder som vidtagits för att problemorientera<br>verksamheten. Det finns goda förutsättningar<br></p>
<p>för att förstärka utvecklingsinsatserna på detta<br>område.</p>
<p>Ändringarna i polisens arbetstidsavtal har ska-<br>pat förutsättningar för en bättre anpassning av<br>arbetstiden till verksamhetens krav. Enligt rege-<br>ringens mening ger det nya avtalet ökade möjlig-<br>heter att sprida den periodplanerade arbetstiden<br>till större delar av verksamheten och att utveckla<br>periodplaneringen till ett effektivare instrument<br>än idag. Det är viktigt för att det problemorien-<br>terade arbetssättet skall kunna tillämpas i all poli-<br>sverksamhet. Det krävs nu att arbetsgivare och<br>arbetstagare på ett konstruktivt sätt tar tillvara de<br>verktyg som det nya avtalet ger och använder<br>dem för att åstadkomma en effektivare polis-<br>verksamhet.</p>
<p>Närpolisen</p>
<p>Resultat</p>
<p>Kostnaderna för polisverksamheten i närpolis-<br>områdena ökade under år 1999 med 2 % till<br>3 360 miljoner kronor. Det motsvarar 34 % av de<br>totala resurserna, vilket är samma andel som fö-<br>regående år.</p>
<p>Vid utgången av år 1999 omfattade närpolis-<br>organisationen 40 % av det totala antalet poliser.<br>Andelen har ökat med 2 % per år sedan år 1997.<br>Det innebär att antalet innevånare per närpolis<br>minskat från 1 425 personer år 1998 till 1 386<br>personer år 1999. Organisationen och redovis-<br>ningsrutinerna har emellertid ändrats så att även<br>personal i närpolisområdena som uteslutande ar-<br>betar med ingripande- eller utredningsverksam-<br>het numera ingår i redovisningen. Det ger enligt<br>regeringens mening en riktigare redovisning<br>samtidigt som det försvårar jämförelser över<br>åren.</p>
<p>Närpolisens andel av de ärenden som redovi-<br>sades till åklagare minskade från 50 % år 1998 till<br>47% år 1999. Antalet ärenden som redovisades<br>till åklagare från närpolisen minskade med 12 %<br>och kostnaden per sådant ärende ökade med<br>25 % till 18 349 kronor.</p>
<p>Svårigheten med att finna en lämplig avväg-<br>ning mellan polisverksamheten i närpolisområ-<br>dena och övrig verksamhet kvarstår. Enligt Riks-<br>polisstyrelsen har polismyndigheternas insatser<br>varit otillräckliga för att säkerställa en god styr-<br>ning och planering av verksamheten. Närpolis-</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>reformens idéer tillämpas i princip bara inom en<br>mindre del av närpolisen och myndigheternas<br>organisation och arbetssätt varierar. Inom vissa<br>närpolisområden är polispersonalen uppdelad<br>funktionsvis medan personalen i andra områden<br>är indelad i geografiska ansvarsområden och ar-<br>betar med all polisverksamhet. Enligt styrelsen<br>finns det på många håll fortfarande brister när<br>det gäller arbetsledning, metodutveckling och<br>effektivisering av utredningsverksamheten. Sty-<br>relsen anser också att det varit nödvändigt att<br>minska närpolisens verksamhet för att klara av<br>det som brukar betecknas som måsteverksamhet,<br>nämligen i huvudsak ingripandeverksamheten.</p>
<p>Utvecklingen mot en ökad integration mellan<br>ingripandeverksamheten och närpolisorganisa-<br>tionen fortsätter.</p>
<p>RRV har granskat genomförandet av närpolis-<br>reformen (Rapport 1999:42 och 2000:9) och<br>funnit att den är organisatoriskt genomförd men<br>att det fortfarande finns stora brister i reformens<br>innehållsmässiga genomslag i polisverksamheten.<br>RRV redovisade de hinder som behöver undan-<br>röjas för att polisverksamheten i närpolisområ-<br>dena skall få avsett innehåll. Enligt RRV har re-<br>formen hittills bara haft ett begränsat genomslag<br>i synen på polisarbetet. Uppfattningen att när-<br>polisen enbart skall arbeta med brottsförebyg-<br>gande verksamhet finns fortfarande kvar på<br>många håll. Ingripandeverksamheten i närpoli-<br>sområdena definieras ofta som något som kon-<br>kurrerar om närpolisens resurser.</p>
<p>Också RRV anser att myndigheternas styr-<br>ning inte har varit tillräckligt tydlig. Verket pekar<br>också på att chefernas möjligheter att uppmuntra<br>de anställda har varit begränsade. Arbetsgivaren<br>har inte lyckats driva verksamhetsintresset i till-<br>räcklig utsträckning. Dessutom finns det brister i<br>den lokala styrningen av närpolisarbetet, i den<br>löpande planeringen och i utnyttjandet av ingri-<br>pandeverksamheten som ett led i det proble-<br>morienterade arbetet i närpolisområdena.</p>
<p>RRV fann att närpolisområdena vid flera po-<br>lismyndigheter är så små att det finns en risk för<br>att förutsättningarna för ett effektivt polisarbete<br>är otillräckliga.</p>
<p>Regeringen har givit BRÅ i uppdrag att grans-<br>ka närpolisreformen och utvärdera polisens ar-<br>bete med att bekämpa vardagsbrottsligheten.<br>BRÅ har redovisat två delrapporter. Den första,<br>Svensk polis i förändring. En granskning av när-<br></p>
<p>polisreformen, som redovisades i juli 1999 be-<br>handlade närpolisreformens betydelse för poli-<br>sens organisation och verksamhet, det konkreta<br>innehållet i verksamheten och närpolisens ar-<br>betstider på lokal nivå.</p>
<p>Den andra rapporten, Polisens organisation<br>och verksamhet. En fortsatt granskning av när-<br>polisreformen, redovisades i augusti 2000. Den<br>redovisar hur närpolisreformen har utvecklats<br>organisatoriskt och verksamhetsmässigt.</p>
<p>BRÅ beskriver genomförandet av närpolisre-<br>formen som en pågående förändringsprocess där<br>den slutgiltiga formen ännu inte har bestämts.<br>Andelen närpoliser varierar mellan polismyndig-<br>heterna från 20 till 70 %. Det speglar hur olika<br>polismyndigheterna ser på närpolisreformen.<br>Några myndigheter arbetar vidare med att integ-<br>rera ingripande- och utredningsverksamhet med<br>närpolisorganisationen. Andra myndigheter har<br>valt göra tydliga uppdelningar av verksamheter-<br>na, oftast genom att centralisera ingripande- och<br>utredningsverksamheterna och sträva efter en<br>mer begränsad närpolis med en tydlig inriktning<br>på lokalt brottsförebyggande arbete. Det finns<br>en konflikt mellan kravet på lokal förankring,<br>som gynnas av flera och mindre närpolisområ-<br>den, och allpolistanken, som förutsätter att när-<br>polisområdena är så stora att de kan ha tillräckli-<br>ga resurser och kompetens för att bedriva all<br>lokal polisverksamhet. Enligt BRA är det till stor<br>del enskilda polisers prioriteringar som styr det<br>dagliga arbetet, medan arbetsledning och hand-<br>lingsplaner spelar mindre roll. Trots det är ett<br>problemorienterat arbetssätt vanligare bland när-<br>poliser än i andra delar av polisväsendet.</p>
<p>BRÅ skall slutredovisa sitt uppdrag i maj år<br>2001.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Flertalet polismyndigheter utgår från Rikspolis-<br>styrelsens definition av närpolisverksamheten.<br>Den innebär i korthet bl.a. att verksamheten<br>skall vara organiserad inom ett geografiskt av-<br>gränsat område och bedrivas problemorienterat i<br>nära samverkan med dem som bor och verkar i<br>området. Poliserna i området skall arbeta mot<br>brotts- och trygghetsrelaterade mål och tilldelas<br>ett personligt ansvarsområde. Detta ansvarsom-<br>råde är vanligen geografiskt men även funktio-<br>nella ansvarsområden kan förekomma.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Geografiska ansvarsområden innebär i princip att<br>varje polis bör kunna utföra de flesta uppgifter<br>inom sitt område och förutsätter därför en bred<br>kompetens hos varje polisman.</p>
<p>Vid funktionsvisa ansvarsområden har i stället<br>varje polis eller arbetsgrupp huvudansvar för en<br>viss arbetsuppgift. Det kan t.ex. gälla ingripande-<br>eller utredningsverksamheten i området. Möjlig-<br>heten att fokusera på en viss uppgift har bl.a. an-<br>setts främja kvaliteten i utredningsverksamheten.<br>En förutsättning för en sådan ordning är att det<br>kan skapas särskilda former för att sprida och<br>gemensamt analysera den kunskap om förhållan-<br>dena inom området som skall ligga till grund för<br>det brottsförebyggande arbetet.</p>
<p>Närpolisens verksamhetsmål skall utgå från en<br>probleminventering i lokalområdet. Målformule-<br>ringarna bör fastställas i en process som också<br>säkerställer att målen accepteras i polisorganisa-<br>tionen.</p>
<p>Polisens uppgifter framgår av 2 § polislagen<br>(1984:387). Det är viktigt att det klarläggs vilken<br>polisverksamhet som närpolisen skall ansvara för<br>och hur gränsdragningarna skall göras mot andra<br>delar i organisationen. Först därefter kan resur-<br>serna fördelas på ett ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Som en utgångspunkt för en sådan gränsdrag-<br>ning bör enligt regeringens mening närpolisen ha<br>ett helhetsansvar för polisverksamheten i det eg-<br>na geografiska området. Från detta helhetsansvar<br>bör undantag bara göras för verksamhet som<br>ställer särskilda krav på specialistkunskaper eller<br>kräver samordning på centralare nivåer. Det<br>hindrar inte att flera närpolisområden kan behö-<br>va samverka om resurskrävande verksamheter<br>som t.ex. ingripandeverksamheten.</p>
<p>Det är också viktigt att närpolisområdena blir<br>tillräckligt stora för en god kompetensförsörj-<br>ning och en effektiv verksamhet. En ökad integ-<br>rering av ingripandeverksamheten i närpolisen<br>främjar utvecklingen av det problemorienterade<br>arbetet och skapar bättre förutsättningar för att<br>personalgrupper skall få tillräcklig storlek för en<br>effektiv planering.</p>
<p>Varje polismyndighet ansvarar för att polis-<br>verksamheten inom dess område bedrivs effek-<br>tivt och fungerar väl. Det ankommer också på<br>myndigheterna att anpassa polisverksamheten i<br>närpolisområdena efter de lokala förhållandena.<br>Med den utgångspunkten är det naturligt att po-<br>lismyndigheterna väljer olika lösningar för ut-<br></p>
<p>formningen av verksamheten i närpolisområdena<br>så länge inte syftet med närpolisreformen även-<br>tyras. Det kan t.ex. gälla om geografiska eller<br>funktionsvisa ansvarsområden skall tillämpas.<br>Självklart är det hänsynen till verksamhetens<br>kvalitet och effektivitet och alltså områdets ka-<br>raktär, personalens kompetens, tillgängliga resur-<br>ser och andra lokala förhållande som bör styra<br>arbetssättet. Rikspolisstyrelsen har också i detta<br>avseende en viktig roll som kunskapsbank och<br>för att stödja och samordna myndigheternas ar-<br>bete.</p>
<p>De stora variationer som nu förekommer i or-<br>ganisation och innehåll i närpolisverksamheten<br>tycks emellertid inte kunna förklaras enbart med<br>hänvisning till skillnader i de lokala förutsätt-<br>ningarna. BRÅ kommer inom ramen för sitt<br>ovan nämnda uppdrag att jämföra och utvärdera<br>de olika organisationsformerna i förhållande till<br>syftet med närpolisreformen.</p>
<p>Medborgarna kräver att polisen upprätthåller<br>en hög beredskap för att med kort varsel kunna<br>ingripa vid akuta händelser. En sådan beredskap<br>med bibehållen förmåga att bedriva ett långsik-<br>tigt polisarbete ställer särskilt höga krav på god<br>planering och styrning av verksamheten. Närpo-<br>lisens arbete bör struktureras så att det är möjligt<br>att fullfölja målsättningarna i de lokala hand-<br>lingsplanerna.</p>
<p>Polisväsendets förmåga att analysera verksam-<br>hetens resultat har förbättrats. Samtidigt finns<br>utrymme för att utveckla den förmågan ytterliga-<br>re. Det är viktigt att polisväsendet uppställer<br>tydliga och konkreta mål för verksamheten och<br>analyserar hur målen uppnåtts. Rikspolisstyrel-<br>sen har den viktiga uppgiften att utveckla och<br>precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och<br>regeringen lagt fast för polisverksamheten och<br>förmedla det till den övriga polisorganisationen.</p>
<p>Brottsförebyggande verksamhet</p>
<p>Det anmäls årligen drygt en miljon brott i Sveri-<br>ge. År 1999 anmäldes något färre brott än år<br>1990. Utvecklingen varierar för olika brotts-<br>typer. Under 1990-talet har den anmälda vålds-<br>brottsligheten ökat och tillgreppsbrottsligheten<br>minskat. År 1996 presenterade regeringen det<br>nationella brottsförebyggande programmet Allas<br>vårt ansvar. I programmet betonas att det lokala</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>engagemanget är avgörande för ett effektivt<br>brottsförebyggande arbete. Polisen är en viktig<br>del i det arbetet.</p>
<p>Allt synligt polisarbete har en brottsförebyg-<br>gande effekt. Det är däremot svårt att mäta re-<br>sultatet. Genom ett problemorienterat polisar-<br>bete i kombination med det lokala polisarbetet i<br>närpolisområdena har skapats goda förutsätt-<br>ningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande<br>polisarbete som bedrivs långsiktigt, grundat på<br>lokala handlingsplaner.</p>
<p>Enligt regleringsbrevet för år 2000 skall varje<br>polismyndighet utarbeta och dokumentera en<br>brottsförebyggande strategi där det framgår hur<br>och med vilka myndigheter och organisationer<br>samverkan skall ske. En viktig utgångspunkt för<br>det arbetet är att analysera verksamheten hittills<br>och med beaktande av tillgänglig kunskap forma<br>en strategi som kan ligga till grund för allt före-<br>byggande polisarbete på lokal nivå.</p>
<p>Regeringen avser att under hösten återkomma<br>till riksdagen med en lägesbeskrivning av det<br>brottsförebyggande arbetet hittills.</p>
<p>Ordning och säkerhet</p>
<p>Resultat</p>
<p>I resultatområdet ordning och säkerhet ingår in-<br>gripandeverksamheten, allmän och särskild över-<br>vakning, räddningstjänst samt sådan spaning som<br>inte kan hänföras till något annat område.</p>
<p>Kostnaden för området uppgick till 3 491<br>miljoner kronor eller 35 % av polismyndigheter-<br>nas totala kostnader. Den totala kostnaden har i<br>stort sett varit konstant under de senaste två åren<br>men varierar fortfarande kraftigt mellan myn-<br>digheterna, från 21 till 44 %. Kostnadsandelen<br>för Polismyndigheten i Stockholms län var 42 %.<br>För storstäderna inkluderas den särskilda specia-<br>listkompetens som finns inom området, t.ex. pi-<br>ketstyrkor, hästar och båtar, samt den stora andel<br>evenemang som kräver särskilda polisinsatser.<br>Det totala antalet ingripanden ökade med ca<br>60 000 i förhållande till år 1998 och uppgick till<br>ca 1 252 606, men andelen utryckningar med<br>högsta prioritet minskade från 15 till 13 %,<br>samma nivå som år 1997. Kostnaden för varje<br>högprioriterat ärende ökade från ca 11 300 kro-<br>nor år 1998 till ca 12 800 år 1999 men siffran va-<br></p>
<p>rierar fortfarande kraftigt mellan myndigheterna,<br>från ca 1 900 kr till ca 25 700 kronor.</p>
<p>I juni 1999 beslutade Rikspolisstyrelsen att<br>tillsätta en utredning för att beskriva och analy-<br>sera polisens insatser vid efterspaningarna av<br>dem som dödade två polismän i Malexander. Ut-<br>redningen föreslår att det skall inrättas ett Tak-<br>tikcentrum där nationell och internationell kun-<br>skap om polistaktik kan samlas.</p>
<p>Sammantaget bedömer Rikspolisstyrelsen att<br>polismyndigheternas insatser på området inte har<br>varit tillfredsställande. Styrelsen noterar att fler-<br>talet polismyndigheter saknat konkreta mål för<br>ledning och styrning av ingripandeverksamheten<br>och att de målsättningar som funnits ofta varit<br>oklara och diffusa och sannolikt därför saknat<br>betydelse för ledning, styrning och uppföljning.<br>Osäkerheten om hur avgränsningen mot när-<br>polisverksamheten bör vara utformad kvarstår.<br>Enligt styrelsen har polismyndigheternas försök<br>att anpassa resurserna till normala variationer i<br>behovet lyckats bäst där ingripande- och när-<br>polisverksamheten integrerats.</p>
<p>Funktionen som vakthavande befäl har en<br>viktig och strategisk position vid polismyndig-<br>heterna. Rikspolisstyrelsen har inom ramen för<br>sin inspektionsverksamhet uppmärksammat att<br>det fortfarande finns exempel på att den funk-<br>tionen är splittrad och otydlig. Det kan innebära<br>att polisoperativa beslut fördröjs eller inte fattas<br>med tillräcklig överblick.</p>
<p>Enligt Rikspolisstyrelsen kommer det nya<br>systemet för polisens kommunikationscentraler<br>(KC-polis) att medföra nya och bättre möjlig-<br>heter till uppföljning och analys av ingripande-<br>verksamheten.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Ingripandeverksamheten disponerar ungefär en<br>tredjedel av polisens resurser. Det är naturligtvis<br>viktigt att en så stor del av verksamheten har en<br>väl fungerande styrning och uppföljning. Om en<br>verksamhet saknar tydliga mål är det inte möjligt<br>att mäta resultatet. En sådan verksamhet präglas<br>helt av minutoperativa överväganden och styrs av<br>redan inträffade brott och andra ordningsstör-<br>ningar. Det är nödvändigt att polisväsendet fort-<br>sätter att utveckla metoder och system som sä-<br>kerställer en god styrning av verksamheten.<br>Även ingripandeverksamheten måste ingå som</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>en resurs i det långsiktiga arbete som formats<br>utifrån de lokala behoven.</p>
<p>Det är tillfredsställande att polisväsendet ver-<br>kar för att utvärdera och dra lärdom av insatser<br>som ställt särskilt höga krav på verksamheten.</p>
<p>Trafikövervakning</p>
<p>Resultat</p>
<p>Kostnaden för trafikövervakningsverksamheten<br>uppgick till 914 miljoner kronor. Det motsvarar<br>9 % av myndigheternas totala kostnader, vilket<br>är detsamma som föregående år.</p>
<p>Antalet rapporterade trafikbrott fortsatte att<br>öka under år 1999.</p>
<p>Tabell 4.4 Antalet rapporterade trafikbrott år 1996-1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>328 703</p></td><td>
<p>332 296</p></td><td>
<p>340 696</p></td><td>
<p>349 662</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(+1%)</p></td><td>
<p>(4-3%)</p></td><td>
<p>(4-3%)</p></td></tr>
</table>
<p>Antalet rapporterade hastighetsöverträdelser och<br>rattfyllerier ökade medan antalet rapporterade<br>beteendebrott minskade. De rapporterade bete-<br>endebrotten ökade år 1998 med drygt 28 000 el-<br>ler 23 % jämfört med år 1997. De senaste årens<br>utveckling mot ett minskat antal alkoholutand-<br>ningsprov vändes i en ökning medan andelen<br>prov med positivt utfall ligger kvar på 1 % i lik-<br>het med de tre senaste åren. Också andelen tra-<br>fikolyckor där de inblandade varit påverkade av<br>alkohol eller droger har legat konstant på 3 % de<br>tre senaste åren. Polismyndigheten i Gotland<br>skiljer sig markant från övriga polismyndigheter.<br>Där har motsvarande andel varit 12-13 %. An-<br>talet rapporterade trafikolyckor fortsatte att<br>minska från 69 765 år 1998 till 64 802 år 1999.</p>
<p>Antalet inkomna trafikbrottsärenden ökade<br>med 5 % till 168 360 jämfört med år 1998. An-<br>delen ärenden som redovisades till åklagare<br>minskade något och genomströmningstiden blev<br>längre. Rikspolisstyrelsen har i särskild ordning<br>redovisat polisens tillsyn över transporter av far-<br>ligt gods. Styrelsen konstaterar att tillsynens<br>omfattning inte har nått upp till de uppställda<br>målen och att den varierar kraftigt mellan polis-<br>myndigheterna.</p>
<p>Det förebyggande inslaget i verksamheten har<br>stärkts genom att polisen numera i ökad ut-<br></p>
<p>sträckning använder polismålade fordon för tra-<br>fikövervakningen.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Rikspolisstyrelsens samlade bedömning är att det<br>har gjorts betydande ansträngningar för att poli-<br>sen i allt större utsträckning skall kunna bidra till<br>att de nationella trafiksäkerhetsmålen om färre<br>skadade och dödade i trafiken skall kunna nås.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning har polisväsen-<br>dets trafikövervakningsverksamhet präglats av en<br>hög aktivitet och uppvisat ett bra resultat. Anta-<br>let trafikolyckor minskade. Det är glädjande att<br>polisväsendet utvecklat de förebyggande inslagen<br>i verksamheten. Genom de åtgärder som vidta-<br>gits har den polisiära synligheten ökat vilket be-<br>döms ha positiva effekter på trafiksäkerheten.<br>Det problemorienterade arbetssättet har utveck-<br>lats på ett bra sätt. Insatserna har förlagts till<br>platser där det varit känt att även annan typ av<br>brottslighet förekommit och till vägar i anslut-<br>ning till större festarrangemang. Ett polisiärt<br>helhetsperspektiv har präglat verksamheten.</p>
<p>För att de nationella trafiksäkerhetsmålen om<br>färre skadade och dödade i trafiken skall kunna<br>nås krävs ett långsiktigt arbete där flera samver-<br>kande åtgärder bör vidtas. En viktig del i det ar-<br>betet är att höja säkerheten på vägnätet, särskilt<br>de farligaste vägarna. I avvaktan på att det arbetet<br>givit full effekt är det rimligt att polisen vid-<br>makthåller en hög nivå på trafikövervakningen.<br>På regeringens uppdrag utarbetar Rikspolissty-<br>relsen en nationell strategi för trafikövervakning-<br>en. När en sådan kan läggas till grund för polis-<br>myndigheternas trafikövervakning bör effektivi-<br>teten i verksamheten kunna öka ytterligare.</p>
<p>Utredningsverksamheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Antalet inkomna ärenden minskade från ca<br>1 170 000 ärenden år 1998 till ca 1 164 000 ären-<br>den år 1999. Antalet rapporterade våldsbrott<br>fortsätter att öka medan tillgrepps- och skadegö-<br>relsebrotten minskar.</p>
<p>Genomströmningstidema har blivit längre in-<br>om nästan samtliga områden. Inom närpolis-<br>verksamheten har däremot den genomsnittliga<br>handläggningstiden minskat från 72 dagar år<br>1998 till 67 dagar år 1999. Rikspolisstyrelsen be-</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>dömer att handläggningstiderna kommer att för-<br>kortas betydligt med det nya systemstödet i ut-<br>redningsprocessen - DurTvå.</p>
<p>Då genomströmningstiderna granskas och an-<br>vänds som ett mått på effektiviteten i utred-<br>ningsverksamheten bör också balanssituationen<br>vägas in i bedömningen. Om många äldre ären-<br>den avslutas t.ex. inom ramen för en medveten<br>satsning på balansavarbetning, förlänger det den<br>genomsnittliga tiden per ärende.</p>
<p>Antalet balanserade ärenden minskade med<br>2 % till 160 566 ärenden vid utgången av år 1999.<br>Andelen ärenden som var äldre än ett år minska-<br>de inom alla områden och var totalt 19 % av det<br>totala antalet ärenden. Det är en minskning med<br>5 % jämfört med år 1998.</p>
<p>Antalet ärenden som redovisats till åklagare<br>fortsatte att minska.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 4.5 Antal ärenden som redovisats till åklagare år<br>1997-1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>192 482</p></td><td>
<p>185 430</p></td><td>
<p>168 228</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(-4%)</p></td><td>
<p>(-9%)</p></td></tr>
</table>
<p>Det minskade antalet inkomna ärenden och de<br>nya reglerna om förundersökningsledning, som<br>ger polisen ökade möjligheter att slutföra hand-<br>läggningen av vissa brott har bidragit till detta.<br>Det är emellertid inte hela förklaringen. Det<br>finns till exempel myndigheter där antalet in-<br>komna ärenden ökat, medan antalet ärenden som<br>redovisats till åklagare och andelen lagföringar av<br>dessa minskat. Rikspolisstyrelsen avser att till-<br>sammans med Riksåklagaren närmare analysera<br>den utvecklingen.</p>
<p>Tabell 4.6 Andelen ärenden som redovisades till åklagare<br>av det totala antalet inkomna inom de prioriterade område-<br>na</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Våldsbrott</p></td><td>
<p>34%</p></td><td>
<p>34%</p></td><td>
<p>30%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk brottslighet</p></td><td>
<p>56%</p></td><td>
<p>60%</p></td><td>
<p>50%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Narkotikabrott</p></td><td>
<p>71%</p></td><td>
<p>72%</p></td><td>
<p>71%</p></td></tr>
</table>
<p>Enligt Riksåklagaren har lagföringsprocenten<br>(andelen ärenden i vilka åklagaren beslutat om<br>åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) va-<br>rit omkring 60 % de senaste åren. År 1999 upp-<br>gick lagföringen till 58 %.</p>
<p>Riksåklagaren har utifrån de analyser som hittills<br>gjorts inte funnit det möjligt att dra några säkra<br>slutsatser om förändringar i förundersökningar-<br>nas svårighetsgrad.</p>
<p>Samarbetet mellan Riksåklagaren och Rikspo-<br>lisstyrelsen har fortsatt i enlighet med i regering-<br>ens beslut i september 1996 (Ju96/3067). Åkla-<br>garmentorerna har genomfört utbildningsinsat-<br>ser, balansgenomgångar och praxisdiskussioner<br>framförallt med närpolisen. En översyn har<br>gjorts av de lokala överenskommelserna om för-<br>delningen av ansvaret att leda förundersökningar<br>utan att det lett till några stora förändringar.</p>
<p>Flera polismyndigheter har utvecklat metoder<br>för kvalitetsuppföljning. Ett exempel på det ar-<br>bete som bedrivits är den modell för kvalitets-<br>säkring av utredningsverksamheten som polis<br>och åklagare i Östergötland har utvecklat. I varje<br>ärende upprättas en kvalitetsrapport som också<br>fungerar som en checklista. Åklagare återredovi-<br>sar till polisen de beslut som fattats med anled-<br>ning av förundersökningen och lämnar ett om-<br>döme om utredningens kvalitet. Vissa uppgifter i<br>rapporten databehandlas i ett system som Riks-<br>polisstyrelsen testat och godkänt för spridning i<br>landet. Systemet mäter bl.a. redovisningsform,<br>lagföringsandel och förekomsten av kvalitets-<br>brister i förundersökningarna. Mätningarna kan<br>göras på valfri nivå i organisationen. Modellen<br>har skapat ett bra underlag för analys och utvär-<br>dering av utredningsprocessen. Utbildningen har<br>kunnat bedrivas mer effektivt genom att behovet<br>har visats på ett tydligt sätt. Sammantaget bedö-<br>mer polis och åklagare i Östergötland att mo-<br>dellen bidragit till att höja kvaliteten på brottsut-<br>redningarna.</p>
<p>Flera försöksverksamheter pågår, bl.a. i Jön-<br>köping och Handen som syftar till att förkorta<br>genomströmningstiderna för vissa brottmålsä-<br>renden.</p>
<p>I en promemoria från december 1999 har<br>Rikspolisstyrelsen sammanfattat resultatet av<br>styrelsens inspektioner av utredningsverksam-<br>heten vid ett tiotal olika polismyndigheter. In-<br>spektionerna har givit en bild av att de utredande<br>åtgärder som de första poliserna på brottsplatsen<br>vidtar innan förundersökning har inletts, de s.k.<br>förstahandsåtgärderna, håller en tämligen god<br>kvalitet. Däremot vidtas inte alla de åtgärder som<br>är möjliga. Sedan förundersökning inletts bör<br>förstahandsåtgärderna omedelbart följas upp av</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>mer omfattande åtgärder som ofta ställer krav på<br>kompetens och erfarenhet av kriminalpolisarbete<br>- andrahandsåtgärderna. Vid inspektionerna har<br>noterats att detta inte sker i tillräcklig omfatt-<br>ning. En av orsakerna till det är att kriminalpoli-<br>sens arbetstid i huvudsak är förlagd till kon-<br>torstid och inte i tillräcklig grad anpassad efter<br>behovet av akuta åtgärder. Rikspolisstyrelsen<br>drar slutsatsen att det behöver inrättas en särskild<br>funktion vid sidan av vakthavande befäl för att<br>säkerställa en ändamålsenlig förundersöknings-<br>ledning även i det inledande skedet av en brotts-<br>utredning.</p>
<p>Riksdagens revisorer har i rapporten Organi-<br>sationsförändringar inom rättsväsendet<br>(1998/99:9) särskilt granskat förundersökning-<br>arnas kvalitet. Vid granskningen fann revisorerna<br>bl.a. att handläggningstiderna var anmärknings-<br>värt långa. Revisorerna föreslog att utbildningen<br>skulle förstärkas och förordade en specialisering<br>inom närpolisen när det gällde utredningsverk-<br>samheten. Revisorerna ansåg också att tillsynen<br>skulle förstärkas och att polis och åklagares verk-<br>samhet i detta avseende skulle ses som en helhet.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Riksåklagaren har i årets budgetunderlag uttalat<br>en betydande oro över utvecklingen av polisens<br>brottsutredande verksamhet. Antalet ärenden<br>som redovisats till åklagare och andelen uppkla-<br>rade brott har minskat samtidigt som genom-<br>strömningstiderna har ökat. Sammantaget har<br>möjligheterna att klara upp brott minskat vä-<br>sentligt under hela 1990-talet och situationen är<br>enligt Riksåklagaren helt oacceptabel från krimi-<br>nalpolitisk utgångspunkt.</p>
<p>Under senare tid har också Riksdagens reviso-<br>rer, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och<br>Granskningskommissionen i anledning av<br>brottsutredningen efter mordet på Olof Palme<br>från delvis olika utgångspunkter pekat på brister<br>och oklarheter i brottsutredningssystemet. Se<br>t.ex. Riksdagens revisorer (Rapport 1998/99:9<br>Organisationsförändringar inom rättsväsendet),<br>Justitieombudsmannen (Skrivelse den 13 juni år<br>2000, Synpunkter med anledning av iakttagelser<br>gjorda under inspektioner vid vissa av polisens<br>internutredningsenheter m.m.), Justitiekanslern<br>(Beslut den 21 juni år 2000, Klagomål mot utfö-<br>randet av rättsmedicinska undersökningar m.m.,<br>Osmo Valloärendet) samt Granskningskommis-<br>sionens betänkande (SOU 1999:88). Kritiken<br></p>
<p>avser bl.a. problem med långa handläggningsti-<br>der, låg uppklaring, oklarheter i ansvarsfördel-<br>ningen mellan främst åklagare och polis, tillsynen<br>över utredningarna hos såväl polis och åklagare<br>som Rättsmedicinalverket, hanteringen av inter-<br>nutredningar och kompetensförsörjnings-<br>problemen inom närpolisen.</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen bör<br>låta utreda frågan om ett oberoende organ för<br>tillsyn av polisens och åklagarnas förundersök-<br>ningsarbete. Riksdagen har också tillkännagivit<br>att regeringen bör se över frågan om en speciali-<br>sering av utredningsverksamheten inom närpoli-<br>sen (bet. 1999/2000:JuUll, rskr.<br>1999/2000:211).</p>
<p>Rättsväsendet skall ha förmåga att med hög<br>kvalitet utreda såväl svåra och komplicerade<br>ärenden som den stora massan av enkla och me-<br>delsvåra brott. Det är en självklart prioriterad<br>uppgift för polis och åklagare att öka andelen<br>uppklarade brott. För det krävs ett kontinuerligt,<br>tålmodigt och målmedvetet arbete för att för-<br>bättra de metoder och rutiner som används i den<br>brottsutredande verksamheten. Men det är också<br>från tid till annan nödvändigt att överväga om<br>det finns behov av mer genomgripande reformer.<br>Enligt regeringens mening visar utvecklingen att<br>det nu finns skäl att förutsättningslöst pröva om<br>det behövs förändringar i regelverk, organisation<br>eller resursfördelning för att säkerställa en effek-<br>tiv utredningsverksamhet som svarar mot höga<br>kvalitetskrav. Regeringen avser därför att inom<br>kort besluta om en översyn av brottsutrednings-<br>verksamheten.</p>
<p>Det är viktigt att myndigheternas ansträng-<br>ningar för att förbättra brottsutredningsverk-<br>samheten fortsätter. Genom regeringens beslut i<br>september år 1996 om mål och riktlinjer för<br>åklagarväsendets och polisens samverkan på det<br>kriminalpolitiska området har myndigheternas<br>insatser samordnats så att de samlade resurserna<br>utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Riksåklagaren<br>och Rikspolisstyrelsen har tillsammans avsatt<br>stora resurser för att förbättra utredningsverk-<br>samheten. Det har bl.a. resulterat i kompetens-<br>höjande åtgärder, nya bestämmelser om fördel-<br>ning av förundersökningsledarskapet och nya<br>tekniska hjälpmedel. Flera myndigheter inom<br>rättsväsendet har inlett samarbetsprojekt som<br>syftar till att minska genomströmningstiderna<br>för vissa brottmålsärenden, exempelvis i Jönkö-</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ping och Handen. På lokal nivå har polis- och<br>åklagarmyndigheter också utvecklat olika mo-<br>deller för kvalitetssäkring av brottsutrednings-<br>verksamheten. Dessa åtgärder har på en del håll<br>redan börjat ge goda resultat. För att effekten<br>skall bli tydlig på riksnivå krävs nu att nya meto-<br>der får genomslag i alla landets polismyndighe-<br>ter.</p>
<p>Enligt regeringens mening har poliser i alla<br>funktioner ett ansvar för att öka antalet uppkla-<br>rade brott. Redan i samband med att ett brott<br>kommer till polisens kännedom krävs en kvalifi-<br>cerad bedömning av vilka åtgärder som omedel-<br>bart behöver vidtas för att säkerställa en fortsatt<br>snabb och säker handläggning av ärendet. Förste<br>polisman på plats eller den som tar upp anmälan<br>om brottet har en självklar nyckelposition i det<br>avseendet tillsammans med den som leder för-<br>undersökning om brottet.</p>
<p>Om det är möjligt skall de förenklade förfa-<br>randen användas som innebär att ärendet kan<br>slutföras omedelbart. Aven i annat fall är det ofta<br>till gagn för utredningsprocessen om det skapas<br>metoder som möjliggör för den personal som<br>vidtagit de initiala åtgärderna att också slutföra<br>utredningen i enklare ärenden. Varje polismyn-<br>dighet ansvarar för att det vid alla tider finns till-<br>räcklig kompetens för att fatta ändamålsenliga<br>och rationella beslut om ett ärendes fortsatta<br>handläggning. Likaså är det angeläget att det re-<br>dan i akutskedet finns möjlighet att överlämna<br>komplicerade ärenden till kriminalpolis.</p>
<p>Det är viktigt att polisväsendet fortsätter att<br>utveckla sin förmåga att leda förundersökningar.<br>Förundersökningsledarens uppgifter präglas<br>mycket av i vilket skede förundersökningen be-<br>finner sig i, framförallt om det finns någon skäli-<br>gen misstänkt eller om förundersökningen fort-<br>farande befinner sig i spaningsstadiet. Generellt<br>gäller emellertid att förundersökningsledaren bör<br>ta aktiv del i utredningsarbetet och lämna direk-<br>tiv som säkerställer att förundersökningen be-<br>drivs på ett effektivt och säkert sätt. Det är an-<br>geläget att förundersökningsledaren har<br>tillräcklig kompetens för att redan i det inledan-<br>de skedet göra en relevant bedömning av ären-<br>dets svårighetsgrad och de åtgärder och resurser<br>som erfordras för att slutföra detta på ett bra sätt.</p>
<p>Det är också viktigt att fortsätta arbetet med<br>att utveckla och integrera de olika delarna inom<br>utredningsverksamheten. Utvecklingen inom<br></p>
<p>kriminaltekniken kan i tillämpliga delar även vara<br>en modell för andra områden. Där pågår ett in-<br>tensivt arbete med att vidareutveckla metoder<br>och kompetens för de mest avancerade under-<br>sökningarna. Samtidigt finns det en strävan att<br>dra nytta av den utvecklingen för att skapa bra<br>förutsättningar för brottsplatsundersökningar<br>även vid mindre kvalificerade brott där under-<br>sökningarna ofta utförs av polispersonal utan<br>specialistutbildning. Enligt regeringens mening<br>skulle en liknande strategi kunna tillämpas på ett<br>tydligare sätt även inom andra områden, t.ex. in-<br>om kriminalunderrättelseverksamheten.</p>
<p>Ungdomsbrottsligheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Antalet inkomna ungdomsärenden har minskat<br>från 28 885 år 1998 till 26 402 år 1999 dvs. ca<br>9 %. Den genomsnittliga genomströmningstiden<br>ökade men enligt Rikspolisstyrelsen har de flesta<br>polismyndigheter klarat att hålla de föreskrivna<br>handläggningstiderna.</p>
<p>Utvecklingen med ett ökat antal personrån<br>där ungdomar rånar andra ungdomar har varit<br>påtaglig i storstäderna. BRÅ har presenterat en<br>rapport där den typen av brottslighet studerats i<br>Stockholm och Malmö (Rapport 2000:6). I de<br>granskade fallen var gärningsmännen till ca 90 %<br>en pojke i åldern 15-17 år. Utlandsfödda ung-<br>domar var kraftigt överrepresenterade. Offren<br>var ofta i samma ålder men där var utlandsfödda<br>ungdomar kraftigt underrepresenterade.</p>
<p>BRÅ har också identifierat debutbrott som<br>indikerar en hög respektive låg risk för en fort-<br>satt brottskarriär (Rapport 2000:3). De brott<br>som visar på en hög risk var tillgrepp av fort-<br>skaffningsmedel, rån och stöld. Däremot var det<br>låg risk för att någon som lagförts för snatteri<br>första gången skulle utveckla en karriär som kro-<br>nisk brottsling.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens samlade bedömning är att<br>insatserna mot ungdomsbrottsligheten inte har<br>varit helt tillfredsställande. Samarbetet mellan de<br>berörda myndigheterna har förbättrats men sty-<br>relsen bedömer att utredningsarbetet kan ut-<br>vecklas ytterligare genom att polismyndigheterna<br>beaktar betydelsen av snabba och väl avvägda<br>handläggningsrutiner. Dessutom kan rutinerna<br>för kontakter med vårdnadshavare och andra</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>som kan påverka ungdomars brottslighet ut-<br>vecklas ytterligare.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Enligt regeringens mening är det särskilt angelä-<br>get att polisen ingriper snabbt när ungdomar be-<br>går brott. Polisen har en viktig uppgift att ingripa<br>tidigt och avslöja ungdomar innan de utvecklat<br>en lång och allvarligt menad kriminell bana.</p>
<p>Det är angeläget att polisväsendet säkerställer<br>effektiva metoder för att identifiera och utreda<br>ungdomsbrott. Närpolisen har en viktig uppgift<br>att samla och bearbeta den kunskap om ung-<br>domsbrottslingar och ungdomar i riskzonen för<br>att utveckla en kriminell karriär som finns i det<br>egna området. Det arbetet underlättas av en väl<br>fungerande samverkan med andra aktörer. Kri-<br>minalunderrättelsetjänsten bör kunna lämna när-<br>polisen stöd när det gäller metoder för bearbet-<br>ning och analys av stora mängder information<br>och nyttan av den typen av kunskapsunderlag vid<br>polis operativa beslut.</p>
<p>Kriminalunderrättelsetjänsten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Utvecklingen av kriminalunderrättelseverksam-<br>heten har fortsatt och den operativa nyttan har<br>ökat enligt Rikspolisstyrelsen. Styrelsen anser att<br>prioriteringen av den verksamheten spelat en<br>viktig roll framförallt för bekämpningen av den<br>mest allvarliga brottsligheten. Kartläggningen av<br>den brottslighet som kan relateras till kriminella<br>MC-gäng har fortsatt.</p>
<p>Analys och slutsatser<br>Kriminalunderrättelsetjänsten skall försörja den<br>övriga polisorganisationen med god kunskap om<br>brott och brottslingar. En framgångsrik och ef-<br>fektiv polisverksamhet förutsätter att insatserna<br>bygger på ett gott kunskapsunderlag. Inom verk-<br>samheten finns ett tydlig inslag av ett proble-<br>morienterat och brottsförebyggande synsätt.<br>Verksamheten har på ett tydligt sätt bidragit till<br>att insatserna för att förebygga och bekämpa<br>MC-kriminalitet har varit framgångsrika. Det<br>har bidragit till att spridning och etablering till<br>nya platser uteblivit eller försvårats. Utveckling-<br>en av teknik och metoder till stöd för analysar-<br>betet har varit en viktig del i den positiva utveck-<br></p>
<p>lingen. Enligt Rikspolisstyrelsen kan de delar av<br>den nationella underrättelsetjänstens verksamhet<br>som är riktad mot polismyndigheterna fortfa-<br>rande förbättras.</p>
<p>Kriminalteknik</p>
<p>Resultat</p>
<p>Behovet av ändamålsenliga metoder och god<br>kompetens för kriminaltekniska undersökningar<br>har ökat. Teknisk bevisning har blivit en allt vik-<br>tigare del i många förundersökningar. Stora sats-<br>ningar har gjorts för att även andra än kriminal-<br>tekniker ska få en ökad kompetens inom det<br>kriminaltekniska området. Kriminaltekniken är<br>sedan länge en del i den polisiära grundutbild-<br>ningen. Ämnet är också en viktig del i vidareut-<br>bildningen. Särskilt kan nämnas utbildning i<br>kvalificerad kriminalpolisverksamhet. År 1999<br>ägde också den första utbildningen för brotts-<br>platskoordinatorer rum. Det är en funktion som<br>skall ha ett särskilt ansvar för planering, priorite-<br>ring, och samordning vid brottsplatsundersök-<br>ningar med anledning av grova våldsbrott (jfr<br>Rikspolisstyrelsen rapport 1997:2).</p>
<p>Nyligen gavs en fälthandbok ut som skall tjä-<br>na som ledning för brottsplatsundersökningar i<br>den lokala polisorganisationen. Ett särskilt ut-<br>bildningspaket har också tagits fram som skall<br>ligga till grund för utbildning av närpoliser i att<br>utföra mindre komplicerade brottsplatsunder-<br>sökningar. Polismyndigheterna har ansett att<br>materialet varit ett bra stöd för polispersonalen.</p>
<p>Den ökade efterfrågan på Statens kriminaltek-<br>niska laboratoriums (SKL) tjänster har fortsatt<br>under år 1999. Under 1990-talet har efterfrågan<br>på kriminaltekniska laboratorieundersökningar<br>ungefär fördubblats. Ökningen är särskilt mar-<br>kant för DNA-undersökningar. Dessa ökade<br>med 40 % jämfört med år 1998. Andra under-<br>sökningar som ökade rör bl.a. förfalskade sedlar,<br>narkotika och vapen. Undersökningar av verk-<br>tygsspår har ökat medan undersökningar av sko-<br>spår har minskat eftersom vissa myndigheter<br>själva genomfört sådana undersökningar. Det är<br>viktigt att dessa typer av undersökningar kan<br>hållas på en hög nivå eftersom de ofta ökar möj-<br>ligheterna att klara upp inbrott i bostäder och<br>annan kränkande brottslighet som drabbar män-<br>niskor i deras vardag.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Trots att efterfrågan på kriminaltekniska under-<br>sökningar har ökat konstant har SKL lyckats an-<br>passa sin verksamhet efter behovet och har i en<br>nyligen genomförd undersökning fått ett gott<br>betyg av polis och åklagare.</p>
<p>Att i högre grad utnyttja kriminalteknikens<br>möjligheter är en viktig faktor för att nå en högre<br>uppklaring av brott. Vid de inspektioner som fö-<br>retagits av polismyndigheternas verksamhet på<br>området har särskilt vikten av att förste polis på<br>en brottsplats har intresse och förmåga att be-<br>döma vad som i bevishänseende kan vara relevant<br>för den fortsatta utredningen uppmärksammats.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Det är viktigt att ny kunskap om kriminalteknik<br>sprids på ett effektivt sätt. SKL och polisens kri-<br>minaltekniker har en viktig uppgift att sprida re-<br>levant kunskap inom hela polisväsendet. Det ut-<br>bildningspaket som skall ligga till grund för<br>utbildning av bl.a. närpoliser i brottsplatsunder-<br>sökning är ett utmärkt initiativ. Möjligheterna<br>och vinsterna med brottsplatsundersökning bör<br>tydliggöras så att antalet undersökningar kan öka<br>även vid mindre komplicerade brott. En sådan<br>utveckling skulle sannolikt påverka antalet upp-<br>klarade brott i gynnsam riktning.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen skall i samband med årsre-<br>dovisningen för år 2000 redovisa en bedömning<br>av de resultat som uppnåtts när det gäller att ut-<br>veckla kriminaltekniska metoder och rutiner an-<br>passade för närpolisens brottsplatsundersök-<br>ningar.</p>
<p>Våldsbrottsligheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Polismyndigheternas kostnader för insatser mot<br>våldsbrottslighet ökade år 1999 med nästan 7 %<br>och uppgick till knappt 1 334 miljoner kronor.<br>Det motsvarar 14 % av de totala kostnaderna.</p>
<p>Totalt inkom 61 217 våldsbrottsärenden under<br>år 1999. Den stigande trenden har fortsatt. An-<br>talet inkomna ärenden ökade under år 1998 med<br>2 % och under år 1999 med ytterligare 4 %. Ök-<br>ningen avser misshandelsbrott inomhus såväl<br>som utomhus.</p>
<p>Genomströmningstiderna har fortsatt att öka<br>under år 1999.</p>
<p>Tabell 4.7 Genomströmningstid för våldsbrottsärenden år<br>1997-1999 _______________</p>
<p>År 199/ 1998 1999</p>
<p>Dagar 127 138 143</p>
<p>Antalet balanserade våldsärenden var i huvudsak<br>det samma som år 1998 men antalet ärenden äld-<br>re än ett år minskade från 5 197 år 1998 till 4 007<br>år 1999. Den kraftiga minskningen har sannolikt<br>medverkat till att förlänga den totala genom-<br>strömningstiden. Det finns exempel på polis-<br>myndigheter där antalet ärenden äldre än ett år<br>ökat samtidigt som genomströmningstiden ökat.<br>Vid dessa myndigheter kan det finnas särskilt<br>behov av att analysera verksamhetseffektiviteten.</p>
<p>I Riksdagens revisorers rapport (1998/99:9)<br>Organisationsförändringar inom rättsväsendet<br>gjordes en särskild undersökning av de ärenden<br>som anmälts vid polismyndigheterna i Stock-<br>holm, Östergötland och Värmlands län där nå-<br>gon född år 1973 var skäligen misstänkt för<br>misshandel. Undersökningen visade att trots att<br>det i några fall gått mer än ett och ett halvt år var<br>24 % av ärendena fortfarande under utredning,<br>57 % hade lagts ner och 18 % hade lett till dom,<br>strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. I sina<br>slutsatser betonade revisorerna att handlägg-<br>ningstiderna är en rättssäkerhetsfråga eftersom<br>långa sådana drabbar offer, misstänkta och sam-<br>hället på ett oönskat sätt.</p>
<p>Våld mot kvinnor och övergrepp mot bam</p>
<p>Även de anmälda misshandelsbrotten mot kvin-<br>nor har ökat trots att det under år 1999 även an-<br>mäldes ca 1 000 fall av grov kvinnofridskränk-<br>ning, brott som tidigare kan ha anmälts som<br>misshandel.</p>
<p>I enlighet med regeringens uppdrag till bl.a.<br>Rikspolisstyrelsen i december 1997 om åtgärder<br>för att bekämpa våldet mot kvinnor har styrelsen<br>lämnat sin andra delrapport i mars i år. Särskilda<br>utbildningssatsningar har genomförts för att yt-<br>terligare förbättra personalens attityder och be-<br>mötande av kvinnor som utsatts för våld. En frå-<br>ga som prioriterats är hur skyddet för hotade och<br>förföljda kvinnor skall kunna stärkas. Sedan de-<br>cember 1999 pågår ett arbete med att utveckla<br>den s.k. SARA-modellen för hotbildsbedöm-<br>ningar. Målsättningen är att polisen skall ha för-<br>måga att snabbt, när helst på dygnet kunna be-</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>döma hotbilden mot en kvinna och besluta om<br>adekvata åtgärder. Den tekniska utrustning som<br>har betydelse för utsatta kvinnors skydd, t.ex. de<br>s.k. larmpaketen, har förbättras.</p>
<p>Det finns fortfarande ett behov av att utveckla<br>polisväsendets förmåga att göra hotbildsbedöm-<br>ningar. Det gäller inte minst utsatta kvinnor och<br>barn. Regeringen noterar att det pågår ett ambi-<br>tiöst arbete på området. (Se också avsnittet om<br>stöd till brottsoffer och vittnen.)</p>
<p>Besöksförbud</p>
<p>Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har ge-<br>nomfört en översyn av rutinerna för besöksför-<br>bud som har utmynnat i flera förslag till förbätt-<br>ringar.</p>
<p>Barnpornografi - internationellt samarbete</p>
<p>Vid Rikskriminalpolisen finns en särskild enhet<br>med uppgift att bekämpa sexuella övergrepp mot<br>barn och barnpornografibrott. Vid enheten in-<br>samlas, granskas, identifieras och systematiseras<br>barnpornografiskt material. Enheten biträder<br>också landets polismyndigheter i brottsutred-<br>ningar som är förknippade med sexuella över-<br>grepp mot barn. För att underlätta samarbetet<br>med polismyndigheterna har ett nationellt nät-<br>verk med kontaktpersoner skapats. Kontaktper-<br>sonerna träffas årligen för utbildning och erfa-<br>renhetsutbyte.</p>
<p>Användandet av Internet för spridning av<br>barnpornografi har inneburit en kraftig ökning<br>av brottsligheten. Rikskriminalpolisen har skapat<br>ett digitalt referensbibliotek med barnpomogra-<br>fiska bilder. Referensbiblioteket innehåller för<br>närvarande cirka 300 000 bilder och utökas stän-<br>digt. Genom systemet har möjligheterna att<br>identifiera offer och förövare vid barnpornogra-<br>fibrott förbättrats avsevärt. Interpol och Europol<br>har påbörjat en uppbyggnad av liknande system.</p>
<p>Handel med kvinnor</p>
<p>Enligt regeringens uppdrag skall Rikspolisstyrel-<br>sen vara nationell rapportör i frågor som rör in-<br>ternationell handel med kvinnor för sexuellt ut-<br>nyttjande. Rikskriminalpolisen har i en andra<br>lägesrapport redovisat de åtgärder mot handel<br>med kvinnor som vidtagits inom ramen för Ös-<br>tersjösamarbetet, Europol och det EU-<br>finansierade s.k. STOP-projektet.</p>
<p>I slutet av år 2000 kommer en gemensam utbild-<br>ning med operativ inriktning att hållas för polis<br>och åklagare. Det är en uppföljning av den ut-<br>bildning som bedrivits i Europols regi.</p>
<p>Köp av sexuella tjänster</p>
<p>Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella<br>tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999. BRÅ<br>har kartlagt tillämpningen av lagen det första året<br>(Rapport 2000:4). I huvudsak förekommer ga-<br>tuprostitution i Stockholm, Göteborg, Malmö<br>och Norrköping. Under året polisanmäldes 91<br>brott mot lagen. De flesta av dessa rör gatupro-<br>stitution som har upptäckts av polisen vid sär-<br>skild spaning. Samtliga misstänkta är män. I två<br>fall är det män som utpekats som prostituerade<br>och i övriga fall är det kvinnor.</p>
<p>Av dessa anmälningar utreddes 42 fortfarande<br>vid utgången av år 1999 och 37 hade skrivits av<br>på den grunden att brott ej kan styrkas. Domstol<br>har meddelat fällande dom i sex fall och friat i ett<br>fall. Åklagare har utfärdat strafföreläggande i fem<br>fall.</p>
<p>Polismyndigheterna i storstäderna har till-<br>sammans med lokala samverkande myndigheter<br>påbörjat ett arbete för att utveckla metoderna<br>och stärka insatserna mot köp av sexuella tjäns-<br>ter.</p>
<p>Brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-<br>mofobiska inslag</p>
<p>I juni 1998 presenterade Rikspolisstyrelsen en<br>handlingsplan om åtgärder vid särskilda händel-<br>ser med rasistiska inslag (Rapport 1998:1). Enligt<br>Rikspolisstyrelsen har polismyndigheternas<br>kompetens att upptäcka och bekämpa den här<br>typen av brott förbättrats sedan dess. Det beror<br>inte minst på ett gott samarbete mellan den öpp-<br>na polisen och Säkerhetspolisen. Trots det har<br>flera polismyndigheter rapporterat ett ökat antal<br>ärenden med främlingsfientliga motiv. Polis-<br>myndigheten i Skåne har rapporterat 698 sådana<br>ärenden under 1999 jämfört med 129 ärenden år</p>
<p>1998.</p>
<p>I juni år 2000 presenterade Rikspolisstyrelsen<br>en strategi för polisens arbete med frågor som<br>har anknytning till rasism, främlingsfientlighet<br>och homofobiska brott. Syftet är att de polisan-<br>ställda skall ha god kunskap om grunden för den<br>här typen av brott och om situationen för de<br>grupper som utsätts för dem. Strategin definierar</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>några nyckelområden där polisväsendet behöver<br>vidta åtgärder. Det betonas också att en fram-<br>gångsrik brottsbekämpning inom området förut-<br>sätter ett system av heltäckande åtgärder på både<br>central och lokal nivå.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Polisens insatser mot våldsbrottsligheten har<br>ökat betydligt. Polisen har utvecklat sin förmåga<br>att bekämpa våld mot kvinnor, övergrepp mot<br>barn och våldsbrott i offentliga miljöer. Det är<br>angeläget att polisen kraftsamlar för att bekämpa<br>de typer av brott som riktar sig mot särskilt ut-<br>satta grupper som saknar eller har begränsad<br>förmåga till eget skydd.</p>
<p>Regeringen delar Rikspolisstyrelsens bedöm-<br>ning att en del av ökningen av antalet anmälda<br>brott har sin grund i att polisiära insatser resulte-<br>rat i en ökad anmälningsbenägenhet. Därigenom<br>minskar mörkertalet och polisen får ett bättre<br>kunskapsunderlag för framtida strategier och in-<br>satser på området. Sammantaget bedömer rege-<br>ringen att polisens insatser på området har präg-<br>lats av ett mer problemorienterat arbetssätt än<br>tidigare. Flera polismyndigheter har dokumente-<br>rat sina strategier i handlingsplaner och låtit des-<br>sa ligga till grund för våldsbrottsbekämpningen.<br>En stor del av polisens insatser har haft en före-<br>byggande karaktär. Det gäller t.ex. satsningen på<br>polisiär närvaro vid offentliga miljöer där risken<br>för våldsbrott bedömts som särskilt stor och den<br>samverkan som ägt rum med näringsidkare och<br>ordningsvakter i krogmiljön.</p>
<p>Polisväsendet har utvecklat framgångsrika<br>metoder för bekämpning av barnpornografi. Det<br>är också tillfredsställande att svensk polis antagit<br>en drivande roll och kan tjäna som ett gott ex-<br>empel i det internationella polissamarbetet.<br>Därmed kan olika länders insatser på området<br>effektiviseras och samordnas ytterligare.</p>
<p>Regeringen har noterat att det pågår ett ambi-<br>tiöst arbete inom polisen för att utveckla förmå-<br>ga att bekämpa köp av sexuella tjänster. Rege-<br>ringen har ett ansvar för att följa tillämpningen<br>av den nya lagstiftningen och tillse att denna blir<br>det effektiva verktyg i kampen mot prostitutio-<br>nen på det sätt som varit avsett.</p>
<p>Det är tillfredsställande att polisväsendet tagit<br>problemen med rasism, främlingsfientlighet och<br>homofobiska brott på stort allvar. Regeringen<br>bedömer att den strategi som nu utformats<br></p>
<p>medför att polisens insatser på området kan bli<br>än mer effektiva.</p>
<p>Narkotikabrottsligheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Polismyndigheternas kostnader för insatser på<br>narkotikaområdet uppgick till 597 miljoner kro-<br>nor eller 6 % av myndigheternas totala kostna-<br>der. Andelen är detsamma som föregående år.</p>
<p>Missbruket ökar</p>
<p>Inom polisväsendet har dragits slutsatsen att ny-<br>rekryteringen och missbruket ökat framför allt<br>bland ungdomar. Fler beslag har gjorts av canna-<br>bisodlingar. Polismyndigheten i Stockholm har<br>redovisat att man ofta anträffar tonåringar med<br>ett avancerat heroinmissbruk. Sprututbytespro-<br>grammet i Malmö och Lund har rapporterat att<br>75 % av de yngre injektionsmissbrukarna är he-<br>roinister. Användningen av rökheroin rapporte-<br>ras öka på många håll i landet och många miss-<br>brukare av rökheroin övergår efter en tid till att<br>injicera. Rikspolisstyrelsen anser att ett ökat ut-<br>landsresande, den ökade marknadsföringen bl.a.<br>via Internet och utbudet av tillställningar som<br>exempelvis ravefester kan vara bidragande orsa-<br>ker till den utvecklingen.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet Centralförbundet för Al-<br>kohol- och Narkotikaupplysning redovisar drog-<br>utvecklingen i Sverige. År 1998 genomfördes en<br>drogvaneundersökning av elever i årskurs nio<br>som visade att 6 % av flickorna och 9 % av poj-<br>karna någon gång använt narkotika. I början av<br>90-talet var andelen mellan 3 och 4 %. Utveck-<br>lingen bland mönstrande är likartad. Mellan åren<br>1992 och 1998 har andelen som prövat narkotika<br>ökat från knappt 6 till 16%. Narkotikaerfaren-<br>heten var högst i Stockholms och Skåne län och<br>lägst i Kronobergs och Norrbottens län. I båda<br>undersökningarna redovisades att två tredjedelar<br>av dem som hade prövat narkotika enbart använt<br>cannabis. Mycket pekar på att också antalet<br>tunga missbrukare ökat under 1990-talet.</p>
<p>Utifrån den samlade bilden är det tre tenden-<br>ser som särskilt lyfts fram. Attityderna har blivit<br>mindre negativa till bl.a. cannabis. Nyrekryte-<br>ringen till mera regelbundet narkotikamissbruk<br>tycks i stor utsträckning ske bland socialt margi-<br>naliserade ungdomsgrupper där heroinet blivit</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>mest uppmärksammat. Den tredje tendensen är<br>att biandmissbruket blivit allt mer vanligt.</p>
<p>Inkomna ärenden m.m.</p>
<p>År 1999 inkom drygt 22 000 narkotikabrottsä-<br>renden. Antalet har i stort sett varit konstant de<br>tre senaste åren. Av dessa utgjorde drygt 11 000<br>ringa narkotikabrott bestående i eget bruk, där<br>knappt 5 % avsåg ungdomar yngre än 18 år. An-<br>talet beslag av narkotika har ökat kraftigt, från<br>11 849 beslag år 1997, 13 531 år 1998 till 14 235<br>år 1999. I det antalet ingår Tullverkets beslag.<br>Andelen ungdomar under 18 år som misstänkts<br>för narkotikabrott har också ökat något. Som<br>Rikspolisstyrelsen anmärkt speglar det i första<br>hand polisens aktivitet och insatser på området<br>och inte en faktisk brottsutveckling.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Narkotikabekämpningen har prioriterats av poli-<br>sen och regeringen anser att arbetet under år<br>1999 varit framgångsrikt på flera sätt. Området<br>är ett exempel på en verksamhet som ofta bedrivs<br>med en problemorienterad ansats. Många polis-<br>myndigheter har kartlagt narkotikamissbruket<br>och beaktat resultaten tillsammans med annan<br>polisiär kunskap när inriktningen av insatserna<br>har bestämts. En styrka är också att ingripanden<br>mot brottsligheten på gatunivå görs av såväl poli-<br>ser i närpolisorganisationen som av särskilt ut-<br>bildad personal, t.ex. inom gatulangningsgrup-<br>perna. Dessutom har flera polismyndigheter<br>organiserat särskilda punktinsatser som visat sig<br>framgångsrika.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens slutsats är att insatser mot<br>olovligt bruk av narkotika och langning på gatu-<br>nivå är en effektiv arbetsmetod av framförallt tre<br>skäl. En sådan inriktning leder till tidig upptäckt<br>av dem som börjat använda narkotika. Det ökar<br>möjligheterna att avbryta ett missbruk. Utvärde-<br>ringar visar också att arbetsmetoderna varit ef-<br>fektiva för att klara upp fler brott, inte bara nar-<br>kotikabrott. En polismyndighet har redovisat att<br>tillgreppsbrottsligheten minskat betydligt under<br>tiden för en särskild narkotikainsats på gatunivå.</p>
<p>Under år 1998 bedrevs det nordiska amfeta-<br>minprojektet såsom ett EU-finansierat projekt<br>där de nordiska länderna, Europol och vissa and-<br>ra medlemsländer i EU deltog. Projektet slutre-<br>dovisades år 1999. En framgångsrik kartläggning<br>har gjorts av produktionsplatser och rutter för<br></p>
<p>illegalt tillverkat amfetamin. Såvitt avser lagfö-<br>ringar i enskilda ärenden har resultatet inte varit<br>lika tillfredsställande.</p>
<p>Med utgångspunkt i projektresultaten pre-<br>senterade Sverige under våren 2000 ett initiativ<br>med syfte att effektivisera bekämpningen av<br>syntetisk narkotika inom EU.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att polisväsen-<br>det har utvecklat sina metoder för narkoti-<br>kabrottsbekämpning och angripit området på ett<br>innovativt sätt. De punktinsatser som genom-<br>förts med bl.a. förstärkta gatulangningsgrupper<br>har visat sig framgångsrika. Inte minst är slutsat-<br>sen att tillgreppsbrotten minskat betydligt under<br>insatserna vid en myndighet av stort intresse.</p>
<p>De kartläggningar som många polismyndig-<br>heter har gjort tillsammans med andra aktörer på<br>området har medfört att narkotikabrottsbe-<br>kämpningen byggt på ett bra kunskapsunderlag.<br>En värdefull effekt av kartläggningarna har också<br>varit att det i många fall skapats en lokal samsyn<br>om hur narkotikamissbruket bör bekämpas.</p>
<p>BRÅ har analyserat vilka grupper som har en<br>särskilt hög risk att utveckla omfattande krimi-<br>nella karriärer (Rapport 2000:3). En sådan grupp<br>är de som vid första och andra lagföringen döms<br>för narkotikabrott och stöld som huvudbrott.<br>Däremot visar undersökningen att den risken var<br>relativt låg om debutbrottet var narkotikabrott.<br>Det är angeläget att polisväsendet tar till sig ny<br>kunskap på området och använder den för att<br>styra insatserna på ett än mer effektivt sätt.</p>
<p>Ekonomisk brottslighet</p>
<p>Resultat</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten påbörjade sin verksam-<br>het den 1 januari 1998. Då övertog myndigheten<br>ansvaret för ekobrottsbekämpningen vid polis-<br>myndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra<br>Götaland. Den 1 juli 1999 övertog myndigheten<br>också ansvaret vid polismyndigheterna i Halland<br>och Gotland.</p>
<p>Beträffande Ekobrottsmyndighetens verk-<br>samhet hänvisas till avsnitt 4.6.2.</p>
<p>Kostnaderna för polismyndigheternas insatser<br>mot ekonomisk brottslighet var ca 130 miljoner<br>kronor eller 1 % av myndigheternas totala kost-<br>nad.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Antalet inkomna ekobrottsärenden har minskat<br>med 44% under år 1999. Totalt inkom 1 752<br>ärenden. Det kan förklaras av att antalet konkur-<br>ser har minskat och att skattebrottsenheternas<br>arbete medfört ett mindre inflöde till polisen.</p>
<p>Antalet balanserade ärenden minskade från<br>2 506 år 1998 till 1 646 år 1999. Av dessa var ca<br>600 ärenden äldre än ett år eller ca 36 %. Antalet<br>ärenden redovisade till åklagare minskade från<br>1 875 år 1998 till 874 år 1999. Även den andel<br>ärenden av totalt inkomna som redovisades till<br>åklagare minskade från 60 % år 1998 till 50 % år</p>
<p>1999. Enligt Rikspolisstyrelsen förklaras det av<br>att ärendeinflödet minskat och att mer omfat-<br>tande ärenden återstod efter att avarbetnings-<br>uppdraget slutförts. Utvecklingen har inneburit<br>att utredningskostnaden per ärende som redovi-<br>sades till åklagare ökade från 58 674 kronor år<br>1998 till 126 439 kronor år 1999. Kostnaden vari-<br>erar mellan polismyndigheterna från ca 49 000<br>kronor till ca 389 000 kronor. Rikspolisstyrelsen<br>har inte redovisat någon analys av den stora<br>skillnaden. Trenden med längre genomström-<br>ningstid fortsatte.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen bedömer att insatserna mot<br>ekobrottsligheten har varit tillfredsställande men<br>styrelsen har pekat på vissa svårigheter att finna<br>intresserad och lämplig personal för den<br>ekobrottsbekämpningen.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>De tidigare problemen med ett stort antal balan-<br>serade ärenden är lösta. Det är nu viktigt att<br>vidmakthålla och ta tillvara det gynnsamma läget.<br>En rimlig avvägning måste göras mellan de insat-<br>ser som skall avsättas för utredningsverksamhet<br>och annan viktig verksamhet på området. Det<br>gäller inte minst den lokala probleminventering-<br>en som ligger till grund för de angelägna brotts-<br>förebyggande insatserna.</p>
<p>En framgångsrik ekobrottsbekämpning förut-<br>sätter också att det skapas system som säkerstäl-<br>ler en långsiktig kompetensförsörjning.</p>
<p>Det är på detta område särskilt angeläget att<br>finna goda samarbetsformer med andra myndig-<br>heter och utifrån de lokala förutsättningarna<br>skapa ett samlat effektivt resursutnyttjande.</p>
<p>Miljöbrott</p>
<p>Resultat</p>
<p>Den nya miljöbalken trädde i kraft den 1 januari<br>1999. Det är svårt att göra jämförelser med tiden<br>dessförinnan. Trots det bedömer både Rikspolis-<br>styrelsen och Riksåklagaren att antalet inkomna<br>miljöbrott har ökat kraftigt. Det beror sannolikt<br>på tillsynsmyndigheternas ökade anmälningsbe-<br>nägenhet och förbättrade samarbete med polisen.</p>
<p>Under år 1999 har Riksåklagaren inrättat en<br>ny organisation för bekämpningen av miljöbrott.<br>Den innebär att alla åklagar- och polismyndig-<br>heter har ett operativt ansvar på området.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör polisväsendet<br>fortsätta att utveckla sin förmåga att bekämpa<br>miljöbrott och lämna åklagarväsendet det biträde<br>som behövs för att den nya organisationen<br>snabbt skall bli ett effektivt verktyg i kampen<br>mot miljöbrottsligheten. Riksåklagaren har i juli<br>år 2000 redovisat en delårsrapport för den nya<br>miljöbrottsorganisationen (se avsnitt 4.6.2).</p>
<p>Stöd till brottsoffer och vittnen</p>
<p>Fyra polismyndigheter har undersökt vad de som<br>utsatts för bostadsinbrott ansåg om det stöd de<br>fått av polisen. I genomsnitt har 76 % uppgivit<br>att de varit nöjda med polisens stöd, samma an-<br>del som föregående år.</p>
<p>Antalet personer som begärt hela eller delar av<br>det trygghetspaket som polismyndigheterna till-<br>handahåller för hotade personer har minskat från<br>954 år 1998 till 727 år 1999. Därav har också an-<br>talet kvinnor som begärt paketet minskat från<br>808 år 1998 till 606 år 1999. Andelen positiva be-<br>slut var 79 %, eller nästan detsamma som år<br>1998.</p>
<p>Några polismyndigheter har redovisat att de i<br>ökad utsträckning börjat använda särskilda hot-<br>och riskbildsbedömningar för att bättre kunna<br>anpassa skyddet och förbättra förmågan att före-<br>bygga brott. Arbetet med att höja personalens<br>kompetens på området har fortsatt. Det kan<br>nämnas att Polismyndigheten i Skåne genomfört<br>en omfattande utbildningssatsning för att för-<br>bättra förstahandsåtgärderna i samband med våld<br>mot kvinnor.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>I november 1999 gav regeringen Rikspolisstyrel-<br>sen i uppdrag att, i samverkan med Riksåklaga-<br>ren, Kriminalvårdsstyrelsen, Domstolsverket och<br>Brottsoffermyndigheten, utarbeta ett förslag till<br>ett nationellt handlingsprogram för skydd av<br>vittnen, målsägande och andra bevispersoner.<br>Syftet med programmet är att samordna de insat-<br>ser som behövs för att skydda bevispersoner från<br>repressalier och hot i anledning av deras medver-<br>kan i brottsutredningar. Uppdraget skall redovi-<br>sas senast i november 2000.</p>
<p>Den grova och gränsöverskridande brottsligheten</p>
<p>Sveriges inträde i det operativa Schengensamarbetet</p>
<p>Resultat</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har sedan september 1996 haft<br>regeringens uppdrag att samordna polisväsendets<br>åtgärder för anslutningen till Schengensamarbe-<br>tet. Detta arbete har även engagerat andra delar<br>av polisväsendet. Flera försöksverksamheter, bl.a.<br>i Blekinge och Södermanland, har genomförts<br>för att simulera gränskontroll och samverkan<br>med andra myndigheter ur ett Schengenpers-<br>pektiv.</p>
<p>Samtliga polismyndigheter har upprättat ge-<br>nomförandeplaner över vilka åtgärder som måste<br>vidtas och Rikspolisstyrelsen har i samarbete<br>med Kustbevakningen och Tullverket tagit fram<br>en samlad nationell handlingsplan som skall fun-<br>gera som styrdokument för de gränskontrolle-<br>rande myndigheterna.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har vidare till Utrikesde-<br>partementet lämnat in ett förslag på vilka orter<br>som bör vara gränsövergångsställen då Sverige<br>blir operativ Schengenmedlem.</p>
<p>I samband med utvärderingen av Sveriges för-<br>beredelser inför ett operativt inträde i Schengen-<br>samarbetet har inspektioner av datasäkerhet och<br>polisiärt samarbete genomförts under våren</p>
<p>2000. Under hösten 2000 kommer inspektioner<br>att ske av gränskontrollen. Resultatet av dessa<br>kommer att ligga till grund för ett rådsbeslut i<br>månadsskiftet november/december 2000. Ut-<br>byggnaden av det nationella sambandskontoret<br>som innehåller SIRENE-kontor, Interpol och<br>Europol var klart vid halvårsskiftet år 2000.</p>
<p>Sverige har nu installerat en nationell del av<br>SIS på Rikspolisstyrelsen och funktions- och<br>kommunikationstester för systemet har påbör-<br></p>
<p>jats. Även anslutning för kommunikation vid<br>SIRENE-kontoret pågår och färdigställdes under<br>sommaren 2000.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>De bedrivna försöksverksamheterna har gett<br>värdefull information för polisens tillämpning av<br>kommande lagstiftning på området. Organisa-<br>tionsformer, arbetsmetoder samt samverkan med<br>andra myndigheter kan nu börja införas och ge-<br>nomföras vid de polismyndigheter som är direkt<br>berörda av trafik till och från länder utanför<br>Schengenområdet.</p>
<p>Den nationella handlingsplanen för imple-<br>mentering av Schengenregelverket är tillräckligt<br>omfattande och på en relevant detaljeringsnivå<br>för att polismyndigheterna skall finna vägledning<br>för arbetet i slutfasen av förberedelserna. Arbetet<br>med Sveriges nationella SIS går enligt plan och<br>beräknas vara klart i tid för anslutningen.</p>
<p>Arbetet med förberedelserna har tagit mycket<br>resurser i anspråk på central nivå. Det krävs dock<br>även att det på polismyndighetsnivå bedrivs ett<br>aktivt förberedelsearbete dels för den egna verk-<br>samheten och dels gentemot andra aktörer,<br>främst hamnar och flygplatser för att kunna bli<br>klara i tid för anslutningen.</p>
<p>Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i<br>Östersjöområdet</p>
<p>Resultat</p>
<p>Internationellt samarbete av stor betydelse före-<br>kommer inte bara inom ramen för EU och<br>Schengenavtalet utan också med Ostersjöstater-<br>na. De nordiska länderna, Tyskland, de baltiska<br>staterna, Polen och Ryssland bedriver ett brotts-<br>bekämpande samarbete inom ramen för Ak-<br>tionsgruppen mot organiserad brottslighet i<br>Östersjöområdet. Aktionsgruppen tillsattes av<br>regeringscheferna i Östersjöområdet 1996 och<br>består av personliga representanter för regerings-<br>cheferna. Sverige har sedan starten varit ordfö-<br>randeland. Inom ramen för aktionsgruppen ge-<br>nomförs ett konkret och praktiskt samarbete<br>mellan ländernas polis-, åklagar-, tull-, skatte-<br>samt kust- och gränsbevakningsmyndigheter.<br>Åtgärder har vidtagits för att förbättra och utöka<br>informationsutbytet mellan länderna, utöka det<br>rättsliga samarbetet samt genomföra gemen-<br>samma utbildningar, undersökningar etc.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Gemensamma operativa aktioner genomförs lö-<br>pande mot bl.a. stulna fordon, narkotikasmugg-<br>ling, illegal migration och högbeskattade varor.<br>Totalt har över 30 sådana operationer genom-<br>förts hittills. År 1998 inrättades en operativ<br>kommitté under Aktionsgruppen som har till<br>uppgift att föreslå gemensamma operativa åtgär-<br>der samt ansvara för genomförandet och utvär-<br>deringen av konkreta aktioner. Aktionsgruppen<br>består idag således inte av en grupp utan är i dag<br>ett välutvecklat samarbete med den koordine-<br>rande operativa kommittén samt flera fasta ar-<br>betsgrupper. I tillägg till det rent operativa sam-<br>arbetet pågår samarbete om vittnesskydd liksom<br>ett åklagar- och skattebrottssamarbete som ak-<br>tionsgruppen tagit initiativ till. Under år 2000<br>påbörjades arbete vad gäller korruption samt<br>handel med kvinnor. Bl.a. kommer Aktions-<br>gruppen hädanefter årligen publicera en läges-<br>rapport om korruption i Östersjöområdet.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Aktionsgruppens verksamhet har resulterat i att<br>enklare och effektivare samarbetsstrukturer har<br>byggts upp och samverkan mellan de olika<br>brottsbekämpande myndigheterna i Östersjö-<br>området har blivit en del av det dagliga arbetet.<br>Vad gäller de operativa resultaten kan konstate-<br>ras att flera av operationerna har lett till viktiga<br>beslag eller till att betydelsefullt underrättelse-<br>material har kunnat samlas in. Vid Östersjö-<br>toppmötet i Kolding i april 2000 överlämnade<br>Aktionsgruppen sin andra detaljerade rapport till<br>regeringscheferna. Regeringscheferna beslutade<br>då att förlänga Aktionsgruppens mandat t.o.m.<br>år 2004. Sverige kommer att ansvara för ordför-<br>andeskapet år 2000 ut då Danmark tar vid som<br>ordförande under en tvåårsperiod.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Arbetet vid Europol och i medlemsländerna har,<br>sedan verksamheten inleddes den 1 juli 1999,<br>präglats av övergången från strategisk till opera-<br>tiv inriktning. Europol och flera medlemsländer,<br>däribland Sverige, har deltagit i ett flertal fram-<br>gångsrika operationer, som bl.a. rört stora mäng-<br>der narkotika, människohandel och stulna for-<br>don.</p>
<p>En av Europols huvuduppgifter är att under-<br>lätta informationsutbytet mellan medlemslän-<br></p>
<p>derna. Till sin hjälp har Europol ett datoriserat<br>system som tillåter inmatning, tillgång och ana-<br>lys av uppgifter. Systemet består av tre huvudbe-<br>ståndsdelar. Ett informationssystem, ett analys-<br>system samt ett indexsystem. De två sistnämnda<br>har tagits i bruk, medan informationssystemet<br>alltjämt är under uppbyggnad.</p>
<p>En annan huvuduppgift är att genomföra<br>analyser som ett led i kriminalunderrättelseverk-<br>samheten. Analyser har genomförts i projekt-<br>form av särskilda analysgrupper, bestående av<br>Europols analytiker och andra tjänstemän samt<br>medlemsstaternas sambandsmän. I syfte att på<br>ett strukturerat sätt beskriva det stöd som krimi-<br>nalunderrättelser kan ge har en underrättelsemo-<br>dell arbetats fram.</p>
<p>Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i<br>Tammerfors i oktober 1999 ministerrådet att ut-<br>vidga Europols behörighet till att omfatta pen-<br>ningtvätt i allmänhet, oberoende av vilket typ av<br>brott som vinningen av penningtvätt härrör från.</p>
<p>Genom ett rådsbeslut i mars 2000 har Euro-<br>pols direktör bemyndigats att inleda förhand-<br>lingar om avtal med tredje länder och organ utan<br>anknytning till EU. Förhandlingar med kandi-<br>datländerna, partnerländerna i Schengensamar-<br>betet, (Island och Norge), Schweiz samt Interpol<br>skall prioriteras.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Verksamheten skall även i fortsättningen inriktas<br>på det operativa arbetet. Det rör sig i första hand<br>om åtgärder för att färdigställa Europols infor-<br>mationssystem så att informations- och under-<br>rättelseutbyte mellan Europol och medlemslän-<br>derna kan ske i full skala. Den nämnda<br>underrättelsemodellen har bidragit till framgång i<br>detta arbete. Det behövs också ett system för ut-<br>värdering av nyttan av detta informationsutbyte.<br>Vidare spelar medlemsländernas sambandsmän<br>en viktig roll och det finns ett behov av att stärka<br>samarbetet mellan dem och Europol. Därtill<br>kommer att kunskapen om Europol och nyttan<br>av samarbetet genom Europol hos de nationella<br>brottsbekämpande myndigheterna ännu inte fått<br>den spridning som är önskvärd. Särskilda åtgär-<br>der skall därför vidtas för att öka medvetenheten<br>om Europols roll i den gränsöverskridande<br>brottsbekämpningen.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Poliser i fredsfrämjande insatser</p>
<p>Resultat</p>
<p>Den 1 januari 2000 tog Rikspolisstyrelsen över-<br>huvudmannaansvaret för polispersonal i interna-<br>tionell fredsfrämjande verksamhet från Försvars-<br>makten. Vid Rikspolisstyrelsen inrättades för<br>detta ändamål en Polisens utlandsstyrka. Riks-<br>polisstyrelsen fick därmed ett samlat nationellt<br>ansvar för all internationell polisiär verksamhet.<br>De organisatoriska förändringarna har genom-<br>förts i nära samverkan med Försvarsmakten. En<br>särskild enhet vid Rikskriminalpolisen har satts<br>upp med ansvar för all utlandsverksamhet. En-<br>heten är indelad i tre sektioner, varav en har an-<br>svar för sådan fredsfrämjande verksamhet som<br>utförs av Polisens utlandsstyrka, en för bilaterala<br>uppdrag av biståndskaraktär och en för frågor<br>som rör utlandsstationerade polissambandsmän.<br>Enheten handlägger alla frågor som rör plane-<br>ring, rekrytering, utbildning, utrustning samt<br>psykosocialt stöd till poliser före, under och efter<br>uppdraget. Vidare svarar enheten för verksam-<br>hetsutveckling och doktrin- och metodfrågor<br>samt för samverkan med Försvarsmakten i logis-<br>tikfrågor. Rapporter från missionsområdena<br>lämnas kontinuerligt till en dygnetruntbemannad<br>sambandscentral på Rikskriminalpolisen.</p>
<p>För närvarande verkar ungefär 140 svenska<br>poliser i olika fredsfrämjande missioner, bl.a. i<br>Förenta Nationernas (FN) och Organisationens<br>för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) re-<br>gi. Det största svenska bidraget går för närvaran-<br>de till FN:s mission i Kosovo, där vi har 60 poli-<br>ser.</p>
<p>Inom EU pågår ett intensivt arbete med att<br>bygga upp en förmåga att hantera civils kriser.<br>En begäran om bidrag till fredsfrämjande insatser<br>från ledande organ som FN eller OSSE skall<br>kunna uppfyllas av medlemsstaterna inom EU<br>gemensamt. EU skall också kunna sätta upp och<br>leda egna sådana insatser. Europeiska rådet antog<br>i Feira ett för unionen gemensamt kapacitetsmål<br>för poliser. Det innebär att EU år 2003 skall<br>kunna bidra med upp till 5000 poliser i freds-<br>främjande missioner, varav 1000 poliser skall<br>kunna vara på plats inom 30 dagar från begäran<br>eller beslut om insats. Vikten av goda förbindel-<br>ser mellan det militära och det civila området<br>understryks samt betydelsen av ett bra samarbete<br>mellan EU och FN, OSSE och Europarådet.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Övergången av huvudmannaskapet för poliser i<br>fredsfrämjande tjänst från Försvarsmakten till<br>Rikspolisstyrelsen har kunnat genomföras utan<br>problem. Rikspolisstyrelsen har skapat en effek-<br>tiv organisation för poliser i fredsfrämjande in-<br>satser. Det internationella samarbetet inom detta<br>område kommer att vara fortsatt omfattande och<br>efterfrågan på poliser i internationell fredsfräm-<br>jande tjänst bedöms öka de närmaste åren. I syn-<br>nerhet kommer EU:s arbete med att bygga upp<br>en civil krishanteringsförmåga kommer att kräva<br>stora resurser. Sverige kommer i det internatio-<br>nella arbetet på detta område även fortsättnings-<br>vis att verka för en utveckling av polisens roll i<br>fredsfrämjande insatser. Det medför att utbild-<br>nings- och metodfrågor för poliser i sådan tjänst<br>kommer att få ökad betydelse.</p>
<p>Personalförsörjning och kompetensutveckling</p>
<p>Resultat</p>
<p>Tabell 4.8 Antalet anställda inom polisen vid utgången av<br>åren 1996-1999 fördelat på poliser och civilanställda</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Poliser</p></td><td>
<p>Civila</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>23 867</p></td><td>
<p>16 723</p></td><td>
<p>7 144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>22 755</p></td><td>
<p>16 783</p></td><td>
<p>5 972</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>21 951</p></td><td>
<p>16 429</p></td><td>
<p>5 522</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>22 009</p></td><td>
<p>16 201</p></td><td>
<p>5 808</p></td></tr>
</table>
<p>Under år 1999 minskade antalet poliser med 228<br>medan övriga anställda ökade med 286. Endast ca<br>200 eller ca 1,2 % av polispersonalen lämnade si-<br>na anställningar inom polisväsendet av annat skäl<br>än ålderspension. Det är en minskning från år<br>1998 med 0,5 procentenheter. Det är alltså en<br>mycket liten andel av poliserna som lämnar yrket<br>för att övergå till annan sysselsättning. Pen-<br>sionsavgångarna är måttliga till och med år 2003<br>men ökar sedan för att nå en nivå på drygt 500<br>poliser per år.</p>
<p>Behovet av poliser har varit större än vad som<br>har kunnat tillgodoses. Några polismyndigheter<br>har saknat ekonomiska möjligheter att anställa<br>fler poliser medan andra saknat sökande till ledi-<br>ga anställningar.</p>
<p>De anställdas medelålder har ökat. Medelål-<br>dern för polispersonalen var 46 år vid utgången<br>av år 1999. Vid två polismyndigheter var medel-<br>åldern 50 år eller mer.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Vid utgången av år 1999 var 35 % av polisperso-<br>nalen och 45 % av övrig personal 50 år eller äldre.<br>För fem år sedan var motsvarande andel 30 % av<br>polispersonalen och 35 % av övrig personal.</p>
<p>Sjukfrånvaron och begränsningarna i tjänst-<br>barheten av hälsoskäl ökade under år 1999.</p>
<p>Tabell 4.9 Sjukfrånvaro 14 dagar eller mer</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Sjukfrånvaro i %</p></td><td colspan="2">
<p>Motsvarar i antal årsar-<br>betskrafter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Polispersonal</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>307</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig personal</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
</table>
<p>En orsak till det är den tidigare minskningen av<br>antalet anställda i kombination med den ogynn-<br>samma åldersstrukturen och de höga krav som<br>ställs på polispersonalen.</p>
<p>Likaså ökade övertidsuttaget. Kostnaderna för<br>övertidstillägg för polispersonalen ökade från<br>296 miljoner kronor år 1998 till 380 miljoner<br>kronor år 1999 eller med drygt 28 %. För de öv-<br>riga anställda ökade övertidskostnaderna samma<br>period från 26 till 34 miljoner kronor.</p>
<p>År 1999 användes 5 % av arbetstiden för ut-<br>bildning. Det är Eka mycket som de två föregå-<br>ende åren.</p>
<p>Den första omgången om knappt 70 polisele-<br>ver i den nya grundutbildningen avslutade sin<br>utbildning och började sina anställningar vid po-<br>lismyndigheterna.</p>
<p>Under år 1999 rekryterades 383 studenter till<br>den grundläggande polisutbildningen. Av dessa<br>var 30 % kvinnor och 14 % hade invandrarbak-<br>grund.</p>
<p>År 2000 beräknas 183 och år 2001 ca 380 po-<br>lisstuderande avsluta polisprogrammet vid Polis-<br>högskolan och påbörja aspirantutbildning vid<br>polismyndigheterna. Trots det kommer antalet<br>poliser att fortsätta minska under år 2000 till<br>omkring 16 160.</p>
<p>Fr.o.m. höstterminen år 2000 kommer Umeå<br>universitet att bedriva polisutbildning på uppdrag<br>av RikspoEsstyrelsen. År 2000 beräknas 450 nya<br>polisstuderande antas till polisprogrammet. Av<br>dessa kommer ca 50 studerande att genomgå sin<br>utbildning vid nya verksamheten i Umeå.</p>
<p>Andelen kvinnor var 17 % av poliserna och<br>73 % av de övriga anställda.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har lämnat ett omfattande<br>stöd till olika nätverk för kvinnor i polisväsendet.<br>Inga osakliga löneskillnader förekommer mellan<br></p>
<p>kvinnor och män. Styrelsen har arbetat fram en<br>jämställdhetspolitik och ett handlingsprogram<br>mot sexuella trakasserier.</p>
<p>Chefsförsörjning och chefsutveckling</p>
<p>Under år 1999 har polismyndigheternas behov av<br>rekrytering och utveckling av chefer inventerats.<br>Samtliga myndigheter har chefsförsörjningspro-<br>gram och alla har prioriterat utvecklingen av<br>chefer. Flera myndigheter har öppnat möjlighet<br>för kompetensutveckling genom universitets-<br>eller högskolestudier.</p>
<p>Det ledarskapscentrum som startats vid Polis-<br>högskolan arbetar på ett övergripande plan med<br>att utveckla ledarskapet inom polisväsendet<br>främst genom att öka kunskaperna och utveckla<br>metoder för myndigheternas egna insatser.</p>
<p>Särskilda ansträngningar har gjorts för att<br>uppmana kvinnor att söka chefsbefattningar.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är det nödvändigt<br>att antalet poliser ökar och utvecldingen mot en<br>allt högre medelålder inom poliskåren bryts. Det<br>är dessutom viktigt att rekryteringen av poliser<br>till glesbygdsområden förstärks. Etableringen av<br>en polisiär grundutbildning i Umeå kommer att<br>främja rekryteringen av nya poliser till norr-<br>landsmyndigheterna.</p>
<p>Med nuvarande utbildningskapacitet och med<br>de resurser som nu tillförs polisväsendet kan ut-<br>bildningsfrekvensen öka så att det är möjligt att<br>år 2001 anta omkring 660 polisstuderande och<br>åren därefter mellan 600 och 900 polisstuderande<br>per år. Det skulle, även med beaktande av de av-<br>gångar som kan förutses, innebära att antalet po-<br>liser skulle öka med 140 år 2001, ytterligare 200<br>år 2002 och ytterligare 370 år 2003. Vid utgången<br>av år 2003 kommer det då att finnas ca 16 800<br>poliser. För att ytterligare poliser skall kunna re-<br>kryteras krävs det att polisutbildningen bedrivs<br>vid fler orter än Stockholm och Umeå. Rikspo-<br>lisstyrelsen överväger för närvarande att förlägga<br>ett antal utbildningsplatser till ytterligare någon<br>ort vilket kommer att möjliggöra att fler stude-<br>rande kan antas till polisprogrammet.</p>
<p>Det är angeläget att polisväsendet analyserar<br>resurs- och arbetsfördelningen mellan poliser<br>och annan personal för att säkerställa en ända-<br>målsenlig personalsammansättning. Antalet spe-<br>cialister och annan icke polisutbildad personal</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>måste öka för att höja kvaliteten i brottsutred-<br>ningarna och klara Schengensamarbetets krav.</p>
<p>Det är också viktigt att ansträngningarna för<br>att skapa en jämnare könsfördelning inom po-<br>lisväsendet vidmakthålls. Likaså måste polisvä-<br>sendet i sin rekrytering fortsätta att främja den<br>etniska och kulturella mångfalden.</p>
<p>Förändringarna inom polisväsendet ställer sto-<br>ra krav både på den direkt berörda personalen<br>och på de chefer som lett arbetet och som i<br>många fall har varit oförberedda på de problem<br>som uppstår i en verksamhet i samband med sto-<br>ra förändringar.</p>
<p>Informationsteknik - IT</p>
<p>Resultat</p>
<p>Polisväsendets IT-kostnader uppgår till ca 730<br>miljoner kronor per år.</p>
<p>Under år 1999 initierade Rikspolisstyrelsen en<br>översyn av polisväsendets IT-verksamhet. Också<br>RRV har granskat polisens IT-stöd (Rapport<br>2000:8). Enligt RRV tillbringar poliser i medeltal</p>
<p>2,5 timmar/dag vid sitt IT-stöd. RRV fann också<br>stora brister i tillgänglighet och användbarhet.<br>IT-stödet var bl.a. inte tillgängligt i bilar och på<br>brottsplatser. Det fanns också brister i förvalt-<br>ning och genomförande av nyinvesteringarna.<br>Systemet för anmälningsupptagning (RAR) är<br>enligt enkätsvaren det i särklass viktigaste men<br>får mest kritik för bristande funktionalitet. Re-<br>dan innan RRV inledde sin granskning hade sty-<br>relsen inlett ett omfattande förändringsarbete för<br>att undanröja problemen.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har utarbetat en gemensam<br>strategi för IT och annan verksamhetsutveckling.<br>Inom Rikspolisstyrelsen har skapats en Utveck-<br>lings- och strategienhet som fått ett hel-<br>hetsansvar för all verksamhetsutveckling, inklu-<br>sive utveckling och förvaltning av IT-system. För<br>att säkerställa ett lokalt inflytande över verksam-<br>heten har ett utvecklingsråd skapats, där bl.a.<br>chefen för Statens kriminaltekniska laboratorium<br>och åtta länspolismästare ingår. Rådet har en<br>viktig funktion som garant för att utvecklingsar-<br>betet motsvarar det verksamheten efterfrågar.</p>
<p>I december 1998 presenterades betänkandet<br>Ett tryggare Sverige (SOU 1998:143), Ett ge-<br>mensamt system för mobil kommunikation. Ut-<br>redningen har föreslagit att ett gemensamt radio-<br></p>
<p>system för all samhällsviktig verksamhet, baserat<br>på s.k. TETRA-standard, införs i hela landet.<br>Rikspolisstyrelsen har anmält till regeringen att<br>polisväsendets nuvarande radiokommunikations-<br>system bör bytas ut inom ett par år men att det<br>är möjligt att upprätthålla en fungerande radio-<br>kommunikation med nuvarande system fram till<br>utgången av år 2004. Därefter bör polisen övergå<br>till ett landstäckande TETRA-system på det sätt<br>utredningen föreslagit.</p>
<p>Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att<br>upphandla ett gemensamt radiokommunika-<br>tionssystem. Uppdraget skall vara slutfört senast<br>den 1 februari 2002.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Det är angeläget att polisväsendet använder mo-<br>dern teknik för att effektivisera verksamheten.<br>Enligt regeringens bedömning finns det utrym-<br>me för att utnyttja de redan befintliga systemen<br>på ett mer effektivt sätt i polisverksamheten. Att<br>personalen har tillräcklig kompetens är givetvis<br>en viktig faktor. Likaså finns det fortfarande be-<br>hov av att nyutveckla IT-stöd t.ex. när det gäller<br>hanteringen av beslagtaget gods. Det är viktigt<br>att polisväsendet noga prövar hur insatserna skall<br>fördelas och avvägas mellan nyutveckling och ett<br>vidare utnyttjande av redan tillgängliga system.</p>
<p>Säkerhetspolisen</p>
<p>Resultat</p>
<p>Säkerhetsskydd</p>
<p>En viktig uppgift för Säkerhetspolisen är att ge-<br>nom kontroll och rådgivning till myndigheter<br>och företag medverka till att dessa håller en till-<br>fredsställande säkerhetsskyddsnivå. Detta sker<br>bl.a. genom att utbilda och informera personal<br>som hanterar hemlig information. Under 1999<br>har cirka 7 400 personer fått någon form av sä-<br>kerhetsskyddsrådgivning eller information ge-<br>nom Säkerhetspolisens försorg.</p>
<p>För att tillsammans med respektive myndighet<br>identifiera eventuella brister i säkerhetsskyddet<br>och bistå myndigheterna med att anpassa skyd-<br>det till den för myndigheten särskilt framtagna<br>hotbilden har säkerhetskontroller utförts.</p>
<p>Personskyddsverksamheten inom Säkerhets-<br>polisen omfattar bevaknings- och säkerhetsar-</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bete som avser den centrala statsledningen,<br>kungafamiljen och utländsk diplomatisk personal<br>eller som har samband med statsbesök eller lik-<br>nande händelser. Hotnivån har under 1999 av<br>Säkerhetspolisen bedömts som låg. Inom den<br>centrala statsledningen, kungafamiljen och för<br>viss diplomatisk personal finns dock alltjämt ett<br>betydande och permanent skyddsbehov. Bortsett<br>från dessa grupper har personskydd fått sättas in<br>temporärt för cirka 90 personer, i de flesta fall i<br>samband med statsbesök och liknande händelser.</p>
<p>Författningsskydd</p>
<p>På författningsskyddets område har den under<br>de senaste åren allvarliga hotbilden accentuerats<br>ytterligare. Framför allt kommer hotet från<br>utomparlamentariska grupper inom den raside-<br>ologiska s.k. vitmakt-rörelsen. Säkerhetspolisen<br>gör som tidigare bedömningen att dessa grupper<br>inte utgör något reellt hot mot det svenska stats-<br>skicket.</p>
<p>Säkerhetspolisens brottsförebyggande och<br>brottsbeivrande arbete har under 1999 omfattat<br>riktade åtgärder mot grupper, nätverk och en-<br>skilda som genom sitt handlande eller på annat<br>sätt visat att de är beredda att begå brott i politis-<br>ka syften eller stödja sådana aktiviteter. Detta<br>gäller såväl grupperingar inom vitmakt-rörelsen,<br>som anarkistiskt präglade och autonoma nätverk.</p>
<p>Trots kraftfulla åtgärder från såväl Säkerhets-<br>polisen som andra rättsvårdande myndigheter<br>drabbades Sverige under 1999 av ett antal mycket<br>allvarliga brott med politisk dimension.</p>
<p>Säkerhetspolisen har under året ökat sina in-<br>satser mot den högerextremistiska brottsligheten<br>och fördjupat sitt samarbete med den öppna po-<br>lisen. Tack vare detta har ett stort antal brott<br>med högerextrema förtecken kunnat klaras upp<br>och gärningsmän kunnat lagforas.</p>
<p>Säkerhetspolisen konstaterar att samhällets<br>gemensamma kraftsamling lett till att vitmakt-<br>rörelsen i viss mån förändrat sin aktivitet. Vissa<br>grupper har gått in i en passiv konsolideringsfas<br>medan andra ökat sin aktivitet och startat nya lo-<br>kalavdelningar. Ytterligare andra har drabbats av<br>interna splittringar och motsättningar, bl.a. på<br>grund av oenighet om hur de ska förhålla sig till<br>de allvarliga brott som begåtts det senaste året.</p>
<p>Kontraspionage</p>
<p>Enligt Säkerhetspolisens bedömning kvarstår<br>underrättelsehotet mot Sverige, men är mindre<br>än det var under 1980-talet. Jämfört med hotbil-<br>den under 1990-talets första hälft är trenden där-<br>emot den motsatta. Antalet utländska underrät-<br>telseofficerare i Sverige har ökat under de senaste<br>åren och de har också blivit mer aktiva. En stor<br>del av underrättelseinhämtningen äger fortfaran-<br>de rum på legal väg genom öppna källor och<br>kontakter, men utöver detta förekommer i ökad<br>utsträckning också klassisk konspirativ och ille-<br>gal underrättelseverksamhet i Sverige.</p>
<p>Det finns också indikationer på att främmande<br>underrättelseverksamhet bedrivs under täck-<br>mantel av utländsk affärsverksamhet samt på en<br>sammanlänkning mellan organiserad kriminalitet<br>och underrättelseverksamhet.</p>
<p>Under 1999 har flera insatser gjorts för att<br>motverka främmande makts underrättelseverk-<br>samhet. Insatserna har varit framgångsrika och<br>bl.a. lett till att underrättelsepersonal från främ-<br>mande land har lämnat Sverige.</p>
<p>Terrorismbekämpning</p>
<p>Ett viktigt och fortlöpande arbete på terrorism-<br>bekämpningens område är analyserna av de hot-<br>bilder som riktas mot framför allt enskilda per-<br>soner. Analyserna utgör grunden inte bara för<br>Säkerhetspolisens utan också för andra polis-<br>myndigheters skyddsinsatser. Denna verksamhet<br>är omfattande och den har i ett stort antal fall lett<br>till skärpt bevakning och andra förebyggande åt-<br>gärder.</p>
<p>Ett annat viktigt inslag i den förebyggande<br>terrorismbekämpningen är att verka för att ut-<br>ländska medborgare som är aktiva i organisatio-<br>ner som utövar politiskt motiverat våld utvisas<br>eller avvisas från Sverige. Detta sker genom ytt-<br>randen till Migrationsverket över asylansökning-<br>ar. Migrationsverket, Utlänningsnämnden och<br>regeringen begär också in yttranden från Säker-<br>hetspolisen i ärenden om uppehållstillstånd och<br>medborgarskapsärenden. Under 1999 handlade<br>Säkerhetspolisen 322 ärenden av dessa slag och<br>avstyrkte bifall i 10 % av ärendena</p>
<p>I den förebyggande verksamheten ingår ett<br>omfattande internationellt samarbete för att för-<br>hindra våldsdåd med politiska förtecken. Säker-<br>hetspolisen har under 1999 vid ett flertal tillfällen<br>lämnat information som föranlett skärpt bevak-</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ning eller andra förebyggande åtgärder i andra<br>länder.</p>
<p>Några terrordåd har inte utförts i Sverige eller<br>i vår närmaste omgivning under 1999.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Säkerhetspolisen har under 1999 ökat sina an-<br>strängningar att förebygga och bekämpa den hö-<br>gerextremistiska brottsligheten. Trots det har<br>under året ett antal grova brott med högerextre-<br>ma förtecken begåtts. Positivt är dock att genom<br>samarbete mellan Säkerhetspolisen och den öpp-<br>na polisen har ett betydande antal sådana brott<br>kunnat klaras upp. Tecken tyder också på att de<br>högerextrema gruppernas verksamhet därigenom<br>har avstannat något.</p>
<p>Ett väl fungerande samarbete mellan den öpp-<br>na polisen och Säkerhetspolisen är av avgörande<br>betydelse för kampen mot den grova, organise-<br>rade brottsligheten. Det är också en av anled-<br>ningarna till tillsättandet av Säpo/Rikskrim-<br>kommittén, i vars uppdrag ingick att belysa Riks-<br>kriminalens och Säkerhetspolisens ansvarsområ-<br>den och pröva gränsdragningen mellan organisa-<br>tionerna.</p>
<p>Det är positivt att notera att det inte begåtts<br>några terrordåd med internationell anknytning i<br>Sverige under ett antal år.</p>
<p>Säkerhetspolisens verksamhet att tillsammans<br>med bl.a. myndigheter undersöka vilka säker-<br>hetsproblem som finns har uppenbarligen lett till<br>förbättringar i säkerhetsskyddet hos såväl myn-<br>digheter som kommuner.</p>
<p>Säkerhetspolisens arkiv</p>
<p>Den hemliga förordning som tidigare styrt Sä-<br>kerhetspolisens registreringar har upphävts och<br>ersatts av polisdatalagen (1998:662), som trädde i<br>kraft den 1 april 1999. Samtidigt upphävdes den<br>absoluta sekretess som gällt för bl.a. innehållet i<br>Säkerhetspolisens register. I dag råder en pre-<br>sumtion för sekretess om inte tillräckligt starka<br>skäl kan anföras för motsatsen. Förändringen in-<br>nebär att det från och med förra året har blivit<br>möjligt att för enskilda att ta del av t.ex. sådana<br>historiska uppgifter som i dag saknar betydelse<br>för Säkerhetspolisens verksamhet.</p>
<p>Under 1999 kom 1 445 framställningar om att<br>få del av sådana uppgifter in till Säkerhetspolisen.<br>Säkerhetspolisen fattade beslut i 1 074 fall. I det<br>stora flertalet ärenden, 867 stycken, förekom inte<br></p>
<p>sökanden hos Säkerhetspolisen. I 207 ärenden<br>fanns uppgifter om sökanden och i 142 av dessa<br>fall lämnades uppgifter ut.</p>
<p>Registernämnden konstaterade i sin verksam-<br>hetsberättelse för år 1999 att det inte fanns nå-<br>gon anledning till anmärkningar mot Säkerhets-<br>polisens sätt att sköta personuppgiftsbehandling.</p>
<p>Registernämnden fick den 31 mars 1999 i<br>uppdrag att utreda vilka som drabbats i sina an-<br>ställningsförhållanden på grund av att uppgifter<br>ur Säkerhetspolisens register lämnats ut och vil-<br>ken skada de har lidit. Registernämnden har be-<br>viljats uppskov med redovisningen av uppdraget<br>som kommer att redovisas den 1 oktober 2000.</p>
<p>Säpo/Rikskrimkommittén<br>Säpo/Rikskrimkommittén föreslår i sitt betän-<br>kande Den centrala polisen (SOU 2000:25) bl.a.<br>att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen<br>skall slås ihop till en enhet. Kommittén föreslår<br>också att Registernämndens uppdrag att granska<br>Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter<br>enligt polisdatalagen bör övertas av en oberoende<br>nämnd. Nämnden skall utöva tillsyn över den<br>verksamhet som i dag bedrivs av Säkerhetspoli-<br>sen och Rikskriminalpolisen och ersätta Rikspo-<br>lisstyrelsens styrelse. Kommitténs betänkande<br>har remitterats. Remisstiden går ut i september<br>år 2000. Regeringen avser att under år 2001<br>överlämna en proposition till riksdagen om de<br>frågor kommittén behandlat.</p>
<p>4.6.2 Åklagarväsendet</p>
<p>Åklagarväsendets övergripande mål för budget-<br>året 1999 var att se till att den som hade begått<br>brott lagfördes.</p>
<p>Följande verksamhetsmål gällde för åklagar-<br>väsendet i allmänhet.</p>
<p>- Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott<br>och ekonomisk brottslighet (inkl, miljö-<br>brott) skall prioriteras. Särskild upp-<br>märksamhet skall ägnas den grova och<br>gränsöverskridande brottsligheten, den<br>mc-relaterade brottsligheten, brott med<br>rasistiska inslag, våld mot kvinnor och<br>övergrepp mot barn.</p>
<p>- Förundersökningarnas kvalitet skall hö-<br>jas samtidigt som antalet avslutade ären-<br>den skall uppgå till minst det antal som<br>kommit in.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>- Genomströmningstiden skall minska, i<br>synnerhet på de prioriterade områdena.</p>
<p>- Rättstillämpningen skall vara enhetlig vid<br>prövning av åtalsfrågan och användning<br>av frihetsberövanden.</p>
<p>- Den del av åklagarnas arbetstid som äg-<br>nas åt kvalificerade åklagaruppgifter skall<br>öka.</p>
<p>För Ekobrottsmyndighetens del gällde dess-<br>utom att myndigheten skulle förhindra eller<br>upptäcka ekonomisk brottslighet inom sitt verk-<br>samhetsområde. Myndigheten skulle också ge-<br>nom nya arbetsmetoder och hög kompetens<br>skapa förutsättningar för en effektiv ekobrotts-<br>bekämpning. Målen för stabsuppgifterna vid<br>Ekobrottsmyndigheten var att ge regeringen och<br>övriga intressenter en bättre helhetsbild av den<br>ekonomiska brottsligheten och bättre möjlighet<br>att förutse utvecklingen inom området. Berörda<br>myndigheter skulle på ett så tidigt stadium som<br>möjligt informeras om nya former av ekonomisk<br>brottslighet.</p>
<p>Dessutom har regeringen i december 1998 be-<br>slutat om myndighetsgemensamma mål och<br>riktlinjer för bekämpningen av den ekonomiska<br>brottsligheten.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Resursfördelning och balanser</p>
<p>Åklagarorganisationen har satsat stora resurser<br>på de prioriterade områdena under 1999. Ären-<br>den som avsåg våldsbrott, ekonomisk brottslig-<br>het och narkotikabrottslighet utgjorde samman-<br>lagt 18 % av det totala antalet avslutade ärenden<br>under 1999. Samtidigt var resursförbrukningen<br>för dessa brottstyper 41 % av den totala re-<br>sursanvändningen.</p>
<p>Balanserna minskade totalt sett från 66 044 till<br>56 610 ärenden. Den s.k. polisbalansen, dvs.<br>ärenden i vilka åklagaren är förundersökningsle-<br>dare men där förundersökningen ännu inte är av-<br>slutad, minskade med ca 3 000 ärenden jämfört<br>med 1998.</p>
<p>Samtidigt har ärendeinströmningen från poli-<br>sen till åklagarorganisationen minskat. Det kom<br>in ca 221 000 ärenden under 1996. Under 1997<br>sjönk antalet inkomna ärenden till ca 197 000<br>och under 1998 till ca 194 000. Minskningen<br>fortsatte under 1999 då det kom in ca 177 000<br>ärenden.</p>
<p>År 1996 avslutade åklagarna 202 000 ärenden.<br>Det antalet höjdes till ca 208 000 ärenden 1997<br>för att 1998 åter sjunka till 202 000. År 1999 av-<br>slutades 192 000 ärenden. Det innebär att åkla-<br>garna under åren 1997-1999 avslutade 12 000,<br>8 000 respektive 15 000 fler ärenden än vad som<br>kom in.</p>
<p>Genomströmningstiderna minskade för näs-<br>tan alla brottstyper under 1999. Den genom-<br>snittliga genomströmningstiden från inkommet<br>förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrå-<br>gan minskade från 57 till 54 dagar jämfört med<br>1998. Åklagarna kan i hög grad påverka den ti-<br>den. Däremot ökade tiderna för åklagarledda<br>förundersökningar där även handläggningstiden<br>hos polisen är inräknad. I genomsnitt ökade ge-<br>nomströmningstiden från 123 till 125 dagar<br>jämfört med 1998. En förklaring till ökningen är<br>enligt Riksåklagaren att åklagarna under 1999 av-<br>slutade många äldre ärenden. Dessutom påver-<br>kades genomströmningstiderna enligt Riksåkla-<br>garen i hög grad av polisens bristande<br>utredningsresurser. Riksåklagaren beslutade i juli<br>2000 om en kompletterande verksamhetsplan för<br>åklagarorganisationen. Enligt planen skall åkla-<br>garmyndigheterna under år 2000 förkorta ge-<br>nomströmningstiderna väsentligt. En målsätt-<br>ning skall vara att den genomsnittliga<br>genomströmningstiden från inkommet förun-<br>dersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan inte<br>skall överstiga 30 dagar. Dessutom skall åklagar-<br>myndigheterna eftersträva en ökning av andelen<br>brottsmisstankar som avgörs inom 15 dagar.<br>Under 1999 fattade åklagarna beslut om hälften<br>av alla brottsmisstankar inom högst 15 dagar från<br>det att förundersökningsprotokoll kom in från<br>polisen. Detsamma gällde under det första halv-<br>året 2000.</p>
<p>Lagföringsandelen, dvs. den andel av alla av-<br>slutade ärenden som lett till beslut om åtal,<br>strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, var 58 %<br>under 1999. Det är en minskning med två pro-<br>centenheter jämfört med 1998. Under perioden<br>1996-1999 har lagföringsandelen varit i genom-<br>snitt 60 %.</p>
<p>I ca 17% av alla färdiga förundersöknings-<br>protokoll fattade åklagare beslut om att inte<br>väcka åtal. Drygt 14 % av samtliga brottsmiss-<br>tankar i färdiga förundersökningar ledde inte till<br>åtal på grund av att brott inte kunde styrkas. Det<br>är en förbättring jämfört med 1998 då ca 16 % av<br>det totala antalet brottsmisstankar inte ledde till<br>åtal på den grunden.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Våldsbrottslighet och brott med rasistiska inslag</p>
<p>År 1999 var lagföringsandelen i färdiga förunder-<br>sökningar om våldsbrott ca 74 %. Andelen be-<br>slut att inte väcka åtal var generellt sett hög, med<br>myndighetsvisa variationer mellan 24 och 27 %.<br>År 1998 var den siffran mellan 26 och 35 %. Det<br>tog i genomsnitt 52 dagar för en åklagare att ta<br>ställning i åtalsfrågan när det gällde en färdig för-<br>undersökning om våldsbrott. År 1997 och 1998<br>var genomsnittstiderna 33 respektive 54 dagar.</p>
<p>Åklagarorganisationen deltar i utvecklings-<br>projekt som tar sikte på att förkorta handlägg-<br>ningstiderna när det gäller bl.a. våldsbrottsären-<br>den. Sådana projekt pågår i Handen och i<br>Jönköping. Projektet i Handen för snabbare<br>lagföring av vissa brott är resultatet av en över-<br>enskommelse mellan polisen, åklagarna, tings-<br>rätten och frivården. Överenskommelsen inne-<br>bär bl.a. att åklagaren i stället för tingsrätten skall<br>utfärda stämning och kalla till huvudförhandling.<br>Samarbetet har lett till kortare handläggningsti-<br>der och överhuvudtaget en mera effektiv ärende-<br>hantering. KLÖS-projektet i Jönköping har en<br>liknande inriktning.</p>
<p>Eftersom försöksprojekten uppvisar goda re-<br>sultat när det gäller att effektivisera ärendehante-<br>ringen har Riksåklagaren beslutat att alla åkla-<br>garmyndigheter under år 2000 skall bedriva<br>minst ett projekt. Målet med projekten är att<br>med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet åstad-<br>komma en snabbare genomströmning genom<br>hela rättskedjan. Projekten avser främst vardags-<br>brottslighet inom de prioriterade områdena t.ex.<br>våld mot kvinnor. Utvecklingsarbetet skall ske i<br>nära samverkan med polis och domstolar.</p>
<p>Ett antal myndigheter, däribland Riksåklaga-<br>ren, fick i december 1997 i uppdrag av regeringen<br>att vidta specifika åtgärder för att bekämpa våld<br>mot kvinnor. Riksåklagaren har lämnat redovis-<br>ningar av uppdraget i juli 1999 och februari 2000.<br>Åklagarmyndigheterna har upprättat särskilda<br>åtgärdsprogram för bekämpningen av våld mot<br>kvinnor. Åklagarorganisationens insatser har in-<br>riktats på ökad kunskapsbildning, samarbete<br>med polisen för att utveckla effektivare utred-<br>ningsmetoder, snabbare lagföring bl.a. genom<br>särskilda rättskedjeprojekt, samverkan med soci-<br>altjänsten och frivilligorganisationer samt ett för-<br>stärkt stöd till brottsoffren. Åklagarmyndighe-<br>terna bedömer att åtgärderna har gett effekt och<br>att lagföring sker i ökad utsträckning.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för 1999<br>uppdragit åt Riksåklagaren att tillsammans med<br></p>
<p>Rikspolisstyrelsen se över rutinerna i ärenden<br>om besöksförbud. Riksåklagaren har redovisat<br>uppdraget i februari 2000. På Riksåklagarens ini-<br>tiativ har en arbetsgrupp bestående av åklagare<br>och poliser tagit fram förslag till åtgärder för<br>hanteringen av besöksförbud. I arbetsgruppens<br>rapport behandlas frågor om säkrare hot- och<br>riskbedömningar, bättre information till målsä-<br>gande och andra personer samt utförligare be-<br>slutsunderlag när det gäller parternas personliga<br>förhållanden. Enligt gruppen är det dessutom<br>nödvändigt att meddelade besöksförbud följs<br>upp på ett bättre sätt.</p>
<p>Gruppens rapport skall diskuteras på alla åkla-<br>garkamrar i samverkan med polisen i form av<br>erfarenhetsseminarier.</p>
<p>Sedan flera år har åklagarväsendet ägnat brott<br>med rasistiska eller främlingsfientliga inslag sär-<br>skild uppmärksamhet. Riksåklagaren har i all-<br>männa råd gett riktlinjer för utredningar som<br>gäller olaga diskriminering (Riksåklagarens för-<br>fattningssamling 1997:13). Det är alltid åklagare<br>som är förundersökningsledare i utredningar om<br>brott med rasistiska eller främlingsfientliga mo-<br>tiv.</p>
<p>Riksåklagaren beslutade i december 1999 om<br>ett omfattande och konkret handlingsprogram<br>för åklagarväsendets bekämpning av brott med<br>rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Pro-<br>grammet innebär att åklagarna och polisen bör<br>samarbeta ingående vid brottsutredning och<br>brottsspaning när det gäller brott med rasistiska<br>eller främlingsfientliga motiv. Dessutom skall<br>alla brott där det kan finnas sådana motiv be-<br>handlas med förtur och särskilt utsedda specia-<br>liståklagare skall leda brottsutredningarna. Lag-<br>föring skall ske snabbare bl.a. genom tillämpning<br>av erfarenheterna från de nämnda försökspro-<br>jekten. Utrymmet för att besluta om åtalsunder-<br>låtelse eller förundersökningsbegränsning i ären-<br>den om aktuell brottslighet bör enligt<br>Riksåklagaren anses vara mycket begränsat. Vi-<br>dare skall motivet bakom ett brott av det aktuella<br>slaget beaktas vid utformningen av åtalet och le-<br>da till yrkanden om att straffskärpningsregeln i<br>29 kap. 2 § 7 brottsbalken skall tillämpas. Hos<br>Riksåklagaren och vid samtliga åklagarmyndig-<br>heter finns en särskild funktion för samordning<br>av insatserna mot rasistisk eller främlingsfientlig<br>brottslighet.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för budget-<br>året 2000 gett ett flertal myndigheter, däribland<br>Riksåklagaren, i uppdrag att som ett led i kam-<br>pen mot rasistiska, främlingsfientliga eller ho-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>mofobiska brott, upprätta en strategi för att sä-<br>kerställa att personalen har god kunskap om<br>grunderna för dessa brott och om situationen för<br>de grupper som utsätts för sådana brott. Riksåk-<br>lagaren har i juni 2000 redovisat uppdraget till<br>regeringen (Ju2000/2966). Riksåklagarens stra-<br>tegi innebär att de operativa åklagarinsatserna<br>skall förstärkas i enlighet med den nyss nämnda<br>handlingsplanen mot rasistisk brottslighet. Vida-<br>re skall åklagarnas kunskap på området öka. De<br>åklagare som är särskilt utsedda att handlägga ra-<br>sistisk eller främlingsfientlig brottslighet skall<br>genomgå en omfattande utbildning. Möjlighe-<br>terna till fortlöpande uppföljning och vidareut-<br>bildning skall förbättras genom en förstärkt<br>samordning av de operativa insatserna.</p>
<p>Överåklagaren vid Åklagarmyndigheten i<br>Stockholm har på Riksåklagarens uppdrag utrett<br>hanteringen av ärenden om olaga diskriminering.<br>Utredningen överlämnades till Riksåklagaren i<br>oktober 1999. Den huvudsakliga slutsatsen i ut-<br>redningen är att åklagarna och polisen främst bör<br>inrikta sina insatser på att ytterligare förbättra<br>utredningsmetodiken när det gäller sådana ären-<br>den.</p>
<p>Narkotikabrottslighet</p>
<p>År 1999 var lagföringsandelen i färdiga förunder-<br>sökningar om narkotikabrott ca 85 %. Under<br>1998 var den andelen 84 %. De mest kvalificera-<br>de narkotikabrottsärendena handläggs av särskil-<br>da narkotikaåklagare. Vid åklagarmyndigheterna<br>i Stockholm och Göteborg är dessa åklagare pla-<br>cerade vid åklagarkamrar som inrättats för be-<br>kämpning av narkotikabrottslighet och annan<br>grov kriminalitet.</p>
<p>Ekonomisk brottslighet (inkl, miljöbrottslighet)</p>
<p>Åklagarväsendets kostnader för att bekämpa<br>ekobrott uppgick till drygt 292 miljoner kronor<br>eller drygt 30 % av de totala kostnaderna.<br>Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 259 miljo-<br>ner kronor (varav 165 miljoner kronor avsåg po-<br>lisverksamhet) och övriga åklagarmyndigheter<br>för ca 33 miljoner kronor.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten har verksamhetsan-<br>svaret för bekämpningen av ekonomisk brotts-<br>lighet i Stockholms län, Västra Götalands län,<br>Skåne län, Hallands län och Gotlands län. Även i<br>åklagarorganisationen utanför Ekobrottsmyn-<br></p>
<p>digheten handläggs ekobrottsärenden av särskil-<br>da ekoåklagare.</p>
<p>Brottsutredningar</p>
<p>Antalet balanserade ekobrottsärenden ökade från</p>
<p>3 067 till 3 313, eller med ca 8 %. Antalet in-<br>komna ärenden minskade från 2 966 till 2 544,<br>eller med ca 14%. Under 1999 övertog<br>Ekobrottsmyndigheten 164 ärenden från övriga<br>åklagarmyndigheter. Under 1999 avslutade<br>myndigheten 2 336 ärenden jämfört med 2 597<br>under 1998, vilket är en försämring med ca 10 %.</p>
<p>Under det första halvåret 2000 minskade ba-<br>lanserna med ca 9 % till 3 023 ärenden. Under<br>samma tid ökade ärendeinströmningen med ca</p>
<p>4 % jämfört med motsvarande period 1999. Det<br>första halvåret 2000 avslutades 1 486 ärenden,<br>vilket är en ökning med ca 15 % jämfört med<br>motsvarande period förra året.</p>
<p>Inom övriga åklagarmyndigheter var andelen<br>ekobrottsärenden mindre än 1 % av det totala<br>antalet ärenden. Under 1999 kom det in 1 218<br>ärenden. Antalet avslutade ärenden var 1 691,<br>varav 164 överlämnades till Ekobrottsmyndig-<br>heten för vidare handläggning.</p>
<p>Vid Ekobrottsmyndigheten var lagföringsan-<br>delen ca 31 % under 1999 jämfört med 23 % un-<br>der 1998. Lagföringsandelen för ekobrottsären-<br>den som handlagts utanför Ekobrottsmyndig-<br>heten var ca 37 % jämfört med 33 % under 1998.</p>
<p>Under det första halvåret 2000 var lagförings-<br>andelen 37 % vid Ekobrottsmyndigheten.</p>
<p>Genomströmningstiden för ekobrottsärenden<br>vid Ekobrottsmyndigheten ökade år 1999 från<br>345 till 458 dagar, eller med ca 33 % jämfört med<br>1998. De längre genomströmningstiderna kan<br>enligt myndigheten delvis förklaras av att myn-<br>digheten under 1999 avslutat många äldre ären-<br>den, bl.a. drygt 300 ärenden som var äldre än tre<br>år. Andra faktorer som enligt myndigheten på-<br>verkat produktiviteten negativt är den ökade<br>satsningen på kompetensutveckling samt att<br>åklagarna under 1999 hade betydligt fler dom-<br>stolsdagar än under 1998. Under det första halv-<br>året 2000 har de genomsnittliga genomström-<br>ningstiderna ökat till 543 dagar. Ekobrotts-<br>myndigheten bedömer att ekomålens svårighets-<br>grad ökat. Myndigheten har delat in ekobrottsä-<br>rendena i fyra kategorier. Av de inkomna ären-<br>dena under år 1999 bedömdes 49 % som mindre<br>omfattande, 44 % som medelsvåra och 5 % som<br>särskilt krävande. Drygt 2 % av ärendena avsåg<br>utländska framställningar om rättslig hjälp.</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Vid övriga åklagarmyndigheter ökade genom-<br>strömningstiden från 427 till 429 dagar.</p>
<p>Miljöbrottslighet</p>
<p>Den 1 januari 2000 inrättade Riksåklagaren i<br>samverkan med Rikspolisstyrelsen på regering-<br>ens uppdrag en ny och flexibel organisation för<br>bekämpning av brotten mot miljön. Åklagare<br>och poliser med specialistkompetens skall hand-<br>lägga miljöbrottsärendena. En enhet hos Riks-<br>åklagaren har ett nationellt ansvar för miljö-<br>brottsbekämpningen och biträder dessutom<br>andra åklagarmyndigheter vid handläggningen av<br>komplicerade ärenden om brott mot miljön.</p>
<p>Alla myndigheter inom åklagarväsendet har<br>ett operativt ansvar för miljöbrottsbekämpning-<br>en. Ekobrottsmyndigheten har dock inte något<br>sådant ansvar med undantag för de situationer<br>när det finns sådana samband mellan utredningar<br>om ekonomisk brottslighet och miljöbrottslighet<br>att det är lämpligast att handläggning sker där.</p>
<p>Under år 1999 anställde Riksåklagaren en<br>chefsåklagare och 14 specialiståklagare för miljö-<br>brottsbekämpning. Även hos polisen finns det<br>kvalificerade utredare med specialistkompetens<br>när det gäller utredningar om brott mot miljön.<br>Riksåklagaren har ett nationellt samordnings-<br>ansvar för miljöbrottsbekämpningen och be-<br>stämmer närmare hur samordningen skall ske.<br>Det finns en central enhet hos Riksåklagaren<br>som främst skall svara för samordningen inom<br>miljöbrottsbekämpningen. Enheten, som leds av<br>en överåklagare, är samlokaliserad med Rikskri-<br>minalpolisens miljöbrottsrotel där det tjänstgör<br>poliser som har specialistkompetens på miljöom-<br>rådet.</p>
<p>Riksåklagaren har i juli 2000 redovisat en del-<br>årsrapport för den nya miljöbrottsorganisationen<br>avseende det första halvåret 2000 (Ju2000/3414).</p>
<p>Antalet anmälningar om miljöbrott ökade på-<br>tagligt under hösten 1999 och under det året<br>kom in ca 750 nya miljöbrottsärenden till åkla-<br>garorganisationen. Är 1996 och 1997 anmäldes<br>totalt ca 700 brott mot miljön. Riksåklagaren be-<br>dömer att utvecklingen med en ökad ärendein-<br>strömning kommer att fortsätta under år 2000.<br>Under det första halvåret 2000 inkom 1 504<br>misstankar om brott mot miljön till åklagarorga-<br>nisationen. I motsats till vad som är fallet be-<br>träffande andra brott har i princip samtliga mil-<br>jöbrottsanmälningar gått direkt till åklagare för<br>bedömning. Antalet avslutade brottsmisstankar<br>under samma period var 474. Lagföringsprocen-<br>ten var 52 %. Sammanlagt fanns det per den 30<br></p>
<p>juni i år 1 492 misstankar om brott mot miljön i<br>balans hos åklagarna. När det gäller utvecklingen<br>på miljöbrottsområdet saknas det jämförande<br>statistik.</p>
<p>Det pågår ett arbete för att utveckla nya och<br>mera effektiva arbetsmetoder och arbetsformer<br>inom miljöbrottsbekämpningen. Samverkan<br>mellan polis, åklagare och tillsynsmyndigheter<br>skall förbättras. Lokala samverkansgrupper har<br>etablerats på många håll i landet. Dessutom har<br>Riksåklagaren i april år 2000 tagit initiativ till bil-<br>dandet av ett Miljöbrottsråd för att förstärka<br>samverkan på central nivå. I rådet ingår bl.a.<br>Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Naturvårds-<br>verket, Kustbevakningen och Tullverket.</p>
<p>Under våren år 2000 genomfördes en omfat-<br>tande och avancerad miljöutbildning för åklagare<br>och poliser som skall hantera miljöbrottsären-<br>den.</p>
<p>Enligt Riksåklagaren finns det goda förutsätt-<br>ningar att väsentligt minska brotten mot miljön<br>bl.a. genom förbättrade arbetsmetoder. Samtidigt<br>framhåller Riksåklagaren att det är av vikt att po-<br>lisen organiserar och prioriterar sin verksamhet<br>på ett sätt som skapar rimliga förutsättningar för<br>åklagare och polis att effektivt kunna utreda<br>brott mot miljön.</p>
<p>Stabsverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten<br>De nationella stabsfunktionerna (staben) syftar<br>till att ge statsmakterna en bättre helhetsbild av<br>ekobrottsligheten och en bättre möjlighet att<br>förutse utvecklingen på området. Staben skall<br>följa utvecklingen i fråga om ekonomisk brotts-<br>lighet i Sverige och internationellt. Ekobrotts-<br>myndigheten skall informera myndigheter, nä-<br>ringslivet och allmänheten om nya ekobrotts-<br>former. Dessutom skall staben utarbeta och läm-<br>na förslag till ny lagstiftning och andra åtgärder<br>mot ekonomisk brottslighet.</p>
<p>Enligt förordningen (1997:899) om myndig-<br>hetssamverkan mot ekonomisk brottslighet har<br>de regionala samverkansorganen lämnat en årlig<br>rapport om den ekonomiska brottsligheten till<br>Ekobrottsmyndigheten. På grundval av bl.a. des-<br>sa rapporter har myndigheten utarbetat en redo-<br>görelse om ekobrottsbekämpningen under 1998.<br>Den överlämnades till regeringen i mars 1999. I<br>enlighet med regeringens beslut om myndig-<br>hetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder<br>mot den ekonomiska brottsligheten år 1999 har<br>myndigheten dessutom i september 1999 till re-<br>geringen överlämnat en rapport om den ekono-</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>miska brottsligheten och dess bekämpning<br>(Rapport 1999:2).</p>
<p>Myndigheten har vidare på regeringens upp-<br>drag utvärderat de regionala samverkansorganens<br>verksamhet. Uppdraget har redovisats i en rap-<br>port till regeringen i februari 2000<br>(Ju2000/1049). Ekobrottsmyndigheten bedömer<br>att de regionala samverkansorganen varit bety-<br>delsefulla för utvecklingen av ekobrottsbekämp-<br>ningen. I rapporten föreslås vissa förändringar,<br>bl.a. att åklagardistrikten bör vara geografiska ba-<br>ser för de regionala samverkansorganen samt att<br>deras ansvar för uppföljning och rapportering<br>bör avgränsas till regionalt initierade och myn-<br>dighetsövergripande åtgärder.</p>
<p>Myndigheten har börjat bygga upp ett samlat<br>uppföljnings- och informationssystem för att<br>bättre kunna följa ekobrottsligheten och dess<br>bekämpning. En första del av systemet med<br>tyngdpunkt på kvantitativt statistisk information<br>togs i drift i slutet av år 1999.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten ansvarar under Riks-<br>åklagaren för samordningen av ekobrottsbe-<br>kämpningen även i de län där myndigheten inte<br>har ansvar för åklagarverksamheten. Som ett led i<br>samordningsarbetet har myndigheten hittills hu-<br>vudsakligen vidtagit åtgärder för att höja kom-<br>petensen inom ekobrottsbekämpningen. De ut-<br>bildningar som myndigheten anordnat för sin<br>egen personal har till stor del också erbjudits<br>åklagare, poliser och ekonomer verksamma<br>utanför myndigheten.</p>
<p>Den centrala samrådsgruppen när det gäller<br>skattebrottsenheternas integrering i den operati-<br>va verksamheten leds av Ekobrottsmyndigheten.<br>I gruppen ingår även företrädare för Riksåklaga-<br>ren, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket.<br>Gruppen har under 1999 bl.a. diskuterat frågor<br>om samarbete, registertillgång och IT-stöd.</p>
<p>Personalförsörjning och kompetensutveckling</p>
<p>Åklagarorganisationen</p>
<p>Under budgetåret 1999 pensionerades 27 åklaga-<br>re och 21 slutade av annan anledning. Av de 60<br>åklagare som anställdes var 40 åklagaraspiranter.<br>Vid utgången av året fanns det inom åklagaror-<br>ganisationen 672 åklagare och 313 andra anställda<br>(exkl. personal vid Riksåklagarens kansli). Av<br>dem var 35 åklagaraspiranter och 18 extra åklaga-<br>re. Det var ca 50 åklagare färre än i juni 1995.</p>
<p>Under 1999 har åklagarorganisationen ge-<br>nomfört betydande utbildningssatsningar för<br></p>
<p>åklagarna. Antalet årliga utbildningsdagar för<br>åklagarna ökade från 4 till 17. Riksåklagaren har<br>beräknat den årliga utbildningsnivån till mer än<br>15 dagar per faktiskt årsarbetande åklagare. En-<br>ligt Riksåklagaren är den nivån nödvändig för att<br>långsiktigt kunna bibehålla åklagarnas skicklighet<br>och kompetens. Utbildningsatsningarna har en-<br>ligt Riksåklagaren medfört en hård arbetsbelast-<br>ning på åklagarna. Administratörerna inom or-<br>ganisationen har främst fått utbildning i IT-<br>frågor.</p>
<p>Riksåklagaren konstaterar att utvecklingen<br>mot jämnare könsfördelning fortsätter men att<br>andelen kvinnor är låg bland kammarcheferna. I<br>chefsgruppen är andelen kvinnor 25 %.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten</p>
<p>Under 1999 tjänstgjorde i genomsnitt 387 per-<br>soner vid Ekobrottsmyndigheten. Av dessa var<br>194 anställda vid myndigheten. Övriga 193 var<br>poliser, anställda av polisväsendet och inkom-<br>menderade för tjänstgöring vid myndigheten.<br>Under 1998 tjänstgjorde i genomsnitt 338 per-<br>soner vid myndigheten, varav 70 åklagare, 174<br>poliser, 32 ekonomer, 46 administratörer och 16<br>övriga anställda.</p>
<p>Myndighetens mål för kompetensförsörjning-<br>en under 2000-2002 är att rekrytera ytterligare<br>10 åklagare och 20 poliser samt ett mindre antal<br>personer med särskild IT-kompetens. Under<br>1999 deltog myndighetens personal i olika ut-<br>bildningar under i genomsnitt åtta dagar. Myn-<br>digheten planerar att öka satsningen på utbild-<br>ning och kompetensutveckling. Satsningen skall<br>bl.a. leda till en ny och avancerad ekoutbildning<br>samt en förstärkt utbildning i internationella frå-<br>gor. Vid myndigheten pågår ett särskilt chefsut-<br>vecklingsprogram.</p>
<p>Männen dominerar på chefs- och handläggar-<br>nivå. I chefsgruppen är andelen kvinnor endast<br>21 %. Likaså är 81 % av polispersonalen inom<br>Ekobrottsmyndigheten män. Bland administra-<br>törerna är kvinnodominansen stor.</p>
<p>Myndigheternas utvecklingsarbete</p>
<p>Riksåklagarens rättsutvecklingsarbete</p>
<p>Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen<br>är viktig för rättsutvecklingen i stort och strate-<br>gisk för den operativa åklagar- och polisverk-<br>samheten. Riksåklagaren upprättar därför varje år<br>en rättsutvecklingsplan över frågor som bedöms<br>ha betydelse för en enhetlig rättstillämpning.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Överåklagarna skall fortlöpande uppmärksamma<br>mål som kan ha prejudikatintresse och redovisa<br>dem till Riksåklagaren (Riksåklagarens författ-<br>ningssamling 1999:1). Riksåklagaren eftersträvar<br>att i så stor utsträckning som möjligt koncentre-<br>ra sin verksamhet i Högsta domstolen på de mål<br>som bedöms ha störst betydelse för den praktis-<br>ka rättstillämpningen. Riksåklagaren har fört upp<br>en rad kriminalpolitiskt viktiga frågor om bl.a.<br>påföljdsval, straffmätning, narkotikabrott och<br>rasistiska brott.</p>
<p>Samverkan mellan åklagarväsendet och polisen<br>Det gemensamma utvecklingssamarbetet mellan<br>åklagarväsendet och polisen har fortsatt med den<br>övergripande inriktningen att polisen skall ta ett<br>utökat ansvar för förhållandevis enkla och me-<br>delsvåra brottsutredningar medan åklagarna i<br>större utsträckning skall koncentrera sig på de<br>komplicerade målen och utöva aktiv förunder-<br>sökningsledning i dessa. Utvecklingsarbetet är<br>inriktat på att finna optimala former för an-<br>svarsfördelning och samverkan.</p>
<p>Riksåklagaren beslutade i december 1997 efter<br>samråd med Rikspolisstyrelsen om nya allmänna<br>råd för fördelningen mellan åklagare och polis av<br>förundersökningsledning (Riksåklagarens för-<br>fattningssamling 1997:12). Enligt dessa bör<br>myndigheterna i lokala avtal fördela åklagarnas<br>och polisens ansvar för förundersökningsled-<br>ningen. Enligt Riksåklagaren har de lokala över-<br>enskommelserna hittills inte lett till några stora<br>förändringar i ansvarsfördelningen.</p>
<p>I Riksåklagarens yttrande över Gransknings-<br>kommissionens betänkande i anledning av<br>brottsutredningen efter mordet på statsminister<br>Olof Palme (SOU 1999:88) anges en modell för<br>det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller frå-<br>gor om förundersökningsledning och arbetsför-<br>delning mellan polis och åklagare. Riksåklagaren<br>anser att en framgångsrik bekämpning av fram-<br>för allt den grova organiserade brottsligheten<br>förutsätter gemensamma brottsbekämpningsin-<br>satser på ett tidigt stadium. Därför är det enligt<br>Riksåklagaren nödvändigt att, inom ramen för<br>gällande regelverk, fördjupa samarbetet mellan<br>specialiståklagare och polisens kvalificerade un-<br>derrättelse- och utredningsenheter. I vissa fall<br>kan det enligt Riksåklagaren även vara rationellt<br>att inrätta fasta åklagarledda arbetsgrupper enligt<br>den modell som tillämpas vid Ekobrottsmyndig-<br>heten.</p>
<p>Sedan år 1996 har åklagarmentorerna och and-<br>ra åklagare genomfört många betydelsefulla in-<br></p>
<p>satser när det gäller en närmare samverkan och<br>utbildning av närpolisen. Enligt Riksåklagaren<br>ledde bl.a. de insatserna till att utredningsverk-<br>samheten förbättrades under den senare delen av<br>1990-talet. Den positiva utvecklingen har emel-<br>lertid enligt Riksåklagaren brutits och situatio-<br>nen i början av år 2000 var generellt sett oaccep-<br>tabel.</p>
<p>Bland annat har åklagarna enligt Riksåklagaren<br>svårt att höja lagföringsprocenten och handlägg-<br>ningstiderna för många brott är alltför långa.<br>Ärendeinströmningen från polisen till åklagaror-<br>ganisationen har sjunkit från 385 000 år 1995 till<br>185 000 år 1998. Dessutom överlämnar polisen<br>endast 14 % av sina ärenden till åklagarna jäm-<br>fört med 26 % i mitten av 1990-talet. Enligt<br>Riksåklagaren har möjligheterna att klara upp<br>brott väsentligt minskat under hela 1990-talet.</p>
<p>Enligt Riksåklagaren är det en allmän uppfatt-<br>ning inom åklagarväsendet att utredningsverk-<br>samheten bör lyftas fram och få en starkare ställ-<br>ning inom polisen. Det är enligt Riksåklagarens<br>uppfattning angeläget att polisen säkerställer att<br>det finns resurser och tillräcklig kompetens för<br>en effektivare brottsutredningsverksamhet<br>framför allt vid närpolisen.</p>
<p>Verksamhetsstyming samt IT- och metodutveck-<br>ling m.m.</p>
<p>Under de senaste åren har Riksåklagaren ut-<br>vecklat system för verksamhetsstyming och re-<br>sultatuppföljning. Systemet baseras dels på om-<br>fattande verksamhetsstatistik från ärendehan-<br>teringssystemet Brådis, dels från tidsredovis-<br>ningssystemet. Riksåklagaren använder resulta-<br>tinformationen för löpande styrning och upp-<br>följning på myndighets- och kammarnivå av bl.a.<br>prioriteringar, rättstillämpning och handlägg-<br>ningstider. Dessutom utgör uppgifterna underlag<br>för Riksåklagarens rapportering till regeringen,<br>för resultatdialoger med myndighetscheferna<br>samt för särskilda analyser och studier. Eftersom<br>informationen sprids genom åklagarorganisatio-<br>nens intranät kan myndigheterna och kamrarna<br>fortlöpande använda informationen i sin styrning<br>och resultatuppföljning. För att på ett enkelt sätt<br>ge en bild av hur verksamheten utvecklas har<br>Riksåklagaren utarbetat en lättöverskådlig mo-<br>dell som illustrerar resultatutvecklingen. Den in-<br>nehåller främst uppgifter om lagföring, genom-<br>strömningstider, balansförändringar och<br>produktivitet.</p>
<p>Åklagarmyndigheterna har under de senaste<br>åren arbetat med att ta fram rationella och effek-</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tiva arbetsformer vid åklagarkamrarna. Ärende-<br>hanteringen har blivit enklare och snabbare ge-<br>nom en ny arbetsorganisation och nya arbetssätt.<br>Dessutom har många åklagarkamrar, i nära sam-<br>verkan med polisen, gjort betydande ansträng-<br>ningar för att kvalitetssäkra brottsutredningar.<br>Kvalitetsarbetet inom åklagarväsendet syftar till<br>att utredningsverksamheten skall leva upp till de<br>krav som medborgarna, polisen, domstolarna<br>och andra samverkande myndigheter kan ställa<br>på den. Utgångspunkten för insatserna är Riks-<br>åklagarens promemoria Kvalitetssäkring av<br>brottsutredningar (augusti 1998) där olika mo-<br>deller för kvalitativt bättre brottsutredningar<br>presenteras. Det pågår flera projekt på området,<br>bl.a. ett projekt enligt den s.k. Ostgötamodellen<br>för kvalitetssäkring av brottsutredningar (se av-<br>snitt 4.6.1 Utredningsverksamheten). Genom<br>åklagarväsendets och polisens insatser för att<br>kvalitetssäkra brottsutredningar har särskilda<br>problemområden identifierats och åtgärdats bl.a.<br>genom verksamhetsanpassade utbildningsinsat-<br>ser.</p>
<p>En ökad IT-användning är betydelsefull för<br>åklagarväsendets fortsatta effektivisering. Därför<br>har åklagarväsendet under de senaste fem åren<br>lagt ner stora resurser på att skapa en god in-<br>frastruktur på IT-området. Under år 1999 inför-<br>des en ny registrerings- och beslutsrutin i ären-<br>deregistret Brådis. Den nya registreringsrutinen<br>underlättar registreringen av grunduppgifter i<br>ärenden som kommer in till åklagarorganisatio-<br>nen. Det är nu möjligt för en kanslist att utföra<br>registreringsarbete som tidigare krävde flera per-<br>soner. Dessutom har ärendehanteringen rationa-<br>liserats genom att åklagarna har fått IT-stöd för<br>sitt beslutsfattande. Enligt Riksåklagaren kom-<br>mer det att leda till effektivitetsvinster.</p>
<p>Dessutom har åklagarorganisationen åtkomst<br>till misstanke- och belastningsregistren som in-<br>fördes i början av år 2000. Genom införandet av<br>de nya registren ersattes åklagarnas och polisens<br>manuella s.k. personbladshantering med en<br>elektronisk överföring från åklagarväsendets<br>system till misstanke- och belastningsregistren.<br>Det har också införts ett system som gör det<br>möjligt att elektroniskt kunna föra över uppgif-<br>ter från polisens anmälansrutin RAR till åklagar-<br>väsendets nya registreringsrutin i Brådis. Det har<br>enligt Riksåklagaren lett till effektivare arbets-<br>metoder.</p>
<p>Vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs arbetet i<br>åklagarledda arbetsgrupper med poliser, ekono-<br>mer och personer med särskild kompetens på IT-<br></p>
<p>området. Enligt myndigheten är det arbetssättet<br>en god grund för ytterligare effektivitets- och<br>kvalitetshöjningar av brottsutredningsverksam-<br>heten. Myndigheten har genomfört flera sats-<br>ningar för att ytterligare förbättra utrednings-<br>verksamheten. En effektiv ekobrottsbekämpning<br>bygger enligt myndigheten på tillgång till under-<br>rättelseinformation. I enlighet med vad som ut-<br>talades vid Ekobrottsmyndighetens bildande be-<br>ställer myndigheten sådan information från<br>polisens kriminalunderrättelseenheter. Enligt<br>Ekobrottsmyndigheten är det emellertid nöd-<br>vändigt med snabbare och mer adekvat under-<br>rättelseinformation för att utredningsåtgärderna<br>skall få optimal effekt. Enligt myndigheten är det<br>framför allt polismyndigheterna i storstadslänen<br>som har bristande kompetens i fråga om<br>ekobrottsbekämpning och därför i många fall<br>inte kan bistå med adekvat underrättelseinfor-<br>mation. Enligt Ekobrottsmyndigheten har ut-<br>vecklingen visat att myndigheten har ett behov<br>av egna resurser och kompetens för spaningsän-<br>damål. Därför finns det inom Ekobrottsmyndig-<br>hetens avdelningar specialenheter som snabbt<br>kan bistå med spaningsinformation i utrednings-<br>arbetet.</p>
<p>Under 1999 har Ekobrottsmyndigheten för-<br>djupat sitt samarbete med Finansinspektionen<br>när det gäller såväl operativa som mer övergri-<br>pande frågor. Det har bl.a. resulterat i ett bättre<br>utredningsförfarande när det gäller insiderbrott.<br>Myndigheten har dessutom en kontinuerlig<br>kontakt med konkursförvaltare för att effektivi-<br>sera utredningsverksamheten. Vidare prövas se-<br>dan år 1998 ett system som innebär att ett par av<br>myndighetens åklagarkamrar tilldelas i huvudsak<br>enklare ärenden för att åstadkomma en snabbare<br>lagföring i sådana ärenden. Myndigheten har<br>dessutom tillsammans med Finanspolisen, skat-<br>te- och kronofogdemyndigheter samt utländska<br>myndigheter bedrivit ett landsomfattande pro-<br>jekt i samband med utredningar om gränsöver-<br>skridande skattebrott, s.k. karusellhandel. Det<br>samarbetet har resulterat i nya arbetsmetoder för<br>att effektivare kunna angripa omfattande och all-<br>varliga former av ekonomisk kriminalitet.</p>
<p>Internationellt arbete</p>
<p>I EU deltar Riksåklagaren framför allt i den<br>sektorsövergripande arbetsgruppen mot organi-<br>serad brottslighet. Det europeiska rättsliga nät-<br>verket, som påbörjade sin verksamhet år 1998, är<br>en betydelsefull bas för det arbetet. Riksåklaga-<br>ren bedömer att nätverket kommer att få stor</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>betydelse i det internationella samarbetet. Enligt<br>Riksåklagaren ställer Schengensamarbetet och<br>den nya lagstiftningen om ömsesidig rättslig<br>hjälp i brottmål delvis nya krav på åklagarverk-<br>samheten. Därför har många åklagare nyligen<br>fått vidareutbildning i internationell rättslig<br>hjälp.</p>
<p>Riksåklagaren har åtagit sig det svenska sam-<br>ordningsansvaret för Sveriges deltagande i det<br>mellan Kommissionen och Europarådet gemen-<br>samma programmet Octopus II. Programmet<br>syftar till att förstärka insatserna mot korruption<br>och organiserad brottslighet i länder som ge-<br>nomgår demokratiseringsprocesser.</p>
<p>De nordiska riksåklagarna träffas regelbundet<br>för att effektivisera och ytterligare förenkla det<br>nordiska rättshjälpsarbetet. Det har tillsatts en<br>särskild arbetsgrupp inom ramen för det samar-<br>betet.</p>
<p>Efter initiativ av Sverige i Aktionsgruppen<br>mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet<br>bildades i april 1997 ett särskilt Östersjösamar-<br>bete för åklagare. Det finns ett antal arbetsgrup-<br>per som arbetar med samarbetsfrågor när det<br>gäller rättslig hjälp i brottmål, penningtvätt, mil-<br>jöbrott samt handel med och sexuella övergrepp<br>mot kvinnor och barn. Det senaste Riksåklagar-<br>mötet inom ramen för det samarbetet hölls i maj<br>2000.</p>
<p>Åklagarväsendet medverkar också i ökad ut-<br>sträckning i utvecklingssamarbetet på rättsområ-<br>det med Estland, Lettland och Litauen. Under<br>1999 har Riksåklagaren tillsammans med myn-<br>dighetsföreträdare i de länderna genomfört en<br>förstudie för att undersöka dessa länders behov<br>av hjälp på rättsområdet. Utvecklingssamarbetet<br>skall underlätta för de baltiska länderna att bli<br>medlemmar i EU. Riksåklagaren samarbetar med<br>Rikspolisstyrelsen genom att tillhandahålla åkla-<br>gare och delta som experter i särskilda narkoti-<br>kaprojekt i Estland och Lettland. Projekten syf-<br>tar bl.a. till att förbättra dessa länders möjligheter<br>att bedöma den inhemska narkotikasituationen<br>och att effektivisera utredningsverksamheten när<br>det gäller narkotikabrottslighet.</p>
<p>Under år 1999 har Riksåklagaren i samarbete<br>med OSCE i Sarajevo, Bosnien-Hercegovina,<br>lett ett utbildningsprojekt för de åklagare som<br>finns där.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten har under 1999 aktivt<br>deltagit i förhandlingsarbetet på det straffrättsli-<br>ga området inom EU. På så sätt har det varit<br>möjligt för myndigheten att kunna påverka och<br>följa utvecklingen av ekobrottsbekämpningen<br></p>
<p>inom EU. Vidare har myndigheten haft interna-<br>tionellt utbyte med bl.a. de nordiska länderna, de<br>baltiska staterna, Polen och Ryssland. Syftet med<br>myndighetens internationella arbete har bl.a. va-<br>rit att informera och öka medvetenheten om<br>ekonomisk brottslighet i framför allt de länder<br>som kandiderar för medlemskap i EU.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Åklagarorganisationens verksamhetsresultat un-<br>der de senaste åren visar på en i huvudsak positiv<br>utveckling. De mål som slagits fast för verksam-<br>heten har i stort sett uppfyllts. Det är emellertid<br>angeläget att åklagarorganisationen ytterligare<br>förbättrar verksamhetsresultaten främst när det<br>gäller handläggningstider och lagföringsprocent.<br>Det är därför glädjande att ambitionsnivån är<br>hög inom åklagarorganisationen för att uppnå<br>sådana resultatförbättringar. Enligt regeringens<br>uppfattning ger åklagarorganisationens IT-<br>system för såväl den operativa som den administ-<br>rativa verksamheten förbättrade möjligheter för<br>Riksåklagaren och åklagarmyndigheterna att yt-<br>terligare effektivisera åklagarverksamheten och<br>att fortlöpande under året kunna kontrollera och<br>följa upp den.</p>
<p>Det är positivt att ärendebalanserna minskade<br>och att lagföringsprocenten låg på en förhållan-<br>devis hög nivå. Även genomströmningstiden<br>från inkommet förundersökningsprotokoll till<br>beslut i åtalsfrågan har förbättrats. Däremot har<br>genomströmningstiderna för de åklagarledda<br>förundersökningarna, där även polisens hand-<br>läggningstid är inräknad, ökat från en redan tidi-<br>gare alltför hög nivå. Enligt Riksåklagaren be-<br>rodde de långa genomströmningstiderna på att<br>åklagarmyndigheterna avslutade många äldre<br>mål. Dessutom påverkades handläggningstiderna<br>enligt Riksåklagaren i hög grad av polisens bris-<br>tande utredningsresurser. Antalet inkomna ären-<br>den har minskat markant under perioden 1996—<br>1999.</p>
<p>Åklagarväsendet har gjort stora satsningar på<br>att säkerställa och vidmakthålla en hög kompe-<br>tensnivå hos åklagarna. Ett resultat av det arbetet<br>är att det numera finns ett stort antal åklagare<br>med specialistkompetens på de kriminalpolitiskt<br>prioriterade områdena.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten är speciellt anpassad<br>för att säkerställa en hög arbetskapacitet, konti-<br>nuitet och kompetens i fråga om all ekobrotts-<br>bekämpning.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Myndigheten har en central roll såväl när det<br>gäller operativ brottsutredningsverksamhet som<br>strategiskt långsiktiga åtgärder i kampen mot den<br>ekonomiska brottsligheten. Enligt regeringens<br>bedömning återstår emellertid en del i uppbygg-<br>naden av myndigheten. Det gäller framför allt<br>utvecklingen av de nationella stabsfunktionerna.</p>
<p>Regeringen anser att Ekobrottsmyndighetens<br>operativa verksamhet utvecklades i positiv rikt-<br>ning under 1999. Bland annat ökade lagförings-<br>andelen från 23 till 31 %. Det är emellertid an-<br>geläget att myndigheten har en fortsatt hög<br>ambitionsnivå i arbetet med att ytterligare effek-<br>tivisera den operativa verksamheten, bl.a. när det<br>gäller att minska det totala antalet pågående<br>brottsutredningar och ärendenas handläggnings-<br>tider. Det är också nödvändigt att myndigheten<br>fortsätter att bygga upp samarbetet med polis-<br>myndigheterna i fråga om underrättelseverksam-<br>heten.</p>
<p>Eftersom Ekobrottsmyndigheten fortlöpande<br>vidtar åtgärder för att förbättra utrednings- och<br>stabsverksamheten finns det enligt regeringens<br>uppfattning anledning att se fram mot fortsatt<br>förbättrade verksamhetsresultat från myndighe-<br>ten. De uppgifter som finns att tillgå om myn-<br>dighetens resultat för det första halvåret 2000<br>pekar på en i huvudsak positiv verksamhetsut-<br>veckling.</p>
<p>4.6.3 Domstolsväsendet</p>
<p>Det övergripande målet för domstolsväsendet är<br>att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och<br>effektivt sätt.</p>
<p>Den långsiktiga inriktningen för domstolarna<br>skall vara att genomströmningstiderna skall<br>minska för samtliga mål- och ärendekategorier<br>samt att mål- och ärendebalansernas ålders-<br>struktur skall förbättras.</p>
<p>För att kunna göra en bedömning av om mål<br>och ärenden avgjorts på ett rättssäkert och ef-<br>fektivt sätt bör hänsyn tas till en rad faktorer. En<br>del faktorer är lätta att mäta medan andra fakto-<br>rer, t.ex. kvalitet, är svårare att mäta. De faktorer<br>som i dag är möjliga att mäta och följa upp för att<br>möjliggöra en bedömning av resultatet är t.ex.</p>
<p>— antalet inkomna, avgjorda och balanserade<br>mål</p>
<p>— omloppstider, balansernas åldersstruktur<br>och styckkostnad</p>
<p>— överklagande- och ändringsfrekvenser</p>
<p>- i vilken utsträckning mål avgörs så snart de<br>är färdigberedda.</p>
<p>Aven tillgången på personal och personal-<br>sammansättningen är intressant att följa och har<br>betydelse för resultatet.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Regeringen har för år 1999 för första gången<br>fastställt verksamhetsmål för tingsrätterna, läns-<br>rätterna, hovrätterna och kammarrätterna. Verk-<br>samhetsmålen avser högsta medianåldern för un-<br>der året avgjorda mål samt högsta andelen<br>balanserade mål som vid årets utgång är äldre än<br>sex respektive tolv månader i förhållande till ge-<br>nomsnittligt antal inkomna mål inom målkatego-<br>rin under de senaste fyra verksamhetsåren. För<br>de allmänna förvaltningsdomstolarna har skat-<br>temål och socialförsäkringsmål valts ut eftersom<br>dessa målkategorier är de mest förekommande<br>vid de allmänna förvaltningsdomstolarna.</p>
<p>Tabell 4.10 Tingsrätternas, hovrätternas, länsrätternas och<br>Ikammarrätternas samlade resultat</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Domstolsslag/</p></td><td>
<p>Medianålder av-</p></td><td>
<p>Andel<sup>1</sup> balansera-</p></td><td>
<p>Andel<sup>1</sup> balansera-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Målkategori</p></td><td>
<p>gjorda mål</p></td><td>
<p>de mål äldre än 6</p></td><td>
<p>de mål äldre än</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(månader)</p></td><td>
<p>mån</p></td><td>
<p>12 mån</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tingsrätter<br>-FT-mål</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>7%</p></td><td>
<p>3%</p></td><td>
<p>3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Övriga tviste-<br>mål exkl.<br>familiemål</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>30%</p></td><td>
<p>35%</p></td><td>
<p>18%</p></td><td>
<p>21%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Brottmål exkl.<br>notariemål</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>7%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hovrätter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Tvistemål</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>40%</p></td><td>
<p>40%</p></td><td>
<p>15%</p></td><td>
<p>20%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Brottmål</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>3%</p></td><td>
<p>4%</p></td></tr>
</table>
<p>Länsrätter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>- Skattemål</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>50%</p></td><td>
<p>60%</p></td><td>
<p>25%</p></td><td>
<p>37%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Socialförsäkr.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>mål</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>18%</p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>7%</p></td></tr>
</table>
<p>Kammarrätter</p>
<p>- Dispensfrågan<br>i mål där<br>prövningstill-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>stånd krävs</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Skattemål</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>50%</p></td><td>
<p>123%</p></td><td>
<p>25%</p></td><td>
<p>67%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Socialförsäkr.<br>mål</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>20%</p></td><td>
<p>46%</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>24%</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antal mål > sex resp, tolv månader / genomsnittligt antal inkomna mål inom<br>målkategorin under de senaste fyra verksamhetsåren.</p>
<p>Omloppstiderna och åldersstrukturen för balan-<br>sen har under 1997-1999 förbättrats något vid</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tingsrätterna och hovrätterna och arbetsläget är<br>generellt sett gott.</p>
<p>Balanserna vid länsrätterna har minskat kraf-<br>tigt under senare år och åldersstrukturen har för-<br>bättrats betydligt. Under 1999 minskade antalet<br>balanserade mål med cirka 12 500 eller med<br>26 %. Arbetsbelastningen har ökat i kammarrät-<br>terna och sett för kammarrätterna sammantaget<br>är dagens arbetsläge, med betydande balanser av<br>äldre mål och med alltför långa handläggningsti-<br>der för flera målkategorier, otillfredsställande.<br>Trots att resultaten vid länsrätterna och kammar-<br>rätterna under 1997-1999 förbättrats är således<br>arbetsläget vid förvaltningsdomstolarna generellt<br>sett fortfarande ansträngt. Det ansträngda ar-<br>betsläget kan inte heller förväntas bli bättre inom<br>en snar framtid.</p>
<p>Högsta domstolen och Regeringsrätten fick av<br>regeringen i uppdrag att själva fastställa verksam-<br>hetsmålen för vissa mål- och ärendekategorier.</p>
<p>Verksamhetsmålen skulle även för dessa dom-<br>stolar avse medianåldern för under året avgjorda<br>mål, men till skillnad från övriga domstolskate-<br>gorier skulle verksamhetsmålet för balanserade<br>mål anges som antalet balanserade mål som vid<br>årets utgång var äldre än sex respektive tolv må-<br>nader.</p>
<p>Tabell 4.11 Högsta domstolens och Regeringsrättens<br>måluppfyllelse</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Domstolsslag/</p>
<p>Målkategori</p></td><td colspan="2">
<p>Medianålder av-<br>gjorda mål<br>(månader)</p></td><td colspan="2">
<p>Antal<sup>1</sup> balansera-<br>de mål äldre än<br>6 mån</p></td><td colspan="2">
<p>Antal* balansera-<br>de mål äldre än<br>12 mån</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högsta<br>domstolen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Dispensfrågan</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>330</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Tvistemål</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>202</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Brottmål</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Övriga mål</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>258</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
</table>
<p>Regerings-<br>rätten</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>- Dispens frågan</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td></td><td>
<p>■</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Skattemål</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>1 487</p></td><td>
<p>2 001</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>915</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Socialförsäkr.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>mål</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>1 210</p></td><td>
<p>1 559</p></td><td>
<p>484</p></td><td>
<p>685</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övriga mål</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>1 621</p></td><td>
<p>1 323</p></td><td>
<p>766</p></td><td>
<p>709</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Högsta domstolen: Uppgift om medianåldern för tvistemål, brottmål och övriga<br>mål gäller tiden fram till dispensfrågans avgörande. Uppgifterna om antal ba-<br>lanserade mål gäller samtliga mål.</p>
<p>avgjorda mål har endast uppfyllts för socialför-<br>säkringsmål vid länsrätterna. Däremot är det fle-<br>ra av de allmänna domstolarnas resultat som lig-<br>ger nära verksamhetsmålen. När det gäller<br>resultatet av medianåldern för dispensfrågan i<br>mål där prövningstillstånd krävs vid kammarrät-<br>terna överstiger denna obetydligt verksamhets-<br>målet. I fråga om medianåldern för övriga mål<br>vid förvaltningsdomstolarna är det större skill-<br>nad mellan verksamhetsmål och resultat.</p>
<p>Avseende verksamhetsmålen för högsta ande-<br>len äldre balanserade mål har dessa uppfyllts av<br>tingsrätterna för FT-målen och av hovrätterna<br>för tvistemål äldre än sex månader. Övriga verk-<br>samhetsmål beträffande andel äldre mål har inte<br>uppfyllts. Generellt sett är det större avvikelser<br>mellan verksamhetsmålen och resultaten vid för-<br>valtningsdomstolarna än vid de allmänna dom-<br>stolarna.</p>
<p>Högsta domstolen har i princip uppfyllt samt-<br>liga sina mål. Regeringsrätten har uppfyllt målen<br>för medianåldern för avgjorda skattemål och för<br>antalet balanserade övriga mål äldre än sex re-<br>spektive tolv månader. Övriga mål har inte upp-<br>fyllts.</p>
<p>Sammantaget får domstolarna anses ha upp-<br>fyllt målet att avgöra mål och ärenden på ett<br>rättssäkert sätt.</p>
<p>Domstolarna kan dock, mot bakgrund särskilt<br>av arbetsläget i de allmänna förvaltningsdomsto-<br>larna, inte anses helt ha uppfyllt målet att avgöra<br>mål och ärenden på ett effektivt sätt. Enligt rege-<br>ringens bedömning är resursförstärkningar -<br>som domstolarna också erhållit - inte tillräckliga<br>för att avhjälpa dessa problem, utan det är också<br>nödvändigt med fortsatta förändringar av organi-<br>sation, arbetsformer och regelverk. Det utveck-<br>lingsarbete som Domstolsverket påbörjat till-<br>sammans med domstolarna måste därför ges<br>goda förutsättningar att bedrivas vidare med<br>kraft. Resultatet från 1999 visar att en fortsatt<br>satsning på avarbetning av balanser, främst i för-<br>valtningsdomstolarna, tillsammans med ett fort-<br>satt reformarbete kommer att få genomslag när<br>det gäller genomströmningstiderna och balan-<br>sernas åldersstruktur i domstolarna, vilket i för-<br>längningen leder till ett för medborgarna mer<br>effektivt och rättssäkert domstolsväsende.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>De verksamhetsmål som regeringen fastställt för<br>tingsrätterna, länsrätterna, hovrätterna och<br>kammarrätterna beträffande medianåldern för</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>De allmänna domstolarna</p>
<p>Resultat tingsrätterna</p>
<p>Diagram 4.2 Tingsrätternas målutveckling 1997-1999</p>
<p>140 000</p>
<p>120 000</p>
<p>100 000</p>
<p>80 000</p>
<p>60 000</p>
<p>40 000</p>
<p>20 000</p>
<p>0</p>
<p>■ Inkomna $ Avgjorda ^Balanserade</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-76.png" style="width:157pt;height:113pt;"/>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Som framgår av diagrammet har antalet inkomna<br>mål gradvis minskat under perioden 1997-1999<br>(4 %). Antalet inkomna mål har under de senaste<br>fem åren minskat med 20 %. Det finns en skill-<br>nad mellan tvistemål och brottmål. Antalet in-<br>komna brottmål ökade under 1998, efter att ha<br>minskat under flera år. Under 1999 var antalet<br>inkomna brottmål i princip oförändrat jämfört<br>med 1998. Antalet avgjorda brottmål har, efter<br>att ha minskat under flera år, ökat under 1998<br>och 1999. Såväl inkomna som avgjorda tvistemål<br>har fortsatt att minska under perioden. Lagänd-<br>ringar har skett under de senaste tre åren som<br>påverkat antalet inkomna mål, bl.a. utvidgade<br>möjligheter till strafföreläggande, ändringar i fa-<br>miljelagstiftningen och i rättshjälpslagen.</p>
<p>Under 1999 avgjorde tingsrätterna fler mål än<br>vad som kom in. Det innebär att antalet balanse-<br>rade mål har minskat under året med ca 1 600<br>mål eller med 2,5 %. Enligt Domstolsverkets be-<br>dömning har arbetsbelastningen vid tingsrätterna<br>sammantaget lättat under perioden och arbetslä-<br>get får generellt sett anses vara tillfredsställande.<br>Det förekommer dock fluktuationer vid och<br>mellan enskilda tingsrätter.</p>
<p>Under 1999 var medianåldern för avgjorda<br>tvistemål (exklusive familjemål och FT-mål) och<br>avgjorda brottmål i stort oförändrad jämfört med<br>1998 dvs. 4,8 respektive 2,4 månader. Regering-<br>ens målsättning att medianåldern bör vara högst<br>fyra månader för avgjorda tvistemål och två må-<br>nader för avgjorda brottmål uppnåddes således<br>inte av tingsrätterna gemensamt. Av tingsrätter-<br>na hade dock 27 stycken en omloppstid som var<br></p>
<p>högst fyra månader för tvistemål. Mellan tings-<br>rätterna varierade det mycket från 2,5 månader<br>till 9,2 månader för avgjorda tvistemål.</p>
<p>Vid utgången av 1999 var det sammanlagda<br>antalet tvistemål färdiga för avgörande drygt<br>2 800 mål, vilket motsvarar 10 % av antalet ba-<br>lanserade mål eller produktionen under en halv<br>månad. Enligt Domstolsverkets bedömning är<br>detta normalt i förhållande till vad som är nöd-<br>vändigt för verksamheten.</p>
<p>Andelen balanserade brottmål ökade margi-<br>nellt under 1999 jämfört med föregående år. Det<br>var dock 53 % (50 st) av tingsrätterna som upp-<br>nådde regeringens verksamhetsmål att högst<br>10 % av andelen balanserade brottmål (exkl. no-<br>tariemål) bör vara äldre än sex månader. Verk-<br>samhetsmålet att högst 5 % av andelen balanse-<br>rade brottmål ( exkl. notariemål) bör vara äldre<br>än tolv månader uppnåddes av 62 % (59 st) av<br>tingsrätterna.</p>
<p>Resultat hovrätterna</p>
<p>Diagram 4.3 Hovrätternas målutveckling 1997-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-77.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>■ Inkomna $ Avgjorda gs Balanserade</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Antalet inkomna och avgjorda tvistemål och<br>brottmål i hovrätterna har ändrats endast obe-<br>tydligt under 1999 jämfört med 1998.</p>
<p>Den totala förhandlingstiden i brottmål och<br>tvistemål har för åren 1997-1999 varit 19 406,<br>19 947 och 18 906 timmar. Antalet mål med fler<br>än tolv förhandlingstimmar var under perioden<br>191, 190 och 158. Den minskade förhandlingsti-<br>den totalt och minskningen i antalet mål med<br>lång förhandlingstid tyder på att målen generellt<br>sett har blivit något mindre arbetskrävande. De<br>angivna indikatorerna ger emellertid en ofull-<br>ständig bild av målstrukturen. Hovrätterna har,<br>särskilt under senare år, framhållit att målen ge-</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>nerellt upplevs som allt svårare och i genomsnitt<br>mer arbetskrävande.</p>
<p>Antalet balanserade tvistemål vid hovrätterna<br>har under 1999 minskat med ca 10%. Under<br>1999 har hovrätterna uppnått regeringens verk-<br>samhetsmål om att högst 40 % av de balanserade<br>tvistemålen bör vara äldre än sex månader. Där-<br>emot har hovrätterna inte uppnått det uppsatta<br>målet om att högst 15 % av de balanserade tvis-<br>temålen bör vara äldre än tolv månader. Samtliga<br>hovrätter har under 1999 avgjort fler tvistemål än<br>som kom in.</p>
<p>Medianåldern för avgjorda brottmål innebär<br>en i stort sett oförändrad omloppstid för brott-<br>mål under de tre senaste åren. Hovrätterna har<br>emellertid inte fullt ut uppnått regeringens verk-<br>samhetsmål för 1999 på 3 månader. Den upp-<br>nådda medianomloppstiden på 3,2 månader kan<br>ändå anses vara ett tillfredsställande verksam-<br>hetsresultat.</p>
<p>Under 1999 har överklagandefrekvensen för<br>tvistemål och fastighetsdomstolsmål ökat från</p>
<p>6,7 % till 7,3 %. För brottmål är överklagan-<br>defrekvensen oförändrad 13,2 %.</p>
<p>Ändringsfrekvensen för tvistemål i hovrätter-<br>na har under 1999 ökat från 23 % till 25 %, me-<br>dan motsvarande ändringsfrekvens i brottmål<br>ökade från 31 % till 33 %. En viss variation i änd-<br>ringsfrekvensen mellan åren är normalt. Det är<br>svårt att utpeka någon viss faktor i förändringar-<br>na det senaste året. Den ökade ändringsfrekven-<br>sen i brottmål kan möjligen ha påverkats av de<br>förändringar i påföljdssystemet som har införts<br>under de senaste åren.</p>
<p>Resultat Högsta domstolen</p>
<p>Diagram 4.4 Högsta domstolens målutveckling 1997-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-78.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>■ Inkomna</p>
<p>ig Avgjorda gg Balanserade</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Antalet inkomna mål har under de senaste tre<br>åren ökat något (5,8 %), vilket innebär en ökad<br>arbetsbelastning. Högsta domstolen har dock ett<br>fortsatt gott arbetsläge. Högsta domstolen har<br>även under 1999 upprätthållit korta omloppsti-<br>der för 97 % av de dispensprövade mål som av-<br>gjorts utan att beviljas prövningstillstånd. Att det<br>stora flertalet mål härigenom kommer till ett<br>snabbt avgörande i högsta instans är naturligtvis<br>särskilt angeläget då man i målens totala om-<br>loppstid måste inräkna även tiden i de båda tidi-<br>gare instanserna.</p>
<p>Av de tvistemål som avgjorts i hovrätterna ut-<br>gjorde de som överklagats till Högsta domstolen<br>under 1998 drygt 22 % och ökade under 1999 till<br>drygt 23 %. Motsvarande andel för brottmål var<br>under 1998 knappt 18 % och ökade under 1999<br>till knappt 19 %.</p>
<p>De allmänna förvaltningsdomstolarna</p>
<p>Resultat länsrätterna</p>
<p>Diagram 4.5 Länsrätternas målutveckling 1997-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-79.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>■ Inkomna ^Avgjorda ^Balanserade</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Som framgår av diagrammet har antalet inkomna<br>mål minskat kraftigt under perioden 1997-1999<br>(22 %). Under 1999 har antalet inkomna mål<br>minskat med närmare 8 000 mål (8 %). Minsk-<br>ningen är särskilt markant när det gäller mål en-<br>ligt socialtjänstlagen, där antalet har mer än hal-<br>verats i förhållande till 1997. Minskningen kan i<br>huvudsak förklaras av de ändringar i social-<br>tjänstlagen som genomfördes under 1998.</p>
<p>Under perioden 1997-1999 har antalet avgjor-<br>da mål minskat med 11 %. Antalet avgjorda<br>skattemål har emellertid ökat. En orsak till att<br>antalet avgjorda mål totalt sett har minskat är att</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>andelen enklare mål enligt socialtjänstlagen och<br>fastighetstaxeringslagen har minskat kraftigt.<br>Den satsning som länsrätterna har gjort på att<br>avarbeta äldre skatte- och socialförsäkringsmål<br>har tagit stora resurser i anspråk.</p>
<p>Balanserna vid länsrätterna har minskat kraf-<br>tigt under senare år och åldersstrukturen har för-<br>bättrats betydligt. En bidragande orsak till det<br>förbättrade balansläget är den under senare år vi-<br>kande måltillströmningen samt den ökade sats-<br>ningen på att avarbeta äldre mål. Verksamhets-<br>målen avseende andelen äldre balanserade mål<br>uppnås ännu inte av länsrätterna sammantaget.<br>Balanssituationen ser dock olika ut på de enskil-<br>da länsrätterna och flera av länsrätterna uppnår<br>verksamhetsmålen, medan det är några länsrätter<br>som svarar för merparten av de äldre målen.<br>Skillnaden i andelen äldre balanserade mål mellan<br>länsrätterna är mycket stor. En förklaring till<br>skillnaderna mellan länsrätterna kan vara att do-<br>marnas erfarenheter av olika typer av mål varie-<br>rar. På vissa länsrätter arbetar en eller flera doma-<br>re med särskild sakkunskap på socialförsäk-<br>ringsområdet. På dessa domstolar är ofta balan-<br>sen av socialförsäkringsmål förhållandevis liten.<br>På andra domstolar finns en större erfarenhet av<br>att handlägga skattemål, med åtföljande lägre<br>balanser där av dessa mål. Skillnader i kompetens<br>är möjliga att utjämna först på lång sikt. Vissa<br>länsrätter har emellertid med gott resultat gjort<br>organisatoriska förändringar som har möjliggjort<br>dels specialisering, dels skapat utrymme för att<br>handlägga förtursmål på ett mer rationellt sätt.</p>
<p>Resultat kammarrätterna</p>
<p>Diagram 4.6 Kammarrätternas målutveckling 1997-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-80.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>■ Inkomna g? Avgjorda ^Balanserade</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Under 1999 har det kommit in ca 26 500 mål till<br>kammarrätterna, vilket är en minskning med ca<br></p>
<p>600 mål jämfört med 1998. Det är i huvudsak<br>mål enligt socialtjänstlagen och socialförsäk-<br>ringsmål som har blivit färre. Antalet inkomna<br>skattemål till kammarrätterna fortsätter dock att<br>öka.</p>
<p>Antalet avgjorda mål har ökat lite i förhållande<br>till föregående år (2%). Jämfört med 1997 har<br>dock kammarrätterna avsevärt höjt avverkningen<br>av skattemål. Antalet avgjorda skattemål har<br>jämfört med 1997 ökat med 48 %.</p>
<p>Kammarrätternas samlade målbalans har<br>minskat något under året. Fortfarande finns<br>dock många äldre mål kvar i balans. Arbetsbe-<br>lastningen har ökat i kammarrätterna. Kammar-<br>rätterna har erhållit fler skattemål som ett resul-<br>tat av att länsrätterna ökat sin avverkning av<br>skattemål och därvid gjort särskilt stora an-<br>strängningar för att minska sina balanser av äldre<br>skattemål. Verksamhetsmålen avseende andelen<br>äldre balanserade mål uppnåddes inte av kam-<br>marrätterna sammantaget och inte heller av nå-<br>gon enskild kammarrätt. Variationen är dock<br>kraftig mellan kammarrätterna när det gäller ål-<br>dersstrukturen.</p>
<p>Antalet överklagade skattemål uppgick till<br>38 %, vilket är en ökning med fem procenten-<br>heter jämfört med 1998. Av avgjorda skattemål<br>har ändring skett i 21 % av målen. Motsvarande<br>siffra för år 1998 var 18 %.</p>
<p>Resultat Regeringsrätten</p>
<p>Diagram 4.7 Regeringsrättens mälutveckling 1997-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-81.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>■ Inkomna ^Avgjorda & Balanserade</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Antalet inkomna mål till Regeringsrätten är så<br>gott som oförändrat i förhållande till 1998. An-<br>delen skattemål ökar, vilket är en återspegling av<br>målutvecklingen i underinstanserna.</p>
<p>Under 1999 avgjorde Regeringsrätten fler mål<br>än under 1998. En markant ökning skedde av</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>antalet avgjorda skattemål. Regeringsrättens<br>målbalans ökade under 1999 och överstiger dom-<br>stolens målinflöde under ett helt år. Det totala<br>antalet balanserade mål äldre än tolv månader i<br>Regeringsrätten uppgick vid 1999 års utgång till<br>drygt 2 600 mål. Det är en ökning med ca 400<br>mål jämfört med 1998. Ökningen kan till viss del<br>förklaras av att stora resurser gått åt för att avgö-<br>ra ett mycket stort mål.</p>
<p>Överklagandefrekvensen för skattemål har<br>ökat i förhållande till 1998 och förstärker därmed<br>bilden sedan tidigare år av att en allt större andel<br>skattemål överklagas till Regeringsrätten, vilket<br>till viss del kan förklaras av att kammarrätterna<br>under året avgjort fler äldre och komplexa skat-<br>temål.</p>
<p>Personalförsörjning, kompetensutveckling m.m.</p>
<p>Det totala antalet anställda inom domstolsväsen-<br>det har minskat sedan föregående år, till stor del<br>beroende på avvecklingen av de allmänna advo-<br>katbyråerna, men även på neddragning av övrig<br>personal framför allt vid tingsrätterna. Relatio-<br>nen mellan olika personalkategorier har inte för-<br>ändrats nämnvärt sedan föregående år. Inte heller<br>åldersstrukturen har förändrats. Den största ål-<br>dersgruppen inom domstolsväsendet är fortfa-<br>rande den mellan 50 och 59 år.</p>
<p>Jämställdhet</p>
<p>Fortfarande är de flesta domstolschefer män,<br>91 % i de allmänna domstolarna och 80 % i de<br>allmänna förvaltningsdomstolarna. Aven flertalet<br>av de ordinarie domarna är män, 80 % respektive<br>75 %. Vad gäller de icke ordinarie domarna och<br>notarierna utgörs respektive grupp av cirka 60 %<br>kvinnor. Rekryteringsunderlaget fortsätter att<br>vara kvinnodominerat, vilket Domstolsverket<br>beräknar på sikt kommer att öka antalet kvinnor<br>som är ordinarie domare. Gruppen övrig perso-<br>nal består till 90 % av kvinnor.</p>
<p>Domstolsverket har som ambition att öka an-<br>delen kvinnor bland de ordinarie domarna. För<br>närvarande pågår ett arbete med att finna åtgär-<br>der för att göra domarbanan mer attraktiv bl.a.<br>kommer utbildningsplatserna att koncentreras<br>till större domstolar närmare överrättsorterna.<br>Eftersom kvinnor i större utsträckning än män<br>av familjeskäl avstår från förflyttningar kan såda-<br>na åtgärder bidra till att fler kvinnor väljer att<br>stanna på domarbanan.</p>
<p>Tillsammans med företrädare för olika dom-<br>stolsslag och personalkategorier kommer Dom-<br>stolsverket under hösten att inleda ett omfattan-<br>de jämställdhetsprojekt. Syftet är att ta fram en<br>strategi för förändring av värderingar och för-<br>hållningssätt. Inom ramen för projektet kommer<br>bl.a. frågor som mentorskap, nätverk, coaching<br>och former för rekrytering att behandlas.</p>
<p>När det gäller lönesättningssystemet i domar-<br>karriären finns inga skillnader mellan män och<br>kvinnor. Lönen är inte individuell. Det finns en<br>viss differentiering men den är baserad enbart<br>beroende på var i karriären individen befinner sig<br>eller efter ålder i den aktuella anställningen.</p>
<p>Etnisk och kulturell mångfald</p>
<p>Under 2000 kommer Domstolsverket att stödja<br>och vägleda de olika domstolarna i deras arbete<br>med att upprätta handlingsplaner för att aktivt<br>främja etnisk mångfald.</p>
<p>Kravet på svenskt medborgarskap hindrar till<br>stor del domstolarna från att öka mångfalden.<br>När det gäller den övriga personalen vid dom-<br>stolarna finns inga rekryteringshinder i form av<br>svenskt medborgarskap. Däremot är perso-<br>nalomsättningen låg inom denna personalkate-<br>gori. Eftersom inskrivningsverksamheten kom-<br>mer att flyttas över till enbart ett fåtal tingsrätter<br>i landet och då det kan antas att all nuvarande<br>personal inte kommer att följa med verksamhe-<br>ten, uppstår ett rekryteringsbehov. I de fallen<br>kommer det alltså att vara möjligt att bedriva ett<br>målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald.<br>Domstolsverket avser att informera om arbetsgi-<br>varens skyldigheter samt peka på fördelarna och<br>ge stöd och råd i detta arbete. Den pågående ut-<br>bildningen av domstolschefer innefattar ett av-<br>snitt om jämställdhet och mångfald. Utbild-<br>ningsinsatserna inom området kommer att<br>intensifieras de närmaste åren både avseende<br>chefer och övriga personalkategorier.</p>
<p>Strategi för god kunskap om rasistiska, främlingsfi-<br>entliga eller homofobiska yttringar</p>
<p>Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret<br>2000 Domstolsverket i uppdrag att upprätta en<br>strategi för att se till att personalen vid domsto-<br>larna har god kunskap om såväl grunden för ra-<br>sistiska, främlingsfientliga eller homofobiska ytt-<br>ringar som om situationen för de grupper som<br>utsätts för sådana brott.</p>
<p>Domstolsverket har upprättat en strategi och<br>gjort den bedömningen att utbildningsinsatser</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>för personal inom domstolsväsendet är nödvän-<br>digt beträffande:</p>
<p>1. Rasistiska grupperingar; deras organisa-<br>tion, strategier och symboler m.m.</p>
<p>2. Domstolarnas möten med och attityder<br>till etnisk och kulturell mångfald.</p>
<p>3. Domstolarnas möten med dem som ut-<br>satts för brott som har rasistiska, främ-<br>lingsfientliga eller homofobiska inslag.</p>
<p>4. Straffrätten och påföljdspraxis vad avser<br>sådan typ av brottslighet.</p>
<p>Vad avser punkterna 2 och 4 genomför Dom-<br>stolsverket redan i dag utbildningsinsatser. När<br>det gäller punkterna 1 och 3 skall extern expertis<br>anlitas för kommande utbildningsinsatser och<br>Domstolsverket avser här att samverka med öv-<br>riga myndigheter inom rättsväsendet.</p>
<p>Den utökade utbildningen kommer att på-<br>börjas hösten 2000.</p>
<p>Vidareutbildning</p>
<p>Genomförandet av utbildningsåtgärder i en-<br>lighet med den av Domstolsverket tillsammans<br>med domstolarna utarbetade planen för dom-<br>stolsanställda pågår.</p>
<p>Genom den nya utbildningsplanen kommer<br>antalet kurser att utökas för icke ordinarie doma-<br>re. Dessutom har regeringen fattat beslut om att<br>den praktiska tjänstgöringen i underrätt förlängs<br>från ett till två år och att särskilda utbildnings-<br>platser inrättas på ett antal domstolar. Utbild-<br>ningsinsatser för icke ordinarie domare kommer<br>sannolikt att utökas ytterligare till följd av det<br>uppdrag som regeringen lämnade till Dom-<br>stolsverket i regleringsbrevet för år 2000 avseen-<br>de utformningen av domarutbildningen.</p>
<p>Nyutnämnda ordinarie domare kommer un-<br>der de första anställningsåren att kallas till sam-<br>manlagt fem veckors obligatorisk utbildning.<br>Samtliga domare kommer fortsättningsvis att<br>kallas till en veckas återkommande utbildning<br>vart tredje år. I övrigt erbjuds ett omfattande ut-<br>bud av fördjupningskurser och specialkurser i<br>olika ämnen. Samarbetet med universitet och<br>högskolor kommer att utökas.</p>
<p>Enligt utbildningsplanen kommer även övrig<br>personal att kallas till baskurser, grundkurser,<br>påbyggnadskurser och återkommande utbild-<br>ningar. Under hösten genomförs en pilotom-<br>gång av Domstolsverkets nya utbildning för<br>domstolssekreterare. Pilotkursen erbjuds perso-<br>nalen vid några utvalda tingsrätter som för närva-<br>rande provar nya arbetsformer med en ny bered-<br>ningsorganisation. De nya arbetsformerna<br>innebär bl.a. att domarrollen renodlas och att<br></p>
<p>domstolssekreterarna får större ansvar för förbe-<br>redelsen av målen. Arbetsuppgifterna blir både<br>mer självständiga och ansvarsfulla. Tanken är att<br>domstolssekreterarna efter genomgången ut-<br>bildning skall kunna erbjudas sådana arbetsupp-<br>gifter. Efter utvärdering av den nya kursen är det<br>meningen att utbildningen skall erbjudas perso-<br>nal vid övriga tingsrätter.</p>
<p>Datakompetensen vid domstolarna skall höjas.<br>Ett nytt verksamhetsstöd är under utveckling<br>och hög kompetens hos domstolspersonalen och<br>i synnerhet de driftansvariga skall tillgodoses<br>med hjälp av särskild framtagen utbildning.</p>
<p>Rättshjälpsmyndigheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>I regeringens proposition till ny rättshjälpslag<br>förutskickades att Rättshjälpsmyndigheten i och<br>med ikraftträdande av den nya lagen endast<br>skulle ha underlag för sin verksamhet under yt-<br>terligare tre till fyra år (prop. 1996/97:9 s.196 ff,<br>bet. 1996/97:JuU3). Regeringen gav den 1 juli<br>1999 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag<br>till hur de ärenden som har handlagts av Rätts-<br>hjälpsmyndigheten skall handläggas i framtiden<br>och om överklagade ärenden även i fortsättning-<br>en skall prövas av Rättshjälpsnämnden. Dom-<br>stolsverket har den 21 augusti 2000 inkommit<br>med förslag om en framtida organisatorisk lös-<br>ning när det gäller Rättshjälpsmyndigheten (dnr.<br>Ju2000/3774). Förslaget bereds för närvarande i<br>Justitiedepartementet.</p>
<p>Rättshjälpsmyndigheten skall snabbt och kor-<br>rekt hantera rättshjälpsfrågor. Rättshjälpsärenden<br>som inleds vid Rättshjälpsmyndigheten skall i<br>genomsnitt vara beslutade inom tjugo arbetsda-<br>gar.</p>
<p>Antalet ansökningar om rättshjälp har minskat<br>och antalet överklagade ärenden har också mins-<br>kat avsevärt.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Omloppstiderna beträffande beslut i rättshjälps-<br>frågan har halverats från föregående år till tio da-<br>gar och det uppsatta målet om snabb handlägg-<br>ning har således uppfyllts.</p>
<p>4.6.4 Kriminalvården</p>
<p>För att uppnå målen för rättsväsendet och krimi-<br>nalpolitiken skall kriminalvården vidta åtgärder</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>som påverkar den dömde att inte återfalla i brott.<br>Verksamheten skall präglas av en human männi-<br>skosyn, god omvårdnad och ett aktivt påver-<br>kansarbete med iakttagande av hög grad av sä-<br>kerhet samt respekt för den enskildes integritet<br>och rättssäkerhet.</p>
<p>Kriminalvårdens resultat år 1999 skall bedö-<br>mas mot bakgrund av de för detta år uppställda<br>målen och prioriteringarna:</p>
<p>- Verkställigheten skall främja anpassning-<br>en i samhället efter frigivningen genom<br>grundläggande utbildning, arbete och<br>kvalitetssäkrade brotts- och missbruks-<br>program.</p>
<p>- Anstalter och häkten skall hållas fria från<br>narkotika, alkohol och andra droger.<br>Drogmissbruket bland de dömda skall<br>minska och de som har behov av det skall<br>få vård för sitt missbruk.</p>
<p>- Frigivningsförberedelserna skall vara ut-<br>formade så att återfall i brott motverkas.<br>Insatser som bidrar till att den intagne<br>vid frigivningen skall få bostad, syssel-<br>sättning och försörjning skall öka. Be-<br>handling och andra insatser som inletts<br>under verkställigheten skall kunna full-<br>följas efter frigivningen.</p>
<p>— Frivårdspåföljderna skall kunna få bred<br>tillämpning genom ett tydligt och kon-<br>sekvent innehåll i påföljderna och genom<br>informationsinsatser.</p>
<p>- En hög grad av säkerhet skall vidmakt-<br>hållas i verksamheten. Avvikelser direkt<br>från anstalt eller häkte eller i samband<br>med permissioner, transporter och andra<br>utevistelser skall minimeras. Att före-<br>bygga våld och hot om våld mellan in-<br>tagna och från intagna eller dömda mot<br>personalen är en central uppgift.</p>
<p>- Situationen för psykiskt störda intagna,<br>långtidsdömda, sexualbrottsdömda och<br>unga lagöverträdare skall ägnas särskild<br>uppmärksamhet.</p>
<p>- Arbetet med att förbättra förhållandena<br>vid häktena skall fortsätta. De intagna<br>skall erbjudas aktiviteter både i gemen-<br>samhet och i enrum. Särskilda åtgärder<br>skall vidtas för att förebygga skadeverk-<br>ningar av häktesvistelsen för intagna som<br>är ålagda restriktioner.</p>
<p>- Kriminalvården skall fortsätta att ut-<br>veckla kompetensen hos all personal. Det<br>är viktigt att framför allt arbetsledare och<br>vårdare fortlöpande utbildas och att for-<br></p>
<p>merna för kontaktmannaskapet utveck-<br>las.</p>
<p>Verkställighetens innehåll</p>
<p>Resultat</p>
<p>Medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna<br>budgetåret 1999 var 3 596 personer. En marginell<br>ökning jämfört med 1998. Ökningen motsvarar<br>en förändring från 87 till 88 % jämfört med före-<br>gående år. Dygnskostnaden totalt per producerat<br>vårddygn är i stort sett oförändrad från 1998 till<br>1999.</p>
<p>Tabell 4.12 Dygnskostnad (totalt) per producerat vårddygn<br>på anstalt åren 1997-1999</p>
<p>Kostnad i kronor per producerat vårddygn</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anstalt, totalt</p></td><td>
<p>1 873</p></td><td>
<p>1 870</p></td><td>
<p>1 836</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klass 1</p></td><td>
<p>2 435</p></td><td>
<p>2 954</p></td><td>
<p>2 965</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klass II</p></td><td>
<p>2 033</p></td><td>
<p>2 201</p></td><td>
<p>2 127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klass III</p></td><td>
<p>1 932</p></td><td>
<p>1 922</p></td><td>
<p>1 809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klass IV</p></td><td>
<p>1 598</p></td><td>
<p>1 288</p></td><td>
<p>1368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>§ 34</p></td><td>
<p>1 136</p></td><td>
<p>1 291</p></td><td>
<p>1 291</p></td></tr>
</table>
<p>Den totalt använda tiden i anstalt för ersätt-<br>ningsberättigad sysselsättning, dvs. arbete, ut-<br>bildning och olika former av programverksamhet<br>ökade mellan åren 1998 och 1999 från 80,5 % till</p>
<p>82,2 % och närmade sig därmed 1997 års om-<br>fattning på 82,6 %. Ökningen hänförde sig till<br>alla former av sysselsättning med undantag av<br>brotts- och missbruksrelaterade program, som<br>minskade. Minskningen beror enligt Kriminal-<br>vårdsstyrelsen på att utvecklingen av nya, veten-<br>skapligt förankrade program och omarbetningen<br>av befintliga program var resurskrävande. Det<br>medförde att de brotts- och missbruksrelaterade<br>programmens andel av den tillgängliga syssel-<br>sättningstiden sjönk från 9 % till 7,6 % mellan<br>åren 1998 och 1999. Övriga program ökade sin<br>andel med nästan 1 % från 11,2 % till 12,1 %.</p>
<p>Arbetsdriftens andel av den i anstalt totalt till-<br>gängliga tiden uppgick till 29 %. Arbetsdriften är<br>differentierad i träningsinriktat, produktionsin-<br>riktat och arbetsmarknadsinriktat arbete. Under<br>år 1999 ökade andelen relativt enkla monterings-<br>och förpackningsarbeten. Detta var snarare en<br>följd av behovet att bedriva verksamheten ur per-<br>sonalhänseende resurssnålt än en anpassning till<br>verksamhetens behov. På motsvarande sätt</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>minskade inslaget av yrkesinriktad utbildning<br>kopplad till verkstadsarbete. Kriminalvårdens<br>ekonomiska situation torde ha bidragit till denna<br>utveckling samtidigt som länsarbetsnämndernas<br>bidrag till att finansiera denna verksamhet mins-<br>kade.</p>
<p>Klientutbildningens andel av den sammanlag-<br>da sysselsättningstiden ökade mellan åren 1998<br>och 1999 från 11,8 % till 12,2 %. Mer än 7 500<br>deltagare registrerades i någon form av utbild-<br>ning. Tyngdpunkten utgjordes av grundläggande<br>utbildning, eftersom de intagnas utbildningsnivå<br>jämfört med befolkningen i övrigt är mycket låg.<br>Ca 15 % av dem saknade en fullbordad utbild-<br>ning och knappt hälften hade en utbildning över<br>lägsta obligatoriska nivå, vilket skall jämföras<br>med befolkningens 84 %.</p>
<p>Klientutbildningen i övrigt under år 1999 in-<br>nebar att 17 % var gymnasieutbildning, 14 % yr-<br>kesinriktad eller arbetsmarknadsutbildning,<br>0,5 % universitet eller högskola och 15 % annan<br>utbildning såsom datautbildning, starta eget- och<br>söka jobbkurser. 196 intagna hade frigång för<br>studier utanför anstalt.</p>
<p>Tabell 4.13 Sysselsättningstimmar vid anstalt 1997-1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental timmar</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningar</p></td><td colspan="2">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsdrift</p></td><td>
<p>2 118</p></td><td>
<p>36%</p></td><td>
<p>2 071</p></td><td>
<p>35,5%</p></td><td>
<p>2 045</p></td><td>
<p>36%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>877</p></td><td>
<p>15%</p></td><td>
<p>853</p></td><td>
<p>14,5%</p></td><td>
<p>845</p></td><td>
<p>15%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intern service</p></td><td>
<p>1 243</p></td><td>
<p>21%</p></td><td>
<p>1 296</p></td><td>
<p>22%</p></td><td>
<p>1 312</p></td><td>
<p>23%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Programverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>12,5%</p></td><td>
<p>652</p></td><td>
<p>11%</p></td><td>
<p>526</p></td><td>
<p>9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. sysselsätt-<br>ning med<br>ersättning</p></td><td>
<p>723</p></td><td>
<p>12%</p></td><td>
<p>816</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>845</p></td><td>
<p>15%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frigäng</p></td><td>
<p>168</p></td><td>
<p>3%</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>3%</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>2,5%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5 864</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>5 840</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>5719</p></td><td>
<p>100%</p></td></tr>
</table>
<p>Under år 1999 utvärderades kontaktmannaska-<br>pet av en partsgemensam arbetsgrupp. I septem-<br>ber månad detta år fanns ca 2 300 kontaktmän,<br>35 % kvinnor och 65 % män. Drygt var tionde<br>kontaktman hade varit anställd mindre än ett år<br>och en högre andel av kontaktmännen än bland<br>vårdare i allmänhet var under 35 år.</p>
<p>Varje kontaktman svarade i genomsnitt för 3,6<br>intagna, men variationerna mellan säkerhetsklas-<br>serna var stora. Flertalet hade dessutom något<br>funktionsansvar, i regel någon del av säkerhet-<br>sarbetet eller någon del av programverksamhe-<br>ten. Sju av tio kontaktmän hade individuellt an-<br>svar för sina klienter. Arbetsgruppen lämnade<br></p>
<p>olika förslag för att utveckla kontaktmannaska-<br>pet.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Den kvalitetsbedömning av brotts- och miss-<br>bruksrelaterade program som sker utifrån de<br>kvalitetsområden som anges i Kriminalvårdssty-<br>relsens Krav&Råd resulterade under år 1999 i en<br>kvalitetshöjning av programmen. Nya, veten-<br>skapligt förankrade program introducerades in-<br>om ramen för ett särskilt projekt, Nationella<br>Brotts- och missbruksrelaterade program. Rege-<br>ringen anser att den inriktning av programverk-<br>samheten där kvalitet snarare än kvantitet har<br>prioriterats är värdefull och bör prägla även det<br>fortsatta utvecklingsarbetet.</p>
<p>För att främja anpassningen i samhället efter<br>frigivningen är det lika viktigt att utveckla ar-<br>betsdriften och höja de intagnas utbildningsnivå<br>som att utveckla och kvalitetssäkra de brotts-<br>och missbruksrelaterade programmen. Under år<br>1999 påbörjade också kriminalvården arbetet<br>med en idéskrift för arbetsdriften. Där betonas<br>att arbetsmarknadens prognostiserade utseende<br>bör medföra att kriminalvården koncentrerar si-<br>na resurser på verkstäder och yrkesutbildningar<br>inom de områden och branscher där behov av<br>arbetskraft kommer att uppstå. Regeringen un-<br>derstryker vikten av att detta sker och att arbetet<br>med att integrera den teoretiska och praktiska<br>utbildningen fortsätter. Ambitionerna i dessa av-<br>seende uppnåddes inte fullt ut under år 1999.</p>
<p>Bekämpningen av narkotika och andra droger</p>
<p>Resultat</p>
<p>Antalet anstalter med daglig förekomst av nar-<br>kotika ökade under år 1999 och fler av de nyin-<br>tagna missbrukade droger. Ca 15 anstalter upp-<br>gav att missbruk i anstalt förekom så gott som<br>dagligen eller ofta. Detta var en ökning jämfört<br>med året dessförinnan då åtta anstalter uppgav<br>motsvarande omfattning av narkotikaförekomst.</p>
<p>Vid flertalet anstalter förekom dock sällan<br>narkotika. Uppgifter om beslag av narkotika har<br>samlats in under en lång följd av år. Merparten av<br>de fynd som gjordes, såväl tidigare som under år<br>1999, bestod av förhållandevis små mängder nar-<br>kotika. Andelen narkotikamissbrukare i anstalt<br>har dock ökat under senare år. År 1999 utgjorde<br>de ca 47 % av de intagna. Nästan varannan inta-<br>gen var alltså klassificerad som narkotikamiss-<br>brukare.</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Även bland frivårdsklientema har andelen med<br>känt narkotikamissbruk ökat. År 1999 uppgick<br>denna andel till 40 % att jämföra med ca 30 %<br>för tio år sedan. Det innebär att frivården vid<br>varje tidpunkt har att arbeta med över 4 000 kli-<br>enter där narkotikamissbruk ingår som en del i<br>problematiken.</p>
<p>Genom bl.a. kontrollåtgärder, differentie-<br>ringsåtgärder och påverkansinsatser strävar kri-<br>minalvården efter att hålla anstalter och häkten<br>fria från narkotika, alkohol och andra droger.<br>Under år 1999 genomfördes 90 000 urinprovs-<br>kontroller, vilket var en ökning med drygt 11 %<br>från år 1998. Tillgängliga specialresurser under<br>året var dels 370 platser för att motivera narkoti-<br>kamissbrukare till behandling, ett oförändrat<br>antal platser jämfört med föregående år. Dess-<br>utom fanns ett särskilt narkotikavårdsteam i<br>Göteborgsregionen. Utöver detta förekom vissa<br>externa konsultinsatser och samverkansprojekt<br>för klienter som inte var direkt knutna till speci-<br>fika motivationsavdelningar.</p>
<p>Andelen narkomaner som vid ett givet tillfälle<br>deltog i olika behandlingsåtgärder minskade från<br>tidigare 35 % till knappt 30 % år 1999. Ca 1 900<br>klienter deltog i någon form av programverk-<br>samhet riktad mot narkotikamissbruk, vilket var<br>300 färre jämfört med föregående år.</p>
<p>Särskilda projekt startades vid några av an-<br>stalterna med svårmotiverade intagna och åter-<br>kommande problem. Arbetet med att på sikt ut-<br>veckla särskilda nationella program för<br>behandling av narkotikamissbrukare fortsatte.</p>
<p>Antalet placeringar enligt 34 § lagen</p>
<p>(1974:203) om kriminalvård i anstalt, (KvaL),<br>reducerades kraftigt under 1990-talet. Den 1 no-<br>vember 1999 var 109 narkotikamissbrukare pla-<br>cerade enligt 34 § KvaL. Liksom tidigare utgjor-<br>de finansiering ett stort problem vid placeringar<br>av detta slag.</p>
<p>Det är oklart i vilken utsträckning drogmiss-<br>brukare i frivården fick tillgång till vård för sitt<br>missbruk hos adekvat vårdgivare. Socialtjänsten<br>är huvudman för sådan behandling.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Narkotikasituationen vid anstalter och inom fri-<br>vården återspeglar utvecklingen av narkotika-<br>situationen i samhället i stort. Under år 1999 för-<br>sämrades narkotikasituationen vid såväl anstalter<br>som inom frivården på så sätt att fler bland de<br>nyintagna på anstalt eller de nya klienterna inom<br>frivården var narkotikamissbrukare. Samtidigt<br>minskade behandlingsinsatserna medan kon-<br></p>
<p>trollåtgärder i form av urinprovstagning ökade.<br>Nedskärningar och omorganisationer inom såväl<br>kriminalvård som socialtjänst torde ha bidragit<br>till att behandlingsinsatserna minskade. Vad gäl-<br>ler socialtjänstens insatser var också de geogra-<br>fiska skillnaderna påtagliga. En samstämmig be-<br>dömning från frivården var att socialtjänsten år<br>1999 arbetade mindre med motivationshöjande<br>insatser än tidigare.</p>
<p>Regeringen vill understryka vikten av att ar-<br>betet med att bekämpa narkotikamissbruk får<br>fortsatt hög prioritet. Det är en av kriminalvår-<br>dens viktigaste uppgifter och av väsentlig bety-<br>delse för att förebygga återfall i brott. Kriminal-<br>vårdens insatser för att bekämpa sådant missbruk<br>måste hålla hög kvalitet och vara effektiva. Det är<br>det primära. Men det är ändå inte acceptabelt att<br>andelen narkomaner i behandling kraftigt mins-<br>kade. Denna utveckling måste vändas och arbetet<br>med att effektivisera narkotikabekämpningen<br>fortsätta.</p>
<p>Frigivningsförberedelser</p>
<p>Resultat</p>
<p>Enligt Kriminalvårdsstyrelsen sker inför frigiv-<br>ningen en uppföljning av den intagnes verkstäl-<br>lighetsplan. Tyngdpunkten ligger därvid i sådana<br>basala behov som boende, möjlighet att försörja<br>sig och sysselsättning. När behov av det finns tar<br>kriminalvården regelmässigt kontakt med social-<br>tjänst, arbetsmarknadsmyndigheter och bo-<br>stadsförmedling. Det är också vanligt att krimi-<br>nalvården förmedlar kontakt med Anonyma<br>Alkoholister och Anonyma Narkomaner.</p>
<p>Generellt sett redovisade kriminalvårdens<br>myndigheter under år 1999, liksom tidigare, en<br>bred kontaktyta mot externa myndigheter, orga-<br>nisationer, föreningar m.fl. inom ramen för ar-<br>betet med att förbereda frigivningar. I allmänhet<br>ansågs samarbetet fungera bra, men bristande<br>ekonomiska och personella resurser fanns bland<br>de problem kriminalvården mötte. Att bedöm-<br>ningen av klienternas behov varierar och att vissa<br>myndighetsföreträdare förhåller sig avvaktande<br>till kriminalvårdens klienter är andra återkom-<br>mande problem i frigivningsförberedelserna.<br>Många kriminalvårdsmyndigheter har uttalat att<br>det finns behov av en av kriminalvården utsedd<br>kontaktperson vid de skilda externa myndighe-<br>terna för att underlätta samarbetet.</p>
<p>Behovet av kontaktpersoner var större än till-<br>gången. Detta tolkas av kriminalvården på så sätt</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>att dess klienter har låg prioritet hos andra myn-<br>digheter. Arbetsmarknadsverkets myndigheter<br>utgjorde dock undantag. Med dessa har krimi-<br>nalvården i stor utsträckning lokala kontaktper-<br>soner, vilket anses vara ett resultat av det sam-<br>verkansavtal som finns mellan kriminalvården<br>och Arbetsmarknadsverket.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>I vilken mån ytterligare åtgärder vidtogs år 1999<br>jämfört med tidigare år för att öka insatserna för<br>att den intagne skall få bostad, sysselsättning och<br>försörjning vid frigivningen går inte att bedöma.<br>Det går av Kriminalvårdsstyrelsens redovisning<br>inte heller att utläsa om kriminalvården priorite-<br>rade insatser för att åtgärder som inletts under<br>verkställigheten skulle kunna fullföljas efter fri-<br>givningen.</p>
<p>Samhällets samlade resurser, den intagnes<br>motivation och personalens engagemang och<br>kompetens är avgörande för hur väl kriminalvår-<br>den lyckas utforma frigivningsförberedelserna så<br>att återfall i brott motverkas. De olika program-<br>verksamheterna har kommit att bli ett viktigt in-<br>slag detta arbete. I samband med att kontakt-<br>mannaskapet infördes ökade också möjligheterna<br>till individuella motivations- och frigivningsin-<br>satser från kriminalvårdens sida.</p>
<p>I vilken utsträckning samhällets övriga resur-<br>ser kan komma den intagne till del är också av<br>stor betydelse för slutresultatet. Kriminalvården<br>måste därför samarbeta med kommunerna, som<br>är ansvariga för många av de verksamheter som<br>är centrala för den som skall friges från fängelse<br>och återanpassas till ett liv utanför murarna.<br>Möjligheterna till placering enligt 34 § KvaL för<br>vård av missbruk eller annat stöd under slutet av<br>verkställigheten är ett viktigt inslag i detta sam-<br>manhang. Placeringar av detta slag har minskat<br>kraftigt under senare år och minskade ytterligare<br>under år 1999. Problem med finansieringen, lik-<br>som omprioriteringar och omorganisationer in-<br>om såväl kriminalvård som socialtjänst, torde ha<br>bidragit till denna utveckling.</p>
<p>För att arbetet med att motverka återfall i<br>brott skall vara framgångsrikt är det önskvärt att<br>alltmer av frigivningsförberedelserna kan ske<br>utanför fängelsemurarna. Permissioner i slutske-<br>det av fängelsestraff, frigång och s.k. § 34-<br>placeringar är de instrument som för närvarande<br>står kriminalvården till buds. Det är angeläget att<br>frigivningsförberedelserna ytterligare strukture-<br>ras och intensifieras. Inom Regeringskansliet<br></p>
<p>förbereds en försöksverksamhet med en sådan<br>inriktning (se avsnitt 4.4.4).</p>
<p>Frivårdspåföljderna</p>
<p>Resultat</p>
<p>Den 1 januari 1999 trädde vissa ändringar i på-<br>följdssystemet i kraft. Bland annat kan numera<br>föreskrift om samhällstjänst meddelas också vid<br>villkorlig dom. Denna påföljd fick stort genom-<br>slag. Under året verkställdes 2 100 domar till en<br>kostnad av 23 miljoner kronor. I genomsnitt<br>deltog ca 160 personer per dag i olika aktiviteter<br>inom ramen för villkorlig dom med samhäll-<br>stjänst.</p>
<p>Utöver dem med påföljden villkorlig dom<br>med föreskrift om samhällstjänst fanns år 1999<br>ytterligare 850 klienter som verkställde skydds-<br>tillsyn med föreskrift om samhällstjänst. Frivår-<br>den fick därmed lägga ned ett omfattande arbete<br>på att finna arbetsplatser för dem som dömdes<br>till samhällstjänst. Detta arbete var inte pro-<br>blemfritt, varför Kriminalvårdsstyrelsen initiera-<br>de en samverkan med Landstingsförbundet och<br>Svenska kommunförbundet. Styrinstrument ut-<br>arbetades också som bidragit till att arbetet med<br>de till samhällstjänst dömda sker på ett enhetligt<br>sätt över hela landet.</p>
<p>Under år 1999 ökade antalet personer som<br>dömdes till frivårdspåföljd något jämfört med<br>föregående år. Antalet frivårdsklienter var i me-<br>deltal 11 750.</p>
<p>Antalet personutredningar ökade under år<br>1999 och uppgick till 21 343, vilket var 3 770 fler<br>än år 1998. Närmare 95 % av alla personutred-<br>ningar utfördes av frivårdens personal.</p>
<p>Antalet fängelsedömda som år 1999 avtjänade<br>sitt fängelsestraff genom intensivövervakning<br>med elektronisk kontroll minskade något jäm-<br>fört med föregående år och var i medeltal 340 per<br>dag jämfört med 381 år 1998.</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 4.8 Frivårdsklienter (i medeltal)</p>
<p>Anta!</p>
<p>■ 1997</p>
<p>■ 1998</p>
<p>■ 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-82.png" style="width:174pt;height:110pt;"/>
<p>smhtj)</p>
<p>Tabell 4.14 Fördelningen av frivårdsklienter dömda i me-<br>deltal och dygnskostnad för frivård åren 1997-1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Budgetår<br>1997<br>Medeltal<br>klienter<br>per dag</p></td><td>
<p>Kr Per<br>klient<br>och<br>dag</p></td><td>
<p>Budgetår<br>1998<br>Medeltal<br>Klienter<br>per dag</p></td><td>
<p>Kr per<br>klient<br>och<br>dag</p></td><td>
<p>Budgetår<br>1999.<br>Medeltal<br>Klienter<br>per dag</p></td><td>
<p>Kr Per</p>
<p>Klient</p>
<p>Och</p>
<p>Dag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frivård,</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>11 785</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>§11 567</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>11 753</p></td><td>
<p>142</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skydds-<br>tillsyn</p></td><td>
<p>5 525</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>5 470</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>5 084</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Villkorligt<br>frigivna</p></td><td>
<p>4 126</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>4 023</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>4 219</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samhälls-<br>tjänst</p></td><td>
<p>636</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>1 019<sup>1</sup></p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontrakts-<br>vård</p></td><td>
<p>1 136</p></td><td>
<p>295</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>261</p></td><td>
<p>1 091</p></td><td>
<p>231</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intensiv-<br>över-<br>vakning</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>1 110</p></td><td>
<p>381</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>592</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p><sup>1</sup> varav skyddstillsynsdömda 854 och villkorlig dom 165</p></td></tr>
</table>
<p>Under skyddstillsyn redovisas övervakning av<br>dem som dömts till skyddstillsyn exklusive kon-<br>traktsvård och samhällstjänst, förvaring av dessa<br>dömda i häkte och transporter. Det genomsnitt-<br>liga antalet skyddstillsynsdömda minskade något<br>år 1999 jämfört med tidigare och uppgick till<br>5 100. Motsvarande antal klienter med kontrakt-<br>svård ökade något och uppgick till 1 100.</p>
<p>Inom ramen för det s.k. frivårdsuppdraget ut-<br>arbetade kriminalvården flera idédokument.<br>Dessa har haft skiftande genomslag. Vissa myn-<br>digheter använde dem till att göra en samlad ge-<br>nomgång av frivårdens arbete, medan andra inte<br>använt sig av dokumenten i någon större ut-<br>sträckning.</p>
<p>En del myndigheter använde dokumenten<br>som utgångspunkt för temadiskussioner och do-<br></p>
<p>kumentet om lekmannen användes i övervakar-<br>utbildningen. Dokumentet om arbetsmetoder<br>bidrog på vissa håll till att uppmärksamheten på<br>hur programverksamheten användes ökade. Det<br>kom också att påverka samarbetet mellan frivår-<br>den och anstalterna.</p>
<p>Avsikten med en basnivå, dvs. ett mer enhet-<br>ligt och strukturerat innehåll i övervakningen,<br>som bl.a. innefattar lekmannamedverkan, kon-<br>taktfrekvens och programverksamhet fick ge-<br>nomslag på de flesta håll i landet. Att insatserna<br>blivit mer strukturerade märks enligt Kriminal-<br>vårdsstyrelsen också i journalföring, yttranden<br>och personutredningar.</p>
<p>Under år 1999 fortsatte arbetet med att stärka<br>samverkan med andra delar av rättsväsendet och<br>övriga samverkanspartners. Lokalt och regionalt<br>genomfördes s.k. rättsvårdsdagar där policy, ru-<br>tiner och problemområden diskuteras med tings-<br>rätter, åklagare och advokater. Information till<br>övervakare, arbetsplatser för samhällstjänst och<br>andra företrädare för allmänheten skedde i olika<br>former.</p>
<p>Antalet lekmannaövervakare pendlade under<br>åren 1995-1999 mellan ca 4 550 och 5 050. Vid<br>utgången av år 1999 uppgick antalet till 4 609.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Det kraftiga genomslaget för villkorlig dom med<br>samhällstjänst är sannolikt förklaringen till att<br>frivårdspåföljderna sammantaget ökade under år<br>1999.</p>
<p>Även om intensivövervakning med elektro-<br>nisk kontroll minskade något i omfattning är det<br>numera ett permanent inslag i straffsystemet.<br>Regeringen anser att det är en verkställighets-<br>form som är viktig att värna och utveckla efter-<br>som den inte är behäftad med fängelsestraffets<br>negativa konsekvenser, är mindre resurskrävande<br>än fängelse och till betydande del är lika ingri-<br>pande som fängelse.</p>
<p>Uppgifter från såväl Kriminalvårdsstyrelsen<br>som Frivilliga samhällsarbetare antyder ett den<br>nedgång i antalet lekmannaövervakare som skett<br>under år 1999 inte är tillfällig utan ett tecken på<br>en successiv nedgång, då det är allt svårare att re-<br>krytera nya lekmannaövervakare. Dessa är en<br>stor tillgång i kriminalvården. Regeringen anser<br>därför det angeläget att frivården bl.a. genom<br>information och medverkan i skilda former av<br>utbildning medverkar till att stimulera fler att bli<br>lekmannaövervakare.</p>
<p>Det går inte av Kriminalvårdsstyrelsens redo-<br>visning att utläsa om några samordningsvinster</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>skett till följd av omorganisationen år 1998 som<br>innebar att de flesta lokala myndigheter numera<br>omfattar såväl häkte och anstalt som frivård. Re-<br>geringen anser det angeläget att Kriminalvårds-<br>styrelsen noga överväger vad frivårdens ökade<br>arbetsuppgifter bör innebära vid fördelning av<br>resurser mellan de olika verksamhetsområdena<br>inom de lokala myndigheterna och hur verksam-<br>heterna kan integreras och stödja varandra.</p>
<p>Säkerhet i verksamheten</p>
<p>Resultat</p>
<p>För samtliga anstalter och häkten har antalet av-<br>vikelser i samband med permissioner eller annan<br>utevistelse legat på en tämligen oförändrad nivå<br>under år 1999. De sedan några år tillbaka stabila<br>siffrorna i dessa avseenden är, menar Kriminal-<br>vårdsstyrelsen, sannolikt en följd av det arbete<br>som gjorts under senare år för att bättre diffe-<br>rentiera de intagna och på att behovet av bättre<br>instruktioner och andra rymningshindrande åt-<br>gärder uppmärksammats.</p>
<p>Antalet rymningar direkt från anstalt minska-<br>de ytterligare något under år 1999 till 158 jämfört<br>med 191 år 1998. De flesta rymningar sker från<br>öppna anstalter (säkerhetsklass IV) men det är<br>också här som nedgången varit störst.</p>
<p>Tabell 4.15 Avvikelser direkt från anstalt (rymningar) åren<br>1995-1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Säkerhetsklass</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>II</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>III</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IV</p></td><td>
<p>261</p></td><td>
<p>173</p></td><td>
<p>169</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>329</p></td><td>
<p>217</p></td><td>
<p>217</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>158</p></td></tr>
</table>
<p>De tragiska händelser som inträffade under år<br>1999 i samband med permissioner gav anledning<br>till att reflektera över om de permissioner som<br>tidigare betecknats som välskötta verkligen åter-<br>speglar verkligheten. Kriminalvården genomför-<br>de därför under året en översyn av de långtids-<br>dömdas utevistelser. Det framkom att<br>bedömningen av om en permission betecknas<br>som skötsam eller ej relateras till att de intagna<br>återvänt till anstalten i rätt tid utan att vara<br>drogpåverkade. Det förekom knappast att villkor<br>ställdes för t.ex. vistelseort under permissionerna<br></p>
<p>eller kontroll av de intagnas förehavanden vid<br>utevistelser på egen hand.</p>
<p>Översynen medförde att regelverket granska-<br>des i syfte att förbättra planeringen och minska<br>antalet utevistelser till en nivå som gör det möj-<br>ligt att ha en godtagbar kontroll. Arbetet inom<br>kriminalvården med att se över regelverket fort-<br>sätter nu för att nå en stramare och mer enhetlig<br>tillämpning.</p>
<p>Antalet anmälningar om hot och våld mot an-<br>ställda ökade under år 1999 jämfört med föregå-<br>ende år. Sammanlagt rapporterade 335 anställda<br>att de hade utsatts för hot eller våld i samband<br>med 292 situationer, vilket kan jämföras med att<br>241 anställda lämnade sådana uppgifter under år<br>1998.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen menar att man inte<br>kan tolka dessa uppgifter som att förekomsten av<br>våld och hot mot personalen ökat. Detta beror<br>på att man under året medvetet arbetade med att<br>höja rapporteringsfrekvensen. I 65 % av fallen<br>avsåg rapporterna enbart hot och i de övriga av-<br>siktligt våld ofta kombinerat med hot. I relation<br>till årsarbetskraft och arbetad tid är anmälnings-<br>frekvensen högst vid häkten och lägst inom<br>transporttjänsten.</p>
<p>Flera åtgärder har vidtagits inom kriminalvår-<br>den för att motverka och förbättra hanteringen<br>av våld och hot. Den viktigaste är att man tagit<br>fram en säkerhetshandbok. Handboken ger väg-<br>ledning när lokala rutiner och handlingsplaner<br>skall utarbetas.</p>
<p>Arbetet med att förbättra anstaltsplaceringar<br>utifrån gjorda säkerhets- och behovsbedömning-<br>ar av den intagne fortsatte under år 1999 för att<br>utnyttja anstaltsorganisationen mer effektivt.<br>Särskilda direktiv har givits ut om beslutsformer<br>när det rör de mest svårhanterliga klienterna.<br>Syftet är att avlasta dem som i det dagliga arbetet<br>närmast möter de intagna och som har haft i<br>uppgift att fatta även negativa beslut.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att kriminalvården under år<br>1999 väl uppfyllt verksamhetsmålet när det gäller<br>att förhindra avvikelser direkt från anstalt och<br>häkte eller i samband med permissioner och and-<br>ra utevistelser, vilka fortsatte att minska.</p>
<p>Flera fall av permissionsmissbruk inträffade<br>dock, vilket föranledde kriminalvården att analy-<br>sera och överväga sina permissionsregler och att<br>bedöma förutsättningarna för att ytterligare ut-<br>veckla risk- och farlighetsbedömningar. Rege-<br>ringen anser att kriminalvården i detta samman-</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>hang reagerade resolut och med den snabbhet<br>som kunde krävas.</p>
<p>Kvinnor inom kriminalvården</p>
<p>Andelen kvinnor inom kriminalvården har mer<br>än fördubblats under den senaste tjugoårsperio-<br>den. Under år 1999 var 5,7 % av de intagna kvin-<br>nor. Inom frivården utgjorde kvinnorna drygt<br>10 % år 1999. Att förbättra situationen för kvin-<br>norna har tidigare varit en prioriterad uppgift<br>som nu börjar ge resultat och kvinnor är numera<br>en uppmärksammad grupp inom kriminalvården.<br>Det visar sig bl.a. genom att Kriminalvårdsstyrel-<br>sen har utfärdat särskilda riktlinjer för fängelse-<br>dömda kvinnor. I riktlinjerna framhålls att de<br>brotts- och missbruksrelaterade program som<br>erbjuds skall anpassas till kvinnors särskilda be-<br>hov. För att stärka kvinnornas självkänsla och<br>identitet i kvinnorollen skall de program som er-<br>bjuds vara särskilt inriktade på bl.a. könsroller,<br>jämställdhet och konflikthantering. Av riktlin-<br>jerna framgår också att kvinnor ofta har särskilt<br>stora behov av frigivningsförberedelser eftersom<br>kvinnor som blir intagna i fängelse normalt sett<br>har en ännu sämre situation än män vad beträffar<br>drogmissbruk, bostad och relationer. Enligt re-<br>geringen är det viktigt att detta arbete fortsätter.</p>
<p>Situationen för psykiskt störda intagna,<br>långtidsdömda och unga lagöverträdare</p>
<p>Resultat</p>
<p>Psykiskt störda intagna</p>
<p>Samarbetet med sjukvårdshuvudmännen om<br>psykiskt störda intagna utvecklades ytterligare<br>under år 1999 genom ett ökat informationsut-<br>byte bl.a. i form av ömsesidiga studiebesök och<br>gemensamma planeringsdagar. En central psyki-<br>atriutbildning genomfördes för personal inom<br>kriminalvården som omfattade både en grund-<br>kurs i psykologi och kompetenshöjande påbygg-<br>nadskurser med särskilda inriktningar. Samman-<br>lagt genomfördes 2 279 utbildningsdagar.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen har uppgivit att sjuk-<br>vårdshuvudmännen under året i princip tillgodo-<br>såg vårdbehovet hos häktade och intagna vad<br>gäller psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk<br>vård. Det saknades dock platser för rättspsykiat-<br>risk vård på Gotland.</p>
<p>Vad gällde den frivilliga slutna psykiatriska vår-<br>den förekom att psykiatrin även detta år angav<br>platsbrist som ett hinder för att tillgodose iden-<br>tifierade vårdbehov. Kriminalvården och sjuk-<br>vårdshuvudmännen var dock sällan oense om<br>själva vårdbehovet. I ökad utsträckning omfatta-<br>de samarbetet även frivårdens klienter. Proble-<br>men här var i regel kopplade till att klienterna<br>inte utnyttjade erbjudna behandlingstider.</p>
<p>Under år 1998 öppnades stödavdelningarna<br>vid anstalterna Fosie och Norrtälje. För att ge<br>utrymme för att utveckla rutiner och innehållet i<br>verksamheten tillämpades en successiv intagning.<br>Det innebar att drygt 40 av 60 platser var belagda<br>med den avsedda målgruppen under år 1999.<br>Beläggningen på stödavdelningarna påverkades<br>av den periodvis höga beläggningen vid häkten<br>och anstalter generellt sett. Avgränsade platser på<br>stödavdelningarna kom därför att utnyttjas som<br>normalplatser och den tidigare stödavdelningen<br>på Storboda kom helt att omvandlas till normal-<br>platser.</p>
<p>Inledande kontakter togs med en forskare för<br>att resultaten av verksamheten vid stödavdel-<br>ningarna skall kunna utvärderas. Studien beräk-<br>nas kunna genomföras under år 2000.</p>
<p>Sexualbrottsdömda</p>
<p>Antalet nyintagna i anstalt med ett sexualbrott<br>som huvudbrott uppgick år 1999 till ca 200.<br>Detta är några fler jämfört med föregående år,<br>men färre än vad som var fallet åren 1993-1995,<br>då medeltalet låg närmare 300 intagna per år.</p>
<p>Enligt Kriminalvårdsstyrelsen ökar behand-<br>lingsinsatserna för sexualbrottsdömda i anstalt.<br>Ca 84 % var placerade på de anstalter som bedri-<br>ver verksamhet för dömda för sådana brott. En<br>stor del av förklaringen till att inte alla är place-<br>rade vid sådana anstalter är att ca 8 % var intagna<br>i säkerhetsklass I, där det inte finns någon pro-<br>gramverksamhet för sexualbrottsdömda eller sä-<br>kerhetsklass IV, där alternativ till behandling<br>finns även ute i samhället.</p>
<p>En intagen kan enligt individuell plan delta i<br>särskild programverksamhet. Informations- och<br>motivationsprogram är ett obligatoriskt inslag i<br>en sådan plan, medan psykoterapi är frivilligt.</p>
<p>272 intagna deltog under året i obligatoriska<br>program av informations- och motivationska-<br>raktär under i genomsnitt 45 timmar per intagen.<br>181 intagna deltog i psykoterapi under i genom-<br>snitt 12 timmar per intagen.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsens forskningskommitté<br>har uppdragit åt sektionen för rättspsykiatri vid</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Karolinska institutet att genomföra en studie av<br>kriminalvårdens insatser för sexualbrottsdömda.<br>Det övergripande syftet är att undersöka förut-<br>sättningarna för en effektstudie av behand-<br>lingsinsatser och utfall för målgruppen i fråga.<br>Studien kommer att redovisas under år 2000.</p>
<p>Unga lagöverträdare</p>
<p>Ungefär tre av fyra bland kriminalvårdens kli-<br>enter under 24 år avtjänar sitt straff genom en<br>frivårdspåföljd. Programverksamhet för unga<br>lagöverträdare bedrivs därför huvudsakligen in-<br>om frivården. Inriktningen av denna verksamhet<br>är att ge deltagarna kunskaper och insikt om sin<br>kriminalitet, dess orsaker och samband med be-<br>rusningsmedel. Vissa program är inriktade på att<br>lära sig hantera aggressivitet och andra på att<br>motivera till behandling för alkohol- eller narko-<br>tikamissbruk.</p>
<p>Under år 1999 fick alla dåvarande regioner i<br>uppgift att tillskapa resurser för unga lagöverträ-<br>dare inom respektive region. Vissa förslag har re-<br>dovisats och arbetet med dessa fortsätter.</p>
<p>För unga som är dömda till minst två års fäng-<br>else finns sedan början av år 2000 116 platser till-<br>gängliga vid anstalterna Norrköping och Marie-<br>fred. Grunderna för denna verksamhet är tät<br>kontakt och kommunikation mellan personal<br>och intagna, tydlig gränssättning och utökad<br>självförvaltning. De intagnas behov av grundläg-<br>gande utbildning, yrkesutbildning, yrkespraktik<br>och brotts- och missbruksrelaterade program<br>uppmärksammas särskilt, liksom förberedelserna<br>inför frigivning.</p>
<p>Långtidsdömda</p>
<p>Mottagningsförfarandet vid kriminalvårdsan-<br>stalten Kumla är en klar tillgång för att planera<br>de långtidsdömdas verkställighet. Enligt Krimi-<br>nalvårdsstyrelsen uppfattar också de intagna<br>verksamheten där som mycket positiv. Sedan<br>den 1 april 1999 sker vid anstalten Hinseberg ett<br>motsvarande utredningsförfarande för kvinnor.</p>
<p>Vid dessa avdelningar utvecklades verksam-<br>heten ytterligare under år 1999. Mottagnings-<br>förfarandet sker strukturerat och samordnat.<br>Under åtta till tolv veckor genomförs en utred-<br>ning som resulterar i en risk- och behovsprofil. I<br>Kumlas riksmottagning placerades under året ca<br>280 män vilket kan jämföras med de ca 200 som<br>placerades år 1997 och ca 250 under år 1998. Se-<br>dan verksamheten startades i april 1997 har ca<br>730 nydömda utretts. Den genomsnittliga straff-<br>tiden var sex år och åtta månader. Brotten ut-<br></p>
<p>gjordes huvudsakligen av grova narkotikabrott,<br>knappt 45 %, och våldsbrott inklusive rån, ca<br>42 %. Ca 7 % av brotten var sexualbrott.</p>
<p>Sedan den 1 januari 1999 finns ett nytt regel-<br>verk om särskilda villkor för långtidsdömda. Det<br>omfattar dem som avtjänar lägst fängelse i fyra år<br>men också dem med lägst fängelse i två år och<br>där det finns särskilda skäl för att besluta om sär-<br>skilda villkor. Denna nya ordning har fått ett<br>övervägande positivt gensvar bland såväl lokala<br>myndigheter som de intagna. Besluten om sär-<br>skilda villkor omfattar i regel hela verkställighe-<br>ten och underlättar på så sätt verkställighetspla-<br>neringen och frigivningsförberedelserna.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Som framgår av resultatredovisningen har krimi-<br>nalvården vidtagit åtgärder för att förbättra om-<br>händertagandet av olika grupper av intagna bl.a.<br>psykiskt störda, sexualbrottsdömda, unga lag-<br>överträdare och långtidsdömda och har på så sätt<br>uppnått verksamhetsmålet i detta avseende för år<br>1999. När det gäller unga lagöverträdare finns<br>sedan den 1 januari 1999 också en ny frihetsbe-<br>rövande påföljd, sluten ungdomsvård, som gör<br>det möjligt att hålla de yngsta lagöverträdarna<br>utanför fängelserna.</p>
<p>Effekterna av de åtgärder som vidtagits kan<br>bara utläsas efter en längre tidsperiod. Det är<br>därför angeläget att de olika insatserna och verk-<br>samheterna kontinuerligt följs upp och utvärde-<br>ras. Regeringen ser med tillfredsställelse på de<br>åtgärder kriminalvården vidtagit för att följa upp<br>och utvärdera åtgärderna vad gäller de psykiskt<br>störda och de sexualbrottsdömda.</p>
<p>Förhållandena vid häkten</p>
<p>Resultat</p>
<p>Medelbeläggningen vid häktena ökade något un-<br>der budgetåret från 85 % till 86 % av tillgängliga<br>platser. Antalet intagna i häkte med verkställbar<br>dom som väntar på anstaltsplats ökade ytterliga-<br>re, trots den redan år 1998 oacceptabelt höga ni-<br>vån. Från i medeltal 178 väntande steg siffran till<br>202.</p>
<p>De mål kriminalvården för år 1999 hade ställt<br>upp för gemensamhetsverksamheten vid häktena<br>uppnåddes inte. Målen innebar att häktade utan<br>restriktioner skulle ha gemensamhet under minst<br>42 timmar per vecka och de med restriktioner<br>skulle vistas med någon annan under minst 14<br>timmar per vecka. Generellt sett var resultatet</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>sämre för år 1999 jämfört med det föregående.<br>Kriminalvårdsstyrelsen anger att en stram bud-<br>getsituation är en väsentlig förklaring till detta,<br>som påverkat såväl de lokalmässiga som perso-<br>nella resurserna. Den sammanlagda tiden för<br>gemensamma aktiviteter var 1,2 miljoner timmar<br>för samtliga häktade, vilket kan jämföras med de</p>
<p>1,5 miljoner timmarna år 1998.</p>
<p>Den sammanlagda ersättningsberättigade sys-<br>selsättningstiden i häkten under 1999 minskade<br>under året. Den genomsnittliga tiden för aktivi-<br>teter, både i gemensamhet och enskilt, för häkta-<br>de utan restriktioner var omkring 35 timmar per<br>dag. För häktade med restriktioner var den 13<br>timmar per dag.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 4.16 Sysselsättningstimmar vid häkte 1997-1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental timmar</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsdrift</p></td><td>
<p>291</p></td><td>
<p>49%</p></td><td>
<p>313</p></td><td>
<p>47%</p></td><td>
<p>342</p></td><td>
<p>45%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>19%</p></td><td>
<p>133</p></td><td>
<p>20%</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>17%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intern service</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>13%</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>13%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Programverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>7%</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>4%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. syssel-<br>sättning med<br>ersättning</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>11%</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>12%</p></td><td>
<p>164</p></td><td>
<p>21%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>595</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>663</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>760</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>Andelen häktade med gemensamhetsrestriktio-<br>ner har varit ganska konstant under de senaste<br>tre åren, dvs. omkring 38 % år 1998. Andelen<br>med restriktioner varierar dock betydligt mellan<br>olika häkten, vilket föranlett kriminalvården att<br>diskutera med åklagare om situationen för häk-<br>tade med restriktioner. Inga andra specifika åt-<br>gärder har vidtagits för att underlätta häktelse-<br>vistelsen för dessa häktade.</p>
<p>Även om programverksamheten vid häktena<br>inte utökades under år 1999 avsattes inom ramen<br>för projektet nationella program resurser för att<br>utveckla Malmöregionens brotts- och miss-<br>bruksrelaterade häktesprogram, häktesprojektet<br>naturlig attitydpåverkan. Avsikten är att detta<br>skall kunna användas i hela landet.</p>
<p>Belä^ningssituationen och kostnader</p>
<p>Platsutnyttjandet vid häktena var i stort sett<br>oförändrat jämfört med år 1998, dvs. ca 85 %.<br>Situationen har trots det varit mycket ansträngd<br>på sina håll</p>
<p>Diagram 4.9 Medeltal tillgängliga platser och beläggning<br>(i %), häkte</p>
<p>Anta!</p>
<p>■ Medeltal tillgängliga platser</p>
<p>$ Medelbeläggning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-83.png" style="width:173pt;height:124pt;"/>
<p>Kostnaden per producerat vårddygn ökade under<br>år 1999. Personalkostnaderna står för en mindre<br>del av denna ökning medan hyreskostnaderna<br>ökat med 7,5 %.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Förhållandena på häktena under andra hälften av<br>1990-talet har successivt förbättrats. Under år<br>1999 stagnerade dock utvecklingen och de mål<br>kriminalvården själv ställt upp för den lagstadga-<br>de gemensamheten har inte uppnåtts. Det för-<br>hållandet att ett ökat antal fängelsedömda på<br>häktena väntar på anstaltsplats är inte accepta-<br>belt. Regeringen anser det viktigt att kriminal-<br>vården ingående analyserar orsakerna till den<br>uppkomna situationen och vidtar ytterligare åt-<br>gärder för att komma tillrätta med problemet.<br>De åtgärder som hittills vidtagits har inte haft av-<br>sedd effekt eller inte varit tillräckliga för att lösa<br>situationen. Regeringen följer utvecklingen noga<br>och vill framhålla att det är väsentligt att krimi-<br>nalvården ser till att dömda till fängelse med<br>verkställbar dom omgående placeras på en an-<br>stalt. Detta är av vikt för att tillgodose den döm-<br>des behov av arbete, utbildning och särskild be-<br>handling.</p>
<p>Brott med rasistiska, främlingsfientliga eller<br>homofobiska inslag</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen fick i regleringsbrevet för<br>år 2000 i uppdrag att, som ett led i kampen mot<br>brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-<br>mofobiska inslag, upprätta en strategi för att sä-<br>kerställa att personalen har god kunskap om</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>grunden för dessa brott och om situationen för<br>de grupper som utsätts för dem. Brottsförebyg-<br>gande rådet (BRÅ) har i samarbete med övriga<br>myndigheter inom rättsväsendet utvecklat en<br>gemensam utbildningsstrategi. Detta innebär<br>bland annat att Kriminalvårdsstyrelsen deltar i en<br>arbetsgrupp med representanter från BRÅ, Riks-<br>åklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedici-<br>nalverket, Domstolsverket, Brotts-</p>
<p>offermyndigheten och Rikspolisstyrelsen inklu-<br>sive SÄPO för att utbyta erfarenheter och plane-<br>ra gemensamma utbildningsinsatser.</p>
<p>Kompetensutveckling</p>
<p>Resultat</p>
<p>Antalet årsarbetskrafter inom kriminalvården<br>ökade från 7 701 år 1998 till 7 818 år 1999, dvs.<br>med 1,5 %. Ökningen beror på att personalens<br>frånvaro ökade med nästan 200 årsarbetskrafter<br>mellan dessa år. Den sammanlagda arbetade ti-<br>den, dvs. den personalresurs som använts i verk-<br>samheten ökade däremot inte. Den ökade från-<br>varon förklaras till nästan hälften av ökad<br>sjukfrånvaro. Även ledigheterna för studier, som<br>ökade kraftigt år 1998, fortsatte att öka under år<br>1999. Förklaringen till detta är främst ett fortsatt<br>högt deltagande i kunskapslyftet.</p>
<p>Diagram 4.10 Antalet årsarbetskrafter vid anstalt, häkte<br>och frivård</p>
<p>Anta!</p>
<p>■ 1997</p>
<p>■ 1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-84.png" style="width:175pt;height:118pt;"/>
<p>* Fördelningen av antalet årsarbetskrafter mellan anstalt, häkte och frivård för<br>år 1998 är inte helt jämförbara med tidigare år på grund av den nya lokala<br>organisationen.</p>
<p>Både Kriminalvårdsstyrelsen och fackliga repre-<br>sentanter framhåller att svenska vårdare har väst-<br>världens kortaste internutbildning. Under år<br></p>
<p>1999 ökade också kön till den interna utbildning<br>som anordnas och mellan 700 och 800 väntade på<br>att få gå denna.</p>
<p>Enligt uppgifter varierar ofta kön till grundut-<br>bildningen i omfattning. Men detta är inte det<br>enda problemet vad gäller personalens kompe-<br>tensutveckling. Det är väl så viktigt, menar Kri-<br>minalvårdsstyrelsen, att lyfta fram behovet av vi-<br>dareutbildning för de vårdare som varit<br>yrkesverksamma några år. Som en första åtgärd<br>planerar man därför en fortbildning för de vårda-<br>re som har direktkontakt med klienterna.</p>
<p>Kriminalvården satsade under år 1999 på olika<br>former av ledarutveckling. Totalt sett minskade<br>dock det sammanlagda antalet utbildningsdagar<br>med 25 % jämfört med föregående år. De skäl<br>som angivits för att så skett är av ekonomisk<br>natur.</p>
<p>Utvärderingen av kontaktmannaskapet under<br>år 1999 visar att knappt hälften av de tillsvidare-<br>anställda kontaktmännen uppfyllde det kompe-<br>tenskrav på treårigt gymnasium som numera<br>gäller vid rekrytering. Vårdarrollen är komplex<br>med flera vitt skilda arbetsuppgifter som kräver<br>olika kompetenser. Traditionellt säkerhetsarbete<br>tillsammans med dagligt omvårdnadsarbete tar<br>en stor del av arbetstiden i anspråk medan rela-<br>tivt lite tid används för renodlade kontaktman-<br>nauppgifter.</p>
<p>Inom några områden utvecklades insatserna<br>för att höja kompetensen positivt. Det gällde dels<br>de administrativa funktionerna vid lokalmyndig-<br>heterna, där akademiker nyrekryterades, dels att i<br>stort sett all personal som fattar beslut i klientä-<br>renden utbildades i förvaltningsrätt och sekre-<br>tess. I genomsnitt gick den berörda personalen<br>gått mellan en halv och två dagar i utbildning om<br>de utbildningar som genomfördes i bl.a. krimi-<br>nalvårds- och häkteslagstiftning räknas in.</p>
<p>Under år 1999 fortsatte kriminalvården att<br>aktivt arbeta med att öka mångfalden bland per-<br>sonalen. Med stöd av utvecklingsrådet genom-<br>fördes elva seminarier och ytterligare två har ge-<br>nomförts under år 2000. Seminarierna vände sig<br>till anställda på mellannivå, som har stort infly-<br>tande över rekryteringsprocessen. Syftet med<br>seminarierna var att öka kunskapen om den kva-<br>litets- och kompetenshöjning som kan uppnås<br>genom ökad kulturell och etnisk mångfald bland<br>personalen.</p>
<p>Analys och slutsatser:</p>
<p>Med dagens mål för kriminalvården krävs att<br>personalen har en kvalificerad grundutbildning.</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Utbildningen skall ge såväl kontaktmän och ar-<br>betsledare som övrig personal förutsättningar att<br>med framgång arbeta med bl.a. påverkans- och<br>behandlingsprogram. Till stor del rekryterades<br>dock den personal som i dag är verksam i en tid<br>då andra kompetensprofiler var aktuella. Behovet<br>av kompetensutveckling bland kriminalvårdens<br>personal är därför stort. Det gäller både den in-<br>terna grundutbildningen och fortbildningsinsat-<br>ser. Regeringen ser positivt på de insatser krimi-<br>nalvården gjort under år 1999 men vill<br>understryka vikten av att den personal som har<br>klientnära kontakter uppmärksammas särskilt i<br>det fortsatta arbetet.</p>
<p>Under våren 2000 har en särskild utredare sett<br>över den totala utbildnings- och rekryteringssi-<br>tuationen inom kriminalvården. Syftet är att ta<br>fram en helt ny utbildningsmodell för kriminal-<br>vårdare.</p>
<p>Om en myndighet sluter ett kollektivavtal utan<br>att ha behörighet till detta, blir avtalet utan rätts-<br>lig verkan.</p>
<p>Som framgår av utgiftsområde 2 Samhällseko-<br>nomi och finansförvaltning, avsnitt 3.7 Revisio-<br>nens iakttagelser är gränserna för vad lokala avtal<br>får innehålla bestämda av ramavtal/centrala avtal<br>(exempelvis PA-91, ALFA och RALS 1998-<br>2001). Dessa gränser är emellertid inte helt klara.<br>Det finns inga särskilda föreskrifter eller regler<br>om hur en delegering från Arbetsgivarverket till<br>andra myndigheter under regeringen skall ske<br>eller dokumenteras.</p>
<p>Såväl fullmaktsgivaren Arbetsgivarverket som<br>fullmaktstagaren RPS anser att överlämnande av<br>behörighet skett i detta fall.</p>
<p>Mot denna bakgrund bedömer regeringen att<br>RPS ingått ett civilrättsligt giltigt och för parter-<br>na bindande lokalt avtal.</p>
<p>4.6.5 Rättsväsendet i övrigt</p>
<p>Resultatbedömningen för andra delar av rättsvä-<br>sendet än domstolsväsendet, polisen, åklagarvä-<br>sendet och kriminalvården redovisas nedan i an-<br>slutning till respektive myndighets anslag.</p>
<h2>4.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>4.7.1 Polisväsendet</p>
<p>Som en del av det senaste löneavtalet har Riks-<br>polisstyrelsen kommit överens med OFR/P<br>(Polisförbundet) att hela den upplupna löneök-<br>ningen för 1998 och 1999, sammanlagt 308 mil-<br>joner kronor, skall avsättas för att finansiera för-<br>tida pensionsavgångar. Ett lokalt avtal träffades<br>den 20 januari 2000 mellan Rikspolisstyrelsen<br>och OFR/P om förvaltning av pensionsavsätt-<br>ningen. Det aktuella beloppet om 308 miljoner<br>kronor har därefter utbetalats till Polisförbundet<br>som sedan lämnat över det till Kammarkollegiet<br>för förvaltning.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en in-<br>vändning i revisionsberättelsen för 1999. Enligt<br>invändningen har Rikspolisstyrelsen inte för<br>RRV företett dokumentation som visat att Riks-<br>polisstyrelsen haft behörighet att sluta det lokala<br>kollektivavtal som ligger till grund för överläm-<br>nandet av pensionsmedel om 308 miljoner kro-<br>nor till Svenska polisförbundet och SACO-S.</p>
<p>4.7.2 Åklagarväsendet</p>
<p>RRV har inte haft några invändningar i revi-<br>sionsberättelserna för år 1999 avseende myndig-<br>heterna inom verksamhetsområdet.</p>
<p>4.7.3 Domstolsväsendet</p>
<p>RRV har inte haft några invändningar i revi-<br>sionsberättelsen för år 1999 avseende myndig-<br>heterna inom verksamhetsområdet.</p>
<p>RRV har dock i en rapport (RRV<br>30-2000-0485) till Domstolsverket haft syn-<br>punkter på bl.a. avvecklingen av de allmänna ad-<br>vokatbyråerna, där affärsmässigheten och Dom-<br>stolsverkets styrning av awecklingsorganisa-<br>tionen ifrågasatts. Domstolsverkets internrevisor<br>har haft samma synpunkter som RRV. Dom-<br>stolsverkets styrelse har i yttrande över RRV:s<br>rapport kommenterat kritiken. Domstolsverket<br>konstaterar att vissa brister vid avvecklingen kan<br>ha uppstått på grund av kravet på en snabb av-<br>veckling och att tydligare återrapporteringskrav<br>borde ha ställts på awecklingsorganisationen,<br>men tillbakavisar kritiken om bristande styrning<br>från ledningens sida. Domstolsverket anser vida-<br>re att avvecklingen av de allmänna advokatbyrå-<br>erna skett affärsmässigt och att det inte går att se<br>på vissa kostnader som isolerade händelser utan<br>att de måste ses inom ramen för den totala upp-<br>görelsen.</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Regeringen har tagit del av RRV:s och Dom-<br>stolsverkets synpunkter och konstaterar att av-<br>vecklingen av de allmänna advokatbyråerna nu är<br>genomförd. Regeringen avser inte att vidta några<br>ytterligare åtgärder.</p>
<p>4.7.4 Kriminalvården</p>
<p>RRV har inte haft några invändningar i revi-<br>sionsberättelsen för år 1999 avseende kriminal-<br>vården.</p>
<p>4.8 Budgetförslag</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>ITabell 4^17Utgiftsutvecklingen 1991-2000 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utfall<br>1991/92</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Utfall<br>1993/94</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1996</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall<br>1998</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Polisorganisationen</p></td><td>
<p>9 553<sup>2</sup></p></td><td>
<p>10 155<sup>12</sup></p></td><td>
<p>10 281“</p></td><td>
<p>9 715”</p></td><td>
<p>10 561“</p></td><td>
<p>10 733“</p></td><td>
<p>10 877</p></td><td>
<p>10 760</p></td><td>
<p>11 402</p></td><td>
<p>12 028</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Åklagarorganisationen</p></td><td>
<p>499<sup>3</sup></p></td><td>
<p>500<sup>3</sup></p></td><td>
<p>546<sup>3</sup></p></td><td>
<p>523’</p></td><td>
<p>603’</p></td><td>
<p>660<sup>3</sup></p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>584</p></td><td>
<p>609</p></td><td>
<p>719</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2 Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>157</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>2 521<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2 555“</p></td><td>
<p>2 783“</p></td><td>
<p>2 646<sup>21</sup></p></td><td>
<p>2 880<sup>21</sup></p></td><td>
<p>2 889"</p></td><td>
<p>2 954</p></td><td>
<p>3 063</p></td><td>
<p>3 113</p></td><td>
<p>3 403</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl Kriminalvården</p></td><td>
<p>3 126*</p></td><td>
<p>3 024'</p></td><td>
<p>3 377<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3 192<sup>23</sup></p></td><td>
<p>3 620“</p></td><td>
<p>3 752“</p></td><td>
<p>3 816</p></td><td>
<p>3 866</p></td><td>
<p>3 957</p></td><td>
<p>3 932</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fl Brottsförebyggande rådet</p></td><td>
<p>17<sup>5</sup></p></td><td>
<p>17<sup>s</sup></p></td><td>
<p>18“</p></td><td>
<p>13“</p></td><td>
<p>23“</p></td><td>
<p>33“</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F2 Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>175<sup>6</sup></p></td><td>
<p>182<sup>13</sup></p></td><td>
<p>163“</p></td><td>
<p>149“</p></td><td>
<p>149“</p></td><td>
<p>170“</p></td><td>
<p>176</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F3 Gentekniknämnden</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1“</p></td><td>
<p>2“</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F4 Brottsoffermyndigheten</p></td><td>
<p>5'</p></td><td>
<p>5'</p></td><td>
<p>6“</p></td><td>
<p>7“</p></td><td>
<p>6“</p></td><td>
<p>9“</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F5 Ersättning för skador på<br>grund av brott</p></td><td>
<p>21’</p></td><td>
<p>26’</p></td><td>
<p>46“</p></td><td>
<p>52“</p></td><td>
<p>42“</p></td><td>
<p>58”</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F6 Rättshjälpskostnader m.m.</p></td><td>
<p>672’</p></td><td>
<p>732’</p></td><td>
<p>837’</p></td><td>
<p>874’</p></td><td>
<p>869’</p></td><td>
<p>843’</p></td><td>
<p>803</p></td><td>
<p>831</p></td><td>
<p>755</p></td><td>
<p>785</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F7 Kostnader för vissa skade-<br>regleringar m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>•</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F8 Avgifter till vissa internatio-<br>nella sammanslutningar</p></td><td>
<p>2io</p></td><td>
<p>3<sup>14</sup></p></td><td>
<p>5<sup>14</sup></p></td><td>
<p>3<sup>14</sup></p></td><td>
<p>3“</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F9 Bidrag till brottsförebyggan-<br>de arbete</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
</table>
<p>överensstämmer utnyttjade anslag inte med nuvarande anslagsbenämning anges i fotnoterna huvudtitel, littera och nummer för de utnyttjade anslagen. Har anslag<br>utnyttjats som anvisats ett annat år än det år utfallet redovisas under anges också det budgetår anslaget anvisades. ’ll D1+D2+D3+D4+D5+F2+F3+F4+F5+88/89<br>07+89/90 F7,<sup>2</sup>XIII E1+E3+E4+E5+E6+E7+E8, <sup>!</sup>ll C1+C2, <sup>4</sup>II E1+E2+E3+E4+E5+E6, <sup>s</sup>ll G1+G2, ‘V E3+E4+E5, 'II G4, 'II G5, ’ll Fl, "II H3, "ll<br>01+D2+D3+F2+F3+F4+F5+88/89 D7+89/90 F7+90/91 F7, "XIII E1+E3+E4+E5+E6+E7+E8+E9, "V E3+E4, "II H2, " II D1+D2+03+F2+F3+F4+F5, " II<br>B1+B3+B4+B5+91/92 XIII E5+E6, " II G3+G4, "II E3, " II G5, " II G6, " II D1+D2+F2+F3+F4+F5. "II B1+B3+B4+B5+91/92 XIII E5, <sup>!3</sup>II E1+E2, "ll G5, "V F7, "ll<br>G3, "II G4, "II B1+B3+B4+B5, "ll G6, "ll A4</p>
<h2>4:1 Polisorganisationen</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.18 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>11 401 567</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>93 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 607 301 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 028 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 298 318</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 180 514 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 548 652 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 100 420 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 12 902 013 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 12 972 013 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Polisens anslagsförbrukning har under 1999 varit<br>något lägre än tilldelat anslag. Anslagssparandet<br></p>
<p>växte från 39 miljoner kronor vid ingången av<br>1999 till 94 miljoner kronor vid årets slut. An-<br>slagsförbrukningen väntas dock öka kraftigt un-<br>der innevarande år. Anledningen är främst av-<br>talsenliga löneökningar, ökade övertidskostnader<br>samt ökade kostnader till följd av en ökad inves-<br>teringsnivå. Sammantaget får det till följd att<br>förbrukningen kommer att överstiga tilldelade<br>medel med cirka 330 miljoner kronor innevaran-<br>de år.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Polisens avgiftsbelagda verksamhet omfattar<br>framför allt passhantering, stämningsmannadel-</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>givning och tillståndsgivning. Avgifterna för<br>passhanteringen redovisas från och med den 1<br>juli 2000 mot polisens anslag. Avgifterna för<br>passhanteringen beräknas till 180 miljoner kro-<br>nor 2001. Avgiftsinkomsterna från tillståndsgiv-<br>ningen skall levereras in till staten på inkomstti-<br>tel i statsbudgeten. Avgiftsinkomsterna från<br>tillståndsgivningen beräknas till 37 miljoner kro-<br>nor 2001. Utöver detta kommer polisen enligt<br>gällande prognos att leverera avgiftsintäkter för<br>bötesmedel m.m. med ca 330 miljoner kronor till<br>inkomsttitel i statsbudgeten.</p>
<p>Polisen disponerar inkomsterna från stäm-<br>ningsmannadelgivningen. Vidare får polisen dis-<br>ponera avgiftsinkomster från Ekobrottsmyndig-<br>heten, Statens kriminaltekniska laboratorium och<br>Polishögskolan samt för kontorsservice och and-<br>ra liknande tjänster till andra myndigheter i och<br>kring kvarteret Kronoberg i Stockholm. Polisen<br>disponerar också inkomster från Vägverket för<br>kvalitetskontroll av trafiken och liknande upp-<br>gifter (se även utg.omr. 22 Kommunikationer,<br>avsnitt 4.8.5). Sammanlagt beräknas polisen dis-<br>ponera avgiftsinkomster om cirka 585 miljoner<br>kronor år 2001, inklusive avgiftsinkomster enligt<br>4 och 15 §§ avgiftsförordningen (1992:191).</p>
<p>Tabell 4.19 Offentligrättslig verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligrättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter<br>till in-<br>komsttitel<br>(som inte<br>får dispo-<br>neras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>509,5</p></td><td>
<p>383,4</p></td><td>
<p>383,4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>485,0</p></td><td>
<p>495,0</p></td><td>
<p>495,0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>378,0</p></td><td>
<p>585,0</p></td><td>
<p>585,0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Trots stora ansträngningar de senaste åren för att<br>anpassa polisens verksamhet till de ekonomiska<br>förutsättningarna är polisens ekonomiska situa-<br>tion alltjämt bekymmersam. Av den anledningen<br>föreslog regeringen i 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition att polisens anslag skulle höjas redan<br>på tilläggsbudget innevarande år. Det är angelä-<br>get att satsningarna på polisen fortsätter. Rege-<br>ringen föreslår därför att polisen tilldelas mer-<br>parten av det tillskott till rättsväsendet som<br>föreslogs i 2000 års ekonomiska vårproposition.<br>År 2001 höjs polisens anslag med 395 miljoner<br>kronor. Från och med 2002 höjs anslaget med<br></p>
<p>ytterligare 605 miljoner kronor och 2003 med<br>ytterligare 70 miljoner kronor. Sammantaget in-<br>nebär det att regeringen föreslår en höjning av<br>polisens anslag med 1 070 miljoner kronor under<br>2001-2003. Resurstillskottet skall främst använ-<br>das till att öka antalet poliser, utveckla närpolisen<br>och det problemorienterade arbetssättet, förbätt-<br>ra gränskontrollen samt ge polisen förbättrade<br>ekonomiska förutsättningar att delta i det EU-<br>relaterade arbetet.</p>
<p>Den ansträngda ekonomiska situationen inom<br>polisen gör att utgifterna kan komma att översti-<br>ga anslagsramarna under budgetperioden. Det<br>innebär att polisens nuvarande anslagskredit kan<br>vara otillräcklig för en verksamhet på den nivå<br>som regeringen aviserar i denna proposition.<br>Samtidigt skall förändrings- och rationaliserings-<br>arbetet för att åstadkomma en effektiv polisor-<br>ganisation fortsätta. Regeringen har därför i 2000<br>års ekonomiska vårproposition uttalat sin avsikt<br>att noga följa polisens verksamhet och resultat<br>och att återkomma till riksdagen om de ytterliga-<br>re insatser som erfordras för att fullfölja stats-<br>makternas intentioner för utvecklingen av rätts-<br>väsendet.</p>
<p>De nu nämnda satsningarna inkluderar finan-<br>siering av polisens merkostnader till följd av för-<br>slagen i regeringens proposition Penningtvätt<br>och betalningsöverföring (prop. 1999/2000:145).<br>Merkostnaderna beräknas till omkring 400 000<br>kronor per år.</p>
<p>I enlighet med budgetpropositionerna för<br>1999 och 2000 höjs polisens anslag med 10 mil-<br>joner kronor från och med 2001.</p>
<p>Utöver de nu nämnda satsningarna skall an-<br>slaget höjas med 1,4 miljoner kronor till följd av<br>att kostnaderna för polisens bevakning av Riks-<br>bankens penningtransporter blivit dyrare. Riks-<br>banken betalar en avgift för polisens bevakning<br>av penningtransporterna. Avgiftsinkomsten le-<br>vereras in till staten på inkomsttitel i statsbud-<br>geten. Avgiftens storlek regleras i förordningen<br>(1982:789) om ersättning för polisbevakning och<br>anslutning av larmanläggningar. Enligt förord-<br>ningen ersätts polisen med 225 kronor per tim-<br>ma för bevakning av Riksbankens penningtrans-<br>porter. Förordningen kommer att ändras så att<br>från och med den 1 januari 2001 fastställs avgif-<br>ten till 587 kronor per timma, vilket motsvarar<br>den faktiska kostnaden.</p>
<p>Till följd av förslagen i regeringens proposi-<br>tion Lag om märkning och registrering av hund-<br>ar (prop. 1999/2000:76) höjs polisens anslag med<br>1 miljon kronor engångsvis 2001. Från och med</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>2002 höjs polisens anslag med 195 000 kronor.<br>Tjugotredje utgiftsområdets anslag 43:1 Statens<br>jordbruksverk minskas med samma belopp.</p>
<p>Vidare skall polisens anslag höjas med 2,25<br>miljoner kronor från och med 2001 till följd av<br>förslagen i regeringens proposition Lämplig-<br>hetsprövning av personal inom förskoleverk-<br>samhet, skola och skolbarnsomsorg (prop.<br>1999/2000:123). Därutöver tillförs polisens an-<br>slag 500 000 kronor engångsvis för 2001. Sex-<br>tonde utgiftsområdets anslag 25:12 Bidrag till<br>viss verksamhet motsvarande grundskola och gym-<br>nasieskola minskas med samma belopp.</p>
<p>För arkivkostnader överförs 441 000 kronor<br>till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-<br>fund och fritid.</p>
<p>Vissa justeringar har gjorts som motsvaras av<br>ändrade utgifter. Som kompensation för beräk-<br>nade utgiftsökningar för löner, lokaler m.m. räk-<br>nas anslaget upp med 392,5 miljoner kronor.</p>
<p>Sammantaget föreslås därmed att 2001 års an-<br>slag fastställs till 12 298 318 000 kronor. För åren<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>13 180 514 000 kronor respektive 13 548 652 000<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.20 Beräkning av anslag för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>11 607 301</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>392 529</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>395 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga överföringar, netto</p></td><td>
<p>-96 512</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>12 298 318</p></td></tr>
</table>
<p>4:2 Säkerhetspolisen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>512 927</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>135 162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>540 747</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>534 382</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>577 974 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>591 164 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 565 382 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 565 382 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att de engångsvisa<br>neddragningar av Säkerhetspolisens anslag som<br>föreslås i denna proposition kan genomföras<br>med bibehållen ambitionsnivå i verksamheten.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 2001 fast-<br>ställs till 534 382 000 kronor. För åren 2002 och<br>2003 har anslaget beräknats till 577 974 000 kro-<br>nor respektive 591 164 000 kronor.</p>
<p>4:3 Åklagarorganisationen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.22 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>609 033</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>31 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>694 997</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>719 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>729 777</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>745 911 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>794 216 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 729 777 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 759 777 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Åklagarorganisationens ekonomiska läge var gott<br>vid ingången av 2000. Under 1999 uppgick an-<br>slagsförbrukningen till 609 miljoner kronor, vil-<br>ket innebar en ökning med 25 miljoner kronor<br>jämfört med 1998. En del av ökningen förklaras<br>av de 10 miljoner kronor som anvisades en-<br>gångsvis 1999 som en särskild satsning på kom-<br>petensutveckling. I anslagssparandet om 31 mil-<br>joner kronor ligger bl.a. de 10 miljoner kronor<br>som satsades engångsvis i tilläggsbudget 2 i bud-<br>getpropositionen för 2000, också de som en sär-<br>skild satsning på kompetensutveckling. Enligt<br>prognosen för innevarande år kommer merpar-<br>ten av anslagssparandet att förbrukas.</p>
<p>Under 2000 disponerar Riksåklagaren 3 mil-<br>joner kronor på anslaget 4:4 Ekobrottsmyndighe-<br>ten för utbildning av åklagaraspiranter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det omfattande reformarbete som genomförts<br>inom åklagarväsendet bör konsolideras och ut-<br>vecklas. Åklagarorganisationen bör därför tillfö-<br>ras ytterligare medel. Mot bakgrund av detta fö-<br>reslår regeringen att åklagarorganisationen<br>tillförs 15 miljoner kronor 2001 och 2002 och<br>ytterligare 30 miljoner kronor från och med 2003</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>från det tillskott till rättsväsendet som aviserades<br>i 2000 års ekonomiska vårproposition. Därutöver<br>tillförs åklagarorganisationen ytterligare 10 mil-<br>joner kronor från och med 2001 i enlighet med<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>För arkivkostnader överförs 36 000 kronor till<br>utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund<br>och fritid.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget<br>upp med 10,1 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår därmed att 2001 års anslag<br>fastställs till 729 777 000 kronor. För åren 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 745 911 000 kro-<br>nor respektive 794 216 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.23 Beräkning av anslag för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>694 997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>10 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga överföringar, netto</p></td><td>
<p>9 691</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>729 777</p></td></tr>
</table>
<p>4:4 Ekobrottsmyndigheten</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.24 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>219 764</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 413</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>264 395 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>277 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>304 285</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>310 313 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>316 905 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Varav 13 462 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 304 285 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 304 285 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ekobrottsmyndighetens ekonomiska läge var<br>gott vid ingången av 2000. Under 1999 fortsatte<br>uppbyggnaden av myndigheten och det genom-<br>snittliga antalet anställda ökade från 338 till 387<br>personer. Det fick till följd att anslagsförbruk-<br>ningen ökade kraftigt, från 157 miljoner kronor<br>1998 till knappt 220 miljoner kronor 1999. Det<br>stora anslagssparandet från 1998 på 23 miljoner<br>kronor minskade till drygt 5 miljoner kronor vid<br>utgången av 1999. Enligt prognosen för inneva-<br>rande år kommer anslagskrediten att behöva ut-<br>nyttjas med cirka 7 miljoner kronor.</p>
<p>Under 2000 disponerar Riksåklagaren 3 miljoner<br>kronor på Ekobrottsmyndighetens anslag för ut-<br>bildning av åklagaraspiranter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det omfattande reformarbete som genomförts<br>inom åklagarväsendet bör konsolideras och ut-<br>vecklas. För Ekobrottsmyndighetens del innebär<br>det att uppbyggnaden av myndigheten bör fort-<br>sätta och förstärkas. Regeringen föreslår därför<br>att Ekobrottsmyndigheten tillförs 10 miljoner<br>kronor från och med 2001 från det tillskott till<br>rättsväsendet som aviserades i 2000 års ekono-<br>miska vårproposition. Därutöver tillförs<br>Ekobrottsmyndigheten ytterligare 10 miljoner<br>kronor från och med 2001 i enlighet med bud-<br>getpropositionen för 2000.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget<br>upp med 18,4 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår därmed att 2001 års anslag<br>fastställs till 304 285 000 kronor. För åren 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 310 313 000 kro-<br>nor respektive 316 905 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.25 Beräkning av anslag för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>264 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>18 398</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga överföringar, netto</p></td><td>
<p>11 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>304 285</p></td></tr>
</table>
<p>4:5 Domstolsväsendet m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.26 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 113140</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>39 218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3 358 956</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 402 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 515 117</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 590 491 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 670 392 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 3 515 317 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 515 317 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Domstolsväsendets anslag uppgick 1999 till</p>
<p>3 067 miljoner kronor. Under året förbrukades</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>3 113 miljoner kronor. Förbrukningen översteg<br>således anvisade medel med 46 miljoner kronor.<br>Vid utgången av 1999 uppgick anslagssparandet<br>till 39 miljoner kronor. Domstolsväsendet har<br>under flera år förbrukat mer än anvisade medel.<br>Detta har finansierats av ett tidigare stort an-<br>slagssparande. I budgetpropositionen för 2000<br>tillfördes domstolsväsendet 110 miljoner kronor<br>för 2000, varav engångsvis 40 miljoner kronor<br>för avvecklingen av de allmänna advokatbyråer-<br>na. Trots tillskottet beräknas krediten behöva tas<br>i anspråk med drygt 4 miljoner kronor under<br>året.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.27 Avgiftsbelagd verksamhet I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomsttitel<br>(Som inte får disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>54 873</p></td><td>
<p>13 253</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>12 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>12 500</p></td></tr>
</table>
<p>Under innevarande år kommer domstolsväsen-<br>det enligt prognos att leverera in avgiftsinkoms-<br>ter motsvarande 56 miljoner kronor. Avgifterna<br>består av ansökningsavgifter (39 miljoner kro-<br>nor), kungörandeavgifter (10 miljoner kronor)<br>och expeditionsavgifter (7 miljoner kronor).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringens bedömning av domstolsväsendets<br>verksamhet redovisas i avsnitt 4.6.3. Domstol-<br>sväsendets utgifter för 2000 beräknas uppgå till<br>3 403 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kro-<br>nor mer än anvisade medel för året. Domstolarna<br>har under flera år förbrukat mer än anvisade me-<br>del. Detta har finansierats av ett tidigare stort an-<br>slagssparande.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 tillfördes<br>domstolsväsendet 110 miljoner kronor för 2000,<br>varav engångsvis 40 miljoner kronor för avveck-<br>lingen av de allmänna advokatbyråerna, och 85<br>miljoner kronor för vart och ett av åren 2001 och<br>2002.</p>
<p>För att reformarbetet ska kunna fortsätta med<br>oförminskad kraft bedömer regeringen det nöd-<br>vändigt att avsätta resurser för detta ändamål.<br>Riksdagen beslutade i enlighet med 2000 års<br></p>
<p>ekonomiska vårproposition att tillföra rättsvä-<br>sendet 1 000 miljoner kronor för år 2001, 1 500<br>miljoner kronor för år 2002 samt 1 600 miljoner<br>kronor för år 2003. Av dessa tillskott föreslår re-<br>geringen att domstolsväsendets anslagsram höjs<br>med 120 miljoner kronor från och med år 2001.</p>
<p>Med anledning av att bouppteckningsverk-<br>samheten förs över till skatteförvaltningen från<br>rättsväsendet skall också medel tillskjutas skat-<br>teförvaltningen. För att påbörja och bedriva<br>verksamheten beräknas skatteförvaltningens<br>kostnader under 2001 uppgå till minst 33 miljo-<br>ner kronor. Medlen skall föras över från utgifts-<br>område 4, anslag 4:5 Domstolsväsendet m.m. Re-<br>geringen avser att under 2001 återkomma med<br>den slutliga beräkningen för det året och den to-<br>tala kostnadsberäkningen för reformen.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen<br>(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (prop.<br>1999/2000:44, bet. 1999/2000:SoU13, rskr.<br>1999/2000:207) bl.a. beträffande bestämmelserna<br>om förordnande av sakkunniga vid muntliga för-<br>handlingar vid länsrätt. Ändringen kan innebära<br>kostnadsökningar för domstolsväsendet och<br>därför överförs från och med år 2001 1 miljon<br>kronor från utgiftsområde nio, anslag 13:3 Bi-<br>drag till hälso- och sjukvård.</p>
<p>För domstolsväsendets arkivkostnader över-<br>förs 349 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur,<br>medier, trossamfund och fritid.</p>
<p>Till Gentekniknämnden, anslag 4:9, överförs<br>engångsvis 200 000 kronor för genomförandet av<br>en konferens inom genteknikens område.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler med mera räknas ansla-<br>get upp med 93, 7 miljoner kronor.</p>
<p>Sammantaget föreslår regeringen att anslaget<br>för år 2001 fastställs till 3 515 117 000 kronor.<br>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå<br>till 3 590 491 000 kronor respektive<br>3 670 392 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.28 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>3 358 956</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>93 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bouppteckningsreformen</p></td><td>
<p>- 33 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga överföringar netto</p></td><td>
<p>-24 549</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>3 515 117</p></td></tr>
</table>
<p>92</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Rättegångsbalken</p>
<p>Regeringens förslag: 1 kap 5 § rättegångsbalken<br>ändras så att det blir möjligt för en tingsrätt att<br>ha kansli på mer än en ort.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Tingsrätten är i<br>allmänhet första instans i brott- och tvistemål.<br>Enligt 1 kap 5 § första meningen rättegångsbal-<br>ken skall en tingsrätt ha sitt kansli på den ort<br>som regeringen bestämmer. Regeringen har be-<br>slutat om vilka orter som skall vara kansliorter<br>genom förordningen (1982:996) om rikets in-<br>delning i domsagor. Det nu pågående reformar-<br>betet förutsätter att tingsrätter inrättas som har<br>fast verksamhet på flera orter inom en gemensam<br>domkrets. Ett av syftena med denna reform är<br>att bibehålla dömande verksamhet och domstols-<br>personal på mindre orter. För att kunna fullfölja<br>reformen måste således en tingsrätt kunna ha<br>kansli på fler än en ort. Regeringen föreslår där-<br>för att bestämmelsen i 1 kap. 5 § första meningen<br>rättegångsbalken förtydligas.</p>
<p>Lagförslaget, som alltså endast innebär att det<br>blir möjligt för en tingsrätt att ha kansli på mer<br>än en ort, är inte av sådan beskaffenhet att det<br>kräver lagrådets granskning.</p>
<p>Sjöfartsregistret och inskrivning enligt lagen<br>(1984:649) om företagshypotek</p>
<p>Regeringens förslag: Sjöfartsregistret förs över<br>från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket. Vi-<br>dare förs inskrivning enligt lagen (1984:649) om<br>företagshypotek över från Malmö tingsrätt till<br>Patent- och registreringsverket.</p>
<p>Under 1997 gavs Domstolsverket i uppdrag att<br>dels i samråd med Patent- och registreringsver-<br>ket utarbeta och lämna förslag om den framtida<br>organisationen av Inskrivningsmyndigheten för<br>företagsinteckningar, dels att i samråd med Sjö-<br>fartsverket utarbeta och lämna förslag om Sjö-<br>fartsregistrets organisatoriska hemvist. I en rap-<br>port som överlämnades till regeringen i<br>december 1997 föreslog Domstolsverket att<br>verksamheten vid Inskrivningsmyndigheten för<br>företagsinteckningar organisatoriskt skulle över-<br>flyttas till Patent- och registreringsverket. I mars<br>1998 föreslog verket att verksamheten vid Sjö-<br></p>
<p>fartsregistret skulle flyttas över till Sjöfartsver-<br>ket. Båda förslagen har remissbehandlats. Re-<br>missyttrandena finns tillgängliga i<br>Justitiedepartementet (dnr Jul 997/6826 och<br>Jul998/1042). Flertalet remissinstanser har till-<br>styrkt eller inte haft något att invända mot de fö-<br>reslagna förändringarna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Verksamhe-<br>ten vid Inskrivningsmyndigheten för företags-<br>inteckningar och vid Sjöfartsregistret har möjlig-<br>heter att utvecklas och effektiviseras om de flyt-<br>tas över till Patent- och registreringsverket re-<br>spektive Sjöfartsverket samtidigt som<br>överflyttningarna bidrar till en renodling av<br>domstolarnas verksamhet. Överflyttningarna<br>bedöms inledningsvis medföra vissa övergångs-<br>kostnader men i ett längre tidsperspektiv innebä-<br>ra besparingar. Eftersom reformen kräver om-<br>fattande lagändringar avser regeringen att lägga<br>fram en proposition med sådana förslag under<br>våren 2001 i syfte att förändringarna såvitt avser<br>företagsinteckningsärenden skall kunna träda i<br>kraft den 1 juli 2001 och beträffande sjöfartsre-<br>gisterärenden den 1 december 2001.</p>
<p>Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet<br>(TFN)</p>
<p>Regeringens förslag: Sammansättningen av Tjäns-<br>teförslagsnämnden ändras så att en advokat skall<br>ingå i nämnden. Ordföranden i nämnden skall<br>ansvara för ärendenas beredning.</p>
<p>Domstolsverket har efter ett regeringsuppdrag<br>överlämnat rapporten - TFN -en översyn av ru-<br>tiner och arbetsformer (dnr Jul999:4478). Dom-<br>stolsverket föreslår i rapporten åtskilliga föränd-<br>ringar bl.a. när det gäller nämndens samman-<br>sättning och beredningsansvaret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Frågan om<br>sammansättningen i TFN borde breddas be-<br>handlades av bl.a. 1993 års domarutredning<br>(Domare i Sverige inför framtiden - utgångs-<br>punkter för fortsatt utredningsarbete, SOU<br>1994:99). I betänkandet föreslogs bl.a. att det i<br>TFN skulle ingå en advokat och en professor vid<br>juridisk fakultet. Dessa framhölls kunna värdera<br>domaregenskaper och förväntas ha viss kunskap<br>om verksamheten i domstolarna och om domar-<br>nas yrkeskår. Som skäl för att bredda samman-<br>sättningen på det angivna sättet angavs i första<br>hand att man härigenom betonade att urvalet av</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>domare inte var en intern angelägenhet. Vidare<br>framhölls att de nya ledamöterna borde kunna<br>anses representera allmänintresset så till vida att<br>de inte på samma sätt som t.ex. jurister i statsför-<br>valtningen kunde betraktas som förbundna med<br>statens intressen. Förslaget i denna del mottogs i<br>stort positivt av remissinstanserna.</p>
<p>Domstolsverket har nu i sin rapport föreslagit<br>att sammansättningen i TFN breddas på så sätt<br>att det i nämnden skall ingå två advokater med<br>advokater som suppleanter. Antalet ledamöter<br>skall dock vara detsamma.</p>
<p>Regeringen delar Domstolsverkets uppfatt-<br>ning att det av de skäl som redovisats av 1993 års<br>domarutredning finns anledning att bredda<br>sammansättningen i TFN. Vidare kan det antas<br>att ledamöter med erfarenhet från andra områ-<br>den kan bidra till att sökande från olika verk-<br>samhetsområden inom rättsväsendet blir allsidigt<br>bedömda. Regeringen delar vidare Domstolsver-<br>kets uppfattning att sammansättningen i TFN<br>breddas på så sätt att det i nämnden skall ingå<br>advokater. Regeringen anser dock att det är till-<br>räckligt att det i nämnden ingår en advokat med<br>en advokat som suppleant. Antalet ledamöter<br>bör som Domstolsverket föreslagit vara oföränd-<br>rat.</p>
<p>Chefen för Domstolsverket är i dag ledamot i<br>TFN samt ansvarig för att tillsättningsärendena<br>bereds och föredras. Under en lång period utsågs<br>även regelmässigt chefen för Domstolsverket till<br>ordförande i nämnden. Den ordningen ändrades<br>år 1994.1 samband med detta uttalade regeringen<br>att, även om myndighetschefen av bl.a. praktiska<br>skäl borde spela en viktig roll i nämndens arbete,<br>det var mest konsekvent med det principiella<br>synsätt som regeringen anlagt beträffande Dom-<br>stolsverkets framtida verksamhet, att myndig-<br>hetschefen inte var ordförande i nämnden utan<br>att denna uppgift i stället vilade på någon före-<br>trädare för domstolarna (prop. 1993/94:17 s.31).</p>
<p>När det gällde myndighetschefens ansvar för<br>beredningen av tillsättningsärenden framhölls i<br>den nyss nämnda propositionen att det förekom<br>ett relativt omfattande samarbete mellan ordför-<br>anden i TFN - d.v.s. chefen för Domstolsverket<br>- och föredraganden i nämnden. Enligt regering-<br>en kunde samarbetet inte organiseras på samma<br>sätt med en aktiv domare som ordförande i<br>TFN, om inte en domstol tog över kanslifunk-<br>tionen. En sådan uppgift ansågs vid den tiden<br>inte vara lämplig för någon av domstolarna. För<br>att kunna behålla ett rationellt arbetssätt i fråga<br>om ärendenas föredragning i nämnden ansåg re-<br></p>
<p>geringen därför att det var nödvändigt att låta<br>chefen för Domstolsverket även i fortsättningen<br>ansvara för beredningen och föredragningen av<br>ärendena.</p>
<p>Domstolsverket har nu i sin rapport föreslagit<br>att ansvaret för beredningen av tillsättningsären-<br>den flyttas till ordföranden i nämnden eftersom<br>de skäl som tidigare anförts för att chefen för<br>Domstolsverket skulle behålla ansvaret för be-<br>redningen av tillsättningsärenden inte kan anses<br>göra sig gällande med samma styrka som tidiga-<br>re, särskilt som Domstolsverket i dag har lokaler<br>även i Stockholm.</p>
<p>Regeringen delar Domstolsverkets uppfatt-<br>ning att beredningsansvaret för tillsättningsären-<br>den bör flyttas till ordföranden i nämnden. Upp-<br>giften som ordföranden i nämnden åvilar en<br>företrädare för domstolarna. Med en sådan ord-<br>ning kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att<br>chefen för Domstolsverket ansvarar för bered-<br>ningen av tillsättningsärenden. Inte minst finns<br>det en risk att strukturen med dubbla lednings-<br>funktioner i nämnden inverkar hämmande på<br>kansliets effektivitet. Härtill kommer att TFN:s<br>kansli idag är lokaliserat i Stockholm.</p>
<p>Domarbanan</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att närmare ange detaljer och tids-<br>frister för de obligatoriska momenten i domar-<br>banan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En särskild<br>domarbana har långvariga traditioner i vårt land.<br>Även om strävandena framöver kommer att vara<br>att rekrytera så brett som möjligt kommer det<br>fortfarande finnas skäl att i varje fall övergångsvis<br>behålla en domarbana av ungefär det slag som för<br>närvarande finns.</p>
<p>Den som har förvärvat notariemeritering och<br>som därefter tjänstgjort under minst nio måna-<br>der som fiskalsaspirant vid hovrätt eller kammar-<br>rätt kan anställas som fiskal vid respektive dom-<br>stol. Den som har antagits som fiskal och som<br>tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt el-<br>ler kammarrätt får anställas som assessor vid re-<br>spektive domstol. Efter förordnande som asses-<br>sor är de obligatoriska momenten i domarbanan<br>genomförda.</p>
<p>Genom förordningen (1998:1238) om för-<br>söksverksamhet vid hovrätterna och kammar-</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>rätterna ersätts den ovan nämnda fiskalsaspi-<br>ranttjänstgöringen med överrättsnotarietjänst-<br>göring. Overrättsnotarietjänstgöringen pågår<br>under ett år och har till syfte att möjliggöra för<br>fler notariemeriterade jurister att få överrättser-<br>farenhet samt att möjliggöra för domstolsväsen-<br>det att bättre reglera behovet av föredragan-<br>den/domaraspiranter. Regeringen har gett<br>Domstolsverket i uppdrag att utvärdera försöks-<br>verksamheten (dnr Ju2000/2568).</p>
<p>Riksdagen har godkänt att den minsta tiden<br>för fiskalstjänstgöring i tingsrätt eller länsrätt<br>skall vara två år (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 4,<br>bet. 1999/2000 JuUl, rskr. 1999/2000:78). Re-<br>dan nu har det visat sig finnas behov av särskilda<br>regler för fiskaler som en tid tjänstgör med ad-<br>ministrativa sysslor i hovrätten eller kammarrät-<br>ten. Den gällande ordningen, som kom till stånd<br>när den nuvarande domarbanan infördes, innebär<br>att alla detaljer i domarbanan har godkänts av<br>riksdagen. Eftersom det hela tiden finns behov<br>av att anpassa utbildningens olika detaljer före-<br>slår regeringen att riksdagen bemyndigar rege-<br>ringen att närmare ange frister m.m. för de olika<br>momenten i domarbanan.</p>
<p>Domstolarnas yttre organisation</p>
<p>Regeringen har som nämnts i avsnitt 4.4.5 i skri-<br>velsen till riksdagen (skr. 1999/2000:106 Refor-<br>mering av domstolsväsendet - en handlingsplan)<br>redogjort för sin syn på det framtida domstolsvä-<br>sendet ur organisatorisk synvinkel. Riksdagen<br>har ställt sig bakom regeringens planer (bet.<br>1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255). I hand-<br>lingsplanen förutskickas bl.a. ett antal reformer<br>beträffande den yttre organisationen. Det gäller<br>bl.a. tingsrätterna i Nordvästra Skåne, tingsrät-<br>terna i Dalarnas län, Falköpings och Skövde<br>tingsrätter och Simrishamns och Ystads tings-<br>rätter. Enligt rättegångsbalken är det regeringen<br>som förordnar om rikets indelning i domsagor. I<br>likhet med tidigare år och vad som pekades på i<br>handlingsplanen vill regeringen nu anmäla för<br>riksdagen förutskickade ytterligare organisa-<br>tionsförändringar enligt nedan. Regeringen avser<br>att i en skrivelse under våren till riksdagen an-<br>mäla ytterligare organisationsförändringar.</p>
<p>Tingsrätterna i Nordvästra Skåne</p>
<p>Regeringens bedömning: Helsingborgs, Klippans<br>och Ängelholms tingsrätter bör bilda en dom-<br>krets (en myndighet) med kansliorter i Helsing-<br>borg och Ängelholm.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Dom-<br>stolsverket har i skrivelsen Förslag till ny tings-<br>rättsorganisation i Nordvästra Skåne den 18 au-<br>gusti 2000 till regeringen föreslagit att<br>Helsingborgs, Klippans och Ängelholms tings-<br>rätter läggs samman med kansliort i Helsingborg<br>(dnrJu2000/3769).</p>
<p>Domstolsverket har i en promemoria som re-<br>missbehandlats redovisat olika alternativ för en<br>förändrad tingsrättsorganisation i Nordvästra<br>Skåne. Slutsatsen i promemorian är att en organi-<br>sation där all tingsrättsverksamhet samlas till en<br>domstol i Helsingborg ger störst fördelar för<br>verksamheten. De flesta fördelar som finns i en<br>större organisation uppnås dock även i det alter-<br>nativ som innebär att man skapar en tingsrätt<br>med flera verksamhetsorter. I promemorian för-<br>ordas därför att man skapar en gemensam dom-<br>krets för Nordvästra Skåne med dömande verk-<br>samhet i Helsingborg, Landskrona och<br>Ängelholm.</p>
<p>Remissutfallet blev blandat. Flertalet remissin-<br>stanser ifrågasätter inte behovet av en organisa-<br>tionsförändring i regionen. Däremot har re-<br>missinstanserna olika uppfattningar om hur den<br>ändrade organisationen skall vara utformad.</p>
<p>Några av remissinstanserna pekar på att pro-<br>memorian inte behandlar tingsrättsorganisatio-<br>nen i hela Skåne län. Hovrätten över Skåne och<br>Blekinge vill således i första hand se ett förslag<br>till en framtida tingsrättsorganisation i hela länet.<br>Hovrätten anför, att redan möjligheterna till<br>samverkan eller sammanslagning som även in-<br>nefattar Eslövs tingsrätt, gör att Landskrona<br>tingsrätt tills vidare bör avföras från diskussio-<br>nen. Enligt hovrätten går det inte att göra en all-<br>sidig bedömning av dömandet i denna domkrets<br>om inte också domkretsarna för åtminstone Es-<br>lövs och Lunds tingsrätter tas i beaktande. Hov-<br>rätten, vars överväganden därför bara omfattar<br>Helsingborgs, Klippans och Ängelholms tings-<br>rätter, förordar att dessa tingsrätter läggs sam-<br>man till Helsingborg. Även Helsingborgs tings-<br>rätt och Sveriges Domareförbund anser att en<br>mer samlad översyn av tingsrättsorganisationen i</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Skåne bör övervägas. Helsingborgs tingsrätt<br>framhåller att det kan finnas anledning att ytter-<br>ligare överväga en lösning där Landskrona tings-<br>rätt förs samman med bl.a. Eslövs tingsrätt. Sve-<br>riges Domareförbund framhåller att<br>promemorian inte ger tillräckligt underlag för ett<br>ställningstagande till om Landskrona tingsrätt<br>vid en eventuell sammanläggning med annan<br>domstol skall föras till Lunds eller Helsingborgs<br>tingsrätt.</p>
<p>När det därefter gäller de olika organisation-<br>saltemativen förordar Hovrätten över Skåne och<br>Blekinge, med ovan angiven reservation, Hel-<br>singborgs tingsrätt, Riksåklagaren, Åklagarmyn-<br>digheten i Malmö, Rikspolisstyrelsen och Polis-<br>myndigheten i Skåne det organisationsalternativ<br>som innebär att all dömande verksamhet samlas<br>till en tingsrätt i Helsingborg. Kriminalvårdssty-<br>relsen anser att det generellt är att föredra om<br>tingsrättsverksamheten koncentreras till ett färre<br>antal orter.</p>
<p>Klippans tingsrätt, nämndemännen vid Klip-<br>pans tingsrätt och Landskrona tingsrätt förordar<br>att det bildas en tingsrätt för Nordvästra Skåne<br>med dömande verksamhet på de orter som i dag<br>har sådan verksamhet. Svalövs kommun anför att<br>fördelarna med en domkrets med en tingsrätt<br>med verksamhet på flera orter överväger nack-<br>delarna och att dömande verksamhet även i fort-<br>sättningen bör bedrivas i Klippan.</p>
<p>Nämndemännen och notarierna vid Ängel-<br>holms tingsrätt förordar att det bildas två tings-<br>rätter i Nordvästra Skåne, en i Helsingborg och<br>en i Ängelholm.</p>
<p>Ängelholms tingsrätt, Landskrona kommun,<br>Landskrona nämndemannaförening och Sveriges<br>Domareförbund förordar att Klippans och Äng-<br>elholms tingsrätter läggs samman med verksam-<br>het enbart i Ängelholm.</p>
<p>Båstads kommun och Ängelholms kommun<br>tillstyrker en förändrad tingsrättsorganisation<br>antingen med två tingsrätter, en i Helsingborg<br>och en i Ängelholm, eller med tre tingsrätter, i<br>Helsingborg, Landskrona och Ängelholm.</p>
<p>Klippans kommun och Orkelljunga kommun<br>vill att Klippans tingsrätt behålls.</p>
<p>Domstolsverket har efter remissbehandlingen<br>funnit att frågan om hur den dömande verksam-<br>heten i Landskrona tingsrätt bör organiseras i<br>framtiden, som anmärkts i promemorian och<br>även framhållits av flera remissinstanser, är bero-<br>ende av inte bara organisationen av övriga tings-<br>rätter i Nordvästra Skåne utan också av den<br>framtida organisationen av Eslövs och Lunds<br></p>
<p>tingsrätter. För att inte föregripa resultatet av de<br>överväganden rörande Landskrona tingsrätt som<br>bör ske i samband med att Eslövs och Lunds<br>tingsrätter utreds, anser Domstolsverket att<br>Landskrona tingsrätt för närvarande bör lämnas<br>utanför förslaget om en ny tingsrättsorganisation<br>i Nordvästra Skåne. Domstolsverket delar den<br>bedömningen som flertalet remissinstanser inom<br>rättsväsendet förordat att verksamheten främjas<br>bäst om all verksamhet koncentreras till Hel-<br>singborg. Flertalet av dessa remissinstanser har<br>också avstyrkt att det skapas en domstol med fle-<br>ra verksamhetsorter. Flera remissinstanser för-<br>ordar endast en sammanläggning av Ängelholms<br>och Klippans tingsrätter med verksamhet i Äng-<br>elholm. Domstolsverket bedömer att en sådan<br>lösning inte skapar en tingsrätt med administra-<br>tiv och judiciell bärkraft i enlighet med de rikt-<br>linjer som regeringen redovisat i skrivelsen Re-<br>formeringen av domstolsväsendet - en<br>handlingsplan (skr. 1999/2000:106). En tingsrätt<br>med all verksamhet samlad i Helsingborg skulle å<br>andra sidan med traditionell bemanning få cirka<br>20 rotlar. I en sådan domstol finns enligt Dom-<br>stolsverket alla förutsättningar att leva upp till de<br>olika kvalitetskrav som kan ställas på verksam-<br>heten, både medborgarnas och domstolsperso-<br>nalens. Omfattningen av verksamheten skulle<br>göra att organisationen blir hållbar i ett längre<br>perspektiv. Organisationen skulle också bli stor<br>nog för att bära specialistkompetens även i den<br>administrativa verksamheten. Därmed skulle<br>tingsrättens oberoende av den centrala administ-<br>rationen bli större. I jämförelse med den bärkraft<br>som i olika avseenden skulle uppnås för verk-<br>samheten om den samlades i Helsingborg kan<br>det inte anses som den bästa lösningen att behålla<br>Ängelholms tingsrätt. Särskilt inte som avstån-<br>den mellan Ängelholm och Helsingborg och in-<br>om en sammanslagen domkrets är små och<br>kommunikationerna goda. Mellan Ängelholm<br>och Helsingborg är det t.ex. endast omkring 27<br>km. Inte heller för att tillgodose allmänhetens<br>krav på tillgänglighet till domstolarna behövs så-<br>ledes dömande verksamhet både i Ängelholm<br>och Helsingborg.</p>
<p>Regeringen delar flertalet remissinstansers be-<br>dömning att en organisationsförändring är nöd-<br>vändig. När det gäller förslaget att samla all verk-<br>samhet till Helsingborg genom en<br>sammanläggning av domstolarna, konstaterar re-<br>geringen att Domstolsverkets förslag gör en at-<br>traktiv arbetsmiljö för de anställda möjlig. En<br>domstol av denna storlek innebär också att det</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>finns målunderlag för en god beredningsorgani-<br>sation som innebär en möjlighet att renodla<br>domarrollen till gagn för verksamheten. Dom-<br>stolssekreterare och beredningsjurister kan er-<br>bjudas stimulerande arbetsuppgifter i en annan<br>omfattning än i dag.</p>
<p>Domstolsverkets förslag innebär också att<br>nödvändig specialisering kan genomföras och att<br>personalen kan erbjudas kompetensutveckling i<br>större utsträckning och till nytta för verksamhe-<br>ten vid domstolen.</p>
<p>Regeringen anser att det från verksamhets-<br>synpunkt är bäst att bedriva all verksamhet i en<br>domkrets med dömande verksamhet inte bara i<br>Helsingborg utan också i Ängelholm. En förut-<br>sättning för detta är naturligtvis att verksamhe-<br>ten på båda kansliorterna kan ges tillräckligt un-<br>derlag för att bedrivas effektivt. De flesta<br>fördelar som finns i en större organisation kan då<br>uppnås. En sådan organisation är flexibel och ger<br>möjligheter att klara exempelvis arbetstoppar och<br>frånvaro. Utrymme ges också för personalen att<br>få nödvändig kompetensutveckling. Liksom i en<br>sammanslagen domstol finns det möjligheter att<br>ha specialistkompetens såväl i den dömande som<br>i den administrativa verksamheten. Regeringen<br>bedömer att detta är fullt genomförbart med den<br>nu föreslagna domkretslösningen.</p>
<p>Regeringen avser därför att ge Domstolsver-<br>ket i uppdrag att senast den 1 juli 2002 lägga<br>samman Helsingborgs, Klippans och Ängel-<br>holms tingsrätter till en tingsrätt (en myndighet)<br>med kansliorter i Helsingborg och Ängelholm.</p>
<p>Tingsrätterna i Dalarnas län</p>
<p>Regeringens bedömning: Tingsrättsverksam-<br>heten i Dalarnas län bör bedrivas i två domkret-<br>sar, en för den norra delen av länet med kansliort<br>i Mora och en för den södra länsdelen med kans-<br>liort i Falun.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Dom-<br>stolsverket har i skrivelsen Förslag till ny tings-<br>rättsorganisation i Dalarnas län den 18 augusti<br>2000 till regeringen föreslagit att det genom<br>sammanläggning bildas två tingsrätter i Dalarnas<br>län. En tingsrätt för länets norra delar med kans-<br>liort i Mora och en tingsrätt för den södra delen<br>av länet med kansliort i Falun. Domstolsverket<br>har vidare föreslagit att Mora tingsrätt skall om-<br>fatta dels hela nuvarande Mora tingsrätts dom-<br></p>
<p>krets, dels nuvarande Leksands tingsrätts dom-<br>krets med undantag för Gagnefs kommun och<br>Vansbro kommun. Domstolsverket har slutligen<br>i skrivelsen föreslagit att Falu tingsrätt skall om-<br>fatta nuvarande Falu, Hedemora och Ludvika<br>tingsrätters domkretsar med undantag för Vans-<br>bro kommun och med tillskott av Gagnefs<br>kommun (dnr Ju2000/3770).</p>
<p>Som skäl för sitt förslag har Domstolsverket<br>anfört bl.a. följande. En koncentration av verk-<br>samheten till två platser ger de bästa förutsätt-<br>ningarna för en för framtiden hållbar och ända-<br>målsenlig organisation. En tingsrätt i norra<br>Dalarna kommer för den dömande verksamhe-<br>ten att få arbetsunderlag för tre ordinarie doma-<br>re. Tingsrätten, placerad i Mora, kommer att få<br>en inskrivningsmyndighet med relativt stor per-<br>sonal knuten till sig. Dessa förhållanden och av-<br>ståndet till den andra kansliorten gör, som utre-<br>daren också kommit fram till, att tingsrätten bör<br>bilda en självständig enhet. Genom sammanslag-<br>ningar av dels Mora och Leksands tingsrätter till<br>en domstol med en kansliort i norra Dalarna,<br>dels Falu, Hedemora och Ludvika tingsrätter till<br>en domstol med en kansliort i södra Dalarna<br>skapas administrativt och judiciellt mer bärkraf-<br>tiga domstolar. Vid en sådan organisatorisk lös-<br>ning kommer det att finnas förutsättningar att ge<br>allmänheten en god service och att ge lokalerna<br>en utformning som bättre tillgodoser persona-<br>lens och allmänhetens säkerhet. Domstolarna<br>kommer också att ha goda förutsättningar att bli<br>moderna och välfungerande arbetsplatser. Med<br>beaktande av de allmänna kommunikationerna<br>bör Gagnefs kommun föras till den södra tings-<br>rättens domkrets, medan Vansbro kommun bör<br>överföras till den norra tingsrättens domkrets.</p>
<p>En promemoria med motsvarande förslag har<br>av Domstolsverket remitterats. Svea hovrätt,<br>Falu tingsrätt, Hedemora tingsrätt, Mora tings-<br>rätt, Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Väs-<br>terås, Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i<br>Dalarna, Falu kommun, Malungs kommun,<br>Vansbro kommun, Borlänge Nämndemannafö-<br>rening och Falu Nämndemannaförening, Lo-<br>kalföreningarna för Jusek och ST-domstol vid<br>Falu tingsrätt samt Sveriges Domareförbund har<br>tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot Dom-<br>stolsverkets förslag.</p>
<p>Siljanskommunerna Leksand, Rättvik, Mora,<br>Orsa och Älvdalen har i första hand förespråkat<br>att den dömande verksamheten blir kvar i Lek-<br>sand och Mora. Om detta inte är möjligt föror-<br>das att dömandet förläggs till Mora. Gagnefs</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>kommun ansluter sig till Siljanskommunernas<br>yttrande. Om Leksands tingsrätts domkrets förs<br>över till Mora ansluter sig Gagnefs kommun till<br>förslaget att kommunen förs över till den södra<br>tingsrätten.</p>
<p>Leksands tingsrätt, Ludvika tingsrätt, Ludvika<br>kommun, Smedjebackens kommun, Leksands<br>domsagas Nämndemannaförening, Lokalföre-<br>ningarna för Jusek och ST-domstol vid Leksands<br>tingsrätt föreslår att de nuvarande tingsrätterna<br>bildar en myndighet med verksamhet vid de nu-<br>varande kansliorterna. Nämndemannaföreningen<br>i Ludvika tar avstånd från nedläggning av Ludvi-<br>ka tingsrätt. Avesta, Hedemora och Säters kom-<br>muner avstyrker Domstolsverkets förslag och<br>hemställer att regeringen lämnar direktiv om en<br>fortsatt utredning.</p>
<p>Regeringen delar den uppfattning som bl.a.<br>framförts av Rikspolisstyrelsen att den av Dom-<br>stolsverket utsedde särskilde utredaren på ett<br>klargörande sätt påvisat skälen till att det genom<br>sammanläggning bör bildas två tingsrätter i Da-<br>larna, Mora och Falun. En sådan organisation har<br>förutsättningar att skapa goda arbetsplatser för<br>de anställda samtidigt som det skapas möjlighe-<br>ter att utveckla den dömande verksamheten yt-<br>terligare. I länets norra delar är avstånden avse-<br>värda varför regeringen, i likhet med<br>Domstolsverket och flertalet remissinstanser, an-<br>ser att det är lämpligt att Mora även i framtiden<br>bör bilda en särskild tingsrätt. Regeringen avser<br>att ge Domstolsverket i uppdrag att senast den 1<br>juli 2001 sammanlägga Falu, Hedemora och<br>Ludvika tingsrätter med kansliort i Falun samt<br>att senast vid samma tidpunkt lägga samman<br>Mora och Leksands tingsrätter med kansliort i<br>Mora.</p>
<p>Falköpings och Skövde tingsrätter</p>
<p>Regeringens bedömning: Falköpings och Skövde<br>tingsrätter bör läggas samman med kansliort i<br>Skövde</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Dom-<br>stolsverket har i skrivelsen Förslag till ny tings-<br>rättsorganisation i nuvarande Falköpings och<br>Skövde domsagor den 18 augusti 2000 till rege-<br>ringen föreslagit att Falköpings tingsrätt läggs<br>samman med Skövde tingsrätt (dnr<br>Ju2000/3771). Domstolsverket anser i skrivelsen<br>att verksamheten främjas bäst om Falköpings<br></p>
<p>och Skövde tingsrätter läggs samman med kans-<br>liort i Skövde.</p>
<p>Domstolsverket har upprättat en promemoria<br>i vilken olika organisationsalternativ har över-<br>vägts. Domstolsverket har remissbehandlat pro-<br>memorian. Av de tretton remissinstanserna som<br>har yttrat sig har nio tillstyrkt Domstolsverkets<br>förslag om att Falköpings och Skövde tingsrätter<br>läggs samman och att all verksamhet koncentre-<br>ras till Skövde. De som har tillstyrkt förslaget är<br>Skövde tingsrätt, Göta hovrätt, Riksåklagaren,<br>Åklagarmyndigheten i Göteborg, Rikspolissty-<br>relsen, Hjo kommun, Skövde kommun, Länssty-<br>relsen i Västra Götalands län samt Sveriges Do-<br>mareförbund. Kriminalvårdsstyrelsen anser<br>generellt att en koncentration av tingsrättsverk-<br>samheten till ett färre antal tingsrätter är att fö-<br>redra. Falköpings tingsrätt har den uppfattning-<br>en att en organisation av en domstols karaktär<br>inte kan vara alltför liten för att de krav som<br>ställs på bl.a. rättssäkerhet, effektivitet, och ser-<br>vice skall kunna upprätthållas och att tingsrätten<br>när förändringen av boupptecknings- och in-<br>skrivningsverksamheten genomförs kommer att<br>nå en nivå då en självständig verksamhet vid<br>tingsrätten svårligen kan bedrivas.</p>
<p>Nämndemannaföreningen vid Falköpings<br>tingsrätt förordar sammanläggning av tingsrät-<br>terna i Falköping och Skövde men att verksam-<br>het finns kvar både i Falköping och Skövde. Fal-<br>köpings kommun är för ett bibehållande av<br>Falköpings tingsrätt. Kommunen anser att en ut-<br>veckling av verksamheten i Falköping skulle<br>kunna ske genom bl.a. en utvidgning av Falkö-<br>pings tingsrätts geografiska verksamhetsområde.<br>Om bedömningen ändå blir att Falköpings tings-<br>rätt inte kan kvarstå som en självständig domstol<br>förordar kommunen bildandet av en gemensam<br>domkrets antingen mellan Skövde och Falkö-<br>pings domstolar eller mellan domstolarna i för-<br>utvarande Skaraborgs län, med dömande verk-<br>samhet på samtliga nuvarande tingsrättsorter.</p>
<p>Regeringen delar Domstolsverkets och flerta-<br>let remissinstansers bedömning att det från verk-<br>samhetssynpunkt är bäst att bedriva all verksam-<br>het i en domkrets. Falköpings tingsrätt bör<br>därför läggas samman med Skövde tingsrätt för<br>att i den nya tingsrätten ge utrymme för bl.a. en<br>effektiv beredningsorganisation, en specialisering<br>med hänsyn till målunderlaget och andra åtgär-<br>der i samma riktning för att få en långsiktigt<br>hållbar tingsrätt. Regeringen avser att ge Dom-<br>stolsverket i uppdrag att senast den 1 oktober</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>2001 lägga samman Falköpings och Skövde<br>tingsrätter.</p>
<p>Simrishamns och Ystads tingsrätter</p>
<p>Regeringens bedömning: Simrishamns och Ystads<br>tingsrätter bör läggas samman med kansliort i<br>Ystad.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Dom-<br>stolsverket har i skrivelsen Den framtida tings-<br>rättsorganisationen i nuvarande Simrishamns och<br>Ystads domsagor den 22 augusti 2000 till rege-<br>ringen föreslagit att Simrishamns och Ystads<br>tingsrätter läggs samman och att all verksamhet<br>koncentreras till Ystad, (dnr 2000/3797).</p>
<p>Domstolsverket har som skäl för sitt förslag<br>anfört bl.a. följande. Vid en så liten enhet som<br>Simrishamns tingsrätt är det inte möjligt att byg-<br>ga upp en kraftfull beredningsorganisation och<br>därmed renodla domarrollen. En sådan liten en-<br>het som Simrishamns tingsrätt utgör är sårbar<br>vid ledighet för semester, sjukdom, kompe-<br>tensutveckling m.m. Det är också svårt att vid en<br>liten domstol kunna möta den rättssökande all-<br>mänhetens berättigade krav på service. Syftet<br>med en organisatorisk förändring av tings-<br>rättsorganisationen i Simrishamns och Ystads<br>domsagor är att i regionen skapa en domstolsor-<br>ganisation som har bättre såväl judiciell som ad-<br>ministrativ bärkraft och som är mer flexibel och<br>verksamhetseffektiv än dagens organisation.<br>Verksamheten vid Simirishamns tingsrätt kan<br>inte ens om den skulle ingå i en större domkrets<br>bli långsiktigt hållbar. En sammanläggning av<br>Simrishamns och Ystads tingsrätter ger en tings-<br>rättsorganisation med större judiciell och admi-<br>nistrativ bärkraft än dagens organisation. När-<br>heten mellan Ystad och Simrishamn samt de<br>goda allmänna kommunikationerna mellan or-<br>terna motiverar inte att domstolsverksamhet be-<br>drivs i såväl Ystad som Simrishamn. En sam-<br>manlagd domstol i Ystad tillgodoser väl de krav<br>som från ett medborgarperspektiv kan ställas på<br>verksamheten.</p>
<p>Domstolsverket har remitterat en promemoria<br>med motsvarande förslag.</p>
<p>Av de sexton remissinstanser som yttrat sig<br>har sju tillstyrkt Domstolsverkets förslag. De<br>remissinstanser som tillstyrkt förslaget är Hov-<br>rätten över Skåne och Blekinge, Riksåklagaren,<br>Åklagarmyndigheten i Malmö, Rikspolisstyrel-<br></p>
<p>sen, Polismyndigheten i Skåne, Ystads kommun<br>och Sveriges Domareförbund.</p>
<p>Ystads tingsrätt och Nämndemannaförening-<br>en vid Ystads tingsrätt anser att, om en sam-<br>manläggning beslutas, all verksamhet skall kon-<br>centreras till Ystad. Kriminalvårdsstyrelsen anser<br>generellt att en koncentration av tingsrättsverk-<br>samheten till ett färre antal tingsrätter är att fö-<br>redra.</p>
<p>De remissinstanser som avstyrkt förslaget är<br>Simrishamns tingsrätt, Simrishamns kommun,<br>Nämndemannaföreningen vid Simrishamns<br>tingsrätt och Lokalföreningen för ST-domstol<br>vid Simrishamns tingsrätt. Samtliga dessa re-<br>missinstanser anser att det vid Simrishamns<br>tingsrätt bedrivs en verksamhet av god kvalitet<br>och att Simrishamns tingsrätt från ett medbor-<br>garperspektiv bör behållas som självständig dom-<br>stol.</p>
<p>Regeringen delar Domstolsverkets och flerta-<br>let remissinstansers bedömning att det från ver-<br>samhetssynpunkt är bäst att bedriva verksamhet i<br>en domkrets. Simrishamns tingsrätt bör därför<br>läggas samman med Ystad tingsrätt för att i den<br>nya tingsrätten ge utrymme för bl.a. en effektiv<br>beredningsorganisation och andra åtgärder i<br>samma riktning för att få en långsiktigt hållbar<br>tingsrätt. Regeringen avser att ge Domstolsver-<br>ket i uppdrag att senast den 1 januari 2002 lägga<br>samman Simrishamns och Ystads tingsrätter.</p>
<p>Organisatorisk samverkan mellan överrättema i<br>Norrland</p>
<p>Domstolsverket har på regeringens uppdrag i<br>samråd med Hovrätten för Nedre Norrland,<br>Hovrätten för Övre Norrland och Kammarrät-<br>ten i Sundsvall utrett förutsättningarna för en<br>organisatorisk samverkan mellan överrätterna i<br>Norrland m.m.</p>
<p>Domstolsverket och presidenterna för över-<br>rätterna i Norrland har övervägt olika samver-<br>kansalternativ.</p>
<p>Regeringen avser inte med anledning av denna<br>utredning vidta några åtgärder för organisatorisk<br>samverkan mellan överrätterna i Norrland.</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>4:6 Kriminalvården</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.29 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 957 390</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-75 685</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3820254</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 932 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 148 078</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 127 855 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 218 606 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar4 043 078 tkr i 2001 års prisnivå.<br><sup>2</sup>Motsvarar 4 043 078 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Under år 1998 förbrukade kriminalvården 318<br>miljoner kronor mer än vad som anslagits för<br>verksamheten. Detta har lett till att det tidigare,<br>omfattande, anslagssparandet nu förbrukats i sin<br>helhet och att kriminalvården istället behövt ut-<br>nyttja en del av sin anslagskredit. Vid budgetårets<br>slut hade anslagskrediten utnyttjats med 75 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Enligt gällande prognos kommer kriminalvår-<br>den under innevarande budgetår att förbruka 112<br>miljoner kronor mer än anvisade anslag. Krimi-<br>nalvårdsstyrelsens anslag har under ett antal år<br>varit nedjusterat för att det tidigare omfattande<br>anslagssparandet skulle förbrukas. När nu an-<br>slagssparandet är förbrukat i sin helhet finns så-<br>ledes skäl att på nytt överväga anslagsnivån.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Kriminalvården disponerar inkomster från ar-<br>betsdriften inom kriminalvården. För arbets-<br>driften gäller inte kravet på full kostnadstäck-<br>ning. Inkomsterna täcker drygt hälften av<br>kostnaderna för arbetsdriften.</p>
<p>Av 5 § lagen (1994:451) om försöksverksam-<br>het med intensivövervakning med elektronisk<br>kontroll framgår att dömda som deltar i försöks-<br>verksamheten skall betala en avgift. Avgiften<br>uppgår till 50 kronor per dag, dock högst 3 000<br>kronor. Avgiften skall betalas i förskott till Kri-<br>minalvårdsstyrelsen för att därefter kvartalsvis<br>tillföras brottsofferfonden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.30 Avgiftsbelagd verksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>Ej disponibla/intensiv-<br>övervaknin^</p></td><td>
<p>Disponibla/arbetsdrift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>2 593</p></td><td>
<p>126 065</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>3 150</p></td><td>
<p>127 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2001</p></td><td>
<p>3 150</p></td><td>
<p>125 000</p></td></tr>
</table>
<p>100</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under början av 1990-talet var kriminalvårdens<br>anslagsförbrukning lägre än anvisade medel, vil-<br>ket innebar att kriminalvården byggde upp ett<br>stort anslagssparande. Orsaken var i första hand<br>att beläggningen vid anstalter och häkten mins-<br>kade. I det korta perspektivet blev kriminalvår-<br>dens häktes- och anstaltsorganisation överdi-<br>mensionerad. Beläggningen minskade främst på<br>grund av att verkställighetsreformen intensivbe-<br>vakning med elektronisk kontroll har utvidgats<br>men också på grund av att antalet fängelsedomar<br>minskade.</p>
<p>Mot denna bakgrund minskades kriminalvår-<br>dens anslagsram i enlighet med budgetproposi-<br>tionerna för åren 1997 respektive 1998 med 867<br>miljoner kronor fördelat på åren 1997-2000. Av<br>dessa neddragningar har 423 miljoner varit ram-<br>påverkande.</p>
<p>Vid utgången av budgetåret 1999 hade det ti-<br>digare anslagssparandet förbrukats i sin helhet<br>och kriminalvården har under år 1999 även ut-<br>nyttjat en del av sin anslagskredit. Den ekono-<br>miska situationen är ansträngd.</p>
<p>Regeringen föreslog i budgetpropositionen för<br>år 2000 att ett antal områden inom kriminalvår-<br>den skulle prioriteras och riksdagen ställde sig<br>bakom detta. De områden som då prioriterades<br>överensstämmer väl med de områden regeringen<br>vill lyfta fram i denna budgetproposition och<br>som beskrivs under avsnittet 4.4 Politikens in-<br>riktning. Vidare bedömer Kriminalvårdsstyrelsen<br>att en viss volymökning är att vänta under de<br>kommande åren och att man därför kommer att<br>behöva utöka antalet anstaltsplaster med om-<br>kring 100 och antalet häktesplatser med ca 30.<br>Ett annat viktigt område där kriminalvården be-<br>höver intensifiera utvecklingen är kompetensför-<br>sörjningen. Detta gäller inte minst kompetensut-<br>vecklingen för personal med klientnära arbete.</p>
<p>I syfte att ge kriminalvården förutsättningar<br>att upprätthålla en hög kvalitativ nivå inom verk-<br>samheten, möta förväntade volymökningar och<br>för att kunna fullfölja arbetet med de priorite-<br>ringar statsmakterna tidigare fastslagit för krimi-<br>nalvården samt för att ge förbättrade möjligheter<br>till kompetensutveckling föreslår regeringen att<br>en ramhöjning om 166 miljoner kronor tillförs<br>anslaget. Dessutom föreslår regeringen att ansla-<br>get tillförs en engångsvis höjning om 105 miljo-<br>ner kronor för år 2001 för att ge ytterligare för-<br>stärkta möjligheter för kriminalvården att<br>utveckla ovan nämnda områden.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Till följd av tidigare beslut läggs för år 2001 de 8<br>miljoner kronor åter som ramanslaget drogs ned<br>med engångsvis för år 2000. Anslaget dras vidare<br>ned med 3 miljoner motsvarande de engångsvisa<br>medel som tillfördes enligt beslut i budgetpropo-<br>sitionen för år 2000. Slutligen sänks anslaget med<br>144 000 kronor för att delfinansiera arkivhåll-<br>ningen.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget för år 2001 har<br>vissa tekniska justeringar gjorts av anslaget som<br>motsvaras av ändrade utgifter. Som kompensa-<br>tion för beräknade utgiftsökningar för löner, lo-<br>kaler m.m. räknas anslaget därför upp med<br>53 361 000 kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att<br>kriminalvårdens anslag för 2001 fastställs till<br>4 148 078 000 kronor. För åren 2002 och 2003<br>beräknas anslaget till 4 127 855 000 kronor re-<br>spektive 4 218 606 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.31 Beräkning av anslaget 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>3 818 717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>166 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis höjning</p></td><td>
<p>105 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återläggning</p></td><td>
<p>8 144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändring m.a.a. tidigare beslut</p></td><td>
<p>-3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>53 361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arkivhållning</p></td><td>
<p>-144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>4 148 078</p></td></tr>
</table>
<p>4:7 Brottsförebyggande rådet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.32 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>44 008</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>50 005</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>59 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>42 405</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>43 271*</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>44 207<sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 42 405 i 2001 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup>Motsvarar42 405 i 2001 års prisnivå</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabsor-<br>gan under regeringen och ett expertorgan inom<br>rättsväsendet. Rådets övergripande mål är att<br>främja brottsförebyggande arbete genom ut-<br>veckling, utvärdering, tillämpad forskning och<br>information inom det kriminalpolitiska området<br></p>
<p>och därigenom bidra till att minska brottslighe-<br>ten och öka tryggheten.</p>
<p>Viktiga inslag i verksamheten är att ta fram<br>underlag till regeringen och rättsväsendets myn-<br>digheter för åtgärder och prioriteringar i det<br>kriminalpolitiska arbetet, utvärdering av vidtagna<br>åtgärder och stöd till lokalt brottsförebyggande<br>arbete.</p>
<p>Två rådgivande organ är knutna till myndig-<br>heten dels en referensgrupp för rättsväsendet,<br>dels en vetenskaplig nämnd med representanter<br>från olika ämnesområden.</p>
<p>Det genomsnittliga antalet anställda hos BRÅ<br>var 58, jämfört med 55 föregående budgetår.</p>
<p>BRÅ har gjort relativt omfattande nyrekryte-<br>ringar under år 1999. På handläggarnivå är<br>könsfördelningen jämn. Däremot finns vissa<br>tydliga könsskillnader när det gäller disputerade<br>forskare. Vid myndigheten är två av nio forskare<br>kvinnor. Denna situation återspeglar det som i<br>övrigt gäller inom den kriminologiska forskning-<br>en.</p>
<p>Myndigheten har också ambitionen att öka<br>den etniska och kulturella mångfalden bland per-<br>sonalen. Erfarenheterna hittills är att det är rela-<br>tivt svårt att få personer med invandrarbakgrund<br>som söker kvalificerade forskartjänster.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>BRÅ:s verksamhet kan delas in i verksamhets-<br>områdena stöd till lokalt brottsförebyggande ar-<br>bete, forsknings- och utvecklingsverksamhet,<br>informations- och förlagsverksamhet samt offi-<br>ciell statistik för rättsväsendet.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Lokalt brottsförebyggande arbete</p>
<p>BRÅ skall på olika sätt stimulera lokalt brotts-<br>förebyggande arbete. I årsredovisningen för år<br>1999 konstaterar BRÅ att ett stort antal av lan-<br>dets kommuner har inrättat s.k. lokala brotts-<br>förebyggande råd eller motsvarande organisatio-<br>ner. Arbetet med att stimulera lokalt<br>brottsförebyggande arbete har skett dels genom<br>att myndighetens personal deltagit vid ett stort<br>antal konferenser, seminarier och utbildningsda-<br>gar på såväl lokal som regional nivå, dels beviljat<br>ekonomiskt stöd till brottsförebyggande projekt</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>och till kommuner för att inrätta ett lokalt råd<br>eller annan samarbetsorganisation.</p>
<p>Totalt har 104 projekt erhållit ekonomiskt<br>stöd med sammanlagt 7,3 miljoner kronor. Ut-<br>över startbidrag prioriterades under året ansök-<br>ningar som avsåg verksamheter inom skolans<br>område, brottsförebyggande åtgärder i storstä-<br>der, kartläggning av lokala problem- och resurs-<br>bilder och utvärdering av konkreta projekt. I av-<br>snitt 4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete<br>redogörs mer utförligt för det ekonomiska stö-<br>det till brottsförebyggande arbete och vissa för-<br>ändringar i detta.</p>
<p>Erfarenheterna från lokalt brottsförebyggande<br>arbete har sammanställts i en serie om fyra idé-<br>och tipsböcker. En del av det ekonomiska stödet<br>till brottsförebyggande arbete används för att sä-<br>kerställa att den kunskap som erhålls i projekten<br>kommer andra till del. Detta görs genom att ex-<br>terna forskare anlitas för dokumentation, upp-<br>följning och utvärdering av de av BRÅ finansie-<br>rade projekten.</p>
<p>Inom myndigheten bedrivs också ett antal<br>forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar<br>till att utveckla metoderna i det brottsförebyg-<br>gande arbetet. Ett sådant projekt är utvecklingen<br>av databaserade beskrivningar av brottslighetens<br>geografiska fördelning, så kallade digitala kartor.<br>I fem kommuner har BRÅ också gjort särskilda<br>satsningar för att utveckla det brottsförebyggan-<br>de arbetet. Syftet var att skapa förebilder eller i<br>varje fall goda exempel. Insatserna i de fem<br>kommunerna har i stor utsträckning bestått av<br>kartläggning och problemanalys i syfte att sti-<br>mulera ett problemorienterat brottsförebyggan-<br>de arbete.</p>
<p>Forsknings- och utvecklingsverksamhet</p>
<p>BRÅ har under året drivit sammanlagt 32 projekt<br>av forsknings- och utvecklingskaraktär. Nio<br>projekt har rört utvärderingar och uppföljningar<br>av reformer eller åtgärder inom rättsväsendet<br>bl.a. kriminalisering av bruk av narkotika, närpo-<br>lisverksamheten, elektronisk övervakning och<br>medling. Åtta projekt har rört statistik och<br>brottsutvecklingen, bl.a. kriminella MC-gäng,<br>IT-relaterad brottslighet och kvinnors brottslig-<br>het. Fem projekt har rört brottsförebyggande<br>arbete bl.a. i skolan och i storstädernas ytterom-<br>råden. Övriga projekt har gällt våldsbrott, brott<br>med rasistiska inslag, brottsoffer och våld mot<br>kvinnor.</p>
<p>Informations- och förlagsverksamhet</p>
<p>De projekt som BRÅ driver resulterar i rappor-<br>ter, promemorior och andra skrifter som huvud-<br>sakligen sprids genom försäljning, men också<br>kostnadsfritt till en grupp av nyckelpersoner och<br>myndigheter.</p>
<p>Under år 1999 publicerades 25 rapporter. För-<br>säljningen av tryckta rapporter och antalet fasta<br>prenumeranter ökade med 19 % respektive 7 %.<br>Alla rapporter finns tillgängliga på BRÅ:s<br>webbplats. Nyttan och tillgängligheten m.m. har<br>undersökts genom enkätundersökningar när det<br>gäller tre rapporter. Även om svarsfrekvensen<br>varit låg i två av undersökningarna tyder resulta-<br>ten enligt BRÅ på att rapporterna varit till nytta i<br>det dagliga arbetet. Innehållet bedöms som bra<br>och lättillgängligt.</p>
<p>BRÅ:s tidskrift Apropå har spritts i närmare<br>50 000 exemplar. I en läsarundersökning fick tid-<br>skriften enligt BRÅ genomgående högt betyg.<br>Det framkom att den ofta cirkulerar på arbets-<br>platserna. BRÅ har på försök träffat en överens-<br>kommelse med polismyndigheten i Värmland<br>om att tidningen skickas hem till alla anställda<br>inom värmlandspolisen, till ett självkostnadspris<br>för polismyndigheten. Försöket utvidgas nu till<br>andra polismyndigheter.</p>
<p>I nyhetsbrevet Loopen, som utkommer fyra<br>gånger per år med en upplaga på 2 700 per num-<br>mer, förmedlas information av betydelse för lo-<br>kala brottsförebyggande aktörer. BRÅ arrangerar<br>konferenser och seminarier och medverkar även i<br>sådana som arrangeras av andra. Man har också<br>utvecklat och ökat sina ansträngningar för att via<br>medierna sprida kunskap om brott och brotts-<br>förebyggande arbetet till målgrupperna. Detta<br>sker bl.a. genom ett mera strukturerat pressar-<br>bete med fler pressmeddelanden.</p>
<p>Officiell statistik för rättsväsendet</p>
<p>BRÅ skall sörja för att den officiella rättsstatisti-<br>ken är av god kvalitet, tillförlitlig, relevant och<br>lättillgänglig. Den officiella rättsstatistikens be-<br>står av uppgifter om bl.a. antalet anmälda brott,<br>uppklarade brott, personer misstänkta och lag-<br>förda för brott. BRÅ arbetar kontinuerligt för att<br>förbättra den officiella rättsstatistikens kvalitet.<br>Under året har BRÅ bl.a. definierat konkreta mål<br>för arbetet med statistikens kvalitet till och med<br>år 2002. För att arbetet skall vara framgångsrikt<br>är BRÅ beroende av att de underlag som kom-<br>mer in är tillförlitliga och levereras i tid. Omfat-<br>tande kontroller har genomförts av BRÅ både av</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>det inmaterial som utgör grunden för statistiken<br>och den färdiga statistiken.</p>
<p>BRÅ arbetar med att anpassa statistikens in-<br>nehåll efter användarnas behov och önskemål.<br>Under året har BRÅ infört nya brottskoder för<br>att förbättra redovisningen av olika brottstyper<br>bl.a. för redovisningen av miljöbrott, barnporno-<br>grafibrott, brott mot alkohollagen och brott mot<br>personuppgiftslagen. Internationella jämförelser<br>av kriminalstatistiken är ett område som särskilt<br>studerats och redovisats till Justitiedepartemen-<br>tet under år 1999. BRÅ har även överlämnat en<br>delredovisning av arbetet med att ta fram statis-<br>tik över flödet inom rättsväsendet till Justitiede-<br>partementet.</p>
<p>En stor informationsmängd finns numera i<br>den databas som byggts upp för framställning av<br>kriminalstatistik men endast en mindre del ut-<br>nyttjas vid redovisningen. BRÅ har därför börjat<br>planera ett projekt som skall förbättra statisti-<br>kens tillgänglighet för forskare och lokala<br>brottsförebyggande aktörer, journalister m.fl.</p>
<p>Kriminalstatistiken har i stort publicerats en-<br>ligt den tidsplan som satts upp. Den publiceras<br>bl.a. på BRÅ:s webbplats i form av tabeller och<br>en sammanfattning. Under året har BRÅ börjat<br>publicera statistik över anmälda brott per månad<br>enligt önskemål bland annat från polismyndig-<br>heterna.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>BRÅ har i allt väsentligt uppfyllt de mål för verk-<br>samheten som uppställts under år 1999. Myndig-<br>heten fortsätter att utvecklas positivt.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende<br>BRÅ.</p>
<p>Verksamhetens inriktning</p>
<p>BRÅ har bedrivit ett omfattande arbete för att<br>stimulera lokalt brottsförebyggande arbete bl.a.<br>genom att bevilja startbidrag till sådan verksam-<br>het och stödja olika brottsförebyggande projekt.<br>Regeringen anser att det lokala brottsförebyg-<br>gande arbetet utvecklas positivt. När det gäller<br>BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet<br>konstaterar regeringen att den ligger väl i linje<br>med vad som prioriteras i kriminalpolitiken i<br></p>
<p>stort. BRÅ har också ökat ansträngningarna för<br>att sprida information om resultaten av verksam-<br>heten. Genom sin nya webbplats har BRÅ ökat<br>tillgängligheten av sin offentliga information och<br>förstärkt servicen till målgrupperna. Ett utveck-<br>lingsarbete pågår för att ytterligare kunna mål-<br>gruppsanpassa informationen. Vad avser statisti-<br>kens publicering är BRÅ på god väg att uppfylla<br>verksamhetsmålet.</p>
<p>Lokalt brottsförebyggande arbete fortfarande<br>prioriterat</p>
<p>BRÅ skall prioritera stöd till lokalt brottsföre-<br>byggande arbete. Av särskilt intresse är brotts-<br>förebyggande projekt i storstadsregionerna. Det<br>blir allt viktigare att följa upp gjorda stödinsatser<br>och att utvärdera de olika projekten. BRÅ har<br>också börjat ställa högre krav på dokumentation<br>och uppföljning av projektmedel. Delar av det<br>ekonomiska stödet används även för att anlita<br>externa forskare för att dokumentera, följa upp<br>och utvärdera de av BRÅ finansierade projekten.<br>Det är viktigt att BRÅ utvecklar arbetsmetoder<br>för att så långt möjligt främja vetenskapliga ut-<br>värderingar av kvalificerade brottsförebyggande<br>verksamheter.</p>
<p>Behcrvet av kunskap måste tillgodoses</p>
<p>Åtgärder som vidtas inom rättsväsendet måste<br>bygga på kunskaper om brottsligheten och dess<br>orsaker. Det är viktigt att BRÅ fungerar som ett<br>centrum för forsknings- och utvecklingsverk-<br>samheten inom hela rättsväsendet och att arbetet<br>bedrivs i nära samverkan med rättsväsendets öv-<br>riga myndigheter. Ett exempel på detta är att<br>BRÅ, som ett led i kampen mot brott med rasis-<br>tiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag,<br>i regleringsbrevet för år 2000 fick i uppdrag att<br>upprätta en strategi för att medverka till att sä-<br>kerställa att rättsväsendets personal har god kun-<br>skap om såväl grunden för dessa brott som situ-<br>ationen för dem som utsätts för sådana brott.<br>BRÅ har i samarbete med övriga myndigheter<br>inom rättsväsendet utvecklat en gemensam ut-<br>bildningsstrategi. För det fortsatta arbetet har en<br>gemensam arbetsgrupp bildats med represen-<br>tanter från BRÅ, Riksåklagaren, Ekobrottsmyn-<br>digheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården,<br>Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och<br>Rikspolisstyrelsen inklusive SÄPO för utbyte av<br>erfarenheter och för att planera gemensamma<br>aktiviteter. Att utvärdera reformer inom rättsvä-<br>sendet är en fortsatt angelägen uppgift. Det är<br>samtidigt viktigt att BRÅ har beredskap för att</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>med relativt kort varsel ta hand om uppdrag som<br>regeringen har behov av att få utförda.</p>
<p>En annan huvuduppgift är att sprida kunskap<br>om resultaten av verksamheten så att denna kan<br>komma målgrupper och användare till nytta.</p>
<p>Förbättrad rättsstatistik</p>
<p>BRÅ kommer att på olika sätt arbeta vidare för<br>att förbättra den officiella rättsstatistikens kvali-<br>tet. Flera åtgärder har också vidtagits för att öka<br>statistikens tillförlitlighet, relevans och lättill-<br>gänglighet. Detta arbete måste fortsätta under<br>kommande år innan verksamhetsmålet kan upp-<br>nås.</p>
<p>Det är viktigt att BRÅ fortsätter arbetet med<br>att målgruppsanpassa statistikens innehåll bl.a.<br>genom att modernisera olika statistik begrepp<br>och få fram statistik över flödet inom rättsväsen-<br>det. Brottsstatistiken på lokal nivå skall också<br>förbättras och kunna publiceras i större ut-<br>sträckning än idag på internet. Detta är något<br>som efterfrågas av bl.a. lokala brottsförebyggan-<br>de aktörer och forskare.</p>
<p>Ett utvecklat internationellt samarbete</p>
<p>BRÅ framhåller att det internationella deltagan-<br>det har ökat under år 1999. Men konstaterar<br>samtidigt att det internationella nätverket måste<br>förbättras för att få en bättre bild av den forsk-<br>ning och utveckling som sker i andra länder. En-<br>ligt BRÅ bör man ha ett mer direkt samarbete<br>med internationella forskare i enskilda projekt.<br>Regeringen anser att det är viktigt att BRÅ yt-<br>terligare utvecklar sitt internationella samarbete.<br>Särskild vikt bör läggas på arbetet inom EU och<br>myndighetens insatser i samband med regering-<br>ens satsning på rättsbistånd inom Östersjö-<br>samarbetet.</p>
<p>Anslag</p>
<p>BRÅrs ramanslag för år 1999 var 43,7 miljoner<br>kronor. I detta belopp ingick engångsvis 6 miljo-<br>ner kronor för forskning om ekonomisk brotts-<br>lighet. Vid budgetårets slut fanns ett anslagsspa-<br>rande på 9,1 miljoner kronor.</p>
<p>Anslaget för år 2000 är 50 miljoner kronor. I<br>detta belopp ingår engångsvis 8 miljoner kronor<br>för forskning om ekonomisk brottslighet. För<br>att kunna fullfölja påbörjade projekt tillförs BRÅ<br>9 miljoner kronor över tilläggsbudget.</p>
<p>Regeringen föreslår att BRÅ tilldelas ett anslag<br>på 42 405 000 kronor för budgetåret 2001. För<br>budgetåren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>43 271 000 kronor resp. 44 207 OOOkronor.</p>
<p>I beräkningen av anslaget för år 2001 har kom-<br>penserats för beräknade utgiftsökningar för lö-<br>ner, lokaler och övriga förvaltningskostnader.<br>Beloppet uppgår till 544 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 4.33 Beräkning av anslaget för 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusentals kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>50 005</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändring med anledning av tidigare beslut</p></td><td>
<p>-8 144<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>544</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>42 405</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Beloppet avser de engångsvisa medlen för ekonomisk forskning 1999</p>
<h2>4:8 Rättsmedicinalverket</h2>
<p>Tabell 4.34 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>169 716</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>6 757</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>183 549</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>188 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>189 386</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>193 381 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>197 649 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 189 386 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 189 386 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Rättsmedicinalverket ansvarar för genomföran-<br>det av rättspsykiatrisk, rättsmedicinsk, rättske-<br>misk och rättsgenetisk verksamhet i den ut-<br>sträckning sådana frågor inte handläggs av någon<br>annan statlig myndighet.</p>
<p>Rätts medicinalverkets del av effektmålet för<br>utgiftsområdet är att genom sin verksamhet<br>medverka till att skapa goda förutsättningar för<br>rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet.<br>Verket skall också bidra till att förbättra samhäl-<br>lets brottsförebyggande arbete genom att infor-<br>mera om de erfarenheter som vunnits inom ver-<br>kets verksamhetsområden.</p>
<p>Rättsmedicinalverket skall vidare bedriva ut-<br>vecklingsarbete och ge stöd åt forskning av bety-<br>delse för verksamheten. Personalen skall ha hög<br>kompetens. Verksamheten skall präglas av hög<br>kvalitet, bedrivas kostnadseffektivt och med<br>korta handläggningstider.</p>
<p>Rättsmedicinalverket skall vinnlägga sig om<br>att tillämpa ett genderperspektiv på verksamhe-<br>ten.</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.35 Offentligrättslig verksamhet, myndigheten dis- 1<br>ponerar avgiftsintäkter. Rättsgenetik. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>15 270</p></td><td>
<p>15 936</p></td><td>
<p>-666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>16 600</p></td><td>
<p>17 120</p></td><td>
<p>-520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
</table>
<p>Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsfinansierad<br>verksamhet inom den rättsgenetiska avdelning-<br>en.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.36 Uppdragsbelagd. Rättskemi. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>15 418</p></td><td>
<p>16 262</p></td><td>
<p>-844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000<br>(varav tjänsteexport</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>15 670</p></td><td>
<p>330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001<br>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
</table>
<p>Rättsmedicinalverket bedriver uppdragsverk-<br>samhet inom den rättskemiska avdelningen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Resultat</p>
<p>I så gott som samtliga ärenden, oavsett verksam-<br>hetsområde, har Rättsmedicinalverket uppfyllt<br>de krav som ställts på undersöknings- och hand-<br>läggningstider. En kraftig ökning av antalet<br>rättspsykiatriska undersökningar (RPU) har<br>dock lett till att väntetiderna ökat. Även inom<br>rättsmedicinen har handläggningstiderna ökat<br>något bl.a. till följd av bristen på rättsläkare.</p>
<p>Verket har under år 1999 satsat aktivt på<br>forskning och utveckling inom de olika verk-<br>samhetsgrenarna. Detta arbete har bl.a. resulterat<br>i ett stort antal publicerade vetenskapliga artiklar<br>och att ett antal anställda disputerat i olika äm-<br>nen. Verket har fortsatt arbetet med kvalitetssäk-<br>ring och system för resultatanalys samt med<br>metod- och kvalitetsutveckling.</p>
<p>Ett utvecklingsprogram, RMV-PLUSS, har på-<br>börjats under året för att bland annat förstärka<br>medborgarperspektivet. Syftet är också att ut-<br>veckla ledarskapet för att på så sätt bättre ta till-<br>vara personalens kapacitet och därmed minska<br>personalomsättningen och trycket på bristgrup-<br>perna.</p>
<p>Rättspsykiatri</p>
<p>Under år 1999 har domstolarnas efterfrågan på<br>RPU fortsatt att öka. 657 RPU har utförts,<br>vilket är nästan 10 % fler än under åren 1997<br>och 1998. Detta har lett till att väntetiden i<br>häkte ökat. Antalet s.k. §7-intyg som Rätts-<br>medicinalverket utfärdat var under 1999 totalt<br>1 837, vilket motsvarar nivån under senare år.<br>Denna nivå bedöms kvarstå under år 2000 och<br>de närmast följande åren.</p>
<p>Rättsmedicinalverket arbetar aktivt med att<br>vidareutveckla kvaliteten inom den rättspsykiat-<br>riska verksamheten genom bl.a. kvalitetssäkring<br>och kompetensutveckling. Domstolarna har även<br>under år 1999 i mycket hög grad (98 %) följt de<br>förslag till påföljd som förordats i verkets utlå-<br>tanden.</p>
<p>Metoder och tekniker när det gäller olika for-<br>mer av risk- och farlighetsbedömningar samt<br>riskhantering har också utvecklats positivt.</p>
<p>Rättsmedicin</p>
<p>Antalet rättsmedicinska förrättningar har legat<br>på en stabil nivå under de senaste åren. Antalet<br>förrättningar har minskat med cirka 200 (2,5 %)<br>sedan år 1998 och ligger på i stort sett samma ni-<br>vå som år 1997. Totalt har 7 638 förrättningar<br>gjorts under år 1999. De rättsmedicinska obduk-<br>tionerna är den numerärt dominerande förrätt-<br>ningen med 5 387 förrättningar utförda under<br>året.</p>
<p>Handläggningstiderna inom rättsmedicinen<br>har ökat något. Den främsta orsaken till detta är<br>den fortsatta bristen på utbildade rättsläkare.<br>Rättsmedicinalverket arbetar dock aktivt med<br>denna fråga och har också fått ett tillskott till an-<br>slaget under år 2000 för detta ändamål. Insatser-<br>na har i viss mån förbättrat rekryteringsläget.<br>Det interna kvalitetsarbetet har utvecklats under<br>året bl.a. genom arbete i en särskild kvalitetsut-<br>vecklingsgrupp.</p>
<p>Rättskemi</p>
<p>Rättskemiska analyser utförs i ca 90 % av alla<br>rättsmedicinska dödsfallsundersökningar. Anta-</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>let analyser har legat tämligen konstant på<br>knappt 5 000 ärenden under senare år. Trenden<br>under 1990-talet med ett minskat antal trafikä-<br>renden för att undersöka alkoholhalt i blod bröts<br>under år 1999 som en följd av att alkoholbe-<br>stämning även utförs på dem som misstänks för<br>drograttfylleri. Antalet drograttfylleriärenden<br>har dessutom ökat dramatiskt till följd av ny lag-<br>stiftning och ligger nu på en nivå som motsvarar<br>2 700 analyser på årsbasis. En fortsatt ökning<br>väntas dessutom.</p>
<p>Inom den uppdragsfinansierade verksamheten<br>har antalet ärenden från kriminalvården, i huvud-<br>sak screeningundersökningar för narkotika,<br>minskat med 27 % jämfört med år 1998 till följd<br>av ändrad praxis från uppdragsgivarens sida. Ar-<br>betet med kvalitetssäkring har hög prioritet inom<br>den rättskemiska avdelningen, vilken återigen<br>försvarat sin ackreditering hos SWEDAC.</p>
<p>Rättsgenetik</p>
<p>Huvuduppgiften för den rättsgenetiska avdel-<br>ningen är faderskapsundersökningar. Den tidiga-<br>re nedåtgående trenden i ärendeinflödet har nu<br>vänts och år 1999 besvarades 1 784 ärenden mot<br>1 700 år 1998. Detta motsvarar en ökning med<br>knappt 5 %. Ökningen relativt sett är emellertid<br>större med tanke på de sjunkande födelsetalen.<br>Detta betyder att faderskapsundersökning utförs<br>i ungefär 2 % av alla födslar.</p>
<p>Handläggningstiderna har successivt minskat.<br>Medianhandläggningstiden var under år 1999<br>kortare än någonsin tidigare. Den rättsgenetiska<br>avdelningen har framgångsrikt arbetat vidare<br>med kvalitetssäkring och ännu en gång försvarat<br>sin ackreditering hos SWEDAC. Den rättsgene-<br>tiska avdelningen deltar även i nordiskt och in-<br>ternationellt samarbete kring kvalitetsfrågor.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Sammantaget har Rättsmedicinalverket i allt vä-<br>sentligt uppfyllt statsmakternas övergripande<br>mål för myndighetens verksamheter och bedrivit<br>verksamheten enligt regleringsbrevets krav. Re-<br>geringen delar i allt väsentligt de bedömningar<br>Rättsmedicinalverket har gjort i årsredovisning<br>och budgetunderlag.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende<br>Rättsmedicinalverket.</p>
<p>Verksamhetens inriktning</p>
<p>Domstolarnas allt större benägenhet att begära<br>rättspsykiatrisk undersökning påverkar Rätts-<br>medicinalverket i hög grad. Den ökade efterfrå-<br>gan ställer hårda krav på en organisation som<br>framgångsrikt genomfört omfattande rationalise-<br>ringar under 1990-talet. Regeringen anser det<br>mycket angeläget att Rättsmedicinalverket upp-<br>rätthåller en fortsatt hög kvalitet och effektivitet<br>inom detta område. För att detta skall vara möj-<br>ligt behövs ett resurstillskott för kommande år.</p>
<p>Bristen på utbildade rättsläkare är ett problem<br>inom den rättsmedicinska undersökningsverk-<br>samheten. Rättsmedicinalverket har redan under<br>innevarande år tilldelats extra resurser för att<br>förbättra förutsättningarna för att rekrytera<br>rättsläkare. Ett antal läkare under specia-<br>listtjänstgöring har också anställts. Regeringen<br>anser att detta arbete bör fortsätta och vidareut-<br>vecklas under kommande år. Resurser för detta<br>ändamål bör tillföras.</p>
<p>Den drograttfyllerilagstiftning som gäller<br>fr.o.m. den 1 juli 1999 har påverkat den rättske-<br>miska verksamheten i hög grad. Efterfrågan på<br>undersökningar har mer än tredubblats. Hittills<br>har den rättskemiska avdelningen klarat av att<br>möta den ökande efterfrågan utan att väntetider<br>uppstått. Det är angeläget att Rättsmedicinalver-<br>ket fortsätter att prioritera dessa undersökningar.<br>Regeringen anser att en del av det resurstillskott<br>som föreslås för kommande år bör användas till<br>att säkerställa en fortsatt hög kvalitet och effekti-<br>vitet inom området.</p>
<p>Rättsmedicinalverkets forsknings- och ut-<br>vecklingsarbete skall, inom ramen för sitt verk-<br>samhetsområde, ha en sådan inriktning att det<br>kommer hela rättsväsendet tillgodo. Kunskaps-<br>basen när det gäller risk- och farlighetsbedöm-<br>ningar behöver vidgas och fördjupas. Vidare bör<br>den fortsatta utvecklingen inom gentekniken<br>prioriteras. Aven forskning och utveckling inom<br>rättsmedicinen och rättskemin bör på olika sätt<br>lyftas fram.</p>
<p>Anslag</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för bud-<br>getåret 1999 visar att Rättsmedicinalverkets ut-<br>gifter inom den anslagsfinansierade verksamhe-<br>ten överstigit anslaget med 411 000 kronor, som<br>tagits från det tidigare anslagssparandet. Progno-<br>sen för anslagsbelastningen under innevarande<br>budgetår visar att Rättsmedicinalverkets utgifter</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>kommer att överstiga anslaget med ca 4,5 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Det ackumulerade anslagssparandet uppgick<br>vid utgången av budgetåret 1998 till 6,75 miljo-<br>ner kronor. Detta belopp kommer under inneva-<br>rande år att delvis förbrukas för att myndigheten<br>skall kunna möta den del av utgifterna som inte<br>täcks av anslaget.</p>
<p>I syfte att kunna möta den ökande efterfrågan<br>främst när det gäller rättspsykiatriska undersök-<br>ningar och drograttfylleriundersökningar samt<br>för att ge möjligheter att fortsätta och intensifie-<br>ra rekryteringen av rättsläkare ökas Rättsmedici-<br>nalverkets ramanslag med 7 000 000 kronor från<br>och med år 2001. Höjningen är rampåverkande.<br>Vidare har i anslagsberäkningen kompenserats<br>för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler<br>och övriga förvaltningskostnader. Beloppet upp-<br>går till 2 978 000 kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslås ramanslaget<br>för år 2001 uppgå till 189 386 OOOkronor. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå till<br>193 381 000 respektive 197 649 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.37 Beräkning av anslaget 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>182 023</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvisa medel</p></td><td>
<p>-2 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>189 386</p></td></tr>
</table>
<p>4:9 Gentekniknämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.38 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 398</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>401</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 601</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 842</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 699 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 760 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 2 642 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 2 642 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Gentekniknämnden inrättades den 1 juli 1994.<br>Nämnden skall bl.a. följa den nationella och in-<br>ternationella utvecklingen på genteknikområdet,<br></p>
<p>bevaka de etiska frågorna samt bedriva rådgivan-<br>de och upplysande verksamhet.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende<br>Gentekniknämnden.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Målet för Gentekniknämnden är att främja en<br>etiskt försvarbar och säker användning av gen-<br>tekniken så att människors och djurs hälsa samt<br>miljön skyddas. Detta mål skall nås av nämnden<br>genom rådgivande verksamhet, genom att följa<br>utvecklingen på genteknikområdet samt genom<br>att bevaka de etiska frågorna. Nämnden har vida-<br>re till uppgift att sprida kunskap om den gentek-<br>niska utvecklingen.</p>
<p>Av verksamhetsredogörelsen för budgetåret<br>1999 framgår att nämnden har verkat för att må-<br>let skall uppnås genom att bl.a. avge yttranden<br>och synpunkter till Regeringskansliet och olika<br>myndigheter, bl.a. i fråga om tillstånd till fältför-<br>sök med genetiskt modifierad raps, potatis, sock-<br>erbetor och äppelgrundstammar och förslag till<br>ändringar i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig<br>utsättning av genetiskt modifierade organismer.<br>Vidare har nämnden informerat allmänheten ge-<br>nom direktkontakt och via nämndens hemsida.<br>Nämnden har också anordnat en heldagskonfe-<br>rens om genterapi på människa samt ett semina-<br>rium angående behovet av forskning inom om-<br>rådet ekologi och genetiskt modifierade<br>organismer samt en hearing angående transgen<br>fisk. Vidare har nämnden påbörjat förberedelser-<br>na för en konferens angående teknikvärdering av<br>human- genetisk diagnostik. Beträffande utveck-<br>lingen på området har nämnden i olika avsnitt<br>redovisat denna beträffande bl.a. metodutveck-<br>ling och genetisk kartläggning, den medicinska<br>grundforskningen, vacciner, genterapi på männi-<br>ska samt transgena djur. Nämnden har i denna<br>del redovisat bl.a. följande. Den. s.k. DNA-array<br>teknologin, som tillåter att tusentals genanalyser<br>kan göras samtidigt har fått sitt genombrott. Ge-<br>nomenet bl.a. hos vissa bakterier, växter och in-<br>sekter har sekvensbestämts. Tidtabellen för den<br>fullständiga sekvenseringen av den mänskliga</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>arvsmassan inom ramen för HUGO-projektet<br>har reviderats. Minnets mekanismer håller på att<br>kartläggas. Den genetiska bakgrunden till Retts<br>sjukdom har börjat klarna. Förhoppning finns<br>om att positivt kunna påverka sjukdomsutveck-<br>lingen vid Alzheimers sjukdom. Djurstudier har<br>gett hopp om möjlighet att med genterapimeto-<br>dik kunna behandla övervikt, kronisk smärta och<br>högt blodtryck. I USA har ett tiotal dödsfall som<br>kan sättas i samband med kliniska försök med<br>genterapi rapporterats. Det kan dock ha varit pa-<br>tienternas dåliga allmäntillstånd som orsakat<br>dödsfallen. Av berättelsen framgår vidare att in-<br>formationsbehovet är stort.</p>
<p>En parlamentarisk kommitté - Bioteknik-<br>kommittén - utreder för närvarande frågor om<br>biotekniken i samhället (dir. 1997:120). I kom-<br>mitténs uppdrag ingår bl.a. att bedöma långsikti-<br>ga förändringseffekter av den moderna biotekni-<br>ken samt lämna förslag till en övergripande<br>politik för området i ett internationellt perspek-<br>tiv.</p>
<p>Kommittén har i maj 1999 lämnat ett delbe-<br>tänkande angående Gentekniknämndens arbets-<br>uppgifter och sammansättning (SOU 1999:70). I<br>betänkandet föreslås inte några förändringar här-<br>vidlag. Kommittén har emellertid för avsikt att<br>återkomma till dessa frågor i slutbetänkandet.<br>Kommitténs slutbetänkande skall lämnas senast<br>den 1 december 2000.</p>
<p>Vid utgången av 1999 uppgick anslagssparandet<br>till 401 000 kronor. Gentekniknämnden har för<br>avsikt att använda sparandet till att anordna<br>konferenser inom genteknikens område. An-<br>slagssparandet beräknas att förbrukas under år<br>2000.</p>
<p>För att anordna en nationell konferens under<br>år 2001 om bl.a. etiska, sociala, ekonomiska as-<br>pekter på kartläggning av gener hos människa<br>och/eller djur, växter och mikroorganismer före-<br>slår regeringen att anslaget för år 2001 engångs-<br>vis tillförs 200 000 kronor. Anslaget 4:5 Dom-<br>stolsväsendet m.m. minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Som kompensation för beräknade ökade ut-<br>gifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget<br>upp med 41 000 kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget fastställs till<br>2 842 000 kronor för år 2001. För åren 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 2 699 000 kronor re-<br>spektive 2 760 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.39 Beräkning av anslaget för 2001 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>2 601</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis överföring</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 842</p></td></tr>
</table>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Gentekniknämnden skall främja en etiskt för-<br>svarbar och säker användning av gentekniken så<br>att människors och djurs hälsa samt miljön<br>skyddas. Det är av förklarliga skäl svårt att på<br>gängse sätt mäta om ett sådant mål har uppnåtts<br>eller inte. Regeringens bedömning är att Gen-<br>tekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet<br>inom området på ett förtjänstfullt sätt har verkat<br>för att uppnå detta mål.</p>
<p>Utvecklingen inom genteknikområdet går<br>snabbt. Gentekniken kan exempelvis innebära att<br>mänskligt lidande i olika avseenden kan elimine-<br>ras men också medföra risker för missbruk eller<br>andra negativa konsekvenser. Det är mot den<br>bakgrunden viktigt att utvecklingen på gentek-<br>nikområdet följs upp. Gentekniknämndens verk-<br>samhet är därför mycket betydelsefull. Omfatt-<br>ningen av nämndens verksamhet får anses vara<br>väl avvägd.</p>
<h2>4:10 Brottsoffermyndigheten</h2>
<p>Tabell 4.40</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 300</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>14 940</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 852</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 206 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 585 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar 16 852 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvararl6 852 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Brottsoffermyndighetens övergripande mål och<br>uppgifter är att tillförsäkra den enskilde rätt-<br>strygghet och rättssäkerhet, att främja brottsof-<br>fers rättigheter, att bevaka deras behov och in-<br>tressen samt att verka för att den som är<br>berättigad till brottsskadeersättning får sådan.<br>Myndigheten skall särskilt pröva ärenden om<br>brottsskadeersättning och ärenden om bidrag<br>från brottsofferfonden. Vid myndigheten finns</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>en särskild nämnd som prövar vissa ärenden om<br>brottsskadeersättning och ett råd som prövar<br>frågor om bidrag från brottsofferfonden.</p>
<p>Brottsoffermyndigheten har i medeltal haft 41<br>anställda under året.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Resultat</p>
<p>I regleringsbrevet för år 1999 anges att minst<br>70 % av brottsskadeärendena skall handläggas<br>inom tre månader med bibehållen kvalitet, att<br>ärendebalansen i fråga om brottsskadeersättning<br>skall minska, att de organisationer och projekt<br>som bedöms kunna tillföra brottsoffer störst<br>nytta skall beviljas bidrag ur brottsofferfonden<br>och att projekt inriktade mot våld mot kvinnor<br>därvid skall prioriteras samt att Brottsoffermyn-<br>digheten skall prioritera informationsinsatser<br>som bidrar till att sprida kunskap om brottsof-<br>fers rättigheter.</p>
<p>Under år 1999 inkom 6 133 brottsskadeären-<br>den. Det innebär en ökning jämfört med år 1998<br>med ca 14 %. Fördelat på de två skadetyperna<br>har personskadeärendena ökat med 676 st och<br>sak- och förmögenhetsskadeärendena med 70 st.</p>
<p>Myndigheten bedömer att antalet inkomna<br>ärenden kommer att öka ytterligare under år<br>2000.</p>
<p>Myndigheten har under år 1999 inte uppnått<br>målet att handlägga 70 % av brottsskadeärendena<br>inom tre månader. Som förklaring till detta har<br>myndigheten framför allt hänvisat till den kraf-<br>tigt ökade tillströmningen av ärenden. Trots den<br>14 % ökningen av antalet inkomna ärenden har<br>myndigheten uppnått målet att ärendebalansen<br>skall minska. Arendebalansen vid årets slut var<br>1709, vilket är en minskning jämfört med föregå-<br>ende år med ca 4 %. Under år 1999 avgjordes<br>6 193 ärenden. Jämfört med föregående år är<br>detta en ökning med nära 22 %.</p>
<p>Under år 1999 har de medel som influtit ge-<br>nom regressverksamheten ökat med 69 % eller<br>drygt en miljon kronor. Den s.k. fördjupade ut-<br>redningsverksamheten av skadelidandes försäk-<br>ringsförhållanden och skadeståndsskyldigas be-<br>talningsförmåga har däremot, på grund av hög<br>arbetsbelastning, inte kunnat prioriteras i samma<br>utsträckning som föregående år.</p>
<p>Summan utbetald brottsskadeersättning ökade<br>under aktuell period med 35 % jämfört med år<br>1998. Den huvudsakliga förklaring till denna ök-<br>ning torde vara att allmänhetens kunskap om<br>myndighetens verksamhet ökat och att fler ären-<br>den handlagts. Att den fördjupade utrednings-<br>verksamheten inte bedrivits i samma utsträck-<br>ning som föregående år kan i viss mån också<br>bidragit till detta.</p>
<p>Från brottsofferfonden har under 1999 17,5<br>miljoner kronor delats ut till 149 olika brottsof-<br>ferprojekt. Av dessa var 63 projekt inriktade på<br>våld mot kvinnor. Ca 4,9 miljoner kronor av de<br>utdelade medlen har beviljats till forskningspro-<br>jekt, 1,9 miljoner kronor till utbildning, 4 miljo-<br>ner kronor till information och 4,8 miljoner kro-<br>nor till annan utvecklingsverksamhet. Bidrag för<br>löpande verksamhet har lämnats med 1,9 miljo-<br>ner kronor till Brottsofferjourernas riksförbund.</p>
<p>Brottsofferfonden tillförs medel främst ge-<br>nom avgifter från dem som dömts för brott där<br>fängelse ingår i straffskalan. Fonden tillförs ock-<br>så medel från dem som avtjänar straff i form av<br>intensivövervakning med elektronisk kontroll.<br>Den dömde kan åläggas att betala en avgift till<br>fonden om 50 kronor per dag under verkställig-<br>heten, dock högst 3 000 kronor.</p>
<p>Enligt myndighetens prognos för innevarande<br>år beräknas anslagsbelastningen bli 16,2 miljoner<br>kronor. Myndigheten kommer därmed att ta<br>hela sin anslagskredit om 448 000 kronor i an-<br>språk och ändå göra ett ytterligare överskridande<br>på 800 000 kronor.</p>
<p>Brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-<br>mofobiska inslag</p>
<p>Brottsoffermyndigheten lägger stor vikt vid att<br>personalen skall ha god kunskap om grunden för<br>brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-<br>mofobiska inslag. Denna inställning strävar<br>myndigheten efter att markera såväl internt som<br>i utåtriktad verksamhet och en handlingplan för<br>etnisk mångfald har utarbetats.</p>
<p>Många av de konferenser och temadagar som<br>Brottsoffermyndigheten har arrangerat under<br>den senaste tiden har tagit upp frågor kring<br>rasism och främlingsfientlighet. Under inneva-<br>rande år planeras en internutbildning för all per-<br>sonal i form av en temadag med inbjudna gästfö-<br>reläsare. Temadagens inriktning är dels etnicitet<br>och rasism, dels mekanismer och mönster bak-<br>om brott med rasistiska och främlingsfientliga<br>inslag utifrån ett brottsofferperspektiv.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Inför kommande ansökningsperiod till<br>Brottsofferfonden har myndigheten genom rik-<br>tade informationsinsatser särskilt markerat möj-<br>ligheterna att söka medel frän fonden för projekt<br>som problematiserar brott med rasistiska, främ-<br>lingsfientliga eller homofobiska inslag ur ett<br>brottsofferperspektiv.</p>
<p>Kompetensförsörjning</p>
<p>Brottsoffermyndigheten är en utpräglad kun-<br>skapsmyndighet, vars personalstyrka till ca 90 %<br>består av akademiskt utbildade, mestadels juris-<br>ter. Frånvaron av intern karriär tillsammans med<br>bland annat ökad efterfrågan på jurister med<br>skadeståndsrättsliga kunskaper ledde under år<br>1999 till att många anställda erbjöds och accepte-<br>rade andra anställningar. Personalomsättning var<br>därför fortsatt hög.</p>
<p>Brottsoffermyndigheten verkar för att chefer<br>och beslutande jurister skall stanna kvar i myn-<br>digheten. Myndigheten strävar också efter att bi-<br>behålla den höga andelen akademiskt utbildade -<br>en målsättning som man uppnådde under år<br>1999. Vid rekrytering strävar Brottsoffermyn-<br>digheten efter en jämn könsfördelning. Personal-<br>styrkan utgjordes under år 1999 till 72% av<br>kvinnor och 28 % män. Bland chefer och be-<br>slutsfattare var motsvarande siffror 60 % respek-<br>tive 40 %.</p>
<p>Att öka den etniska mångfalden och bredda<br>åldersstrukturen bland de anställda ingår i<br>Brottsoffermyndighetens mål för kompetensför-<br>sörjningen.</p>
<p>Möjligheten att öka den etniska och kulturella<br>mångfalden bland medarbetarna försvåras av att<br>majoriteten av de anställda är och måste vara ju-<br>rister. Juristutbildningen har ännu en mycket låg<br>andel studenter med annat än svenskt medbor-<br>garskap eller traditionellt svensk bakgrund.</p>
<p>År 1999 var personalens genomsnittliga ålder<br>32 år. Myndigheten ser inget egenvärde i en ut-<br>präglat låg åldersprofil och ansträngningar görs<br>för att rekrytera personal även i högre åldrar.</p>
<p>Analys och slutsatser<br>Brottsoffermyndighetens arbete har den inrikt-<br>ning som statsmakterna bestämt. Målen som<br>uppställts för verksamheten har i allt väsentligt<br>uppfyllts. Myndigheten har dock inte uppnått<br>verksamhetsmålet att minst 70 % av brottsskade-<br>ärendena skall handläggas inom tre månader med<br>bibehållen kvalitet. Orsaken är känd och åtgärder<br>har vidtagits.</p>
<p>Myndigheten har tydliga mål för sin kompe-<br>tensförsörjning och arbetar aktivt för att uppnå<br>dessa. I det fortsatta arbetet avser Brottsoffer-<br>myndigheten att ta fram en handlingsplan för et-<br>nisk mångfald som i relevanta delar samordnas<br>med myndighetens jämställdhetsplan. Samman-<br>fattningsvis kan konstateras att myndigheten<br>drivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende<br>Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Verksamhetens inriktning</p>
<p>Brottsoffermyndigheten har en central funktion<br>när det gäller stöd till dem som drabbas av brott.<br>Det är viktigt att ärenden om brottsskadeersätt-<br>ning handläggs effektivt, snabbt och med hög<br>kvalitet. Den stora ökningen av antalet inkom-<br>mande ärenden har dock lett till att myndigheten<br>under år 1999 i viss mån fått göra avkall på den<br>viktiga fördjupade utredningsverksamheten.<br>Detta jämte det faktum att antalet ärenden ökat<br>väsentligt gör det nödvändigt att tillföra myn-<br>digheten ytterligare resurser för att målen för<br>verksamheten skall kunna uppnås framöver.</p>
<p>För att tillgodose det medborgerliga kravet på<br>ett starkt stöd till dem som drabbas av brott bör<br>myndighetens ansträngningar för att förkorta<br>handläggningstiderna för brottsskadeärenden<br>fortsätta. Det är också viktigt att myndigheten<br>utvecklar ytterligare rutiner för att mäta kvalite-<br>ten i besluten. Myndighetens arbete med att ut-<br>veckla regressverksamheten, fördjupa utredning-<br>en av den skadelidandes försäkringsförhållanden<br>och den skadeståndsskyldiges betalningsförmåga<br>har visat mycket goda resultat. Det är angeläget<br>att detta arbete prioriteras och vidareutvecklas.</p>
<p>En översyn och utvärdering av Brottsoffer-<br>fondens verksamhet har genomförts under år<br>1999. Av rapporten Fem år med Brottsofferfonden<br>framgår att fonden bidragit till att förstärka tren-<br>der och föra in ett brottsofferperspektiv i olika<br>verksamheter. Det konstateras också att den har<br>haft stor betydelse för brottsofferarbetet i Sveri-<br>ge. I utvärderingsrapporten pekas bl.a. på beho-<br>vet av systematiskt kvalitetsarbete, bättre resul-<br>tatspridning och en precisering av målen för<br>fondens verksamhet. Det ökade antalet ansök-</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ningar kräver dessutom ställningstagande till hur<br>de mycket heterogena projektområdena skall<br>prioriteras och bedömas mot varandra. Vidare<br>bör övervägas vilka kriterier som skall gälla vid<br>prövningen av ansökningar inom varje område.<br>Det får anses vara en prioriterad uppgift för<br>myndigheten att diskutera och ta ställning till de<br>frågor som identifierats i utvärderingen.</p>
<p>Myndigheten fick under verksamhetsåret i<br>uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för<br>dem som kan komma att utses till särskild före-<br>trädare för barn. Dessa utbildningsinsatser plane-<br>rades i samråd med bl.a. en representant för Sve-<br>riges advokatsamfund och inriktades på att under<br>två kursdagar i internatform ge fördjupade in-<br>sikter i såväl barnperspektivet som brottsoffer-<br>perspektivet via ett tvärvetenskapligt program.<br>Antalet anmälningar översteg vida antalet kurs-<br>platser varför ytterligare kurser erfordras.</p>
<p>Genom förordning (1999:1213) om ändring i<br>förordningen (1994:426) om brottsofferfond har<br>kravet på särskilda skäl för bidrag från fonden till<br>löpande verksamhet tagits bort. Syftet med den-<br>na ändring är att i större utsträckning kunna<br>lämna ekonomiskt stöd till ideella organisationer<br>som arbetar med brottsofferfrågor.</p>
<p>Anslag</p>
<p>Antalet inkomna brottsskadeärenden har ökat<br>kraftigt under första kvartalet 2000. Sannolikt<br>beror ökningen på att allt fler, genom vidtagna<br>informationsinsatser, fått kunskap om möjlig-<br>heten att ansöka om ersättning från myndighe-<br>ten. Enligt myndighetens prognoser kommer<br>antalet ärenden att öka med minst 15 % för<br>kommande år.</p>
<p>För att skapa förutsättningar att uppnå fast-<br>ställda verksamhetsmål, bl.a. genom att anställa<br>ytterligare personal, har myndigheten begärt att<br>ramanslaget skall höjas. Kompetent personal be-<br>hövs för att uppnå de verksamhetsmål som gäller<br>för myndigheten. I syfte att skapa förutsättning-<br>ar för att rekrytera och behålla sådan personal<br>samt för att kunna vidareutveckla regress- och<br>fördjupad utredningsverksamhet anser regering-<br>en att Brottsoffermyndigheten bör medges en<br>ramhöjning.</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att<br>Brottsoffermyndighetens anslagsram höjs med<br>2 000 000 kronor från och med budgetåret 2001.</p>
<p>Regeringen föreslår att Brottsoffermyndighe-<br>tens anslag fastställs till 16 852 000 kronor. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>17 206 000 kronor respektive 17 585 000 kronor.<br></p>
<p>Som kompensation för beräknade ökade utgifter,<br>löner, lokaler m.m. justeras anslaget med 212 000<br>kronor.</p>
<p>Tabell 4.41 Beräkning av anslag för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>14 940</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändringar m.a.a. tidigare beslut</p></td><td>
<p>-300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>212</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2001</p></td><td>
<p>16 852</p></td></tr>
</table>
<h2>4:11 Ersättning för skador på grund av<br>brott</h2>
<p>Tabell 4.42 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>67 241</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>i</p>
<p>5 273</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>74 500</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>74 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>74 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>74 500</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Efter indragning om 20 000 tkr</p>
<p>Från anslaget betalas ersättning av statsmedel<br>enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på<br>grund av brott. Utgifterna på anslaget styrs av<br>antalet beviljade ansökningar och brottsskadeer-<br>sättningens storlek. Anslaget disponeras av<br>Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Under budgetåret 1999 utbetalades 67 241 000<br>kronor i brottsskadeersättning. Detta innebär att<br>summan av utbetalda ersättningar har ökat med<br>35 % jämfört med föregående år, huvudsakligen<br>till följd av att allmänhetens kunskap om myn-<br>dighetens verksamhet ökat och att allt fler ären-<br>den handlagts.</p>
<p>Myndigheten har bedömt att belastningen på<br>anslaget under år 2000 kommer att öka med ca<br>20 % jämfört med år 1999. Ökningen beror dels<br>på det ökade antalet inkommande ärenden, dels<br>på höjda ersättningsnivåer men även på att myn-<br>digheten, för att begränsa den negativa balansut-<br>vecklingen, har minskat det fördjupade utred-<br>ningsarbetet.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för budgetåret<br>2001 blir oförändrat och fastställs till 74 500 000<br>kronor. För budgetåren 2002 respektive 2003 har</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>anslaget beräknats till 74 500 000 kronor vardera<br>året.</p>
<h2>4:12 Rättshjälpskostnader m.m.</h2>
<p>Tabell 4.43 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>755 370</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-9 722</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>754 796 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>785 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>730 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>802 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>802 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 47 600 tkr på tilläggsbudget i samband med den<br>ekonomiska vårpropositionen 2000.</p>
<p>Från anslaget skall betalas de kostnader som en-<br>ligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen<br>(1988:609) om målsägandebiträde och rätts-<br>hjälpslagen (1996:1619) skall betalas av allmänna<br>medel. Därutöver skall från anslaget betalas de<br>kostnader som enligt lagen (1996:1620) om of-<br>fentligt biträde skall betalas av allmänna medel,<br>dock inte sådana kostnader som avser offentligt<br>biträde i ärenden enligt utlänningslagen<br>(1989:529) och lagen (1991:572) om särskild ut-<br>länningskontroll.</p>
<p>Från och med år 2000 finansierar anslaget ock-<br>så utgifter för särskilda företrädare för barn en-<br>ligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare<br>för barn.</p>
<p>De faktorer som styr kostnaderna är framför<br>allt antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,<br>ersättningsnivån till biträden och offentliga för-<br>svarare samt den andel av rättshjälpskostnaderna<br>som betalas av den rättssökande.</p>
<p>Enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken och 27 §<br>rättshjälpslagen samt 25 § lagen om målsägande-<br>biträde och 5 § lagen om offentligt biträde be-<br>stämmer regeringen den timkostnadsnorm som<br>ligger till grund för ersättning för arbete på rätts-<br>hjälpsområdet. Då verksamheten avvecklats vid<br>de allmänna advokatbyråerna har Domstolsver-<br>ket haft i uppdrag att se över hur timkostnads-<br>normen kan fastställas i framtiden. Uppdraget<br>utmynnade i ett förslag om att använda timkost-<br>nadsnormen för år 2000 som bas med omräkning<br>av de olika beståndsdelarna i normen. Dom-<br>stolsverkets förslag bereds inom Justitiedepar-<br>tementet.</p>
<p>För närvarande finns en taxa för ersättning till<br>offentliga försvarare i vissa brottmål i tingsrätt<br>och hovrätt (DVFS 1999:15). Taxor beslutas av<br>Domstolsverket på grundval av timkostnads-<br>normen. Regeringen har beslutat att timkost-<br>nadsnormen för perioden 1 januari 2000 - 31 de-<br>cember 2000 skall vara 860 kronor exklusive<br>mervärdesskatt (1 075 kronor inklusive mervär-<br>desskatt).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den nya rättshjälpslagen (1996:1619) som gäller<br>från och med den 1 december 1997 har inneburit<br>en mängd förändringar. Bl.a. gäller att rättshjäl-<br>pen är generellt subsidiär till rättsskyddet. Det<br>innebär att den som har en rättsskyddsförsäkring<br>skall bekosta en rättslig tvist med medel från<br>denna i stället för genom den statliga rättshjäl-<br>pen. Den som inte har en rättsskyddsförsäkring<br>men, med hänsyn till sitt försäkringsskydd i öv-<br>rigt och sina ekonomiska och personliga förhål-<br>landen, borde ha haft en rättsskyddsförsäkring<br>kan endast få rättshjälp om det finns särskilda<br>skäl. Den nya lagen innebär kostnadssänkningar<br>samtidigt som rättshjälpens grundläggande syfte<br>behålls, nämligen att vara ett yttersta skyddsnät<br>för dem som inte kan få rättsligt bistånd på annat<br>sätt.</p>
<p>Utgifterna på anslaget är regelstyrda och svåra<br>att beräkna. I budgetunderlaget för 2001-2003<br>beräknade Domstolsverket att utgifterna för år<br>2000 skulle komma att uppgå till nära 753 miljo-<br>ner kronor och att utgifterna skulle fortsätta att<br>sjunka. Domstolsverket föreslog att anslagsnivån<br>skulle sänkas med 70 miljoner kronor från och<br>med år 2001. Dessa beräkningar ligger till grund<br>för regeringens förslag att nästa år sänka anslags-<br>nivån till 730 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsprognoserna har emellertid för såväl<br>innevarande som nästa år ökat. Främst beror det<br>på ökade kostnader för offentliga försvarare och<br>målsägandebiträden i ett antal stora rättegångar.<br>Detta visar hur svårt det är att prognostisera an-<br>slaget. Mot den bakgrunden föreslår regeringen<br>att anslaget från och med 2002 återigen skall<br>uppgå till 802 miljoner kronor. Regeringen avser<br>att noga följa kostnadsutvecklingen på anslaget.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 2001 fast-<br>ställs till 730 000 000 kronor. För åren 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 802 000 000 kronor<br>respektive 802 000 000 kronor.</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>4:13 Kostnader för vissa<br>skaderegleringar m.m.</h2>
<p>Tabell 4.44 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>28 460</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 999 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 399</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 399</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 399</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 10 600 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen 2000.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnader för vissa skade-<br>regleringar m.m. som ersättning till frihetsberö-<br>vade enligt lagen (1974:515) om ersättning vid<br>frihetsinskränkning samt lagen (1998:714) om<br>ersättning vid frihetsberövande och andra<br>tvångsåtgärder jämte kostnader för sökandes<br>ombud m.m. Ersättning betalas också för skade-<br>stånd m.m. i andra fall jämte kostnader för om-<br>bud, rättegångskostnader m.m. samt rättegångs-<br>kostnader som flyter in till staten från motparter<br>i sådana mål m.m. Anslaget är nytt sedan år 2000<br>och disponeras av Justitiekanslern.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Belastningen på anslaget är svår att beräkna. På<br>tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 2000 tillfördes anslaget 10,6<br>miljoner kronor för år 2000. Utgiftsprognosen<br>har för innevarande år sjunkit och beräknas nu<br>uppgå till 14 miljoner kronor. Detta innebär att<br>ett anslagssparande på ca 7,5 miljoner kronor<br>kommer att finnas vid årets utgång. Med hänsyn<br>till det relativt stora sparandet gör regeringen<br>bedömningen att anslaget nästa år kan beräknas<br>till 10 399 000 kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att anslaget fast-<br>ställs till 10 399 000 kronor för 2001. För åren<br>2002 och 2003 beräknas anslaget uppgå till<br>10 399 000 kronor respektive 10 399 000 kronor.</p>
<h2>4:14 Avgifter till vissa internationella<br>sammanslutningar</h2>
<p>Tabell 4.45 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6410</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 606</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 956</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 956</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 956</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonfe-<br>rensen för internationell privaträtt, Internatio-<br>nella institutet i Rom för unifiering av privaträt-<br>ten (UNIDROIT), Association Internationale<br>des Hautes Jurisdictions Administratives samt<br>Bernunionen (WIPO=World Intellectual Pro-<br>perty Organization).</p>
<p>Dessutom betalas från anslaget bidrag till Hel-<br>singfors Kriminalpolitiska institut och till Nor-<br>diska samarbetsrådet för Kriminologi. Även bi-<br>drag till vissa andra internationella sammanslut-<br>ningar med anknytning till Justitiedepartemen-<br>tets område betalas från anslaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Till följd av förslagen i propositionen Internatio-<br>nell hjälp i brottmål (prop. 1999/2000:61) juste-<br>ras anslaget upp med 1 350 000 kronor från och<br>med 2001. Femte utgiftsområdets anslag 5:3<br>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i<br>utlandet m.m. minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget fastställs till<br>7 956 000 kronor 2001. Samma belopp beräknas<br>för 2002 och 2003.</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>4:15 Bidrag till brottsförebyggande<br>arbete</h2>
<p>Tabell 4.46 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 109</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>10 868</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 600</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 437</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringen presenterade i juni 1996 ett nationellt<br>brottsförebyggande program. Syftet med pro-<br>grammet är att förstärka och utveckla de brotts-<br>förebyggande insatserna i hela landet. För detta<br>ändamål har tidigare anvisats 7,2 miljoner kronor<br>under budgetåret 1997, 22,2 miljoner kronor un-<br>der budgetåret 1998, 2,2 miljoner kronor under<br>budgetåret 1999 och 7,6 miljoner kronor för<br>budgetåret 2000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Med stöd av bl.a. de medel som avsatts för<br>brottsförebyggande arbete har lokala brottsföre-<br>byggande råd eller motsvarande organisationer<br>inrättats i mer än hälften av landets kommuner.<br>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har under år<br>1999 fortsatt arbetet med att aktivt verka för att<br>lokalt förebyggande arbete organiseras och be-<br>drivs på ett lämpligt sätt. Totalt har 104 projekt<br>erhållit ekonomiskt stöd och det beviljade be-<br>loppet uppgick till sammanlagt 7,3 miljoner kro-<br>nor. Under året prioriterades ansökningar som<br>avsåg verksamheter inom skolans område,<br>brottsförebyggande åtgärder i storstäder, kart-<br>läggning av lokala problem- och resursbilder och<br>utvärdering av konkreta projekt. Ett särskilt pri-<br>oriterat område vid myndigheten är brottsföre-<br>byggande åtgärder i och i anslutning till skolan.<br>Under året har en sammanställning av projekt<br>och verksamheter som pågår i skolor påbörjats<br>och beräknas vara klar under sommaren år 2000.<br>Vidare bedrivs sedan hösten 1999 ett projekt<br>som syftar till att framställa ett undervisnings-<br>material för lärare, för att frågor om brott, trygg-<br>het, etik och moral samt de principer som det<br>svenska rättssystemet bygger på, ska kunna in-<br>tegreras i undervisningen. BRÅ framhåller att det<br>är positivt att många ansöker om ekonomiskt<br></p>
<p>stöd för projekt. Det visar på ett stort engage-<br>mang. Samtidigt är det risk att många av de pro-<br>jekt som erhåller stöd blir alltför små från utvär-<br>deringssynpunkt, vilket splittrar resurserna.<br>Under slutet av år 1999 förbereddes därför änd-<br>ringar av de riktlinjer som gäller för ansökningar<br>om ekonomiskt stöd. Målsättningen är att med-<br>len i betydligt högre utsträckning skall användas<br>för att stödja projekt som kan bidra till kun-<br>skapsutveckling inom vissa prioriterade områ-<br>den; skolan, bostadsområden, kvinnofrid och<br>föräldrautbildning. Av särskilt intresse är att<br>bygga upp ett fungerande brottsförebyggande<br>arbete i storstäderna. Kraven på utförlig doku-<br>mentation och återrapportering har förtydligats i<br>BRÅ:s riktlinjer för ansökningar om ekonomiskt<br>stöd och i det kontrakt som upprättas mellan<br>BRÅ och sökanden efter det att medel har bevil-<br>jats.</p>
<p>Under år 1999 prioriterades även ansökningar<br>som avser kostnader för att starta lokala brotts-<br>förebyggande råd eller motsvarande samar-<br>betsorganisationer. BRÅ beviljade startbidrag till<br>43 kommuner. I en del län har länspolismyndig-<br>heten och kommunförbundet - ibland också<br>andra aktörer - sökt ekonomiskt stöd, vilket<br>också beviljats. Enligt BRÅ:s bedömning är det<br>viktigt att det ekonomiska stödet från nationell<br>nivå kvarstår. Många av de lokala brottsförebyg-<br>gande råden har nyligen startat sin verksamhet<br>och många andra har planer på att starta under<br>den närmaste framtiden. Dessa samarbetsorgani-<br>sationer behöver visst sådant stöd i uppbygg-<br>nadsskedet.</p>
<p>Flera metoder används i arbetet med att samla<br>in och sprida kunskap om framgångsrika projekt,<br>t.ex. BRÅts kontaktdatabas, idé- och tipsböcker,<br>tidskriften Apropå m.m. Genom att delta i kon-<br>ferenser, seminarier och utbildningsdagar runt<br>om i landet men också genom ekonomiska bi-<br>drag verkar BRÅ för att behovet av kvalificerad<br>utbildning skall tillgodoses.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Enligt BRÅ bör det ekonomiska stödet till lokalt<br>brottsförebyggande arbete i högre utsträckning<br>användas till projekt inom vissa teman, t.ex. för-<br>äldrautbildning, brottsförebyggande arbete i bo-<br>stadsområden och i skolor eller projekt om våld<br>mot kvinnor. BRÅ har också höjt kraven när det<br>gäller uppföljning och utvärdering av de verk-<br>samheter och projekt som beviljas medel. Rege-<br>ringen stödjer den inriktningen eftersom det<br>möjliggör jämförelser mellan olika sätt att arbeta.</p>
<p>114</p>
<p>Det torde också bidra till att vetenskapliga ut-<br>värderingar kan genomföras i högre Utsträck-<br>ning-</p>
<p>Anslaget sänks med 400 000 kronor motsva-<br>rande de engångsvisa medel som tilldelades för år<br>2000.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovanstående föreslår re-<br>geringen att anslaget för budgetåret 2001 fast-<br>ställs till 7 200 000 kronor. För vardera budget-<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>7 200 000 kronor.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>5 Politikområde Skatt, tull och exekution</h1>
<h2>5.1 Politikområdet</h2>
<p>Exekutionsväsendet omfattas av politikområdet<br>Skatt, tull och exekution. Omfattningen av poli-<br>tikområdet har redovisats under utgiftsområdet<br>3.</p>
<p>Även i övrigt, förutom vad som avser utgifts-<br>utvecklingen och budgetförslag, redovisas exe-<br>kutionsväsendets verksamhet under utgiftsom-<br>råde 3.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom utgiftsområde 4<br>3:1 Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>1 346,5</p></td><td>
<p>1 341,7</p></td><td>
<p>1 405,1</p></td><td>
<p>1 361,7</p></td><td>
<p>1 390,7</p></td><td>
<p>1 421,6</p></td></tr>
</table>
<p>117</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>5.3 Budgetförslag</p>
<h2>3:1 Kronofogdemyndigheterna</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen för kronofogdemyndighe- 1<br>terna 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 346 512</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>142 058</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 341 739</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 405 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 361 669</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 390 706 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 421 602 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 1 361 669 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 361 669 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>tionsväsendet anvisas under utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltningen och uppbörd, ramanslaget<br>3:1 Riksskatteverket.</p>
<p>Under 2000 har regeringen beslutat om in-<br>dragning av anslagssparandet med 10 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Under anslaget anvisas medel för de tio krono-<br>fogdemyndigheternas verksamhet. Anslaget dis-<br>poneras av Riksskatteverket och kronofogde-<br>myndigheterna efter vad Riksskatteverket<br>bestämmer. Medel för Riksskatteverkets arbets-<br>uppgifter som central myndighet inom exeku-</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.3 Beräkning av anslaget för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 341 739</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>19 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 361 669</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen finner ingen anledning att göra nå-<br>gon annan bedömning av kronofogdemyndig-<br>heternas medelsbehov än vad som har gjorts tidi-<br>gare. Några förändringar föreslås således inte.</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>Nya anslagsbenämningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på an-<br>slagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är<br>att underlätta övergången till de nya benämning-<br>ar som följer av att politikområden införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Benämning</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>4:1</p></td><td>
<p>Polisorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>4:2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>4:3</p></td><td>
<p>Åklagarorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>4:4</p></td><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>4:5</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>4:6</p></td><td>
<p>Kriminalvården</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fl</p></td><td>
<p>4:7</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F2</p></td><td>
<p>4:8</p></td><td>
<p>Rättsmedicinalverket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F3</p></td><td>
<p>4:9</p></td><td>
<p>Gentekniknämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F4</p></td><td>
<p>4:10</p></td><td>
<p>Brottsoffermyndigheten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F5</p></td><td>
<p>4:11</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F6</p></td><td>
<p>4:12</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>4:13</p></td><td>
<p>Kostnader för vissa skaderegleringar</p>
<p>m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F8</p></td><td>
<p>4:14</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sam-<br>manslutningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F9</p></td><td>
<p>4:15</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna</p></td></tr>
</table>
<p>121</p>
<p>Utrikesförvaltning<br>och internationell<br>samverkan</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-85.png" style="width:61pt;height:486pt;"/>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Utrikesförvaltning och internationell samverkan................................................9</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen................................................................................9</p>
<p>3 Utrikes- och säkerhetspolitik..............................................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................12</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................12</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................12</p>
<p>3.5 Insatser...................................................................................................14</p>
<p>3.6 Resultatbedömning...............................................................................22</p>
<p>3.7 Revisionens iakttagelser........................................................................24</p>
<p>3.8 Budgetförslag.........................................................................................24</p>
<p>3.8.1 5:1 Utrikesförvaltningen......................................................................24</p>
<p>3.8.2 5:2 Nordiskt samarbete.........................................................................26</p>
<p>3.8.3 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt</p>
<p>diverse kostnader för rättsväsendet.....................................................26</p>
<p>3.8.4 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer..............................27</p>
<p>3.8.5 5:5 Nordiska Ministerrådet..................................................................29</p>
<p>3.8.6 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling</p>
<p>(OECD)................................................................................................30</p>
<p>3.8.7 5:7 Fredsfrämjande verksamhet...........................................................31</p>
<p>3.8.8 5:8 Svenska institutet............................................................................32</p>
<p>3.8.9 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet......................................33</p>
<p>3.8.10 5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området34</p>
<p>3.8.11 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande</p>
<p>utveckling...............................................................................................35</p>
<p>3.8.12 5:12 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut</p>
<p>(SIPRI)...................................................................................................35</p>
<p>3.8.13 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet36</p>
<p>3.8.14 5:14 Utrikespolitiska Institutet............................................................37</p>
<p>3.8.15 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk</p>
<p>betydelse................................................................................................38</p>
<p>3.8.16 5:16 Inspektionen för strategiska produkter.......................................38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>3.8.17 5:17 Europainformation m.m...............................................................39</p>
<p>3.8.18 5:18 Föreningen Norden......................................................................40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5...................................................................9</p>
<p>3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde 5................................................................12</p>
<p>3.2 Anslagsutveckling för 5:1 Utrikesförvaltningen....................................................24</p>
<p>3.3 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................24</p>
<p>3.4 Uppdragsverksamhet................................................................................................24</p>
<p>3.5 Beräkning av anslaget 5:1 för 2001 ..........................................................................25</p>
<p>3.6 Anslagsutveckling för 5:2 Nordiskt samarbete......................................................26</p>
<p>3.7 Beräkning av anslaget 5:2 för 2001 ..........................................................................26</p>
<p>3.8 Anslagsutveckling för 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet</p>
<p>m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet..................................................26</p>
<p>3.9 Beräkning av anslaget 5:3 för 2001 ..........................................................................27</p>
<p>3.10 Anslagsutveckling för 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer..........27</p>
<p>3.11 Beräkning av anslaget 5:4 för 2001 ........................................................................29</p>
<p>3.12 Anslagsutveckling för 5:5 Nordiska Ministerrådet..............................................29</p>
<p>3.13 Beräkning av anslaget 5:5 för 2001 ........................................................................30</p>
<p>3.14 Anslagsutveckling för 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och</p>
<p>utveckling (OECD).............................................................................................30</p>
<p>3.15 Beräkning av anslaget 5:6 för 2001 ........................................................................31</p>
<p>3.16 Anslagsutveckling för 5:7 Fredsfrämjande verksamhet.......................................31</p>
<p>3.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................31</p>
<p>3.18 Beräkning av anslaget 5:7 för 2001 ........................................................................32</p>
<p>3.19 Anslagsutveckling för 5:8 Svenska institutet........................................................32</p>
<p>3.20 Uppdragsverksamhet..............................................................................................33</p>
<p>3.21 Beräkning av anslaget 5:8 för 2001 ........................................................................33</p>
<p>3.22 Anslagsutveckling för 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet..................33</p>
<p>3.23 Beräkning av anslaget 5:9 för 2001 ........................................................................34</p>
<p>3.24 Anslagsutveckling för 5:10 Utredningar och andra insatser på det</p>
<p>utrikespolitiska området......................................................................................34</p>
<p>3.25 Beräkning av anslaget 5:10 för 2001 ......................................................................35</p>
<p>3.26 Anslagsutveckling för 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och</p>
<p>fredsfrämjande utveckling....................................................................................35</p>
<p>3.27 Beräkning av anslaget 5:11 för 2001 ......................................................................35</p>
<p>3.28 Anslagsutveckling för 5:12 Bidrag till Stockholms internationella</p>
<p>fredsforskningsinstitut (SIPRI)..........................................................................35</p>
<p>3.29 Beräkning av anslaget 5:12 för 2001 ......................................................................36</p>
<p>3.30 Anslagsutveckling för 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och</p>
<p>internationell säkerhet..........................................................................................36</p>
<p>3.31 Beräkning av anslaget 5:13 för 2001 ......................................................................37</p>
<p>3.32 Anslagsutveckling för 5:14 Utrikespolitiska Institutet........................................37</p>
<p>3.33 Beräkning av anslaget 5:14 för 2001 ......................................................................38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>3.34 Anslagsutveckling för 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och</p>
<p>säkerhetspolitisk betydelse..................................................................................38</p>
<p>3.35 Beräkning av anslaget 5:15 för 2001......................................................................38</p>
<p>3.36 Anslagsutveckling för 5:16 Inspektionen för strategiska produkter..................38</p>
<p>3.37 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................39</p>
<p>3.38 Beräkning av anslaget 5:16 för 2001.....................................................................39</p>
<p>3.39 Anslagsutveckling för 5:17 Europainformation m.m..........................................39</p>
<p>3.40 Beräkning av anslaget 5:17 för 2001......................................................................40</p>
<p>3.41 Anslagsutveckling för 5:18 Föreningen Norden..................................................40</p>
<p>3.42 Beräkning av anslaget 5:18 för 2001......................................................................40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. bemyndigar regeringen att under år 2001, i<br>fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande<br>verksamhet, besluta om bidrag som inklusi-<br>ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-<br>ter på högst 150 000 000 kronor efter år<br>2001.</p>
<p>2. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och in-<br>ternationell samverkan enligt följande upp-<br>ställning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 816 068</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 511</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:3</p></td><td>
<p>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse<br>kostnader för rättsväsendet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 573</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:4</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>452 817</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:5</p></td><td>
<p>Nordiska ministerrådet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>281 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:6</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>25 997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:7</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>149 453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:8</p></td><td>
<p>Svenska institutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>55 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:9</p></td><td>
<p>Övrig information om Sverige i utlandet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 863</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:10</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:11</p></td><td>
<p>Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:12</p></td><td>
<p>Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>21 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:13</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 781</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:14</p></td><td>
<p>Utrikespolitiska Institutet</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>11 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:15</p></td><td>
<p>Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 603</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:16</p></td><td>
<p>Inspektionen för strategiska produkter</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>17 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:17</p></td><td>
<p>Europainformation m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:18</p></td><td>
<p>Föreningen Norden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2 908 385</p></td></tr>
</table>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>2 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och inter-<br>nationell samverkan omfattar politikområdet Ut-<br>rikes- och säkerhetspolitik.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde 5</p></td><td>
<p>2 877</p></td><td>
<p>2 808</p></td><td>
<p>3 089</p></td><td>
<p>2 908</p></td><td>
<p>2 881</p></td><td>
<p>2 926</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 5</p></td><td>
<p>2 877</p></td><td>
<p>2 808</p></td><td>
<p>3 089</p></td><td>
<p>2 908</p></td><td>
<p>2 881</p></td><td>
<p>2 926</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>3 Utrikes- och säkerhetspolitik</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik be-<br>står av 18 anslag fördelade på följande delområ-<br>den: Utrikesförvaltningen, internationella orga-<br>nisationer, information om Sverige i utlandet,<br>nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt<br>övriga utrikespolitiska frågor. Inom politikom-<br>rådet verkar två myndigheter: Svenska institutet<br>och Inspektionen för strategiska produkter.</p>
<p>Politikområdets verksamhet omfattar frågor<br>som gäller Sveriges förhållande till och överens-<br>kommelser med andra stater och internationella<br>organisationer. Nedan följer en kort beskrivning<br>av den verksamhet som bedrivs inom politikom-<br>rådet.</p>
<p>Utrikesförvaltningen omfattar såväl Utrikes-<br>departementet som utrikesrepresentationen, vis-<br>sa kostnader för Sveriges deltagande i det nor-<br>diska samarbetet och ekonomiskt bistånd till<br>svenska medborgare i utlandet samt diverse<br>kostnader för rättsväsendet.</p>
<p>Utrikesförvaltningens uppgift är att ansvara<br>för hanteringen av Sveriges förbindelser med<br>andra länder och internationella organisationer<br>samt att förbereda och samordna verksamheter<br>och beslut inom de politikområden som utrikes-<br>departementet svarar för.</p>
<p>Internationella organisationer omfattar Sveri-<br>ges obligatoriska bidrag till vissa internationella<br>organisationer, i första hand Förenta nationerna,<br>Europarådet, Organisationen för säkerhet och<br>samarbete i Europa (OSSE), den gemensamma<br></p>
<p>utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU<br>(GUSP), Nordiska ministerrådet och Organisa-<br>tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling<br>(OECD) samt fredsfrämjande verksamhet.</p>
<p>Information om Sverige i utlandet omfattar<br>dels Svenska institutet vars verksamhet syftar till<br>att sprida kunskap om Sverige i utlandet och sva-<br>ra för utbyte med andra länder inom kultur, ut-<br>bildning, forskning och samhällsliv i övrigt, dels<br>anslaget Övrig information om Sverige i utlandet<br>som fördelas på de svenska utlandsmyndigheter-<br>nas informations- och kulturutbytesverksamhet,<br>pressverksamhet och integrerade främjandeinsat-<br>ser inklusive medel till Nämnden för Sverige-<br>främjande i utlandet (NSU) för strategiska insat-<br>ser.</p>
<p>Nedrustnings och säkerhetspolitiska frågor<br>omfattar anslag vilka finansierar information och<br>forskning om nedrustnings och säkerhetspolitis-<br>ka frågor. Syftet är att ta fram och föra ut studier<br>och utredningar som dels kan utgöra den teknis-<br>ka vetenskapliga sakkunskap som är nödvändig i<br>internationella förhandlingar i det pågående ned-<br>rustningsarbetet, dels öka allmänhetens engage-<br>mang och förståelse för nedrustnings- och sä-<br>kerhetspolitiska frågor.</p>
<p>Övriga utrikespolitiska frågor omfattar ansla-<br>gen: Inspektionen för strategiska produkter med<br>syfte att ansvara för kontroll av krigsmaterial och<br>strategiska produkter, Europainformation vilket<br>finansierar EU-information vid UD:s press och<br>informationsenhet, och det statliga bidraget till<br>Föreningen Nordens verksamhet.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde 5</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:1 Utrikesförvaltningen</p></td><td>
<p>1 908,9</p></td><td>
<p>1 715,4</p></td><td>
<p>1 934,0</p></td><td>
<p>1 816,1</p></td><td>
<p>1 800,2</p></td><td>
<p>1 838,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:2 Nordiskt samarbete</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i<br>utlandet m.m. samt diverse kostnader för<br>rättsväsendet</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer</p></td><td>
<p>279,4</p></td><td>
<p>441,6</p></td><td>
<p>420,0</p></td><td>
<p>452,8</p></td><td>
<p>452,8</p></td><td>
<p>452,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:5 Nordiska ministerrådet</p></td><td>
<p>268,8</p></td><td>
<p>291,7</p></td><td>
<p>261,2</p></td><td>
<p>281,1</p></td><td>
<p>281,1</p></td><td>
<p>281,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och<br>utveckling (OECD)</p></td><td>
<p>21,1</p></td><td>
<p>26,9</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:7 Fredsfrämjande verksamhet</p></td><td>
<p>173,1</p></td><td>
<p>147,4</p></td><td>
<p>245,0</p></td><td>
<p>149,4</p></td><td>
<p>152,6</p></td><td>
<p>155,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:8 Svenska institutet</p></td><td>
<p>52,2</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>57,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:9 Övrig information om Sverige i utlandet</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikes<br>politiska området</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:11 Information och studier om säkerhetspolitik<br>och fredsfrämjande utveckling</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:12 Bidrag tiil Stockholms internationella freds<br>forskningsinstitut (SIPRI)</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>22,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:13 Forskning till stöd för nedrustning och inter-<br>nationell säkerhet</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:14 Utrikespolitiska Institutet</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och<br>säkerhetspolitisk betydelse</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:16 Inspektionen för strategiska produkter</p></td><td>
<p>16.1</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:17 Europainformation m.m.</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:18 Föreningen Norden</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde 5</p></td><td>
<p>2 877<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2 807,8</p></td><td>
<p>3 088,7</p></td><td>
<p>2 908,4</p></td><td>
<p>2 881,4</p></td><td>
<p>2 926,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Inklusive äldre anlag: 95/96 03A5 Utredningar m.m, r 1 262 tkr, 95/96 03B9 Fredsbevarande verksamhet, r 52 000 tkr, 95/96 03D2 övrig information om Sverige i<br>utlandet, r 57 tkr, 95/96 03E6 Europainformation m.m, r 4 831 tk</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Målet för politikområdet är att säkerställa<br>Sveriges intressen i förbindelserna med andra<br>länder.</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Den europeiska integrationen och den ekono-<br>miska globaliseringen med den snabba informa-<br>tionsteknologiska utvecklingen medför ett väx-<br>ande svenskt beroende av omvärlden och ger<br>samtidigt Sverige ökade möjligheter att tillsam-<br>mans med andra länder påverka den europeiska</p>
<p>och internationella utvecklingen i för vårt land<br>viktiga avseenden.</p>
<p>Vårt medlemskap i Europeiska unionen (EU)<br>påverkar svenskt samhällsliv och svensk politik<br>på de flesta områden. Svensk utrikespolitik sam-<br>verkar nära med övriga medlemsländers inom<br>den gemensamma utrikes- och säkerhetspoliti-<br>ken (GUSP). Därigenom stärks vårt lands med-<br>ansvar för och inflytande över europeisk och<br>även global utveckling. Sverige deltar aktivt i<br>EU:s gemensamma handelspolitik och i utveck-<br>lingen av unionens bistånds- och migrationspo-<br>litik. EU:s centrala roll i svensk utrikespolitik<br>kommer att betonas särskilt under första halvåret<br>2001, då svensk utrikespolitik och utrikesför</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>valtning i hög grad inriktas på genomförandet<br>av det första svenska ordförandeskapet i unio-<br>nen.</p>
<p>EU är den ojämförligt främsta drivkraften i<br>den europeiska integrationen och det europeiska<br>samarbetet. Den europeiska integrationen be-<br>främjar ekonomisk och social utveckling, befäs-<br>ter demokratin och långsiktig fred och säkerhet.<br>Därför är unionens utvidgning med nya med-<br>lemmar av central betydelse i svensk utrikes- och<br>europapolitik. Det är också av största vikt att<br>unionen anpassas och utvecklas så att dess hand-<br>lingskraft stärks och medborgarnas Europaenga-<br>gemang förstärks. Det är därför viktigt att rege-<br>ringskonferensen om EU:s institutioner kan<br>avslutas framgångsrikt under 2000 och att arbetet<br>för modernisering och öppenhet fortsätter. En<br>väl fungerande inre marknad är en viktig del av<br>vårt lands strävanden att bibehålla hög tillväxt<br>och låg inflation samt att öka sysselsättningsgra-<br>den.</p>
<p>Den ekonomiska och monetära unionen<br>(EMU) är de senaste årens viktigaste steg mot en<br>vidare integration mellan EU:s medlemmar. Att<br>EMU blir framgångsrikt är av största betydelse<br>för hela Europa. Ett svenskt deltagande kommer<br>att underställas det svenska folket för avgörande.</p>
<p>Risken för ett förödande stormaktskrig har<br>upphört för överskådlig tid. Sveriges säkerhets-<br>politiska läge är tryggare än på mycket länge.<br>Sveriges militära alliansfrihet, som syftar till att<br>vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av<br>krig i vårt närområde, består. Den gagnar vår<br>egen säkerhet bäst, befäster säkerheten i vårt när-<br>område och vår förmåga att medverka i upp-<br>byggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruktur.</p>
<p>Att medverka till att förebygga och förhindra<br>väpnade konflikter blir en alltmer central uppgift<br>för svensk utrikes- och säkerhetspolitik i och<br>utanför Europa. Sverige deltar i militärt och civilt<br>samarbete med andra stater rörande krishante-<br>ring och fredsfrämjande verksamhet. I den orga-<br>nisation för militär och civil krishantering, som<br>EU är i färd med att bygga upp, skall Sverige<br>medverka aktivt. Förutom i Förenta nationerna<br>(FN) fullföljer Sverige också sitt fredsfrämjande<br>samarbete i Organisationen för säkerhet och<br>samarbete i Europa (OSSE) och i de till Atlant-<br>pakten (Nato) anknutna Euroatlantiska part-<br>nerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred<br>(PFF).</p>
<p>Den fortsatta utbyggnaden av samarbetet i<br>vårt lands närmaste grannskap, Norden, Öster-<br>sjöområdet och Barentsregionen, är en huvud-</p>
<p>uppgift för svensk utrikespolitik. Områdets in-<br>tegration i ett vidare europeiskt samarbete är av<br>stor ekonomisk och säkerhetspolitisk betydelse<br>för Sverige. Av särskild vikt är Ryssland. Ut-<br>byggnaden av Rysslands förbindelser med EU<br>och förankring i ett brett europeiskt säkerhets-<br>samarbete är en förutsättning för framväxten av<br>en långsiktig, stabil alleuropeisk fredsordning.</p>
<p>Den globala utvecklingen präglas av motstri-<br>diga tendenser. Å ena sidan skapar växande<br>världshandel, världsvida kapitalrörelser och<br>snabba informationsteknologiska framsteg ökat<br>välstånd såväl i de gamla industriländerna som i<br>många utvecklingsländer. Å andra sidan växer<br>klyftorna både mellan och inom länderna. Styr-<br>kan hos de globalt verkande marknadskrafterna<br>reser allt tydligare krav på internationell politisk<br>samverkan för att hävda gemensamma intressen<br>till försvar för miljön och den kulturella mång-<br>falden liksom för ekonomisk utveckling och<br>kunskapsuppbyggnad i eftersatta länder.</p>
<p>Som enskild nation och EU-medlem verkar<br>Sverige för en fri världshandel med överenskom-<br>na spelregler. Världshandelsorganisationen<br>(WTO) är här av grundläggande betydelse. Sam-<br>tidigt fullföljer Sverige i och utanför FN sitt ak-<br>tiva engagemang för internationellt miljöansvar<br>och är ett av de ytterst få länder, som uppfyller<br>FN:s norm för utvecklingsbistånd. Mot bak-<br>grund av de globala tendenserna blir det än mera<br>angeläget att fortsätta den traditionella svenska<br>utrikespolitik, som förenar strävan efter fri<br>världshandel med förnyat utvecklingssamarbete<br>och arbete för en miljömässigt hållbar global ut-<br>veckling.</p>
<p>Det senaste decenniets internationella politis-<br>ka utveckling har i många avseenden varit hopp-<br>ingivande. Antalet mellanstatliga krig har mins-<br>kat, viktiga nedrustningsöverenskommelser har<br>träffats, och demokratins frammarsch har fort-<br>satt. Detta har vidgat möjligheterna för en inter-<br>nationell samverkan, där konfliktförebyggande,<br>krishantering och konfliktlösning sätts i fokus<br>och där mänskliga rättigheter och individens sä-<br>kerhet på ett annat sätt än tidigare blir en gemen-<br>sam angelägenhet.</p>
<p>Samtidigt uppvisar utvecklingen emellertid<br>oroande tendenser. Hotet från kärnvapen och<br>andra massförstörelsevapen och risken för sprid-<br>ning av dem består. Även inomstatliga konflikter<br>får svåra humanitära konsekvenser. FN brottas<br>med allvarliga problem. Det åvilar FN att upp-<br>rätthålla internationell fred och säkerhet. FN står<br>som garant för att rätt skall gå före makt i världs-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>politiken. Säkerhetsrådet är kärnan i den inter-<br>nationella rättsordningen. Medlemmarna har<br>dock inte förmått eller velat att fullt ut tillförsäk-<br>ra världsorganisationen den ställning, som borde<br>tillkomma den i dagens förändrade internatio-<br>nella situation. Detta understryker med förnyad<br>skärpa alla medlemmars och främst de ledande<br>staternas gemensamma ansvar för FN liksom<br>vikten av den pågående reformeringen av FN-<br>systemet. För Sverige är stödet till FN och re-<br>formeringen av FN-systemet en primär utrikes-<br>politisk uppgift.</p>
<p>Insikten om nödvändigheten av långsiktigt<br>konfliktförebyggande arbete växer i det interna-<br>tionella samfundet. Att förebygga väpnade kon-<br>flikter är ett av motiven till det internationella<br>och svenska arbetet på att främja demokrati och<br>en rättfärdig social och ekonomisk utveckling<br>och på att stärka respekten för folkrätten och de<br>mänskliga rättigheterna.</p>
<p>De mänskliga rättigheterna och människors<br>säkerhet vinner allt större tyngd i folkrätt och<br>politik. Mänskliga rättigheter är en angelägenhet<br>för hela världssamfundet. Att främja de mänskli-<br>ga rättigheterna och att stärka den enskilda män-<br>niskans säkerhet kommer i än högre grad att vara<br>en ledstjärna i Sveriges internationella arbete på<br>skiftande områden och i olika fora.</p>
<p>EU:s utvidgning och fördjupning, intensifierat<br>samarbete i Nordeuropa, gemensam säkerhet<br>och konfliktförebyggande, frihandel och utveck-<br>lingsbistånd, ett stärkt FN, nedrustning, demo-<br>krati, folkrätt och mänskliga rättigheter är delar i<br>en samlad svensk utrikespolitik. Den förs i olika<br>former - bilateralt, genom EU och i EU, i FN<br>och andra organisationer - som blir alltmera öm-<br>sesidigt beroende. Detta ställer nya och ökande<br>krav på svensk utrikesförvaltning att tillvarata<br>svenska intressen och hävda svenska ståndpunk-<br>ter.</p>
<p>Regeringen lägger stor vikt vid information<br>om Sverige i utlandet. Verksamheten syftar till<br>att ge ett gott anseende och skapa förtroende för<br>Sverige som samarbetspartner och därmed främja<br>svenska intressen och bidra till tillväxt och sys-<br>selsättning. Sverige profileras som en modern in-<br>dustrination med teknologisk spjutspetskompe-<br>tens, med en framgångsrik musikindustri och<br>som en erkänd mode- och designnation. Kultu-<br>ren är ett naturligt inslag i presentationen av Sve-<br>rige i utlandet. Ett omfattande utbyte inom kul-<br>tur, forskning och utbildning berikar vårt land<br>och ger oss möjligheter att ta till oss impulser<br>och erfarenheter från andra länder.</p>
<p>Arbetet med att främja svensk export och ut-<br>ländska investeringar i Sverige är av stor betydel-<br>se, och utrikesförvaltningen har här viktiga upp-<br>gifter. Regeringen lägger stor vikt vid ett<br>offensivt, slagkraftigt och integrerat Sverige-<br>främjande. Inom ramen för export- och investe-<br>ringsfrämjandet genomförs särskilda satsningar<br>på informationsteknologi (IT), miljö och andra<br>spjutspetsområden. Utrikeshandel, export- och<br>investeringsfrämjande utgör ett politikområde<br>inom utgiftsområde 24 Näringsliv.</p>
<h2>3.5 Insatser</h2>
<p>EU. Samarbete och säkerhet i Europa</p>
<p>Ordförandeskapet i EU första halvåret 2001 är<br>den högst prioriterade uppgiften för utrikesför-<br>valtningen under 2000 och 2001. Sveriges EU-<br>politik och EU-arbete kommer under hösten<br>2000 och nästa år att domineras av ordförande-<br>skapet, utvidgningsförhandlingarna och de in-<br>stitutionella och andra reformer, som är en av<br>förutsättningarna för utvidgningen och för ett<br>ökat förtroende från medborgarnas sida. Den<br>svenska anslutningen till Schengenavtalet beräk-<br>nas ske i början av 2001.</p>
<p>Ordförandeskapet innebär att Sverige skall le-<br>da alla möten i rådet och dess underorgan, repre-<br>sentera rådet inför Europaparlamentet och före-<br>träda EU gentemot andra stater och<br>internationella organisationer, främst FN. Som<br>ordförande ansvarar Sverige för dagordningen,<br>vilken dock till stor del bestäms av tidigare beslut<br>och oförutsedda händelser. Vår uppgift är främst<br>att se till hela unionens intressen. Detta hindrar<br>inte att Sverige som andra ordförandeländer kan<br>lägga särskild tonvikt vid av oss prioriterade om-<br>råden som utvidgningen, sysselsättningen och<br>miljön.</p>
<p>Ett utkast till program för ordförandeskapet<br>presenterades sommaren 2000, och överlägg-<br>ningar pågår med Frankrike respektive Belgien<br>för att få en smidig övergång före och efter ord-<br>förandeskapet. Ordförandeskapet blir mycket<br>resurskrävande. Sverige skall bl.a. leda omkring<br>1 500 möten på olika nivåer, varav ett stort antal i<br>Sverige och dagliga möten i FN.</p>
<p>För att sköta den planerade mötesverksamhe-<br>ten i Sverige under ordförandeskapet har ett sär-<br>skilt 2001-sekretariat upprättats inom Utrikes-<br>departementet. Departementet har liksom övriga</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>delar av Regeringskansliet tilldelats särskilda me-<br>del inför det svenska EU-ordförandeskapet. Det<br>omfattande arbete som ordförandeskapet med-<br>för kräver därutöver omprioriteringar av till-<br>gängliga resurser inom utrikesförvaltningen.</p>
<p>UD:s press-, informations- och kulturenhet<br>(PIK) har givits det samlade ansvaret inom Rege-<br>ringskansliet för genomförandet av omfattande<br>informations- och kulturaktiviteter under ord-<br>förandeskapet. Utrikesdepartementets resurser<br>för näringslivsfrämjande har förstärkts avsevärt<br>under senare år.</p>
<p>Europeiska rådets extra möte i Lissabon i mars<br>2000 ägnades sysselsättning, ekonomiska refor-<br>mer och social sammanhållning och lade fast<br>omfattande målsättningar för tillväxt och syssel-<br>sättning i ett tioårsperspektiv. Vikten av livslångt<br>lärande, entreprenörskap och IT för att förverk-<br>liga dem framhölls. Årliga uppföljningsmöten<br>skall hållas, det första i Stockholm under svenskt<br>ordförandeskap den 23-24 mars 2001. Det ordi-<br>narie toppmötet i Göteborg den 15-16 juni<br>kommer bl.a. att präglas av miljöfrågor och ut-<br>vidgningen.</p>
<p>Den inre marknaden är en av grundstenarna i<br>EU-samarbetet, och en fungerande inre marknad<br>är en förutsättning för att målen vid toppmötet i<br>Lissabon skall uppnås. Utrikesdepartementet<br>samordnar de svenska ansträngningarna att<br>åstadkomma en effektiv marknad i konsumen-<br>ternas intresse. Stor vikt kommer att läggas vid<br>de gemensamt prioriterade åtgärderna i kommis-<br>sionens strategi för den inre marknaden.</p>
<p>Den största uppgiften under vårt ordförande-<br>skap blir att leda de pågående förhandlingarna<br>om EU:s utvidgning. Vid Europeiska rådets<br>möte i Helsingfors i december 1999 beslöt man<br>att inleda förhandlingar med återstående sex<br>kandidatländer i Central- och Östeuropa, vilket<br>innebar att förhandlingar nu förs med tolv län-<br>der. Man beslöt också att inkludera Turkiet<br>bland kandidatländerna, men något beslut att<br>inleda förhandlingar har inte fattats. Inträde för-<br>utsätter att nya medlemmar övertar EU:s regel-<br>verk och förmår uppfylla ett medlemskaps för-<br>pliktelser. Varje land skall bedömas på egna<br>meriter. EU skall för sin del ha genomfört de<br>interna reformer, som krävs för utvidgningen, så<br>att unionen är redo från slutet av 2002.</p>
<p>Strävan är att den pågående regeringskonfe-<br>rensen om institutionella reformer skall slutföras<br>till Europeiska rådets möte i december 2000 i<br>Nice. Sverige och en majoritet av medlemslän-<br>derna anser att denna konferens skall begränsas</p>
<p>till de frågor, som måste lösas före en första ut-<br>vidgning, dvs. främst röstningsreglerna i rådet,<br>kommissionens sammansättning och möjlighe-<br>ter att fatta beslut med kvalificerad majoritet på<br>flera områden. Även möjligheterna att förenkla<br>reglerna om s.k. förstärkt samarbete mellan<br>medlemmar, som inom ett område vill gå fram<br>snabbare än hela unionen, kommer att undersö-<br>kas av regeringskonferensen.</p>
<p>Parallellt med regeringskonferensen pågår<br>också utarbetandet av en stadga för grundläg-<br>gande rättigheter inom EU. Det sker i ett s.k.<br>konvent med företrädare för medlemsregeringar,<br>nationella parlament och Europaparlamentet.<br>Sverige vill modernisera EU. Vi eftersträvar ett<br>modernt och öppet EU nära medborgarna. Det<br>innebär att effektiv förvaltning, begripliga be-<br>slutsprocedurer, största möjliga öppenhet, finan-<br>siell disciplin och ett stort mått av ansvarstagande<br>skall vara ledstjärnor i arbetet för både enskilda<br>aktörer och EU-systemet som sådant.</p>
<p>Arbetet med utvidgningen av EU är priorite-<br>rat i svensk Europapolitik. Genom utvidgningen<br>skapas och befästs långsiktig fred och säkerhet i<br>Europa. Efter Kosovokrigets slut 1999 råder fred<br>i Europa fram till Tjetjeniens gräns, men det är<br>på många håll, främst i västra Balkan, en ömtålig<br>fred. Kosovokriget bekräftade med skärpa nöd-<br>vändigheten för EU att effektivt kunna ingripa<br>både militärt och civilt i uppflammande kriser.</p>
<p>Arbetet med att inom EU utveckla den euro-<br>peiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP)<br>har fortskridit snabbt efter Europeiska rådets<br>möte i Köln 1999. Politiken omfattar militär och<br>civil krishantering och konfliktförebyggande.<br>Den politiska och militära organisationen för<br>krishantering förutses vara klar vid det svenska<br>ordförandeskapets början, medan de militära ka-<br>pacitetsmålen inte kommer att vara uppnådda<br>förrän 2003. Då skall EU:s medlemsländer kun-<br>na ställa upp med sammanlagt 60 000 man för<br>militär krishantering. På det civila området ställs<br>motsvarande kapacitetsmål upp, bl.a. för civilpo-<br>liser. Samarbetet med FN och länder utanför EU<br>skall utvecklas.</p>
<p>Europeiska rådet beslöt i Feira i juni 2000 att<br>EU skall förstärka sitt arbete med att förebygga<br>väpnade konflikter. En rapport skall föreligga till<br>dess möte i Nice i december och ligga till grund<br>för det fortsatta arbetet under det svenska ord-<br>förandeskapet. Vårt mål är att en EU-politik för<br>konfliktförebyggande skall utformas för att läg-<br>gas fast vid Europeiska rådets möte i Göteborg<br>2001.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>EU skall för sin krishantering kunna använda<br>Nato-resurser i enlighet med de beslut Nato<br>fattade i Berlin 1996. Detta gör en formalisering<br>av relationerna mellan EU och Nato nödvändig,<br>samtidigt som Västeuropeiska unionen (VEU)<br>successivt upphör som organisation och i sam-<br>manhanget relevanta funktioner överförs till EU.<br>Kandidatländer och andra europeiska länder skall<br>ges möjlighet att delta i EU:s krishantering.</p>
<p>Nato förblir den viktigaste militära samar-<br>betsorganisationen i Europa. En av Nato:s hu-<br>vuduppgifter är militär krishantering. Sverige<br>deltar aktivt i samarbetet och övningsverksam-<br>heten inom EAPR och PFF. Natois roll i den<br>nya krishanteringsstrukturen, inklusive bevaran-<br>det av den transatlantiska länken, kommer att<br>vara en central frågeställning under uppbyggna-<br>den av EU:s egen militära krishanteringsförmå-<br>ga. Utan att ingå militära försvarsförpliktelser<br>kommer Sverige tillsammans med alliansbundna<br>och alliansfria stater att aktivt medverka i upp-<br>byggnaden av EU:s militära krishanteringsför-<br>måga.</p>
<p>För överskådlig tid förblir utvecklingen i<br>Ryssland och dess förbindelser med omvärlden, i<br>första rummet EU, den ojämförligt viktigaste<br>faktorn i europeisk säkerhetspolitik. De vid<br>Kosovokriget försämrade förbindelserna med<br>Nato har åter normaliserats.</p>
<p>Den ryska ekonomin uppvisar en rad positiva<br>tecken, och en kraftig upphämtning har skett<br>efter den djupa krisen 1998. Men rysk ekonomi<br>har allvarliga strukturella svagheter.</p>
<p>Kriget i Tjetjenien, det mest akuta problemet<br>för regimen, har övergått i ett mera regelrätt ge-<br>rillakrig. Regimen måste söka en politisk lösning.<br>För Rysslands relationer med omvärlden är detta<br>en nödvändighet. Det finns en stark vilja hos<br>EU-länderna att fortsätta att bygga upp ett lång-<br>siktigt samarbete med Ryssland, vilket är en för-<br>utsättning för en stabil europeisk säkerhets- och<br>samarbetsordning. En sådan politik är emellertid<br>inte fullt ut genomförbar, så länge Ryssland i<br>Tjetjenien gravt åsidosätter respekten för de<br>mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med<br>Ryssland är viktigt, samtidigt som vi i olika<br>sammanhang med skärpa framför vår kritik mot<br>vad som sker i Tjetjenien. Huvuddelen av samar-<br>betet med det väldiga grannlandet äger rum på<br>regional och lokal nivå, främst med vårt närom-<br>råde, nordvästra Ryssland. Stor vikt lägger vi vid<br>stödet till utvecklingen i Kaliningrad och dess<br>integration i Östersjösamarbetet.</p>
<p>Förbindelserna med Central- och Östeuropa<br>är en prioriterad uppgift i svensk utrikespolitik.<br>Samarbetet med kandidatländerna till EU har<br>som ett övergripande syfte att underlätta deras<br>inträde i unionen och därigenom att stärka euro-<br>peisk säkerhet. År 2001 är det sista som regleras<br>av gällande treåriga samarbetsprogram, där sär-<br>skild vikt läggs vid en säkerhetsgemenskap, de-<br>mokratins kultur, en socialt hållbar ekonomisk<br>omvandling och en miljömässigt hållbar utveck-<br>ling. Regeringen avser att återkomma till Riksda-<br>gen våren 2001 med förslag till fortsatta insatser.</p>
<p>I likhet med Ryssland är Ukraina en för EU<br>och Sverige betydelsefull partner i formandet av<br>en alleuropeisk säkerhetsgemenskap. Det svens-<br>ka samarbetet med Ukraina syftar till att stödja<br>en sådan roll för landet. Vitryssland däremot är<br>på grund av sitt politiska system en källa till eu-<br>ropeiska bekymmer och en potentiell oroshärd<br>på gränsen mellan EU:s kandidatländer och<br>Ryssland. Situationen i Kaukasus och Centralasi-<br>en, båda områdena anknutna till det alleuropeis-<br>ka säkerhetssystemet, skulle med kort varsel<br>kunna bli än mera kritisk och framtvinga euro-<br>peisk och därmed svensk uppmärksamhet.</p>
<p>I västra Balkan förblir läget fortsatt spänt med<br>etniska motsättningar, våld och stor kriminalitet.<br>Mörkast är situationen i Förbundsrepubliken Ju-<br>goslavien med Kosovo, medan Kroatien och Ma-<br>kedonien uppvisar ljusare tecken. Någon stabil<br>lösning kan inte skönjas i Bosnien-Hercegovina,<br>och i Albanien är utvecklingen på många områ-<br>den djupt eftersatt.</p>
<p>Problemen i västra Balkan kan på längre sikt<br>endast få en varaktig lösning genom områdets<br>inlemmande i europeiskt samarbete och på lång<br>sikt medlemskap i EU. Insikten om detta låg<br>bakom bildandet av Stabilitetspakten för sydöst-<br>ra Europa, som tillkom på EU:s initiativ i juni<br>1999. Den utgör ett politiskt ramverk, syftande<br>till att främja ländernas egna ansträngningar att<br>genom regional samverkan skapa demokrati och<br>ekonomisk utveckling och bryta det mönster av<br>väpnade konflikter, som präglat Balkanområdet.<br>Sverige är aktivt engagerat i paktens arbete, och<br>det svenska biståndet till området skall ses i<br>sammanhang med pakten.</p>
<p>Sverige fullföljer under kommande år det star-<br>ka och mångfacetterade bistånd vi givit västra<br>Balkan, alltsedan den djupa krisen i området bröt<br>ut för ett decennium sedan. Vårt militära bidrag<br>koncentreras till vår bataljon i den internationella<br>styrkan i Kosovo (KFOR), medan medverkan i</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>styrkan i Bosnien (SFOR) drogs ned fr.o.m.<br>2000.</p>
<p>Förutom med KFOR-bataljonen biträder Sve-<br>rige FN-administrationen i Kosovo, UNMIK,<br>med bl.a. civilpoliser. Det humanitära stödet till<br>Kosovo ersätts gradvis med stöd till infrastruktu-<br>rell återuppbyggnad och ökat stöd till främst<br>demokratiuppbyggnad och lokal förvaltning.<br>När biståndet till Kosovo kan reduceras, bör<br>andra områden få ökat stöd. Det omfattande<br>svenska stödet till Bosnien fortsätter, och det<br>finns anledning att undersöka större insatser i<br>Kroatien och Makedonien. Samarbetet med Al-<br>banien fullföljs. En utvidgning av biståndet till<br>Serbien, vars flyktingsituation är mycket svår, är<br>avhängig av den politiska utvecklingen i landet.<br>Sverige ger idag humanitärt bistånd och stöd till<br>demokratiprojekt.</p>
<p>Sveriges och EU:s engagemang i och för västra<br>Balkan fyller en viktig konfliktförebyggande<br>funktion. Att förebygga väpnade konflikter är ett<br>prioriterat mål för svensk utrikes- och säkerhets-<br>politik, och genom erfarenheterna av Kosovo-<br>konflikten fick konfliktförebyggande en alltmera<br>central roll i europeisk politik.</p>
<p>Sverige betraktar OSSE som ett viktigt in-<br>strument för att skapa långsiktig säkerhet i Eu-<br>ropa. Vi fäster särskild vikt vid OSSE:s breda sä-<br>kerhetsbegrepp och vida medlemskrets, som ger<br>OSSE möjlighet att verka preventivt på ett ef-<br>fektivt sätt i speciellt utsatta områden. Sverige<br>stöder särskilt OSSE:s fältverksamhet. Förutom i<br>Kosovomissionen deltar Sverige med personal i<br>flera andra OSSE-missioner.</p>
<p>OSSE är främst avpassat för att förebygga<br>väpnade konflikter, för krishantering och för<br>återuppbyggnad efter kriser. På sitt toppmöte i<br>Istanbul 1999 beslöt staterna i OSSE att utveckla<br>organisationens fredsfrämjande roll. En civil<br>snabbinsatsstyrka skapas, förmågan till polisin-<br>satser ökar och ett operationscentrum upprättas<br>för de fältinsatser, som tar huvuddelen av<br>OSSE:s budget i anspråk. Antalet fältmissioner<br>har snabbt vuxit de senaste åren och spänner<br>över ett vitt, konfliktförebyggande område med<br>experter av skilda slag. Särskild vikt fäster Sverige<br>vid den roll OSSE:s högkommissarie för natio-<br>nella minoriteter spelar för att avvärja etniska<br>konflikter.</p>
<p>Sverige har under 1999 och under första hälf-<br>ten av 2000 fortsatt deltagit aktivt i OSSE:s ar-<br>bete. En viktig insats har varit de svenskar som<br>Sverige ställt till OSSE:s förfogande för delta-<br>gande i OSSE:s fältmissioner. Kosovomissionen</p>
<p>utgör OSSE:s hittills största fältinsats och det<br>svenska personalbidraget (omkring 30 personer)<br>till denna är det största till OSSE. Sverige bidrar<br>även med en missionschef vid OSSE-missionen i<br>Lettland och har också deltagit i OSSE-<br>missionerna i Albanien, Bosnien, Estland, Geor-<br>gien, Kroatien och Makedonien.</p>
<p>Rustningskontroll är en prioriterad uppgift för<br>OSSE. Stor betydelse för europeisk säkerhet har<br>det efter förändrade förutsättningar anpassade<br>avtalet om konventionella styrkor i Europa<br>(CFE-avtalet), som undertecknades vid topp-<br>mötet 1999. Samtidigt undertecknades också ett<br>nytt Wiendokument om förtroende- och säker-<br>hetsskapande åtgärder liksom en säkerhetsstadga,<br>där de grundläggande principerna för europeisk<br>säkerhet, bl.a. varje stats rätt att själv träffa sitt<br>säkerhetspolitiska val, bekräftades.</p>
<p>Europarådet har en viktig uppgift, när det gäl-<br>ler att främja respekt för de mänskliga rättighe-<br>terna, demokrati och rättsstatens principer. Stöd<br>till den fortsatta demokratiska utvecklingen i<br>Central- och Östeuropa är en central uppgift för<br>Europarådet. Sverige verkar för en starkare in-<br>riktning på Europarådets kärnområden.</p>
<p>Samarbete i Norden, Östersjöområdet och<br>Barentsregionen</p>
<p>Det nordiska samarbetet förändras genom Sveri-<br>ges medlemskap i EU. Samarbetet mellan de<br>nordiska länderna bidrar till att stimulera för-<br>verkligandet av den inre marknaden. Sveriges,<br>Danmarks och Finlands medlemskap i EU och<br>Norges och Islands tillhörighet till det europeis-<br>ka ekonomiska samarbetsområdet (EES) påver-<br>kar det nordiska samarbetet positivt. Arbetet för<br>att reducera eller avskaffa gränshinder och att<br>främja integrationen mellan de nordiska länderna<br>är en prioriterad del av det nordiska samarbetet.<br>Genom Oresundsförbindelsens öppnande den 1<br>juli i år ökar möjligheterna till integrationsfräm-<br>jande insatser i Öresundsregionen. För att stödja<br>tillväxt och sysselsättning i regionen har stora an-<br>strängningar inklusive finansiella resurser lagts<br>ned på att etablera nätverk och informa-<br>tionscentra. Handlingsplaner har också utarbe-<br>tats för att stärka integrationen med Finland och<br>Norge. Det nordiska integrationsarbetet har<br>fortsatt hög prioritet i svensk utrikespolitik. In-<br>om det samnordiska samarbetet sker för närva-<br>rande en översyn av dess framtida inriktning, där<br>bl.a. närområdesfrågorna är viktiga.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Ett nordiskt-baltiskt samarbetsområde, lik-<br>nande det nordiska, håller på att växa fram. Ös-<br>tersjösamarbetet med Östersjöstaternas råd som<br>centralt organ har fortsatt att förstärkas och<br>breddas. De riktlinjer för samarbetet under 2001,<br>som regeringarna dragit upp, betonar nödvän-<br>digheten att ta vara på regionens tillväxtmöjlig-<br>heter genom att avlägsna praktiska handelshinder<br>och vikten av att främja kontakter mellan männi-<br>skor och organisationer. Det är också av stor vikt<br>att Barentssamarbetet fördjupas. Genom gräns-<br>överskridande regionalt samarbete skapas en<br>bredare säkerhet i norr.</p>
<p>I det svenska utvecklingssamarbetet med<br>Central- och Östeuropa är våra baltiska grannar,<br>Estland, Lettland och Litauen, liksom Polen pri-<br>oriterade länder vid sidan av Ryssland och Uk-<br>raina. Ett huvudsyfte med det svenska stödet har<br>varit att underlätta kandidatländernas anpassning<br>inför EU-medlemskapet. Detta stöd kommer<br>successivt, först vad gäller Estland och Polen, att<br>ersättas med ett normalt grannlandssamarbete.<br>Projektet "De baltiska ländernas år", som ge-<br>nomförs 2000, avser i likhet med "Polen i fokus"<br>1999 att fördjupa förbindelserna över Östersjön.</p>
<p>Europas säkerhet är odelbar. Det är av största<br>vikt för Sverige och övriga nordeuropeiska stater<br>att Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis<br>är förankrade i en bred alleuropeisk säkerhets-<br>struktur tillsammans med Europas och Nord-<br>amerikas övriga länder. Vår del av Europa skall<br>präglas av säkerhet, ekonomisk tillväxt och god<br>miljö. Därmed gynnas hela Europa. EU:s nordli-<br>ga dimension syftar till att stärka det nordeuro-<br>peiska områdets anslutning till unionen. Euro-<br>peiska rådet godkände i juni 2000 en<br>handlingsplan för den nordliga dimensionen un-<br>der perioden 2000-2003. Planen, som utgör den<br>första mera konkreta åtgärden för att förverkliga<br>1999 års riktlinjer för den nordliga dimensionen,<br>är i huvudsak en inventering av pågående EU-<br>aktiviteter, som berör eller kan komma att beröra<br>EU:s partnerländer i Nordeuropa. Sverige kom-<br>mer under vårt ordförandeskap att arbeta för att<br>den nordliga dimensionen permanentas och för-<br>ankras inom EU:s institutioner. Vi kommer även<br>att ordna en första uppföljningskonferens.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i<br>Central- och Östeuropa behandlas under ut-<br>giftsområde 7 Internationellt bistånd. Under ut-<br>giftsområde 24 Näringsliv behandlas anslag för<br>medel till näringslivsutveckling i Östersjöregio-<br>nen.</p>
<p>FN och global säkerhet</p>
<p>FN:s ansvar för internationell fred och säkerhet<br>är ett omistligt värde och en förutsättning för att<br>den starkares rätt ej skall få råda. Från att endast<br>ha gällt de suveräna staternas säkerhet har säker-<br>hetsbegreppet i internationella sammanhang<br>alltmera kommit att omfatta även individens sä-<br>kerhet. Det internationella samfundets medans-<br>var för enskilda människors säkerhet och re-<br>spekten för de mänskliga rättigheterna har de<br>senaste åren uppmärksammats på ett annat sätt<br>än tidigare. Den latenta konflikt, som finns mel-<br>lan respekt för staternas suveränitet och krav på<br>internationella ingripanden till individernas<br>skydd vid allvarliga brott mot de mänskliga rät-<br>tigheterna, har kommit i förgrunden inom FN.</p>
<p>I de svenska övervägandena om formerna för<br>fredsframtvingande militära insatser väger folk-<br>rätten och vikten att slå vakt om FN:s säkerhets-<br>råds auktoritet mycket tungt. Det är säkerhets-<br>rådet som enligt FN-stadgan har till uppgift att<br>besluta om militär våldsanvändning för andra<br>ändamål än självförsvar. Alla möjligheter till<br>fredlig lösning måste först vara uttömda.<br>Våldsanvändning utan nödvändigt säkerhets-<br>rådsmandat riskerar att försvaga den internatio-<br>nella rättsordningen. Men nödvändiga åtgärder<br>för att förhindra systematiska kränkningar av<br>mänskliga rättigheter får inte heller stoppas av ett<br>veto eller ett hot om veto. Då undermineras rå-<br>dets och FN:s ställning. Världssamfundet kan<br>inte stå passivt inför sådana humanitära kata-<br>strofer. Frågan om hur man skall agera måste<br>prövas från fall till fall. Det är viktigt att också<br>beakta långsiktiga och principiella aspekter och<br>att utveckla det folkrättsliga regelverket. De<br>ständiga medlemmarna har ett särskilt ansvar för<br>säkerhetsrådets förmåga att agera. De bör så<br>långt som möjligt avstå från att använda vetot<br>eller hota med detta. Ett första steg mot en<br>vetofri kultur vore att vetorätten begränsades till<br>fredsframtvingande insatser.</p>
<p>FN är på olika sätt engagerat i fredsfrämjande<br>verksamhet och krishantering runt om i världen.<br>Under senare år har behovet av ett mera långsik-<br>tigt perspektiv på fredsfrämjande insatser blivit<br>allt tydligare. Betydelsen av snabba insatser och<br>samverkan mellan civila och militära kompo-<br>nenter har understrukits. Karaktären och om-<br>fattningen av FN:s fredsfrämjande insatser har<br>också utvidgats. Mandaten har stärkts och bred-<br>dats och inbegriper även stora civila komponen-<br>ter. De 1999 inledda insatserna i Kosovo och</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Östtimor har mycket omfattande mandat och<br>delvis nya typer av arbetsuppgifter. Sverige har<br>länge drivit på utvecklingen i denna riktning och<br>särskilt agerat för upprättandet av civilpoliser.<br>Sverige har också tillhört de FN-medlemmar,<br>som varit engagerade i arbetat på en flernationell<br>militär snabbinsatsstyrka (det s.k. SHIRBRIG-<br>samarbetet). I slutet av 1999 kunde denna styrka<br>anmälas tillgänglig för FN.</p>
<p>Sverige deltar med 45 minröjningsexperter i<br>den efter det israeliska militära tillbakadragandet<br>2000 förstärka FN-styrkan UNIFIL i Libanon.</p>
<p>FN:s fredsfrämjande verksamhet brottas med<br>svåra politiska och ekonomiska problem. Två<br>mycket allvarliga tillkortakommanden och<br>misslyckanden redovisades hösten 1999 i av ge-<br>neralsekreteraren beställda rapporter om Srebre-<br>nica och Rwanda. Sverige skall verka aktivt för<br>den fortsatta uppföljningen av rapporterna inom<br>FN.</p>
<p>Samtidigt med att antalet mellanstatliga krig<br>minskar, blir gränsen mellan militär och icke mi-<br>litär säkerhet mindre skarp. Miljöförstöring,<br>massfattigdom, fattiga länders skuldsättning, et-<br>niskt, religiöst och politiskt förtryck är hot, som<br>måste mötas globalt på samma sätt som krig och<br>väpnade konflikter. Ofta utgör dessa hot också<br>orsaker till väpnade konflikter. Bland världens<br>stater växer insikten om nödvändigheten att i tid<br>angripa de icke militära hoten för att förebygga<br>väpnade konflikter. I svensk utrikespolitik, inte<br>bara på europeisk utan även på global nivå, är<br>konfliktförebyggande en högt prioriterad upp-<br>gift.</p>
<p>Att trygga enskilda människors säkerhet och<br>skapa bättre levnadsvillkor för vår egen och<br>framtida generationer kräver global solidaritet<br>och globalt samarbete. FN och dess olika organ<br>spelar här en central roll, vars betydelse inte får<br>skymmas av att resultaten ibland kan inge besvi-<br>kelse, då världsorganisationens mål och förhopp-<br>ningar ställs mot starka nationella intressen.<br>1990-talets stora FN-konferenser om miljö,<br>mänskliga rättigheter, befolkningsfrågor, kvin-<br>nor och social utveckling och boende och be-<br>byggelse har satt dagordningen för världsorgani-<br>sationens arbete. De följs nu upp med särskilda<br>möten i generalförsamlingen efter fem år. Sverige<br>kommer under sitt ordförandeskap att leda EU-<br>arbetet inför och företräda EU vid flera av dessa<br>uppföljningskonferenser. Konferenserna har in-<br>neburit ett genombrott för ett globalt synsätt<br>och ansvarstagande. Att delta i det långsiktiga<br>uppföljningsarbetet ingår som ett viktigt led i</p>
<p>Sveriges internationella solidaritetsarbete, som<br>alltid varit starkt knutet till FN och dess fackor-<br>gan.</p>
<p>Den reformering av FN-systemet, som 1997<br>inleddes under generalsekreterarens ledning, är<br>en förutsättning för att FN skall återvinna större<br>auktoritet. Vissa framsteg har gjorts, men re-<br>formprocessen är trög. Sverige verkar för bättre<br>finansiell styrning och långsiktigt hållbara finan-<br>ser. Till skilda uppfattningar bland olika med-<br>lemsgrupper kommer som ett särskilt bekym-<br>mersamt reformhinder att vissa medlemsländer,<br>bland dem Förenta staterna, inte fullgjort sina<br>ekonomiska skyldigheter. EU och Sverige anser<br>att reformer och skuldbetalningar bör ske paral-<br>lellt, medan Förenta staterna menat att reformer<br>måste gå före betalningar och andra länder åter<br>hävdat motsatt uppfattning. Inte heller de sedan<br>1993 pågående och för FN:s auktoritet viktiga<br>ansträngningarna att reformera säkerhetsrådet<br>har ännu givit resultat. I likhet med det stora an-<br>talet medlemmar förespråkar Sverige en utvidg-<br>ning, som gör rådet mera representativt för FN:s<br>medlemskrets.</p>
<p>Folkrätten intar en central plats i svensk utri-<br>kespolitik. Den befinner sig i dynamisk utveck-<br>ling med inriktning på individens rättigheter och<br>säkerhet. Den internationella permanenta brott-<br>målsdomstol, vars stadga antogs 1998, är ett vik-<br>tigt led i denna. Sverige, som var pådrivande i<br>processen, medverkar aktivt i förhandlingarna<br>om stadgans närmare utformning och beräknas<br>ratificera 2001.</p>
<p>Att arbeta för att stärka de mänskliga rättig-<br>heterna och demokratin är en prioriterad uppgift<br>för svensk utrikespolitik och det svenska ordför-<br>andeskapet. Den genomsyrar vårt agerande på de<br>flesta områden. En framgång i detta arbete är det<br>tilläggsprotokoll till barnkonventionen om för-<br>bud mot användning av barn som soldater, vilket<br>2000 slutförhandlades under svensk ledning.<br>Trots vissa framsteg återstår dock mycket att gö-<br>ra för att stärka och utbreda respekten för de<br>mänskliga rättigheterna. Dödsstraff utdöms och<br>verkställs i många länder, bland dem ledande<br>stormakter. Tortyr förekommer på många håll. I<br>inomstatliga konflikter råder stora brister i ef-<br>terlevnaden av existerande regler, och det inter-<br>nationella samfundets möjligheter att ingripa är<br>begränsade. Det finns därför ett stort behov av<br>att stärka skyddet för individen i dessa konflik-<br>ter. Liksom barnens rättigheter kräver kvinnors<br>rättigheter och jämställdhet mellan könen ett<br>intensifierat internationellt utvecklingsarbete.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Det är av största vikt att de internationella<br>nedrustningsansträngningarna drivs vidare. Det<br>fullständiga avskaffandet av massförstörelseva-<br>pen förblir ett prioriterat mål i den aktiva svens-<br>ka nedrustningspolitiken. Det förhållandet att<br>den internationella säkerhetspolitiska situationen<br>radikalt förbättrats det senaste decenniet och att<br>viktiga nedrustningsöverenskommelser kunnat<br>träffas ger inte utrymme för en avmattning i det<br>fortsatta nedrustningsarbetet.</p>
<p>Icke-spridningsavtalet (NPT) understryker<br>det nära sambandet mellan icke-spridning och<br>nedrustning. De fem erkända kärnvapenmakter-<br>na gjorde i samband med översynskonferensen<br>2000 ett åtagande att fullständigt avveckla sina<br>kärnvapenarsenaler utan villkoret allmän och to-<br>tal nedrustning. Man kom även överens om ett<br>antal ytterligare konkreta utfästelser och ned-<br>rustningssteg, vilket förbättrat klimatet för käm-<br>vapennedrustningen. Samtidigt står flera länder,<br>bland dem Indien, Pakistan och Israel, utanför<br>avtalet. Provstoppsavtalet (CTBT) har inte kun-<br>nat träda i kraft. Den ryska dumans ratifikation<br>våren 2000 var ett viktigt framsteg, men Sverige<br>beklagar djupt den amerikanska senatens vägran<br>att ratificera liksom att andra viktiga stater som<br>Kina ännu ej gjort det. Sverige medverkar i för-<br>beredelsearbetet inför CTBT:s ikraftträdande<br>bl.a. genom att leda en arbetsgrupp med särskilt<br>ansvar för verifikationsfrågorna.</p>
<p>Planerna på ett amerikanskt nationellt missil-<br>försvar och deras inverkan på det rysk-<br>amerikanska avtalet om begränsning av anti-<br>ballistiska missilsystem (ABM-avtalet) inger oro.<br>Detta och den ryska kämvapenpolitiken ger an-<br>ledning till farhågor för att kärnvapnen åter skall<br>få ökad betydelse. Förhandlingarna om produk-<br>tionsförbud mot klyvbart material<br>för kärnvapenändamål har ännu ej kunnat<br>påbörjas. Samverkan inom den s.k. ny agenda-<br>koalitionen, där Sverige ingår tillsammans med<br>sex andra länder, fortsätter.</p>
<p>Det är av yttersta vikt att nedrustningsarbetet<br>vad gäller biologiska och kemiska vapen fullföljs.<br>Sverige deltar aktivt i förhandlingarna om ett<br>kontrollsystem för B-vapenkonventionen, och<br>förhoppningen är att ett verifikationsprotokoll<br>skall kunna antas 2001. Vårt land är också starkt<br>engagerat i nedrustningsansträngningarna röran-<br>de lätta vapen, de vapen som i dagens inomstatli-<br>ga konflikter särskilt hårt drabbar civilbefolk-<br>ningen. Inom EU råder utom i<br>kärnvapenfrågorna stor samstämmighet i ned-<br>rustningsarbetet.</p>
<p>Ett vidgat internationellt ekonomiskt utbyte</p>
<p>Utrikeshandel utgör en stark drivkraft för<br>ekonomisk tillväxt och utveckling såväl globalt<br>som inom EU och nationellt. Frihandel är av stor<br>betydelse för ett litet, utrikeshandelsberoende<br>land som Sverige. Att rätt möta globaliseringen<br>är en av vår tids viktigaste frågor. Det är därför<br>av stor vikt att världshandeln sker inom ramen<br>för väl fungerande spelregler, som utgör en för-<br>utsättning för att alla länder skall få samma rät-<br>tigheter oberoende av ekonomisk och politisk<br>styrka. Sverige fortsätter sitt mångåriga arbete<br>för multilateralt samarbete och väl fungerande<br>spelregler för den internationella handeln. En fri<br>världshandel, förenad med respekt för miljö och<br>mänskliga rättigheter, är ett svenskt mål.</p>
<p>WTO:s ministerkonferens i Seattle 1999<br>misslyckades med att lansera en ny förhandlings-<br>runda för nya handelsliberaliseringar. Förhand-<br>lingar påbörjades dock enligt tidigare beslut om<br>jordbruks- och tjänstehandel och väntas pågå fle-<br>ra år. Samtidigt fortsätter EU arbetet för en ny<br>förhandlingsrunda med bred dagordning. Ännu<br>är det dock osäkert om och när beslut kan fattas.<br>EU vägleds av de rådsslutsatser, som antogs i<br>oktober 1999.</p>
<p>Regionala frihandelsarrangemang påskyndar<br>den internationella liberaliseringen av handeln.<br>EU är en av världens mest öppna marknader.<br>Det är viktigt att göra den inre marknaden ännu<br>mera effektiv, särskilt vad gäller den fria rörlig-<br>heten för varor och tjänster, och göra den tydlig<br>för konsumenter och företag. Sverige fortsätter<br>inom EU att verka för ökad öppenhet mot om-<br>världen, för en reform av den gemensamma<br>jordbrukspolitiken och därmed för en liberalise-<br>ring av världshandeln med jordbruksprodukter<br>och för en förbättring av utvecklingsländernas<br>tillgång till den europeiska marknaden. EU slöt<br>2000 ett nytt avtal, som ersätter Lomékonven-<br>tionen, med 71 länder i Afrika, Västindien och<br>Stilla havet (AVS-länderna), vari ytterligare han-<br>delsliberaliseringar är en viktig del.</p>
<p>De svenska medlemsavgifterna till flera av de<br>internationella ekonomiska samarbetsorganisa-<br>tionerna finansieras över utgiftsområde 24<br>Näringsliv. Under utgiftsområde 24 behandlas<br>vidare utrikeshandel, export- och investerings-<br>främjande samt bl.a. teknologisk infrastruktur.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Samarbete utanför Europa</p>
<p>Sverige har sedan lång tid fört en aktiv och glo-<br>balt djupt engagerad utrikespolitik. Vi har ett<br>omfattande och välutvecklat samarbete, såväl bi-<br>lateralt som multilateralt, med länder och regio-<br>ner utanför Europa. En viktig del av detta samar-<br>bete sker inom ramen för GUSP och EU:s breda<br>dialog och biståndssamarbete med utvecklings-<br>länderna. I FN och andra internationella organi-<br>sationer bidrar Sverige till att stärka internatio-<br>nell fred och säkerhet, till att öka respekten för<br>de mänskliga rättigheterna, till solidaritet med<br>folken i utvecklingsländerna och till att bekämpa<br>de globala miljöhoten.</p>
<p>Vårt lands sedan länge omfattande och täta<br>förbindelser med Förenta staterna spänner över<br>ett vitt fält från handel och vetenskapligt och<br>kulturellt samarbete till säkerhetsskapande sam-<br>arbete inom EAPR och PFF och livliga kontak-<br>ter rörande utvecklingen i Östersjöområdet och<br>Barentsregionen. Detta för Sverige inte minst<br>ekonomiskt och teknologiskt viktiga samarbete<br>skall vidareutvecklas. Sverige välkomnar ett ökat<br>amerikanskt engagemang och amerikansk med-<br>verkan i olika projekt i Östersjöregionen. Det<br>fortsatta samarbetet mellan EU och Förenta<br>staterna inom ramen för den transatlantiska<br>agendan, särskilt det ekonomiska samarbetet<br>men även samarbetet rörande rättsfrågor, är av<br>stor betydelse för Sverige. Under det svenska<br>ordförandeskapet i EU första halvåret 2001<br>kommer ett toppmöte att hållas i Sverige med<br>den amerikanske presidenten.</p>
<p>Den transatlantiska dialogen mellan EU och<br>Kanada är av stor vikt, särskilt som det råder stor<br>samstämmighet på många områden mellan de<br>europeiska demokratierna och Kanada.</p>
<p>Sveriges liksom EU:s relationer med staterna i<br>Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien och La-<br>tinamerika omfattar såväl politiska förbindelser<br>som handelsutbyte och utvecklingssamarbete.</p>
<p>Fredsprocessen i Mellanöstern kom efter det<br>israeliska regeringsskiftet 1999 åter i rörelse. Is-<br>raels tillbakadragande från Libanon 2000 innebar<br>ett stort steg mot normala förhållanden för det<br>sargade Libanon. De israelisk-palestinska freds-<br>samtalen befinner sig hösten 2000 i en mycket<br>dynamisk fas, och viktiga framsteg ter sig möjli-<br>ga. Sverige fullföljer sin långa tradition av aktivt<br>engagemang för en allomfattande, rättvis och<br>varaktig fredsuppgörelse. Biståndssamarbetet<br>med palestinierna fortsätter.</p>
<p>Den av FN beslutade avvecklingen av Iraks<br>massförstörelsevapen har på grund av Bagdadre-<br>gimens obstruktionspolitik ej kunnat genomfö-<br>ras. Det fortsatta FN-arbetet sker nu åter under<br>svenskt ordförandeskap.</p>
<p>Som EU-medlem fortsätter Sverige att med-<br>verka i Barcelonaprocessen, unionens breda sam-<br>arbete med länderna kring Medelhavet, syftande<br>till välstånd och stabilitet i området.</p>
<p>Afrika söder om Sahara härjas alltjämt av en<br>rad väpnade konflikter. I kriget mellan Etiopien<br>och Eritrea, som Afrikanska enhetsorganisatio-<br>nen (OAU) verkat för att få slut på, synes en<br>ljusning vara på väg, medan läget på andra håll<br>inger föga omedelbart hopp. I flera av konflik-<br>terna pågår afrikanskledda fredsprocesser. Sveri-<br>ge stöder sådana ansträngningar liksom ett fort-<br>satt starkt FN-engagemang i konflikthantering i<br>Afrika. Till bilden av krig och utbredd fattigdom<br>i Afrika måste vidare fogas en större politisk plu-<br>ralism och ekonomiska reformer. En, om än<br>alltjämt svag, demokratisk och ekonomisk bas<br>för en positiv utveckling har lagts.</p>
<p>Svensk Afrikapolitik bygger vidare på den<br>Afrikastrategi, som tillställdes riksdagen 1998. I<br>Afrikapolitiken ingår bl.a. stöd till regionalt sam-<br>arbete och ett utökat utvecklingssamarbete med<br>Västafrika. I syfte att bredda och fördjupa<br>mångfalden i samarbetet mellan Sverige och Syd-<br>afrika genomfördes 1999 en svensk manifesta-<br>tionsvecka i landet. Sverige lägger vidare stor vikt<br>vid den intensifierade dialog mellan EU och afri-<br>kanska länder, som följt på toppmötet mellan<br>dem i Kairo våren 2000.</p>
<p>I Ost- och Sydostasien är återhämtningen ef-<br>ter den finansiella krisen på god väg, och Sveriges<br>handel med regionen växer åter. Kinas närhet till<br>ett WTO-medlemskap efter förhandlingar med<br>EU och Förenta staterna kommer att påskynda<br>ekonomiska, om än inte politiska, reformer i<br>landet. Östtimors frigörelse under svåra villkor<br>1999, den fortsatta demokratiseringen i Indone-<br>sien och de nyupptagna kontakterna mellan<br>Nord- och Sydkorea samverkar till att minska<br>spänningen i regionen. I motsatt riktning verkar<br>dock de ansträngda relationerna mellan Kina och<br>Taiwan och de skarpa motsättningarna mellan<br>kärnvapenmakterna Indien och Pakistan.</p>
<p>Förbindelserna mellan EU och Asien stärks<br>genom ett tredje toppmöte hösten 2000. Svensk<br>Asienpolitik fullföljs enligt de riktlinjer, som<br>utformades i den 1999 antagna Asienstrategin.<br>Förutom vid handeln lägger Sverige tonvikt vid</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>miljösamarbete. I relationerna med Kina betonas<br>samarbete kring mänskliga rättigheter.</p>
<p>Den positiva ekonomiska och politiska ut-<br>vecklingen i Latinamerika har de senaste åren<br>försvagats. I Latinamerika som helhet blev den<br>ekonomiska utvecklingen negativ 1999, främst<br>till följd av de finansiella kriserna och sjunkande<br>priser på vissa råvaror. Samtidigt som demokra-<br>tin befästs ytterligare på de flesta håll, förekom<br>oroande tecken på motsatsen i några länder. De<br>breda klyftorna mellan skilda befolkningsgrup-<br>per består, och på flera håll kränks alltjämt de<br>mänskliga rättigheterna. Trots de senaste årens<br>fredssträvanden fortsätter den inre väpnade<br>konflikten i Colombia.</p>
<p>Sverige fullföljer sin centrala roll i det interna-<br>tionella stödet för återuppbyggnadsarbetet i<br>Centralamerika efter orkanen Mitch. Sveriges<br>liksom EU:s förbindelser med Latinamerika<br>stärks ytterligare genom inrättandet av ett fri-<br>handelsområde mellan EU och Mexiko och ge-<br>nom förhandlingar om associeringsavtal med<br>Mercosur och Chile, som även skall omfatta fri-<br>handel.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med utveck-<br>lingsländer behandlas under utgiftsområde 7 In-<br>ternationellt bistånd.</p>
<p>Information om Sverige i utlandet</p>
<p>De svenska utlandsmyndigheterna utgör rege-<br>ringens främsta instrument för information om<br>Sverige i enskilda länder och agerar i nära sam-<br>verkan med Svenska institutet, som den 1 janua-<br>ri 1998 omvandlades från stiftelse till myndighet.<br>Institutet erhöll då en ny övergripande målsätt-<br>ning vid sidan av sitt tidigare uppdrag; att främja<br>svenska intressen och bidra till tillväxt, syssel-<br>sättning och kulturell utveckling i Sverige.</p>
<p>Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet<br>(NSU) fick budgetåret 1999 sin första egna bud-<br>get för treårsperioden 1999-2001 inom ramen för<br>regeringens satsning på Europafrågor i vårpropo-<br>sitionen 1998 (prop. 1997/98:150). NSU-medlen<br>har under 1999 och 2000 finansierat integrerade<br>främjandeinsatser i bl.a. Hannover, Milano, New<br>York, Paris, Shanghai, Tokyo.</p>
<p>Kulturutbytet har varit omfattande i synner-<br>het med Östeuropa men även med Västeuropa<br>och Nordamerika. Koncentrerade manifestatio-<br>ner med medverkan av svenska aktörer inom<br>skilda samhällsområden har skett under ”Polen i<br>fokus”, ”De baltiska ländernas år” och Sydafrika-</p>
<p>satsningen. Under Sveriges ordförandeskap i EU<br>kommer en bred informationssatsning att pre-<br>sentera Sverige i EU:s medlemsländer och<br>kandidatländer men även i andra länder. En<br>mängd kultur-, informations- och främjandeak-<br>tiviteter genomförs med tonvikt på svenska pro-<br>filfrågor som design, IT, musik, mode, mat och<br>miljöteknik. Arkitekturåret 2001 med bl.a. Bo-<br>mässan i Malmö är en annan viktig nationell ma-<br>nifestation med internationellt deltagande.</p>
<p>Inom ramen för export- och investerings-<br>främjandet och det allmänna Sverigefrämjandet<br>genomförs en gemensam IT-satsning i samarbete<br>mellan UD och utlandsmyndigheterna, Ex-<br>portrådet, Invest in Sweden Agency, Sveriges<br>tekniska attachéer och branschorganisationen<br>IT-företagen AB. Syftet är att göra en kraftsam-<br>ling inom marknadsföring av svensk IT i utlan-<br>det genom att arrangera ett antal aktiviteter som<br>hjälper svenska företag att marknadsföra pro-<br>dukter och tjänster och att attrahera utländska<br>investeringar till Sverige.</p>
<p>Insatser för att främja utrikeshandel, export<br>och utländska investeringar i Sverige behandlas<br>närmare under utgiftsområde 24.</p>
<h2>3.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Ett land av Sveriges storlek kan sällan peka på att<br>utrikespolitiken givit ett visst konkret resultat.<br>Endast när det gäller sådant som direkt rör det<br>egna landet eller på enskilda punkter i ett inter-<br>nationellt frågekomplex är det i allmänhet möj-<br>ligt att säga att det är den svenska utrikespoliti-<br>ken som haft avgörande betydelse. Oftast måste<br>man stanna vid en värdering av den utveckling<br>landet varit delaktig i utan att söka precisera lan-<br>dets bidrag till denna.</p>
<p>Samarbetet inom EU har i viktiga avseenden<br>utvecklats i överensstämmelse med svenska vär-<br>deringar strävanden. Det gäller den i Lissabon-<br>fastlagda inriktningen på tillväxt och sysselsätt-<br>ning med kontinuerlig utbildning och satsning<br>på informationsteknologi som centrala medel.<br>Det gäller också utvidgningsförhandlingarna,<br>som nu i enlighet med Sveriges sedan länge för-<br>fäktade uppfattning förs med tolv kandidatlän-<br>der. Det gäller inriktningen av kommissionens<br>reformering. Och det gäller EU:s krishantering,<br>där den civila delen får en viktig plats vid sidan av<br>den militära och FN:s roll betonas, och EU:s</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>växande intresse för konfliktförebyggande verk-<br>samhet.</p>
<p>Sveriges engagemang i fredsfrämjande verk-<br>samhet i framför allt Kosovo men även på andra<br>håll har utgjort ett konkret bidrag till framväxten<br>av den alleuropeiska säkerhets- och samarbets-<br>ordning, som sedan lång tid varit en central<br>svensk säkerhetspolitisk strävan. I detta yttersta<br>syfte har vi också fullföljt samarbetet med Ryss-<br>land trots osäkerheten om landets utveckling -<br>men med de begränsningar av västligt samarbete,<br>som Ryssland självt skapar genom sitt uppträ-<br>dande i Tjetjenien.</p>
<p>Det nordiska samarbetet har fördjupats med<br>öppnandet av Oresundsförbindelsen som en<br>historisk symbol. Östersjösamarbetet har ut-<br>vecklats vidare såväl bilateralt som multilateralt.<br>Det av Sverige eftersträvade starkare EU-<br>engagemanget i regionen har börjat manifesteras.<br>I takt med att EU:s utvidgning flyttas närmare i<br>tiden ökar också möjligheterna för Norden och<br>Östersjöområdet att fullt ut bli den dynamiska<br>del av Europa, som Sverige eftersträvar och som<br>regionen har goda förutsättningar att utvecklas<br>till.</p>
<p>I det internationella arbetet för mänskliga rät-<br>tigheter, demokrati, nedrustning och social och<br>ekonomisk utveckling liksom i kampen mot<br>miljöförstöringen har Sverige fullföljt sitt mång-<br>åriga aktiva engagemang. Vi har fortsatt vår med-<br>verkan i strävandena att reformera FN och ge<br>världsorganisationen större effektivitet. Det är<br>områden, som kräver långsiktigt engagemang<br>och där Sveriges ansträngningar är betydelsefulla.<br>I väsentliga avseenden har utvecklingen gått i av<br>Sverige önskad riktning, samtidigt som de snab-<br>ba internationella förändringarna reser nya krav<br>på aktiva insatser. WTO-mötets sammanbrott i<br>Seattle var ett misslyckande för alla ländergrup-<br>per men minskar inte Sveriges ansträngningar att<br>få till stånd frihandel på grundval av rättvisa spel-<br>regler.</p>
<p>Globaliseringen och framför allt EU-<br>medlemskapet har lett till att utrikes- och inri-<br>kespolitiken på många områden blivit alltmer<br>integrerad. Det internationella samarbetet tar<br>därmed nya former och förändras till sin karak-<br>tär. Denna internationella utveckling har mötts<br>av en flexibel omställningsprocess av arbetet in-<br>om Utrikesdepartementet. En konsekvens av ut-<br>vecklingen är att arbetet alltmera sker i samar-<br>bete med företrädare för andra delar av<br>samhället.</p>
<p>De statliga insatserna för information om Sve-<br>rige i utlandet syftar till att ge Sverige ett gott an-<br>seende och att skapa förtroende för vårt land<br>som samarbetspartner och därmed främja svens-<br>ka intressen och bidra till tillväxt och sysselsätt-<br>ning. Svenska institutet, Nämnden för sverige-<br>främjande i utlandet och utlandsmyndigheterna<br>har bedrivit en verksamhet, som väl svarar mot<br>de mål som satts upp. Samtidigt växer efterfrågan<br>på information om Sverige från både svenska och<br>utländska aktörer.</p>
<p>Svensk litteratur och material om det svenska<br>samhället har översatts till ytterligare språk och<br>distribuerats effektivt via internet. Ytterligare ett<br>antal utländska universitet och skolor har påbör-<br>jat undervisning i det svenska språket och om det<br>svenska samhället. Utbytet mellan svenska och<br>utländska stipendiater är alltjämt en viktig verk-<br>samhet. Samarbetet mellan svenska och utländ-<br>ska universitet är intensivt. Ett stort antal utländ-<br>ska delegationer och enskilda personer har<br>besökt Sverige för att studera svenska erfaren-<br>heter inom olika samhällsområden. Svenska ex-<br>perter och artister har deltagit i internationellt<br>kunskapsutbyte och kultursamarbete. Utställ-<br>ningar med såväl historiska som moderna teman<br>har väckt stort gensvar i mottagarländerna och<br>varit välbesökta, exempelvis utställningen om<br>Karl XII och Peter den store, respektive utställ-<br>ningen om Gustav III och Katarina den stora i<br>S:t Petersburg samt Eugéne Jansson-<br>utställningen i Paris.</p>
<p>De medel, som anslagits till utlandsmyndig-<br>heter och projekt runt om i världen, har ofta ut-<br>gjort en plattform för ett bredare samarbete med<br>både nationella och lokala partners. Tack vare<br>samarbetet har Sverigemanifestationer i länder<br>som USA, Tyskland, Frankrike, Polen, Ryssland<br>och Japan kunnat bli större. Denna integrerade<br>främjandeform med möten mellan kultur och<br>näringshv har visat sig ge ökad uppmärksamhet,<br>en större bredd och djup åt aktiviteterna men<br>också idéer för framtida samarbete inom skilda<br>samhällssektorer. Den nya Sverigeprofilen med<br>IT, design, miljöteknik, musik, mode och mat<br>har fått ett brett genomslag i internationella<br>massmedia.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h2>3.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har för förvaltning-<br>smyndigheten Inspektionen för strategiska pro-<br>dukter samt för Utrikespolitiska Institutet läm-<br>nat revisionsberättelse utan någon invändning.<br>RRV har dock i sin revisionsberättelse för<br>Svenska institutet redovisat invändningar mot<br>institutets reslutatredovisning, se vidare under<br>anslag 5:8.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Tabel 1 3.3 Offentligrättslig verksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter Kostnader</p>
<p>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>48 630</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<h2>3.8 Budgetförslag</h2>
<p>3.8.1 5:1 Utrikesförvaltningen</p>
<p>Inkomsterna för expeditions- och ansöknings<br>avgifterna beräknas minska från 45 miljoner år<br>2000 till 30 miljoner år 2001 i och med Sveriges<br>inträde i Schengen. Återbetalningen av lån för<br>svenska FN-styrkor är mycket svår att beräkna,<br>då den är beroende av FN:s återbetalningsför-<br>måga.</p>
<p>Tabell 3.2 Anslagsutveckling för 5:1 Utrikesförvaltningen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 908 937</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>176 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 715 428 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 934 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 816 068</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 800 151 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 838 799 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Anslag minskade 175 630 tkr i</p></td><td colspan="3">
<p>samband med den ekonomiska vårpropositio-</p></td></tr>
</table>
<p>nen 2000. -148 000 p.g.a. överföring av datakostnader, och -27 630 p.g.a.<br>justering av premier.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 764 568 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 1 764 568 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 3.4 Uppdragsverksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>72 902</p></td><td>
<p>72 902</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>79 000</p></td><td>
<p>79 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar de samlade förvaltnings-<br>kostnaderna för Utrikesdepartementet och de<br>104 utlandsmyndigheterna (2000-07-01) samt de<br>drygt 400 honorärkonsulaten. Totalt omfattar<br>utrikesförvaltningen ca 2400 anställda, varav om-<br>kring 1000 är lokalanställda vid utlandsmyndig-<br>heterna.</p>
<p>Anslaget belastas i första hand av kostnader<br>för löner, utlandstillägg till utsänd personal, fas-<br>tighetskostnader, driften av utlandsmyndigheter<br>och resekostnader. Från anslaget finansieras vi-<br>dare kostnader för utredningar och officiella be-<br>sök.</p>
<p>Den övervägande delen av uppdragsverksamhe-<br>ten består av kostnader för specialattachéer vid<br>utlandsmyndigheterna som har ett annat depar-<br>tementet eller en myndighet som huvudman.<br>Bland övrig uppdragsverksamhet kan nämnas<br>fastighetsadministration som personal vid ut-<br>landsmyndigheterna sköter för fastighetsverkets<br>räkning och Utrikesdepartementets translator-<br>verksamhet för hela Regeringskansliet. Inga stör-<br>re förändringar väntas i uppdragsverksamheten<br>under år 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I det inledande avsnittet till detta politikområde<br>redovisades det mål som regeringen har för<br>svensk utrikespolitik samt de prioriteringar som<br>gäller under det kommande budgetåret. Utri-<br>kesförvaltningens viktigaste uppgifter är att be-<br>vaka och främja svenska intressen, politiska såväl<br>som handels-, migrations- och biståndsrelatera-<br>de. Detta görs genom politisk, ekonomisk,<br>migrations- och handelspolitisk bevakning, ge-<br>nom export- investerings- och turistfrämjande<br>verksamhet, insatser inom kultur och informa-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>tion samt handläggning av migrations- och<br>rättsfrågor. Den höga ambitionsnivå som priori-<br>teringarna innebär ställer krav på en väl funge-<br>rande utrikesförvaltning som kontinuerligt an-<br>passas till de uppgifter en föränderlig omvärld<br>medför.</p>
<p>I enlighet med de prioriteringar som fastställ-<br>des i BP för 1999 har Utrikesdepartementets ar-<br>bete under det gångna året inriktats på främjande<br>av demokrati och mänskliga rättigheter, fortsatt<br>reformering av FN och dess fackorgan, nedrust-<br>ning, utveckling av konfliktförebyggande verk-<br>samhet, ökad internationell samverkan för att<br>skapa effektiva motmedel mot internationell ter-<br>rorism, att göra utrikesförvaltningen till ett bätt-<br>re instrument i näringspolitiken, EU-samarbetet<br>och unionens utvidgning, skapandet av en alleu-<br>ropeisk säkerhets- och samarbetsordning, att bi-<br>dra till Rysslands fortsatta inlemmande i europe-<br>iskt samarbete, det nordisk-baltiska samarbetets<br>fortsatta utveckling, utveckling av samarbetet i<br>Ostersjö- och Barentsregionen och områdets<br>integration i en vidare europeisk samverkan, för-<br>nyelse av Sveriges biståndssamarbete, särskilt vad<br>gäller Afrika, såväl nationellt som i samverkan<br>med EU.</p>
<p>En omstrukturering av utrikesrepresentatio-<br>nen i Afrika pågår sedan några år. Nya myndig-<br>heter öppnades i Kampala i mitten år 1999 och i<br>Dakar i början av år 2000. Vidare kommer am-<br>bassaden i Kinshasa att ledas av en ambassadör<br>från slutet av år 2000. Ambassaden i Windhoek<br>kommer att omvandlas till en chargé- myndighet<br>från mitten av år 2001. Organisationen med<br>Stockholmsbaserade ambassadörer för Afrika<br>avvecklas slutgiltigt till årsskiftet.</p>
<p>I ett för utrikesförvaltningen mycket kärvt<br>budgetläge har det befunnits nödvändigt att om-<br>vandla den svenska officiella närvaron på vissa<br>platser. Detta gäller i Caracas från halvårsskiftet<br>2000 och i Istanbul från början av år 2001. Detta<br>arbete med omvandling av utlandsmyndigheter<br>kan i en fortsatt kärv budgetsituation behöva ut-<br>vidgas.</p>
<p>Som ett resultat av sammanslagningen av<br>UD:s IT-organisation med den inom Förvalt-<br>ningsavdelningen minskades anslaget 5:1 Utri-<br>kesförvaltningen år 2000 med 148 000 000 kro-<br>nor för att finansiera en motsvarande ökning av<br>anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Överför-<br>ingen görs för att täcka kostnaderna för den<br>sammanslagna IT-organisationens framtida verk-<br>samhet. Anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen<br>minskades även år 2000 med anledning av en</p>
<p>teknisk justering med ytterligare 27 630 000 kro-<br>nor. Anslaget föreslås år 2001 minskas med 3 049<br>720 kronor. Skälet är att centralmyndighets-<br>funktionen i fråga om internationell rättslig hjälp<br>flyttas från Utrikesdepartementet till Justitiede-<br>partementet. Anslaget 90:5 Regeringskansliet<br>mm inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Ett omfattande förändringsarbete har pågått<br>under senare år inom det administrativa området.<br>En översyn av utrikesförvaltningens framtida<br>kompetensförsörjning har genomförts. Språkut-<br>bildningen av utrikesförvaltningens tjänstemän<br>har byggts ut och förbättrats. Funktionerna för<br>språkträning och översättningsverksamhet inom<br>UD har slagits samman till en enhet. Personal-<br>enheten har omorganiserats för att bl.a. bättre<br>svara upp till de ökade kraven på personalens<br>kompetensutveckling.</p>
<p>En ny och processinriktad organisation för<br>hantering av utlänningsärenden infördes under<br>1999. Detta har bl.a. inneburit att särskilda<br>migrationsfunktioner inrättats vid elva hårt be-<br>lastade utlandsmyndigheter. Sverige liksom övri-<br>ga Norden inträder i det operativa Schengen-<br>samarbetet i slutet av mars 2001. För att klara<br>den ökade belastningen på viseringsområdet vid<br>ett antal myndigheter främst i östra och sydväst-<br>ra Europa samt Mellanöstern överförs resurser<br>från myndigheter inom Schengenområdet.</p>
<p>De kommande åren kommer att innebära<br>omfattande och svåra uppgifter för utrikesför-<br>valtningen. För att kunna hantera denna högt<br>fastställda ambitionsnivån höjs anslaget engångs-<br>vis med 50 000 000 kronor år 2001. För år 2001<br>har anslaget beräknats till 1 816 068 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.5 Beräkning av anslaget 5:1 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 715 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engängsanvisning</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från 12:1</p></td><td>
<p>3 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från 5:9</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>37 206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>12 891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till 90:5</p></td><td>
<p>- 3 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering</p></td><td>
<p>-1 907</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 816 068</p></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>3.8.2 5:2 Nordiskt samarbete</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.6 Anslagsutveckling för 5:2 Nordiskt samarbete |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 369</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>466</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 494</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 960</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 511</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 538 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 569 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 1 511 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 511 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget används för kostnader för Sveriges<br>deltagande i samarbetet inom ramen för Nordis-<br>ka ministerrådet (samarbetsministrarna) och<br>Nordiska samarbetskommittén m.fl. samar-<br>betsorgan samt för deltagande i vissa andra for-<br>mer av nordiskt samarbete, däribland det svensk-<br>norska samarbetet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Av outnyttjade medel under 1999 har enligt sär-<br>skilt beslut 300 000 kronor disponerats som stöd<br>till Föreningen Nordens informationsverksam-<br>het vid Arena Norden år 2000.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>1 511 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>[Tabell 3.7 Beräkning av anslaget 5:2 för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 494</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 511</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.3 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska</p>
<p>medborgare i utlandet m.m. samt<br>diverse kostnader för rättsväsendet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.8 Anslagsutveckling för 5:3 Ekonomiskt bistånd<br>till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse kost-<br>nader för rättsväsendet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>2 477</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>7 662</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 337</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 573</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 182 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 306 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 5 573 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>26</p>
<p>Anslaget finansierar verksamheten på två områ-<br>den. Det ena avser tillfälligt ekonomiskt bistånd<br>och är helt efterfrågestyrt. Det andra omfattar<br>bl.a. kostnader för hemresa för nödställda svens-<br>ka medborgare, kostnader vid allvarliga sjuk-<br>doms- eller olycksfall och för bistånd åt<br>brottsoffer, nödvändiga kostnader för kost och<br>logi samt kostnader för tillfredsställande rätts-<br>skydd åt frihetsberövade svenska medborgare<br>utomlands (advokatarvoden).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Antalet frihetsberövade svenska medborgare ut-<br>omlands har ökat. Efterskänkta skulder och krav<br>till kronofogdemyndigheterna, som i de fall des-<br>sa belopp återbetalas behålls av dem, finansieras<br>också inom ramen för tillfälligt ekonomiskt bi-<br>stånd. Utrikesdepartementets funktion som<br>centralmyndighet för ärenden om internationell<br>rättslig hjälp i brott- och civilmål kommer fr.o.m.<br>1 oktober i år att överflyttas till Justitiedeparte-<br>mentet. Ett belopp på 1 100 000 kronor avseende<br>kostnader som angivits ovan förutom kostnader<br>för statens rättegångskostnader, utländska vård-<br>nadsavgöranden samt ytterligare 250 000 kronor<br>avseende kostnader för stämningsmannadelgiv-<br>ning kommer därför att fr.o.m. år 2001 att över-<br>föras till anslaget 4:14 Avgifter till vissa interna-<br>tionella sammanslutningar, utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet.</p>
<p>Anslaget belastas också av resor och andra<br>kostnader i samband med återförande av inter-<br>nationellt bortförda barn till hemviststaten. Av<br>beloppet 1 000 000 kronor som tillfördes ansla-<br>get år 1999 avseende nämnda kostnader kommer<br>500 000 fr.o.m. år 2001 att återföras till utgifts-<br>område 9 anslaget 18:1 Bidrag till ungdomsvård<br>och missbrukarvård m.m. Från anslaget betalas<br>också kostnader för expertgruppen för identifie-<br>ring av katastrofoffer utomlands.</p>
<p>Det andra området avser periodiskt understöd<br>i ömmande fall till svenska medborgare bosatta<br>utomlands, huvudsakligen i Sydamerika. Det pe-<br>riodiska understödet minskar för varje år då an-<br>talet personer som har rätt till understöd blir fär-<br>re. Däremot kommer frihetsberövade utomlands<br>att medföra ökade kostnader för rättshjälp. Des-<br>sa utbetalningar sker i efterhand.</p>
<p>Med hänsyn till ökade advokat- och evakue-<br>ringskostnader men minskade periodiska under-<br>stöd är behovet ett oförändrat anslag (exklusive</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>det belopp som återförs till Justitiedepartemen-<br>tet) plus pris- och löneomräkning.</p>
<p>Anslagssparandet behöver utnyttjas mot bak-<br>grund av att verksamheten är helt efterfrågestyrd<br>och redovisningen av kostnader sker i efterhand;<br>i många fall är det en kraftig eftersläpning under<br>flera budgetår. En reserv behövs för åtgärder i<br>ärenden som inte kan förutses, t.ex. kidnapp-<br>ningar och svenska medborgares försvinnande<br>utomlands.</p>
<p>I anslaget finns också ett belopp på 50 000<br>kronor för särskilda informationsinsatser riktade<br>till utlandsresenärer för att minska belastningen<br>på utrikesförvaltningens konsulära resurser.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>5 573 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.9 Beräkning av anslaget 5:3 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>7 337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till 4:14</p></td><td>
<p>-1 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring till 18:1</p></td><td>
<p>-500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>5 573</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.4 5:4 Bidrag till vissa internationella</p>
<p>organisationer</p>
<p>Tabell 3.10 Anslagsutveckling för 5:4 Bidrag till vissa in-<br>ternationella organisationer</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>279 429</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>441 608</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>420 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>452 817</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>452 817</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>452 817</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar obligatoriska avgifter som<br>Sverige är folkrättsligt bundet att betala för sitt<br>medlemskap och andel av kostnader för eventu-<br>ell verksamhet i följande internationella organi-<br>sationer.</p>
<p>Förenta Nationerna. Anslaget finansierar de<br>obligatoriska kostnaderna för Sveriges andel till<br>FN:s reguljära budget och till FN:s fredsbeva-<br>rande insatser. Vidare betalas Sveriges bidragsan-<br>del till den Haag-baserade organisationen för<br>förbud mot kemiska vapen (Organization for<br>the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW),<br>och till Förberedande Kommissionen i Wien för</p>
<p>upprättandet av den internationella kontrollor-<br>ganisationen under fördraget om fullständigt<br>förbud mot kärnsprängningar (Comprehensive<br>Nuclear Test-Ban Treaty Organization,<br>CTBTO), samt andra konventionsorgan. Från<br>anslaget betalas också Sveriges bidragsandel för<br>de pågående förhandlingarna i Geneve om ett ve-<br>rifikationsprotokoll för konventionen om för-<br>bud mot biologiska vapen. Vidare täcks obligato-<br>riska kostnader till följd av bl.a. uppföljnings-<br>och granskningskonferenser för internationella<br>konventioner.</p>
<p>Europarådet. Den obligatoriska grundavgiften<br>samt medlemsbidrag för s.k. partsavtal till Euro-<br>parådet betalas via anslaget.</p>
<p>Organisationen för säkerhet och samarbete i<br>Europa fOSS£). Från anslaget betalas obligato-<br>riska kostnader för Sveriges andel av OSSE:s in-<br>tegrerade budget, gemensamt beslutade särskilda<br>budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, samt<br>vissa andra av organisationen debiterade gemen-<br>samma kostnader. Budgeten finansieras genom<br>två olika bidragsskalor, varav en för större mis-<br>sioner enligt beslut vid ministermötet i Köpen-<br>hamn år 1997. Som större missioner räknas<br>OSSE-missionerna i Bosnien-Hercegovina, Ko-<br>sovo och Kroatien. Sveriges andel av budgeten<br>för de större missionerna uppgår till 4,07%. Sve-<br>riges andel av den övriga gemensamma budgeten<br>uppgår till 3,55%.</p>
<p>EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik<br>(GUSPf Anslaget används för att täcka obli-<br>gatoriska kostnader för insatser inom ramen för<br>GUSP i de fall där nationell finansiering av ge-<br>mensamma insatser ät påkallad. Hittills har det<br>främst gällt uttaxering avseende ECMM, dvs<br>gemenskapens övervakningsgrupp i västra Bal-<br>kan.</p>
<p>Övriga internationella organisationer. Anslagna<br>medel för övriga internationella organisationer<br>innefattar de obligatoriska bidragen till Perma-<br>nenta skiljedomstolen i Haag, den s.k. Fact Fin-<br>ding Commission under första tilläggsprotokol-<br>let till Genéve-konventionerna,</p>
<p>havsrättsdomstolen i Hamburg, havsbotten-<br>myndigheten i Kingston, CCAMLR<br>(Convention on the Conservation of Antartic<br>Marine Living Resources), del av regeringens bi-<br>drag till det arktiska rådet, sekretariatet för<br>Ostersjöstaternas råd, deltagande i Wasenaar-<br>arrangemanget och andra internationella export-<br>kontrollarrangemang samt eventuella kostnader<br>för skattejustering av pensioner för svensk per-<br>sonal som arbetat i de s.k. koordinerade organi-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>sationerna. Hit hör också Sverige bidrag till<br>Hagakademien för internationell rätt och till In-<br>ternationella institut för humanitär rätt i San<br>Remo. Från anslaget betalas även en avgift för<br>observatörsskapet i VEU.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Förenta Nationerna. Sveriges arbete i Förenta<br>Nationerna syftar till att bidra till att organisa-<br>tionen på ett effektivt sätt kan bedriva sina kärn-<br>verksamheter (bl.a. att främja fred och säkerhet,<br>hållbar utveckling och stärka mänskliga rättig-<br>heter), att trygga FN:s finanser och dess verk-<br>samhet långsiktigt och att förbättra betalnings-<br>disciplinen samt verka för en amerikansk<br>skuldreglering.</p>
<p>Sverige har fortsatt arbetat för att stärka och<br>effektivisera FN och dess kärnverksamheter.<br>Detta har skett bl.a. genom att verka för en mer<br>effektiv och modem förvaltning av FN, inklude-<br>rande en övergång till mål- och resultatstyrning,<br>förbättrad betalningsdisciplin och mer rättvisa<br>bidragsskalor i syfte att trygga FN:s finanser och<br>dess verksamhet på lång sikt.</p>
<p>FN:s finansiella läge var 1999 förbättrat. Detta<br>berodde framför allt på större amerikanska in-<br>betalningar till FN. Den finansiella kris som<br>präglat organisationen sedan mitten på 90-talet,<br>då USA beslutade att unilateralt sänka storleken<br>på sina bidrag till organisationen, är därmed i nå-<br>gon mån avvärjd, men den ekonomiska utveck-<br>lingen för FN beror fortsatt på de amerikanska<br>bidragen, då USA skall stå för 25% av de uttaxe-<br>rade bidragen till FN:s reguljära budget och<br>drygt 30% av bidragen till de fredsbevarande<br>operationerna. Sedan hösten 1999 finns ameri-<br>kansk lagstiftning som möjliggör avbetalning på<br>skulderna. En mindre delbetalning har erlagts,<br>men en förutsättning för fortsatt avbetalning är<br>att USA:s bidragsandel till FN minskar. Frågan<br>diskuteras f.n. i FN.</p>
<p>I den angelägna frågan om reform av säker-<br>hetsrådets sammansättning har inga avgörande<br>framsteg ännu gjorts. Arbetsformerna i säker-<br>hetsrådet har emellertid under det gångna året<br>gått mot en större öppenhet i enlighet med<br>svenska strävanden.</p>
<p>Sverige har vidare arbetat aktivt inom organi-<br>sationen för förbud mot kemiska vapen<br>(Organization for the Prohibition of Chemical<br>Weapons, OPCW) och inom ramen för den för-<br>beredande kommissionen för upprättande av</p>
<p>provstoppsavtalets organisation (CTBTO), där<br>Sverige bl.a. innehaft ordförandeskapet i arbets-<br>grupp B med ansvar för verifikationsfrågor.</p>
<p>Europarådet. Syften med det svenska med-<br>lemsskapet i Europarådet är att bidra till demo-<br>kratiseringsprocessen i de nya medlemsländerna,<br>att verka för att den nya Europadomstolen blir<br>ett slagkraftigt instrument och att verka för sta-<br>bilitet i sydöstra Europa. Främjande av demo-<br>krati, respekt för mänskliga rättigheter samt<br>rättsstatens principer är Europarådets huvud-<br>uppgift. Verksamheten sträcker sig dock över ett<br>vitt fält och omfattar även kultur, sociala frågor<br>etc. Europarådet arbetar genom normbildning,<br>genom biståndsprogram och genom engagemang<br>i konfliktområden som Kosovo och delrepubli-<br>ken Tjetjenien i syfte att främja en utveckling<br>mot stabilitet och demokrati.</p>
<p>Genom Europarådets program inom den s.k.<br>stabilitetspakten skapas förutsättningar för stär-<br>kande av demokrati och respekt för de mänskliga<br>rättigheterna i sydöstra Europa. Den stora till-<br>strömningen av mål i Europadomstolen är be-<br>kymmersam och en process har inletts för att se<br>över domstolens verksamhet.</p>
<p>Europarådets arbete med dess tonvikt på att<br>stärka demokrati och mänskliga rättigheter faller<br>väl in under prioriteringarna i den svenska utri-<br>kespolitiken. Det är viktigt att processen i Euro-<br>parådet med ett större engagemang i konfliktom-<br>råden fortsätter.</p>
<p>OSSE. De svenska insatserna avseende<br>OSSE:s verksamhet är att bidra till dess fortsatta<br>utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan för<br>kris- och konflikthantering, en förbättrad till-<br>lämpning av de åtaganden som medlemsstaterna<br>gjort och till fortsatt utveckling av kapaciteten<br>för konfliktförebyggande och krishantering samt<br>att främja respekten för demokrati, rättsstatens<br>principer och de mänskliga rättigheterna bl.a. ge-<br>nom deltagande i fältmissioner och i valövervak-<br>ning.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. Tyngd-<br>punkten i OSSE:s arbete ligger idag på fältrepre-<br>sentation, där Balkan och framförallt Kosovo ut-<br>gör illustrativa exempel. På tre år har antalet<br>fältmissioner inom OSSE fördubblats och antalet<br>personer i fält tredubblats. OSSE har nu fält-<br>kontor i cirka 20 länder. OSSE har genom<br>toppmötet i Istanbul förstärkt och utvecklat sin<br>roll som säkerhetspolitisk aktör. OSSErs med-<br>lemsstater har på högsta politiska nivå beslutat<br>stärka samarbetet mellan OSSE och andra inter-<br>nationella organisationer. OSSE:s roll för freds-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>bevarande utvecklas. En civil snabbinsatsbered-<br>skap tillskapas. Förmågan till polisinsatser ökas.<br>Ett operationscentrum för planering av fältinsat-<br>ser upprättas. Vid toppmötet i Istanbul antogs<br>också säkerhetsstadgan av stats- och regerings-<br>cheferna och ett anpassat CFE-avtal underteck-<br>nades av avtalsparterna. Vidare antogs en moder-<br>niserad version av Wiendokumentet.</p>
<p>Arbete pågår kontinuerligt att uppfylla målen<br>inom ramen för OSSE och med stöd bl.a. av be-<br>slutade svenska insatser. De svenska insatserna<br>inriktas på att uppnå de uppställda målen. Ge-<br>nom vårt arbete inom OSSE har vi kunnat verka<br>aktivt för att stärka organisationens roll, dess in-<br>strument och fältmissioner och därmed förebyg-<br>ga konflikter, hantera kriser och bistå i uppbyg-<br>gandet efter kriser. Vi har med vårt arbete även<br>verkat för att stärka OSSE:s kompetens att<br>handla tidigt och snabbt för att förebygga kon-<br>flikter. Ett konkret exempel är uppbyggandet av<br>REACT (OSSE:s civila snabbinsatsstyrka) där vi<br>ställt en svensk expert till förfogade. Vidare stäl-<br>ler Sverige externa revisorer till förfogande. Sve-<br>rige kommer att få en central roll i OSSE-arbetet<br>under det svenska EU-ordförandeskapet.</p>
<p>GUSP. Sverige deltar aktivt i utformningen<br>och tillämpningen av EU:s gemensamma utrikes-<br>och säkerhetspolitik (GUSP). Genomförandet<br>sker bl a genom gemensamma åtgärder. Sådana<br>åtgärder finansieras vanligtvis från den gemen-<br>samma EU-budgeten men även genom natio-<br>nella bidrag. Sveriges ambition är att fortsatt bi-<br>dra till ett snabbt och effektivt GUSP. Sveriges<br>deltagande i GUSP syftar till ett aktiv engage-<br>mang i samarbetet och att säkerställa finansiering<br>av för Sverige prioriterade områden.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>452 817 000 kronor.</p>
<p>3.8.5 5:5 Nordiska Ministerrådet</p>
<p>Tabell 3.12 Anslagsutveckling för 5:5 Nordiska Ministerrå-<br>det</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>268 777</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>291 717</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>261 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>281 094</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>281 094</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>281 094</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.11 Beräkning av anslaget 5:4 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>441 608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>11 209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001'</p></td><td>
<p>452 817</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> De obligatoriska bidragen uttaxeras enligt en på förhand fastställd bidrags-<br>skala, som varierar mellan organisationerna. Budgetramen för de olika organi-<br>sationerna blir därmed en av de viktigaste utgiftsstyrande faktorerna. Eftersom<br>bidragen uttaxeras i annan valuta än svenska kronor (främst US-dollar och<br>Euro) påverkar även växelkursen utgiftsnivån. Denna påverkas också av infla-<br>tionen i organisationernas verksamhetsländer.</p>
<p>Eventuella framtida beslut om insatser och om ändrade bidragsskalor kan<br>komma att påverka storleken av de svenska obligatoriska bidragen, och som<br>alltid finns ett stort mått av osäkerhet kring detta. Uttaxeringarna av de svens-<br>ka bidragen avseende exempelvis FN<sub>:</sub>s fredsbevarande budget och OSSE:s bud-<br>get för fältverksamhet kan förväntas öka till följd av utökade missioner och nya<br>åtaganden.</p>
<p>Från anslaget betalas Sveriges andel till Nordiska<br>ministerrådets budget.</p>
<p>Faktorer som styr utgifterna under detta an-<br>slag är utvecklingen av organisationens budget,<br>Sveriges andel av budgeten samt valutaföränd-<br>ringar. Utgifterna betalas till större delen i dans-<br>ka kronor.</p>
<p>Som närmare redogjordes för i budgetpropo-<br>sitionen för år 1997 sker en justering av kostna-<br>derna för studentutbyte i de nordiska länderna<br>över Nordiska ministerrådets budget. Vanligtvis<br>erlägger Sverige därmed en lägre avgift.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Insatsen syftar till att utveckla det nordiska sam-<br>arbetet som en del av Sveriges europapolitik och<br>utnyttja de nordiska samarbetsstrukturerna för<br>avstämning och agerande i EU/EES-frågor, att<br>verka för att nordiskt samarbete med närområdet<br>blir ett strategiskt komplement till bilaterala in-<br>satser och annat regionalt samarbete, att fullfölja<br>reformeringen av det nordiska samarbetet i syfte<br>att koncentrera det och utveckla den språkliga<br>och kulturella gemenskapen samt att följa upp<br>Sveriges ordförandeskap i det nordiska samar-<br>betet år 1998.</p>
<p>En utförlig redovisning av verksamhet och re-<br>sultat av arbetet inom Nordiska ministerrådet<br>under 1999 har lämnats i regeringens skrivelse<br>den 9 mars om det nordiska samarbetet (skr<br>1999/2000:90).</p>
<p>Beslut har fattats om att etablera s.k. informa-<br>tionsfönster, där information om det nordiska<br>samarbetet tillhandahålls i Stockholm, Oslo och<br>Köpenhamn. Informationsverksamheten i<br>Stockholm startade i maj 2000.</p>
<p>Sverige har fortsatt verkat för att utveckla det<br>nordiska samarbetet på de tre huvudområdena<br>inomnordiskt samarbete, Norden-EU/EES och<br>Norden-närområdet.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>EU/EES-frågorna är en stående punkt på dag-<br>ordningen vid Nordiska ministerrådets möten.<br>Den nordiska samarbetsorganisationen utnyttjas<br>löpande för avstämning och agerande i euro-<br>pafrågor. De nordiska samarbetsministrarna har<br>årliga möten med de nordiska EU-<br>ambassadörerna.</p>
<p>Samarbetet med närområdet har utökats och<br>en översyn görs av ministerrådets insatser på<br>längre sikt. Närområdesinsatserna utformas i di-<br>alog med berörda samarbetsorganisationer, bl.a.<br>genom möten med Baltiska ministerrådet.</p>
<p>Arbetet med att effektivisera den nordiska<br>samarbetsorganisationen har gått vidare. En om-<br>organisation och förstärkning har gjorts av Nor-<br>diska ministerrådets sekretariat. Informa-<br>tionsverksamheten har lagts samman med<br>Nordiska rådets. En översyn har gjorts av det<br>nordiska budgetsystemet i syfte att förbättra<br>styrning och öka flexibiliteten.</p>
<p>I det budgetförslag som ministerrådet utarbe-<br>tat för år 2001 uppgår budgeten till 752 miljoner<br>danska kronor. Budgetökningen på 10 miljoner<br>danska kronor baseras på en reduktion av mi-<br>nisterrådets likvida medel med samma belopp.<br>Sveriges andel av budgeten ökar till 34,3%.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>281 094 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 3.13 Beräkning av anslaget 5:5 för 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>291 717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedjustering av anslaget</p></td><td>
<p>-10 623</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>281 094</p></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas Sveriges andel av OECD:s<br>budget. OECD är ett samarbetsorgan för rege-<br>ringarna i världens ledande industriländer till<br>stöd för deras ekonomiska utveckling. OECD:s<br>syfte är att bidra till att utveckla världsekonomin<br>och verka för att den ekonomiska expansionen<br>sker enligt sunda principer samt bidra till en ök-<br>ning av världshandeln på multilateral icke-<br>diskriminerande basis.</p>
<p>Samtidigt som OECDrs budget har ökat som<br>en följd av utvidgningen av medlemskretsen har<br>det varit en medveten politik att söka nedbringa<br>den totala kostnaden för den ordinarie budgeten.<br>Budgeten minskade med 10% under åren 1997-<br>1999. Målet för budgeten åren framöver är vo-<br>lymmässig nolltillväxt.</p>
<p>OECD har en stor innestående pen-<br>sionsskuld. För att kunna infria pensionsåtagan-<br>dena har en överenskommelse träffats om av-<br>sättning till en pensionsfond. Den svenska<br>avgiften till OECD kommer därför från år 2001<br>att öka med ett belopp i storleksordningen 3-5<br>miljoner franska francs.</p>
<p>Utöver den egna budgeten administrerar<br>OECD bidragen till vissa närstående internatio-<br>nella organ och aktiviteter. I anslaget inkluderas<br>därför även Sveriges bidrag till bl.a. det interna-<br>tionella energiprogrammet (International Energy<br>Agency; IEA), Europeiska transportminister-<br>konferensen (European Conference of Ministers<br>of Transport; ECMT), Centret för Utbild-<br>ningsforskning (Centre for Educational Rese-<br>arch and Innovation; CERI) samt olika special-<br>program.</p>
<p>3.8.6 5:6 Organisationen för ekonomiskt</p>
<p>samarbete och utveckling (OECD)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.14 Anslagsutveckling för 5:6 Organisationen för 1<br>ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>21 136</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>26 856</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>26 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>25 997</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 997</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 997</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Sverige ger arbetet inom OECD hög prioritet.<br>Medlemskapet i OECD och arbetet inom orga-<br>nisationen är av direkt relevans för den svenska<br>ekonomiska politiken.</p>
<p>OECDis budget löper per kalenderår och<br>fastställs i december. Faktorer som styr utgifter-<br>na under detta anslag är dels utvecklingen av or-<br>ganisationens budget, dels valutakursförändring-<br>ar. Beloppet betalas i franska francs. För år 2001<br>har anslaget beräknats till 25 997 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.15 Beräkning av anslaget 5:6 för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>26 856</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>-859</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>25 997</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.7 5:7 Fredsfrämjande verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.16 Anslagsutveckling för 5:7 Fredsfrämjande<br>verksamhet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>173 061</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>99 674</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>147 416</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>245 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>149 453</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>152 564 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>155 912 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 149 453 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 149 453 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar fredsfrämjande verksamhet,<br>framför allt deltagande med svensk personal i<br>olika internationella fredsfrämjande insatser.<br>Under 1999 beslutade regeringen bl.a. om<br>svenskt deltagande med poliser och experter i<br>den internationella insatsen i Kosovo, vilket be-<br>lastade anslaget B4. Insatsen fortsätter under<br>2000, och beräknas att under 2000 kosta 84,5<br>miljoner kronor. Detta innebär att anslagsspa-<br>randet fortsatt kommer att behöva tas i anspråk,<br>då detta enligt regeringsbeslut används för att fi-<br>nansiera framför allt insatsen i Kosovo.</p>
<p>Efterfrågan på svensk medverkan i internatio-<br>nella fredsfrämjande insatser styrs till tid och<br>omfång av faktorer som till största delen ligger<br>utanför svensk kontroll. Anslagsförbrukningen<br>är visserligen någorlunda förutsägbar vad gäller<br>pågående missioner där Sverige redan medverkar.<br>Däremot kan den fluktuera kraftigt och är</p>
<p>mycket svårförutsägbar när det gäller nya insat-<br>ser. Den omfattande polisinsatsen i Kosovo är ett<br>exempel på en mission som under år 1999 inne-<br>bar en stor belastning på anslaget. I samman-<br>hanget bör framhållas att efterfrågan på svensk<br>personal såväl militär, polisiär som annan civil<br>personal ökat från FN:s, OSSE:s, EU:s<br>(ECMM) och andra organisationers sida.</p>
<p>Den snabba utvecklingen av EU:s försvars-<br>och säkerhetspolitik (ESDP) kommer sannolikt<br>att ställa särskilda krav på resurser. Detta gäller<br>inte minst den civila krishanteringen och kon-<br>fliktförebyggande. På dessa områden är utveck-<br>lingen ett resultat inte minst av Sveriges ageran-<br>de. Sveriges ordförandeskap i EU under första<br>halvåret 2001 kan också innebära ökade krav.</p>
<p>Den ökande insikten om vikten att satsa på<br>konfliktförebyggande insatser har lett till mar-<br>kant ökad fokusering på detta område; dels ar-<br>betet inom EU på konfliktförebyggande och<br>krishantering, dels beslutet vid OSSE:s topp-<br>möte att öka OSSE:s beredskap för snabba civila<br>insatser. Detta har klara budgetimplikationer.</p>
<p>Finansiering av svensk medverkan i interna-<br>tionella fredsfrämjande insatser sker även genom<br>utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6, To-<br>talförsvar samt utgiftsområde 7, Internationellt<br>bistånd.</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Inom anslaget 5:7 finns följande bemyndigande-<br>ram. För internationella fredsfrämjande insatser<br>föreslås regeringen få ikläda staten förpliktelser<br>som tillsammans med tidigare gjorda utestående<br>förpliktelser innebär utgifter på högst<br>150 000 000 kronor efter år 2001 i enlighet med<br>följande tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser<br>vid årets början</p></td><td>
<p>120</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>150</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser<br>vid årets slut</p></td><td>
<p>150</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhallen/föreslagen<br>bemyndiganderam</p></td><td>
<p>150</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Syftet med den fredsfrämjande verksamheten<br>är att bidra till konfliktlösning, samt till insatser<br>till skydd av mänskliga rättigheter och humanitär<br>verksamhet. Vidare skall anslaget göra det möj-<br>ligt att med bred geografisk spridning stödja<br>konkreta fredsfrämjande insatser genom att på<br>begäran av FN eller enligt beslut av OSSE eller<br>EU eller annat bilateralt eller mellanstatligt organ<br>ställa observatörer, civilpoliser, experter m.fl. till<br>förfogande för fredsbevarande och annan freds-<br>främjande verksamhet inklusive skydd av<br>mänskliga rättigheter, konfliktförebyggande,<br>sanktionsövervakning, planerings- och förhand-<br>lingsarbete eller övervakningsverksamhet.<br>(Insatser med väpnad trupp finansieras över ut-<br>giftsområde 6).</p>
<p>De prioriteringar som hänvisats till ovan<br>kommer i huvudsak att vara vägledande för an-<br>vändandet av anslaget också under år 2001. Un-<br>der 2001 kan även ytterligare EU-åtaganden bli<br>aktuella till följd av utvecklingen av EU:s för-<br>svars- och säkerhetspolitik (ESDP), inte minst<br>vad gäller civil krishantering. I Kosovo kan det<br>svenska deltagandet förväntas vara fortsatt om-<br>fattande. Beroende på utvecklingen i vissa afri-<br>kanska konfliktområden kan det bli aktuellt med<br>förfrågningar om nytt eller utökat svenskt delta-<br>gande i insatser. Dessutom kommer Sverige att<br>intensifiera arbetet med att i högre grad inrikta<br>den fredsfrämjande verksamheten på konfliktfö-<br>rebyggande åtgärder, bl a inom ramen för det<br>handlingsprogram för konfliktförebyggande<br>verksamhet, som tagits fram av Utrikesdeparte-<br>mentet.</p>
<p>Sveriges ordförandeskap i EU kan innebära<br>ökade resurskrav. Nivån på pågående svenska in-<br>satser inom OSSE kan förväntas förbli densam-<br>ma. Därtill kommer behov av svenska insatser<br>inom OSSE:s nu ökande verksamhet i Kaukasus<br>och Centralasien. Den civila snabbinsatsbered-<br>skap som OSSE nu upprättar ställer också krav<br>på svensk medverkan och resurser.</p>
<p>Sverige kommer under år 2000 att fortsatt<br>verka för en utvecklad roll för poliser i freds-<br>främjande insatser. I sammanhanget kan noteras<br>att huvudmannaskapet för svenska poliser i in-<br>ternationella insatser har överförts vid årsskiftet<br>1999-2000 från Försvarsmakten till Rikspolissty-<br>relsen.</p>
<p>Anslaget kommer vidare att utnyttjas för stöd<br>till andra former av insatser inom området<br>fredsfrämjande och mänskliga rättigheter, delvis i</p>
<p>form av finansiering av utländska elevers delta-<br>gande i förberedande kurser för FN-tjänstgöring<br>arrangerade av Sverige men också genom direkt<br>stöd till internationella seminarier, konferenser<br>och forskningsprojekt. Finansiellt stöd kan vida-<br>re lämnas till enskilda organisationer som bedri-<br>ver verksamhet inom området. Sverige kan också<br>i ökad utsträckning ombes ge finansiellt stöd till<br>insatser som genomförs inom ramen för regional<br>och subregional krishantering, inte minst i Afri-<br>ka.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>149 453 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.18 Beräkning av anslaget 5:7 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>147 416</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 037</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>149 453</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.8 5:8 Svenska institutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.19 Anslagsutveckling för 5:8 Svenska institutet |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>52 234</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>929</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>55 644</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>55 451</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>56 558 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>57 801 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 55 451 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 55 451 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar Svenska institutets kostna-<br>der för informations- och presentationsverksam-<br>het, utbyte inom utbildning, kultur och samhälle<br>samt Svenska kulturhuset i Paris. Verksamheten<br>genomförs i samverkan med bl.a. den svenska<br>utrikesförvaltningen och svenska och utländska<br>samarbetspartners. Västeuropa är ett prioriterat<br>insatsområde. Svenska institutet har därutöver<br>anslag för biståndsrelaterade insatser i Central-<br>och Östeuropa (utgiftsområde 7), för uppdrag på<br>utbildningsområdet (utgiftsområde 16) och för<br>insatser gällande internationellt kulturutbyte<br>(utgiftsområde 17). Till detta kommer ett antal<br>särskilda uppdrag. Totalt anvisade medel till<br>Svenska institutet från statsbudgeten uppgick<br>1999 till ca 181,5 miljoner kronor, varav detta an-<br>slag utgjorde 51,8 miljoner kronor.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.20 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>7 320</p></td><td>
<p>7 163</p></td><td>
<p>157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Försäljning av böcker och informationsmaterial<br>via Sverigebokhandeln, postorder och försäljning<br>via internet utvecklas enligt prognos. Intäkterna<br>av verksamheten disponeras av myndigheten</p>
<p>Mål och inriktning har följts och verksamheten<br>har utförts inom angivna ramar. Kraven och för-<br>väntningarna har fortsatt att öka från enskilda<br>och institutioner. Genomförandet av informa-<br>tions- och kulturinsatser samt integrerade främ-<br>jandeprojekt är starkt beroende av statliga initia-<br>tiv, av ett gott samspel mellan<br>utlandsmyndigheter, Svenska institutet samt<br>andra aktörer inom och utom den offentliga<br>sektorn.</p>
<p>Regeringen har initierat en översyn av de an-<br>slags- och stymingsmässiga förutsättningarna för<br>Svenska institutets verksamhet. Vidare har en ut-<br>redning initierats om Svenska kulturhusets i Pa-<br>ris organisation och verksamhetsinriktning.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>55 451 000 kronor.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse<br>för Svenska institutet redovisat två invändningar<br>mot institutets resultatredovisning, nämligen att<br>resultatredovisningen i väsentlig omfattning inte<br>uppfyller regleringsbrevets krav på återrapporte-<br>ring samt att det finns väsentliga brister i den<br>underliggande dokumentationen av resultatredo-<br>visningen.</p>
<p>Regeringen konstaterar att Svenska institutet<br>genomför en genomgripande rekonstruktion av<br>sin ekonomiadministration. Syftet är bl.a. att<br>förbättra rutinerna vad gäller återrapportering.<br>Regeringen har därutöver initierat en översyn av<br>de anslags- och stymingsmässiga förutsättning-<br>arna för Svenska institutets verksamhet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Svenska institutet skall verka för att öka kunska-<br>perna om och intresset för det svenska samhället<br>och den svenska kulturen i utlandet. Institutet<br>skall också producera material och tjänster för<br>informations-, utbildnings- och kulturutbyte<br>med andra länder. Det skall därutöver upprätt-<br>hålla en informationsservice och ha en samord-<br>ningsroll som tillgodoser utlandsmyndigheternas<br>behov av att kunna förmedla såväl efterfrågestyrd<br>som aktiv information om Sverige samt genom-<br>föra riktade projekt till olika målgrupper.</p>
<p>På grundval av utvärdering och en löpande di-<br>alog med myndigheten gör regeringen bedöm-<br>ningen att målen för verksamheten uppfyllts väl.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.21 Beräkning av anslaget 5:8 för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>55 644</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>938</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering</p></td><td>
<p>-644</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>55 451</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.9 5:9 Övrig information om Sverige i</p>
<p>utlandet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.22 Anslagsutveckling för 5:9 Övrig information om 1<br>1 Sverige i utlandet 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>12 754</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>15 172</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>17 536</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 863</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 172</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 172</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används till att finansiera särskilda, av<br>regeringen prioriterade, informations- och<br>främjandeinsatser genom de svenska utlands-<br>myndigheterna. Det används även till journalis-<br>tinbjudningar samt seminarier och visst perso-<br>nutbyte mellan Sverige och andra länder. Insatser<br>i Västeuropa, Nordamerika och vissa länder i<br>Asien prioriteras. Utlandsmyndigheterna skall<br>lägga särskild tonvikt på information om Sverige<br>som ledande industri-, IT-, kultur- design- och<br>miljötekniknation. En viktig del av Sverigefräm-</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>jandet är att göra Öresundsregionen känd i ut-<br>landet.</p>
<p>Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet<br>(NSU) skall genom gemensamma insatser och<br>projekt stödja ett offensivt, slagkraftigt och in-<br>tegrerat Sverigefrämjande i utlandet. Insatser i<br>Västeuropa skall prioriteras.</p>
<p>Budgetåret 2001 upphör den tillfälliga höj-<br>ningen budgetåren 1999 och 2000 för Sveriges<br>bidrag till Scandinavia House i New York, vilket<br>invigs hösten 2000. År 2002 upphör den tillfälliga<br>höjningen för budgetåren 1999-2001 till Nämn-<br>den för Sverigefrämjande i utlandet. Diskussion<br>pågår om fortsatt finansiering av NSU:s budget-<br>åren 2002-2004.</p>
<p>3.8.10 5:10 Utredningar och andra<br>insatser på det utrikespolitiska<br>området</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.24 Anslagsutveckling för 5:10 Utredningar och |</p>
<p>andra insatser på det utrikespolitiska området 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>916</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 659</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Bedömningen är att en aktiv kontaktskapande<br>verksamhet och riktade aktiviteter har bidragit<br>till att förmedla en god bild av det samtida Sveri-<br>ge samt bidragit till samarbete inom ett flertal<br>områden. Den statliga finansieringen har i många<br>projekt runt om i världen utgjort en plattform<br>för samarbete med både nationella och lokala<br>samarbetspartners. Tack vare samarbetet har Sve-<br>rigemanifestationerna i länder som USA, Tysk-<br>land, Frankrike, Polen, Ryssland och Japan kun-<br>nat bli större.</p>
<p>Under budgetåret 2001 tillförs Nämnden för<br>Sverigefrämjandet i utlandet 2 000 000 kronor av<br>anslaget. Medlen skall användas för att initiera<br>eller medverka i samarbetsprojekt i Europa mel-<br>lan Sverigefrämjandets huvudaktörer.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>13 863 000 kronor.</p>
<p>Syftet med anslaget är att ge stöd till verksamhet<br>som främjar svensk utrikespolitik, framför allt<br>avseende nedrustnings- och säkerhetspolitik. Ex-<br>empel på sådan verksamhet är stöd till sådana<br>studier och utredningar som har en direkt påver-<br>kan på nedrustningsarbetet. Stöd lämnas också<br>till sådan verksamhet som syftar till att sprida<br>kunskap och öka allmänhetens engagemang och<br>förståelse för området. 1999 års anslag har i allt<br>väsentligt tagits i anspråk. Det anslagssparande<br>som överförts härrörande från 1997, avses ut-<br>nyttjas under en treårsperiod, dels för att finansi-<br>era ett forskningsprojekt vid SIPRI rörande små<br>och lätta vapen, dels för att göra insatser på kärn-<br>vapenområdet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 3.23 Beräkning av anslaget 5:9 för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>15 172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till 5:1</p></td><td>
<p>-2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>691</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>13 863</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Projekt m.m. som finansierats inom anslaget har<br>legat inom prioriterade områden för svensk utri-<br>kespolitik. Som exempel på bidrag som beslutats<br>under andra halvåret 1999 första halvåret 2000<br>kan nämnas stöd till:</p>
<p>- internationella projekt inom lättavapenom-<br>rådet i Västafrika och Latinamerika,</p>
<p>- världskonferens om vetenskap och världs-<br>politik, om bl.a. nedrustning, regionala<br>fredsfrämjande åtgärder, utveckling och<br>miljö, i Sydafrika,</p>
<p>- svenskt seminarium om kärnvapenfrågor<br>samt</p>
<p>- bidrag till FN-relaterat arbete för nedrust-<br>ningsfrågor.</p>
<p>Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av<br>publikationer m.m. är ett väsentligt instrument<br>för att främja och informera om den svenska ut-<br>rikespolitiken och för att bidra till att föra det</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>internationella nedrustningsarbetet, icke-<br>spridningsarbetet och rustningskontrollarbetet<br>framåt.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>2 259 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.25 Beräkning av anslaget 5:10 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 659</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring frän anslaget 5:13</p></td><td>
<p>600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 259</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.11 5:11 Information och studier om<br>säkerhetspolitik och fredsfrämjande<br>utveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.26 Anslagsutveckling för 5:11 Information och 1</p>
<p>Istudier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 268</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande 1 436</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 10 436</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Stöd enligt förordningen utgick under budget-<br>året 1999 till 15 organisationer och 64 projekt.<br>För budgetåret 2000 har beslut fattats om stöd<br>till 15 organisationer och 74 projekt.</p>
<p>Regeringen finner det väsentligt att kunskap,<br>intresse och engagemang för frågor som rör glo-<br>bal och europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till<br>organisationer och stiftelser för detta ändamål<br>fyller därför en viktig funktion. En förutsättning<br>för att stöd skall lämnas är att det främjar verk-<br>samhet som är av allmänt intresse och har en god<br>spridningseffekt. Sammantaget bedöms uppställ-<br>da mål ha uppfyllts väl inom den givna bud-<br>getramen. Stödet bedöms ha haft god sprid-<br>ningseffekt. Denna bedömning görs på grundval<br>av den kontinuerliga rapportering som sker av<br>pågående projekt samt den slutredovisning som<br>inkommer för avslutade projekt.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>9 000 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.27 Beräkning av anslaget 5:11 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000 9 000</p>
<p>Förslag 2001 9 000</p>
<p>Anslaget finansierar stöd till organisationer och<br>stiftelser i syfte att främja studier och informa-<br>tion om nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>frågor. Regeringen beslutar om fördelning av<br>medel från anslaget i enlighet med förordningen<br>(1993:983) om statligt stöd för information och<br>studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande<br>utveckling, samt de ändringar som införts i den-<br>na genom förordning (1996:824). Bidrag lämnas<br>till organisationer och stiftelser som organisa-<br>tionsstöd eller projektbidrag. Stödet omfattar<br>ämnesområdena nedrustning och rustningskon-<br>troll, konflikthantering samt andra säkerhetspo-<br>litiska ämnen inom ramen för ett vidgat säker-<br>hetspolitiskt synsätt. 1999 års anslagssparande<br>beror dels på att beviljade bidrag inte rekvirerats,<br>dels på att organisationer återbetalat outnyttjade<br>medel vid slutredovisningen av äldre projekt.<br>Anslagssparandet beräknas tas i anspråk under<br>innevarande budgetår.</p>
<p>3.8.12 5:12 Bidrag till Stockholms<br>internationella<br>fredsforskningsinstitut (SIPRI)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.28 Anslagsutveckling för 5:12 Bidrag till Stock- 1<br>Iholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>20 755</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 948</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 20 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 373</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 757 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 193 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>'Motsvarar21 373 tkr i</p></td><td>
<p>2001 års prisnivå.</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>2</sup> Motsvarar 21 373 tkr i</p></td><td>
<p>2001 års prisnivå.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Syftet men de statliga insatserna är att genom<br>forskning i konflikt- och samarbetsfrågor bidra<br>till förståelsen av betingelserna för fredliga lös-<br>ningar av konflikter för en stabil fred.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Stockholms internationella fredsforskningsin-<br>stitutets (SIPRI) bedriver forskning i konflikt-<br>och samarbetsfrågor. Institutets forskning under<br>budgetåret 1999 har främst inriktats på tre hu-<br>vudsakliga områden; konfliktförebyggande och<br>regional säkerhet; militära utgifter, vapenpro-<br>duktion och vapenhandel (institutets kärnverk-<br>samhet); ickespridning och internationell säker-<br>het inom detta projekt innefattas studier av såväl<br>massförstörelsevapen som konventionella vapen,<br>däribland antipersonella minor).</p>
<p>Inte minst genom sin årsbok har SIPRI bidra-<br>git till att sprida kunskap om de frågor som berör<br>dess forskning. SIPRIrs verksamhet under bud-<br>getåret 1999 ligger väl inom ramarna för målet.<br>Det finns dock behov av att bättre anpassa in-<br>stitutets verksamhet till de frågor som utmärker<br>utvecklingen inom freds- och konfliktrelaterade<br>processer efter det kalla kriget, och som är av<br>betydelse för konfliktförebyggande.</p>
<p>Regeringen har under en längre tid för SIPRI<br>understrukit vikten av att Institutet säkerställer<br>en högre grad av extern finansiering för att<br>minska beroendet av statliga medel. Under 1999<br>externfinansierades lönekostnader och fasta ut-<br>gifter med 2 500 000 kr, vilket motsvarade om-<br>kring 20% av dessa kostnader. Prognosen för<br>andelen extern finansiering för år 2000 och 2001<br>är lägre. För att upprätthålla institutets verksam-<br>het bör anslaget ligga kvar på samma reala nivå<br>för budgetåret 2001.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>21 373 000 kronor.</p>
<p>3.8.13 5:13 Forskning till stöd för<br>nedrustning och internationell<br>säkerhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.30 Anslagsutveckling för 5:13 Forskning till stöd<br>för nedrustning och internationell säkerhet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>11 593</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 177</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 781</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11019 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 268 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 10 781 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 10 781 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att tillföra regeringen<br>teknisk och vetenskaplig sakkunskap för att Sve-<br>rige genom nationella och del i internationella<br>insatser skall kunna aktivt till att föra det inter-<br>nationella nedrustningsarbetet, icke-<br>spridningsarbetet och rustningskontrollarbetet<br>framåt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.29 Beräkning av anslaget 5:12 för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>20 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering<sup>1</sup></p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>21 373</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Juste-<br>ringen har genomförts för att kompensera för ändring i sättet att beräkna<br>premier för de statliga avtalsförsäkringarna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under året har Sverige aktivt deltagit i förhand-<br>lingarna i Geneve om ett kontrollsystem för<br>1972 års avtal om förbud mot bakteriologiska<br>(biologiska) och toxinvapen med bl.a. bistånd<br>från teknisk expertis från FOA med syfte att<br>uppnå ett effektivt kontrollsystem för avtalet.<br>Förhandlingarna under 2001 kommer att behöva<br>intensifieras för att kunna slutföras under hösten<br>inför granskningskonferensen för avtalet.</p>
<p>Arbetet med att förbereda ikraftträdandet av<br>provstoppsavtalet omfattar bl.a. svensk ledning<br>av den arbetsgrupp som ansvarar för verifika-<br>tionsförberedelserna genom en expert från<br>FOA. Inom FOA fortsätter arbetet för att upp-<br>rätta ett svenskt nationellt datacenter för prov-<br>stoppsavtalet i enlighet med Sveriges åtaganden<br>under avtalet.</p>
<p>Förhandlingarna i nedrustningskonferensen<br>om ett produktionsförbud mot klyvbart material<br>för kärnvapenändamål har ännu inte kunna på-<br>börjas. FOA:s tekniska förberedelser under året<br>och publikationer i relation till detta har fått stort<br>genomslag internationellt.</p>
<p>FOA bedriver dessutom forskning avseende<br>metoder för verifikation under både prov-<br>stoppsavtalet och ett framtida avtal om förbud<br>mot produktion av klyvbart material.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Ett trovärdigt och aktivt deltagande från<br>svensk sida i det internationella arbetet på områ-<br>det kräver tillgång till erforderlig teknisk och<br>vetenskaplig expertis. Det tekniska och veten-<br>skapliga underlag som FOA bidragit med under<br>året har varit av den kvalitet att det direkt kom-<br>mit till användning i förhandlingar. Under bud-<br>getåret 2001 bör FOA vara berett att även lämna<br>tekniskt och vetenskapligt stöd i eventuella för-<br>handlingar om ett produktionstopp för klyvbart<br>material för kärnvapenändamål och till interna-<br>tionellt intensifierat arbete rörande spridning av<br>långräckviddiga missiler. Regeringen beräknar<br>anslaget för år 2001 till 10 781 000 kronor.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>10 781 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.31 Beräkning av anslaget 5:13 för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>11 177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till 5:10</p></td><td>
<p>-600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>10 701</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.14 5:14 Utrikespolitiska Institutet</p>
<p>Tabell 3.32 Anslagsutveckling för 5:14 Utrikespolitiska<br>Institutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>10 216</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 511</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 511</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 710</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 699</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 913</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar Utrikespolitiska institutet<br>(UI), vars verksamhet syftar till att främja intres-<br>set för internationella frågor samt öka kunskapen<br>om detta ämne genom forskning och informa-<br>tion till allmänheten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Utrikespolitiska Institutets verksamhet under<br>budgetåret 1999 har främst bedrivits med följan-<br>de fyra inriktningar: forskning, utbildning, pro-<br>gram- och konferensverksamhet, publikationer<br>samt bibliotek och arkiv.</p>
<p>En samlad bedömning av effekterna av insti-<br>tutets verksamhet är att UI på samtliga fyra verk-<br>samhetsområden spelar en viktig roll i främjan-<br>det av intresset för och uppbyggnaden av<br>kunskap kring internationella frågor.</p>
<p>UI:s verksamhet har de senaste fem åren gått<br>med underskott som finansierats med anslags-<br>sparande. Bokslutet för år 1999 innebär ett un-<br>derskott på 2 168 000 kr, jämfört med 1998 då<br>underskottet var 603 000 kr. Huvudförklaring-<br>arna till det senaste årets underskott är ett sämre<br>försäljningsresultat än beräknat, ökade personal-<br>kostnader samt ökade avskrivningar. Därtill pe-<br>kar UI på ett långsiktigt strukturellt underskott i<br>verksamheten (bl a hyreshöjningar samt stigande<br>personalkostnader).</p>
<p>UD:s bidrag till UI för verksamhetsåret 2000<br>ökade temporärt till följd av UI:s prekära finan-<br>siella situation.</p>
<p>Ett villkor för förra årets ökning var att en tä-<br>tare dialog mellan UI och UD om Institutets<br>framtid utvecklades samt att UI:s arbete med att<br>finna externa finansiärer intensifierades. UI:s ar-<br>bete med att säkerställa en högre grad av extern<br>finansiering har inte lett till några mer substanti-<br>ella tillskott.</p>
<p>Beslut om ett eventuellt förnyat extra bidrag<br>från UD för år 2001, bör fattas i ljuset av en be-<br>dömning av dels konsekvenserna av en eventuell<br>avveckling av verksamhet, dels möjligheterna för<br>UI att på medel- och lång sikt utvecklas i rikt-<br>ning mot ett större oberoende vad gäller statliga<br>medel, dels Sveriges behov av ett oberoende in-<br>stitut som UI, särskilt i ett EU-ordförande-<br>skapsperspektiv.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Behovet av en långsiktig strategi för UI:s framti-<br>da finansiering kvarstår. Mot bakgrund av UI:s<br>svåra finansiella situation och de särskilda krav<br>som ställs på Institutet till följd av Sveriges EU-<br>ordförandeskap våren 2001 gör regeringen be-<br>dömningen att den tillfälliga förstärkningen som<br>gjordes av anslaget år 2000 bör kvarstå för år<br>2001. Ökningen föreslås att även för år 2001 fi-<br>nansieras genom en tillfällig omfördelning från<br>anslaget 5:15 till anslaget 5:14. Detta belopp<br>återförs till anslaget 5:15 år 2002.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>11 710 000 kronor.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.33 Beräkning av anslaget 5:14 för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>10 311</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning från 5:15</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>11 710</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.15 5:15 Forskningsverksamhet av<br>särskild utrikes- och<br>säkerhetspolitisk betydelse</p>
<p>Tabell 3.34 Anslagsutveckling för 5:15 Forskningsverk-<br>samhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslags-</p>
<p>1999 Utfall________________4 925 sparande_________1 394</p>
<p>Utgifts-</p>
<p>2000 Anslag 4 493 prognos 5 510</p>
<p>2001 Förslag 4 603</p>
<p>2002 Beräknat 5 907</p>
<p>2003 Beräknat 6 026</p>
<p>Anslaget finansierar dels forskarprogrammet på<br>Utrikespolitiska Institutet (UI) som bedrivs en-<br>ligt särskilt avtal mellan UI och staten, dels ett<br>temporärt extra bidrag till UI till följd av Insti-<br>tutets prekära finansiella situation (se under an-<br>slaget 5:14 ovan). En del av anslaget används<br>också för forskning om europeisk säkerhet - in-<br>klusive utbytestjänstgöring med Utrikesdepar-<br>tementet och internationell seminarieverksamhet<br>- i samarbete med Totalförsvarets forskningsin-<br>stitut eller andra forskningsinstitut.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Forskarprogrammet vid UI sysselsatte under<br>1999 sammanlagt ett dussintal forskare och<br>gästforskare och ledde till publicering av forsk-<br>ningsrapporter samt till doktorsavhandlingar,<br>konferenser och seminarier. Programmets ef-<br>fekter har i förhållande till anslagets storlek varit<br>betydande. Programmet har genom sin placering<br>vid UI bl a kompletterat den forskning som be-<br>drivs av UI:s tillsvidareanställda forskare och lett<br>till synergieffekter som förbättrat möjligheterna<br>för en vidareutveckling av UI:s forskningsverk-<br>samhet.</p>
<p>Mot bakgrund av den aktuella svåra finansiella<br>situationen för UI samt de särskilda krav som<br>ställs på Institutet till följd av Sveriges EU-<br></p>
<p>ordförandeskap våren 2001 gör regeringen be-<br>dömningen att förra årets förändringar inom an-<br>slagsfördelningen bör kvarstå för budgetåret<br>2001. Regeringen föreslår att de medel som av-<br>satts för direktstöd till enskilda forskare under<br>verksamhetsåret 2001 används för att finansiera<br>den föreslagna ökningen av anslaget till UI för år<br>2001.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>4 603 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 3.35 Beräkning av anslaget 5:15 för 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>5 693</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning till 5:14</p></td><td>
<p>-1200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>4 603</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.16 5:16 Inspektionen för strategiska<br>produkter</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.36 Anslagsutveckling för 5:16 Inspektionen för<br>strategiska produkter</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 078</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>882</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>17 375</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>17 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>17 404</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 769 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 159 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 17 404 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 17 404 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar Inspektionen för strategiska<br>produkter (ISP) vilken ansvarar för den kontroll<br>som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsma-<br>teriel och lagen (1998:397) om strategiska pro-<br>dukter med tillhörande förordningar, samt rådets<br>förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december<br>1994 om upprättandet av en gemenskapsordning<br>för kontroll av varor med dubbla användnings-<br>områden. Inspektionen skall också vara nationell<br>myndighet inom ramen för FN:s förbud mot<br>kemiska vapen (CWC). Inspektionen prövar<br>förvaltningsärenden avseende kontroll av krigs-<br>materiel och varor med dubbla användningsom-<br>råden.</p>
<p>En annan huvuduppgift för ISP är informa-<br>tionsverksamhet på exportkontrollens område.</p>
<p>Inspektionen har till sitt förfogande dels det<br>parlamentariskt sammansatta exportkontrollrå-<br>det, dels det tekniskvetenskapliga rådet.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Kostnader för verksamheten täcks av avgifter<br>som redovisas mot särskild inkomsttitel på stats-<br>budgeten. Avgiften tas ut av företag vars pro-<br>dukter omfattas av kontrollen över krigsmateriel<br>och varor med dubbla användningsområden.<br>Statskontoret har på regeringens begäran grans-<br>kat avgiftssystemet och lämnat vissa förslag på<br>ändringar.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.37 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>16 912</p></td><td></td><td>
<p>16 912</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>18 123</p></td><td></td><td>
<p>18 123</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>18 661</p></td><td></td><td>
<p>18 661</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>3.8.17 5:17 Europainformation m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.39 Anslagsutveckling för 5:17 Europainformation 1</p>
<p>Im.m. 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>18 263 sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>8 757</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>21 800 prognos</p></td><td>
<p>30 557</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 800</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 800</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Anslaget finansierar informationsverksamhet om</p></td></tr>
<tr><td>
<p>den</p></td><td colspan="2">
<p>europeiska integrationen. En viktig</p></td><td>
<p>uppgift</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det är regeringens bedömning att ISP säkerställt<br>att exportkontrollens syften uppnåtts samt att<br>Sveriges internationella åtaganden fullföljs inom<br>ramen för ISPis verksamhetsområde.</p>
<p>Det ökade samarbetet mellan europeiska län-<br>der förväntas medföra en gradvis konvergens i<br>den förda politiken. Samtidigt medför utveck-<br>lingen att inslaget av internationellt samarbete på<br>exportkontrollområdet ökar betydligt i omfatt-<br>ning.</p>
<p>Regeringen finner det väsentligt att ISP fort-<br>sätter att förnya verksamheten i syfte att leva upp<br>till de ökade kraven på extern informationsgiv-<br>ning, den ökade omfattningen av internationellt<br>samarbete på området samt den fortsatta utveck-<br>lingen av licenshanteringssystemet. Anslaget fö-<br>reslås uppgå till 17 404 000 kronor budgetåret<br>2001.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>17 404 000 kronor.</p>
<p>är att bedriva ett aktivt informationsarbete om<br>regeringens EU-politik och om aktuella EU-<br>frågor. En annan uppgift är att göra information<br>tillgänglig för en bred allmänhet och tillgodose<br>de behov som finns av att följa EU-arbetet. In-<br>formationsansvaret omfattar EU-arbetet inom<br>hela Regeringskansliet. Allmänheten är den pri-<br>mära målgruppen för informatonsinsatsema.</p>
<p>Verksamheten består bland annat av produk-<br>tion av informationsmaterial om svensk EU-<br>politik och EU-samarbetet, webbplats, seminari-<br>er, fördelning av projektbidrag och praktisk in-<br>formation om euron. Syftet är att öka kunska-<br>perna om EU och om den politik regeringen för<br>i EU för att på så sätt stimulera Europadebatten.<br>Kunskaper om EU-samarbetet är en förutsätt-<br>ning för att medlemskapet skall kunna utnyttjas<br>till fullo av såväl enskilda som företag och orga-<br>nisationer.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.38 Beräkning av anslaget 5:16 för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>17 375</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknisk justering</p></td><td>
<p>-203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>17 404</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Anslaget syftar till att öka kunskaperna hos den<br>svenska allmänheten om regeringens EU-politik<br>och om aktuella EU-frågor.</p>
<p>Information om EU till den svenska allmän-<br>heten har fortsatt hög prioritet och bedrivs med<br>hög ambitionsnivå. Till de sakområden som prio-<br>riteras i informationsarbetet hör EU:s framtid<br>med reformfrågorna och utvidgningen samt den<br>RK-gemensamma informations- och kultursats-<br>ningen i samband med ordförandeskapet.</p>
<p>Det informationsarbete som hittills har bedri-<br>vits, med bland annat en ökad produktion och<br>bredare spridning av information om regeringens<br>EU-politik och aktuella frågor, har i stort upp-<br>fyllt de mål som sattes upp för verksamheten.</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>En förändring i verksamheten är att anslaget un-<br>der en treårsperiod (1999-2001) också ska an-<br>vändas för praktisk information om euron. Målet<br>är att öka kunskaperna om euron bland allmän-<br>heten och hos små och medelstora företag om<br>hur de kan påverkas av den nya valutan.</p>
<p>Till det mest prioriterade området under 2001<br>hör information om Sveriges ordförandeskap i<br>EU:s ministerråd. Anslaget för år 2001 är beräk-<br>nat så att regeringen skall kunna bedriva en in-<br>formationsverksamhet med fortsatt hög ambi-<br>tionsnivå som riktar sig till den svenska<br>allmänheten.</p>
<p>Anslaget beräknas för år 2001 uppgå till sam-<br>ma belopp som 2000. För år 2002 ska en ny hel-<br>hetsbedömning göras av behovet av EU-<br>information till den svenska allmänheten. Sverige<br>har då varit medlem i EU i sju år och ordförande<br>i EU för första gången. Den efterfrågan på in-<br>formation som förutses i samband med ordför-<br>andeskapet kommer sannolikt därefter att ändra<br>karaktär.</p>
<p>En avvägning av hur inriktningen på och an-<br>svaret för informationsverksamheten ska se ut<br>och vilka resurser som krävs framöver måste av-<br>göras utifrån efterfrågan och det behov som då<br>och i framtiden kan finnas av särskilda satsning-<br>ar. Till detta avser regeringen återkomma.</p>
<p>Från anslaget utbetalas medel till Föreningen<br>Nordens verksamhet. Föreningen Norden be-<br>driver en omfattande informationsverksamhet<br>som kan utnyttjas för att göra det nordiska rege-<br>ringssamarbetet mer känt.</p>
<p>Regeringen har under 1998, 1999 och 2000<br>genom särskilda beslut beviljat stöd till informa-<br>tionsverksamheten vid Arena Norden. Nordiska<br>ministerrådet beslutade 1999 att etablera s.k. in-<br>formationsfönster, där information om det nor-<br>diska samarbetet kan tillhandahållas, i Stock-<br>holm, Oslo och Köpenhamn. Ett avtal har<br>ingåtts mellan ministerrådet och Föreningen<br>Norden/ Arena Norden om driften av en sådan<br>informationsverksamhet i Stockholm. Verksam-<br>heten startade i maj 2000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen anser att Föreningen Nordens verk-<br>samhet är värdefull och fyller en väsentlig funk-<br>tion då det gäller att sprida information och ge<br>det nordiska samarbetet en folklig förankring.<br>Föreningen är också en central samarbetspartner<br>vid genomförandet av samnordiska aktivite-<br>ter/program.</p>
<p>För år 2001 har anslaget beräknats till<br>7 128 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.40 Beräkning av anslaget 5:17 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Tabell 3.42 Beräkning av anslaget 5:18 för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
</table>
<p>Anslag 2000 21 800</p>
<p>Förslag 2001 21 800</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.8.1É</p></td><td colspan="2">
<p>1 5:18 Föreningen t</p></td><td colspan="2">
<p>4orden</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>[Tabell 3.41 Anslagsutveckling för 5:18 Föreningen Norden 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>40</p>
<p>Bilaga 5.1</p>
<p>Sveriges samlade bidrag<br>till FN</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 1</p>
<p>Bilaga 5.1</p>
<p>Sveriges samlade bidrag till FN</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>5.1 Sveriges samlade bidrag till FN.............................................................................5</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 1</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>1.1 Sveriges samlade bidrag till FN</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 1</p>
<h2>5.1 Sveriges samlade bidrag till FN</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 1.1 Sveriges samlade bidrag till FN 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Myndighet</p></td><td>
<p>FN-organisation</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>0/F*</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>1. JUSTITIEDEPARTEMENTET</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>UTRIKESDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FN:S reguljära budget</p></td><td>
<p>93,5</p></td><td>
<p>102,3</p></td><td>
<p>91,4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FN:sfredsbevarande operationer</p></td><td>
<p>92,8</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kemvapenkonventionen</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga obligatoriska bidrag</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fredsbevarande insatser</p></td><td>
<p>623,0</p></td><td>
<p>192,8</p></td><td>
<p>153,7</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fred och återuppbyggnad</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>DHA/UNOCHA</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>GEF</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>HABITAT</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IFAD</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>28,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ITC</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNAIDS</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNCDF</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>42,0</p></td><td>
<p>42,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDCP</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDP</p></td><td>
<p>460,0</p></td><td>
<p>470,0</p></td><td>
<p>490,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNFPA</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>125,0</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNHCR</p></td><td>
<p>248,5</p></td><td>
<p>260,0</p></td><td>
<p>370,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNICEF</p></td><td>
<p>283,0</p></td><td>
<p>250,0</p></td><td>
<p>265,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIFEM</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNRWA</p></td><td>
<p>130,0</p></td><td>
<p>145,0</p></td><td>
<p>150,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Världsbanken/IDA</p></td><td>
<p>966,0</p></td><td>
<p>907,0</p></td><td>
<p>865,5</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WFP inkl. IEFR/PRO</p></td><td>
<p>200,0</p></td><td>
<p>180,0</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WHO/PSA</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WMU</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNEP</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td></td><td>
<p>21.1</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sida</p></td><td>
<p>FAO</p></td><td>
<p>46,0</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>73,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>HABITAT</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IAEA</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ICTP</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ITC</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>’’</p></td><td>
<p>IUCN</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>34,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>’’</p></td><td>
<p>Mekong k</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Myndighet</p></td><td>
<p>FN-organisation</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>0/F<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDCP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■'</p></td><td>
<p>UNDHA</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDP</p></td><td>
<p>264,0</p></td><td>
<p>236,0</p></td><td>
<p>269,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNEP</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNFPA</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-</p></td><td>
<p>UNHCR</p></td><td>
<p>96,0</p></td><td>
<p>138,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■■</p></td><td>
<p>UNICEF</p></td><td>
<p>340,0</p></td><td>
<p>225,0</p></td><td>
<p>218,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>’■</p></td><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■</p></td><td>
<p>UNIFEM</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNOCHA</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>42,5</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNRISD</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-</p></td><td>
<p>UNRWA</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-</p></td><td>
<p>UNSO</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-</p></td><td>
<p>UNV</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■■</p></td><td>
<p>Världsbanken/IDA</p></td><td>
<p>212,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td>
<p>365,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■</p></td><td>
<p>WFP</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-</p></td><td>
<p>WHO/PSA</p></td><td>
<p>102,0</p></td><td>
<p>93,0</p></td><td>
<p>112,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■■</p></td><td>
<p>WMU</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>PAHO</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>69,4</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>5 078,0</p></td><td>
<p>4067,«</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>FÖRSVARSDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser<sup>2</sup></p></td><td></td><td>
<p>472,0</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>SOCIALDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WHO</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>" för rapportering om läkemedelstillverkning</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>36.1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>28,7</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>JORDBRUKSDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FAO</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>NÄRINGSDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>22.3</p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Internat. Studiegruppen f. bly och zink</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Internat. Studiegruppen f. nickel</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IMO</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>OTIF</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IRCA</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Luftfartsverket</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ICAO</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Post- & Telestyrelsen</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>” ITU</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>" UPU</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Myndighet</p></td><td>
<p>FN-organisation</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>0/F<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>46.8</p></td><td>
<p>49,93</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>MILJÖDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Miljöfonden</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SMHI</p></td><td>
<p>WM0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>F</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>27,2</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT SUMMA</p></td><td></td><td>
<p>5 258,5</p></td><td>
<p>4 709,43</p></td><td>
<p>5172,01</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>'O = obligatoriskt bidrag, F = frivilligt bidrag</p>
<p><sup>2</sup>I beloppet ingår av FN mandaterad verksamhet.</p>
<p>Bilaga 5.2</p>
<p>Förteckning över<br>Sveriges utlandsmyndig-<br>heter samt<br>ackrediteringar för de<br>Stockholmsbaserade<br>ambassadörerna</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 2</p>
<p>Bilaga 5.2</p>
<p>Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt<br>ackrediteringar för de Stockholmsbaserade<br>ambassadörerna</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de</p>
<p>Stockholmsbaserade ambassadörerna....................................................................5</p>
<p>I. Beskickningar.......................................................................................................5</p>
<p>II. Delegationer.......................................................................................................6</p>
<p>III. Karriärkonsulat................................................................................................6</p>
<p>IV. Stockholmsbaserade ambassadörer.................................................................6</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 2</p>
<h2>5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de<br>Stockholmsbaserade ambassadörerna</h2>
<p>I.Beskickningar Kampala</p>
<p>(sidoackrediteringar inom parentes)</p>
<p>Abidjan</p>
<p>(Ouagadougou, Freetown, Monrovia)</p>
<p>Addis Abeba</p>
<p>(Djibouti, Asmara)</p>
<p>Alger</p>
<p>Amman</p>
<p>Ankara</p>
<p>(Baku)</p>
<p>Athén</p>
<p>Bagdad**</p>
<p>Bangkok</p>
<p>(Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh)</p>
<p>Beirut</p>
<p>Belgrad</p>
<p>(Skopje)</p>
<p>Berlin</p>
<p>Bern</p>
<p>(Vaduz)</p>
<p>Brasilia</p>
<p>(Paramaribo)</p>
<p>Bryssel</p>
<p>Budapest</p>
<p>Buenos Aires</p>
<p>(Asuncion, Montevideo)</p>
<p>Bukarest</p>
<p>Canberra</p>
<p>(W ellington)</p>
<p>Colombo*</p>
<p>Dakar</p>
<p>(Banjul, Bissau, Praia, Bamako, Conakry)</p>
<p>Damaskus</p>
<p>Dar es Salaam</p>
<p>(Antananarivo)</p>
<p>Dhaka</p>
<p>Dublin</p>
<p>Gaborone</p>
<p>(Maseru)</p>
<p>Guatemala</p>
<p>(San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan)</p>
<p>Haag</p>
<p>Hanoi</p>
<p>Harare</p>
<p>Havanna</p>
<p>Heliga Stolen</p>
<p>(San Marino)</p>
<p>Helsingfors</p>
<p>Islamabad</p>
<p>Jakarta</p>
<p>Kairo</p>
<p>(Alexandria*****, Khartoum)</p>
<p>Kiev</p>
<p>(Chisinau)</p>
<p>Kinshasa</p>
<p>(Bangui, Brazzaville, Libreville, Malabo,<br>N’Djamena, Yaoundé)</p>
<p>Kuala Lumpur</p>
<p>Kuwait</p>
<p>(Abu Dhabi, Doha, Manarna)</p>
<p>Köpenhamn</p>
<p>Lagos</p>
<p>(Accra, Niamey, Porto Novo, Lomé)</p>
<p>Lima</p>
<p>(La Paz)</p>
<p>Lissabon</p>
<p>Ljubljana</p>
<p>London</p>
<p>Luanda</p>
<p>(SaoTomé)</p>
<p>Lusaka</p>
<p>(Lilongwe)</p>
<p>Luxemburg</p>
<p>Madrid</p>
<p>(Andorra la Vella)</p>
<p>Managua</p>
<p>(San José, Panama)</p>
<p>Manila</p>
<p>(Koror)</p>
<p>Maputo</p>
<p>(Mbabane)</p>
<p>Mexico</p>
<p>Moskva</p>
<p>(Astana, Asjchabad, Bisjkek, Jerevan,<br>Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe)<br>Nairobi</p>
<p>(Bujumbura, Kigali, Moroni, Victoria,<br>Mogadishu)</p>
<p>New Delhi</p>
<p>(Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)</p>
<p>Oslo</p>
<p>Ottawa</p>
<p>(Nassau)</p>
<p>Paris</p>
<p>Peking</p>
<p>(Pyongyang***, Ulan Bator)</p>
<p>Prag</p>
<p>(Bratislava)</p>
<p>Pretoria</p>
<p>(Port Louis)</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 2</p>
<p>Rabat</p>
<p>(Nouakchott)<br>Reykjavik</p>
<p>Riga</p>
<p>Riyadh</p>
<p>(Muscat, Sana)</p>
<p>Rom</p>
<p>(Tirana, Valletta)<br>Santafé de Bogotä<br>(Caracas, Quito)<br>Santiago de Chile<br>Sarajevo</p>
<p>Seoul</p>
<p>Singapore</p>
<p>(Bandar Seri Bagawan)<br>Sofia</p>
<p>Tallinn</p>
<p>Teheran</p>
<p>Tel Aviv</p>
<p>(Nicosia)</p>
<p>Tokyo</p>
<p>(Majuro, Pohnpei)</p>
<p>Tunis</p>
<p>Vientiane*</p>
<p>Vilnius</p>
<p>Warszawa<br>Washington</p>
<p>Wien<br>Windhoek****</p>
<p>Zagreb</p>
<p>III. Karriärkonsulat</p>
<p>a) Generalkonsulat</p>
<p>Gdansk</p>
<p>Hamburg</p>
<p>Hongkong (Macau)</p>
<p>Istanbul***”'</p>
<p>Jerusalem<br>Los Angeles<br>New York<br>S:t Petersburg<br>Shanghai</p>
<p>b) Konsulat</p>
<p>Mariehamn</p>
<p>II. Delegationer</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Europeiska<br>Unionen (EU) i Bryssel</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Förenta<br>nationerna i New York</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid de inter-<br>nationella organisationerna i Geneve</p>
<p>Sveriges delegation vid Organisationen för<br>ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)<br>i Paris</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Europarå-<br>det i Strasbourg</p>
<p>Sveriges ständiga delegation vid Organisatio-<br>nen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)<br>i Wien</p>
<p>IV. Stockholmsbaserade ambassadörer</p>
<p>De tre sändebuden har följande ackrediteringar:</p>
<p>1. Basseterre (St Christopher och Nevis),<br>Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia),<br>Georgetown (Guyana), Kingston<br>(Jamaica), Kingstown (St Vincent och<br>Grenadinerna), Port-au-Prince (Haiti),<br>Port of Spain (Trinidad och Tobago),<br>Roseau (Dominica), Santo Domingo<br>(Dominikanska Republiken), St George’s<br>(Grenada), St John’s (Antigua och<br>Barbuda)</p>
<p>2. Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga),<br>Suva (Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port<br>Moresby (Papua Nya Guinea), Port Vila<br>(Vanuatu)</p>
<p>3. Tripoli (Libyen) ******</p>
<p>*) Beskickningen förestås av en chargé d’affaires<br>**) Beskickningen är tills vidare obemannad<br>***) Har utsänd personal</p>
<p>****) Q<sub>m</sub>vandlas under första hälften av 2001<br>»»***) Svenska institutet i Alexandria<br>******) <sub>me</sub>j placering i Kairo</p>
<p>Bilaga 5.3</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 3</p>
<p>Bilaga 5.3</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Bilaga 5.3: Nya Anslagsbenämningar..............................................................................</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 3</p>
<h2>Bilaga 5.3: Nya Anslagsbenämningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på an-<br>slagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är<br>att underlätta övergången till de nya benämning-<br>ar som följer av att politikområden införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<p>^mrnnin^OO^^^^^enämnin^OO^^^^^^^nslaget^nanu^</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>5:1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>5:2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>5:3</p></td><td>
<p>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rätts-<br>väsendet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>5:4</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>5:5</p></td><td>
<p>Nordiska ministerrådet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>5:6</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>5:7</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>5:8</p></td><td>
<p>Svenska institutet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>5:9</p></td><td>
<p>Övrig information om Sverige i utlandet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>5:10</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>5:11</p></td><td>
<p>Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>5:12</p></td><td>
<p>Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>04</p></td><td>
<p>5:13</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D5</p></td><td>
<p>5:14</p></td><td>
<p>Utrikespolitiska Institutet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D6</p></td><td>
<p>5:15</p></td><td>
<p>Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>5:16</p></td><td>
<p>Inspektionen för strategiska produkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>5:17</p></td><td>
<p>Europainformation m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>5:18</p></td><td>
<p>Föreningen Norden</p></td></tr>
</table>
<p>Totalförsvar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Totalförsvar</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut............................................................................................11</p>
<p>2 Utgiftsområde 6...........................................................................................................15</p>
<p>2.1 Omfattning.....................................................................................................15</p>
<p>3 Försvarspolitik.............................................................................................................17</p>
<p>3.1 Omfattning.....................................................................................................17</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling............................................................................................18</p>
<p>3.3 Mål .....................................................................................19</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.......................................................................................19</p>
<p>3.5 Beredskapskredit för totalförsvaret...............................................................20</p>
<p>3.6 IT-system........................................................................................................20</p>
<p>3.7 Insatser............................................................................................................21</p>
<p>3.8 Resultatbedömning.........................................................................................22</p>
<p>3.9 Det militära försvaret.....................................................................................23</p>
<p>3.9.1 Omfattning..................................................................................................23</p>
<p>3.9.2 Utgiftsutvecklingen.....................................................................................23</p>
<p>3.9.3 Resultatbedömning......................................................................................23</p>
<p>3.9.4 Inriktning.....................................................................................................37</p>
<p>3.9.5 Revisionens iakttagelser..............................................................................53</p>
<p>3.9.6 Budgetförslag...............................................................................................53</p>
<p>3.9.6.1 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m........................................53</p>
<p>3.9.6.2 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser............................................................54</p>
<p>3.9.6.3 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.........54</p>
<p>3.10 Det civila försvaret.......................................................................................57</p>
<p>3.10.1 Omfattning................................................................................................57</p>
<p>3.10.2 Utgiftsutvecklingen...................................................................................57</p>
<p>3.10.3 Mål..............................................................................................................58</p>
<p>3.10.4 Resultatbedömning....................................................................................58</p>
<p>3.10.4.1 Modell för resultatbedömning...............................................................58</p>
<p>3.10.4.2 Resultat....................................................................................................58</p>
<p>3.10.4.3 Analys och slutsatser..............................................................................68</p>
<p>3.10.5 Inriktning för 2001....................................................................................73</p>
<p>3.10.6 Revisionens iakttagelser............................................................................75</p>
<p>3.10.7 Budgetförslag.............................................................................................75</p>
<p>3.10.7.1 6:4 Funktionen Civil ledning.................................................................76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>3.10.7.2 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror...................................77</p>
<p>3.10.7.3 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst......................78</p>
<p>3.10.7.4 6:7 Funktionen Psykologiskt försvar....................................................80</p>
<p>3.10.7.5 6:8 Funktionen Ordning och säkerhet.................................................81</p>
<p>3.10.7.6 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m............................................82</p>
<p>3.10.7.7 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m......................................83</p>
<p>3.10.7.8 6:11 Funktionen Postbefordran............................................................85</p>
<p>3.10.7.9 6:12 Funktionen Transporter................................................................86</p>
<p>3.10.7.10 6:13 Funktionen Energiförsörjning....................................................87</p>
<p>3.11 Totalförsvarsgemensamma verksamheter...................................................89</p>
<p>3.11.1 Resultatbedömning...................................................................................89</p>
<p>3.11.2 Inriktning...................................................................................................92</p>
<p>3.11.3 Revisionens iakttagelser............................................................................93</p>
<p>3.11.4 Budgetförslag.............................................................................................93</p>
<p>3.11.4.1 Försvarets materielverk.........................................................................93</p>
<p>3.11.4.2 6:14 Totalförsvarets pliktverk...............................................................95</p>
<p>3.11.4.3 6:15 Försvarshögskolan.........................................................................95</p>
<p>3.11.4.4 6:16 Försvarets radioanstalt...................................................................96</p>
<p>3.11.4.5 6:17 Totalförsvarets forsknings- institut..............................................96</p>
<p>3.11.4.6 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.....97</p>
<p>3.11.4.7 6:19 Nämnder m.m................................................................................98</p>
<p>4 Politikområde Skydd mot olyckor.............................................................................99</p>
<p>4.1 Omfattning.....................................................................................................99</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling.........................................................................................100</p>
<p>4.3 Mål .................................................................................100</p>
<p>4.4 Politikens inriktning....................................................................................100</p>
<p>4.5 Utveckling av IT-system.............................................................................101</p>
<p>4.6 Insatser..........................................................................................................101</p>
<p>4.6.1 Insatser inom politikområdet...................................................................101</p>
<p>4.6.2 Insatser utom politikområdet...................................................................103</p>
<p>4.7 Resultatbedömning......................................................................................103</p>
<p>4.7.1 Analys och slutsatser.................................................................................105</p>
<p>4.8 Revisionens iakttagelser...............................................................................106</p>
<p>4.9 Budgetförslag................................................................................................106</p>
<p>4.9.1 7:1 Kustbevakningen.................................................................................106</p>
<p>4.9.2 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och</p>
<p>andra naturolyckor m.m.....................................................................108</p>
<p>4.9.3 7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst</p>
<p>m.m......................................................................................................109</p>
<p>4.9.4 7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor....................110</p>
<p>4.9.5 7:5 Brandfarliga och explosiva varor........................................................112</p>
<p>5 Kustbevakningens övriga verksamheter...................................................................115</p>
<p>5.1 Inledning.......................................................................................................115</p>
<p>5.2 Inriktning......................................................................................................115</p>
<p>5.3 Insatser..........................................................................................................115</p>
<p>5.4 Resultatbedömning......................................................................................116</p>
<p>5.5 Analys och slutsatser....................................................................................116</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bilaga 1</p></td><td>
<p>Sammanfattning av genomförd verksamhet inom materielområdet<br>under 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Bilaga 4</p></td><td>
<p>Objeks ramar</p>
<p>Förkortningar</p>
<p>Nya anslagsbeteckningar</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp.................................................................................................................13</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet...................................................15</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutveckling...........................................................................................18</p>
<p>Tabell 3.2 Anslagsutveckling..........................................................................................53</p>
<p>Tabell 3.3 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................54</p>
<p>Tabell 3.4 Anslagsutveckling..........................................................................................54</p>
<p>Tabell 3.5 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................54</p>
<p>Tabell 3.6 Anslagsutveckling..........................................................................................54</p>
<p>Tabell 3.7 Investeringsplan.............................................................................................55</p>
<p>Tabell 3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser..............................................55</p>
<p>Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001 .....................................................................56</p>
<p>Tabell 3.10 Anslagsutveckling........................................................................................76</p>
<p>Tabell 3.11 Investeringsplan...........................................................................................76</p>
<p>Tabell 3.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................76</p>
<p>Tabell 3.13 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................77</p>
<p>Tabell 3.14 Anslagsutveckling........................................................................................77</p>
<p>Tabell 3.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................78</p>
<p>Tabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................78</p>
<p>Tabell 3.17 Anslagsutveckling........................................................................................78</p>
<p>Tabell 3.18 Investeringsplan...........................................................................................79</p>
<p>Tabell 3.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................80</p>
<p>Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................80</p>
<p>Tabell 3.21 Anslagsutveckling........................................................................................80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Tabell 3.22 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................81</p>
<p>Tabell 3.23 Anslagsutveckling........................................................................................81</p>
<p>Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................81</p>
<p>Tabell 3.25 Anslagsutveckling........................................................................................82</p>
<p>Tabell 3.26 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................82</p>
<p>Tabell 3.27 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................83</p>
<p>Tabell 3.28 Anslagsutveckling........................................................................................83</p>
<p>Tabell 3.29 Investeringsplan...........................................................................................84</p>
<p>Tabell 3.30 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................84</p>
<p>Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................85</p>
<p>Tabell 3.32 Anslagsberäkning........................................................................................85</p>
<p>Tabell 3.33 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................86</p>
<p>Tabell 3.34 Anslagsutveckling........................................................................................86</p>
<p>Tabell 3.35 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................86</p>
<p>Tabell 3.36 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................87</p>
<p>Tabell 3.37 Anslagsutveckling........................................................................................87</p>
<p>Tabell 3.38 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................88</p>
<p>Tabell 3.39 Uppdragsverksamhet...................................................................................94</p>
<p>Tabell 3.40 Investeringsplan...........................................................................................94</p>
<p>Tabell 3.41 Anslagsutveckling........................................................................................95</p>
<p>Tabell 3.42 Uppdragsverksamhet...................................................................................95</p>
<p>Tabell 3.43 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................95</p>
<p>Tabell 3.44 Anslagsutveckling........................................................................................95</p>
<p>Tabell 3.45 Uppdragsverksamhet...................................................................................96</p>
<p>Tabell 3.46 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................96</p>
<p>Tabell 3.47 Anslagsutveckling........................................................................................96</p>
<p>Tabell 3.48 Beräkning av anslaget för 2001...................................................................96</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Tabell 3.49 Anslagsberäkning.........................................................................................96</p>
<p>Tabell 3.50 Uppdragsverksamhet...................................................................................97</p>
<p>Tabell 3.51 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................97</p>
<p>Tabell 3.52 Anslagsutveckling........................................................................................97</p>
<p>Tabell 3.53 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................97</p>
<p>Tabell 3.54 Anslagsutveckling........................................................................................98</p>
<p>Tabell 3.55 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................98</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen.....................................................................................100</p>
<p>Tabell 4.2 Anslagsutveckling........................................................................................106</p>
<p>Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet...................................................................................107</p>
<p>Tabell 4.4 Investeringsplan...........................................................................................107</p>
<p>Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................108</p>
<p>Tabell 4.6 Anslagsutveckling........................................................................................108</p>
<p>Tabell 4.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................109</p>
<p>Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2001 ...................................................................109</p>
<p>Tabell 4.9 Anslagsutveckling........................................................................................109</p>
<p>Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001 ................................................................. 110</p>
<p>Tabell 4.11 Anslagsutveckling......................................................................................110</p>
<p>Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet.................................................................................110</p>
<p>Tabell 4.13 Investeringsplan.........................................................................................111</p>
<p>Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001 .................................................................112</p>
<p>Tabell 4.15 Anslagsutveckling......................................................................................112</p>
<p>Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet.....................................................................112</p>
<p>Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet.................................................................................112</p>
<p>Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001 .................................................................113</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. för 2001 bemyndigar regeringen att utnyttja<br>en kredit om 40 000 000 000 kronor i Riks-<br>gäldskontoret om krig, krigsfara eller andra<br>utomordentliga förhållanden föreligger<br>(avsnitt 3.5),</p>
<p>2. godkänner förslaget till inriktning för för-<br>bandsverksamhet (avsnitt 3.9.4),</p>
<p>3. godkänner förslaget till inriktning för inci-<br>dentinsatser (avsnitt 3.9.4),</p>
<p>4. godkänner förslaget till inriktning för stöd<br>till samhället (avsnitt 3.9.4),</p>
<p>5. godkänner förslaget beträffande beredskap<br>(avsnitt 3.9.4),</p>
<p>6. godkänner förslaget till inriktning för mate-<br>riel, anläggningar samt för forskning och<br>teknikutveckling (avsnitt 3.9.4),</p>
<p>7. godkänner att det nationella flygtekniska<br>forskningsprogrammet skall fortsätta under<br>perioden 2001 - 2003 och att det statliga bi-<br>draget till finansieringen av programmet<br>skall vara högst 90 000 000 kronor under<br>preioden (avsnitt 3.9.4),</p>
<p>8. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Försvarsmakten för perioden 2001 - 2003<br>(avsnitt 3.9.6.3),</p>
<p>9. bemyndigar regeringen att i fråga om ra-<br>manslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling medge be-<br>ställningar av materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling så att beho-<br>vet av anslagsmedel efter budgetåret 2001<br>för dessa och tidigare beställningar tillsam-</p>
<p>mans uppgår till högst 77 936 125 000 kro-<br>nor (avsnitt 3.9.6.3),</p>
<p>10. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt av-<br>ser Funktionen Civil ledning, för perioden<br>2001 -2003 (avsnitt 3.10.7.1),</p>
<p>11. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Civil<br>ledning, genomföra beställningar av kom-<br>munaltekniska anläggningar, telesäker-<br>hetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och<br>signalskydd så att behovet av anslagsmedel<br>efter 2001 för dessa och tidigare beställ-<br>ningar uppgår till högst 55 000 000 kronor<br>(avsnitt 3.10.7.1),</p>
<p>12. bemyndigar regeringen att för 2001 låta<br>Överstyrelsen för civil beredskap disponera<br>en låneram i Riksgäldskontoret för bered-<br>skapsinvesteringar till ett sammanlagt be-<br>lopp om 325 000 000 kronor (avsnitt<br>3.10.7.2),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen För-<br>sörjning med industrivaror, godkänna avtal<br>om nya beredskapsåtgärder så att behovet<br>av anslagsmedel efter 2001 för dessa och ti-<br>digare beställningar uppgår till högst<br>27 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att för 2001 låta<br>Statens räddningsverk disponera en låneram<br>i Riksgäldskontoret för beredskapsinveste-<br>ringar till ett sammanlagt belopp om<br>720 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3),</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>15. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen Be-<br>folkningsskydd. och räddningstjänst, medge<br>beställningar av skyddsrum och lednings-<br>platser m.m. så att behovet av anslagsmedel<br>efter 2001 för dessa och tidigare beställ-<br>ningar uppgår till högst 195 000 000 kronor<br>(avsnitt 3.10.7.3),</p>
<p>16. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen Häl-<br>so- och sjukvård m.m., godkänna avtal och<br>beställningar, såvitt avser beredskapsåtgär-<br>der, så att behovet av anslagsmedel efter<br>2001 för dessa och tidigare avtal och be-<br>ställningar uppgår till högst 12 000 000 kro-<br>nor (avsnitt 3.10.7.6),</p>
<p>17. bemyndigar regeringen att för 2001 låta So-<br>cialstyrelsen disponera en låneram i Riks-<br>gäldskontoret för beredskapsinvesteringar<br>till ett sammanlagt belopp om 220 000 000<br>kronor (avsnitt 3.10.7.6),</p>
<p>18. fastställer avgiftsuttaget för</p>
<p>teleberedskapsavgiften, såvitt avser<br>Funktionen Telekommunikationer m.m.,<br>till sammanlagt högst 100 000 000 kronor<br>under 2001 (avsnitt 3.10.7.7),</p>
<p>19. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funk-<br>tionen Telekommunikationer m.m., för pe-<br>rioden 2001 - 2003 (avsnitt 3.10.7.7),</p>
<p>20. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen Tele-<br>kommunikationer m.m., godkänna avtal och<br>beställningar, såvitt avser tjänster, utrust-<br>ning och anläggningar för beredskapsåtgär-<br>der, så att behovet av anslagsmedel efter<br>2001 för dessa och tidigare avtal och be-<br>ställningar uppgår till högst 150 000 000<br>kronor (avsnitt 3.10.7.7),</p>
<p>21. godkänner att målet för Funktionen Post-<br>befordran är att verksamheten skall bedrivas<br>så att totalförsvarets behov av postal kom-<br>munikation skall kunna tillgodoses under<br>höjd beredskap och skall bedrivas så att de<br>resurser och den beredskap som skapas<br>skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar<br>på samhället i fred (avsnitt 3.10.7.8),</p>
<p>22. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen<br>Transporter, godkänna avtal och beställ-<br>ningar, såvitt avser tjänster, utrustning och</p>
<p>anläggningar för beredskapsåtgärder, så att<br>behovet av anslagsmedel efter 2001 för des-<br>sa och tidigare avtal och beställningar upp-<br>går till högst 25 000 000 kronor (avsnitt<br>3.10.7.9),</p>
<p>23. fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsav-<br>giften, såvitt avser Funktionen Energiför-<br>sörjning, till sammanlagt högst 200 000 000<br>kronor under 2001 (avsnitt 3.10.7.10),</p>
<p>24. bemyndigar regeringen att, genom en kredit<br>i Riksgäldskontoret om högst<br>23 000 000 000 kronor, tillgodose Försva-<br>rets materielverks behov av rörelskapital för<br>budgetåret 2001 (avsnitt 3.11.4.1),</p>
<p>25. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Försvarets materielverk för perioden 2001-<br>2003 (avsnitt 3.11.4.1),</p>
<p>26. godkänner det föreslagna målet för<br>politikområdet Skydd mot olyckor (avsnitt<br>4.3),</p>
<p>27. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Kustbevakningen för perioden 2001 - 2004<br>(avsnitt 4.9.1),</p>
<p>28. godkänner att de tidigare beslutade målen<br>för Kustbevakningens verksamhet inom<br>utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m. 2001<br>(avsnitt 4.9.1),</p>
<p>29. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 7:2 Statens räddnings-<br>verk: Förebyggande åtgärder mot jordskred<br>och andra naturolyckor m.m., besluta om bi-<br>drag så att behovet av anslagsmedel efter<br>2001 exklusive tidigare åtaganden innebär<br>utgifter på högst 15 000 000 kronor (avsnitt<br>4.9.2),</p>
<p>30. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Statens räddningsverk, såvitt avser Samhäl-<br>lets skydd mot olyckor, för perioden 2001 -<br>2003 (avsnitt 4.9.4),</p>
<p>31. för budgetåret 2001 anvisar anslag under<br>utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande<br>uppställning:</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>lAnslagsbelopp J</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Försvarspolitik</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:1</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 266 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 000 762</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:3</p></td><td>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:4</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>488 507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:5</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:6</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>593 809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:7</p></td><td>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:8</p></td><td>
<p>Funktionen Ordning och säkerhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>22 841</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:9</p></td><td>
<p>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>101936</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:10</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>199 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:11</p></td><td>
<p>Funktionen Postbefordran</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:12</p></td><td>
<p>Funktionen Transporter</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>163 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:13</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>220 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:14</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>253 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:15</p></td><td>
<p>Försvarshögskolan</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>31 445</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:16</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>441 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:17</p></td><td>
<p>Totalförsvarets forskningsinstitut</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>184 893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:18</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>88 265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:19</p></td><td>
<p>Nämnder m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 019</p></td></tr>
</table>
<p>Skydd mot olyckor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>7:1</p></td><td>
<p>Kustbevakningen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>473 764</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:2</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred<br>och andra naturolyckor m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:3</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid rädd-<br>ningstjänst m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 431</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:4</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>555 449</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:5</p></td><td>
<p>Brandfarliga och explosiva varor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>17 017</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>46 530 105</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>2 Utgiftsområde 6</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar i<br>enlighet med vad som anges i föreliggande pro-<br>position (volym 1, avsnitt 7.5) politikområdet<br>Försvarspolitik respektive politikområdet<br>Skydd mot olyckor. Politikområdet Försvars-<br>politik består av det militära försvaret och det<br>civila försvaret. Politikområdet Skydd mot<br>olyckor omfattar förebyggande, konsekvens-<br>begränsande och skadeavhjälpande åtgärder<br>avseende olyckor. Politikområdet Skydd mot</p>
<p>olyckor begränsas till att omfatta verksamheter<br>som bedrivs av myndigheter inom utgifts-<br>område 6 Totalförsvar. Kustbevakningens<br>verksamhet kommer från och med 2001 att<br>tillhöra flera politikområden men myndig-<br>heten har sitt anslag under utgiftsområde 6<br>Totalförsvar och politikområdet Skydd mot<br>olyckor. I kapitel 5 finns en redovisning av<br>Kustbevakningens verksamheter utanför<br>politikområdet Skydd mot olyckor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Försvarspolitik</p></td><td>
<p>43 399</p></td><td>
<p>45 633</p></td><td>
<p>44 623</p></td><td>
<p>45 445</p></td><td>
<p>44 374<sup>3</sup></p></td><td>
<p>43 351<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>881<sup>!</sup></p></td><td>
<p>1 028</p></td><td>
<p>1 077</p></td><td>
<p>1 085</p></td><td>
<p>1 134</p></td><td>
<p>1 162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 280</p></td><td>
<p>46 661</p></td><td>
<p>45 700</p></td><td>
<p>46 530</p></td><td>
<p>45 508</p></td><td>
<p>44 513</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Inklusive det dåvarande anslaget B5 Sprängämnesinspektionen under utgiftsområde 24 Näringsliv.</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive omställningsbidrag.</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår för 2000 till 45 700<br>miljoner kronor och är därmed 961 miljoner<br>kronor lägre än vad som anvisades i statsbud-<br>geten. En bidragande orsak är vissa osäkerheter<br>om den planerade verksamheten vad gäller be-<br>ställningar, leveranser och fakturering av mate-<br>riel. Till följd av detta har ett nytt begräns-<br>ningsbelopp om 45 700 miljoner kronor<br>kunnat fastställas för utgiftsområdet.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>3 Försvarspolitik</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om<br>totalförsvar och höjd beredskap definierat to-<br>talförsvar som verksamhet som behövs för att<br>förbereda Sverige för krig. Under högsta be-<br>redskap är totalförsvar all samhällsverksamhet<br>som då skall bedrivas. Totalförsvar avser såle-<br>des en verksamhet och inte en organisation.<br>Med totalförsvarsresurser avses alla de resurser<br>som finns för totalförsvarsverksamhet.</p>
<p>Försvarspolitiken omfattar planering, förbe-<br>redelser och utnyttjande av totalförsvarsresur-<br>ser för att lösa de av riksdagen angivna målen<br>samt att på andra sätt stödja svensk säkerhets-<br>politik.</p>
<p>Försvarspolitiken omfattar det militära för-<br>svaret och det civila försvaret. Totalförsvars-<br>gemensamma verksamheter redovisas särskilt.</p>
<p>De anslag som ingår i politikområdet fram-<br>går av tabell 3.1.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutveckling</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.</p></td><td>
<p>18 410</p></td><td>
<p>19 544</p></td><td>
<p>19 300</p></td><td>
<p>18 266</p></td><td>
<p>16 772</p></td><td>
<p>17 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:2 Fredsfrämjande truppinsatser</p></td><td>
<p>675</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>980</p></td><td>
<p>1 001</p></td><td>
<p>905</p></td><td>
<p>925</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och tekni-<br>kutveckling</p></td><td>
<p>21 048</p></td><td>
<p>22 341</p></td><td>
<p>21 084</p></td><td>
<p>23 315</p></td><td>
<p>20 306</p></td><td>
<p>20 291</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningsbidrag<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:4 Funktionen Civil ledning</p></td><td>
<p>509</p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>592</p></td><td>
<p>488</p></td><td>
<p>536</p></td><td>
<p>549</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:6 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst</p></td><td>
<p>796</p></td><td>
<p>696</p></td><td>
<p>690</p></td><td>
<p>594</p></td><td>
<p>832</p></td><td>
<p>852</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:7 Funktionen Psykologiskt försvar</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:8 Funktionen Ordning och säkerhet</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>166</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>171</p></td><td>
<p>175</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m.</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>199</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:11 Funktionen Postbefordran</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:12 Funktionen Transporter</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>143</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:13 Funktionen Energiförsörjning</p></td><td>
<p>199</p></td><td>
<p>211</p></td><td>
<p>301</p></td><td>
<p>221</p></td><td>
<p>238</p></td><td>
<p>243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:14 Totalförsvarets pliktverk</p></td><td>
<p>239</p></td><td>
<p>238</p></td><td>
<p>245</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>259</p></td><td>
<p>264</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:15 Försvarshögskolan</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:16 Försvarets radioanstalt</p></td><td>
<p>428</p></td><td>
<p>440</p></td><td>
<p>443</p></td><td>
<p>441</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut</p></td><td>
<p>178<sup>2</sup></p></td><td>
<p>168<sup>2</sup></p></td><td>
<p>182<sup>2</sup></p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>193</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom<br>totalförsvaret</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:19 Nämnder m.m.</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområdet Försvarspolitik</p></td><td>
<p>43 399</p></td><td>
<p>45 633</p></td><td>
<p>44 623</p></td><td>
<p>45 445</p></td><td>
<p>44 374</p></td><td>
<p>43 351</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.</p>
<p>’ Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FÖU5. rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU 1, rskr. 1998/99:222, prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,<br>rskr. 1998/99:249) om ett omställningsbidrag om 3 resp. 1 miljard kronor för 2002 och 2003.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Försvarspolitiken skall bidra till att bevara vårt<br>lands fred och självständighet. Vi skall kunna<br>möta militära hot som direkt berör Sverige.<br>Internationellt skall vi bidra till fred och säker-<br>het i omvärlden genom gemensamma freds-<br>främjande och humanitära insatser både i och<br>utom Europa.</p>
<p>Totalförsvarsresurserna skall kunna använ-<br>das för följande huvudändamål:</p>
<p>- försvara Sverige mot väpnat angrepp,</p>
<p>- hävda vår territoriella integritet,</p>
<p>- bidra till fred och säkerhet i omvärlden<br>och</p>
<p>- stärka det svenska samhället vid svåra<br>påfrestningar i fred.</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Det svenska totalförsvaret genomgår en om-<br>fattande reformering och effektivisering. In-<br>riktningen är att utveckla det svenska försvaret<br>från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsför-<br>svar med förmåga till anpassning. Det svenska<br>försvaret skall kännetecknas av ständig utveck-<br>ling och förnyelse, hög teknologisk nivå, eko-<br>nomisk effektivitet och folkförsvar.</p>
<p>Under 2001 kommer utvecklingsarbetet att<br>följas upp och drivas vidare. Regeringen avser<br>att återkomma till riksdagen under hösten<br>2001 med en försvarspolitisk proposition.</p>
<p>Hoten mot vårt land har förändrats. Både<br>den säkerhetspolitiska utvecklingen och den<br>övriga samhällsutvecklingen ligger bakom det<br>reformbehov som uppstod i slutet av 1990-<br>talet.</p>
<p>Samtidigt som invasionshotet ter sig avläg-<br>set för de närmaste 10 åren, förutsatt att vårt<br>land har en grundläggande försvarsförmåga, så<br>har andra hot mot vårt samhälle fått ökad ak-<br>tualitet. Exempel på denna typ av hot är NBC-<br>hotet (nukleära, biologiska och kemiska va-<br>pen) samt hotet mot informationssamhället.</p>
<p>Det nya insatsförsvaret ger Sverige en för-<br>måga att försvara landet utifrån dagens säker-<br>hetspolitiska förutsättningar. Den nya struktu-<br>ren skapar dessutom förutsättningar för att<br>utveckla och förändra försvarets resurser över<br>tiden. Därigenom skapas både flexibilitet och<br>förmåga till anpassning. Försvarsreformen<br>syftar samtidigt till att utveckla samhällets<br></p>
<p>förmåga att möta hot inom det vidgade säker-<br>hetsbegreppets ram.</p>
<p>Regeringen avser att våren 2002 lämna en<br>proposition till riksdagen om frågor rörande<br>civilt försvar och beredskapen mot svåra på-<br>frestningar på samhället i fred. I propositionen<br>kommer att lämnas förslag med anledning av<br>resultatet av dels utredningen om principer för<br>en bättre helhetssyn vid planeringen av civilt<br>försvar och beredskapen mot svåra påfrest-<br>ningar på samhället i fred (dir. 1999:63), dels<br>den genomgång som f.n. utförs av departe-<br>menten avseende behov av åtgärder och för-<br>fattningsreglering inom de områden som kan<br>bli berörda vid svåra påfrestningar på samhället<br>i fred.</p>
<p>Regeringens årliga redovisning till riksdagen<br>av beredskapen mot svåra påfrestningar på<br>samhället i fred kommer att lämnas i en sär-<br>skild skrivelse i slutet av 2000.</p>
<p>De europeiska ländernas gemensamma för-<br>måga att förhindra eller dämpa väpnade kon-<br>flikter och mänskligt lidande är en viktig del i<br>den nya säkerhetspolitiska situationen på vår<br>kontinent. För Sverige är ett brett deltagande i<br>det europeiska samarbetet och vårt bidrag till<br>gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och<br>krishantering av central betydelse.</p>
<p>Sverige skall fullt ut delta i den europeiska<br>krishanteringen. Vårt deltagande i internatio-<br>nella insatser och arbetet med att utforma och<br>förstärka EU:s krishanteringsförmåga såväl<br>militärt som civilt kommer att ställa stora krav<br>på oss, inte minst när vi innehar ordförande-<br>skapet i EU. Mot denna bakgrund skall vår<br>förmåga att delta i både militära och civila<br>fredsfrämjande och humanitära operationer<br>fortsätta att utvecklas.</p>
<p>Det säkerhetsfrämjande arbetet är en viktig<br>del i arbetet för att öka säkerheten i norra Eu-<br>ropa. Det nordiska samarbetet utgör grunden i<br>detta arbete. Därutöver är kontakterna med<br>staterna kring Östersjön samt EU-länderna<br>och USA prioriterade.</p>
<p>Försvarsreformen innebär att vi får ett för-<br>svar som både är anpassat till dagens säker-<br>hetspolitiska förhållanden och har en bered-<br>skap att följa utvecklingen mot förändrade hot<br>i framtiden.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.5 Beredskapskredit för<br>totalförsvaret</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>för 2001 utnyttja en kredit om 40 000 000 000<br>kronor i Riksgäldskontoret. Krediten skall<br>kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra<br>utomordentliga förhållanden föreligger.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen<br>bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit<br>i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor<br>för budgetåret 2000 om krig, krigsfara eller<br>andra utomordentliga förhållanden föreligger.<br>Regeringen anser att ett motsvarande bemyn-<br>digande, avseende samma belopp, bör lämnas<br>för budgetåret 2001.</p>
<p>Beredskapskrediten skall säkerställa att en<br>nödvändig beredskapshöjning inte förhindras<br>eller fördröjs därför att regeringen inte dispo-<br>nerar erforderliga betalningsmedel. Krediten är<br>beräknad att täcka de utgifter som motsvarar<br>en månads beredskapshöjande verksamhet.<br>Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär li-<br>ka delar mellan militärt och civilt försvar.</p>
<p>Om beredskapskrediten utnyttjas, avser re-<br>geringen att återkomma till riksdagen med re-<br>dovisning av behovet av medel för den fort-<br>satta verksamheten.</p>
<h2>3.6 IT-system</h2>
<p>Utveckling</p>
<p>Utveckling av IT-system, såväl fristående som<br>delkomponenter vid bl.a. anskaffning av krigs-<br>materiel, utgör totalt en stor utgiftspost i<br>statsbudgeten. Utöver vad som separat anges<br>under respektive verksamhet vill regeringen<br>särskilt framhålla betydelsen av en effektiv<br>projektplanering och styrning i samband med<br>IT-utveckling inom politikområdet. Planering-<br>en bör utformas så att det blir möjligt att följa<br>upp att leveranser sker i rätt tid och med ett<br>innehåll som svarar mot att budgeterad kost-<br>nadsram inte överskrids eller riskerar att över-<br>skridas.</p>
<p>All anskaffning och utveckling av olika IT-<br>system skall medföra en klart definierad verk-<br>samhetsnytta och vara kostnadseffektiv för<br></p>
<p>staten. Detta innebär att samråd mellan myn-<br>digheterna bör ske vid anskaffning och ut-<br>veckling så att möjliga samordningseffekter<br>kan utnyttjas.</p>
<p>Regeringen ämnar i regleringsbrev ställa<br>återrapporteringskrav på myndigheterna i en-<br>lighet med vad som nu har sagts.</p>
<p>I sammanhanget vill regeringen informera<br>om att regeringen uppdrog till Statskontoret<br>den 31 augusti 2000 att granska arbetet vid<br>OCB och Räddningsverket vad gäller utveck-<br>lingen av IT-stöd för ledningsinformation och<br>riskhantering, systemen Elvira och Riskera.<br>Statskontoret skall särskilt granska i vilken<br>mån systemen utvecklas med en likartad funk-<br>tionalitet och hur utvecklingsarbetet styrs och<br>samordnas mellan myndigheterna. Uppdraget<br>skall redovisas senast den 19 januari 2001.</p>
<p>Informationsteknikområdet kännetecknas<br>av korta livscykler och en dynamisk utveckling<br>av produkter på den kommersiella marknaden.<br>En viktig förutsättning för att kunna dra nytta<br>av den civila tekniken är därför att Försvars-<br>makten tillsammans med Försvarets materiel-<br>verk och försvarsindustrin kan ha en planering<br>som möjliggör att denna dynamik kan<br>tillvaratas. Utvecklingen av Försvarsmaktens<br>ledningsorganisation pekar på behovet av att<br>utveckla ledningssystemets tekniska delar efter<br>en modell som medger stegvis utbyggnad av<br>önskad funktionalitet. Det medför att utveck-<br>lingen kan ske i korta steg med tillvaratagande<br>av bl.a. den civila utvecklingens produkter.<br>Enligt regeringens bedömning bör dock<br>särskild utveckling genomföras för sådana<br>produkter som med nödvändighet behöver<br>vara militärt unika eller på produkter där<br>särskilda krav på IT-säkerhet krävs.</p>
<p>Informationsoperationer</p>
<p>Informationsoperationer kan definieras som<br>de samordnade åtgärder i fred, kris och krig<br>som vidtas till stöd för egna politiska och mi-<br>litära mål. Detta kan genomföras genom att<br>påverka eller utnyttja motståndares eller annan<br>utländsk aktörs information eller informa-<br>tionssystem. Avsikten är att påverka förmågan<br>till rationellt beslutsfattande samtidigt som<br>man skyddar egen information eller egna in-<br>formationssystem.</p>
<p>Regeringen har tagit ytterligare steg rörande<br>skydd av informationssamhället genom att för-<br>stärka regeringens arbetsgrupp för skydd mot</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>informationskrigföring m.m. (Ag IW). Denna<br>arbetsgrupp som med sina rapporter bidragit<br>till att uppmärksamma frågorna och lämnat<br>förslag till åtgärder, har nu ombildats till rege-<br>ringens arbetsgrupp för skydd mot informa-<br>tionsoperationer (Ag IO) samt utökats med<br>representanter för ytterligare departement och<br>civila myndigheter. När det gäller arbetsgrup-<br>pens förslag till en mer samlad statlig ansvars-<br>fördelning, avvaktar regeringen den fördjupade<br>analys som utredningen om principer för en<br>bättre helhetssyn vid planeringen för civilt för-<br>svar och beredskapen mot svåra påfrestningar<br>på samhället i fred (dir. 1999:63) avser att läm-<br>na i maj 2001.</p>
<p>Informationsteknikfrågor med internatio-<br>nell anknytning kommer allt mer i fokus. Sve-<br>rige har en god kompetens inom IT-området.<br>Det är därför angeläget att Sverige även fort-<br>sättningsvis spelar en aktiv roll i det interna-<br>tionella arbetet inom informationssäkerhet,<br>t.ex. avseende utvecklandet av samarbetsfor-<br>mer mellan länder och regler för att i realtid<br>kunna spåra angrepp mot informationssystem.</p>
<h2>3.7 Insatser</h2>
<p>Omstruktureringen av grundorganisationen<br>enligt 1996 års försvarsbeslut har fullföljts.<br>Nettominskningen av antalet yrkesofficerare<br>överensstämmer med vad som planerats. Av-<br>gångarna bland den yngre personalen har dock<br>varit större än planerat varför medelåldern<br>höjts något. Bland den civila personalen har<br>avgångarna varit motsvarande 50 årsarbetare<br>större än planerat. Även bland de civilanställda<br>har medelåldern höjts och är nu 48 år.</p>
<p>Följande viktigare övningar har genomförts:</p>
<p>- slutövningar med förband,</p>
<p>- samövningar med olika civila lednings-<br>nivåer,</p>
<p>- internationell övningsverksamhet inom<br>ramen för PFF, bl.a. Viking som var<br>den första simulerade och distribuerade<br>övningen med Partnership for Peace<br>Simulation NetWork (PSN) som bas.</p>
<p>Materieltillförseln under året har i allt vä-<br>sentligt bestått av leveranser av tidigare be-<br>ställd materiel till den krigsorganisation som<br>fastställdes i 1996 års försvarsbeslut. Bland an-<br>nat har moderna stridsfordon, fartyg och flyg-<br>plan levererats. De mest prioriterade förban-<br></p>
<p>den i insatsorganisationen har härigenom fått<br>ett viktigt tillskott av modern materiel. Pågå-<br>ende tillförsel av ny materiel har bidragit till att<br>uppfylla de krav på förmåga som regeringen<br>ställt.</p>
<p>Av de materielsystem som levererats till<br>Försvarsmakten under året kan bl.a. följande<br>nämnas:</p>
<p>- stridsvagn 121 och 122, stridsfordon<br>90, pansarbandvagn 501 (pågående),</p>
<p>- tre ubåtar av Gotlandsklass,</p>
<p>- JAS 39 Gripen flygplan (pågående),</p>
<p>- det sista serieflygplanet till FSR 890<br>(flygburen spaningsradar).</p>
<p>Försvarsmakten har under året vidmakthål-<br>lit främst sådana materielsystem som skall bi-<br>behållas efter 2006.</p>
<p>Nya beställningar som gjorts under året har<br>antalsmässigt anpassats till i första hand behov<br>för grundutbildning och internationella insat-<br>ser. Försvarsmakten har därmed börjat föränd-<br>ra materielförsörjningen till att omfatta serie-<br>anskaffning av mängdmateriel i mindre<br>mängder.</p>
<p>Tyngdpunkten i 1999 års forsknings- och<br>teknikutvecklingsverksamhet har varit:</p>
<p>- spaningsförmåga mot luft och mark-<br>mål innefattande främst radarteknik,<br>IR-teknik och obemannade plattfor-<br>mar,</p>
<p>- ledningsförmåga på operativ och tak-<br>tisk nivå genom studier av IT-<br>systemteknik, sambandsteknik och fu-<br>sioneringsteknik,</p>
<p>- duellförmåga på det framtida slagfältet<br>och förmåga till väpnad strid, främst<br>med studier i telekrigsteknik, signatur-<br>anpassningsteknik,<br>undervattensteknik, vapenteknik,<br>människa-system interaktion samt<br>ballistiskt skydd.</p>
<p>En mekaniserad bataljon m.m. om ca 800<br>man har ställts till förfogande som ett svenskt<br>bidrag till den internationella fredsstyrkan<br>KFOR i Kosovo. Försvarsmakten har under<br>1999 dessutom deltagit i avvecklingen av FN:s<br>preventiva mission Unpredep i f.d. jugoslavis-<br>ka republiken Makedonien och har ställt väp-<br>nad trupp till förfogande i den multinationella<br>fredsstyrkan SFOR i Bosnien-Hercegovina.</p>
<p>Sårbarheten inom infrastrukturområdet har<br>minskat tack vare de åtgärder som vidtagits<br>under 1999.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>För att minska telenätens sårbarhet pågår ett<br>arbete med att etablera teleoperatörer i färdig-<br>ställda berganläggningar. Analyser av möjlig-<br>heterna till intrång i teleoperatörernas styr-<br>och övervakningsnät har genomförts hos tele-<br>företag. Genomförda analyser har givit under-<br>lag för berörda teleoperatörer att vidta åtgärder<br>för att minska sårbarheten.</p>
<p>För att öka förmågan att kunna prioritera<br>transmissionsresurser vid stora skador i näten<br>har övningar genomförts för att kunna göra<br>hopkopplingar mellan Telias och Banverkets<br>nät samt mellan Telias och försvarets telenät<br>(FTN). Utöver detta har analyser genomförts<br>avseende konsekvenser och kostnader för ett<br>införande av möjligheten att prioritera trafiken<br>i fyra stora teleoperatörers nät. Ett prioritets-<br>system syftar till att trygga teleförbindelsen för<br>samhällsviktiga organ i en krissituation.</p>
<p>Säkerheten vad gäller elförsörjning har ökat<br>genom att personal har utbildats för drift av<br>separata delsystem s.k. ö-drift. Vidare har in-<br>ventering av åtgärder för ö-drift i Syd- och<br>Västsverige samt inläggning av regionnät i si-<br>muleringsutrustning genomförts. Kunskapen<br>och därmed förutsättningarna för att genom-<br>föra ö-drift har till följd av detta ökat. För att<br>förbättra förmågan till reparationsberedskap<br>vad gäller elförsörjning har 256 civilpliktiga ut-<br>bildats under året. Förutsättningarna för ökat<br>skydd vid elanläggningar har förstärkts bl.a.<br>genom att försök med teknisk bevakningsut-<br>rustning har genomförts.</p>
<p>Vitala samhällsfunktioner med behov av<br>kontinuerlig elförsörjning kan inte garanteras<br>en säker försörjning utan måste själva vidta re-<br>servåtgärder. Mot bakgrund av detta har bidrag<br>till beredskapsåtgärder utbetalats för anskaff-<br>ning av reservaggregat hos berörda aktörer<br>samt att skyddsåtgärder vidtas vid vissa känsli-<br>ga objekt.</p>
<p>En kartläggning som Överstyrelsen för civil<br>beredskap (ÖCB) genomfört visar att ett stort<br>antal myndigheter bedriver verksamhet för att<br>höja IT-säkerheten och för att förbättra skyd-<br>det mot informationsoperationer.</p>
<p>I syfte att stärka ledningsförmågan på regio-<br>nal och lokal nivå har bl.a. ledningsstödssyste-<br>men Elvira inom funktionen Civil ledning<br>samt SWEDE för funktionen Hälso- och sjuk-<br>vård utvecklats. Vidare har även kommunika-<br>tionsutrustning till mobila akutsjukvårdsresur-<br>ser anskaffats.</p>
<p>De övningar och beredskapsåtgärder som<br>genomfördes inför övergången till 2000 har<br>medfört att ledningsförmågan och även IT-<br>säkerheten har höjts hos centrala myndigheter<br>och på regional och lokal nivå. Genom de öv-<br>ningar och utbildningar som genomförts samt<br>de stöd och råd som lämnats inför 2000-skiftet<br>av bl.a. ÖCB och Styrelsen för psykologiskt<br>försvar har möjlighet till en förbättrad krisled-<br>ningsförmåga och informationsberedskap ska-<br>pats.</p>
<h2>3.8 Resultatbedömning</h2>
<p>Regeringen bedömer att genomförd verksam-<br>het, trots vissa brister inom framför allt för-<br>bandsverksamheten, väsentligt har bidragit till<br>Försvarsmaktens förmåga att uppfylla de krav<br>som regeringen har ställt.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att Försvars-<br>maktens samlade operativa förmåga i<br>nuvarande säkerhetspolitiska läge är godtagbar.</p>
<p>Utifrån de planeringsförutsättningar som<br>regeringen angav i bl.a. regleringsbrevet för<br>1999 anser regeringen att myndigheterna inom<br>det civila försvaret genomfört verksamheterna<br>på ett bra sätt. Jämfört med bedömningen som<br>redovisades i 1999 års budgetproposition kan<br>inga väsentliga förändringar av funktionernas<br>förmåga konstateras. Funktionsansvariga<br>myndigheter anger att förmågan i huvudsak<br>kommer att vara godtagbar vid utgången av<br>försvarsbeslutsperioden. Regeringen finner<br>ingen anledning att göra någon annan bedöm-<br>ning.</p>
<p>Genom att funktionerna är så beroende av<br>varandras förmåga och då beroendet av funge-<br>rande elförsörjning, telekommunikationer och<br>IT är mycket stort anser dock regeringen att<br>det finns stora osäkerheter beträffande be-<br>dömningen av funktionernas samlade förmåga.<br>Det är inte möjligt att säkerställa en helt stör-<br>ningsfri elförsörjning. Samtidigt ökar elbero-<br>endet i samhället, bl.a. till följd av ett ökat be-<br>roende av fungerande telekommunikationer<br>och IT-system. Samhällsviktig verksamhet som<br>oundgängligen måste fungera måste därför<br>tillförsäkras tillgång till el för situationer då<br>den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.9 Det militära försvaret</h2>
<p>3.9.1 Omfattning</p>
<p>Det militära försvaret omfattar den verksam-<br>het som bedrivs av Försvarsmakten. Verksam-<br>heten stöds av delar av de totalförsvars gemen-<br>samma verksamheterna. Dessa redovisas i<br>avsnitt 3.11.</p>
<p>3.9.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Utfallet för 1999 innebar sammantaget att ut-<br>gifterna för det militära försvaret översteg till-<br>gängligt belopp med ca 185 miljoner kronor.<br>För anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och be-<br>redskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande truppin-<br>satser uppgick det samlade anslagssparandet till<br>ca 705 miljoner kronor, och för anslaget 6:3<br>Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling utnyttjades en anslagskredit<br>om ca 890 miljoner kronor. Ytterligare kom-<br>mentarer till 1999 års utfall lämnas i avsnitt<br>3.9.6 nedan.</p>
<p>Regeringen bedömer att utgifterna inom det<br>militära försvaret kommer att uppgå till 41 363<br>miljoner kronor under 2000.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att den eko-<br>nomiska ramen för utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar skall minskas med 4 000 miljoner kronor<br>från och med 2002 (prop. 1998/99:74, bet.<br>1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Vid samma<br>tillfälle beslutade riksdagen att inriktningen<br>skall vara att ett omställningsbidrag om 3 000<br>miljoner kronor 2002 och 1 000 miljoner kro-<br>nor 2003 skall anslås för att underlätta om-<br>ställningen inom försvarsområdet.</p>
<p>I tabell 3.1 Utgiftsutveckling är hela reduce-<br>ringen fördelad på anslagen 6:1 Förbandsverk-<br>samhet och beredskap m.m. och 6:3 Materiel,<br>anläggningar samt forskning och teknikut-<br>veckling.</p>
<p>3.9.3 Resultatbedömning</p>
<p>Vid bedömningen av Försvarsmaktens resultat<br>för 1999 har följande bedömningsgrunder till-<br>lämpats:</p>
<p>- God: Resurserna (kapaciteten) motsva-<br>rar eller överstiger behovet och upp-<br>gifterna kan lösas,</p>
<p>- Godtagbar: Brister och störningar ned-<br>sätter handlingsförmågan men uppgif-<br>terna kan i huvudsak lösas,</p>
<p>- Icke godtagbar: Svåra brister vilka leder<br>till att uppgifterna inte kan lösas.</p>
<p>Resultatbedömningen redovisas uppdelad i<br>verksamhetsgrenarna Förbandsverksamhet,<br>Incidentinsatser, Stöd till samhället, Bered-<br>skap, Internationella insatser och Materiel, an-<br>läggningar samt forskning och teknikutveck-<br>ling-</p>
<p>Därefter följer regeringens bedömning av<br>Försvarsmaktens operativa förmåga i olika av-<br>seenden och av Försvarsmaktens samlade ope-<br>rativa förmåga.</p>
<p>Förbandsverksamhet</p>
<p>Resultatbedömningen avseende verksamheten<br>inom de olika stridskrafterna inleds med en<br>kort beskrivning av vilka större förband som<br>ingick under 1999. Därefter följer en redovis-<br>ning av viktig genomförd verksamhet och mot<br>bakgrund av denna redovisning regeringens<br>bedömning av läget inom de olika stridskraf-<br>terna. Regeringen gör vidare en bedömning av<br>den verksamhet som har genomförts under<br>första halvåret 2000.</p>
<p>Sammantaget bedömer regeringen att för-<br>bandsverksamheten väsentligt har bidragit till<br>att uppfylla Försvarsmaktens förmåga att lösa<br>uppgifter enligt den inriktning som riksdagen<br>har beslutat.</p>
<p>Operativa lednings- och underhållsförband</p>
<p>Operativa lednings- och underhållsförband har<br>under 1999 bl.a. innefattat Högkvarteret, tre<br>militärområdesstaber med stabs- och sam-<br>bandsförband m.m. samt tre underhållsrege-<br>menten.</p>
<p>Högkvarteret och militärområdes staberna<br>har genomfört fem mindre stabsövningar med<br>gott resultat. Miltärområdesstabernas led-<br>ningsförmåga har under året bibehållits.</p>
<p>Underhållsregementena har med mindre<br>delar deltagit i ordinarie övningsverksamhet.<br>Krigsplanläggning, krigsförberedelsearbete och<br>krigsförbandsvärdering har genomförts med<br>låg ambitionsnivå eftersom verksamheten skall<br>omorganiseras i närtid. Övning av underhålls-<br>och sjukvårdssystem och kompletta funk-<br>tionskedjor har genomförts i begränsad om-<br>fattning. Underhållsförbandens förmåga att</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>klara ställda uppgifter har enligt Försvarsmak-<br>ten sjunkit.</p>
<p>Underhållsregementena har påbörjat omför-<br>rådsställning till central- och arsenalsförråd<br>samt fortsatt avvecklingen av materiel. Fyra<br>nyinvesteringar i arsenal- och centralförråd har<br>genomförts.</p>
<p>Regeringen bedömer att läget inom de ope-<br>rativa lednings- och underhållsförbanden i nu-<br>varande omvärldsläge sammantaget är godtag-<br>bart, om än med vissa brister. Försvarsmakten<br>har under första halvåret 2000 förberett över-<br>gången till den nya ledningsorganisation som<br>infördes från och med 1 juli 2000. Inrättandet<br>av Operativa insatsledningen m.m. medför<br>därmed förändrade förutsättningar för sam-<br>mansättningen, utbildningen och övningen av<br>de operativa lednings- och underhållsförban-<br>den. För att uppnå en god ledningsförmåga<br>och åtgärda nuvarande brister är det enligt re-<br>geringens mening angeläget att successivt öka<br>övningsverksamheten efter hand som den nya<br>lednings- och underhållsorganisationen ut-<br>vecklas.</p>
<p>Arméstridskrafter</p>
<p>I nedanstående redovisning har arméstrids-<br>krafterna delats upp på fördelningsförband,<br>försvarsområdesförband och armébrigadför-<br>band.</p>
<p>I fördelningsförbanden har under 1999 in-<br>gått bl.a. tre fördelningsstaber, tre artillerire-<br>gementsstaber med fördelningsartilleribataljo-<br>ner samt jägarförband, luftvärnsförband och<br>fältsjukhus.</p>
<p>Vid fördelningsförbanden har kvalitetsmå-<br>len enligt Försvarsmakten i huvudsak upp-<br>nåtts, främst beroende på att slutövningar har<br>kunnat genomföras under 1999. Luftvärnsför-<br>banden har enligt Försvarsmakten genomfört<br>övningen Focus tillsammans med flygvapnet<br>med gott resultat.</p>
<p>Under 1999 har bl.a. två reducerade fördel-<br>ningsstabsbataljoner, tre reducerade luftvärns-<br>bataljoner, förbindelsebataljoner, ett reducerat<br>fördelningsunderrättelsekompani, tre reduce-<br>rade haubitsbataljoner samt jägarbataljoner ut-<br>bildats och tillförts krigsorganisationen.</p>
<p>Serieleverans av artillerilokaliseringsradar<br>Arthur har påbörjats under 1999. Renovering<br>och modifiering av luftvärnsrobotsystem 70<br>och 77 har fortsatt. Anskaffning och leverans<br>av krigsbro 5 har till största delen slutförts. Två<br></p>
<p>UAV-system (Unmanned Aerial Vehicle) typ<br>Ugglan har levererats och det sista systemet av<br>typen avses levereras under 2000. Till sam-<br>bandssystemet TS 9000 har huvuddelen av<br>materielen levererats men viss systemmateriel<br>återstår att levereras.</p>
<p>I försvarsområdesförbanden har under 1999<br>ingått bl.a. tretton försvarsområdesstaber, för-<br>band för stads- och gränsstrid, luftvärns- och<br>ingenjörsförband samt hemvärn.</p>
<p>Vissa staber har medverkat i internationell<br>övningsverksamhet, övningar tillsammans med<br>övriga delar av Försvarsmakten samt lednings-<br>övningar tillsammans med de civila delarna av<br>totalförsvaret.</p>
<p>Inga förbandsenheter har utbildats och till-<br>förts krigsorganisationen. Krigsplaceringsbara<br>totalförsvarspliktiga har krigsplacerats individ-<br>vis.</p>
<p>Hemvärnets personalstyrka uppgår till ca<br>70 000. Målet med 125 000 hemvärnsmän har<br>därmed inte uppnåtts. Den förbättrade rekry-<br>teringen har inte fått förväntat genomslag på<br>grund av ökande avgångar. Förbandens utrust-<br>ning har förstärkts med bl.a. sambands- och<br>sjukvårdsutrustning samt vapenmateriel. Den<br>personliga utrustningen har förbättrats ytterli-<br>gare. Befälsutbildning och introduktionsut-<br>bildning har prioriterats före förbandsutbild-<br>ning. Hemvärnet tillsammans med förband<br>under grundutbildning har med framgång ut-<br>nyttjats som stöd till samhället vid skogs-<br>brandsbekämpning, översvämningar och efter-<br>sökning av försvunna personer.</p>
<p>Hemvärnsverksamheten har under första<br>halvåret genomförts enligt uppgjord planering.<br>Försvarsmakten bedömer dock att nyrekryte-<br>ringen inte kommer att täcka avgångarna un-<br>der innevarande år, varför hemvärnets numerär<br>kommer att minska ytterligare i förhållande till<br>föregående år.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om insatsorganisa-<br>tionens inriktning där hemvärnet ingår (prop.<br>1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.<br>1999/2000:168). Utskottet anförde dock i sitt<br>betänkande att de s.k. nationella skyddsstyr-<br>kornas närmare uppgifter, utformning, ledning<br>och beredskap ännu är oklara. Utskottet förut-<br>sätter att regeringen återkommer med ett för-<br>djupat underlag i dessa frågor senast i samband<br>med nästa försvarsbeslut. Regeringen har där-<br>för uppdragit åt Försvarsmakten att senast den<br>1 mars 2001 lämna en redovisning i ämnet till<br>regeringen. Regeringen kan därefter komma</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>att föreslå riksdagen förändringar av bl.a. hem-<br>värnets numerär.</p>
<p>I armébrigadförbanden har under 1999 in-<br>gått fyra infanteribrigader, tre norrlandsbriga-<br>der samt sex mekaniserade brigader.</p>
<p>Vid armébrigadförbanden har anbefallda<br>kvalitetsmål för ledningsförbanden i huvudsak<br>nåtts under 1999 enligt Försvarsmakten. För<br>övriga förband inom brigaderna har endast<br>målen för grupp, pluton och för vissa kompa-<br>nier nåtts. Endast ett förband har nått målen<br>för utbildning i bataljon. Brister finns vid alla<br>förband vad avser mörkerstridsförmåga. På<br>grund av det reducerade antalet inkallade to-<br>talförsvarspliktiga har en omfattande befälsut-<br>bildning kunnat genomföras på respektive för-<br>bands nya materiel.</p>
<p>Under 1999 har bl.a. en mekaniserad batal-<br>jon 121/302, två reducerade mekaniserade ba-<br>taljoner 122/90, två brigadledningskompanier,<br>reducerade norrlandsmekaniserade kompanier<br>och mekaniserade luftvärnskompanier samt en<br>reducerad haubitsbataljon utbildats och till-<br>förts krigsorganisationen.</p>
<p>Infanteribrigaderna har genomfört<br>grundutbildning och befälsutbildning avseende<br>förband utrustade med pansarbandvagn 501.</p>
<p>Norrlandsbrigaderna har i viss utsträckning<br>samordnat sin övningsverksamhet för att<br>samöva i bataljons ram. Förbanden har dock<br>endast uppnått kompanimålen.</p>
<p>Vid de mekaniserade brigaderna finns vissa<br>brister. Vissa stridsvagnskompanier har brister<br>i skjututbildningen på grund av sen leverans av<br>s.k. insticksvapen till stridsvagn 121 och 122<br>vilka används under mängdträning.</p>
<p>Försök med utbildning med internationell<br>inriktning har enligt Försvarsmakten skett vid<br>en mekaniserad brigad med gott resultat.</p>
<p>Flertalet av beställda stridsvagnar 121 (160<br>st) och drygt hälften av beställda stridsvagnar<br>122 (ca 70 st) är levererade. Leverans av<br>stridsfordon 90 (330 av 500), pansarbandvagn<br>501 och brobandvagn 971 har fortsatt under<br>1999. Anskaffning av IRV-sikte till robotsys-<br>tem 56 för grundutbildning har genomförts.<br>Studier av splitterskyddat bataljonsartilleri,<br>granatkastarsystemet Amos, har påbörjats.</p>
<p>Under första halvåret 2000 har arméstrids-<br>krafternas grundutbildning utbildningsåret<br>1999/2000 slutförts. Uppsatta mål för kompa-<br>ni har i huvudsak uppnåtts, främst beroende på<br>att övningarna Snöyra och Syd 2000 har ge-<br>nomförts. Målen för bataljon har inte uppnåtts,<br></p>
<p>främst på grund av för få övningstillfällen i<br>bataljon.</p>
<p>Sammantaget bedömer regeringen att läget<br>inom arméstridskraftema, trots bristande må-<br>luppfyllnad, är godtagbart. Modern materiel<br>tillförs förbanden. Övningsverksamheten har<br>till övervägande del bedrivits på lägre för-<br>bandsnivåer (upp t.o.m. kompani) vilket är en<br>viktig orsak till att personalens kompetens un-<br>der 1999 endast har kunnat höjas i begränsad<br>omfattning.</p>
<p>Marinstridskrafter</p>
<p>I nedanstående redovisning har marinstrids-<br>krafterna delats upp på lednings- och under-<br>hållsförband, stridsfartygsförband och kustför-<br>svarsförband.</p>
<p>I lednings- och underhållsförbanden har<br>under 1999 bl.a. ingått fyra marinkommandon,<br>en rörlig marin ledningsgrupp, fem under-<br>hållsbataljoner samt fartyget HMS Orion.</p>
<p>Vid de marina lednings- och underhålls-<br>förbanden har krigsförbandens förmåga enligt<br>Försvarsmakten i stort bibehållits. Förmågan<br>avseende stöd till samhället, medverkan i inter-<br>nationell verksamhet och rörlig underhålls-<br>tjänst har utvecklats under året.</p>
<p>Vid de marina ledningsförbanden har de<br>tekniska förberedelserna för den nya lednings-<br>organisationen fortsatt. Vad gäller underhålls-<br>förbanden har förmågan till rörlighet utveck-<br>lats vidare genom metodutveckling i samband<br>med övningar och genom tekniska förbättring-<br>ar.</p>
<p>I stridsfartygsförbanden har under 1999 bl.a.<br>ingått två ytstridsflottiljer (innehållande bl.a.<br>sex korvetter, sex robotbåtar och tolv patrull-<br>båtar), tre minkrigsavdelningar (innehållande<br>elva minröjningsfartyg och två minfartyg), fyra<br>minsvepningsförband och en ubåtsflottilj<br>(innehållande bl.a. nio ubåtar, varav två i mate-<br>rielberedskap, samt ett ubåtsräddningsfartyg).</p>
<p>Vid stridsfartygsförbanden har krigsförban-<br>dens förmåga enligt Försvarsmakten i stort bi-<br>behållits. Förmågan till ubåtsjakt och minering<br>har dock minskat medan förmågan till minröj-<br>ning har ökat.</p>
<p>Ytstridsförbandens förmåga till samverkan<br>med civila myndigheter har bibehållits genom<br>deltagande i sjöräddning och sjöräddningsöv-<br>ningar. Utbildningsnivån för internationell<br>tjänst har utvecklats främst beroende på ett<br>flertal genomförda internationella övningar</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>och utbildningstillfällen. Inom funktionen<br>luftförsvar finns begränsningar avseende för-<br>måga till samtidigt bekämpande av flera snabb-<br>gående mål. Utbildningsnivån inom ubåtsjakt<br>har på grund av för få övningar inneburit att<br>endast begränsad förmåga att verka inom sam-<br>lad stridsgrupp och ubåtsjaktstyrka har upp-<br>nåtts. Halvtidsmoderniseringen har påbörjats<br>av korvetter av Stockholmsklass.</p>
<p>Förmågan vid minkrigsförbanden har avse-<br>ende luftförsvar, minering och ubåtsskydd<br>minskat något. Förmågan till minröjning har<br>däremot utvecklats bl.a. eftersom förbanden<br>deltagit med personal och fartygsenheter i ett<br>tiotal internationella övningar och operationer.<br>Särskilt operationen i Lettland kan nämnas där<br>personal och fartyg från elva nationer deltog<br>under svensk ledning. Under året har ett be-<br>gagnat lednings- och lagfartyg till minröj-<br>ningsförbanden anskaffats.</p>
<p>Ubåtsförbanden har uppnått en<br>grundläggande förmåga till väpnad strid. God<br>förmåga har uppnåtts avseende internationella<br>övningar, marina specialföretag samt särskilda<br>spanings- och underrättelseföretag. Två<br>besättningar till ubåtar av Gotlandsklass har<br>övergått från provtursverksamhet till<br>förbandsutbildning i samband med leverans av<br>ubåtarna till Försvarsmakten.</p>
<p>I kustförsvarsförbanden har under 1999 bl.a.<br>ingått fyra marinregementen, två kustartilleri-<br>brigadledningar, sex amfibiebataljoner, tre<br>kustartilleribataljoner (12/80), ett tungt kust-<br>robotbatteri samt sex kustförsvarsbataljoner.</p>
<p>Vid kustförsvarsförbanden har officerarnas<br>förmåga att föra förband i fält bibehållits,<br>främst genom deltagande i befälsutbildnings-<br>kurser och brigadövning samt marinens<br>samövning. Brister finns enligt Försvarsmak-<br>ten i mörkerstridsförmåga och skydd mot<br>NBC-stridsmedel. Genom utformningen av<br>årets förbandsövningar har förmågan till med-<br>verkan i internationella övningar och insatser<br>fortsatt att utvecklas. Delleveranser har ge-<br>nomförts avseende modifiering av eldrörsluft-<br>värn, eldledningssimulator samt ledningsmate-<br>riel till brigadledning. Trossbåtarna har<br>slutlevererats och stridsbåtar har levererats en-<br>ligt plan. Avvecklingen av det fasta kustartille-<br>riet har inletts.</p>
<p>Regeringen bedömer sammantaget att de<br>marina förbandens förmåga att klara ställda<br>krav är godtagbar. Försvarsmakten har även<br>tidigare år anmält att marinstridskrafternas<br></p>
<p>förmåga till minering och ubåtsjakt har mins-<br>kat och regeringen avser därför att genom<br>uppdrag i det kommande regleringsbrevet för<br>2001 särskilt följa upp dessa frågor.</p>
<p>Flygstridskrafter</p>
<p>Inom flygstridskrafterna har under 1999 bl.a.<br>följande förband ingått: tre flygkommandosta-<br>ber, sex stridslednings- och luftbevakningsba-<br>taljoner, 16 basbataljoner, två JAS 39 Gripen-<br>divisioner, åtta JA 37 divisioner (varav en i<br>lägre beredskap), två AJS 37 divisioner, fyra<br>centrala transportflygdivisioner och fyra regi-<br>onala transportflygdivisioner.</p>
<p>De befintliga systemen vid lednings- och<br>underhållsförbanden har bibehållits under<br>1999. De 16 basbataljonerna har vidmakt-<br>hållits, varav en med lägre beredskap. Försvars-<br>makten har beslutat om en ny organisation för<br>basbataljonerna som är anpassad till JAS 39-<br>förbanden. Denna nya basorganisation prövas<br>vid övningar under innevarande år. Under<br>1999 har två divisioner JAS 39 Gripen krigs-<br>organiserats. Flygtidsproduktionen har inte<br>nått uppsatta kvalitetsmål fullt ut.<br>Ombeväpningstakten har därför blivit något<br>lägre än planerat. Övriga stridsflygförband har<br>i allt väsentligt bibehållit sin förmåga.<br>Studierna rörande deltagande i internationella<br>insatser med AJS-systemet har intensifierats<br>och samverkan med bl.a. tyska förband har ägt<br>rum. Transportflygförbanden har vidmakt-<br>hållit sin förmåga.</p>
<p>Utbildningen och teknikutvecklingen avse-<br>ende JAS 39 Gripen har fortsatt. De två krigs-<br>organiserade divisionerna har deltagit i bl.a.<br>flottiljövningar. Ett flygplan JAS 39 Gripen<br>havererade under 1999. Föraren räddade sig<br>med fallskärm. Statens haverikommissions ut-<br>redning är ännu inte klar, men Försvarsmakten<br>bedömer att haveriet inte kommer att påverka<br>den pågående ombeväpningen till Gripensys-<br>temet. På materielsidan konstaterar regeringen<br>att integreringen av robot 99 är genomförd.<br>Roboten bedöms av Försvarsmakten vara ope-<br>rativ 2001. Den 1 september 2000 hade 85<br>flygplan JAS 39 Gripen och 5 flygplan JAS 39<br>B Gripen, dvs. den tvåsitsiga versionen, levere-<br>rats till Försvarsmakten.</p>
<p>När det gäller SK 60-verksamheten kan<br>konstateras att flygtjänsten har genomförts i<br>begränsad omfattning på grund av problem<br>med flygplanets motor. Dessa problem har</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>också fört med sig att den grundläggande flyg-<br>utbildningen av militära flygförare försenas.</p>
<p>Sammantaget har verksamheten inom flyg-<br>vapenförbanden påverkats negativt av bristen<br>på tekniker och flygstridsledare (tidigare be-<br>nämnda radarjaktledare). Flygtidsproduktio-<br>nen har fått dimensioneras efter tillgången på<br>tekniker.</p>
<p>När det gäller teknikerbristen kan regering-<br>en konstatera att avgångarna bromsats upp se-<br>dan Försvarsmakten vidtagit vissa löneåtgärder<br>för denna personalkategori. På vissa platser har<br>tekniker börjat återvända till Försvarsmakten.<br>Myndigheten har också vidtagit åtgärder base-<br>rade på resultatet av sin interna teknikerutred-<br>ning, bl.a. har karriärmöjligheterna förbättrats.</p>
<p>Bristerna på flygstridsledare härrör från ti-<br>digare problem med utbildningssimulatorn<br>som innebar att all flygstridsledarutbildning<br>fick ställas in under två år på 1990-talet. Simu-<br>latorproblemen är numera lösta. Härutöver har<br>flygstridsledare lämnat Försvarsmakten för att<br>gå t.ex. till försvarsindustrin eller civila flyg-<br>ledarbefattningar. Regeringen noterar att För-<br>svarsmakten aktivt försöker minska bristen<br>genom olika åtgärder. En första åtgärd är att<br>lönevägen försöka stoppa avgångarna och åter-<br>rekrytera redan avgången personal. Härutöver<br>kommer rekryteringsbasen att breddas och ut-<br>bildningskapaciteten vid Stridslednings- och<br>luftbevakningsskolan i Uppsala att utökas. Vi-<br>dare skall utvecklingsmöjligheterna förbättras.<br>Försvarsmakten bedömer att åtgärderna bör ge<br>effekt inom två till tre år.</p>
<p>Det tredje problemområdet inom flygva-<br>penförbanden är pilotavgångarna. Under 1999<br>lämnade ett 30-tal flygförare vid stridsflygför-<br>banden Försvarsmakten för att gå över till den<br>civila arbetsmarknaden. Ytterligare 30 - 40<br>flygförare aviserade att de avsåg att lämna För-<br>svarsmakten. Myndigheten har dock vidtagit<br>en rad åtgärder för att motverka dessa avgång-<br>ar, bl.a. har ett nytt flygföraravtal slutits med<br>de fackliga organisationerna. Regeringen kon-<br>staterar att de åtgärder Försvarsmakten vidta-<br>git har lett till att ett stort antal flygförare åter-<br>kallat sina anmälningar om att lämna försvaret.<br>Regeringen vill också erinra om det initiativ<br>Försvarsdepartementet tog våren 1999 till en<br>nordisk arbetsgrupp för att belysa pilotfrågor<br>inom de nordiska försvarsmakterna. I sin rap-<br>port i oktober 1999 redovisade gruppen förslag<br>på åtgärder för att minska avgångarna från för-<br>svarsmakterna till civilflyget. Regeringen note-<br></p>
<p>rar att Försvarsmakten har börjat vidta de åt-<br>gärder som arbetsgruppen föreslagit. Ett<br>exempel är att öka flygtidstilldelningen för att<br>på så sätt göra yrket mer attraktivt. Regeringen<br>konstaterar sammanfattningsvis att även om<br>det föreligger en brist på flygförare vid några<br>förband, äventyrar detta i nuläget inte möjlig-<br>heterna att nå verksamhetsmålen.</p>
<p>Under 2000 har förbandsverksamheten i<br>stort sett följt den uppgjorda planeringen. En<br>s.k. verifieringsövning avseende den nya ba-<br>sorganisationen har genomförts med godtag-<br>bart resultat. I den övningen deltog även JAS<br>39 Gripenförband.</p>
<p>Jaktflygdivisionerna har deltagit i de plane-<br>rade övningarna med bra resultat. För AJS 37-<br>förbanden har spaningsberedskapen inneburit<br>att den ianspråktagna flygtiden överskrider den<br>planerade, vilket kan leda till att den tillgängli-<br>ga flygtiden under resterande del av innevaran-<br>de år får minskas. Det eftersläpande flygtids-<br>uttaget på SK 60 har i huvudsak kunnat återtas.</p>
<p>Anpassningen av Blekinge flygflottilj, F 17,<br>till Gripensystemet har inletts med bl.a. om-<br>skolning av teknisk personal.</p>
<p>I delårsrapporten har Försvarsmakten också<br>redovisat frågor om tillgången på piloter och<br>tekniker inom såväl flyg- som helikopterför-<br>banden. Myndigheten konstaterar att huvud-<br>delen av de flygvapenpiloter som har haft möj-<br>lighet att teckna det nya flygföraravtalet också<br>har gjort det. Försvarsmakten bedömer att av-<br>talet är sådant att behovet av yngre piloter är<br>tryggat för de närmaste åren.</p>
<p>På teknikersidan har en rad åtgärder ge-<br>nomförts på lokal nivå. Det gäller bl.a. invente-<br>ring av äldre värnpliktsomgångar för rekryte-<br>ring, aktivare rekrytering såsom kontakt och<br>samverkan med gymnasieskolor och anställ-<br>ning av civila tekniker för flygtidsproduktion.<br>Försvarsmakten bedömer att resultatet av åt-<br>gärderna kan utvärderas tidigast 2001.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att bristerna<br>på tekniker och flygstridsledare och i viss mån<br>piloter innebär problem för flygvapenförban-<br>den. Samtidigt konstaterar regeringen att För-<br>svarsmakten har vidtagit åtgärder och att vissa<br>resultat av dessa åtgärder redan föreligger. Re-<br>geringen avser att följa utvecklingen.</p>
<p>Sammanfattningsvis bedömer regeringen att<br>läget inom flygstridskraftema är godtagbart.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Helikopterförband</p>
<p>Inom helikopterförbanden har under 1999 bl.a.<br>följande förband ingått: en rörlig helikopter-<br>ledning, en arméflygbataljon, två pansarväms-<br>helikopterkompanier, två marina helikopterdi-<br>visioner och sex flygräddningsgrupper.</p>
<p>När det gäller helikopterförbanden vill rege-<br>ringen inledningsvis erinra om att verksamhe-<br>ten under de senaste åren har genomgått om-<br>fattande förändringar. Från att ha varit<br>helikopterverksamhet inom de f.d. tre för-<br>svarsgrenarna har det formats en försvar-<br>smaktsgemensam helikopterverksamhet. För-<br>svars-makten har haft svårigheter att anpassa<br>verksamheten till dessa nya förutsättningar. År<br>1999 kunde verksamheten genomföras inom<br>den förändrade grundorganisatoriska struktu-<br>ren med Försvarsmaktens helikopterflottilj<br>och fyra helikopterbataljoner.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att helikopter-<br>förbandens förmåga inte har kunnat förbättras<br>under 1999. Detta beror främst på en låg flyg-<br>tidstilldelning, brister i materieltillgängligheten<br>och otillräcklig värnpliktstilldelning. De åtgär-<br>der som Försvarsmakten vidtog under året har<br>ännu inte givit tillräcklig effekt. Inte heller har<br>vidareutvecklingen mot operativt rörliga heli-<br>kopterförband kunnat genomföras eller för-<br>mågan till rörlig basorganisation kunnat ökas i<br>tillräcklig grad. Brister i sistnämnda avseende<br>finns främst inom de sjöoperativa helikopter-<br>divisionerna. Den internationella verksamhe-<br>ten har under året varit omfattande, med bl.a.<br>förbandsbesök utomlands och deltagande i<br>PFF-övningar. Detta har höjt personalens<br>förmåga att delta i internationella insatser. In-<br>tegreringen av ledningen av helikopterförban-<br>den i de befintliga taktiska ledningssystemen<br>har fortsatt.</p>
<p>De markoperativa helikopterförbanden har<br>genomfört en omfattande övningsverksamhet<br>och deltagit i de flesta av arméstridskraftemas<br>större förbandsövningar. Genom att hyra in<br>civila mekaniker har flygtidsproduktionen,<br>trots ett besvärligt teknikerläge, kunnat ge-<br>nomföras. De sjöoperativa helikopterförban-<br>den har endast i mindre omfattning deltagit i<br>marinstridskrafternas förbandsövningar. Be-<br>sättningarnas flygtrim ligger nu på en lägsta<br>godtagbar nivå. För de luftoperativa helikop-<br>terförbanden har den tidigare inledda besätt-<br>ningsutbildningen börjat ge resultat genom ett<br>tillskott på färdigutbildad personal. Vidare har<br></p>
<p>ett åtgärdsprogram satts igång för att höja till-<br>gängligheten på helikopter 10. Åtgärderna av-<br>ser bl.a. beräkning och uppföljning av heli-<br>kopterunderhållet. Ett mindre åtgärdsprogram<br>har redan genomförts avseende helikopter 4.</p>
<p>Erfarenheterna av den nya organisationen<br>med Försvarsmaktens helikopterflottilj med<br>fyra helikopterbataljoner är i huvudsak goda<br>enligt Försvarsmakten. Myndigheten framhål-<br>ler dock att organisationen är personalsvag,<br>särskilt inom stabsområdet. Tillgängligheten<br>på helikoptrar och bristen på teknisk personal<br>har enligt myndigheten inneburit ett lägre<br>flygtidsuttag än planerat. Förbanden har dock<br>deltagit i nationella och internationella övning-<br>ar med bra resultat.</p>
<p>För att försöka komma till rätta med<br>problemen inom helikopterförbanden har<br>Försvarsmakten förändrat rekryteringen av<br>personal. Arbetet inriktas på att rekrytera<br>tekniker och förare. År 1999 tillämpades<br>direktrekrytering till helikopterflottiljen för<br>första gången och resultatet blev över<br>förväntan. Försvarsmakten redovisar vidare att<br>det under 2000 - 2004 behöver vidtas särskilda<br>åtgärder för att undvika kompetensbrister<br>orsakade av personalavgångar i samband med<br>de pågående omorganisationerna.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det inom heli-<br>kopterförbanden, liksom inom flygstridskraf-<br>tema, finns problem som orsakas av avgångar<br>bland förare och tekniker. Dessutom före-<br>kommer mer eller mindre allvarliga materiel-<br>brister, främst avseende helikoptrarnas till-<br>gänglighet. Försvarsmakten har vidtagit<br>åtgärder för att komma till rätta med proble-<br>men och vad avser t.ex. personalbristerna inom<br>de luftoperativa helikopterförbanden har detta<br>börjat ge resultat. Regeringen noterar vidare<br>att helikoptrarnas tillgänglighet börjar förbätt-<br>ras. Ett åtgärdsprogram avseende helikopter 4<br>är genomfört och ett större program avseende<br>helikopter 10 har inletts.</p>
<p>Problemen är störst inom de sjöoperativa<br>förbanden. Regeringen avser att följa utveck-<br>lingen i detta avseende och uppdrog därför i<br>mars i år åt Försvarsmakten att redan i delårs-<br>rapporten i augusti 2000 redovisa vilka åtgärder<br>som har vidtagits och vilka som planeras för att<br>komma till rätta med problemen.</p>
<p>Av Försvarsmaktens redovisning i delårs-<br>rapporten framgår bl.a. följande. Myndigheten<br>konstaterar att de sjöoperativa helikopterba-<br>taljonerna inte har haft resurser och kraft att</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>förbättra förmågan inom huvuduppgifterna.<br>Verksamheten har i stället fått inriktas på att<br>förhindra att förmågan försämras ytterligare.<br>För att stabilisera och så långt möjligt förbättra<br>läget har bataljonerna nu genomfört en mycket<br>detaljerad planering så att samtliga resurser kan<br>utnyttjas optimalt. De utbildningar som ge-<br>nomförs har setts över och utbildningsvoly-<br>merna har ökats. Vidare har elevrekryteringen<br>ökats. Flygtidsproduktionen har tydligare in-<br>riktats mot kärnverksamheten för att på sikt<br>kunna förbättra förmågan.</p>
<p>Det är angeläget att Försvarsmakten fortsatt<br>vidtar åtgärder när det gäller de sjöoperativa<br>helikopterförbandens förmåga. Regeringen av-<br>ser att följa utvecklingen på detta område även<br>i fortsättningen.</p>
<p>Under 2000 har utbildningen inom heli-<br>kopterverksamheten enligt Försvarsmakten<br>fortsatt med gott resultat med grundläggande<br>helikopterutbildning och en flyginstruktörs-<br>kurs.</p>
<p>Inom de markoperativa förbanden har<br>utveckling av kompetenser och funktioner för<br>den nya markoperativa helikopterbataljonen<br>prioriterats före förbandsutbildning och<br>deltagande i arméstridskrafternas</p>
<p>förbandsövningar. Bland annat brister i<br>tillgängligheten på helikopter 4 har påverkat<br>flygtidsproduktionen och förbandsutbild-<br>ningen avseende de sjöoperativa förbanden<br>negativt. För förbanden har upprätthållandet<br>av beredskapsbesättningamas flygstatus,<br>deltagandet i internationella övningar samt<br>ubåtsjakt och ytmålsspaning prioriterats.<br>Denna verksamhet har enligt Försvarsmakten<br>givit godtagbart resultat. Vid de luftoperativa<br>helikopterförbanden har en låg tillgänglighet<br>inom helikopter 10-systemet medfört kraftiga<br>störningar i flygtidsproduktionen. I augusti i år<br>havererade en helikopter 10 i samband med<br>fjällräddning varvid hela besättningen om tre<br>personer omkom.</p>
<p>När det gäller tillgången på piloter inom he-<br>likopterförbanden konstaterar Försvarsmakten<br>i delårsrapporten att det inte har förekommit<br>några avgångar genom uppsägning inom heli-<br>kopterförbanden sedan det nya flygföraravtalet<br>blev klart i september 1999. Myndigheten av-<br>ser därför inte att vidta några ytterligare åtgär-<br>der i denna del.</p>
<p>I fråga om tekniker för helikopterförbanden<br>anmäler Försvarsmakten i delårsrapporten, ut-<br>över vad som refererats under Flygstridskraf-<br></p>
<p>ter, att den intensifierade rekryteringen 1999<br>gav bra resultat. Särskilda rekryteringsinsatser<br>kommer att fortsätta med bl.a. rekrytering från<br>nedläggningsförband och omskolning av ar-<br>métekniker till flyg- och helikoptertekniker.</p>
<p>Sammantaget bedömer regeringen att läget<br>inom helikopterförbanden är godtagbart. Re-<br>geringen väger därvid in att Försvarsmakten<br>har vidtagit en rad åtgärder, vilka delvis redan<br>har givit resultat.</p>
<p>Owfgt</p>
<p>Anställd personal</p>
<p>Under 1999 har ca 900 yrkesofficerare lämnat<br>sina anställningar och ca 400 har nyanställts.<br>Detta innebär att antalet yrkesofficerare i För-<br>svarsmakten, vid Försvarets materielverk och<br>vid Försvarshögskolan m.fl. närstående myn-<br>digheter har minskat från ca 14 800 till ca<br>14 300. Minskningen överensstämmer med<br>den som Försvarsmakten planerat.</p>
<p>Yrkesofficerarnas åldersstruktur har fortsatt<br>att försämras under 1999 varvid genom-<br>snittsåldern ökat från 40 till 41 år. Detta har<br>skett trots att äldre yrkesofficerare i betydande<br>omfattning utnyttjat den möjlighet att gå i<br>förtida pension som Försvarsmakten erbjuder<br>dem som är anställda med fullmakt och som<br>fyllt 55 år. Den försämrade åldersstrukturen är<br>enligt regeringens mening en följd av att<br>Försvarsmakten under flera år utnyttjat<br>rekryteringsbegränsningar som en metod för<br>att snabbt minska den anställda personalens<br>numerär och av att de relativt omfattande<br>spontana avgångarna har sin tyngdpunkt i<br>åldersgruppen 27 - 37 år.</p>
<p>Antalet tjänstlediga yrkesofficerare har ökat<br>från ca 700 årsarbetare 1998 till ca 900 under<br>1999. Regeringen bedömer att de viktigaste<br>skälen till ökningen är den relativa osäkerhet<br>som rått beträffande Försvarsmaktens långsik-<br>tiga utveckling och att yrkesofficerarnas all-<br>männa kompetens varit efterfrågad på arbets-<br>marknaden. Tyngdpunkten bland de tjänst-<br>lediga är i åldrarna under 40 år. Regeringen be-<br>dömer att tjänstledighetssituationen kommer<br>att leda till en fortsatt försämrad åldersstruktur<br>eftersom huvuddelen av de tjänstlediga sanno-<br>likt lämnar sina anställningar när tjänstledig-<br>heterna upphör.</p>
<p>Regeringen konstaterar att minskningen vad<br>avser yrkesofficerarnas numerär följer den</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>planerade men också att det finns anledning<br>för Försvarsmakten att fortsätta vidta sådana<br>åtgärder som syftar till att förbättra yrkes-<br>officerarnas åldersstruktur. Tillgången till unga<br>yrkesofficerare påverkar kortsiktigt produk-<br>tionen i kärnverksamheten och möjligheterna<br>att bemanna de internationella insatserna. I ett<br>längre perspektiv påverkar tillgången hela<br>personalförsörjningen.</p>
<p>Under 1999 har antalet kvinnliga yrkes-<br>officerare (årsarbetare) ökat från 286 till 293.<br>Ökningen är således marginell. Trots den vikt<br>som regeringen lagt vid att Försvarsmakten<br>skall öka andelen kvinnliga yrkesofficerare<br>uppgår denna endast till 2,2 procent.<br>Regeringen konstaterar därmed att de åtgärder<br>som Försvarsmakten vidtagit ännu inte gett<br>önskvärd effekt. Inte heller ökar andelen<br>kvinnliga elever vid militärhögskolorna. Rege-<br>ringen är angelägen om att Försvarsmakten<br>intensifierar sitt arbete med att öka andelen<br>kvinnliga yrkesofficerare och avser att<br>återkomma till frågan i regleringsbrevet för<br>2001.</p>
<p>Cirka 650 civilanställda har lämnat sina an-<br>ställningar och ca 70 har nyrekryterats. Aven<br>bland den civilanställda personalen tenderar<br>antalet tjänstlediga att öka om än ökningstak-<br>ten är lägre än yrkesofficerarnas. Under 1999<br>har antalet civilanställda i Försvarsmakten<br>minskat från ca 9 300 till ca 8 800 årsarbetare.<br>Minskningen överstiger den planerade med ca<br>50 årsarbetare.</p>
<p>Avgångarna bland den civilanställda perso-<br>nalen har en jämnare åldersfördelning än den<br>har hos yrkesofficerarna. Trots detta har ål-<br>dersstrukturen fortsatt att försämras något un-<br>der 1999 varvid genomsnittsåldern ökat från 47<br>till 48 år. Regeringen konstaterar därför att det<br>även för den civilanställda personalen finns<br>anledning för Försvarsmakten att fortsätta<br>vidta sådana åtgärder som förbättrar ålders-<br>strukturen.</p>
<p>Vid utgången av 1999 fanns ca 17 600 reser-<br>vofficerare. Av dessa hade ca 8 000 tecknat nya<br>tjänstgöringsavtal. Övriga reservofficerare är<br>endera i ett sådant åldersläge att någon tjänst-<br>göring inte längre är aktuell eller så har de valt<br>att inte förnya sina avtal.</p>
<p>Reservofficerarnas möjligheter till tjänstgö-<br>ring har även under 1999 varit begränsade.<br>Detta beror främst på att fortsättningsutbild-<br>ningen varit av ringa omfattning och på att<br>övertaligheten bland yrkesofficerarna är så stor<br></p>
<p>att det inte varit ekonomiskt försvarbart att an-<br>ställa mer än ca 60 reservofficerare i grundor-<br>ganisationen. Försvarsmakten bedömer att<br>antalet kan ökas till ca 100 under 2000.</p>
<p>Av Försvarsmaktens delårsrapport för första<br>halvåret 2000 framgår att personalreduktionen<br>i allt väsentligt fortgår enligt myndighetens<br>plan för omstruktureringen. Försvarsmakten<br>anser dock att avgångarna inom vissa yrkes-<br>officersgrupper är större än vad som är<br>önskvärt. Regeringen delar denna bedömning.<br>Försvarsmakten måste därför särskilt följa<br>utvecklingen beträffande avgångarna bland<br>yrkesofficerare i åldrarna under 40 år, bland<br>andra, särskilt konkurrensutsatta yrkesofficers-<br>grupper och bland yrkesofficerare med lång<br>eller kostsam utbildning. Exempel på de tre<br>senare grupperna är officerare med teknisk<br>kompetens, sambands- och ledningskompe-<br>tens eller som genomgått Försvarshögskolans<br>chefsprogram.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att Försvars-<br>makten under 1999 och inledningen av 2000<br>skapat förutsättningar för att fullfölja den<br>personella omstrukturering som är nödvändig<br>mot bakgrund av de beslut beträffande<br>Försvarsmaktens uppgifter, resurser och orga-<br>nisation som riksdagen fattat under 1999 och<br>2000.</p>
<p>Totalförsvarspliktig personal</p>
<p>Under 1999 har 18 711 totalförsvarspliktiga<br>som fullgör värnplikt ryckt in för grundutbild-<br>ning och 16 005 har fullgjort grundutbildning-<br>en under 1999. Andelen som inte fullföljer<br>grundutbildningen efter inryckningen är fort-<br>farande hög, ca 13 procent. Av delårsrapporten<br>framgår att andelen som inte fullföljer sin<br>grundutbildning tenderar att minska. På halv-<br>årsbasis har andelen minskat från ca 13 till ca<br>10 procent. Försvarsmakten har i samverkan<br>med Totalförsvarets pliktverk genomfört åt-<br>gärder för att minska avgångarna. Exempelvis<br>har informations- och besöksdagar före på-<br>börjad grundutbildning genomförts. Det är<br>enligt regeringens mening för tidigt att dra<br>några erfarenheter av arbetet.</p>
<p>Försvarsmakten har fortsatt sitt arbete med<br>att utveckla och förbättra de totalförsvarsplik-<br>tigas möjlighet att få arbete och studieplats ef-<br>ter fullgjord grundutbildning.</p>
<p>Försvarsmaktens rekryteringscentrum har<br>arrangerat helgkurser för kvinnor som går i</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>gymnasiets årskurs 2. Syftet har varit att ge<br>möjlighet för unga kvinnor att stifta bekant-<br>skap med Försvarsmakten och väcka intresse<br>för att fullgöra värnplikt. Under 1999 har ca<br>650 kvinnor deltagit.</p>
<p>Miljöarbete</p>
<p>Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens<br>miljöarbete har fortsatt i linje med den inrikt-<br>ning regeringen gett. Huvuddelen av förban-<br>dens miljöhandläggare har genomgått en ge-<br>mensam utbildning om fördjupade<br>miljöplaner. Utbildningen har inneburit att<br>förbanden tillförts miljökompetens och att<br>miljöengagemanget vid förbanden ökat. Samt-<br>liga underhållsregementen har också vidtagit<br>åtgärder för att kunna certifieras enligt miljö-<br>ledningsstandarden ISO 14001 avseende han-<br>tering av miljöfarligt avfall.</p>
<p>Åtgärderna för att minska utsläppen genom<br>förbränning av fossila bränslen har fortsatt.<br>Exempel på åtgärder är att samordna gods-<br>transporter och att byta ut eldningsolja mot<br>biobränsle. I ökad utsträckning ansluts också<br>förbanden till befintliga fjärrvärmenät. När det<br>gäller att minska spridningen av skadliga äm-<br>nen har de flesta förband infört källsortering<br>och en säkrare hantering av farligt avfall. Vida-<br>re har återvinningsstationer anskaffats. Efter-<br>behandling av förorenad mark genomförs i en-<br>lighet med den av myndigheten fastlagda<br>planen. Utvecklingen av blyfri ammunition har<br>fortsatt. Försvarsmakten bedömer att viss se-<br>rietillverkning kan komma igång hösten 2000.</p>
<p>Inom det internationella försvarsmiljö-<br>samarbetet har Försvarsmakten medverkat i<br>olika Natokommittéer. I det nordiska<br>försvarsmaktssamarbetet arbetar en grupp med<br>miljöfrågor vid större övningar. På regeringens<br>uppdrag har Försvarsmakten genomfört<br>försvarsmiljöprojekt i Estland, Lettland och<br>Litauen. Projekten, som finansierats inom<br>ramen för den s.k. Ostersjömiljarden,<br>avslutades 1999. Myndigheten har vidare på<br>regeringens uppdrag inlett ett miljösamarbete<br>med den ryska försvarsmakten.</p>
<p>Regeringen anser att det miljöarbete som<br>Försvarsmakten har genomfört lägger en god<br>grund för dels utövandet av myndighetens<br>sektorsansvar, dels införandet av ett miljöled-<br>ningssystem i hela organisationen 2001.</p>
<p>Försvarsmaktens omstrukturering</p>
<p>När det gäller omstruktureringsarbetet med<br>anledning av 1996 års försvarsbeslut konstate-<br>rar regeringen att avvecklingen av krigsförband<br>i allt väsentligt är slutförd. Några förband åter-<br>står inom de operativa lednings- och under-<br>hållsförbanden och inom kustförsvarsförban-<br>den. Även avvecklingen av mark, anläggningar<br>och lokaler är i allt väsentligt genomförd. Av-<br>vecklingarna avser bl.a. lokaler, kasernområden<br>och närövningsområden.</p>
<p>Ammunition och minröjning</p>
<p>Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen i<br>delårsrapporten 2000 redovisat utvecklingen<br>inom ammunitions- och minröjningsområdet.<br>Av rapporten framgår att en omfattande verk-<br>samhet bedrivs och att den svenska förmågan<br>fortsatt har utvecklats.</p>
<p>Totalförsvarets ammunitions- och minröj-<br>ningscentrum (SWEDEC) arrangerade en<br>ammunitions- och minröjningskonferens i<br>början av juni 2000. Bland annat utarbetades<br>där ett förslag till inriktning av svensk ammu-<br>nitionsröjningsverksamhet.</p>
<p>SWEDEC har förutom svensk militär per-<br>sonal även utbildat civil personal från olika<br>humanitära organisationer. Därtill kommer en<br>omfattande utbildningsverksamhet för lokala<br>insatser i mindrabbade länder.</p>
<p>När det gäller materiel- och metodutveck-<br>ling för ammunition och minröjning pågår ett<br>vittgående studie- och utvecklingsarbete. Vida-<br>re beslutade regeringen den 13 juli 2000 att in-<br>gå en internationell överenskommelse inom<br>minröjningsområdet för att ytterligare främja<br>utvecklingen inom området. Verksamheten<br>inom överenskommelsen, International Test<br>and Evaluation Program (ITEP), skall syfta till<br>att skapa förutsättningar för att de stater och<br>organisationer som ingår i samarbetet skall<br>kunna utväxla resultat från nationella försök<br>med utvärderingar av ammunitions- och min-<br>röjningsutrustningar. Sverige har genom det<br>arbete som bedrivs inom Försvarsmakten<br>(SWEDEC), Försvarets materielverk, Statens<br>räddningsverk och Försvarets forskningsan-<br>stalt goda möjligheter att ge värdefulla bidrag<br>till samarbetet.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Incidentinsatser</p>
<p>Sveriges sjöterritorium har under året överva-<br>kats från marina ledningscentraler med radar-<br>stationer, andra sensorer och från fartyg till<br>sjöss. Ubåtsskyddsförband har upprätthållit<br>beredskap för att kunna ingripa inom ramen<br>för marinstridskrafternas ordinarie förbands-<br>verksamhet.</p>
<p>En kränkning av svenskt territorium har<br>skett med främmande ytfartyg. Ingen rappor-<br>terad händelse utgör enligt Försvarsmakten<br>tillräcklig grund för att konstatera att främ-<br>mande undervattensverksamhet pågått på<br>svenskt sjöterritorium.</p>
<p>Sveriges luftrum har övervakats från luftför-<br>svarscentraler med radarstationer och från<br>flygplan.</p>
<p>Tretton kränkningar av svenskt luftrum har<br>konstaterats. Samtliga har utgjorts av Nato-<br>flyg. Svenska jaktflygplan har medverkat vid<br>identifiering av kränkande flygplan. I övrigt<br>har identifiering skett genom vår luftbevak-<br>ningsorganisation.</p>
<p>Konstaterade incidenter i luften har nedgått<br>med sex stycken jämfört med 1998 och ligger<br>på samma nivå som 1997.</p>
<p>En rapport har inkommit om att utländsk<br>militär personal i uniform och utländska mili-<br>tära fordon har uppehållit sig på svenskt terri-<br>torium utan tillstånd.</p>
<p>Vid ett tillfälle under 1999 kränkte en<br>svensk militär flygenhet utländskt territorium.</p>
<p>Sammantaget bedömer regeringen att insat-<br>ser mot incidenter har genomförts i enlighet<br>med ställda krav.</p>
<p>Stöd till samhället</p>
<p>Försvarsmakten har deltagit med insatser i<br>räddningstjänst och annan stödverksamhet vid<br>ett flertal tillfällen under 1999. Exempel på<br>viktiga insatser 1999 är vid skogsbränderna i<br>Storstockholmsområdet där myndigheten bi-<br>drog med ledningsresurser, helikoptrar och<br>marktrupp. Försvarsmakten bedömer att<br>räddningstjänsten inte hade kunnat klara den<br>brand som härjade i Tyrestaområdet utan de<br>militära insatserna. Ett annat exempel på en<br>betydande insats är evakueringen av den brin-<br>nande norska färjan Princesse Ragnhild. Ex-<br>empel på viktiga insatser 2000 är de som gjor-<br>des vid översvämningarna i Norrland i somras.</p>
<p>Totalt genomförde Försvarsmakten under<br>året 1 237 insatser med helikopter för rädd-<br>ningstjänst och sjuktransporter enligt nödheli-<br>koptersystemet och undsatte därvid 117 män-<br>niskor. År 1998 var siffrorna 1 001 insatser och<br>166 undsatta människor. Till detta kommer att<br>Försvarsmakten under året utförde ca 400 am-<br>bulanshelikopteruppdrag för Västerbottens<br>läns landsting i enlighet med avtalet om<br>sjuktransporter med helikopter.</p>
<p>För att utveckla sin förmåga att lämna stöd<br>till samhället har Försvarsmakten genomfört<br>övningar tillsammans med andra myndigheter.<br>Myndigheten har också regelbundna samver-<br>kansmöten med Kustbevakningen och Riks-<br>polisstyrelsen för att utveckla samarbetet.</p>
<p>Enligt regeringens mening har<br>Försvarsmakten en stor betydelse när det<br>gäller stöd till samhällets räddningstjänst vid<br>framförallt större olyckor och till sjukvården.<br>De exempel på insatser som refererats ovan<br>visar hur myndighetens resurser kan nyttig-<br>göras vid allvarliga olyckor eller händelser i<br>samhället i fred. Uppgiften att kunna lämna<br>stöd till samhället skall dock inte vara<br>dimensionerande när det gäller Försvars-<br>maktens utformning eller omfattning. En<br>viktig del av stödet till samhället utgörs av<br>insatser med helikopter. Regeringen<br>konstaterar att myndigheten har gjort ett stort<br>antal insatser och att detta lett till att ett<br>betydande antal människor har kunnat und-<br>sättas. Regeringen noterar också att systemet<br>med nödhelikopter fungerar allt bättre och att<br>det utgör en betydelsefull transportmöjlighet<br>för sjukvårdshuvudmannen i många<br>situationer.</p>
<p>Beredskap</p>
<p>Grundberedskap</p>
<p>Beredskapen har generellt upprätthållits på<br>samma nivå som under 1998 vilket enligt rege-<br>ringen uppfyller ställda krav i nuvarande om-<br>världsläge.</p>
<p>Vissa förband har under året haft lägre be-<br>redskapskrav enligt ett hemligt regeringsbeslut<br>i juni 1998 om insatsberedskap som grundas på<br>riksdagens beslut (prop. 1997/98:84, bet.<br>1997/98:FöUll, rskr. 1997/98:268).</p>
<p>Mobiliseringsberedskapen har differentie-<br>rats och ett nytt beredskapssystem prövas.<br>Systemet innebär att förbanden indelas i olika</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>beredskapsgrupper. Full effekt av detta system<br>bedöms kunna uppnås tidigast åren närmast<br>efter 2001. Regeringen har uppdragit åt För-<br>svarsmakten att lämna förslag till hur bered-<br>skapssystemet skall kunna utvecklas för att<br>kunna tillämpas mer flexibelt. Uppdraget skall<br>redovisas i budgetunderlaget för 2002.</p>
<p>Milostaberna har genomfört planerade<br>ledningsövningar varav en större inom Södra<br>militärområdet. Övningarna har enligt<br>Försvarsmakten gett både övade staber och<br>civila myndigheter ökad ledningsförmåga.<br>Milostaberna har genomfört beredskaps-<br>kontroller med hög måluppfyllnad vid övade<br>förband. Beredskapskontroll av Mellersta<br>militärområdets ubåtsjakt- och ubåtsskydds-<br>förband har genomförts.</p>
<p>Beredskap för stöd till samhället</p>
<p>Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens<br>beredskap för insatser till stöd för samhället 1<br>övrigt efter hand har förbättrats. Samverkan<br>mellan de militära förbanden och kommuner-<br>na har ökat. De omfattande räddningstjänst-<br>insatserna under 1999 har också medfört att<br>kunnandet och beredskapen för ytterligare<br>insatser som stöd till samhället har förbättrats.<br>Under 1999 genomfördes ett fullskaleprov<br>med Tp 84-förbandet med s.k. storskalig<br>släckningsutrustning avsedd för skogsbrand-<br>släckning med gott resultat enligt Försvars-<br>makten.</p>
<p>Beredskap för internationella insatser</p>
<p>Under 1999 har snabbinsatsstyrkan Swerap vi-<br>dareutvecklats till en komplett mekaniserad<br>bataljon (från en till två mekaniserade skytte-<br>kompanier samt stabs- och understödskompa-<br>ni, ingenjörskompani och trosskompani).<br>Omfattande förberedelser såsom rekrytering,<br>utbildning samt tillförsel av materiel har gjorts<br>inför insatsen i Kosovo.</p>
<p>Försvarsmakten har under 1999 deltagit<br>med förband, materiel eller ett större antal<br>stabsofficerare i nio övningar som arrangerats<br>antingen inom ramen för Partnerskap för fred<br>(PFF), eller som övningar i PFF:s anda. En av<br>dessa var Viking 99 som Försvarsmakten pla-<br>nerade och genomförde. Viking 99 var den<br>första datorstödda simuleringsövningen med<br>Partnership for Peace Simulation NetWork<br>(PSN) som bas vilken möjliggjorde för delta-<br></p>
<p>gande aktörer att samarbeta utan att fysiskt<br>befinna sig på samma plats. Mer än 500 perso-<br>ner från 24 länder och från mer än tio olika ci-<br>vila organisationer deltog med speldelar i fem<br>länder.</p>
<p>Försvarsmakten har deltagit i en teknologi-<br>demonstration av PSN i samband med Natos<br>toppmöte i Washington i april 1999. Genom-<br>förandet skedde i form av en datorstödd led-<br>ningsövning med simulerade förband. Ov-<br>ningshögkvarteret var grupperat i Washington<br>och övriga övningsenheter fanns i Ungern,<br>Nederländerna och Sverige.</p>
<p>Ett omfattande stöd har under 1999 lämnats<br>i samband med uppbyggandet av de baltiska<br>staternas försvarsmakter. Försvarsmakten har<br>deltagit med instruktörer samt överfört<br>materiel inom de multilaterala projekten<br>Baltbat, Baltron och Baltdefcol. Bilateralt har<br>Försvarsmakten utbildat ett antal baltiska<br>officerare i Sverige, genom såväl grundläggan-<br>de utbildning som vidareutbildning samt gett<br>stöd inför överföring av materiel. Försvars-<br>makten har vidare röjt minor i baltiska<br>farvatten.</p>
<p>Ammunitions- och landminröjningsförmå-<br>gan håller fortfarande enligt Försvarsmakten<br>en relativt hög internationell standard och<br>fortsatt utveckling pågår.</p>
<p>Under första halvåret 2000 har Försvars-<br>makten deltagit med förband, materiel eller<br>stabsofficerare i ett antal övningar som<br>arrangerats antingen inom ramen för PFF,<br>eller som övningar i PFF:s anda. Försvars-<br>makten har bl.a. förberett den svenska<br>flygövningen i PFF:s anda - Baltic Link - som<br>ägde rum i Ronneby i augusti. Elva länder<br>deltog i övningen.</p>
<p>Stödet till de baltiska staternas försvars-<br>makter har fortsatt under 2000.</p>
<p>Incidentberedskap</p>
<p>Incidentberedskap har upprätthållits med re-<br>surser ur grundorganisationen i enlighet med<br>ställda krav.</p>
<p>Sammantaget bedömer regeringen att För-<br>svarsmakten har upprätthållit beredskap enligt<br>ställda krav.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Internationella insatser</p>
<p>Sverige har under 1999 deltagit i tre freds-<br>främjande truppinsatser; FN:s preventiva mis-<br>sion Unpredep (United Nations Preventive<br>Deployment Force) i f.d. jugoslaviska republi-<br>ken Makedonien, FYROM, samt de båda<br>Nato-ledda multinationella fredsstyrkorna<br>SFOR (Stabilization Force) i Bosnien-<br>Hercegovina och KFOR (Kosovo Force) i<br>Kosovo.</p>
<p>Unpredep</p>
<p>En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits i<br>Makedonien sedan januari 1993. Unpredep har<br>haft till huvuduppgift att övervaka och rap-<br>portera om händelser längs Makedoniens grän-<br>ser - i första hand mot Förbundsrepubliken<br>Jugoslavien samt Albanien - som skulle kunna<br>äventyra landets säkerhet, samt att genom sin<br>närvaro vid gränsen avskräcka från hot och<br>förhindra sammanstötningar. Unpredeps<br>truppstyrka var fördelad på en nordisk och en<br>amerikansk bataljon, samt en mindre indone-<br>sisk ingenjörsenhet.</p>
<p>Aktiviteten vid gränsen mellan Makedonien<br>och Jugoslavien ökade med Kosovokrisens es-<br>kalation. Parallellt med fredsförhandlingarna i<br>Rambouillet skedde en massiv tillförsel av ut-<br>ländsk militär till Makedonien. Efter det att<br>FN:s säkerhetsråd den 28 februari 1999 inte<br>kunnat enas om ett förlängt bemyndigande av-<br>slutades insatsen. Avvecklingen av insatsen ge-<br>nomfördes skyndsamt och i april 1999 lämna-<br>de de sista svenskarna Makedonien. Sverige har<br>deltagit med trupp inom ramen för det nordis-<br>ka samarbetet från januari 1993 till missionens<br>upphörande. Sverige hade vid missionens upp-<br>hörande det operativa ansvaret för den nordis-<br>ka bataljonens uppgifter. Det svenska truppbi-<br>draget var 112 personer.</p>
<p>SFOR</p>
<p>Nato har i enlighet med beslut av FN:s säker-<br>hetsråd lett en multinationell fredsstyrka i<br>Bosnien-Hercegovina sedan december 1995.<br>Sverige har deltagit i den nordisk-polska briga-<br>den inom denna styrka. Enligt fredsavtalet för<br>Bosnien-Hercegovina är SFOR:s uppgift dels<br>att genomföra militära uppgifter i syfte att av-<br>skräcka de före detta krigförande parterna från<br>att ta till militära medel, dels att understödja<br></p>
<p>genomförandet av avtalet i sin helhet. Detta<br>sker t.ex. genom stöd till OHR (Office of the<br>High Representative) för att genomföra de ci-<br>vila delarna av avtalet, stöd till OSSE<br>(Organisationen för säkerhet och samarbete i<br>Europa) för att genomföra val samt stöd till<br>UNHCR (United Nations High Commissio-<br>ner for Refugees) för att genomföra återflytt-<br>ning.</p>
<p>FN:s säkerhetsråd har i resolution 1305 den<br>21 juni 2000 gett ett förlängt bemyndigande<br>till Nato samt mandat för den multinationella<br>fredsstyrkan SFOR till den 21 juni 2001.</p>
<p>Den svenska kontingenten har under hu-<br>vuddelen av 1999 uppgått till ca 500 personer<br>indelade i en skyttebataljon, ett sjukvårdskom-<br>pani samt stabs- och underhållsenheter. I den<br>svenska kontingenten har även enheter för<br>ammunitions- och minröjning ingått. Inom<br>Nato och SFOR pågick under första halvåret<br>1999 planering för en reducering och om-<br>strukturering av fredsstyrkan. Den nordisk-<br>polska brigaden avsågs härvid utgå. Regeringen<br>beslutade därför under hösten 1999 först om<br>uppsägning av den överenskommelse som<br>reglerade samarbetet inom den nordisk-polska<br>brigaden, sedan om avveckling av hittillsvaran-<br>de bataljon och slutligen om formerna för ett<br>förnyat svenskt bidrag. Sverige deltar nu med<br>en styrka om ca 40 personer vars främsta upp-<br>gift är civil-militär samverkan (Cimic).</p>
<p>KFOR</p>
<p>FN:s säkerhetsråd har i resolution 1244 den<br>10 juni 1999 gett ett bemyndigande till Nato<br>samt mandat för en multinationell fredsstyrka i<br>Kosovo med stöd av kapitel VII i FN-stadgan<br>till den 9 juni 2000. Närvaron av en multina-<br>tionell fredsstyrka kommer att fortsätta, om<br>inte Säkerhetsrådet beslutar annorlunda. En<br>internationell fredsstyrka (KFOR) etablerades<br>den 11 juni 1999 i Kosovo. Styrkan leds av<br>Nato.</p>
<p>Efter riksdagens medgivande beslutade re-<br>geringen att ställa en väpnad styrka till förfo-<br>gande som ett svenskt bidrag till en internatio-<br>nell fredsstyrka i Kosovo. Styrkan, som<br>omfattade en mekaniserad bataljon med batal-<br>jonsstab, stabs- och understödskompani, två<br>mekaniserade skyttekompanier, ingenjörkom-<br>pani, trosskompani samt ett mindre antal övri-<br>ga enheter, totalt ca 850 personer, kunde ned-<br>transporteras i september 1999 och tog</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>operativt områdesansvar den 25 oktober 1999.<br>Den svenska bataljonen är insatt i den brittiska<br>brigadens område. Bataljonens uppgifter har<br>bl.a. varit att övervaka gränsen till Serbien, ge-<br>nomföra patrullering, upprätta vägspärrar, be-<br>vaka fasta anläggningar, eskortera personer<br>samt lösa humanitära uppgifter och samverka<br>med FN:s civilpoliser för att upprätthålla sä-<br>kerheten för civilbefolkningen.</p>
<p>Det svenska truppbidraget innefattar två<br>enheter för utbildning i minkännedom (Mine<br>Awareness Teams). Dessa har utbildat mer än<br>3 500 elever ur internationella organisationer<br>som FN, OSSE, Internationella Röda kors-<br>kommittén m.fl. hjälporganisationer.</p>
<p>Den svenska KFOR-styrkan har under 2000<br>minskats från ca 850 till 800 personer. Antalet<br>skytteenheter har utökats samtidigt som<br>stödfunktionerna har reducerats. Minskningen<br>av styrkan har kunnat göras utan att försämra<br>bataljonens operativa förmåga.</p>
<p>Första halvåret har präglats av intensiv ope-<br>rativ verksamhet där förbandet har ställts inför<br>mycket svåra uppgifter där bl.a. verkanseld har<br>behövt användas.</p>
<p>Unifil</p>
<p>Föranlett av det israeliska tillbakadragandet<br>från södra Libanon och efter förfrågan från<br>FN förstärker Sverige under tiden juli t.o.m.<br>december 2000 FN:s insats i området (Unifil)<br>med en ammunitions- och minröjningspluton<br>med stödpersonal.</p>
<p>Förbandet har röjt oexploderad ammunition<br>samt påbörjat minklarering i tidigare Israel-<br>kontrollerat område.</p>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling</p>
<p>Materiel</p>
<p>I bilaga 1 redovisas sammanfattningsvis verk-<br>samhet som genomförts inom materielområ-<br>det under 1999. Dessutom redovisas översikt-<br>ligt innehåll och genomförd verksamhet inom<br>objektsramarna i bilaga 2.</p>
<p>Under det första halvåret 2000 avslutades<br>det inledande arbetet med att identifiera den<br>förrådsställda materiel som insatsorganisatio-<br>nen kommer att behöva. Därutöver slutfördes<br>avvecklingen av den materiel som utgjort över-<br>skott med anledning av försvarsbeslutet 1996.</p>
<p>Vissa överskottsförnödenheter har avveck-<br>lats genom gåva till humanitära ändamål, till<br>statliga myndigheter och genom bilateralt bi-<br>stånd. Den största mottagaren av överskotts-<br>förnödenheter för det humanitära biståndet<br>under 1999 var Turkiet genom svenska bi-<br>ståndsorganisationer. Säkerhetsfrämjande ma-<br>terielsamarbete med Estland, Lettland och Li-<br>tauen har påbörjats och under det första<br>halvåret 2000 har de baltiska staterna varit de<br>största enskilda mottagarna av övertalig mate-<br>riel, främst personlig utrustning och annan<br>mängdmateriel.</p>
<p>Anläggningar</p>
<p>Inom området anläggningar har följande åt-<br>gärder genomförts under 1999. Ombyggnad av<br>utrymme för marin taktisk ledning och om-<br>byggnad av långvågssändare vid Ostkustens<br>marinkommando har slutförts. En anläggning<br>för försvarets telenät (FTN) har färdigställts<br>inom Södra militärområdet. Ombyggnad av en<br>äldre anläggning till en prototypanläggning för<br>en framtida utbyggnad av nytt taktiskt radio-<br>system (TARAS) har genomförts. Mindre<br>flygfältsunderhållsarbeten har genomförts.<br>Verksamheten inom området har bedrivits på<br>en låg nivå i avvaktan på riksdagens beslut vå-<br>ren 2000 om Försvarsmaktens framtida orga-<br>nisation och struktur.</p>
<p>Forskning och teknikutveckling</p>
<p>Under 1999 har forskning och teknikutveck-<br>ling bl.a. inriktats mot områdena spanings-<br>förmåga mot luft - och markmål, lednings-<br>förmåga på operativ och taktisk nivå, duell-<br>förmåga på det framtida slagfältet och förmåga<br>till väpnad strid, användning och skydd mot<br>fjärrstridsmedel samt ammunitions- och<br>minröjningsförmåga. Kunskapsuppbyggnad<br>har påbörjats i syfte att kunna utveckla nya IT-<br>säkerhetsförband. NBC-studier har samord-<br>nats med övriga studier på området inom<br>totalförsvaret. Försvarsmakten och Över-<br>styrelsen för civil beredskap har på regeringens<br>uppdrag lämnat en gemensam redovisning<br>inom NBC-området. Teknikstudier av<br>generell karaktär i syfte att öka Försvars-<br>maktens anpassningsförmåga har genomförts.<br>Riktade satsningar inom telekrigsteknik och<br>signaturanpassningsteknik har påbörjats.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Internationellt materielsamarbete</p>
<p>För att underlätta en omstrukturering av den<br>europeiska försvarsindustrin och göra den mer<br>konkurrenskraftig har försvarsministrarna i<br>Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien,<br>Sverige och Tyskland den 6 juli 1998 under-<br>tecknat en avsiktsförklaring om ökat för-<br>svarsmaterielsamarbete. Med stöd av avsikts-<br>förklaringen har företrädare för de sex<br>länderna förhandlat om ett ramavtal innehål-<br>lande konkreta åtgärder. Ramavtalet under-<br>tecknades av alla parter den 27 juli 2000 i Stor-<br>britannien.</p>
<p>Vid försvarsministermötet i Luxemburg<br>förra året enades WEAG-länderna om ett<br>förfarande som gör det möjligt för<br>observatörsländema, däribland Sverige, att bli<br>fullvärdiga medlemmar i WEAG. Beslutet<br>möjliggör också fullt medlemskap för de nya<br>Nato-länderna Polen, Tjeckien och Ungern.<br>WEAG-ländernas beslut har öppnat en<br>möjlighet för Sverige att fullt ut delta i<br>samarbetet. Denna utveckling ligger i linje med<br>inriktningen i 1996 års försvarsbeslut att<br>Sverige bör eftersträva att gå med i WEAG.<br>Regeringen har därför ansökt om svenskt<br>medlemskap i WEAG. Regeringens bedöm-<br>ning är att medlemskapsfrågan för kandidat-<br>länderna kommer att behandlas vid det<br>ordinarie ministermötet i november i år. Ett<br>positivt ställningstagande för Sverige skulle<br>möjliggöra medlemskap från årsskiftet.</p>
<p>Under året har nya bilaterala samarbetsavtal<br>på försvarsmaterielområdet ingåtts med Brasi-<br>lien och Sydafrika. Vidare har ett generellt sä-<br>kerhetsskyddsavtal ingåtts med Tjeckien avse-<br>ende sådan information som omfattas av<br>försvarssekretess.</p>
<p>Inom det nordiska försvarsmaterielsamar-<br>betet har verksamheten under det senaste året<br>ökat betydligt. Det gäller såväl det nordiska<br>samarbetet som Sveriges bilaterala samarbete<br>med de enskilda nordiska länderna. Sverige har<br>bl.a. beslutat fortsätta samarbetet inom det<br>nordiska ubåtsprojektet Viking. Den gemen-<br>samma upphandlingen av standardhelikoptrar<br>fortsätter med en utvärdering av inkomna of-<br>ferter. Beslut i frågan kan väntas mot inneva-<br>rande års slut.</p>
<p>Den exportstödjande verksamheten har un-<br>der året koncentrerats till stöd för JAS 39 Gri-<br>pen, flygburet radarvarningssystem, stridsled-<br>ningssystem, olika styrda vapensystem, fartyg<br></p>
<p>och pansrade fordon. Stödet har bedrivits<br>samordnat och aktivt från såväl Regerings-<br>kansliet som myndigheterna. En översyn av<br>det nuvarande exportstödet har resulterat i ett<br>mer effektivt stöd som tar hänsyn till indust-<br>rins omstrukturering och det ökade interna-<br>tionella försvarsmaterielsamarbetet.</p>
<p>Verksamheten inom samrådsforumen för<br>exportstöd till industrin, s.k. Koordinations-<br>och referensgrupperna (KRG), förändras nu<br>från att omfatta en specifik produkt till ett<br>bredare produktområde. Detta kan underlätta<br>samordningen av stödet för olika produkter på<br>samma marknad. Dessa samrådsfora leds av<br>Regeringskansliet, med deltagare från berörda<br>myndigheter och industrier.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten i hu-<br>vudsak har genomförts i enlighet med plan och<br>att den väsentligt har bidragit till att uppfylla<br>Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i<br>enlighet med vad riksdagen beslutat om. Enligt<br>regeringens bedömning genomförs avveck-<br>lingen av materiel och förnödenheter skynd-<br>samt. Den planeras vara slutförd i december<br>2004.</p>
<p>Inom ramen för denna tidsplan ligger även<br>den upphandling av tjänster avseende materi-<br>elaweckling som Försvarets materielverk ge-<br>nomför på uppdrag av Försvarsmakten. Det är<br>för tidigt att redovisa de kostnader och intäk-<br>ter som upphandlingen kommer att föranleda.</p>
<p>Bedömning av Försvarsmaktens operativa<br>förmåga i olika avseenden</p>
<p>Försvarsmakten har i årsredovisningen för<br>1999 gjort följande bedömning av Försvars-<br>maktens operativa förmåga i olika avseenden.</p>
<p>Förmågan att försvara mot väpnat angrepp<br>bedöms vara godtagbar. Brister finns dock vad<br>avser skydd mot NBC-stridsmedel, informa-<br>tionskrigföring och förmågan mot kryss-<br>ningsmissiler.</p>
<p>Förmågan att hävda svensk territoriell integ-<br>ritet är godtagbar. Begränsningar föreligger<br>dock alltjämt avseende förmågan att ingripa<br>mot främmande undervattensverksamhet.</p>
<p>Förmågan att bidra till fred och säkerhet i<br>omvärlden är godtagbar. Materiella brister på-<br>verkar dock förmågan att genomföra freds-<br>framtvingande insatser.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Förmågan att stärka det svenska samhället<br>vid svåra påfrestningar i fred är god. Förmågan<br>har under året förbättrats främst genom ökad<br>samverkan med andra myndigheter. Som<br>exempel kan nämnas en överenskommelse om<br>stöd vid kärnenergiolyckor mellan Försvars-<br>makten och Statens strålskyddsinstitut.</p>
<p>Förmågan till anpassning bedöms vara<br>godtagbar. Förmågan att genomföra strid i<br>högre förband har dock successivt minskat de<br>senaste åren. Det är av avgörande betydelse att<br>denna förmåga förbättras eftersom hela<br>anpassningsprincipen kan riskeras, om kom-<br>petensen för väpnad strid försämras.</p>
<p>Regeringen gör ingen annan bedömning av-<br>seende Försvarsmaktens operativa förmåga i<br>olika avseenden än den som Försvarsmakten<br>gjort.</p>
<p>Det omfattande omstruktureringsarbetet<br>har enligt Försvarsmakten inneburit att arbetet<br>med anpassningsplaneringen har nedpriorite-<br>rats, varför denna fortfarande är behäftad med<br>osäkerheter. Försvarsmakten bedömer att en<br>realiserbarhetsprövad kris- och anpassnings-<br>planering tidigast kan föreligga 2001 eller 2002.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att an-<br>passningsplaneringen förbättras. Regeringen<br>har därför den 15 juni 2000 uppdragit åt För-<br>svarsmakten att i budgetunderlaget för 2002<br>redovisa sin planering för anpassning på både<br>kort och lång sikt.</p>
<p>Försvarsmakten har hemställt att kraven på<br>operativ förmåga utökas så att sjö- och flyg-<br>stridskrafter skall kunna delta i fredsfrämjande<br>insatser i Europa och dess närhet. Regeringen<br>avser inte att nu lämna förslag till ändring av<br>kravet på Försvarsmaktens operativa förmåga i<br>olika avseenden. Frågan kommer att behandlas<br>inför nästa försvarsbeslut. Regeringen åter-<br>kommer vid behov till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>Bedömning av Försvarsmaktens samlade<br>operativa förmåga</p>
<p>Försvarsmakten har i sin årsredovisning för<br>1999 bedömt att den samlade operativa förmå-<br>gan i nuvarande säkerhetspolitiska läge är<br>godtagbar.</p>
<p>De större samövningar som genomförts<br>mellan förband från olika militärområden har<br>enligt Försvarsmakten resulterat i att<br>yrkesofficerarnas truppföringsförmåga ökat<br>något i jämförelse med tidigare år. Totalt sett<br>är dock förmågan fortfarande på en för låg nivå<br></p>
<p>i förhållande till de krav som ställs på<br>Försvarsmakten.</p>
<p>Regeringen gör ingen annan bedömning av<br>Försvarsmaktens samlade operativa förmåga än<br>den som Försvarsmakten har gjort. Regeringen<br>bedömer att det är synnerligen angeläget att i<br>första hand övnings- och utbildningsverksam-<br>heten kan öka såväl i intensitet som i högre<br>förbandsnivåer. Att utveckla personalens<br>kompetens är därför den enskilt mest angeläg-<br>na åtgärden för att förbättra Försvarsmaktens<br>förmåga i respektive uppgift.</p>
<p>3.9.4 Inriktning</p>
<p>I prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret lämna-<br>de regeringen inga förslag till riksdagen när det<br>gäller inriktningen av Försvarsmaktens verk-<br>samhetsgrenar.</p>
<p>I föreliggande proposition lämnar regering-<br>en därför förslag och redovisar bedömningar<br>för Försvarsmaktens olika verksamhetsgrenar.</p>
<p>Förbandsverksamhet</p>
<p>Regeringens förslag: Inriktningen för förbands-<br>verksamheten skall vara följande. Verksamhet<br>som leder till att yrkesofficerarnas kompetens<br>att leda militära enheter kan ökas skall priorite-<br>ras. Övningar skall genomföras i en sådan<br>omfattning och med sådana förbandstyper att<br>de bidrar till att öka denna kompetens och för-<br>bandens förmåga att strida i höga förbandsni-<br>våer.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förmågan till<br>väpnad strid i sammansatta och integrerade<br>förband utgör grunden för Försvarsmaktens<br>verksamhet och utformning i fred. Regeringen<br>bedömer att den pågående reformeringen av<br>utbildningssystemet, bl.a. genom att utbild-<br>ningen av krigsförband samordnas över landet,<br>bidrar till att Försvarsmakten kan uppnå de<br>kvalitativa målen. Från och med 2001 bör<br>fördelningen av totalförsvarspliktiga medge att<br>övningsverksamheten successivt utvecklas till<br>brigads och flottiljs ram. Därefter bör<br>övningsverksamheten årligen bedrivas via<br>brigad-, flottilj- och divisionsnivån till nivån<br>sammansatta operativa insatsstyrkor.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Arméstridskrafter</p>
<p>Förändringar under 2000</p>
<p>Under 2000 påbörjas avvecklingen av ett stort<br>antal krigsförband, däribland tre fördelnings-<br>staber med stabsförband, tio divisionsluft-<br>värnsbataljoner (rb70/90), tretton försvarsom-<br>rådesstaber, två gränsjägarstaber, fyra infanteri-<br>brigader, tre norrlandsbrigader och sex meka-<br>niserade brigader.</p>
<p>Inriktning för 2001</p>
<p>Riksdagen har (prop. 1999/2000:30, bet.<br>1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) beslu-<br>tat att insatsorganisationens arméstridskrafter<br>skall utvecklas och utformas enligt följande<br>under perioden 2001- 2003:</p>
<p>- en divisionsstab med tillhörande för-<br>band, bland dem en NBC-insatsstyrka<br>och två jägarbataljoner,</p>
<p>- sex brigadledningar, sexton mekanise-<br>rade bataljoner, fyra luftvärnsbataljo-<br>ner, fyra haubitsbataljoner, fyra pion-<br>järbataljoner, fyra underhållsbataljoner,<br>sex stadsskyttebataljoner och en luft-<br>buren bataljon,</p>
<p>- nationella skyddsstyrkor, inkluderande<br>bl.a. tolv markstridsbataljoner och<br>hemvärn.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksda-<br>gen hösten 2001 med en närmare redovisning<br>av de nya förbandstypemas organisation, tid-<br>punkt för organisering samt vilka operativa<br>behov de är avsedda att tillgodose.</p>
<p>Regeringen vill erinra om att materiel kom-<br>mer att bibehållas, så länge Försvarsmakten<br>bedömer det vara kostnadseffektivt, för att sä-<br>kerställa förmågan till anpassning. Tillväxtpo-<br>tential finns för bl.a. nedanstående förband:</p>
<p>- två fördelningskanonbataljoner,</p>
<p>- två fördelningsluftvärnsbataljoner<br>rb 70,</p>
<p>- en divisionsstab med stabsbataljon,</p>
<p>- ett fördelningspansarvärnskompani<br>rb 55,</p>
<p>- femton försvarsområdesluftvärnskom-<br>panier,</p>
<p>- åtta insatsbataljoner,</p>
<p>- två brigadluftvärnsbataljoner rb 70,</p>
<p>- två brigadartilleribataljoner 77 A,</p>
<p>- två pansarvämsrobotkompanier,</p>
<p>- två spaningskompanier,</p>
<p>- två pionjärbataljoner och</p>
<p>- två underhållsbataljoner.</p>
<p>Inom arméstridskrafterna är det enligt rege-<br>ringen angeläget att övningsverksamheten<br>ökar. En ambitionsökning bör inplaneras suc-<br>cessivt från 2001. Övnings- och utbildnings-<br>verksamheten bör öka såväl till intensitet som i<br>högre förbandsnivåer för att officerarnas kom-<br>petens skall kunna ökas. Efter 2001 bör öv-<br>ningsverksamheten för förbanden inriktas mot<br>att kunna lösa huvuduppgifterna för bataljon.<br>Enligt regeringens mening bör övning i högre<br>förband (brigad) genomföras minst en gång<br>per år. De större övningarna bör genomföras i<br>skilda delar av landet under olika miljöförhål-<br>landen.</p>
<p>Vid förbandsutbildning av arméstridskraf-<br>terna skall allsidigt sammansatta förband som<br>kan verka både nationellt och internationellt<br>prioriteras.</p>
<p>Hemvämsförbandens utbildning skall så<br>långt det är möjligt genomföras integrerat med<br>övriga förbands utbildning och övningar.</p>
<p>På materielsidan tillförs arméförbanden<br>under 2001 bl.a. artillerilokaliserings radarn<br>Arthur och snabbpejlsystem till televapen.<br>Leveranserna av stridsvagn 122 och<br>stridsfordon 90 fortsätter.</p>
<p>Marinstridskrafter</p>
<p>Förändringar under 2000</p>
<p>Huvuddelen av lednings- och underhålls-<br>förbanden har avvecklats och omstruktureras<br>till två marinbaser och två marina underhålls-<br>förband. De två ytstridsflottiljerna bibehålls.<br>Minkrigsavdelningen har omstruktureras till<br>en minkrigsflottilj och kommer främst att<br>innehålla två röjstyrkor och ett minfartyg. Ett<br>minfartyg har överförts till att bli lag- och<br>ledningsfartyg för andra ytstridsflottiljen.<br>Ubåtsflottiljen bibehålls och innehåller<br>förutom ubåtar en dykeri- och<br>räddningsdivision. Marinregementena, tre<br>amfibiebataljoner, kustartilleribataljonerna<br>(12/80), det tunga kustrobotbatteriet samt<br>kustförsvarsbataljonerna har avvecklats. Delar<br>överförs till de nationella skyddsstyrkorna. De<br>två kustartilleribrigadledningarna har<br>omstruktureras till en amfibiebrigadledning.<br>Inriktning för 2001</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att ma-<br>rinstridskraftemas övningsverksamhet ökar.</p>
<p>Utbildnings- och övningsverksamheten<br>skall inriktas mot att förbanden skall utvecklas<br>mot en hög operativ rörlighet samt förmåga att<br>uppträda från tillfällig basering. Dessutom<br>skall utbildningen av marinstridskrafterna in-<br>riktas mot att utveckla förmågan till marin<br>närvaro och att tidigt kunna hävda territoriell<br>integritet. Regeringen anser att det är angeläget<br>att minröjningsoperationerna och utbildning<br>av de baltiska marinstridskrafterna i baltiska<br>farvatten fortsätter.</p>
<p>Inriktningen för marinstridskrafterna i öv-<br>rigt för 2001 och översiktligt för 2002 - 2003<br>innebär bl.a. följande. Robotbåtarna avvecklas<br>ur insatsorganisationen 2001. Patrullbåtarna<br>avvecklas successivt då de ersätts av korvetter<br>av Visbyklass. Minsvepningsflottiljerna kom-<br>mer under 2001 att omstruktureras till att bli<br>mindre förband med minspaningsuppgifter.<br>Dessa förband och bevakningsflottiljerna<br>kommer att ingå i de nationella skyddsstyr-<br>korna. Antalet ubåtar reduceras successivt till<br>fem stycken; tre ubåtar av Gotlandsklass samt<br>två ubåtar av Västergötlandsklass.</p>
<p>På materielsidan vill regeringen informera<br>om följande planerad verksamhet under 2001.<br>Den första korvetten av Visbyklass levereras.<br>Vidare kommer fortsatta leveranser av torped<br>62 och stridsbåt 90 att genomföras. Därutöver<br>planeras leverans av förserieexemplar av spa-<br>nings- och eldledningsradarn ARTE 740 och<br>svävare till kustförsvaret samt ett lag- och un-<br>derstödsfartyg till minröjningsflottiljen. Kor-<br>vetterna av Stockholmsklass och minröjnings-<br>fartyg av Landsortsklass genomgår halvtids-<br>modernisering och halvtidsmodernisering av<br>minfartyget Carlskrona påbörjas. Dessutom<br>fortsätter utveckling av luftoberoende ubåts-<br>maskineri samt utveckling inom det nordiska<br>ubåtsprojektet Viking.</p>
<p>Regeringen vill vidare erinra om att materiel<br>kommer att behållas, så länge Försvarsmakten<br>bedömer det vara kostnadseffektivt, för att sä-<br>kerställa förmågan till anpassning. Följande<br>tillväxtförmåga finns:</p>
<p>- minröjningsförbanden kan tillväxa<br>med ett fartyg av typ Landsort,</p>
<p>- två ubåtar av typ Västergötland behålls<br>för tillväxt,</p>
<p>- tung kustrobot utnyttjas för tillväxt för<br>korvettförband,</p>
<p>- materiel för två kustartilleribataljoner<br>och</p>
<p>- materiel för en amfibiebataljon.</p>
<p>Flygstridskrafter</p>
<p>Förändringar under 2000</p>
<p>Under 2000 påbörjas avvecklingen de tre flyg-<br>kommandostaberna med stabsförband.</p>
<p>Inriktning för 2001</p>
<p>Utbildnings- och övningverksamheten skall<br>inriktas mot att förbanden kan verka i opera-<br>tivt samordnade insatser. Förbandsutbildning-<br>en av flygstridskrafterna skall enligt regeringen<br>vidare inriktas mot att tidigt kunna hävda ter-<br>ritoriell integritet. Utbildningen av JAS 39<br>Gripenförband skall prioriteras och särskild<br>vikt läggas vid att uppträda och nyttja syste-<br>mets kapacitet i alla de tre rollerna jakt, attack<br>och spaning.</p>
<p>Regeringen anser vidare att det är angeläget<br>att flygstridskrafternas övningsverksamhet<br>ökar. Större övningar med flygstridskrafterna<br>bör således genomföras såväl 2001 som åren<br>därefter. Regeringen vill vidare framhålla an-<br>gelägenheten i att flygtidsproduktionen prio-<br>riteras så att bristerna inom stridsflygförban-<br>den kan åtgärdas. Det är också viktigt att<br>fullfölja de planerade och redan inledda åtgär-<br>derna för att komma till rätta med bristerna på<br>tekniker, flygstridsledare och piloter. Rege-<br>ringen avser att följa Försvarsmaktens åtgärder<br>i dessa avseenden med särskild uppmärksam-<br>het. Regeringen återkommer till frågor om pi-<br>lotutbildningen till riksdagen senare under<br>hösten 2000.</p>
<p>Inriktningen av flygstridskrafterna i övrigt<br>för 2001 och översiktligt för 2002 - 2003 inne-<br>bär i huvudsak följande. Den första radar-<br>flyggruppen (FSR 890) skall organiseras 2001.<br>Antalet stridslednings- och luftbevakningsba-<br>taljoner minskas från nuvarande sex till tre.<br>Basbataljonsorganisationen förändras och en<br>ny rörlig struktur som är anpassad till JAS 39<br>Gripensystemet skall gälla från och med 2001.<br>De nuvarande 16 basbataljonema ersätts med<br>åtta nya flygbasbataljoner. Organiseringen av<br>JAS 39 Gripendivisioner skall fortsätta så att<br>åtta divisioner är organiserade 2003. JA 37 di-<br>visionerna skall successivt avvecklas ur insat-<br>sorganisationen. Den sista JA 37 divisionen</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>avvecklas därvid 2002. Två JA 37 divisioner<br>skall tills vidare bibehållas inom grundorgani-<br>sationen för att säkerställa ombeväpning och<br>pilotutbildning. En AJS 37 division skall bibe-<br>hållas till och med 2003 för att säkerställa spa-<br>ningsförmågan intill dess Gripendivisionerna<br>har erforderlig spaningskapacitet. Transport-<br>flygförbanden vidmakthålls.</p>
<p>På materielsidan tillförs flygförbanden un-<br>der 2001 det flygburna radarsystemet FSR 890<br>och ytterligare JAS 39 Gripenflygplan. Leve-<br>ranserna av de nya stridsledningscentralerna<br>(StriC) fortsätter, liksom av det taktiska radio-<br>systemet (TARAS).</p>
<p>Regeringen vill erinra om att Försvarsmak-<br>ten, så länge myndigheten bedömer det vara<br>kostnadseffektivt, avser att bibehålla viss mate-<br>riel för att säkerställa förmågan till anpassning.<br>Tillväxtpotential finns sålunda för bl.a. nedan-<br>stående.</p>
<p>- två stridsledningscentralskompanier,</p>
<p>- ytterligare flygbasförband,</p>
<p>- två stridslednings- och luftbevaknings-<br>anläggningar och</p>
<p>— JA 37- och AJS 37-systemen. Tillväxt-<br>potentialen minskar dock allteftersom<br>ombeväpningen till JAS 39 Gripen ge-<br>nomförs.</p>
<p>Även om det för JAS 39 Gripen-förbanden<br>inte finns någon särskild materiel avdelad för<br>anpassning, kommer det sedan de beställda<br>flygplanen har levererats att vara möjligt att<br>öka antalet JAS 39 Gripen-divisioner från åtta<br>till tolv. För transportflygförbanden finns ing-<br>en särskild materiel avdelad för anpassning.</p>
<p>Helikopterförband</p>
<p>Det är enligt regeringen angeläget att<br>förbandsutbildningen ges hög prioritet och att<br>övningsverksamheten ökas så att förbandens<br>förmåga generellt förbättras. Detta gäller i<br>synnerhet de sjöoperativa förbanden. Försvars-<br>makten har planerat och inlett åtgärder för att<br>komma till rätta med problemen inom<br>helikopterförbanden. En del åtgärder har också<br>redan givit positiva resultat. Det är enligt<br>regeringen viktigt att åtgärderna fullföljs.</p>
<p>I övrigt bör helikopterförbanden ges följan-<br>de huvudsakliga inriktning för 2001 och över-<br>siktligt för 2002-2003. Den rörliga helikopter-<br>ledningen och arméflygbataljonen avvecklas<br>2001. Två helikopterbataljoner, varav en med<br>markoperativ inriktning och en med sjöopera-<br></p>
<p>tiv inriktning, vidmakthålls. I dessa bataljoner<br>ingår s.k. SAR-grupper (räddningstjänst).</p>
<p>På materielsidan fortsätter den inledda an-<br>skaffningen av nya helikoptrar i samverkan<br>med de övriga nordiska staterna.</p>
<p>Det finns inte någon särskild materiel avde-<br>lad för anpassning för helikopterförbanden.</p>
<p>Verksamheten i Karlskrona</p>
<p>Regeringens bedömning: Den marina bassäker-<br>hetsutbildningen bör senast den 31 december<br>2001 omlokaliseras till Kungsholmen i Karls-<br>krona. Ledningen för Orlogsskolorna bör<br>omlokaliseras till Karlskrona den 1 juli 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Genom<br>sitt beslut i mars 2000 gav riksdagen som sin<br>mening regeringen till känna dels att<br>verksamheten vid Orlogsskolorna i Karlskrona<br>bör flyttas till Kungsholmen, dels att rege-<br>ringen bör uppdra åt Försvarsmakten att<br>överväga att förlägga lämplig del av den<br>planerade bassäkerhetsutbildningen till Kungs-<br>holmen (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.<br>1999/2000:168). När det gällde Örlogs-<br>skoloma på Kungsholmen anförde Försvars-<br>utskottet att det vid skolorna skall bedrivas en<br>utökad verksamhet jämfört med idag.<br>Regeringen har inhämtat underlag från<br>Försvarsmakten i båda frågorna. Försvars-<br>makten har utarbetat sitt underlag tillsammans<br>med bl.a. Riksantikvarieämbetet och läns-<br>styrelsen i Blekinge län.</p>
<p>Kungsholmen utanför Karlskrona har under<br>mer än 300 år använts för militär verksamhet.<br>Kungsholmen ingår tillsammans med bl.a. de-<br>lar av Karlskrona stad i det område som enligt<br>UNESCO:s beslut i december 1998 har förts<br>upp på den s.k. världsarvslistan som Karlskro-<br>na örlogsstad. Regeringen noterar att Riksan-<br>tikvarieämbetet i utredningsarbetet har ställt<br>sig positivt till fortsatt militär verksamhet på<br>Kungsholmen, men också att ämbetet anser att<br>tillkommande verksamheter och nyttjande<br>måste underordnas de kulturhistoriska värdena<br>hos försvarsanläggningen. Länsstyrelsen i Ble-<br>kinge län har anfört liknande synpunkter. Re-<br>geringen har ingen annan uppfattning.</p>
<p>Regeringen underströk i prop. 1999/2000:30<br>vikten av att det skulle finns två likvärdiga ba-<br>ser för sjöstridskrafterna, den ena i Berga och</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>den andra i Karlskrona. Regeringen anser att<br>fördelningen av fartyg m.m. mellan Sydkustens<br>marinbas i Karlskrona och Ostkustens marin-<br>bas i Berga i allt väsentligt är ändamålsenlig och<br>lämplig. Det finns emellertid enligt regeringen<br>skäl att stärka de sammantagna marina<br>grundorganisatoriska resurserna i Karlskrona-<br>regionen.</p>
<p>Orlogsskolorna bedriver för närvarande<br>verksamhet i Haninge/Berga och Karlskrona.<br>Den 1 juli 2000 inordnades Sjöstridsskolan i<br>Karlskronadelen av Orlogsskolorna. Den del<br>av Orlogsskolorna som är lokaliserad till<br>Karlskrona omfattar drygt 90 officersbefatt-<br>ningar, inkluderande de befattningar som till-<br>kom när Sjöstridsskolan inordnades i Orlogs-<br>skolorna. Inom ramen för den pågående<br>omstruktureringen av Försvarsmakten skall<br>det totala antalet yrkesofficerare inom myn-<br>digheten minskas. Det framtida antalet yrke-<br>sofficerare vid Orlogsskolorna i Karlskrona<br>beräknas mot denna bakgrund uppgå till un-<br>gefär 80 officerare.</p>
<p>Försvarsmaktens organisatoriska planering<br>av Orlogsskolorna innebär att det skall finnas<br>en chef med stab (huvuddelen lokaliserad till<br>Berga), en linjeavdelning ( merparten i Karls-<br>krona), Vapen- och ledningssystemsskolan<br>(Berga), Sjösäkerhetsskolan (ledningen och två<br>utbildningsenheter i Berga samt två utbild-<br>ningsenheter i Karlskrona), Fartygsbefälssko-<br>lan (Karlskrona) samt Sjömansskolan<br>(Karlskrona).</p>
<p>Utbildningsverksamheten vid Örlogssko-<br>lorna bedrivs enligt följande.</p>
<p>— Rekrytutbildning för ungefär 1200<br>värnpliktiga. Verksamheten genomförs<br>huvudsakligen i Karlskrona.</p>
<p>- Yrkesutbildning för ungefär 650 värn-<br>pliktiga. Verksamheten är delad mellan<br>Berga och Karlskrona.</p>
<p>— Utbildning inom marinens yrkesoffi-<br>cersprogram för ungefär 210 elever.<br>Verksamheten genomförs huvudsakli-<br>gen i Karlskrona.</p>
<p>- Utbildning inom flottans taktiska pro-<br>gram för ungefär 70 elever. Verksam-<br>heten är delad mellan Berga och Karls-<br>krona.</p>
<p>— Ej programbunden officersutbildning<br>för ungefär 500 elever. Verksamheten<br>är delad mellan Berga och Karlskrona.</p>
<p>— Utbildning för Försvarsmakten i övrigt<br>och för civila myndigheter och skolor<br></p>
<p>för ungefär 500 elever. Verksamheten<br>är delad mellan Berga och Karlskrona.</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten vid<br>Karlskronadelen av Orlogsskolorna är så om-<br>fattande att den av utrymmesskäl svårligen<br>skulle inrymmas på Kungsholmen. Kostnader-<br>na för att göra erforderliga om- och tillbygg-<br>nader, och anpassa dessa byggnationer till den<br>kulturhistoriska miljön, skulle också bli så hö-<br>ga att det inte vore ekonomiskt försvarbart att<br>omlokalisera hela verksamheten. Till detta<br>kommer att omlokalisering av vissa fasta an-<br>läggningar som dyktank och skyddstjänstan-<br>läggningen av skilda skäl vore olämplig. Rege-<br>ringen konstaterar därför att det inte är möjligt<br>att omlokalisera hela verksamheten till Kungs-<br>holmen. Regeringen konstaterar också att en<br>omlokalisering av hela eller delar av Orlogs-<br>skolorna skulle leda till försämrad rationalitet i<br>utbildningen och fördyrad verksamhet för<br>Försvarsmakten.</p>
<p>I och med att Karlskrona kustartillerirege-<br>mente (KA 2) läggs ned den 31 oktober i år,<br>upphör den militära utbildningsverksamheten<br>på Kungsholmen. Regeringen anser emellertid<br>att militär verksamhet även fortsättningsvis<br>bör bedrivas på Kungsholmen. Regeringen har<br>därför prövat om det är möjligt att omlokalise-<br>ra delar av Orlogsskolorna dit. Regeringen har<br>prövat följande alternativ.</p>
<p>— Marinens kadettutbildning. Kadetterna<br>förläggs för närvarande hos externa hy-<br>resvärdar. De skulle kunna förläggas<br>till Kungsholmen, tillsammans med<br>linjeavdelningen. Alternativet innebär<br>att ett elevhotell för ungefär 160 ka-<br>detter måste byggas. Vidare behövs<br>bl.a. klassrum, grupprum och idrotts-<br>lokaler. För linjeavdelningen behövs<br>tjänsterum och personalrum. Sam-<br>mantaget beräknas nettoinvesteringar-<br>na till ungefär 70 miljoner kronor. För-<br>svarsmaktens driftskostnader beräknas<br>öka med ungefär 18,5 miljoner kronor<br>per år.</p>
<p>- Flottans rekrytutbildning. Rekrytut-<br>bildningen är en del av Sjömansskolan.<br>Varje år rekrytutbildas ungefär 1 200<br>totalförsvarspliktiga, med inrycknings-<br>omgångar om 80-330 värnpliktiga. För<br>dessa värnpliktiga behövs bl.a. loge-<br>ment, fritidslokaler, klassrum och en<br>samlingssal. Härutöver flyttas Sjö-<br>mansskolan med två kompaniledningar</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>till Kungsholmen. För skolan behövs<br>bl.a. tjänsterum och personalutrym-<br>men. Den del av Sjömansskolan som<br>innebär yrkesutbildning förblir i<br>Karlskrona. Sammantaget beräknas i<br>detta alternativ nettoinvesteringarna till<br>drygt 26 miljoner kronor för bl.a.<br>kontors- och undervisningslokaler.<br>Försvarsmaktens driftskostnader be-<br>räknas öka med ungefär 15 miljoner<br>kronor per år.</p>
<p>Härutöver har regeringen prövat möjlighe-<br>terna att förlägga Försvarsmaktens bassäker-<br>hetsutbildning till Kungsholmen. Regeringen<br>anser därvid att det är olämpligt att lokalisera<br>utbildningen av flygstridskrafternas och armé-<br>stridskrafternas bassäkerhetsförband, dvs. ut-<br>bildning av flygbasjägare och militär-poliser,<br>till Kungsholmen. De utbildningarna ställer<br>särskilda krav på utbildningsterräng och ut-<br>bildningsförutsättningar som inte kan uppfyl-<br>las på Kungsholmen.</p>
<p>Den marina bassäkerhetsutbildningen be-<br>drivs sedan 1995 vid Berga. Försvarsmakten<br>planerar att flytta utbildningen till Vaxholms<br>amfibieregemente i Vaxholm. Denna bassä-<br>kerhetsutbildning omfattar ungefär 80 värn-<br>pliktiga per år. I och med att den är volymmäs-<br>sigt begränsad är det enligt regeringens mening<br>olämpligt att dela den på två olika utbildnings-<br>ställen. Regeringen bedömer dock att det<br>skulle vara möjligt att lokalisera hela den mari-<br>na bassäkerhetsutbildningen till Kungsholmen.<br>En sådan omlokalisering beräknas medföra ett<br>nettoinvesteringsbehov om ungefär sex miljo-<br>ner kronor avseende bl.a. en hundgård. För-<br>svarsmaktens driftskostnader beräknas öka<br>med ungefär 6,5 miljoner kronor per år.</p>
<p>För att åstadkomma en maximal beläggning<br>på Kungsholmen har regeringen även prövat<br>en kombination av de här redovisade alternati-<br>ven. Det är således enligt regeringens mening<br>rent utrymmesmässigt möjligt att förlägga så-<br>väl kadettutbildningen som bassäkerhetsut-<br>bildningen till Kungsholmen. Sammantaget<br>beräknas i ett sådant alternativ nettoinveste-<br>ringarna till knappt 70 miljoner kronor. För-<br>svarsmaktens driftskostnader beräknas öka<br>med ungefär 20 miljoner kronor per år.</p>
<p>Regeringen anser att det av kostnadsskäl är<br>mindre lämpligt att omlokalisera kadettutbild-<br>ningen. Det skulle krävas omfattande investe-<br>ringar vilket leder till väsentligt ökade hyres-<br>kostnader. När det gäller rekrytutbildningen<br></p>
<p>anser regeringen att även detta alternativ leder<br>till betydande fördyringar av verksamheten,<br>samtidigt som verksamheten blir mycket stör-<br>ningskänslig. Även alternativet att lokalisera<br>den marina bassäkerhetsutbildningen till<br>Kungsholmen medför vissa fördyringar. I detta<br>alternativ ser regeringen emellertid fördelar i<br>och med att den infrastruktur som redan finns<br>på Kungsholmen för amfibieutbildningen kan<br>utnyttjas. Visserligen uteblir samordnings-<br>vinsterna mellan bassäkerhetsförbanden och<br>amfibieförbanden avseende bl.a. utveckling av<br>utbildningen. Men regeringen anser ändock att<br>fördelarna är sådana att verksamheten bör<br>omlokaliseras. Regeringen har då vägt in även<br>de goda utbildningsbetingelserna i Karlskro-<br>naområdet. Alternativet ger en relativt jämn<br>beläggning på Kungsholmen med ungefär tolv<br>befäl och 80- 100 värnpliktiga. Genom att bas-<br>säkerhetsutbildningen förläggs till Kungshol-<br>men vidmakthålls förbandsutbildningen där.<br>Omlokaliseringen bör genomföras senast den<br>31 december 2001.</p>
<p>En del i att stärka de grundorganisatoriska<br>marina resurserna i Karlskronaregionen är så-<br>ledes att omlokalisera den marina bassäker-<br>hetsutbildningen till Kungsholmen. Regering-<br>en anser emellertid att ytterligare åtgärder kan<br>vidtas. Chefen för Orlogsskolorna och huvud-<br>delen av Orlogsskolornas stab är lokaliserad till<br>Berga. Regeringen anser att det finns skäl att<br>ytterligare stärka Orlogsskolornas ställning i<br>Karlskronaregionen. Detta kan på ett ända-<br>målsenligt sätt åstadkommas genom att skol-<br>ledningen omlokaliseras till Karlskrona. Vid<br>omlokaliseringen bör vissa rationaliseringsef-<br>fekter kunna uppnås varför det i praktiken blir<br>aktuellt att flytta ungefär fem tjänster. Även<br>om det inledningsvis kan uppstå vissa pend-<br>lingskostnader för personalen och mer lång-<br>siktigt kanske ett något ökat resande bedömer<br>regeringen att en omlokalisering får måttliga<br>ekonomiska konsekvenser för Försvarsmak-<br>ten. Omlokaliseringen bör genomföras den<br>1 juli 2001.</p>
<p>Genom att omlokalisera ledningen för Or-<br>logsskolorna ges en större tyngd åt försvars-<br>verksamheten i regionen samtidigt som ut-<br>bildningsrationaliteten och effektiviteten vid<br>skolorna sammantaget bibehålls. Regeringen<br>bedömer också att en omlokalisering blir vär-<br>defull från karriärsynpunkt för Sydkustens ma-<br>rinbas och marinens övriga enheter i Karlskro-<br>naregionen.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringen avser således att uppdra åt För-<br>svarsmakten att genomföra de två omlokalise-<br>ringarna från Stockholmsområdet till Karls-<br>krona.</p>
<p>Övriga frågor inom verksamhetsgrenen för-<br>bandsverksamhet</p>
<p>Anställd personal</p>
<p>Riksdagen har vid flera tillfällen ställt krav på<br>förslag på ett sammanhållet, reformerat<br>personalförsörjningssystem. Regeringen har<br>därför, och som en del av förberedelserna inför<br>2001 års försvarsbeslut, beslutat om direktiv<br>till en personalförsörjningsutredning vars<br>uppgift är att redovisa en samlad syn på<br>Försvarsmaktens personalförsörjning. Utred-<br>ningens direktiv beslutades den 4 november<br>1999. Utredningen skall belysa förutsätt-<br>ningarna för och lämna förslag till hur<br>Försvarsmakten skall kunna rekrytera,<br>utveckla och avveckla personal på ett väl avvägt<br>sätt och över tiden. Utredningen skall även<br>behandla behovet av jämställdhet och kulturell<br>mångfald, åldersstrukturproblemen, anpass-<br>ningsprincipens påverkan på personalförsörj-<br>ningen och hur kraven på Försvarsmaktens<br>deltagande i internationell verksamhet skall<br>kunna tillgodoses. Reservofficerssystemet och<br>reservofficerarnas tjänstgöringsförhållanden i<br>fredstid skall särskilt uppmärksammas. Utred-<br>ningen skall ha slutfört sitt arbete senast den<br>28 februari 2001 (dir. 1999:84, 2000:12 och<br>2000:46). Utredningen har antagit namnet<br>Personalförsörjningsutredningen.</p>
<p>Under 1999 har Riksrevisionsverket genom-<br>fört en uppföljning av den granskning av<br>formerna för lönebildning m.m. inom<br>Försvarsmakten som verket redovisade våren<br>1998 (RRV 1998:20). I sin rapport efter<br>uppföljningen är Riksrevisionsverket fortsatt<br>kritiskt till Försvarsmakten (RRV 2000:10).<br>Bland annat anser Riksrevisionsverket att<br>alltför få förändringar i lönebildningen har<br>skett sedan föregående granskning för att<br>arbetsgivarrollen skulle kunna sägas ha stärkts<br>på några avgörande punkter. Vidare kritiserar<br>Riksrevisionsverket omfattningen av och<br>kostnaderna för lönetilläggen inom Försvars-<br>makten. Enligt Riksrevisionsverket borde<br>Försvarsmakten stärka sin roll som arbets-<br>givare bl.a. genom att ta initiativ till att<br></p>
<p>ompröva och strama upp tillämpningen av<br>gällande avtal.</p>
<p>Försvarsmakten har yttrat sig över Riksrevi-<br>sionsverkets rapport. Av yttrandet framgår att<br>Försvarsmakten i allt väsentligt delar Riksrevi-<br>sionsverkets iakttagelser. Försvarsmakten ifrå-<br>gasätter dock Riksrevisionsverkets fokusering<br>på skillnaderna mellan yrkesofficerares och ci-<br>vilanställdas lönenivåer och lönetillägg. Av<br>Försvarsmaktens yttrande framgår vidare att<br>myndigheten anser att en rad åtgärder vidtagits<br>sedan den förra rapporten. Försvarsmakten<br>anger också att fler åtgärder kommer att vidtas<br>i enlighet med Riksrevisionsverkets rekom-<br>mendationer.</p>
<p>Arbetstagarorganisationerna har beretts<br>möjlighet att yttra sig över såväl Riksrevi-<br>sionsverkets rapport som Försvarsmaktens<br>yttrande. Officersförbundet och SACO har<br>valt att göra det. Yttrandena finns tillgängliga i<br>Försvarsdepartementets akt (dnr</p>
<p>FÖ2000/816/MIL).</p>
<p>Officersförbundet är genomgående kritiskt<br>till Riksrevisionsverkets rapport. Officers-<br>förbundet ifrågasätter den kritik som riktas<br>mot lönetilläggen och framhåller att dessa i<br>huvudsak har finansierats med pengar som<br>avdelats i centrala avtal. Officersförbundet<br>menar därmed att yrkesofficerarna avstått från<br>generella löneökningar till förmån för riktade<br>ersättningar i form av lönetillägg. Officersför-<br>bundet ifrågasätter också de åtgärder som<br>Försvarsmakten avser vidta mot bakgrund av<br>Riksrevisionsverkets rapport.</p>
<p>SACO delar Riksrevisionsverkets bedöm-<br>ning att arbetsgivarrollen och lönebildningen<br>påverkas av den pågående omstruktureringen.<br>SACO framför vidare att detta kan vara ett av<br>skälen till att en del av de i förra rapporten ef-<br>terfrågade åtgärderna ej har genomförts. I flera<br>avseenden är SACO kritiskt till rapporten.<br>SACO anser t.ex. att neddragningarna inom<br>Försvarsmakten snarast bör leda till en ökande<br>och inte minskande löneökningstakt. Vidare<br>framför SACO att Riksrevisionsverket dragit<br>felaktiga slutsatser beträffande Försvarsmak-<br>tens höga övertidsuttag och beträffande de ar-<br>betstidförsök som bedrivits.</p>
<p>Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)<br>har inhämtat ett fördjupat underlag beträf-<br>fande de åtgärder som Försvarsmakten avser<br>vidta för att skapa ett ändamålsenligt löne-<br>bildningssystem som är anpassat till de<br>verksamhetsintressen som föreligger i den</p>
<p>8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE t</p>
<p>omstrukturerade Försvarsmakten. Av under-<br>laget framgår att myndigheten anser det<br>nödvändigt att under 2001 påbörja relativt<br>omfattande åtgärder syftande till att förändra<br>formerna för lönesättning och att begränsa<br>antalet olika lönetillägg. Regeringen anser att<br>det åtgärdsprogram som Försvarsmakten<br>presenterat kan rätta till de brister som<br>Riksrevisionsverket påtalat och skapa balans<br>mellan myndighetens verksamhetsintresse och<br>de lönerelaterade personalkostnaderna. Rege-<br>ringen delar Försvarsmaktens syn på att många<br>av lönetilläggen tidigare haft en stark<br>verksamhetsanknytning men att detta för-<br>hållande i flera fall inte längre föreligger till<br>följd av de förändringar som Försvarsmakten<br>genomgår. Regeringen bedömer vidare att den<br>förändring beträffande lönebildningen m.m.<br>som Försvarsmakten planerar kan komma att<br>underlättas av det centrala samarbetsavtal som<br>Arbetsgivarverket slutit med arbetstagar-<br>organisationerna och som underställts<br>regeringen för godkännande.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning finns det ett<br>starkt samband mellan Försvarsmaktens ar-<br>betsgivarroll, lönebildning m.m. och myndig-<br>hetens personalförsörjning. Regeringen har<br>därför den 21 juni 2000 genom tilläggsdirektiv<br>gett Personalförsörjningsutredningen i upp-<br>drag att belysa olika möjligheter att utveckla<br>och stärka Försvarsmaktens arbetsgivarroll<br>(dir. 2000:46).</p>
<p>Regeringen genomförde 1997 en utvärde-<br>ring av den reformerade arbetsgivarpolitiken,<br>men där konstaterades att det hade gått alltför<br>kort tid för att kunna dra mera långtgående<br>slutsatser. Regeringen avser därför att göra en<br>ny utvärdering av arbetsgivarreformen, där<br>bl.a. en samlad bedömning av effekten av re-<br>formen avseende lönebildningen och perso-<br>nalförsörjningen inom statsförvaltningen görs.<br>Direktiv till utvärderingen förbereds f.n. inom<br>Regeringskansliet (Justitiedepartementet).</p>
<p>I samband med att Försvarsmakten lämnade<br>sitt budgetunderlag för 2001 framkom att<br>myndigheten i underlaget inför den säkerhets-<br>politiska kontrollstationen 1999 överskattat<br>möjligheterna att minska den anställda perso-<br>nalens numerär. Diskrepansen var så stor<br>(drygt 2 000 fler årsarbetare 2004) att rege-<br>ringen inte ansåg sig kunna använda budge-<br>tunderlaget för mer långsiktiga avvägningar<br>beträffande de personella resurserna. För att få<br>en oberoende granskning av behovet av an-<br></p>
<p>ställd personal har regeringen därför i ovan-<br>nämnda tilläggsdirektiv gett Personalförsörj-<br>ningsutredningen i uppgift att göra en<br>genomlysning av Försvarsmaktens behov av<br>yrkesofficerare såväl totalt som på olika kom-<br>petensnivåer. Hänsyn skall tas till de yrkesoffi-<br>cerare som tjänstgör i närstående myndigheter<br>till Försvarsmakten (Försvarshögskolan, För-<br>svarets materielverk, m.fl.).</p>
<p>Inom Försvarsmakten pågår en studie som<br>syftar till att belysa hur reservofficerssystemet<br>påverkas av den omstrukturering som<br>Försvarsmakten genomgår. Studiens resultat<br>ingår i det underlag som Personalförsörjning-<br>utredningen fortlöpande får från Försvars-<br>makten. Av myndighetens delårsrapport för<br>det första halvåret 2000 framgår att<br>Försvarsmakten anser att "Det fundamentala<br>förhållandet att reservofficerarna är en<br>förutsättning för att Försvarsmakten skall<br>kunna lösa sina uppgifter kvarstår." Av den<br>information som regeringen i övrigt tagit del<br>av framgår att Försvarsmaktens ståndpunkt<br>grundas på en analys av behovet av<br>reservofficerare för tjänstgöring i grund-<br>organisationen, för tjänstgöring i internationell<br>verksamhet, för Försvarsmaktens anpassnings-<br>förmåga, för bemanningen av de nationella<br>insatsstyrkorna, för folkförankringen och för<br>det allmänna kompetenstillskott som reserv-<br>officerarnas kombination av militär och civil<br>kompetens (den så kallade dubbla kompe-<br>tensen) ger. Regeringen avser återkomma<br>beträffande reservofficerssystemets utveckling<br>i samband med redovisningen av det sam-<br>manhållna, reformerade personalförsörjnings-<br>system som riksdagen ställt krav på.</p>
<p>På uppdrag av regeringen har Försvarsmak-<br>ten analyserat kostnaderna för den militära<br>skolverksamheten. Av analysen framgår att de<br>besparingar som angetts i utredningsbetän-<br>kandet Försvarsmaktsgemensam utbildning<br>för framtida krav (SOU 1998:42) inte till fullo<br>bedöms kunna infrias. Enligt Försvarsmaktens<br>uppfattning beror detta på Försvarsmaktens<br>utökade uppgifter och på att den generella<br>kvalitetshöjningen av officersutbildningen för-<br>dyrat den militära skolverksamheten.</p>
<p>Regeringen anser att det finns ett starkt<br>samband mellan personalförsörjning i termer<br>av kompetensförsörjning och utformningen av<br>det militära utbildningssystemet. Mot denna<br>bakgrund anser regeringen också att det först<br>bör klarläggas vilka kompetenser som skall</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE t</p>
<p>utvecklas inom det militära utbildnings-<br>systemet innan den kostnadsanalys som gjorts<br>utnyttjas för avvägningar beträffande ambi-<br>tionsnivåer. Mot denna bakgrund har rege-<br>ringen i ovannämnda tilläggsdirektiv uppdragit<br>åt Personalförsörjningsutredningen att beakta<br>Försvarsmaktens kostnadsanalys när det nya<br>utbildningssystemet utvärderas.</p>
<p>På uppdrag av regeringen har Försvarsmak-<br>ten utrett hur militärhögskolorna bör dimen-<br>sioneras, organiseras och lokaliseras. Av det<br>underlag som Försvarsmakten presenterade<br>den 30 juni 2000 framgår att Försvarsmakten<br>förordar en nedläggning av militärhögskolan i<br>Östersund och en utökning av kapaciteten på<br>Karlberg och i Halmstad. Det främsta skälet<br>till Försvarsmaktens ställningstagande är att<br>myndigheten anser att militärhögskolornas<br>behov av lärare bättre kan tillgodoses med två<br>större än med tre mindre enheter och att mili-<br>tärhögskolorna på Karlberg och i Halmstad i så<br>fall har bäst förutsättningar. Försvarsmakten<br>bedömer att förslaget inte innebär någon eko-<br>nomisk besparing av betydelse eftersom in-<br>vesteringskostnaderna i stort motsvarar kost-<br>naden för en fortsatt drift av en tredje<br>militärhögskola. Försvarsmakten bedömer vi-<br>dare att det tar ca 18 månader att skapa en till-<br>räcklig utbildningskapacitet vid de två kvarva-<br>rande skolorna och föreslår därför att<br>nedläggningstidpunkten för militärhögskolan i<br>Östersund bör vara den 1 juli 2002.</p>
<p>Regeringen anser det vara väsentligt att den<br>militära skolorganisationen dimensioneras och<br>organiseras med stöd av den utvärdering av det<br>nya utbildningssystemet och den genomlys-<br>ning av yrkesofficersbehovet som Personalför-<br>sörjningsutredningen kommer att göra. Såle-<br>des bör utredningens betänkande avvaktas<br>innan ställning tas till eventuella förändringar<br>av den militära skolorganisationen. Enligt re-<br>geringens mening bör även frågan om För-<br>svarshögskolans framtida lokalbehov beaktas i<br>detta sammanhang.</p>
<p>Sammanfattningsvis konstaterar regeringen<br>att de personella konsekvenserna av den om-<br>strukturering som inletts är betydande och att<br>alla problemområden inte kunnat förutses.<br>Med den bredd som Personalförsörjningsut-<br>redningen har att bedriva sitt arbete bedömer<br>dock regeringen att det försvarsbeslut som<br>riksdagen skall fatta 2001 kommer att kunna<br>grundas på ett personalförsörjningssystem som<br></p>
<p>ger Försvarsmakten de personella resurser som<br>de av riksdagen fastlagda uppgifterna kräver.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som redovisats tidiga-<br>re beträffande antalet kvinnliga yrkesofficerare<br>anser dock regeringen att Försvarsmakten re-<br>dan under 2001 måste öka ansträngningarna<br>för att successivt, och i högre takt än hitintills,<br>öka andelen kvinnliga yrkesofficerare.</p>
<p>Totalförsvarspliktig personal</p>
<p>Under 2001 skall Försvarsmakten inrikta ut-<br>bildningen av totalförsvarspliktiga som fullgör<br>värnplikt mot 15 000. Även värnpliktsutbild-<br>ning omfattande 3 månader för rekrytering till<br>hemvärnet bör fortsätta under 2001. Arbetet<br>med att minska avgångarna under grundut-<br>bildningen skall fortsätta och arbetet med att<br>öka intresset bland kvinnor att fullgöra värn-<br>plikt skall likaså fortsätta.</p>
<p>Pliktutredningen har i mars månad i år läm-<br>nat betänkandet Totalförsvarsplikten<br>(SOU 2000:21). Utredningen har bl.a. berört<br>frågor om inskrivning och mönstring, påföljd<br>vid brott mot totalförsvarsplikten och motiva-<br>tionshöjande åtgärder. Betänkandet remissbe-<br>handlas för närvarande.</p>
<p>Regeringen konstaterar att den fortsatta in-<br>riktningen av utbildningen av totalför-<br>svarspliktig personal är beroende av den fort-<br>satta beredningen av Pliktutredningens<br>betänkande samt de slutsatser som görs inom<br>ramen för ovannämnda Personalförsörjnings-<br>utredning.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Grundorganisationen</p>
<p>Den 30 mars 2000 och den 15 juni 2000 upp-<br>drog regeringen åt Försvarsmakten att ge-<br>nomföra de förändringar av Försvarsmaktens<br>grundorganisation som riksdagen beslutat om<br>(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,<br>rskr. 1999/2000:168, prop. 1999/2000:97, bet.<br>1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:250, bet.<br>1999/2000:FöU8, rskr. 1999/2000:251). In-<br>riktningen är att förändringarna skall vara ge-<br>nomförda senast den 31 december 2001.</p>
<p>Specialflyget</p>
<p>På regeringens uppdrag har Försvarsmakten<br>den 30 juni 2000 redovisat förutsättningarna<br>att integrera de flygburna signal- respektive ra-<br>darspaningsflygförbanden, dvs. den s.k. speci-<br>alflygverksamheten, med verksamheten vid<br>F 16. Försvarsmakten förordar att specialflyget<br>fortsatt lokaliseras till Malmen. Som skäl för<br>sitt ställningstagande anför myndigheten att en<br>omlokalisering skulle kräva omfattande inves-<br>teringar vid F 16 och att det skulle vara risk för<br>att nyckelpersonal inte skulle flytta med till<br>Uppsala varför en allvarlig kompetenssvacka<br>skulle uppstå. Regeringen har ingen annan<br>uppfattning än Försvarsmakten.</p>
<p>Miljöarbete</p>
<p>Regeringens bedömning: Utgångspunkten för<br>miljöarbetet bör vara sektorsansvaret för eko-<br>logisk hållbarhet. Inom ramen för detta ansvar<br>bör Försvarsmakten under 2001 införa ett<br>miljöledningssystem i hela organisationen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ut-<br>gångspunkten för Försvarsmaktens miljöar-<br>bete skall enligt regeringen vara sektorsansva-<br>ret för ekologisk hållbarhet. Under 2001 bör<br>Försvarsmakten fördjupa arbetet med detta<br>sektorsansvar. Det är angeläget att arbetet får<br>genomslag i form av ett alltmer ensat miljöar-<br>bete inom sektorn, som ligger i linje med det<br>av riksdagen fastlagda övergripande miljö-<br>målsarbetet.</p>
<p>En annan huvuduppgift för Försvarsmakten<br>när det gäller miljöarbetet är att under 2001<br>införa ett miljöledningssystem enligt standar-<br>den ISO 14001 i hela organisationen.</p>
<p>Härutöver anser regeringen att miljöarbetet<br>i övrigt bör utvecklas vidare. Miljöutbildningen<br>bör sålunda fortsätta. Arbetet med strategiska<br>miljöbedömningar bör fördjupas och konkreti-<br>seras under året. Avvecklingen av användning-<br>en av ämnen som bryter ned ozonskiktet bör<br>fortsätta, liksom arbetet med att begränsa ef-<br>fekterna av skott- och flygbuller. Även arbetet<br>med att begränsa utsläppen till luft, mark och<br>vatten från skadliga ämnen och fossila bränslen<br>bör fortsätta. Regeringen vill också peka på<br>betydelsen för miljön av att de fastställda rikt-<br>linjerna för miljöanpassad försörjning av för-<br>svarsmateriel successivt börjar tillämpas.</p>
<p>Inom ramen för Försvarets forskningsan-<br>stalts forskning inom verksamhetsgrenen För-<br>vars- och säkerhetspolitik redovisade Forsk-<br>ningsanstalten i juni 2000 rapporten<br>Avmaterialisering inom försvaret. Syftet med<br>rapporten är att diskutera begreppet avmateri-<br>alisering inom försvaret, dvs. en minskad re-<br>sursanvändning, och att utveckla metoder för<br>att kunna analysera försvarets totala resursan-<br>vändning. Rapporten är huvudsakligen inriktad<br>på återanvändning och återvinning i samband<br>med att vapensystem avvecklas. Rapporten har<br>remissbehandlats. Regeringen anser att rap-<br>porten pekar på väsentliga aspekter när det<br>gäller utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart<br>samhälle. Regeringen anser att rapporten kan<br>ligga till grund för Försvarsmakten i sitt fort-<br>satta miljöarbete.</p>
<p>Den miljösanering av fastigheter som För-<br>svarsmakten har skyldighet att genomföra en-<br>ligt miljöskyddslagen (1969:387) av fastigheter<br>som avvecklas bör genomföras i en sådan takt<br>som resurserna medger. Saneringen av sådana<br>fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt<br>marknadsvärde bör enligt regeringen därvid<br>prioriteras.</p>
<p>I det internationella arbetet bör miljösamar-<br>betet med de övriga nordiska försvarsmakterna<br>vidareutvecklas. Härutöver bör samverkan<br>med bl.a. amerikanska myndigheter och den<br>ryska försvarsmakten fortsätta i enlighet med<br>regeringens särskilda beslut.</p>
<p>Stöd till de baltiska staterna</p>
<p>Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 Det<br>nya försvaret följande:</p>
<p>"Det är viktigt att fortsatt utveckla det breda<br>praktiska samarbetet i Östersjöområdet. De<br>nordiska ländernas tilltagande samarbete sins-</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>emellan och med främst de baltiska länderna<br>ger ett väsentligt bidrag till säkerheten i regio-<br>nen. Som en del av de säkerhetsfrämjande in-<br>satserna är det av stor vikt att Sverige bidrar till<br>den långsiktiga utvecklingen av grundläggande<br>totalförsvarsfunktioner under demokratisk<br>kontroll i de baltiska staterna. Insatsernas<br>tyngdpunkt bör ligga på rådgivning, kun-<br>skapsöverföring och utbildningsstöd."</p>
<p>Stödet till de baltiska staterna skall känne-<br>tecknas av långsiktighet och uthållighet och ha<br>sin tyngdpunkt i rådgivning, kunskapsöverfö-<br>ring och utbildningsstöd, inom ramen för de-<br>mokratisk styrning i respektive stat och med<br>den huvudsakliga inriktningen mot folkligt<br>förankrade existensförsvar. Aven materielstöd<br>är viktigt. Det bör finnas en beredskap att<br>lämna stöd vad gäller respektive försvarsmakts<br>utveckling såväl i stort som i dess enskilda de-<br>lar. Det är en fördel om stödet så långt möjligt<br>kan få karaktären av fleråriga systempaket.<br>Försvarsmakten bör mot denna bakgrund en-<br>ligt regeringens uppfattning översiktligt följa<br>utvecklingen av respektive stats försvarsmakt<br>samt det internationella stöd som lämnas i<br>sammanhanget, och föreslå regeringen beslut<br>om lämpliga åtgärder från svensk sida, i före-<br>kommande fall i samverkan med andra länder.</p>
<p>Utbildning i NBC-skydd</p>
<p>Det är enligt regeringens uppfattning angeläget<br>att ambitionerna höjs när det gäller<br>Försvarsmaktens NBC-skyddsutbildning. In-<br>riktningen bör vara att förmågan att hantera<br>NBC-hot skall kunna ökas såväl när det gäller<br>att försvara Sverige mot väpnat angrepp och att<br>stärka det svenska samhället vid svåra<br>påfrestningar i fred som när det gäller att bidra<br>till fred och säkerhet i omvärlden. Vid<br>internationella insatser där NBC-hot ej är<br>uteslutet bör strävan vara att öka förbandens<br>NBC-skyddsnivå med det framtida målet att<br>utrustningen skall vara nationellt och<br>internationellt interoperabel.</p>
<p>Frivillig försvarsverksamhet</p>
<p>Frivilligutbildningen bör inriktas mot att<br>vidmakthålla utbildningen för de frivilliga<br>försvarsorganisationerna på en sådan nivå att<br>kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar<br>kunskap och förmåga i krigsuppgifter samt<br>leder till en god rekrytering i förhållande till<br></p>
<p>insatsorganisationens behov. Försvarsmakten<br>bör stödja och bistå frivilligorganisationerna så<br>att deras verksamhet bidrar till att vidmakthålla<br>försvarsviljan, ge försvarsverksamheten en<br>bred förankring samt så att de resurser som<br>avdelas för frivilligverksamhet kan nyttjas<br>effektivt.</p>
<p>Incidentinsatser</p>
<p>Regeringens förslag: Inriktningen för inciden-<br>tinsatser skall vara följande. Försvarsmakten<br>skall genomföra incidentinsatser, dvs. upp-<br>täcka, ingripa och avvisa varje form av kränk-<br>ning av svenskt territorium för att hävda rikets<br>territoriella integritet i luften, till sjöss och på<br>marken, med de förband och enheter som har<br>beredskap för detta ändamål.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Försvars-<br>makten skall genomföra incidentinsatser, dvs.<br>upptäcka, ingripa och avvisa varje form av<br>kränkning av svenskt territorium för att hävda<br>rikets territoriella integritet i luften, till sjöss<br>och på marken, med de förband och enheter<br>som har beredskap för detta ändamål.</p>
<p>Stöd till samhället</p>
<p>Regeringens förslag: Inriktningen för stöd till<br>samhället skall vara följande. Vid sidan om sin<br>skyldighet att medverka i räddningstjänst en-<br>ligt räddningstjänstlagen (1986:1102), skall<br>Försvarsmakten bidra till att stärka det svenska<br>samhället vid svåra påfrestningar på samhället i<br>fred och därvid kunna samverka med andra<br>myndigheter och kunna ställa resurser till för-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En viktig<br>uppgift för Försvarsmakten är att kunna lämna<br>stöd till samhället i skilda situationer.<br>Försvarsmakten skall sålunda kunna bistå<br>ansvariga myndigheter med insatser för stöd<br>vid räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen<br>(1986:1102) och för att stärka det svenska<br>samhället vid svåra påfrestningar på samhället i<br>fred. Det är enligt regeringens mening ange-<br>läget att Försvarsmakten, inom ramen för<br>kraven på förmåga för de övriga försvars-</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>uppgifterna, vidmakthåller och utvecklar möj-<br>ligheterna att lämna stöd vid sådana<br>situationer.</p>
<p>Regeringen anser vidare att Försvarsmakten<br>bör ägna fortsatt stor uppmärksamhet åt stödet<br>vid svåra påfrestningar på samhället i fred.<br>Myndigheterna bör därför tillsammans med de<br>berörda myndigheterna fördjupa planeringen<br>för militära stödinsatser vid det tiotal exempel<br>på svåra påfrestningar som prioriterats av<br>statsmakterna.</p>
<p>Den vidgade synen på hot och risker kan<br>innebära att Försvarsmaktens förmåga behöver<br>tas i anspråk även vid andra händelser än de<br>som faller inom ramen för räddningstjänstla-<br>gen eller utgör svåra påfrestningar på samhället<br>i fred. I detta avseende bör, om inte annat före-<br>skrivs i särskild ordning, stöd enligt regering-<br>ens mening kunna lämnas i situationer där an-<br>svarig myndighets ordinarie resurser inte<br>räcker till. Ett exempel på lämplig samver-<br>kansform härvidlag är Försvarsmaktens avtal<br>med Sjöfartsverket om helikopterberedskap på<br>fem orter i Sverige. Regeringen vill i samman-<br>hanget understryka att Försvarsmakten vid en<br>insats, oavsett slaget av insats, skall biträda den<br>ansvariga myndigheten. Ansvaret för att begära<br>stöd skall således ligga på den andra myndig-<br>heten.</p>
<p>Avslutningsvis vill regeringen erinra om att<br>polisen, tullen och Kustbevakningen den 1 juli<br>2000 har fått tydligare möjligheter att använda<br>Försvarsmaktens resurser för transporter för<br>att kunna utföra sina uppgifter genom en änd-<br>ring i förordningen (1986:1111) om militär<br>medverkan i civil verksamhet.</p>
<p>Beredskap</p>
<p>Regeringens förslag: Försvarsmakten skall upp-<br>rätthålla beredskap enligt de tidsramar som re-<br>geringen beslutar.</p>
<p>Regeringens bedömning: Försvarsmakten bör<br>kunna delta i fredsfrämjande insatser med för-<br>bandsenheter med snabbinsatsförmåga från<br>såväl armé- marin- som flygstridskrafterna i<br>enlighet med fastställda partnerskapsmål inom<br>ramen för PFF:s planerings- och översynspro-<br>cess. Detta är särskilt viktigt i samband med<br>Sveriges ordförandeskap i EU.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedöm-<br>ning</p>
<p>Grundberedskap</p>
<p>Övergången från ett invasionsförsvar till ett<br>insatsförsvar med anpassningsförmåga ger<br>bättre möjligheter att flexibelt utnyttja För-<br>svarsmaktens resurser. Förband och enheter<br>blir tillgängliga utan en omfattande repeti-<br>tionsutbildning och det blir möjligt att sätta<br>samman dessa till operativa insatsstyrkor efter<br>aktuella behov. Försvarsmaktens beredskaps-<br>system skall anpassas till dessa nya förutsätt-<br>ningar. Regeringen har därför beslutat att För-<br>svarsmakten skall lämna förslag till hur<br>beredskapssystemet skall utvecklas för att<br>kunna tillämpas mer flexibelt. Uppdraget skall<br>redovisas i budgetunderlaget för 2002.</p>
<p>Vilken beredskap som Försvarsmakten skall<br>upprätthålla framgår av ett hemligt regerings-<br>beslut den 30 mars 2000 (FÖ2000/856/MIL).</p>
<p>Beredskap för internationella insatser</p>
<p>Regeringen anser att utvecklingen av Försvars-<br>maktens förmåga att delta i internationella<br>insatser bör utgå ifrån PFF:s planerings- och<br>översynsprocess (PARP).</p>
<p>Regeringen har i juni 2000 beslutat att anta<br>ett antal partnerskapsmål inom ramen för<br>PARP. Partnerskapsmålen omfattar perioden<br>2001-2006 och har utarbetats i dialog mellan<br>Sverige och Nato.</p>
<p>De partnerskapsmål som regeringen beslutat<br>att anta omfattar följande förbandstyper med<br>tillhörande förmåga:</p>
<p>- Ledningsresurs från 2001,</p>
<p>- Stabspersonal för civil-militär samver-<br>kan (Cimic) från 2002,</p>
<p>- Två mekaniserade infanteribataljoner<br>från 2001,</p>
<p>- Militärpoliskompani från 2003,</p>
<p>- Ingenjörkompani med ammunitions-<br>och minröjningsförmåga från 2002,</p>
<p>— Marint minröjningsförband från 2001,</p>
<p>- Spaningsflygförband AJS 37 Viggen<br>från 2001 (ersätts av JAS 39 Gripen från<br>2004),</p>
<p>- Transportflygförband från 2001.</p>
<p>Förbanden har 30 respektive 90 dagars be-<br>redskap.</p>
<p>Regeringen anser att de förbandstyper och<br>den förmåga som utvecklas inom ramen för</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>PARP skall vara utgångspunkten för Sveriges<br>anmälan till andra internationella förbandsre-<br>gister.</p>
<p>Att partnerskapsmålen är knutna till vissa<br>förbandstyper utesluter inte att den kunskap<br>och de erfarenheter som förvärvas genom del-<br>tagandet i PARP-processen också används i<br>utvecklingen av andra förbandstyper. De nu<br>antagna partnerskapsmålen innebär dock en<br>särskild prioritering och en kvalitativ utveck-<br>ling av de förband som redovisats ovan.</p>
<p>I december 1999 enades EU:s medlemslän-<br>der om ett övergripande mål (Headline Goal)<br>för att kunna hantera hela spektrat av Peters-<br>bergsinsatser. Detta mål bestod i att 2003 ha<br>styrkor tillgängliga upp till 60 000 man jämte<br>relevanta marin- och flygstridskrafter. Styr-<br>korna skall kunna vara insatta i ett konfliktom-<br>råde inom 60 dagar och vara självförsörjande<br>under ett år. Under hösten 2000 kommer en<br>kapacitetskonferens att hållas där medlemslän-<br>derna anmäler sina bidrag till det övergripande<br>målet. Denna process kommer sedan att fort-<br>sätta under det svenska ordförandeskapet vå-<br>ren 2001.</p>
<p>Incidentberedskap</p>
<p>Försvarsmakten skall kunna upptäcka, identifi-<br>era, avvisa och dokumentera kränkningar av<br>territoriet i enlighet med förordningen<br>(1982:756) om Försvarsmaktens ingripande<br>vid kränkningar av Sveriges territorium i fred<br>och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen).</p>
<p>Internationella insatser</p>
<p>Regeringens bedömning: Inriktningen för</p>
<p>internationella insatser bör vara följande.<br>Försvarsmakten skall delta med en bataljon i<br>en multinationell fredsstyrka i Kosovo och<br>fortsatt ställa resurser till SFOR:s förfogande i<br>Bosnien-Hercegovina.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Rege-<br>ringen bedömer att läget på västra Balkan är<br>fortsatt instabilt och kräver ett fortsatt inter-<br>nationellt engagemang där Sverige bör delta.</p>
<p>FN:s mandat för en multinationell freds-<br>styrka i Kosovo gällde till den 9 juni 2000.<br>Närvaron av en multinationell fredsstyrka<br>kommer att fortsätta om inte Säkerhetsrådet<br></p>
<p>beslutar annorlunda. Den svenska KFOR-<br>styrkan har under 2000 minskats från ca 850<br>till 800 personer. Antalet skytteenheter har ut-<br>ökats samtidigt som stödfunktionerna har re-<br>ducerats. Minskningen av styrkan har kunnat<br>göras utan att försämra bataljonens operativa<br>förmåga. Regeringen anser att Sverige bör<br>ställa motsvarande resurser till KFOR:s förfo-<br>gande i Kosovo under 2001.</p>
<p>Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-<br>Hercegovina har förlängts till den 21 juni 2001.<br>SFOR:s nuvarande uppgifter är mer inriktade<br>på återuppbyggnad av det civila samhället än<br>tidigare. Regeringen anser att det nuvarande<br>svenska truppbidraget omfattande ca 40 perso-<br>ner för bl.a. civil-militär samverkan (Cimic) är<br>ändamålsenligt. Under 2001 bör Sverige ställa<br>motsvarande resurser till SFOR:s förfogande i<br>Bosnien-Hercegovina.</p>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling</p>
<p>Regeringens förslag: Inriktningen för materiel,<br>anläggningar samt för forskning och teknikut-<br>veckling skall vara följande.</p>
<p>Anskaffning av organisationsbestämmande<br>materiel och förnödenheter samt materiel och<br>förnödenheter som omedelbart måste vara till-<br>gängliga för beredskapsändamål skall priorite-<br>ras. Därutöver skall anskaffning av materiel till<br>de förband som skall kunna användas vid in-<br>ternationella insatser och som Sverige anmält<br>inom ramen för PARP prioriteras. Materiel-<br>system som inte behövs skall avvecklas så fort<br>som möjligt. Försvarsmakten skall fortsätta att<br>planera materielanskaffningen mot ett ökat in-<br>slag av demonstratorer och simulatorer. För-<br>svarsmaktens materielförsörjning och materi-<br>elaweckling skall ske på ett miljöanpassat sätt.</p>
<p>Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall<br>upprätthållas.</p>
<p>Inom Försvarsmaktens forsknings- och<br>teknikutveckling skall följande områden prio-<br>riteras: ledningsförmåga på operativ och tak-<br>tisk nivå med tillhörande IT-systemteknik,<br>underrättelsesystem, förmåga till väpnad strid,<br>informationsoperationer samt skydd mot<br>NBC-stridsmedel. Försvarsmaktens forskning<br>och teknikutveckling skall vidare stödja ut-<br>vecklingen av nya förbandstyper som IT-<br>säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka. Be-<br>träffande forskning och teknikutveckling för</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>internationella insatser skall förmåga till<br>ammunitions- och minröjningsförmåga<br>prioriteras.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>Materiel</p>
<p>Försvarsmaktens långsiktiga materielförsörj-<br>ning skall utgå från den inriktning som riksda-<br>gen beslutat om under våren 2000 (prop.<br>1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.<br>1999/2000:168). Regeringen vill särskilt fram-<br>hålla följande utgångspunkter för 2001. An-<br>skaffning av organisationsbestämmande mate-<br>riel och förnödenheter samt materiel och<br>förnödenheter som omedelbart måste vara till-<br>gängliga för beredskapsändamål skall priorite-<br>ras. Därutöver bör anskaffning av materiel till<br>de förband som skall kunna användas vid in-<br>ternationella insatser och som Sverige anmält<br>inom ramen för PARP prioriteras. Materiel-<br>system som inte bedöms fylla en funktion i det<br>ominriktade militära försvaret bör avvecklas så<br>fort som möjligt. Regeringen anser att en fort-<br>satt satsning på informations- och lednings-<br>system, forskning och teknikutveckling samt<br>anskaffning av demonstratorer och simulatorer<br>är nödvändig. Denna bedöms också ge svensk<br>försvarsindustri stora möjligheter att inta en<br>framträdande roll inom dessa områden samt<br>bidra till upprätthållande av viktiga kompeten-<br>sområden. Försvarsmaktens materielförsörj-<br>ning och materielaweckling skall ske på ett<br>miljöanpassat sätt.</p>
<p>Försvarsministern informerade den 13 juni<br>2000 riksdagen muntligen om bl.a. regeringens<br>inriktning och åtgärder avseende den västeu-<br>ropeiska försvarsmaterielgruppen Western Eu-<br>ropeen Armament Group (WEAG), om ge-<br>nomförandet av den gemensamma avsikts-<br>förklaringen inom ramen för det s.k. Lol-<br>samarbetet (Letter of Intent), om regeringens<br>intresse av att fortsätta nära samarbete med<br>USA och Sveriges medverkan i utvecklingen av<br>en europeisk radarjaktrobot.</p>
<p>Regeringen vill därutöver informera riksda-<br>gen om följande frågor.</p>
<p>Regeringen beskrev i prop. 1999/2000:30<br>Det nya försvaret konsekvenserna för för-<br>svarsindustrin av den planerade omstrukture-<br>ringen av Försvarsmakten med tillhörande för-<br></p>
<p>ändringar i materielanskaffningen. Den redo-<br>visade strategin för att åstadkomma deltagande<br>i internationell samutveckling med syftet att<br>bidra till att upprätthålla viktiga kompeten-<br>sområden tillämpas nu inför en internationell<br>samutveckling av radarjaktrobot med lång<br>räckvidd avsedd som beväpning till flygplanet<br>JAS 39 Gripen. Regeringen meddelade i prop.<br>1999/2000:30 sin avsikt att informera riksda-<br>gen om utvecklingen inom robotområdet. Det<br>är regeringens bedömning att det inte är möj-<br>ligt att långsiktigt skapa en tillräcklig tillgång<br>till strategisk robotkompetens inom landet en-<br>bart genom de robotprojekt som Försvar-<br>smakten har behov av. För att säkerställa en<br>långsiktig tillgång till kompetens inom detta<br>område, som är belagt med mycket hög sek-<br>retess såväl nationellt som internationellt,<br>krävs att svensk försvarsindustri deltar på ett<br>tillfredsställande sätt i internationella robot-<br>projekt. Strävan vid ett svenskt deltagande i<br>internationella robotprojekt bör vara att det<br>skapas ett ömsesidigt beroende där svensk in-<br>dustri besitter strategisk kompetens inom vissa<br>nischer. Det är därför väsentligt att bibehålla<br>en utvecklande och producerande robotin-<br>dustri inom landet och att den omstrukturera-<br>de svenska robotindustrin, inom vissa nischer<br>blir konkurrenskraftig.</p>
<p>Under året har Försvarets materielverk<br>genomfört förhandlingar och dialoger med<br>försvarsindustrin avseende villkor och förut-<br>sättningar för att inom givna ekonomiska<br>ramar långsiktigt kunna skapa tillgång till<br>viktig robotkompetens inom landet. Resultatet<br>av dessa förhandlingar och dialoger är att den<br>svenska utvecklande och producerande robot-<br>industrin, och därmed en väsentlig del av den<br>inhemska tillgången till robotkompetens,<br>endast kan bibehållas på sikt om det skapas en<br>helhetslösning med en tillräcklig miniminivå av<br>robotprojekt till 2010. Grunden för denna<br>helhetslösning består av att Försvarsmakten<br>beställer en begränsad anskaffning av nuvaran-<br>de luftvärnsrobotsystem 23 Bamse, genomför<br>realiserbarhetsstudie och utveckling av DGA<br>Bamse (DGA är en förkortning för digital<br>gruppantenn). Studien syftar till att undersöka<br>möjligheterna att integrera sjö- och markmåls-<br>funktion i samma system. En utveckling och<br>anskaffning av DGA Bamse förutsätter att<br>industrin etablerar ett internationellt sam-<br>arbetsprojekt.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Vidare förutsätts att Försvarsmakten<br>beställer IR-jaktroboten IRIS-T samt att<br>Sverige deltar i utvecklingen av det europeiska<br>radarjaktrobotprojektet Meteor. Regeringen<br>konstaterar att denna helhetslösning innebär<br>ett långsiktigt ekonomiskt åtagande för staten<br>där det inte finns utrymme för ambitions-<br>minskningar om den svenska tillgången till<br>viktig robotkompetens skall kunna bibehållas.<br>Regeringen finner det angeläget att bibehålla<br>viktig robotkompetens i Sverige och har därför<br>under våren 2000 bemyndigat Försvarets<br>materielverk att förhandla om ett svenskt<br>deltagande i Meteorprojektet samt beslutat att<br>Försvarsmakten får beställa serieförberedelser<br>och en begränsad anskaffning av luftvärns-<br>robotsystem 23 Bamse. Regeringen avser att<br>pröva lämpligheten att styra robotanskaff-<br>ningen genom en gemensam objektsram.</p>
<p>Regeringen redovisade i prop. 1999/2000:30<br>Det nya försvaret sin bedömning av inom vilka<br>teknikområden som Sverige behöver ha till-<br>gång till strategiska kompetenser. Försvarsut-<br>skottet framhöll i bet. 1999/2000:FöU2 att ut-<br>skottet inte har något att erinra mot rege-<br>ringens bedömning. Regeringen avser nu att gå<br>vidare med att ta fram en strategi för hur till-<br>gång till strategiska kompetenser skall säker-<br>ställas. Som ett led i detta arbete har regeringen<br>beslutat uppdra åt Försvarets materielverk att i<br>samråd med Försvarsmakten, Överstyrelsen<br>för civil beredskap, Flygtekniska försöksan-<br>stalten och Försvarets forskningsanstalt utar-<br>beta förslag till en sådan strategi. Regeringen<br>återkommer till riksdagen i frågan.</p>
<p>Regeringen informerade riksdagen i prop.<br>1999/2000:30 om avsikten att besluta om di-<br>rektiv till utredning att se över den militära<br>materielförsörjningsprocessen. Regeringen be-<br>slutade om direktiv till en särskild utredare att<br>kartlägga nuläge och förändringsfaktorer vad<br>gäller materielförsörjningen för det militära<br>försvaret samt föreslå utvecklings- och effekti-<br>viseringsåtgärder (dir. 2000:13). Utredaren<br>skall i en första etapp kartlägga och analysera<br>dels den nuvarande materielförsörjningen, dels<br>sådana förändringsfaktorer som bedöms ha<br>betydelse för materielförsörjningens fortsatta<br>utveckling. Denna etapp har redovisats den<br>15 juni 2000 (SOU 2000:54, Det militära för-<br>svarets materielförsörjning).</p>
<p>Utredaren skall i en andra etapp föreslå ut-<br>vecklings- och effektiviseringsåtgärder vad av-<br>ser materielförsörjningen. Därvid skall utreda-<br></p>
<p>ren bland annat överväga hur materielförsörj-<br>ningen kan göras mer flexibel och anpass-<br>ningsbar till förändrade säkerhetspolitiska, för-<br>svarspolitiska, organisatoriska och tekniska<br>förutsättningar och behov. Vidare skall utreda-<br>ren överväga hur det internationella samarbetet<br>inom området kan stärkas samt hur resursför-<br>delningen i princip bör göras mellan olika faser<br>av materielförsörjningen. Etapp två skall redo-<br>visas senast den 28 februari 2001.</p>
<p>Regeringen redovisade i prop. 1998/99:74<br>och prop. 1999/2000:30 sin avsikt att besluta<br>om en översyn av forskning och utveckling in-<br>om totalförsvaret. Regeringen beslutade i mars<br>2000 om direktiv för en sådan översyn (dir.<br>2000:14). Enligt direktiven skall en särskild ut-<br>redare analysera och lämna förslag till hur na-<br>tionell och internationell forskning och ut-<br>veckling skall kunna nyttiggöras som<br>användbar kunskap och praktiska tillämpning-<br>ar för behov inom totalförsvaret. Arbetet skall<br>bedrivas med utgångspunkt från de senare<br>årens utveckling i omvärlden, ominriktningen<br>av totalförsvaret samt principen om anpass-<br>ning. Utredaren har den 4 september 2000 re-<br>dovisat delbetänkandet Forskning och utveck-<br>ling för totalförsvaret - kartläggning och<br>probleminventering (SOU 2000:84) och skall<br>enligt direktiven redovisa sitt slutbetänkande<br>senast den 28 februari 2001.</p>
<p>Regeringen informerade riksdagen i prop.<br>1999/2000:30 om regeringens inriktning för<br>hur förnödenhetsawecklingen bör genomföras<br>och om regeringens avsikt att se över gällande<br>reglering på området och lägga fast en inrikt-<br>ning för det förestående awecklingsarbetet.<br>Utskottet delade i allt väsentligt regeringens<br>överväganden (bet. 1999/2000:FöU2). Rege-<br>ringen har därefter beslutat förordningen<br>(2000:278) om gåvor och överföringar av över-<br>skottsmateriel hos Försvarsmakten. Förord-<br>ningen trädde i kraft den 1 juli 2000. Därige-<br>nom kan de frivilliga försvarsorganisationerna<br>och svenska myndigheter få materiellt tillskott<br>samtidigt som stöd till internationella huma-<br>nitära insatser möjliggörs. Stödet till Estland,<br>Lettland och Litauen genom överlåtelser av<br>överskottsförnödenheter som inte klassas som<br>krigsmateriel kommer fortsättningsvis att<br>hanteras som en integrerad del av årspro-<br>grammen för länderna.</p>
<p>Dessutom vill regeringen informera om<br>under 2001 planerade leveranser till<br>Försvarsmakten av större materielsystem.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bland annat planeras leveranser av materiel,<br>vapen, underhållsutrustning m.m. till<br>stridsvagn 121/122 Leopard, stridsfordon 90,<br>stridsfartyg, ubåtar, torpeder, JAS 39 Gripen,<br>flygburen spaningsradar FSR 890 och till<br>stridsledningscentraler. Därutöver genomförs<br>vidmakthållande av befintlig materiel som skall<br>bibehållas på sikt samt avveckling av en stor<br>mängd utgående materiel.</p>
<p>Internationellt materielsamarbete</p>
<p>Den 27 juli 2000 undertecknade försvarsmi-<br>nistrarna i Frankrike, Italien, Spanien, Storbri-<br>tannien, Sverige och Tyskland ett ramavtal om<br>åtgärder för att underlätta omstrukturering<br>och drift av den europeiska flygindustrin. Av-<br>talet har förhandlats fram med stöd av av-<br>siktsförklaringen (Letter of Intent) som de sex<br>försvarsministrarna undertecknade den 6 juli<br>1998. Regeringen avser att hösten 2000 före-<br>lägga riksdagen avtalet för godkännande.</p>
<p>USA ligger långt framme på många<br>teknikområden av väsentlig betydelse för både<br>Sverige och övriga Europa. Vårt samarbete<br>med USA kommer därför även i<br>fortsättningen att vara en viktigt förutsättning<br>för vår teknologi- och materielförsörjning.<br>Samtidigt är fortsatt tillgång till den europeiska<br>marknaden av stor betydelse för den<br>amerikanska försvarsindustrin. Det finns<br>därför ett ömsesidigt intresse för både Europa<br>och USA att söka lämpliga framtida sam-<br>arbetsformer som tillgodoser dessa intressen.<br>För att underlätta teknologiöverföring och<br>främja ökad handel har en särskild överens-<br>kommelse träffats mellan USA och<br>Storbritannien tidigare i år. Bilaterala<br>diskussioner i samma syfte har också inletts<br>mellan USA och ett antal länder, däribland<br>Sverige.</p>
<p>Anläggningar</p>
<p>Inriktningen för området anläggningar skall<br>vara sådan att den får en sådan flexibilitet att<br>den kan utgöra en integrerad del av Försvars-<br>maktens förmåga att kunna anpassas mot nya<br>hot och risker i framtiden. Verksamheten<br>inom området bör utgå från den framtida<br>insatsorganisationens utformning. Den lång-<br>siktiga fortifikatoriska kompetensen skall<br>säkerställas. Ett antal skyddade ledningsplatser<br>avsedda att öka handlingsfriheten vid val av<br></p>
<p>uppehållsplats för vissa totalförsvarsfunktioner<br>bör bibehållas i ett sådant skick att platserna<br>kan användas vid behov.</p>
<p>För 2001 planeras att fullfölja redan fattade<br>beslut om bl.a. omsättning av delar av försva-<br>rets telenät (FTN) och utbyggnad av taktiskt<br>radiosystem.</p>
<p>Forskning och teknikutveckling</p>
<p>Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att<br>för att säkerställa tillgång till strategisk kom-<br>petens på lång sikt bör de icke objektbundna<br>satsningarna på forskning och teknikutveck-<br>ling inom respektive område ligga kvar på da-<br>gens nivå. Regeringen bedömde också att in-<br>nehållet i Försvarsmaktens forsknings- och<br>teknikutvecklingsplan var väl avvägt mot För-<br>svarsmaktens uppgifter och ominriktning. Re-<br>geringen gör ingen annan bedömning.</p>
<p>Försvarsmaktens forskning och teknikut-<br>veckling skall generera kunskap, kompetens<br>och teknik för att dels utveckla förmågan att<br>lösa nuvarande uppgifter, dels kunna möta<br>framtida hot och risker. Verksamheten har<br>därigenom stor betydelse för anpassningsprin-<br>cipen. Resurserna skall främst utnyttjas inom<br>områden som är specifika för Försvarsmaktens<br>behov och där inhemsk kompetens är av stor<br>betydelse för Försvarsmaktens anpassnings-<br>förmåga.</p>
<p>Särskilt viktiga områden som ledningsför-<br>måga på operativ och taktisk nivå med tillhö-<br>rande IT-system, underrättelsesystem, förmå-<br>ga till väpnad strid, skydd mot NBC-<br>stridsmedel samt informationsoperationer<br>skall prioriteras. Försvarsmaktens forskning<br>och teknikutveckling skall vidare stödja ut-<br>vecklingen av nya förbandstyper som IT-<br>säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka. Be-<br>träffande forskning och teknikutveckling för<br>internationella insatser skall förmåga till am-<br>munitions- och minröjningsförmåga priorite-<br>ras. Utvecklingen av samverkansformer mellan<br>utförare inom forskning och teknikutveckling,<br>användare och industri bör fortsätta.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Det nationella flygtekniska forskningspro-<br>grammet</p>
<p>Regeringens förslag: Det nationella flygtekniska<br>forskningprogrammet skall fortsätta under pe-<br>rioden 2001 - 2003. Det statliga bidraget till<br>finansieringen av programmet skall vara högst<br>90 000 000 kronor under perioden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>tidigare beslutat om det nationella flygtekniska<br>forskningsprogrammet 1993 (prop.<br>1992/93:170, bet. 1992/93:FöU13, rskr.<br>1992/93:393), 1996 (prop. 1996/97:5, bet.<br>1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99, prop.<br>1996/97:1, bet. 1996/97:FöUl, rskr.<br>1996/97:109) och 1999 (prop. 1999/2000:1, bet<br>1999/2000:FöUl, rskr. 1999/2000:74).</p>
<p>Riksdagsbesluten omfattar tillsammans pe-<br>rioden 1993/94-2000. Statens totala bidrag till<br>finansieringen av programmet har hittills legat<br>på 30 miljoner kronor per år och omfattar to-<br>talt 225 miljoner kronor för perioden. Flygin-<br>dustrin har bidragit med lika mycket. Målet för<br>programmet är att genom stimulans till forsk-<br>ningarbete bidra till att svensk flygindustris<br>kompetens och konkurrenskraft utvecklas.<br>Programmet omfattar sådan flygteknisk forsk-<br>ning som är av gemensamt civilt och militärt<br>intresse. Projekten inom programmet ge-<br>nomförs i samverkan mellan flygindustri, uni-<br>versitet och högskola samt försvarets forsk-<br>ningsorgan. Programmet leds i samverkan<br>mellan industrin och staten.</p>
<p>Regeringen har inför det nu aktuella samla-<br>de forskningspolitiska beslutet låtit utvärdera<br>programmet. I utvärderingsrapporten<br>(NUTEK R 2000:8) lämnas förslag om pro-<br>grammets framtida omfattning, avgränsning,<br>inriktning och styrning. Rapporten har re-<br>missbehandlats. Rapporten och remissyttran-<br>dena finns tillgängliga i Försvarsdepartemen-<br>tets akt (dnr FÖ2000/1158/MIL).</p>
<p>Regeringen bedömer att programmet har<br>bedrivits på ett effektivt sätt och att resultaten<br>hittills av programmet är positiva. Flygindu-<br>strin stöder förslagen i utvärderingsrapporten<br>om en fortsättning av programmet. Program-<br>mets betydelse från försvars- och näringspoli-<br>tiska utgångspunkter motiverar enligt rege-<br>ringen att programmet fortsätts.</p>
<p>Regeringen beräknar för perioden 2001 -<br>2003 ett totalt statligt bidrag till finansieringen<br>av programmet om 90 miljoner kronor, varav<br>60 miljoner kronor under utgiftsområde 6<br>Totalförsvar och 30 miljoner kronor under<br>utgiftsområde 24 Näringsliv. För 2001<br>beräknar regeringen dels 20 miljoner kronor<br>under politikområde 6 Försvarspolitik, anslag<br>6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling, dels 10 miljoner kronor<br>under politikområde 26 Forskningspolitik,<br>anslag 26:2 Verket för innovationssystem:<br>Forskning och utveckling.</p>
<p>Regeringen avser att uppdra åt en särskild<br>förhandlare att förhandla med flygindustrin<br>om programmets omfattning, avgränsning, in-<br>riktning och styrning under perioden 2001-<br>2003.</p>
<p>Det bör enligt regeringens uppfattning vara<br>en uppgift för Försvarsmakten och den nya<br>myndighet som skall inrättas den 1 januari<br>2001, Verket för innovationssystem, att till-<br>sammans och för staten ta ställning till pro-<br>grammets eventuella fortsättning efter 2003.</p>
<p>3.9.5 Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte lämnat någon in-<br>vändning mot Försvarsmaktens årsredovisning<br>för 1999.</p>
<p>3.9.6 Budgetförslag</p>
<p>3.9.6.1 6:1 Förbandsverksamhet och</p>
<p>beredskap m.m.</p>
<p>Tabell 3.2 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>18 410 015</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>606 268</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>19 543 954 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>19 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 206 092</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 771 852 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 668 576 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 700 000 tkr på tilläggsbudget i samband med<br>den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 16 430 236 tkr i 2001 års prisläge.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 16 938 236 tkr i 2001 års prisläge.</p>
<p>Anslaget finansierar verksamheterna förbands-<br>verksamhet, incidentinsatser, stöd till samhäl-<br>let samt beredskap. Under anslaget beräknas</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>dessutom belopp för de frivilliga försvarsorga-<br>nisationernas utbildningsverksamhet, liksom<br>för deras verksamhet i de baltiska länderna<br>samt Polen och Ryssland. Regeringen avser att<br>ställa ett mindre belopp till regeringens dispo-<br>sition inom anslaget för sådan verksamhet som<br>ej kan förutses då budgetpropositionen beslu-<br>tas. Det rör bl.a. verksamhet inom ramen för<br>PFF samt stöd till Estland, Lettland och Litau-<br>en inom försvarsområdet.</p>
<p>Anslagssparandet från 1999 är en följd av att<br>Försvarsmakten under 1999 inledde omstruk-<br>tureringsarbetet mot det nya försvaret. Arbetet<br>fick till följd att viss verksamhet bedrevs på en<br>låg nivå eller försköts till kommande år.</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<p>Tabell 3.3 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>19 543 954</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>420 403</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>-736 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompensation för ålderspen-<br>sionsavgifter för totaIförsvars-<br>pliktiga</p></td><td>
<p>238 970</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1 154 811</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-46 424</p></td></tr>
</table>
<p>Förslag 2001___________________________________________18 266 092</p>
<p>^TTTespäHn^^nHgheUiie^rö^gÖÄ/ÖT^^issTekönömis^ölitisk^"<br>åtgärder, m.m.</p>
<p>3.9.6.2 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.4 Anslagsutveckling llh</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>675 448</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>99 552</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>900 083</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>980 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 000 762</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>904 483 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>924 466 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 885 762 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar den fredsfrämjande<br>verksamhet med trupp utomlands som<br>Försvarsmakten genomför efter beslut av</p>
<p>regeringen. Inriktningen för 2001 är att nu<br>pågående missioner i Kosovo och Bosnien<br>skall fortsätta.</p>
<p>Anslagssparandet från 1999 beräknas till<br>största delen användas under 2000 för verk-<br>samheten i de missioner Försvarsmakten deltar<br>i.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 justerades<br>anslag för att kompensera för ökade kostnader<br>för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.<br>En ytterligare ändring görs nu med anledning<br>av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog<br>hänsyn till de verksamheter som är både an-<br>slags- och avgiftsfinansierade.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.5 Beräkning av anslaget för 2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>900 083</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 679</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 000 762</p></td></tr>
</table>
<p>3.9.6.3 6:3 Materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.6 Anslagsutveckling K</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>21 048 023</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>889 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>23 040 782 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>21 082 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 305 439 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 290 930 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 700 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 19 759 826 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 19 251 826 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar utveckling, anskaffning,<br>vidmakthållande och avveckling av materiel,<br>anskaffning, vidmakthållande och avveckling<br>av anslagsfinansierade anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling. Anslaget an-<br>vänds också för finansiering av det nationella<br>flygtekniska forskningsprogrammet.</p>
<p>Anslagsutfallet för 1999 medförde att en an-<br>slagskredit om 889 miljoner kronor utnyttja-<br>des, uteslutande inom materielområdet. I bör-<br>jan av 1999 förelåg en risk att den beslutade<br>anslagskrediten för året inte skulle vara till-</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>räcklig. Omfattande förhandlingar med för-<br>svarsindustrin om förskjutna och minskade<br></p>
<p>materielleveranser fick dock till följd att ut-<br>nyttjandet av krediten kunde begränsas.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2001- 2003 god-<br>känns (tabell 3.7).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.7 Investeringsplan |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Materiel</p></td><td>
<p>20 182 550</p></td><td>
<p>22 149 092</p></td><td>
<p>19 188 640</p></td><td>
<p>19 073 474</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anläggningar</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td>
<p>233 148</p></td><td>
<p>203 054</p></td><td>
<p>202 909</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskning och teknikut-</p></td><td>
<p>870 000</p></td><td>
<p>932 593</p></td><td>
<p>913 745</p></td><td>
<p>1 014 547</p></td></tr>
<tr><td>
<p>veckling</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>21 282 550</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td><td>
<p>20 305 439</p></td><td>
<p>20 290 930</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>21 282 550</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td><td>
<p>20 305 439</p></td><td>
<p>20 290 930</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>21 282 550</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td><td>
<p>20 305 439</p></td><td>
<p>20 290 930</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i fråga om ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2001 för dessa och tidigare<br>beställningar tillsammans uppgår till högst 77 936 125 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser ____|</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>80 186 056</p></td><td>
<p>73 886 400</p></td><td>
<p>77 891 186</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>15 969 523</p></td><td>
<p>25 370 052</p></td><td>
<p>24 735 121</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-22 269 179</p></td><td>
<p>-22 735 000</p></td><td>
<p>-24 690 182</p></td><td>
<p>-22 475 232</p></td><td>
<p>-55 460 892</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>73 886 400</p></td><td>
<p>76 521 452</p></td><td>
<p>77 936 125</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>90 051 400</p></td><td>
<p>76 521 452</p></td><td>
<p>77 936 125</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001 |||</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>22 340 782</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>399 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>587 637</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-13 401</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td></tr>
</table>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.10 Det civila försvaret</h2>
<p>3.10.1 Omfattning</p>
<p>Det civila försvaret omfattar all samhällsverk-<br>samhet som skall bedrivas i krig. I fred är civilt<br>försvar verksamhet som genomförs för att höja<br>samhällets förmåga att motstå ett väpnat an-<br>grepp. Det civila försvaret är därmed inte en<br>organisation utan verksamhet som ett flertal<br>aktörer genomför i syfte att komplettera det<br>fredstida samhällets förmåga.</p>
<p>För att möjliggöra styrning av de fredstida<br>beredskapsförberedelserna är civilt försvar<br>uppdelat i 18 funktioner, dvs. samhällssektorer<br>som är särskilt viktiga i en krigssituation. För<br>varje funktion finns en central myndighet som<br>har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten<br>inom funktionen. Inom respektive funktion<br>ingår ofta ett antal myndigheter. För att få en<br>bild av funktionens förmåga måste därför<br>verksamhet som bedrivs inom flera myndig-<br>heters ansvarsområden vägas samman. Det är<br>den funktionsansvariga myndigheten som skall<br>utvärdera funktionens samlade förmåga.</p>
<p>Det civila försvaret omfattar funktionen<br>Civil ledning, funktionen Försörjning med<br>industrivaror, funktionen Befolkningsskydd<br>och räddningstjänst, funktionen Psykologiskt<br>försvar, funktionen Ordning och säkerhet,<br>funktionen Hälso- och sjukvård m.m., funk-<br>tionen Telekommunikationer m.m.,<br>funktionen Postbefordran, funktionen<br>Transporter samt funktionen</p>
<p>Energiförsörjning. Dessa funk-tioner tilldelas<br>medel för beredskapsändamål inom<br>utgiftsområde 6 Totalförsvar.</p>
<p>Därutöver ingår funktionen Utrikeshandel,<br>funktionen Socialförsäkringar, funktionen<br>Finansiella tjänster, funktionen Skatte- och<br>uppbördsväsende, funktionen Livsmedels-<br>försörjning, funktionen Arbetskraft, funk-<br>tionen Flyktingverksamhet och funktionen<br>Landskaps- och fastighetsinformation. Dessa<br>funktioner tilldelas dock inte medel inom<br>utgiftsområde 6 Totalförsvar. Det civila för-<br>svaret stöds i vissa fall av delar av de total-<br>försvarsgemensamma verksamheterna som<br>redovisas i avsnitt 3.11.</p>
<p>3.10.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Den civila ekonomiska planeringsramen upp-<br>gick för 1999 till 2 489 miljoner kronor. I be-<br>loppet ingår medel som utbetalas till kommu-<br>nerna för beredskapsåtgärder enligt lagen<br>(1994:1720) om civilt försvar (ca 166 miljoner<br>kronor).</p>
<p>Under 1999 ändrades inriktningen för det<br>civila försvaret. Investeringar syftande till inva-<br>sionsförsvarets behov minskade avsevärt. Såle-<br>des ställdes 100 miljoner kronor till regering-<br>ens disposition och 100 miljoner kronor drogs<br>in som en besparing från årets tilldelade medel.<br>Utöver detta överfördes 115 miljoner kronor<br>från den civila ramen till verksamhet inom<br>framför allt Kustbevakningens och Statens<br>räddningsverks fredstida verksamhet.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 föreslog re-<br>geringen att 511 miljoner kronor skulle över-<br>föras från den civila ekonomiska planeringsra-<br>men i huvudsak till Försvarsmakten. Därmed<br>uppgår den ekonomiska ramen under 2000 till<br>1 868 miljoner kronor. Regeringen bedömer<br>att utgifterna för det civila försvaret kommer<br>att uppgå till 2 261 miljoner kronor. Mellan-<br>skillnaden skall finansieras via anslagssparande<br>från tidigare år.</p>
<p>Vid utgången av 1999 redovisade funktio-<br>nerna ett samlat anslagssparande om 785 mil-<br>joner kronor. Av beloppet får myndigheterna<br>efter regeringens beslut disponera 522 miljoner<br>kronor under 2000 och 138 miljoner kronor<br>har dragits in som en besparing. Resterande<br>anslagssparande om 125 miljoner kronor skall<br>efter regeringens beslut få disponeras 2001.</p>
<p>Anslagstilldelning och verksamhet har för<br>försörjningsfunktionerna inte varit i nivå un-<br>der försvarsbeslutsperioden. Under försvars-<br>beslutsperioden har stora anslagssparanden in-<br>om nämnda funktioner uppkommit.<br>Riksdagen har därför kunnat anvisa lägre be-<br>lopp än vad som verksamheten krävt, då rege-<br>ringen beslutat att anslagssparanden fått an-<br>vändas. Vid ingången av försvarsbesluts-<br>perioden 2002-2004 skall dock anslag och<br>verksamhet vara i balans. Större anslagssparan-<br>den beräknas därför inte uppkomma efter<br>2001.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>3.10.3 Mål</p>
<p>Målet för verksamheten inom det civila försva-<br>ret och för utformningen av resurserna är en-<br>ligt prop. 1998/99:74 att</p>
<p>- värna civilbefolkningen, trygga en livs-<br>nödvändig försörjning, säkerställa de<br>viktigaste samhällsfunktionerna och<br>bidra till Försvarsmaktens förmåga vid<br>ett väpnat angrepp och krig i vår om-<br>värld,</p>
<p>- bidra till fred och säkerhet i omvärlden<br>och</p>
<p>- stärka samhällets förmåga att förebyg-<br>ga och hantera svåra påfrestningar på<br>samhället i fred.</p>
<p>I 1996 års försvarsbeslut angav regeringen<br>mål för de olika funktionerna (prop.<br>1996/97:4, bet. 1996/97: UFöUl, rskr.<br>1996/97:36). Respektive funktionsmål är en<br>nedbrytning av de ovan angivna målen för ci-<br>vilt försvar. Enligt funktionsmålen skall åtgär-<br>der vidtas så att verksamhet i tillräcklig om-<br>fattning kan upprätthållas i krig. Målen anger<br>vidare att de resurser och den beredskap som<br>skapas inom funktionen skall också kunna ut-<br>nyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i<br>fred och för internationella fredsfrämjande och<br>humanitära insatser. I redovisningen per funk-<br>tion som anges nedan redovisas inte denna del<br>av funktionsmålen.</p>
<p>3.10.4 Resultatbedömning</p>
<p>3.10.4.1 Modell för resultatbedömning</p>
<p>Utifrån målsättningen i 1996 års totalförsvars-<br>beslut har ambitionsnivån för funktionerna<br>fastställts - funktionsmål. Bedömningen av be-<br>redskapsläget för en funktion sker utifrån för-<br>mågan att inom funktionen kunna lösa sina<br>uppgifter i en preciserad situation. Redovisade<br>prestationer för respektive funktion skall där-<br>med successivt leda till att förmågan förbättras<br>från år till år.</p>
<p>- God: Resurserna (kapaciteten) motsva-<br>rar eller överstiger behovet och upp-<br>gifterna kan lösas,</p>
<p>- Godtagbar: Brister och störningar ned-<br>sätter handlingsförmågan men uppgif-<br>terna kan i huvudsak lösas,</p>
<p>- Icke godtagbar: Svåra brister vilka leder<br>till att uppgifterna inte kan lösas.</p>
<p>Bedömning av funktionens förmåga sker för<br>ett nuvarande och för ett tänkt förändrat<br>omvärldsläge. Påfrestningar i nuvarande<br>omvärldsläge innebär att funktionerna skall ha<br>en förmåga att möta ett väpnat angrepp som<br>antas ske med begränsade styrkor. Angreppet<br>kan ske mot begränsade geografiska mål eller<br>mot några vitala samhällsfunktioner och med<br>högt risktagande från angriparens sida.<br>Totalförsvaret får en mycket kort förvarning<br>och någon uthållighet utöver det som finns i<br>fredssamhället förutsätts inte.</p>
<p>Angreppshot med iståndsatta styrkor i ett<br>förändrat omvärldsläge innebär också att upp-<br>gifterna enligt 1996 års försvarsbeslut skall<br>kunna lösas men förutsätter ett angrepp som är<br>av större omfattning kvantitativt och eventu-<br>ellt kvalitativt jämfört med ett angrepp i nuva-<br>rande omvärldsläge. I planeringen mot detta<br>slag av angrepp ingår en ettårig anpassningspe-<br>riod. Det omställda samhället skall ha en ut-<br>hållighet som antas vara någon månad.</p>
<p>3.10.4.2 Resultat</p>
<p>Överstyrelsens för civil beredskap bedöm-<br>ning och redovisning vad gäller gemen-<br>samma frågor för civilt försvar</p>
<p>Robusta system för överföring av signalskyd-<br>dad information är väsentligt för det civila för-<br>svaret. Överstyrelsen för civil beredskap<br>(ÖCB) har tillsammans med Försvarsmakten<br>och Post- och telestyrelsen deltagit i utveck-<br>lingen av en GSM-kryptotelefon. Överstyrel-<br>sen bedömer att förmågan att överföra signal-<br>skyddad text, tal och bild trots vissa brister är<br>godtagbar mellan aktörerna i det civila försva-<br>ret. Dock menar ÖCB att förmågan att signal-<br>skydda datakommunikation inte är godtagbar.</p>
<p>I syfte att höja datasystemsäkerheten hos<br>myndigheter inom det civila försvaret har<br>ÖCB fortsatt med att genomföra analyser av<br>säkerhetsnivån i samhällsviktiga datasystem.<br>Myndigheten bedömer att IT-säkerheten inom<br>det civila försvaret inte är tillfredsställande,<br>men att den efterhand blir bättre i takt med att<br>beredskapsmyndigheterna vidtar åtgärder med<br>anledning av de brister som upptäckts i analy-<br>serna.</p>
<p>Materiel för NBC-skydd har anskaffats en-<br>ligt plan och planerad utbildning har genom-<br>förts. Ytterligare förbättring av funktionernas</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>kunskapsnivå avseende NBC samt en förbätt-<br>rad förmåga att samverka och samordna förbe-<br>redelserna att möta ett till karaktären förändrat<br>NBC-hot är fortsatt angeläget. Som stöd för<br>detta NBC-arbete utgör nuvarande samver-<br>kansformer mellan myndigheter med uppgifter<br>inom NBC-området en bra grund och dessa<br>bör kunna utvecklas ytterligare, menar ÖCB.</p>
<p>Överstyrelsen skall samordna den inter-<br>nationella förtroendeskapande verksamheten<br>inom det civila försvaret. Överstyrelsen har<br>under 1999 deltagit i multilateralt för-<br>troendeskapande arbete bl.a. inom ramen för<br>Partnerskap för fred. Inom det bilaterala<br>samarbetet har ett omfattande nätverk av<br>kontakter etablerats med länderna i<br>Östersjöområdet. Seminarier och utbildningar<br>har genomförts där personer från centrala,<br>regionala och lokala myndigheter från olika<br>länder träffas och utbyter praktiska erfaren-<br>heter. Överstyrelsen har vidare deltagit i<br>övningar där civil-militära samverkansfrågor<br>står i fokus, som t.ex. VIKING 99.<br>Överstyrelsen menar att beredskapen och<br>kompetensen hos de funktionsansvariga<br>myndigheterna har stärkts.</p>
<p>Funktionsansvariga myndigheters bedöm-<br>ning av funktionernas förmågor</p>
<p>Inledning</p>
<p>Bedömningen som ÖCB redovisar är att<br>funktionernas samlade faktiska förmåga i nu-<br>varande omvärldsläge var godtagbar vid ut-<br>gången av 1999. Samtliga funktioner anger<br>dock att detta förutsätter att det finns funge-<br>rande energiförsörjning och telekommunika-<br>tioner, dvs. dessa faktorer är gränssättande för<br>funktionens faktiska förmåga.</p>
<p>Huvuddelen av funktionerna bedöms ha en<br>godtagbar förmåga vid ett väpnat angrepp i ett<br>förändrat omvärldsläge. Detta förutsätter dock<br>att funktionerna har utarbetat genomförbara<br>planer för att under en period av ett år kunna<br>höja förmågan. Några funktioner som t.ex.<br>Telekommunikationer m.m. och Civil ledning<br>bedöms ha en icke godtagbar förmåga även<br>efter en sådan anpassningsperiod. Detta beror<br>på att de beredskapsåtgärder som här måste<br>vidtas för att höja förmågan inte hinns med<br>under ett år.</p>
<p>Myndigheternas bedömning vid utgången<br>av 1999 vad gäller förmågan i nuvarande och<br></p>
<p>ett förändrat omvärldsläge redovisas enligt<br>följande:</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Funktion</p></td><td colspan="2">
<p>Funktionens förmåga vid</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Påfrestningar<br>i nuvarande<br>omvärldsläge</p></td><td>
<p>Angreppshot<br>i ett förändrat<br>omvärldsläge<br>med<br>iståndsatta<br>styrkor</p></td><td>
<p>Funktions-<br>ansvarig myn-<br>dighet</p></td><td>
<p>Ansva-<br>rigt de-<br>parte-<br>ment</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civil led-<br>ning</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Överstyrelsen<br>för civil<br>beredskap</p></td><td>
<p>Fö</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försörj-<br>ning med<br>industri-<br>varor</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Överstyrelsen<br>för civil<br>beredskap</p></td><td>
<p>Fö</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Befolk-<br>nings-<br>skydd och<br>rädd-<br>nings-<br>tjänst</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Statens rädd-<br>ningsverk</p></td><td>
<p>Fö</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Psyko-<br>logiskt<br>försvar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Styrelsen för<br>psykologiskt<br>försvar</p></td><td>
<p>Fö</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ordning<br>och sä-<br>kerhet</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Rikspolis-<br>styrelsen</p></td><td>
<p>Ju</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälso-<br>och sjuk-<br>vård m.m.</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>s</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tele-</p>
<p>kommu-</p>
<p>nikatio-</p>
<p>ner</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Post- och<br>telestyrelsen</p></td><td>
<p>N</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Post-</p>
<p>befordran</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Post- och<br>telestyrelsen</p></td><td>
<p>N</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Funktion</p></td><td colspan="2">
<p>Funktionens förmåga vid</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Påfrestningar<br>i nuvarande</p></td><td>
<p>Angreppshot<br>i ett förändrat</p></td><td>
<p>Funktions-<br>ansvarig myn-</p></td><td>
<p>Ansva-<br>rigt de-</p></td></tr>
</table>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>omvärldsläge</p></td><td>
<p>omvärldsläge<br>med<br>iståndsatta<br>styrkor</p></td><td>
<p>dighet</p></td><td>
<p>parte-<br>ment</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trans-</p>
<p>porter</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Överstyrelsen<br>för civil bered-<br>skap</p></td><td>
<p>N</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi-<br>försörj-<br>ning</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Statens energi-<br>myndighet</p></td><td>
<p>N</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikes-<br>handel</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Icke godtag-<br>bar</p></td><td>
<p>Kommers-<br>kollegium</p></td><td>
<p>UD</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Social-<br>försäk-<br>ring</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Riksförsäk-<br>ringsverket</p></td><td>
<p>S</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiel-<br>la tjänster</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Finansinspek-<br>tionen</p></td><td>
<p>Fi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatte-<br>och upp-<br>börds-<br>väsende</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Riksskatte-</p>
<p>verket</p></td><td>
<p>Fi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Livs-<br>medels<br>försörj-</p>
<p>ning</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Godtagbar</p></td><td>
<p>Jordbruks-<br>verket</p></td><td>
<p>Jo</p></td></tr>
</table>
<p>Nedan utvecklas ytterligare myndigheternas<br>bedömningar vad gäller de tio funktioner som<br>tilldelas medel inom politikområdet.</p>
<p>Civil ledning</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde ÖCB att<br>funktionen hade en icke godtagbar förmåga i<br>både nuvarande och ett förändrat omvärldslä-<br>ge-</p>
<p>Verksamheten inom funktionen Civil led-<br>ning skall bedrivas så att ledning kan utövas<br>under höjd beredskap. Ledning skall härvid<br>kunna utövas från fredsarbetsplats samt i före-<br>kommande fall även från särskild krigsuppe-<br>hållsplats.</p>
<p>För att ledning skall kunna ske från fredsar-<br>betsplats med hög säkerhet vid höjd beredskap<br>har en förstärkning av ledningsförmågan skett<br></p>
<p>vid ytterligare fyra länsstyrelser genom de åt-<br>gärder som ÖCB vidtagit. Det innebär att 16<br>länsstyrelser hade skyddad ledningsplats vid<br>utgången av 1999. Förstärkningsåtgärder kom-<br>mer att vara genomförda vid 17 av 21 länssty-<br>relser vid utgången av 2000. Vidtagna åtgärder<br>förändrar inte den sammantagna förmågan in-<br>om funktionen förrän samtliga ledningsplatser<br>på regional nivå har åtgärdats. Däremot har<br>förmågan förbättrats i de län där ledningsplat-<br>ser har färdigställts.</p>
<p>Robusta system för kommunikation vid<br>höjd beredskap är en förutsättning för att led-<br>ning skall kunna utövas. Överstyrelsen har un-<br>der 1999 fortsatt den tekniska utvecklingen av<br>ledningsstödssystemet Elvira (Effektiv ledning<br>från vision till realitet). Den ursprungliga bud-<br>geten som ÖCB redovisat avseende Elvira in-<br>kluderade inte kostnader för drift och förvalt-<br>ning. I årsredovisningen har ÖCB angett att<br>den totala kostnaden för perioden 1994/95 till<br>och med 1999 har varit 92,6 miljoner kronor.<br>Vidare framgår det av årsredovisningen att ut-<br>vecklingen av Elvira för 1999 blev dyrare än<br>beräknat. Under senare delen av 1999 inledde<br>ÖCB införandet av Elvira i de fyra kämkrafts-<br>länen Uppsala, Kalmar, Skåne och Halland.<br>Beroende på vissa programmeringsfel var inte<br>Elvira i drift under våren 2000 så som ÖCB<br>hade planerat. Kommunikationsdelen av sys-<br>temet slutade att fungera efter en tids använd-<br>ning. Upptäckta fel rättades och verifierades<br>efter hand fram till den slutliga leveransen den<br>6 juni 2000. Överstyrelsen framhåller i en skri-<br>velse den 14 augusti 2000 att systemet nu fun-<br>gerar och att inga särskilda åtgärder längre be-<br>höver vidtas för att säkerställa driften. Elvira<br>har införts även i Gävleborgs, Jämtlands och<br>Västerbottens län. Arbetet med att införa Elvi-<br>ra i resterande län och kommuner fortsätter<br>enligt plan under 2000 och 2001. Lednings-<br>förmågan kommer därmed att höjas gradvis,<br>menar myndigheten.</p>
<p>Beredskapen inom funktionen Civil ledning<br>vad avser besluts- och ledningsförmågan vid<br>inträffade NBC-händelser bygger på de resur-<br>ser som byggts upp för att möta ett väpnat an-<br>grepp enligt 1992 och 1996 års försvarsbeslut.<br>Detta innebär bl.a. att de regionala lednings-<br>platser som finns och som byggs i prioriterade<br>områden har särskilt skydd. Kompletterande<br>utbildning av andra utöver nyckelpersonal är<br>f.n. planerad att genomföras under en anpass-<br>ningsperiod om ett år.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller<br>de regionala nätverken. I flera fall har de ut-<br>vecklat ett aktivt säkerhetssamarbete med<br>kommuner, myndigheter och näringsliv i sin<br>region. Länsstyrelsernas egna förberedelser<br>inför IT-omställningen 2000 har medfört att<br>deras beredskap och ledningsförmåga har för-<br>bättrats då länsstyrelserna har gått igenom<br>viktiga system och beredskapsplaner för sin<br>verksamhet. Överstyrelsen hade inför skiftet<br>till 2000 till uppgift att stödja länsstyrelsernas<br>förberedelser och att vid själva årsskiftet sam-<br>ordna den regionala lägesrapporteringen till<br>regeringen. Ett stort antal nätverk och samar-<br>betsmönster skapades för att lösa problemen<br>inför 2000-skiftet.</p>
<p>Överstyrelsen har i en rapport den 14 juni<br>2000 till regeringen redovisat att inom den<br>verksamhet som länsstyrelserna bedriver på<br>området civilt försvar kan i framtiden nedprio-<br>riteringar av väsentliga uppgifter komma att<br>ske om inte trenden med personella neddrag-<br>ningar bryts. Överstyrelsen anser att utveck-<br>lingen med nya sårbarheter och hot medför att<br>det sammantaget ställs ökade krav på sakom-<br>rådet. Överstyrelsen anser att länsstyrelserna,<br>för att kunna tillgodose dessa krav samtidigt<br>som de personella resurserna minskar, måste<br>ha en organisatorisk flexibilitet och kompe-<br>tensutveckla sin personal. Överstyrelsen<br>kommer att fortsätta att följa utvecklingen in-<br>om verksamhetsområdet.</p>
<p>Överstyrelsen bedriver ett projekt med ett<br>långsiktigt stöd till länsstyrelserna i syfte att<br>förbättra kommunernas beredskap, det s.k.<br>KUB-projektet. En ledningsanalys har ge-<br>nomförts som en första etapp, vilket har lett<br>till revidering och uppdatering av lednings-<br>och informationsplaner i kommunerna.</p>
<p>Gränssättande för funktionens förmåga är<br>väl fungerande elförsörjning, telekommunika-<br>tioner, säkra datasystem samt skyddade led-<br>ningsplatser. Under 1999 har 98 avtal tecknats<br>med kommunerna för bidrag till reservanord-<br>ningar för kommunalteknisk försörjning.<br>Därmed har totalt 75 procent av landets kom-<br>muner fått bidrag. Dessa åtgärder har lett till<br>att sårbarheten i den kommunaltekniska för-<br>sörjningen har minskat, främst då det gäller re-<br>servel.</p>
<p>Civilbefälhavarna har genomfört verksam-<br>het inom funktionen i form av operativ plane-<br>ring, utbildning och övning under året. Detta<br>har medfört att förmågan inom funktionen</p>
<p>och i den civila ledningsorganisationen i allt<br>väsentligt kunnat bibehållas.</p>
<p>Verksamheterna övning och utbildning har<br>under året präglats av att bidra till en högre be-<br>redskap inför skiftet till 2000 vilket också upp-<br>nåtts. Under 1999 har vidare arbetet med ut-<br>byggnaden av ledningsplatserna hos<br>länsstyrelserna fortsatt. Den operativa plane-<br>ringen har varit begränsad till följd av omställ-<br>ningsarbetet inom Försvarsmakten och kon-<br>centrerats till arbete med den pågående<br>omställningen av ledningsorganisationen. Un-<br>der senare delen av året har vissa förberedelser<br>vidtagits för kommande nedläggning i enlighet<br>med riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30,<br>bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömdes att funk-<br>tionen hade en icke godtagbar förmåga i både<br>nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Försörjning med industrivaror</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömdes att funktio-<br>nen hade en godtagbar förmåga i nuvarande<br>omvärldsläge men icke godtagbar förmåga i ett<br>förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Syftet med funktionen Försörjning med in-<br>dustrivaror är att verksamheten skall bedrivas<br>så att produktion av varor och tjänster möjlig-<br>görs under en anpassningsperiod inför ett an-<br>greppshot med iståndsatta styrkor. Grunden<br>för funktionens verksamhet utgörs av de resur-<br>ser näringslivet förfogar över i fred samt de be-<br>redskapsförberedelser som genomförs för att<br>komplettera dessa resurser.</p>
<p>Den säkerhetspolitiskt positiva utvecklingen<br>gör att förutsättningarna för funktionen fort-<br>sätter att förändras. Överstyrelsen har under<br>1999 arbetat med att förändra verksamheten<br>inom försörjningsberedskapen. Utförsäljning-<br>en av beredskapslagrade rå- och insatsvaror har<br>fortsatt under 1999 i syfte att uppnå målet att<br>minska beredskapslagrens bokförda värde med<br>300 miljoner kronor senast vid utgången av in-<br>nevarande försvarsbeslutsperiod. Överstyrel-<br>sen utför även inom ramen för uppdragsverk-<br>samheten utförsäljning av varor ur Social-<br>styrelsens beredskapslager.</p>
<p>Gränssättande för funktionens förmåga är,<br>utöver väl fungerande elförsörjning och tele-<br>kommunikationer samt säkra datasystem, den<br>internationella integrationen, som bl.a. genom<br>medlemskapet i EU har gått långt då det gäller<br>det svenska näringslivet och industrin. Inom</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>flera branscher är beroendet av import av rå-<br>och insatsvaror, specialkomponenter och re-<br>servdelar mycket stort. Tillverkning i Sverige<br>sker ofta endast i smala, specialiserade seg-<br>ment.</p>
<p>Samtidigt som specialiseringen ökar och<br>ledtiderna minskar, ökar sårbarheten hos sam-<br>hällsviktiga företag. Allt fler storföretag effek-<br>tiviserar verksamheten bl.a. med virtuella<br>marknadsplatser, och elektronisk handel på<br>Internet. Beroende av IT ökar i och med att<br>företagen söker minska sin sårbarhet bl.a. ge-<br>nom ökad satsning på omvärlds- och mark-<br>nadsanalyser. Medlemskapet i EU kan emel-<br>lertid medföra förbättrade förutsättningar för<br>funktionen genom den gemensamma markna-<br>den. Utvecklingen och den förändrade inrikt-<br>ningen av funktionens verksamhet medför att<br>ÖCB även framöver behöver intensifiera ar-<br>betet med att bygga upp nätverk med viktiga<br>företag och organisationer i syfte att tidigt få<br>signaler om förändringar på marknaden så att<br>olika beredskapsåtgärder hinner vidtas.</p>
<p>Antalet beredskapsavtal har minskats från<br>100 till 40. Ett 20-tal nya samarbetsavtal har<br>tecknats och ÖCB har vidare lagt ner ett om-<br>fattande arbete på reducering av antalet s.k. K-<br>företag. I och med att beredskapsavtal avslutas<br>eller omvandlas samt att beredskapslager säljs<br>ut ökar dock sårbarheten inom funktionen.<br>Utveckling av metoder för omvärldsbevak-<br>ning, där samarbetsavtalen är en viktig del,<br>ökar emellertid förmågan att anpassa bered-<br>skapen till en förändrad hotbild, menar ÖCB.<br>Under 1999 har ÖCB inriktat arbetet främst<br>på kemi-, elektronik- och verkstadsområdena.</p>
<p>Kontakten med näringslivet är viktig för<br>funktionens förmåga. Överstyrelsen har ge-<br>nomfört kurser tillsammans med Svenska Ar-<br>betsgivareföreningen i syfte att aktörerna inom<br>funktionen skall ha en god kunskap om för-<br>sörjningsfrågor.</p>
<p>Ett stort antal risk management-analyser har<br>genomförts i syfte att identifiera sårbarheten<br>hos för samhället viktiga företag. Analyserna är<br>betydelsefulla för försörjningsberedskapen i<br>samband med anpassningsproduktion. För att<br>underlätta samordningen av beredskapsarbetet<br>inom försörjningsområdet på regional nivå har<br>funktionen bl.a. ansvarat för en konferens, vil-<br>ken genomfördes tillsammans med Ener-<br>gimyndigheten, Statens jordbruksverk och<br>Transportenheten vid ÖCB.</p>
<p>Internationella samarbetsavtal har anpassats<br>till den nya inriktningen, bl.a. de bilaterala av-<br>talen med Finland och Norge. De har bidragit<br>till positiva effekter inom funktionen för erfa-<br>renhetsutbyte angående beredskapsåtgärder.</p>
<p>Överstyrelsen genomförde 1999 en konfe-<br>rens i Stockholm inom ramen för Partnerskap<br>för fred och Industrial Planning Committee<br>som lyder under EAPC (Euro Atlantic Part-<br>nership Council).</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde ÖCB att<br>funktionen hade en godtagbar förmåga i nuva-<br>rande omvärldsläge men en icke godtagbar<br>förmåga i ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Befolkningsskydd och räddningstjänst</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömdes att funktio-<br>nen hade en icke godtagbar förmåga både i nu-<br>varande och i ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Verksamheten inom funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst skall bedrivas<br>så att skador till följd av krigshandlingar för-<br>hindras eller begränsas i första hand vad gäller<br>människor och i andra hand vad gäller egen-<br>dom och miljö. Planeringen inom funktionen<br>har för 1999 bedrivits så att åtgärder som be-<br>döms kunna uppskjutas till ett anpassningspe-<br>riod om ett år har identifierats och inplanerats.</p>
<p>Vad avser ledning och samband finns vid<br>1999 års utgång 108 räddningscentraler som<br>täcker behovet hos 147 kommuner. Det totala<br>behovet av räddningscentraler bedöms av<br>Räddningsverket uppgå till 210-220 anlägg-<br>ningar. Lednings- och sambandsutredningar<br>har genomförts i 36 kommuner och kommu-<br>nalförbund. Samtliga kommuner har idag till-<br>gång till fungerande sambandssystem. Tekni-<br>kutvecklingen inklusive framtagandet av nya<br>standarder gör dock att det finns ett stort be-<br>hov av att modernisera systemen.</p>
<p>Sammanlagt finns nu ca 4 500 totalför-<br>svarspliktiga räddningsmän färdigutbildade för<br>placering i kommunal krigsräddningstjänst<br>varav 1 207 utbildats under 1999. Det totala<br>behovet uppgår enligt 1996 års försvarsbeslut<br>till 15 000 totalförsvarspliktiga räddningsmän.<br>Räddningsverket har emellertid inte uppfyllt<br>det angivna målet enligt prop. 1998/99:74 att<br>utbilda 1 400 totalförsvarspliktiga för rädd-<br>ningstjänst under 1999. Anledningen till detta<br>är att om Totalförsvarets pliktverk (TPV) skall<br>hinna mönstra tillräckligt antal totalför-<br>svarspliktiga räddningsmän krävs att Rädd-</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>ningsverket gör sina beställningar två år i för-<br>väg vilket hittills enligt Räddningsverket varit<br>svårt utifrån de förutsättningar som gäller.</p>
<p>Totalt finns nu ca 2 700 färdigutbildade<br>beredskapsmän för krigsplacering i kommunal<br>krigsräddningstjänst varav 1 506 utbildats<br>under 1999. Målet att utbilda 1 600 bered-<br>skapsmän har inte uppnåtts. Anledningen är<br>även här att beställningarna varit något sena<br>vilket medfört att TPV inte hunnit mönstra<br>tillräckligt antal totalförsvarspliktiga bered-<br>skapsmän. Räddningsverket bedömer att<br>kvaliteten på civilpliktsutbildningen kan höjas<br>ytterligare för att vara ett mer attraktivt val vid<br>mönstringen.</p>
<p>Anskaffning av räddningstjänstmateriel ge-<br>nomförs enligt fastlagd plan i enlighet med<br>1996 års försvarsbeslut vilket innebär att<br>Räddningsverket fördelar räddningstjänstma-<br>teriel som överlämnas till kommunerna för att<br>de i krig skall kunna hantera ett visst antal typ-<br>skador. Angivande av typskador är en metod<br>att beskriva olika situationer som rädd-<br>ningstjänsten skall kunna hantera. Antalet typ-<br>skador har dock reviderats till ett lägre antal i<br>den mål- och riskanalys som slutfördes 1998.<br>Brister noteras dels för materiel för att hantera<br>oexploderad ammunition, dels för materiel för<br>skydd mot kemiska stridsmedel. Viss övertalig<br>materiel avvecklas och avvecklingen förväntas<br>kunna slutföras under 2000. Utvärdering av<br>kommunernas hantering av den statliga ut-<br>rustningen har genomförts av Räddningsver-<br>ket i 26 kommuner. Inga stora brister har<br>upptäckts. Räddningsverket bedömer att<br>kommunerna vårdar och förvarar den statligt<br>ägda utrustningen på ett bra sätt.</p>
<p>Arbetet med att införa ett nytt system för<br>skyddade utrymmen har fortsatt med invente-<br>ring och registrering av lokaler i ett mindre<br>antal kommuner. Arbetet har dock nedpriori-<br>terats. Under 1999 har 22 300 nya platser fär-<br>digställts. Kostnaden för skyddsrum och<br>skyddade utrymmen har uppgått till 207 mil-<br>joner kronor varav skyddsrumsbyggnationen<br>har uppgått till 135 miljoner kronor. Enligt<br>den nya mål- och riskanalysen uppgick bristen<br>på skyddsrumsplatser till ca 35 000 platser.<br>Totalt finns ca 7,2 miljoner platser.</p>
<p>Ett nytt manöversystem för varning utom-<br>hus har installerats i fem län. Upphandling för<br>resterande län pågår. Installationen förväntas<br>vara klar 2003. Avtal har tecknats med Telia</p>
<p>om underhåll och avveckling av det gamla<br>manöversystemet.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde Räddnings-<br>verket att funktionen hade en icke godtagbar<br>förmåga i både nuvarande och ett förändrat<br>omvärldsläge.</p>
<p>Psykologiskt försvar</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde Styrelsen för<br>psykologiskt försvar (SPF) att funktionen ha-<br>de en godtagbar förmåga i både nuvarande och<br>ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Syftet med verksamheten inom funktionen<br>Psykologiskt försvar är att en snabb och kor-<br>rekt nyhetsförmedling och en konkret och<br>fullständig myndighetsinformation säkerställs<br>genom en god och anpassningsbar informa-<br>tionsberedskap.</p>
<p>Förmågan inom funktionen Psykologiskt<br>försvar är beroende av att informationsbered-<br>skapen är god inom centrala, regionala och lo-<br>kala myndigheter, bl.a. när det gäller före-<br>komst av befattning som informationsansvarig,<br>upprättande och vidmakthållande av planer för<br>informationsberedskap samt övningsverksam-<br>het. Även beredskapsläget inom medieområdet<br>och hos frivilliga försvarsorganisationer är av<br>stor vikt för att SPF skall kunna verka för att<br>funktionsmålen uppnås.</p>
<p>Under 1999 har SPF genomfört översyner<br>och uppdateringar av befintliga planer och åt-<br>gärdslistor avseende myndighetens egen orga-<br>nisationsberedskap.</p>
<p>Styrelsen har genomfört studier avseende<br>hur olika medborgargruppers rätt till informa-<br>tion tillgodoses, hur medborgarna skaffar sig<br>information och kunskap, hur informations-<br>och kommunikationssystem kan utnyttjas i fi-<br>entliga avsikter. Studier har också genomförts<br>där Styrelsen har följt svensk opinionsutveck-<br>ling av betydelse för det psykologiska försvaret<br>samt studier där inriktningen har varit att följa<br>företeelser i samhället som kan undergräva<br>medborgarnas förtroende för samhällsord-<br>ningen, landets ledning, samhällsorgan och<br>medier.</p>
<p>Myndigheten har deltagit i arbetet inför<br>skiftet till 2000 genom att ha medverkat i olika<br>referensgrupper samt genom beredskapsdagar,<br>konferenser och seminarier på lokal, regional<br>och central nivå.</p>
<p>Styrelsen har analyserat beredskapen inom<br>mediaområdet och utfört studier om sårbar-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>heter i digital radio och TV, samt påbörjat ar-<br>betet med en datorstyrd interaktiv multime-<br>dieutbildning avseende hantering av informa-<br>tion vid krissituationer.</p>
<p>Myndigheten anger att den tillsammans med<br>andra totalförsvarsmyndigheter medverkat till<br>en förbättring av allmänhetens kunskaper om<br>totalförsvaret, varvid SPF särskilt inriktat sig<br>på information till ungdomar genom deltagan-<br>de i ungdomsprojekt samt genomfört utbild-<br>ningar med elever från gymnasiet.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde SPF att<br>funktionen hade en godtagbar förmåga i både<br>nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Ordning och säkerhet</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde Rikspolissty-<br>relsen (RPS) att funktionen hade en godtagbar<br>förmåga i både nuvarande och ett förändrat<br>omvärldsläge.</p>
<p>Funktionen syftar till att under höjd bered-<br>skap snabbt kunna ge skydd åt totalförsvar-<br>sviktiga anläggningar, kunna upprätthålla all-<br>män ordning och säkerhet i samhället och<br>kunna lämna allmänheten skydd och hjälp.</p>
<p>Under 1999 har flera funktions- och led-<br>ningsövningar genomförts. Behovet av skyd-<br>dade ledningsplatser inom funktionen har fort-<br>satt att kartläggas och beredskapsplan-<br>läggningen har inspekterats vid två polismyn-<br>digheter.</p>
<p>Inom den särskilda beredskapspolis-<br>organisationen har 638 civilpliktiga utbildats.<br>Totalförsvarets pliktverk beviljade uppskov för<br>20 procent av de civilpliktiga. Det har enligt<br>RPS påverkat antalet utbildade på ett olyckligt<br>sätt. Trots det bedömer RPS att utbild-<br>ningsnivån är tillräcklig för att nå det mål om 1<br>500 utbildade civilpliktiga till den särskilda<br>beredskapspolisorganisationen vid utgången av<br>2001 som anges i propositionen 1998/99:74.<br>Själva utbildningen har bedrivits med goda<br>resultat, väl motsvarande de krav som ställts.</p>
<p>Ledningsförmågan har stärkts genom att<br>vissa polismyndigheter anslutits till försvarets<br>telenät. Beredskapsförmågan påverkas av de<br>begränsade möjligheterna till ledning från<br>skyddade ledningsplatser. Polismyndigheterna<br>bedöms ha tillgång till skyddade ledningsplat-<br>ser hösten 2001. Bland övriga gränssättande<br>faktorer nämner RPS att flera myndigheter<br>ännu inte har tillgång till avbrottsfri el- och te-</p>
<p>leförsörjning och att ca 3 000 poliser saknar<br>militär grundutbildning.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde RPS att<br>funktionen hade en godtagbar förmåga i både<br>nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Hälso- och sjukvård m.m.</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde Socialstyrelsen<br>(SoS) att funktionen hade en godtagbar för-<br>måga i både nuvarande och ett förändrat om-<br>världsläge.</p>
<p>Funktionen syftar till att hälso- och sjuk-<br>vård, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd samt<br>smittskydd skall bedrivas så att under höjd be-<br>redskap varje skadad eller sjuk ges medicinskt<br>acceptabel behandling och vård, de grundläg-<br>gande livsbetingelserna tryggas samt att smitt-<br>spridning och uppkomst av epidemier så långt<br>möjligt förebyggs och att verkningarna av ra-<br>dioaktivt nedfall begränsas.</p>
<p>Funktionen bygger i huvudsak på de<br>resurser som landstingen och kommunerna<br>förfogar över i fred samt de<br>beredskapsförberedelser som Socialstyrelsen<br>vidtar för att komplettera dessa resurser. Vid<br>angreppshot i nuvarande omvärldsläge skall<br>skadade och sjuka ges behandling och vård<br>med fredskatastrofbered-skapsresurser.</p>
<p>Socialtjänsten skall liksom miljö- och<br>hälsoskyddet kunna fungera omedelbart med<br>fredsorganisationens resurser. För<br>angreppshotet skall genomgående finnas<br>fredstida uthållighet. Vid angreppshot på lång<br>sikt skall funktionen kunna anpassa verk-<br>samheten till ändrade krav på kapacitet,<br>uthållighet och omställningsförmåga.</p>
<p>Faktorer som påverkat funktionens förmåga<br>är således den omstrukturering som hälso- och<br>sjukvården genomgår med bl.a. minskade<br>vårdplatser. Andra faktorer som påverkar om-<br>rådet är NBC-hot, förändringar i lednings-<br>strukturen på såväl civil som militär sida, per-<br>sonalens kompetens samt beroendet av<br>fungerande infrastruktur som elförsörjning,<br>telekommunikationer och IT.</p>
<p>Socialstyrelsen har under 1999, utifrån de<br>nya planeringsförutsättningarna, arbetat med<br>att avveckla huvuddelen av beredskapslagren<br>enligt en särskild awecklingsplan. Avveckling-<br>en är förenad med kostnader såväl för trans-<br>porter som för försäljning och destruktion. De<br>ändrade förutsättningarna har också medfört<br>att en för funktionen nödvändig uppbyggnad</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>av kunskapscentra har påbörjats inom områ-<br>den som katastrofmedicin och strålningsmedi-<br>cin vid katastrofer. Vidare inrättas ett högrisk-<br>laboratorium för hantering av extremt smitt-<br>samma sjukdomar. Uppbyggnad av resurser<br>för diagnos, vård och transport av patienter<br>med höggradigt smittsamma sjukdomar har<br>också fortsatt.</p>
<p>Insatser på området ledning och samband<br>innebär att förutsättningar har skapats för ett<br>nationellt IT-baserat ledningssystem för akuta<br>sjukvårdsinsatser, vilket betyder en ökad led-<br>ningsförmåga för funktionen Hälso- och sjuk-<br>vård. Förutsättningar har vidare skapats för en<br>ny regional planering inom hälso- och sjukvår-<br>den avseende väpnat angrepp. Vidtagna åtgär-<br>der för den tekniska funktionssäkerheten in-<br>nebär en kontinuerligt ökad förbättring av<br>sjukhusens reservkraft-, reservvatten- och re-<br>servvärmeförsörjning.</p>
<p>Centrala utbildningar med drygt 400 delta-<br>gare har genomförts inom områden där perso-<br>nal med specialkompetens behövs. Uppdrag<br>har getts till Försvarets forskningsanstalt att<br>analysera behovet av förändringar i hälso- och<br>sjukvårdens planering med anledning av stats-<br>makternas beslut om beredskap mot svåra på-<br>frestningar på samhället i fred. Bidrag har läm-<br>nats till sjukvårdshuvudmännen för utbildning<br>inom beredskapsområdet (37 800 utbildnings-<br>dagar har genomförts) samt till frivilligorgani-<br>sationerna för olika utbildningsinsatser. Plane-<br>ringsinriktningen "Kärntekniska olyckor och<br>katastrofer med radioaktivt utsläpp<br>Medicinskt omhändertagande" har färdig-<br>ställts. En handbok för beredskapsåtgärder in-<br>om miljö- och hälsoskydd har även utarbetats.<br>Åtgärder har vidtagits för att Socialstyrelsen<br>även under störda förhållanden skall kunna<br>bedriva totalförsvarsviktig verksamhet från<br>fredsarbetsplatsen.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde Socialstyrel-<br>sen att funktionen hade en godtagbar förmåga<br>i både nuvarande och ett förändrat omvärldslä-<br>ge-</p>
<p>Telekommunikationer m.m.</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde Post- och tele-<br>styrelsen (PTS) att funktionen hade en icke<br>godtagbar förmåga i både nuvarande och ett<br>förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Syftet är att verksamheten inom funktionen<br>Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så</p>
<p>att totalförsvarets behov av teletjänster under<br>höjd beredskap tillgodoses. Funktionen Tele-<br>kommunikationer m.m. är prioriterad enligt<br>inriktningen i 1996 års försvarsbeslut.</p>
<p>Nedtoningen av invasionshotet medför att<br>särskilda satsningar på skydd av telekommuni-<br>kationer i Norrbotten och Gotland inte längre<br>är lika angelägna. Det finns dock andra skäl till<br>att satsa på att förbättra transmissionsmöjlig-<br>heterna till dessa områden. Dels ger den kom-<br>mersiella utvecklingen inte full tillräcklig sä-<br>kerhet, dels medför centralisering av tjänster,<br>stödsystem och driftledningar till södra halvan<br>av landet ett ökat behov av säker transmission<br>till dessa områden.</p>
<p>Affärsverket Svenska kraftnät har påbörjat<br>optofiberkabelläggning till vissa orter i Norr-<br>land. När denna slutförts under 2000 kommer<br>alternativ transmissionsväg att finnas till mel-<br>lersta Norrland.</p>
<p>Under 1998 påbörjades arbetet med etable-<br>ring av operatörer i färdigställda berganlägg-<br>ningar. Detta arbete beräknas pågå ytterligare<br>något år. En ny berganläggning färdigställdes i<br>början av 2000. Vid utgången av 2001 beräknas<br>alla nuvarande större samhällsviktiga teleope-<br>ratörers driftledningar ha utrymme i fullträff-<br>skyddade anläggningar dit de kan flytta vid<br>höjd beredskap. Ungefär hälften av de tre<br>GSM-operatörernas växlar kommer att vara<br>fullträffsäkert placerade.</p>
<p>Med de nätåtgärder som påbörjats och som<br>kommer att slutföras under de närmaste åren<br>är sårbarheten i transmissionsnäten på väg att<br>minska i storstäderna.</p>
<p>Under 1999 har slutleverans av drygt 1 600<br>mobila reservkraftverk skett till olika operatö-<br>rer. Leveransen har minskat sårbarheten vid<br>långa elavbrott.</p>
<p>Berörda teleoperatörer har utrett konsek-<br>venserna och kostnaderna för ett införande av<br>ett system som medger prioritering i deras nät.</p>
<p>En analys av möjligheterna till intrång i tele-<br>operatörernas styr- och övervakningsnät har<br>genomförts hos ett teleföretag. Analysen har<br>tillsammans med den som genomfördes under<br>1998 givit underlag för berörda teleoperatörer<br>att vidta åtgärder för att minska sårbarheten.<br>Åtgärden har effekt även i fredstid.</p>
<p>Övningar har genomförts avseende förmå-<br>gan att snabbt kunna göra hopkopplingar mel-<br>lan Telias och Banverkets nät samt mellan Teli-<br>as och försvarets telenät (FTN). Övningarna</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>har verifierat förmågan att genomföra hop-<br>kopplingar.</p>
<p>Vidare har PTS under året inom sitt<br>sektorsansvar arbetat med att följa<br>anpassningsarbetet inför 2000 och regelbundet<br>bedömt eventuella risker för allvarliga<br>samhällsstörningar inom teleområdet. Post-<br>och Telestyrelsen uttalade redan i slutet av<br>1998 att 2000-problemet inte medförde någon<br>ökad risk för störningar inom området.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde PTS att<br>funktionens förmåga att motstå väpnat an-<br>grepp i nuvarande omvärldsläge ej var godtag-<br>bar.</p>
<p>Postbefordran</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde PTS att funk-<br>tionen hade en godtagbar förmåga i både nuva-<br>rande och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Genom utvecklingen på IT-området kom-<br>mer betydelsen av postfunktionen för sam-<br>hällsviktiga funktioner och totalförsvaret att<br>minska. Funktionen är inte gränssättande för<br>totalförsvarets förmåga i de hotsituationer som<br>är aktuella under lång tid framöver. Konsek-<br>vensen av ett avlägset invasionshot är att beho-<br>vet av att vidmakthålla en särskild fältpostor-<br>ganisation och driftvärn inom Posten inte<br>längre är angeläget.</p>
<p>Gränssättande för funktionens förmåga är<br>dels att betalningstjänsten vid postkontoren är<br>beroende av säkra teleförbindelser och därför<br>är sårbar för elavbrott, dels att Postens flyg och<br>landsvägstransporter är känsliga för störningar.</p>
<p>Under 1999 har Postens driftväm övats med<br>resultatet att förmågan att förhindra och för-<br>svåra sabotage har vidmakthållits. Totalt har<br>590 personer deltagit under sammanlagt 5 000<br>timmar. Vidare har nyinvestering i reservkraf-<br>taggregat i samband med ombyggnad av post-<br>terminalen Stockholm-Årsta genomförts med<br>resultatet att sårbarheten vid ett eventuellt el-<br>bortfall minskat. Post- och telestyrelsen och<br>Posten har delat på investeringskostnaderna<br>och Posten ansvarar för drift och underhåll.<br>Förmågan att organisera fältpost har vidmakt-<br>hållits genom utbildning och övning.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde PTS att<br>funktionens förmåga i nuvarande och i ett för-<br>ändrat omvärldsläge var godtagbar.</p>
<p>Transporter</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde ÖCB att<br>funktionen hade en godtagbar förmåga vid på-<br>frestningar i nuvarande omvärldsläge och vid<br>angreppshot i ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Verksamheten inom Funktionen Tran-<br>sporter (transportsamordning, järnvägs-<br>transporter och banhållning, väghållning,<br>landsvägstransporter, flygtransporter, sjötrans-<br>porter) skall bedrivas så att under höjd<br>beredskap Försvarsmaktens samt totalförsva-<br>rets behov i övrigt kan tillgodoses.</p>
<p>IT-säkerhetsanalyser med den s.k. ÖCB-<br>metoden har genomförts vid vissa viktigare<br>transportföretag. Studier har påbörjats av<br>tänkta omfattande störningar i kritiska delar av<br>transportsystemet. Funktionen Transporter<br>representerar Sverige i de tre civila transport-<br>kommittéerna inom Nato.</p>
<p>Utbildningar och övningar har genomförts<br>av personal på krigsviktiga befattningar när det<br>gäller järnvägstransporter och banhållning.<br>Funktions-, lednings-, fältövningar och en sig-<br>nalskyddsövning har bl.a. genomförts. Inom<br>driftvärnet har 700 personer genomgått totalt<br>ca 2 100 utbildningsdagar och vid Banskolan<br>har 16 civilpliktiga utbildats till banreparatörer.<br>Banverket har påbörjat övertagande av reserv-<br>bromaterial från Försvarsmakten. Vidare har<br>anskaffning av reservelverk till SJ:s verkstäder<br>fortsatt.</p>
<p>Inom landsvägstransporter har bl.a. övning-<br>ar genomförts. Överstyrelsen har riktat insat-<br>ser mot vägtrafikombuden, bl.a. i samband<br>med skiftet till 2000. Planläggningen av trans-<br>portföretag har anpassats till nya förutsätt-<br>ningar.</p>
<p>Inom väghållningen har investeringar ge-<br>nomförts vad gäller broar och kringutrustning<br>till reservbroar. Reservkraft har installerats vid<br>flera regioner. Driftvärnet har vidmakthållit sin<br>krigsduglighet, bl.a. genom en befälskurs och<br>nio regionala driftvärnsutbildningar. Tio sår-<br>barhetsanalyser av datasystem har genomförts.</p>
<p>Anskaffning av test- och verktygsutrustning<br>har skett och reservkraft har installerats vid<br>flygplatser och vid Luftfartsverket. Vid civila<br>flygplatser har skyddade ledningscentraler<br>gjorts operativa. Det innebär att flygplatserna<br>kan utnyttja ledningscentralerna för samord-<br>ning och ledning vid beredskapshöjningar. An-<br>skaffning av NBC-skyddsutrustning har skett<br>och program- och hårdvara har anskaffats för</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>att stärka IT-skydd. Förstudier avseende heli-<br>kopterutrustning för mörkerseende har på-<br>börjats.</p>
<p>Utbyggnad har skett av verkstadsflygplatsen<br>i Mora. Samverkansövningar har genomförts i<br>fråga om lednings-, flyg-, helikopter- och<br>marksystem. Cirka 420 totalförsvarspliktiga<br>har utbildats till flygplatsbrandmän. Utbild-<br>ning och övning har skett av driftvärnet.</p>
<p>Övningar med SAS Sverige AB har ge-<br>nomförts vid två tillfällen. Den ena övningen<br>genomfördes i samverkan med SWEDINT<br>och flygtransport av den svenska KFOR ba-<br>taljonen.</p>
<p>Genom bemanning av en transportflyg-<br>ledarbefattning i UN Air Coordination Centre<br>(UNACC) har värdefulla erfarenheter vunnits<br>på det internationella området, vilka bl. a. kan<br>utnyttjas i samarbete med Försvarsmakten vid<br>uppbyggnad av internationella transportled-<br>ningsstaber.</p>
<p>Signalskyddsövningar har ägt rum med<br>samtlig sambandspersonal på Sjöfartsverkets<br>(SjöV) huvudkontor och regionala lotssamver-<br>kanskurser har genomförts med SjöV:s krigs-<br>organisation. Vidare har SjöV deltagit i funk-<br>tionsövningar och i möte med Nato:s Planning<br>Board for Ocean Shipping. Ett arbete har på-<br>börjats som bl.a. syftar till att analysera ut-<br>vecklingen inom den svenska handelsflottan.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömdes att respek-<br>tive delfunktion och därmed funktionen sam-<br>mantaget hade en godtagbar förmåga i både<br>nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Energiförsörjning</p>
<p>Vid utgången av 1998 bedömde Statens ener-<br>gimyndighet att funktionen sammantaget hade<br>en godtagbar förmåga i både nuvarande och ett<br>förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Syftet med funktionen Energiförsörjning är<br>att verksamheten inom funktionen skall bedri-<br>vas så att under höjd beredskap totalförsvarets<br>och det övriga samhällets behov av elkraft och<br>annan energi kan tillgodoses. Åtgärderna inom<br>funktionen skall säkerställa Sveriges åtaganden<br>om försörjningsberedskap inom energiområ-<br>det som följer av avtalet om det Internationella<br>energiprogrammet (IEP) och medlemskapet i<br>EU.</p>
<p>Förmågan inom funktionen är beroende av<br>att anläggningar för elproduktion, överföring<br>och distribution samt anläggningar för drift-</p>
<p>övervakning kan hållas intakta och att resurser<br>finns för bevakning vid och reparationer av<br>elförsörjningens objekt. Förmågan inom<br>funktionen är vidare beroende av fjärrvärme-<br>systemens förmåga att producera värme vid<br>elbortfall, reservkraft hos abonnenterna och<br>för drivmedelsdistribution.</p>
<p>I fråga om funktionssamordning har under<br>året bl.a. arbete med att skapa förutsättningar<br>för att tidigt kunna föra in beredskapsåtgärder<br>i främst kraftvärmeverk under ny- och om-<br>byggnad konkretiserats för att bl.a. möjliggöra<br>ö-drift, dvs. drift av elförsörjningssystemet i<br>separata delsystem liksom dödnätsstart och<br>produktion av el utan värmedistribution i<br>fjärrvärmenäten. Arbetet med samordning av<br>beredskapsarbetet inom funktionen Energiför-<br>sörjning har vidare innefattat konferenser bl.a.<br>för den regionala nivån med personal från läns-<br>styrelser, försvarsområden, civilbefälhavare<br>m.fl. och den årliga försörjningskonferensen<br>för den regionala nivån som anordnats till-<br>sammans med ÖCB och Jordbruksverket och<br>som främst behandlade aktuella försörjnings-<br>frågor kopplade till utvecklingen inom total-<br>försvaret. Energimyndigheten har även med-<br>verkat i andra myndigheters utbildningar och<br>övningar.</p>
<p>Övergången till 2000 passerade utan några<br>störningar på områdena olja, gas och bensin.<br>Inte heller fjärrvärmeanläggningarna påverka-<br>des. För elsystemet är erfarenheten densamma.<br>Produktionssystem, stamnät och regionala el-<br>nät klarade övergången utan störningar. Upp-<br>märksamheten kring millennieskiftet har vida-<br>re medfört att datorrelaterade system fått en<br>grundlig genomgång vilket stärkt beredskapen.</p>
<p>Verksamheten inom delfunktionen Bränsle-<br>och drivmedel har bedrivits för att säkerställa<br>att under höjd beredskap totalförsvarets och<br>det övriga samhällets behov av drivmedel och<br>bränsle skall kunna tillgodoses. Arbetet med<br>att minska sårbarheten i värmeförsörjningen<br>vid långvariga elavbrott har drivits vidare och<br>förstudier för olika alternativa lösningar har<br>genomförts bl.a. för att med mobil reservkraft<br>strömförsörja cirkulationspumpar för<br>fjärrvärme i bostadsfastigheter. Arbetet avses<br>fortsätta och resultatet beräknas kunna redovi-<br>sas och spridas till Sveriges kommuner under<br>hösten 2000.</p>
<p>Samarbetet inom ramen för EU och IEA<br>fortgår vad beträffar åtaganden om försörj-</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>ningsberedskap, bl.a. innefattande bered-<br>skapslagring av olja.</p>
<p>Insatser har bedrivits vad gäller bered-<br>skapslagring av oljeprodukter för att tillgodose<br>totalförsvarets behov och för att produkter<br>skall finnas tillgängliga för prioriterade använ-<br>dare i händelse av krig. Under året har bl.a. an-<br>skaffning och installation av reservkraftsom-<br>kopplare, som möjliggör omkoppling från<br>elnätet till reservkraft, vid konsumentanlägg-<br>ningar slutförts och ett centralt register tagits<br>fram.</p>
<p>Verksamhet inom delfunktionen Elförsörj-<br>ning har bedrivits för att säkerställa att under<br>höjd beredskap totalförsvarets och övriga sam-<br>hällets behov av elkraft skall kunna tillgodoses.<br>Insatser har genomförts för att organisationen<br>för att administrera beredskapsåtgärderna på<br>central och regional nivå skall vara fullt etable-<br>rad. En organisationsöversyn av den regionala<br>planeringsorganisationen har genomförts. Den<br>nationella ledningens krigsorganisation har<br>bemannats med nyckelpersonal och introduk-<br>tionsutbildning har genomförts med norra el-<br>regionens krigsorganisation. Ledningsplatser<br>för den nationella ledningen är förberedda och<br>fyller de krav som ställs för ledning vid höjd<br>beredskap och ledningsplatser för den regio-<br>nala organisationen är utsedda.Vidtagna åtgär-<br>der har medfört att krigsorganisationen har<br>behållit sin förmåga att planera, leda och sam-<br>ordna elförsörjningen vid höjd beredskap.</p>
<p>Ett företagsregister har tagits fram och ar-<br>bete med en handbok för beredskapsplanering<br>vid elföretag har påbörjats. Insatserna kommer<br>även att underlätta företagens planering av åt-<br>gärder vid svåra störningar i fredstid. En ut-<br>redning har påbörjats om möjligheter till repa-<br>ration på plats av tunga komponenter till<br>produktionsanläggningar. Viss strategisk led-<br>ningsmateriel och reparationsutrustning har<br>upphandlats, vilket förstärker möjligheterna att<br>genomföra reparationer på ett effektivt sätt.<br>Den är också avsedd att kunna användas vid<br>svåra driftstörningar i fredstid. Likaså pågår<br>arbete med framtagning av hjälpmedel som<br>skall försvåra sabotage vid elförsörjningens<br>anläggningar och med insatser för att upprätt-<br>hålla och återupprätta en fungerande elförsörj-<br>ning till prioriterade användare i samband med<br>svåra störningar i elförsörjningen. En översyn<br>av elförsörjningens förmåga att möta ett NBC-<br>hot har påbörjats.</p>
<p>Insatser har genomförts för förutsättningar<br>för övergång till och upprätthållande av ö-drift.<br>Ett antal ö-driftsprojekt har startats och<br>sambandsövningar har genomförts. De åtgär-<br>der som vidtagits i de olika ö-driftprojekten<br>minskar elförsörjningens sårbarhet. Beräk-<br>ningshjälpmedel, simuleringsverktyg och prov-<br>metoder har utvecklats som möjliggör<br>identifikation och verifikation av anläggningars<br>prestanda, vilket förbättrar möjligheterna till<br>ö-drift. För att säkra tillgång till gasturbiner<br>och kondensanläggningar för bl.a. ö-drift har<br>särskilda avtal slutits med anläggningsägarna.<br>Den avreglerade elmarknaden har medfört att<br>den elproduktion vid elföretagen som anses<br>olönsam prioriteras ner vilket försämrat<br>möjligheterna till ö-drift. Samarbete med<br>branschorganisationerna om samverkan vid<br>svåra driftstörningar inom elförsörjningen i<br>fred har inletts. Under året har den nordiska<br>beredskaps- och säkerhetsverksamheten fort-<br>gått avseende möjligheter till harmonisering<br>och samordning av verksamheter.</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde Statens<br>energimyndighet att funktionen sammantaget<br>hade en godtagbar förmåga i både nuvarande<br>och ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>3.10.4.3 Analys och slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning av funktionernas<br>förmågor</p>
<p>Civil ledning</p>
<p>Regeringen bedömer att den verksamhet som<br>har bedrivits inom funktionen Civil ledning<br>har genomförts på ett godtagbart sätt. Förmå-<br>gan inom funktionen Civil ledning är beroende<br>av att det hos centrala myndigheter, länsstyrel-<br>ser och kommuner finns utbildad och övad<br>personal samt tillgång till tekniskt lednings-<br>stöd. Då det gäller tillgång till skyddade led-<br>ningsplatser och robusta system för kommu-<br>nikation är förmågan ännu ej godtagbar, även<br>om den har förbättrats inom dessa områden<br>under det senaste året. Funktionen har emel-<br>lertid en godtagbar förmåga då det gäller utbil-<br>dad och övad personal. Det innebär dock att<br>den sammantagna förmågan ännu ej är godtag-<br>bar inom funktionen. Regeringen bedömer<br>mot bakgrund av OCB:s redovisningar att en<br>förbättring av funktionens förmåga har upp-</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>nåtts, men vissa brister finns vad gäller led-<br>ningsplatser och tekniska ledningssystem samt<br>samhällsviktiga datasystem.</p>
<p>I avsnitt 3.6 har regeringen framhållit bety-<br>delsen av en effektiv projektplanering och<br>styrning i samband med IT-utvecklingen inom<br>politikområdet. När det gäller ledningssyste-<br>met Elvira är det således av stor vikt att den<br>fortsatta planeringen, som bl.a. avser nya ver-<br>sioner av systemet, utformas så att det blir<br>möjligt att följa upp att leverans sker i rätt tid<br>och med ett innehåll som svarar mot uppställda<br>mål samt att budgeterad kostnadsram inte<br>överskrids eller riskerar att överskridas. Rege-<br>ringen konstaterar att utvecklingen av Elvira<br>för 1999 blev försenad och dyrare än beräknat.</p>
<p>Regeringen gör också bedömningen att det<br>är viktigt att länsstyrelserna har förmåga att<br>identifiera, förebygga och möta nya sårbarhe-<br>ter och hot. Det är därför fortsättningsvis vik-<br>tigt att följa utvecklingen inom dessa områden.</p>
<p>Regeringen bedömer att förberedelserna vad<br>gäller IT-omställningen inför 2000 har medfört<br>positiva effekter på OCB:s, länsstyrelsernas<br>och kommunernas lednings- och beredskaps-<br>förmåga som är viktiga att tillvarata. Därtill har<br>utbyggnaden av ledningsplatser samt länssty-<br>relsernas och kommunernas deltagande i<br>KUB-projektet medfört en ökad förmåga att<br>möta olika situationer.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Förändrad<br>omvärld - omdanat försvar anfört att med<br>utgångspunkt i en grundförmåga skall en<br>anpassning och därmed uppbyggnad av<br>förmågan inom det civila försvaret ske inom en<br>period på fem till tio år (prop. 1998/99:74).<br>Mot bakgrund av den i propositionen angivna<br>anpassningsperioden bör ytterligare priorite-<br>ringar göras av vilka åtgärder som är<br>nödvändiga för att funktionen skall uppvisa en<br>godtagbar förmåga vid försvarsbesluts-<br>periodens slut. Detta gäller främst vilka<br>investeringar som måste genomföras för att<br>funktionen skall ha en godtagbar grund-<br>förmåga. Regeringen anser att de investeringar<br>som avser det fysiska skyddet kan anstå till en<br>anpassningsperiod. När det gäller överföring<br>av signalskyddad information bör en analys<br>göras av vad som kan anstå till en anpass-<br>ningsperiod. Det är emellertid av vikt att led-<br>ningsplatserna vid länsstyrelserna färdigställs<br>samt att bidrag till den kommunaltekniska<br>försörjningen fortsätter att betalas ut.</p>
<p>Försörjning med industrivaror</p>
<p>Mot bakgrund av OCB:s redovisningar bedö-<br>mer regeringen att verksamheten inom funk-<br>tionen under 1999 bedrivits så att målen för<br>året har uppnåtts. Vid påfrestningar i nuvaran-<br>de omvärldsläge har funktionen en godtagbar<br>förmåga. Förmågan består av industriell kapa-<br>citet, kompetens och materiel som t.ex. elek-<br>tronikkomponenter för service och underhåll<br>för vissa prioriterade system samt den hand-<br>lingsberedskap som byggts upp bl.a. genom<br>övningar med Försörjningskommissionen.</p>
<p>Vid ett angreppshot i ett förändrat<br>omvärldsläge med iståndsatta styrkor är<br>förmågan ej godtagbar i förhållande till<br>totalförsvarsbeslutets mål för 2001. Brister<br>finns vad gäller IT-, elektronik-, kemi-, plast-<br>och verkstadsområdena. Dessa områden är i<br>stor utsträckning beroende av den inter-<br>nationella marknaden. Funktionen har försökt<br>minimera konsekvenser av detta genom att<br>utveckla olika metoder för omvärldsbevakning<br>och marknadsanalyser. Regeringen bedömer<br>att det leder till att sannolikheten ökar för att<br>funktionen skall kunna anpassa beredskapen<br>till en förändrad hotbild.</p>
<p>Sedan 1970-talet har det funnits en rådsor-<br>ganisation knuten till först Överstyrelsen för<br>ekonomiskt försvar, därefter till ÖCB. Råd<br>med representanter för bl.a. näringslivet har<br>funnits för olika industriområden för att bistå<br>myndigheten vid beredskapsplaneringen.<br>Rådsorganisationen har bl.a. behandlats i prop.<br>1976/77:74 och i prop. 1984/85:166 och finns<br>reglerad i ÖCB:s instruktion. Regeringen an-<br>ser att myndigheten själv i fortsättningen bör<br>fatta beslut om förändringar i rådsorganisatio-<br>nen och kommer att göra ändringar i instruk-<br>tionen i enlighet med detta.</p>
<p>Befolkningsskydd och räddningstjänst</p>
<p>Regeringen bedömer utifrån myndighetens re-<br>dovisning att funktionens förmåga har ökat. I<br>förhållande till önskvärd förmåga 2001 är för-<br>mågan dock fortfarande icke godtagbar.<br>Funktionens förmåga per den 31 december<br>1999 bedöms vid angreppshot i nuvarande om-<br>världsläge som icke godtagbar vad avser perso-<br>nal- och materieltillgång. Regeringen delar så-<br>ledes Räddningsverkets bedömning.</p>
<p>Vid angreppshot i ett förändrat omvärlds-<br>läge med iståndsatta styrkor bedöms förmågan</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>som icke godtagbar. Förmågan förbättras<br>successivt och inriktningen har ändrats så att<br>2007 skall en grundförmåga ha uppnåtts och<br>full förmåga uppnås efter en femårig an-<br>passningsperiod. Brister redovisas inom rädd-<br>ningstjänstens förmåga att hantera situationer<br>med kemiska stridsmedel och oexploderad<br>ammunition. Befolkningsskyddets förmåga är<br>godtagbar med en mindre brist på skydds-<br>rumsplatser i vissa storstadsområden.</p>
<p>Psykologiskt försvar</p>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar hade enligt<br>SPF vid utgången av 1999 en godtagbar förmå-<br>ga såväl i nuvarande omvärldsläge som vid ett<br>förändrat omvärldsläge. Regeringen gör ingen<br>annan bedömning.</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som<br>vidtagits för att förbättra funktionens förmåga<br>har genomförts på ett godtagbart sätt och att<br>den av SPF redovisade inriktningen av forsk-<br>ning och studier, informationsberedskap och<br>information om säkerhetspolitik och total-<br>försvar under 2001 kan anses vara tillfreds-<br>ställande. Regeringen anser att en högre<br>ambitionsnivå för funktionen under 2001 bör<br>anstå intill det att funktionsgenomgång m.m.<br>är genomförd.</p>
<p>Ordning och säkerhet</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde RPS att funk-<br>tionen hade en godtagbar beredskapsförmåga i<br>nuvarande omvärldsläge och vid angreppshot<br>med iståndsatta styrkor i ett förändrat om-<br>världsläge med ett års anpassning. Regeringen<br>delar den bedömningen.</p>
<p>Vid utgången av 1999 fanns 1 028 särskilda<br>beredskapspoliser. Polisväsendet har därige-<br>nom fått en bra resursförstärkning vid höjd be-<br>redskap. Regeringen bedömer att RPS kom-<br>mer att klara det i prop. 1998/99:74 angivna<br>målet att utbilda 1 500 civilpliktiga till den sär-<br>skilda beredskapspolisorganisationen vid ut-<br>gången av 2001.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1998/99:74<br>Förändrad omvärld - omdanat försvar bedömt<br>att en ominriktning av den särskilda bered-<br>skapspolisorganisationen är motiverad. Orga-<br>nisationen bör inriktas mot uppgifter då<br>samhället utsatts eller riskerar att utsättas för<br>särskilt svåra och påfrestande situationer från<br>ordnings- och säkerhetssynpunkt. Ett sådant</p>
<p>arbete har påbörjats. En ändring i för-<br>ordningen (1986:616) om beredskapspolisen<br>har inneburit att polisen också har möjlighet<br>att tillföra enskilda beredskapspolismän som<br>ingått avtal med RPS om sådan tjänstgöring till<br>polismyndigheterna även i fred. Inom RPS<br>utvecklas ett system för sådana avtal. Vid RPS<br>studeras vidare frågan om förutsättningarna att<br>använda beredskapspolis i fredsbevarande<br>insatser.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har bedömt att personal-<br>och utbildningsläget, ledningsförmåga från<br>skyddat utrymme och förmågan vid längre el-<br>och telebortfall inte är godtagbar. Regeringen<br>avser att särskilt följa effekterna av de åtgärder<br>som vidtas för att förbättra läget inom dessa<br>områden.</p>
<p>Hälso- och sjukvård</p>
<p>Under 1999 har verksamheten bedrivits så att<br>fastställd ambitionsnivå i huvudsak har upp-<br>nåtts. Vidtagna beredskapsåtgärder har med-<br>fört en viss förbättring av funktionens förmåga<br>i förhållande till 1998. Vid påfrestningar i nu-<br>varande omvärldsläge har funktionen en god-<br>tagbar förmåga. Förmågan består av de fredsti-<br>da resurserna och uthålligheten är därvid den<br>fredstida. Vid angreppshot i ett förändrat om-<br>världsläge med iståndsatta styrkor är förmågan<br>godtagbar i förhållande till totalförsvarsbeslu-<br>tets mål för 2001 och de gränssättande fakto-<br>rerna. Regeringen gör ingen annan bedöming.</p>
<p>Det förändrade säkerhetspolitiska läget och<br>omstruktureringen inom totalförsvaret kom-<br>mer att påverka landstingens arbete med<br>planläggningen för väpnat angrepp. Denna<br>planläggning ligger till grund även vid<br>katastrofer och svåra påfrestningar på<br>samhället och kan därför få konsekvenser även<br>i fred. Strukturförändringar inom hälso- och<br>sjukvården fortsätter med ytterligare minskade<br>vårdmarginaler som följd. Till detta kommer<br>att nya verksamhetsformer, som bolagisering<br>och privatisering, införs inom vården, varvid<br>det blir av stor vikt att säkerställa tillgången till<br>såväl personal som lokaler och utrustning i<br>händelse av en katastrof eller vid höjd<br>beredskap. Den ekonomiska utvecklingen<br>inom landstingen riskerar också att påverka<br>katastrofberedskapen och den nödvändiga<br>beredskapsplanläggningen. Socialstyrelsen har<br>påpekat att vissa av redovisade brister inte<br>faller inom funktionsansvarig myndighets</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>mandat att åtgärda, t.ex. de minskade<br>marginalerna för extraordinära situationer<br>inom fredssjukvården.</p>
<p>Socialstyrelsen har redovisat vilka åtgärder<br>som bedöms vara nödvändiga att genomföra<br>för att funktionen skall ha en god förmåga vid<br>utgången av försvarsbeslutsperioden. Åtgär-<br>derna omfattar bl.a. lednings- och informa-<br>tionssystem, omstrukturering av beredskapsla-<br>ger, kompetensförsörjning, uppbyggnad av<br>kunskapscentra, teknisk funktionssäkerhet<br>samt omvärldsanalyser vad avser krig och svåra<br>påfrestningar på samhället i fred. Regeringen<br>delar myndighetens bedömning att de före-<br>slagna åtgärderna är lämpliga att genomföra.</p>
<p>Telekommunikationer m.m.</p>
<p>Post- och telestyrelsen har bedömt att funk-<br>tionens förmåga att motstå väpnat angrepp i<br>nuvarande omvärldsläge ej var godtagbar.<br>Funktionens förmåga i ett förändrat omvärld-<br>släge anses inte heller vara godtagbar. Denna<br>uppfattning delas av regeringen samtidigt som<br>regeringen gör bedömningen att med nuva-<br>rande ekonomiska förutsättningar kommer<br>telekommunikationernas säkerhet att vara i<br>huvudsak godtagbar inom några år. Det bör<br>dock beaktas att utvecklingen inom området<br>går mycket fort och skyddet kan behöva an-<br>passas därefter.</p>
<p>Utvecklingen av Internet medför ökad risk<br>för obehöriga att ta sig in i dåligt skyddade<br>datasystem. Det finns idag inte tillräckligt<br>skydd mot kvalificerade intrång. Brandväggar<br>och lösenord ger bara ett tidsbegränsat skydd.<br>Sabotage och IT-angrepp i form av intrång och<br>manipulationer mot vitala telefunktioner kan<br>vara effektiva åtgärder för att skapa kaos och<br>försvåra ledning. Det är nödvändigt att följa<br>upp hur IT-relaterade hot utvecklas.</p>
<p>High Power Microwave (HPM) anses vara<br>ett tänkbart terroristvapen som dolt kan göra<br>stor skada på viktiga elektroniska system utan<br>att skada personal. Dessa elektromagnetiska<br>vapen är under utveckling.</p>
<p>Gränssättande för funktionens förmåga är<br>långvariga avbrott i elförsörjningen vilka kan<br>medföra att telekommunikationerna slutar att<br>fungera inom mindre eller större områden. Ett<br>annat allvarligt hot mot telekommunikationer<br>är väpnat angrepp från luften med precisions-<br>styrda robotar och bomber (fjärrstridsmedel)<br>mot mål med många funktioner som transmis-</p>
<p>sionsnoder, tjänstenoder, televäxlar och drift-<br>ledningar med stödsystem. Intrång (IT-<br>attacker) i vitala informationssystem och ma-<br>nipulationer av vitala telefunktioner är ett po-<br>tentiellt mycket allvarligt hot mot telein-<br>frastrukturen. Det finns i dag inte tillräckligt<br>bra medel för att skydda datasystemen mot<br>kvalificerade intrång. Skador i nät, centralise-<br>ring av nätfunktioner och elektromagnetiska<br>vapen utgör också dessa hot mot telekommu-<br>nikationerna.</p>
<p>Postbefordran</p>
<p>Vid utgången av 1999 bedömde PTS att funk-<br>tionens förmåga i nuvarande och i ett förändrat<br>omvärldsläge var godtagbar. Denna uppfatt-<br>ning delas av regeringen.</p>
<p>Transporter</p>
<p>Överstyrelsen anger som funktionsansvarig<br>myndighet att funktionen Transporter, i för-<br>hållande till önskvärd förmåga vid utgång av<br>2001, har en godtagbar förmåga vid utgången<br>av 1999. Regeringen finner ingen anledning att<br>göra någon annan bedömning.</p>
<p>Avregleringen som sker inom järnvägstrafi-<br>ken har medfört att andra trafikoperatörer än<br>SJ redan är verksamma på flera linjer i landet<br>samtidigt som SJ går mot bolagisering i större<br>utsträckning. Även andra ägandelösningar<br>finns, exempelvis Arlandabanans trafik som<br>drivs av ett konsortium med lång tids trafike-<br>ringsrätt. I en del fall förekommer även inslag<br>av utländskt ägande. De tekniska systemen in-<br>om järnvägen blir allt mer avancerade, vilket<br>ökar effektivitet men också sårbarheten.</p>
<p>Beroendet av el, tele och data, framförallt<br>inom varudistributionen ökar. Godstermina-<br>lerna har inte reservkraft för att verksamhet<br>skall kunna fortgå vid elavbrott. Flera åkerifö-<br>retag har under senare år fått utländskt ägande.<br>Ökad konkurrens för utländska åkare som<br>utför transporter på Sverige kan på sikt medfö-<br>ra att svenskregistrerade företag blir färre.<br>Detta medför viss osäkerhet om vilka resurser<br>som finns att tillgå i landet vid höjd beredskap.</p>
<p>Trenden inom flyg- och helikopterbran-<br>schen är en fortsatt internationalisering och<br>konsolidering av resurser. Detta har ställt öka-<br>de krav på omvärldsbevakning och vidmakt-<br>hållande av nära kontakter med marknaden för<br>att möjliggöra en dialog med aktörerna om</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>erforderliga beredskapsåtgärder för att säker-<br>ställa förmågan i nuvarande omvärldsläge och<br>bibehålla handlingsfriheten för ett hot i ett för-<br>ändrat omvärldsläge</p>
<p>Den under 1997 och 1998 tilltagande ut-<br>flaggningen av svenska fartyg har tydligt avta-<br>git. Tillgången på lämpligt svenskflaggat ton-<br>nage är emellertid fortfarande begränsad. Även<br>specialiseringen av den svenska handelsflottan<br>begränsar i praktiken nyttjandet av tillgängligt<br>tonnage vid kriser. Så kallade TAP-avtal, vilka<br>möjliggör att tillfälligt anställa utländsk perso-<br>nal, kan på sikt medföra svårigheter att be-<br>manna svenska fartyg vid höjd beredskap, kri-<br>ser och krig.</p>
<p>För funktionen Transporter innebär För-<br>svarsmaktens omdaning från invasionsförsvar<br>till insatsförsvar att behovet av stöd från civila<br>transportresurser vid mobilisering och kraft-<br>samling kan komma att förändras. Regeringen<br>avser att till ÖCB ge i uppdrag att senast den<br>1 mars 2001 i planeringsunderlaget redovisa<br>behovet av stöd avseende transportresurser.<br>Regeringen bedömer att en rad förändringar i<br>omvärlden påverkar beredskapsförmågan för<br>funktionen.</p>
<p>Energiförsörjning</p>
<p>Enligt myndigheterna har de åtgärder som<br>vidtagits under 1999 i syfte att förbättra<br>funktionens förmåga genomförts på ett<br>godtagbart sätt. Den pågående och planenliga<br>uppbyggnaden av verksamheten medför för-<br>bättringar av samordningsförmågan under<br>störda förhållanden. Den fredstida förmågan<br>till funktionssamordning är tillfredställande.<br>Det informations- och erfarenhetsutbyte som<br>skett mellan delfunktionerna och andra aktörer<br>inom energisektorn har förbättrat förmågan att<br>samverka. I samband med förberedelserna som<br>genomfördes inom energiförsörjningen inför<br>millennieskiftet kartlades, analyserades och<br>åtgärdades ett stort antal system inom<br>energisektorn. Informationsinsatser genom-<br>fördes och till nyårsnatten vidtogs erforderliga<br>ledningsförberedelser. Under rådande om-<br>världsläge gör regeringen bedömningen att<br>samordningsförmågan är godtagbar.</p>
<p>När det gäller energiförsörjningen bedöm-<br>mer myndigheterna att förmågan att möta en<br>oljekris i fred är god. Oljelagringen och övriga<br>beredskapsåtgärder uppfyller de internationella<br>kraven enligt EU:s och IEA:s regler.Vidare har</p>
<p>den befintliga distributionsorganisationen ka-<br>pacitet att förflytta erforderliga mängder driv-<br>medel till prioriterade stationer som är försed-<br>da med reservkraftsuttag för drift vid<br>elavbrott. De förbrukningsdämpande åtgärder<br>som finns förberedda uppfyller de krav som<br>ställs. Förmågan inom delfunktionen bränsle-<br>och drivmedelsförsörjning vid påfrestningar i<br>nuvarande omvärldsläge kan därmed anses vara<br>godtagbar. Delfunktionens förmåga vid an-<br>greppshot med iståndsatta styrkor i ett föränd-<br>rat omvärldsläge bedöms som sammantaget<br>godtagbar i förhållande till önskvärd förmåga<br>2001. Vid höjd beredskap medför dock avsak-<br>naden av en övad beredskapsorganisation vissa<br>begränsningar. Regeringen gör ingen annan<br>bedömning än myndigheterna då det gäller be-<br>redskapen på oljeområdet.</p>
<p>I fråga om elområdet bedömer myndighe-<br>terna vad beträffar påfrestningar i nuvarande<br>omvärldsläge att det sammantaget finns en<br>godtagbar förmåga relaterat till 1996 års för-<br>svarsbeslut att producera och distribuera el.<br>Bristen på bevakningsresurser vid elförsörj-<br>ningens skyddsobjekt är dock inte godtagbar.<br>Elförsörjningens beroende av tele- och radio-<br>kommunikationer är gränssättande för del-<br>funktionen. Vad beträffar angreppshot i ett<br>förändrat omvärldsläge gör berörda bedöm-<br>ningen att det sammantaget finns en godtagbar<br>förmåga att lösa de viktigaste uppgifterna i<br>förhållande till önskvärd förmåga 2001. Rege-<br>ringen gör ingen annan bedömning. Det är<br>dock inte möjligt att säkerställa en helt stör-<br>ningsfri elförsörjning. Samtidigt ökar elbero-<br>endet i samhället, bl.a. till följd av ett ökat be-<br>roende av fungerande telekommunikationer<br>och IT-system. Samhällsviktig verksamhet som<br>oundgängligen måste fungera måste därför<br>tillförsäkras tillgång till el för situationer då<br>den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.</p>
<p>Ansvarig myndighet bedömer att förmågan<br>inom funktionen är godtagbar. Regeringen an-<br>ser för sin del att det finns osäkerheter i be-<br>dömningen. Regeringen vill betona att nivån<br>på elberedskapen har utslagsgivande betydelse<br>för det civila försvarets förmåga. Så gott som<br>alla viktiga samhällsfunktioner är starkt bero-<br>ende av en något så när stabil eltillförsel. Sam-<br>tidigt är det uppenbart att sårbarheten hos el-<br>systemet är betydande. Sammantaget innebär<br>dessa två förhållanden att beredskapsåtgärder-<br>na på elberedskapsområdet måste ges den allra<br>högsta prioritet. Det gäller åtgärder såväl på</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>produktions- och distributionsområdena som<br>hos användarna.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Bedömningen av det civila försvarets förmåga<br>utgår från en bas- eller grundförmåga som<br>finns i samhället för fredstida händelser. Med<br>denna fredstida samhällsförmåga som grund<br>görs sedan en bedömning vad gäller de komp-<br>letterande statliga åtgärdernas effekt på sam-<br>hällets förmåga att motstå ett krig. Bedöm-<br>ningen måste därmed göras av samhällets<br>grundförmåga och de kompletteringar som i<br>huvudsak finansieras via statliga medel, men<br>som genomförs av myndigheter, kommuner,<br>landsting, företag etc. Ju sämre förmåga sam-<br>hället har att klara fredstida påfrestningar,<br>desto fler åtgärder måste vidtas för att tillgodo-<br>se kraven i krig.</p>
<p>De resurser som skapas för krigets krav skall<br>även kunna utnyttjas vid svåra fredstida situa-<br>tioner. Mot bakgrund av den relativt långa an-<br>passningsperioden med neddragning av bered-<br>skapsåtgärder som följd, måste emellertid<br>samhällets grundförmåga för att klara extrema<br>fredstida situationer stärkas allt mer. I skr.<br>1998/99:33 redovisade regeringen de 11 områ-<br>den där det bör finnas en särskild god bered-<br>skap när det gäller svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred.</p>
<p>Utifrån de planeringsförutsättningar som<br>regeringen angav i bl.a. regleringsbrevet för<br>1999 anser regeringen att myndigheterna inom<br>det civila försvaret genomfört verksamheterna<br>på ett bra sätt. Funktionerna är så beroende av<br>varandras förmåga och då beroendet av funge-<br>rande elförsörjning, telekommunikationer och<br>IT är mycket stort anser dock regeringen att<br>det finns stora osäkerheter beträffande be-<br>dömningen av funktionernas samlade förmåga.<br>Funktionerna måste intensifiera arbetet med<br>att analysera och komma till klarhet över hur<br>detta beroende verkligen påverkar funktioner-<br>nas förmåga i nuvarande och ett förändrat om-<br>världsläge. Regeringen bedömer att de s.k.<br>gränssättande verksamheterna även har stora<br>effekter på samhällets förmåga att klara olika<br>fredstida påfrestningar.</p>
<p>Mot bakgrund av förutsättningarna om en<br>anpassningsperiod om 1 år, 5 år och 10 år upp-<br>drog regeringen den 16 december 1999 åt<br>ÖCB att i samverkan med samtliga funktions-<br>ansvariga myndigheter utveckla en målmodell.</p>
<p>Syftet med målmodellen är att finna en lämplig<br>struktur för arbetet med funktionsmål för<br>kommande försvarsbeslut. Överstyrelsen har<br>den 16 maj 2000 redovisat ett förslag till mål-<br>modell som kan sägas bestå av tre delar. Del ett<br>avser en grundförmåga som inkluderar förmå-<br>ga att kunna genomföra beredskapshöjande<br>åtgärder inom ett år. Del två och tre i modellen<br>avser den förmåga som måste finnas hos myn-<br>digheten för att de beredskapshöjande åtgärder<br>som skall genomföras inom 5 och 10 år verkli-<br>gen kan ske.</p>
<p>Regeringen anser att den redovisade<br>modellen bör kunna medge att en uppföljning<br>av funktionernas förmåga i olika tidsperspektiv<br>kan ske på ett tydligare sätt än vad som är fallet<br>i nuläget. Regeringen bedömer att den<br>redovisade modellen kommer att utgöra en bra<br>grund för funktionsmyndigheterna så att de, i<br>enlighet med regeringens beslut den 16<br>december 1999, kommer att redovisa tydliga<br>förslag till funktionsmål för kommande<br>försvarsbeslutsperiod.</p>
<p>3.10.5 Inriktning för 2001</p>
<p>Den nya inriktningen för totalförsvaret inne-<br>bär att hotet om ett större väpnat angrepp to-<br>nas ned medan andra former av hot lyfts fram,<br>t.ex. IT-relaterade hot (prop. 1998/99:74 och<br>prop. 1999/2000:30). Regeringen har uppdragit<br>åt en särskild utredare att föreslå formerna för<br>ett bättre planeringssystem vad gäller civilt för-<br>svar och svåra påfrestningar på samhället i fred<br>(dir. 1999:63 och 2000:49). Mot bakgrund av<br>hotet mot IT-system skall utredaren bl.a. ar-<br>beta med frågan om en tvärsektoriell samord-<br>ning för IT-säkerhet och skydd mot informa-<br>tionskrigföring.</p>
<p>Regeringen beslutade den 25 november<br>1999 att uppdra till PTS att utreda förutsätt-<br>ningarna för att inrätta en särskild funktion för<br>IT-incidenthantering. En IT-</p>
<p>incidenthanteringsfunktion syftar till att mot-<br>verka angrepp på informations- och kommu-<br>nikationstekniska system och infrastrukturer.<br>Post- och telestyrelsen skall bl.a. föreslå lämp-<br>lig ansvarsfördelning mellan aktörerna, klar-<br>lägga behov av samarbete och kanaler för in-<br>formationsförmedling m.m. för en<br>sektorsövergripande funktion för IT-<br>incidenthantering. Uppdraget skall redovisas<br>den 1 december 2000.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>En kartläggning som ÖCB genomfört visar<br>att ett stort antal myndigheter bedriver verk-<br>samhet för att höja IT-säkerheten och för att<br>förbättra skyddet mot informationsoperatio-<br>ner. Regeringen anser att myndigheternas ar-<br>bete med detta bör intensifieras och att det är<br>en uppgift för varje myndighet att förbättra sä-<br>kerheten så att den verksamhet som myndig-<br>heten är ålagd att genomföra kan ske utan<br>störningar.</p>
<p>Ett allt större teknikberoende ökar samhäl-<br>lets sårbarhet, vilket gör att åtgärder även i<br>fortsättningen måste genomföras för att säker-<br>ställa en fungerande elförsörjning, telekom-<br>munikationer samt ledning. Dessa områden är<br>gränssättande för samtliga funktioners förmå-<br>ga i händelse av krig men även för samhällets<br>beredskap att hantera en fredstida svår påfrest-<br>ning.</p>
<p>Regeringen anser att bl.a. den förlängda an-<br>passningsperioden gör att neddragningar kan<br>ske inom vissa funktioner inom det civila för-<br>svaret. Funktionerna inom det civila försvaret<br>har mot bakgrund av den förändrade hotbilden<br>och förlängda anpassningsperioden också på-<br>börjat ominriktningen av verksamheten som<br>t.ex. utförsäljning av lager i en allt högre takt,<br>neddragning av civilpliktsutbildning och mins-<br>kat byggande av skyddsrum. Förändringsar-<br>betet skall enligt regeringen fortsätta enligt den<br>inriktning som regeringen redovisat i proposi-<br>tionerna Förändrad omvärld - omdanat försvar<br>(prop. 1998/99:74) samt Det nya försvaret<br>(prop. 1999/2000:30). Mot bakgrund av detta<br>anser regeringen att resterande beredskapslager<br>som finns inom funktionen Försörjning med<br>industrivaror skall säljas ut, om marknaden och<br>målet för funktionen så medger. Funktioner<br>som arbetar med s.k. gränssättande verksam-<br>het, dvs. telekommunikation och energiför-<br>sörjning, samt verksamhet kopplat till de IT-<br>relaterade hoten bör emellertid prioriteras i än<br>högre grad.</p>
<p>Mot bakgrund av de i prop. 1998/99:74 an-<br>givna anpassningsperioderna, den förändrade<br>hotbilden samt omvärldsförändringar, bl.a. nya<br>handelsmönster och produktionsförändringar,<br>uppdrog regeringen den 16 december 1999 åt<br>ÖCB samt övriga funktionsansvariga myndig-<br>heter med försörjningsuppgifter att utarbeta<br>former för användandet av nya metoder för att<br>trygga försörjningsförmågan, användandet av<br>reglerande åtgärder i krissituationer samt ana-<br>lysera hur försörjningsberedskapen påverkats</p>
<p>av förändrade nationella och internationella<br>förhållanden. Uppdragen skall redovisas senast<br>den 1 mars 2001.</p>
<p>Inom funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst har befolkningsskyddet ned-<br>prioriterats men det är fortfarande viktigt att<br>ha ett väl fungerande varningssystem. Aven<br>den enskilda människans förmåga bör stärkas<br>så att allmänheten har en förmåga att agera ra-<br>tionellt vid störningar i samhället. Det är vidare<br>väsentligt att räddningstjänsten har en god<br>ledningsförmåga som vid behov kan förstärkas<br>med personal och materiel.</p>
<p>Regeringen har den 31 maj 2000 uppdragit<br>åt ÖCB att genomföra en funktionsgenom-<br>gång av funktionen Psykologiskt försvar.<br>Uppdraget skall också utgöra ett underlag till<br>utredningen om principer för en bättre hel-<br>hetssyn vid planeringen för civilt försvar och<br>beredskapen mot svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred (dir. 1999:63). Uppdraget skall<br>slutredovisas den 15 december 2000.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 19 augusti 1999 åt<br>ÖCB att genomföra en uppföljning av 1996 års<br>funktionsgenomgång av funktionen Tele-<br>kommunikationer m.m.. Överstyrelsen skulle<br>enligt regeringens direktiv utreda hur arbetet<br>med att minska sårbarheten i funktionen fort-<br>skrider. Överstyrelsen skulle därvid utvärdera<br>nuvarande inriktning och uppläggning. Upp-<br>draget redovisades till regeringen den 4 juli<br>2000. Inom Regeringskansliet har en bered-<br>ning av de förslag som ÖCB presenterat på-<br>börjats.</p>
<p>Forskning</p>
<p>Överstyrelsen skall bl.a. samordna frågor om<br>gemensam försvarsforskning och på regering-<br>ens uppdrag har ÖCB redovisat en kunskaps-<br>och forskningsstrategi för det civila försvaret.<br>Strävan är att få till stånd breda fleråriga ram-<br>forskningsprogram som täcker stora och för<br>det civila försvaret viktiga områden. Projekten<br>bereds i dialog med den eller de forskare som<br>har kontaktats för uppgiften samt andra intres-<br>senter inom det civila försvaret.</p>
<p>Ett flertal funktionsansvariga myndigheter<br>inom det civila försvaret har även initierat olika<br>forskningsprojekt vilket ÖCB redovisat i en<br>samlad rapport till regeringen. Det rör bl.a.<br>områden som NBC-stridmedel, IT-hot, led-<br>ningsfrågor och krishantering.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Syftet med forskning som bedrivs för det<br>civila försvaret är enligt ÖCB kunskapsupp-<br>byggnad dels som ett underlag för beslut om<br>en långsiktig inriktning, dels som ett inslag i<br>olika utbildningar för personal inom olika<br>funktioner.</p>
<p>Det internationella forskningssamarbetet<br>som ÖCB initierat avser för närvarande forsk-<br>ning kring krishantering i ett nationellt och<br>internationellt perspektiv. Syftet är både att<br>förbättra den nationella krishanteringsförmå-<br>gan och att bidra till en ökad krishanterings-<br>kompetens i vårt närområde. Forskargrupper<br>har etablerats i Estland, Lettland, Polen och<br>Ryssland.</p>
<p>Forskningsinriktningen inom det civila för-<br>svaret har utvecklats till att omfatta betydligt<br>mer än det som av tradition kan anses utgöra<br>totalförsvarsforskning. Inom ÖCB har ett ar-<br>bete påbörjats som syftar till att myndigheter-<br>nas redovisning utvecklas så att sambandet<br>tydligt framgår mellan beställd forskning och<br>regeringens inriktning av det civila försvaret.<br>Regeringen anser att detta arbete bör intensifi-<br>eras.</p>
<p>Totalförsvarspliktiga uttagna med civilplikt</p>
<p>På regeringens uppdrag redovisade ÖCB den<br>25 februari 2000 det civila försvarets behov av<br>totalförsvarspliktiga uttagna med civilplikt<br>med grundutbildning som är längre än 60 da-<br>gar. Redovisningen innebär förslag om en re-<br>ducering från dagens årliga utbildningsvolym<br>om 2 100 totalförsvarspliktiga till en utbild-<br>ningsvolym efter 2001 omfattande 900 total-<br>försvarspliktiga. Regeringen har uppdragit åt<br>ÖCB att fördjupa analysen avseende behovet<br>av civilpliktiga avseende funktionen Energiför-<br>sörjning. Uppdraget skall redovisas senast den<br>1 oktober 2000. Regeringen avser att behandla<br>denna fråga i kommande försvarspolitiska pro-<br>positioner hösten 2001.</p>
<p>3.10.6 Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverkets årliga revision avser den<br>verksamhet som den enskilda myndigheten<br>bedriver för de anslagsmedel som tilldelats<br>verksamheten. För funktionerna inom det ci-<br>vila försvaret innebär detta att granskningen<br>avser funktionsansvariga myndigheters egen</p>
<p>verksamhet och inte all verksamhet som be-<br>drivs inom funktionen.</p>
<p>Myndigheter som i huvudsak bedriver be-<br>redskapsverksamhet och där Försvarsdeparte-<br>mentet har huvudansvaret är Överstyrelsen för<br>civil beredskap, Civilbefälhavarna, Styrelsen<br>för psykologiskt försvar och Statens rädd-<br>ningsverk. För övriga myndigheter inom civilt<br>försvar utgör beredskapsverksamheten endast<br>en del av myndighetens totala verksamhet.<br>Detta innebär att revisionens iakttagelser som<br>redovisas här endast avser den beredskapsverk-<br>samhet som övriga myndigheter genomfört.</p>
<p>Vad gäller beredskapsverksamhet har revi-<br>sionen, med undantag för Statens räddnings-<br>verk, inte haft några invändningar i revisions-<br>berättelsen för 1999.</p>
<p>Riksrevisionsverket har meddelat följande<br>invändningar i revisionsrapport för Rädd-<br>ningsverket: Den interna styrningen och kon-<br>trollen vad avser redovisning av beredskapstill-<br>gångar och de låneskulder som uppkommer i<br>samband med denna hantering har inte funge-<br>rat tillfredsställande. Vidare anser RRV att re-<br>sultatredovisningen inte ger en rättvisande<br>återrapportering av verksamhetens kostnader<br>då endast direkta kostnader redovisas i kom-<br>mentarer till verksamhetsmål och att samtliga<br>kostnader inte fördelats.</p>
<p>Mot bakgrund av ovan nämnda invändning<br>redogör regeringen under politikområdet<br>Skydd mot olyckor för de åtgärder Räddnings-<br>verket redovisat samt ger regeringens syn på<br>myndighetens åtgärder (avsnitt 4.8).</p>
<p>3.10.7 Budgetförslag</p>
<p>Som regeringen anförde i avsnitt 3.10.2 beräk-<br>nas inte några större anslagssparanden inom<br>det civila försvaret uppkomma efter 2001. Re-<br>geringen avser dock besluta att vissa myndig-<br>heter inom funktionerna under 2001 får dis-<br>ponera delar av det anslagssparande från 1999<br>som under 2000 fått användas först efter beslut<br>av regeringen.</p>
<p>9 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>3.10.7.1 6:4 Funktionen Civil ledning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.10 Anslagsutveckling SS</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>508 528</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>196 825</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>438 683</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>591 819</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>488 507</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>536 092 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>549 465 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 522 342 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Inom funktionen Civil ledning har Överstyrel-<br>sen för civil beredskap (ÖCB), länsstyrelserna<br>och kommunstyrelserna uppgifter. Anslaget<br>finansierar från och med 2001 verksamhet som<br>bedrivs av ÖCB som funktionsansvarig myn-<br>dighet. Även ÖCB:s samordningsansvar vad<br>gäller övergripande frågor för det civila försva-<br>ret finansieras av anslaget samt kvarstående av-<br>vecklingskostnader för civilbefälhavarna.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser<br>Funktionen Civil ledning, för perioden 2001- 2003 godkänns (tabell 3.11).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.11 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skyddade ledningsplatser</p></td><td>
<p>252</p></td><td>
<p>212</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>26</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Telesäkerhetsåtgärder</p></td><td>
<p>164</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Elvira</p></td><td>
<p>239</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>430</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>430</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>430</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Ci-<br>vil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyd-<br>dade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare<br>beställningar uppgår till högst 55 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 3.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>100 160</p></td><td>
<p>72 690</p></td><td>
<p>105 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>66 370</p></td><td>
<p>74 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-93 840</p></td><td>
<p>-41 190</p></td><td>
<p>-91 500</p></td><td>
<p>-37 500</p></td><td>
<p>-13 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>72 690</p></td><td>
<p>105 500</p></td><td>
<p>51 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>124 000</p></td><td>
<p>132 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Regeringen beslutade den 21 juni 2000. att<br>ÖCB skall utveckla och från och med den<br>1 januari 2001 förlägga en teknisk enhet i Sol-<br>lefteå. Bakgrunden är regeringens utvecklings-<br>program för kommuner med särskilda om-<br>ställningsproblem främst på grund av<br>strukturomvandlingen inom Försvarsmakten.<br>Enheten är en utveckling av delar inom funk-<br>tionen Civil ledning och skall uppfylla ett be-<br>hov som finns hos ledningsorganen inom det<br>civila försvaret. Det är av vikt att ledningsor-<br>ganens förmåga stärks och att den infrastruk-<br>tur som bär upp samhällsviktig verksamhet<br>görs mindre sårbar. Enheten skall bildas med<br>inledningsvis ca 60 årsarbetskrafter med in-<br>riktning mot drift och förvaltning av tekniska<br>system hos funktionsansvariga myndigheter,<br>länsstyrelser och kommuner. Medel för denna<br>enhet har beräknats under anslaget. -Den<br>15 augusti 2000 redovisade ÖCB ett förslag på<br>enhetens utformning. Förslaget bereds' för<br>närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>De tre myndigheterna Civilbefälhavama<br>skall avvecklas den 31 december 2000 (prop.<br>1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.<br>1999/2000:168). Regeringen har den 29 juni</p>
<p>2000 uppdragit åt ÖCB och Socialstyrelsen att<br>inom respektive myndighet, från och med den<br>1 januari 2001, inrätta en central stödresurs<br>som i första hand skall stödja den regionala ni-<br>vån inom det civila försvaret.</p>
<p>Regeringen avser att tilldela medel även</p>
<p>2001 för de frivilliga försvarsorganisationernas<br>verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen<br>och Ryssland.</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.13 Beräkning av anslaget för 2001 H</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>438 683</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>44 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-725</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>488 507</p></td></tr>
</table>
<p>3.10.7.2 6:5 Funktionen Försörjning med<br>industrivaror</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.14 Anslagsutveckling M</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>82 279</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>93 380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>57151</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>99 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>115 123 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>117 535 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 112 937 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar den verksamhet som den<br>funktionsansvariga myndigheten ÖCB ge-<br>nomför inom funktionen. Inom funktionen<br>har även länsstyrelserna uppgifter.</p>
<p>Beredska psinvesteringar</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>för 2001 låta Överstyrelsen för civil beredskap<br>disponera en låneram i Riksgäldskontoret för<br>beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt<br>belopp om 325 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med<br>1998 övergick ÖCB till att lånefinansiera be-<br>redskapsinvesteringar. Låneramen för 2001<br>skall täcka tidigare gjorda beredskapsinveste-<br>ringar.</p>
<p>Mot bakgrund av den positiva säkerhetspo-<br>litiska utvecklingen har ÖCB föreslagit att<br>resterande beredskapslager skall säljas ut under<br>förutsättning att marknaden så medger. Rege-<br>ringen anser att ÖCB bör fortsätta utförsälj-<br>ningen av befintliga beredskapslager med mål-<br>sättningen att resterande lager skall vara</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>utsålda vid utgången av 2002, förutsatt att<br>marknaden medger detta.</p>
<p>Den realisationsvinst som uppstår vid utför-<br>säljning av beredskapslager redovisas mot in-<br>komsttitel 2625. Under 1999 levererades</p>
<p>27 miljoner kronor in till statskassan för för-<br>säljningen. Som resultat av övergången till lå-<br>nefinansiering av beredskapslagren inleverera-<br>de ÖCB 535 miljoner kronor till statskassan.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen<br>Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslags-<br>medel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 27 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>8 300</p></td><td>
<p>13 410</p></td><td>
<p>35 990</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>8 900</p></td><td>
<p>30 300</p></td><td>
<p>5 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-3 790</p></td><td>
<p>-7 720</p></td><td>
<p>-15 900</p></td><td>
<p>-17 800</p></td><td>
<p>-7 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>13 410</p></td><td>
<p>35 990</p></td><td>
<p>25 390</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>09 000</p></td><td>
<p>36 000</p></td><td>
<p>27 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* UtgiftsutfaII till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Tabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Överstyrelsen har redovisat vilka åtgärder<br>som bedöms vara nödvändiga att genomföra<br>för att funktionen så långt som möjligt skall ha<br>en god förmåga vid utgången av försvars-<br>beslutsperioden. Åtgärderna omfattar bl.a.<br>intensifiering av omförhandling av tidigare<br>tecknade beredskapsavtal, ökade insatser på<br>omvärldsanalyser samt metod- och modell-<br>utveckling, branschanalyser med satsning på<br>kemi-, IT- och verkstadsbranscherna samt en<br>fortsatt analys av EU-medlemskapets betydel-<br>se för försörjningsberedskapen.</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som<br>ÖCB avser att vidta utgör en rimlig avvägning<br>med hänsyn till den förändrade hotbilden.</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000 57 151</p>
<p>Pris-och löneomräkning 819</p>
<p>Överföring inom U06-17 970</p>
<p>Förslag 2001 40 000</p>
<p>3.10.7.3 6:6 Funktionen Befolkningsskydd<br>och räddningstjänst</p>
<p>Tabell 3.17 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>796 484</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>134 421</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>696 608 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>689 520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>593 809</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>831 976 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>852 031 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 4 931 tkr i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 811 823 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Statens räddningsverk är funktionsansvarig<br>myndighet. Anslaget finansierar åtgärder för</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>tillhandahållande och iordningställande av<br>skyddsrum och skyddade utrymmen, tillhan-<br>dahållande av andningsskydd, åtgärder för var-<br>ning, utrymning och inkvartering, information<br>om självskydd m.m. Anslaget finansierar även<br>åtgärder inom räddningstjänsten, främst avse-<br>ende förmågan inom den kommunala rädd-<br>ningstjänsten under höjd beredskap. Viktiga<br>åtgärder inom detta område är byggande av<br>räddningscentraler, utbildning av totalför-</p>
<p>svarspliktiga räddningsmän samt anskaffning<br>av materiel för höjd beredskap.</p>
<p>Anslagssparandet har främst uppkommit på<br>grund av att myndigheten övergått till lånefi-<br>nansiering av beredskapslager och varnings-<br>materiel samt vissa förseningar i utbetalningar<br>till frivilligorganisationer. Under 2000 har<br>90 103 000 kronor av anslagssparandet förts<br>bort som en indragning.</p>
<p>Beredskapsinvesteringar</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2001 låta Statens räddningsverk disponera en<br>låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 720 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med 1998 övergick Räddningsverket till att lånefinansiera<br>beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2001 skall täcka tidigare gjorda beredskapsinvesteringar.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.18 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Budget</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>t.o.m. 1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räddningsmateriel</p></td><td>
<p>1 109</p></td><td>
<p>886</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varningsutrustning</p></td><td>
<p>183</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Balder redovisningssystem</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>1 299</p></td><td>
<p>959</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Län</p></td><td>
<p>982</p></td><td>
<p>643</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>317</p></td><td>
<p>316</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>1 299</p></td><td>
<p>959</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
</table>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så<br>att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst<br>195 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>446 669</p></td><td>
<p>301 639</p></td><td>
<p>186 439</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>225 000</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-321 300</p></td><td>
<p>-255 200</p></td><td>
<p>-203 200</p></td><td>
<p>-100000</p></td><td>
<p>-43 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>301 639<sup>2</sup></p></td><td>
<p>186 439</p></td><td>
<p>143 239</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>540 000</p></td><td>
<p>490 000</p></td><td>
<p>195 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p><sup>2</sup> Utestånde förpliktelser avviker med 48 730 tkr pga. ej ianspråktagna bemyndiganden.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Räddningsverket skall fortsätta att fullfölja<br>den beslutade mer begränsade inriktningen för<br>befolkningsskyddet men även fortsättningsvis<br>arbeta med att stärka den kommunala rädd-<br>ningstjänstens förmåga. Räddningstjänsten<br>behöver stärkas vad gäller räddningscentraler<br>samt personal- och materieltillgång. Det är<br>även av vikt att stärka allmänhetens förmåga<br>att handla rationellt vid olyckor och vid andra<br>störningar genom självskyddskurser. Rädd-<br>ningsverket skall även tillse att samhället har<br>ett fungerande varningssystem.</p>
<p>Med hänsyn till omvärldsläget är det möjligt<br>att begränsa åtgärderna inom funktionen och<br>prioritera fredsverksamheten (anslaget 7:4 i<br>politikområdet Skydd mot olyckor) inom<br>räddningstjänstområdet. Regeringen avser att<br>utreda det framtida behovet av befolknings-<br>skydd.</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<p>Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>696 608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>8 597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompensation för ålderspen-<br>sionsa vgift er för totalförsvars-<br>pliktiga</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>-110 805</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-621</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>593 809</p></td></tr>
</table>
<p>3.10.7.4 6:7 Funktionen Psykologiskt försvar</p>
<p>Tabell 3.21 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>19 173</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>7 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>18 523</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>24 210</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 466 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 943 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 22 030 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar är funk-<br>tionsansvarig myndighet. Anslaget finansierar<br>den verksamhet som SPF genomför, såsom att<br>bedriva verksamhet inom forskning, bered-</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>skapsplanläggning och utbildning samt infor-<br>mation om säkerhetspolitik och totalförsvar.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Regeringen har den 31 maj 2000 uppdragit<br>åt ÖCB att genomföra en funktionsgenom-<br>gång av funktionen Psykologiskt försvar.<br>Uppdraget skall också utgöra ett underlag till<br>utredningen om principer för en bättre hel-<br>hetssyn vid planeringen för civilt försvar och<br>beredskapen mot svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred (dir. 1999:63). Uppdraget skall<br>slutredovisas den 15 december 2000. I avvak-<br>tan på denna rapportering bedömer regeringen<br>att ambitionsnivån för funktionen ej bör höjas<br>utan kvarstå på en nivå motsvarande den som<br>gällt för 2000. Dock skall uppgifter tillkomma<br>som SPF övertar i samband med Civilbefälha-<br>varnas avveckling.</p>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar skall<br>stödja beredskapsplanering hos radio och TV-<br>företag. Allmänheten skall kunna nås med<br>konkret och korrekt myndighetsinformation.<br>Utöver befintligt VMA-system (viktigt med-<br>delande till allmänheten), anser regeringen att<br>SPF bör fortsätta projektarbetet med RDS-<br>varningar via lokalradiostationer.</p>
<p>3.10.7.5 6:8 Funktionen Ordning och<br>säkerhet</p>
<p>Tabell 3.23 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>37 745</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>15 940</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>22 276</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>26 972</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>22 841</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>33 385 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 057 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 32 791 tkr i 2001 års prisnivå.</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.22 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>finslag 2000 18 523</p>
<p>Pris-och löneomräkning 271</p>
<p>Överföring inom U06 1 206</p>
<p>Förslag 2001 20 000</p>
<p>Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myn-<br>dighet. Anslaget finansierar utbildning och ut-<br>rustning av den särskilda beredskapspolisen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har bedömt att bl.a. per-<br>sonal- och utbildningsläget och förmågan vid<br>längre el- och telebortfall inte är godtagbar.<br>Regeringen avser att särskilt följa effekterna av<br>de åtgärder som vidtas för att förbättra läget<br>inom dessa områden.</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<p>Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>22 276</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris-och löneomräkning</p></td><td>
<p>-110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompensation för ålderspen-<br>sionsavgifter för totalförsvars-<br>pliktiga</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>834</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-1 159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>22 841</p></td></tr>
</table>
<p>81</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>3.10.7.6 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård</p>
<p>m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.25 Anslagsutveckling</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>186 158</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>127 618</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>80 725</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>166 175</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>101 936</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>170 844 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>174 997 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 166 636 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndig-<br>het. Anslaget finansierar den verksamhet som<br>myndigheten genomför inom funktionen.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen<br>Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att be-<br>hovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst<br>12 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.26 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000</p>
<p>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>14 900</p></td><td>
<p>5 300</p></td><td>
<p>15 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>5 300</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-14 900</p></td><td>
<p>-5 100</p></td><td>
<p>-15 200</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>5 300</p></td><td>
<p>15 200</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser</p>
<p>Beredskapsinvesteringar</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2001 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i<br>Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 220 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med<br>1999 övergick Socialstyrelsen till att lånefinan-<br>siera beredskapsinvesteringar. Låneramen för<br>2001 skall täcka tidigare gjorda beredskapsin-<br>vesteringar.</p>
<p>Inkomster från utförsäljning av bered-<br>skapslager har redovisats mot inkomsttitel<br>2625.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Socialstyrelsen har redovisat vilka åtgärder<br>som bedöms vara nödvändiga att genomföra<br>för att funktionen så långt som möjligt skall ha<br>en god förmåga vid utgången av försvarsbe-<br>slutsperioden. Åtgärderna omfattar bl.a. led-<br>nings- och informationssystem, omstrukture-<br>ring av beredskapslager, kompetensförsörj-<br>ning, uppbyggnad av kunskapscentra, teknisk<br>funktionssäkerhet samt omvärldsanalyser vad<br>avser svåra påfrestningar på samhället i fred.</p>
<p>Regeringen bedömer mot bakgrund av 1996<br>års försvarsbeslut att de åtgärder som Social-<br>styrelsen avser att vidta är lämpliga med hän-<br>syn till den förändrade hotbilden.</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till de verksamheter som är bå-<br>de anslags- och avgiftsfinansierade.</p>
<p>3.10.7.7 6:10 Funktionen</p>
<p>Telekommunikationer m.m.</p>
<p>Tabell 3.28 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>249 851</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>14 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>195 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>195 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>199 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>202 572 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>206 630 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 199 000 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig<br>myndighet för funktionen Telekommunika-<br>tioner m.m.. Anslaget finansierar upphandling<br>för att tillgodose samhällets behov av uthålliga<br>telekommunikationer i krig och vad gäller<br>fredstida hot.</p>
<p>När operatörerna själva vidtar åtgärder i sina<br>nät kan PTS upphandla kompletterande bered-<br>skapsåtgärder. Detta minskar statens kostna-<br>der totalt sett, men i gengäld belastas inte alltid<br>anslaget det år uppgiften budgeteras varvid ett<br>anslagssparande uppstår.</p>
<p>Anslaget skall även kunna användas till åt-<br>gärder för skydd mot informationsoperationer.</p>
<p>Tabell 3.27 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>80 725</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>-404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>22 079</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>-464</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>101 936</p></td></tr>
</table>
<p>Teleberedskapsavgift</p>
<p>Regeringens förslag: Avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen Telekommuni-<br>kationer m.m., fastställs till sammanlagt högst 100 000 000 kronor under 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En avgift tas<br>ut av teleoperatörerna i enlighet med teleför-<br>ordningen (1997:339) för finansiering av åt-</p>
<p>gärder mot allvarliga fredstida hot och påfrest-<br>ningar på telekommunikationsområdet.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funktionen<br>Telekommunikationer m.m., för perioden 2001-2003 godkänns (tabell 3.29).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.29 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fullträff skyddade telean-<br>läggningar</p></td><td>
<p>193</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nätåtgärder</p></td><td>
<p>483</p></td><td>
<p>132</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prioriteringssystem</p></td><td>
<p>165</p></td><td></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Informationssäkerhet och<br>skydd av llP-nät</p></td><td>
<p>90</p></td><td></td><td></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reservkraft</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>1 007</p></td><td>
<p>244</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>190</p></td><td>
<p>190</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 007</p></td><td>
<p>244</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>190</p></td><td>
<p>190</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>1 007</p></td><td>
<p>244</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>190</p></td><td>
<p>190</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndiganden</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen<br>Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och an-<br>läggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare av-<br>tal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.30 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>302 563*</p></td><td>
<p>89 155</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>18 856</p></td><td>
<p>149 223</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser</p></td><td>
<p>-230 114</p></td><td>
<p>-88 378</p></td><td>
<p>-150 000</p></td><td>
<p>-90 000</p></td><td>
<p>-60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>89 155</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Infriade förpliktelser avviker med 2 150 tkr från beställt belopp pga. förändring i betalningsutfallet</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Post- och telestyrelsen har redovisat vilka<br>åtgärder som bedöms nödvändiga för att höja</p>
<p>telefunktionens förmåga att motstå såväl väp-<br>nat angrepp som svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred. Myndigheten planerar införandet<br>av ett system som möjliggör prioritet i fasta<br>och mobila nät för samhällsviktiga funktioner.<br>Vidare planeras intrångsanalyser och skyddsåt-<br>gärder mot intrång samt skyddsåtgärder för</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>nät som bär Internettrafik. En fullträffskyddad<br>teleanläggning i berg kommer att färdigställas<br>och fortsatt förstärkning av nätstrukturen<br>kring fullträffskyddade anläggningar i storstä-<br>derna kommer att ske. En fortsatt satsning<br>måste ske för att öka flexibilitet och skydd i<br>transmissionsnät som långsiktigt är en förut-<br>sättning för säkerhet åt alla slag av telekom-<br>munikationer. Två till fyra funktionsövningar<br>kommer att genomföras.</p>
<p>Med den planering som PTS redovisat be-<br>dömer regeringen att telekommunikationernas<br>förmåga är godtagbar vid försvarsbeslutsperio-<br>den slut.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringens förslag: Målet för Funktionen<br>Postbefordran är att verksamheten skall bedri-<br>vas så att totalförsvarets behov av postal kom-<br>munikation skall kunna tillgodoses under höjd<br>beredskap. Verksamheten skall bedrivas så att<br>de resurser och den beredskap som skapas skall<br>kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på<br>samhället i fred.</p>
<p>Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>195 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>-975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>4 975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>199 000</p></td></tr>
</table>
<p>3.10.7.8 6:11 Funktionen Postbefordran</p>
<p>Tabell 3.32 Anslagsberäkning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>13 808</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 547</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 118 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 281 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 7 975 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig<br>myndighet för funktionen Postbefordran. An-<br>slaget finansierar upphandling av tjänster, ut-<br>rustning och anläggningar för att trygga sam-<br>hällets behov av uthållig postbefordran under<br>höjd beredskap.</p>
<p>Anslagssparandet beror på att Posten AB<br>(Posten) under hösten 1999 beslöt att lägga<br>ned driftvärnet per den 31 december 1999. Det<br>anslagssparande på ca 4 000 000 kr som beräk-<br>nas vid utgången av 2000 beror också på ned-<br>läggningen av driftvärnet. Anslagsförbruk-<br>ningen för 2000 inkluderar</p>
<p>awecklingskostnader för denna nedläggning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under avsnitt<br>3.10.4.3 redovisas regeringens bedömning av-<br>seende funktionens förmåga vid utgången av<br>1999.</p>
<p>Post- och telestyrelsen bör fortsättningsvis<br>vara funktionsansvarig myndighet för funktio-<br>nen Postbefordran. Postgiroverksamheten in-<br>går enligt 1996 års försvarsbeslut i funktionen.<br>Postgirot Bank Aktiebolag, som driver Postgi-<br>roverksamheten, är emellertid ett bankaktie-<br>bolag och står därmed under Finansinspektio-<br>nens tillsyn. Postgiroverksamheten bör därför<br>endast omfattas av funktionen Finansiella<br>tjänster (jfr. prop. 1996/97:4, s. 263) för vilken<br>Finansinspektionen är funktionsansvarig<br>myndighet under höjd beredskap. Mot bak-<br>grund av detta har målet för funktionen änd-<br>rats.</p>
<p>Post- och telestyrelsen har, på regeringens<br>uppdrag, redovisat ett förslag till framtida<br>inriktning inom funktionen Postbefordran.<br>Myndigheten skulle därvid särskilt belysa<br>verksamheten fältpost. Post- och telestyrelsen<br>framhåller att konsekvensen av ett avlägset<br>invasionshot är att behovet av att vidmakthålla<br>ett driftvärn inom Posten inte längre är<br>angeläget. Posten beslutade att avveckla sin<br>driftvämsorganisation per den 31 december<br>1999. Det förslag, avseende fältpost, som PTS<br>utarbetat tillsammans med Försvarsmakten<br>och Posten innebär att nuvarande fältpost-<br>organisation avvecklas. Ett nytt system för<br>post- och penningförsörjning i fält, som<br>bygger på samhällets ordinarie post- och<br>betalningsväsende, utvecklas inom Försvars-<br>maktens underhållsorganisation.</p>
<p>Regeringen anser att befordran av post så<br>långt som möjligt bör fungera normalt även<br>om landet drabbas av långa elavbrott, störning-<br>ar av transporter eller skador på sorteringsan-<br>läggningar i samband med väpnat angrepp.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Kompetens avseende hantering av svåra stör-<br>ningar på postfunktionen måste finnas inom<br>PTS och hos Posten. En begränsad plane-<br>ringsfunktion för totalförsvarsåtgärder bör<br>härutöver finnas kvar vid Posten. Post- och<br>telestyrelsen bör även fortsättningsvis genom<br>upphandling av åtgärder säkra samhällets be-<br>hov av postal kommunikation under höjd be-<br>redskap och vid svåra påfrestningar på samhäl-<br>let i fred. Försvarsmakten bör själv ansvara för<br>ett system för post i fält för sina nationella och<br>internationella förband med stöd av samhällets<br>ordinarie postdistribution. Till följd av denna<br>förändrade inriktning för funktionen tillsam-<br>mans med nedläggningen av fältpost och Pos-<br>tens driftvärn kan det årliga resursbehovet för<br>funktionen reduceras med ca 4 miljoner kro-<br>nor till ca 8 miljoner kronor.</p>
<p>3.10.7.9 6:12 Funktionen Transporter</p>
<p>Tabell 3.34 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>191 484</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>21 508</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>143 023</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>159 288</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>163 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>203 307 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>207 357 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 199 815 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.33 Beräkning av anslaget för 2001 ®</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>11 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>-55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>-7 945</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap är funktions-<br>ansvarig myndighet. Anslaget finansierar del-<br>funktionerna Väghållning (Vägverket), Järn-<br>vägstransporter och Banhållning (Banverket),<br>Sjötransporter (Sjöfartsverket), Flygtranspor-<br>ter (Luftfartsverket) och Landsvägstransporter<br>och Transportsamordning (ÖCB). Dessutom<br>ingår transporter av farligt gods på väg och<br>järnväg för vilket Statens räddningsverk ansva-<br>rar.</p>
<p>Anslagssparandet från 1999 beror bl.a. på<br>beställning av materiel inom funktionen som<br>betalats först 2000.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen<br>Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för be-<br>redskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställ-<br>ningar uppgår till högst 25 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.35 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003-</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>-12 500</p></td><td>
<p>-12 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhå 11 en/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>115000</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För Funktionen Transporter innebär Försvars-<br>maktens omdaning från invasionsförsvar till<br>insatsförsvar att behovet av stöd från civila</p>
<p>transportresurser kan komma att förändras.<br>Regeringen avser att till ÖCB ge i uppdrag att<br>senast den 1 mars 2001 i planeringsunderlaget<br>redovisa behovet av stöd avseende<br>transportresurserna.</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Överstyrelsen har getts i uppdrag att i sam-<br>råd med Vägverket samt länsstyrelser och Ci-<br>vilbefälhavarkanslier utreda och redovisat kon-<br>sekvenser av att överföra delfunktionen<br>Landsvägstransporter till Vägverket. I lämnad<br>utredning redovisas förslag att överföra del-<br>funktionen landsvägstransporter till Vägver-<br>ket. Regeringen anser att det finns goda argu-<br>ment för den föreslagna förändringen och<br>bedömer att förslaget bör genomföras. Frågan<br>bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>För respektive delfunktion återstår att ar-<br>beta vidare med att utveckla förmågan från<br>godtagbar till god.</p>
<p>der som beslutas med stöd av elberedskapsla-<br>gen. Vidare bekostar anslaget<br>beredskapsinsatser för dammsäkerhet.</p>
<p>Elberedskapsavgift</p>
<p>Regeringens förslag: Avgiftsuttaget för elbered-<br>skapsavgiften, såvitt avser Funktionen Ener-<br>giförsörjning, fastställs till sammanlagt högst<br>200 000 000 kronor under 2001.</p>
<p>Tabell 3.36 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>143 023</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>-815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>20 792</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>163 000</p></td></tr>
</table>
<p>3.10.7.10 6:13 Funktionen Energiförsörjning</p>
<p>Tabell 3.37 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>181 899</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>198 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>211 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>301 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>220 569</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>238 290 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>243 202 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 233 950 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Funktionen Energiförsörjning är indelad i två<br>delfunktioner. Statens energimyndighet är<br>funktionsansvarig myndighet och ansvarar<br>även för delfunktionen Bränsle- och drivme-<br>delsförsörjning. Affärsverket svenska kraftnät<br>ansvarar för delfunktionen Elförsörjning.</p>
<p>Anslaget används för beredskapsinsatser in-<br>om energiområdet som syftar till att inför höjd<br>beredskap dels vidmakthålla och utveckla<br>handlingsberedskapen för att möta störningar i<br>energiförsörjningen, dels minska känsligheten<br>för störningar inom elförsörjningsområdet.<br>Anslaget används främst för ersättningar som<br>beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288)<br>och för myndighetsutövning enligt nämnda<br>lag. Huvudprincipen är att elföretagen är skyl-<br>diga att mot ersättning vidta beredskapsåtgär-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En avgift tas<br>ut enligt elberedskapslagen (1997:288) för att<br>finansiera beredskapsåtgärder som beslutas<br>med stöd av nämnda lag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens<br>bedömning avseende funktionens förmåga vid<br>utgången av 1999.</p>
<p>Samhällets elberoende och elsystemets ka-<br>raktär motiverar fortlöpande aktiva insatser för<br>att minska sårbarheten. Mot bakgrund av de<br>överväganden som redovisats av regeringen i<br>budgetpropositionen för 1999 (prop.<br>1998/99:1 utg.omr. 6, Totalförsvar, Funktio-<br>nen Energiförsörjning) och i regeringens För-<br>ändrad omvärld - omdanat försvar (prop.<br>1998/99:74, bet. 1998/99:FöUl, rskr.<br>1998/99:222) uppdrog regeringen därför i april<br>1999 åt ÖCB att genomföra en funktionsge-<br>nomgång av delfunktionen Elförsörjning.<br>Uppdraget skulle genomföras i samverkan<br>med Affärsverket svenska kraftnät, övriga be-<br>rörda myndigheter och med företrädare för fö-<br>retagen inom elförsörjningen. Uppdraget re-<br>dovisades i december 1999.</p>
<p>Den av ÖCB genomförda funktionsge-<br>nomgången av delfunktionen Elförsörjning har<br>resulterat i förslag vad gäller beredskapsverk-<br>samhetens inriktning, organisation, m.m. Vad<br>beträffar ÖCB:s förslag om översyn av funk-<br>tionsindelningen inom det civila försvaret har<br>regeringen beslutat att överlämna frågan till<br>utredningen (Fö 1999:04) om principer för en<br>bättre helhetssyn vid planeringen för civilt för-<br>svar och beredskapen mot svåra påfrestningar<br>på samhället i fred. Vad gäller ÖCB:s förslag<br>rörande beredskapsverksamhetens inriktning</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>avser regeringen bl.a. tillse att en helhetssyn<br>utvecklas som omfattar beredskapsåtgärder så-<br>väl på den eloperativa sidan som på användar-<br>sidan och att åtgärder bör vägas mot varandra<br>vad gäller kostnader och effekt. Vidare kom-<br>mer de ömsesidiga beroendeförhållandena som<br>finns mellan elförsörjningen och telekommu-<br>nikationerna vid elavbrott att analyseras när-<br>mare. Möjligheten för investeringar i teknisk<br>utrustning bör undersökas i syfte att kunna<br>förbättra att i en krissituation styra knappa el-<br>tillgångar till prioriterade användare. Utveck-<br>lingen på gasturbinsidan bör följas som en del<br>av bevakningen av tillgång till reservkraft i<br>syfte att skapa bättre förutsättningar för ö-drift<br>i en krissituation. Möjligheterna att bergför-<br>lägga eller på annat sätt effektivt skydda strate-<br>gisk och svårreparerad utrustning i stam- och<br>regionnäten bör studeras. Regeringen avser<br>bl.a. ställa högre krav på de civila totalför-<br>svarsfunktionernas analyser av den egna funk-<br>tionens elberoende och att väl fungerande ru-<br>tiner skapas för att insamla, sammanställa och<br>vidarerapportera sådana uppgifter.</p>
<p>Som redovisats ovan överväger regeringen<br>för närvarande ett antal åtgärder för att minska<br>sårbarheten inom elförsörjningen, bl.a. utifrån<br>de konkreta förslag som ÖCB lämnat i sin<br>rapport i december 1999 från genomgången av<br>delfunktionen Elförsörjning. Resultatet av des-<br>sa överväganden kommer att redovisas för<br>riksdagen i ett senare sammanhang.</p>
<p>De flesta totalförsvarsfunktioner är starkt be-<br>roende av en fungerande elförsörjning för<br>funktionens förmåga att klara sin uppgift.<br>ÖCB redogör i sitt planeringsunderlag 2001<br>för det civila försvarets förmåga bedömningar<br>och föreslår, i enlighet med bl.a. intentionerna i<br>regeringens prop. 1999/2000:30 Det nya för-<br>svaret, att planeringen inom det civila försvaret<br>inriktas mot att säkra viktiga infrastrukturom-<br>råden. Infrastrukturfunktioner som t.ex. ener-<br>giförsörjning prioriteras och ÖCB föreslår att<br>ökade ekonomiska resurser avsätts för att<br>minska sårbarheten inom funktionen. Rege-<br>ringen delar ÖCB:s bedömning och har därför<br>i förhållande till 2000 beräknat större ekono-<br>miska resurser för funktionen Energiförsörj-<br>ning.</p>
<p>Tabell 3.38 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000 211 000</p>
<p>Pris-och löneomräkning -1055</p>
<p>Överföring inom U06 10 624</p>
<p>Förslag 2001 220 569</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.11 Totalförsvarsgemensamma<br>verksamheter</h2>
<p>Omfattning</p>
<p>Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift<br>att stödja övriga verksamheter inom politik-<br>området Försvarspolitik. De totalförsvars-<br>gemensamma verksamheterna omfattar<br>materielförsörjning, personalförsörjning, kom-<br>petensutveckling, forskning och utveckling<br>samt signalspaning m.m. Verksamheterna<br>finansieras till största delen genom avgifter<br>men även till del av anslag över statsbudgeten.</p>
<p>De totalförsvarsgemensamma verksamhe-<br>terna omfattar Försvarets materielverk, ansla-<br>get 6:14 Totalförsvarets pliktverk, anslaget<br>6:15 Försvarshögskolan, anslaget 6:16 Försva-<br>rets radioanstalt, anslaget 6:17 Totalförsvarets<br>forskningsinstitut, anslaget 6:18 Stöd till frivil-<br>liga försvarsorganisationer inom totalförsvaret<br>samt anslaget 6:19 Vissa mindre nämnder.</p>
<p>3.11.1 Resultatbedömning</p>
<p>Materielförsörj ning</p>
<p>Materielförsörjningen stöds av Försvarets ma-<br>terielverk. För att effektivisera verksamheten<br>har Materielverket under 1999 bedrivit ett för-<br>ändringsarbete, det s.k. Athena-projektet. Re-<br>sultatet är en ny processorienterad organisa-<br>tion som inrättats fr.o.m. den 1 januari 2000.<br>Den nya organisationsstrukturen kommer att<br>medföra en personalreduktion om 450 perso-<br>ner. En årlig kostnadsminskning om 230 mil-<br>joner kronor beräknas kunna uppnås fr.o.m.<br>2001. Vidare har Försvarets materielverk ge-<br>nomfört ett omfattande arbete med 2000-<br>säkringen av Försvarets materielverk och För-<br>svarsmaktens system, vilket inneburit att övrig<br>utveckling av interna informationssystem<br>m.m. inte kunnat genomföras enligt planerna.</p>
<p>Försvarets materielverks planerings- och<br>beslutsstöd till totalförsvarsmyndigheter har<br>främst genomförts som stöd till Försvars-<br>maktens materielplanering, varvid underlag har<br>lämnats till Försvarsmakten vid tre tillfällen.<br>Omförhandlingar med industrin har<br>genomförts för att frigöra medel för angelägna<br>investeringar.</p>
<p>Följande har prioriterats vad avser anskaff-<br>ning och utveckling av materiel: Kryptotelefon</p>
<p>710, Stridsfordon 90, JAS 39 Gripen, Ubåt<br>Gotland och Generell Teknisk Plattform. Om-<br>sättningen för Materielverket har minskat av-<br>sevärt till följd av att antalet beställningar<br>minskat, men hålls uppe av leveranser inom ett<br>fåtal stora projekt där serieleveranser pågår<br>(bl.a. JAS 39 Gripen, Stridsvagn 121/122 och<br>Stridsfordon 90).</p>
<p>Materielverkets milstolpseffektivitet, dvs.<br>andelen milstolpar som uppfylls inom över-<br>enskommen tid i förhållande till antalet plane-<br>rade milstolpar, förbättrades markant under<br>1999. Denna utveckling har dock temporärt<br>brutits under första halvåret 2000, vilket bl.a.<br>är ett resultat av att Försvarets materielverk<br>inte hunnit offerera i den takt som beställning-<br>arna inkommit från Försvarsmakten. Orsaken<br>kan bl.a. härledas till den omarbetade materiel-<br>planen och rekryteringssvårigheter inom För-<br>svarets materielverk.</p>
<p>Andelen omförhandlade kundbeställningar<br>hos Materielverket har minskat något (från 31<br>procent till 29 procent) men är på en fortsatt<br>hög nivå. Dessa orsakas bl.a. av ompriorite-<br>ringar i materielplanen och ändrat innehåll i<br>kundbeställningarna.</p>
<p>Personalförsörjning</p>
<p>Personalförsörjningen avseende totalför-<br>svarspliktig personal stöds av Totalförsvarets<br>pliktverk. Under 1999 mönstrade och antag-<br>ningsprövade 48 872 personer, varav 504 kvin-<br>nor. Av dessa skrevs 19 308 in till värnplikt och<br>2 194 till civilplikt. Övriga skrevs in till utbild-<br>ningsreserven, var inte tjänstgöringsskyldiga<br>eller, i samband med kvinnors antag-<br>ningsprövning, samtyckte inte till inskrivning.</p>
<p>Av de totalförsvarspliktiga som skrivs in till<br>grundutbildning påbörjar 70 procent sin<br>grundutbildning under följande år. Totalt<br>24 001 registerkontroller har genomförts i an-<br>slutning till inskrivningen för att hindra<br>olämplig personal att fullgöra grundutbildning<br>och 329 kontroller har medfört ändrade in-<br>skrivningsbeslut.</p>
<p>Antalet kvinnor som antagningsprövades<br>under 1999 har minskat med 110 jämfört med<br>1998. Även antalet kvinnor som efter antag-<br>ningsprövningen skrevs in till grundutbildning<br>har från 1998 till 1999 minskat från 341 till<br>242. Antalet intresseanmälningar av kvinnor<br>för att genomgå antagningsprövning var större<br>än tidigare år samtidigt som antalet återtagna</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>intresseanmälningar också var större än tidiga-<br>re år.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk har skrivit in färre<br>totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt än<br>vad Försvarsmakten har beställt. Regeringen<br>beslutade våren 1999 att värnpliktsvolymen för<br>2000 och 2001 skall reduceras till ca 15 000<br>totalförsvarspliktiga med anledning av<br>övergången till ny insatsorganisation och<br>förändringar i grundorganisationen. Försvars-<br>makten har däremot inte ändrat sina<br>beställningar hos Totalförsvarets pliktverk,<br>som därför medvetet har planerat för en låg<br>uppfyllnad av Försvarsmaktens beställningar.</p>
<p>Inom det civila försvaret uppgår differensen<br>till fyra procent vilket beror på för sena be-<br>ställningar av utbildningsanordnama hos To-<br>talförsvarets pliktverk.</p>
<p>Antalet ändrade inskrivningsbeslut har inte<br>minskat. Anledningen är förändringarna inom<br>både det civila och det militära försvaret, vilka<br>påverkar utbildningsvolymerna av totalför-<br>svarspliktiga. Andelen avgångar under grund-<br>utbildning har inte minskat generellt men To-<br>talförsvarets pliktverk har vid några garnisoner<br>genomfört riktade åtgärder mot både totalför-<br>svarspliktiga och befäl. Vid dessa garnisoner<br>har avgångarna minskat med ca 50 procent.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk har uppfyllt be-<br>ställningarna avseende antalet totalför-<br>svarspliktiga för repetionsutbildning. På grund<br>av en låg verksamhetsvolym och höga fasta<br>kostnader redovisar verksamhetsgrenen en<br>förlust och en kraftigt ökad timkostnad.</p>
<p>Som framgår av förra årets budgetproposi-<br>tion (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 6, av-<br>snitt 6.7) avbröts utvecklingen av den del av<br>Totalförsvarets pliktverks informationssystem<br>som skall stödja krigsplacering och övrig per-<br>sonalredovisning inom det militära försvaret.</p>
<p>Kompetensutveckling inom totalförsvaret</p>
<p>Kompetensutveckling inom totalförsvaret och<br>chefsutveckling såväl civilt som militärt stöds<br>av Försvarshögskolan.</p>
<p>Utbildningsverksamheten inom Försvars-<br>högskolan består av tre skilda delar:</p>
<p>- Högre chefsutbildning för totalförsva-<br>ret,</p>
<p>- Militär chefs- och specialistutbildning<br>och</p>
<p>- Civil chefs- och specialistutbildning .</p>
<p>Utbildningen är helt avgiftsfinansierad och<br>Försvarsmakten är den största beställaren.<br>Skolans utbildning har utvecklats både till<br>omfång och innehåll där olika former av inter-<br>nationell krishantering mot bakgrund av om-<br>världsutvecklingen har blivit en viktig kompo-<br>nent.</p>
<p>Fackprogram har introducerats för att kun-<br>na möta Försvarsmaktens behov av specialut-<br>bildningar för kompetensutveckling av office-<br>rare. Försvarshögskolan pekar dock på vissa<br>problem med beläggningen. För en framtida<br>kvantitativt mindre Försvarsmakt är det av<br>största vikt att finna en balans mellan behovet<br>av specialkompetens och kostnadseffektivite-<br>ten i att bedriva småskalig specialistutbildning.<br>Denna avvägning är avgörande för dimensio-<br>nering av högre specialistutbildningar inom<br>totalförsvaret.</p>
<p>Integreringen av forskning och utbildning<br>har fördjupats för att kvalitetssäkra de utbild-<br>ningar som Försvarshögskolan arrangerar.<br>Skolans anslagsfinansierade verksamhet om-<br>fattar grundforskning som skall bygga upp<br>vetenskaplig grund för undervisningen, forsk-<br>ning inom säkerhetspolitik och militärhistoria<br>samt informationskrigsföring. Inom grund-<br>forskningen har Försvarshögskolan eftersträ-<br>vat fasta forskningsresurser, dvs. professurer<br>och rekryteringstjänster vid alla institutioner,<br>för att möjliggöra utveckling av nya forsk-<br>ningsprojekt och handledning av doktorander.<br>Tre professorer har anställts i syfte att stärka<br>skolans vetenskapliga grund. Samtliga institu-<br>tioner har därmed antingen en professor eller<br>en adjungerad professor som kan leda institu-<br>tionens vetenskapliga forskning och Utveck-<br>ling-</p>
<p>Signalspaning m.m.</p>
<p>Försvarets radioanstalt har bidragit med un-<br>derrättelser om förhållanden i vår omvärld som<br>kan påverka vårt land i politiskt, säkerhetspoli-<br>tiskt eller militärt avseende. Försvarets radio-<br>anstalt har också bidragit med underrättelser<br>till stöd för svenskt utrikespolitiskt agerande.</p>
<p>De säkerhetspolitiska förändringarna under<br>1990-talet har inneburit att Försvarets radioan-<br>stalts ekonomiska resurser under de senaste<br>åren har kunnat reduceras. Myndigheten har<br>anpassat sig till detta och rationaliserat verk-<br>samheten genom att lägga ned fasta stationer<br>och investera i automatiserad utrustning. För-</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>svarets radioanstalt har vidare genomfört en<br>genomgripande omorganisation under 1999.<br>Genom omorganisationen samordnas militär<br>och icke-militär signalspaning på ett effektivare<br>sätt och möjliggör en bättre beredskap för att<br>följa upp nya hot och risker.</p>
<p>Forskning och utveckling</p>
<p>De genomgripande förändringar som planeras<br>för totalförsvaret har i hög grad präglat forsk-<br>nings- och utbildningsverksamheten under<br>1999. Försvarets forskningsanstalt har till-<br>sammans med det militära försvaret tagit fram<br>forsknings- och teknologiplaner och även för-<br>slag till demonstratorer. Samverkan med uni-<br>versitet och högskolor har vidareutvecklats och<br>därtill har det internationella samarbetet vuxit.</p>
<p>Under 1999 utvärderades Forskningsan-<br>staltens avdelning för vapen och skydd samt<br>institutionen för kärnvapen och strålningsve-<br>tenskap av internationella expertgrupper. Ut-<br>värderingen visar att den vetenskapliga kvali-<br>teten är hög och inom vissa områden i<br>världsklass. Emellertid konstaterades att vissa<br>organisatoriska förbättringar kan göras och in-<br>stitutionernas strategier kan utvecklas.</p>
<p>Arbetet med att öka synergieffekterna av<br>den militära forskningen har fortsatt och<br>Forskningsanstalten har ökat sitt kontaktnät<br>utanför totalförsvaret. Flygtekniska försöksan-<br>stalten har i första hand genom ett ökat inter-<br>nationellt samarbete tagit tillvara de synergi-<br>effekter som kan uppnås inom området.<br>Samarbetet har bl.a. syftat till att uppnå ett ra-<br>tionellt utnyttjande av provningsanläggningar.</p>
<p>1999 var det femte året av uppdragsstyming<br>av Forskningsanstalten och dess planerings-<br>process har givit förbättrade möjligheter till<br>dialog med Försvarsmakten. Den affärsmässiga<br>relationen har ytterligare utvecklats genom<br>införandet av milstolpsförfarande med betal-<br>ning vid leverans.</p>
<p>När det gäller säkerställandet av egen kom-<br>petens för framtida behov har Forskningsan-<br>stalten uttryckt vissa farhågor angående perso-<br>nalavgångar och rekrytering, där bl.a.<br>löneutvecklingen har viss betydelse för myn-<br>dighetens förmåga att attrahera kompetent<br>personal. Myndigheten har vidtagit ett antal<br>åtgärder för att öka beredskapen för framtida<br>behov, både personellt och forskningsmässigt.</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten har under<br>1999 på regeringens uppdrag låtit genomföra</p>
<p>en oberoende utvärdering av verksamhetsgre-<br>nen Aerodynamik. Resultatet av utvärderingen<br>gav Försöksanstalten ett mycket gott betyg in-<br>om området. Ett par påpekanden gjordes dock,<br>nämligen att kompetens bör överföras till yng-<br>re medarbetare och att det bör göras nyinves-<br>teringar för att modernisera den utrustning<br>som används i experimentverksamheten.</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten redovisar att<br>dess timtaxor varit låga under hela 1990-talet<br>och att inga förändringar gjordes under 1999.<br>Myndighetens konkurrenskraft ligger till stor<br>del i den höga effektiviteten, vilket bl.a. beror<br>på den låga personaltätheten. Under 1990-talet<br>har Försöksanstaltens rationaliseringar främst<br>skett genom personalreduceringar på den ad-<br>ministrativa sidan. Under 1999 har detta<br>medfört besparingar på 3 - 5 procent.</p>
<p>Nämnder m.m.</p>
<p>Till området hör verksamheter som bedrivs av<br>Overklagandenämnden för totalförsvaret, To-<br>talförsvarets chefsnämnd och vissa mindre<br>nämnder. Nämnderna har redovisat att verk-<br>samheten genomförts enligt uppställda mål<br>och riktlinjer. Regeringen ger bidrag till<br>Svenska Röda Korset och Centralförbundet<br>Folk och Försvar. Dessa har redovisat en verk-<br>samhet under 1999 som motsvarar syftet med<br>statsbidraget.</p>
<p>Frivillig försvarsverksamhet</p>
<p>Berörda myndigheter redovisar att verksam-<br>heten avseende den frivilliga försvarsverksam-<br>heten har påverkats av förändringarna i total-<br>försvaret. Till exempel har rekryteringen<br>minskat.</p>
<p>Internationell verksamhet</p>
<p>Myndigheternas internationella engagemang<br>och samarbete tenderar att bli en alltmer integ-<br>rerad del av den ordinarie verksamheten. För<br>vissa av myndigheterna är detta en förutsätt-<br>ning för att kunna uppnå en behovsanpassad<br>verksamhet. Merparten av samarbetet sker in-<br>om ramen för bilaterala respektive multilaterala<br>avtal.</p>
<p>Det internationella engagemanget har i<br>första hand varit av stor betydelse för materiel-<br>och forskningsområdet men även inom ramen<br>för utbildningsrelaterade frågor tenderar det</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>internationella samarbetet att bli allt mer bety-<br>delsefullt.</p>
<p>Miljöarbete</p>
<p>Flertalet totalförsvarsgemensamma myndig-<br>heter har redovisat goda resultat i arbetet med<br>införandet av miljöledningssystem. Myndig-<br>heterna har inom ramen för detta arbete redo-<br>visat olika åtgärder som vidtagits för att öka<br>miljömedvetenheten hos den egna personalen.</p>
<p>Jämställdhetsarbete</p>
<p>De totalförsvarsgemensamma myndigheterna<br>har genom olika åtgärder arbetat för att främja<br>jämställdhet på de egna arbetsplatserna. Där-<br>utöver har Totalförsvarets pliktverk arbetat<br>aktivt för att få fler kvinnor att fullgöra<br>grundutbildning. Totalförsvarets pliktverk har<br>i Östergötlands län genomfört försök för att<br>öka rekryteringen av kvinnor. En ökning av<br>inkomna intresseanmälningar kunde noteras<br>där. En motsvarande ökning märktes dock<br>även i andra län där dessa åtgärder inte vidta-<br>gits.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk strävar efter att i<br>minsta möjliga mån ändra kvinnors inskriv-<br>ningsbeslut för att få fler kvinnor att fullgöra<br>grundutbildning.</p>
<p>Försvarsmaktens bedömning</p>
<p>Av Försvarsmaktens bedömningar av respekti-<br>ve totalförsvarsgemensam myndighets levere-<br>rade tjänster och produkter framgår att dessa<br>myndigheter i allt väsentligt uppfyllt de kvali-<br>tetskrav och behov som Försvarsmakten har<br>haft. Försvarsmakten har dock framhållit att<br>olika organisationsstrukturer samt planerings-<br>och ekonomisystem hos vissa myndigheter har<br>negativt påverkat effektiviteten i arbetet. Detta<br>avser berörda myndigheter nu åtgärda genom<br>att bl.a. omarbeta ingångna samarbets- och<br>ramavtal.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>Regeringens sammantagna bedömning är att<br>de totalförsvarsgemensamma myndigheternas<br>verksamhet och produktion som helhet bedri-<br>vits enligt de krav som regeringen har ställt.<br>Samtidigt konstaterar regeringen att myndig-<br>heterna i hög grad påverkats av den föränd-<br>ringsprocess som nu pågår inom försvaret, vil-<br>ket i några fall lett till begränsad<br>måluppfyllnad. De anpassningsåtgärder som<br>myndigheterna i detta avseende redovisat, be-<br>dömer regeringen vara ändamålsenliga.</p>
<p>Regeringen bedömer att nämndernas verk-<br>samhet och den frivilliga försvarsverksamheten<br>bedrivs med gott resultat.</p>
<p>3.11.2 Inriktning</p>
<p>Ominriktningen av försvaret påverkar inrikt-<br>ningen av den totalförsvarsgemensamma verk-<br>samheten. Nya och förändrade uppgifter inom<br>politikområdet påverkar i hög utsträckning<br>även verksamhetsområdet. Myndigheterna har<br>redan inlett en anpassning till de förändrade<br>omvärldsförutsättningarna. Ominriktningen<br>kommer under en längre tid påverka utform-<br>ningen av myndigheternas verksamhet.</p>
<p>Internationaliseringen av politikområdet<br>och den ökande betydelsen av internationellt<br>samarbete ställer ökade krav på de totalför-<br>svarsgemensamma verksamheterna i form av<br>kompetens inom olika områden. Ett aktivt<br>deltagande i olika internationella fora är således<br>av stor betydelse.</p>
<p>Försvarsmaktens omställning ställer föränd-<br>rade krav på materielförsörjningsprocessen,<br>som för närvarande är föremål för utredning.<br>Försvarsmaktens omställning innebär bl.a. att<br>materielinvesteringama måste inriktas mot<br>system som klarar informations- och led-<br>ningskrigföring.</p>
<p>Personalförsörjningsområdet måste anpas-<br>sas mot ändrade utbildningsvolymer av total-<br>försvarspliktiga samt Försvarsmaktens mins-<br>kade behov av personalredovisning m.m. En<br>ytterligare faktor som påverkar verksamhets-<br>området är Pliktutredningens förslag (SOU<br>2000:21 Totalförsvarsplikten) om ett förändrat<br>mönstrings- och inskrivningssystem. Pliktut-<br>redningens betänkande remissbehandlas för<br>närvarande.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Den framtida Försvarsmakten kommer att<br>vara mycket kompetensintensiv vilket starkt<br>påverkar utformningen och inriktningen av<br>utbildning och forskning. För att tillmötesgå<br>de framtida behoven är det av stor vikt att ar-<br>betet med att kvalitetssäkra utbildningarna och<br>stärka den vetenskapliga grunden fortsätter.<br>Mot denna bakgrund ser Försvarshögskolan<br>bl.a. över skolans framtida lokalbehov.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att Försvarets forsk-<br>ningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten<br>skall läggas ned den 31 december 2000 samt att<br>en ny myndighet för försvarsforskning skall<br>inrättas den 1 januari 2001 (prop.<br>1999/2000:97, bet. 1999/2000:FöU6, rskr.<br>1999/2000:223). En särskild utredare<br>(Fö 2000:04) förbereder inrättandet av den nya<br>myndigheten. Regeringen har den 24 augusti<br>2000 beslutat att inrätta den nya myndigheten<br>samt att myndighetens namn skall vara Total-<br>försvarets forskningsinstitut. Den säkerhets-<br>politiska utvecklingen och det ökade interna-<br>tionella samarbetet har inneburit förändringar<br>för inriktningen av försvarsforskningen. Inom<br>ramen för målet att anpassa verksamheten till<br>förändrade förutsättningar är det av särskild<br>betydelse att den nya myndigheten verkar för<br>att synergieffekter mellan civil och militär<br>forskning samt nationell och internationell<br>forskning tillvaratas. Den nya myndighetens<br>framtida inriktning och utformning kommer i<br>flera avseenden att påverkas av resultatet från<br>utredningarna om forskning och utveckling<br>inom totalförsvaret (dir. 2000:14) respektive<br>materielförsörjning för det militära försvaret<br>(dir. 2000:13).</p>
<p>Regeringen anser att de frivilliga försvarsor-<br>ganisationerna genom sitt starka engagemang<br>och sin breda kompetens inom skilda områden<br>i samhället utgör en viktig resurs för landets<br>försvar. Stödet skall även fortsättningsvis läm-<br>nas till de frivilliga försvarsorganisationerna så<br>att deras verksamhet främjar försvarsviljan och<br>ger försvarsverksamheten en bred folklig för-<br>ankring. Den närmare inriktningen av de fri-<br>villiga försvarsorganisationerna är beroende av<br>de resultat som utredningen om den frivilliga<br>försvarsverksamhetens framtida inriktning och<br>uppgifter inom totalförsvaret redovisar<br>(dir. 1999:95). Utredningen skall lämna sitt<br>betänkande den 28 februari 2001.</p>
<p>Regeringen anser att de olika nämnderna<br>skall fortsätta sin verksamhet enligt gällande<br>riktlinjer samt att statsbidraget till Svenska</p>
<p>Röda Korset och Centralförbundet Folk och<br>Försvar skall bestå.</p>
<p>3.11.3 Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har lämnat invändning<br>mot Totalförsvarets pliktverks årsredovisning<br>med anledning av myndighetens avskrivnings-<br>tid för immateriella tillgångar. Enligt 19 §<br>bokföringsförordningen (1979:1212) skall av-<br>skrivning ske med skäligt belopp dock minst<br>en femtedel, om ej på grund av särskilda om-<br>ständigheter avskrivning med en mindre del får<br>anses överensstämma med god redovisnings-<br>sed. Riksrevisionsverket anser inte att Total-<br>försvarets pliktverks tillämpade avskrivningstid<br>för investeringar i informationssystemet PLIS<br>uppfyller detta.</p>
<p>Riksrevisionsverket belyser i sin invändning<br>en viktig princip i bokföringsförordningen.</p>
<p>Regeringen anser i likhet med Riksrevi-<br>sionsverket att den av Totalförsvarets plikt-<br>verks redovisade avskrivningstiden om 12 år<br>inte kan överensstämma med god redovis-<br>ningsed. En avskrivningstid om 5 år kommer<br>dock att innebära ökade kostnader för Total-<br>försvarets pliktverk, vilket kommer att påverka<br>myndighetens verksamhet menligt. Aven om<br>det inte kan anses föreligga sådana särskilda<br>omständigheter som avses i 19 § bokförings-<br>förordningen, har regeringen funnit att infor-<br>mationssystemet bör vara avskrivet vid ut-<br>gången av 2007 och beslutat i enlighet med<br>detta.</p>
<p>3.11.4 Budgetförslag</p>
<p>3.11.4.1 Försvarets materielverk</p>
<p>Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad<br>myndighet med uppgift att anskaffa, vidmakt-<br>hålla och avveckla materiel på uppdrag av<br>främst Försvarsmakten. Vidare biträder För-<br>svarets materielverk Försvarsmakten i fråga<br>om långsiktig materielförsörjningsplanering<br>samt materielsystemkunskap.</p>
<p>För de enskilda uppdragen utformar<br>Försvarets materielverk offerter utifrån<br>Försvarsmaktens fastställda materielplan.<br>Försvarsmakten lägger sedan kundbeställ-<br>ningar på Försvarets materielverk. Kund-<br>beställningarna utgör ett åtagande för</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Försvarets materielverk gentemot kunden och<br>är grunden för uppföljningen av Försvarets<br>materielverks resultat och måluppfyllnad.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att,<br>genom en kredit i Riksgäldskontoret om högst<br>23 000 000 000 kronor, tillgodose Försvarets<br>materielverks behov av rörelsekapital för bud-<br>getåret 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Materielverket<br>behöver ett rörelsekapital för att finansiera för-<br>skott till industrin och övrigt behov av rörelse-<br>kapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund av<br>hittills utnyttjat kreditutrymme och av det be-<br>dömda framtida kreditbehovet att krediten i<br>Riksgäldskontoret sänks från 30 000 000 000<br>kronor till högst 23 000 000 000 kronor.</p>
<p>Tabell 3.39 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt - kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>19 729 000</p></td><td>
<p>19 819 000</p></td><td>
<p>-90 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjäns-<br>teexport)</p></td><td>
<p>(7 800)</p></td><td>
<p>(7 100)</p></td><td>
<p>(700)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>20 285 000</p></td><td>
<p>20 285 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjäns-</p>
<p>teexport)</p></td><td>
<p>(15 000)</p></td><td>
<p>(14 000)</p></td><td>
<p>(1 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>22 342 000</p></td><td>
<p>22 342 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjäns-<br>teexport)</p></td><td>
<p>(30 000)</p></td><td>
<p>(29 000)</p></td><td>
<p>(1 000)</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarets materielverk får disponera intäkter-<br>na från den avgiftsbelagda verksamheten. Det<br>negativa resultatet under 1999 på ca 90 miljo-<br>ner kronor beror i huvudsak på engångskost-<br>nader i samband med omstruktureringen och<br>övergången till en ny organisation.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 2001 - 2003<br>godkänns (tabell 3.40).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.40 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar > 1 miljon kronor,</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>141</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Provplatser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- IT-utveckling</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övrigt</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar < 1 miljon kronor</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån i Riksgäldskontoret</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>114</p></td></tr>
</table>
<p>94</p>
<p>3.11.4.2 6:14 Totalförsvarets pliktverk</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.41 Anslagsutveckling B</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>239 435</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>237 834</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>237 834</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>253 140</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>258 467 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>264 163 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 253 140 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget disponeras av Totalförsvarets plikt-<br>verk för mönstring, antagningsprövning, in-<br>skrivning och stöd under grundutbildning<br>samt enskilda ärenden.</p>
<p>Vidare finansierar anslaget Pliktverkets<br>verksamhet med att ge myndigheter och andra<br>som har bemanningsansvar inom totalförsvaret<br>stöd och service avseende bemanning med to-<br>talförsvarspliktiga som skrivs in för civil- eller<br>värnplikt och i fråga om redovisning av annan<br>personal inom totalförsvaret samt lämna stöd<br>och service till utbildningsanordnama i fråga<br>om totalförsvarspliktigas tjänstgöring. Dessa<br>verksamheter finansieras även till del av av-<br>giftsinkomster.</p>
<p>Anslagssparandet beräknas bli förbrukat<br>under 2000.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.43 Beräkning av anslaget för 2001 B</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>237 834</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>3 711</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>11 595</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>253 140</p></td></tr>
</table>
<p>I budgetpropositionen för 2000 justerades an-<br>slag för att kompensera för ökade kostnader<br>för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.<br>En ytterligare ändring görs nu med anledning<br>av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog<br>hänsyn till att Pliktverket är både anslags- och<br>avgiftsfinansierad.</p>
<p>3.11.4.3 6:15 Försvarshögskolan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.44 Anslagsutveckling B</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>24 463</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 595</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>27 602</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>28 084</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>31 445</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>32 024 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>32 676 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 31 445 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.42 Uppdragsverksamhet B</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt - kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>75 691</p></td><td>
<p>73 575</p></td><td>
<p>2 116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>59 200</p></td><td>
<p>67 200</p></td><td>
<p>-8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
</table>
<p>Huvuddelen av den avgiftsbelagda verksam-<br>heten avser tjänster Totalförsvarets pliktverk<br>lämnar till Försvarsmakten även om tjänsterna<br>till andra uppdragsgivare har ökat. I och med<br>den pågående förändringen av totalförsvaret<br>kommer efterfrågan på den avgiftsbelagda<br>verksamheten att minska.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk får disponera in-<br>täkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.<br></p>
<p>Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för<br>forskning och utveckling m.m. Dessutom fi-<br>nansieras verksamheten inom Delegationen för<br>militärhistorisk forskning från anslaget.</p>
<p>Försvarshögskolan skall genom utbildning<br>och forskning stödja totalförsvarets kompe-<br>tensuppbyggnad samt chefsutveckling av både<br>civil och militär personal. Det ökande inter-<br>nationella engagemanget inom totalförsvaret<br>skall återspeglas i Försvarshögskolans verk-<br>samhet. Verksamheten finansieras huvudsakli-<br>gen genom avgifter.</p>
<p>Av anslaget har regeringen beräknat<br>18 miljoner kronor för uppbyggnad av För-<br>svarshögskolans vetenskapliga grund. Det skall<br>motsvara en professur och en rekryte-<br>ringstjänst inom vart och ett skolans kärnäm-<br>nen.</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.45 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt - kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>267 075</p></td><td>
<p>252 269</p></td><td>
<p>14 806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>291 700</p></td><td>
<p>291 700</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>299 100</p></td><td>
<p>299 100</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarshögskolan får disponera intäkterna<br>från den avgiftsfinansierade verksamheten. Det<br>redovisade överskottet för 1999 kan i allt vä-<br>sentligt härledas till ökade beställningar.</p>
<p>Verksamheten bedrivs enligt den inriktning<br>som regeringen, Försvarsmakten och övriga<br>uppdragsgivare anger.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 justerades<br>anslag för att kompensera för ökade kostnader<br>för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.<br>En ytterligare ändring görs nu med anledning<br>av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog<br>hänsyn till att Försvarets radioanstalt är både<br>anslags- och avgiftsfinansierad. I tilläggsbud-<br>geten i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen för 2000 tillfördes anslaget 11,2<br>miljoner kronor med anledning av detta.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.46 Beräkning av anslaget för 2001 feS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>27 602</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 463</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>2 380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>31 445</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.48 Beräkning av anslaget för 2001 B</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>439 684</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-4 520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>441 333</p></td></tr>
</table>
<p>3.11.4.5 6:17 Totalförsvarets forsknings-<br>institut</p>
<p>Anslaget har i budgetpropositionen för 2000<br>justerats för att kompensera för ökade kostna-<br>der för premier för de statliga avtalsförsäkring-<br>arna. En ytterligare ändring görs nu med an-<br>ledning av att justeringen inte på ett korrekt<br>sätt tog hänsyn till att Försvarshögskolan är<br>både anslags- och avgiftsfinansierad.</p>
<p>3.11.4.4 6:16 Försvarets radioanstalt</p>
<p>Tabell 3.49 Anslagsberäkning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>177 394</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p><sup>1</sup> kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>361 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>168 026</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>181 996 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>184 893</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>188 731</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>192 859</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.47 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>428 114</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 664</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>439 684 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>439 684</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>441 333</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>450 284 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>460 011 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Varav 11 190 tkr pä tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 441 333 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar den verksamhet med sig-<br>nalspaning som Försvarets radioanstalt bedri-<br>ver. Anslaget finansierar också utveckling av<br>teknisk materiel och metoder som behövs för<br>denna verksamhet.</p>
<p><sup>1</sup> Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 184 893 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar försvars- och säkerhets-<br>politisk forskning för regeringens behov,<br>skyddsforskning mot NBC-stridsmedel samt<br>flygteknisk forskning.</p>
<p>Vidare finansierar anslaget (och till viss del<br>avgiftsinkomster) Totalförsvarets forsk-<br>ningsinstituts verksamhet med att tillgodose<br>totalförsvaret med forskning, metod- och tek-<br>nikutveckling samt utredningsverksamhet.<br>Kompetensen skall också nyttiggöras utanför<br>totalförsvaret, samt stödja svensk industri och<br>export av försvarsmateriel.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.50 Uppdragsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999<sup>1</sup></p></td><td>
<p>752 909</p></td><td>
<p>740 407</p></td><td>
<p>12 502</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänste-<br>export)</p></td><td>
<p>(30 375)</p></td><td>
<p>(27 005)</p></td><td>
<p>(3 370)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000<sup>1</sup></p></td><td>
<p>789 570</p></td><td>
<p>787 334</p></td><td>
<p>2 236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänste-<br>export)</p></td><td>
<p>(23 000)</p></td><td>
<p>(21 000)</p></td><td>
<p>(2 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>768 785</p></td><td>
<p>768 785</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänste-<br>export)</p></td><td>
<p>(23 000)</p></td><td>
<p>(21 000)</p></td><td>
<p>(2 000)</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.</p>
<p>3.11.4.6 6:18 Stöd till frivilliga<br>försvarsorganisationer inom<br>totalförsvaret</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.52 Anslagsutveckling S</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>102 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>88 265 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>88 262</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>88 265</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>88 265 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>88 265 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 4 931 tkr på tilläggsbudget i samband med<br>den ekonomiska vårpropositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 88 265 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Totalförsvarets forskningsinstitut får dispone-<br>ra intäkterna från den avgiftsfinansierade verk-<br>samheten.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 justerades<br>anslag för att kompensera för ökade kostnader<br>för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.<br>En ytterligare ändring görs nu med anledning<br>av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog<br>hänsyn till att Totalförsvarets forskningsinsti-<br>tut är både anslags- och avgiftsfinansierad.</p>
<p>Tabell 3.51 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>168 026*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premiekompensation</p></td><td>
<p>14 453</p></td></tr>
</table>
<p>Förslag 2001 184 893</p>
<p>^Tns^ger^ö^varet^o^krikigs^ristalTocmygteknT^k^Tö^öksanstalterr^^^</p>
<p>Anslaget finansierar utgifter för stöd till den<br>verksamhet som anges i förordningen<br>(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De<br>frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i<br>bilaga till förordningen, får bidrag för den del<br>av deras verksamhet som främjar totalförsvaret<br>och som omfattar ledning och administration,<br>försvarsupplysning, rekrytering, funktio-<br>närsutbildning för den egna organisationen<br>samt ungdomsverksamhet.</p>
<p>De frivilliga försvarsorganisationerna får<br>härutöver uppdragsmedel från anslagen 6:1<br>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 6:4<br>Funktionen Civil ledning, 6:6 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst samt<br>6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Ar-<br>betsmarknadsstyrelsen tilldelas belopp för fri-<br>villigverksamhet under anslaget 6:6 Funktio-<br>nen Befolkningsskydd och räddningstjänst.</p>
<p>Tabell 3.53 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>88 265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>88 265</p></td></tr>
</table>
<p>97</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>3.11.4.7 6:19 Nämnder m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.54 Anslagsutveckling 13</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 683</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>12 359</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12019</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 255 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 514 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 12 019 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget finansierar den verksamhet som<br>Overklagandenämnden för totalförsvaret, To-<br>talförsvarets chefsnämnd samt vissa andra,<br>mindre, nämnder bedriver samt bidrag till<br>Svenska Röda Korset och till Centralförbundet<br>Folk och Försvar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 3.55 Beräkning av anslaget för 2001 M</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>12 359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris-och löneomräkning</p></td><td>
<p>344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>-684</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>12 019</p></td></tr>
</table>
<p>98</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>4 Politikområde Skydd mot olyckor</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar förebyggande,<br>konsekvensbegränsande och skadeavhjälpande<br>åtgärder avseende olyckor. Med olyckor menas<br>såväl av människa vållade olyckor som<br>naturolyckor där skada kan förorsakas på<br>människa eller egendom eller i miljö.</p>
<p>Politikområdet begränsas till att omfatta<br>verksamheter som bedrivs av myndigheter in-<br>om sjätte utgiftsområdet. Liknande verksam-<br>heter med motsvarande målsättning och till del<br>baserade på samma lagstiftning bedrivs dock<br>även av ett antal statliga myndigheter inom<br>andra politikområden samt av kommunerna.</p>
<p>Statens räddningsverk bedriver olycks- och<br>skadeförebyggande arbete enligt räddnings-<br>tjänstlagen (1986:1102), ansvarar för lands-<br>vägstransporter av farligt gods enligt lagen<br>(1982:821) om transport av farligt gods och<br>samordnar övriga ansvariga myndigheters<br>verksamhet inom detta område samt ansvarar i<br>vissa fall för sanering av radiakutsläpp m.m.<br>Räddningsverket har även tillsynsansvar enligt<br>lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga<br>och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-<br>olyckor (Sevesolagstiftningen).</p>
<p>Sprängämnesinspektionen har på central ni-<br>vå ansvar för frågor enligt lagen (1988:868) om<br>brandfarliga och explosiva varor och arbetar<br>för att förebygga att människor, egendom eller<br>miljö kommer till skada vid hantering av<br>brandfarliga och explosiva varor.</p>
<p>Kustbevakningens verksamhet inom<br>politikområdet omfattar miljöräddningstjänst<br>till sjöss för vilken myndigheten enligt<br>räddningstjänstlagstiftningen är ansvarig,<br>sjöräddning samt eftersökning med flyg.<br>Kustbevakningen medverkar även i sjöfarts-<br>verkets tillsynsverksamhet inom sjösäkerhets-<br>området, bl.a. avseende transport av farligt<br>gods.</p>
<p>Myndighetens verksamhet kommer från<br>och med 2001 att tillhöra andra politik-<br>områden men myndigheten har sitt anslag<br>under utgiftsområde 6 Totalförsvar och<br>politikområdet Skydd mot olyckor.</p>
<p>I kapitel 5 finns en redovisning av Kustbe-<br>vakningens verksamheter utanför politikområ-<br>det Skydd mot olyckor.</p>
<p>olitikområdet omfattar även ersättning till<br>kommuner för åtgärder som vidtas för att fö-<br>rebygga jordskred och andra naturolyckor. Vi-<br>dare kan ersättning lämnas för uppkomna<br>merkostnader vid genomförda räddnings-<br>tjänstinsatser m.m. Denna ersättning kan läm-<br>nas såväl till statliga myndigheter som till<br>kommuner.</p>
<p>De anslag som ingår i politikområdet fram-<br>går av tabell 4.1.</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 4.1 Utgiftsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1A Kustbevakningen *</p></td><td>
<p>416</p></td><td>
<p>440</p></td><td>
<p>461</p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder<br>mot jordskred och andra naturolyckor m.m.</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksam-<br>het vid räddningstjänst m.m.</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor</p></td><td>
<p>418</p></td><td>
<p>527</p></td><td>
<p>552</p></td><td>
<p>555</p></td><td>
<p>567</p></td><td>
<p>579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:5 Brandfarliga och explosiva varor</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för politikområde Skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>881</p></td><td>
<p>1 028</p></td><td>
<p>1 077</p></td><td>
<p>1 084</p></td><td>
<p>1 134</p></td><td>
<p>1 162</p></td></tr>
</table>
<p>^nkluslv^esh^lHölj^^örslä^nnnTäggsbudgeUiintätsbudgetetWö^udgétårenÖÖ^^ämbän^ne^e^könömisk^å^ropositlonerr</p>
<p><sup>2</sup> Anslagsnivån avser samtliga Kustbevakningens verksamheter.</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Målet för den verksamhet<br>som bedrivs inom politikområdet Skydd mot<br>olyckor skall vara att skydda människors liv,<br>säkerhet och hälsa mot olyckor samt att för-<br>hindra eller begränsa skador på egendom och<br>miljö.</p>
<p>Skälen för regeringen förslag: I enlighet med<br>vad som anges i föreliggande proposition<br>(volym 1, avsnitt 7.5) föreslår regeringen mål<br>för politikområdet Skydd mot olyckor.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Regeringen anser att det skadeförebyggande<br>arbetet fortsatt bör prioriteras. Det är mer<br>kostnadseffektivt att förebygga olyckor än att<br>behöva vidta konsekvensbegränsande åtgärder<br>till följd av inträffade olyckor som t.ex. rädd-<br>ningstjänstinsatser. Den tillsynsverksamhet<br>avseende Sevesolagstiftningen, transport av<br>farligt gods m.m. samt hantering av brandfarli-<br>ga och explosiva varor har därvid särskilt stor<br>betydelse. Vidare anser regeringen att Rädd-<br>ningsverket skall fortsätta att utveckla arbetet<br>med brandsyner samt fortsätta uppbyggnaden<br>av brandstatistik. Aven arbetet när det gäller<br>att stärka den enskilda människans förmåga att</p>
<p>agera rationellt i samband med vardagsolyckor<br>bör prioriteras. En förbättrad sådan förmåga<br>har också betydelse vid större olyckstillbud<br>och kan minska konsekvenserna av inträffade<br>olyckor.</p>
<p>I den konkurrenspolitiska propositionen<br>Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald<br>anförde regeringen att en väsentlig minskning<br>av regleringen inom sotningsväsendet borde<br>eftersträvas (prop. 1999/2000:140). Regering-<br>en har för avsikt att under 2001 återkomma till<br>riksdagen i frågan.</p>
<p>Information och utbildning av lokala myn-<br>digheter är andra viktiga områden med före-<br>byggande effekt. Därför bör Sprängämnesin-<br>spektionen fortsätta att bygga upp sitt IT-stöd<br>i syfte att ge en lättillgänglig rättsinformation<br>till berörda myndigheter, företag och organi-<br>sationer.</p>
<p>Myndigheternas nationella och internatio-<br>nella samverkan bör fortsatt hållas på en hög<br>nivå. Härigenom uppnås en kunskapsupp-<br>byggnad och informationshantering som är<br>nödvändig för att uppnå en effektiv myndig-<br>hetsutövning samt förmåga till operativt sam-<br>arbete vid större olyckor.</p>
<p>På det internationella området anser<br>regeringen vidare att myndigheterna inom<br>politikområdet bör hålla en hög förmåga att<br>bistå regeringen, särskilt inför det svenska<br>ordförandeskapet i EU. I slutsatserna från<br>mötet med EU:s stats- och regeringschefer i<br>juni 2000 i Feira har angetts att ett ökat<br>samarbete skall ske inom civil krishantering.</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Den civila krishanteringsförmågan skall<br>utvecklas och här kan framförallt Räddnings-<br>verket komma att få en betydande roll.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 29 juni 2000 åt<br>Statskontoret att utreda frågan om hur en<br>sammanslagning av Sprängämnesinspektionen<br>lokaliserad till Karlskoga med Räddningsver-<br>ket i Karlstad skulle kunna genomföras, samt<br>konsekvenserna av en sådan sammanslagning.<br>Uppdraget skall redovisas senast den<br>1 oktober 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av vad regeringen anfört i<br>den försvarspolitiska propositionen Det nya<br>försvaret i frågan om utnyttjande av militära<br>resurser till stöd för andra myndigheter och<br>vad sedan riksdagen som sin mening gav rege-<br>ringen tillkänna (prop. 1999/2000:30, bet.<br>1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) har re-<br>geringen den 20 juli 2000 uppdragit åt Polisen,<br>Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket,<br>Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket<br>att belysa behovet av och möjligheterna till att<br>samordna sina resurser vid hantering av allvar-<br>liga olyckor och särskilda samhälleliga kristill-<br>stånd på Gotland. Uppdraget skall redovisas<br>senast den 31 mars 2001.</p>
<p>Enligt regeringen bör resultatstyrningen in-<br>om politikområdet vidareutvecklas för att med<br>större säkerhet kunna verifiera att genomförd<br>verksamhet verkligen haft avsedda effekter.</p>
<p>Regeringen ämnar i regleringsbrev ställa<br>återrapporteringskrav på myndigheterna i en-<br>lighet med vad som nu har sagts.</p>
<p>Som redan nämnts i avsnitt 3.6 uppdrog re-<br>geringen åt Statskontoret den 31 augusti 2000<br>att granska arbetet vid ÖCB och Räddnings-<br>verket vad gäller utvecklingen av IT-stöd för<br>ledningsinformation och riskhantering, syste-<br>men Elvira och Riskera. Statskontoret skall<br>särskilt granska i vilken mån systemen utveck-<br>las med en likartad funktionalitet och hur ut-<br>vecklingsarbetet styrs och samordnas mellan<br>myndigheterna. Uppdraget skall redovisas se-<br>nast den 19 januari 2001.</p>
<h2>4.5 Utveckling av IT-system</h2>
<p>Utveckling av IT-system, såväl fristående som<br>delkomponenter, utgör totalt en stor utgift-<br>spost i statsbudgeten. Utöver vad som separat<br>anges under respektive verksamhet vill rege-<br>ringen särskilt framhålla betydelsen av en ef-<br>fektiv projektplanering och styrning i samband<br>med IT-utveckling inom politikområdet. Pla-<br>neringen bör utformas så att det blir möjligt att<br>följa upp att leveranser sker i rätt tid och med<br>ett innehåll som svarar mot att budgeterad<br>kostnadsram inte överskrids eller riskerar att<br>överskridas.</p>
<p>All anskaffning och utveckling av olika IT-<br>system skall medföra en klart definierad verk-<br>samhetsnytta och vara kostnadseffektiv för<br>staten. Detta innebär att samråd mellan myn-<br>digheterna bör ske vid anskaffning och ut-<br>veckling så att möjliga samordningseffekter<br>kan utnyttjas.</p>
<h2>4.6 Insatser</h2>
<p>4.6.1 Insatser inom politikområdet</p>
<p>Lagstiftningsarbete</p>
<p>Genom riksdagens beslut den 26 maj 1999<br>tillträdde Sverige konventionen om gränsöver-<br>skridande effekter av industriolyckor av den<br>17 mars 1992 (prop. 1998/99:64, bet.<br>1998/99:FöU6, rskr. 1998/99:219). Samtidigt<br>antog riksdagen lagen (1999:381) om åtgärder<br>för att förebygga och begränsa följderna av all-<br>varliga kemikalieolyckor. Genom lagen ge-<br>nomförs rådets direktiv 96/82/EG av den<br>9 december 1996 om åtgärder för att förebygga<br>och begränsa följderna av allvarliga olyckshän-<br>delser där farliga ämnen ingår och konventio-<br>nen om gränsöverskridande effekter av indust-<br>riolyckor.</p>
<p>I enlighet med 22 kap. 4 och 6 §§ i miljöbal-<br>ken skall Räddningsverket, när det behövs, fö-<br>ra talan i miljödomstolsmål för att tillvarata<br>miljöintressen och allmänna intressen. Detta är<br>en ny uppgift för myndigheten som förbättrar<br>dess möjligheter att påverka samhällsplane-<br>ringen vad avser olycksrisker och dess eventu-<br>ella miljökonsekvenser.</p>
<p>Chefen för Försvarsdepartementet tillkalla-<br>de med stöd av regeringens bemyndigande<br>den 18 november 1999 en särskild utredare<br>med uppgift att lämna förslag till en reforme-<br>rad räddningstjänstlagstiftning</p>
<p>(dir. 1999:94). Utredaren skall redovisa sitt re-<br>sultat senast den 1 juni 2001.</p>
<p>Inom ramen för EU:s rådgivande kommitté<br>för insatser mot utsläpp av olja och andra<br>skadliga ämnen till sjöss (ACPH) har under</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>1999 tagits fram ett nytt regelverk, en gemen-<br>skapsram för samarbete om oavsiktlig eller av-<br>siktlig förorening av havet.</p>
<p>Inom FN:s sjöfartsorgan (International Ma-<br>ritime Organization, IMO) hölls under 2000<br>en diplomatkonferens för att slutförhandla och<br>underteckna ett tilläggsprotokoll till den In-<br>ternationella konventionen om beredskap för,<br>insatser vid och samarbete vid föroreningar<br>genom olja, 1990 (OPRC). Protokollet utvid-<br>gar konventionen så att den även kommer att<br>omfatta andra skadliga ämnen än olja.</p>
<p>För närvarande bereds inom Regerings-<br>kansliet oljeutsläppsutredningens betänkande<br>Att komma åt oljeutsläpp (SOU 1998:158).</p>
<p>Utbildningsverksamhet</p>
<p>Såväl Räddningsverket som Sprängämnes-<br>inspektionen har bedrivit en omfattande ut-<br>bildningsverksamhet. Räddningsverket har<br>även utarbetat en handlingsplan för att effekti-<br>visera utbildningsverksamheten.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 18 oktober 1999 åt<br>Räddningsverket att i samarbete med Svenska<br>kommunförbundet, kommuner och berörda<br>fackliga organisationer pröva behovet av för-<br>ändrad utbildning av den kommunala rädd-<br>ningstjänstens personal. Efter redovisningen i<br>september 2000 kommer arbetet med utbild-<br>ningsfrågan fortsatt att behandlas inom ramen<br>för arbetet med en reformerad rädd-<br>ningstjänstlagstiftning. Det nya utbildnings-<br>systemet syftar bl.a. till ett flexiblare utbild-<br>ningssystem anpassat efter kommunens behov<br>om att förbättra förutsättningarna för att de<br>utbildade i högre grad skall återspegla samhäl-<br>lets sammansättning när det gäller ursprungs-<br>land och kön.</p>
<p>Räddningsverket har i samråd med Kustbe-<br>vakningen lämnat ett förslag till ökad utbild-<br>ning avseende oljebekämpning till sjöss och i<br>strandzon.</p>
<p>Tillsynsverksamhet</p>
<p>Räddningsverket har under 1998 - 1999 ge-<br>nomfört tillsynsbesök vid samtliga länsstyrel-<br>ser. Vidare har de myndigheter som har till-<br>synsansvar för transporter av farligt gods<br>arbetat med att förbättra tillsynsarbetet. Ar-<br>bete har även bedrivits för att samordna de be-<br>rörda myndigheternas föreskrifter inom ramen<br>för Sevesolagstiftningen.</p>
<p>Det totala antalet tillsyner som Sprängäm-<br>nesinspektionen genomfört har minskat något</p>
<p>jämfört med föregående år. Minskningen beror<br>delvis på att en omprioritering gjorts till för-<br>mån för besök ute på fältet i samband med till-<br>ståndsbesök, vilket är mer tidskrävande.</p>
<p>Andra olycksförebyggande åtgärder<br>Räddningsverket har anskaffat materiel till<br>samtliga sju regionala miljöskyddsförråd som<br>skall förstärka kommunernas resurser för be-<br>kämpning av kemikalieolyckor. Förråden är<br>placerade så att insatstiden skall vara mindre än<br>2,5 timmar för större delen av landet, dvs.<br>samma förmåga som Kustbevakningen upp-<br>rätthåller för olje- och kemikaliebekämpningen<br>till sjöss. Utbildning har genomförts av den<br>personal som skall se till att miljöskyddsförrå-<br>den vidmakthålls.</p>
<p>Vidare har Räddningsverket examinerat ett<br>stort antal säkerhetsrådgivare för transport av<br>farligt gods. Införandet av säkerhetsrådgivare<br>förväntas öka kunskapen om transport av far-<br>ligt gods och ge säkrare transporter. Utbild-<br>nings- och informationsinsatser har inriktats<br>på att informera om kravet på säkerhetsrådgi-<br>vare.</p>
<p>Skadebegränsande åtgärder (operativ rädd-<br>ningstjänst')</p>
<p>Sverige har under 1999 varit förskonat från<br>olyckor som varit mer omfattande till sin ka-<br>raktär. Räddningsverket har assisterat den<br>kommunala räddningstjänsten vid ett tiotal<br>oljesaneringsoperationer. Kustbevakningen har<br>genomfört ett trettiotal oljeskyddsoperationer.<br>Kustbevakningens enheter har vidare genom-<br>fört drygt 360 sjöräddningsuppdrag.</p>
<p>Internationell verksamhet</p>
<p>Räddningsverket har under 1999 genomfört<br>internationella hjälpinsatser exempelvis i Ko-<br>sovo, Turkiet och Osttimor. Utöver detta har<br>insatser som påbörjats i Polen och Central-<br>amerika fullföljts. Beredskapen för att kunna<br>genomföra sådana insatser har förbättrats ge-<br>nom att tiden vid mobilisering av insatsstyrkan<br>har minskat.</p>
<p>Räddningsverket har fått i uppdrag av rege-<br>ringen att inom ramen för ordinarie verksam-<br>het efter regeringsbeslut kunna ställa en insats-<br>styrka på 15 till 20 personer till förfogande för<br>insats vid indikering och sanering av samt<br>skydd mot kemiska vapen till Organization for<br>the Prohibition of Chemical Weapons<br>(OPCW:s) förfogande. Styrkan skall kunna</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>avresa med kort varsel. Beredskapen hos denna<br>styrka har förbättrats under 1999. Räddnings-<br>verket har också personal utlånad till minröj-<br>ningscentret Geneva International Centre for<br>Humanitarian Demining (GICHD). Verk-<br>samheten är en stödresurs till FN och skall bl.a<br>systematisera och samordna forskningsresultat<br>på minröjningsområdet.</p>
<p>Samarbetet med de baltiska länderna fort-<br>satte i enlighet med det program som fastställts<br>gemensamt av respektive länders rädd-<br>ningstjänstmyndigheter. Samarbetet med<br>Ryssland fortsätter.</p>
<p>Kustbevakningen har inom området<br>miljöräddningstjänst till sjöss deltagit i det<br>arbete som bedrivs inom IMO, inom ramen<br>för Arktiska rådet, i EU:s rådgivande<br>kommitté på området samt i det mer operativt<br>inriktade arbetet inom tre regionala överens-<br>kommelser som reglerar frågor om bekämp-<br>ning av utsläpp till sjöss samt gemensam<br>flygövervakning, nämligen Köpenhamnsavtalet<br>(Norden), Helsingfors-konventionen (Öster-<br>sjön) och Bonnöverenskommelsen (Nord-<br>sjön). Vidare har Kustbevakningen ett<br>omfattande samarbete med de baltiska länder-<br>na.</p>
<p>4.6.2 Insatser utom politikområdet</p>
<p>Viktiga verksamheter utom politikområdet så-<br>dant detta definierats i avsnitt 4.1 men som har<br>motsvarande målsättning och delvis baseras på<br>samma lagstiftning omfattar ett antal statliga<br>myndigheter inom andra utgiftsområden samt<br>kommunerna. Dessa insatser redovisas under<br>de politikområden där respektive myndighet<br>bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Nedan<br>följer en kortfattad beskrivning av huvudsakli-<br>gen berörda myndigheter och verksamheter.</p>
<p>Den mest omfattande verksamheten utanför<br>politikområdet genomförs av kommunerna<br>inom ramen för den kommunala rädd-<br>ningstjänsten.</p>
<p>Polisen har enligt räddningtjänstlagstift-<br>ningen ansvaret för fjällräddning och efterspa-<br>ning av försvunna personer. Sjöfartsverket och<br>Luftfartsverket ansvarar för sjö- respektive<br>flygräddningen. Statens haverikommission ut-<br>reder svårare olyckor och olyckstillbud. Sveri-<br>ges Meteorologiska och Hydrologiska Institut<br>(SMHI) svarar för flödes- och driftinforma-<br>tion. Länsstyrelserna har, bl.a. med bistånd av</p>
<p>Statens strålskyddsinstitut, huvudansvar för<br>insats vid utsläpp av radioaktiva ämnen.</p>
<p>När det gäller transport av farligt gods har<br>polismyndigheten tillsynsansvaret för väg-<br>transporter. Länsstyrelserna styr genom lokala<br>trafikföreskrifter vägvalet för transporter på<br>väg. Banverket/Jämvägs-inspektionen, Sjö-<br>fartsverket och Luftfartsverket har till-<br>synsansvar för respektive transportlag. Vidare<br>utövar tullmyndigheten och Sprängämnes-<br>inspektionen viss tillsyn.</p>
<p>Banverket/J ärn vägsinspektionen, V ägverket,<br>Sjöfartsverket och Luftfartsverket har ansvar<br>för förebyggande av trafikolyckor.</p>
<p>Länsstyrelserna och kommunerna har till-<br>synsansvar enligt Sevesolagstiftningen.</p>
<p>Arbetarskyddsverket och Kemikalieinspek-<br>tionen bedriver också olycksförebyggande<br>verksamheter.</p>
<p>Boverket, Sveriges geologiska undersökning<br>och Statens geotekniska institut svarar för ut-<br>redningar och tillståndsgivning som kan hän-<br>föras till fysisk planering.</p>
<h2>4.7 Resultatbedömning</h2>
<p>Här redovisas resultatbedömningen avseende<br>den verksamhet som Räddningsverket,<br>Sprängämnesinspektionen och Kustbevak-<br>ningen bedrivit inom politikområdet Skydd<br>mot olyckor samt för myndighetsförvaltning-<br>en.</p>
<p>Regelarbete</p>
<p>Regelarbetets andel av Sprängämnesinspek-<br>tionens totala verksamhet har minskat något<br>samtidigt som relativt sett mindre resurser<br>lagts på egna föreskriftsprojekt till förmån för<br>arbetet med andra myndigheters regelverk.<br>Även om föreskriftsarbetet minskat i omfatt-<br>ning bedömer regeringen att ambitionsnivån<br>att utarbeta regler och bidra till utformningen<br>av standarder på området har uppnåtts. Det har<br>inte meddelats eller anmälts att myndigheten<br>underlåtit att utfärda regler, ej heller har fram-<br>kommit några särskilda brister i hanteringen av<br>det internationella regelarbetet.</p>
<p>Utbildningsverksamhet<br>Utbildningsverksamheten vid Räddningsver-<br>ket har under 1999 varit mer omfattande än<br>tidigare. Det totala antalet utbildningsdagar<br>har ökat med 28 procent jämfört med 1998.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Sprängämnesinspektionen har prioriterat<br>den externa utbildningen. Efterfrågan uppges<br>dock fortfarande vara större än vad myndig-<br>heten kan tillgodose. Resultatet av informa-<br>tionskampanjen har redovisats av myndigheten<br>den 15 juni 2000 och preliminärt bedömts som<br>lyckad med positiva effekter på allmänhetens<br>användning av nöjesfyrverkerier.</p>
<p>Andra olycksförebyggande åtgärder</p>
<p>Insamlandet av erfarenheter till Räddningsver-<br>kets informationsbank (RIB) sker nu på ett<br>mer heltäckande sätt och i organiserad samver-<br>kan med internationella organisationer. Infor-<br>mationsbanken är i form av en CD-rom som<br>innehåller underlag för att utgöra ett besluts-<br>stöd för kommuner och myndigheter vid<br>räddningstjänst eller annan olyckshantering.<br>Nätverket för informationsinsamling täcker<br>för närvarande 24 länder. Antalet RIB-<br>abonnemang har ökat från 500 1997 till 868<br>1999. Bedömningen är att 95 procent av de<br>kommunala räddningtjänsterna använder RIB.</p>
<p>Arbetet med att stärka den enskilda männi-<br>skans förmåga har prioriterats för att minska<br>vardagsolyckorna samt för att få den enskilde<br>att agera på rätt sätt även vid större olyckstill-<br>bud och för att kunna minska konsekvenserna<br>av dessa. Räddningsverket har under 1998 bil-<br>dat ett externt nätverk med representanter för<br>organisationer och myndigheter som har an-<br>knytning till politikområdet Skydd mot olyck-<br>or. Nätverket omfattar 16 myndigheter och<br>organisationer. Syftet är att tillvarata erfaren-<br>heter och samordna utbildnings- och informa-<br>tions-insatser.</p>
<p>Examination av 400 säkerhetsrådgivare in-<br>om området transport av farligt gods har ge-<br>nomförts. Utbildnings- och informationsinsat-<br>ser har inriktats på att informera om kravet på<br>säkerhetsrådgivare. Införandet av säkerhets-<br>rådgivare förväntas öka kunskapen om trans-<br>porter av farligt gods och ge säkrare transpor-<br>ter. De 400 utbildade täcker cirka en femtedel<br>av behoven.</p>
<p>Skadebegränsande åtgärder (operativ rädd-<br>ningstjänst)</p>
<p>Syftet med miljöräddningstjänsten till sjöss är<br>att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att på så<br>sätt minimera såväl kostnader för sanering som<br>skador på den marina miljön. Härutöver skall<br>Kustbevakningen ha en hög beredskap för sjö-<br>räddning.</p>
<p>Kustbevakningen har ständig beredskap.<br>Övervakningen har bedrivits dygnet runt ge-<br>nom ständig närvaro till sjöss av ett 20-tal far-<br>tygsenheter samt övervakningsflygplan.</p>
<p>Kustbevakningen skall vid akut fara för ol-<br>jeutsläpp eller efter larm om inträffat oljeut-<br>släpp till sjöss i enlighet med målen kunnat på-<br>börja preventiva åtgärder och bekämp-<br>ningsåtgärder inom fyra respektive åtta tim-<br>mar. Vid kemikalieolyckor skall Kustbevak-<br>ningen kunna påbörja insats inom fyra timmar<br>efter larm. Inga kemikalieutsläpp upptäcktes<br>under 1999.</p>
<p>Kustbevakningen svarade för drygt en tred-<br>jedel av det totala antalet sjöräddningsinsatser<br>som genomfördes i svenska vatten under 1999.<br>Myndigheten svarade därmed för den största<br>delen av statliga myndigheters insatser. Denna<br>siffra motsvarar tidigare års fördelning.</p>
<p>Åtgärder efter en olycka (återställning och åter-<br>föringav erfarenheter)</p>
<p>Sprängämnesinspektionen redovisar en kost-<br>nad för verksamhetsgrenen olyckor och utred-<br>ningar på drygt en miljon kronor. Verksam-<br>heten har totalt sett krävt mindre resurser än<br>föregående år. Antalet olyckor tycks generellt<br>ha minskat men det finns ett mörkertal och en<br>fördröjningseffekt i rapporteringskedjan.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Kustbevakningen och Försvarsmakten har på<br>regeringens uppdrag gemensamt utrett möjlig-<br>heterna till ökad resurssamverkan mellan<br>myndigheterna. En delredovisning överlämna-<br>des till regeringen den 19 maj 1999 och upp-<br>draget slutredovisades den 15 november 1999.<br>Samordningsmöjligheter inom områdena in-<br>frastruktur, lednings-resurser, materiel och<br>teknik, verksamhets-planering samt personal<br>och utbildning har genomlysts. Myndigheterna<br>kommer successivt att inom de områden där<br>samordningsmöjligheter påvisats vidta åtgärder<br>för att genomföra dessa. I anslutning till detta<br>och mot bakgrund av vad regeringen anfört i<br>den försvarspolitiska propositionen Det nya<br>försvaret (prop. 1999/2000:30) om bättre sam-<br>ordning av informations- och underrättelse-<br>verksamheten inom sjöövervakningen besluta-<br>de regeringen den 18 maj 2000 att ge<br>Kustbevakningen ansvaret att samordna de ci-<br>vila behoven av sjöövervakning och sjöinfor-<br>mation samt förmedla denna information till<br>berörda myndigheter</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Räddningsverket och Kustbevakningen har<br>under de senaste två åren arbetat med att infö-<br>ra ett miljöledningssystem. Den 1 mars 2000<br>överlämnade Kustbevakningen även en mil-<br>jöutredning till regeringen.</p>
<p>Ekonomiskt resultat</p>
<p>Verksamhetsnivån har under budgetåret 2000<br>motsvarat drygt en miljard kronor. Inför bud-<br>getåret 2000 gjordes en omföring inom ut-<br>giftsområde 6 om 112 miljoner kronor. Från<br>den civila ramen fördes 20 miljoner kronor till<br>Kustbevakningen och 92 miljoner kronor till<br>Räddningsverkets fredstida verksamhet.</p>
<p>Vid utgången av 1999 uppvisade anslagen<br>inom politikområdet ett samlat anslagssparan-<br>de om knappt 96 miljoner kronor.</p>
<p>Under 1999 har ca 20,7 miljoner kronor ut-<br>betalats till kommuner för skred- och över-<br>svämningsförebyggande åtgärder.</p>
<p>Vidare har staten betalat ut ca 7,4 miljoner<br>kronor i ersättning för kostnader i samband<br>med större kommunala räddningsinsatser samt<br>för kostnader som uppkommit i samband med<br>oljeutsläpp eller andra skadliga ämnen i vatten.<br>Ersättningen avser främst olyckor av typen<br>skogsbrand, brand i torvmosse, översvämning,<br>industribrand, jordskred och farligt gods. Någ-<br>ra fall där kommuner överklagat Räddnings-<br>verkets beslut om ersättning prövas för närva-<br>rande i förvaltningsdomstol.</p>
<p>4.7.1 Analys och slutsatser</p>
<p>Kustbevakningen</p>
<p>Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till att<br>kunna vidta utsläppsbekämpande åtgärder så<br>tidigt som möjligt. Förutom att minimera de<br>miljömässiga konsekvenserna är det mer kost-<br>nadseffektivt att bekämpa utsläpp till sjöss än<br>att sanera föroreningar i land. Korta insatstider<br>kräver dock en hög beredskap. Denna bered-<br>skap används även vid sjöräddningsinsatser.</p>
<p>Under 1999 har i förekommande fall utsläpp<br>förhindrats genom åtgärder ombord eller tagits<br>omhand till sjöss. Beredskapen för sjörädd-<br>ningsinsatser har varit hög. Regeringen bedö-<br>mer att målsättningarna har uppfyllts.</p>
<p>Den verksamhet som myndigheten hittills<br>bedrivit har dock haft utgångspunkt i den hit-<br>tillsvarande målstrukturen. Redovisningen av<br>verksamheten och en bedömning av graden av<br>måluppfyllelse kommer därför att behöva vida-</p>
<p>reutvecklas. Därför är frågan under fortsatt be-<br>redning inom Regeringskansliet.</p>
<p>Huvuddelen av myndighetens uppgifter<br>styrs helt eller delvis av internationella åtagan-<br>den. Regeringen har under 2000 liksom före-<br>gående år prioriterat den yttre gränskontrollen<br>och fiskerikontrollen. Förutom de krav EU-<br>medlemskapet och den kommande operativa<br>Schengenanslutningen ställer bedöms behovet<br>av sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn<br>öka.</p>
<p>Statens räddningsverk</p>
<p>Regeringen anser att målsättningarna för den<br>verksamhet som Räddningsverket bedriver in-<br>om politikområdet Skydd mot olyckor har<br>uppfyllts.</p>
<p>Regeringen har emellertid uppmärksammat<br>att det under 1999 och 2000 framkommit en<br>del problem när det gäller myndighetens han-<br>tering av den internationella hjälp-<br>verksamheten och tjänsteexporten. Regeringen<br>avser att under 2001 följa upp myndighetens<br>vidtagna åtgärder.</p>
<p>Försvarsmakten har betydande tillgångar<br>som kan utnyttjas vid större räddningstjänstin-<br>satser. De stora materiel- och perso-<br>nalomstruktureringarna som pågår inom För-<br>svarsmakten kan därför få vissa konsekvenser<br>för samhällets förmåga i sådana situationer.<br>Regeringen beslutade den 31 maj 2000 att För-<br>svarsmakten skall kunna överföra bandvagnar<br>till Räddningsverket.</p>
<p>Regeringen framhåller i propositionen Det<br>nya försvaret att Försvarsmaktens överskotts-<br>förnödenheter bl.a bör utnyttjas för humanitä-<br>ra insatser (prop. 1999/2000:30). Regeringen<br>har uppdragit åt Räddningsverket att i samråd<br>med Sida och i samverkan med Försvarsmak-<br>ten redovisa behovet av att hos Räddningsver-<br>ket lagerhålla Försvarsmaktens förnödenheter<br>som blivit övertahga till följd av Försvarsmak-<br>tens omstrukturering. Förnödenheterna skall<br>kunna användas vid framtida katastrofinsatser.<br>Försvarsmakten skall ej finansiera eventuella<br>lagerkostnader för detta ändamål.</p>
<p>Vad gäller RDS-mottagare (Radio Data<br>System) för inomhusvarning av allmänheten<br>kring kärnkraftverken anser regeringen att det<br>är angeläget att i första hand prioritera inköp<br>av nya RDS-mottagare för utdelning i Bärse</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>bäcksområdet mot bakgrund av den pågående<br>avvecklingen av telefonvarningssystemet.</p>
<p>Sprängämnesinspektionen</p>
<p>Regeringen anser att Sprängämnesinspek-<br>tionens verksamhet under 1999 bedrivits enligt<br>de krav som ställts. Myndigheten visar en god<br>förmåga att omprioritera verksamheten efter<br>de behov som finns. Exempelvis har flera stora<br>satsningar gjorts med anledning av skiftet till<br>2000. Medverkan i Pyroteknikutredningen,<br>utbildning och information av övriga till-<br>synsmyndigheter har också getts hög prioritet<br>under året. Arbetet med föreskrifter har kun-<br>nat ges något lägre prioritet.</p>
<p>Verksamhetens totala kostnader under 1999<br>har ökat jämfört med 1998. Detta beror bland<br>annat på omfattande satsningar och förbere-<br>delser inför skiftet till 2000.</p>
<p>lade brister i den ekonomiadministrativa han-<br>teringen och bristerna i redovisning och ruti-<br>ner för den internationella verksamheten, den<br>29 juni 2000 uppdragit åt RRV att granska och<br>identifiera väsentliga hinder för effektivt re-<br>sursutnyttjande inom Räddningsverket. Styr-<br>ning och uppföljning är därvid av särskilt in-<br>tresse. Resursutnyttjande skall belysas mot<br>bakgrund av de mål, prioriteringar och upp-<br>gifter som statsmakterna lagt fast. Vidare skall<br>RRV utarbeta förslag till åtgärder för ett ef-<br>fektivt resursutnyttjande. Även bristerna i den<br>internationella verksamheten skall granskas.</p>
<p>Av bl.a. delårsrapporten framgår att Rädd-<br>ningsverket vidtagit åtgärder vad avser bokfö-<br>ring av lånet för beredskapsinvesteringarna,<br>rutiner för redovisning av indirekta kostnader<br>samt redovisningsprinciper vad avser manöver-<br>system för varningssirener. Regeringen anser<br>att det är viktigt att även fortsättningsvis följa<br>hur Räddningsverket hanterar den ekonomi-<br>administrativa verksamheten i myndigheten.</p>
<h2>4.8 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Räddningsverket har fått en revisionsrapport<br>med invändning. Riksrevisionsverket (RRV)<br>har meddelat följande invändningar.</p>
<p>Den interna styrningen och kontrollen vad<br>avser redovisning av beredskapstillgångar och<br>de låneskulder som uppkommer i samband<br>med denna hantering har inte fungerat till-<br>fredsställande. Riksrevisionsverket anser vidare<br>att resultatredovisningen inte ger en rättvisan-<br>de återrapportering av verksamhetens kostna-<br>der då endast direkta kostnader redovisas i<br>kommentarer till verksamhetsmål och att<br>samtliga kostnader inte fördelats.</p>
<p>Räddningsverket har den 3 maj 2000 lämnat<br>en redogörelse till Regeringskansliet med an-<br>ledning av RRV:s rapport.</p>
<p>Räddningsverket har genomfört en översyn<br>av rutiner och redovisning vid upprättandet av<br>årsbokslut och årsredovisning. Ansvar för<br>uppgifter har förtydligats och rutiner för av-<br>stämning av redovisning och underliggande<br>materiel har setts över. Myndigheten har inför<br>2000 infört en ny redovisningsmodell för<br>kostnader. Principer för fördelning av gemen-<br>samma kostnader och intäkter kommer där-<br>med att ses över och förändras så att en över-<br>ensstämmelse på alla nivåer kan anges i<br>årsredovisningen.</p>
<p>Regeringen har emellertid med anledning av<br>revisionsrapporten samt av RRV tidigare påta-</p>
<h2>4.9 Budgetförslag</h2>
<p>4.9.1 7:1 Kustbevakningen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.2 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>416 488</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>34 182<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>439 996</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>461 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>473 764</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>504 638 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>519 937 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar 494 334 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup>Motsvarar 498 395 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup>Av dessa har 12 000 tkr förts bort som en indragning.</p>
<p>Anslaget finansierar Kustbevakningens verk-<br>samhet med att utföra sjöövervakning och an-<br>nan kontroll- och tillsynsverksamhet samt<br>miljöräddningstjänst till sjöss.</p>
<p>Kustbevakningen disponerar under 2000<br>även 2,5 miljoner kronor under anslaget<br>7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verk-<br>samhet vid räddningstjänst.</p>
<p>Kustbevakningen bedriver verksamhet inom<br>politikområdena Skydd mot olyckor, Rätts-<br>väsende, Skatt, tull och exekutionsväsende,<br>Livsmedelspolitik, Transportpolitik samt</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Miljöpolitik. En redovisning av verksam-<br>heterna finns i kapitel 5.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Offentligrättslig verksamhet</p>
<p>För 1999 har ca 1,9 miljoner kronor redovisats<br>mot inkomsttitel 2713 Vattenföroreningsav-<br>gifter m.m. Intäkterna avser oljeskadeersätt-<br>ning som påförs fartygsägare eller försäkrings-<br>givare för oljeskador. Det är svårt att<br>prognostisera kommande intäkter. För att få ut<br>avgiften krävs ofta att skadevållaren förs inför<br>domstol. Det kan därför dröja flera år innan<br>statens fordran säkrats.</p>
<p>Mot inkomsttiteln redovisas även vatten-<br>föroreningsavgifter som redovisas av Tull-<br>verket för Kustbevakningens räkning.</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.3 Uppdragsverksamhet H</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
</table>
<p>(Intäkt -<br>kostnad)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>16 400</p></td><td>
<p>-13 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>-6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Myndigheten får disponera intäkterna. Kust-<br>bevakningen utför uppdrags- och serviceverk-<br>samhet åt samverkande myndigheter samt and-<br>ra uppdragsgivare och avnämare. Från och med<br>2001 avser regeringen att föreskriva att upp-<br>dragsverksamheten skall bedrivas med full<br>kostnadstäckning.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen<br>känns (tabell 4.4).</p></td><td colspan="3">
<p>för perioden 2001-2004 god-</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
<tr><td colspan="8">
<p>ITabell 4.4 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Budget</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>t.o.m. 1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KBV 201-202</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flygplan</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga investeringar</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>583</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån</p></td><td>
<p>583</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>583</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringens förslag: Följande mål för Kust-<br>bevakningens verksamhet upphör att gälla från<br>och med 2001:</p>
<p>1. Kustbevakningen skall inom svenskt sjö-<br>territorium och svensk ekonomisk zon bedriva<br>övervakningsverksamhet och kontroll i syfte<br>att begränsa brottsligheten och så att säkerhe-</p>
<p>ten till sjöss liksom respekten för lagar och<br>andra föreskrifter ökar.</p>
<p>2. Kustbevakningens person- och varukon-<br>troll till sjöss vid den svenska delen av EU:s<br>yttre gräns skall hållas på en hög nivå genom<br>en effektiv patrullering. Det skall finnas för-<br>måga att ingripa mot varje misstänkt överträ-<br>delse av gällande bestämmelser.</p>
<p>3. Kustbevakningen skall bedriva kontroll av<br>fisket till sjöss samt en samordnad landnings-<br>och kvalitetskontroll i syfte att säkerställa att</p>
<p>10 Riksdagen 2000/01. I saml. Nrl. Del2</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>artrelaterade fiskekvoter inte överskrids. Kon-<br>trollen skall vidare ha en preventiv verkan mot<br>brott mot andra fiskeribestämmelser.</p>
<p>4. Kustbevakningen skall medverka i inter-<br>nationellt samarbete för att utveckla gräns-<br>kontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljö-<br>skydd till sjöss och annan sjöövervakning.<br>Därvid skall särskilt beaktas behov och möjlig-<br>heter avseende länderna kring Östersjön.</p>
<p>5. Kustbevakningen skall bedriva miljörädd-<br>ningstjänst till sjöss så att konsekvenserna till<br>följd av olyckor och utsläpp till sjöss kan be-<br>gränsas.</p>
<p>6. Kustbevakningen skall även ha en hög be-<br>redskap för sjöräddningstjänst och bidra till att<br>säkerheten till sjöss ökar, människor kan räd-<br>das och följderna av personskador begränsas.</p>
<p>dragit i sin utvärdering har regeringen initierat<br>ett antal åtgärder.</p>
<p>För att bl.a. lösa de problem linjeorganisa-<br>tionen har med stora vakanser och en regressiv<br>åldersstruktur har regeringen beräknat ytterli-<br>gare 30 miljoner kronor från och med 2001.<br>Regeringen avser att från och med budgetåret<br>2001 föreskriva att uppdragsverksamheten<br>skall bedrivas med full kostnadstäckning. I av-<br>vaktan på att frågan om en delvis gemensam<br>grundutbildning för tull, polis och kustbevak-<br>ning bereds inom Regeringskansliet har rege-<br>ringen genom ändring av regleringsbrevet den<br>13 juli 2000 gett Kustbevakningen ett uppdrag<br>som berör frågan om hur myndighetens aspi-<br>rantutbildningsprogram skall finansieras.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>tidigare beslutat om de effektmål för Kustbe-<br>vakningen som anges här ovan vid punkterna<br>1-6 (prop. 1996/1997:4, bet. 1996/1997:FöUl,<br>rskr. 1996/1997:109, prop. 1999/2000:1, bet.<br>1999/2000:FöUl, rskr. 1999/2000:74). Indel-<br>ningen av statlig verksamhet i politikområden<br>är ett led i utvecklingen den ekonomiska styr-<br>ningen. För politikområdena föreslår regering-<br>en effektmål (se vidare volym 1, avsnitt 7.5 och<br>10.4). Effektmål för Kustbevakningen bör i<br>fortsättningen beslutas av regeringen. De ef-<br>fektmål för myndigheten som riksdagen tidi-<br>gare beslutat om bör därför upphöra att gälla.</p>
<p>Regeringen anser att Kustbevakningens<br>verksamhet under 1999 bedrivits enligt de krav<br>som ställts.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 9 september 1999<br>åt Statskontoret att genomföra en granskning<br>av Kustbevakningen i syfte att identifiera ef-<br>fektiviserings- och besparingsmöjligheter.<br>Statskontoret redovisade uppdraget den<br>25 februari 2000. Slutsatsen är att Kustbevak-<br>ningen är en flexibel och effektiv myndighet.<br>Statskontoret påpekade bl.a. behovet av att öka<br>rekryteringstakten av kustbevakningsaspiran-<br>ter samt av att se över kommande investe-<br>ringsbehov. Statskontoret gav i sin rapport<br>även förslag på vissa effektiviserings- och be-<br>sparingsmöjligheter som kan få genomslag på<br>sikt.</p>
<p>För att myndighetens verksamhet bättre<br>skall avpassas till tilldelad ekonomisk ram och<br>mot bakgrund av de slutsatser Statskontoret</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.5 Beräkning av anslaget för 2001 M</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>439 996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>27 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>473 764</p></td></tr>
</table>
<p>4.9.2 7:2 Statens räddningsverk:</p>
<p>Förebyggande åtgärder mot<br>jordskred och andra naturolyckor<br>m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.6 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>20 703</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>10 854<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 25 000 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Under 2000 kommer 5 miljoner kronor av anslagssparandet att användas<br>och resterande del kommer att användas under 2001.</p>
<p>Från anslaget, som disponeras av Statens rädd-<br>ningsverk, utbetalas ersättning till kommuner<br>för åtgärder som vidtas för att förebygga jord-<br>skred och andra naturolyckor.</p>
<p>Kommunerna kan ansöka om statsbidrag<br>för åtgärder man utfört eller har för avsikt att<br>genomföra. Ansökan ställs till Räddningsver-<br>ket tillsammans med erforderligt tekniskt un-<br>derlag. Grundprincipen är att utbetalningen<br>sker när åtgärderna, för vilka bidrag beviljats,<br>är genomförda och slutbesiktigade. För att</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>stimulera kommunerna att utföra förebyggan-<br>de åtgärder kan 50 procent av bidraget för pla-<br>nerade men ännu inte utförda åtgärder betalas<br>ut efter att slutligt beslut har fattats. Resteran-<br>de del utbetalas när åtgärderna har utförts och<br>är slutbesiktigade. Pengarna betalas ut efter en<br>modell som är utformad så att efter att kom-<br>munens projekt godkänts av Räddningsverket<br>har kommunen tre år på sig att genomföra åt-<br>gärderna. Det slutliga bidraget betalas inte ut<br>förrän projektet är slutbesiktigat vilket medför<br>ständiga förskjutningar i utbetalningar och att<br>anslagssparanden därmed uppkommer.</p>
<p>Kommunen kan få ersättning för minst<br>50 procent av kostnaderna och i enskilda fall<br>upp till 90 procent. För att ersättning skall<br>kunna lämnas måste en riskvärdering ha gjorts<br>i kommunen (prop. 1985/86:150, bet.<br>1985/86:FöUll, rskr. 1985/86:345, bet.<br>1985/86:FiU29, rskr. 1985/86:346).</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska<br>förpliktelser</p>
<p>kommande åren överstiga de belopp för infria-<br>de förpliktelser som redovisats i tabell 4.7. De<br>bidrag som beslutats före 2001 och som inte<br>utbetalats uppgår enligt Räddningsverket till<br>23 357 000 kronor. Regeringen har nu beräk-<br>nat nämnda anslag till 25 000 000 kronor per år<br>under perioden 2001 - 2003.</p>
<p>Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2001</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-86.png" style="width:58pt;height:12pt;"/>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
</table>
<p>4.9.3 7:3 Statens räddningsverk:</p>
<p>Ersättning för verksamhet vid<br>räddningstjänst m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 2001, i fråga om ramanslaget 7:2 Statens<br>räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot<br>jordskred och andra naturolyckor m.m., besluta<br>om bidrag så att behovet av anslagsmedel efter<br>2001 exklusive tidigare åtaganden innebär ut-<br>gifter på högst 15 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.9 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 726</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>18 238<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 431</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 20 000 tkr i 2001 års prisnivå.</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 4.7 Bemyndiganden</p></td><td colspan="3">
<p>om ekonomiska förpliktelser I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>beräknat</p></td><td>
<p>beräknat</p></td><td>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vid årets slut</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen be-</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>myndiganderam</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Räddningsverket har inte kunnat redovisa när<br>förpliktelser som ingåtts före 2001 beräknas<br>betalas, varför bidrag som beslutats före 2001<br>exkluderas i förslaget till bemyndigande. Ut-<br>gifterna under anslaget 7:2 Statens räddnings-<br>verk: Förebyggande åtgärder mot jordskred<br>och andra naturolyckor beräknas därför de</p>
<p><sup>2</sup> Under 2000 ställdes 17 639 000 kronor till regeringens disposition</p>
<p>Under anslaget, som disponeras av Statens<br>räddningsverk, utbetalas vissa ersättningar till<br>följd av uppkomna kostnader vid genomförda<br>räddningsinsatser, oljebekämpningsinsatser<br>m.m. till sjöss samt för utredning av vissa all-<br>varliga olyckor. Det statliga finansierings-<br>ansvaret är styrt av räddningstjänstlagen<br>(1986:1102).</p>
<p>Under 1999 har staten betalat ut</p>
<p>5,3 miljoner kronor i ersättning för kostnader i<br>samband med större kommunala räddnings-<br>insatser. Åtta kommuner har erhållit ersättning<br>under året. Ersättningen fördelar sig på olyck-<br>styperna skogsbrand, brand i torvmosse, över-<br>svämning, industribrand, jordskred och olyck-<br>or med farligt gods. Flera av besluten har<br>resulterat i överklaganden och i vissa fall har<br>kompletterande utbetalningar beviljats. Dessa<br>ärenden har aktualiserat frågan om vad som<br>skall betecknas som räddningstjänst och där-<br>med vara ersättningsberättigat. Frågan är nu<br>föremål för domstolsprövning.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Ersättning utbetalas även till kommunerna,<br>samt genom överlåten dispositionsrätt till<br>Kustbevakningen, för kostnader som upp-<br>kommit i samband med oljeutsläpp eller ut-<br>släpp av andra skadliga ämnen i vatten. Under<br>1999 har 2,1 miljoner kronor utbetalats i detta<br>syfte samt 1,2 miljoner kronor till Statens ha-<br>verikommission för utredning av allvarliga<br>olyckor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen anser att Räddningsverket genom<br>sina fleråriga utvecklingsplaner på ett gott sätt<br>utvecklat samarbetet med de baltiska staterna<br>och att det finns anledning att vidareutveckla<br>detta samarbete. Regeringen har därför beräk-<br>nat högst 1 000 000 kronor per år för att kunna<br>bistå de baltiska staterna i händelse av en all-<br>varlig olycka. Avsikten är att i likhet med nor-<br>diskt samarbete skall Sverige och Estland,<br>Lettland och Litauen ömsesidigt kunna bistå<br>varandra med räddningstjänstinsatser till lands<br>i samband med allvarliga olyckor. Detta sam-<br>arbete skall regleras i s.k. operativa avtal mellan<br>respektive länder</p>
<p>Anslaget, som disponeras av Statens rädd-<br>ningsverk, finansierar verksamhet inom rädd-<br>ningstjänstområdet inklusive olycks- och ska-<br>deförebyggande åtgärder samt beredskap för<br>och indirekta kostnader i samband med inter-<br>nationella insatser.</p>
<p>Anslaget finansierar även ersättning till läns-<br>styrelserna för tillkommande uppgifter med<br>anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för<br>att förebygga och begränsa följderna av allvar-<br>liga kemikalieolyckor.</p>
<p>Anslagssparandet från 1999 har uppkommit<br>på grund av försenade forskningsuppdrag och<br>utvecklingsprojekt. Anslagssparandet kommer<br>till största delen att användas till att genomföra<br>de försenade forskningsuppdragen och ut-<br>vecklingsprojekten samt för att täcka delar av<br>den förlust som uppkom under 1998 inom den<br>internationella verksamheten.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001 I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>-6 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>13 431</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>202 395<sup>1</sup></p></td><td>
<p>205 995</p></td><td>
<p>-3 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>1 586</p></td><td>
<p>6 500</p></td><td>
<p>-4 914</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>172 124</p></td><td>
<p>172 391</p></td><td>
<p>-267</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>2 700</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>75 573</p></td><td>
<p>74 590</p></td><td>
<p>983</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive internationell hjälpverksamhet som ett eget resultatområde under<br>2000.</p>
<p>4.9.4 7:4 Statens räddningsverk:</p>
<p>Samhällets skydd mot olyckor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.11 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>417 761</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>27 246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>526 489</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>553 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>555 449</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>566 745 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>578 963 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 555 449 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets<br>skydd mot olyckor, för perioden 2001 - 2003 godkänns (tabell 4.13).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 4.13 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga förvaltningsi nvesteringar</p></td><td>
<p>579 184</p></td><td>
<p>365422<sup>1</sup></p></td><td>
<p>61 427</p></td><td>
<p>50 316</p></td><td>
<p>51 399</p></td><td>
<p>50 620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RDS mottagare</p></td><td>
<p>13 500</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>13 500</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationell beredskap</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>11 360<sup>2</sup></p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Manöversystem</p></td><td>
<p>13 415</p></td><td>
<p>7 415<sup>z</sup></p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>606 099</p></td><td>
<p>384 197</p></td><td>
<p>78 427</p></td><td>
<p>63 316</p></td><td>
<p>76 899</p></td><td>
<p>62 620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Län</p></td><td>
<p>606 099</p></td><td>
<p>384 197</p></td><td>
<p>66 427</p></td><td>
<p>51 316</p></td><td>
<p>64 899</p></td><td>
<p>50 620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>609 099</p></td><td>
<p>384 197</p></td><td>
<p>78 427</p></td><td>
<p>63 316</p></td><td>
<p>76 899</p></td><td>
<p>62 620</p></td></tr>
</table>
<p>'Ackumulerad anskaffning t.o.m. 1999 inklusive internationell beredskap och manöversystem<br><sup>2</sup>Anskaffat under 1999</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Räddningsverket har fått en revisionsrapport<br>med invändning. Denna fråga behandlas av rege-<br>ringen under avsnitt 3.10.6.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under 1999 omorganiserades myndigheten och i<br>samband med denna omorganisation gjordes<br>även en översyn av former och kapacitet för<br>myndighetens verksamhets- och ekonomistyr-<br>ning samt förvaltningsmässiga hantering av verk-<br>samheten i övrigt. Det finns under 2001 anled-<br>ning för regeringen att följa upp hur dessa<br>åtgärder påverkat Räddningsverkets verksam-<br>hets- och ekonomistyrning.</p>
<p>Riskhanteringsarbetet har prioriterats och be-<br>döms av Räddningsverket vara framgångsrikt.<br>Regeringen anser att detta arbete är ett viktigt<br>steg i arbetet med att minska olyckstalen och<br>skadorna av inträffade olyckor genom planering<br>och analys av olika risker i samhället. Detta ut-<br>vecklingsarbete bör fortsätta och utvecklas vida-<br>re.</p>
<p>Räddningsverket skall enligt</p>
<p>22 kap. 4 och 6 §§ miljöbalken handlägga ären-<br>den från miljödomstolarna. Detta är en ny upp-<br>gift för myndigheten som förbättrar dess möjlig-<br>heter att påverka samhällsplaneringen vad avser</p>
<p>olycksrisker och olyckors eventuella miljökon-<br>sekvenser. Räddningsverket bedömer att arbetet<br>kommer att öka väsentligt i omfattning. Rege-<br>ringen har vid beräkningen av anslaget tagit hän-<br>syn till detta.</p>
<p>Kravet på säkerhetstänkande har ökat i sam-<br>hället och det krävs en rad förbättringar inom<br>området främst vad avser de viktiga förebyggan-<br>de åtgärderna. Ytterligare satsningar bör göras på<br>utvecklingen av brandsyn och tillsynsverksam-<br>het.</p>
<p>Genomförandet av den nya lagstiftningen vad<br>avser allvarliga kemikalieolyckor samt till-<br>synsansvaret i fråga om transport av farligt gods<br>kräver ökade resurser. Det är även viktigt att<br>Räddningsverket prioriterar att samordna åtgär-<br>derna med övriga myndigheter och organisatio-<br>ner som berörs av införandet av säkerhetsrådgi-<br>vare för transporter av farligt gods.</p>
<p>Regeringen anser att Räddningsverkets verk-<br>samhet bidrar till att förbättra den enskilda män-<br>niskans förmåga att agera på rätt sätt vid olyckor.<br>Räddningsverket skall i samverkan med övriga<br>berörda myndigheter och organisationer arbeta<br>för att ytterligare öka den enskildes engagemang<br>i samhällets säkerhetstänkande.</p>
<p>Regeringen anser inte att Räddningsverket in-<br>om resultatområdet tjänsteexport uppfyllt de an-<br>givna målen. Tjänsteexport skall bedrivas med<br>krav på lönsamhet men uppvisar ett ackumulerat<br>underskott på 4,2 miljoner kronor. Räddnings-</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>verket har vidtagit åtgärder med anledning av det<br>redovisade underskottet. Det framstår som något<br>oklart vad som skall ingå i resultatområdet<br>tjänsteexport varför regeringen avser att förtyd-<br>liga detta i regleringsbrevet för 2001.</p>
<p>Med hänsyn till omvärldsläget är det möjligt<br>att begränsa åtgärderna inom anslaget<br>6:6 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst och prioritera fredsverksamheten in-<br>om räddningstjänstområdet. Belopp, som tidiga-<br>re beräknats under anslaget 6:6 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst för att fi-<br>nansiera verksamhet inom områdena riskhante-<br>ring inklusive miljöprövning, brandförebyggande<br>åtgärder, allmänhetens säkerhet och kemikalie-<br>hantering m.m., beräknas för budgetåret 2001<br>istället under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot<br>olyckor.</p>
<p>Anslaget finansierar verksamhet som avser fö-<br>rebyggande åtgärder inom området brandfarliga<br>och explosiva varor.</p>
<p>Anslaget heter t.o.m. budgetåret 2000 Spräng-<br>ämnesinspektionen. Syftet med den ändrade be-<br>nämningen är att ge regeringen handlingsfrihet<br>när det gäller frågan om en eventuell samman-<br>slagning av Sprängämnesinspektionen och Sta-<br>tens räddningsverk (se nedan).</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>[Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomsttitel<br>(Som inte får disponeras)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>17 794</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>15 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>15 150</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>[Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>526 489</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>11 460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring inom U06</p></td><td>
<p>17 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>555 449</p></td></tr>
</table>
<p>4.9.5 7:5 Brandfarliga och explosiva varor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.15 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 932</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 441</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>17017</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 382 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 769 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 17 017 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Avgifter som tas ut med stöd av lagen (1988:868)<br>om brandfarliga och explosiva varor redovisas<br>mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga<br>avgifter.</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>[Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td></td><td>
<p>Intäkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td></td><td>
<p>1 677</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td></td><td>
<p>1 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td></td><td>
<p>1 620</p></td></tr>
</table>
<p>Ansvarig myndighet utför uppdrags- och servi-<br>ceverksamhet åt andra myndigheter, uppdragsgi-<br>vare och avnämare. Myndigheten får disponera<br>intäkterna för denna verksamhet.</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen överväger att i en proposition föreslå<br>riksdagen att omlokalisera Sprängämnesinspek-<br>tionen till Karlskoga. I samband härmed över-<br>vägs även frågan om en sammanslagning av<br>myndigheten och Statens räddningsverk.</p>
<p>Regeringen har den 29 juni 2000 uppdragit åt<br>Statskontoret att utreda frågan om hur samman-<br>slagningen skulle kunna genomföras samt kon-<br>sekvenserna av denna. Statskontoret skall rap-<br>portera uppdraget till regeringen senast den<br>1 oktober 2000.</p>
<p>En eventuell sammanslagning av myndighe-<br>terna skall inte påverka verksamhetens inriktning<br>och ändamålet med anslaget utan har endast be-<br>tydelse för frågan om ansvarig myndighet.</p>
<p>Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>16 441</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>576</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>17 017</p></td></tr>
</table>
<p>113</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>5 Kustbevakningens övriga verksamheter</h1>
<h2>5.1 Inledning</h2>
<p>I detta avsnitt redovisas Kustbevakningens verk-<br>samheter utöver de som tas upp i avsnitt 4 Poli-<br>tikområdet Skydd mot olyckor.</p>
<p>I Kustbevakningens uppgifter ingår att utföra<br>sjöövervakning och annan kontroll- och till-<br>synsverksamhet till sjöss. Detta innebär att<br>Kustbevakningen svarar för tillträdeskontroll,<br>polisiär verksamhet och tullverksamhet till sjöss,<br>sjötrafikövervakning, viss sjösäkerhetstillsyn<br>samt utför fiskerikontroll såväl till sjöss som vid<br>landning i hamn. Kustbevakningen har också an-<br>svar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Verk-<br>samheten omfattar dessutom sjöräddning, för<br>vilken myndigheten har en ständig beredskap,<br>eftersökning med flyg samt miljöövervakning.<br>Arbetet utförs i nära samverkan med andra sek-<br>torsansvariga myndigheter. Kustbevakningen har<br>uppdraget att samordna de civila behoven av<br>sjöövervakning och sjöinformation samt för-<br>medla denna till berörda myndigheter.</p>
<p>Verksamheterna bedrivs på svenskt territorial-<br>vatten samt i olika grad inom svensk ekonomisk<br>zon och på internationellt vatten.<br></p>
<p>som har begått brott identifieras och lagfors.<br>Kustbevakningen skall härvid ansvara för person-<br>och varukontrollen till sjöss och då speciellt vid<br>den svenska delen av EU:s yttre gräns. Genom<br>en effektiv patrullering skall myndigheten<br>upprätthålla en hög kontrollnivå. I varu-<br>kontrollen skall insatser mot narkotika,<br>storskalig illegal införsel av alkohol och tobak<br>prioriteras. Härvid skall man arbeta för att nå<br>målet för den svenska narkotikapolitiken genom<br>att stoppa införseln av narkotika med hjälp av<br>olika kontrollåtgärder. En nära samverkan<br>mellan polis, tull, kustbevakning och åklagare är<br>en förutsättning för en effektiv bekämpning av<br>narkotikabrott.</p>
<p>EG:s krav på fiskerikontroll skall säkerställas<br>samt brott mot andra fiskeribestämmelser före-<br>byggas och upptäckas.</p>
<p>Kustbevakningen skall utveckla förmågan att<br>analysera och identifiera de faktorer som skall<br>vara styrande för kontrollverksamhetens ut-<br>formning.</p>
<p>Kustbevakningen skall även vidarutveckla<br>samarbetet med sina utländska motsvarigheter.</p>
<h2>5.2 Inriktning</h2>
<p>Kustbevakningens verksamhet skall bedrivas så<br>att säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar<br>och andra föreskrifter ökar. Verksamheten skall<br>bidra till att den negativa miljöpåverkan från<br>sjöfarten minskar.</p>
<p>Förutom att tillförsäkra den enskilde rätts-<br>trygghet och rättssäkerhet, skall myndigheten<br>förebygga och förhindra brott samt se till att den</p>
<h2>5.3 Insatser</h2>
<p>Kustbevakningen har, såsom ansvarig för gräns-<br>kontrollen till sjöss, i samverkan med övriga<br>gränskontrollmyndigheter genomfört ett om-<br>fattande förberedelsearbete inför Sveriges opera-<br>tiva inträde i Schengensamarbetet. Såväl på cen-<br>tral som regional nivå har stora resurser tagits i<br>anspråk för förberedelsearbetet, bl.a. genom<br>deltagande i utarbetandet av den nationella<br>handlingsplanen. En viktig del i detta arbete har</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>varit att utveckla rutiner så att Kustbevakningen<br>skall kunna ansvara för den administrativa kon-<br>trollen av handelsfartyg. Förbättrade rutiner och<br>system för samverkan med polisen har också in-<br>förts.</p>
<p>En annan väsentlig del av myndighetens arbete<br>har varit att inom ramen för gränsbevaknings-<br>samarbetet Baltic Sea Regional Border Control<br>Cooperation Conference (BSBRCCC) och Os-<br>tersjörådets Task force for Combating Orga-<br>nized Crime in the Baltic Sea Region utveckla<br>samarbetet med övriga gränskontrollmyndighe-<br>ter i Östersjöregionen.</p>
<p>Kustbevakningen ingår som del av den nya<br>miljöbrottsorganisationen bl.a. genom deltagan-<br>de i det nyligen inrättade Miljöbrottsrådet. Kust-<br>bevakningstjänstemän har under våren 2000 ge-<br>nomgått särskild miljöutbildning för att kunna<br>hantera miljöbrottsärenden. Ett effektivt arbete<br>förutsätter att myndigheterna samordnar sitt ar-<br>bete såväl i konkreta ärenden som i strategiska<br>frågor. Mot bakgrund av förslagen i Oljeut-<br>släppsutredningens betänkande Att komma åt<br>oljeutsläpp (SOU 1998:158), som för närvarande<br>bereds i Regeringskansliet, har riksåklagaren, po-<br>lisen och Kustbevakningen inlett ett fördjupat<br>samarbete.</p>
<p>Kustbevakningen utför kontroll av fisket till<br>sjöss samt en samordnad landnings- och kvali-<br>tetskontroll i svenska hamnar. Fiskerikontrollen<br>skall primärt säkerställa att fiskekvoter inte över-<br>skrids. Övervakning mot överträdelser av<br>fångstbestämmelser genom landningskontroller,<br>och då speciellt landning av osorterad pelagisk<br>fisk, prioriteras därför.</p>
<p>Sjötrafikövervakning är riktad mot såväl han-<br>delssjöfarten som fritidsbåtstrafiken på svenskt<br>territorialvatten och i viss utsträckning på inter-<br>nationellt vatten.</p>
<p>Miljöövervakning till sjöss är inriktad på tidig<br>upptäckt av oljeutsläpp och algblomning samt<br>tillsyn av djur- och naturskyddsområden. Sam-<br>verkan sker bl.a. med Naturvårdsverket och Sjö-<br>fartsverket. Under de senaste åren har även här<br>en djupare samverkan med polis och åklagare<br>kommit till stånd.</p>
<p>digheten genomförde under 1999 knappt 14 000<br>kontroller med en sådan inriktning. Under de<br>senaste två åren har Kustbevakningen mot bak-<br>grund av regeringens prioriteringar ökat antalet<br>kontroller inom detta området. Inom ramen för<br>BSBRCCC och Östersjörådets Task Force har<br>Kustbevakningen under 1999 vidare lett ett antal<br>operationer och aktiviteter inom gränskontroll-<br>verksamheten. Till detta kommer att Kustbevak-<br>ningen vid sidan om de beskrivna strukturerna<br>bidrar till de baltiska staternas uppbyggnad av en<br>fungerande gränskontroll.</p>
<p>Kustbevakningen genomförde under 1999 ca<br>17 000 kontroller av yrkesfisket. Av dessa resul-<br>terade ca en procent i att någon form av förseelse<br>rapporterades.</p>
<p>Under 1999 har Kustbevakningen genomfört<br>ca 10 000 kontroller inom ramen för sjösäker-<br>hetstillsynen. Av dessa har ca 15 procent resulte-<br>rat i vidare åtgärder. Verksamheten innefattar<br>tillsyn av fartyg avseende bemanning, lastning av<br>förpackat farligt gods, lastsäkring av lastbärare,<br>kontroll av giltiga certifikat och deklarationer,<br>kontroll av fartygets djupgående och kontroll av<br>antalet passagerare. Under året har tillsyn avse-<br>ende hantering av förpackat farligt gods priorite-<br>rats. Behovet av tillsyn inom detta område skall<br>bl.a. ses mot bakgrund av de allvarliga konsek-<br>venser brister i detta hänseende kan ge upphov<br>till.</p>
<p>Under 1999 har Kustbevakningen upptäckt<br>drygt 320 oljeutsläpp. Inga kemikalieutsläpp har<br>upptäckts. Under en lång rad av år ökade antalet<br>upptäckta oljeutsläpp. De senaste åren har dock<br>antalet upptäckta utsläpp till sjöss minskat.<br>Minskningen bedömer Kustbevakningen vara ett<br>resultat av det arbete myndigheten och Sjöfarts-<br>verket bedrivit. Antalet utsläpp ligger dock fort-<br>farande på en oacceptabelt hög nivå.</p>
<h2>5.4 Resultatbedömning</h2>
<p>Kustbevakningen har i enlighet med regeringens<br>prioriteringar lagt särskild vikt vid kontroller av<br>personer och varor vid EU:s yttre gräns. Myn-</p>
<h2>5.5 Analys och slutsatser</h2>
<p>Kustbevakningen bedriver en mångfacetterad<br>verksamhet inom ett antal olika områden. Hu-<br>vuddelen av myndighetens uppgifter styrs helt<br>eller delvis av internationella åtaganden. Rege-<br>ringen har under 2000 likt föregående år priorite-<br>rat den yttre gränskontrollen och fiskerikon-<br>trollen. Förutom de krav EU-medlemskapet och<br>den kommande operativa Schengenanslutningen<br>ställer bedöms behovet av sjötrafikövervakning<br>och sjösäkerhetstillsyn öka.</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringen anser att såväl den nationella som<br>den internationella samverkan bör hållas på en<br>fortsatt hög nivå. Regeringen anser härvid att det<br>är viktigt att samarbetet mellan Kustbevkaningen<br>och bl.a. Tullverket utvecklas. Samarbetet är<br>nödvändigt för att säkerställa en effektiv och än-<br>damålsenlig gränskontroll. Härigenom uppnås<br>en kunskapsuppbyggnad och informationshante-<br>ring som är nödvändig för att uppnå en effektiv<br>myndighetsutövning liksom en ökad förmåga till<br>operativ samverkan. Detta är inte minst viktigt<br>med anledning av behovet att bekämpa gräns-<br>överskridande brottslighet.</p>
<p>Fiskerikontrollen har sedan Sveriges inträde i<br>EU successivt förbättrats. Det är väsentligt att<br>kontrollen även framledes kan bibehållas på da-<br>gens nivå och vidareutvecklas. Arbetet med att ta<br>fram system och rutiner för att ytterligare effek-<br>tivisera fiskerikontrollen till sjöss och i hamnar<br>och för att uppnå mer kostnadseffektiva lösning-<br>ar bör därför fortsatt ges hög prioritet.</p>
<p>Regeringen anser vidare att sjösäkerhetsarbe-<br>tet samt ansträngningarna för att hålla sjöfartens<br>negativa miljöpåverkan på en så låg nivå som<br>möjligt även fortsättningsvis skall vara hög.</p>
<p>Slutligen vill regeringen understryka att den<br>verksamhet som myndigheten bedrivit har haft<br>sin utgångspunkt i den hittillsvarande målstruk-<br>turen. Redovisningen av verksamheten och ana-<br>lys av uppnådd måluppfyllelse kommer därför att<br>behöva vidareutvecklas under de kommande<br>åren.</p>
<p>117</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Sammanfattning av<br>genomförd verksamhet<br>inom materielområdet<br>under 1999</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA l</p>
<p>Under 1999 har bland annat följande större ma-<br>terielsystem tillförts Försvarsmakten.</p>
<p>— Artillerilokaliseringsradar Arthur<br>(pågående),</p>
<p>- Krigsbro 5 (pågående),</p>
<p>— UAV-system av typ Ugglan<br>(slutlevererad),</p>
<p>— Telesystem 9000 (pågående),</p>
<p>- Personlig fältutrustning och materiel för<br>mörkerstrid (pågående),</p>
<p>- Stridsvagn 121 och 122 med stödutrust-<br>ning (pågående),</p>
<p>- Brobandvagn 971, pansarbandvagn</p>
<p>501 (samtliga pågående),</p>
<p>- Stridsfordon 90 med stödutrusning<br>(pågående),</p>
<p>- IRV-sikten till robotsystem 56<br>(slutlevererad),</p>
<p>- Materiel till marina lednings- och infor-<br>mationssystem (pågående),</p>
<p>- Vinschar samt prototyp till nytt naviga-<br>tionssystem till helikopter 4<br>(slutlevererad),</p>
<p>- Ubåtar av Gotlandsklass (slutlevererad),</p>
<p>- Lednings- och lagfartyg (slutlevererad),</p>
<p>- Strids- och transportbåtar (pågående),</p>
<p>- Bevakningsbåt (pågående),</p>
<p>— Serieflygplan till FSR 890 med stödut-</p>
<p>rustning (pågående),</p>
<p>— Utbildningssimulator för flygstridsledare<br>(slutlevererad),</p>
<p>- JAS 39 Gripen flygplan med stödutrust-<br>ning (pågående),</p>
<p>- Sambandsmateriel, pansarvärnsrobot-<br>och sjuktransportinredning för SISU-<br>vagnar, transportsystem omfattande bl.a.<br>containertruck, sidlastare, rangerutrust-<br>ning och rullflak till förband avsedda för<br>internationella insatser (pågående).</p>
<p>Under 1999 har därutöver studie- och utveck-<br>lingsverksamhet bedrivits inom bl.a. följande<br>områden.</p>
<p>- Vägminröjsystem (pågående),</p>
<p>- Krigsbro 6 (pågående),</p>
<p>- Materiel till televapenförband<br>(pågående),</p>
<p>- Splitterskyddat granatkastarsystem<br>Amos (pågående),</p>
<p>- Måldetekterande artillerigranat Bonus<br>(pågående),</p>
<p>- Luftoberoende maskineri till ubåtssytem<br>(pågående),</p>
<p>- Övningsstörsändare till marina ledning-<br>och underhållsförband (slutlevererad),</p>
<p>- Spanings- och eldledningsradar Arte 740</p>
<p>(pågående),</p>
<p>- Korvett av Visbyklass (pågående),</p>
<p>- Torped 62 (pågående),</p>
<p>- Försvarets telenät (FTN) (pågående),</p>
<p>- Informationssystem för operativ och</p>
<p>taktisk ledning (pågående).</p>
<p>Under 1999 har Försvarsmakten efter prövning<br>hos regeringen respektive Regeringskansliet fått<br>beställa följande materielsystem.</p>
<p>- Utveckling av nytt lätt bärbart pansar-<br>skott (NLAW),</p>
<p>- Anskaffning av bärgningsbandvagn till<br>stridsvagn 121/122 (pågående),</p>
<p>- Anskaffning av fjärrstyrd målmateriel,</p>
<p>- Anskaffning av artilleridemonstrator,</p>
<p>- Fortsatt utveckling av luftvärnsrobot-<br>system 23 Bamse,</p>
<p>- Anskaffning av normlastbilar samt<br>normpersonbilar,</p>
<p>- Anskaffning av två korvetter av Vis-<br>byklass inklusive stödutrustning,</p>
<p>- Halvtidmodernisering av korvett av<br>Stockholmklass,</p>
<p>- Fortsatt utveckling av det nordiska<br>ubåtsprojektet (Viking),</p>
<p>- Anskaffning av ett begagnat lagfartyg,</p>
<p>- Halvtidsmodernisering av ubåt av Väs-<br>tergötlandsklass,</p>
<p>- Utveckling av Arte 740 (pågående),</p>
<p>- Anskaffning av svävare,</p>
<p>- Anskaffning av varnar- och motverkans-<br>system till JAS 39 Gripen (pågående),</p>
<p>- Anskaffning av taktiskt radiosystem till</p>
<p>luftstridskrafterna samt studie för an-<br>passning av systemet till internationell<br>standard (Taras).</p>
<p>Under första halvåret 2000 har Försvarsmakten<br>efter prövning hos regeringen respektive Rege-<br>ringskansliet fått beställa följande materielsys-<br>tem.</p>
<p>- Anskaffning av artillerigranat Bonus,</p>
<p>- Anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23<br>Bamse,</p>
<p>- Anskaffning av underrättelse- och eld-<br>ledningsenhet (UndE 23) till luftväms-<br>robotsystem 77/97 Hawk,</p>
<p>- Anskaffning av tilläggspaket för interna-<br>tionella insatser till stridsfordon 90<br>(pågående),</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1</p>
<p>- Anskaffning av hjulgående splitterskyd-<br>dade persontransportfordon (Pasi),</p>
<p>- Halvtidsmodernisering av minröjnings-<br>fartyg av Landsortsklass,</p>
<p>- Fortsatt utveckling av luftoberoende ma-<br>skineri till ubåtssystem,</p>
<p>- Serieanskaffning Arte 740 (pågående),</p>
<p>- Anskaffning av spaningskapsel till JAS 39<br>Gripen (pågående).</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Objektsramar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>I syfte att förbättra styrning och uppföljning av<br>materielförsörjningen har regeringen infört<br>objektsramar för större materielinvesteringar. En<br>objektsram innebär inte en anslagstilldelning<br>utan är ett sätt för regeringen att styra och följa<br>upp större materielinvesteringar. En objektsram<br>skall bestå av ett väldefinierat materielinnehåll,<br>en ekonomisk ram samt en tidsplan. Dessa tre<br>komponenter skall tillsammans utgöra ramen.<br>Det är regeringen som fastställer objektsramen<br>och beslutar om anskaffningar inom varje<br>objektsram. Objektsramarna skall årligen<br>redovisas av Försvarsmakten till regeringen.<br>Regeringen informerar årligen riksdagen om<br>utvecklingen inom respektive objektsram.<br>Nedan lämnas en redogörelse för de nu aktuella<br>materielprojekten som regeringen beslutat skall<br>styras och följas upp med objektsramar.</p>
<p>Redogörelsen omfattar även regeringens</p>
<p>bedömning av utvecklingen inom</p>
<p>objektsramarna samt resultatbedömning för de<br>objektsramar som Försvarsmakten lämnat</p>
<p>årsredovisning för.</p>
<p>Försvarsmakten har lämnat årsredovisning för<br>de under 1999 fastställda objektsramarna JAS 39<br>Gripen och Arte 740.</p>
<p>Den ekonomiska planeringsramen som redo-<br>visas för varje objektsram består av den verksam-<br>het som genomförts t.o.m. år 1999 i löpande pri-<br>ser och den verksamhet som avses bli genomförd<br>fr.o.m. år 2000 t.o.m. objektsramens sluttidpunkt<br>i 2000 års prisläge. Om inget annat sägs under<br>respektive objektsram så skall varje objektsram<br>innehålla:</p>
<p>- reserver,</p>
<p>- Försvarets materielverks omkostnader,</p>
<p>- räntekostnader för förskott till industrin.</p>
<p>JAS 39 Gripen</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1997<br>t.o.m. år 2009.</p>
<p>Den ekonomiska planeringsramen skall uppgå<br>till högst 77 260 miljoner kronor.</p>
<p>Objektsramen skall ha följande materiella in-<br>nehåll och redovisas av Försvarsmakten i följan-<br>de underenheter:</p>
<p>- utvecklingsarbete JAS 39 B,</p>
<p>- utvecklingsarbete delserie 3,</p>
<p>- anpassningsprogram avionik och senso-<br>rer,</p>
<p>- anpassningsprogram flygprestanda,</p>
<p>- anpassningsprogram framtida vapen,</p>
<p>- anskaffning av 110 flygplan JAS 39 A och<br>B i delserie 2,</p>
<p>- anskaffning av 64 flygplan JAS 39 A och<br>B i delserie 3,</p>
<p>- anskaffning av underhållssystem,</p>
<p>- anskaffning av sensor- och motmedels-<br>system,</p>
<p>- anskaffning av kommunikationsutrust-<br>ning för delserierna 1, 2 och 3,</p>
<p>- anskaffning av planerings- och utvärde-<br>ringssystem,</p>
<p>- anskaffning av flygutbildningssystem,</p>
<p>- anskaffning av spaningskapsel,</p>
<p>- anskaffning av ammunition till automat-</p>
<p>kanon,</p>
<p>- anskaffning av jaktvapen,</p>
<p>- anskaffning av attackvapen,</p>
<p>- vidareutveckling och retromodifiering av<br>flygplan ur delserie 1, 2 och 3,</p>
<p>- vidareutveckling av JAS 39B till JAS<br>39D,</p>
<p>- ränta på Försvarets materielverks rörel-<br>sekapital,</p>
<p>- gemensamma kostnader.</p>
<p>JAS 39 Gripen-systemet anskaffas för att För-<br>svarsmakten skall kunna ha grundberedskap och<br>beredskap att på kort sikt kunna möta insatser av<br>fjärrstridsmedel och begränsade luftrörliga styr-<br>kor samt på medellång sikt kunna utveckla för-<br>måga att möta mer omfattande militära operatio-<br>ner. Vidare skall systemet bidra till<br>Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och in-<br>gripa mot kränkningar av territoriet. Systemet är<br>flexibelt genom att i samma flygplantyp uppnå<br>förmåga att lösa jakt-, attack- och spaningsupp-<br>gifter. Det ersätter äldre system i dessa roller.<br>Systemet skall utvecklas och successivt anpassas<br>så att det kan bidraga till Försvarsmaktens för-<br>måga mer än 30 år fram i tiden.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Försvarsmakten redovisar i huvudsak följande i<br>årsredovisning avseende objektsram för JAS 39<br>Gripen.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 25 790<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 5 955<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsram JAS 39 Gripen.</p>
<p>Utvecklingsarbetet för den tvåsitsiga JAS 39 B<br>avslutades i huvudsak i maj 1998. Under 1999 har<br>dock kvarstående utvecklingsåtgärder på rädd-<br>ningssystem, luftsystem och radar genomförts.<br>Enligt en överenskommelse mellan Försvarets</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>materielverk och industrin skall resterande delar<br>av dessa åtgärder vara färdiga senast under 2000.</p>
<p>Vidareutveckling av flygplan ingående i<br>delserie 1, delserie 2 och utvecklingsarbete för<br>flygplan i delserie 3 löper väl. Utvecklingsarbetet<br>införs successivt i serieproduktion av flygplan<br>eller som modifieringar i levererade flygplan.<br>Alla flygplan kommer att modifieras till en<br>grundnivå som säkerställer en rationell och<br>kostnadseffektiv drift. Däremot kommer inte<br>flygplanen ingående i delserie 1 och 2 att<br>modifieras till samma status som flygplan i<br>delserie 3. Försvarsmakten anmäler vissa ökade<br>kostnader för vidareutvecklingsprogrammen<br>beroende på försenade delprogram bland annat<br>systemdator, färgindikator och ny<br>elektronikenhet.</p>
<p>Den första etappen med flygplan ur delserie 2<br>är slutlevererad och avslutad under året till ett<br>lägre pris än riktpriset. Under året har omför-<br>handling avseende beställningen av delserie 2 och<br>3 genomförts med industrin för att skapa ut-<br>rymme för andra prioriterade delsystem till JAS<br>39 Gripen. Detta har medfört att prisformen<br>ändrats till fast kontraktspris för kommande<br>etapp 2 och 3 av flygplan inom delserie 2 samt att<br>leveranstakten sänkts från 18 till 17 flygplan per<br>år för delserie 2 och från 17 till 16 flygplan per år<br>för delserie 3. Under året har 17 flygplan JAS 39<br>delserie 2, varav två tvåsitsiga JAS 39 B, levere-<br>rats. Totalt har 80 flygplan levererats t.o.m. 31<br>december 1999. Flygplanen i delserie 2 beräknas<br>vara slutlevererade under första kvartalet 2003.<br>Slutleverans av flygplanen i delserie 3 beräknas<br>vara genomförd 2007.</p>
<p>Inom anpassningsprogrammet avionik och<br>sensorer har studier genomförts syftande till att<br>ta fram en demonstrator av radar med aktivt<br>elektriskt styrd antenn (AESA). Därutöver pågår<br>ett försöksprogram avseende sensorfusion och<br>avancerad programvara inom telekrigområdet<br>(MIDAS). Utvecklingen inom anpassningspro-<br>gram avionik och sensorer fortgår enligt planer-<br>na. Inom området anpassning av framtida vapen<br>fortlöper samarbetet med Tyskland, Italien,<br>Grekland, Norge och Kanada avseende utveck-<br>ling av IR-jaktroboten IRIS-T enligt plan.<br>Grundintegrationsarbetet av radarjaktrobot Am-<br>raam på JAS 39 Gripen har under året slutförts<br>med gott resultat.</p>
<p>Under året har utveckling och anskaffning av<br>begränsat antal sensor- och motmedelssystem<br>beställts. Sensor- och motmedelssystemen i JAS<br>39 Gripen kommer att till stora delar vara iden-</p>
<p>tiska med de system som ingår i exportversionen<br>av Gripen. Systemen beräknas levereras under<br>åren 2004-2005. Till flygplan i delserie 1 och 2<br>pågår leverans av taktisk radio. För delserie 3<br>planeras anskaffning av ett nytt kommunika-<br>tionssystem benämnt Communication Data<br>Link (CDL 39). Flygplanen i delserie 1 och 2<br>kommer successivt att utrustas med samma<br>kommunikationssystem som flygplanen i delse-<br>rie 3.</p>
<p>Leverans av planerings- och utvärderingssys-<br>tem (PLA/UTA) pågår till samtliga JAS 39 Gri-<br>pen-förband. Ett nytt integrerat planerings- och<br>utvärderingssystem kallat Mission Support Sys-<br>tem (MSS) planeras enligt Försvarsmaktens re-<br>dovisning att på sikt ersätta PLA/UTA. Under<br>året har Försvarets materielverk erhållit studie-<br>uppdrag för att realisera MSS. De hittills levere-<br>rade flygutbildningssimulatorerna har under<br>1999 kunnat användas för omskolning av piloter<br>till JAS 39 Gripen-systemet med gott resultat.</p>
<p>Försvarsmaktens uppfattning är att JAS 39<br>Gripen-systemet utvecklas enligt den planerade<br>inriktningen och har förutsättningar att möta<br>framtida krav. Erfarenheterna hittills visar att<br>systemet uppfyller ställda förväntningar och<br>krav. Enligt Försvarsmakten är programmets<br>tekniska säkerhet god och förbättras fortlöpan-<br>de. Det finns dock vissa besvärande tekniska<br>problem som för närvarande medför restriktio-<br>ner i utnyttjandet av flygsystemets fulla kapaci-<br>tet. Åtgärder är vidtagna inom industrin för att<br>komma tillrätta med problemen.</p>
<p>Försvarets materielverks bedömning är att<br>även om vissa problemområden föreligger kom-<br>mer den planerade verksamheten inom JAS-<br>ramen att kunna genomföras.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att JAS 39<br>Gripen-systemet fortsätter att utvecklas enligt<br>den planerade inriktningen. Erfarenheterna hit-<br>tills visar att systemet väl uppfyller ställda krav<br>och förväntningar. Programmet som helhet be-<br>döms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk<br>säkerhet. Regeringen bedömer att den fortsatta<br>inriktningen av planeringen medger sådana ut-<br>vecklingsmöjligheter att JAS 39 Gripen-systemet<br>kan möta de krav som framtiden ställer. Rege-<br>ringen anser det däremot angeläget att industrin<br>och Försvarets materielverk snarast vidtar åtgär-<br>der för att successivt komma tillrätta med de<br>problem som innebär begränsningar i utnyttjan-<br>det av flygsystemet. Regeringen avser särskilt<br>uppmärksamma denna fråga under 2001.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>Spanings- och eldledningsradar (Arte 740)<br>Objektsramen omfattar fortsättningsvis tiden<br>fr.o.m. år 1996 t. o. m. år 2009. Den ekonomiska<br>planeringsramen skall uppgå till högst 600 miljo-<br>ner kronor. Objektsramen skall ha följande ma-<br>teriella innehåll och redovisas av Försvarsmakten<br>i följande underenheter:</p>
<p>- studier,</p>
<p>- utvecklingsarbete,</p>
<p>- anskaffning av serieförberedelser och re-<br>ferensanläggning,</p>
<p>- anskaffning av sex anläggningar.</p>
<p>Arte 740 anskaffas för att Försvarsmakten<br>skall kunna ha grundberedskap och beredskap att<br>på kort sikt kunna möta kränkningar av vårt ter-<br>ritorium samt hot och begränsade insatser med<br>fjärrstridsmedel. Systemet skall bidra till att ut-<br>veckla kustförsvarsförbandens förmåga såväl vad<br>avser ytspaning som spaning och invisning mot<br>luftmål. Det ersätter äldre system i båda dessa<br>roller. Arte 740 kommer att tillgodose kraven på<br>såväl spaning och invisning mot luftmål som yt-<br>spaning och eldledning mot sjömål. Arte 740 är<br>en bepansrad fordonsmonterad radarstation.<br>Arte 740 organiseras i amfibiebrigad och kan ut-<br>nyttjas över hela landet. Systemet avses bli ut-<br>nyttjat för spaning och invisning mot luftmål,<br>underrättelseeldledning av alla typer av luftvärn-<br>senheter, spaning mot sjömål, eldledning mot<br>sjö- och markmål samt förbandsledning.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Försvarsmakten redovisar i huvudsak följande i<br>årsredovisning avseende objektsram för Arte<br>740.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 28<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 134<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsram Arte 740.</p>
<p>Under året har studier, utvecklingsarbete samt<br>prov och försök med prototypfordon genom-<br>förts. Därutöver har studier av underrättelseen-<br>het 23 genomförts. Försvarsmaktens uppfattning<br>är att Arte 740 systemet utvecklas enligt planerad<br>inriktning.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att ge-<br>nomförd studiefas av Arte 740 samt pågående<br>prov och försök med prototypfordonet visar att<br>systemet utvecklas enligt den planerade inrikt-<br>ningen. Programmet som helhet bedöms ha en<br>god ekonomisk och teknisk säkerhet. Erfaren-<br>heterna visar att systemet kommer att uppfylla<br>ställda krav.</p>
<p>Stridsvagn 121/122 Leopard</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994<br>t.o.m. år 2008. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 11 261 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- anskaffning och modifiering av 160<br>stridsvagnar av typmodell 121 inklusive<br>simulatorer m.m,</p>
<p>- anskaffning av 120 stridsvagnar av typ-<br>modell 122 inklusive ledningssystem, si-<br>mulatorer m.m,</p>
<p>- anskaffning av systemmateriel,</p>
<p>- anskaffning av 10 bärgningsvagnar av<br>typmodell 120,</p>
<p>- anskaffning av minröjningsutrustning,</p>
<p>- anskaffning av minskydd för internatio-<br>nella insatser.</p>
<p>Stridsvagnssystemet anskaffas för att Försvar-<br>smakten skall ha beredskap att på kort sikt kunna<br>möta insatser av begränsade luftrörliga insats-<br>styrkor och på medellång sikt möta mer omfat-<br>tande militära landoperationer. Systemet är vä-<br>sentligt för förbättring av markstridskrafternas<br>mekanisering och förmåga till eldkraft, skydd<br>och rörlighet vid insatser i denna operativa för-<br>måga.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 5 144<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 1 767<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att systemet ut-<br>vecklas enligt den planerade inriktningen. Pro-<br>grammet som helhet bedöms ha uppnått en god<br>ekonomisk och teknisk säkerhet. Till och med<br>den 1 september 2000 har samtliga 160 strids-<br>vagnar av modell 121 och 80 stridsvagnar av mo-<br>dell 122 levererats till Försvarsmakten. Erfaren-<br>heterna hittills visar att stridsvagnssystemet<br>kommer att uppfylla ställda krav.</p>
<p>Måldetekterande artillerigranat (Bonus)<br>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994<br>t.o.m. år 2006. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 1 215 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- utvecklingsarbete,</p>
<p>- anskaffning av serieförberedelser,</p>
<p>- anskaffning av granater.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>Den måldetekterande artillerigranaten Bonus<br>anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens för-<br>måga att möta insatser av begränsade luftrörliga<br>insatsstyrkor. Systemet innebär en väsentlig höj-<br>ning av markstridskrafternas förmåga att med<br>indirekt eld från artilleripjäser bekämpa strids-<br>fordon på långa avstånd och kompletterar där-<br>med våra direktriktade pansarvärnssystem. Ut-<br>vecklingen startade 1990 och sker sedan 1993<br>gemensamt med Frankrike.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 443<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 46<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att utvecklingsfa-<br>sen av systemet utvisat att granatsystemet upp-<br>fyller ställda krav. Samarbetet med Frankrike ut-<br>vecklas väl.</p>
<p>Stridsfordon 90</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994<br>t.o.m. år 2007. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 11 818 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- anskaffning av 509 stridsfordon typmo-<br>dell 90 i olika versioner inklusive sys-<br>temmateriel m.m.,</p>
<p>- anskaffning av utbildningsmateriel,</p>
<p>- integrering av robot 55 och robot 56,</p>
<p>- modifiering av luftvärnskanon vagn 90<br>och stridsledningsvagn 90,</p>
<p>- anskaffning av minröjningsutrustning,</p>
<p>- anskaffning av tilläggsskydd för vagnar<br>avsedda för internationell verksamhet.</p>
<p>Stridsfordon 90 anskaffas för att Försvar-<br>smakten skall kunna ha beredskap att på kort sikt<br>möta insatser av begränsade luftrörliga insats-<br>styrkor. Systemet medför i grundversion ökad<br>förmåga till transport och strid för infanteriför-<br>band. Därutöver finns versioner med speciella<br>komponenter och beväpning för främst ledning,<br>indirekt eld och luftvärn.</p>
<p>Till och med 31 december 1999 har 6 450<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 1 467<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att systemet ut-<br>vecklats enligt den planerade inriktningen. Pro-<br>grammet som helhet bedöms ha uppnått en god<br>ekonomisk och teknisk säkerhet. Erfarenheterna</p>
<p>hittills visar att stridsfordonssystemet väl upp-<br>fyller ställda krav.</p>
<p>Splitter skyddad 120 mm granatkastare (Amos)<br>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1998<br>t.o.m. år 2008. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 1 618 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- studier och utveckling,</p>
<p>- anskaffning av 44 bandgående pansar-<br>vagnar för granatkastare,</p>
<p>- anskaffning av 24 granatkastårtorn för<br>hjulgående splitterskyddade fordon,</p>
<p>- anskaffning av reservdelar,</p>
<p>- anskaffning av utbytesenheter,</p>
<p>- anskaffning av dokumentation,</p>
<p>- anskaffning av maskeringssystem,</p>
<p>- anskaffning av utbildningsanordningar.</p>
<p>Splitterskyddad granatkastare anskaffas för att<br>utveckla Försvarsmaktens förmåga att möta in-<br>satser av begränsade luftrörliga insatsstyrkor.<br>Systemet medför förmåga till indirekt eld från ett<br>fordon som har både splitterskydd och högre<br>rörlighet när den ersätter dagens 12 cm granat-<br>kastare. Som granatkastarfordon kommer de<br>bandgående stridsfordon 90 att användas för de<br>förband som har dessa och hjulgående splitter-<br>skyddade fordon anskaffas för övriga förband.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 0,7<br>miljoner kronor i löpande priser miljoner kronor<br>utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2001<br>behov av 20 miljoner kronor för beställda och<br>planerade leveranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att utvecklingsfa-<br>sen av systemet hittills utvisat att systemet upp-<br>fyller ställda krav.</p>
<p>Korvett av Visbyklass</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1995<br>t.o.m. år 2009. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 8 374 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- studier, projektering och utveckling av<br>ytstridsfartyg,</p>
<p>- utveckling och projektering av ubåtsjakt-<br>raketer,</p>
<p>- anskaffning av sex fartyg,</p>
<p>- anskaffning av sambandsintegration,</p>
<p>- anskaffning av referensanläggning,</p>
<p>- anskaffning av motmedel,</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>- anskaffning av utbildningsanläggning,</p>
<p>- anskaffning av kastarsystem,</p>
<p>- anskaffning av övrig vapenmateriel,</p>
<p>- anskaffning av bas- och underhållssys-<br>tem,</p>
<p>- anskaffning av reservdelar,</p>
<p>- anskaffning av minjaktsmateriel till far-<br>tyg 1-4,</p>
<p>- anskaffning av minjaktsmateriel till far-<br>tyg 5-6,</p>
<p>- anskaffning av ubåtsjaktraketer,</p>
<p>- anskaffning av integrering av robotsys-<br>tem 15 MKII till ledningssystemet,</p>
<p>- vidareutveckling av hangar för lätt heli-<br>kopter på fartyg 1-4,</p>
<p>- vidareutveckling av IR sensorer till fartyg<br>1-4,</p>
<p>- vidareutveckling av utrustning för kom-<br>munikationsspaningsfartyg 1-4,</p>
<p>- vidareutveckling av simulator.</p>
<p>Korvetter av Visbyklass anskaffas för att<br>utveckla Försvarsmaktens förmåga att i grund-<br>beredskap upptäcka och ingripa mot kränkningar<br>av territoriet. Systemet har flexibilitet att i svår<br>elektronisk miljö genomföra uppgifterna<br>ubåtsjakt, minröjning och sjömålsbekämpning<br>samt kan utföra spanings-, bevaknings- och<br>övervakningsuppgifter i samtliga konfliktnivåer.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 552<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 994<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att utvecklingsfa-<br>sen av systemet hittills utvisat att systemet upp-<br>fyller ställda krav. Första fartyget bedöms kunna<br>levereras 2001.</p>
<p>Torpeder</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1993<br>t.o.m. år 2005. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 1 279 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- utveckling av torped 62,</p>
<p>- anskaffning av torped 62,</p>
<p>- anskaffning av systemmateriel för torped<br>62,</p>
<p>- anskaffning av aktiv målsökare för torped<br>62,</p>
<p>- anskaffning av bärgningssystem för tor-<br>peder,</p>
<p>- vidareutveckling av torped 45,</p>
<p>- vidareutveckling av zonrör till tunga och<br>lätta torpeder.</p>
<p>Torpeder anskaffas för att utveckla Försvar-<br>smaktens förmåga att ingripa mot kränkningar<br>av territoriet genom förmåga att från ubåtar och<br>ytstridsfartyg bekämpa sjömål.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 433<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för 2001 behov av 151<br>miljoner kronor för beställda och planerade leve-<br>ranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att utveckling och<br>påbörjad anskaffning av torped 62 hittills utvisat<br>att torpedsystemet kommer att uppfylla ställda<br>krav. De första tunga torpederna levereras 2000.</p>
<p>Flygburet radarsystem (FSR 890)</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1985<br>t.o.m. år 2005. Den ekonomiska planeringsramen<br>skall uppgå till högst 3 305 miljoner kronor.<br>Objektsramen skall ha följande materiella inne-<br>håll och redovisas av Försvarsmakten i följande<br>underenheter:</p>
<p>- utveckling av radarsystem,</p>
<p>- anskaffning av sex radarsystem,</p>
<p>- integration och verifiering,</p>
<p>- utprovning,</p>
<p>- anskaffning av sex flygplan typmodell<br>Saab 340,</p>
<p>- anskaffning av underhållssystem.</p>
<p>FSR 890 anskaffas för att Försvarsmakten i<br>grundberedskap skall ha förmåga att snabbt<br>kunna öka förmågan att upptäcka, analysera och<br>ingripa mot kränkningar av territoriet samt för<br>att möta insatser med fjärrstridsmedel. Systemet<br>medför väsentlig höjning av förmågan att samla<br>stridsledningsresurser vid taktiskt och operativt<br>viktiga situationer och med förbättringar därut-<br>över vad avser låghöjdstäckning och förmåga att<br>upptäcka små mål. Det ersätter äldre system i fle-<br>ra roller och skall utgöra en integrerad del av<br>luft- och sjöbevakningen i fred och i krig.</p>
<p>Till och med den 31 december 1999 har 2 668<br>miljoner kronor i löpande priser utbetalats. För-<br>svarsmakten redovisar för budgetåret 2001 behov<br>av 107 miljoner kronor för beställda och planera-<br>de leveranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringens bedömning är att det flygburna<br>radarspaningssystemet uppfyller ställda krav.<br>Programmet som helhet bedöms ha uppnått en<br>god ekonomisk och teknisk säkerhet.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 2</p>
<p>Försvarsmaktens IT-system</p>
<p>Objektsramen för IT system skall omfatta tiden<br>fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004. Den ekonomiska<br>planeringsramen skall för den verksamhet som<br>avses bli genomförd fr.o.m. år 2000 t.o.m. år<br>2004 totalt uppgå till 1 104 miljoner kronor. An-<br>skaffningen skall redovisas av Försvarsmakten<br>efter samråd med Regeringskansliet<br>(Försvarsdepartementet) i följande underenhe-<br>ter:</p>
<p>- utveckling av systemarkitektur, system-<br>design och demonstratorer för framtida<br>ledningssystem,</p>
<p>- utveckling av system för att redovisa<br>krigsförband,</p>
<p>- vidareutveckling av operativa och taktis-<br>ka informationssystem,</p>
<p>- anskaffning av mjukvarusystem för att<br>sammanhålla gränssnitt mellan operativ-<br>system, kommunikationssystem och<br>funktionssystem.</p>
<p>Generellt gäller för materielanskaffning inom<br>Försvarsmakten att IT-system i ökande grad ut-<br>gör väsentliga delar i materielsystemen. I ramen<br>ingår inte informationsteknik som utgör integre-<br>rade delar i materielsystem såsom kommunika-<br>tion, stridsteknisk ledning och programvaror i<br>vapensystem.</p>
<p>Försvarsmakten redovisar för budgetåret 2001<br>behov av 214 miljoner kronor för beställda och<br>planerade leveranser inom objektsramen.</p>
<p>Regeringen bedömer att objektsramen för IT-<br>system medför förbättrad möjlighet att styra,<br>följa upp och vid behov förändra pågående ut-<br>veckling och anskaffning verksamheten inom<br>ramen.</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Förkortningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3</p>
<h2>Förkortningar och benämningar</h2>
<p>Följande förkortningar och benämningar av internationella truppinsatser, övningar och samarbetsorgan<br>samt militära vapensystem m.m. används i Försvarsdepartementets del av Budgetproposition för 2001.</p>
<p>Principer för förkortningar.</p>
<p>Om förkortningen uttalas bokstav för bokstav används versaler (PFF). Det samma gäller för förkort-<br>ningar som uttalas som ett ord och som har en eller två stavelser (PLIS).</p>
<p>I de fall förkortningen uttalas som ett ord och har tre eller fler stavelser används versal begynnelse-<br>bokstav (Minurso). Under förutsättning att förkortningen är allmänt känd kan denna princip även an-<br>vändas för förkortningar med två stavelser och som uttalas som ett ord (Nato).</p>
<p>Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är förkortningarna på internationella övningar<br>och insatser samt vapensystem att betrakta som allmänt kända. Därför skrivs sådana förkortningar<br>med versal begynnelsebokstav även om de endast har två stavelser (Baltbat).</p>
<p>Förkortningar och benämningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förkortningar och benämningar</p></td><td>
<p>Förklaring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ACPH</p></td><td>
<p>EU:s rådgivande kommitté för insatser mot utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till sjöss.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AJS 37</p></td><td>
<p>Attack, Jakt- och Spaningsflygplan 37 Viggen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Amos</p></td><td>
<p>Splitterskyddad granatkastare som ger möjlighet till indirekt eld från fordon.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ARTE 740</p></td><td>
<p>Spanings- och eldledningsradar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltbat</p></td><td>
<p>"Baltic Battalion”. En sambaltisk fredsbevarande bataljon för internationella insatser. Verksamheten stöds<br>av Sverige</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltdefcol</p></td><td>
<p>”Baltic Defence College”. En sambaltisk försvarshögskola. Första kursen påbörjades i augusti 1999. Verk-<br>samheten stöds av Sverige</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltron</p></td><td>
<p>”Baltic Naval Squadron". En sambaltisk marin styrka i första hand bestående av förband med minröj-<br>ningsförmåga. Verksamheten stöds av Sverige</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bamse</p></td><td>
<p>Allväders luftvärnsrobotsystem med medellång räckvidd.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bonus</p></td><td>
<p>Mäldetekterande artillerigranat som ger möjlighet att med indirekt eld bekämpa stridsfordon på långa av-<br>stånd.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BSL4</p></td><td>
<p>"Bio Safety Level 4”.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CB</p></td><td>
<p>Civilbefälhavaren.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CFF</p></td><td>
<p>Centralförbundet Folk och Försvar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cimic</p></td><td>
<p>”Civil Military Cooperation”. Civil och militär samverkan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DGA</p></td><td>
<p>Digital gruppantenn.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EAPC</p></td><td>
<p>"Euro Atlantic Partnership Council”. EAPC utgör ett ramverk i politiska och säkerhetsrelaterade frågor för<br>Partnerskap för fred-samarbetet mellan Nato- och partnerländerna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EAPR</p></td><td>
<p>”Euro-Atlantiska Partnerskapsrådet”. EAPR utgör en ram för Partnerskap för fred-samarbetet och är ett<br>forum för konsultationer mellan Nato - och partnerländerna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Elvira</p></td><td>
<p>"Effektiv Ledning från Vision till Realitet”. Tekniskt ledningssystem för det civila försvaret</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EREA</p></td><td>
<p>"European Research Establishments in Aeronautics”. Forum för samverkan mellan europeiska forskningsin-<br>stitut med målsättning att stärka teknologibasen för den europeiska flygindustrin</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FFA</p></td><td>
<p>Flygtekniska Försöksanstalten.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Find-gruppen</p></td><td>
<p>Försvarsindustrigruppen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FM</p></td><td>
<p>Försvarsmakten.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FOA</p></td><td>
<p>Försvarets Forskningsanstalt.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FRA</p></td><td>
<p>Försvarets Radioanstalt.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSR-890</p></td><td>
<p>Flygburet Spaningsradarsystem.</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>FTN</p></td><td>
<p>Försvarets Telenät.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Garteur</p></td><td>
<p>"Group for Aeronautical Research and Technology in Europé”. Forum för samarbete på regeringsnivå mellan<br>Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige med målsättning att stärka sam-<br>arbetet inom flygteknisk forskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GICHD</p></td><td>
<p>"Geneva International Centre for Humanitarian Demining”. Internationellt minröjningscenter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GSM</p></td><td>
<p>Digital mobiltelefoni.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HNS</p></td><td>
<p>”Hazardous and Noxious Substances". Skadliga och giftiga ämnen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IEA</p></td><td>
<p>"International Energy Agency". Internationellt samarbete inom energiområdet där de flesta OECD-länderna<br>deltar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IEP</p></td><td>
<p>"International Energy Programme" Internationellt energiprogram förvaltat av IEA</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IKFN</p></td><td>
<p>Ingripande vid Kränkningar av Sveriges territorium i Fred och Neutralitet.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IMO</p></td><td>
<p>"International Maritime Organisation”. FN:s sjöfartsorgan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ISO 14001</p></td><td>
<p>Internationell kvalitetssäkerhetsnorm för varor och tjänster.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ITEP</p></td><td>
<p>"International Test and Evaluation Program". Internationellt program för utbyte och samarbete inom områ-<br>det för ammunition och minröjningsutrustning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JA 37</p></td><td>
<p>Jakt- och Attackflygplan 37 Viggen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JAS 39</p></td><td>
<p>Jakt-, Attack- och Spaningsflygplan 39 Gripen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JAS 39B</p></td><td>
<p>Jakt-, Attack- och Spaningsflygplan 39 Gripen. Tvåsitsig version</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KFOR</p></td><td>
<p>"Kosovo Force". Natoledd multinationell fredsstyrka i Kosovo</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KUB-projektet</p></td><td>
<p>"Kommunens Beredskap”. Modell för statens stöd till kommunerna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NBC-beredskap</p></td><td>
<p>Beredskap förförsvar mot anfall med nukleära, biologiska och kemiska vapen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NBC-vapen</p></td><td>
<p>Nukleära, biologiska och kemiska vapen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NLAW</p></td><td>
<p>”New Light Anti-tank Weapon. Bärbart, takslående pansarvärnsvapen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NUTEK</p></td><td>
<p>Närings- och Teknikutvecklingsverket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OHR</p></td><td>
<p>”The Office of the High Representative”.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OPCW</p></td><td>
<p>"Organization for the Prohibition of Chemical Weapons”.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OPIL</p></td><td>
<p>Operativ Insatsledning.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OPRC</p></td><td>
<p>Internationell konvention om beredskap för, insatser och samarbete vid föroreningar genom olja.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OSSE</p></td><td>
<p>”Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa".</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PARP</p></td><td>
<p>"Planning and Review Process”. Partnerskap för fred-ländernas försvarsplaneringsprocess för krishantering<br>och interoperabilitet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PFF</p></td><td>
<p>”Partnerskap För Fred”. Forum för samarbete mellan Nato-medlemmar och vissa icke Nato-medlemmar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PLIS</p></td><td>
<p>Totalförsvarets Pliktverks informationssystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PSN</p></td><td>
<p>"PfP Simulation NetWork". Datorstödd ledningsövning med simulerade förband. Genomfördes vid Natois<br>toppmöte i Washington 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PTS</p></td><td>
<p>Post och Telestyrelsen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RIB</p></td><td>
<p>Räddningsverkets Informationsbank.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RRV</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SACO</p></td><td>
<p>Sveriges Akademikers Centralorganisation.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SAF</p></td><td>
<p>Svenska Arbetsgivareföreningen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sam Marin</p></td><td>
<p>Nationell marin övning.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SAR</p></td><td>
<p>Search and Rescue.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sead</p></td><td>
<p>Signalsökande robot.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SFOR</p></td><td>
<p>"Stabilization Force". Natoledd multinationell fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SGI</p></td><td>
<p>Sveriges Geologiska Institut.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SGU</p></td><td>
<p>Sveriges Geologiska Undersökningar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SJ</p></td><td>
<p>Statens Järnvägar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SjöV</p></td><td>
<p>Sjöfartsverket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SK 60</p></td><td>
<p>Skolflygplan 60.</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>SMHI</p></td><td>
<p>Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sothern Cross</p></td><td>
<p>Nationell övning med inriktning på internationell verksamhet. Armé-, marin -, flyg- och helikopterförband<br>samt civila myndigheter i Blekinge deltog</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar</p></td><td>
<p>Styrelsen för Psykologiskt Försvar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SRK</p></td><td>
<p>Svenska Röda Korset.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SSI</p></td><td>
<p>Statens Strålskyddsinstitut.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stril C</p></td><td>
<p>Stridsledningscentral.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stril S</p></td><td>
<p>Stridslednings- och luftbevakningsskolan.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SWEDEC</p></td><td>
<p>Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SWEDINT</p></td><td>
<p>"Swedish International command”. Sveriges internationella kommando</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Swerap</p></td><td>
<p>"Swedish rapid reaction force”. Den svenska snabbinsatsstyrkan för internationella truppinsatser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SÄI</p></td><td>
<p>Sprängämnesinspektionen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TARAS</p></td><td>
<p>Taktiskt Radiosystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TP 84</p></td><td>
<p>Transportflygplan Hercules.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TPV</p></td><td>
<p>Totalförsvarets Pliktverk.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TS 9000</p></td><td>
<p>Telesystem 9000.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UAV-system</p></td><td>
<p>"Unmanned Aerial Vehicle". Obemannad luftfarkost</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNACC</p></td><td>
<p>”United Nations Air Coordination Centre”.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>"United Nations Educational, Scientific And Cnltural Organisation". FN:S organ för utbildning, forskning,<br>kultur och kommunikation</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNHCR</p></td><td>
<p>"United Nations High Commissioner for Refuges” FN:s flyktingorgan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Unifil</p></td><td>
<p>"United Nations Interim Force in Lebanon". FN:S fredsbevarande styrka i Libanon</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Unpredep</p></td><td>
<p>"United Nations Preventive Deployment Force”. FN:S preventiva mission i f.d jugoslaviska republiken Make-<br>donien</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WEAG</p></td><td>
<p>"Western European Armaments Group". Västeropeiska försvarsmaterielgruppen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WEA0</p></td><td>
<p>"Western European Armaments Organisation”.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ÖCB</p></td><td>
<p>Överstyrelsen för Civil Beredskap.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ö-drift</p></td><td>
<p>Fortsatt drift av elsystemet i separata delsystem i händelse av att stamnätet sätts ur funktion.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östersjömiljarden</p></td><td>
<p>En av riksdagen 1996 beslutad satsning för att stärka samarbete och utveckling i Östersjöområdet.</p></td></tr>
</table>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nya anslagsbeteckningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 4</p>
<h2>Nya anslagsbeteckningar</h2>
<p>Av tabellen nedan framgår beteckningar på anslagen 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att under-<br>lätta övergången till de nya beteckningar som följer av att politikområden införts.</p>
<p>Anslagsbeteckningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nummer</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Nummer</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Försvarspolitik</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>6:1</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>6:2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>6:3</p></td><td>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>6:4</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>6:5</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>6:6</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>6:7</p></td><td>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>6:8</p></td><td>
<p>Funktionen Ordning och säkerhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>6:9</p></td><td>
<p>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>6:10</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>6:11</p></td><td>
<p>Funktionen Postbefordran</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>6:12</p></td><td>
<p>Funktionen Transporter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>6:13</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>6:14</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>6:15</p></td><td>
<p>Försvarshögskolan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>6:16</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D4 och D5</p></td><td>
<p>6:17</p></td><td>
<p>T otalförsvarets forskningsinstitut</p></td></tr>
<tr><td>
<p>06</p></td><td>
<p>6:18</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>6:19</p></td><td>
<p>Nämnder m.m.</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Skydd mot olyckor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>7:1</p></td><td>
<p>Kustbevakningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>7:2</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>7:3</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C5</p></td><td>
<p>7:4</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C6</p></td><td>
<p>7:5</p></td><td>
<p>Brandfarliga och explosiva varor</p></td></tr>
</table>
<p>11 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...............................................................9</p>
<p>2.1 Utgiftsutveckling....................................................................................9</p>
<p>3 Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete.........................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................12</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................12</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................12</p>
<p>3.5 Insatser...................................................................................................19</p>
<p>Multilateralt utvecklingssamarbete......................................................19</p>
<p>Bilateralt utvecklingssamarbete............................................................37</p>
<p>Övrigt.....................................................................................................52</p>
<p>3.6 Resultatbedömning...............................................................................53</p>
<p>3.6.1 Resultat..................................................................................................53</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................60</p>
<p>3.7 Revisionens iakttagelser........................................................................60</p>
<p>3.8 Budgetförslag.........................................................................................60</p>
<p>3.8.1 8:1 Biståndsverksamhet.........................................................................60</p>
<p>3.8.2 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)...........64</p>
<p>3.8.3 8:3 Nordiska Afrikainstitutet...............................................................65</p>
<p>4 Politikområde Samarbete med Central- och Östeuropa....................................67</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................67</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................67</p>
<p>4.3 Mål..........................................................................................................68</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................68</p>
<p>4.5 Insatser...................................................................................................74</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................74</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................74</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................74</p>
<p>4.6.1 Resultat..................................................................................................75</p>
<p>4.7 Revisionens iakttagelser........................................................................77</p>
<p>4.8 Budgetförslag.........................................................................................77</p>
<p>4.8.1 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa.......................................78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>4.8.2</p>
<p>9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier.........................................................</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet................................................................9</p>
<p>3.1 Biståndsram, avräkningar och biståndsanslag.........................................................12</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................12</p>
<p>3.3 Anslagsposten 1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete..........................................19</p>
<p>3.4 Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1997-2000 samt</p>
<p>beräknat 2001........................................................................................................22</p>
<p>3.5 Internationella finansieringsinstitutioner...............................................................25</p>
<p>3.6 Övrigt multilateralt samarbete.................................................................................29</p>
<p>3.7 Anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete................................................38</p>
<p>3.8 Gällande och indikativa ramar i samarbetsavtal......................................................39</p>
<p>3.9 Utvecklingssamarbete genom enskilda organisationer..........................................46</p>
<p>3.10 Anslagsposten 1.3 Övrigt.......................................................................................52</p>
<p>3.11 Anslagsutveckling...................................................................................................60</p>
<p>3.12 Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet......................... 60</p>
<p>3.13 Utgående reservation på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet..................................61</p>
<p>3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala</p>
<p>utvecklingssamarbetet..........................................................................................62</p>
<p>3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala</p>
<p>utvecklingssamarbetet..........................................................................................63</p>
<p>3.16 Anslagsutvecklingen...............................................................................................64</p>
<p>3.17 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................64</p>
<p>3.18 Anslagsutvecklingen...............................................................................................65</p>
<p>3.19 Beräkning av anslaget för 2001 ..............................................................................65</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................67</p>
<p>4.2 Anslagsöversikt för Samarbete med Central- och Östeuropa...............................77</p>
<p>4.3 Anslagsutveckling.....................................................................................................78</p>
<p>4.4 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser.........................................................78</p>
<p>4.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>4.1 Stödet 1989-99 fördelat på länder...........................................................................73</p>
<p>4.2 Utveckling per land 1997-99...................................................................................74</p>
<p>4.3 Utveckling 1997-99 per mål.....................................................................................77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. fastställer biståndsramen för internationellt<br>utvecklingssamarbete till 0,73 procent av<br>vid budgeteringstillfället beräknad brutto-<br>nationalinkomst (BNI) för 2001,</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget 8:1 Bistånds-<br>verksamhet under år 2001 göra ekonomiska<br>utfästelser och åtaganden som inklusive ti-<br>digare gjorda åtaganden medför utgifter ef-<br>ter år 2001 om högst 28 511 000 000 kronor<br>(avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekono-<br>miska förpliktelser),</p>
<p>3. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget 8:1 Bistånds-<br>verksamhet under år 2001 ikläda staten be-<br>talningsansvar i form av garantier till ett<br>belopp inklusive tidigare ställda garantier<br>om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska för-<br>pliktelser),</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget 9:1 Samarbete<br>med Central- och Östeuropa under år 2001<br>göra ekonomiska utfästelser och åtaganden<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden<br>medför utgifter under åren 2002-2004 om<br>högst 860 000 000 kronor (avsnitt 4.8.1<br>Bemyndigande om ekonomiska förpliktel-<br>ser),</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget 9:2 Avsättning för<br>förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier under år 2001<br>ikläda staten betalningsansvar i form av ga-<br>rantier för finansiellt stöd till länder i Cen-<br>tral- och Östeuropa till ett belopp om högst<br>150 000 000 kronor (avsnitt 4.8.2 Regering-<br>ens överväganden),</p>
<p>6. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 7 Internationellt bistånd en-<br>ligt följande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp __________ 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:1</p></td><td>
<p>Biståndsverksamhet</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>13 603 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:2</p></td><td>
<p>Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>451213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:3</p></td><td>
<p>Nordiska Afrikainstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10914</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>865 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:2</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>14 966 011</p></td></tr>
</table>
<p>7</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar<br>politikområdena Internationellt utvecklings-<br>samarbete respektive Samarbete med Central-<br>och Östeuropa. Förvaltningsmyndigheter inom<br>utgiftsområdet är Styrelsen för internationellt<br>utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska Afri-<br>kainsitutet (NAI).</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet</p>
<p>Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå en-<br>procentmålet för biståndsramen när de statsfi-<br>nansiella förutsättningarna för detta föreligger.<br>Biståndsramen år 2001 beräknas till</p>
<p>15 695 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,73<br>procent av prognostiserad bruttonationalin-<br>komst (BNI) för år 2001. Det föreslagna belop-<br>pet för internationellt utvecklingssamarbete ned-<br>an är i förhållande till biståndsramen minskat<br>med avräkningar, vilka beskrivs närmare i avsnitt<br>3.1. I förhållande till regeringens ekonomiska<br>vårproposition 1999/2000:100 är anslagen ned-<br>justerade med totalt 63 miljoner kronor, varav 34<br>miljoner kronor på grund av en förändrad BNI-<br>prognos och 29 miljoner kronor med anledning<br>av en ökad avräkning för flyktingkostnader.</p>
<p>Vad gäller samarbetet med Central- och Öst-<br>europa har ingen förändring skett i förhållande<br>till vårpropositionen.</p>
<h2>2.1 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>11625</p></td><td>
<p>12 487</p></td><td>
<p>14 135</p></td><td>
<p>14 066</p></td><td>
<p>14 970</p></td><td>
<p>17 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Politikområde Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>794</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>975</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 7</p></td><td>
<p>12419</p></td><td>
<p>13 237</p></td><td>
<p>15110</p></td><td>
<p>14 966</p></td><td>
<p>15 570</p></td><td>
<p>18185</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>3 Politikområde Internationellt<br>utvecklingssamarbete</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet Internationellt utvecklings-<br>samarbete består av Biståndsverksamhet och för-<br>valtningsanslagen för Sida respektive Nordiska<br>Afrikainstitutet. Politikområdets resurser beräk-<br>nas utifrån biståndsramen. Från biståndsramen<br>görs avräkningar för kostnader, vilka klassificeras<br>som bistånd, inom andra utgiftsområden.</p>
<p>Biståndsramen</p>
<p>Biståndsramen för 2001 uppgår till 15 695 miljo-<br>ner kronor, dvs. 0,73 procent av beräknad brut-<br>tonationalinkomst (BNI). För år 2002 höjs ra-<br>men till 0,74 procent och år 2003 till 0,81 procent<br>av BNI.</p>
<p>Avräkningar från biståndsramen</p>
<p>Avräkningarna från biståndsramen minskar år<br>2001 i förhållande till föregående år. Avseende<br>avräkningen för kostnader för asylsökande från<br>utvecklingsländer beror minskningen</p>
<p>på att det år 2000 tillkom särskilda kostnader för<br>mottagande av flyktingar från Kosovo. För 2001<br>uppgår avräkningen för asylkostnader till 617<br>miljoner kronor vilket är en höjning med 29<br>miljoner kronor i förhållande till regeringens<br>ekonomiska vårproposition på grund av en be-<br>räknad ökning av antalet flyktingar från västra<br>Balkan. Från biståndsramen avräknas vidare<br>kostnader för det svenska bidraget till den del av<br>EG:s gemensamma bistånd som finansieras över<br>den Europeiska kommissionens reguljära budget.<br>För 2001 uppgår avräkningen till 732 miljoner<br>kronor, vilket beräknats som biståndets andel av<br>den totala EG-budgeten multiplicerat med Sveri-<br>ges medlemsavgift.</p>
<p>Avräkningen för administrativa kostnader<br>m.m. består främst av Utrikesdepartementets<br>administration av utvecklingssamarbetet samt<br>den del av FN-bidrag som utbetalas från andra<br>utgiftsområden och som klassificeras som bi-<br>stånd. Avräkningsbeloppet har år 2001 minskat<br>till 280 miljoner kronor, vilket förklaras av att<br>FN-bidragen minskat något och att vissa övriga<br>biståndskostnader inte längre är aktuella.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.1 Biståndsram, avräkningar och biståndsanslag |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>BUDGETÄR</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndsram</p></td><td>
<p>12418</p></td><td>
<p>12 840</p></td><td>
<p>14 299</p></td><td>
<p>15 695</p></td><td>
<p>16 598</p></td><td>
<p>-----------------------r</p>
<p>18 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Avräkningar</p></td><td>
<p>1 794.4</p></td><td>
<p>1 690,4</p></td><td>
<p>1 S12</p></td><td>
<p>1 629</p></td><td>
<p>1 628</p></td><td>
<p>1 661</p></td></tr>
</table>
<p>varav</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Flyktingkostnader</p></td><td>
<p>778</p></td><td>
<p>659,6</p></td><td>
<p>763</p></td><td>
<p>617</p></td><td>
<p>599 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>611 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>EG-bistånd</p></td><td>
<p>707</p></td><td>
<p>740,7</p></td><td>
<p>757</p></td><td>
<p>732</p></td><td>
<p>745 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>760 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Adm m.m.</p></td><td>
<p>309,4</p></td><td>
<p>290,1</p></td><td>
<p>292</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>284</p></td><td>
<p>290 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Internationellt utvecklings-<br>samarbete<sup>3</sup></p></td><td>
<p>10 623.6</p></td><td>
<p>11 149,6</p></td><td>
<p>12 487</p></td><td>
<p>14 066</p></td><td>
<p>14 970</p></td><td>
<p>17 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndsram i % av beräknad BNI</p></td><td>
<p>0,70 %</p></td><td>
<p>0,705 %</p></td><td>
<p>0,72%</p></td><td>
<p>0,73 %</p></td><td>
<p>0,74%</p></td><td>
<p>0,81 %</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>'. Biståndsramen för 2002 och 2003 enligt nu gällande prognos för BNI</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup>. Omräknas vid budgeteringstillfället enligt då gällande prognos</p>
<p><sup>3</sup>. Internationellt utvecklingssamarbete består av 8:1 Biståndsverksamhet, 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och 8:3 Nordiska Afrikainstitutet.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom uo 7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:1 Biståndsverksamhet</p></td><td>
<p>11 166</p></td><td>
<p>12 060</p></td><td>
<p>13 666</p></td><td>
<p>13 604</p></td><td>
<p>14 478</p></td><td>
<p>16 782</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)</p></td><td>
<p>449</p></td><td>
<p><sup>1</sup> 416</p></td><td>
<p>456</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>481</p></td><td>
<p>491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:3 Nordiska Afrikainstitutet</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>11 625</p></td><td>
<p>12 487</p></td><td>
<p>14135</p></td><td>
<p>14 066</p></td><td>
<p>14 970</p></td><td>
<p>17 285</p></td></tr>
</table>
<p>^vsenitfä^^n7ägspöstnivHö^nslagerÄ^1999^iståndsförvältnin7</p>
<p>3.3 Mål</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Det övergripande målet för det svenska utveck-<br>lingssamarbetet är att höja de fattiga folkens lev-<br>nadsnivå. Målet har uttytts i sex delmål för ut-<br>vecklingssamarbetet som fastställts av riksdagen,<br>att bidra till:</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- demokratisk samhällsutveckling,</p>
<p>- framsynt hushållning med naturresurser<br>och omsorg om miljön och</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Det svenska biståndets uppgift är att bidra till<br>fred, rättvisa och hållbar utveckling. Det görs ge-<br>nom insatser i enlighet med de biståndspolitiska<br>målen som stärker utvecklingsländerna och deras<br>folks förmåga att höja sig ur sin fattigdom. Det<br>görs genom ett aktivt deltagande i det interna-<br>tionella samarbetet för att normer och spelregler<br>som sätts skall stärka också de fattiga ländernas<br>förmåga att ta tillvarata möjligheterna och hante-<br>ra svårigheterna som globaliseringen medför.<br>Fattigdom och brist på demokrati orsakar kon-<br>flikter och mänskligt lidande. Konflikter och<br>vanstyre är hinder för utveckling som måste un-<br>danröjas. Centrala frågor i utvecklingssamarbetet<br>är därför konflikförebyggande åtgärder, huma-<br>nitära och försoningsfrämjande insatser och</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>återuppbyggnad. Utvecklingspolitiken bygger på<br>solidaritet, hävdar människovärdet och syftar till<br>internationell rättvisa.</p>
<p>Biståndet fortsätter att öka. För år 2001 höjs<br>biståndsramen till 0,73 procent av BNI, år 2002<br>till 0,74 procent för att år 2003 uppnå 0,81 pro-<br>cent. Tre faktorer samverkar till att utbetalning-<br>arna av bistånd kan öka kraftigt under de kom-<br>mande åren: växande andelar av BNI i anslag,<br>hög ekonomisk tillväxt och ett planerat utnytt-<br>jande av reservationer. Ambitionen är att Sverige<br>åter skall uppnå enprocentmålet för biståndsra-<br>men när de statsfinansiella förutsättningarna för<br>detta föreligger. Ökningen av biståndsramen år<br>2003 är ett steg mot att enprocentmålet uppnås.<br>För 1999 uppgick utbetalningarna till 0,70 pro-<br>cent av BNI vilket innebär att Sverige är ett av<br>fyra länder som uppfyller FN:s rekommenderade<br>nivå.</p>
<p>Det ökade biståndet ger oss bl.a. större möj-<br>ligheter att intensifiera arbetet mot hiv/aids, lik-<br>som att utveckla u-länders IT-kapacitet, före-<br>bygga och avhjälpa väpnade konflikter samt<br>stödja regionalt samarbete mellan u-länder.</p>
<p>Fattigdomsbekämpning i fokus</p>
<p>Andelen fattiga av världens befolkning minskar,<br>om än långsamt. Fler barn överlever, andelen an-<br>alfabeter minskar och aldrig har så många levt<br>under demokrati. Samtidigt ökar det absoluta<br>antalet fattiga i världen. Skillnaderna i inkomster<br>mellan rika och fattiga länder fortsätter att öka.<br>1999 levde 34,3 miljoner människor med<br>hiv/aids. I vissa länder har hiv/aids sänkt medel-<br>livslängden med över 15 år.</p>
<p>Kampen mot fattigdomen står idag högst på<br>den internationella utvecklingsagendan. 1990-<br>talets stora FN-konferenser inspirerade givar-<br>samfundet till strategin Shaping the 21st Century:<br>the Contribution of Development Cooperation,<br>som har fattigdomsbekämpning som övergri-<br>pande mål. Det konkretiseras i ett antal mätbara<br>mål, de s.k. internationella utvecklingsmålen.<br>Dessa mål är nära länkade till de svenska bi-<br>ståndspolitiska målen och kan ses som en opera-<br>tionalisering av dessa.</p>
<p>Det övergripande målet är att halvera andelen<br>extremt fattiga människor (med en inkomst un-<br>der en eller två dollar om dagen) till år 2015. Öv-<br>riga mål är bl.a. allmän grundskola för alla barn<br>före år 2015; att diskrimineringen vad gäller<br>flickors rätt till utbildning skall elimineras år<br>2005; minskning av barnadödligheten (under</p>
<p>fem år) med två tredjedelar och av mödradödlig-<br>heten med tre fjärdedelar till år 2015. Då skall<br>också alla människor ha tillgång till reproduktiv<br>hälsovård. Dessutom skall alla länder ha antagit<br>nationella planer för hållbar utveckling år 2005<br>och utarmningen av natur- och miljöresurser<br>skall ha vänts till en positiv trend år 2015. FN,<br>OECD, Världsbanken och IMF har under året<br>tagit fram ett dokument "A Better World for All"<br>som årligen skall uppdateras och visa världssam-<br>fundets framsteg vad gäller uppfyllandet av dessa<br>mål.</p>
<p>Målen är viktiga av flera skäl. De baseras på en<br>lång process med brett deltagande, har ett globalt<br>stöd och är möjliga att följa upp. De speglar ock-<br>så ett synsätt som integrerar frågor om ekono-<br>misk och social utveckling, jämställdhet och<br>ekologiskt hållbar utveckling. Den svenska poli-<br>tiken, som redovisats i regeringens skrivelse De<br>fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar<br>(skr. 1996/97:169), innefattar alla dessa dimen-<br>sioner och har sina rötter i det övergripande må-<br>let att höja de fattiga folkens levnadsnivå, som<br>formulerades för snart 40 år sedan (prop.<br>1962:100). Utbildning och grundläggande social<br>service utgör en viktig investering i människors<br>utveckling, som varit och skall fortsätta vara en<br>profilfråga i vårt bistånd.</p>
<p>Under den s.k. Millennieförsamlingen, som<br>nyligen hölls i FN, lade FN:s generalsekreterare<br>fram en rapport om FN:s roll i det nya århund-<br>radet, som betonar och förstärker de internatio-<br>nella utvecklingsmålen. I rapporten lyfts fattig-<br>dom, säkerhet och miljö fram som de<br>huvudsakliga globala utmaningarna för framti-<br>den.</p>
<p>Fattigdom är ett mångdimensionellt begrepp.<br>Fattigdom handlar inte bara om brist på materi-<br>ella resurser utan innefattar även brister vad gäl-<br>ler människors säkerhet, förmåga och möjlighe-<br>ter. Säkerhet och social trygghet är<br>grundläggande behov för alla men tar sig olika<br>uttryck för kvinnor och män, t.ex. vid oförut-<br>sedda händelser som sjukdom, arbetslöshet, våld<br>inom eller utom familjen och kriser av olika slag.<br>Brist på trygghet tvingar ofta fattiga människor<br>att agera kortsiktigt, vilket undergräver en säker<br>försörjning på lång sikt, urholkar de sociala nät-<br>verken och gör de fattiga än mer utsatta för kri-<br>ser, konflikter och sjukdom. En ond cirkel ska-<br>pas som är svår att ta sig ur. Fattigdom och<br>ökade klyftor är även en grogrund för männi-<br>skosmuggling och sexuellt utnyttjande.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Människors förmåga stärks genom utveckling<br>av egna resurser som inkomst, tillgångar, hälsa<br>och kunskap. Människors möjligheter att påver-<br>ka sina liv bestäms ofta av de samhälleliga förut-<br>sättningarna, t. ex. respekt för mänskliga fri- och<br>rättigheter och möjlighet att delta i beslut som<br>rör det egna livet, liksom av den ekonomiska po-<br>litiken och fördelning av resurser.</p>
<p>Demokrati och mänskliga rättigheter</p>
<p>Fattigdomsbekämpning är i hög grad en fråga<br>om att utmana rådande maktstrukturer och<br>egenintressen. Delaktighet och kontroll över<br>resurser är nyckelbegrepp - att ge enskilda<br>människor, inte minst kvinnor, möjlighet att<br>påverka sina liv och ta sig ur sin fattigdom. Ofta<br>är det männen som i kraft av traditioner och<br>gällande värderingar tar makten över resurserna.</p>
<p>Demokratisering är ett sätt att sprida makten<br>på fler händer på alla nivåer även inom familjen.<br>Att föra in ett rättighetsperspektiv på strävande-<br>na att minska fattigdomen innebär att lyfta upp<br>principen om allas lika rätt och värde.</p>
<p>Demokrati kräver demokrater. En demokra-<br>tisk kultur, som präglas av dialog, kompromiss-<br>vilja och deltagande, är nödvändig för att de de-<br>mokratiska institutionerna skall fungera.<br>Demokrati kan inte införas utifrån, den måste<br>växa inifrån. Omvärlden kan stödja demokratise-<br>ring men avgörande för demokratin är de små<br>och stora beslut som fattas av invånarna i ett<br>land.</p>
<p>Demokrati är både ett mål och ett medel i ut-<br>vecklingssamarbetet. Det är ett värde i sig att<br>människor får inflytande över sitt eget liv genom<br>de politiska systemen. Det är ett medel därför att<br>det bidrar till spridning av makt och resurser på<br>ett sätt som gör att allas intressen kan komma till<br>uttryck. Utvecklingssamarbetet kan stödja de-<br>mokratisering genom insatser som stärker den<br>statliga förvaltningens möjligheter att på ett he-<br>derligt, ansvarstagande och öppet sätt tjäna ett<br>demokratiskt system. Stöd till parlament och<br>olika mekanismer för dialog mellan väljare och<br>förtroendevalda ökar representativitet och legi-<br>timitet för det politiska systemet. Media och det<br>civila samhället bidrar till pluralism i debatt och<br>åsiktsbildning samt ger fler människor oavsett<br>kön, etnicitet och ålder möjlighet att få göra sin<br>röst hörd. Korruption är allvarligt utvecklings-<br>hämmande och drabbar de fattigaste hårdast.</p>
<p>Konventionerna om de mänskliga<br>rättigheterna kodifierar gemensamma normer</p>
<p>om alla människors lika rätt och värde. Med<br>dessa konventioner som verktyg kan vi föra en<br>dialog med våra samarbetsparter, identifiera<br>eftersatta områden och prioritera våra insatser.<br>MR-konventionerna innefattar element som är<br>centrala för demokratisering, som deltagande,<br>yttrandefrihet, föreningsfrihet m.m. Ett<br>rättighetsbaserat utvecklingssamarbete bygger på<br>en förändrad metod - från ett arbetssätt som<br>definierar problem och lösningar åt mottagare till<br>ett förhållningssätt där varje människa ses som<br>subjekt, tillfrågas om behov och lösningar och<br>ges tillfälle att delta i processen.</p>
<p>Kvinnors och barns rättigheter är två viktiga<br>dimensioner av det rättighetsbaserade utveck-<br>lingssamarbetet. Barnkonventionen är den enda<br>konvention om mänskliga rättigheter som alla<br>Sveriges samarbetsländer har ratificerat. Den och<br>FN:s kvinnokonvention utgör viktiga plattfor-<br>mar för samarbete. Att skapa goda villkor för<br>barn och kvinnor är en viktig utvecklingsinsats.<br>Barns skolgång, försvar av barnets rättigheter<br>och deras möjlighet att aktivt påverka sin tillvaro<br>skapar möjligheter för resten av familjen och<br>samhället att resa sig ur fattigdom. På samma sätt<br>är stärkandet av kvinnors rättigheter och möjlig-<br>heter ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom.</p>
<p>Utvecklingssamarbetets roll</p>
<p>Fattigdom bekämpas bäst när varaktiga förut-<br>sättningar skapas för människor att själva ta sig<br>ur sin fattigdom. De grundläggande ansvaret lig-<br>ger hos länderna och deras egen befolkning. Vil-<br>jan och förmågan att föra en politik som bekäm-<br>par fattigdom bl.a. genom att föra en sund<br>makroekonomisk politik är avgörande. Utveck-<br>lingssamarbetet har främst en katalytisk roll - en<br>hjälp till självhjälp genom att bidra till att undan-<br>röja hinder och stärka förutsättningarna för fat-<br>tigdomsbekämpning men också att påverka den<br>nationella politiken inom ramen för ett part-<br>nerskap. Ett genuint partnerskap syftar till mer<br>jämlika relationer i samarbetet baserade på ömse-<br>sidiga intressen och tydligt redovisade mål. Det<br>måste baseras på en gemensam värdegrund om<br>kvinnors och mäns rätt till ett värdigt liv. Detta<br>kräver i sin tur ökad lyhördhet för samarbetslan-<br>det, ökat deltagande av det civila samhället och<br>näringslivet samt öppenhet och flexibilitet i sam-<br>arbetet.</p>
<p>I fokus står också god samhällsstyrning,<br>mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och främjan-<br>de av jämställdhet. Respekt för mänskliga rättig-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>heter, demokrati, rättsstat och god samhällsstyr-<br>ning utgör också den gemensamma värdegrun-<br>den i det nya avtal som undertecknades i juni<br>mellan EU och de s.k. AVS-länderna i Afrika,<br>Västindien och Stilla havet (Cotonou-avtalet).<br>Målsättningen är att åstadkomma ett genuint<br>partnerskap baserat på lokalt ansvarstagande, en<br>öppen dialog och ömsesidiga åtaganden. Fattig-<br>domsbekämpning skall vara det övergripande<br>målet för samarbetet. En fördjupad politisk dia-<br>log mellan parterna skall bidra till fred, säkerhet<br>och till en demokratisk utveckling. Reformer<br>skall genomföras av utvecklingssamarbetet i syfte<br>att höja dess effektivitet och kvalitet. Avtalet in-<br>nefattar även en överenskommelse om en ny<br>handelsordning. Målet är att skapa förutsättning-<br>ar för ökad integration av AVS-länderna i värld-<br>sekonomin genom WTO-förenliga regionala fri-<br>handelsavtal mellan EU och grupper av eller<br>enskilda AVS-länder. Det är regeringens be-<br>dömning att partnerskapsavtalet utgör en bra<br>grund för det fortsatta samarbetet mellan EU<br>och AVS-länderna.</p>
<p>Under de närmaste åren kommer nationella<br>fattigdomsstrategier att utarbetas i många länder.<br>En av drivkrafterna är den tydliga länken mellan<br>skuldlättnad och fattigdomsbekämpning i det<br>utvidgade initiativet för skuldlättnader för de<br>fattigaste länderna, Heavily Indebted. Poor Co-<br>untries Initiative (HIPC). Strategierna skall Egga<br>till grund för Världsbankens och Internationella<br>valutafondens utlåning samt bör även vara vägle-<br>dande för övriga givares stöd. Även fattiga länder<br>som inte är aktuella för HlPC-initiativet förutses<br>utarbeta sådana strategier. Sverige driver att län-<br>derna skall ha det reella ansvaret för processen.<br>Inordningen av biståndsresurser i samarbetslan-<br>dets egna system behöver förbättras liksom sam-<br>ordningen av insatser och procedurer meUan bi-<br>ståndsgivarna. Regeringen har i de riktlinjer för<br>stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad<br>som antogs 1999 angivit att sådana nationella<br>fattigdomsstrategier skall utgöra ett centralt bak-<br>grundsdokument för beslut om stöd.</p>
<p>Sverige har aktivt arbetat för den förstärkta<br>fattigdomsinriktningen inom HlPC-initiativet<br>och kommer att nära följa och utvärdera proces-<br>serna i de viktigaste samarbetsländerna. Sverige<br>har bidragit med sammanlagt 225 miljoner kro-<br>nor till HIPC Trust Fund som administreras av<br>Världsbanken. Därtill uppgår Sveriges andel av<br>EU:s bidrag till HIPC Trust Fund till 20 miljo-<br>ner euro. I samarbete med övriga nordiska länder<br>har Sverige också utlovat 320 miljoner kronor i</p>
<p>ytterligare stöd förutsatt att andra större givar-<br>länder också bidrar.</p>
<p>Inom OECD:s biståndskommitté, DAC, på-<br>går ett arbete med att ta fram gemensamma in-<br>ternationella riktlinjer för fattigdomsbekämp-<br>ning inom utvecklingssamarbetet, som väntas<br>antas i början av 2001. Sverige deltar aktivt i detta<br>arbete, som bl.a. baseras på konsultationer i ett<br>antal samarbetsländer. Riktlinjerna kommer att<br>behandla bl.a. metoder, landstrategier, effektivi-<br>tet, partnerskap och institutionella förutsättning-<br>ar i givarorganisationen. En fristående del kom-<br>mer att behandla frågan om hur andra<br>politikområden påverkar utvecklingsmålen och<br>hur en bättre samstämmighet kan åstadkommas.</p>
<p>Vårt bilaterala utvecklingssamarbete genom<br>Sida omfattar i först hand långsiktigt samarbete<br>med och betydande finansiella resursöverföring-<br>ar till en kärna av samarbetsländer. 1999 hade<br>Sida ett sådant långsiktigt samarbete, som regel<br>baserat på landstrategier, med 37 länder. Att ut-<br>veckla ett partnerskap med dessa samarbetslän-<br>der, som ökat till antalet, ställer krav på fördju-<br>pad dialog och ett breddat angreppssätt som<br>också omfattar andra aktörer än regeringar och<br>nya arbetsformer. I samarbetsländer med allvar-<br>Ega problem i form av krig och bristande demo-<br>krati, men där en positiv utveckling på sikt be-<br>döms möjlig, är huvudinriktningen uthållig<br>närvaro på lägre resursnivå med insatser som kan<br>bidra till att undanröja nuvarande problem.</p>
<p>I en annan kategori länder, också växande till<br>antalet, utgörs samarbetet av strategiska insatser,<br>främst i form av stöd till kunskaps- och kapaci-<br>tetsutveckling. Samarbetet syftar främst till att<br>stärka institutioner för utveckling och bidra till<br>kompetensuppbyggnad. På sikt bör ett brett<br>partnerskap kunna utvecklas också med länder i<br>denna krets.</p>
<p>Den internationella samsynen på fattigdoms-<br>bekämpning som det övergripande målet för allt<br>utvecklingssamarbete underlättar samordningen<br>mellan det bilaterala och multilaterala stödet.<br>Kampen mot fattigdom står också i fokus för<br>Sveriges agerande i det multilaterala samarbetet.<br>De multilaterala organisationernas globala och<br>specifika kunnande i vissa frågor, tillgång på re-<br>surser och möjlighet till givarsamordning är vä-<br>sentliga element när valet av kanal för biståndet<br>avgörs. Regeringen fortsätter att verka för att<br>samordningen mellan de olika multilaterala or-<br>ganen sinsemellan förbättras.</p>
<p>Ett allt viktigare inslag i utvecklingssamarbetet<br>är stöd till regionalt samarbete och insatser som</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>gör det möjligt för u-länder att utbyta erfaren-<br>heter och lära av varandra. Som ett exempel kan<br>nämnas ECA:s (UN Economic Commission for<br>Africa) arbete med afrikanska beslutsfattare<br>kring hiv/aids-problematiken.</p>
<p>Den snabba utvecklingen inom informations-<br>och kommunikationsteknikens (IT) område har<br>väsentligt underlättat förutsättningarna för<br>kommunikation och kunskapsöverföring. Den<br>nya tekniken medför många möjligheter för u-<br>länder att utvecklas och minska fattigdomen.<br>Bättre tillgång till kommunikationsmöjligheter<br>och information förbättrar människors möjlig-<br>heter till utbildning och upplysning. Genom In-<br>ternet kan åsikter och information spridas som<br>främjar debatt och därmed en demokratisk ut-<br>veckling. Förbättrade kommunikationer och in-<br>formationsflöden underlättar också för små och<br>medelstora företag i den informella och privata<br>sektorn att bättre nå ut med sina produkter samt<br>effektivisera sin produktion. Utmaningen är att<br>förbättra u-ländernas och fattiga gruppers möj-<br>ligheter att dra nytta av den moderna tekniken.<br>Detta är också en utgångspunkt i Sidas nya stra-<br>tegi för IT-biståndet. Sverige bör, som ett före-<br>gångsland inom IT-området, verka för att ytter-<br>ligare satsningar kommer till stånd.<br>Verksamheten lämpar sig väl för ett nära samar-<br>bete mellan offentlig och privat sektor och an-<br>strängningar bör därför göras för att engagera<br>svenskt näringshv i de fattiga ländernas IT-<br>utveckling.</p>
<p>Globaliseringen bidrar även till att transnatio-<br>nella utmaningar som miljö, säkerhet, hiv/aids<br>blir mer påtagliga. Frågan för det internationella<br>samfundet är hur globala offentliga nyttigheter<br>(s.k. global public goods) för att möta dessa ut-<br>maningar, som inte kan tacklas av ett land en-<br>samt, skall tillhandahållas och finansieras. Kost-<br>naderna blir ofta kännbara för andra länder än de<br>som orsakat problemen. Det internationella sam-<br>arbetet har ett ansvar att komma fram till regler<br>och överenskommelser som underlättar för u-<br>ländema att ta del i globala åtgärder för att lösa<br>problemen. Ett långsiktigt åtagande i kombina-<br>tion med nationella program bör vara ledstjärnan<br>för Sverige och andra givarländer.</p>
<p>Insatser för att förebygga och lindra effekter-<br>na av hiv/aids ges hög prioritet i biståndet.<br>Aidsepidemin påverkar inte endast hälsosektorn<br>i ett land utan även utbildning, statlig förvalt-<br>ning, jordbruk m.fl. sektorer. Sverige ger stöd till<br>förebyggande åtgärder samt till att stärka olika<br>sektorers förmåga att bemöta effekterna av aids.</p>
<p>Ett regionalt hiv/aids-kontor för Afrika söder<br>om Sahara är under etablerande och ökat stöd<br>kommer att lämnas till UNAIDS.</p>
<p>Svenska prioriteringar för arbetet med hållbar<br>utveckling lades fast i skrivelsen Sveriges<br>internationella samarbete för hållbar utveckling<br>(skr. 1996/97:2). Hållbar utveckling förutsätter<br>att sociala, ekonomiska, ekologiska och<br>kulturella aspekter integreras i alla<br>politikområden.</p>
<p>En stor global utmaning är att förhindra kli-<br>matförändringar. Klimatförändringarna kan<br>komma att få mycket långtgående konsekvenser<br>för alla samhällen. Höjd havsvattennivå, utarmat<br>jordbruk, reducerade vattenflöden, ökade hälso-<br>risker, väderförändringar och potentiella sociala<br>spänningar illustrerar tydligt att klimatföränd-<br>ringarna måste tas på allvar. I-länderna har ett<br>särskilt ansvar för att minska utsläppen av växt-<br>husgaser, som antas ligga bakom klimatföränd-<br>ringarna. Ett särskilt ansvar åligger dessutom i-<br>ländema med att bistå u-länderna i deras strävan<br>att anpassa sig till och minska skadorna av kli-<br>matförändringar. Regeringen anser att sådant<br>stöd bör mobiliseras i ökad utsträckning, både<br>inom ramen för biståndet men också inom ra-<br>men för andra utgiftsområden.</p>
<p>Andra ödesfrågor utgörs av sötvattenfrågan<br>och dess konsekvenser för livsmedelssäkerheten,<br>det ohållbara utnyttjandet av biologiska resurser,<br>torka, ökenspridning och oavsiktlig avskogning,<br>ökad risk för biologiska katastrofer, liksom ris-<br>ker för människors hälsa av farliga kemikalier<br>och föroreningar samt konsekvenserna av en<br>snabbt växande urbanisering.</p>
<p>Vatten är nödvändigt för alla livsformer.<br>Mängden sötvatten på jorden är begränsad och<br>efterfrågan ökar p.g.a. befolkningsökning, in-<br>dustrialisering, förbättrad levnadsstandard och<br>urbanisering. Man räknar idag med att en femte-<br>del av världens befolkning inte har tillgång till<br>rent dricksvatten. Vid det andra Världsvatten-<br>forumet som hölls i Haag i början av år 2000<br>lyftes världens vattenproblem fram, hksom för-<br>slag om hur de skulle kunna lösas. Regeringen<br>fäster stor vikt vid att de föreslagna åtgärderna<br>kan genomföras i dialog med u-länderna och av-<br>ser öka insatserna på detta område.</p>
<p>FN:s generalsekreterare pekade i sin rapport<br>till Millenieförsamlingen på de framsteg som<br>gjorts sedan miljökonferensen i Stockholm 1972.<br>Åtagandena har dock varit för få, för små och för<br>sena. Generalsekreterarens förhoppning är att</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>grunden för nya åtaganden skall kunna läggas vid<br>tioårsöversynen av Riokonferensen år 2002.</p>
<p>Det finns en växande insikt om utvecklings-<br>processernas komplexitet och om att globalise-<br>ringen ställer nya krav på samsyn och samstäm-<br>mighet mellan olika politikområden både på<br>nationell och internationell nivå. Denna fråga<br>står i fokus för den parlamentariska kommitté<br>som tillsatts för att utreda Sveriges politik för<br>global utveckling. Kommittén påbörjade sitt ar-<br>bete under våren 2000 och skall i slutet av 2001<br>lämna ett samlat förslag till hur politiken bör<br>utformas inom relevanta områden utifrån det<br>övergripande målet om fattigdomsbekämpning<br>och de nya förutsättningar som globaliseringen<br>skapar. Ett av uppdragen är också att stimulera<br>till öppen debatt om dessa frågor i Sverige.</p>
<p>Bistånd och väpnade konflikter</p>
<p>Krig och väpnade konflikter förblir ett mycket<br>allvarligt hinder för utveckling i många fattiga<br>länder. Den avmattning av antalet konflikter som<br>noterades under 1998 har inte fått sin efterföljd<br>under 1999 eller första halvåret år 2000. Istället<br>har nya krig utbrutit, både inom och mellan län-<br>der.</p>
<p>De krig som nu pågår, inte minst i Afrika, är<br>uttryck för den politiska instabilitet som följt på<br>det kalla krigets slut. Fattigdom, etniska mot-<br>sättningar, brister i politiska system och brist på<br>demokrati är viktiga delorsaker. Starka ekono-<br>miska intressen verkar därtill pådrivande i många<br>konflikter och har givit upphov till en gråzon<br>mellan väpnad kamp för uttalade politiska syften<br>å ena sidan och grov brottslighet för vinning å<br>den andra. Kontroll över diamantfyndigheter i<br>Västafrika, av narkotikaproduktion i Afghanistan<br>eller Colombia, över oljeutvinning i Kongo<br>Brazzaville, över smuggeltrafik på Balkan eller en<br>okontrollerad handel med lätta vapen och am-<br>munition har förlängt och gynnat konflikter.</p>
<p>Antingen det rör sig om krig mellan eller in-<br>om länder, i stora länder som Indonesien eller<br>småstater som Fiji och Salomonöarna så är ett<br>genomgående kännetecken våld mot civila, upp-<br>dämda sociala spänningar och orättvisor med et-<br>niska eller religiösa undertoner samt en komp-<br>romisslöshet som försvårar fredliga lösningar.</p>
<p>Den laglöshet som både gett upphov till och<br>haft sitt ursprung i många av dagens väpnade<br>konflikter har spridit fruktan hos miljontals<br>människor och undergrävt den fysiska säkerhe-<br>ten och den sociala gemenskap som är grund-</p>
<p>stommen i alla samhällen. Studier av så skilda or-<br>ganisationer som ICRC och Världsbanken pekar<br>åt samma håll: det är osäkerheten inför framtiden<br>som inger störst oro. Humanitära katastrofer<br>och sammanbrott i samhällets utveckling under-<br>gräver fredlig samexistens och tilltron till att det<br>politiska ledarskapet kan förvalta framtidens ut-<br>veckling.</p>
<p>Att förebygga, hantera och finna hållbara lös-<br>ningar på dagens konflikter utgör därför ett<br>centralt tema i svensk utrikes- och biståndspoli-<br>tik. DAC har tagit fram riktlinjer för bistånd i<br>konfliktsituationer som blivit vägledande också<br>för svenskt metodarbete.</p>
<p>Det humanitära biståndet syftar till att lindra<br>det lidande som orsakas inte minst av krig och<br>konflikter, men därutöver även till att på lokal<br>nivå bidra till att skapa förutsättningar för ut-<br>komst och ett drägligt liv, även under osäkra för-<br>hållanden. Det humanitära biståndet innefattar<br>också möjligheter för Sverige att stödja lokalt<br>förankrade konfliktförebyggande och förso-<br>ningsfrämjande insatser.</p>
<p>Det långsiktiga bilaterala utvecklingssamar-<br>betet är inriktat på att undanröja såväl ekono-<br>miska som sociala och politiska grundorsaker till<br>krig och konflikt. Det är också inriktat på att<br>återuppbygga samhällen efter väpnade konflik-<br>ter, och då se till både kvinnors och barns intres-<br>sen. Inom dess ram genomförs även mer specifi-<br>ka insatser för att höja samarbetsländernas och<br>regionala organisationers kapacitet att förebygga<br>och hantera konflikter.</p>
<p>Regeringen avser stärka samordningen mellan<br>olika biståndsinstrument när det gäller konflikt-<br>hantering, med särskild tonvikt på långsiktig ka-<br>pacitetsuppbyggnad inom detta område. I akuta<br>krislägen, då långsiktigt utvecklingssamarbete<br>allvarligt försvåras eller t.o.m. omöjliggörs, är det<br>särskilt viktigt att alla tillgängliga instrument an-<br>vänds för att främja en fredlig utveckling. Bi-<br>ståndet kommer också att närmare samordnas<br>med andra utrikespolitiska initiativ för att höja<br>effektiviteten i det svenska agerandet som stödjer<br>den roll som FN och regionala organisationer,<br>inte minst EU, kan och bör spela. Konfliktföre-<br>byggande är ett av de områden som Sverige sär-<br>skilt kommer att uppmärksamma under det<br>svenska ordförandeskapet i EU våren 2001.</p>
<p>Tillväxt och resursflöden</p>
<p>Tillväxt är en förutsättning för att fattigdomen<br>skall kunna utrotas. Öppen handel och en an-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>svarsfull makroekonomisk politik främjar eko-<br>nomisk tillväxt. Handel och direktinvesteringar<br>tillför u-ländema betydligt större resurser än bi-<br>ståndet. Det har skett en dramatisk förändring av<br>finansiella flöden till utvecklingsländerna. Kvo-<br>ten mellan offentliga och privata har gått från<br>80:20 till 20:80 de senaste 20 åren. De privata<br>flödena har dock koncentrerats till få men folk-<br>rika länder. Mindre än en procent av de utländ-<br>ska direktinvesteringarna i u-länder går till de 48<br>minst utvecklade länderna.</p>
<p>Efter misslyckandet med att inleda en ny bred<br>förhandlingsrunda inom WTO vid ministermö-<br>tet i Seattle i december 1999, pågår nu arbete<br>med att skapa en bas för att kunna återuppta<br>processen. Det måste finnas enighet om att ta<br>avgörande steg för att förbättra marknadstillträ-<br>det i industriländerna, speciellt för de minst ut-<br>vecklade länderna. Utvecklingsländerna måste<br>också ges stöd för att utveckla sin kapacitet att<br>delta i och dra fördel av multilaterala handelsför-<br>handlingar. Ett positivt tecken är den ökade<br>samordningen av utvecklings- och handelsfrågor,<br>exempelvis mellan WTO, Världsbanken, IMF<br>och UNCTAD.</p>
<p>För att fattigdomen skall minska krävs att till-<br>växten ökar och fördelas jämnare. För att uppnå<br>det internationella utvecklingsmålet om halverad<br>fattigdom till år 2015 skulle exempelvis Afrika<br>behöva en tillväxt på 7 procent per år och en mer<br>jämlik fördelning av inkomsterna. Enbart att<br>förhindra en ökning av antalet fattiga i Afrika<br>under de närmaste femton åren kräver en årlig<br>tillväxt på 5 procent. Biståndet kan bidra till att<br>skapa förutsättningar genom att stödja reformer<br>och program som befrämjar långsiktigt hållbar<br>tillväxt och inkomstutjämning.</p>
<p>För att uppnå de internationella utvecklings-<br>målen behövs internationellt ökat stöd och öka-<br>de resurser. Den främsta finansieringskällan ut-<br>görs av mobilisering av inhemska resurser, t.ex.<br>skatter och privata investeringar. Utvecklings-<br>samarbetet har samtidigt en fortsatt viktig roll att<br>spela, dels för att överföra resurser till de fatti-<br>gaste länderna och grupperna, dels för att stärka<br>internationella regelverk och finansiera regionala<br>och globala offentliga nyttigheter för att möta<br>gränsöverskridande problem.</p>
<p>Under år 2001 planeras ett mellanstatligt hög-<br>nivåmöte om utvecklingsfinansiering - Financing<br>for Development. Mötet utgör ett utmärkt tillfälle<br>att samlas kring frågan hur olika finansie-<br>ringskällor - inhemska, privata och offentliga -<br>tillsammans kan verka för att nå de internatio-</p>
<p>nella utvecklingsmålen. Sverige är mycket aktivt<br>engagerat i den pågående förberedelseprocessen<br>tillsammans med andra medlemsländer, FN,<br>Världsbanken, IMF, WTO, enskilda organisatio-<br>ner, privata sektorn m.fl.</p>
<p>E U-ordförandeskapet</p>
<p>EG:s utvecklingssamarbete är en integrerad del<br>av unionens samlade externa politik och ska<br>komplettera medlemsstaternas egna biståndsin-<br>satser. Sverige har därför som medlemsstat ett<br>delat ansvar för hur sammanlagt ca 8,5 miljarder<br>euro (ca 70 miljarder kronor) allokeras varje år<br>från EG:s biståndsbudget och Europeiska ut-<br>vecklingsfonden. Sveriges andel av kostnaderna<br>är ca en miljard kronor per år.</p>
<p>Våren 2001 kommer Sverige att vara ordfö-<br>rande i EU. Som ordförandeland har Sverige an-<br>svar för att föra pågående beslutsprocesser vidare<br>i Ministerrådet och EU-parlamentet. Regeringen<br>ser det pågående reformarbetet inom Kommis-<br>sionen och en höjning av EG:s biståndseffekti-<br>vitet som de viktigaste frågorna för 2000 och<br>2001. Ett EU som är öppet mot omvärlden och<br>präglas av internationell solidaritet kommer ock-<br>så att vara en ledstjärna under det svenska ord-<br>förandeskapet. EU:s samarbete med FN kom-<br>mer särskilt att uppmärksammas.</p>
<p>En viktig fråga är att stödja och driva på de be-<br>slut som krävs för genomförandet av en ny po-<br>licy för utvecklingssamarbete som Kommissio-<br>nen föreslagit utvecklingsrådet i maj 2000. Detta<br>är ett led i uppföljningen av EG:s bistånd som<br>presenterades 1999. Sverige anser att den före-<br>slagna fattigdomsinriktningen med jämställdhet-<br>sperspektiv samt koncentration av biståndet och<br>förbättrad samordning med medlemsstaterna<br>och övriga biståndsgivare är nödvändiga för att<br>uppnå en högre kvalitet i EG:s utvecklings-<br>samarbete.</p>
<p>Vid utvecklingsrådet i maj 2001 förväntas be-<br>slut kunna fattas om förordningar som reglerar<br>samarbetet inom det sociala området, samarbetet<br>med europeiska enskilda organisationer och vissa<br>institutioner i partnerländerna. Andra frågor som<br>kan bli aktuella är fastställande av handlingspro-<br>gram för fattigdomsbekämpning, för ökad jäm-<br>ställdhet i utvecklingssamarbetet och för integre-<br>ring av hållbar utveckling. En policy för civil<br>krishantering och konfliktförebyggande åtgärder<br>i utvecklingsländer är under beredning och kan<br>också bli aktuell under svenskt ordförandeskap.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Andra frågor som sannolikt kommer upp är<br>en ny utvärdering från 2000 av EG:s bistånd för<br>livsmedelssäkerhet samt ett nytt förslag från<br>Kommissionen om bekämpning av hiv/aids och<br>relaterade sjukdomar.</p>
<p>Sverige kommer under ordförandeskapet att<br>inbjuda till två högnivåmöten, som rör angelägna<br>områden i svenskt utvecklingssamarbete. Barn i<br>krig och på flykt är ett seminarium som äger rum i<br>Norrköping i mars 2001. I juni kommer en in-<br>formell konsultation om globalisering och ut-<br>vecklingssamarbete att äga rum i Kramfors, Ma-<br>king Globalisation Work for the Poor - Informal<br>High Level Meeting on the European Contribu-<br>tion. Dessutom skall Sverige medverka aktivt vid<br>en FN-konferens i maj i Bryssel om de minst ut-<br>vecklade länderna.</p>
<p>Sammanfattningsvis vill regeringen särskilt<br>lyfta fram följande prioriteringar för det samlade<br>svenska utvecklingssamarbetet under 2001 såväl<br>bilateralt genom Sida, som multilateralt genom<br>EU, FN, utvecklingsbankerna och andra organ.</p>
<p>- Förstärka betoningen på fattigdomsbe-<br>kämpning, i ett mångdimensionellt per-<br>spektiv, som det övergripande målet för allt<br>bistånd.</p>
<p>- Stödja införandet av nationella strategier för<br>fattigdomsbekämpning i samarbetsländerna<br>och använda dessa strategier som utgångs-<br>punkt för biståndet.</p>
<p>- Sätta demokrati och mänskliga rättigheter -<br>inklusive barns rättigheter - i centrum och<br>stödja utveckling av institutioner för god<br>samhällsstyrning och bekämpning av kor-<br>ruption.</p>
<p>- Intensifiera arbetet med hiv/aids, utveckling<br>av u-länders IT-kapacitet och åtgärder för<br>att förebygga och avhjälpa väpnade kon-<br>flikter.</p>
<p>- Vidareutveckla arbetet med att integrera<br>miljöhänsyn i det samlade utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<p>- Verka för förbättrad samordning mellan bi-<br>ståndsgivare, inklusive multilaterala organi-<br>sationer.</p>
<p>- Förstärka stödet till regionalt samarbete.</p>
<p>- Verka för att det utökade initiativet för<br>skuldreduktion (HIPC) fullföljs med för-<br>stärkt fattigdomsinriktning.</p>
<p>Under EU-ordförandeskapet våren 2001<br>prioritera pågående reformarbete i kommis-<br>sionen och att höja EG-biståndets kvalitet.</p>
<p>3.5 Insatser</p>
<h2>Multilateralt utvecklingssamarbete</h2>
<p>Multilateralt utvecklingssamarbete omfattar<br>FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, inter-<br>nationella finansieringsinstitutioner och fonder,<br>övrigt multilateralt samarbete respektive Euro-<br>peiska utvecklingsfonden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 3.3 Anslagsposten 1.1 Multilateralt utvecklings- 1</p>
<p>samarbete 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 FN:s ekonomiska och sociala<br>verksamhet</p></td><td>
<p>1 827 500</p></td><td>
<p>1 954 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Internationella finansie-<br>ringsinstitutioner</p></td><td>
<p>1 260 000</p></td><td>
<p>1 350 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Övrigt multilateralt samarbete</p></td><td>
<p>171 500</p></td><td>
<p>413 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Europeiska utvecklingsfonden</p></td><td>
<p>118 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 377 000</p></td><td>
<p>3 967 000</p></td></tr>
</table>
<p>Inledning</p>
<p>Kampen mot fattigdomen står i fokus i det mul-<br>tilaterala utvecklingssamarbetet. FN:s världs-<br>konferenser och strategin Shaping the 21st Cen-<br>tury: the Contribution of Development</p>
<p>Cooperation utgör en plattform för det globala<br>och regionala utvecklingssamarbetet. Regeringen<br>har under året verkat för ett samordnat agerande<br>mellan de olika multilaterala organisationerna för<br>att utveckla och fullfölja denna plattform.</p>
<p>Samarbetet mellan olika aktörer har utvecklats<br>under året, såväl på högkvarters- som på landni-<br>vå. Särskilt påtagligt är det ökade samarbetet<br>mellan FN och Världsbanken. Ett nära samar-<br>bete pågår också genom förberedelserna inför<br>den världskonferens om utvecklingsfinansiering<br>som enligt planerna skall hållas under 2001.</p>
<p>Världsbanken har under det senaste året vida-<br>reutvecklat arbetet med Comprehensive Deve-<br>lopment Framework (CDF). Ett av syftena med<br>CDF är att få en bättre givarsamordning på<br>landnivå. Samtidigt samordnar de olika FN-<br>organen sina insatser genom s.k. UNDAF, UN<br>Development Assistance Framework. Genom</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>UNDAF gör FN-organen gemensamma analy-<br>ser på landnivå, gemensamma prioriteringar och<br>en tydligare arbetsfördelning. Pilotverksamhet<br>har bedrivits i 19 länder och följs nu upp i ett<br>sjuttiotal länder.</p>
<p>Genom ordförandeskapet i EU våren 2001<br>kommer Sverige att få en särskild roll inom FN:s<br>ekonomiska och sociala verksamhet. FN:s tredje<br>världskonferens om de fattigaste länderna och<br>generalförsamlingens särskilda möten om upp-<br>följning av FN:s världskonferens om boende,<br>bebyggelse och stadsutveckling ISTANBUL + 5<br>är konferenser som skall förberedas och hållas<br>under ordförandeskapet. Vidare kommer gene-<br>ralförsamlingens uppföljning av barntoppmötet<br>1990 att förberedas under våren 2001 liksom det<br>första högnivåmötet om utvecklingsfinansiering.<br>Ett särskilt högnivåmöte om hiv/aids kommer<br>också att förberedas under våren 2001. Detta in-<br>nebär att Sverige inför samtliga möten skall utar-<br>beta förslag till gemensam position för EU och<br>föra EU:s talan vid respektive möte och under<br>förhandlingar.</p>
<p>Sverige kommer också att få en viktig uppgift<br>att föra EU:s talan i FN:s funktionella kommis-<br>sioner som t.ex. kommissionen för hållbar ut-<br>veckling, kvinnokommissionen, befolknings-<br>kommissionen, sociala utvecklings-</p>
<p>kommissionen samt narkotikakommissionen.</p>
<p>Det multilaterala miljöarbetet har successivt<br>ökat i omfattning. De olika miljökonventioner-<br>nas uppföljning blir allt mer omfattande och en<br>rad nya fora har skapats för att behandla frågor<br>som skog och vatten. Frågorna inom området<br>miljö och hållbar utveckling börjar nu fragmenti-<br>seras i allt för många olika organ. Generalför-<br>samlingen beslöt förra året om reformer av FN:s<br>arbete inom detta område. Regeringen arbetar nu<br>aktivt för att dessa reformer skall genomföras.<br>De olika FN-organens insatser måste samordnas<br>effektivare och UNEP:s roll som ett centralt or-<br>gan för miljöfrågorna bör stärkas. I maj 2000 ge-<br>nomfördes under svenskt värdskap det första<br>extra högnivåmötet i UNEP:s styrelse. Ett hund-<br>ratal miljöministrar samlades i Malmö för att bl.a.<br>diskutera vidare samverkan med det civila sam-<br>hället och näringslivet i miljöarbetet. Resultatet<br>av mötet utgör också ett bidrag till toppmötet<br>om miljö och utveckling 2002.</p>
<p>På det humanitära området är FN:s flykting-<br>kommissarie (UNHCR) och FN:s livsme-<br>delsprogram (WFP) fortsatt de mest tongivande<br>aktörerna inom FN-systemet. UNHCR har<br>kraftigt expanderat sin verksamhet under senare</p>
<p>år. Både UNDP och Världsbanken har tagit sig<br>an större ansvar för insatser i samband med na-<br>turkatastrofer och länder i kris. FN:s barnfond,<br>UNICEF, har en allt viktigare roll på det huma-<br>nitära området i enlighet med intentionerna i<br>konventionen om barnets rättigheter. FN:s<br>fackorgan som WHO och FAO ingår numera i<br>FN:s konsoliderade appeller (CAP) för insatser i<br>länder drabbade av komplexa humanitära kata-<br>strofer. Sammantaget uppgick CAP för år 2000<br>till drygt 21,5 miljarder kronor i 14 krisområden.<br>Sverige är en betydande biståndsgivare till FN:s<br>humanitära verksamhet. Detta stöd kompletteras<br>med ett aktivt deltagande i styrelsearbetet och i<br>annan dialog med relevanta FN-organ och syftar<br>till att stärka förmågan att på ett samordnat, ef-<br>fektivt och förutsägbart sätt ingripa vid humani-<br>tära katastrofer i enlighet med den internatio-<br>nella humanitära rätten.</p>
<p>Under de senaste årtiondena har de privata<br>kapitalflödena till utvecklingsländerna ökat mar-<br>kant, en utveckling som har fortsatt efter åter-<br>hämtningen från den internationella finansiella<br>krisen år 1997-1998. En orsak till detta är att pri-<br>vat kapital investeras inom sektorer och områden<br>där utvecklingsbankerna tidigare varit de främsta<br>finansiärerna. Bankerna deltar till exempel nume-<br>ra sällan i projekt för stora investeringar i in-<br>frastruktur, vilka allt oftare av privata banker och<br>företag bedöms vara lönsamma investeringar.</p>
<p>Även om bankerna för många fattiga länder<br>fortsatt har en stor betydelse för att förmedla fi-<br>nansiella resurser, har rollen som rådgivare och<br>kunskapsbank blivit mer uttalad. Bankernas<br>verksamhet har förändrats för att tydligare adres-<br>sera de breda utvecklingsfrågorna med fattig-<br>domsbekämpning som övergripande mål och en<br>starkare betoning på bl.a. miljö och jämställdhet<br>och sociala faktorer. Likaså har bankerna börjat<br>betona angelägenheten av en demokratisk sam-<br>hällsutveckling byggd på god samhällsstyrning<br>och effektiv statsförvaltning. Från svensk sida är<br>vi pådrivande i detta arbete, inte minst när det<br>gäller kamp mot korruption.</p>
<p>Genom det s.k. Heavily Indebted. Poor Coun-<br>ties Initiative (HlPC-initiativet) deltar utveck-<br>lingsbankerna i de internationella ansträngning-<br>arna för att minska de fattigaste ländernas<br>skulder. Frågan om skuldlättnader blev mycket<br>uppmärksammad under 1999, då initiativet för-<br>djupades, breddades och snabbades på. Vid<br>Världsbankens och IMF:s årsmöten beslutade<br>man också att skuldlättnaderna mer direkt skulle<br>användas för att bekämpa fattigdom.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringen har välkomnat den ändrade in-<br>riktningen av bankernas verksamhet och har på<br>olika sätt bidragit till utarbetandet av strategier<br>för arbete med frågor såsom fattigdomsbekämp-<br>ning, miljö, gender, civila samhällets deltagande,<br>och god samhällsstyming. Samtidigt har föränd-<br>ringarna väckt en diskussion om vilken roll ban-<br>kerna skall ha i det internationella samfundet och<br>hur arbetsfördelningen skall vara mellan IMF,<br>Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna<br>och FN. Regeringen avser att aktivt delta i denna<br>diskussion, bl.a. inför planeringen av nästa års<br>högnivåmöte om utvecklingsfinansiering och<br>inför IMF:s och Världsbankens årsmöten hösten<br>2000.</p>
<p>Genom Sveriges medlemskap i EU har vi<br>möjligheter att påverka en betydande del av värl-<br>dens bistånd. Europeiska Gemenskapen (EG) är<br>världens femte största finansiär av bistånds-<br>samarbete. Medlemskapet innebär också att vi<br>kan påverka det biståndspolitiska tänkandet i en<br>grupp länder som tillsammans svarar för mer än<br>hälften av världens offentliga bistånd. Gemen-<br>skapsbiståndet har kritiserats för brister i kvalitet<br>och effektivitet, både i OECD:s biståndsorgan<br>DAC (Development Assistance Committee)och<br>i en grundlig utvärdering som gjorts av det totala<br>EG-biståndet på uppdrag av medlemsländerna.<br>Till utvecklingsrådet i maj 2000 presenterade<br>Kommissionen en rapport om vidtagna och pla-<br>nerade åtgärder samt ett meddelande om en ny<br>utvecklingspolitik. Sverige ser utvärderingen av<br>utvecklingssamarbetet som en grund för en lång-<br>siktig reformprocess, vilken måste genomföras<br>av Kommissionen gemensamt med medlemslän-<br>derna och Europaparlamentet.</p>
<p>FN:s ekonomiska och sociala verksamhet</p>
<p>Det svenska stödet till FN:s ekonomiska och so-<br>ciala verksamhet omfattar årsbidrag till FN:s ut-<br>vecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond<br>(UNICEF), FN:s kvinnofond (UNIFEM),<br>FN:s befolkningsfond (UNFPA), FN:s kapi-<br>talutvecklingsfond (UNCDF), FN:s narkotika-<br>bekämpningsprogram (UNDCP), FN:s världs-<br>livsmedelsprogram (WFP), FN:s</p>
<p>flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s hjälpor-<br>ganisation för palestinaflyktingar (UNWRA),<br>FN:s aidsprogram (UNAIDS), FN:s industriut-<br>vecklingsprogram (UNIDO), FN:s boende och<br>bebyggelsecenter (Habitat) samt till multilateral<br>handelsrelaterad verksamhet. Sveriges bidrag till<br>dessa organisationer 2001 beräknas till 1 954</p>
<p>miljoner kronor. I de flesta organisationerna till-<br>hör Sverige de största bidragsgivarna med årsbi-<br>drag motsvarande 4-10 procent av den totala fri-<br>villigfinansierade budgeten. Därtill kommer<br>medel som utbetalas via Sida till specifika pro-<br>jekt, s.k. multibistöd.</p>
<p>Under 1999 genomförde Utrikesdeparte-<br>mentet och Sida en översyn av Sveriges bidrags-<br>givning till olika multilaterala organ. Översynen<br>visade att Utrikesdepartementet och Sida arbetar<br>med samma FN-organ men sällan gemensamt.<br>Utrikesdepartementet deltar i styrelsearbetet och<br>i andra fora där policy och verksamhetsinrikt-<br>ning diskuteras. Sidas samarbete med FN är i<br>första hand inriktat på multibifinansierade pro-<br>jekt och program. Under år 1999 fördelade Sida<br>1,4 miljarder kronor till olika FN-organ. Det<br>multilaterala och multibilaterala stödet samord-<br>nas sällan och bristen på en gemensam inriktning<br>och synsätt på de olika FN-organen är uppenbar.<br>För att få en mer sammanhållen svensk policy<br>föreslås i översynen att integrerade strategier ut-<br>vecklas för respektive FN-organ.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Tabell 3.4 Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1997-2000 samt beräknat 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Årsbidrag 1997</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1998</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1999</p></td><td>
<p>Årsbidrag 2000</p></td><td>
<p>Årsbidrag 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s utvecklingsprogram, UNDP</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>470 000</p></td><td>
<p>490 000</p></td><td>
<p>500 000</p></td><td>
<p>530 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S kapitalutvecklingsfond, UNCDF</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>42 000</p></td><td>
<p>42 000</p></td><td>
<p>42 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S barnfond, UNICEF</p></td><td>
<p>283 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>265 000</p></td><td>
<p>280 000</p></td><td>
<p>297 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S kvinnofond, UNIFEM<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S befolkningsfond, UNFPA</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td>
<p>125 000</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>145 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S världslivsmedelsprogram, WFP</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>195 000</p></td><td>
<p>210 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S flyktingkommissarie, UNHCR<sup>2</sup></p></td><td>
<p>248 500</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>270 000</p></td><td>
<p>370 000</p></td><td>
<p>392 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN;s hjälporganisation för palestinaflyk-</p></td><td>
<p>135 000</p></td><td>
<p>145 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td></tr>
</table>
<p>tingar, UNRWA</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Multilateral handelsrelaterad biståndsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Narkotikainsatser genom FN-systemet (UNDCP,<br>WH0/PSA)</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>47 000</p></td><td>
<p>45 500</p></td><td>
<p>50 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s boende och bebyggelsecenter, Habitat<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNAIDS</p></td><td>
<p>35 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>47 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s industriutvecklingsorganisation, UNIDO<sup>4</sup></p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>6 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 580 500</p></td><td>
<p>1 580 000</p></td><td>
<p>1 654 000</p></td><td>
<p>1 827 500</p></td><td>
<p>1 954 000</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Fr.o.m. 2000 flyttades 100 mkr i stöd till UNHCR från den bilaterala anslagsposten till basbudgetstödet</p>
<p><sup>3</sup> T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Habitat över delpost 3, övriga multilaterala insatser</p>
<p><sup>4</sup> Det totala bidraget 2001 uppgår till 9 mkr då en ingående reservation utnyttjas</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringen har beslutat att ge Sida i uppdrag att<br>genomföra ett pilotprojekt för att utarbeta<br>svenska strategier för olika FN-organ. Projektet<br>skall leda till att strategier utvecklas för det<br>svenska biståndet till UNDP, UNICEF och<br>UNFPA liksom till FN:s fackorgan som WHO,<br>ILO och FAO. Regeringen kommer slutligt att<br>fastställa dessa strategier på samma sätt som be-<br>slut fattas om strategier för bistånd till enskilda<br>länder.</p>
<p>Regeringen kommer också att uppdra åt Sida<br>att spela en mer central roll i bedömningen och<br>uppföljningen av biståndet till FN:s fonder och<br>program. För att få en mer samlad bedömning av<br>det svenska biståndet kommer regeringen att<br>uppdra åt Sida att också ansvara för utbetalning<br>och uppföljning av det reguljära stödet till ovan<br>nämnda fonder och program fr.o.m 2001.</p>
<p>Under 1999 har arbete pågått för att med<br>FN:s utvecklingsprogram, (UNDP), FN:s<br>barnfond, (UNICEF) och FN:s befolknings-<br>fond (UNFPA) utveckla nya modeller för finan-<br>siering av organisationerna i syfte att öka lång-<br>siktighet, förutsägbarhet och en mer rättvis<br>bördefördelning. En del i detta arbete innebär att<br>UNDP, UNFPA och UNICEF inför en mål-<br>och resultatstyrd budgetprocess för att skapa en<br>tydligare koppling mellan tillgängliga resurser<br>och verksamhetens inriktning. Sverige har varit<br>pådrivande i detta arbete. Under åren 2000-2001<br>kommer arbetet att inriktas på att genomföra de<br>nya finansieringssystemen.</p>
<p>Inom ramen för det nya finansieringssystemet<br>har UNDP under år 2000 presenterat en första<br>resultatrapport om organisationens samlade<br>verksamhet. Inom FN-systemet har UNDP en<br>nyckelroll vad gäller att föra en aktiv dialog kring<br>övergripande utvecklingsfrågor. Reformproces-<br>sen inom UNDP har under ledning av organisa-<br>tionens nye chef, som tillträdde hösten 1999,<br>ytterligare intensifierats. Ansträngningarna att<br>reformera UNDP har dock ännu inte förmått<br>hejda den nedåtgående trenden i bidragen. Den<br>svenska bidragsnivån, ca 9 procent av den totala<br>basbudgeten, placerar Sverige på femte plats<br>bland givarna. Under nästa budgetår beräknas en<br>viss ökning av Sveriges bidrag. Sverige verkar för<br>ett ökat gemensamt ansvarstagande för UNDP:s<br>finansiering bland organisationens medlemmar<br>och för att UNDP ska komma ur den rådande<br>finansiella krisen.</p>
<p>UNFPA är en väl fungerande organisation<br>som framgångsrikt bidrog till att Kairokonferen-<br>sen om befolkning och utveckling resulterade i</p>
<p>användbara och konkreta rekommendationer.<br>UNFPA arbetar särskilt med att stärka männi-<br>skors sexuella och reproduktiva hälsa och rättig-<br>heter och bidrar till att stärka den politiska viljan<br>för att öppet diskutera och hantera dessa känsliga<br>frågor. Sveriges bidrag till UNFPA år 2000 pla-<br>cerar Sverige på sjunde plats bland givarna. En<br>ökning av bidraget till UNFPA beräknas för<br>nästa budgetår.</p>
<p>FN:s barnfond, UNICEF, arbetar för att<br>stärka barnets rättigheter, dess sociala och eko-<br>nomiska livsvillkor, överlevnad, trygghet, ut-<br>veckling och deltagande. FN:s konvention om<br>barnets rättigheter och målen från barntoppmö-<br>tet 1990 är viktiga utgångspunkter. UNICEF har<br>under senare år genomfört ett omfattande in-<br>ternt utvecklingsarbete för ökad effektivisering<br>och förbättrat resursutnyttjande.</p>
<p>Svenska profilfrågor i UNICEF är ett fördju-<br>pat rättighetsperspektiv, ökad fattigdomsinrikt-<br>ning, kapacitetsuppbyggnad och långsiktighet i<br>utvecklingssamarbetet, ökad fokus på orsaker,<br>konsekvenser och åtgärder rörande utsatta barns<br>livsvillkor och rättigheter samt förstärkt vikt vid<br>barns och ungas deltagande. Sverige ger vidare<br>högsta prioritet åt uppföljningen av barntopp-<br>mötets mål från år 1990 som äger rum i ett sär-<br>skilt möte år 2001 i FN:s generalförsamling<br>(UNGASS 2001). Ökat stöd beräknas under<br>delposten.</p>
<p>UNIFEM, FN:s kvinnofond, bedriver ett ar-<br>bete med god katalytisk effekt för att integrera<br>ett jämställdhetsperspektiv i FN:s arbete, både<br>vad gäller policy och fältverksamhet. Fokus lig-<br>ger på stöd till kvinnliga småföretagare, åtgärder<br>för att stärka kvinnors rättsliga och sociala ställ-<br>ning och motverka våld mot kvinnor samt stöd<br>till kvinnor som organiserar sig lokalt för att för-<br>bättra sina villkor. För år 2001 beräknas en höj-<br>ning av bidraget till UNIFEM.</p>
<p>UNCDF, FN:s kapitalutvecklingsfond, skall<br>bidra till fattigdomsbekämpning genom insatser i<br>syfte att förbättra lokal samhällsstyrning och de-<br>centralisering. Stöd ges till mikrofinansierings-<br>projekt, vissa infrastrukturprojekt, lokala uveck-<br>lingsfonder och ekologiska utvecklingsprojekt.<br>En oberoende utvärdering som genomfördes<br>1999 visade att UNCDF på mycket kort tid<br>lyckats omorientera sin verksamhet och projekt-<br>portfölj i enlighet med de intentioner som<br>UNCDF presenterade i sitt policydokument<br>1995. Sverige avser att öka bidraget till organisa-<br>tionen under nästa budgetår.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>UNHCR, FN:s flyktingkommissarie, är en av<br>FN-systemets mest tongivande humanitära aktö-<br>rer. Flyktingfrågan har blivit alltmer förknippad<br>med politisk konfliktlösning och FN:s hög-<br>kommissarie för flyktingar har betonat behoven<br>att angripa grundorsakerna till flyktingproble-<br>men. Sverige har varit drivande i UNHCRrs sty-<br>relse när det gäller förbättrad öppenhet, ökad<br>flexibilitet och förutsägbarhet i UNHCRis re-<br>surser. Exekutivkommittén antog 1999 för första<br>gången en enhetlig programbudget som ersätter<br>den tidigare uppdelningen på insatser för flyk-<br>tingar och katastrof- och repatrieringsinsatser. I<br>enlighet med Amsterdamfördraget har UNHCR<br>en viktig rådgivande roll i förhållande till EU,<br>och deltar aktivt bl.a. i den av Sverige prioritera-<br>de högnivågruppen om asyl och migration. Det<br>svenska bidraget fördelas av UNHCR i dialog<br>med Sverige i enlighet med ett ingånget avtal<br>mellan parterna. Denna finansieringsmodell har<br>av UNHCR framhållits som mönsterbildande<br>och ligger i linje med svenska strävanden att ver-<br>ka för en mer stabil och förutsägbar samt till-<br>räcklig finansiell bas i olika FN-organ. En mind-<br>re höjning av bidragsnivån förutses för nästa<br>budgetår.</p>
<p>Under 1999 bistod WFP, FN:s livsme-<br>delsprogram, närmare 90 miljoner människor.<br>WFP har varit en stor aktör när det gäller länder<br>med akuta försörjningsproblem till följd av<br>strukturella ekonomiska problem. Nordkorea<br>var WFP:s enskilt största mottagare under 1999.</p>
<p>I takt med att WFP:s verksamhet har föränd-<br>rats och programmet fått ett både utvidgat och<br>mer komplext ansvar behöver styrelsens roll för-<br>ändras. Under 1999/2000 har styrelsen arbetat<br>med att ta fram förslag till bättre styrformer och<br>med en strategi för resursmobilisering.</p>
<p>Sverige var 1999 den tionde störste givaren till<br>WFP. För år 2001 förutses en höjning av årsbi-<br>draget. Det svenska stödet skall användas för<br>WFP:s verksamhet i samband med katastrof-<br>och humanitära insatser och vid övergång till ut-<br>vecklingsinsatser. Övrigt stöd till WFP kommer<br>att utgå från medel som disponeras av Sida.</p>
<p>UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palesti-<br>naflyktingar, spelar genom sitt mandat för att bi-<br>stå de palestinska flyktingarna en betydelsefull<br>roll för stabiliteten och en fredlig utveckling i re-<br>gionen. UNRWArs instabila finansiella situation<br>är fortsatt ett problem och de ständiga under-<br>skotten med påföljande appeller ödesdigra för<br>organisationens möjligheter att genomföra sitt<br>mandat. UNRWA genomförde 1999 en refor-</p>
<p>mering av sitt budgetsystem vilket var ett viktigt<br>steg mot ökad öppenhet i organisationens verk-<br>samhet. Sverige var år 2000 organisationens<br>tredje största bidragsgivare och en av de få givare<br>som ger sitt bidrag icke öronmärkt till<br>UNRWA:s allmänna fond. Sverige avser fortsatt<br>att aktivt verka för att UNRWA skall kunna<br>fullgöra sina uppgifter på ett effektivt och förut-<br>sägbart sätt och att dess verksamhet skall grun-<br>das på öppenhet och effektiv medelsanvändning.<br>Mot bakgrund av den vikt Sverige lägger vid<br>UNRWA:s verksamhet både ur en humanitär<br>och politisk synvinkel bör bidragsnivån till orga-<br>nisationen bibehållas.</p>
<p>FN:s boende- och bebyggelsecenter, Habitat,<br>har en central roll för uppföljning av Habitata-<br>gendan som antogs vid världskonferensen i Is-<br>tanbul 1996 om boende, bebyggelse och stadsut-<br>veckling. FN:s generalförsamling skall år 2001<br>hålla ett särskilt möte för att följa upp Habitata-<br>gendans genomförande hittills. Inom Habitat<br>pågår ett omfattande reformarbete vilket bland<br>annat resulterat i en ny och flexibel organisation,<br>en total översyn av de finansiella rutinerna samt<br>åtgärder för att förstärka den normativa verk-<br>samheten i syfte att ge centret en identitet som<br>'The UN City Agency". Mot bakgrund av de<br>reformansträngningar som Habitat genomgår<br>samt de ökade arbetsuppgifter som uppföljning-<br>en av Habitatagendan år 2001 medför förutses<br>stödet till Habitat ökas.</p>
<p>FN:s program för hiv/aids, UNAIDS, har un-<br>der sina fem verksamhetsår utvecklat sitt arbete<br>och fått en klar roll för att få ett samlat agerande<br>inom FN-systemet mot spridningen av hiv/aids.<br>Det ökade politiska gensvaret för hiv/aids, inter-<br>nationellt och nationellt, liksom det växande<br>förtroendet för UNAIDS medför att Sverige och<br>en rad andra givare nu ökar sitt stöd till organi-<br>sationen. Genom upprättandet av ett regionalt<br>hiv/aids kontor för Afrika söder om Sahara stär-<br>ker Sverige sitt arbete med att bemöta epidemin i<br>regionen på olika nivåer och med olika aktörer<br>som t.ex. UNAIDS. Det svenska arbetet kom-<br>mer också att stödja den externa femårsutvärde-<br>ringen av UNAIDS år 2001 samt främja en lång-<br>siktig, stabil finansiering.</p>
<p>UNDCP, FN:s narkotikabekämpningspro-<br>gram, spelar en central roll i den internationella<br>kampen mot narkotika. Med dess begränsade re-<br>surser kan dock programmet endast spela en ka-<br>talytisk roll och måste därför involvera andra bi-<br>laterala och multilaterala givare i gemensamma<br>insatser. I syfte att stärka organisationens arbete</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>har Sverige aktivt deltagit i att utforma förslag till<br>hur programmets styr- och finansieringssystem<br>kan utvecklas med en bättre multilateral styrning<br>och mer förutsägbar finansiering. Förslagen an-<br>togs av förra årets generalförsamling och Sverige<br>arbetar nu aktivt för förslagens genomförande.</p>
<p>Handelsrelaterat tekniskt bistånd bedrivs av<br>UNCTAD, ITC och WTO. Verksamheten, som<br>prioriterar de minst utvecklade länderna, är av<br>stor betydelse för mottagarländerna och syftar<br>till att stärka dessa länders integration i världse-<br>konomin och världshandeln. Det förändrade in-<br>ternationella handelsmönstret med bl.a. större<br>krav på informationsöverföring, ökad kapaci-<br>tetsuppbyggnad, förbättrad utbudskapacitet och<br>allmän handelskompetens visar att fortsatta bi-<br>ståndsinsatser genom de tre organisationerna är<br>nödvändiga.</p>
<p>För att göra tvistelösningsmekanismen inom<br>WTO-systemet mer användarvänlig för u-länder,<br>har ett antal i-länder, varav Sverige är ett, i sam-<br>arbete med några u-länder utarbetat ett förslag<br>till ett Advisory Centre on WTO Law (ACWL).<br>Detta center, som beräknas kunna starta sin<br>verksamhet under 2001, kommer att vara obero-<br>ende och komplettera det existerande utbild-<br>nings- och tekniska bistånd som hanteras av<br>WT O-sekretariatet.</p>
<p>Sverige stöder på olika sätt denna bistånds-<br>verksamhet, bl.a. genom frivilliga bidrag. Under<br>2000 uppgick stödet till 25 miljoner kronor. I<br>takt med de ökade behoven och kraven från<br>mottagarländerna förutses ökat stöd.</p>
<p>FN:s industriutvecklingsprogram, UNIDO,<br>har haft svårt få in både de förhandlade bidragen<br>och frivilliga bidrag och lider av akut medelsbrist<br>för att genomföra de integrerade industripro-<br>gram som tagits fram med aktiv hjälp av EU. Det<br>miljöinriktade arbetet med t.ex. Montrealproto-<br>kollet har rönt uppskattning och ett närmare<br>samarbete har inletts med den Globala miljöfon-<br>den (GEF).</p>
<p>Basbidraget till UNIDO bygger på den av ge-<br>neralkonferensen i december 1999 beslutade<br>skalan för bidrag till den reguljära budgeten<br>2000-2001. Sverige står där för drygt 1,5 procent<br>av budgeten vilket beräknas bli ca 10 miljoner<br>kronor per år.</p>
<p>De internationella finansieringsinstitutionerna</p>
<p>Tabell 3.5 Internationella finansieringsinstitutioner</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsbanksgruppen</p></td><td>
<p>870 000</p></td><td>
<p>1 010 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala utvecklings-<br>banker</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>210 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utvecklingsban-<br>ker och fonder</p></td><td>
<p>210 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 260 000</p></td><td>
<p>1 350 000</p></td></tr>
</table>
<p>Världsbanksgruppen</p>
<p>Världsbanksgruppen består av den Internatio-<br>nella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken<br>(IBRD), den Internationella utvecklingsfonden<br>(IDA), det Internationella finansieringsbolaget<br>(IFC), det Multilaterala investeringsgarantiorga-<br>net (MIGA) och det Internationella centret för<br>biläggande av investeringstvister (ICSID). Sveri-<br>ges bidrag till Världsbanksgruppen under bud-<br>getåret 2001 avser IDA. Världsbanksgruppen är i<br>dag den i särklass största enskilda källan för of-<br>fentligt utvecklingsbistånd och lån till utveck-<br>lings- och östländer. Under verksamhetsåret<br>1999 lånade IBRD ut ca 22 miljarder US-dollar<br>och IDA ca 7 miljarder US-dollar.</p>
<p>Det interna reformprogram som Världsban-<br>ken sjösatte 1997 avslutades i slutet av 1999. Po-<br>sitiva resultat har uppnåtts inom programmets<br>huvudområden: större fokus på fattigdomsbe-<br>kämpning, starkare inriktning på reformer och<br>sociala frågor, högre kvalitet i samarbetsprojek-<br>ten, decentralisering av organisationen till fältet<br>samt högre prioritering av partnerskap med and-<br>ra aktörer i det internationella utvecklingssamar-<br>betet och med mottagarländerna. Reformpro-<br>grammet har på det stora hela hittills svarat mot<br>de förväntningar på programmet som Sverige<br>och de nordiska länderna betonade när det utar-<br>betades.</p>
<p>En ny långsiktig ansats för fattigdomsbe-<br>kämpning lanserades av Världsbanken under<br>1999. Om den genomförs fullt ut kommer den<br>att få stor påverkan på det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet. Den nya ansatsen bygger på<br>principer som formulerades i Världsbankens un-<br>der 1999 lanserade s.k. Comprehensive Deve-<br>lopment Framework (CDF), som ska omsättas i<br>praktiken genom fattigdomsstrategier som upp-<br>rättas av samarbetsländerna och sedan ligger till<br>grund för givarnas biståndsprogram. Den nya</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>ansatsen överensstämmer väl med grundtankar i<br>svensk biståndspolitik och har fått starkt svenskt<br>stöd. Sverige deltar aktivt i uppföljningen av ge-<br>nomförandet i fält.</p>
<p>Världsbankens arbete med World Develop-<br>ment Report 2000/01, som har fattigdom som<br>huvudtema och den omfattande intervjuunder-<br>sökningen Voices of the Poor har redan gett vikti-<br>ga bidrag till det nya tänkandet kring fattig-<br>domsbekämpning. Sverige har gett finansiella<br>bidrag till båda projekten och stod i februari i år<br>som värd för en konsultation med ett stort antal<br>FN-organ om det första utkastet till rapporten.</p>
<p>Skuldlättnadsinitiativet HIPC är ytterligare en<br>komponent i den ökade fokuseringen på fattig-<br>domsbekämpning. Vid Världsbankens och IMF:s<br>årsmöten i september 1999 fattades beslut om att<br>bredda, fördjupa och öka takten i initiativets ge-<br>nomförande. Sverige agerar tillsammans med de<br>övriga nordiska länderna för att få till stånd en<br>förhandlingsmekanism för den långsiktiga finan-<br>sieringen av HlPC-initiativet och för en rimlig<br>bördefördelning mellan givarländerna.</p>
<p>Världsbanken stärker nu också sitt samarbete<br>med andra aktörer inom det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet, främst IMF, FN, WTO<br>och de regionala utvecklingsbankerna och deltar<br>aktivt i förberedelserna för det internationella<br>högnivåmöte om utvecklingsfinansiering som<br>ska äga rum 2001 enligt beslut i FN:s generalför-<br>samling.</p>
<p>Framsteg görs inom flera av Sverige priorite-<br>rade områden i Världsbankens verksamhet som<br>arbete med reformering av offentlig förvaltning,<br>stöd till den finansiella sektorn, jämställdhet och<br>miljöfrågor. Bekämpning av hiv/aids lyfts fram<br>som en central komponent i bankens arbete med<br>att minska fattigdomen.</p>
<p>Förhandlingar om den trettonde påfyllnaden<br>av IDA-fonden beräknas påbörjas i början av<br>2001. Under dessa förhandlingar får Sverige goda<br>tillfällen att på ett samlat sätt föra fram sina prio-<br>riteringar vad gäller riktlinjer för bankens utlå-<br>ning till de fattigaste länderna. Sverige bidrog<br>med 2,4 miljarder kronor i den tolfte IDA-<br>påfyllnaden.</p>
<p>Om man bortser från de två verksamhetsåren<br>1997-1999, då långivningen sköt i höjden på<br>grund av den finansiella krisen, kan man skönja<br>en tendens till långsiktig minskning av Världs-<br>bankens utlåning. Främsta skälet är att privat ka-<br>pital i allt högre grad träder in där Världsbanken<br>(och övriga utvecklingsbanker) tidigare var det<br>enda alternativet, vilket är en positiv utveckling.</p>
<p>En minskad utlåningsvolym aktualiserar frågor<br>om bankens framtida roll, organisation och re-<br>sursbehov.</p>
<p>Afrikanska utvecklingsbanken</p>
<p>De åtgärder som vidtagits för att stärka Afri-<br>kanska utvecklingsbanken (AfDB) sedan krisen i<br>början av 1990-talet har, enligt regeringens be-<br>dömning, skapat de nödvändiga förutsättningar-<br>na för att bankens verksamhet skall bli mer ef-<br>fektiv och tydligare inriktad på att stödja de<br>regionala medlemsländernas kamp mot fattig-<br>domen.</p>
<p>Den femte höjningen av bankens kapital som<br>slutligen kunde antas under våren 1999, borgar<br>för att bankens finansiella ställning kan hållas<br>stark. Sverige bidrar med ca 11 miljoner kronor<br>årligen i åtta år och lämnar statsgarantier för ett<br>kapital om 1,3 miljarder kronor.</p>
<p>Vidare har den åttonde påfyllnaden av Afri-<br>kanska utvecklingsfonden (AfDF) med 2,4 mil-<br>jarder US dollar ökat bankens kapacitet för akti-<br>viteter i de fattigaste länderna. Riktlinjerna för<br>utlåningen från fonden ligger väl i linje med<br>svenska prioriteringar, med betoning på frågor<br>som god samhällsstyrning, miljö och jämställd-<br>het.</p>
<p>Ramverket för bankens verksamhet har stärkts<br>betydligt genom visionsdokumentet som antogs<br>år 1999. Visionen har följts upp med antagandet<br>av ett antal riktlinjer och policies för bl.a. god<br>samhällsstyrning, regional samverkan, dialog<br>med det civila samhället och för aktiviteter inom<br>utbildnings-, hälso- och privata sektorn. En jäm-<br>ställdhetsstrategi och riktlinjer för miljöinsatser<br>är under framtagande.</p>
<p>Banken har under det senaste året antagit en<br>serie landstrategier, där planerna för bankens<br>verksamhet läggs fast på basis av en analys och<br>utvärdering av landets tidigare utveckling.</p>
<p>Den interna omstruktureringen och effektivi-<br>seringen har också fortsatt. Under året har en ny<br>personalpolicy antagits och banken har beslutat<br>att återupprätta sina landkontor för att få en<br>bättre och direkt närvaro i sina samarbetsländer.</p>
<p>Sammantaget utgör dessa reformåtgärder en<br>god bas för bankens framtida verksamhet. Utri-<br>kesdepartementet planerar, tillsammans med<br>Sida, att under året genomföra en konsultation<br>med banken, för att bl.a. diskutera möjliga sam-<br>arbetsformer i länder i Västafrika där Sverige inte<br>tidigare haft betydande närvaro.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Framtiden för banken är dock inte helt be-<br>kymmersfri p.g.a. en till viss del omodern be-<br>slutsstruktur som orsakar onödig byråkrati. Per-<br>sonalens sammansättning speglar ännu inte i<br>tillräcklig grad verksamhetens nya inriktning.<br>Dessa frågor skall under år 2000 och 2001 bely-<br>sas i en särskild organisationsstudie.</p>
<p>Ett annat problem är de kroniska skuldländer-<br>na, vilket lett till en lägre kreditvärdighet och<br>därmed dyrare upplåning.</p>
<p>Det är ännu för tidigt att utvärdera hur ban-<br>ken lyckats genomföra och uppfylla de nya rikt-<br>linjer och mål som satts upp i reformprocessen.<br>Ett första steg i utvärderingen kommer att ske<br>under det närmaste året då givare samlas för att<br>diskutera genomförandet av riktlinjerna för den<br>åttonde påfyllnaden av fonden.</p>
<p>Asiatiska utvecklingsbanken</p>
<p>Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) har under<br>det gångna året fortsatt utvecklingen mot en<br>komplett utvecklingsbank. Verksamheten, som i<br>tilltagande utsträckning inriktats på att åtgärda<br>de ekonomiska och sociala effekterna av Asien-<br>krisen, har alltmer präglats av en tydlig fattig-<br>domsinriktning. President Chino fastslog i sam-<br>band med sitt tillträde i januari 1999 att bankens<br>övergripande mål är att minska fattigdomen i re-<br>gionen, vilket i december 1999 följdes upp med<br>att styrelsen antog en fattigdomsstrategi, som<br>bl.a. skall ligga till grund för riktlinjer på områ-<br>den såsom god samhällsstyrning, hälsa, jäm-<br>ställdhet och miljö.</p>
<p>Bankens roll i det multilaterala systemet<br>kommer att beröras i bankens vision som är un-<br>der utarbetande. Visionen, som tar sitt avstamp i<br>de internationella utvecklingsmålen och bankens<br>fattigdomsstrategi, kommer att presenteras i de-<br>cember 2000. För att befästa bankens roll i regi-<br>onen har en ny policy tagits fram som bl.a. väntas<br>leda till ett ökat antal regionkontor. För att stär-<br>ka styrelsens roll och effektivitet har president<br>Chino presenterat en tio-stegs handlingsplan<br>som kommer att verkställas med början under<br>2000.</p>
<p>AsDB:s insatser med anledning av den finan-<br>siella krisen har tärt på bankens finansiella resur-<br>ser. Upplånings- och utlåningsutrymmena förut-<br>ses vara uttömda före 2002, vilket väntas leda till<br>en tidigareläggning av bankens femte kapitalök-<br>ning.</p>
<p>Nya påfyllnadsförhandlingar, de åttonde i<br>ordningen, för Asiatiska utvecklingsfonden</p>
<p>(AsDF) påbörjades i oktober 1999 och kommer<br>förhoppningsvis att kunna avslutas före inneva-<br>rande års utgång. Den givarrapport, som kom-<br>mer att utgöra förhandlingarnas slutresultat,<br>kommer att behandla policyfrågor såsom god<br>samhällsstyrning, miljö och jämställdhet, institu-<br>tionella frågor samt bankens och fondens roll i<br>det multilaterala systemet. Sverige och övriga<br>nordiska länder spelar en drivande roll i flertalet<br>av dessa frågor.</p>
<p>Interamerikanska utvecklingsbanken</p>
<p>Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är<br>idag regionens största multilaterala långivare.<br>Banken har på senare år, ytterligare stärkt sin<br>fattigdomsprofil bl.a. genom en ökad utlåning till<br>de fattigaste länderna i regionen och en större<br>andel socialt inriktade projekt.</p>
<p>Under de två senaste åren har Sverige tillsam-<br>mans med de nordiska länderna varit drivande i<br>diskussionen om bankens framtida roll i regio-<br>nen, där vi betonat vikten av att fattigdomsbe-<br>kämpning lyfts fram som den övergripande mål-<br>sättningen för IDB:s verksamhet. De nordiska<br>länderna har också understrukit vikten av att<br>IDB analyserar sin roll i förhållande till andra<br>aktörer. Sverige har också aktivt drivit på ban-<br>kens arbete med god samhällsstyrning och jäm-<br>ställdhet, där viktiga framsteg har gjorts under<br>senare år. Sverige avser att fortsatt betona vikten<br>av att banken ökar personalens kompetens på<br>dessa områden och att verksamheten i ökad om-<br>fattning decentraliseras till fältkontoren.</p>
<p>Bankens verksamhet präglades under 1999 av<br>efterverkningarna av de senaste årens finansiella<br>oro och naturkatastrofer. IDB agerade snabbt på<br>dessa externa chocker genom en omfattande<br>kris- och katastroflångivning.</p>
<p>Sverige har sedan 1998 förhandlat om med-<br>lemskap i Interamerican Investment Corpora-<br>tion (IIC), en till IDB-gruppen knuten organi-<br>sation, vilken stödjer utvecklingen av små och<br>medelstora privata företag. Först vid IDB:s års-<br>möte i mars 2000 skedde ett genombrott i för-<br>handlingarna, vilket ledde till en övergångslös-<br>ning för den svenska anslutningen till<br>organisationen. En definitiv lösning väntas under<br>2000.</p>
<p>Internationella valutafonden</p>
<p>Internationella valutafonden (IMF) har under<br>senare år stärkt sina insatser i de fattigaste län-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 7</p>
<p>derna. IMF har också en viktig roll i finansie-<br>ringen av HlPC-initiativet för skuldlättnad.</p>
<p>I fonden finns ett särskilt fönster för stöd till<br>reformering av de fattigaste ländernas ekonomi-<br>er, Poverty Reduction and Growth Facility<br>(PRGF). Mjuka lån lämnas som stöd till ekono-<br>miska reformer inom ramen för genomförandet<br>av de fattigdomsstrategier, s.k. PRSP (Poverty<br>Reduction Strategy Papers) som länderna utar-<br>betar. Detta sker i nära samarbete med Världs-<br>banken.</p>
<p>IMF:s deltagande i finansieringen av HIPC<br>sker dels genom försäljning av en del av fondens<br>guldinnehav, dels genom bilaterala insatser till<br>vilka Sverige kommer att bidra.</p>
<p>Övriga utvecklingsbanker och -fonder</p>
<p>Internationella jordbruksutvecklingsfonden</p>
<p>(IFAD) har ett mycket tydligt fokus på fattig-<br>domsbekämpning genom sin inriktning på för-<br>delaktiga lån och projekt för att förbättra lev-<br>nadsförhållandena för landsbygdsbefolkningen i<br>de fattigaste länderna. Vid årsmötet i februari<br>1999 inleddes konsultationer om en påfyllnad av<br>fondens kapital, vilka beräknas bli klara under<br>2000. Sverige kommer även fortsättningsvis i<br>IFAD:s styrelse, i nära samarbete med Norge,<br>Danmark och Finland, bl.a. verka för att ytterli-<br>gare förankra prioriterade mål i fondens verk-<br>samhet och för att förbättra samarbetet och ar-<br>betsfördelningen mellan de Rombaserade FN-<br>organen verksamma på jordbruksutvecklingsom-<br>rådet.</p>
<p>Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika<br>(ACBF) har huvudsakligen arbetat med att stär-<br>ka utvecklingsländers kapacitet att utarbeta och<br>genomföra makroekonomisk politik. Under<br>1999 fattades beslut om att bredda mandatet till<br>att även innehålla insatser för att stärka kapaci-<br>teten inom den offentliga sektorn och dess skär-<br>ningspunkt gentemot den privata sektorn. Inled-<br>ningsvis skall ACBF koncentrera sig på områden<br>som offentlig redovisning, statistisk analys och<br>liknande, men verksamheten kommer successivt<br>att omfatta ett bredare område. Regeringen be-<br>dömer att breddningen ligger mycket väl i tiden<br>och att ACBF kan bli en viktig aktör inom några<br>betydelsefulla områden t.ex. i anslutning till ut-<br>arbetandet av s.k Poverty Reduction Strategy<br>Papers.</p>
<p>Nordiska utvecklingsfonden (NDF) ger fördel-<br>aktiga lån motsvarande IDA-villkor till främst<br>låginkomstländer. Lånen, som finansieras genom<br>bidrag från de nordiska länderna, ges till projekt<br>som är av nordiskt intresse och som främjar<br>ekonomisk och social utveckling. NDF ger kre-<br>diter endast i samfinansiering med andra finansi-<br>ärer - utvecklingsbanker och nordiska bistånds-<br>organ.</p>
<p>En utvärdering av NDF presenterades i juli<br>1999. Den gav ett övervägande gott betyg åt<br>NDF och förordade ökat fokus på insatser inom<br>infrastruktur respektive avveckling av privat-<br>sektorverksamheten i dess nuvarande form på<br>basis av en bibehållen liten organisation, inrikt-<br>ning på "nordisk nytta" i form av upphandling av<br>varor och tjänster och renodling av fondens<br>komparativa fördelar vad gäller erfarenhet, kom-<br>petens i organisationen och den nordiska resurs-<br>basen.</p>
<p>Samtliga nordiska länder har enats om att<br>NDF:s komparativa fördelar talar för en fortsatt<br>tyngdpunkt på ekonomisk infrastruktur, samti-<br>digt som det är viktigt att integrera sociala di-<br>mensioner i projekten. Den tidigare angivna mål-<br>sättningen att 40 procent av projekten skall avse<br>social infrastruktur, multisektor och miljö bör<br>ligga fast. Detta slås fast i en rapport med rikt-<br>linjer för en kapitalökning som de nordiska län-<br>derna enats om. Överenskommelsen innebär en<br>påfyllnad om 330 miljoner euro för en femårspe-<br>riod från 2001. Sveriges andel är 32 procent.<br>Nordiska ministerrådet har tillstyrkt kapitalök-<br>ningen liksom förslag att fondera räkenskapsva-<br>luta SDR (Speciella Dragningsrätter) till euro.</p>
<p>NOÄSAD-fonden är ett samarbete mellan de<br>nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och<br>Sverige samt medlemsländerna i Southern Afri-<br>can Development Community (SADC). Fonden<br>har som syfte att bidra till ekonomisk utveckling<br>och självförsörjning i SADC-länderna främst<br>med lån till s.k. joint ventures. De nordiska län-<br>derna beslutade i fjol om en förlängning av fon-<br>dens mandat till utgången av mars 2003 och om<br>en kapitalpåfyllnad om 150 miljoner danska kro-<br>nor. Sveriges bidrag under en treårsperiod upp-<br>går till 66 miljoner svenska kronor.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Övrigt multilateralt samarbete</p>
<p>Tabell 3.6 Övrigt multilateralt samarbete</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljöinsatser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>111 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konfliktförebyggande insatser</p></td><td>
<p>50 500</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särsk. multilaterala insatser:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Utsatta barn i fattiga länder</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>27 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Särsk. jämställdhetsinsatser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga insatser</p></td><td>
<p>121 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>171 500</p></td><td>
<p>413 000</p></td></tr>
</table>
<p>Multilaterala miljöinsatser</p>
<p>FN:s generalsekreterare pekar i sin rapport till<br>Millennieförsamlingen på de framsteg som gjorts<br>ända sedan 1972, då den första miljökonferensen<br>hölls i Stockholm. Samtidigt konstaterar han att<br>utmaningarna vida överträffar de åtaganden som<br>ändå gjorts. Dessa är, enligt rapporten, för få, för<br>små och för sena. Generalsekreterarens förhopp-<br>ning är att världens ledare skall ta tillfället i akt<br>att skapa nytt liv i debatten om hållbar utveck-<br>ling samt lägga grunden för konkreta åtaganden i<br>samband med toppmötet om miljö och utveck-<br>ling år 2002.</p>
<p>Regeringen medverkar aktivt i det förbere-<br>dande arbetet inför översynen och kommer un-<br>der det första halvåret 2001 att inneha en nyckel-<br>roll i dessa förberedelser som EU:s ordförande.<br>Redan under hösten 2000 kommer FN:s gene-<br>ralförsamling att besluta om syfte, inriktning,<br>omfattning, tidpunkt och plats för den konferens<br>som troligen kommer att hållas på toppmötesni-<br>vå i ett utvecklingsland. En nationalkommitté<br>har tillsatts för att bistå regeringen i detta förbe-<br>redande arbete. Dess rapport är del i ett världs-<br>omspännande nationellt Agenda 21-arbete. Re-<br>geringen fäster också stor vikt vid att EU våren<br>2001 skall kunna anta en strategi för hållbar ut-<br>veckling som ett regionalt bidrag till toppmötet<br>2002.</p>
<p>Sveriges prioriteringar för utvecklingssamar-<br>betet utgår från rekommendationerna från FN:s<br>konferens om miljö och utveckling (UNCED)<br>1992 vilka ytterligare har konkretiserats och be-<br>fästs sedan regeringens skrivelse om Sveriges ut-<br>vecklingssamarbete för hållbar utveckling (rskr.<br>1996/97:2) behandlades i riksdagen.</p>
<p>I allt högre grad svarar nu de multilaterala or-<br>ganisationerna upp när det gäller att genomföra<br>visionen om hållbar utveckling i den konkreta</p>
<p>verksamheten. Världsbanken har under de se-<br>naste åren utarbetat riktlinjer för hållbar utveck-<br>ling inom särskilda områden som bl.a. energi och<br>skog. Under innevarande år pågår ett intensivt<br>arbete för att i en konsultativ och öppen process<br>utveckla en sammanhållen miljöstrategi. Rege-<br>ringen fäster stort avseende vid detta arbete som<br>är ett gott exempel på hur Sverige i styrande för-<br>samlingar medverkar i angeläget policyskapande<br>arbete.</p>
<p>Sveriges ordförandeskap i EU kommer att i<br>hög grad prägla regeringens förberedelser för<br>nästa års möte med FN:s kommission för hållbar<br>utveckling (CSD). Energifrågorna ges en fram-<br>skjuten plats liksom frågor rörande bl.a. atmosfä-<br>ren och transporter. Regeringen verkar för att<br>CSD:s beslut skall understryka energifrågornas<br>betydelse inom ramen för utvecklingssamarbetet.<br>Av särskild vikt är att underlätta för u-länderna<br>att delta i det globala energisamarbetet.</p>
<p>Sveriges åtagande i förhållande till den Globala<br>Miljöfonden (GEF), som är finansiell mekanism<br>för FN:s konvention för klimatförändringar och<br>konventionen om biologisk mångfald, innebär<br>att ett belopp om ca 35 miljoner kronor skall in-<br>betalas. Redan under innevarande år kommer<br>förhandlingar att inledas om påfyllnad av fon-<br>dens resurser för den tredje påfyllnadsperioden<br>(2002-2006).</p>
<p>Sverige anser att genomförandet på landnivå<br>av åtagandena och intentionerna i de globala<br>miljökonventionerna är av mycket stor vikt. Sär-<br>skilda ansträngningar är motiverade för att un-<br>derlätta u-ländernas deltagande i det omfattande<br>policyarbetet. Regeringen kommer därför att<br>lämna särskilt strategiskt stöd för att bidra till<br>detta.</p>
<p>Under år 1999 nåddes en överenskommelse<br>om påfyllnad av den Multilaterala Fonden för<br>utfasning av ozonfarliga ämnen med ett belopp<br>om sammanlagt 440 miljoner dollar för perioden<br>2000-2002. Detta är ett uttryck för givarnas stöd<br>till det fortsatta arbetet med att förhindra ozon-<br>lagrets förtunning. Sverige avser att fortsätta ver-<br>ka för att stöd i större omfattning skall inriktas<br>på sektorprogram och stärkande av nationella in-<br>stitutioner. Sveriges bilaterala program bör fort-<br>sätta på den inslagna vägen med betoning på för-<br>stärkning av de nationella ozonenheterna och<br>andra institutionella insatser och med utnyttjan-<br>de av svensk erfarenhet och svenska resurser.<br>Fonden bör arbeta fram flexibla regler för bi-<br>stånd till utfasning av freon inom kylsektorn i u-<br>länder. Samtliga dessa eftersträvade policyför-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>ändringar bör bidra till bättre måluppfyllelse i<br>utfasningsarbetet under 2001 och åren därefter.</p>
<p>För budgetåret 2001 avsätts totalt 18,5 miljo-<br>ner kronor för den första inbetalningen till fon-<br>den under den nya påfyllnadsperioden.</p>
<p>I början av år 2000 hölls i Haag det andra<br>mötet med Världsvattenforumet. Såväl regering-<br>ar som en rad andra aktörer bidrog aktivt till att<br>lyfta fram världens vattenproblem och kom med<br>förslag om hur de skall kunna lösas. Sverige del-<br>tog aktivt i förberedelserna för konferensen och<br>vid utarbetandet av den ministerdeklaration som<br>antogs. Nu vidtar det angelägna arbetet med att<br>följa upp de föreslagna åtgärderna. Regeringen<br>fäster mycket stort avseende vid att de kan ge-<br>nomföras i dialog med u-länderna. Den särskilda<br>kompetens som Sverige besitter genom de i<br>Stockholm belägna vatteninstitutionerna har<br>därvid en viktig roll som bör kunna utnyttjas och<br>förstärkas.</p>
<p>Förhandlingarna om en global konvention om<br>begränsning av användningen av beständiga or-<br>ganiska föroreningar, s.k. POPs påbörjades år<br>1998. De skall enligt planerna avslutas i decem-<br>ber år 2000. Konventionen skall sedan under-<br>tecknas vid en diplomatkonferens i Stockholm<br>våren 2001.</p>
<p>Regeringen anser att en global överenskom-<br>melse om användningen av POPs är en viktig<br>och prioriterad fråga och Sverige var också ett av<br>de länder som var starkt pådrivande för att på-<br>börja förhandlingarna. U-länderna har uttalat att<br>en förutsättning för att förhandlingarna skall<br>kunna slutföras enligt planerna är att i-länderna<br>är beredda att bidra till u-ländernas begränsning<br>och sanering av POPs. Det kan därför bli aktu-<br>ellt att både via multilaterala och bilaterala kana-<br>ler bidra till sådan finansiering.</p>
<p>Efter förhandlingar som pågått i olika fora se-<br>dan Riokonferensen har FN beslutat inrätta ett<br>globalt skogsforum (UN Forum on Forests) för<br>att diskutera, ge rekommendationer och följa<br>upp beslut rörande världens skogar. Uppgörelsen<br>innebär att en ny mer handlingsinriktad fas för<br>de globala skogsfrågorna kan inledas. För givar-<br>länderna innebär detta att man åtagit sig att<br>stödja u-länderna att vidta de åtgärder på vägen<br>mot hållbart skogsbruk som rekommenderats.</p>
<p>Multilaterala konfliktförelryggande insatser</p>
<p>Betonandet av FN:s ansvar för internationell<br>fred och säkerhet är ett traditionellt inslag i<br>svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Svensk</p>
<p>medverkan i och finansiering av FN-beslutade<br>fredsoperationer och fredsbyggande verksamhet<br>är betydande. Kravet på FN:s ingripande har<br>överstigit organisationens förmåga att möta allt-<br>mer komplexa behov i situationer av bräcklig<br>fred, brutna fredsavtal och framtvingande åtgär-<br>der enligt FN-stadgans kapitel 7. Erfarenheterna<br>från Balkan, Afrika och Osttimor visar på beho-<br>vet av tidigt planerade och samordnade insatser<br>där militära, civila, humanitära och fredsfrämjan-<br>de utvecklingsinsatser samverkar trots bibehållna<br>distinkta mandat. Generalsekreteraren har härvid<br>en samordnande roll av avgörande betydelse. In-<br>sikten om att konfliktförebyggande måste ge-<br>nomsyra FN:s hela verksamhetsfält har, bl.a.<br>med svensk aktiv tillskyndan, stärkts. Utrikesde-<br>partementet har genom ett handlingsprogram för<br>konfliktförebyggande stärkt samordningen av<br>analysarbetet kring dessa och andra aspekter på<br>dagens konfliktskeenden. Inom Utrikesdepar-<br>tementet innefattar analysarbetet om konfliktfö-<br>rebyggande olika områden, såsom säkerhets-,<br>FN-, regional-, bistånds-, migrations- och MR-<br>politik.</p>
<p>Förutom de medel som ställts till Rikspolis-<br>styrelsen (RPS) förfogande för polismedverkan i<br>fredsoperationer i bl.a. Västafrika och Bosnien<br>har stöd lämnats till den temporära internatio-<br>nella bevakningen av Hebron (TIPH) och FN:s<br>internationella vaktstyrka i Irak (UNGCI) som<br>under viss tid varit under svensk ledning. Sverige<br>stödjer att systemet med FN:s generalsekretera-<br>res särskilda sändebud för konflikthantering och<br>tillhörande ämnesområden (SRSG) effektivise-<br>ras. Stöd för detta ändamål har när det gäller<br>SRSG för specifika politiska uppdrag lämnats till<br>UNITAR (United Nations Institute for Trai-<br>ning and Research). När det gäller SRSG med<br>tematiskt ansvar kommer det nära samarbetet<br>med SRSG för barn i väpnade konflikter respek-<br>tive för internflyktingar att fortsätta.</p>
<p>Sverige har under flera år lämnat stöd till de<br>två internationella krigsförbrytartribunalerna för<br>forna Jugoslavien och för Rwanda. Det har bl.a.<br>gällt utgrävningar för att utröna brott mot<br>mänskligheten som massaker på civilbefolkning-<br>en. Stödet för dessa ändamål kommer att fort-<br>sätta under mer samordnade former i nära dialog<br>med tribunalernas chefsåklagare.</p>
<p>Sverige har sedan gammalt nära kontakter<br>med ett flertal regionala organisationer med an-<br>svar för olika aspekter av konflikthantering. Det<br>gäller särskilt i den mest konfliktdrabbade konti-<br>nenten Afrika. Det etablerade samarbetet med</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>dessa kommer att fortsätta med stöd för deras<br>olika ansträngningar.</p>
<p>När det gäller internationella insatser utanför<br>FN-systemet men kopplat till FN:s ansvarsom-<br>råden kommer samverkan med ICG<br>(International Crisis Group), Henry Dunant in-<br>stitutet och IPA, (International Peace Academy)<br>att fortsätta.</p>
<p>Det svenska engagemanget för konfliktföre-<br>byggande har fått brett internationellt erkännan-<br>de. Förväntningarna på svensk medverkan och<br>svenskt stöd har därmed också ökat. Det finns<br>också ett egenintresse för en aktiv svensk utri-<br>kespolitik med såväl FN- som EU-orientering<br>att upprätthålla och utöka Sveriges deltagande i<br>konfliktförebyggande i bred mening.</p>
<p>Särskilda multilaterala insatser: jämställdhet</p>
<p>Utöver bidrag till FN:s kvinnofond (UNIFEM)<br>om 10 miljoner kronor användes år 2000 reser-<br>vationsmedel för fortsatta insatser av pilotka-<br>raktär för att stärka jämställdhetssträvandena in-<br>om det multilaterala utvecklingssamarbetet.<br>Medel från posten har under år 1999 och 2000<br>utbetalts bl.a. för seminarier, publikationer och<br>kurser i ett strategiskt arbete med att integrera<br>ett jämställdhetsperspektiv inom såväl FN som<br>internationella utvecklingsbanker. Som ett led i<br>arbetet med att stärka rapportering och synliggö-<br>ra kvinnors och mäns olika villkor arrangerades i<br>samverkan med UNDP ett seminarium våren<br>1999 för Estland, Ukraina och Kazakstan och vå-<br>ren 2000 anordnades ett seminarium på minis-<br>ternivå med åtta afrikanska länder samt Portugal<br>som ordförandeland i EU. Särskilda bidrag har<br>också utgått till den Afrikanska och den Asiatis-<br>ka utvecklingsbanken för att höja kompetens och<br>medvetenhet om kvinnors och mäns olika villkor<br>som utgångspunkt för analys och operativ verk-<br>samhet.</p>
<p>Medlen har syftat till att under en begränsad<br>tidsperiod bistå organisationer bl.a. med att ut-<br>veckla handlingsplaner för jämställdhet i utveck-<br>lingssamarbetet. Grundtanken är att organisatio-<br>nerna på sikt själva skall ta ett klart och tydligt<br>ansvar för att uppmärksamma kvinnor och män<br>på lika villkor i sin verksamhet. En successiv<br>nedtrappning av anslagna medel förutses därför.<br>Samtidigt beräknas basbidraget till UNIFEM<br>öka.</p>
<p>Särskilda multilaterala insatser: barn</p>
<p>Inom Utrikesdepartementet pågår sedan 1998 en<br>översyn av barnfrågor i det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet med målet att utforma en<br>sammanhållen policy för barnfrågor och att ut-<br>veckla ett systematiskt barnrättsperspektiv i det<br>internationella utvecklingssamarbetet utifrån<br>FN:s konvention om barnets rättigheter, FN-<br>konferenserna och de svenska biståndsmålen.</p>
<p>Inom ramen för den pågående översynen ut-<br>arbetas strategier inom särskilt angelägna områ-<br>den som barnarbete, kommersiell sexuell explo-<br>atering av barn, barn på institutioner, barn och<br>hiv/aids, barn i väpnade konflikter samt barn<br>med funktionshinder. En skrivelse skall lämnas<br>till riksdagen och projektet skall vara avslutat i<br>januari 2002.</p>
<p>Särskilda medel har anvisats för multilaterala<br>insatser för att stimulera ett barnrättsperspektiv i<br>FN:s fonder och program m.fl. multilaterala ak-<br>törer. Beslut om stöd har fattats avseende bl.a.<br>barnarbete, sexuell exploatering av barn och barn<br>på institution. Vidare har regeringen beslutat att<br>uppdra åt Sida att bereda och företrädesvis ge-<br>nom internationella organisationer genomföra<br>biståndsinsatser för särskilt utsatta barn.</p>
<p>År 2001 genomför FN:s generalförsamling ett<br>särskilt möte kring uppföljningen av målen från<br>barntoppmötet år 1990 (UNGASS 2001). En<br>förberedande kommitté med UNICEF som sek-<br>retariat, svarar för förberedelsearbetet. I denna<br>egenskap har UNICEF identifierat behov av<br>framsteg på tre områden: att säkerställa välbefin-<br>nande för de yngsta barnen, att garantera att alla<br>barn får en god grundutbildning samt att ge alla<br>ungdomar möjlighet att utvecklas till medkän-<br>nande och produktiva medborgare. UNICEF<br>har vidare lanserat en global rörelse för barn,<br>Global Movement for Children, för att mobilise-<br>ra såväl det civila samhället, inklusive enskilda<br>organisationer, som den privata sektorn. Sverige<br>ger hög prioritet åt det särskilda mötet och avser<br>aktivt stödja förberedelsearbetet. Sverige avser<br>vidare stödja ett aktivt deltagande av det samlade<br>FN-systemet inklusive Bretton Woods-<br>institutionerna i utarbetandet av förnyade åta-<br>ganden för barn och barnets rättigheter under<br>2000-talets första årtionde.</p>
<p>Ett nytt internationellt partnerskap har bildats<br>i form av det Globala Vaccininitiativet (GAVI).<br>WHO och UNICEF ingår liksom bilaterala gi-<br>vare och privata intressen. Syftet är att genom<br>stöd till u-länder vaccinera fler barn mot de van-</p>
<p>12 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nrl. Del2</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>ligaste barnsjukdomarna och på det viset rädda<br>livet på uppskattningsvis tre miljoner barn. Rege-<br>ringen avser att stödja detta initiativ.</p>
<p>Övriga multilaterala insatser</p>
<p>Årsbidrag till organisationer inom och utom<br>FN-systemet finansieras från denna post. Därtill<br>kommer fördjupningsstudier med extern exper-<br>tis, analyser, seminarier och andra aktiviteter som<br>främjar internationell samverkan och utveckling<br>t.ex. insatser till stöd för uppföljning av FN-<br>konferenser.</p>
<p>FN:s kontor för samordning av humanitärt<br>bistånd, OCHA, har befäst sin centrala roll. Bå-<br>de beträffande policy och den konkreta samord-<br>ningen i fält har en positiv utveckling skett, även<br>om problemen är betydande bl.a. p.g.a av me-<br>delsbrist. Sverige bidrog under 2000 dels till<br>OCHA:s årsbudget med åtta miljoner kr, dels<br>med fem miljoner kronor till en särskild fond för<br>fältsamordning. Fonden har tillkommit på<br>svenskt initiativ för att ge OCHA möjlighet att<br>snabbt och flexibelt sätta upp erforderlig sam-<br>ordningskapacitet. Härtill har Sida regelmässigt i<br>enlighet med regeringens direktiv stött OCHAzs<br>samordning i fält i anslutning till beslut om bi-<br>drag till FN:s konsoliderade appeller (CAP). För<br>år 2001 beräknas det svenska årsbidraget till<br>OCHA öka. Härutöver kommer Sidas stöd till<br>OCHA att fortsätta.</p>
<p>International IDEA (Internationella institutet<br>för demokrati och fria val) är en mellanstatlig or-<br>ganisation som bildades på svenskt initiativ i<br>Stockholm år 1995. IDEA är en internationell<br>mötesplats för medlemmarna, för närvarande 19<br>länder och fem internationella enskilda organisa-<br>tioner. Gemensamt arbetar dessa för att stödja en<br>demokratisk utveckling i bred bemärkelse, inklu-<br>sive fria val. IDEAcs verksamhet är inriktad på<br>såväl normativt arbete som kapacitetsutveckling<br>och tillämpad forskning. Institutet har på kort<br>tid etablerat sig och är idag en välrenommerad<br>organisation, vars tjänster efterfrågas på många<br>håll i världen. Sverige som initiativtagare och<br>värdland för organisationen har ett speciellt an-<br>svar för och intresse av att stödja dess utveckling.</p>
<p>ICRC (Internationella Rödakorskommittén)<br>har genomfört en reformering av såväl verksam-<br>hetsbudget och program som av ledningen av or-<br>ganisationen syftande till större öppenhet och<br>effektivitet. Organisationen bygger sin verksam-<br>het på de fyra Genéve-konventionerna, jämte<br>tilläggsprotokoll, om den humanitära rätten i</p>
<p>väpnade konflikter. Dess verksamhet har blivit<br>än mer betydelsefull i dagens komplexa konflikt-<br>situationer. ICRC är på grund av sitt unika man-<br>dat och sin integritet en särskilt viktig aktör vad<br>gäller att ge skydd och hjälp till drabbad civilbe-<br>folkning i väpnade konflikter. En särskilt viktig<br>del av ICRC:s verksamhet är att värna om ge-<br>nomförandet av och sprida kunskap om den in-<br>ternationella humanitära rätten. I november 1999<br>antogs en handlingsplan som utgör grunden för<br>medlemsstaternas och rödakorsrörelsens åtagan-<br>den under de kommande åren. Mot bakgrund av<br>den vikt Sverige lägger vid ökade kunskaper och<br>bättre genomförande av den internationella hu-<br>manitära rätten beräknas en mindre ökning av<br>det svenska bidraget till ICRC:s centrala verk-<br>samhet avseende den humanitära rättens efter-<br>levnad. Stöd till ICRC:s fältverksamhet bereds<br>av Sida i samråd med regeringen. Sverige har fått<br>gehör i ICRC för att ersätta den tudelade bud-<br>geten uppdelad på huvudkvarters- respektive<br>fältkostnader med en integrerad budget. Detta<br>innebär ett gemensamt samordnat svenskt bidrag<br>till ICRC.</p>
<p>Bidraget till IOM (Internationella migrations-<br>kommittén) utgår enligt en i förväg fastställd<br>skala. Det svenska bidraget förväntas sänkas nå-<br>got under 2001 på grund av inträdet av tre nya<br>medlemmar i organisationen.</p>
<p>Generalförsamlingen genomför nu en rad sär-<br>skilda extramöten för att följa upp 1990-talets<br>stora världskonferenser. Sverige har på olika sätt<br>gett stöd till FN:s arbete för att få en bättre<br>överblick av effekterna av konferenserna liksom<br>för att garantera en aktiv medverkan från de<br>minst utvecklade länderna inför extramötena om<br>befolkning, jämställdhet och sociala frågor. Lik-<br>nande stöd kommer att ges inför uppföljnings-<br>mötet av barntoppmötet och extramötet om bo-<br>ende- och stadsutvecklingsfrågorna samt inför<br>världskonferenserna om de minst utvecklade<br>länderna och utvecklingsfinansiering.</p>
<p>Sverige har varit drivande i arbetet att effekti-<br>visera och reformera FN:s ekonomiska och soci-<br>ala verksamhet med tonvikt på en bättre integre-<br>ring av FN:s operativa verksamhet med<br>huvudsaklig inriktning på landnivå. Sverige<br>kommer också fortsättningsvis att driva detta<br>reformarbete liksom insatser som syftar till ett<br>fortsatt utvecklat samarbete mellan FN och<br>Bretton Woods-systemet. Sverige kommer också<br>att ge stöd till insatser som syftar till att utveckla<br>nya och mer förutsägbara finansieringssystem.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Finansieringsprojektet Development Finan-<br>cing 2000 har under året genomfört ett antal stu-<br>dier och seminarier om den framtida finansie-<br>ringen av det multilaterala systemet. Under år<br>2001 kommer nya studier att genomföras och<br>projektet kommer särskilt att vara engagerat i<br>förberedelserna och genomförandet av högnivå-<br>mötet om utvecklingsfinansiering som förväntas<br>äga rum under året. Projektet förväntas vara av-<br>slutat vid slutet av år 2001.</p>
<p>Europeiska Unionen (EU)</p>
<p>EU är en av världens största finansiärer av ut-<br>vecklingssamarbete. Tillsammans svarar gemen-<br>skapen och medlemsstaterna för ca 60 procent av<br>världssamfundets offentliga bistånd. Ungefär två<br>tredjedelar av EG-biståndet finansieras över den<br>reguljära budgeten, vilken fastställs av Europa-<br>parlamentet. Resten finansierar medlemsstaterna<br>dels via europeiska utvecklingsfonden, EUF, i<br>huvudsak till de s.k. AVS-länderna i Afrika,<br>Västindien och Stilla Havet, dels med ca 7 pro-<br>cent genom lån från Europeiska investerings-<br>banken.</p>
<p>Årligen avsätts ca 6 miljarder euro av den to-<br>tala EG-budgeten för internationellt utvecklings-<br>samarbete. Budgetåret 2001 beräknas 732 miljo-<br>ner kronor avräknas från biståndsramen för att<br>täcka Sveriges andel. Därtill kommer Sveriges<br>åtagande om bidrag till EUF 8 om 350 miljoner<br>euro samt ett beräknat bidrag till EUF 9 om 377<br>miljoner euro.</p>
<p>Reformer</p>
<p>1999 presenterade kommissionen resultaten av<br>den övergripande utvärdering av EG:s utveck-<br>lingssamarbete som initierades av medlemssta-<br>terna 1995. Utvärderingen pekade på allvarliga<br>brister i såväl planering, beslutsprocess, genom-<br>förande, uppföljning som utvärderingsverksam-<br>heten. Samtidigt konstaterades att kommissio-<br>nen lider av underbemanning på bistånds-<br>området.</p>
<p>Utvecklingsrådet gav kommissionen i uppdrag<br>att utarbeta ett program över de åtgärder som<br>krävdes för att komma till rätta med de problem<br>utvärderingen pekade på. Vid Utvecklingsrådet i<br>maj 2000 presenterade kommissionen en rapport<br>om vidtagna och planerade åtgärder samt ett för-<br>slag till en samlad policy för utvecklingssamar-<br>betet.</p>
<p>Gemenskapens utvecklingssamarbete känne-<br>tecknas idag av låg effektivitet. Detta tar sig bl.a.<br>uttryck i långa beredningstider, förseningar i<br>verkställighet, låg uthållighet efter avslutat stöd<br>samt svag samverkan med partnerlandets myn-<br>digheter och med andra biståndsgivare. Använd-<br>ningen av fattigdoms-, jämställdhets- och pro-<br>blemanalyser är sporadisk. Utvärderingar görs,<br>men resultaten återförs inte i tillräcklig utsträck-<br>ning till verksamhetsplaneringen.</p>
<p>Dessa och andra missförhållanden förväntas<br>åtgärdas dels genom kommissionens stora re-<br>formprogram, dels genom den omorganisation<br>och nya utvecklingspolitik som lagts fast.</p>
<p>De viktigaste åtgärderna kan sammanfattas i<br>följande punkter:</p>
<p>- ett globalt synsätt med samstämmighet<br>mellan utvecklingssamarbetet och den ge-<br>mensamma utrikes- och säkerhetspolitiken<br>samt med andra politikområden,</p>
<p>- förstärkt fokus på fattigdomsbekämpning,<br>som inkluderar institutionella aspekter,<br>jämställdhet och hållbar utveckling,</p>
<p>- främjande av den privata sektorns utveck-<br>ling,</p>
<p>- närmare koppling mellan katastrofinsatser,<br>återuppbyggnad och utvecklingsstöd,</p>
<p>- en bättre arbetsfördelning mellan EG:s ut-<br>vecklingsbistånd och andra biståndsgivares,<br>inte minst medlemsländernas, baserat på<br>landstrategier som utformas i nära samar-<br>bete med partnerlandets myndigheter,</p>
<p>- en starkare länk mellan utvärderingar,<br>"lessons learned", och utformningen av nya<br>program.</p>
<p>Efter utredningar och intensiva konsultationer<br>med medlemsstaterna och internationella organi-<br>sationer har kommissionen beslutat att på sikt<br>inrätta en särskild institution för EG-bistånd.<br>Som ett första steg inrättas under 2000 en ny av-<br>delning för utvecklingssamarbete. Den kommer<br>att ledas av en styrelse med kommissionären för<br>utrikes relationer som ordförande och kommis-<br>sionären för utvecklingssamarbete som verkstäl-<br>lande direktör.</p>
<p>De ca 120 EU-delegationerna i utvecklings-<br>länder skall få ökade resurser och befogenheter.<br>Detta förutsätter dock en revidering av såväl<br>budgetförordning som personalreglemente.</p>
<p>Samarbetet mellan EG och medlemsstaternas<br>förvaltningar skall stärkas och fokuseras på</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>landsstrategier, sektorprogram och erfarenhets-<br>utbyte. På sikt kan också samfinansiering och<br>utkontraktering av EG-bistånd till medlemssta-<br>ter prövas.</p>
<p>Sverige har varit en av de ivrigaste föresprå-<br>karna för en reformering av EG:s utvecklings-<br>samarbete. Aven om organisations- och effekti-<br>vitetsfrågor är kommissionens eget mandat är<br>det naturligt att Sverige och andra medlemsstater<br>engagerar sig i arbetet i expertgrupper, informella<br>möten, rådsarbetsgrupper och verkställighets-<br>kommittéerna som kommer att behandla olika<br>aspekter av effektivisering.</p>
<p>Ordförandeskapet 2001</p>
<p>Ett EU som är öppet mot omvärlden och präglas<br>av internationell solidaritet kommer att vara en<br>ledstjärna under det svenska ordförandeskapet.<br>Så långt det är möjligt för ordförandeskapet att<br>påverka Utvecklingsrådets dagordning, kommer<br>Sverige att arbeta för att den skall ingå i den<br>kontinuitet som Frankrikes, Sveriges och Belgi-<br>ens ordförandeskap bör bilda. EU-<br>ordförandeskapet innebär ett ökat engagemang<br>både i processer och i substans. Framför allt<br>måste Utrikesdepartementet och Sida medverka<br>till att sådana rådsprocesser som främjar ge-<br>nomförandet av kommissionens nya utveck-<br>lingspolicy förs framåt. Förutom kontinuitet och<br>effektivitet kommer även frågor om fattigdoms-<br>bekämpning, jämställdhet och hållbar utveckling<br>att stå högt på dagordningen under det svenska<br>ordförandeskapet.</p>
<p>Ordföranden i Utvecklingsrådet, biståndsmi-<br>nistern, har ett brett uppdrag som kräver snabb<br>och solid hantering av ärenden. Detta gäller re-<br>dan från inträdet i vår trojka-period 1 juli 2000.<br>Från den 1 januari 2001 kommer svenska tjäns-<br>temän att under ett halvår leda de förhandlingar<br>som sker i fyra rådsarbetsgrupper på utvecklings-<br>samarbetets område. Sammanlagt kommer de två<br>ordförandena för fyra rådsarbetsgrupper vardera<br>att leda ett drygt sextiotal halv- eller heldagsmö-<br>ten i vilka minst en svensk nationell delegat per<br>möte deltar. Inom ramen för det globala utveck-<br>lingssamarbetet svarar Utrikesdepartementet för<br>fem förhandlingsprocesser och hundratals EU-<br>samråd inför FN-konferenser och -möten.</p>
<p>Vid sidan av att ansvara för att formulera EU-<br>gemensamma ståndpunkter och att företräda EU<br>både i internationella organisationer och i tredje<br>land fortsätter det löpande arbetet i bl.a. de 25<br>verkställighetskommittéer och expertgrupper där</p>
<p>Utrikesdepartementet och Sida deltar under<br>kommissionens ledning.</p>
<p>I Sverige arrangeras två högnivåmöten under<br>ordförandeskapet:</p>
<p>- Bam i krig och på flykt är ett högnivåsemi-<br>narium som äger rum i Norrköping i mars,</p>
<p>— Making Glohilisation Work for the Poor är<br>en konsultation om globalisering och ut-<br>vecklingssamarbete, som äger rum i Kram-<br>fors i juni.</p>
<p>En FN-konferens om de minst utvecklade län-<br>derna äger rum i maj 2001 i Bryssel. Ett arrange-<br>mang med deltagare från enskilda organisationer<br>och det civila samhället anordnas i anslutning till<br>konferensen.</p>
<p>En övergripande svensk målsättning är att vi<br>som ordförande skall bidra till ökad effektivitet<br>och kvalitet i Gemenskapens bistånd och stödja<br>EU att kunna axla en roll som en pålitlig och so-<br>lidarisk del av det internationella utvecklings-<br>samfundet, särskilt gentemot FN.</p>
<p>A VS-samarbetet</p>
<p>I juni undertecknades det nya partnerskapsavta-<br>let - det s.k. Cotonou-avtalet - mellan Europeis-<br>ka gemenskapen, medlemsstaterna och de 71<br>AVS-länderna i Afrika, Västindien och Stilla ha-<br>vet. Avtalet kommer att ersätta Lomékonventio-<br>nen, som reglerat samarbetet under de senaste 25<br>åren. Förhandlingarna har gällt omfattande för-<br>ändringar av det tidigare samarbetet, vars resultat<br>varit blandat. Utvecklingssamarbetet har kritise-<br>rats för att vara ineffektivt och handelspreferen-<br>serna har inte lett till en ökad integration av<br>AVS-länderna i världsekonomin.</p>
<p>Målet har för båda parter varit att åstadkomma<br>ett genuint partnerskap baserat på lokalt ägar-<br>skap och ömsesidiga åtaganden. Fattigdomsbe-<br>kämpning skall utgöra det övergripande målet<br>för samarbetet. Ett brett deltagande skall efter-<br>strävas, som också skall omfatta det civila sam-<br>hället och den privata sektorn. En fördjupad po-<br>litisk dialog mellan parterna skall bidra till fred<br>och säkerhet och en demokratisk utveckling.</p>
<p>Avtalet lägger ökad tonvikt vid respekt för<br>mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstat och<br>god samhällsstyrning. Brott mot dessa värden<br>skall vara föremål för konsultationer. Om inte en<br>lösning kan nås, kan utvecklingssamarbetet helt<br>eller delvis avbrytas. De tre första elementen ut-<br>gör sedan tidigare avtalets grundsatser. Frågan</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>om god samhällsstyrning skulle utgöra en fjärde<br>grundsats var länge omdebatterad. Genom aktivt<br>svenskt agerande kunde en kompromiss nås, som<br>innebär att god samhällsstyrning utgör ett grun-<br>delement i avtalet. Allvarliga fall av korruption<br>skall vara föremål för särskilda konsultationer<br>mellan parterna. Migrationsfrågor skall vara fö-<br>remål för en nära dialog.</p>
<p>En svår fråga i förhandlingarna var den fram-<br>tida handelsregimen. Den kompromiss som<br>parterna kom överens om innebär att de nuva-<br>rande handelspreferenserna förlängs fram till år<br>2008 och att ett undantag begärs från WTO:s<br>regler. Under tiden skall gemenskapen förhandla<br>om WTO-förenliga regionala frihandelsavtal<br>med de AVS-regioner eller -stater som så önskar.<br>Syftet med dessa s.k. regionala ekonomiska part-<br>nerskapsavtal är att främja regional liberalisering<br>och ökad handel inom en region, som ett led i<br>AVS-ländernas integration i världsekonomin.</p>
<p>Biståndet skall fördelas på basis av både behov<br>och uppnådda resultat. Landsstrategier skall ut-<br>göra basen i planeringen av utvecklingssamarbe-<br>tet. Biståndet är uppdelat på ett samlat anslag för<br>gåvobistånd och en särskild investeringsfacilitet<br>för stöd till näringslivsutveckling. Den nionde<br>europeiska utvecklingsfonden, EUF 9, kommer<br>att beräknas till 13,8 miljarder euro, vilket till-<br>sammans med outnyttjade medel från tidigare år<br>skall täcka perioden 2000-2007. Sveriges bidrag<br>beräknas till 377 miljoner euro. Hela avtalet löp-<br>er på tjugo år med möjlighet till revidering vart<br>femte år.</p>
<p>Regeringen välkomnar det nya avtalet som ut-<br>gör en bra plattform för att utveckla samarbetet<br>med AVS-länderna.</p>
<p>MEDA</p>
<p>Inom den s.k. Barcelonaprocessen förs en poli-<br>tisk, ekonomisk och kulturell dialog som syftar<br>till att öka stabiliteten och främja samarbetet i<br>Medelhavsregionen. Genom MEDA skall ge-<br>menskapen stödja 12 länder runt Medelhavet i<br>deras ekonomiska utveckling och bidra till att de<br>står bättre rustade att möta konkurrensen från<br>den europeiska industrin, när ett planerat frihan-<br>delsområde införs år 2010. Samarbetets omfatt-<br>ning har ökat markant under 1990-talet. För pe-<br>rioden 1995-1999 har ca fem miljarder euro<br>avsatts för stöd till dels ekonomisk anpassning<br>och integration, dels mer traditionellt utveck-<br>lingssamarbete. Kapacitetsbrist och organisato-<br>riska problem i Kommissionen har lett till svå-</p>
<p>righeter att genomföra programmet. MEDA-<br>förordningen, som styr biståndets innehåll och<br>inriktning, är under omförhandling. Under 2000<br>förväntas beslut dels om den nya förordningen,<br>dels om omfattningen av stödet för perioden<br>2000-2005.</p>
<p>ALA</p>
<p>Samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA)<br>har under senare år breddats till att omfatta både<br>bistånd och ekonomiskt samarbete. Tyngd-<br>punkten ligger på de fattigaste länderna och de<br>fattigaste delarna av befolkningen samt på regio-<br>ner och länder med betydande kommersiell po-<br>tential. Den finansiella ramen för perioden 1996-<br>2000 beräknas till fem miljarder euro. Av detta<br>går ca 60 procent till Asien och 40 procent till<br>Latinamerika. Per capita är dock biståndet till<br>Asien betydligt mindre än till Latinamerika.<br>Samtidigt har behovet av stöd till flera av de asia-<br>tiska länderna ökat i spåren av Asienkrisen 1997-<br>98, där negativa sociala effekter kvarstår i t.ex.<br>Indonesien och Thailand. Enligt svensk syn bör<br>en omfördelning inom ALA-biståndet övervä-<br>gas. Sverige välkomnar kommissionens planer att<br>utarbeta nya landsstrategier för utvecklings-<br>samarbetet med länderna i Asien och Latiname-<br>rika.</p>
<p>OBNOVA/CARDS</p>
<p>Efter 1990-talets krig och konflikter är västra<br>Balkan ett viktigt område för EG:s utvecklings-<br>samarbete. Insatserna, som knyter an till Stabili-<br>tets-pakten för sydöstra Europa och Stabilise-<br>rings- och associationsprocessen, skall bland<br>annat bidra till förutsättningar för fred och stabi-<br>litet i regionen, samt hjälpa länderna att integre-<br>ras i de europeiska strukturerna.</p>
<p>Gemenskapens utvecklingssamarbete på västra<br>Balkan har hittills skett inom ramen för två olika<br>program: Obnova och Phare. Under år 2000 för-<br>väntas beslut om en ny förordning, CARDS,<br>som ska ersätta båda dessa program och i fort-<br>sättningen styra EG:s insatser i regionen. Under<br>perioden 1991-1999 uppgick insatserna ur ge-<br>menskapsbudgeten till totalt 4,5 miljarder euro,<br>men för perioden 2000-2006 planeras en ökning.<br>Det största stödet ges för närvarande till Kosovo<br>och Bosnien-Hercegovina. Betydande belopp<br>kan också frigöras för andra delar av Förbunds-<br>republiken Jugoslavien (FRJ), utöver Kosovo,</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>den dagen då en demokratisk regim har kommit<br>till makten i Belgrad.</p>
<p>Livsmedelsbistånd och livsmedelssäkerhet</p>
<p>EG:s program för livsmedelsbistånd och livsme-<br>delssäkerhet syftar till att främja livsmedelssä-<br>kerheten i de fattigaste länderna. Programmet är<br>i storleksordningen 505 miljoner euro. Nära<br>hälften av resurserna används för att stödja livs-<br>medelssäkerheten i AVS-länderna. FN:s livsme-<br>delsprogram (WFP) och enskilda organisationer<br>är viktiga samarbetspartner.</p>
<p>Livsmedelssäkerhet och jordbruksutveckling<br>har identifierats som ett prioriterat område för<br>EG:s framtida utvecklingspolitik. En omfattande<br>utvärdering av programmet har gjorts och en<br>förändring av nuvarande förordning kan bli ak-<br>tuell under det svenska ordförandeskapet. Am-<br>bitionen är att integrera livsmedelssäkerhet i det<br>bredare perspektivet av fattigdomsbekämpning.</p>
<p>ECHO</p>
<p>Gemenskapens humanitära bistånd uppgick 1999<br>till ungefär 800 miljoner euro vilket gör Kom-<br>missionens kontor för humanitärt bistånd,<br>ECHO (European Community Humanitarian<br>Office), till en av världens största enskilda finan-<br>siärer av humanitärt bistånd. Stödet kanaliseras i<br>huvudsak via enskilda organisationer, FN-organ<br>och Internationella Rödakorskommittén.</p>
<p>Parallellt med den övergripande översynen av<br>EG:s utvecklingssamarbete har en särskild utvär-<br>dering genomförts av verksamheten inom<br>ECHO under åren 1996-1999. Utvärderingen<br>uppmärksammar särskilt brister i koordinering<br>inom Kommissionen och med andra humanitära<br>aktörer, avsaknaden av ett tydligt mandat och<br>klar policy samt övergripande administrativa<br>svagheter. Vid Utvecklingsrådet i maj 2000 an-<br>togs rekommendationer om hur kommissionen<br>bör åtgärda identifierade brister. I rekommenda-<br>tionerna uppmanas ECHO bl.a att tydliggöra<br>sitt mandat, att stärka samarbetet med FN och<br>Internationella Rödakorsrörelsen och att effekti-<br>visera sin interna organisation. Vidare uppmärk-<br>sammas Kommissionens avsikt att presentera en<br>strategi för kopplingen mellan humanitärt bi-<br>stånd, rehabilitering och utvecklingsinsatser.<br>ECHO har påbörjat en förändringsprocess i<br>syfte att åtgärda identifierade brister. Sverige in-<br>stämmer överlag med utvärderingens slutsatser<br>och har för avsikt att följa upp utvecklingsrådets</p>
<p>rekommendationer bl.a. genom fortsatt dialog<br>med ECHO. Sverige kommer som ordförande i<br>EU under våren 2001 att vara värd för ECHO:s<br>årliga policymöte.</p>
<p>Konfliktförebyggande</p>
<p>Under senare år har inom EU ett bredare synsätt<br>anlagts på konflikt- och säkerhetsfrågor med<br>ökat fokus på såväl förebyggande av väpnade<br>konflikter som på civil och militär krishantering.<br>Vid ministermötet i Helsingfors i december 1999<br>antog EU nya riktlinjer för utvecklingen av den<br>gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken<br>(GUSP). Sverige var då tillsammans med Stor-<br>britannien en av de drivande krafterna bakom<br>beslutet atr upprätta en icke-militär mekanism<br>för krishantering, som skall samordna och effek-<br>tivisera de. olika civila medel och resurser som<br>står till unionens förfogande.</p>
<p>I den nya Civilkommittén, som upprättats på<br>svenskt initiativ, ges en möjlighet att ta ett brett<br>grepp på EU:s bidrag till konflikt- och krisföre-<br>byggande, eftersom arbetet inkluderar såväl för-<br>stapelarfrågor (utvecklingssamarbetet och det<br>humanitära biståndet) som andrapelarfrågor<br>(utrikespolitiken). En prioriterad uppgift kom-<br>mer att vara att stärka unionens samlade kapaci-<br>tet för civil krishantering där utvecklingssamar-<br>betet ingår som ett viktigt bidrag. Konflikt-<br>förebyggande är också en av Sveriges priorite-<br>ringar inför ordförandeskapet. Målet är att utar-<br>beta en samordnad EU-policy där EU:s samtliga<br>instrument utnyttjas på ett effektivt sätt.</p>
<p>Det nya synsätt på konflikt-och säkerhetsfrå-<br>gor som man inom EU antagit under senare år<br>har också fått ett konkret genomslag på bi-<br>ståndsområdet. EU:s senaste insatser på den af-<br>rikanska kontinenten speglar den prioritet som<br>man ger preventiva, konfliktförebyggande åtgär-<br>der. Stöd har utgått från EU till Lusakaproces-<br>sen, vilken har som mål att åstadkomma fred i<br>den komplicerade konflikten i Demokratiska<br>Republiken Kongo, rehabiliteringsprocessen i<br>Rwanda och Burundi och gränskonflikten mellan<br>Etiopien och Eritrea.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h2>Bilateralt utvecklingssamarbete</h2>
<p>Inledning</p>
<p>Huvuddelen av det svenska utvecklingssamar-<br>betet - ca två tredjedelar - är bilateralt, dvs. sker<br>direkt mellan Sverige och enskilda utvecklings-<br>länder. Sida ansvarar för den helt övervägande<br>delen av det bilaterala biståndets genomförande.</p>
<p>Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete sker<br>med ett stort antal länder. För länder med vilka<br>Sverige har mer omfattande eller komplext sam-<br>arbete styrs detta genom landstrategier. Dessa<br>bygger i ökande grad på en nära dialog med sam-<br>arbetslandet, både regeringen och det civila sam-<br>hället. För att integrera det svenska samarbetet så<br>långt som möjligt i samarbetslandets egna ut-<br>vecklingsansträngningar och samordna insatser-<br>na med andra givares bistånd, läggs ökad vikt vid<br>att koppla de svenska landstrategierna till de<br>strategier som utvecklas i första hand av samar-<br>betslandet självt men också till de strategier som<br>andra ledande givare, som Världsbanken och FN,<br>utvecklar i nära samarbete med landets regering<br>och civila samhälle. Syftet är att komplettera lan-<br>dets egna ansträngningar och bidra till finansie-<br>ring av större program, exempelvis för sektorer<br>som undervisning och hälsovård. Samtidigt be-<br>tonas samarbetslandets ansvar och de olika rol-<br>lerna tydliggörs.</p>
<p>Biståndet får också en allt viktigare roll som<br>katalysator för ökade privata kapitalflöden, både<br>nationellt och internationellt. I många länder<br>finns förutsättningar för att gradvis minska bi-<br>ståndsfinansieringen till förmån för inhemska<br>och utländska privata resurser. Biståndet kan un-<br>derlätta detta genom att stödja utveckling av t.ex.<br>ländernas finansiella sektorer.</p>
<p>Av Sidas utbetalningar 1999 var den geogra-<br>fiska fördelningen: Afrika 35 procent, Asien 19<br>procent, Latinamerika 16 procent och Euro-<br>pa/Centralasien 14 procent. Av verksamhetsgre-<br>narna gick den största andelen, 17 procent, till<br>humanitärt bistånd medan 16 procent gick till<br>sociala sektorer, 13 procent till mänskliga rättig-<br>heter och demokratisk samhällsstyrning och 12<br>procent till infrastruktur, näringsliv och urban<br>utveckling.</p>
<p>Genom en stärkt inriktning på små och strate-<br>giska insatser, inte minst inom området demo-<br>krati och mänskliga rättigheter, ökar också anta-<br>let insatser och uppgick 1999 till 4620.</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet utvärde-<br>ras inom Sida, dels av Sekretariatet för utvärde-</p>
<p>ring och intern revision som är direkt underställt<br>Sidas styrelse, dels av olika avdelningar och av de<br>integrerade ambassaderna. Utvärderingsverk-<br>samheten vid Sida under 1999 redovisas under<br>Resultat (avsnitt 3.6.1).</p>
<p>För att kontinuerligt förbättra utvecklings-<br>samarbetet krävs ökad återföring och kun-<br>skapsutveckling inom utvärderingsverksamheten<br>samt bättre utnyttjande av forsknings- och ut-<br>redningsresultat. Expertgruppen för utveck-<br>lingsfrågor (EGDI) som tillsattes av regeringen<br>1995 spelar här en viktig roll genom extern råd-<br>givning och kontakter med forskarsamhället.<br>Under 1999 publicerade EGDI fyra studier om<br>bl.a. biståndsberoende, landsbygdsutveckling i<br>Tanzania och den internationella finansiella ar-<br>kitekturen.</p>
<p>Utrikesutskottet har i betänkandet<br>1999/2000:UU2 hemställt att regeringen ges i<br>uppdrag att se över formerna för hur den utvär-<br>deringsverksamhet som finns utanför bistånds-<br>förvaltningen kan stärkas med särskilt fokus på<br>möjligheterna att stärka EGDI:s utvärderande<br>funktion. En översyn av detta har påbörjats inom<br>Utrikesdepartementet och en referensgrupp med<br>deltagande från Utrikesdepartementet, Sida,<br>EGDI och Utredningen om Sveriges politik för<br>global utveckling har tillsatts. Översynen kom-<br>mer också kopplas till den översyn av EGDI som<br>är aktuell. Resultatet av översynen av utvärde-<br>ringsverksamheten beräknas redovisas i budget-<br>propositionen för 2002.</p>
<p>Mål- och resultatstyrning av Sida (MÅRS)</p>
<p>I regleringsbrevet för 1999 gavs Utrikesdeparte-<br>mentet och Sida i uppdrag att gemensamt se över<br>resultatstyrningen av Sidas verksamhet. Syftet<br>med översynen var framförallt att tillgodose re-<br>geringens behov av att styra och bedöma verk-<br>samheten respektive behovet av uppföljning och<br>information för rapportering till riksdagen.</p>
<p>Projektet har identifierat vilken typ av resul-<br>tatinformation som kan antas behövas för rege-<br>ringens och riksdagens behov. Detta innebär bl.a.<br>att regeringen kommer att beställa särskilda ut-<br>värderingar mot effektmålen med vissa interval-<br>ler. I samband med regleringsbreven för 2001 be-<br>räknas en sådan beställning kunna göras.</p>
<p>En grundstruktur för den årliga rapportering-<br>en av verksamhetsgrenarna liksom formulering-<br>en av verksamhetsmålen har utarbetats. För re-<br>sultatrapporteringen betonas särskilt analyser<br>och kommentarer i större utsträckning än i nuva-</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>rande redovisning. Denna grundstruktur kom-<br>mer att tillämpas i regleringsbrevet för 2001 och<br>resultatinformationen därmed rapporteras i bud-<br>getpropositionen för 2003.</p>
<p>Vissa förändringar har gjorts i verksamhetsin-<br>delningen och anslagsstrukturen. Utgångspunk-<br>ten för arbetet var att dessa skulle sammanjämkas<br>och att en indelning skulle väljas. Översynen vi-<br>sade att detta inte var praktiskt genomförbart.<br>För att förbättra informationen kommer dock en<br>matris med dels verksamhetsindelningen, dels<br>anslagsstrukturen att redovisas i Sidas budgetun-<br>derlag inför kommande budgetår. Anslags-<br>strukturen blir den styrande ledden medan verk-<br>samhetsgrenarna visar den prognostiserade<br>fördelningen. Den budgeterade matrisen följs<br>sedan upp i Sidas årsredovisning med en matris<br>över den faktiska fördelningen inklusive en ana-<br>lys av eventuella större förändringar.</p>
<p>Anslagstrukturen har omarbetats något för att<br>i högre utsträckning integrera det bistånd som<br>Sida handhar i respektive region. Detta innebär<br>att regionposterna inte är jämförbara med före-<br>gående års siffror.</p>
<p>Under hösten kommer ett utvecklingsarbete<br>bedrivas i syfte att identifiera effektivitetsmått<br>för myndigheten Sida.</p>
<p>Medelsfördelning och anslagsstruktur</p>
<p>Tabell 3.7 Anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamar-<br>bete</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>1 850 000</p></td><td>
<p>2 330 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td><td>
<p>1 415 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Latinamerika</p></td><td>
<p>620 000</p></td><td>
<p>785 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europa</p></td><td>
<p>450 000</p></td><td>
<p>705 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda utvecklingsprogram</p></td><td>
<p>1 070 000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Globala utvecklingsprogram</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 162 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-krediter</p></td><td>
<p>450 000</p></td><td>
<p>430 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskningssamarbete</p></td><td>
<p>570 000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enskilda organisationer</p></td><td>
<p>880 000</p></td><td>
<p>890 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Humanitärt bistånd och kon-</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td><td>
<p>1 077 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>fliktförebyggande</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomiska reformer</p></td><td>
<p>665 000</p></td><td>
<p>700 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Information</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8 605 000</p></td><td>
<p>9 544 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslagsposten för det bilaterala utvecklings-<br>samarbetet ökar år 2001 med 939 miljoner kro-<br>nor till 9 544 miljoner kronor. Vid fördelningen</p>
<p>av medel har reservationer på respektive delpost<br>beaktats.</p>
<p>Anslagsstrukturen för 2001 har ändrats jäm-<br>fört med innevarande år: delposten 5 Särskilda<br>utvecklingsprogram samt delposten 7 Forsk-<br>ningssamarbete har avskaffats. Insatser under<br>dessa poster som kan land- eller regionfördelas<br>överförs till regionposterna. Under en ny delpost<br>5 Globala utvecklingsprogram finansieras forsk-<br>ning och andra insatser inom olika ämnesområ-<br>den som inte avser ett visst land eller region.</p>
<p>Medelsfördelning mellan de olika delposterna<br>framgår av tabell 3.7. Sida, som disponerar mer-<br>parten av anvisade medel under anslagsposten,<br>har rätt att omfördela mellan delposter.</p>
<p>Delposten 1 Afrika omfattar dels landramar<br>för programländer, dels medel för regionalt sam-<br>arbete och övriga insatser. Delposten beräknas<br>öka till 2 330 miljoner kronor.</p>
<p>Delposten 2 Asien omfattar dels landramar för<br>programländer, dels medel för regionalt samar-<br>bete och övriga insatser. Delposten beräknas öka<br>till 1 415 miljoner kronor.</p>
<p>Delposten 3 Latinamerika omfattar samarbe-<br>tet med Central- och Sydamerika inklusive Nica-<br>ragua och Bolivia. Delposten beräknas öka till<br>785 miljoner kronor.</p>
<p>Delposten 4 Europa omfattar insatser på väst-<br>ra Balkan och stöd till vissa länder i Kaukasus<br>och Centralasien. Delposten beräknas öka till<br>705 miljoner kronor.</p>
<p>I tabell 3.8 anges gällande och indikativa årliga<br>ramar i länder med vilka Sverige har samar-<br>betsavtal. Därutöver tillkommer insatser som fi-<br>nansieras såväl under regionposterna som under<br>andra delposter, t.ex. inom näringsliv, demokrati,<br>forskning, humanitärt bistånd och stöd till eko-<br>nomiska reformer.</p>
<p>Delposten 5 Globala utvecklingsprogram<br>omfattar globala program, metodutveckling, re-<br>krytering och utbildning av fältpersonal, inter-<br>nationella kurser samt utvärderingsverksamhet<br>och internrevision.</p>
<p>Delposten 6 U-krediter omfattar subventioner<br>av u-krediter. Biståndskrediter finansieras under<br>regionposterna.</p>
<p>Delposten 7 Enskilda organisationer utgör<br>stöd till bistånd som genomförs av svenska folk-<br>rörelser och enskilda organisationer.</p>
<p>Delposten 8 Humanitärt bistånd används för<br>att lindra följderna av väpnade konflikter för ci-<br>vilbefolkningen, stöd till tidig återuppbyggnad<br>och konfliktförebyggande samt insatser för offer<br>för naturkatastrofer.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Delposten 9 Ekonomiska reformer används<br>för betalningsbalansstöd och skuldlättnad, främst<br>inom ramen för internationellt samordnande<br>skuldinitiativ, till fattiga och skuldtyngda länder<br>som genomför ekonomiska reformprogram.</p>
<p>Delposten 10 Information beräknas till 50<br>miljoner kronor för att ge ett fortsatt utrymme<br>för en ökad satsning på information om och<br>opinionsbildning kring utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Tabell 3.8 Gällande och indikativa ramar i samarbetsavtal</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>2000</p>
<p>2001</p>
<p>Afrika</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Angola</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>75 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eritrea</p></td><td>
<p>20 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Etiopien</p></td><td>
<p>130 000 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Guinea-Bissau</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kenya</p></td><td>
<p>65 000</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mogambique</p></td><td>
<p>300 000</p></td><td>
<p>320 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Namibia</p></td><td>
<p>65 000</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydafrika</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tanzania</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>290 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uganda</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zimbabwe</p></td><td>
<p>110 000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Asien</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kambodja</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Laos</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sri Lanka</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vietnam</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>220 000</p></td></tr>
</table>
<p>Västbanken/Gaza_____________120 000__________________120 000</p>
<p><sup>1</sup>1 regeringsbeslut i december 1999 sänktes landramen till 10 miljoner kronor.</p>
<p><sup>2</sup>1 regeringsbeslut i december 1999 sänktes landramen till 70 miljoner kronor.<br>Utöver ramarna tillkommer insatser som finansieras under regionposter eller<br>andra delposter.</p>
<p>V erksamhetsgrenar</p>
<p>Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga<br>rättigheter</p>
<p>Målet för utvecklingssamarbetet avseende de-<br>mokrati och mänskliga rättigheter är att bidra till<br>en demokratisk samhällsstyrning och en ökad<br>respekt för de mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Demokratimålet bidrar till det övergripande<br>fattigdomsmålet genom att tillföra den politiska<br>dimensionen.</p>
<p>Resultatet av utvecklingssamarbetet mäts yt-<br>terst i hur enskilda människors villkor förbättras<br>och vilken makt de har att påverka sina liv. Det<br>kan översättas i termer av hur de mänskliga rät-</p>
<p>tigheterna respekteras och förverkligas. Sverige<br>skall därför i utvecklingssamarbetet stödja sig på<br>de internationella konventionerna om de mänsk-<br>liga rättigheterna, framför allt FN:s allmänna<br>förklaring om de mänskliga rättigheterna samt de<br>sex centrala FN-konventionerna.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet inom området skall<br>användas till att stärka en demokratisk samhälls-<br>styming och respekt för de mänskliga rättighe-<br>terna. Det innebär bland annat ett förvaltnings-<br>stöd som stärker och effektiviserar den statliga<br>förvaltningen i våra samarbetsländer i syfte att<br>bättre tjäna ett demokratiskt system.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet inriktas också på rätts-<br>väsenden i bred bemärkelse. Dessa är ofta un-<br>derfinansierade och lider av stora eftersläpningar.<br>Detta leder ofta till långa väntetider i häkten och<br>vid domstolar och därmed en försämrad rättssä-<br>kerhet, vilket är ett brott mot de mänskliga rät-<br>tigheterna. Svenskt stöd skall bland annat inrik-<br>tas på administration av rättsväsendet. Stöd kan<br>också utgå till rättshjälp och till enskilda organi-<br>sationer som bidrar till breddat tillträde också för<br>mindre bemedlade personer.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet kan också användas<br>för att främja fria, självständiga, pluralistiska och<br>granskande media. Tillsammans med olika delar<br>av det civila samhället, framför allt vissa enskilda<br>organisationer utgör de kanaler för andra röster<br>och frågor och utgör egna demokratiska mötes-<br>platser i samhället.</p>
<p>Granskningsfunktionen kan också ligga inom<br>ramen för den offentliga förvaltningen t.ex. i<br>form av ombudsmän. Den svenska traditionen<br>på detta område är en unik resursbas för utveck-<br>lingssamarbetet.</p>
<p>Demokratistöd måste omfatta en förståelse<br>för hela den demokratiska processen. Ett lands<br>konstitution ger de grundläggande spelreglerna.<br>Val är en form av temperaturmätare avseende<br>den politiska processen. Politiska partier är, lik-<br>som valmyndigheter, centrala demokratiska in-<br>stitutioner. Lokal demokrati är ett sätt att kom-<br>ma närmare medborgarna och det handlar om<br>den dimension av fattigdom som rör makten<br>över den egna vardagen. Alla dessa institutioner<br>kan främjas genom utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Sida har under året arbetat med fyra parallella<br>metodprojekt under rubriken demokratisk sam-<br>hällsstyrning. Projekten handlar om rättsväsen-<br>det, god samhällsstyrning, medborgerligt delta-<br>gande samt den politiska processen (val,<br>parlament, konstitutioner samt valda församling-<br>ar på lokal nivå). Slutsatser av delprojekten skall</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>samlas i ett policypapper på temat demokratisk<br>samhällsstyrning vilket kommer att färdigställas<br>mot slutet av året.</p>
<p>Sida och Utrikesdepartementet har också ge-<br>mensamt arbetat fram en vägledning för land-<br>analysarbetet i syfte att stärka demokrati och<br>mänskliga rättighetsdimensionen. Att främja<br>demokrati och mänskliga rättigheter tar tid och<br>är ett processinriktat arbete. Det kräver en god<br>förmåga att kombinera instrument och kanaler<br>på nya och kreativa sätt. Det är väsentligt för<br>trovärdigheten att ett demokrati- och mänskliga<br>rättighetsperspektiv genomsyrar allt utvecklings-<br>samarbete.</p>
<p>Sedan skrivelserna Demokrati och mänskliga<br>rättigheter i Sveriges internationella utvecklings-<br>samarbete (skr.l997/98:76) samt Mänskliga rät-<br>tigheter i svensk utrikespolitik (skr. 1997/98:89)<br>presenterades våren 1998 har ett intensivt upp-<br>följningsarbete bedrivits. Särskild prioritet har<br>getts åt utvecklande av kapacitet genom dels ut-<br>bildning, dels metodutveckling. Barnets rättig-<br>heter har som ett särskilt prioriterat område ak-<br>tivt integrerats i såväl utbildnings- som<br>metodsatsningar.</p>
<p>Det är väsentligt att Sida under kommande år<br>låter uppföljningsarbetet fortgå både genom<br>breddning och fördjupning, såväl som fortsatt<br>metod- och kompetensutveckling som genom<br>utveckling av kontakter och samarbetsformer<br>med svensk expertis och svenska aktörer på om-<br>rådet. I en begränsad skala har den svenska poli-<br>tiken på området, liksom de praktiska bistånd-<br>serfarenheterna, presenterats i internationella<br>sammanhang. Detta arbete kommer under året<br>att fortsätta och den svenska internationella pro-<br>filen att höjas.</p>
<p>Sociala sektorer</p>
<p>Målet är att skapa förutsättningar för social ut-<br>veckling och trygghet, dvs. förbättra levnadsvill-<br>kor genom stöd till hälso- och utbildningsrefor-<br>mer, utveckling av nationella hälso- och<br>utbildningssystem samt stöd till förbättrad vat-<br>tenförsörjning och sanitet. Samarbetet skall även<br>bidra till att ge människor med funktionshinder<br>möjligheter att delta på lika villkor i samhälls-<br>livet. Målet för kultursamarbetet är att skapa för-<br>utsättningar för kreativitet och kulturell mång-<br>fald.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet inom hälsosektorn bör<br>liksom inom undervisningssektorn även fort-<br>sättningsvis inriktas på att stödja reformproces-</p>
<p>ser med målsättningen att åstadkomma hälso-<br>och sjukvård av god kvalitet för alla samt att för-<br>bättra folkhälsan för utsatta grupper. Med denna<br>inriktning följer en anpassning av arbetssätt<br>främst genom övergång från projektstöd till<br>sektorprogramstöd. Under året har en policy och<br>handledning för sektorprogramstöd tagits fram<br>med hjälp av erfarenheter från hälso- och under-<br>visningssektorn.</p>
<p>Undervisningsstödet fokuseras på att förbätt-<br>ra utbildningens kvalitet i samarbetsländerna,<br>huvudsakligen inom basutbildning där lärarfort-<br>bildnings- och läromedelsinsatser samt skol-<br>byggnadsprogram ges fortsatt stöd. Målet är att<br>skapa förutsättningar för utbildningsreformer<br>som garanterar alla barns rätt att gå i skola av god<br>kvalitet - med fokus på lika möjligheter för<br>flickor och pojkar, fattiga och funktionshindrade<br>barn, främjar läskunnighet för såväl barn och<br>ungdomar som vuxna och utvecklar hållbara<br>system för finansiering och skolförvaltning.</p>
<p>En reviderad policy blir klar år 2000. Den in-<br>riktas på brett stöd till utbildningssektorn med<br>fortsatt prioritet till grundutbildning, både for-<br>mell och icke-formell.</p>
<p>För hälsobiståndet har en verksamhetsinrikt-<br>ning för 1999-2001 tagits fram under 1999. Häl-<br>sobiståndets innehåll fokuseras på tre områden:<br>hälsoreformer, främst hälsosystems- och läke-<br>medelsfrågor, sexuell och reproduktiv hälsa och<br>rättigheter, särskilt hiv/aids-relaterade frågor<br>samt folkhälsofrågor som berör sambanden<br>mellan hälsa, utveckling och minskad fattigdom.</p>
<p>En utökning av hälsobiståndet i Afrika, såväl<br>regionalt som genom landinsatser förutses. Häl-<br>sosituationen har inte förbättrats i Afrika så som<br>den har gjort i världen i stort. Hälsobiståndet i<br>Centralamerika förutses ligga fast vad gäller antal<br>insatser men öka i volym. Demokrati och MR-<br>perspektivet är mycket tydligare i hälsostödet här<br>än i någon annan region. Hälsobiståndet i Asien<br>har tonvikt på institutionsuppbyggnads- och re-<br>formperspektivet.</p>
<p>Studier och utvärderingar avseende hälsosek-<br>torn genomfördes 1999 i Nicaragua, Tanzania<br>och Zimbabwe samt avseende amningsbefrämj-<br>ande verksamhet och fyra nätverk/organisationer<br>för jämställdhet och kvinnors hälsa. Utvärde-<br>ringarna har samtliga pekat på behovet av ett<br>tydligare fokus på institutions-, organisations-<br>och utvecklingsfrågor.</p>
<p>Aidsepidemin kommer fortsatt att påverka de<br>flesta sektorer till vilka Sverige ger bistånd. I vis-<br>sa länder lever upp till 25 procent av den vuxna</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>befolkningen med hiv och aids. Biståndet kan<br>genom olika sektorer bidra till att förebygga hiv<br>samt stärka olika sektorers förmåga att bemöta<br>effekterna av aids. Etableringen av ett<br>hiv/aidskontor för Afrika söder om Sahara har<br>påbörjats.</p>
<p>Ett ny kultur- och mediapolicy har utarbetats<br>under 1999. Kultur- och mediasamarbetet är en<br>del av det svenska landsamarbetet med Mozam-<br>bique, Zimbabwe, Vietnam, Nicaragua, Västban-<br>ken/Gaza, Tanzania och Sydafrika. Planering på-<br>går för regionala insatser i västra Afrika samt i<br>Medelhavsområdet.</p>
<p>Infrastruktur, näringsliv och urban utveckling</p>
<p>Infrastruktur, näringsliv och urban utveckling är<br>särskilt viktiga områden för att uppnå målsätt-<br>ningen om hållbar utveckling. Målet för stödet<br>till infrastruktur är att bidra till uppbyggnaden av<br>en miljömässigt och ekonomiskt bärkraftig in-<br>frastruktur med speciell tyngdpunkt på trans-<br>port-, kommunikation-, energi-, och urban in-<br>frastruktur.</p>
<p>Förutsättningarna för, och utformningen av,<br>stödet har under senare år starkt påverkats av av-<br>regleringar och en ökad ägarspridning i många av<br>samarbetsländerna. En del av biståndet har där-<br>för inriktats på att underlätta för länderna att ge-<br>nomföra denna process på ett transparent och<br>ansvarsfullt sätt. Sida blir alltmer en dialogpart-<br>ner i policyfrågor och finansiär av kompetens-<br>och institutionsutveckling från att tidigare varit<br>projektfinansiär. Trots detta har stora in-<br>frastruktursatsningar i samband med katastrofer<br>som Mitch och konflikten i Kosovo blivit ett<br>nytt verksamhetsområde för Sida.</p>
<p>Nya finansieringsformer har prövats bl.a. i<br>form av en kreditfond för landsbygdselektrifie-<br>ring samt kombinationer av mjuka krediter och<br>gåvor. Inom ramen för en treårig försöksperiod<br>med fristående garantier har Sida under 1999<br>lämnat den första garantin och flera bereds. Ga-<br>rantiinstrumentet skall med relativt begränsade<br>insatser av statliga medel och statligt risktagande<br>mobilisera kommersiella resurser som inte an-<br>nars skulle vara tillgängliga för utvecklingspoli-<br>tiskt prioriterade projekt. Sida har också antagit<br>en policy för kreditfinansierat utvecklingsarbete.</p>
<p>Miljöaspekterna har fått allt större betydelse.<br>Två av de fem områden som prioriteras i Sidas<br>handlingsprogram för hållbar utveckling berör<br>särskilt infrastrukturområdet, nämligen energi<br>och urban miljö.</p>
<p>Urban utveckling är ett förhållandevis nytt bi-<br>ståndsområde som har ökat de senaste åren. Ett<br>strategiarbete för urbana transporter har ge-<br>nomförts och beredning har inletts bl.a. i de ka-<br>tastrofdrabbade länderna i Centralamerika. Ur-<br>ban miljö kommer att särskilt uppmärksammas.<br>Det urbana vattenkretsloppet, trafikplanering<br>och avfallshantering kommer att prioriteras. Or-<br>ganisationer som tillhandahåller finansiella<br>tjänster för bostäder för fattiga stadsbor kommer<br>att stödjas.</p>
<p>Energifrågornas betydelse för utvecklings-<br>samarbetet understryks av det faktum att två<br>miljarder människor saknar tillgång till modern<br>energi. Den tekniska utvecklingen i fråga om nya<br>energislag och produktions- och distributions-<br>former skapar dock nya möjligheter. Sida bör<br>också framgent aktivt delta i det globala energi-<br>samarbetet samt vidareutveckla stödet för det<br>nationella ansvarstagandet i samarbetsländerna<br>för att också de fattigaste ges tillgång till energi.</p>
<p>Arbetet inom den finansiella sektorn bör kon-<br>centreras till grundläggande ram- och regelverk,<br>finansiella marknader och institutioner; finansiell<br>krishantering, och riskkapitaltillförsel. Mikrofi-<br>nansiering, som under de senaste åren vuxit fram<br>som ett viktigt verktyg för att höja levnadsstan-<br>darden för fattiga grupper, är ett annat prioriterat<br>område.</p>
<p>Verksamheten inom näringslivsutveckling<br>syftar till att stärka förutsättningarna för ett<br>konkurrenskraftigt näringsliv i samarbetsländer-<br>na. Näringslivsprogrammet skall fortsätta det<br>påbörjade arbetet mot en starkare koncentration<br>på färre verksamhetsområden och insatser och<br>inriktas på utveckling av institutionella ramverk,<br>reformering av samhällsägda företag, allianser<br>mellan företag i Sverige och samarbetsländerna,<br>kompetensutveckling för företagare, och han-<br>delsfrämjande insatser.</p>
<p>Naturbruk</p>
<p>Målet för verksamhetsgrenen är att skapa förut-<br>sättningar för bättre levnadsvillkor och ökade in-<br>komster för främst den fattiga landsbygdsbe-<br>folkningen genom ett långsiktigt, bärkraftigt och<br>produktivt nyttjande av förnyelsebara naturre-<br>surser. Verksamheten skall särskilt inriktas på:</p>
<p>- landsbygdsutveckling för att främja deltagan-<br>de av kvinnor och män i ekonomisk och soci-<br>al utveckling i enlighet med Sidas handlings-<br>program för hållbar utveckling,</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>— jordbruk med husdjursskötsel,</p>
<p>- skogsbruk för att utveckla hållbara och<br>effektiva produktionssystem. I detta<br>sammanhang skall de av världssamfundet<br>beslutade rekommendationerna från IPF<br>(Intergovernmental Panel on Forests) och<br>IFF (International Forum on Forests)<br>beaktas.</p>
<p>Produktionsaspekten, dvs. uthållig och förbätt-<br>rad användning av naturresurser, är både en mil-<br>jöfråga och en fattigdomsfråga. Uthållig markan-<br>vändning medför inte bara ökad produktion och<br>därmed ökad tillväxt utan också minskad ero-<br>sion, minskade risker för översvämningar och<br>torkkatastrofer, förbättrad vattenkvalitet och<br>minskad avskogning inklusive förbättringar för<br>bevarande av viktiga naturområden.</p>
<p>Fyra positionspapper för landsbygdsutveck-<br>ling, hållbart skogsbruk, hållbart jordbruk och<br>nyttjande av vattenresurser har under året ut-<br>vecklats av Sida och distribuerats till externa in-<br>tressenter. En sammanfattande policy för Sidas<br>arbete inom naturresurssektorn har också utar-<br>betats. Vidare har en metodhandbok utarbetats<br>för beredning av insatser inom naturresursområ-<br>det och metodutveckling bedrivits inom bl.a.<br>områdena fattigdomsbekämpning och integre-<br>ring av biologisk mångfald. Sida har även till-<br>sammans med bl.a. EU initierat ett arbete för att<br>få afrikanska länder att själva ta ledningen i dis-<br>kussionen om vad hållbar utveckling kan innebä-<br>ra.</p>
<p>Insatserna inriktas i allt högre grad på fattig-<br>domsbekämpning och en större del av detta ar-<br>bete är inriktat på institutions- och kompe-<br>tensutveckling.</p>
<p>Prioritet bör även fortsättningsvis ges till bre-<br>da insatser för landsbygdsutveckling där jord-<br>eller skogsbruksinsatser ingår som komponenter.<br>Naturresursfrågorna berör ofta flera länder och<br>stödet till regionala insatser har därför ytterligare<br>ökat. Regionala initiativ och insatser finns nu i<br>södra Afrika, kring Victoriasjön, i Sydostasien<br>och i Centralamerika.</p>
<p>Vattenresursförvaltning bör även fortsätt-<br>ningsvis vara ett prioriterat område. I södra Afri-<br>ka har stöd till förvaltning av gemensamma vat-<br>tenresurser givits till ett flertal olika delprojekt.<br>Inom ramen för ett projekt inom vattensektorn<br>och befrämjande av jämställdhet har Sida i nära<br>samarbete med UNDP presenterat ett utkast till<br>handbok för integrering av jämställdhetspers-</p>
<p>pektiv i UNDP:s vattenverksamhet. Detta arbete<br>har också medverkat till att jämställdhet integre-<br>rats i arbetet med att utveckla en global vision<br>om vatten för 2000-talet. Visionen presenterades<br>vid World Water Forum i Haag i mars 2000. Det<br>är också angeläget att fortsätta stödja kapacitets-<br>uppbyggnad och nätverksbyggande genom stöd<br>till Global Water Partnership (GWP). GWP:s<br>kansli är för närvarande knutet till Sida. Ett ar-<br>bete har påbörjats för att undersöka möjligheter-<br>na att etablera GWP som en internationell orga-<br>nisation med säte i Sverige.</p>
<p>Markanvändning i ett brett perspektiv bör ges<br>hög prioritet i arbetet med en långsiktigt hållbar<br>utveckling. Skog och avskogningsproblematiken<br>bör därvid ges särskild uppmärksamhet. Verk-<br>samheten skall även inriktas på att öka långsiktig<br>livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att stödja beva-<br>randet och underlätta nyttjandet av växtgenetiska<br>resurser för bl.a. växtförädling.</p>
<p>Arbetet med att förverkliga intentionerna i de<br>internationella miljökonventionerna kräver nya<br>former och metoder för såväl det multilaterala<br>som det bilaterala utvecklingssamarbetet.<br>Metodutvecklingen bör leda till ett ökat<br>samarbete med samarbetsländerna i syfte att<br>bredda kunskapen om de krav som<br>konventionerna ställer och bygga upp<br>kompetens inom respektive område. I detta<br>sammanhang vill regeringen särskilt nämna<br>klimatområdet - som framstår som en av de<br>största globala utmaningarna och som en central<br>del av arbetet med hållbar utveckling -, och<br>kemikalieområdet, där förhandlingarna om en<br>konvention om beständiga organiska<br>föroreningar (POPs) väntas avslutas under<br>hösten 2000.</p>
<p>Ekonomiska reformer</p>
<p>Målet för verksamhetsgrenen är att stödja länder<br>som genomför ekonomiska reformprogram syf-<br>tande till ekonomisk tillväxt och hållbar utveck-<br>ling. Stödet skall utgöra ett incitament till fort-<br>satta reformer och anpassas till specifika behov<br>och förutsättningar i enskilda länder.</p>
<p>Många av de länder som erhåller svenskt stöd<br>har genomfört reformprogram i mer än ett årti-<br>onde. Resultaten är överlag positiva vad gäller<br>makroekonomisk stabilitet och tillväxt. För att<br>uppnå hållbara förbättringar krävs dock att re-<br>formprocessen fördjupas och mer inriktas på<br>strukturella och institutionella reformer.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Stödet till ekonomiska reformer koncentreras<br>till fattiga länder med svår skuldsituation, som<br>genomför ekonomiska reformprogram med tyd-<br>lig inriktning på fattigdomsbekämpning. Stödet<br>ges främst till länder med vilka Sverige bedriver<br>långsiktigt utvecklingssamarbete och ges i sam-<br>ordning med IMF, Världsbanken och andra giva-<br>re. Våren 2000 fattade regeringen beslut om att<br>lämna stöd till insatser på en miljard kronor för<br>Bolivia, Honduras, Kambodja, Kap Verde, Ma-<br>lawi, Mozambique, Rwanda, Tanzania och<br>Uganda.</p>
<p>Regeringen har under 1999 antagit riktlinjer<br>för betalningsbalansstödet. Riktlinjerna samt<br>förändrade och mer effektiva former för bered-<br>ningen innebär att stödet i högre grad kan un-<br>derlätta de ekonomiska reformprocesserna och<br>öka möjligheterna för samarbetsländerna att full-<br>göra sina förpliktelser gentemot de multilaterala<br>institutionerna. Riktlinjerna ger även utrymme<br>att för samarbetsländer som uppvisar särskilt sto-<br>ra ansträngningar vad gäller ekonomiska refor-<br>mer och fattigdomsbekämpning bevilja fleråriga<br>åtaganden. I enlighet med detta kunde för första<br>gången beslut fattas om ett flerårigt stöd för Bo-<br>livia, Mogambique, Tanzania och Uganda.</p>
<p>Ett antal länder har inrättat multilaterala<br>skuldfonder. Syftet är att kanalisera egna resurser<br>och bilaterala bidrag för multilateral skuldtjänst<br>inom ramen för en av landet självt utformad<br>skuldstrategi. Skuldfonder har visat sig vara<br>lämpliga kanaler för svenskt stöd till ekonomiska<br>reformer.</p>
<p>Regeringen har under en lång tid prioriterat<br>och internationellt verkat för en långsiktig lös-<br>ning på skuldfrågan för de fattigaste och mest<br>skuldsatta länderna. År 1996 lanserade Interna-<br>tionella Valutafonden (IMF) och Världsbanken<br>ett initiativ för skuldlättnader för de mest<br>skuldtyngda länderna (det s.k. HlPC-initiativet).<br>År 1999 beslutades att påskynda, fördjupa och<br>förstärka det initiativet givet att finansieringen<br>kan lösas med en rimlig bördefördelning mellan<br>givarna. Förutom en generell sänkning av kriteri-<br>erna för att ett land skall kunna kvalificera för<br>skuldlättnad, har initiativet även fått en tydlig<br>fattigdomsinriktning. Initiativet, som bygger på<br>att skuldländerna för en sund ekonomisk politik,<br>omfattar alla typer av fordringsägare och syftar<br>till att ge länderna en hållbar skuldsituation.</p>
<p>Under våren 2000 kunde de första stegen tas<br>för att påbörja en process mot ett långsiktigt hel-<br>hetsgrepp om finansieringen av HlPC-initiativet<br>med en rimlig bördefördelning mellan givarna.</p>
<p>Mot denna bakgrund beslutade regeringen i juni<br>2000 att lämna ytterligare bidrag till HIPC-<br>initiativets skuldlättnadsfond om 320 miljoner<br>kronor. Inbetalning till fonden kommer ske i en<br>takt som tar hänsyn till övriga givares inbetal-<br>ningar.</p>
<p>Länderna som kvalificerar för HIPC behöver<br>skuldlättnader och betalningsbalansstöd under<br>perioden fram till den tidpunkt när skuldlättnad<br>inom HIPC utfaller. Stödet under denna period<br>är extra viktigt eftersom länderna annars riskerar<br>att inte kunna uppfylla villkoren. Det kan dess-<br>utom för ett antal länder, vara berättigat med ett<br>fortsatt svenskt stöd därefter i form av budget-<br>stöd.</p>
<p>Regeringen avser att bidra till HlPC-<br>initiativet successivt under dess genomförande.<br>För svenskt vidkommande lämnas bidrag i form<br>av stöd till den s.k. HIPC Trust Fund, som skall<br>finansiera skuldlättnader till Världsbanken och<br>de regionala utvecklingsbankerna, eller som<br>kompensation för vissa av de kostnader som<br>uppstår i samband med skuldavskrivningar inom<br>Parisklubben. Utöver detta kan bidrag lämnas till<br>IMF:s andel av skuldlättnader under HlPC-<br>initiativet. Sverige stödjer även två program in-<br>riktade på att bygga upp fattiga länders kapacitet<br>att hantera skulder och upplåning.</p>
<p>Forskningssamarbete</p>
<p>Målet med forskningssamarbetet är att stärka ut-<br>vecklingsländernas forskningskapacitet och<br>främja utvecklingsinriktad forskning. Detta sker<br>genom stöd till forskningssamarbete med och<br>mellan utvecklingsländer, stöd till internationell<br>forskning med inriktning på utvecklingsländer<br>och u-landsrelaterade problem, samt till u-<br>landsforskning i Sverige.</p>
<p>I enlighet med de Riktlinjer för forsknings-<br>samarbete som antogs under 1998 har Sida berett<br>en ökning av det bilaterala forskningssamarbetet<br>med u-länder. Beslut har fattats om fortsatt<br>forskningssamarbete med Nicaragua, Sri Lanka<br>och Vietnam och beredning har inletts av nya<br>samarbeten med Bolivia och Uganda. Under<br>1999 introducerades en ny samarbetsform, när<br>ett avtal om särskilt forskningspartnerskap teck-<br>nades med Sydafrika. Vardera regering avsätter<br>medel för sin medverkan i gemensamma forsk-<br>ningsprojekt.</p>
<p>En ny policy för stöd till forskning om<br>hiv/aids har antagits av Sidas forskningsnämnd.<br>Ett nytt forskningsnätverk om malaria har etab-</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>lerats, som bygger på samverkan mellan forskar-<br>grupper i Europa och utvecklingsländerländer.<br>Därtill har ett nytt större forskningsprogram om<br>bioteknik påbörjats vars syfte är att stärka forsk-<br>ningskapacitet i ett antal afrikanska länder vad<br>avser användning av modern bioteknologi och<br>att förbättra berörda länders beredskap att delta i<br>internationella förhandlingar kring bioresurser.<br>Fortsatt satsning på IT-relaterad forskning har i<br>första hand genomförts i form av beredning av<br>insatser i Etiopien, Mozambique och Tanzania.</p>
<p>Forskningssamarbetet genom Sida har ökat<br>kraftigt i omfattning under senare år. Cirka en<br>tredjedel går till bilateralt samarbete med utveck-<br>lingsländer och en tredjedel utgör regionalt stöd.<br>Internationella forskningsprogram erhåller un-<br>gefär en fjärdedel medan stödet till u-<br>landsforskning i Sverige utgör ca tio procent.</p>
<p>Sida har kommit att bli en betydande aktör<br>inom det svenska forskarsamhället och svarar för<br>ca tre fjärdedelar av all extern finansiering av u-<br>landsrelaterad forskning vid svenska universitet<br>och högskolor. Det forskningsinriktade utveck-<br>lingssamarbetet bidrar därigenom i hög utsträck-<br>ning till internationalisering av den svenska hög-<br>skolan. Samtidigt kan Sidas insatser ha<br>medverkat till att övriga forskningsfinansiärer<br>avstått från att finansiera insatser som berör ut-<br>vecklingsländer eller utvecklingsproblem.</p>
<p>Sveriges ambitioner på det utvecklingspolitis-<br>ka området påkallar ökade kunskaper vad gäller<br>konsekvenserna av den tilltagande globalisering-<br>en. Okade resurser bör därför avsättas för forsk-<br>ning kring dess effekter för u-länder, fattiga<br>människor och deras miljö samt globaliseringens<br>potentiella konsekvenser för Sveriges internatio-<br>nella utvecklingssamarbete. I takt med det ökade<br>intresset för globalisering bör också förutsätt-<br>ningarna att sådan forskning får ett bredare stöd<br>inom övrig finansiering av forskning i Sverige<br>öka.</p>
<p>Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande</p>
<p>Det humanitära biståndets mål är att värna män-<br>niskoliv och lindra de humanitära följderna av<br>väpnade konflikter och naturkatastrofer. I denna<br>strävan har det humanitära biståndet blivit allt-<br>mer långsiktigt till sin karaktär. Fenomenet be-<br>ror dels på att långvariga kriser inte erbjuder den<br>drabbade befolkningen några alternativ till den<br>hjälp som biståndet utifrån ger, dels på att det<br>humanitära biståndet alltmer inriktats på att ut-<br>veckla den lokala förmågan att klara sina behov</p>
<p>på egen hand. Samtidigt finns en klar medveten-<br>het om riskerna i att allt humanitärt bistånd kan<br>manipuleras i de krigförande parternas egna in-<br>tressen. Tonvikten vid riskanalys i det humanitä-<br>ra biståndet har därmed vunnit ökat gehör. Även<br>stöd till lokalt förankrad konflikthantering och<br>försoningsarbete kan ges. En särskild strategi har<br>utarbetats av Sida för detta ändamål med ut-<br>gångspunkt från DAC:s riktlinjer om biståndets<br>roll i konfliktsituationer.</p>
<p>Internflyktingarnas svåra situation ställer sär-<br>skilda krav på det humanitära biståndet. Sverige<br>stödjer att FN:s Emergency Relief Co-ordinator<br>intar en samordnande roll på central nivå när det<br>gäller stöd till internflyktingar men att det ope-<br>rativa ansvaret tydligt anges från fall till fall. Det<br>skyddsmandat för flyktingar och krigsutsatt ci-<br>vilbefolkning som åvilar ICRC och UNHCR<br>gör dem särskilt ägnade att axla detta ansvar.<br>Men även UNICEF, UNDP och andra organi-<br>sationer, inklusive enskilda organisationer, har en<br>viktig roll att fylla.</p>
<p>Det respektlösa våldet mot civilbefolkningen<br>och även hjälparbetare, som i strid mot interna-<br>tionell rätt präglar många av dagens konflikter<br>ställer särskilda krav på de humanitära hjälporga-<br>nisationernas erfarenhet och kompetens. Samsyn<br>bör eftersträvas bland de humanitära aktörerna<br>kring konfliktanalys och säkerhetsbedömningar.<br>FN:s strategiska samordning i fält bör i detta<br>syfte vidareutvecklas. Detta kommer bl.a. till ut-<br>tryck i FN:s konsoliderade appeller (CAP). Sve-<br>riges engagemang att vidareutveckla CAP som<br>strategiskt samordningsinstrument bör fortsätta.<br>Mer förutsägbar finansiering av CAP krävs för<br>att skapa bättre balans och effektivitet i det hu-<br>manitära hjälparbetet.</p>
<p>Erfarenheterna från Kosovo-krisen visar på en<br>tendens till ökad bidragsgivning vid sidan om<br>FN-systemet vilket undergräver den nödvändiga<br>samordningen. Förtroendet för FN:s roll och<br>ansvar på det humanitära området bör stärkas. På<br>motsvarande sätt bör ICRC:s centrala humanitä-<br>ra ansvar ges ökad tonvikt. Enskilda organisatio-<br>ner bör mer aktivt medverka i den strategiska<br>samordningen som FN ansvarar för.</p>
<p>Kvinnor och barn hör till de mest utsatta i da-<br>gens konfliktsituationer. Även de äldre drabbas<br>obarmhärtigt. Särskilda hänsyn krävs för dessa<br>grupper och deras delaktighet i hjälpens utform-<br>ning. Ett barnrättsperspektiv skall systematiskt<br>tillämpas när det gäller minderårigas utsatthet.<br>Sida har tagit fram riktlinjer för beaktande av<br>barns och kvinnors utsatta situation i det huma-</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>nitära biståndet. EU:s kontor för humanitära bi-<br>stånd (ECHO) har lyft fram de äldres särskilda<br>behov och flera FN-organ har antagit strategier<br>för barn-, jämställdhets- och äldreperspektiv i sin<br>humanitära verksamhet.</p>
<p>Sida visar i sin rapportering på hur väpnade<br>konflikter sätter sin prägel på flera andra bi-<br>ståndsformer än det humanitära. Det gäller för-<br>utom det långsiktiga utvecklingsbiståndet sär-<br>skilt verksamhetsområdet demokrati och<br>mänskliga rättigheter. Konfliktanalyser utgör<br>därför grundval för en rad olika biståndsinstru-<br>ment. Sida gör under år 2000 en översyn av sina<br>erfarenheter av den strategi om konflikthante-<br>ring och fredsbyggande som tidigare utarbetats<br>på regeringens uppdrag. Både Utrikesdeparte-<br>mentet och Sida är betjänta av ett nära samarbete<br>när det gäller olika utrikes- och biståndspolitiska<br>initiativ som främjar en lösning på de humanitära<br>krisernas bakomliggande orsaker och stärker<br>förutsättningarna för fredsbyggande insatser. Ett<br>samordnat svenskt agerande ökar Sveriges ge-<br>nomslag i förhållande till FN och EU när det<br>gäller konfliktförebyggande.</p>
<p>Merparten av det humanitära biståndet förut-<br>ses även framöver avse humanitära katastrofer<br>förorsakade av väpnade konflikter och okont-<br>rollerad våldsanvändning i mer eller mindre sön-<br>derfallande stater. I ett flertal länder hör Sverige<br>till de största humanitära biståndsgivarna. Det<br>ger Sverige särskilda förutsättningar att aktivt<br>delta i den internationella dialogen kring huma-<br>nitära frågor. Det ställer också krav på tydlig po-<br>licy från svensk sida, i synnerhet i fall där det<br>humanitära biståndet pågått under lång tid i po-<br>litiskt komplexa situationer. Sida har under 2000<br>inkommit med förslag på strategier för det hu-<br>manitära biståndet till Sudan, Stora sjöregionen<br>och Kosovo. En liknande strategi för biståndet<br>till Afghanistan är under utarbetande. Under år<br>2001 kan även andra länder aktualiseras för dyli-<br>ka strategier. En policy för humanitär minröj-<br>ning kommer att överlämnas till regeringen.</p>
<p>En växande andel av det humanitära biståndet<br>har tagits i anspråk för naturkatastrofer. Denna<br>tendens beräknas fortsätta. Mycket tyder på att<br>översvämningarna i södra Afrika och Indien,<br>jordbävningarna i Turkiet, extrem kyla i Mongo-<br>liet och torkan i Afrikas horn kommer att följas<br>av liknande katastrofer framöver. Katastrofen<br>Mitch i Centralamerika visar att det största be-<br>hovet efter en naturkatastrof ofta gäller återupp-<br>byggnaden. För detta krävs en beredskap i ut-<br>vecklingsbiståndet som faller utanför de mer</p>
<p>omedelbara humanitära ändamålen. Både UNDP<br>och Världsbanken tar ökat ansvar när det gäller<br>naturkatastrofer, inklusive förebyggande åtgär-<br>der för att minska sårbarheten vid naturkatast-<br>rofer hos människor och miljö.</p>
<p>Det humanitära biståndet tillhör Sidas största<br>verksamhetsområden. Huvuddelen av biståndet<br>under 1999 kanaliserades via enskilda organisa-<br>tioner och FN-organ. Denna trend beräknas<br>fortsätta, samtidigt som också det reguljära<br>svenska stödet till vissa FN-organisationer som<br>UNHCR och delvis också WFP och ICRC av-<br>ser humanitära insatser inom ramen för den s.k<br>CAP-processen. Utrikesdepartementet och Sida<br>har därför ett ömsesidigt intresse av gemensamt<br>deltagande i dialog om och uppföljning av FN:s<br>och ICRC:s verksamhet på det humanitära om-<br>rådet. Detta gäller även EU:s humanitära arbete<br>och den näraliggande civila krishanteringen. Un-<br>der det svenska ordförandeskapet i EU våren<br>2001 kommer Sverige i nära samråd svara för<br>EU-dialogen kring humanitära frågor, framför<br>allt i ECHO-kommitten. Detta omfattar även<br>besök i humanitära krisområden för att markera<br>EU:s och det svenska ordförandeskapets enga-<br>gemang.</p>
<p>Stöd till enskilda organisationers utvecklings-<br>samarbete</p>
<p>Ett starkt civilt samhälle som ges möjlighet till<br>deltagande i beslutsprocesser är fundamentalt för<br>hållbar demokratisk och ekonomisk utveckling.<br>En god samverkan mellan det civila samhället<br>och staten är viktig om långsiktiga resultat i ut-<br>vecklingssamarbetet ska kunna uppnås.</p>
<p>Svenska enskilda organisationer har en tydlig<br>förankring i Sverige och folkrörelsetraditionen<br>och fyller en viktig funktion i stärkandet av det<br>civila samhället i samarbetsländerna. De enskilda<br>organisationerna har också en viktig roll i infor-<br>mation och opinionsbildning kring utvecklings-<br>frågor.</p>
<p>Delposten för stöd till enskilda organisationer<br>omfattar endast medel för insatser som initieras<br>och planeras av de enskilda organisationerna själ-<br>va. Därutöver beslutar Sida om insatser där orga-<br>nisationerna anlitas som genomförare. Tabellen<br>nedan visar den totala volymen som går via en-<br>skilda organisationer.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Tabell 3.9 Utvecklingssamarbete genom enskilda organisa-<br>tioner _________________________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska enskilda organisationer</p></td><td>
<p>1 542</p></td><td>
<p>1 494</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokala och internationella enskilda organi-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sationer</p></td><td>
<p>855</p></td><td>
<p>1 059</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2 397</p></td><td>
<p>2 553</p></td></tr>
</table>
<p>Huvudmålet är att genom stöd till enskilda orga-<br>nisationers utvecklingssamarbete främja utveck-<br>ling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt<br>samhälle och stärka de lokala samarbetsorganisa-<br>tionerna i utvecklingsländerna. Sida ska därvid<br>verka för att de enskilda organisationerna beto-<br>nar kunskapsuppbyggnad och lokal kompe-<br>tensutveckling.</p>
<p>De enskilda organisationernas utvecklings-<br>samarbete spänner över en mängd olika verk-<br>samheter. Några organisationer bedriver till-<br>sammans med sina samarbetsparter påverkan i<br>normativa frågor, andra arbetar tillsammans med<br>en lokal organisation för att förbättra t.ex. hälso-<br>situationen. Sidas dialog med de enskilda organi-<br>sationerna om det civila samhällets roll i demo-<br>kratiseringsprocesserna skall fortsatt fördjupas.</p>
<p>Resultatrapporteringen vad gäller organisa-<br>tionsutveckling är fortfarande huvudsakligen<br>kvantitativ. Inom Sida pågår ett metodutveck-<br>lingsarbete av kvalitativa resultatmått inom om-<br>rådet. I dialog med svenska enskilda organisatio-<br>ner har verktyg utvecklats för att bättre kunna<br>analysera hur organisationer utvecklas och värde-<br>ra resultaten. Sida har dessutom genomfört ett<br>antal systemrevisioner och kapacitetsstudier.<br>Sammantaget har detta lett till att de enskilda or-<br>ganisationerna i allt större utsträckning själva be-<br>driver ett metodutvecklingsarbete.</p>
<p>Under 1999 har också ökade krav på kompe-<br>tens- och behovsanalys ställts. Sidas nya anvis-<br>ningar, som operationaliserar målet för verksam-<br>hetsgrenen, har för första året fått genomslag i<br>fördelningen av anslagen till de enskilda organi-<br>sationernas utvecklingsinsatser. Nya riktlinjer<br>för informationsarbetet i samarbete med de en-<br>skilda organisationerna har utarbetats och börjat<br>tillämpas under året.</p>
<p>Samordningen mellan de svenska enskilda or-<br>ganisationerna har stärkts och seminarier med de<br>enskilda organisationerna har genomförts i Indi-<br>en, Bangladesh, Sri Lanka, Sydafrika, Kenya,<br>Zimbabwe och Tanzania.</p>
<p>För att underlätta för de svenska enskilda or-<br>ganisationerna att söka bidrag från EU och för</p>
<p>att utveckla policyn om det civila samhällets roll i<br>utvecklingsansträngningarna har Sverige under<br>året bidragit till bildandet av en verkställighets-<br>kommitté för utvecklingssamarbete genom eu-<br>ropeiska enskilda organisationer. Sverige har<br>också aktivt bidragit till att nya och enklare rikt-<br>linjer för EU:s samarbete med enskilda organi-<br>sationer har utarbetats.</p>
<p>Riksdagen har givit regeringen tillkänna att de<br>det saknas kriterier för urval av ram-<br>organisationer. Sidas arbete med att utarbeta så-<br>dana kriterier skall, efter konsultationer med be-<br>rörda intressenter, avslutas 2001 och rapporteras<br>till regeringen.</p>
<p>Sida bör stimulera erfarenhetsutbyte mellan<br>svenska och internationella organisationer om<br>metod- och policyutveckling vad gäller resurs-<br>mobilisering och kapacitetsutveckling.</p>
<p>I regeringsskrivelsen om en svensk Asien-<br>strategi inför 2000-talet föreslås att Sida tillsam-<br>mans med enskilda organisationer arrangerar en<br>konferens i Sverige med företrädare för svenska<br>och asiatiska organisationer på temat De enskilda<br>organisationernas roll i samhällen i förändring.<br>Konferensen kommer äga rum under 2001.</p>
<p>Information, rekrytering och resursbasutveck-<br>ling</p>
<p>Information</p>
<p>Målet för informationsverksamheten är att öka<br>stödet hos svenska folket för långsiktigt utveck-<br>lingssamarbete samt öka kunskapen och intresset<br>för utvecklingsfrågor. Informationen bör också<br>främja en debatt om dessa frågor. Verksamheten<br>skall rikta sig mot hela samhället med ungdomar<br>som en särskilt prioriterad målgrupp.</p>
<p>Sifos årliga undersökning av biståndsopinio-<br>nen visar att 83 procent anser det viktigt att Sve-<br>rige bidrar till utvecklingen i u-länder, en ökning<br>med fem procentenheter sedan 1998. 65 procent<br>av svenska folket vill öka eller bibehålla biståndet<br>på nuvarande nivå, medan 35 procent vill sänka<br>eller avskaffa biståndet helt. Tilltron till bistån-<br>dets möjligheter att skapa en långsiktig utveck-<br>ling har minskat. Detta kan möjligen förklaras av<br>bristande kunskap om utvecklingsländernas po-<br>tential - bilden av u-världen är ensidigt negativ,<br>präglad av elände och hopplöshet. Det kan också<br>förklaras av bristande eller föråldrad kunskap om<br>utvecklingssamarbetets inriktning.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Utrikesdepartementet ser för närvarande över<br>sin informationsverksamhet i syfte att förbättra<br>den samt att öka samordningen med Sida.</p>
<p>Regeringen anser det också betydelsefullt att<br>informationen om det multilaterala utvecklings-<br>samarbetet förbättras. Detta gäller inte minst den<br>Europeiska Unionens utvecklingssamarbete. Det<br>är också viktigt att ge folkrörelserna bättre förut-<br>sättningar att verka på såväl den europeiska som<br>den multilaterala debattarenan.</p>
<p>Rekrytering och resursbasutveckling</p>
<p>Målet för verksamheten inom rekrytering och<br>resursbasutveckling är att utvidga, utbilda och<br>öka utnyttjande av den svenska resursbasen i det<br>bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet<br>samt att öka andelen kvalificerad svensk personal<br>i prioriterade internationella organisationer. Vi-<br>dare skall utveckling av resursbas och utnyttjan-<br>de av svensk expertis på området demokrati och<br>mänskliga rättigheter ges hög prioritet.</p>
<p>Sida har utökat programmet för multilaterala<br>biträdande experter (JPO), som mer än för-<br>dubblats under de senaste två åren. Likaså ex-<br>panderar programmen för bilaterala biträdande<br>experter och Minor Field Studies (MFS).</p>
<p>Satsningen på kompetens- och kapacitetsut-<br>veckling har också resulterat i det nya utbytes-<br>programmet Linnaeus-Palme. Programmet möj-<br>liggör en stipendie- och utbytesverksamhet för<br>studenter och lärare vid svenska universitet och<br>högskolor samt motsvarande institutioner i ut-<br>vecklingsländer.</p>
<p>Samarbetet med länder och regioner</p>
<p>Afrika</p>
<p>Väpnade konflikter inom och mellan stater<br>präglar alltjämt stora delar av Afrika. Det gäller<br>bl.a. Demokratiska Republiken Kongo, Angola,<br>Sierra Leone, Sudan, Somalia och mellan Etiopi-<br>en och Eritrea. Dessa konflikter medför förstö-<br>relse och mänskligt lidande. De försvårar också<br>utveckling och långsiktigt utvecklingssamarbete.</p>
<p>Denna utveckling ställer stora krav på kon-<br>fliktförebyggande såväl som akut krishantering. I<br>detta arbete krävs samverkan mellan FN, EU<br>och afrikanska organisationer. Positivt är att<br>nästan samtliga konflikter är föremål för afri-<br>kanskledda fredsprocesser. Sverige vill stödja af-<br>rikanska regionala och subregionala organisatio-<br>ners förmåga att förebygga och hantera</p>
<p>konflikter. En arbetsgrupp har därför tillsatts<br>med uppgift att samordna och vidareutveckla<br>svenska insatser inom detta område. Det svenska<br>stödet skall vara långsiktigt. Särskild uppmärk-<br>samhet kommer att ägnas åt möjligheterna att<br>stödja regionala och subregionala organisationer.<br>Inom ramen för det bilaterala utvecklingssamar-<br>betet fortsätter Sverige att bidra till att motverka<br>orsakerna och riskerna för konflikter.</p>
<p>Det finns också ljusare inslag i Afrikabilden.<br>Demokratiska val har under 1990-talet genom-<br>förts i flertalet afrikanska länder. Trots inrikes-<br>politiska problem och konflikter fortsätter de-<br>mokratiseringen i Nigeria. I Senegal har<br>presidentval och maktväxling ägt rum under<br>fredliga former. I Zimbabwe har, trots många<br>problem och övergrepp, ett starkt oppositions-<br>parti tagit säte i parlamentet. Många afrikanska<br>länder har blivit öppnare och olika samhällsgrup-<br>per har fått möjlighet att uttrycka sina intressen<br>och ambitioner på ett friare sätt än tidigare. En<br>omläggning av den ekonomiska politiken mot<br>ökad marknadsorientering har medfört en posi-<br>tiv ekonomisk utveckling i många afrikanska<br>länder. För att den utbredda fattigdomen skall<br>kunna minskas krävs emellertid en betydligt<br>högre tillväxttakt med en sådan inriktning att<br>den kommer de fattigare grupperna till godo. Så-<br>väl stödet till ekonomiska reformer och skuld-<br>lättnader och individuella landprogram måste<br>utformas så att de bidrar till en väsentligt ökad<br>tillväxttakt. Biståndet måste utformas så att det<br>bidrar till att våra samarbetsländer i ökad ut-<br>sträckning kan mobilisera egna resurser för sin<br>utveckling. Detta är en förutsättning för en på<br>sikt hållbar ekonomisk utveckling.</p>
<p>Den demokratiska och ekonomiska basen är<br>alltjämt svag. Det svenska utvecklingssamarbetet<br>med afrikanska länder måste därför fortsätta att<br>inriktas på att stödja en demokratisk samhällsut-<br>veckling och främjandet av mänskliga rättigheter<br>samt ekonomiska reformer. Ett rättighetspers-<br>pektiv läggs på våra samarbetsprogram.</p>
<p>Samarbetet kommer att ske inom ramen för<br>ett förstärkt partnerskap i enlighet med den skri-<br>velse om en förnyad svensk Afrikapolitik inför<br>2000-talet (skr. 1997/98:122) som regeringen<br>överlämnade till riksdagen 1998. Det innebär att<br>samarbetet förankras i samarbetslandets egna ut-<br>vecklingsvisioner och god samordning sker med<br>andra givare. Det partnerskapsinriktade samar-<br>betet bör utgå från de fattigdomsbekämpande<br>strategier som våra samarbetsländer utarbetar i<br>samråd med Världsbanken, FN-organ, EU och</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>bilaterala givare. Ökad användning av sektorpro-<br>gramstöd är viktigt liksom ökad betoning på<br>stöd till uppbyggnad av samarbetsländernas egna<br>institutioner och kapacitet.</p>
<p>Regionalt samarbete är centralt för att främja<br>politisk stabilitet och ekonomisk utveckling. Re-<br>geringen antog våren 1999 riktlinjer för svenskt<br>stöd till regionalt samarbete i Afrika söder om<br>Sahara under perioden 1999-2000. Ett fördjupat<br>strategiarbete skall genomföras utifrån de erfa-<br>renheter som inhämtas under perioden. Som ex-<br>empel på regionala satsningar kan nämnas ett<br>långsiktigt arbete för att stödja en uthållig ut-<br>veckling i Viktoriasjöområdet. Detta initiativ<br>skall bidra till att vända den mångåriga försäm-<br>ringen med ökande fattigdom och miljöförstö-<br>ring till uthållig ekonomisk, social och miljömäs-<br>sig utveckling. En regional satsning på att<br>bemöta hiv/aids i Afrika söder om Sahara kom-<br>mer också att genomföras.</p>
<p>Den vikt regeringen tillmäter stödet till Afrika<br>återspeglas bl.a. i att ökningar beräknas för Mo-<br>zambique och Tanzania där förutsättningarna för<br>bl.a. ett förstärkt samarbete på grundval av part-<br>nerskap föreligger. Dessutom beräknas ökat stöd<br>till regionalt samarbete och till vissa länder som<br>inte är programländer.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Västafrika utökas<br>nu successivt i enlighet med de riktlinjer för ett<br>ökat samarbete med Västafrika som regeringen<br>antog våren 1999. Utöver fortsatt stöd till Gui-<br>nea-Bissau förbereds samarbete med Mali och<br>Burkina Faso, två av världens allra fattigaste län-<br>der. Insatserna i dessa både länder avser områden<br>som demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och<br>tillväxtinriktad fattigdomsbekämpning. I Nigeria<br>kommer riktade insatser inom områdena demo-<br>krati och mänskliga rättigheter att utvecklas.<br>Samarbete skall inledas med den regionala orga-<br>nisationen ECOWAS. Som ett led i regeringens<br>strävan att öka samarbetet med Västafrika öpp-<br>nade Sverige en ambassad i Senegal i början av<br>2000.</p>
<p>Konflikten i Stora sjöregionen innebär oerhört<br>mänskligt lidande. Därför kommer humanitärt<br>bistånd även fortsättningsvis att utgöra en central<br>del av det svenska biståndet. Mer långsiktigt stöd<br>bör också prövas. En särskild strategi för regio-<br>nen (Burundi, Rwanda och Demokratiska Re-<br>publiken Kongo) har därför utarbetats för perio-<br>den 2000-2001. Grundtanken är att Sverige<br>önskar fördjupa sitt engagemang i Stora sjöregi-<br>onen i den mån den politiska utvecklingen tillå-<br>ter. Stöd för konsolidering av pågående</p>
<p>fredsprocesser och insatser för demokrati och<br>främjande av mänskliga rättigheter kommer här-<br>vid att spela betydande roll.</p>
<p>Samarbetet med Sydafrika illustrerar hur tra-<br>ditionellt utvecklingssamarbete gradvis kan<br>övergå till ett bredare partnerskap. En bilateral<br>kommission har upprättats i syfte att underlätta<br>denna övergång.</p>
<p>Utvecklingen i Zimbabwe är oroande och ing-<br>et nytt samarbetsavtal med Zimbabwe har slutits.<br>Inriktningen och omfattningen av samarbetet<br>med Zimbabwe kommer att bestämmas av den<br>politiska utvecklingen i landet.</p>
<p>Med hänsyn till de stora reservationerna i ut-<br>vecklingssamarbetet med både Etiopien och<br>Eritrea och med beaktande av den osäkerhet som<br>konflikten alltjämt utgjorde för det fortsatta<br>samarbetet beslöt regeringen i december 1999 att<br>sänka landramarna till de bägge länderna. Ett av-<br>tal om eldupphör slöts i juni 2000. Det är en<br>central uppgift att bistå parterna att finna en po-<br>litisk lösning och återuppbygga förtroendet<br>mellan länderna. I detta arbete kan bistånd spela<br>en viktig roll. Inriktningen och omfattningen av<br>det framtida samarbetet med Etiopien och<br>Eritrea blir avhängigt den fortsatta utvecklingen i<br>konflikten.</p>
<p>Asien</p>
<p>I Asien finns närmare tre fjärdedelar av världens<br>fattiga. Samtidigt finns där några av världens ri-<br>kaste länder.</p>
<p>Den finansiella krisen 1997-1998 avbröt en<br>lång period av snabb ekonomisk tillväxt i ett an-<br>tal länder i regionen. Krisen visade hur sårbara<br>länder är i en alltmer globaliserad ekonomi och<br>avslöjade bristfälliga institutioner och struktu-<br>rella svagheter, som det kommer att ta flera år att<br>rätta till. Aven om återhämtningen är på god väg<br>i regionen har krisen inneburit att många utsatta<br>människor, särskilt i Indonesien, åter hamnat<br>under fattigdomsstrecket.</p>
<p>Med den tidigare höga ekonomiska tillväxten<br>följde en snabbt ökande miljöförstöring som<br>gjort Asien till en av världens mest förorenade<br>regioner. Tretton av världens mest förorenade<br>städer finns i Asien.</p>
<p>Demokratin har gjort framsteg i Asien, t.ex. i<br>Sydkorea, Thailand, Taiwan och Indonesien.<br>Den kinesiska reformpolitiken har inneburit en<br>dramatisk minskning av landets fattigdom och<br>ett vidgat personligt handlingsutrymme. Landets<br>brister när det gäller mänskliga rättigheter är</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>emellertid fortfarande betydande. Detta gäller<br>även ett antal andra asiatiska länder, främst<br>Nordkorea, Burma och Afghanistan men även i<br>varierande grad t.ex. Vietnam, Laos och Pakistan.</p>
<p>Den av riksdagen 1999 tillstyrkta Asienstrate-<br>gin kommer under de kommande åren att utgöra<br>ett viktigt styrinstrument för samarbetet med re-<br>gionen. Strategin fokuserar på tre områden - ut-<br>byggt miljösamarbete, demokrati och mänskliga<br>rättigheter med stöd till reformprocesser och in-<br>stitutionsuppbyggnad samt breddade och mer<br>jämbördiga ömsesidiga kontakter. Okat kultur-<br>utbyte, beredning av ett Start Asien-program<br>med syftet att stödja svenska små- och medelsto-<br>ra företagsengagemang i Asien och en miljö-<br>konferens i Stockholm är initiativ som utgår från<br>Asienstrategin. Möjligheterna till ett utökat sam-<br>arbete på miljöområdet är betydande. År 2001<br>anordnar Sida en konferens för svenska och asia-<br>tiska enskilda organisationer. I enlighet med<br>riksdagens önskemål görs en studie om religio-<br>nens betydelse i det framtida Asiensamarbetet.</p>
<p>I samarbetet med Sydasien ligger tonvikten på<br>fattigdomsbekämpning och jämställdhet. I Sri<br>Lanka, där det allvarligaste utvecklingshindret är<br>den interna väpnade konflikten, inriktas samar-<br>betet på insatser för att främja fred, demokrati<br>och ekonomisk utveckling. I samarbetsländerna i<br>Sydostasien dominerar stöd till reformprocesser<br>och insatser för att främja uppbyggnad av insti-<br>tutioner. Demokratiseringsprocessen i Indonesi-<br>en har öppnat vägen för stöd till detta land, som<br>till befolkning är världens fjärde största. Ostti-<br>mor inledde under 1999 sin väg mot självstän-<br>dighet och det svenska biståndet till området<br>syftar till att stärka förutsättningarna för till-<br>komsten av en stat byggd på demokrati, respekt<br>för de mänskliga rättigheterna och en fungerande<br>och öppen förvaltning. Med de mer utvecklade<br>länderna i Ost- och Sydostasien inriktas samar-<br>betet på kunskapsöverföring. Detta gäller för<br>Kina där samarbetet i dessa former koncentreras<br>till miljö och rättsutveckling. U-krediter till bl.a.<br>miljöprojekt är ett annat viktigt inslag, t.ex. i Ki-<br>na.</p>
<p>Sverige är en framträdande givare av humani-<br>tärt bistånd till Asien. Viktiga mottagare under<br>det senaste året har varit nödlidande i Afghani-<br>stan, Östtimor och Nordkorea. Den humanitära<br>och ekonomiska situationen i Nordkorea är fort-<br>satt allvarlig och internationellt stöd kommer att<br>behövas även det kommande året. Det är en vik-<br>tig uppgift att följa upp Sveriges och EU:s bi-<br>stånd till detta land och öka kraven på insyn.</p>
<p>Nordkorea har visat ett ökat intresse för erfaren-<br>hets- och kunskapsutbyte med Sverige. 1999 in-<br>bjöds för första gången nordkoreaner att delta i<br>Sveriges internationella kurser. Utvecklingen i<br>relationerna mellan Nord- och Sydkorea skapar<br>nya möjligheter för insatser som kan bidra till<br>den fortsatta fredsprocessen.</p>
<p>Det svenska biståndet till Bangladesh inom<br>landsbygdsprogrammet har åstadkommit goda<br>resultat. Utbyggnaden av infrastruktur har lett<br>till ökad ekonomisk aktivitet. Många kvinnor har<br>involverats i sysselsättningsskapande åtgärder<br>och landlösa har fått tillgång till krediter. Stödet<br>till primärskolan i Kambodja via UNICEF har<br>medfört att fler byar har fått tillgång till under-<br>visning av högre kvalitet. Stödet till det kam-<br>bodjanska minröjningsprogrammet har möjlig-<br>gjort att betydande arealer minfält har<br>omvandlats till åkermark.</p>
<p>Avsaknaden av lokala motparter och konflik-<br>ten i Afghanistan har förhindrat utvecklings-<br>samarbete vid sidan av den humanitära hjälpen.<br>Den fortsatt instabila laotiska ekonomin och<br>brister i administrationen har gjort att bi-<br>ståndsprojekt försenats. I Filippinerna har det<br>varit svårt för mottagande organisationer att få<br>fram tillräckliga medel för de lokala kostnaderna<br>i biståndsprojekt.</p>
<p>Mellanöstern och Nordafrika</p>
<p>Det svenska bilaterala biståndet är -<br>Västbanken/Gaza undantaget - litet i Medel-<br>havsregionen. Huvuddelen av det bistånd som<br>ges utgörs av humanitärt bistånd, bidrag till en-<br>skilda organisationer, tekniskt samarbete, kredi-<br>ter samt finansiering av internationella kurser.<br>Dessutom ger Sverige ett omfattande humanitärt<br>bistånd till befolkningen i Irak.</p>
<p>De övergripande målen för svenskt utveck-<br>lingssamarbete med Västbanken och Gaza är att<br>stärka fredsprocessen bl.a. genom stöd för socialt<br>och ekonomiskt förbättrade förhållanden för det<br>palestinska folket samt bidra till uppbyggandet<br>av en demokratisk palestinsk stat.</p>
<p>De riktlinjer för utvecklingssamarbetet med<br>Västbanken och Gaza som regeringen antog i<br>december 1997 (för åren 1998-2000) innebär att<br>det svenska utvecklingssamarbetet skall koncent-<br>reras till tre områden:</p>
<p>- Insatser till stöd för fredsprocessen.</p>
<p>— Stöd till mänskliga rättigheter och demo-<br>krati samt stöd till social och kulturell ut-</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>veckling med inriktning på barn och ung-<br>dom.</p>
<p>— Stöd till att skapa förutsättningar för en<br>hållbar ekonomisk utveckling som kan leda<br>till ökad sysselsättning, genom uppbyggnad<br>av infrastruktur och näringslivet.</p>
<p>En ny landstrategi för utvecklingssamarbetet<br>med Västbanken/Gaza är under utarbetande.<br>Denna beräknas vara färdig före årsskiftet. Den<br>nya strategin sträcker sig över en femårsperiod<br>och innefattar åren 2001-2005. Huvuddragen i<br>strategin förväntas vara desamma. I ljuset av den<br>potentiellt avgörande fasen som fredsprocessen<br>nu befinner sig i kommer det att finnas stort ut-<br>rymme för flexibilitet i strategin.</p>
<p>Utöver det bilaterala biståndet till Västban-<br>ken/Gaza och stöd till palestinska flyktingar ger<br>Sverige ett omfattande stöd till FN-organet för<br>palestinaflyktingar UNRWA.</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Demokratin i Latinamerika utsätts idag för stora<br>utmaningar i flera länder. Styrelseskicket är be-<br>häftat med problem och brister i många fall. I en<br>del länder är presidentmakten i det närmaste<br>fullkomlig och utövas utan nämnvärt inflytande<br>från parlamenten. Rättssystemen är outvecklade i<br>flera länder. Korruptionen är ofta utbredd. All-<br>mänhetens förtroende för de demokratiska in-<br>stitutionerna är lågt. Narkotikahandel och ökat<br>våld underminerar utvecklingen i vissa länder.<br>Fattigdomen och den ojämna inkomstfördel-<br>ningen är de främsta hindren för konsolidering<br>av demokratin.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen har under slu-<br>tet av 1990-talet starkt påverkats av de globala<br>kriserna och sjunkande världshandelspriser. År<br>1999 var det första året i Latinamerika då eko-<br>nomin totalt sett krympte sedan 1980-talet.<br>Aven om den ekonomiska tillväxten var positiv<br>under 1990-talet som helhet, var den otillräcklig i<br>förhållande till befolkningstillväxten. Under<br>1900-talets två sista decennier ökade fattigdomen<br>i Latinamerika.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med La-<br>tinamerika styrs av regionstrategier för Central-<br>amerika och Sydamerika samt av landstrategier<br>för samarbetet med Nicaragua och Bolivia. Från<br>och med år 2001 kommer en ny regionstrategi<br>att gälla för Centralamerika inklusive Nicaragua<br>samt för Karibien.</p>
<p>Det ekonomiska stödet lämnas främst genom<br>multilaterala organ och genom enskilda organi-<br>sationer. Endast en mindre del av det svenska ut-<br>vecklingssamarbetet med Latinamerika sker bi-<br>lateralt. Däremot ökar det svenska stödet till<br>offentliga statliga institutioner såsom justitieom-<br>budsmannaämbeten och reformering av rättsvä-<br>senden.</p>
<p>I Centralamerika pågår återuppbyggnaden ef-<br>ter orkanen Mitch i främst Honduras, men även<br>Nicaragua och i viss mån Guatemala och El Sal-<br>vador. De svenska insatserna har uppmärksam-<br>mats genom att de genomförts snabbt och ef-<br>fektivt, särskilt vad gäller broar och övriga<br>insatser inom infrastruktur. Detta gäller även in-<br>om det sociala området. Sverige har en viktig roll<br>i uppföljningen av Stockholmsdeklarationen som<br>utgör en gemensam plattform för både det<br>svenska och det övriga internationella utveck-<br>lingssamarbetet i regionen. Social och ekologisk<br>sårbarhet, god samhällsstyrning och decentralise-<br>ring betonas och i genomförandet har det civila<br>samhällets aktörer fått en framträdande roll.</p>
<p>I Guatemala förväntas fredsprocessen gå in i<br>en andra etapp efter regeringsskiftet år 2000. Sve-<br>riges utvecklingssamarbete följer prioriteringarna<br>i fredsagendan i landet.</p>
<p>Konsolideringen av demokratin i Central-<br>amerika är problematisk. Försök från regering-<br>arnas sida att begränsa handlingsutrymmet för<br>oberoende kontrollinstanser som nationell revi-<br>sion och ombudsmannaämbeten för mänskliga<br>rättigheter har varit tydliga i Honduras, Nicara-<br>gua och El Salvador. I Guatemala hölls folkom-<br>röstning om konstitutionsförändringar som<br>skulle medföra avmilitärisering liksom ökade<br>rättigheter och möjligheter till deltagande i de-<br>mokratiska processer för ursprungsbefolkning-<br>en. Resultatet blev ett nej till de föreslagna<br>grundlagsreformerna vilket bromsar demokrati-<br>seringsprocessen i landet.</p>
<p>Den regionala integrationsprocessen i Cent-<br>ralamerika kommer ha stor betydelse för den<br>framtida utvecklingen. Utvecklingssamarbetet<br>genom EU har en särskilt viktig roll i stödet till<br>regionala strävanden.</p>
<p>Vad gäller Karibien inriktas utvecklingssamar-<br>betet främst på insatser för mänskliga rättigheter<br>och demokrati i Kuba och Haiti samt tekniskt<br>samarbete i Dominikanska Republiken och Ja-<br>maica. Vad gäller Kuba ligger tonvikten på erfar-<br>enhetsutbyte mellan institutioner och organisa-<br>tioner för att främja reformer, demokratisk sam-</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>hällsutveckling och respekt för de mänskliga rät-<br>tigheterna.</p>
<p>Regionstrategin för Sydamerika och<br>landstrategin för Bolivia är inriktade på<br>fattigdomsbekämpning samt stöd till demokrati<br>och mänskliga rättigheter. Bolivia är det<br>fattigaste landet i regionen och stödet riktar sig<br>främst till regeringens fattigdomsbekämpning<br>samt reformarbete inom utbildning och<br>statsförvaltning samt fattigdomsbekämpning.<br>Samarbetet i övrigt koncentreras till de fattigaste<br>och mest utsatta länderna i regionen såsom Peru,<br>Colombia, Ecuador och Paraguay. I Peru är<br>stödet till arbetet med mänskliga rättigheter och<br>demokrati av särskild vikt efter valet i maj 2000.<br>Fredsprocessen i Colombia har idag en stor<br>nationell politisk tyngd och internationell<br>uppmärksamhet. Sverige stödjer aktivt<br>fredsprocessen i Colombia och avser fortsatt att<br>göra detta, bl.a. genom att erbjuda en mötesplats<br>för parterna i konflikten och genom utvecklings-<br>samarbetet stärka de mänskliga rättigheterna,<br>främja konfliktförebyggande, ge stöd till<br>internflyktingar och bidra till stärkandet av det<br>civila samhället.</p>
<p>Europa</p>
<p>Västra Balkan</p>
<p>Situationen i västra Balkan-regionen är fortsatt<br>spänd. Etniska motsättningar, våld och krimina-<br>litet präglar alltjämt delar av området, i synnerhet<br>Förbundsrepubliken Jugoslavien, inklusive Ko-<br>sovo. Samtidigt skymtar en viss ljusning i främst<br>Kroatien och Makedonien som uppfyllt kriteri-<br>erna för förhandlingar om Stabiliserings- och as-<br>sociationsavtal med EU och gradvis närmare in-<br>lemmas i det europeiska samarbetet.</p>
<p>De svenska insatserna i området präglas av ett<br>regionalt synsätt. Biståndet skall bidra till fred,<br>stabilitet och integration av regionen i det euro-<br>peiska samarbetet. Biståndet skall även bidra till<br>att förmå länderna i regionen att fredligt lösa et-<br>niskt betingade konflikter och andra spänningar.<br>Uppbyggnad av demokratiska och ekonomiska<br>strukturer prioriteras samtidigt som humanitära<br>behov fortsatt beaktas. De svenska insatserna bör<br>också präglas av flexibilitet, vilket bl.a. innefattar<br>beredskap att snabbt agera i händelse av positiva<br>politiska förändringar.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i den s.k. Stabilitetspakten<br>för sydöstra Europa och stödjer bland annat in-<br>satser på investeringsområdet samt åtgärder för</p>
<p>att motverka korruption. Tillsammans med EU:s<br>stabiliserings- och associationsprocess för län-<br>derna på västra Balkan representerar Stabilitet-<br>spakten ett försök att genom regionalt samarbete<br>bryta den cykel av konflikter som präglat Balka-<br>nområdet.</p>
<p>Omfattande åtaganden har gjorts från svensk<br>sida gällande rekonstruktionen av Kosovo. Sveri-<br>ge stöder FN:s administration UNMIK, och bi-<br>drar med en bataljon till KFOR samt civilpoliser.<br>Sida gav stöd till bland annat upprustning av el-<br>nät, kraftverk och järnväg, minröjning, hälsovård<br>och återuppbyggnad av bostäder och skolor. En<br>uppdaterad strategi för utvecklingssamarbetet<br>med Kosovo och den närliggande regionen har<br>utarbetats under våren 2000. Huvudlinjen är att<br>det humanitära stödet fasas ut och att prioritet<br>fortsatt bör ges till ett antal infrastrukturella<br>återuppbyggnadsprojekt. Samtidigt bör stödet<br>öka inom områden som demokrati och institu-<br>tionsuppbyggnad, med betoning på strategiska<br>förvaltningsfunktioner. Stödet till Kosovo bör<br>samtidigt ses i ett regionalt perspektiv. Bered-<br>skap bör finnas att något minska Kosovopro-<br>grammets relativa andel av västra Balkanbistån-<br>det under 2001 till förmån för insatser i andra<br>delar av regionen, främst Kroatien och Monte-<br>negro samt - när politiska förutsättningar före-<br>ligger - också i Serbien.</p>
<p>I Förbundsrepubliken Jugoslavien utgår före-<br>trädesvis stöd till olika projekt rörande demo-<br>krati och mänskliga rättigheter, särskilt fram-<br>växten av oberoende media. Under vintern<br>1999/2000 riktades betydande humanitära insat-<br>ser i Serbien och Montenegro till de cirka<br>700 000 serbiska flyktingarna från Kosovo, Bos-<br>nien och Kroatien.</p>
<p>Svenskt bistånd till Bosnien innefattar bland<br>annat stöd till flyktingåtervändande, främst ge-<br>nom s.k. integrerade områdesprogram, privatise-<br>ringsprocessen samt uppbyggnad av administra-<br>tion och förvaltning. Den höga ambitionsnivån<br>kommer att bibehållas under de närmaste åren.<br>De svenska militära insatserna i Bosnien-<br>Hercegovina har under året minskat då SFOR-<br>bataljonen avvecklats till förmån för en mindre<br>insats med civilt-militärt samarbete.</p>
<p>Den politiska utvecklingen i Kroatien under år<br>2000 är glädjande. Insatserna för demokrati och<br>mänskliga rättigheter fortsätter. Stödet för flyk-<br>tingåtervändande bibehålls och kan eventuellt<br>utökas. Det finns även skäl att närmare undersö-<br>ka hur Stabiliserings- och associationsprocessen<br>kan stödjas.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>I Makedonien utgår stöd till demokrati och<br>mänskliga rättigheter inom ramen för det regio-<br>nala stödet. Insatser för att stödja Makedoniens<br>anpassning till europeiska strukturer genom den<br>s.k. Stabiliserings- och associationsprocessen bör<br>ges prioritet liksom bidrag till att stärka stats-<br>bildningen och till att överbrygga motsättningar<br>mellan befolkningsgrupperna i Makedonien.</p>
<p>I Albanien stöder Sverige institutionsupp-<br>byggnad inom åklagarväsendet, begränsandet av<br>civilbefolkningens vapeninnehav och förbättring<br>av hälsovården. Jordbruk, förvaltning, hälsa och<br>miljö har identifierats som områden för särskilt<br>behov av stöd.</p>
<p>Södra Kaukasus och Centralasien</p>
<p>Länderna i Södra Kaukasus (Armenien, Azer-<br>bajdzjan, Georgien) och Centralasien<br>(Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmeni-<br>stan, Uzbekistan) har sedan självständigheten<br>drabbats hårt av ekonomisk tillbakagång. Flera<br>av länderna har dock en stor utvecklingspotential<br>särskilt vad gäller energitillgångar och en långsam<br>återhämtning sker. Stödinsatserna som tidigare i<br>huvudsak varit av humanitärt slag har ändrat ka-<br>raktär och bedrivs nu i form av ett mer långsik-<br>tigt utvecklingssamarbete.</p>
<p>I Södra Kaukasus ges tekniskt bistånd huvud-<br>sakligen i form av kunskapsöverföring inom<br>mänskliga rättigheter, demokratisering, offentlig<br>förvaltning, sociala sektorer och miljön.</p>
<p>I Centralasien inriktas insatserna på att för-<br>bättra miljön och befolkningens hälsa kring<br>Aralsjön, på reformering av den offentliga sek-<br>torn, på den sociala sektorn och på jämställdhet.<br>Samarbete sker huvudsakligen med Kirgizistan,<br>Kazakstan och Uzbekistan.</p>
<p>Liksom tidigare läggs fortsatt tonvikt på sam-<br>arbetet med Moldavien inom det särskilda OSS-<br>programmet. Det svenska stödet till en social in-<br>vesteringsfond som bidrar till utveckling av den<br>sociala infrastrukturen samt kompetenshöjning<br>inom barn- och äldreomsorg fortsätter. Likaså<br>fortsätter lantmäteriprojektet. Ett skuldhante-<br>ringsprogram med svensk expertis kvarstår med<br>syfte att bidra till att lindra den ekonomiska kri-<br>sen i Moldavien. Nya områden där samarbete<br>planeras är energieffektivisering, hälsoreform<br>samt insatser inom jordbrukssektorn.</p>
<p>Nödvändigheten av att skapa demokratiska<br>och marknadsekonomiska strukturer i länderna i<br>regionen bör fortsatt stå i centrum för de svens-<br>ka insatserna liksom upprätthållandet av respek-</p>
<p>ten för mänskliga rättigheter. Frågor inom mil-<br>jöområdet och den sociala sektorn bör också<br>fortsatt prioriteras liksom jämställdhetsfrågor.<br>Samarbetsprojekt av regional karaktär bör efter-<br>strävas.</p>
<p>Turkiet</p>
<p>Turkiet erhöll status som kandidatland vid Eu-<br>ropeiska rådets möte i Helsingfors i december<br>1999. Samtidigt kvarstår omfattande kränkningar<br>av de mänskliga rättigheterna liksom sociala och<br>ekonomiska klyftor mellan olika befolknings-<br>grupper och regioner.</p>
<p>Den övergripande målsättningen med det<br>svenska utvecklingssamarbetet bör vara att un-<br>derlätta Turkiets EU-anpassning med tonvikt på<br>mänskliga rättigheter och demokrati, asyl- och<br>migrationspolitik och socio-ekonomisk utveck-<br>ling av sydöstra Turkiet. Det svenska stödet skall<br>utgöra ett komplement till EU:s och andra inter-<br>nationella organs stöd. Sida kommer att få i upp-<br>drag att lämna förslag till en landstrategi för Tur-<br>kiet.</p>
<p>Under 1999 bidrog Sverige med bilateralt stöd<br>för att stödja offren för den stora jordbävningen<br>i augusti.</p>
<h2>Övrigt</h2>
<p>Från anslagsposten Övrigt finansieras gäststi-<br>pendie- och utbytesverksamhet genom Svenska<br>institutet, stöd till vissa organisationer, utred-<br>ningsverksamhet, Svenska institutet i Alexandria<br>samt kapitaltillskott till Swedfund International<br>AB.</p>
<p>Tabell 3.10 Anslagsposten 1.3 Övrigt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Gäststipendie- och utbytes-<br>verksamhet genom Svenska in-<br>stitutet</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>11 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Utredningar m.m.</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>32 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Övriga insatser</p></td><td>
<p>39 304</p></td><td>
<p>39 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Svenska institutet i Alexandria</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>78 304</p></td><td>
<p>92 884</p></td></tr>
</table>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Svenska institutet</p>
<p>Verksamheten omfattar framförallt gäststipendi-<br>eprogram för högre studier och forskning i Sve-<br>rige för sökande från utvecklingsländer, samt<br>person- och erfarenhetsutbyte med utvecklings-<br>länder.</p>
<p>Utredningar</p>
<p>Från delposten finansieras bl.a. utredningar, se-<br>minarier, konferenser och information.</p>
<p>Övriga insatser</p>
<p>Från delposten finansieras bl.a. det svenska bi-<br>draget till den nordiskt samfinansierade verk-<br>samheten vid Nordiska Afrikainstitutet, bidrag<br>till stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond<br>och bidrag till United World College (UWC)<br>för kostnader för elever från utvecklingsländer.</p>
<p>Den oberoende internationella kommissionen<br>för Kosovo får bidrag under delposten. Kommis-<br>sionens arbete syftar till att försöka fastställa vad<br>som hände före under och efter kriget i Kosovo<br>samt att redovisa systematiska övergrepp mot<br>mänskliga rättigheter i regionen.</p>
<p>Svenska institutet i Alexandria</p>
<p>Beslutet om att inrätta institutet fattades i sep-<br>tember 1998 efter utredningen Ett svenskt institut<br>i Alexandria (Ds 1998:28). Institutet skall, inom<br>ramen för målen för internationellt utvecklings-<br>samarbete, utgöra en mötesplats för att främja<br>ökande kontakter mellan Sverige och övriga län-<br>der i Europa samt länder i Mellanöstern och<br>Nordafrika med aktiviteter som konferenser,<br>seminarier, föreläsningar och publikationer samt<br>stöd till forskning och stipendier.</p>
<p>Institutet kunde i februari 2000 flytta in i den<br>nyrenoverade fastighet där det skall inrymmas.<br>Det egyptiska parlamentet har nu ratificerat av-<br>talet avseende Alexandriainstitutet.</p>
<p>Swedfund</p>
<p>Swedfund International AB bidrar till utveckling<br>av bärkraftiga företag i u-länder och länder i<br>Central- och Östeuropa genom riskkapitalsats-<br>ningar i form av aktier eller lån, främst i samver-<br>kan med svenskt näringsliv i s.k. joint ventures.<br>Under senare år har Swedfund också i växande</p>
<p>grad gått in i riskkapital- och investeringsfonder,<br>särskilt i Afrika söder om Sahara.</p>
<p>Under 1999 har investeringsportföljen mins-<br>kat samtidigt som Swedfund under året gjort sin<br>största enskilda investering någonsin i African<br>Infrastructure Fund. Bolaget redovisade för 1999<br>ett negativt resultat, vilket i huvudsak förklaras<br>av den ekonomiska krisen i Ryssland. Dotterbo-<br>laget, som är inriktat på att bidra till ett väl fun-<br>gerande banksystem i Baltikum, gjorde 1999 sitt<br>bästa rörelseresultat någonsin.</p>
<p>Sedan Swedfunds bolagisering 1991 har staten<br>tillfört bolaget 229 miljoner kronor för insatser i<br>u-länder och 165 miljoner kronor för insatser i<br>Central- och Östeuropa. Bolaget har hemställt<br>om ytterligare kapitaltillskott mot bakgrund av<br>att merparten av kapitalet är utnyttjat och för att<br>kunna fortsätta expandera. Agaren avser att be-<br>vilja ett ägartillskott på 50 miljoner kronor för<br>insatser i u-länder. Frågan om Swedfunds fram-<br>tida verksamhet i Central- och Östeuropa har<br>varit föremål för en särskild utredning och be-<br>handlas närmare under politikområdet 9 Samar-<br>bete med Central- och Östeuropa.</p>
<h2>3.6 Resultatbedömning</h2>
<p>3.6.1 Resultat</p>
<p>För att utvärdera effekterna av det svenska ut-<br>vecklingssamarbetet skulle en bedömning behö-<br>va göras dels av utvecklingen i de mottagande<br>länderna med avseende på målen, dels av hur Sve-<br>rige bidragit till utvecklingen. Det är dock svårt<br>att särskilja resultaten av utvecklingssamarbete<br>generellt och av de svenska insatserna speciellt.<br>An svårare blir det för det multilaterala utveck-<br>lingssamarbetet där Sverige endast är en part i en<br>organisation. Regeringen avser framöver att med<br>vissa intervaller göra utvärderingar av effekterna<br>av svenskt bistånd, som kan avse ett eller flera av<br>målen eller avgränsas till en region eller ett land<br>alternativt en sektor. I samband med reglerings-<br>breven för 2001 beräknas en sådan beställning<br>kunna göras.</p>
<p>Nedan redovisas exempel på hur regeringen<br>och Sida arbetar för att uppnå effektmålen för<br>utvecklingssamarbetet. I Sveriges internationella<br>utvecklingssamarbete, Årsbok 2000 lämnas en mer<br>utförlig redogörelse fördelat på mål, länder och<br>verksamhetsgrenar.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Höja de fattiga folkens levnadsnivå<br>Fattigdomsbekämpning står idag högst på den<br>internationella utvecklingsagendan. En utgångs-<br>punkt är den strategi, Shaping the 21st Century -<br>the Contribution of Development Cooperation,<br>som tagits fram inom OECDis biståndskom-<br>mitté DAC och bygger på 1990-talets stora FN-<br>konferenser. Sverige har aktivt medverkat i detta<br>centrala och viktiga arbete. Strategin har fattig-<br>domsbekämpning som övergripande mål, vilket<br>operationaliserats i ett antal mätbara mål.</p>
<p>Inom DAC utarbetas riktlinjer för fattig-<br>domsbekämpning inom utvecklingssamarbetet.<br>Sverige deltar aktivt i detta arbete, som bl.a. base-<br>ras på konsultationer i ett antal samarbetsländer.</p>
<p>De närmaste åren kommer nationella fattig-<br>domsstrategier att utarbetas av de fattigaste län-<br>derna. En viktig drivkraft är den förstärkta län-<br>ken mellan skuldlättnad och fattigdoms-<br>bekämpning i det utvidgade skuldinitiativet He-<br>avily Indebted Poor Countries Initiative (HIPC).<br>Fattigdomsstrategierna skall ligga till grund för<br>Världsbankens och IMF:s utlåning samt i stor<br>utsträckning även för övriga givares stöd. Sverige<br>följer löpande dessa processer i våra samar-<br>betsländer.</p>
<p>Strategierna liksom det av Världsbanken tidi-<br>gare lanserade Comprehensive Development<br>Framework (CDF) utgör viktiga instrument för<br>ett samordnat fattigdomsorienterat utvecklings-<br>samarbete. De är viktiga utgångspunkter för ar-<br>betet med landstrategier för våra samarbetslän-<br>der, vilket betonas i de riktlinjer för<br>landstrategiprocesser som utarbetats gemensamt<br>av Utrikesdepartementet och Sida.</p>
<p>I regeringens fattigdomsskrivelse till riksdagen<br>1996, De fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar,<br>slås fast att fattigdom är ett mångdimensionellt<br>begrepp. Det bekräftas i bl.a. en studie som nyli-<br>gen slutförts av Världsbanken med finansiellt<br>stöd från bl.a. Sverige, Voices of the Poor, där<br>60 000 människor i ett 60-tal länder intervjuats.<br>Studien utgör underlag för Världsbankens World<br>Development Report 2000/01, med underrubri-<br>ken Attacking Poverty, som kommer att publi-<br>ceras under 2000.</p>
<p>Sida klassificerar i sin årsredovisning för 1999<br>för första gången insatser i det bilaterala utveck-<br>lingssamarbetet efter deras inverkan på fattig-<br>dom. Resultatet, som skall tolkas med försiktig-<br>het eftersom det bygger på bedömningar, visar<br>att 42 procent av utbetalningarna avsåg insatser<br>som direkt påverkade fattigdomen eller där de<br>fattiga var inbegripna, medan 47 procent avsåg</p>
<p>insatser med indirekta effekter på fattigdoms-<br>minskning. Elva procent av insatserna bedömdes<br>sakna påverkan på fattigdomssituationen.</p>
<p>Sida inledde under 1999 ett fattigdomsprojekt<br>som syftar till att dra lärdom av egna erfarenheter<br>samt till att bygga upp ny kunskap om koppling-<br>arna mellan fattigdom och fördelning, tillväxt,<br>sysselsättning och institutionella förutsättningar.<br>I det fortsatta arbetet med Sidas handlingspro-<br>gram skall kopplingar tydliggöras mellan det<br>övergripande fattigdomsmålet och målen avse-<br>ende jämställdhet, miljö samt demokrati.</p>
<p>Sverige har varit starkt drivande att FN:s eko-<br>nomiska och sociala verksamhet skall ha en tyd-<br>lig prioritering på fattigdomsbekämpning. Den-<br>na inriktning är mycket tydlig i FN:s normativa<br>verksamhet. I de uppföljningskonferenser som<br>nu äger rum fem år efter 1990-talets konferenser<br>står fattigdomsfrågorna i fokus. Under år 2000<br>har uppföljningskonferensen till det sociala<br>toppmötet (Köpenhamn + 5) liksom till kvin-<br>nokonferensen (Peking +5) åter betonat fattig-<br>domsbekämpning som den centrala utgångs-<br>punkten för ekonomisk tillväxt och utveckling.</p>
<p>Inom FN:s operativa verksamhet har fattig-<br>domsfrågorna fått högre prioritet. Detta är sär-<br>skilt märkbart i UNDP. För att öka genom-<br>slagsförmågan har Sverige fortsatt gett starkt<br>stöd till reformering av FN:s utvecklingssamar-<br>bete, särskilt på två områden: bättre samordning<br>av FN:s insatser på landnivå med ett ökat fokus<br>på fattigdomsfrågorna och bättre finansierings-<br>system med resultatbaserade budgetar, där re-<br>sultatredovisningar görs på årsbasis om effekter-<br>na av respektive FN-organs arbete.</p>
<p>Bland de multilaterala utvecklingsbankerna<br>antog den Asiatiska utvecklingsbanken en fattig-<br>domsstrategi i december 1999.</p>
<p>Resurstillväxt</p>
<p>Sverige har under det gångna året bidragit till att<br>frågan om tillväxtens innehåll fått en allt mer<br>framskjuten plats på den internationella dagord-<br>ningen bl.a. inom DAC och i Special Programme<br>of Assistance for Africa (SPA), som koordineras<br>av Världsbanken. För att främja makroekono-<br>misk balans och ekonomiska strukturförändring-<br>ar och därmed resurstillväxt ger Sverige stöd till<br>bl.a. ekonomiska reformer, förvaltning och till<br>utbyggnad av fysisk infrastruktur.</p>
<p>Ett gott styrelseskick och en transparent of-<br>fentlig förvaltning är av central betydelse för ett<br>lands tillväxt. Bilateralt har svenskt stöd främst<br>gått till att stärka den offentliga finansiella för-</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>valtningen i samarbetsländerna. Sverige arbetar<br>även för dessa frågor i de multilaterala organisa-<br>tionerna. Världsbanken har under det senaste<br>året utarbetat en strategi för stöd till de samar-<br>betsländer som arbetar med att stärka sitt styrel-<br>seskick och sin offentliga förvaltning.</p>
<p>En väl fungerande infrastruktur är en annan<br>förutsättning för resurstillväxt. Sidas stöd inom<br>området har det gångna året ökat väsentligt,<br>främst genom omfattande insatser i Centralame-<br>rika efter orkanen Mitch. Speciellt viktigt för<br>fattigdomsbekämpning är infrastruktur som di-<br>rekt berör de fattiga t.ex. vatten, vägar och ener-<br>gi. Sida arbetar också alltmer med urban utveck-<br>ling, t.ex. bostäder för fattiga.</p>
<p>En viktig faktor för resurstillväxt är utveckling<br>av en väl fungerande marknadsekonomi. Sida<br>stödjer reformering/privatisering av offentlig af-<br>färsdrivande verksamhet, borttagande av hinder<br>för företagande och åtgärder för att främja kon-<br>kurrens, bl.a. genom stöd till kompetensutveck-<br>ling, affärsutveckling och, kapitalförsörjning för<br>det privata näringslivet.</p>
<p>Ekonomisk och politisk självständighet</p>
<p>I många av de svenska samarbetsländerna utgör<br>skuldbördan ett hinder för en självständig eko-<br>nomisk och social politik. Sverige har aktivt bi-<br>dragit till ökade skuldlättnader för de fattigaste<br>länderna, bl.a. med bidrag till det utvidgade<br>skuldinitiativet Heavily Indebted Poor Countri-<br>es Initiative (HIPC). En stor del av stödet till<br>ekonomiska reformer ges i form av stöd till<br>skuldlättnader. Sida har under 1999 stött ett pro-<br>gram som syftar till att bistå främst HlPC-länder<br>att bygga upp en egen kapacitet att hantera skul-<br>der och upplåning.</p>
<p>Sveriges handelspolitik syftar bl.a. till att stär-<br>ka de fattiga ländernas integration i världseko-<br>nomin. Utvecklingssamarbetet kan i ökad ut-<br>sträckning bidra till detta. Sida har under 1999<br>antagit en handelspolicy med syfte att bl.a. stärka<br>de institutionella förutsättningarna för han-<br>delsutveckling och att stärka samarbetsländernas<br>handelspolitiska kompetens.</p>
<p>Forskning är av stor betydelse för att länder<br>skall kunna ta ansvar för sin utvecklingsprocess<br>och hantera sitt beroende av omvärlden, t.ex. ge-<br>nom stöd till inhemskt analysarbete, kvalificerad<br>kompetens och kompetensförsörjning. Genom<br>Sidas särskilda satsning på kunskap och kompe-<br>tens har en expansion av forskningssamarbetet<br>inletts. Den största ökningen har avsett Afrika.</p>
<p>Ekonomisk och social utjämning</p>
<p>En jämnare fördelning av inkomster och till-<br>gångar samt en mer jämlik fördelning inom hus-<br>håll är viktigt för en långsiktigt hållbar utveckling<br>i samarbetsländerna. Stöd till sociala sektorer ut-<br>gör en betydande del av Sidas verksamhet, främst<br>till utbildning och hälsovård, som är centrala för<br>att bidra till socio-ekonomisk utjämning.</p>
<p>Stöd till landsbygdsutveckling i Asien, Latin-<br>amerika och Afrika bidrar till att förbättra lev-<br>nadsvillkoren för fattiga på landsbygden. Ett ex-<br>empel är jordbruksrådgivning för att förbättra<br>odlingsmetoder och utsäde. Kvinnornas situation<br>på landsbygden ges särskild uppmärksamhet då<br>kvinnor i allt högre grad är ensamförsörjare i de<br>fattigaste hushållen på landsbygden. All erfaren-<br>het visar att åtgärder som riktas mot kvinnor,<br>t.ex. utbildningsinsatser eller stöd till kvinnliga<br>företagare, kan ha särskilt gynnsamma effekter<br>på social och ekonomisk utveckling.</p>
<p>Stöd till mikrofinansiering bidrar till att fattiga<br>människor får tillgång till finansiella tjänster och<br>arbetstillfällen och därmed möjlighet till egen<br>försörjning.</p>
<p>Demokratisk samhällsutveckling</p>
<p>För att främja och stärka demokratin utgår stöd<br>till såväl statliga strukturer och institutioner som<br>till att främja framväxten av ett civilt samhälle.</p>
<p>Det traditionella förvaltningsstödet håller suc-<br>cessivt på att integreras med demokrati och<br>mänskliga rättigheter. I flera samarbetsländer<br>finns integrerade program för demokratisk sam-<br>hällstyming, där samarbetet fokuseras på sam-<br>spelet mellan det civila samhället och staten och<br>alltmer koncentreras till statliga institutioner<br>som bidrar till ett demokratiskt samhälle och<br>ökat folkligt deltagande. En pilotverksamhet har<br>bedrivits inom ramen för utarbetande av en land-<br>strategi för Zimbawe för att integrera demokrati<br>och mänskliga rättigheter med en särskild ton-<br>vikt på barns rättigheter.</p>
<p>Utrikesdepartementet och Sida har under<br>1999 arbetat med policy- och analysarbete samt<br>kompetensutveckling i ambitionen att allt<br>utvecklingssamarbete skall genomsyras av<br>demokrati/mänskliga rättighetsaspekter. Tre<br>regionala rådgivare för demokrati/mänskliga<br>rättigheter har placerats i Harare, Nairobi och<br>Bangkok för att stärka kapaciteten i<br>genomförande av Sidas handlingsprogram för<br>fred och demokrati.</p>
<p>Under senare år har FN ökat samarbetet med<br>det civila samhällets organisationer. UNDP har</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>lagt ökad tonvikt vid att främja god samhälls-<br>styrning och förstärkt rättsväsende i samar-<br>betsländerna genom stöd till kapacitetsutveck-<br>ling och institutionsuppbyggnad och genom<br>dialog.</p>
<p>Inom ramen för Habitatagendan och de åta-<br>ganden som gjordes vid FN:s konferens om bo-<br>ende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul<br>1996 verkar Sverige för att främja lokalt ledar-<br>skap och demokratiskt styre samt effektiv för-<br>valtning av samhällen, städer och storstadsregio-<br>ner. En viktig del i detta är decentralisering av<br>offentlig makt och ansvar till den nivå som mest<br>effektivt kan möta människors lokala behov.</p>
<p>I UNICEF är ett förstärkt rättighetsperspek-<br>tiv utifrån barnkonventionen, kapacitetsupp-<br>byggnad och långsiktighet i utvecklingsarbetet<br>samt utsatta barns villkor och rättigheter svenska<br>profilfrågor. Barnets utsatthet i väpnade kon-<br>flikter har särskilt uppmärksammats av de huma-<br>nitära organisationerna. UNHCR har en särskild<br>samordnare med uppgift att verka för ett tydliga-<br>re barnrättsperspektiv i organisationens flyk-<br>tingprogram.</p>
<p>Inom Utrikesdepartementet pågår sedan 1998<br>en översyn av barnfrågor i det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet med målet att utforma en<br>sammanhållen policy för barnfrågor och att ut-<br>veckla ett systematiskt barnrättsperspektiv i det<br>internationella utvecklingssamarbetet utifrån<br>FN:s konvention om barnets rättigheter, FN-<br>konferenserna och de svenska biståndsmålen. En<br>skrivelse skall lämnas till riksdagen och projektet<br>skall vara avslutat januari 2002. Särskilda medel<br>har anvisats för multilaterala insatser för att sti-<br>mulera ett barnrättsperspektiv i FN:s fonder och<br>program m.fl. multilaterala aktörer rörande bl.a.<br>barnarbete, sexuell exploatering av barn och barn<br>på institution.</p>
<p>Bland de multilaterala utvecklingsbankerna<br>antog den Afrikanska utvecklingsbanken i slutet<br>av 1999 en policy och riktlinjer för insatser för<br>främjande av god samhällstyrning.</p>
<p>Framsynt hushållning med naturresuser och om-<br>sorg om miljön</p>
<p>Sidas handlingsprogram för hållbar utveckling<br>har under 1999 reviderats inför tvåårsperioden<br>2000-2001. Nya riktlinjer för miljökonsekvens-<br>bedömning (MKB) och utbildningsinsatser har<br>bidragit till att miljöaspekter integrerats bättre i<br>Sidas verksamhet. Detta har kompletterats ge-<br>nom en stödfunktion för MKB på Sveriges Lant-<br>bruksuniversitet.</p>
<p>Integrering av miljöhänsyn i landstrategier har<br>fått ökad uppmärksamhet. För samtliga<br>prioriterade ämnesområden finns någon form av<br>miljöpolicy. Under 1999 utarbetades sådana för<br>vattenresurser, jordbruk, skogsbruk, landsbygds-<br>utveckling, urbana transporter, handel och miljö.<br>Under året har en metodhandbok utarbetats för<br>beredning av insatser inom naturbruksområdet.<br>Sida har också bidragit till EU-arbetet genom<br>projektet Biodiversity in Development Projects.</p>
<p>Renodlade insatser inom jord- och skogsbruk<br>håller successivt på att avvecklas och nya bredare<br>insatser bereds. Naturresursfrågorna berör ofta<br>flera länder och stödet till regionala insatser har<br>därför ökat. Regionala initiativ och insatser finns<br>nu i södra Afrika, kring Victoriasjön, i Sydostasi-<br>en och i Centralamerika. Sida har antagit riktlin-<br>jer för miljöhänsyn i det humanitära biståndet.<br>Sida har också utvecklat stödet till samarbetslän-<br>der i deras tillämpning av de internationella mil-<br>jökonventionerna.</p>
<p>Sekretariatet för Global Water Partnership<br>(GWP) har även under 1999 administrerats av<br>Sida. Under året har GWP utvecklat ett ramverk<br>för hur en global vattenvision ska kunna ge-<br>nomföras. Särskilt stöd har bl.a. gått till World<br>Resources Institute för att utveckla en modell för<br>redovisning av miljötillståndet i världen och till<br>UNDP för att bygga upp ett miljöledningssys-<br>tem.</p>
<p>Inom styrande organ för FN:s operativa verk-<br>samhet, de internationella finansieringsinstitu-<br>tionerna samt den globala miljöfonden (GEF)<br>vidareutvecklas arbetet med aktivt svensk delta-<br>gande för att genomföra rekommendationerna<br>från Rio-konferensen 1992. I samband med det<br>senaste styrelsemötet i FN:s miljöprogram<br>(UNEP) antog ett hundratal miljöministrar un-<br>der svenskt ordförandeskap en deklaration med<br>långtgående åtaganden att integrera ett långsik-<br>tigt hållbart perspektiv i det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet. Världsbanken avser att un-<br>der hösten 2000 presentera en ny miljöstrategi.</p>
<p>Sverige har fortsatt verkat för en förstärkt in-<br>tegrering av miljö och hållbar utveckling i FN:s<br>verksamhet som en uppföljning av FN:s gene-<br>ralförsamlings reformbeslut rörande hållbar ut-<br>veckling och bosättning. Sverige har i UNHCRrs<br>styrelsearbete verkat för att organisationen i sitt<br>övergripande mandat för flyktingar integrerar<br>miljöhänsyn i alla sina flyktingprogram.</p>
<p>Sverige har verkat för att integrera miljödi-<br>mensionen i EU:s utvecklingssamarbete och har<br>inför och under vårt ordförandeskap en viktig</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>uppgift att bidra med erfarenheter till Kommis-<br>sionens åtgärdsplan för hur detta skall omsättas i<br>praktiken.</p>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet inriktas på att stärka<br>kvinnors sociala, ekonomiska och politiska rät-<br>tigheter som ett led i att bekämpa fattigdom,<br>fördjupa demokratin samt främja en hållbar ut-<br>veckling. Sverige bedriver ett aktivt arbete med<br>att såväl multilateralt som bilateralt synliggöra<br>kvinnors och mäns olika villkor som utgångs-<br>punkt för analys och åtgärder i all utvecklings-<br>planering. Sverige finansierar en särskild tjänst<br>hos FN:s generalsekreterares genderrådgivare<br>från hösten 1999 för att stärka kvinnors medver-<br>kan i beslutande fora, förbättra kvinnors ekono-<br>miska villkor och motverka våld mot kvinnor, bl.<br>a. med sikte på FN:s särskilda möte om jäm-<br>ställdhet i juni 2000.</p>
<p>Sidas handlingsprogram för jämställdhet har<br>lagt grunden för ett mer systematiskt arbete bl. a.<br>med att integrera jämställdhet i samtliga land-<br>strategier. Sida har inlett ett särskilt samarbete<br>med Nicaragua, Tanzania och Namibia för att<br>stödja deras genomförande av handlingsplanen<br>från FN-konferensen om kvinnor i Peking, bl.a.<br>genom stöd till jämställdhetsanalyser av länder-<br>nas nationella budget. Utrikesdepartementet har<br>också presenterat en skiss till en kritisk gransk-<br>ning av hur en landstrategi skulle se ut om kvin-<br>nor och män uppmärksammades på lika villkor.</p>
<p>I länder där jämställdhet finns med som ett<br>viktigt mål för samarbetet och där ambassaderna<br>har särskild genderkompetens har jämställdhet<br>ett mycket starkt genomslag. I Bangladesh, Indi-<br>en, Sydafrika och Tanzania har 75-95 procent av<br>utbetalda medel gått till projekt som har jäm-<br>ställdhet som huvud- eller delsyfte.</p>
<p>Över 60 procent av utbetalda medel till de so-<br>ciala sektorerna, mänskliga rättigheter och de-<br>mokrati har gått till insatser med jämställdhets-<br>aspekter. Utfallet för infrastruktur, näringsliv<br>och urban utveckling är ca 40 procent.</p>
<p>Sverige har deltagit aktivt i OECD/DAC:s<br>arbetsgrupp om jämställdhet och bl. a. medver-<br>kat i genomförandet av ett seminarium 1999 om<br>stärkande av kvinnors ställning och i utarbetande<br>av riktlinjer för hur jämställdhet skall genomsyra<br>arbetet inom hälsa, utbildning och miljö. Inom<br>DAC arrangerade Sverige också 1999 ett semina-<br>rium om hur jämställdhetaspekter uppmärk-<br>sammats i DAC:s utvärderingar.</p>
<p>Utrikesdepartementet har i en rad överlägg-<br>ningar med bl.a. Världsbanken, FN och externa<br>forskare medverkat i utveckling av metoder för<br>att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i analyser<br>och åtgärdsförslag. På det humanitära området<br>har FN-organen utvecklat en gemensam policy<br>för genderfrågor i det humanitära biståndet.<br>UNHCR har uppmärksammat kvinnors utsatt-<br>het, främst i flyktingläger.</p>
<p>Under 1999 genomfördes i Afrikanska ut-<br>vecklingsbanken ett nordiskt finansierat semina-<br>rium för att höja kompetensen om jämställd-<br>hetsfrågor hos bankens personal och lägga<br>grunden till en översyn av bankens jämställd-<br>hetspolicy. Samma år inleddes ett fördjupat sam-<br>arbete med den Asiatiska utvecklingsbanken i<br>syfte att stärka kompetens vad gäller jämställdhet<br>och kunskap om kvinnors och mäns olika villkor<br>som utgångspunkt för utvecklingsplanering.<br>Under år 2000 har Sverige i dialog med Världs-<br>banken poängterat behovet av att tydligare upp-<br>märksamma kvinnor i analys och åtgärder för att<br>bekämpa fattigdom, bl. a. i den översyn som in-<br>letts om IDA:s kreditgivning. Såväl inom<br>Världsbanken som i den Afrikanska utvecklings-<br>banken pågår utarbetande av genderstrategier.</p>
<p>Internt inom departementet har också åtgär-<br>der vidtagits för att uppmärksamma jämställd-<br>hetsaspekter, bl.a. inom verksamhetsplaneringen.</p>
<p>Utvärderingsverksamheten vid Sida</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet utvärderas<br>inom Sida, dels av Sekretariatet för utvärdering<br>och intem revision (UTV) som är direkt under-<br>ställt Sidas styrelse, dels av olika avdelningar och<br>av de integrerade ambassaderna. Från och med<br>1999 har Sida infört systematiska ställningsta-<br>ganden till utvärderingar och revisionsinsatser,<br>s.k. "management response". Nedan sammanfat-<br>tas de studier som slutförts under 1999 och Sidas<br>ställningstaganden till dessa.</p>
<p>Effekterna av programstöd</p>
<p>Sekretariatet för utvärdering och intern revision<br>har slutfört en utvärdering av svenskt program-<br>bistånd. Studiens syfte var att granska program-<br>stödets effekter avseende tillväxt och inkomst-<br>fördelning, policydialog samt genomförande av<br>politiska och ekonomiska reformer. Sverige stäl-<br>ler sällan specifikt svenska villkor för program-<br>stödet utan föredrar att ansluta sig till de multi-<br>laterala institutionernas villkor. Studien</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>konstaterar att möjligheten för givare att påverka<br>genom formell konditionalitet är begränsad.<br>Istället är det oftast de inhemska prioriteringarna<br>som är avgörande för utfallet av politiska och<br>ekonomiska reformer. Utvärderama menar att<br>det svenska programbiståndet har haft en stabili-<br>serande effekt vilken har varit gynnsam för<br>mottagarländernas ekonomiska tillväxt.</p>
<p>Sida konstaterar att utvärderingen utgör en<br>utmärkt utgångspunkt för det fortsatta metodar-<br>betet, och i bedömningarna om process- och<br>substansfrågor vad gäller stöd till ekonomiska<br>reformer och skuldlättnader. Sida kommer fram-<br>över att utveckla former för budgetstöd som får<br>en ökad betydelse i takt med att behovet av<br>skuldlättnader minskar.</p>
<p>Utvärdering av forskningssamarbetet mellan<br>Sverige och Uruguay</p>
<p>Under perioden 1986-1995 gavs stöd till samar-<br>bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och<br>Uruguay genom SAREC. Ett tiotal forsknings-<br>projekt inom medicin, jordbruk, teknologi och<br>ekonomi fick ett sammanlagt stöd om ca 45<br>miljoner kronor.</p>
<p>Utvärderingen konstaterar att värdefulla<br>forskningsresultat åstadkommits inom flera<br>projekt och att projekten som regel haft bety-<br>dande effekter för uppbyggnaden av forsk-<br>ningskapacitet i Uruguay. En kritisk synpunkt är<br>att programmet tillkom utan en föregående be-<br>dömning av Uruguays forskningsbehov. Vidare<br>involverades inte samarbetslandets centrala<br>forskningsorgan tillräckligt i programmets upp-<br>läggning och genomförande.</p>
<p>Sida konstaterar att det är väsentligt att initiera<br>ett forskningssamarbete genom en samhällseko-<br>nomiskt orienterad analys av samarbetslandets<br>forskningsbehov, att en vid krets av intressenter i<br>samarbetsländerna bör delta i stödets upplägg-<br>ning och genomförande samt att samarbetslän-<br>dernas centrala forskningsorgan regelmässigt bör<br>involveras i programmen.</p>
<p>Utvärdering om krediter och miljö</p>
<p>Hösten 1997 inledde UTV en utvärdering av hur<br>miljöaspekter beaktas i Sidas kreditfinansierade<br>projekt. Studien visar att miljömedvetandet och -<br>kunnandet under de senaste åren ökat markant.<br>Sidas möjlighet att påverka miljöaspekterna i det<br>tidiga planeringsstadiet var dock små då kredit-<br>projekt normalt inkommer i ett sent skede. Stu-</p>
<p>dien visar att det inte klart framgår hur Sida har<br>hanterat den miljöinformation som samlats in. I<br>större delen av fallen behandlade dokumentatio-<br>nen de viktigaste förväntade miljöeffekterna men<br>inga referenser görs till Sidas policies och regel-<br>verk för miljöhänsyn. I de flesta fall saknades<br>referenser också till samarbetslandets miljölagar<br>liksom till relevanta internationella konventio-<br>ner.</p>
<p>Studien konstaterar att den insamlade miljö-<br>informationen sällan följs upp under genomfö-<br>randefasen. Kvantitativa miljömål och indikato-<br>rer är sällsynta och låneavtalen behandlar i<br>allmänhet inte de miljöfrågor som antas vara re-<br>levanta för de studerade projekten. Utvärderama<br>rekommenderar att Sida mer proaktivt informe-<br>rar potentiella intressenter om myndighetens<br>policies och för in rekommendationer från mil-<br>jöbedömningar av projekt som villkor i låneavtal.</p>
<p>Sida konstaterar att miljöfrågor fått en alltmer<br>framskjuten plats även i kreditfinansierade insat-<br>ser, samtidigt som det finns begränsningar i en<br>reaktiv finansieringsform som kreditfinansiering<br>av projekt upphandlade i internationell konkur-<br>rens.</p>
<p>Studie avseende effekterna av utvärdering av en-<br>skilda organisationer</p>
<p>1994 genomförde SIDA en omfattande utvärde-<br>ring av utvecklingssamarbetet genom svenska<br>enskilda organisationer, den s.k. Proxy-<br>utvärderingen (Development by Proxy - An<br>evaluation of the development impact of go-<br>vernment support to Swedish NGO:s). Ett av de<br>huvudsakliga resultaten var att de flesta av de en-<br>skilda organisationerna lyckades bra med att<br>uppnå mål på projektnivå men att resultaten vad<br>gäller långsiktig utveckling var mindre bra. 1998<br>beslöt UTV att genomföra en kartläggning och<br>analys av effekterna av Proxy-utvärderingen, hur<br>den påverkat de enskilda organisationernas ar-<br>bete och samarbete med Sida och vad berörda<br>parter lärt av utvärderingen.</p>
<p>Studien visar bl.a. att Proxy-utvärderingen har<br>haft betydande inflytande på såväl<br>Utrikesdepartementet som Sida när det gäller<br>synen och kraven på biståndet genom enskilda<br>organisationer. Inom de tretton<br>ramorganisationer som Sida har långsiktiga avtal<br>med fanns en klar medvetenhet om Proxy-<br>utvärderingen och flera hade också aktivt använt<br>utvärderingsresultaten. Bland de organisationer<br>som inte har ramavtal med Sida kände en</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>majoritet inte till Proxy-utvärderingen och i de<br>fall de gjorde det hade den inte haft någon<br>påverkan på deras arbete. En av slutsatserna i<br>studien är att man kan ifrågasätta hur väl den<br>decentraliserade styrningsmodell som idag finns<br>mellan Sida och organisationerna fungerar.<br>Utvärderama rekommenderar därför att Sida ser<br>över sitt styrningssystem för stöd till enskilda<br>organisationer med avseende på hur bl.a. lärande<br>och metodologisk utveckling kan nå huvud-<br>delen av de svenska enskilda organisationerna.<br>Studien bör även omfatta en bedömning av<br>(kostnads-) effektiviteten av bistånd genom<br>svenska enskilda organisationer.</p>
<p>Sida konstaterar att dialogen med ramorgani-<br>sationerna fördjupats under senare år och att<br>systemrevisioner och kapacitetsstudier i ökande<br>grad skall fokusera på ramorganisationernas<br>metoder för att föra en dialog om frågor av po-<br>licy- och metodkaraktär med medlems- och un-<br>derorganisationer samt säkerställa att detta förs<br>vidare till de lokala organisationerna.</p>
<p>Studier av utvärderingsinstrumentet</p>
<p>Sekretariatet har slutfört två studier om utvärde-<br>ringsinstrumentet. Dessa fann att utvärderingar-<br>na som initierades av Sida ofta saknade ett ge-<br>nomtänkt och explicit syfte överenskommet<br>med berörda intressenter. I de fall lärande var ett<br>angivet syfte var det oklart för vem, varför och<br>hur lärandet skulle ske. Studien indikerar att ett<br>oklart syfte minskar utvärderingens användbar-<br>het och att det behövs en klar idé om hur utvär-<br>deringens resultat skall användas för att den skall<br>bli meningsfull. Vidare identifieras utvärderama i<br>huvudsak med hjälp av kollegor - då de flesta ti-<br>digare utfört uppdrag åt Sida - snarare än genom<br>upphandling i konkurrens.</p>
<p>Studien är särskilt kritisk beträffande distri-<br>butionen av utvärderingsrapporter, som normalt<br>sänds till en begränsad krets i huvudsak inom<br>Sida. Utvärderingsresultaten används ofta av Si-<br>das programhandläggare - enligt studien har re-<br>kommendationerna i 75 procent av de under-<br>sökta fallen lett till konkreta resultat. Bland<br>övriga intressenter är användbarheten dock be-<br>gränsad av det enkla skälet att de ofta inte får<br>rapporterna. I de undersökta fallen distribuera-<br>des utkast till utvärderingsrapporten i hälften av<br>fallen till den huvudsakliga samarbetspartnern i<br>landet, t.ex. ett fackdepartement. De som direkt<br>arbetar med genomförande har dock ytterst säl-<br>lan tillgång till utvärderingsresultat och rekom-</p>
<p>mendationer. Fallstudier som gjorts visar att<br>deltagande i utvärderingar går hand i hand med<br>bred lokal användning av utvärderingsresultat.</p>
<p>Studien fann att kvaliteten var signifikant lägre<br>än vad som kunde förväntas. Utvärderingarna<br>hade i synnerhet metodologiska brister. Trots<br>detta var i de flesta av de undersökta fallen pro-<br>gramhandläggarna positiva till utvärderingspro-<br>cessens resultat. Studien bedömer att utvärde-<br>ringarnas kvalitet kan höjas om fler intressenter<br>inkluderas i utvärderingsprocessen och konstate-<br>rar att Sidas utvärderingsrutiner inte återspeglar<br>den övergripande policyn där partnerskap och<br>lokalt ägarskap av program och projekt är viktiga<br>element.</p>
<p>Efter att studien har slutförts har den använts<br>som ett av underlagen i översynen av den utvär-<br>deringspolicy som fastställdes 1999 och i utar-<br>betandet av en ny utvärderingsmanual.</p>
<p>Övriga utvärderingar</p>
<p>Utöver ovan beskrivna utvärderingar har Sidas<br>avdelningar genomfört 32 utvärderingar under<br>1999. Flertalet av dessa är projektnära och utgör i<br>första hand ett lärande för överväganden om<br>fortsatt stöd eller för bedömningar om föränd-<br>ringar i ansats och genomförande. För 1999 kan<br>konstateras att utvärderingar i det traditionella<br>landramsbiståndet är klart underrepresenterade<br>och att flera av de största samarbetsländerna inte<br>uppvisar någon utvärdering under året. För det<br>humanitära biståndet, som utgör en betydande<br>del av Sidas totala biståndsvolym, förekom ingen<br>utvärdering 1999 (liksom inte heller under 1998).</p>
<p>Utvärderama har i flertalet fall, ca två tredje-<br>delar, dragit slutsatsen att insatserna visat på god<br>måluppfyllelse. Hög relevans, fungerande kun-<br>skapsöverföring och god institutionell uppbygg-<br>nad är återkommande omdömen. Insatserna an-<br>ges vidare i flera fall varit av strategisk karaktär,<br>fått genomslag i utvecklandet av nationell policy<br>samt skapat medvetande i berörd institution eller<br>motsvarande om väsentliga frågeställningar.</p>
<p>I uppemot en tredjedel av utvärderingarna re-<br>dovisas mer betydande problem, som avser bris-<br>tande ägarskap, bristande bärkraft och tveksam<br>kostnadseffektivitet. Svaga organisationsstruktu-<br>rer, centralstyrning liksom vaga målformulering-<br>ar är andra bidragande orsaker.</p>
<p>Viktiga lärdomar som redovisas är vikten av<br>att anta ett programmatiskt angreppssätt, ett ti-<br>digt och tydligt klargörande av roller och bety-<br>delsen av att lägga kraft på dialogen. En annan</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>lärdom är betydelsen av att se bredare samarbe-<br>ten långsiktigt och att samarbete med flera givare<br>ger styrka, ökar kunskapen och förbättrar både<br>dialog och resultat.</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Redovisningen visar att såväl det övergripande<br>fattigdomsmålet som de sex biståndsmålen spelar<br>en framskjuten roll i utformningen av bilaterala<br>insatser liksom i Sveriges agerande i det multila-<br>terala samarbetet. En betydande metodutveck-<br>ling sker för att integrera aspekter som rör flera<br>mål i projekt och program och stärka effekterna<br>vad gäller fattigdomsminskning genom ett bre-<br>dare angreppssätt.</p>
<p>I det bilaterala utvecklingssamarbetet har en<br>förskjutning skett mot fler insatser för att stärka<br>samarbetsländernas egen kapacitet och kompe-<br>tens att utforma och genomföra strategier och<br>program som engagerar de fattiga och leder till<br>minskad fattigdom. Stödet till lagstiftning, regel-<br>verk och den offentliga förvaltningen för att<br>främja såväl utveckling av fungerande marknad-<br>sekonomier som demokratiska styrelseskick har<br>stärkts. Detta är exempel på hur biståndet som<br>hjälp till självhjälp kan bidra till samarbetsländer-<br>nas egna ansträngningar att skapa förutsättningar<br>och mobilisera resurser för utveckling.</p>
<p>Den internationella samsynen på fattigdoms-<br>bekämpning i utvecklingssamarbetet har också<br>fått genomslag i multilaterala organ. Detta skapar<br>förutsättningar för ökad samverkan och samord-<br>ning mellan olika givare och därmed ökad effek-<br>tivitet. Det kräver samtidigt förändringar i an-<br>greppssätt och utformning av biståndet för att<br>denna samsyn om mål och policies skall få ge-<br>nomslag i praktiken, vilket är en stor utmaning<br>både för oss och andra aktörer.</p>
<p>Sidas fattigdomsprojekt liksom den uppfölj-<br>ning av fattigdomsmålets behandling i landstra-<br>tegier och utvärderingar som Sida avser redovisa i<br>nästa årsredovisning, kan ge vägledning för det<br>fortsatta förändringsarbetet i det bilaterala sam-<br>arbetet. Okat fokus på redovisning och analys av<br>resultat, som Sverige verkat för också i multilate-<br>rala organ, är ett viktigt verktyg för att dra lär-<br>dom av erfarenheter och höja effektiviteten i bi-<br>ståndets bidrag till utveckling.</p>
<h2>3.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har för utgiftsområ-<br>dets två förvaltningsmyndigheter, Styrelsen för<br>internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och<br>Nordiska Afrikainstitutet, lämnat revisionsbe-<br>rättelser utan invändning.</p>
<h2>3.8 Budgetförslag</h2>
<p>3.8.1 8:1 Biståndsverksamhet</p>
<p>Tabell 3.11 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>11 165 541</p></td><td>
<p>Reservation</p></td><td>
<p>5 229 344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>12 060 304</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>13 666 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 603 884</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>14 477 531</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 782 002</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.12 Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.1 Multilateralt utvecklings-<br>samarbete</p></td><td>
<p>3 377 000</p></td><td>
<p>3 967 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.2 Bilateralt utvecklings-<br>samarbete</p></td><td>
<p>8 605 000</p></td><td>
<p>9 544 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.3 övrigt</p></td><td>
<p>78 304</p></td><td>
<p>92 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>12 060 304</p></td><td>
<p>13 603 884</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet består av tre<br>anslagsposter: Multilateralt utvecklingssamarbe-<br>te, Bilateralt utvecklingssamarbete och Övrigt.</p>
<p>Utfall på anslaget 1999 var 11 166 miljoner<br>kronor, vilket var 434 miljoner kronor högre än<br>tilldelade medel. Anslagsutnyttjandet utöver</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>budget förklaras av att reservationer från tidigare<br>år tagits i anspråk. Biståndet hade en utgiftsbe-<br>gränsning 1999 vilken beräknas ha inneburit se-<br>nareläggningar av bidrag och planerade projekt<br>m.m. på ca 2,9 miljarder kronor. Även för åren<br>2000-2002 kommer utgiftsbegränsningar påverka<br>utvecklingssamarbetet, dessa beräknas till ca 1,7<br>miljarder kronor utöver tilldelade medel för var-<br>dera åren 2000 och 2001 respektive ca 1,6 miljar-<br>der kronor för 2002.</p>
<p>Reservationer</p>
<p>Reservationerna, dvs. den del av anslagsmedlen<br>som kvarstod vid budgetårets slut, inom anslaget</p>
<p>8:1 Biståndsverksamhet uppgick vid utgången av<br>1999 till 5 229 miljoner kronor. Av de totala re-<br>servationerna var 4 072 miljoner kronor inteck-<br>nade genom avtal eller beslut om visst ändamål.<br>Drygt två tredjedelar av de totala ointecknade<br>reservationerna - och nästan hela ointecknade<br>reservationen på den bilaterala posten - utgörs av<br>medel för stöd till ekonomiska reformer och<br>skuldlättnader. Beslut om betalningsbalansstöd<br>åren 2000-2002 samt bidrag till Världsbankens<br>skuldlättnadsfond för HlPC-initiativet innebär<br>dock att reservationen för delposten nu är helt<br>intecknad och delvis redan har utbetalts.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.13 Utgående reservation på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999-12-31</p></td><td>
<p>varav<br>intecknat</p></td><td>
<p>ointecknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>1 864</p></td><td>
<p>I 585</p></td><td>
<p>279</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>3 297</p></td><td>
<p>2 420</p></td><td>
<p>877</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.3 Övrigt</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:1 BISTÅNDSVERKSAMHET</p></td><td>
<p>5 229</p></td><td>
<p>4 072</p></td><td>
<p>1 158</p></td></tr>
</table>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Utrikesutskottet har i betänkandet<br>(1999/2000:UU2) givit regeringen till känna att<br>en översyn av det nuvarande systemet med be-<br>myndiganden inom biståndet bör göras. I över-<br>synen bör också formerna för förbättrad infor-<br>mation till riksdagen om dessa frågor studeras.<br>En översyn av systemet med bemyndiganden har<br>inletts inom Utrikesdepartementet och Sida.</p>
<p>Inom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet finns<br>för närvarande två olika beräkningsgrunder för<br>bemyndiganderamen, dels för det multilaterala<br>utvecklingssamarbetet och dels för det bilaterala.<br>Dessa särredovisas därför nedan.</p>
<p>För det multilaterala utvecklingssamarbetet<br>beräknas nya förpliktelser ingås år 2001 till ett<br>belopp om 2 850 miljoner kronor. Det rör sig<br>framförallt om en förutsedd ny påfyllnad av den<br>internationella utvecklingsfonden (IDA) till vil-<br>ket kommer en påfyllnad av den Asiatiska ut-<br>vecklingsfonden. De multilaterala förpliktelserna<br>vid utgången av 2001 beräknas uppgå till 8 511<br>miljoner kronor. Knappt 60 procent av dessa ut-<br>görs av utfästelser till IDA. Andra stora förplik-<br>telser vid utgången av 2001 är utfästelser till<br>Nordiska utvecklingsfonden (ca 20 procent av<br>totalen) och Afrikanska utvecklingsfonden (ca<br>15 procent). Någon särskild buffert för t.ex. väx-<br>elkursförändringar begärs inte för den multilate-<br>rala bemyndiganderamen då sådant ryms inom<br>den totala bemyndiganderamen.</p>
<p>Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet<br>föreslås regeringen få ikläda staten förpliktelser<br>som tillsammans med tidigare gjorda, utestående<br>utfästelser uppgår till högst 8 511 miljoner kro-<br>nor för år 2001 i enlighet med tabell 3.14.</p>
<p>Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet an-<br>vänds för närvarande multiplikatorer för beräk-<br>ning av bemyndiganderamen. Riksdagen har<br>bemyndigat regeringen att ikläda staten förplik-<br>telser som tillsammans med tidigare gjorda, ute-<br>stående utfästelser motsvarar högst fem gånger<br>landramen på årsbasis för det landramsfinansie-<br>rade samarbetet med programländer för vilka re-<br>geringen fastställt landstrategier eller motsvaran-<br>de. För övriga landprogram och andra<br>verksamheter får utfästelseramen uppgå till högst<br>tre gånger 2001 års medelstilldelning. Den totala<br>bilaterala bemyndiganderamen i enlighet med<br>ovanstående beräkningssätt skulle uppgå till 30<br>315 miljoner kronor för 2001. Regeringen be-<br>dömer dock att en bilateral ram om 20 000 mil-<br>joner kronor ger bibehållen flexibilitet för de en-<br>skilda posterna.</p>
<p>Inför budgetpropositionen år 2002 bedömer<br>regeringen att multiplikatorerna kan avskaffas<br>och att bemyndiganderamen kan baseras på de<br>faktiska förpliktelser som beräknas ingås.</p>
<p>I enlighet med ovanstående föreslås bemyndi-<br>ganderamen för det bilaterala utvecklingssamar-<br>betet fastställas till 20 000 miljoner kronor för år<br>2001 enligt tabell 3.15.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssamarbetet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003-</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>5 728</p></td><td>
<p>7 865</p></td><td>
<p>7 608</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>3 564</p></td><td>
<p>1 400</p></td><td>
<p>2 850</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>1 427</p></td><td>
<p>1 657</p></td><td>
<p>1 947</p></td><td>
<p>1 735</p></td><td>
<p>6 776</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid ärets slut</p></td><td>
<p>7 865</p></td><td>
<p>7 608</p></td><td>
<p>8511</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>7 865</p></td><td>
<p>7 608</p></td><td>
<p>8511</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbetet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001 2002<br>beräknat beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>6 181</p></td><td>
<p>8 070</p></td><td>
<p>8 770</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>9 530</p></td><td>
<p>10 200</p></td><td>
<p>10 075</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>7 641</p></td><td>
<p>9 500</p></td><td>
<p>10 075 6 490</p></td><td>
<p>2 280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>8 070</p></td><td>
<p>8 770</p></td><td>
<p>8 770</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Er hå 1 len/f ö reslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>24 083</p></td><td>
<p>27 690</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfa11 till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Sammanlagt för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet,<br>multi- och bilateralt utvecklingssamarbete, upp-<br>går således den föreslagna bemyndiganderamen<br>till 28 511 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen avser därutöver att återkomma till<br>riksdagen angående bidrag till den nionde euro-<br>peiska utvecklingsfonden. Sveriges bidrag beräk-<br>nas till 377 miljoner euro.</p>
<p>Garantigivning</p>
<p>För 2000 har riksdagen fastställt en ram för Sidas<br>garantigivning, varav huvuddelen utgörs av bi-<br>ståndsgarantier för u-krediter. Vid årsskiftet<br>uppgick garantiförbindelserna för u-krediter till<br>drygt 8,6 miljarder kronor. Regeringen föreslår<br>att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001<br>ikläda staten betalningsansvar till ett belopp, in-<br>klusive tidigare ställda garantier, om 12 miljarder<br>kronor för garantigivning inom det internatio-<br>nella utvecklingssamarbetet, dvs. en oförändrad<br>ram.</p>
<p>Regeringen beslutade i mars 1999 om riktlin-<br>jer för en treårig försöksverksamhet med en fri-<br>stående garantigivning för biståndsändamål. Sida<br>får inom ramen för den totala garantiramen ut-<br>ställa fristående garantier till ett belopp av högst<br>en miljard kronor. Säkerhetsreserven för de fri-<br>stående garantierna uppgår till 500 miljoner kro-<br>nor. Under 1999 beslutade Sida om en garanti<br>och flera är under beredning. Sida har på begäran<br>av regeringen utarbetat ett förslag, i samråd med<br>Exportkreditnämnden, till riskpolicy för verk-<br>samheten med de fristående garantierna. Rege-<br>ringen avser att under hösten fatta beslut om en<br>reviderad riskpolicy.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Anslagen inom Internationellt utvecklings-<br>samarbete beräknas utifrån biståndsramen exklu-<br>sive de avräkningar som görs för kostnader inom<br>andra utgiftsområden (se avsnitt 3.1 Omfatt-<br>ning). Anslagsbeloppet för 8:1 Biståndsverksam-<br>het framkommer efter att förvaltningsanslagen<br>för Sida och Nordiska Afrikainstitutet avräknats.<br>Därav följer att anslaget 8:1 påverkas i mycket<br>hög grad av dels förändringar i den beslutade<br>procentandelen av BNI, dels av förändringar i<br>BNI-beräkningarna. De prognostiserade an-<br>slagsbeloppen för 2002 och 2003 framgår av ta-<br>bell 3.11.</p>
<p>För år 2001 beräknar regeringen anslaget 8:1<br>Biståndsverksamhet till 13 604 miljoner kronor.<br>Det beräknade anslaget har minskats med 30<br>miljoner kronor avseende en föreslagen för-<br>stärkning av anslaget 8:2 Styrelsen för interna-<br>tionellt utvecklingssamarbete (Sida).</p>
<p>13 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>3.8.2 8:2 Styrelsen för internationellt</p>
<p>utvecklingssamarbete (Sida)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.16 Anslagsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>449 236 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>43 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>415 844</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>456 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>451 213</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>480 856 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>491 273 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>’. Avser utfall på A2.1 (1999) Biståndsförvaltning</p>
<p><sup>2</sup>. Motsvarar 471 213 i 2001 års prisnivå</p>
<p><sup>3</sup>. Motsvarar 471 213 i 2001 års prisnivå.</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.17 Beräkning au anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>415 844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört från 8:1 Biståndsverksamhet</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>451 213</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen delar Sidas uppfattning att föränd-<br>ringarna i det svenska utvecklingssamarbetet lik-<br>som den ökade biståndsvolymen innebär att<br>myndighetens förvaltningsanslag bör höjas. För<br>2001 beräknas därför anslaget 8:2 höjas med 30<br>miljoner kronor och för 2002 beräknas en ytter-<br>ligare höjning med 20 miljoner kronor utöver<br>sedvanlig pris- och löneomräkning.</p>
<p>Sidas förslag till anslagstekniska förändringar<br>omhändertas i den nya anslagsstruktur som ar-<br>betats fram och lämnas därför utan vidare åtgärd.<br>Frågan om en anslagskredit kommer att be-<br>handlas i samband med den översyn av anslags-<br>form som är aktuell för biståndet. Om en sådan<br>kredit skulle bli aktuell kan den tidigast införas<br>budgetåret 2003.</p>
<p>I Sidas budgetunderlag för 2001 visar myndig-<br>heten på olika sätt hur biståndet har utökats och<br>fördjupats och Sida bedömer att denna trend<br>kommer att fortsätta åren framöver. Bi-<br>ståndsvolymen kommer också fortsatt att öka.<br>Det utökade biståndet är konsekvenser av rege-<br>ringens prioriteringar avseende dels nya länder,<br>dels ökade och fördjupade ambitioner inom om-<br>råden som t.ex. demokrati och mänskliga rättig-<br>heter samt handel. Exempelvis visar Sida att un-<br>der perioden 1995-1999 har antalet långsiktiga<br>samarbeten med länder/regioner (med strategi-<br>er/riktlinjer) mer än fördubblats, antalet väsent-<br>liga (mätt i utbetalningsvolym) samarbetsländer<br>ökat med över 50 procent och antalet insatser<br>fördubblats. Utvecklingen mot institutions-,<br>kompetens- och kapacitetsuppbyggnad innebär<br>mer personalintensiva insatser - ofta många<br>mindre men mer komplicerade insatser.</p>
<p>Sida föreslår vidare i myndighetens budgetun-<br>derlag vissa anslagstekniska förändringar liksom<br>att en anslagskredit för det humanitära biståndet<br>skapas.</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>3.8.3 8:3 Nordiska Afrikainstitutet</p>
<p>Tabell 3.18 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>9 922</p></td><td>
<p><sup>1</sup> Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>2 563</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 761</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>13 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10914</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 135</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 374</p></td><td>
<p>3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘. Avser utfall på A2.2 (1999) Biståndsförvaltning</p>
<p><sup>2</sup>- Motsvarar 10 914 i 2001 års prisnivå</p>
<p><sup>3</sup>. Motsvarar 10 914 i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Tabell 3.19 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>10 761</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>153</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>10 914</p></td></tr>
</table>
<p>Institutet föreslår oförändrade anslag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>De treåriga samarbetsavtalen med Danmark,<br>Finland och Norge förnyades fr.o.m. 1999 och<br>därmed höjdes också de nordiska anslagen till<br>Nordiska Afrikainstitutet (NAI). De höjda an-<br>slagen underlättar för NAI att genomföra de åt-<br>gärder som program- och forskningsrådet re-<br>kommenderat, dvs. ett utökat gästforskar-</p>
<p>program och en ökad satsning på s.k. policyrela-<br>terade aktiviteter.</p>
<p>Institutet har under senare år varit engagerat i<br>utvecklingen i Burundi och Rwanda. Institutet<br>lämnar regelbundet analyser och rapporter över<br>utvecklingen i området med tonvikt på<br>mänskliga rättigheter. Institutet har<br>dokumenterat och spritt kunskap om biståndets<br>effektivitet och deltagit i två större utvärderingar<br>(International Alert och OAU:s African<br>Commission for Human and People's Rights).</p>
<p>Institutet kommer fortsatt att ha en hög profil<br>avseende utvecklingen i Centralafrika och i södra<br>Afrika. Institutet medverkar i den aktuella nor-<br>diska Afrikadebatten och utarbetar kvalificerade<br>underlag för det nordiska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Institutets forskningsprogram och projekt har<br>mer eller mindre direkta kopplingar till Sveriges<br>biståndspolitiska mål. Institutets policyrelaterade<br>verksamhet ligger även i linje med de bistånds-<br>politiska målen.</p>
<p>Omvärldens intresse för forskningen på NAI<br>ökar stadigt vilket märks genom att nordiska bi-<br>ståndsmyndigheter i ökande utsträckning söker<br>samarbete med institutets forskare på olika om-<br>råden och genom att antalet ansökningar om att<br>få publikationer utgivna genom NAI ökar. Detta<br>tyder också på att forskningen håller en hög kva-<br>litet vilket bekräftats för ett par år sedan då en<br>utvärdering av institutets forskning gjordes. In-<br>stitutet arbetar för att upprätthålla och förstärka<br>sin position som ett nordiskt institut, bl.a. ge-<br>nom att systematiskt hålla konferenser i de olika<br>nordiska länderna.</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>4 Politikområde Samarbete med Central-<br>och Östeuropa</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet Samarbete med Central- och<br>Östeuropa består av utvecklingssamarbete med<br>Central- och Östeuropa, som främst bedrivs ge-<br>nom Sida och Svenska institutet, samt avsättning<br>för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomrädet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom Uo 7</p>
<p>9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>794</p></td><td>
<p>725</p></td><td>
<p>943</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier<br>för finansiellt stöd och exportkreditgarantier</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt Uo 7</p></td><td>
<p>794</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>975</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom andra Uo:</p>
<p>Uo 1:F1 Samarbete och utveckling</p>
<p>inom Östersjöregionen</p></td><td>
<p>185</p></td><td></td><td>
<p>190</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt politikområde 9</p></td><td>
<p>979</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>1 165</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
</table>
<p>Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Avvikelsen mellan anslag och prognos 2000 på<br>anslaget 9:1 beror på att en del av reservationen<br>tas i anspråk. Budgetåret 2001 är det sista året i<br>det treåriga programmet för Central- och Östeu-<br>ropa. I en särproposition våren 2001 samt i 2001<br>års ekonomiska vårproposition kommer rege-<br>ringen att föreslå omfattning och inriktning av<br>samarbetet efter 2001, men redan i 2000 års vår-<br>proposition bedömdes att samarbetet kommer<br>att fortsätta och preliminärt har beräknats 600<br>miljoner kronor för år 2002 och 900 miljoner<br>kronor för år 2003.</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Målen för samarbetet med Central- och Östeu-<br>ropa är för treårsperioden 1999-2001:</p>
<p>- att främja en säkerhetsgemenskap,</p>
<p>- att fördjupa demokratins kultur,</p>
<p>- att stödja en socialt hållbar ekonomisk om-<br>vandling,</p>
<p>- att stödja en miljömässigt hållbar utveck-<br>ling.</p>
<p>Allt utvecklingssamarbete skall präglas av ett<br>jämställdhetsperspektiv.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Budgetåret 2001 är det tredje året inom ramen<br>för det treårsprogram för utvecklingssamarbetet<br>med Central- och Östeuropa som antagits av<br>riksdagen. Programmet baseras på regeringens<br>proposition 1997/98:70 Att utveckla ett grann-<br>landssamarbete.</p>
<p>Det av riksdagen fastslagna samarbetspro-<br>grammet för åren 1999-2001 skall bidra till ett<br>gott grannskap i Östersjöregionen och ett de-<br>mokratiskt integrerat Europa. Prioriterade sam-<br>arbetsländer skall vara Estland, Lettland, Litauen,<br>Polen, Ryssland och Ukraina. I Ryssland skall de<br>nordvästra delarna inklusive Kaliningrad priori-<br>teras.</p>
<p>Relationen till länderna i Central- och<br>Östeuropa är en högt prioriterad fråga för<br>regeringen och samarbetet med dessa länder är<br>ett viktigt instrument både för att främja<br>utvecklingen i länderna och relationerna med</p>
<p>Sverige. Att verka för en utvidgning av EU,<br>fördjupade relationer till Ryssland och Ukraina,<br>för vilka EU har antagit särskilda<br>samarbetsstrategier, demokratiseringen av<br>Vitryssland samt ett intensifierat<br>Östersjösamarbete är centrala element i<br>regeringens politik. Landstrategier för<br>samarbetet med de prioriterade länderna under<br>perioden 1999-2001 har beslutats av regeringen<br>år 1999, vilka anger riktlinjer och prioriteringar<br>för samarbetet med respektive land.</p>
<p>De politiska förändringarna och den ekono-<br>miska utvecklingen har varit snabb i de baltiska<br>staterna och Polen. Förhandlingar om EU-<br>medlemskap pågår nu med samtliga dessa länder.<br>För kandidatländerna är stödet till EU-<br>anpassningen av avgörande betydelse. Prioritet i<br>det svenska stödet skall ges åt insatser på de om-<br>råden som har direkt relevans för anpassningen.</p>
<p>Arbetet med att genomföra den av EU antag-<br>na Nordliga dimensionen (ND) och dess hand-<br>lingsplan, där kommissionen fått en ledande roll,<br>kommer att ges prioritet. En fullödig rapport om<br>EU:s ND-politik skall avges inför toppmötet i<br>Göteborg i juni 2001. Regeringen prioriterar sär-<br>skilt handlingsplanens avsnitt om miljö, inklusive<br>kärnsäkerhet, brottsbekämpning samt Kalinin-<br>grads situation. Stora förväntningar fästs därvid-<br>lag på Sverige inför och under vårt ordförande-<br>skap i EU. Eftersom Ryssland och andra länder i<br>närområdet ingår i Östersjöstaternas råd, Ba-<br>rentsrådet, Helsingforskommissionen och Baltic<br>21 bör dessa organ utnyttjas för att driva på det<br>regionala samarbetet i norra Europa. Särskild<br>uppmärksamhet bör ägnas situationen i Sankt<br>Petersburg, Kaliningrad och på Kolahalvön. Det<br>bör också noteras att Sverige från mars 2001 och<br>cirka ett år framåt kommer att inneha ordföran-<br>deskapet i Barentsrådet.</p>
<p>Under det senaste åren har det decentralisera-<br>de samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser,<br>landsting och storregioner ökat alltmer inom ut-<br>vecklingssamarbetet och förväntas öka ytterliga-<br>re under programperioden.</p>
<p>Regeringen kommer i vårpropositionen år<br>2001 att lämna förslag på inriktning av samarbe-<br>tet efter 2001.</p>
<p>Samarbetets huvudområden</p>
<p>Att främja en säkerhetsgemenskap</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Samarbetet är i första hand inriktat på insatser i<br>Estland, Lettland och Litauen men omfattar även<br>vissa projekt i Ryssland, Ukraina och Polen.<br>Samarbetet med Ryssland, inklusive Kaliningrad<br>är under utveckling.</p>
<p>Insatserna avser stöd till:</p>
<p>- säkerhetspolitisk kompetens,</p>
<p>- demokratiskt totalförsvar,</p>
<p>- fredsfrämjande insatser,</p>
<p>- gränsbevakning och insatser för stärkt yttre<br>gränskontroll,</p>
<p>- tullsamarbete,</p>
<p>- kampen mot internationell och organiserad<br>brottslighet,</p>
<p>- asyl- och migrationspolitisk kompetens,</p>
<p>- beredskap mot olyckor och katastrofer,</p>
<p>- icke-spridning och förstöring av massför-<br>störelsevapen,</p>
<p>- motverka skadliga miljöeffekter av militär<br>verksamhet.</p>
<p>Det säkerhetsfrämjande stödet är i hög grad in-<br>riktat på att bygga upp relationer mellan institu-<br>tioner i Sverige och samarbetsländerna. Projekt<br>för att främja kandidatländernas medlemskap i<br>EU ges hög prioritet, exempelvis genom utökade<br>insatser inom det s.k. tredjepelarområdet som<br>polis, tull, gräns- och migrationsområdet.</p>
<p>Regeringen ser det som angeläget att fortsätta<br>bidra till kampen mot den organiserade brotts-<br>ligheten kring Östersjön. Detta stöd bör liksom<br>hittills kanaliseras via de svenska myndigheterna,<br>men med en större koordinering av de olika akti-<br>viteterna, bilaterala och multilaterala, som äger<br>rum inom detta område.</p>
<p>Stöd till nationell säkerhetspolitisk kompeten-<br>suppbyggnad och ett demokratiskt totalförsvar i<br>de baltiska länderna är fortsatt av vikt. En bety-<br>delsefull del av det säkerhetsfrämjande stödet be-<br>står även i att stärka kunskapen om samt stödja<br>tillämpningen av olika nedrustningsavtal. Stöd<br>till nedrustning och ickespridning i Ryssland<br>kommer att prioriteras. Insatser på kärnsäker-<br>hetsområdet i Ryssland, Baltikum och vissa and-<br>ra länder i Central- och Östeuropa är fortsatt<br>viktiga.</p>
<p>Att fördjupa demokratins kultur</p>
<p>Den demokratiska processen i Central- och Öst-<br>europa fortsätter med vissa undantag att utveck-<br>las positivt. Den formella grunden för demokrati<br>är i huvudsak lagd. I allmänhet finns en önskan<br>att utveckla och stärka demokratin samt att leva<br>upp till de åtaganden som anslutning till interna-<br>tionella konventioner om mänskliga rättigheter<br>innebär.</p>
<p>Det samarbete som har inletts på rättsområdet<br>och som syftar till att underlätta kandidatländer-<br>nas EU-integration, har resulterat i ett flertal<br>projekt såsom domar- och polisutbildning, fäng-<br>elsesamarbete och frivårdsprojekt. Rättsligt sam-<br>arbete är även under uppbyggnad mellan EU och<br>Ryssland. Också samarbetet inom främst kultur,<br>utbildnings- och forskningsområdena bidrar till<br>att länderna finner sin egen historia, utvecklar<br>den egna demokratin och sin nya roll i det ge-<br>mensamma Europa.</p>
<p>Decentraliserat samarbete mellan kommuner,<br>länsstyrelser, landsting och storregioner spelar en<br>allt större roll i samarbetet med våra östliga<br>grannländer. Verksamheten avser att utveckla en<br>god förvaltning och en representativ demokrati<br>på lokal och regional nivå, men också eftersatta<br>samhällsområden under dessa instansers ansvar,<br>såsom hälso- och sjukvård, omvårdnad, pri-<br>märskola m.m. Det decentraliserade samarbetet<br>har inte endast karaktär av utvecklingssamarbete<br>utan syftar också till att förbereda kandidatlän-<br>derna för EU-medlemskap (bl.a. genom att öka<br>kompetensen att hantera strukturfondsmedel)<br>samt att stärka banden mellan Sverige och de be-<br>rörda länderna på subnationell nivå. Det decent-<br>raliserade samarbetet bärs upp av ett brett folk-<br>ligt engagemang och spelar en icke oväsentlig roll<br>för de svenska aktörernas egen internationalise-<br>ring.</p>
<p>Att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling<br>Insatserna syftar till att stödja en ekonomisk<br>omvandling som är socialt hållbar. Samarbetslän-<br>derna har på kort tid övergått från planekonomi<br>till marknadsekonomi. Omfattande strukturom-<br>vandlingar har inletts. En rad utmaningar kvar-<br>står nu för att befästa den ekonomiska struktur-<br>förändringen, främja ett gott företagsklimat med<br>allmän rättssäkerhet, utveckla effektiva institu-<br>tioner och förutsägbara regler och säkerställa en<br>god social nivå och skydd för de svaga grupperna<br>i samhället.</p>
<p>Stor vikt skall fästas vid insatser för att stödja<br>förvaltning på central, regional och kommunal</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>nivå, t.ex. på skatteområdet och för att undanröja<br>etablerings- och handelshinder i Östersjöregio-<br>nen. Vidare kommer näringlivsfrämjande insatser<br>även framgent att vara betydelsefulla särskilt i<br>Ryssland och Ukraina. Exempel på insatser är<br>Sidas StartÖst-program och utbildning av före-<br>tagsledare.</p>
<p>En förutsättning för att den ekonomiska re-<br>formprocessen skall vara framgångsrik är att so-<br>ciala reformer är integrerade i den övergripande<br>ekonomiska politiken. Brister i den sociala om-<br>sorgen utgör ett hot mot den fortsatta ekono-<br>miska och politiska utvecklingen. Samarbetet på<br>det sociala området, bland annat genom stöd till<br>ländernas reformering av hälso- och sjukvård och<br>social omsorg, kommer att intensifieras. Åtgär-<br>der för att förbättra barnens situation skall även<br>fortsättningsvis göras samt insatser för att för-<br>bättra folkhälsan och bekämpa smittsamma<br>sjukdomar.</p>
<p>Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling</p>
<p>Miljöområdet har prioriterats av regeringen för<br>det fortsatta arbetet med den nordliga dimensio-<br>nen. Viktiga utgångspunkter för det svenska<br>miljöstödet är Åtgärdsprogrammet för Öster-<br>sjön och Agenda 21 för Östersjöområdet - Bal-<br>tic 21. För kandidatländerna skall det svenska<br>stödet inriktas på de krav som ställs inför dessa<br>länders kommande EU-medlemskap.</p>
<p>Stödet bör fortsatt inriktas mot att åtgärda de<br>föroreningskällor som redovisats i Åtgärdspro-<br>grammet för Östersjön. Agenda 21 för Öster-<br>sjöområdet - Baltic 21 är nu inne i sin imple-<br>menteringsfas och flera projekt kommer att bli<br>angelägna att stödja de närmaste åren. I de flesta<br>fall kommer åtgärderna också att bidra till att<br>underlätta EU-anpassningen inom miljöområdet.</p>
<p>Inom området miljörelaterade energifrågor<br>skall svenska insatser inriktas på att öka effekti-<br>viteten i produktion, distribution och använd-<br>ning av såväl värme som elektricitet liksom att<br>minska utsläppen från energiproduktionsanlägg-<br>ningar. I tillämpliga fall skall insatserna utformas<br>så att minskningen i utsläpp av växthusgaser<br>skulle kunna tillgodoräknas Sverige i enlighet<br>med klimatkonventionens och Kyotoprotokol-<br>lets så kallade flexibla mekanismer.</p>
<p>Syftet med det svenska kärnsäkerhetspro-<br>grammet, kanaliserat via Statens Kärnkraftin-<br>spektion och Statens Strålskyddsinstitut, är att så<br>långt som möjligt minska sannolikheten för att<br>en kärnkraftolycka med stora radioaktiva utsläpp</p>
<p>skall inträffa vid något av kärnkraftverken i sam-<br>arbetsområdet. Samarbetet inriktas mot att sätta<br>in sådana åtgärder att uppenbara säkerhetsrisker<br>undanröjs i de reaktorer som av energiskäl inte<br>omedelbart kan stängas samt att stärka de obero-<br>ende säkerhetsmyndigheterna.</p>
<p>Det svenska stödet är framför allt koncentre-<br>rat till kärnkraftverket Ignalina i Litauen. Efter<br>att Litauen i maj i år antog den lag som skall reg-<br>lera avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är<br>det viktigt att stöd lämnas till Litauen för av-<br>vecklingsprocessen. Regeringen tog därför beslut<br>våren 2000 att från anslaget E5 Näringslivsut-<br>veckling i Östersjöregionen under utgiftsområde<br>24 stödja Litauen med 10 miljoner kronor för<br>bilaterala insatser på awecklingsområdet. Vidare<br>beslöt regeringen att lämna stöd med 50 miljoner<br>kronor till den internationella stödfond som in-<br>rättats för att hjälpa Litauen med avvecklingen av<br>kärnkraftverket Ignalina och som administreras<br>av EBRD.</p>
<p>Stöd utgår även till säkerhetshöjande åtgärder<br>vid kärnkraftverken på Kolahalvön och i Lenin-<br>grads län. Vad gäller använt kärnbränsle och ra-<br>dioaktivt avfall är målet att avfallet skall tas om<br>hand, mellanlagras och slutförvaras på ett från<br>säkerhets- och miljösynpunkt acceptabelt sätt. På<br>detta område riktar Sverige särskild uppmärk-<br>samhet mot det använda kärnbränslet och det<br>radioaktiva avfallet i nordvästra Ryssland. Sverige<br>är medlem i den under internationella atomener-<br>giorganet (IAEA) etablerade Contact Expert<br>Group (CEG) som samordnar det internatio-<br>nella samarbetet rörande omhändertagande av<br>radioaktivt avfall i Ryssland. Sverige deltar även i<br>ett internationellt projekt för att utveckla och li-<br>censiera en transport- och förvaringsbehållare för<br>använt kärnbränsle från ryska atomubåtar. Pro-<br>jektet kan beskrivas som en första länk i en kedja<br>av åtgärder för omhändertagande av använt<br>kärnbränsle.</p>
<p>Inom strålskyddsområdet, utanför den kärn-<br>tekniska verksamheten, är målet att genom in-<br>stitutionsuppbyggnad, kunskapsöverföring och<br>tillhandahållande av viss utrustning bidra till ett<br>förbättrat strålskydd inom t.ex. boende, sjukvård<br>och industri i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Jämställdhet</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Central-<br>och Östeuropa har också till uppgift att under-<br>lätta genomförandet av handlingsplanen från<br>FN:s kvinnokonferens i Peking och därigenom</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>se till att kvinnor och män i samarbetsländerna<br>får samma rättigheter, skyldigheter och möjlig-<br>heter. Vid planering av alla typer av insatser skall<br>hänsyn tas till hur dessa påverkar kvinnor re-<br>spektive män ur ett jämställdhetsperspektiv.</p>
<p>Därutöver görs särskilda insatser inom det bi-<br>laterala utvecklingssamarbetet för att främja<br>kvinnors deltagande i samhällslivet, både i poli-<br>tiska församlingar på lokal och central nivå samt<br>på arbetsmarknaden. Insatser görs också för att<br>ta fram könsuppdelad statistik i samarbetslän-<br>derna, och ledarskapsutbildningar ordnas för<br>kvinnor i ledande positioner i samhället.</p>
<p>Det är viktigt att de länder som kandiderar för<br>EU-medlemskap kan uppfylla det relativt om-<br>fattande regelverk inom arbetsmarknadsområdet<br>som finns inom unionen på jämställdhetsområ-<br>det.</p>
<p>Samarbetsländerna</p>
<p>De prioriterade länderna i utvecklingssamarbetet<br>med Central- och Östeuropa är Estland, Lett-<br>land, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. I<br>Ryssland skall de nordvästra regionerna inklusive<br>Kaliningrad prioriteras, även om insatser även<br>förekommer i andra regioner och på federal nivå.<br>Särskild beredskap finns att intensifiera samar-<br>betet med Vitryssland när de politiska förutsätt-<br>ningarna för detta föreligger. Huvuddelen av det<br>bilaterala utvecklingssamarbetet sker med de pri-<br>oriterade länderna. Insatser kan även förekomma<br>i övriga länder men i mycket begränsad omfatt-<br>ning.</p>
<p>Estland och Polen hörde till den första vågen<br>av länder som påbörjade förhandlingar om EU-<br>medlemskap. Enligt beslut i december 1999 har<br>nu även Lettland och Litauen inbjudits att för-<br>handla om EU-medlemskap. Huvudmålet för<br>utvecklingssamarbetet med Estland, Lettland,<br>Litauen och Polen är att stödja dessa länders an-<br>passning inför EU-medlemskap. Insatser som<br>främjar EU-integrationen och anpassningen till<br>EU är därför prioriterade. Ländernas förmed-<br>lemskapsstrategier bör ses som riktlinje för detta<br>stöd. Ett prioriterat mål i samarbetet med Ryss-<br>land och Ukraina är att stödja dessa länders vida-<br>re integration i europeiska samarbetsstrukturer.<br>Sverige verkar för att stärka banden och samar-<br>betet mellan dessa länder och EU. Härvid är så-<br>väl Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet samt<br>det nordiska närområdessamarbetet betydelse-</p>
<p>fulla verktyg. Vidare fästs från svensk sida stor<br>vikt vid arbetet med den Nordliga dimensionen.</p>
<p>Stödet till Estland och Polen förutses kunna<br>fasas ut under de närmaste åren. Även till de öv-<br>riga baltiska länderna förutses stödet kunna fasas<br>ut på medellång sikt.</p>
<p>Estland</p>
<p>Estland har drivit reformprocessen målmedvetet<br>och i snabb takt och är nu ett av de länder i<br>Central- och Östeuropa som nått längst i sin<br>ekonomiska omvandling. Den estniska ekono-<br>min har visat en stadig tillväxt på i snitt över 4<br>procent sedan 1995. EU-medlemskap och med-<br>lemskap i NATO är högt prioriterat på den utri-<br>kespolitiska dagordningen. Estland påbörjade<br>förhandlingarna om EU-medlemskap i den<br>första vågen av länder 1998 och blev medlem i<br>WTO 1999.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Est-<br>land inleddes 1990. Under 1999 fattades beslut<br>om insatser för drygt 26 miljoner kronor, vilket<br>är en minskning med 20 miljoner kronor jämfört<br>med 1998. Stöd för Estlands EU-integration är<br>det övergripande syftet med insatserna. Samar-<br>betet var huvudsakligen inriktat på förvaltning,<br>bland annat med miljömyndigheterna. Vissa be-<br>gränsade insatser gjordes inom social sektor och<br>fysisk planering.</p>
<p>Enligt landstrategin för Estland som antogs<br>1999 och skall gälla perioden 1999-2001 skall en<br>ökad fokus på de sociala sektorerna eftersträvas.<br>Samarbetet på rättsområdet spelar en viktig roll.<br>Mot bakgrund av den starka utvecklingen i eko-<br>nomin bedöms stödet till näringslivsutveckling<br>kunna minska under planeringsperioden.</p>
<p>Lettland</p>
<p>Lettland har gjort stora framsteg i sin ekonomis-<br>ka omvandlingsprocess och har i flera år sett en<br>stark tillväxt i ekonomin. Integrationen med EU<br>är ett högt prioriterat mål. Medlemskap i EU och<br>i NATO utgör de främsta utrikespolitiska prio-<br>riteringarna. I december 1999 inbjöds landet att<br>starta förhandlingar om EU-medlemskap. Lett-<br>land blev medlem i WTO i februari 1999.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Lett-<br>land inleddes 1990. Under 1999 beslutades om<br>insatser på ca 60 miljoner kronor, vilket är en<br>minskning med 18 miljoner kronor jämfört med<br>1998. Det övergripande syftet med insatserna är<br>att stödja Lettlands integration i EU. Insatser på</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>det sociala området dominerar i Lettland, men<br>även inom infrastruktur, fysisk planering och<br>förvaltning, bland annat med miljömyndigheter-<br>na, genomförs insatser. Linder året beviljades<br>statlig kreditgaranti om ca 27 miljoner US dollar<br>för upprustning av fjärrvärmesystemet i Riga i<br>samarbete med Världsbanken. Liksom i Estland<br>har stöd för näringslivsfrämjande minskat i en-<br>lighet med landstrategin.</p>
<p>Litauen</p>
<p>Även Litauen har gjort stora framsteg i omvand-<br>lingsprocessen. Privatiseringen är långt framskri-<br>den. Medlemskap i EU och NATO utgör de<br>högsta prioriteringarna i Litauens utrikespolitik<br>och landet inbjöds i december 1999 att inleda<br>förhandlingar om EU-medlemskap. Litauen har<br>ännu inte blivit medlem i WTO, men förväntas<br>kunna bli det inom kort.</p>
<p>Litauen är det land i Central- och Östeuropa<br>som fått den näst största andelen av svenskt stöd.<br>Sedan det tog sin början 1990 till och med 1999<br>uppgår det till drygt 800 miljoner kronor. Stödet<br>domineras av insatser för att förbättra säkerheten<br>vid kärnkraftverket Ignalina. Under 1999 beslu-<br>tades om insatser uppgående till ca 34 miljoner<br>kronor, vilket är en minskning med 4 miljoner<br>kronor jämfört med 1998. Insatserna omfattar<br>bl.a. stöd till den sociala sektorn, näringslivs-<br>främjande insatser samt insatser på infrastruk-<br>turområdet. Fortsatta insatser på förstärkning<br>och effektivisering av offentlig förvaltning är an-<br>gelägna, liksom ökade insatser på det sociala om-<br>rådet och ett utökad samarbete på rättsområdet,<br>framför allt genom insatser för långsiktig insti-<br>tutionell och administrativ kapacitetsutveckling.</p>
<p>Polen</p>
<p>Polen är en av de övergångsekonomier som nått<br>längst i sin omvandlingsprocess. Tillväxten har<br>varit stabil på en hög nivå under 8 år. Landet hör<br>till den första våg av länder som började för-<br>handla om EU-medlemskap. Polen är medlem av<br>OECD och blev medlem i NATO i mars 1999.<br>Landet har kommit långt i sin EU-anpassning<br>även om utmaningar fortfarande kvarstår. Om-<br>fattande reformer har genomförts av pensions-<br>systemet samt hälso- och sjukvård. Genomgri-<br>pande förändringar av den regionala<br>administrationen har gjorts. Omstrukturering av<br>den tunga industrin (kol och stål) och jordbruket</p>
<p>återstår dock. Omfattande insatser krävs för att<br>åstadkomma en förbättrad miljösituation.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Polen<br>har i hög grad fokuserat på insatser på miljöom-<br>rådet. Insatser för att utveckla offentlig förvalt-<br>ning har dock kommit alltmer i fokus under se-<br>nare år. Utvecklingssamarbetet med Polen fasas<br>nu emellertid gradvis ut för att övergå i reguljärt<br>grannlandssamarbete. Insatser för att stödja EU-<br>integrationen skall fortgå tills landet blivit med-<br>lem i EU. Under 1999 beslutades om insatser på<br>ca 63 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7<br>miljoner kronor jämfört med 1998. Av dessa ut-<br>gör 50 miljoner kronor ett ytterligare tillskott till<br>den polska Ecofonden som är en s k "debt-for-<br>environment swap".</p>
<p>Ryssland</p>
<p>Huvuddelen av det svenska utvecklingssamar-<br>betet med Ryssland sker på regional och lokal<br>nivå, framför allt i nordvästra Ryssland, insatser<br>sker även i andra regioner och på federal nivå. Ett<br>viktigt syfte är att knyta Ryssland närmare övriga<br>Europa och underlätta Rysslands deltagande i eu-<br>ropeiska och regionala samarbetsstrukturer. Un-<br>der 1999 fattades beslut om insatser om drygt<br>337 miljoner kronor, vilket är en ökning med<br>108 miljoner kronor jämfört med 1998. Exempel<br>på insatser är upprättande av fastighetsregister,<br>managementutbildning, utbildning och praktik i<br>Sverige för ryska företagsledare och utbildning<br>av socialarbetare samt samarbetet med mil-<br>jömyndigheter på regional nivå. Utöver detta<br>fattades beslut om en investering i ett avloppsre-<br>ningsverk i Kaliningrad på 115 miljoner kronor.<br>Förberedelser för ett avloppsreningsprojekt i<br>Sankt Petersburg har påbörjats. Sankt Petersburg<br>är den största enskilda föroreningskällan till<br>Östersjön.</p>
<p>Ukraina</p>
<p>Ukraina hör sedan 1999 till de prioriterade sam-<br>arbetsländerna för det svenska utvecklingss-<br>samarbetet. Beslut om insatser för ca 66 miljoner<br>kronor fattades under 1999, vilket är en minsk-<br>ning med 10 miljoner kronor jämfört med 1998.<br>Insatser har gjorts avseende fastighetsregister,<br>statistik, kommunalt självstyre och utbildning av<br>socialarbetare samt inom miljöområdet. De<br>största projekten under 1999 avsåg lokalt själv-<br>styre, utbildning av socialarbetare samt fastig-<br>hetsregister. Enligt landstrategin för Ukraina</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>skall förvaltningsstödet, det näringslivsfrämjande<br>stödet och stöd på det sociala området tillmätas<br>särskilt stor vikt. Stödet på miljö- och energiom-<br>rådet bör utvecklas. Stödet skall även fortsätt-<br>ningsvis inriktas på kunskapsöverföring och in-<br>stitutionsutveckling.</p>
<p>Diagram 4.1 Stödet 1989-99 fördelat pa länder</p>
<p>Ukraina.</p>
<p>4% '<br>Ryssland</p>
<p>19%</p>
<p>övrigt</p>
<p>Polen</p>
<p>11%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-87.png" style="width:72pt;height:78pt;"/>
<p>Regionalt<br>34%</p>
<p>Litauen</p>
<p>12%</p>
<p>Lettland</p>
<p>11%</p>
<p>Estland<br>8%</p>
<p>Regionalt samarbete</p>
<p>Östersjösamarbetet har konsoliderats och en en-<br>hetlig paraplystruktur för det mellanstatliga sam-<br>arbetet har etablerats under året inom ramen för<br>Ostersjöstaternas råd. En ny energifunktion har<br>lokaliserats till det internationella sekretariatet i<br>Stockholm. Vid regeringschefernas möte i Kol-<br>ding lades grunden för ett regionalt samarbete på<br>IT-området och för att bekämpa smittsamma<br>sjukdomar.</p>
<p>Barentssamarbetet konkretiseras och inriktas<br>mer på lokalt förankrade initiativ. Prioritet ges åt<br>arbete för att förbättra förutsättningarna för<br>näringslivssatsningar och lokal utveckling. Andra<br>sektorer som berörs är energibesparing och<br>energieffektivisering, samarbete mellan<br>regionens tullmyndigheter och skogssamarbete.<br>Ungdomssamarbetet och det lokala<br>kultursamarbetet utvecklas väl. Det pågående<br>ryska ordförandeskapet prioriterar särskilt<br>transportfrågoma. Under Sveriges kommande<br>ordförandeskap avser regeringen verka för<br>förbättrade förutsättningar för närmare lokalt<br>samarbete i Barentsregionen.</p>
<p>Inom det arktiska samarbetet genomförs avan-<br>cerad klimatforskning och omfattande studier<br>med kartläggning av andra miljöförändringar.<br>Under det amerikanska ordförandeskapet har<br>arbete inletts på att utforma en gemensam syn på<br>hållbar utveckling i de arktiska områdena. Det<br>kommande finländska ordförandeskapet avser<br>lyfta fram transportfrågorna.</p>
<p>EU:s INTERREG-program spelar en viktig<br>roll genom att stödja gränsöverskridande. Svens-<br>ka aktörer kan delta i ett flertal mindre INTER-<br>REG-program i närområdet.</p>
<p>Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet</p>
<p>Sverige verkar aktivt för att underlätta anpass-<br>ningsprocessen i de tio EU-kandidatländerna<br>Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern,<br>Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och<br>Slovenien. Detta är en viktig del av den svenska<br>utvidgningspolitiken. I enlighet med regeringens<br>proposition 1997/98:70 utgörs en stor del av ut-<br>vecklingssamarbetet med Estland, Lettland, Li-<br>tauen och Polen följaktligen av kunskapsöverfö-<br>ring och institutionsuppbyggnad med relevans<br>för ländernas framtida medlemskap i EU. Ett<br>särskilt svenskt program för EU-<br>integrationsstöd till samtliga kandidatländer<br>hanteras av Utrikesdepartementet. Hittills har 19<br>miljoner kronor anslagits till detta stödprogram.</p>
<p>Sverige bidrar också genom avgifter till den<br>Europeiska gemenskapen till EU:s stöd till kan-<br>didatländerna som kanaliseras genom Phare-<br>programmet och från år 2000 två nya program:<br>ISPA för stöd till miljö- och transportin-<br>frastrukturinvesteringar och SAP ARD för stöd<br>till jordbruk och landsbygdsutveckling.</p>
<p>Ett viktigt komplement till bilaterala insatser<br>till stöd för institutionsuppbyggnad är svenskt<br>deltagande i motsvarande verksamhet inom ra-<br>men för Phare-programmet (s.k. "twinning").<br>Programmet innebär att experter från förvalt-<br>ningar i EU:s medlemsländer under viss tid ställs<br>till förfogande för att i kandidatländerna bygga<br>upp institutioner som är centrala ur ett medlem-<br>skapsperspektiv.</p>
<p>Sverige har varit framgångsrikt vad gäller del-<br>tagande i EU:s twinning-program. Svenska<br>myndigheter och departement deltar i ca 20 pro-<br>cent av dessa projekt. Endast Tyskland och<br>Frankrike är aktiva i fler twinningprojekt.</p>
<p>Regeringen gör fortsatt bedömningen att ett<br>svenskt deltagande i EU:s twinning-program,</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>främst i Estland, Lettland, Litauen och Polen<br>men också i övriga kandidatländer är av betydan-<br>de vikt, inte minst i ett ordförandeskapsperspek-<br>tiv. Den starka prioritering som Sverige ger ut-<br>vidgningsprocessen i sin helhet motiverar att ett<br>svenskt deltagande i dessa institutionsuppbyg-<br>gande insatser bör eftersträvas.</p>
<p>Utöver de redovisade insatserna i Ryssland<br>och Ukraina bidrar Sverige, genom medlem-<br>skapsavgiften till EU, med insatser i andra länder<br>i OSS-regionen (Oberoende Staters Samvälde)<br>genom Tacis-programmet. Programmet omfattar<br>alla länder inom Oberoende staters samvälde<br>samt Mongoliet. Insatserna inriktas på att stödja<br>övergången till en marknadsekonomi med speci-<br>ell tonvikt på att stödja demokrati och utveckling<br>av ett rättssamhälle. En ny Tacisförordning för år<br>2000-2006 antogs av rådet i slutet av 1999. För-<br>ändringar i den nya förordningen innebär främst<br>en ökad koncentration av insatserna, ökade in-<br>vesteringsmöjligheter samt nya instrument så-<br>som industriellt samarbete och twinning. Ökad<br>tonvikt läggs vidare på miljöfrågor och gräns-<br>överskridande samarbete.</p>
<p>Diagram 4.2 Utveckling per land 1997-99</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-88.png" style="width:148pt;height:119pt;"/>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>nämnd "Polen i fokus". Syftet var att tydliggöra<br>det breda svenska engagemanget för Polen och<br>att långsiktigt stärka kontakterna mellan alla<br>samhällssektorer i de båda länderna. I satsningen<br>deltog lokala, regionala och nationella aktörer.</p>
<p>En särskild satsning benämnd "De baltiska<br>ländernas år" genomförs under år 2000 för att vi-<br>dareutveckla samarbetet mellan Sverige och de<br>baltiska länderna. Projektet syftar dels till att<br>främja de bilaterala kontakterna mellan Sverige<br>och de baltiska länderna, särskilt inom näringsli-<br>vet, dels till att bistå de baltiska länderna att stär-<br>ka sin ställning bland Europeiska unionens<br>medlemsländer samt dels till att stödja de baltis-<br>ka regeringarnas insatser för att informera om<br>Europeiska unionen inom det egna landet.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Viktiga insatser görs också i de länder i Central-<br>och Östeuropa som enligt OECD:s biståndsor-<br>gan, DAC, klassificeras som utvecklingsländer.<br>Det rör sig om vissa länder i f.d. Sovjetunionen<br>(Moldavien, Kaukasus och Centralasien) och f.d.<br>Jugoslavien samt Albanien. Dessa insatser finan-<br>sieras inom utgiftsområde 7, politikområde In-<br>ternationellt utvecklingssamarbete och behandlas<br>där.</p>
<p>För att främja tillväxt och sysselsättning i Sve-<br>rige genom näringslivsinriktade insatser i Öster-<br>sjöregionen har tidigare en miljard kronor avsatts<br>i den så kallade Östersjömiljarden. Ytterligare en<br>miljard kronor har beslutats av riksdagen för<br>femårsperioden 1999-2003. Medlen skall använ-<br>das för näringslivssatsningar och omfatta stöd till<br>såväl företagsetableringar som projektexport och<br>marknadssatsningar samt stöd till angelägna<br>miljö- och energisatsningar. Insatserna, som<br>samordnas med och kompletterar utvecklings-<br>samarbetet med Östersjöländerna, finansieras<br>inom politikområde Utrikeshandel, export- och<br>investeringsfrämjande och behandlas under ut-<br>giftsområde 24.</p>
<p>Under avsnitt 4.4 Politikens inriktning och av-<br>snitt 4.6 Resultatbedömning finns exempel på<br>insatser som gjorts med medel som anslagits in-<br>om politikområdet.</p>
<p>Under 1999 genomfördes på regeringens initi-<br>ativ en fokuserad svensk satsning på Polen be-</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>I budgetpropositionen för 2000 angavs målen:</p>
<p>— att främja en säkerhetsgemenskap</p>
<p>— att fördjupa demokratins kultur</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>- att främja en socialt hållbar ekonomisk om-<br>vandling</p>
<p>— att stödja en miljömässigt hållbar utveckling</p>
<p>4.6.1 Resultat</p>
<p>Verksamhetsresultat, analys och slutsatser</p>
<p>Inom samarbetet med Central- och Östeuropa<br>sker övergripande resultatbedömningar fortlö-<br>pande. Vidare erhåller regeringen uppföljningar<br>av insatserna i samband med regeringens beslut<br>om landstrategier, som fastställs vart tredje år för<br>samarbetsländerna i närområdet. De oberoende<br>resultatanalyser som genomfördes 1999 och 2000<br>för Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryss-<br>land visade att det svenska stödet genomgående<br>lämnat positiva bidrag till ländernas samhällsut-<br>veckling och att stödet i huvudsak varit i linje<br>med de övergripande mål som anges för verk-<br>samheten.</p>
<p>Under år 1999 genomfördes också en utvärde-<br>ring av Stiftelsen Östekonomiska Institutet. Ut-<br>redarna drog slutsatsen att institutets verksamhet<br>har ett övergripande långsiktigt värde för Sverige<br>och för olika aktörer på den svenska marknaden,<br>även om ansträngningar borde göras för att göra<br>institutet mer synligt och operativt för svenska<br>aktörer.</p>
<p>Regeringen bedömer att de insatser som ge-<br>nomförts under 1999 har varit relevanta för att<br>närma sig de mål som regeringen ställt för verk-<br>samheten. Då denna typ av verksamhet innebär<br>att en mängd aktörer samverkar i en internatio-<br>nell miljö, kan det för en enskild insats vara svårt<br>att bedöma dess bidrag till måluppfyllelsen.</p>
<p>Under år 2000 skall en utvärdering av det hit-<br>tillsvarande samarbetet genomföras vilken skall<br>ligga till grund för en kommande proposition om<br>utvecklingssamarbetet med Central- och Östeu-<br>ropa efter 2001.</p>
<p>Nedan redovisas hur Regeringskansliet, Sida,<br>Svenska institutet m.fl. arbetat för att uppnå de<br>fastställda målen.</p>
<p>Främjande av en säkerhetsgemenskap</p>
<p>Under verksamhetsåret 1999 har Sida och Rege-<br>ringskansliet utgått från målsättningarna för det<br>säkerhetsfrämjande stödet som föreskrivs i pro-<br>positionen 1997/98:70 "Att utveckla ett grann-<br>landssamarbete". Samarbetet med motparterna</p>
<p>har överlag fungerat väl. Detta framgår av rap-<br>portering och utvärdering från myndigheterna.<br>Insatserna har legat i linje med de prioriteringar<br>som gjorts.</p>
<p>Regeringen har med utgångspunkt i proposi-<br>tionen genomfört vissa förändringar i det säker-<br>hetspolitiska stödet. Inom Regeringskansliet be-<br>reds insatserna av en beredningsgrupp som även<br>fungerar som samråds- och policyorgan. Vissa<br>beslut som avser insatser på myndighetsnivå har<br>överförts till Sida, nämligen att bereda och be-<br>sluta om insatser inom ramen för de civila myn-<br>digheternas verksamhet. Från den 1 januari 2000<br>har Sidas mandat utökats. Sida skall även kunna<br>bereda och besluta om insatser rörande säker-<br>hetspolitisk kompetens, fredsfrämjande insatser,<br>demokratiskt totalförsvar samt gränsbevakning i<br>den mån insatsen inte är av särskild utrikes- och<br>säkerhetspolitisk vikt.</p>
<p>Av de insatser som beretts och beslutats inom<br>Regeringskansliet har den volymmässiga tyngd-<br>punkten utgjorts av militär utbildning i Baltikum<br>samt stöd till den baltiska sjöstyrkan<br>BALTRON och den baltiska bataljonen BALT-<br>BAT. Insatser för nedrustning och ickespridning<br>av massförstörelsevapen i Ryssland har också va-<br>rit av betydelse. Här kan nämnas fortsatta svens-<br>ka insatser genom Försvarets forskningsanstalt<br>vid kemvapenlagret i Kambarka samt Statens<br>Kärnkraftsinspektions arbete med kärnämnes-<br>kontroll, lagstiftning och fysiskt skydd. Ett om-<br>fattande försvarsupplysningsprojekt riktat till<br>försvarsmakten och allmänheten har påbörjats i<br>Lettland.</p>
<p>Av de insatser som genomförts av Sida har en<br>betydande del bestått av insatser för bekämpande<br>av internationell organiserad brottslighet. Kun-<br>skapsöverföring och utbildning inom områdena<br>räddningstjänst, tullverksamhet och asyl- och<br>migrationspolitisk kompetens har också varit<br>omfattande. Samtliga dessa insatser har betydelse<br>för den civila säkerheten i Östersjöregionen.</p>
<p>Kunskapsöverföringen har utgjort kärnan in-<br>om samtliga verksamhetsområden. Detta skapar<br>långsiktighet och hållbarhet i stödet och med-<br>verkar till utveckling mot ett normalt grann-<br>landssamarbete. Det materiella stöd som före-<br>kommit har varit nära knutet till denna<br>kunskapsöverföring.</p>
<p>Fördjupande av demokratins kultur</p>
<p>Svenska institutet bedriver verksamhet som syf-<br>tar till ett fördjupande av demokratins kultur i</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>samarbetsländerna. Särskilt fyller institutet här-<br>vidlag en viktig funktion på kultur-, utbildnings-<br>och forskningsområdena. De olika samarbets-<br>och utbytesprogrammen bidrar till att främja det<br>vetenskapliga och kulturella utbytet mellan Sve-<br>rige och samarbetsländerna, vilket i sin tur ger<br>vidgade kunskaper om demokrati och därmed<br>stärker demokratins förankring i samhället. Som<br>exempel kan nämnas insatser genomförda inom<br>området akademisk förvaltning som bidragit till<br>att göra högskoleförvaltningarna i samarbetslän-<br>derna mer öppna och effektiva, vilket parallellt<br>med annan samhällsutveckling gör demokratin<br>mer hållbar. Språk- och integrationsstödet, som<br>lämnas för integration av de tyskspråkiga be-<br>folkningarna i Estland och Lettland, är en ange-<br>lägen insats. "Partnerskap för Kultur", ett projekt<br>för dialog och erfarenhetsutbyte om kulturens<br>möjligheter att främja yttrandefrihet och mång-<br>fald, demokrati och gemensam säkerhet, kom-<br>mer att fortsätta till och med Sveriges ordföran-<br>deskap i EU första halvåret 2001.</p>
<p>Sida-finansierade insatser på demokratiområ-<br>det omfattar bl.a. utveckling av det civila sam-<br>hället, uppbyggnad av lokalt självstyre, utveck-<br>ling av rättssektom och utbildning av<br>journalister. I Vitryssland pågår ett särskilt de-<br>mokratiorienterat stöd via svenska enskilda or-<br>ganisationer.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att de in-<br>satser inom området demokrati som har ge-<br>nomförts under 1999 varit relevanta för de mål<br>regeringen ställt på verksamheten och att må-<br>luppfyllelsen därigenom varit god.</p>
<p>Stödjande av en socialt hållbar ekonomisk om-<br>vandling</p>
<p>En betydande del av det svenska utvecklings-<br>samarbetet är att hänföra till målet stöd till en<br>socialt hållbar ekonomisk omvandling. Stöd på<br>det ekonomiska och administrativa området är<br>omfattande och varierande. Lantmäteriprojekt,<br>som har särskild betydelse för jordreformer, ge-<br>nomförs i flera av samarbetsländerna. Det nä-<br>ringslivsfrämjande stödet till Ryssland är - förut-<br>om StartOst - främst inriktat på uppbyggnad och<br>förstärkning av utbildningsinstitut för manage-<br>ment och bankkunskap i Sankt Petersburg, Kali-<br>ningrad och andra städer. Genom Nordpraktik<br>får ca 100 ryska företagsledare praktik på svenska<br>företag. I Estland, Lettland och Litauen har det<br>näringslivsfrämjande stödet minskat något i<br>omfattning i enlighet med landstrategierna.</p>
<p>I enlighet med regeringens avsikter har fokus<br>ökat på det sociala området. Exempel på insatser<br>är hälsoreformer i samarbete med Världsbanken i<br>Litauen. Även i Ryssland har åtagandena i den<br>sociala sektorn ökat betydligt. Sociala projekt<br>pågår i alla regioner i nordvästra Ryssland och i<br>Moskva avseende metoder för socialt arbete in-<br>om åldringsvård, handikapp, barn och familj<br>samt missbruksproblem. Uppbyggande av en<br>modern socialtjänst är ytterligare ett viktigt mål.<br>Hittills har 1 500 ryska socialarbetare utbildats.</p>
<p>Hiv/aids är ett område som tillmäts stor bety-<br>delse och kampen mot tbc är av stor vikt. Sverige<br>medverkar i utvecklingen av Världsbankens<br>tbc/hiv-projekt. Insatser har även gjorts genom<br>ett nordiskt-baltiskt projekt som syftar till att<br>stärka de nationella tuberkulosprogrammen. En<br>regional satsning för att bekämpa smittsamma<br>sjukdomar har beslutats av Ostersjöstaternas re-<br>geringschefer.</p>
<p>Beslut om insatser uppgående till ca 348 mil-<br>joner kronor med målet att stödja en socialt håll-<br>bar ekonomisk omvandling har fattats under</p>
<p>1999.1 enlighet med samarbetsprogrammet ökar<br>tonvikten på samarbete på det sociala området.<br>De insatser som genomförts har varit relevanta<br>för att uppfylla målet.</p>
<p>Stödjande av en miljömässigt hållbar utveckling</p>
<p>I enlighet med programmet för utvecklings-<br>samarbetet 1999-2001 skall miljöinsatser ges<br>fortsatt hög prioritet. Sida har under 1999 inom<br>miljösamarbetet beaktat de prioriteringar som<br>finns inom Agenda 21 för Östersjöområdet -<br>Baltic 21 samt Åtgärdsprogrammet för Öster-<br>sjön. Två exempel är programmet för minskad<br>miljöbelastning från jordbruket och introduk-<br>tion av miljöledningssystem inom industrin i<br>Sankt Petersburg. Svenska insatser för energief-<br>fektivisering och energibesparing i nordvästra<br>Ryssland har gjorts inom ramen för Barents-<br>samarbetet. Befrämjande av EU-integrationen<br>har varit en central aspekt i miljösamarbetet med<br>kandidatländerna för både investeringar och<br>kunskapsstöd. Genom Naturvårdsverket har<br>stöd lämnats till uppbyggande av miljöförvalt-<br>ningarna i Estland, Lettland, Litauen och nord-<br>västra Ryssland.</p>
<p>Miljösamarbetet har under året löpt smidigt i<br>de baltiska länderna. Två reningsverk har invigts.<br>Beslut har tagits om delfinansiering av ett re-<br>ningverk i Sigulda i Lettland. I Ryssland och Uk-<br>raina är det svårt att få investeringsprojekt till</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>stånd på grund av omfattande finansiella och in-<br>stitutionella svagheter. Förberedande och kapa-<br>citetshöjande insatser är därför en viktig del av<br>miljöarbetet.</p>
<p>Statens kärnkraftinspektion och Statens<br>Strålskyddsinstitut har i sin verksamhet inom<br>Central- och Östeuropa under 1999 följt<br>målsättningarna för det svenska kärnsäkerhets-<br>programmet. I Litauen har verksamheten<br>inriktats på att fullfölja pågående projekt<br>avseende säkerhetshöjande åtgärder vid<br>kärnkraftverket i Ignalina. I Ryssland har<br>verksamheten karakteriserats av</p>
<p>säkerhetsanalyser och stöd till direkta<br>säkerhetsförbättringar vid Leningradverket och<br>Kola kärnkraftverk.</p>
<p>En allmän slutsats är att de insatser som ge-<br>nomförts på miljöområdet under 1999 varit rele-<br>vanta för de mål som regeringen ställt på verk-<br>samheten och att måluppfyllelsen därigenom<br>varit god.</p>
<h2>4.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-<br>rättelse för Svenska institutet redovisat två hu-<br>vudinvändningar mot institutets resultatredovis-<br>ning, nämligen att resultatredovisningen i<br>väsentlig omfattning inte uppfyller reglerings-<br>brevets krav på återrapportering samt att det<br>finns väsentliga brister i den underliggande do-<br>kumentationen av resultatredovisningen.</p>
<p>Regeringen konstaterar att Svenska institutet<br>genomför en genomgripande rekonstruktion av<br>sin ekonomiadministration. Syftet är bland annat<br>att förbättra rutinerna vad gäller återrapporte-<br>ring. Regeringen har därutöver initierat en över-<br>syn av de anslags- och stymingsmässiga förut-<br>sättningarna för Svenska institutets verksamhet.</p>
<p>Diagram 4.3 Utveckling 1997-99 per mål</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-89.png" style="width:148pt;height:104pt;"/>
<p>kultur hållbar hållbar gemenskap</p>
<p>ekonomisk utveckling</p>
<p>omvandling</p>
<p>■ 97</p>
<p>■ 98</p>
<p>»99</p>
<p>Ekonomiskt resultat</p>
<p>Utfallet 1999 på anslaget 9:1 Samarbete med<br>Central- och Östeuropa ökade med 106 miljoner<br>kronor jämfört med 1998. Reservationen mins-<br>kade med 44 miljoner kronor. Utgiftsbegräns-<br>ningen innebar att utbetalningarna blev lägre och<br>reservationen högre än vad som annars planerats.<br>Fördelningen av medlen på mål respektive länder<br>framgår av diagram 4.1, 4.2 och 4.3.</p>
<p>På anslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker<br>vad avser garantier för finansiellt stöd och ex-<br>portkreditgarantier gjordes inga utbetalningar<br>för skadeförluster under 1999.</p>
<p>4.8 Budgetförslag</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.2 Anslagsöversikt för Samarbete med Central- och 1</p>
<p>Östeuropa ______________________1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="2">
<p>Anvisat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central-<br>och Östeuropa</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1.1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central-<br>och Östeuropa genom<br>Sida</p></td><td>
<p>531 000</p></td><td>
<p>610 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1.2</p></td><td>
<p>Samarbete med Central-<br>och Östeuropa genom<br>Svenska institutet</p></td><td>
<p>54 000</p></td><td>
<p>54 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1.3</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen<br>Östekonomiska institutet</p></td><td>
<p>4 636</p></td><td>
<p>4 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1.4</p></td><td>
<p>Övriga bidrag till samar-<br>betet med Central- och<br>Östeuropa</p></td><td>
<p>135 364</p></td><td>
<p>196 364</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa anslag 9:1</p></td><td>
<p>725 000</p></td><td>
<p>865 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:2</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustris-<br>ker vad avser garantier<br>för finansiellt stöd och<br>exportkreditgarantier</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa anslag B</p></td><td>
<p>750 000</p></td><td>
<p>900 000</p></td></tr>
</table>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>4.8.1 9:1 Samarbete med Central- och</p>
<p>Östeuropa</p>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>794 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Reserva-<br>tion</p></td><td rowspan="2">
<p>1 022 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>725 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>943 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>865 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>600 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>900 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Ett program för samarbetet med Central- och<br>Östeuropa har beslutats av riksdagen för perio-<br>den 1999-2001 som totalt omfattar 2 400 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Anslaget 9:1 Samarbete med Central- och<br>Östeuropa omfattar anslagsposterna Samarbete<br>med Central- och Östeuropa genom Sida, Sam-<br>arbete med Central- och Östeuropa genom<br>Svenska institutet, Bidrag till Stiftelsen Östeko-<br>nomiska Institutet samt Övriga bidrag till sam-<br>arbetet med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Eftersom samarbetet med Central- och Öst-<br>europa är ett treårigt progam som temporärt in</p>
<p>går i myndigheternas verksamhet belastas ansla-<br>get 9:1 med vissa förvaltningsutgifter. Utfallet</p>
<p>1999 var 29,5 miljoner kronor. Budgeten för</p>
<p>2000 är 36,2 miljoner kronor. För 2001 avses<br>högst 44,8 miljoner kronor avdelas för förvalt-<br>ningsutgifter.</p>
<p>Av anslaget beräknar regeringen anslå 610<br>miljoner kronor till Sida, 54 miljoner till Svenska<br>institutet, 4,6 miljoner kronor till Östekonomis-<br>ka Institutet och 196,4 miljoner kronor till Övri-<br>ga bidrag till samarbetet med Central- och Öst-<br>europa.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Som framgår ovan under punkt 4.2 Utgiftsut-<br>veckling är budgetåret 2001 det sista året i det<br>treåriga programmet för Central- och Östeuro-<br>pa. Regeringen bedömer dock att samarbetet<br>kommer att fortsätta och preliminärt har beräk-<br>nats 600 miljoner kronor för år 2002 och 900<br>miljoner kronor år 2003. För att verksamheten<br>inte avsevärt skall påverkas negativt under år</p>
<p>2001 föreslås att bemyndigande ges att under<br>2001 göra ekonomiska åtaganden om högst 860<br>miljoner kronor för insatser i Central- och Öst-<br>europa under åren 2002-2004.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.4 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>236</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>594</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>214</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>618</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>352</p></td><td>
<p>480</p></td><td>
<p>380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>594</p></td><td>
<p>860</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>860</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Samarbetet med Central- och Östeuropa genom<br>Sida</p>
<p>Med hänvisning till avsnittet 4.6 Resultatbedöm-<br>ning bedömer regeringen att de insatser som<br>görs via Sida är av stort värde för samarbetslän-<br>derna och att de bidrar till en utveckling mot<br>normalt grannlandssamarbete.</p>
<p>Regeringen bedömer att Sidas insatser på det<br>säkerhetsfrämjande området har stor betydelse<br>för ökad säkerhet i Östersjöregionen.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslå 610 miljoner<br>kronor till Sida för budgetåret 2001.</p>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa genom<br>Svenska institutet</p>
<p>Med hänvisning till avsnittet 4.6 Resultatbedöm-<br>ning bedömer regeringen att Svenska institutets<br>insatser för en fördjupning av demokratins kul-<br>tur i samarbetsländerna har varit ändamålsenlig.<br>Regeringen beräknar därför anslå 54 miljoner<br>kronor till Svenska institutets verksamhet i<br>Central- och Östeuropa för budgetåret 2001.</p>
<p>Den av Svenska institutet aktualiserade frågan<br>om en fortsättning av det s.k. Nya Visbypro-<br>grammet för samarbete inom utbildning och<br>forskning bereds vidare.</p>
<p>Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet</p>
<p>Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades<br>1989 gemensamt av staten och näringslivet. In-<br>stitutets syfte är att främja kunnandet i Sverige<br>om de ekonomiska förhållandena i Östeuropa.<br>Institutets verksamhet inriktar sig främst på aka-<br>demisk forskning om övergångsekonomierna.<br>Östekonomiska Institutet riktar sig till både stat<br>och näringsliv och förmedlar forskningsresultat<br>genom publikationer och seminarier. Institutet<br>är även internationellt verksamt och deltar i in-<br>ternationella konferenser och forskningsprojekt.<br>Under våren 2000 har tjänsten som ansvarig för<br>kontakter med den bredare svenska marknaden<br>tillsatts.</p>
<p>Genom avtal åtar sig staten att lämna årliga<br>bidrag till Östekonomiska Institutet. Under<br>1999 tecknades ett nytt femårigt avtal där staten<br>förbinder sig att under perioden årligen lämna</p>
<p>4,6 miljoner kronor i bidrag. För budgetåret<br>2001 beräknas statens bidrag uppgå till 4,6<br>miljoner kronor.</p>
<p>Övriga bidrag till samarbetet med Central- och<br>Östeuropa</p>
<p>I denna anslagspost ingår bl.a. medel för samar-<br>bete och stöd på det kärntekniska området, me-<br>del för multilateralt stöd samt medel för säker-<br>hetsfrämjande insatser.</p>
<p>För att kunna bemöta den snabba utveckling-<br>en i de Central- och Östeuropeiska länderna är<br>det nödvändigt att det finns medel till regering-<br>ens disposition. Det är av vikt att stödja det sam-<br>arbete som bedrivs genom internationella orga-<br>nisationer eftersom det kan uppstå<br>synergieffekter genom samfinansiering mellan<br>bilaterala och multilaterala program och projekt.<br>Organisationerna skall huvudsakligen finansiera<br>sin verksamhet genom ordinarie resurser, men<br>regeringen avser även fortsätta att finansiera in-<br>satser som är av särskild betydelse för reform-<br>processen och som är otillräckliga i det interna-<br>tionella utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Utgifter för administrativa kostnader i utri-<br>kesförvaltningen täcks av medel från denna an-<br>slagspost. I anslagsposten ingår även medel till<br>handelshögskolan i Riga och juristhögskolan i<br>Riga.</p>
<p>Vad gäller säkerhetsfrämjande insatser skall<br>regeringen framgent bereda och besluta om föl-<br>jande insatser i den mån de är av särskild utrikes-<br>och säkerhetspolitisk vikt:</p>
<p>- stöd till säkerhetspolitisk kompetens,</p>
<p>- fredsfrämjande insatser,</p>
<p>- demokratiskt totalförsvar,</p>
<p>- gränsbevakning,</p>
<p>- bekämpning av internationell och organise-<br>rad brottslighet,</p>
<p>- ickespridning och förstöring av massförstö-<br>relsevapen.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslå 196,4 miljoner<br>kronor till Övriga bidrag till samarbetet med<br>Central- och Östeuropa för budgetåret 2001.</p>
<p>Utrikesdepartementet har, mot bakgrund bl.a.<br>av förslag från kommittén för ekonomiskt sam-<br>arbete i Östersjöregionen (Näringslivsutveckling</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>i Östersjöregionen, SOU 1999:125), låtit utföra<br>en utredning av behoven av och inriktningen på<br>statliga satsningar på riskkapital i Central- och<br>Östeuropa samt det statliga riskkapitalbolaget<br>Swedfund International AB:s verksamhet i Cen-<br>tral- och Östeuropa. Utredningen konstaterar att<br>det finns ett behov av svenskt statligt riskkapital<br>för satsningar i Östersjöområdet, både hos<br>svenska företag och hos företag på de lokala<br>marknaderna i Baltikum och Ryssland.</p>
<p>Regeringen föreslår att huvudansvaret för<br>riskkapitalsatsningar i Central- och Östeuropa<br>kvarstår hos Swedfund, och att en tydlig uppdel-<br>ning görs mellan denna verksamhet och Swed-<br>funds verksamhet i u-länder. Detta bör ske ge-<br>nom en fortsättning och vidareutveckling av den<br>riskkapitalverksamhet som dotterbolaget Swed-<br>fund Financial Markets AB bedriver för att ut-<br>veckla de finansiella sektorerna i Baltikum. Där-<br>utöver kan kompletterande finansiering ske ur<br>Östersjömiljard 2 och anslaget för Samarbete<br>med Central- och Östeuropa.</p>
<p>4.8.2 9:2 Avsättning för förlustrisker vad</p>
<p>avser garantier för finansiellt stöd<br>och exportkreditgarantier</p>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>Reserva-</p>
<p>tion</p></td><td rowspan="2">
<p>548 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>32 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>35 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Länderna i Central- och Östeuropa har behov av<br>finansiellt stöd för att påskynda reformproces-<br>sen. Detta kan bland annat avse betalningsba-<br>lansstöd eller exportkreditgarantier till vissa län-<br>der i Central- och Östeuropa. Medel avsätts för<br>att täcka eventuella skadeförluster.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Finansiellt stöd</p>
<p>Sverige har under perioden 1991/92-1994/95 ut-<br>fäst betalningsbalansstöd till 11 länder. Vid ut-<br>gången av år 2000 har fem länder återbetalat sina<br>lån. Den totala utestående skulden till Sverige</p>
<p>uppgår då till 1 295 miljoner kronor. För eventu-<br>ella skadeförluster skall 10%, i något fall 15%, av<br>den utestående skulden avsättas. Det samman-<br>lagda behovet av avsättningar under år 2001 upp-<br>går till 145 miljoner kronor. Hittills har 179<br>miljoner kronor avsatts för eventuella skadeför-<br>luster. Skillnaden på 34 miljoner kronor beror på<br>återbetalda lån.</p>
<p>I och med att Sverige blev medlem i EU har<br>det bilaterala betalningsbalansstödet ersatts med<br>deltagande i EU:s gemensamma utlåning. Rege-<br>ringen bedömer att behovet av ytterligare bilate-<br>rala insatser kommer att vara begränsat. En viss<br>beredskap för bilateralt betalningsbalansstöd för<br>vissa länder bör dock finnas i de fall gemensamt<br>EU-stöd inte kommer till stånd. Regeringen fö-<br>reslår därför att riksdagen godkänner ett statligt<br>garantiåtagande för betalningsbalansstöd om 150<br>miljoner kronor under år 2001. I det fall möjlig-<br>heten att ge betalningsbalansstöd skulle utnyttjas<br>kommer medel för avsättningar att reserveras i<br>samband med regeringsbeslut.</p>
<p>Exportkreditgarantiramen</p>
<p>Regeringen har inrättat en exportkreditgaranti-<br>ram på 2,5 miljarder kronor för de baltiska län-<br>derna och Ryssland. Affärer med Kazakstan,<br>Ukraina och Vitryssland har även inkluderats vid<br>kredittider över ett år i samfinansiering med in-<br>ternationella finansieringsinstitutioner. Syftet<br>med ramen är att bidra till att utveckla näringsliv<br>och infrastruktur i berörda länder samt att bidra<br>till ett varaktigt samarbete mellan de berörda<br>länderna och svenska företag. Regeringen har se-<br>dan 1993 avsatt 431 miljoner kronor för eventu-<br>ella skadeförluster vilket belopp belastat anslaget<br>för utvecklingssamarbete med Central- och Öst-<br>europa.</p>
<p>Budgetåret 1999 godkände riksdagen en höj-<br>ning av ramen från 2,0 till 2,5 miljarder mot bak-<br>grund av den utvärdering som genomfördes un-<br>der år 1998. Med hänsyn till den ekonomiska<br>krisen i Ryssland har dock denna höjda ram tills<br>vidare inte ställts till EKN:s förfogande. För att<br>förhindra skadeförluster bör en restriktiv håll-<br>ning intas till utnyttjande av ramen på Ryssland<br>tills dess att den ekonomiska situationen har sta-<br>biliserats.</p>
<p>Verksamheten uppvisade en kraftig minskning<br>under 1999 beroende dels på den instabila situa-<br>tionen i Ryssland, dels på att de baltiska länderna<br>kommit allt längre i sin ekonomiska omvandling</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>så att allt fler transaktioner kan tas inom EKN:s<br>ordinarie verksamhet.</p>
<p>I samband med utvärderingen av samarbetet<br>med Central- och Östeuropa inför förslaget om<br>ett nytt treårigt program kommer också en ut-<br>värdering att göras av den särskilda exportkredit-<br>garantiramen.</p>
<p>Med anledning av höjningen av ramen med<br>500 miljoner kronor skall en avsättning för ska-<br>deförluster ske med 100 miljoner kronor under</p>
<p>en treårsperiod. För 1999 avsattes 6 miljoner<br>kronor och för 2000 avsattes 25 miljoner kronor.<br>På anslaget finns också 34 miljoner kronor som<br>tidigare avsatts för finansiellt stöd. Regeringen<br>föreslår att 35 miljoner kronor avsätts för bud-<br>getåret 2001. Därmed har de beräknade 100 mil-<br>joner kronorna avsatts.</p>
<p>Av de hittills gjorda avsättningarna på 431<br>miljoner kronor har 37 miljoner kronor utbeta-<br>lats till EKN för skadeförluster.</p>
<p>81</p>
<p>Invandrare och flyk-<br>tingar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Utgiftsområde Invandrare och flyktingar.............................................................9</p>
<p>3 Politikområde Integrationspolitik.......................................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................11</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................12</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................12</p>
<p>3.5 Insatser...................................................................................................13</p>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................13</p>
<p>3.5.2 Insatser inom övriga politikområden...................................................15</p>
<p>3.6 Resultatbedömning...............................................................................15</p>
<p>3.6.1 Resultat..................................................................................................16</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................20</p>
<p>3.7 Revisionens iakttagelser........................................................................22</p>
<p>3.8 Budgetförslag.........................................................................................22</p>
<p>3.8.1 10:1 Integrationsverket.........................................................................22</p>
<p>3.8.2 10:2 Integrationsåtgärder......................................................................23</p>
<p>3.8.3 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande............................24</p>
<p>3.8.4 10:4 Hemutrustningslån.......................................................................25</p>
<p>3.8.5 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering...............................25</p>
<p>4 Politikområde Storstadspolitik............................................................................27</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................27</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................27</p>
<p>4.3 Mål..........................................................................................................28</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................28</p>
<p>4.5 Insatser...................................................................................................28</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................28</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................29</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................30</p>
<p>4.6.1 Resultat..................................................................................................30</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................31</p>
<p>4.7 Budgetförslag.........................................................................................32</p>
<p>4.7.1 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna...................................32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>5 Politikområde Migrationspolitik.........................................................................33</p>
<p>5.1 Omfattning...........................................................................................33</p>
<p>5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................33</p>
<p>5.3 Mål.........................................................................................................34</p>
<p>5.4 Politikens inriktning.............................................................................34</p>
<p>5.5 Insatser..................................................................................................35</p>
<p>5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................35</p>
<p>5.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................38</p>
<p>5.6 Resultatbedömning...............................................................................38</p>
<p>5.6.1 Resultat..................................................................................................38</p>
<p>5.6.2 Analys och slutsatser............................................................................41</p>
<p>5.7 Revisionens iakttagelser.......................................................................42</p>
<p>5.8 Budgetförslag........................................................................................42</p>
<p>5.8.1 12:1 Migrationsverket...........................................................................42</p>
<p>5.8.2 12:2 Mottagande av asylsökande..........................................................43</p>
<p>5.8.3 12:3 Migrationspolitiska åtgärder........................................................44</p>
<p>5.8.4 12:4 Utlänningsnämnden.....................................................................44</p>
<p>5.8.5 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden.......................................45</p>
<p>5.8.6 12:6 Utresor för avvisade och utvisade................................................45</p>
<p>6 Politikområde Minoritetspolitik.........................................................................47</p>
<p>6.1 Omfattning...........................................................................................47</p>
<p>6.2 Utgiftsutveckling..................................................................................47</p>
<p>6.3 Mål.........................................................................................................48</p>
<p>6.4 Politikens inriktning.............................................................................48</p>
<p>6.5 Insatser..................................................................................................48</p>
<p>6.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................48</p>
<p>6.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................48</p>
<p>6.6 Resultatbedömning...............................................................................49</p>
<p>6.7 Budgetförslag........................................................................................49</p>
<p>6.7.1 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter.............................................49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet................................................................9</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................11</p>
<p>3.2 Kommunmottagande åren 1991-2003.....................................................................19</p>
<p>3.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................22</p>
<p>3.2 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................23</p>
<p>3.3 Anslagsutveckling.....................................................................................................23</p>
<p>3.4 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................24</p>
<p>3.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................24</p>
<p>3.6 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................25</p>
<p>3.7 Anslagsutveckling.....................................................................................................25</p>
<p>3.8 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................25</p>
<p>3.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................25</p>
<p>3.10 Beräkning av anslaget för år 2001 ..........................................................................26</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................27</p>
<p>4.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................32</p>
<p>4.3 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................32</p>
<p>5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................33</p>
<p>5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................42</p>
<p>5.3 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................43</p>
<p>5.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................43</p>
<p>5.5 Beräkning av anslaget för år 2001............................................................................44</p>
<p>5.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................44</p>
<p>5.7 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................44</p>
<p>5.8 Anslagsutveckling.....................................................................................................44</p>
<p>5.9 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................45</p>
<p>5.10 Anslagsutveckling...................................................................................................45</p>
<p>5.11 Beräkning av anslaget för år 2001 ..........................................................................45</p>
<p>5.12 Anslagsutveckling...................................................................................................45</p>
<p>5.13 Beräkning av anslaget för år 2001..........................................................................45</p>
<p>6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................47</p>
<p>6.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................49</p>
<p>6.3 Beräkning av anslaget för år 2001 ............................................................................49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner de föreslagna målen för politikområdena migrationspolitik (avsnitt 5.3), minoritets-<br>politik (avsnitt 6.3) och kompletteringen av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt att<br>de tidigare godkända målen inom politikområde migrationspolitik upphör att gälla,</p>
<p>2. godkänner att under år 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemut-<br>rustningslån till ett belopp av högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 3.9),</p>
<p>3. för budget året 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt föl-<br>jande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>lAnslagsbelopp __1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:1</p></td><td>
<p>Integrationsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>83 731</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:2</p></td><td>
<p>Integrationsåtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>50 242</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:3</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 238 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:4</p></td><td>
<p>Hemutrustningslån</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>21 227</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:5</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 474</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11:1</p></td><td>
<p>Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>565 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:1</p></td><td>
<p>Migrationsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>446 031</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 039 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>285 221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:4</p></td><td>
<p>Utlänningsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>70 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:5</p></td><td>
<p>Offentligt biträde i utlänningsärenden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>57 913</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:6</p></td><td>
<p>Utresorför avvisade och utvisade</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>63 656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47:1</p></td><td>
<p>Åtgärder för nationella minoriteter</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4 941 878</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>2 Utgiftsområde Invandrare och flyktingar</h1>
<p>Utgiftsområdet består av politikområdena Integ-<br>rationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik<br>och Minoritetspolitik.</p>
<p>Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition förkla-<br>ras i huvudsak av volymförändringar till följd av<br>antagande om ökat antal asylsökande och snab-<br>bare ärendehandläggning vid Migrationsverket<br>och Utlänningsnämnden. Sammantaget leder<br>detta till att utgifterna för mottagande av asylsö-</p>
<p>kande minskar något och att utgifterna för<br>kommunersättningar ökar.</p>
<p>Utgiftsområdesramen förändras också till<br>följd av att 82,5 miljoner kronor av de 100 miljo-<br>ner kronor som anvisades i vårpropositionen<br>2000 för sysselsättningsskapande åtgärder för in-<br>vandrare, överförs till utgiftsområdena 13, 16<br>och 24.</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Integrationspolitik</p></td><td>
<p>2 328</p></td><td>
<p>2 468</p></td><td>
<p>2 238</p></td><td>
<p>2 406</p></td><td>
<p>2 567</p></td><td>
<p>2 433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadspolitik</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>565</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Migrationspolitik</p></td><td>
<p>1 953</p></td><td>
<p>2 165</p></td><td>
<p>2 186</p></td><td>
<p>1 963</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>2 046</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minoritetspolitik</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>4 402</p></td><td>
<p>4 901</p></td><td>
<p>4 542</p></td><td>
<p>4 942</p></td><td>
<p>4 683</p></td><td>
<p>4 717</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>3 Politikområde Integrationspolitik</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Integrationspolitik omfattar frågor om invandra-<br>res introduktion i det svenska samhället, ersätt-<br>ning till kommunerna för flyktingmottagande,<br>svenskt medborgarskap, åtgärder för att den et-<br>niska och kulturella mångfalden i samhället skall<br>tillvaratas och för att främja lika rättigheter och<br>skyldigheter för alla oavsett kulturell och etnisk<br>bakgrund samt för att förebygga och motverka<br>etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och<br>rasism.</p>
<p>Inom politikområdet finns myndigheterna<br>Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk<br>diskriminering (DO) samt Nämnden mot dis-<br>kriminering.</p>
<p>Politikområdet är tvärsektoriellt och bygger<br>på andra politikområden. Åtgärder som sker in-<br>om dessa politikområden är avgörande för att de<br>integrationspolitiska målen skall uppnås.</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:1 Integrationsverket</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>88,7</p></td><td>
<p>83,7</p></td><td>
<p>85,1</p></td><td>
<p>87,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:2 Integrationsåtgärder</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>40,5</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande</p></td><td>
<p>2 193.7</p></td><td>
<p>2 301,4</p></td><td>
<p>2 080,7</p></td><td>
<p>2 238,6</p></td><td>
<p>2 399,6</p></td><td>
<p>2 263,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:4 Hemutrustningslån</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>13,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Integrationspolitik inom utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>2 327,8</p></td><td>
<p>2 468,0</p></td><td>
<p>2 238,2</p></td><td>
<p>2 406,2</p></td><td>
<p>2 567,1</p></td><td>
<p>2 432,7</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Under år 1999 uppvisade anslaget 10:1 Integra-<br>tionsverket ett stort anslagssparande till följd av<br>vissa eftersläpningar av verksamheten. Omfat-<br>tande ersättningsutbetalningar från anslaget 10:3<br>Kommunersättningar vid flyktingmottagande<br>under tidigare år hade resulterat i stort utnytt-<br>jande av anslagskrediten. År 1999 kunde krediten<br>börja betalas av och innevarande budgetår vänds<br>kreditutnyttjande till anslagssparande. Vad gäller<br>anslaget 10:4 Hemutrustningslån har låg mark-<br>nadsränta och minskade låneeftergifter gjort att<br>stora delar av anslaget kunnat dras in som bespa-<br>ring.</p>
<p>1999/2000:SfU10, rskr. 1999/2000:188 givit re-<br>geringen tillkänna att detta bör tydliggöras ge-<br>nom en komplettering av målen för integra-<br>tionspolitiken. Ordet skyldigheter skall därför<br>fogas till det integrationspolitiska målet om lika<br>rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk<br>och kulturell bakgrund.</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Integrationspolitikens mål<br>kompletteras med ordet skyldigheter.</p>
<p>Integrationspolitikens mål skall vara</p>
<p>- lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter<br>för alla oavsett etnisk och kulturell bak-<br>grund,</p>
<p>- en samhällsgemenskap med samhällets<br>mångfald som grund, samt</p>
<p>- en samhällsutveckling som kännetecknas av<br>ömsesidig respekt och tolerans och som alla<br>oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och<br>medansvariga för.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om mål för integrations-<br>politiken (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6,<br>rskr. 1997/98:68).</p>
<p>Integrationspolitikens mål enligt detta beslut är</p>
<p>- lika rättigheter och möjligheter för alla oav-<br>sett etnisk och kulturell bakgrund,</p>
<p>- en samhällsgemenskap med samhällets<br>mångfald som grund, samt</p>
<p>- en samhällsutveckling som kännetecknas av<br>ömsesidig respekt och tolerans och som alla<br>oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och<br>medansvariga för.</p>
<p>I samband med att riksdagen antog dessa mål<br>för integrationspolitiken underströk både rege-<br>ringen och riksdagen att målet om allas lika rät-<br>tigheter och möjligheter även innebär att alla har<br>lika skyldigheter oavsett etnisk och kulturell<br>bakgrund. Riksdagen har senare i bet.</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Sverige är ett land präglat av etnisk och kulturell<br>mångfald. Mer än 900 000 invånare är födda ut-<br>omlands. Ytterligare närmare 800 000 personer<br>är födda i Sverige men har minst en förälder som<br>är född i ett annat land. Denna mångfald är en<br>viktig kraft för utvecklingen av det svenska sam-<br>hället.</p>
<p>Det finns stora skillnader i makt och levnads-<br>villkor mellan människor som lever i Sverige.<br>Främst beror dessa skillnader på klasstillhörighet<br>och kön, men många invandrare diskrimineras<br>också på grund av sin etniska bakgrund. Detta<br>gäller inte minst på arbetsmarknaden, där situa-<br>tionen är särskilt besvärlig för invandrare som är<br>födda i utomeuropeiska länder. Även i andra av-<br>seenden finns skillnader i levnadsvillkor och lev-<br>nadsförhållanden mellan personer med invand-<br>rarbakgrund och befolkningen i övrigt. Betydligt<br>fler bland dem med invandrarbakgrund har låga<br>inkomster och andelen socialbidragstagare är<br>högre. Vidare tyder flera undersökningar på att<br>invandrare i genomsnitt mår sämre än personer<br>födda i Sverige och att de lider av andra typer av<br>ohälsa. Andelen ungdomar som går vidare till<br>högre studier är lägre bland dem som har ut-<br>ländsk bakgrund än bland befolkningen i övrigt.<br>Till detta skall läggas en betydande boendesegre-<br>gation i kommuner, där majoriteten av de ut-<br>landsfödda och deras barn bor.</p>
<p>Integrationspolitiken syftar till att bryta denna<br>negativa utveckling genom åtgärder som gör att<br>samhället tar tillvara befolkningens kompetens,<br>oavsett kön, etnicitet och kulturell bakgrund.</p>
<p>Utgångspunkten för integrationspolitiken är att<br>låta den mångfald som finns i samhället vara<br>grunden för den generella politikens utformning,<br>och insatser för att stärka integrationen sker<br>därför inom de flesta politikområden. Av sär-<br>skild betydelse för att bryta segregationen är ar-<br>betsmarknads- och utbildningspolitiken. En<br>central aspekt är att även anlägga ett könspers-<br>pektiv på integrationspolitiken.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Inom arbetsmarknadspolitiken är de som är<br>födda utomlands en prioriterad grupp och flera<br>åtgärder för att öka deras sysselsättningsgrad har<br>vidtagits. Ytterligare förslag lämnades i den eko-<br>nomiska vårpropositionen. Inom ramen för den<br>nationella storstadspolitiken träffar staten avtal<br>med ett antal storstadskommuner i syfte att öka<br>jämlikheten och bryta den sociala och etniska<br>segregationen i storstadsregionerna. Inom ut-<br>bildningspolitiken är bl.a. insatser inom skolan,<br>svenskundervisning för vuxna och Kunskaps-<br>lyftet viktiga. Vidare planeras konkreta åtgärder<br>för att bredda rekryteringen till högskolan och<br>därmed öka den etniska och sociala mångfalden.<br>Hälsopolitiken inriktas på att folkhälsan skall<br>förbättras och skillnaderna i ohälsa minska. Inom<br>demokratipolitiken vidtas åtgärder som ökar<br>möjligheterna för personer med invandrarbak-<br>grund att delta i den demokratiska processen.</p>
<p>Kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet<br>till kulturupplevelser och eget skapande samt för<br>möten mellan olika kulturer inom landet.</p>
<h2>3.5 Insatser</h2>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom</p>
<p>poiitikområdet</p>
<p>Integration på nationell, regional och lokal nivå</p>
<p>Statens insatser följer den integrationspolitiska<br>propositionens inriktning. Ett samlat åt-<br>gärdsprogram genomförs för att få integrations-<br>perspektivet att genomsyra alla politikområden.<br>Utbildning om integration pågår inom Rege-<br>ringskansliet och för myndighetschefer. Verks-<br>förordningen har ändrats så att myndigheterna<br>skall ta hänsyn till integrationspolitikens krav på<br>verksamheten. I en särskild förordning regleras<br>myndigheternas ansvar för att genomföra politi-<br>ken. Flera statliga myndigheter har i sina regle-<br>ringsbrev fått i uppdrag att vidta särskilda insat-<br>ser så att de integrationspolitiska målen får<br>genomslag i deras verksamhet. Myndigheterna<br>skall sedan rapportera resultatet av insatserna till<br>regeringen. Integrationsverket har på nationell<br>nivå ansvar för att följa och utvärdera sam-<br>hällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt per-<br>spektiv.</p>
<p>Integrationen stimuleras också genom insatser<br>på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna har<br>fått i uppdrag att, utifrån sina olika förutsätt-</p>
<p>ningar, utveckla det integrationspolitiska arbetet.<br>Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra<br>Götalands län har sedan år 1999 särskilda medel<br>för att i samråd med Integrationsverket bedriva<br>ett aktivt integrationsbefrämjande arbete. Enligt<br>Integrationsverkets rapport om länsstyrelsernas<br>integrationspolitiska arbete under år 1999 har det<br>första året präglats av omställning och byte av<br>tankemönster från invandrarpolitik till integra-<br>tionspolitik. Ett förankringsarbete pågår inom<br>flera länsstyrelser för att införliva de integra-<br>tionspolitiska målen i den ordinarie verksamhe-<br>ten.</p>
<p>Integrationsverket har också en viktigt uppgift<br>när det gäller att uppmärksamma och stimulera<br>kommunernas integrationsarbete. Varje år an-<br>ordnar Integrationsverket i samverkan med<br>Svenska Kommunförbundet en nationell konfe-<br>rens om integration för att bidra till att kommu-<br>nernas arbete med integration utvecklas. Kom-<br>munernas integrationsarbete, oftast i samverkan<br>med det lokala organisationslivet, kan också i vis-<br>sa fall få projektstöd från Integrationsverket.</p>
<p>Etnisk mångfald</p>
<p>Myndigheternas uppgift att fortlöpande beakta<br>samhällets etniska och kulturella mångfald när<br>verksamheten utformas och bedrivs innebär ock-<br>så att den etniska och kulturella mångfalden<br>bland de anställda är ett viktigt inslag. Enligt la-<br>gen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskri-<br>minering i arbetslivet skall arbetsgivare bedriva<br>ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk<br>mångfald i arbetslivet. DO har utarbetat en<br>handbok med råd för sådana aktiva åtgärder. Re-<br>geringen har uppdragit åt samtliga myndigheter<br>som lyder omedelbart under regeringen att upp-<br>rätta handlingsplaner för att främja etnisk<br>mångfald bland de anställda. En sådan hand-<br>lingsplan har också tagits fram inom Regerings-<br>kansliet.</p>
<p>Integrationsverket har som prioriterad uppgift<br>att stimulera kommunerna att öka den etniska<br>mångfalden i arbetslivet. Verket har fått ett sär-<br>skilt uppdrag att aktivt bidra till att främja den<br>etniska mångfalden inom den kommunala sek-<br>torn. Bland annat skall verket stimulera kommu-<br>nerna att utveckla sitt mångfaldsarbete genom<br>utmärkelsen "Årets mångfaldskommun". Under<br>hösten 2000 beslutar Integrationsverket i samråd<br>med DO och Svenska Kommunförbundet vilken<br>kommun som skall få utmärkelsen.</p>
<p>14 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Främjande av integration</p>
<p>Integrationsverket kan bevilja stöd till projekt<br>som syftar till att stimulera integrationsproces-<br>serna i samhället eller till att förebygga och mot-<br>verka, främlingsfientlighet, rasism, och etnisk<br>diskriminering. Invandrarnas riksorganisationer<br>får statsbidrag till sin verksamhet och nya orga-<br>nisationer etableringsbidrag för att kunna bygga<br>upp en riksorganisation.</p>
<p>Ett nytt statsbidragssystem för organisationer<br>som främjar integration genomförs stegvis med<br>början år 2001 inom ramen för befintliga resur-<br>ser. Detta system är mer inriktat på organisatio-<br>nernas verksamhet och bidragets användning<br>kommer också att kunna följas upp. Enligt rege-<br>ringens bedömning ger det nya bidragssystemet<br>organisationerna ökade möjligheter att arbeta<br>integrationsbefrämjande. Integrationsverket har<br>hjälpt invandrarnas riksorganisationer att ut-<br>veckla sina verksamheter efter de nya bidrags-<br>reglerna. Integrationsverket har också fått i upp-<br>drag att under innevarande år utveckla en<br>ändamålsenlig samrådsform med organisationer-<br>na.</p>
<p>Rasism, främlingsfientlighet och etnisk<br>diskriminering</p>
<p>DO har enligt lagen (1999:131) om Ombuds-<br>mannen mot etnisk diskriminering som uppgift<br>att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet<br>och på andra samhällsområden. Lagen<br>(1999:130) om åtgärder mot etnisk diskrimine-<br>ring i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj 1999.<br>Den nya lagens tillämpning är vidare än den tidi-<br>gare och ställer krav på arbetsgivaren att vidta<br>aktiva åtgärder. Integrationsverket har till upp-<br>gift att förebygga och motverka rasism, främ-<br>lingsfientlighet och även etnisk diskriminering<br>som inte direkt faller under DO:s ansvar.</p>
<p>Regeringen har tagit ett samlat grepp om ar-<br>betet mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk<br>diskriminering för att ge det en mera strukture-<br>rad form och därmed en långsiktighet och konti-<br>nuitet som saknas i dag. Inom Regeringskansliet<br>utarbetas för närvarande en nationell handlings-<br>plan mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk<br>diskriminering. Arbetet med en sådan plan är en<br>process i flera steg.</p>
<p>Det första steget i arbetet togs när regeringen i<br>april 2000 presenterade tio initiativ i kampen mot<br>rasism, främlingsfientlighet och diskriminering</p>
<p>och gav ett antal uppdrag till Integrationsverket.<br>Uppdragen berör även DO och de bägge myn-<br>digheterna skall i samråd fördela olika delar av<br>uppdragen mellan sig.</p>
<p>Ett av uppdragen är att bygga upp en nationell<br>kunskapsbank om arbetet mot rasism, främ-<br>lingsfientlighet och etnisk diskriminering samt<br>att utveckla en rådgivande och stödjande verk-<br>samhet för kommuner och andra som har behov<br>av stöd i arbetet med att bekämpa rasistiska och<br>främlingsfientliga tendenser på det lokala planet.</p>
<p>Ett annat uppdrag innebär att Integra-<br>tionsverket m.fl. skall föra en dialog med organi-<br>sationer, kommuner, engagerade personer och<br>andra inom området. Syftet med dialogen är att<br>skapa en bred uppslutning kring arbetet med den<br>nationella handlingsplanen och att hämta in för-<br>slag på åtgärder som kan behövas liksom syn-<br>punkter på uppläggningen och inriktningen på<br>planen. Det är regeringens uppfattning att det<br>opinionsbildande arbetet mot rasism och främ-<br>lingsfientlighet bedrivs bäst av organisationer,<br>föreningar och partier.</p>
<p>Integrationsverket skall också i samverkan<br>med DO genomföra informations- och utbild-<br>ningsinsatser så att kunskapen om såväl meka-<br>nismer bakom etnisk diskriminering som de gäl-<br>lande reglerna på området ökar.<br>Integrationsverket skall vidare tillsammans med<br>Brottsoffermyndigheten stimulera till åtgärder<br>för att öka kunskapen bland personer som<br>kommer i kontakt med offer för brott med ra-<br>sistiska och främlingsfientliga inslag. Arbetet<br>kommer också att ske i samverkan med<br>Brottsofferjourernas Riksförbund.</p>
<p>Handlingsplanen mot rasism, främlingsfient-<br>lighet och etnisk diskriminering innehåller också<br>en satsning på 30 miljoner kronor från Allmänna<br>arvsfonden under de närmaste tre åren på ung-<br>domsföreningar som själva eller i samverkan med<br>andra utvecklar nya verksamheter och metoder i<br>arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och dis-<br>kriminering.</p>
<p>Aven inom EU har den etniska diskrimine-<br>ringen uppmärksammats. I november 1999 lade<br>kommissionen fram ett "diskrimineringspaket"<br>med bl.a. förslag till direktiv mot etnisk diskri-<br>minering. Det omfattar, förutom arbetslivet,<br>även bl.a. socialförsäkringsområdet och utbild-<br>ning samt tillgången till varor och tjänster. Di-<br>rektivet antogs av ministerrådet i juni 2000 och<br>kan komma att skärpa kraven på lagstiftningen<br>mot etnisk diskriminering framför allt inom and-<br>ra områden än inom arbetslivet.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Introduktion av nyanlända</p>
<p>Integrationsverket har en viktigt uppgift att<br>stödja och följa kommunernas introduktion och<br>även uppmärksamma övriga nyanlända invandra-<br>res behov.</p>
<p>Staten ger ersättning till kommunerna när de<br>tar emot flyktingar och vissa av deras anhöriga<br>enligt förordningen (1990:927) om statlig ersätt-<br>ning till kommunerna för flyktingmottagande<br>m.m. Målet är att individen skall kunna försörja<br>sig själv och ta del i samhällslivet. Normalt bör<br>en bas för det fortsatta livet i Sverige kunna ska-<br>pas inom två år om introduktionen sker på hel-<br>tid. En särskild schablonersättning skall täcka<br>kommunens kostnader för den enskildes för-<br>sörjning och för undervisning i svenska från det<br>år flyktingen tas emot och ytterligare tre år. Er-<br>sättningen innefattar också vissa andra kostnader<br>som följer av flyktingmottagandet.</p>
<p>Hemutrustningslån</p>
<p>När flyktingar och deras anhörig bosätter sig i en<br>kommun kan de också få statliga lån till hemut-<br>rustning. Dessa administreras av Centrala studie-<br>stödsnämnden (CSN).</p>
<p>Svenskt medborgarskap</p>
<p>Möjligheten att få svenskt medborgarskap har<br>stor betydelse för integrationen i det svenska<br>samhället. Regeringen har i juni 2000 lämnat ett<br>förslag till ny lag om svenskt medborgarskap till<br>riksdagen genom propositionen 1999/2000:147<br>Lag om svenskt medborgarskap. Förslaget inne-<br>bär bl.a. att det skall bli fullt ut möjligt att ha<br>dubbelt medborgarskap samt att det underlättas<br>för barn och ungdomar att bli svenska medbor-<br>gare. Den nya lagen föreslås träda i kraft den<br>I juli 2001.</p>
<p>3.5.2 Insatser inom övriga politikområden</p>
<p>Målen för integrationspolitiken uppnås endast i<br>begränsad omfattning genom insatser inom in-<br>tegrationspolitiken. Av stor betydelse för hur de<br>integrationspolitiska målen uppnås är de insatser<br>som sker genom den generella politiken. Dessa<br>insatser redovisas närmare inom respektive poli-<br>tik- och utgiftsområde.</p>
<h2>3.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Integrationspolitikens mål för år 2000 är</p>
<p>- lika rättigheter och möjligheter för alla oav-<br>sett etnisk och kulturell bakgrund,</p>
<p>- en samhällsgemenskap med samhällets<br>mångfald som grund, samt</p>
<p>- en samhällsutveckling som kännetecknas av<br>ömsesidig respekt och tolerans och som alla<br>oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och<br>medansvariga för.</p>
<p>Tillståndet inom politikområdet</p>
<p>Situationen för invandrare på arbetsmarknaden<br>har förbättrats jämfört med föregående år. Fort-<br>farande är dock deras situation sämre än för be-<br>folkningen som helhet. Den öppna arbetslöshe-<br>ten bland hela befolkningen var 5,6 procent i<br>december 1999, en knapp minskning med en<br>procentenhet jämfört med år 1998. Arbetslös-<br>heten bland dem som är födda utomlands har<br>minskat från 15 procent år 1998 till 13 procent år</p>
<p>1999. Speciellt stor har minskningen varit för in-<br>vandrare från Bosnien, från 38 procent till 27<br>procent. För utomeuropeiska medborgare var<br>den registrerade arbetslösheten 24 procent år<br>1999 jämfört med 32 procent år 1998. En stor del<br>av de utomeuropeiska medborgarna står alltså<br>utanför arbetsmarknaden. Men även bland dessa<br>har sysselsättningen ökat mellan åren 1998 och<br>1999, från 44 procent till 50 procent. Denna siff-<br>ra är dock långt under sysselsättningsgraden för<br>personer födda i Sverige som är ca 76 procent.</p>
<p>Under de senaste åren har således invandrare i<br>en allt större utsträckning fått arbete. Arbetsgi-<br>vare har också i ökad utsträckning fått en insikt<br>om vikten av etnisk och kulturell mångfald i ar-<br>betslivet. Kommuner och landsting har särskilt<br>uppmärksammat behovet av etnisk mångfald när<br>de rekryterar personal till vård och omsorg.<br>Aven de statliga myndigheterna har i sina kom-<br>petensförsörjningsplaner visat en ökad medve-<br>tenhet om behovet av etnisk och kulturell<br>mångfald.</p>
<p>Av de utländska medborgare som har kommit<br>till Sverige under de senaste 15 åren är det en av-<br>sevärt större andel som har låga inkomster, än<br>infödda svenskar. År 1998 när arbetslösheten<br>började minska markant bland dem som är födda<br>utomlands, sjönk också för första gången under<br>1990-talet antalet socialbidragstagare. Sannolikt</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>innebär detta att ekonomin har förbättrats för<br>många grupper av utrikes födda. Någon säker<br>inkomsstatistik för åren 1998 och 1999 finns än-<br>nu inte.</p>
<p>Att de utrikes föddas hälsa är sämre än jäm-<br>förbara svenskföddas beror på flera olika faktorer<br>bl.a. sämre levnadsförhållanden och sämre ut-<br>byggnad av hälsovård i hemlandet. Integra-<br>tionsverket har uppmärksammat kommuner och<br>landsting på behovet av att ta hänsyn till nyan-<br>lända flyktingars hälsa vid introduktionen. Rege-<br>ringen har också redovisat en nationell hand-<br>lingsplan för utveckling av svensk hälso- och<br>sjukvård till riksdagen. I planen framhålls att för<br>att den framtida hälso- och sjukvården skall kun-<br>na möta den ökande etniska och kulturella<br>mångfalden i patientgruppen måste detta beaktas<br>i medborgarorienteringen av hälso- och sjukvår-<br>den.</p>
<p>I genomsnitt har utrikes födda samma utbild-<br>ningsnivå som personer födda i Sverige, men<br>spridningen är större. Nyanlända behandlas ofta<br>som en homogen grupp med samma slags behov<br>av initialt stöd i Sverige. Av de som kommer är<br>många akademiker med mycket lång utbildning.<br>Andra har ingen utbildning alls och är nästan an-<br>alfabeter. Integrationsverket har under året ar-<br>betat tillsammans med kommuner och landsting<br>för att utveckla introduktionen så att den skall<br>utgå från individens bakgrund och förutsättning-<br>ar.</p>
<p>Tillgången på komplettering av utländsk ut-<br>bildning motsvarar fortfarande inte efterfrågan<br>och många kompletteringar tar lång tid. Trots<br>stora ansträngningar finns det fortfarande en so-<br>cial och etnisk snedrekrytering till högskoleut-<br>bildningar.</p>
<p>Under de senaste åren har förskolans träning i<br>modersmål minskat och det finns brister även i<br>undervisningen i svenska som andraspråk. Integ-<br>rationsverket framhåller denna utveckling som<br>allvarlig och befarar framtida hinder för tvåsprå-<br>kiga elevers vidareutbildning och möjligheter till<br>försörjning.</p>
<p>De polisanmälda brotten med främlingsfient-<br>liga eller rasistiska inslag (och där det är<br>"minoritetsgrupper" som utsatts för våld av per-<br>soner som tillhör majoritetsbefolkningen) fort-<br>satte att öka mellan åren 1998 och 1999, dock<br>inte lika kraftigt som under tidigare år. Den to-<br>tala ökningen av antalet sådana brott år 1999<br>jämfört med år 1998 var 7 procent medan mot-<br>svarande ökning året innan var 26 procent.</p>
<p>Det vanligaste brottet var olaga hot (436 fall,<br>jämfört med 422 året innan). Härefter följer<br>misshandel (427, jämfört med 382 året innan)<br>samt ofredande (390, jämfört med 358 året in-<br>nan). Hets mot folkgrupp har under år 1999<br>minskat från 257 fall till 249, men detta utgör<br>ändå en hög nivå i förhållande till år 1997 (166<br>fall).</p>
<p>De grova misshandelsbrotten med främlings-<br>fientliga eller rasistiska inslag ökade endast med<br>ett fall under år 1999 men ökningen mot år 1997<br>är markant (nära en tredubbling). Statistiken på-<br>verkas dock av variationer i både upptäcksrisk<br>och anmälningsbenägenhet som i sin tur kan på-<br>verkas bl.a. av polisiära insatser och massmediai<br>uppmärksamhet kring rasistiska brott.</p>
<p>3.6.1 Resultat</p>
<p>Uppföljning av integrationspolitiken</p>
<p>De integrationspolitiska målen tar tid att för-<br>verkliga. Effekterna av de redovisade statliga in-<br>satserna inom politikområdet till följd av den<br>integrationspolitiska propositionen kan ännu<br>inte avläsas. Integrationsverket, som har ansvaret<br>för att följa upp hur integrationspolitikens mål<br>och synsätt får genomslag inom olika områden,<br>följer utvecklingen bl.a. inom arbetsmarknaden<br>och arbetslivet, utsatta bostadsområden och del-<br>aktigheten i samhället. En slutrapport från det<br>utvecklingsarbete som bedrivits med statligt stöd<br>i utsatta bostadsområden genom de s.k. Blom-<br>manpengarna, lämnades till regeringen i augusti</p>
<p>2000. Syftet med utvecklingsarbetet var bl.a. att<br>öka arbetskraftsdeltagandet bland dem som bor i<br>dessa bostadsområden. Åtgärderna skulle ske i<br>samråd med de boende. Enligt rapporten har ar-<br>betskraftsdeltagandet ökat i de bostadsområden<br>där utvecklingsarbetet bedrivits. Ökningen kan<br>dock inte direkt härledas till de insatser som<br>skett med stöd av Blommanpengarna utan är<br>sannolikt en följd av den allmänna förbättringen<br>på arbetsmarknaden. Resultatet av utvecklingsin-<br>satserna i storstadsregionerna redovisas närmare<br>under politikområdet Storstadspolitik, avsnitt 4<br>inom detta utgiftsområde.</p>
<p>En studie om hur arbetsmarknadens struktu-<br>rer påverkar möjligheterna till egen försörjning<br>kommer att redovisas till regeringen under år<br>2000. Vidare kommer Integrationsverket att<br>lämna en analys av valdeltagandet i vissa utsatta<br>bostadsområden under december 2000.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Främjande av integration</p>
<p>Under år 1999 har Integrationsverket lämnat<br>ekonomiskt stöd till 81 projekt för att stimulera<br>integrationsprocesserna i samhället. De projekt<br>som fått stöd har rört områdena delaktighet,<br>metodutveckling inom skolan, arbetsmarknad,<br>mångfald i folkrörelser, jämställdhet, rasism och<br>främlingsfientlighet och kunskapsinhämtning.<br>Elva projekt som uppmärksammat unga kvin-<br>nors situation har fått bidrag. Huvuddelen av<br>stödet har gått till föreningar, organisationer och<br>religiösa sammanslutningar, men även kommu-<br>ner och kommundelar i samverkan med andra<br>aktörer har fått stöd. Effekterna av dessa projekt<br>är ännu för tidigt att bedöma, men de kommer<br>att följas upp av Integrationsverket.</p>
<p>Regeringen har också givit Integrationsverket<br>i uppdrag att studera situationen för utsatta<br>flickor med utländsk bakgrund samt redovisa åt-<br>gärder och metoder för att stärka deras ställning.<br>Uppdraget redovisades till regeringen i juni 2000<br>i rapporten ”Låt oss tala om flickor”<br>(Integrationsverkets rapportserie 2000:6). Av<br>rapporten framgår bl.a. att det förekommer att<br>flickor avbryter sin skolgång på grund av familje-<br>skäl eller inte genomför gymnasiestudier. Antalet<br>flickor i denna situation är relativt litet, men<br>problemet kan vara stort för dem som är berör-<br>da. Det finns också ett mörkertal när det gäller<br>omfattningen av t.ex. tvångsäktenskap.</p>
<p>I rapporten föreslås en rad åtgärder i syfte att<br>underlätta för utsatta flickor att slutföra sina stu-<br>dier på samma villkor som andra. Ärendet bereds<br>nu inom Regeringskansliet.</p>
<p>Introduktion av nyanlända</p>
<p>Integrationsverket har kartlagt kommunernas<br>introduktion för nyanlända invandrare. Kart-<br>läggningen visar att introduktionsplanerna och<br>insatser i samband med dem i ökad utsträckning<br>har anpassats till individen. Utvecklingen beror<br>delvis på det förbättrade arbetsmarknadsläget,<br>men verkets arbete med att förankra de integra-<br>tionspolitiska målen har också bidragit. Kart-<br>läggningen visar att det fortfarande finns brister i<br>den kommunala introduktionsverksamheten.<br>Resultaten tyder sammantaget på att regeringens<br>målsättning om större individualisering och en<br>bättre samverkan mellan aktörer i introduktio-<br>nen ännu inte är uppfylld i en majoritet av kom-<br>munerna.</p>
<p>Integrationsverket följer och stödjer projekt i<br>fyra kommuner där föreningar och organisatio-<br>ner medverkar i introduktionen. Kommunerna<br>och deltagande föreningar och organisationer har<br>olika karaktär, men målet för samtliga projekt är<br>gemensamt; delaktighet och försörjning. En del-<br>rapport för projektet "Vägar in i Sverige" lämna-<br>des till regeringen i februari 2000<br>(Integrationsverkets rapportserie 2000:3). Rap-<br>porten är en förstudie till det fortsatta arbetet<br>med att redovisa bl.a. vilken betydelse olika stöd-<br>strukturer i form av nätverk, kooperativ och<br>föreningsliv har för integrationen. Slutrapporten<br>skall också visa hur nyanlända invandrares möj-<br>ligheter till delaktighet och försörjning utveck-<br>lats och de strukturella hinder som kan finnas för<br>egen försörjning och delaktighet.</p>
<p>För att utveckla ett nationellt uppföljnings-<br>system för kommunernas introduktion för ny-<br>anlända invandrare, startade Integrationsverket<br>under år 1999 ett pilotprojekt med tre kommu-<br>ner. Arbetet fortsätter under hela 2000 och erfa-<br>renheter hos personer som gått igenom intro-<br>duktionsprogram ingår som en viktig del i<br>uppföljningen. Den nationella ansatsen innebär<br>möjligheter att göra jämförelser mellan kommu-<br>ner och regioner. Inom ramen för detta arbete<br>har Integrationsverket också genomfört en<br>uppföljning av kommunernas kostnader för<br>flyktingar mottagna åren 1995 och 1996 i samar-<br>bete med Svenska Kommunförbundet. En rap-<br>port överlämnades till regeringen den 1 septem-<br>ber 2000.</p>
<p>Tidigare uppföljningar av hur väl ersättningar-<br>na täckt kommunernas kostnader har gjorts för<br>åren 1991-1994.1 stort nådde kostnadstäckning-<br>en knappt upp till 100 procent, sånär som år<br>1994, då ett tillfälligt "stimulansbidrag" gav ett<br>visst överskott.</p>
<p>Resultaten för 1995 och 1996 års mottagna<br>flyktingar visar att kommunerna totalt sett inte<br>fått täckning för sina genomsnittliga kostnader<br>för introduktionsinsatserna. Kostnadsunder-<br>skottet för de båda åren uppskattas till 13 re-<br>spektive 20 procent. Det innebär en återgång till<br>de nivåer som gällde för mottagna flyktingar åren<br>1992 och 1993, och kostnadsutfallet för 1995 och<br>1996 motsvarar den genomsnittliga nivån för<br>hela 1990-talet. Kostnadsutvecklingen jämfört<br>med 1994 års mottagna kan i sin helhet hänföras<br>till ökade kostnader för socialbidrag. Dessa har<br>ökat från ca 115 000 kronor till ca 140 000 kro-<br>nor per flykting, räknat över en genomsnittlig tid<br>av tre och ett halvt år.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Uppföljningen visar vidare att det finns skill-<br>nader mellan kommuntyper vad gäller kost-<br>nadstäckning. Det är i första hand storstäderna,<br>förortskommuner och de större och mellanstora<br>städerna som inte fått kostnadstäckning, medan<br>övriga kommuntyper däremot generellt får ett<br>överskott.</p>
<p>En rapport överlämnades också till regeringen<br>den 21 februari 2000 om hur myndigheter och<br>kommuner tagit hänsyn till nyanlända invandra-<br>res särskilda situation i sin verksamhet.</p>
<p>Integrationsverket har även följt upp hur<br>myndigheter har anpassat sin information till ny-<br>anlända invandrare.</p>
<p>Förkortade väntetider för flyktingar att få bostad</p>
<p>Integrationsverket och Migrationsverket har<br>gemensamt fått i uppdrag att se över rutiner och<br>samarbetsformer för att effektivisera arbetet med<br>att anvisa en bostad till personer som vistas på<br>Migrationsverkets anläggningar när de får uppe-<br>hållstillstånd. Resultatet av översynen skall leda<br>till att väntetiden förkortas och att kostnaderna<br>för asylmottagandet minskar med 10 miljoner<br>kronor per år fr.o.m år 2000.</p>
<p>I en delrapport till regeringen i maj 2000 redo-<br>visar de båda verken hittills genomförda åtgär-<br>der. Uppdraget avser en liten och begränsad<br>grupp inom flyktingmottagandet. Andelen<br>kommunbosatta efter anvisning från Integra-<br>tionsverket är mellan 10-15 procent av det totala</p>
<p>flyktingmottagandet i kommunerna. För år 2000<br>beräknas en tillfällig ökning av anvisningsbeho-<br>vet. De följande åren beräknas behovet återgå till<br>nuvarande nivå. En bedömning som verken gör<br>är att bosättningstiden kan förkortas med 14 da-<br>gar. En slutrapport skall lämnas den 1 mars 2001.</p>
<p>Kommunmottagandet av flyktingar</p>
<p>Under år 1999 togs 9 000 personer som beviljats<br>permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller<br>av humanitära skäl samt anhöriga till dessa emot i<br>kommunerna. Det låga kommunmottagandet<br>berodde delvis på att flyktingar från Kosovo fick<br>tidsbegränsade uppehållstillstånd.</p>
<p>Det stora flertalet av de personer som beviljats<br>uppehållstillstånd som flyktingar eller av huma-<br>nitära skäl har bott i eget boende i en kommun<br>under den tid asylansökan prövats. De blir sedan<br>kvar i samma kommun när uppehållstillståndet<br>beviljats. Huvuddelen bosätter sig i storstäderna<br>trots svårigheterna att få en permanent bostad<br>där.</p>
<p>Integrationsverket har medverkat då 924 flyk-<br>tingar från Migrationsverkets mottagningsenhe-<br>ter bosatt sig i kommuner samt vid direktplace-<br>ring i kommuner av 611 organiserat överförda<br>skyddsbehövande. Schablonersättning betalades<br>ut för 1 381 sekundärflyttningar, av vilka 1 266<br>var förstagångsflyttningar och 115 andragångs-<br>flyttningar. Ett projekt för att utveckla och för-<br>djupa informationen inför bosättningen i en ko-<br>mun har startats. Syftet är att den enskilde vid<br>valet av bostadsort skall kunna bedöma sina för-<br>sörjningsmöjligheter och andra faktorer av bety-<br>delse för ett bra liv i Sverige.</p>
<p>Under år 2000 beräknas mottagandet av flyk-<br>tingar i kommunerna öka med 65 procent till<br>15 000. Under år 2001 väntas en nedgång ske till<br>12 200 personer. Besluten om uppehållstillstånd<br>under år 2000 kommer att koncentreras till den<br>senare delen av året och därför till största delen<br>att påverka anslaget för ersättningsutbetalning-<br>arna till kommunerna åren 2001 och 2002.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 3.2 Kommunmottagande åren 1991-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>19 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>18 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>25 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>62 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>15 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>6 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>13 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>11 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>15 000 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>12 200 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>12 200 '</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>12 200 '</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>* Prognos</p></td></tr>
</table>
<p>Hemutrustningslån</p>
<p>Flyktingar och vissa andra utlänningar har möj-<br>lighet att söka statliga lån för att kunna köpa<br>möbler och annan hemutrustning när de får en<br>egen bostad i Sverige. Under senare år har rege-<br>ringen uppmärksammat de ekonomiska problem<br>som kan uppstå när inkomsterna inte räcker för<br>att betala tillbaka lånen. Regeringen har därför,<br>efter riksdagens godkännande, sänkt de maxi-<br>mala lånebeloppen den 1 januari 1997 och den<br>1 januari 1999. Denna sänkning och lägre mark-<br>nadsräntor har därtill inneburit att anslagskost-<br>naderna för att täcka underskott i låneverksam-<br>heten minskat avsevärt. Antalet nytillkomna lån,<br>som är en avspegling av hur många personer som<br>tas emot i kommunerna, har däremot legat rela-<br>tivt konstant de senaste åren.</p>
<p>Åtgärder mot etnisk diskriminering</p>
<p>Den 1 maj 1999 trädde den nya lagen (1999:130)<br>om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetsli-<br>vet i kraft. Lagen ställer krav på arbetsgivaren att<br>vidta aktiva åtgärder för etnisk mångfald i ar-<br>betslivet. Tyngdpunkten i Ombudsmannens mot<br>etnisk diskriminering (DO) insatser under året<br>har legat på att informera om vad den nya lagen<br>innebär. Tillsammans har DO, JämO, HomO<br>och Handikappombudsmannen skrivit en re-<br>kryteringshandbok, "Rekrytera utan att diskri-<br>minera". DO har även samarbetat med myndig-<br>heter som t.ex. Integrationsverket,</p>
<p>Brottsoffermyndigheten, Arbetsmarknadsverket<br>och Riksåklagaren. DO har också fortsatt sina<br>kontakter med arbetsmarknadens parter i syfte<br>att identifiera förekomsten av diskriminering och<br>söka motverka denna. Vidare har DO medverkat<br>i åklagarutbildningen och haft kontakter med<br>Svenska kyrkan angående krav på medlemskap<br>för att få anställning.</p>
<p>Den nya lagen har enligt DO bl.a. lett till ett<br>ökat antal anmälningar mot etnisk diskrimine-<br>ring. Antalet anmälningar till DO om etnisk dis-<br>kriminering i arbetslivet har ökat från 121 år<br>1998 till 184 anmälningar år 1999. Första kvarta-<br>let i år visar på en fortsatt ökning.</p>
<p>I förarbetena till lagen anges att DO i första<br>hand skall försöka förmå arbetsgivare att följa<br>lagen frivilligt. Många av dem som gör anmäl-<br>ningar får upprättelse genom förlikning. Sedan<br>januari 1999 har 26 anmälningar resulterat i för-<br>likning. DO uppger att många av dessa har inne-<br>burit bättre upprättelse än vad en dom i Arbets-<br>domstolen hade kunnat ge. Arbetsgivarens vilja<br>att göra upp utanför domstol har ökat i och med<br>den nya och starkare lagen.</p>
<p>DO har också stämt arbetsgivare till Arbets-<br>domstolen tre gånger under det senaste året, var-<br>av en stämning slutade i förlikning och en drogs<br>tillbaka. Den tredje har ännu inte avgjorts.</p>
<p>Det är i första hand den fackliga organisatio-<br>nen som har rätt att föra talan vid en anmälan om<br>diskriminering. Majoriteten, eller närmare 70<br>procent av dem som gör anmälan till DO, tillhör<br>en facklig organisation, vilket innebär att många<br>anmälningar till DO handläggs av de fackliga or-<br>ganisationerna. DO anser att det finns brister i<br>kunskap och rutiner om diskrimineringsfrågor<br>hos flertalet av dessa organisationer.</p>
<p>Det är ännu för tidigt att bedöma den nya la-<br>gens effekter. Detta beror bl. a. på att det tar en<br>viss tid innan en anmälan avgörs till följd av be-<br>hovet av utredning och överläggningar med or-<br>ganisationerna. DO anser dock att lagen gett<br>DO förutsättningar att, tillsammans med ar-<br>betsmarknadens parter, på allvar och strukturerat<br>börja arbeta för att ingen skall bli nekad anställ-<br>ning eller befordran eller bli sämre behandlad på<br>arbetsplatsen på grund av etnisk tillhörighet.</p>
<p>Under år 1999 gjordes också 307 anmälningar<br>om etnisk diskriminering inom andra samhälls-<br>områden, vilket är en obetydlig ökning jämfört<br>med år 1998 då antalet anmälningar var 298. Ök-<br>ningen är större om man jämför med antalet an-<br>mälningar år 1997 som då var 257. Anmälningar-<br>na ökar framför allt inom rättsväsendet och inom</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>arbetsmarknadsområdet. I första hand anmäls<br>arbetsförmedlingarna. Men även inom utbild-<br>ningsområdet är anmälningarna många. Däremot<br>har antalet anmälningar om bostadsdiskrimine-<br>ring minskat.</p>
<p>Etnisk mångfald</p>
<p>En uppföljning som gjorts av regeringens upp-<br>drag till de statliga myndigheterna att upprätta<br>handlingsplaner för att främja etnisk mångfald<br>bland sina anställda visar att drygt 20 procent av<br>de berörda 249 myndigheterna hade upprättat<br>sådana den 1 mars 2000. Många myndigheter har<br>även påbörjat eller planerar att påbörja detta ar-<br>bete under år 2000. Totalt sett har omkring<br>hälften av myndigheterna uppgivit att de på ett<br>eller annat sätt arbetar med handlingsplaner. Yt-<br>terligare ett antal myndigheter redovisar att de<br>vidtar andra aktiva åtgärder för att främja den et-<br>niska mångfalden bland personalen. Sammanta-<br>get visar uppföljningen på en ökad medvetenhet<br>om mångfaldsfrågor ute på myndigheterna jäm-<br>fört med föregående år.</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Tillståndet inom området är inte tillfredsställan-<br>de i förhållande till de mål som riksdagen beslu-<br>tat. Segregationen i det svenska samhället är<br>fortfarande stor och många människor med ut-<br>ländsk bakgrund upplever det svenska samhället<br>som diskriminerande och ställer krav på att stör-<br>re insatser görs för att alla skall behandlas lika<br>oavsett kön, klass och etnisk bakgrund. Att nå<br>lösningar på segregation, utanförskap och etnisk<br>diskriminering är ett långsiktigt arbete.</p>
<p>Regeringen kommer att fortsätta prioritera in-<br>satser som bidrar till en ökad integration och till<br>att den etniska mångfalden i samhället tas tillva-<br>ra. Arbetet med att införliva de integrationspoli-<br>tiska målen inom olika sektorer skall ske med<br>full kraft. Den etniska och kulturella mångfalden<br>i samhället skall främjas. För att integrationen<br>skall bli lyckad krävs en god start i det nya lan-<br>det. Därför är det viktigt att Integrationsverkets<br>arbete för att stimulera kommunerna att förbätt-<br>ra och utveckla introduktionen av nyanlända får<br>hög prioritet. Samtidigt är det angeläget att fler<br>invandrare får arbete och utbildning. De gene-<br>rella insatser som sker inom bl.a. arbetsmark-<br>nads- och utbildningspolitiken måste också</p>
<p>komma personer med invandrarbakgrund till del.<br>I detta sammanhang bör också könsperspektivet<br>uppmärksammas.</p>
<p>Särskild satsning på sysselsättning och förbättrad<br>introduktion</p>
<p>Enligt regeringens prioriteringar i vårpropositio-<br>nen 2000 avsätts 100 miljoner kronor per år<br>2001-2003 till ett brett program för att öka sys-<br>selsättningen bland invandrare. I programmet<br>ingår följande insatser:</p>
<p>• kompletterande utbildning för invandrare<br>med utländsk utbildning inom hälso- och<br>sjukvårdsområdet, läraryrken och tek-<br>nik/naturvetenskap,</p>
<p>• validering av utländsk yrkeskompetens,</p>
<p>• vårdutbildning för arbetslösa invandrare inom<br>primärvård och äldreomsorg,</p>
<p>• förbättring av svenskundervisning och intro-<br>duktion av nyanlända,</p>
<p>• försöksverksamhet med alternativ platsför-<br>medling för invandrare,</p>
<p>• stimulering av etnisk och kulturell mångfald<br>inom offentlig förvaltning och privata företag<br>främst inom samhällsvetenskap, data, juridik<br>och ekonomi,</p>
<p>• rådgivning för invandrare som startar och<br>driver småföretag.</p>
<p>De föreslagna medlen har i vårpropositionen<br>tillsvidare förts till utgiftsområde 8. En arbets-<br>grupp inom Regeringskansliet har haft i uppdrag<br>att bereda genomförandet av satsningen och fö-<br>reslå hur medlen skall fördelas. På basis av detta<br>arbete föreslår regeringen att 65 miljoner kronor<br>skall användas för utbildningsinsatser inom vår-<br>den och andra bristyrken och föras till utgifts-<br>område 13 Arbetsmarknadspolitik. För valide-<br>ring av utländsk yrkeskompetens avsätts 7,5<br>miljoner kronor som förs till utgiftsområde 16<br>Utbildning och universitetsforskning.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att sammanlagt 20<br>miljoner kronor disponeras för en särskild sats-<br>ning på att förbättra introduktionen och svensk-<br>undervisningen för invandrare. Medlen skall bl.a.<br>användas för:</p>
<p>• samverkan mellan kommuner med syfte att<br>öka elevunderlaget och möjliggöra diffe-<br>rentiering och effektivisering av svenskun-<br>dervisningen,</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>• samverkan mellan kommuner och mellan<br>kommuner och andra aktörer i introduk-<br>tionsarbetet,</p>
<p>• utveckling av arbetsplatsförlagd introduk-<br>tion,</p>
<p>• metodutveckling (bl.a. alternativa undervis-<br>ningsmetoder) och skräddarsydda intro-<br>duktionsinsatser för personer med olika yr-<br>kesbakgrund/behov</p>
<p>• kompetensutveckling av sfi-lärare</p>
<p>Både Integrationsverket och Skolverket har vik-<br>tiga roller i detta arbete, liksom Svenska Kom-<br>munförbundet. Av medlen förs 7,5 miljoner<br>kronor till utgiftsområde 16 Utbildning och uni-<br>versitetsforskning. Samma belopp bör disponeras<br>av Integrationsverket. Därutöver bör 5 miljoner<br>kronor ligga kvar inom utgiftsområde 8 Invand-<br>rare och flyktingar för att senare kunna dispone-<br>ras av regeringen för liknande ändamål och ut-<br>värdering.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att Integra-<br>tionsverket får disponera 5 miljoner kronor för<br>att stimulera till ökad etnisk och kulturell mång-<br>fald inom den offentliga och privata sektorn.</p>
<p>Slutligen föreslår regeringen att 2,5 miljoner<br>kronor förs till utgiftsområde 24 Näringsliv för<br>rådgivningsverksamhet till företagare med in-<br>vandrarbakgrund.</p>
<p>Integrationsverket</p>
<p>Den verksamhet som bedrivs av Integrationsver-<br>ket är långsiktig och det tar tid innan olika åtgär-<br>der ger effekter. Regeringens bedömning är att<br>Integrationsverket de kommande åren skall fo-<br>kusera än mer på sina huvuduppgifter; introduk-<br>tion för nyanlända invandrare, verka för lika rät-<br>tigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk<br>och kulturell bakgrund, förebygga och motverka<br>främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskrimi-<br>nering samt uppföljning och utvärdering av sam-<br>hällsutvecklingen. De verksamheter som skall<br>prioriteras är åtgärder för att förbättra introduk-<br>tionen, arbetet med en nationell handlingsplan<br>mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk dis-<br>kriminering. Därtill skall ett strategiskt och sys-<br>tematiskt uppföljningsarbete för hur väl det in-<br>tegrationspolitiska målen uppfylls inom olika<br>samhällssektorer bedrivas. Detta ligger också i<br>linje med den bedömning som Integrationsver-<br>ket gjort i en rapport till regeringen om strate-</p>
<p>gisk utveckling, prioritering och fokusering av<br>verkets verksamhet.</p>
<p>Kommunmottagandet och bostäder till flyktingar</p>
<p>Under de senaste åren har storstädernas andel av<br>nyanlända flyktingar m.fl. ökat kraftigt. Enligt<br>gällande prognoser väntas också kommunmotta-<br>gandet av flyktingar öka markant under de<br>kommande åren. Detta sker samtidigt som till-<br>gången på lämpliga bostäder har minskat i stor-<br>stadsområdena. Följden har blivit att framför allt<br>storstadskommunerna i många fall inte kan er-<br>bjuda vare sig enskilda eller familjer ett rimligt<br>boende och därmed goda förutsättningar för en<br>introduktion till det svenska samhället. Samtidigt<br>finns det många kommuner som har tillgång till<br>goda bostadslösningar och som kan erbjuda bra<br>introduktionsprogram.</p>
<p>Integrationsverket har i en skrivelse till rege-<br>ringen begärt att under en begränsad tidsperiod<br>få kompensera kommuner som i organiserade<br>former tar emot flyktingar och ger dem bra in-<br>troduktion, efter att de bott en kortare tid i stor-<br>stadskommunerna. Regeringen bedömer, med<br>hänvisning till den rådande situationen i storstä-<br>derna, att Integrationsverket under år 2001 skall<br>få pröva att ge kommuner visst stimulansbidrag<br>för att ta emot flyktingar som ursprungligen togs<br>emot i storstäderna.</p>
<p>Insatser mot främlingsfientlighet, rasism och<br>etnisk diskriminering</p>
<p>Insatser för att motverka diskriminering, främ-<br>lingsfientlighet och rasism har fortsatt hög prio-<br>ritet och arbetet med den nationella handlings-<br>planen mot rasism, främlingsfientlighet och<br>etnisk diskriminering kommer att drivas med full<br>kraft. Både Integrationsverket och DO har en<br>viktig roll i detta arbete. Under hösten kommer<br>de bägge myndigheterna att samråda och lämna<br>förslag till regeringen om hur de uppdrag som<br>myndigheterna fått, som ett första steg i hand-<br>lingsplanen, skall genomföras och hur kostna-<br>derna för dessa skall fördelas.</p>
<p>Regeringen bedömer i likhet med DO att de<br>resultat som lagen om åtgärder mot etnisk dis-<br>kriminering i arbetslivet har medfört, innebär att<br>DO nu fått bättre förutsättningar för att mer<br>aktivt arbeta för att motverka etnisk diskrimine-<br>ring. Det är dock angeläget att öka kunskapen i</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>samhället om etnisk diskriminering. Detta gäller<br>inte minst på lokal nivå. På olika håll i landet tas<br>nu initiativ till olika former av organiserat lokalt<br>stöd för att motverka etnisk diskriminering. Så-<br>dana initiativ bör uppmuntras. DO bör därför få<br>ökade möjligheter att arbeta med lokala nätverk<br>för att bl.a. utbilda nyckelpersoner i antidiskri-<br>mineringsarbete. Tillräckliga resurser måste ock-<br>så finnas för att DO skall kunna driva anmäl-<br>ningar om etnisk diskriminering i arbetslivet till<br>rättslig prövning. Därtill kommer de insatser<br>som DO skall genomföra inom ramen för den<br>nationella handlingsplanen mot rasism, främ-<br>lingsfientlighet och etnisk diskriminering. DO<br>bör därför förstärkas med 4 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen ser också allvarligt på brott som<br>hets mot folkgrupp och trakasserier som har<br>samband med bl.a. etnicitet. Inom ramen för la-<br>gen om åtgärder mot etnisk diskriminering i ar-<br>betslivet ställs krav på arbetsgivaren att förebyg-<br>ga och förhindra etniska trakasserier som hets<br>mot folkgrupp på arbetsplatsen. Regeringen vill i<br>detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att<br>DO i sin årliga rapport till regeringen fäster<br>uppmärksamhet på om nuvarande lagstiftning<br>brister i dessa avseenden. En prioriterad uppgift<br>för DO bör vara att särskilt öka arbetsgivarnas<br>kunskap om lagens krav i detta avseende. Mot<br>bakgrund av vissa rasistiska gruppers verksamhet<br>tillsattes i augusti 1998 en parlamentarisk kom-<br>mitté (Ju 1998:04) med uppgift att bl.a. utreda<br>om bestämmelsen om hets mot folkgrupp är till-<br>räckligt effektiv i kampen mot nazistiska organi-<br>sationer. Uppdraget skall redovisas till regering-<br>en senast den 31 oktober 2000. Till följd av detta<br>kan ändringar i lagen om etnisk diskriminering i<br>arbetslivet komma att övervägas.</p>
<p>grund att åta sig och genomföra politiska förtro-<br>endeuppdrag och i övrigt få insyn i den kommu-<br>nala verksamheten. Kommittén skall redovisa<br>sina slutsatser till regeringen senast den 1 februa-<br>ri 2001.</p>
<p>Regeringen har också nyligen givit en särskild<br>utredare (Ku 2000:01) i uppdrag att beskriva och<br>analysera fördelningen av makt och inflytande<br>inom olika samhällsområden ur ett integrations-<br>politiskt perspektiv. Det övergripande syftet är<br>att få breda kunskaper som underlag för kon-<br>kreta insatser för att öka invandrares delaktighet<br>i olika delar av samhällslivet och ge lika möjlig-<br>heter till makt och inflytande åt alla oavsett et-<br>nisk och kulturell bakgrund. Ett annat syfte är<br>att möjliggöra en fördjupad samhällsdebatt om<br>fördelningen av makt och inflytande ur ett integ-<br>rationspolitiskt perspektiv. Utredningen, som till<br>stor del är av forskningskaraktär, skall särskilt<br>samverka med Integrationsverket som har som<br>en huvuduppgift att följa och utvärdera sam-<br>hällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt per-<br>spektiv. En slutrapport skall lämnas senast den<br>31 december 2003.</p>
<h2>3.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelserna avseende myndig-<br>heterna inom politikområdet.</p>
<h2>3.8 Budgetförslag</h2>
<p>3.8.1 10:1 Integrationsverket</p>
<p>Ökad delaktighet</p>
<p>Det är viktigt att fler personer med invandrar-<br>bakgrund deltar i den demokratiska processen.<br>Inom Regeringskansliet bereds nu Demokratiut-<br>redningens betänkande En uthållig demokrati!<br>Politik för folkstyret på 2000-talet (SOU<br>2000:1). Regeringen har i november år 1999 till-<br>satt en parlamentarisk kommitté (dir. 1999:98)<br>med uppdrag att föreslå åtgärder som skall öka<br>medborgarnas möjligheter till insyn och delta-<br>gande i den kommunala demokratin och stärka<br>den kommunala demokratins funktionssätt och<br>former. Kommittén skall bl.a. föreslå åtgärder<br>som underlättar för personer med utländsk bak-</p>
<p>Tabell 3.1 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>20 145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>56 449</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>82 580</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>88 725</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>83 731</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>85 053 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>87 219 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>‘Motsvarar 83 331 tkr i</p></td><td>
<p>2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>2</sup> Motsvarar 83 631 tkr i</p></td><td>
<p>2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Integrationsverket är central förvaltningsmyn-<br>dighet för integrationsfrågor. Verket har ett<br>övergripande ansvar för att integrationspolitiska</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>mål och synsätt får genomslag inom olika sam-<br>hällsområden samt för att aktivt stimulera integ-<br>rationsprocesserna i samhället. En central uppgift<br>för myndigheten är att följa och utvärdera sam-<br>hällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets<br>etniska och kulturella mångfald.</p>
<p>Skillnaden mellan anslag och utfall under år<br>1999 beror på vissa eftersläpningar i verksamhe-<br>ten och på att den ännu inte riktigt kommit upp i<br>full nivå enligt regeringens och riksdagens av-<br>sikter.</p>
<p>Regeringen har beslutat (Kul999/3202/IM),<br>att 5 miljoner kronor av anslagssparandet skall<br>användas till insatser mot rasism, främlingsfient-<br>lighet och etnisk diskriminering som ett första<br>steg i en nationell handlingsplan för att motverka<br>sådana företeelser. Därutöver disponerar rege-<br>ringen 9 miljoner kronor av anslagssparandet för<br>att fortsätta arbetet med handlingsplanen<br>(Ku2000/634/IM).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Integrationsverkets verksamhetsmål var under år<br>1999 att öka kunskapen om hur de integrations-<br>politiska målen uppfyllts inom olika sektorer<br>samt att arbeta aktivt för att verksamheter inom<br>dessa sektorer tar ökad hänsyn till de integra-<br>tionspolitiska målen och den etniska och kultu-<br>rella mångfalden i samhället. När det gäller ny-<br>anlända invandrare och introduktionen var<br>verksamhetsmålen att verka för bättre förutsätt-<br>ningar för försörjning och delaktighet i samhället<br>och att bidra till att kommunernas introduktion<br>anpassas till individen och i övrigt utvecklas efter<br>vad som anges i den integrationspolitiska propo-<br>sitionen. Ett ytterligare verksamhetsmål var att<br>organiserat överförda flyktingar skulle kunna bo-<br>sätta sig direkt vid ankomsten till Sverige och att<br>90 procent av dem som bodde på statens anlägg-<br>ningar skulle få bostad i en kommun senast tre<br>veckor efter att ärendet kommit till Integra-<br>tionsverket.</p>
<p>Verket har följt den prioritering som regering-<br>en har gjort i regleringsbrevet för 1999 och redo-<br>visar en rad insatser för att nå verksamhetsmålen.</p>
<p>Ett antal uppföljnings- och utvärderingspro-<br>jekt genomförs av Integrationsverket. Eftersom<br>de flesta av projekten är långsiktiga och ännu<br>inte har avslutats är det för tidigt att bedöma ef-<br>fekterna av verkets arbete. Under året har verket<br>ägnat mycket arbete åt att sprida kunskap om<br>integrationsperspektivet hos myndigheter,</p>
<p>kommuner och organisationer och att få dessa<br>att utveckla egna verksamheter. Arbetet med att<br>följa upp kommunernas introduktion och bidra<br>till en förbättring och utveckling av denna har<br>varit en prioriterad arbetsuppgift under året.</p>
<p>Målet att verka för bättre förutsättningar för<br>alla nyanlända invandrare kan inte nås under ett<br>år. För att klara målet att anpassa kommunernas<br>introduktion till individens behov krävs ett lång-<br>siktigt arbete från Integrationsverkets sida. Ett<br>sådant arbete pågår också. Målet att 90 procent<br>av de personer som bor på Migrationsverkets<br>anläggningar skall anvisas bostad i en kommun<br>senast tre veckor efter det att ärendet inkommit<br>till Integrationsverket uppnåddes nästan (89 pro-<br>cent).</p>
<p>Integrationsverket har under året arbetat i<br>målens riktning. Myndighetens etablering har<br>skett successivt med vissa eftersläpningar av<br>verksamheten som följd. Integrationsverket fick<br>därför ett stort anslagssparande för år 1999.<br>Verksamheten pågår nu i enlighet med gällande<br>riktlinjer för Integrationsverket och ett flertal<br>uppdrag kommer att leda till konkreta resultat i<br>år. Under år 2001 skall Integrationsverkets verk-<br>samhet fokuseras på huvuduppgifterna intro-<br>duktion av nyanlända, främjande av integration,<br>insatser mot främlingfientlighet, rasism och et-<br>nisk diskriminering samt uppföljning och utvär-<br>dering.</p>
<p>Tabell 3.2 Beräkning av anslaget för år 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>82 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och iöneom-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>räkning</p></td><td>
<p>1 651</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering av FoB-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>undersökning</p></td><td>
<p>-500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>83 731</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.2 10:2 Integrationsåtgärder</p>
<p>Tabell 3.3 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>37 628 <sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 723</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>37 742</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>40 532</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>50 242</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>50 242</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>50 242</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'inklusive äldreanslaget 1995/96:D 10 Åtgärder mot främlingsfientlighet och<br>rasism.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Anslaget disponeras i huvudsak av Integra-<br>tionsverket för åtgärder som stimulerar integra-<br>tionsprocesserna i samhället och som förebygger<br>och motverkar diskriminering, främlingsfientlig-<br>het och rasism. Anslaget skall också användas för<br>förbättringar av introduktionen och för stimu-<br>lans av etnisk och kulturell mångfald inom of-<br>fentlig förvaltning och privata företag.</p>
<p>En mindre del av anslaget står till regeringens<br>förfogande för olika initiativ i syfte att stärka in-<br>tegrationen samt för åtgärder till förbättrad in-<br>troduktion.</p>
<p>Tabell 3.4 Beräkning av anslaget för år 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>37 742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing</p></td><td>
<p>- 5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stimulans för etnisk och kultu-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rell mångfald</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenskundervisning och intro-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>duktion</p></td><td>
<p>12 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>50 242</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.3 10:3 Kommunersättningar vid</p>
<p>flyktingmottagande</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Ett nytt statsbidragssystem för organisationer<br>som främjar integration införs stegvis från och<br>med år 2001 inom oförändrad ram.</p>
<p>17,5 miljoner kronor av de 100 miljoner kro-<br>nor som i vårpropositionen 2000 tillförts utgifts-<br>området för sysselsättningsskapande åtgärder för<br>invandrare per år 2001-2003 skall föras till ansla-<br>get 10:2 Integrationsåtgärder. Av dessa medel<br>skall Integrationsverket disponera 7,5 miljoner<br>kronor för förbättring av introduktionen och 5<br>miljoner kronor för insatser i syfte att stimulera<br>etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet. Rege-<br>ringen skall disponera 5 miljoner kronor för yt-<br>terligare insatser som kan behövas för att för-<br>bättra introduktionen och svenskunder-<br>visningen. Av dessa medel föreslås 1 miljon kro-<br>nor avsättas för utvärdering av såväl befintliga<br>som de nu föreslagna åtgärderna för att förbättra<br>invandrarnas situation på arbetsmarknaden.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare, i enlighet med den<br>redovisning som gjorts i inledningen till politik-<br>området, att 65 miljoner kronor per år 2001—<br>2003 förs till utgiftsområde 13 Arbetsmarknads-<br>politik, anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsut-<br>bildning och övriga kostnader. Till utgiftsområde<br>16 Utbildning och universitetsforskning, ansla-<br>get 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vux-<br>enutbildning förs 15 miljoner kronor för valide-<br>ring av utländsk kompetens samt förbättring av<br>svenskundervisningen för invandrare. Vidare<br>förs 2,5 miljoner kronor till utgiftsområde 24<br>Näringsliv, anslaget 38:2 Näringslivsutveckling,<br>för rådgivningsverksamhet, riktad till invandrare<br>som driver eller vill starta eget företag.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.5 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 193 703</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>142 309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 301 404</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 080 675</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 238 565</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 399 646</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 263 589</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Via anslaget lämnar staten ersättning till kom-<br>muner och landsting så att deras kostnader för<br>flyktingmottagande täcks. Utbetalningarna styrs<br>av regelverket i förordningen (1990:927) om<br>statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.<br>Flera ersättningsformer finns, varav den domine-<br>rande är schablonersättning. Denna ersättning är<br>flerårig och börjar betalas ut månaden efter det<br>att flyktingen har folkbokförts i en kommun.<br>Kommunerna kan också, inom en för varje år<br>fastställd medelsram, få ersättning för extraordi-<br>nära kostnader i samband med att de tar emot<br>flyktingar.</p>
<p>Beräkningen av anslaget utgår ifrån redan<br>mottagna flyktingar samt prognoser om asylsö-<br>kande, invandring av anhöriga till flyktingar samt<br>kollektivt överförda flyktingar (kvotflyktingar)<br>som kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sveri-<br>ge under de närmaste åren. För att t.ex. kunna<br>beräkna schablonersättningarna för år 2001<br>måste man ta hänsyn till det månadsvisa kom-<br>munmottagandet fr.o.m. december 1998 t.o.m.<br>november 2001. Den nuvarande prisutveckling-<br>en, med låg eller ingen inflation, har underord-<br>nad betydelse för anslagsberäkningen. Eftersom</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>anslaget normalt omfattar några miljarder kronor<br>kan däremot relativt små prognosavvikelser få<br>fleråriga och ekonomiskt kännbara effekter. An-<br>slagsberäkningarna påverkas också av antalet äld-<br>re och handikappade flyktingar samt eventuella<br>sjukvårdsbehov.</p>
<p>Anslaget har tidigare tyngts av stort kreditut-<br>nyttjande. Under år 1999 började anslagskredi-<br>ten amorteras av och beräknas under innevaran-<br>de budgetår vändas till överskott — an-<br>slagssparande. Orsaken till den väntade anslags-<br>besparingen är att största delen av kommun-<br>mottagandet år 2000 kommer att ske i höst, vil-<br>ket med gällande ersättningsregler förlägger<br>utbetalningarna till efterföljande år.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Med utgångspunkt i tidigare faktiskt kommun-<br>mottagande och prognoserna för åren 2000 och<br>2001 (se tabell i avsnitt 3.6.1) beräknas anslagsbe-<br>hovet år 2001 till 2 238 565 000 kronor.</p>
<p>För den tidsbegränsade verksamheten med sti-<br>mulans av organiserad flyttning från storstäderna<br>som regeringen avser att låta Integrationsverket<br>få pröva och ersättning till kommunerna för ex-<br>tra ordinära kostnader får verket sammantaget<br>disponera 30 miljoner kronor.</p>
<p>ren för lånen, som administreras av Centrala stu-<br>diestödsnämnden (CSN), regleras i förordning-<br>en (1990:1361) om lån till hemutrustning för<br>flyktingar och vissa andra utlänningar. Kapitalet<br>lånas upp av Riksgäldskontoret på marknadsmäs-<br>siga villkor. Underskottet i verksamheten, i hu-<br>vudsak låneftergifter och bristande inbetalningar<br>av räntor och amorteringar, täcks av anslaget.</p>
<p>Anslagsbelastningen har gått ner kraftigt un-<br>der senare år och stora belopp har kunnat föras<br>tillbaks till statsbudgeten från anslaget i form av<br>indragningar. Den låga marknadsräntan har haft<br>stor betydelse för detta. Av de 81 442 000 kronor<br>som anvisats för år 1999 återfördes 35 miljoner<br>kronor till statskassan. Även detta budgetår bör<br>det verkliga anslagsbehovet ligga väsentligt under<br>vad som förts upp på statsbudgeten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Omfattningen av låneverksamheten bestäms i<br>första hand av antalet kommunmottagna flyk-<br>tingar och deras behov av lån. Första året<br>(1991) låg CSN:s upplåning hos Riksgäldskon-<br>toret på 190 miljoner kronor. I december i år be-<br>räknas upplåningen uppgå till 1 295 miljoner<br>kronor och i slutet av år 2001 till 1 277 miljoner<br>kronor.</p>
<p>För år 2001 beräknas anslagsbehovet till<br>21 227 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.6 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>2 301 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisomräkning</p></td><td>
<p>25 973</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade ersättningsutbeta Iningar</p></td><td>
<p>- 88 812</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 238 565</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.8 Beräkning av anslaget för ar 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>37 965</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>- 16 738</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>21 227</p></td></tr>
</table>
<p>3.8.4 10:4 Hemutrustningslån</p>
<p>3.8.5 10:5 Ombudsmannen mot etnisk</p>
<p>diskriminering</p>
<p>Tabell 3.7 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>32 283</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>4 072</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>37 965</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>19 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 227</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 451</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 631</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.9 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>7 748</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>227</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 308</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 535</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 474</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 730 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 006 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 12 474 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 12 474 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Sedan 1991 kan flyktingar få statliga lån till hem-<br>utrustning när de får en bostad i Sverige. Villko-</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot<br>etnisk diskriminering (DO) samt Nämnden mot<br>diskriminering.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under år 1999 har DO haft två skilda reglerings-<br>brev, med delvis olika mål. Orsaken var att den<br>nya lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk<br>diskriminering i arbetslivet trädde i kraft i maj<br>1999.</p>
<p>DO har arbetat både med enskilda ärenden<br>samt med mer generella åtgärder och informa-<br>tion för att minska den etniska diskrimineringen<br>i arbetslivet. Utvecklingen under året visar att<br>den nya lagen om åtgärder mot etnisk diskrimi-<br>nering i arbetslivet har lett till att anmälningar<br>om etnisk diskriminering ökat.</p>
<p>DO har samarbetat och drivit ett aktivt opini-<br>onsskapande arbete med myndigheter, näringsliv<br>och organisationer för att förebygga etnisk dis-<br>kriminering.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning har verksam-<br>heten bedrivits enligt de riktlinjer som riksdagen<br>och regeringen lagt fast och verksamhetsmålen<br>har uppfyllts. DO har utfört de uppdrag och de<br>aktiviteter som följer av målen.</p>
<p>I många fall kan det ta flera år innan de åtgär-<br>der som DO vidtar ger effekter. Med tanke på<br>att den nya lagen som trädde i kraft den 1 maj<br>1999 måste hinna få genomslag är regeringens<br>bedömning att de nuvarande målen och inrikt-<br>ningen bör behållas.</p>
<p>Våren 2000 gav regeringen Integrationsverket<br>i uppdrag att bl.a. tillsammans med DO, ge-<br>nomföra en lång rad insatser för att motverka<br>främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskrimi-<br>nering. Insatserna skall utgöra ett första steg i ar-<br>betet med en nationell handlingsplan mot dis-<br>kriminering, främlingsfientlighet och rasism.<br>Regeringen har också gett verket särskilda medel<br>för uppgiften. Integrationsverket skall återkom-<br>ma till regeringen i september 2000 med en re-<br>dovisning av hur uppdragen skall genomföras<br>samt hur de anvisade medlen skall fördelas på re-<br>spektive uppdrag och vilken av myndigheterna<br>som skall utföra olika delar av uppdragen. DO<br>har en central roll i detta arbete.</p>
<p>DO har i sitt budgetunderlag framfört behov<br>av ytterligare resurser för att verksamheten skall<br>kunna bedrivas enligt riksdagens och regeringens<br>krav. Som tidigare redovisats (3.6.1) delar rege-<br>ringen DO:s bedömning. För att den nya lagen</p>
<p>skall få genomslag i samhället måste DO kunna<br>bedriva en omfattande tillsyns-, opinions-, in-<br>formations- och utbildningsverksamhet. I detta<br>arbete är det viktigt att DO kan ta tillvara lokala<br>initiativ och nätverk och utbilda nyckelpersoner i<br>antidiskrimineringsarbete. DO bör också ha till-<br>räckliga resurser för de kostnader som kan upp-<br>stå när ärenden om diskriminering i arbetslivet<br>tas till rättslig prövning. Det fortsatta arbetet<br>med den nationella handlingsplanen mot rasism,<br>främlingsfientlighet och etnisk diskriminering<br>innebär också krav på ytterligare insatser från<br>DO. Regeringen bedömer därför att DO:s an-<br>slag skall ökas med 4 miljoner kronor.</p>
<p>Nämnden mot diskriminering</p>
<p>Nämnden mot diskriminering har uppgifter som<br>berör såväl DO som Ombudsmannen mot dis-<br>kriminering på grund av sexuell läggning<br>(HomO) och Handikappombudsmannen. Un-<br>der år 1999 har nämnden ägnat tid åt alla de tre<br>ombudsmännens områden. Denna inriktning på<br>nämndens arbete kommer att fortsätta. Mot<br>denna bakgrund bedömer regeringen att finansi-<br>eringen av nämnden inte bara bör belasta DO:s<br>anslag. Även HomO och Handikappombuds-<br>mannen bör bidra till finansieringen.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget 10:5 Om-<br>budsmannen mot etnisk diskriminering, Nämn-<br>den mot diskriminering inom utgiftsområde 8<br>Invandrare och flyktingar tillförs 25 000 kronor<br>från utgiftsområde 9 Barn, Handikapp, Äldre<br>samt Socialtjänst, anslaget 16:10 Handikappom-<br>budsmannen och 25 000 kronor från utgiftsom-<br>råde 14 Arbetsliv, anslaget 23:7 Ombudsmannen<br>mot diskriminering på grund av sexuell läggning.</p>
<p>Tabell 3.10 Beräkning av anslaget för år 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000 8 308</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget 16:10</p>
<p>Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget 23:7<br>Ombudsmannen mot diskrimi-<br>nering på grund av sexuell<br>läggning</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursförstärkning</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>12 474</p></td></tr>
</table>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>4 Politikområde Storstadspolitik</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och<br>berör flera andra politikområden, främst integ-<br>rations-, utbildnings-, arbetsmarknads- och nä-<br>ringspolitiken. Inom politikområdet finns dels<br>ett anslag för utvecklingsinsatser i storstadsregi-<br>onerna dels ett anslag för förstärkning och ut-<br>veckling av förskola, skola och vuxenutbildning i<br>storstadsregionerna.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomrädet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Anslag inom utgiftsområde 8:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna</p></td><td>
<p>121,2</p></td><td>
<p>260,0</p></td><td>
<p>110,0</p></td><td>
<p>565,0</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>230,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>121,2</p></td><td>
<p>260,0</p></td><td>
<p>110,0</p></td><td>
<p>565,0</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>230,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag inom andra utgiftsområden:</p>
<p>utg.omr. 16:11:1 Förstärkning av utbildning i storstads-<br>regionerna</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>265,0</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>220,0</p></td><td>
<p>110,0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt Politikområde 11</p></td><td>
<p>156,7</p></td><td>
<p>525,0</p></td><td>
<p>180,0</p></td><td>
<p>785,0</p></td><td>
<p>226,0</p></td><td>
<p>230,0</p></td></tr>
</table>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE S</p>
<p>Prognosen för årets anslagsförbrukning uppgår<br>till ca 110 miljoner kronor.</p>
<p>Under 1999 betalades 107 miljoner kronor ut<br>från anslaget avseende utvecklingsinsatser i stor-<br>stadsregionerna. Hälften av detta belopp avsåg<br>fullföljande och vidareutveckling av insatser som<br>gjorts inom ramen för tidigare beslut om natio-<br>nella utvecklingsområden i Göteborg, Malmö<br>och Botkyrka. Övriga delar av utbetalningarna<br>fördelades ungefär lika mellan de lokala utveck-<br>lingsavtalen som har slutits med Stockholms och<br>Malmö kommuner och de s.k. Blommanpengar-<br>na som tidigare beslutats av regeringen. Drygt 14<br>miljoner kronor utbetalades också under året<br>från ett äldre anslag</p>
<p>Från anslaget för förstärkning av utbildning i<br>storstadsregionerna under utgiftsområde 16 Ut-<br>bildning och universitetsforskning har under<br>1999 ca 35 miljoner kronor betalats ut i samband<br>med att första de lokala utvecklingsavtalen teck-<br>nades.</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Riksdagen har beslutat om målen för storstads-<br>politiken (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2,<br>rskr. 1998/99:34). Dessa är:</p>
<p>- att ge storstadsregionerna goda förutsätt-<br>ningar för långsiktigt hållbar tillväxt och<br>därmed kunna bidra till att nya arbetstill-<br>fällen skapas såväl inom storstadsregionerna<br>som i övriga delar av landet samt</p>
<p>- att bryta den sociala, etniska och diskrimi-<br>nerande segregationen i storstadsregionerna<br>och att verka för jämlika och jämställda lev-<br>nadsvillkor för storstädernas invånare.</p>
<p>över sektorsgränserna och att de boende också<br>reellt involveras i denna process. Genom samar-<br>bete mellan stat, landsting och kommuner samt<br>lokala aktörer som föreningar, frivilligorganisa-<br>tioner och näringsliv i kombination med att in-<br>vånarnas engagemang tas till vara kan en sådan<br>utveckling främjas.</p>
<p>De tidigare statliga insatserna, för att stödja<br>utsatta områden i storstadsregionerna i form av<br>s.k. Blommanpengar, som beslutades under åren<br>1996-97, och nationella utvecklingsområden,<br>som beslutades 1998, har i och med riksdagsbe-<br>slutet om den storstadspolitiska propositionen<br>fasats in i det nya politikområdet.</p>
<p>Utformningen av storstadspolitiken har till<br>stora delar påverkats av erfarenheterna från dessa<br>insatser. I riktlinjerna för Blommansatsningen<br>poängterades vikten av att arbetet sker utifrån en<br>helhetssyn på områdets utveckling i samverkan<br>med olika aktörer och i dialog med de boende.<br>Dessa utgångspunkter betonas än mer i den stor-<br>stadspolitiska propositionen. Aven internatio-<br>nella erfarenheter visar att segregationen endast<br>kan motverkas med långsiktiga program som ut-<br>går från en helhetssyn på de utsatta bostadsom-<br>rådenas utveckling. Det är mot denna bakgrund<br>som storstadsdelegationen har inrättats för att<br>samordna och utveckla den nationella storstads-<br>politiken.</p>
<p>Ytterligare en erfarenhet från Blommanpeng-<br>arna är vikten av att kommunerna har utvärde-<br>ringsinsatser kopplade till åtgärderna, vilket<br>därför har betonats inför arbetet med de lokala<br>utvecklingsavtalen.</p>
<p>En tydlig markering av vikten att fortsätta in-<br>satserna för att bryta segregationen och förbättra<br>storstadsregionernas förutsättningar görs i den<br>ekonomiska vårpropositionen där 230 miljoner<br>kronor anvisas för år 2003 utöver de medel som<br>tidigare har aviserats fram till och med år 2002.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Bilden av storstadsregionerna är splittrad. Å ena<br>sidan finns ett kraftigt växande näringsliv och<br>hög levnadsstandard och å andra sidan finns om-<br>råden med stora sociala problem och en hög ar-<br>betslöshet. Skillnaderna i dessa avseenden är sto-<br>ra mellan olika bostadsområden i storstads-<br>kommunerna.</p>
<p>För att åstadkomma en positiv utveckling i de<br>mest utsatta bostadsområdena krävs ett statligt<br>och lokalt helhetsperspektiv. Det innebär nya ar-<br>betsmetoder och organisationsformer, samarbete</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Inledningsvis genomförs storstadspolitiken i<br>form av lokala utvecklingsavtal som tecknas<br>mellan staten och sju kommuner i storstadsregi-<br>onerna om insatser i utsatta bostadsområden.<br>Hittills har avtal slutits med Stockholm, Malmö,<br>Södertälje, Huddinge, Botkyrka och Haninge</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>kommuner. Flera av dessa avtal håller nu på att<br>revideras. Beredning av ett avtal med Göteborgs<br>kommun pågår.</p>
<p>I avtalen ingår lokalt framtagna mål, en åt-<br>gärdsplan och en reglering av de statliga och<br>kommunala åtagandena i respektive område samt<br>en plan för uppföljning och utvärdering.</p>
<p>Den operativa delen i avtalen utgörs av lokala<br>åtgärdsplaner för varje bostadsområde. Till åt-<br>gärdsplanen kopplas en plan för uppföljning och<br>utvärdering. En nationell utvärdering samordnas<br>av Integrationsverket och sker i samverkan med<br>berörda myndigheter.</p>
<p>För kvalitetssäkringen av avtalen är det viktigt<br>att ett s.k. underifrånperspektiv beaktas i arbetet<br>och att avtalen revideras löpande. Dialogen med<br>boende kring åtgärdsplanerna är central eftersom<br>detta är en av de viktigaste faktorerna för att nå<br>långsiktiga positiva effekter.</p>
<p>De statliga medlen är avsedda att täcka kost-<br>nader för utveckling av strukturer och verksam-<br>heter som kan få en mer permanent karaktär. In-<br>satserna i de lokala utvecklingsavtalen skall efter<br>avtalsperioden kunna övergå till ordinarie verk-<br>samheter i kommunal eller annan regi. En av<br>kommunens viktigaste uppgifter i samband med<br>avtalen blir därmed att ta ställning till hur ut-<br>vecklingsarbetet skall samordnas med och påver-<br>ka den reguljära verksamheten på sikt.</p>
<p>Staten åtar sig i avtalen att förbättra samord-<br>ningen av åtgärder inom olika politikområden.<br>Som ett led i detta arbete har uppdrag lämnats i<br>de berörda myndigheters regleringsbrev för år<br>2000 att redovisa till regeringen hur man på lokal<br>och central nivå har medverkat i arbetet med de<br>lokala utvecklingsavtalen.</p>
<p>par kommunerna goda förutsättningar för stor-<br>stadspolitiken.</p>
<p>Kommunernas insatser i de lokala utveck-<br>lingsavtalen har fokus på de målområden som<br>anges i storstadspropositionen, såsom ökad sys-<br>selsättningsgrad, minskat socialbidragsberoende,<br>och att alla stadsdelar uppfattas som attraktiva<br>och trygga av invånarna.</p>
<p>I den storstadspolitiska propositionen angav<br>regeringen att en del av de statliga medlen skulle<br>användas för kultur-, idrotts- och fritidsverk-<br>samhet för barn och ungdomar i stadsdelarna. I<br>avtalen skulle 10 miljoner kronor avsättas för<br>kulturverksamhet och 10 miljoner kronor för id-<br>rotts- och fritidsverksamhet per år under en tre-<br>årsperiod. Det kan nu konstateras att dessa be-<br>lopp överskridits med god marginal i de sex avtal<br>som hittills slutits.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Kommunerna</p>
<p>Berörda kommuner har ett stort ansvar för ge-<br>nomförandet av storstadspolitiken. Kommuner-<br>na svarar för huvuddelen av den offentliga sek-<br>torns välfärdsverksamheter och har under senare<br>år också fått ett större ansvar för arbetsmark-<br>nadspolitiken. Genom att föra en framgångsrik<br>arbetsmarknadspolitik och att svara för en god<br>kvalitet i skola, barnomsorg, individ- och famil-<br>jeomsorg, fritids- och kulturverksamhet, insatser<br>för folkhälsa och brottsförebyggande arbete ska-</p>
<p>Statliga insatser</p>
<p>Storstadspolitiken spänner över flera politikom-<br>råden och nedan redovisas vissa insatser som<br>görs utanför politikområdet.</p>
<p>I samband med att de lokala utvecklingsavta-<br>len sluts kan kommunen, länsarbetsnämnden<br>och försäkringskassan i länet teckna avtal om ut-<br>vecklingsprogram för arbetslösa i de utsatta<br>stadsdelarna. Ett antal sådana avtal har tecknats.</p>
<p>Den 1 augusti 2000 infördes en aktivitetsga-<br>ranti som innebär att personer som är eller riske-<br>rar att bli långtidsinskrivna vid arbetsförmed-<br>lingen kan anvisas heltidsaktiviteter som skall<br>öka deras möjligheter att få reguljärt arbete. Re-<br>geringen bedömer att aktivitets garantin kommer<br>att få stor betydelse för utsatta gruppers situation<br>på arbetsmarknaden.</p>
<p>För år 2000 har regeringen beräknat 700 mil-<br>joner kronor för tillfälliga personalförstärkningar<br>vid arbetsförmedlingarna. Av dessa medel skall<br>100 miljoner kronor användas i storstadslänen<br>och 65 miljoner kronor för resterande delar av<br>landet med liknande problem. De sammanlagt<br>165 miljoner kronorna skall användas för att<br>stärka ställningen på arbetsmarknaden för perso-<br>ner med utländsk bakgrund. Liknande satsningar<br>på personalförstärkningar har gjorts under de två<br>föregående åren.</p>
<p>De extra medlen till personalförstärkningar<br>har enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) re-<br>sulterat i ett minskat antal arbetssökande per<br>handläggare, vilket gett större möjligheter till in-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>dividuellt stöd inte minst till arbetssökande med<br>invandrarbakgrund.</p>
<p>För att öka sysselsättningen bland invandrare<br>beräknar regeringen vidare att 100 miljoner kro-<br>nor bör avsättas per år under perioden 2001-<br>2003 för vissa riktade insatser. Dessa redovisas<br>närmare under avsnitt 3 Integrationspolitik inom<br>detta utgiftsområde.</p>
<p>Under 1998 fick alla länsstyrelser, och i för-<br>sökslänen självstyrelseorganen, erbjudande att<br>vara ansvariga för att i partnerskap med andra<br>aktörer ta fram regionala tillväxtavtal i enlighet<br>med regeringens proposition Regional tillväxt<br>för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62 bet.<br>1997/98:AU11, rskr,1997/98:204), se vidare ut-<br>giftsområde 24 Näringsliv.</p>
<p>Arkitekturåret 2001 är en av regeringen be-<br>slutad kampanj som bl.a. syftar till att lyfta fram<br>storstädernas arkitektoniska kvaliteter och öka<br>efterfrågan på och förståelsen för god arkitektur,<br>formgivning och design i hela landet. Kampanjen<br>leds av Arkitekturmuseet och engagerar ett stort<br>antal myndigheter, institutioner och organisatio-<br>ner.</p>
<p>Under åren 1999 till 2001 genomförs inom<br>ramen för kulturpolitiken en satsning på storstä-<br>dernas kulturmiljöer. Totalt har regeringen anvi-<br>sat 24 miljoner kronor för ändamålet.</p>
<p>Regeringen har under åren 1995-1999 avsatt<br>sammanlagt 50 miljoner kronor ur Allmänna<br>arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med<br>ideella organisationer skall kunna utveckla och<br>pröva olika typer av verksamheter för barn som<br>av olika skäl står utanför den reguljära barnom-<br>sorgen och som syftar till att öka deras intergra-<br>tionsmöjligheter i samhället. Medlen fördelades i<br>samråd med Storstadskommittén (1995:1).</p>
<p>I proposition Maxtaxa och allmän förskola<br>m.m. (1999/2000:129) har regeringen föreslagit<br>att en allmän förskola för 4- och 5- åringar skall<br>införas fr.o.m. den 1 januari 2003.1 de lokala ut-<br>vecklingsavtalen har medel fördelats för en ut-<br>byggd förskoleverksamhet för 3- till 5-åringar.</p>
<p>Rättsväsendet föreslås tillföras 1 miljard kro-<br>nor år 2001 varav huvuddelen tilldelas polisen för<br>att öka antalet poliser och fullfölja närpolisre-<br>formen, se utgiftsområde 4 Rättsväsendet.</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>4.6.1 Resultat</p>
<p>Utvärderingar</p>
<p>Integrationsverket har fått i uppdrag att ansvara<br>för och samordna den nationella utvärderingen<br>av de lokala utvecklingsavtalen. Under våren och<br>sommaren år 2000 redovisade verket dels två ut-<br>värderingar av Blommanpengarna, dels en första<br>rapport rörande de lokala utvecklingsavtalen. En<br>slutsats som dras angående Blommanpengarna är<br>att det är svårt att ge en övergripande bild av in-<br>satserna och att göra rättvisa jämförelser mellan<br>de lokala insatserna. Samtliga kommuner vittnar<br>om att tidsaspekten är avgörande när det gäller<br>att förändra strukturer och få en lokal förankring<br>till stånd. Enligt verket innebär dock Blomman-<br>satsningen och den följande storstadspolitiken en<br>möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i det<br>lokala utvecklingsarbetet och därmed reella möj-<br>ligheter till en lokal förankring.</p>
<p>Satsningen på nationella utvecklingsområden<br>utvärderas av kommunerna. De områden som<br>omfattas är Fittja i Botkyrka, Hjällbo och<br>Gårdsten i Göteborg samt Rosengård i Malmö.<br>Utvärderingar har skett i olika former i de tre<br>kommunerna. De erfarenheter som vunnits visar<br>på vikten av långsiktiga insatser. Förutsättning-<br>arna för de nationella utvecklingsområdena var<br>visserligen att de hade föregåtts av Blomman-<br>pengarna, men genom att omfattningen av de<br>nationella utvecklingsområdena blev mycket<br>större, fanns problem i samband med igångsät-<br>tandet av verksamheterna. Verksamheten starta-<br>de under hösten 1998 och har sedan pågått under<br>hela 1999 fram till dess att de lokala utvecklings-<br>avtalen fanns på plats.</p>
<p>Från Botkyrkas nationella utvecklingsområde,<br>Fittja, rapporteras också en del positiva föränd-<br>ringar, men, liksom från Göteborg, understryks<br>behovet av långsiktiga insatser. Fler fittjabor har<br>nu arbete, varför också socialbidragsberoendet<br>minskar. Likaså rapporteras att barn och ungdo-<br>mars deltagande i föreningar har ökat och att<br>många fittjabor är engagerade i förändringsarbe-<br>tet i bostadsområdet.</p>
<p>Utvärderingen av Malmös nationella utveck-<br>lingsområde, Rosengård, pekar bl.a. på behovet<br>av att tydligt definiera de uppgifter som man åta-<br>git sig. Utvärderama pekar på att det nationella<br>utvecklingsområdet också fyller en ideologisk<br>funktion, som i en enkel mening kan samman-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>fattas i begreppen "delaktighet och demokrati".<br>Går man ett steg vidare kan man tala om denna<br>funktion i termer av att bejaka ett<br>"underifrånperspektiv" som skall bidra till att för-<br>ändra den traditionella relationen mellan myn-<br>digheter och medborgare präglat av synsättet "att<br>lägga människors liv tillrätta".</p>
<p>Som nämndes inledningsvis har Integra-<br>tionsverket ett samordnande ansvar för den na-<br>tionella utvärderingen av de lokala utvecklings-<br>avtalen. En första redovisning lämnades till<br>regeringen under sommaren 2000.1 denna pekas<br>bl.a. på risken att storstadsarbetet och, därmed<br>även i väsentliga delar storstadspolitiken, etable-<br>ras som ytterligare en del i en mer eller mindre<br>permanent projektverksamhet som äger rum i<br>kommunerna sedan många år tillbaka. Det skulle<br>i så fall kunna innebära att den demokratiska del-<br>aktigheten och lokala förankringen blir ett ansvar<br>vid sidan av kommunens reguljära uppgifter.<br>Inför det fortsatta arbetet bör därför enligt In-<br>tegrationsverket kommunernas incitament för<br>att låta insatserna övergå till permanent verk-<br>samhet analyseras närmare.</p>
<p>Samverkan mellan staten och kommunerna<br>verkar enligt Integrationsverket har förbättrats i<br>arbetet med utvecklingsavtalen jämfört med un-<br>der arbetet med Blommanpengarna. Det finns<br>också tendenser till ett större intresse från de bo-<br>endes sida att medverka vilket antas bero på att<br>det lokala arbetet har kunnat pågå ett antal år och<br>nu framstår som något annat än tidigare ofta<br>kortsiktiga projekt.</p>
<p>Sysselsättning och arbetslöshet</p>
<p>Några direkta resultat i form av ökad sysselsätt-<br>ning till följd av just Blommanpengarna eller de<br>lokala utvecklingsavtalen kan inte redovisas. När<br>sysselsättningen ökar till följd av högkonjunktu-<br>ren bör det dock få effekter även i de aktuella bo-<br>stadsområdena.</p>
<p>Mellan 1995 och 1998 ökade sysselsättningen<br>med i genomsnitt 0,7 procent per år i riket. Mot-<br>svarande ökning i de tre storstadsregionerna var</p>
<p>2,5 i Stockholmsregionen, 1,5 procent i Göte-<br>borgsregionen och 1,2 procent i Malmöregionen.</p>
<p>De kraftigaste ökningarna skedde mellan 1997<br>och 1998 då sysselsättningen ökade med ca 4<br>procent i de tre regionerna. Hur stora ökningar-<br>na var i de bostadsområden som omfattas av ut-<br>vecklingsavtalen kan inte särskiljas. Majoriteten<br>av invånarna i bostadsområdena har utländsk</p>
<p>bakgrund och en ny studie från AMS kan därför<br>vara intressant i sammanhanget. Enligt denna har<br>arbetslösheten för utomnordiska medborgare på<br>riksnivå minskat från 33 procent år 1997 till 21<br>procent 1999.</p>
<p>Det bör också påpekas att antalet registrerade<br>arbetslösa initialt kan komma att stiga när syssel-<br>sättningen ökar. Förklaringen är att personer<br>som tidigare inte sökt arbete anmäler sig till ar-<br>betsförmedlingen eftersom sannolikheten för att<br>få ett arbete har ökat.</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>I den storstadspolitiska propositionen betona-<br>des vikten av att staten och kommunerna arbetar<br>långsiktigt gentemot de utsatta bostadsområde-<br>na. Detta synsätt förstärks också av Integra-<br>tionsverkets utvärdering av Blommanpengarna<br>där behovet av tid för åstadkomma förändringar<br>betonades. Av utvärderingen framgår också att<br>det är svårt att göra rättvisande jämförelser mel-<br>lan olika insatser och att ge en sammanfattande<br>bild av utvecklingen. Regeringen delar verkets<br>slutsatser och har därför särskilt betonat vikten<br>av att utvärderingsinsatser ingår i de lokala ut-<br>vecklingsavtal som nu sluts.</p>
<p>När det gäller Integrationsverkets delutvärde-<br>ring av de lokala utvecklingsavtalen är regeringen<br>medveten om risken, som redovisades ovan, att<br>dessa blir en del av en projektverksamhet vid si-<br>dan av kommunernas ordinarie verksamheter.</p>
<p>De lokala åtgärdsplanerna skall vara långsikti-<br>ga och en viktig uppgift för kommunerna är<br>därför att ta ställning till hur verksamheterna<br>skall bedrivas efter avtalsperioden. Regeringen<br>kommer att noga följa utvecklingen i denna frå-<br>ga-..</p>
<p>Aven om kommunen har en nyckelroll i egen-<br>skap av avtalstecknande part är det inte självklart<br>att det är kommunen som skall planera och ge-<br>nomföra alla insatser. Mycket av arbetet skulle<br>istället kunna utföras inom ramen för lokala<br>partnerskap med t.ex. frivilligorganisationer och<br>föreningar. Dessa partnerskap skulle kunna initi-<br>era eller fånga upp förslag om olika åtgärder och<br>sedan planera och i samråd med de boende ge-<br>nomföra dessa.</p>
<p>Mycket tyder på att insatserna i de lokala ut-<br>vecklingsavtalen har positiva effekter på jäm-<br>ställdheten mellan män och kvinnor. Ett stort<br>antal av insatserna handlar om ökad sysselsätt-<br>ning och satsningar inom förskolan vilket bör</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>innebära att kvinnornas situation på arbetsmark-<br>naden förbättras.</p>
<p>Internationellt sett har frågor kring storstads-<br>regioners utveckling haft en starkare förankring i<br>olika forskningsdiscipliner än vad som varit fallet<br>i Sverige. För utvecklingen av den nationella<br>storstadspolitiken är denna forskning viktig.<br>Storstadsforskningen behöver under de närmaste<br>åren finna sina former. Bildande av fler kun-<br>skapscentrum/-nätverk, som Mångkulturellt<br>Centrum i Botkyrka kommun och Partnerskap<br>för Multietnisk Integration (PfMI), bör stimule-<br>ras för att knyta kunskapsförmedlingen starkare<br>till storstadskommunerna.</p>
<p>När det gäller den internationella utvecklingen<br>måste migrationsströmmamas förändring av<br>villkoren och förutsättningarna för städers eko-<br>nomiska, sociala och kulturella behov beaktas<br>mer än hittills. Sverige kommer att anordna ett<br>möte, Urban Forum, i Södertälje den 10-12 maj<br>2001 som behandlar dessa frågor.</p>
<p>Regeringens slutsats är att storstadspolitiken<br>bör fortsätta att utvecklas över tiden genom en<br>lär- och förbättringsprocess där nya erfarenheter<br>tillåts påverka den kommande inriktningen på<br>politiken.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Nedan redovisas en beräkning av anslaget för år<br>2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetsutök-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ning</p></td><td>
<p>305 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>565 000</p></td></tr>
</table>
<h2>4.7 Budgetförslag</h2>
<p>4.7.1 11:1 Utvecklingsinsatser i</p>
<p>storstadsregionerna</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>[Tabell 4.2 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>121 239<sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>162 275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>110 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>565 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive äldreanslaget 1995/96:D12 Särskilda insatser i invandrartäta områ-<br>den</p>
<p>Från anslaget finansieras särskilda insatser som<br>skall främja utvecklingen i storstadsregionernas<br>utsatta bostadsområden och bostadsområden<br>med en likartad situation.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>5 Politikområde Migrationspolitik</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Migrationspolitik omfattar frågor rörande flyk-<br>tingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande<br>av asylsökande, utlänningars rätt att vistas i Sve-<br>rige samt internationellt arbete inom det migra-<br>tionspolitiska området. I politikområdet ingår<br>myndigheterna Migrationsverket (fram till den<br>1 juli 2000 Statens invandrarverk) och Utlän-<br>ningsnämnden.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomradet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:1 Migrationsverket</p></td><td>
<p>446</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>472</p></td><td>
<p>446</p></td><td>
<p>441</p></td><td>
<p>451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:2 Mottagande av asylsökande</p></td><td>
<p>1 213</p></td><td>
<p>1 176</p></td><td>
<p>1240</p></td><td>
<p>1 039</p></td><td>
<p>1 074</p></td><td>
<p>1 108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:3 Migrationspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>321</p></td><td>
<p>265</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>294</p></td><td>
<p>298</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:4 Utlänningsnämnden</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12:6 Utresor för avvisade och utvisade</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Migrationspolitik inom utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>1 953</p></td><td>
<p>2165</p></td><td>
<p>2186</p></td><td>
<p>1 963</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>2 047</p></td></tr>
</table>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Överskridanden av anslag inom politikområdet<br>beror främst på krisen i provinsen Kosovo i För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien. Under 1999 ut-<br>ökades ramanslaget 12:2 Mottagande av asylsö-<br>kande med 408 miljoner kronor som en följd av<br>ökade kostnader på grund av krisen i Kosovo.</p>
<p>Anslagsmedel motsvarande 170 miljoner kro-<br>nor användes under året för att möjliggöra<br>överföring till Sverige för tillfälligt skydd av<br>3 865 medborgare i Förbundsrepubliken Jugo-<br>slavien som fördrivits från provinsen Kosovo och<br>som befunnit sig i dess närområde. Överföringen<br>skedde genom att anslagsmedel för vidarebosätt-<br>ning av flyktingar m.m. togs i anspråk.</p>
<p>5.3 Mål</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Målet för migrationspolitiken är att</p>
<p>- migration till och från vårt land kan ske i ord-<br>nade former,</p>
<p>- asylrätten i Sverige och i ett internationellt<br>perspektiv värnas,</p>
<p>- den reglerade invandringen upprätthålls samt</p>
<p>- harmoniseringen av flykting- och invand-<br>ringspolitiken i EU ökar.</p>
<p>I arbetet med målets uppfyllande skall verksam-<br>heten präglas av rättssäkerhet, humanitet och re-<br>spekt för individens mänskliga rättigheter.</p>
<h2>5.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Svensk migrationspolitik utgår från ett helhets-<br>perspektiv som omfattar flykting-, invandrings-,<br>invandrar- och återvändandepolitik. I denna hel-<br>hetssyn ingår insatser för att stärka respekten för<br>de mänskliga rättigheterna, som utgör själva<br>grundvalen för asylrätten, internationell samver-<br>kan samt förebyggande insatser. I utrikes- och<br>biståndspolitiken görs insatser för att söka och<br>om möjligt undanröja orsaker till att människor<br>känner sig tvingade att lämna sina länder. Rätts-<br>säkerhet, humanitet, värdighet och effektivitet<br>eftersträvas i hela kedjan från mottagande av</p>
<p>asylsökande till återvändande eller integration i<br>Sverige.</p>
<p>Asylrätten utgör en hörnsten i svensk flyk-<br>tingpolitik. Asylprocessen måste präglas av en<br>hög grad av rättssäkerhet, ökade möjligheter till<br>muntlig förhandling samt kortare handlägg-<br>ningstider.</p>
<p>Möjligheterna att i praktiken tillämpa ett hel-<br>hetsperspektiv har stärkts i och med att Migra-<br>tionsverket har givits ansvar för en större del av<br>asylprocessen och för samverkan med andra<br>myndigheter.</p>
<p>Regeringen verkar för att rättssäkerheten i<br>myndigheternas beslutsfattande ytterligare för-<br>stärks. Mottagandet av asylsökande skall ske un-<br>der värdiga former. Vad särskilt avser barn, kvin-<br>nor, traumatiserade och andra personer med<br>särskilda behov kommer regeringen att fortsätta<br>sitt reformarbete såväl i asyl- som i mottagande-<br>processen.</p>
<p>När det gäller barn under arton år bedrivs re-<br>formarbetet med barnkonventionen som ut-<br>gångspunkt på såväl det nationella planet som i<br>förhandlingar inom EU.</p>
<p>Under det svenska ordförandeskapet i EU vå-<br>ren 2001 kommer dessa frågor att ges en särskild<br>uppmärksamhet.</p>
<p>Ett målmedvetet arbete har bedrivits för att<br>utveckla ett barnperspektiv i asyl- och mottagan-<br>deprocesserna. Detta arbete följs nu upp med<br>konkreta åtgärder i syfte att förbättra barnens<br>situation i dessa processer.</p>
<p>Regeringen avser att under hösten 2000 lämna<br>förslag till riksdagen om att barn och ungdomar<br>under arton år som söker uppehållstillstånd eller<br>erhåller ett tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a<br>§ utlänningslagen (1989:529, UtlL) understigan-<br>de tolv månader, i enlighet med barnkonventio-<br>nen, skall kunna erhålla samma utbildning som i<br>Sverige bosatta barn.</p>
<p>Under de senaste åren har kunskaperna ökat<br>om hur sexuellt våld, övergrepp och tortyr an-<br>vänds i länder som befinner sig i krig. Regering-<br>en verkar för att metoder för tidiga insatser, vård<br>och stöd till asylsökande som har varit utsatta för<br>olika former av tortyr och trauma utvecklas.</p>
<p>En fortsatt viktig del av regeringens migra-<br>tionspolitik är att de som beretts möjlighet att få<br>skydd och att bosätta sig i Sverige också skall<br>kunna få stöd när de åter önskar bosätta sig i sina<br>hemländer. Under senare tid har återvandring<br>varit aktuell främst bland dem som fördrivits<br>från länder i före detta Jugoslavien och som när</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>förhållandena i hemlandet förbättrats önskat<br>återvända hem igen. Migrationsverket har i sam-<br>verkan med frivilligorganisationer även bedrivit<br>samarbete vad avser återvandringsinsatser med<br>andra invandrargrupper, t.ex. somalier.</p>
<p>Som en följd av Amsterdamfördragets ikraft-<br>trädande i maj 1999 och slutsatserna från stats-<br>och regeringschefernas särskilda möte i oktober<br>1999 har arbetet med att harmonisera asyl- och<br>invandringsreglerna i EU fått ökad tyngd. Har-<br>moniseringsarbetet enligt Amsterdamfördraget<br>skall fullföljas inom en femårsperiod. Hittills har<br>följande förslag lämnats av kommissionen</p>
<p>• direktiv rörande familjeåterförening och till-<br>fälligt skydd,</p>
<p>• införande av gemensam viseringspolitik samt</p>
<p>• beslut om bildandet av europeisk flykting-<br>fond.</p>
<p>Fler initiativ till rättsakter är att vänta, främst<br>från kommissionen, men även enskilda med-<br>lemsstater kan komma att presentera initiativ.</p>
<p>Sveriges planerade operativa inträde i Scheng-<br>ensamarbetet i mars 2001 antas komma att få ef-<br>fekter på politikområdet för 2001 och framåt.<br>Med ledning av erfarenheterna i länder som nu<br>ingår i Schengen kan inträdet för svensk del<br>medföra att antalet asylsökande ökar. Den<br>minskning av antalet asylsökande som registre-<br>rades 1999 bedöms därför som tillfällig. Dublin-<br>konventionen har under den första tiden med-<br>verkat till att Sverige genom en snabb procedur<br>kunnat överföra ett relativt stort antal asylsökan-<br>de främst till Tyskland och Danmark. Därefter<br>har en tendens gjort sig märkbar där förfrågning-<br>arna kräver längre tid med ökade kostnader i<br>mottagandesystemet som följd. Dublinkonven-<br>tionen är ett instrument som mellan medlems-<br>staterna i EU avgör vilket land som skall vara an-<br>svarigt för prövningen av en asylansökan som<br>lämnats in i någon medlemsstat. Regeringen<br>kommer att noga följa utvecklingen samt analy-<br>sera vilka förändringar av antalet asylsökande i<br>närområdena som kan hänföras till Schengenin-<br>trädet.</p>
<p>Regeringen har fortsatt berett frågan om soci-<br>ala förmåner för utlänningar i en massflyktsitua-<br>tion. Syftet har varit att finna en lösning så att<br>Sverige skall kunna ge skydd till ett stort antal<br>människor som samtidigt tvingats fly undan krig<br>eller naturkatastrofer. Samtal har under somma-<br>ren 2000 ägt rum med riksdagspartierna, FN:s<br>flyktingkommissarie (UNHCR) och fri-<br>villigorganisationerna om villkoren för motta-<br>gande vid massflykt. Inom EU lämnade Europe-</p>
<p>iska kommissionen i maj 2000 ett reviderat för-<br>slag till direktiv om miniminormer för att ge<br>tillfälligt skydd åt fördrivna personer i händelse<br>av stor inströmning av skyddssökande personer<br>till EU.</p>
<p>Kommittén om ny instans- och processord-<br>ning i utlänningsärenden (NIPU) lämnade sitt<br>slutbetänkande Okad rättssäkerhet i asylärenden<br>(SOU 1999:16) i februari 1999. Som en följd av<br>remissutfallet beslutade regeringen i december<br>1999 att tillsätta en interdepartemental arbets-<br>grupp för att närmare utreda bl.a. ett alternativ<br>innebärande att utlänningsärenden i andra in-<br>stans handläggs i en specialdomstol. Arbetsgrup-<br>pen redovisade i juni 2000 sitt uppdrag till Utri-<br>kesdepartementet (Ds 2000:45). Departements-<br>promemorian har därefter sänts ut på remiss.</p>
<p>Regeringen planerar att under hösten 2000<br>tillsätta en utredning som skall se över de be-<br>stämmelser i utlänningslagen som rör männi-<br>skosmuggling och i anslutning till det trafficking.<br>Utredningen skall vidare bl.a. analysera de domar<br>som meddelats varvid särskild uppmärksamhet<br>skall ägnas åt frågan vilken betydelse rekvisitet<br>"vinstsyfte" kan antas ha haft för bevisfrågan.<br>Även vissa andra frågor skall behandlas av utred-<br>ningen.</p>
<h2>5.5 Insatser</h2>
<p>5.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Inom Utrikesdepartementets ansvarsområde har<br>helhetssynen på migrationsfrågor fått genomslag<br>och integrerats i utlandsmyndigheternas verk-<br>samhet. Detta har lett till förbättrade rutiner för<br>såväl den övergripande rapporteringen i frågor<br>som relaterar till migration som i den praktiska<br>handläggningen av ärenden. Helhetssynen på<br>frågor gällande migrationsområdet har fått ge-<br>nomslag i Utrikesförvaltningens verksamhets-<br>planering och rutiner har utarbetats för att un-<br>derlätta den praktiska ärendehanteringen i syfte<br>att få ned handläggningstiderna. Elva utlands-<br>myndigheter har fått eller kommer under 2000<br>att få funktioner för migrationstjänstemän. Des-<br>sa har ett operativt ansvar och bidrar till att öka<br>möjligheterna till framförhållning och tidig pla-<br>nering för nödvändiga insatser samt har en viktig</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>roll i ärendehanteringen. Flera av migra-<br>tionstjänstemännen täcker inte bara statione-<br>ringslandet utan flera länder i regionen. Okad<br>rapportering från utlandsmyndigheterna om<br>migrationsfrågor leder till ett mer heltäckande<br>beslutsunderlag. Sammantaget avses detta leda<br>till kortare handläggningstider och förbättrad<br>behovsstyrning av befintliga resurser.</p>
<p>Reformarbetet inom det migrationspolitiska<br>området har fortsatt. Migrationsverkets roll som<br>central utlänningsmyndighet, verkets huvud-<br>ansvar för verkställighet av beslut om ut- och av-<br>visning samt befogenhet att bistå polisen vid<br>kontroll i samband med in- och utresa har sam-<br>mantaget varit ett led i att förkorta handlägg-<br>nings tiderna.</p>
<p>Vidareutvecklingen av Migrationsverkets<br>övergripande processansvar för hanteringen av<br>alla led i handläggningen av viserings- och till-<br>ståndsärenden fortsätter. Detta syftar bl.a. till att<br>effektivisera rutinerna med fullt beaktande av de<br>krav som rättssäkerheten och en human be-<br>handling ställer.</p>
<p>Regeringen utfärdade med stöd av 2 kap. 4 a §<br>UtlL den 15 april 1999 förordningen (1999:209)<br>om tidsbegränsade uppehållstillstånd i vissa ut-<br>länningsärenden. Förordningen trädde i kraft<br>den 29 april 1999. Enligt förordningen skulle<br>medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>som kommer från provinsen Kosovo och som<br>inte kunde återvända dit på grund av förhållan-<br>dena där anses ha behov av sådant tillfälligt<br>skydd som avses i 2 kap. 4 a § UtlL. Av förord-<br>ningen framgick att den första tillståndsperioden<br>skulle vara elva månader. Med anledning av det<br>ändrade läget i provinsen Kosovo beslutade rege-<br>ringen den 23 juni 1999 om vissa ändringar i för-<br>ordningen om tidsbegränsade uppehållstillstånd.<br>Ändringarna, som trädde i kraft den 15 juli 1999,<br>innebar dels att den första tillståndsperioden<br>skulle vara längst till och med den 30 april 2000,<br>dels att förordningen i sin helhet skulle upphöra<br>att gälla den 30 april 2000. Vidare beslutade rege-<br>ringen den 23 juni 1999 en särskild förordning<br>(1999:707) om bidrag till medborgare i För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien som kommer från<br>provinsen Kosovo och som vill återvända dit.<br>Enligt den förordningen fick bidrag lämnas med<br>högst 5 000 kronor för varje person som ville<br>återvända, dock med högst 30 000 kronor per<br>familj. Bidrag fick även lämnas för resekostnader<br>med högst 3 000 kronor per person. Förordning-<br>en upphörde att gälla vid utgången av maj månad<br>2000.</p>
<p>Migrationsverket sökte hösten 1999 särskilda<br>EU-medel för att genomföra ett projekt kring<br>mottagandet av dem som erhöll tidsbegränsade<br>uppehållstillstånd i samband med krisen i provin-<br>sen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien.<br>Syftet med projektet har varit att så snart som<br>möjligt efter ankomsten till Sverige möta medi-<br>cinska, psykologiska och sociala behov i denna<br>grupp samt underlätta deras återvändande. Inom<br>ramen för projektet har Migrationsverket kart-<br>lagt medicinska, psykologiska och sociala behov<br>hos utlänningarna. Syftet har varit att skapa mo-<br>deller för vård och stöd till utlänningarna, som<br>även skall kunna användas i det framtida asyl-<br>mottagandet. Projektet kommer att redovisas<br>under hösten 2000.</p>
<p>Riksdagen beslutade den 22 mars 2000 (prop.<br>1999/2000:43, bet. 1999/2000:SfU9, rskr.<br>1999/2000:159) i enlighet med regeringens för-<br>slag att vidta ändringar i reglerna om uppehålls-<br>tillstånd på grund av anknytning. Ändringarna<br>trädde i kraft den 1 juli 2000 och innebär bl.a. att<br>uppehållstillstånd skall kunna avslås om det finns<br>särskilda skäl till detta. Ett sådant skäl kan vara<br>att det finns en påtaglig risk för att sökanden,<br>oftast en kvinna, kommer att utsättas för våld<br>eller annan kränkande behandling. Ett fortsatt<br>uppehållstillstånd skall dock kunna beviljas trots<br>att ett förhållande har upphört inom tvåårsperio-<br>den för den uppskjutna invandringsprövningen,<br>om sökanden eller sökandens barn har utsatts för<br>våld eller för en allvarlig kränkning av sökandens<br>frihet eller frid, och förhållandet har upphört<br>främst av denna anledning.</p>
<p>Frågor angående kvinnors utsatta situation i<br>bl.a. asylprocessen har under senare tid fått allt<br>större aktualitet. I regleringsbrevet för 2000 gav<br>regeringen Migrationsverket i uppdrag att utar-<br>beta riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov<br>bättre skall uppmärksammas samt sprida kun-<br>skap om dessa riktlinjer bland berörd personal.<br>Redovisning av uppdraget skall lämnas den<br>1 mars 2001.</p>
<p>Inom ramen för ovannämnda uppdrag skall<br>Migrationsverket i samråd med Utlännings-<br>nämnden till regeringen senast den 15 december<br>2000 lämna en redogörelse för de tillstånds grun-<br>der på vilka kvinnor som åberopat förföljelse el-<br>ler annan kränkande behandling har beviljats up-<br>pehållstillstånd.</p>
<p>Regeringen har den 11 maj 2000 (Dir.<br>2000:36) beslutat att tillsätta en parlamentarisk<br>kommitté för att se över reglerna för anhörigin-<br>vandring, bl.a. möjligheten för äldre att hålla</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>kontakt med anhöriga i Sverige. Kommitténs ar-<br>bete skall vara slutfört den 1 mars 2001.</p>
<p>En interdepartemental arbetsgrupp tillsattes<br>den 8 maj 2000 inom Justitiedepartementet för<br>att utarbeta ett förslag till en nationell handlings-<br>plan för de mänskliga rättigheterna. En nationell<br>handlingsplan för mänskliga rättigheter skall se<br>till helheten och verka för att ge en övergripande<br>bild av Sverige och mänskliga rättigheter samt<br>identifiera åtgärder vilka kan förbättra främjan-<br>det och skyddet av de mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Utredningen om uppehållstillstånd vid adop-<br>tion lämnade i maj 2000 sitt betänkande Uppe-<br>hållstillstånd för adopterade (SOU 2000:32). Ut-<br>redningen hade bl.a. i uppdrag att ta ställning till<br>vilken betydelse en adoption av en vuxen person<br>bör ha vid bedömningen av ett ärende om uppe-<br>hållstillstånd för den adopterade samt att utreda<br>vissa likartade frågor som rör adoption av barn. I<br>betänkandet föreslås sammanfattningsvis att ut-<br>länningslagstiftningen bättre skall anpassas till de<br>adopterades situation. Migrationsverket och Ut-<br>länningsnämnden skall alltid godta svenska dom-<br>stolsbeslut om adoption när det prövar ett ären-<br>de om uppehållstillstånd. För att förbättra<br>domstolarnas beslutsunderlag i adoptionsären-<br>den skall yttrande från Migrationsverket oftare<br>än i dag begäras in. När det däremot gäller ut-<br>omlands beslutade adoptioner föreslås att det<br>fortfarande skall finnas ett utrymme för att från-<br>känna en adoption rättsverkan i ärendet om up-<br>pehållstillstånd om det finns starka skäl att tro att<br>adoptionen tillkommit för att kringgå utlän-<br>ningslagstiftningen. Betänkandet har sänts ut på<br>remiss.</p>
<p>Asylsökande m.fl. erhåller med stöd av en<br>överenskommelse mellan staten och Land-<br>stingsförbundet akut hälso- och sjukvård och<br>tandvård samt sådan hälso- och sjukvård och<br>tandvård som inte kan anstå. Barn och ungdomar<br>under arton år erhåller samma vård som barn vil-<br>ka är bosatta i riket. I den omfattning som<br>landstingen ger vård enligt överenskommelsen<br>utgår ersättning till landstingen enligt förord-<br>ningen (1996:1357) om statlig ersättning för häl-<br>so- och sjukvård till asylsökande.</p>
<p>Den statliga ersättningen följs upp avseende<br>huruvida statens ersättningar täcker landstingens<br>kostnader för denna vård. Vidare sker en upp-<br>följning av vårdens innehåll och omfattning.<br>Uppföljningen sker i samråd med Socialstyrel-<br>sen, Migrationsverket och Landstingsförbundet.</p>
<p>I enlighet med en överenskommelse mellan<br>staten och Landstingsförbundet beslutade rege-</p>
<p>ringen i mars 2000 att barn som hålls gömda in-<br>för verkställigheten av ett avvisnings- eller utvis-<br>ningsbeslut skall tillförsäkras hälso- och sjukvård<br>enligt samma grunder som asylsökande barn.</p>
<p>Barn i grundskoleåldern som vistas i Sverige i<br>avvaktan på beslut i ett ärende om uppehållstill-<br>stånd eller under liknande omständigheter har<br>rätt till grundskoleundervisning. Under det<br>första läsåret erhåller de undervisning med minst<br>femton schemalagda veckotimmar. Efter det<br>första året skall en successiv ökning ske av anta-<br>let ämnen och veckotimmar. Statlig ersättning<br>lämnas till kommunerna för kostnader för<br>grundskoleundervisning enligt förordningen<br>(1990:927) om statlig ersättning för flykting-<br>mottagande m.m.</p>
<p>En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte-<br>mentet har under våren 2000 lämnat förslag till<br>hur barn och ungdomar under arton år som sö-<br>ker uppehållstillstånd eller erhållit sådant tillfäl-<br>ligt skydd som avses i 2 kap. 4 a § UtlL understi-<br>gande tolv månader skall kunna erhålla samma<br>utbildning som i Sverige bosatta barn. Departe-<br>mentspromemorian Förskola, skola och skol-<br>barnsomsorg för asylsökande barn (Ds 2000:26)<br>remissbehandlas för närvarande.</p>
<p>Förberedelserna för Sveriges och övriga nor-<br>diska länders inträde som operativa medlemmar i<br>Schengensamarbetet i mars 2001 ställer krav på<br>ärendehanteringen vid utlandsmyndigheterna.<br>Vid vissa utlandsmyndigheter kommer Sverige<br>även att representera ett eller flera andra Scheng-<br>enländer. Det förutsätts vidare att utlandsmyn-<br>digheterna aktivt deltar i de regelbundna möten<br>där aktuella lokala Schengenfrågor diskuteras.<br>Under 2000 kommer personal vid samtliga be-<br>rörda utlandsmyndigheter att ges utbildning med<br>direkt inriktning på regelverket i Schengen och<br>på det IT-stöd som skall införas på flertalet ut-<br>landsmyndigheter.</p>
<p>Migrationsverket har genom förvaltningsbi-<br>stånd fortsatt det migrationspolitiska utveck-<br>lingsarbetet i vårt östra närområde. Samarbetet<br>med Ryska Federationen har fortsatt att stärkas<br>genom pågående migrationspolitiska program i<br>den nordvästra delen av Ryska Federationen (St<br>Petersburgs- och Moskvaområdet). Samarbete<br>finns även med Ukraina och Vitryssland. Syftet<br>med förvaltningsbiståndet är att stödja länderna i<br>deras uppbyggnad av en migrationspolitisk rätts-<br>ordning och en övergripande migrationspolitisk<br>infrastruktur för att hantera dessa frågor. Stödet<br>till Baltikum har främst omfattat kunskaps- och<br>erfarenhetsöverföring. Migrationsverket har även</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>utvecklat samarbete med andra länder i Central-<br>och Östeuropa vilka är kandidatländer för med-<br>lemskap i EU. Med Ungern har Migrationsver-<br>ket inlett ett delvis EU-finansierat samarbete.<br>Samarbetet omfattar bl.a. hjälp med att bygga<br>upp Ungerns system för asylprövning och mot-<br>tagning. Kunskapsutbyte i något mindre skala<br>pågår även med Rumänien och Bulgarien.</p>
<p>Riksdagen beslutade i maj 2000 i enlighet med<br>regeringens förslag i propositionen Polissamar-<br>bete m.m. med anledning av Sveriges anslutning<br>till Schengen (prop. 1999/2000:64, bet.<br>1999/2000:JuU17, rskr. 1999/2000:215) att Sve-<br>rige skall vidta de lagändringar som krävs för att<br>Sverige skall kunna ansluta sig operativt till<br>Schengensamarbetet. I detta samarbete deltar<br>samtliga EU-länder, förutom Irland, samt Norge<br>och Island. Schengensamarbetet innebär i kort-<br>het att de deltagande länderna, med undantag<br>för Storbritannien, bildar ett gemensamt kon-<br>trollområde och att de personer som vistas inom<br>detta område skall kunna röra sig fritt inom om-<br>rådet. Någon personkontroll vid passerandet av<br>en inre gräns skall inte äga rum. För att inte den-<br>na fria rörlighet för personer skall leda till ökad<br>gränsöverskridande brottslighet och illegal in-<br>vandring förbinder sig staterna att för varandras<br>räkning kontrollera sina yttre gränser enligt ge-<br>mensamma normer. På det polisiära och det<br>rättsliga området inrättas samarbete mellan sta-<br>terna. Sverige och de övriga nordiska länderna<br>planerar att kunna inträda som operativa med-<br>lemmar i Schengensamarbetet i mars 2001. I<br>samband därmed erfordras även omfattande änd-<br>ringar i bl.a. utlänningsförordningen (1989:547).</p>
<p>5.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Regeringen överlämnade i juni 2000 propositio-<br>nen Lag om svenskt medborgarskap (prop.<br>1999/2000:147) till riksdagen. I propositionen<br>föreslås en ny lag om svenskt medborgarskap.<br>Lagförslaget innebär bl.a. att det skall bli fullt ut<br>möjligt att ha dubbelt medborgarskap. En tillfäl-<br>lig ökning av antalet ärenden bedöms kunna<br>hanteras utan ökade kostnader för staten. På sikt<br>bör förslaget leda till att handläggningen under-<br>lättas och förenklas.</p>
<h2>5.6 Resultatbedömning</h2>
<p>5.6.1 Resultat</p>
<p>Målet för migrationspolitiken 2000 är att</p>
<p>- verka för att migration till och från vårt land<br>kan ske i ordnade former</p>
<p>- värna asylrätten</p>
<p>- upprätthålla den reglerade invandringen</p>
<p>- verksamheten skall präglas av rättssäkerhet,<br>humanitet och respekt för individens mänsk-<br>liga rättigheter.</p>
<p>Resultatet inom det migrationspolitiska om-<br>rådet har i stor omfattning påverkats av krisen i<br>provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugo-<br>slavien. Tidigare prognoser har därmed fått revi-<br>deras eftersom denna kris resulterat i att perso-<br>ner från provinsen Kosovo har haft längre vistel-<br>setider i Migrationsverkets mottagandesystem än<br>beräknat då de inte kunnat återvända på grund av<br>situationen i hemlandet. För de medborgare från<br>provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugo-<br>slavien vilka erhållit tidsbegränsade uppehållstill-<br>stånd har inte heller kommunplacering varit ak-<br>tuell. En annan anledning till långa vistelsetider<br>har varit att ca 70 % av de ca 11 200 personer<br>som sökte asyl under år 1999 saknade passhand-<br>lingar. Genom beslut i tilläggsbudget i budget-<br>propositionen 1999 utökades ramen för politi-<br>kområdet med 408 miljoner kronor som en följd<br>av ökade kostnader främst på grund av krisen i<br>Kosovo. Läget i Irak innebär att antalet asylsö-<br>kande därifrån är fortsatt stort. Nära 3 600 per-<br>soner från Irak sökte asyl i Sverige under 1999.<br>Därutöver kommer en relativt stor grupp asylsö-<br>kande från Iran (854 personer). Övriga länder<br>svarade endast för mindre andelar av det totala<br>antalet asylsökande under 1999.</p>
<p>Migrationsverket</p>
<p>Migrationsverket har under året uppmärksam-<br>mats positivt såväl för sitt arbete i utvecklingen<br>av svensk statsförvaltning som internationellt för<br>verkets insatser i f.d. jugoslaviska republiken<br>Makedonien i samband med evakueringen av<br>medborgare från provinsen Kosovo i Förbunds-<br>republiken Jugoslavien.</p>
<p>Under 1999 var den totala genomsnittliga<br>handläggningstiden för grundärenden 226 dagar.<br>Av dessa avgjordes 43 % inom verksamhetsmålet</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>sex månader. Ett skäl till avvikelsen från målet är<br>att Migrationsverket inte kunde fatta beslut för<br>asylsökande från provinsen Kosovo i Förbunds-<br>republiken Jugoslavien, på grund av situationen<br>där, förrän praxis med tidsbegränsade uppehålls-<br>tillstånd fastställdes i april 1999. Andra faktorer<br>som haft betydelse för handläggningstiderna är<br>utredningar om oklara identiteter. Drygt 90 % av<br>de asylsökande från Irak saknade pass eller iden-<br>titetshandlingar. Även förfrågningar enligt Dub-<br>linkonventionen har inneburit längre handlägg-<br>ningstider med ökade kostnader i Migra-<br>tionsverkets mottagandesystem som följd. För<br>att förenkla tillämpningen av Dublinkon-<br>ventionen träffade Sverige ett särskilt avtal med<br>Danmark som trädde i kraft i november 1997.<br>Ett liknande avtal träffades med Tyskland i de-<br>cember 1998. Migrationsverkets satsning på<br>gränsnära verksamhet har givit positiva effekter<br>där bl.a. tillämpningen av Dublinkonventionen<br>och avtalen med Danmark och Tyskland med-<br>fört att 46 % av alla awisningsbeslut har kunnat<br>fattas med omedelbar verkställighet. Antalet per-<br>soner i mottagandesystemet har därmed kunnat<br>minskas med reducerade kostnader som följd.<br>Därutöver har ca 2 725 personer av dem som fått<br>ett awisningsbeslut valt att återvända självmant<br>med stöd av Migrationsverket. Resultatet får ses<br>som mycket positivt.</p>
<p>I regleringsbrevet för 1999 till Migrationsver-<br>ket anges att målet är att beslut om visering skall<br>fattas inom en månad om inte särskilda skäl fö-<br>religger. Målet har inte uppfyllts. Genom att till-<br>sätta migrationstjänstemän vid elva utlandsmyn-<br>digheter samt förbättrad information och anvis-<br>ningar för viseringar bedömer dock regeringen<br>att de genomsnittliga handläggningstiderna skall<br>kunna minskas.</p>
<p>Verksamhetsmålet för beslut i ärenden om<br>uppehållstillstånd är att den totala väntetiden inte<br>skall överstiga tolv månader. Öppna ärenden<br>som inte avgjorts i första instans får inte vara äld-<br>re än fem månader om inte särskilda skäl förelig-<br>ger. Den genomsnittliga handläggningstiden lig-<br>ger väl inom målet på fem månader. Den sam-<br>manlagda genomsnittliga handläggningstiden vid<br>Migrationsverket och Utlänningsnämnden över-<br>stiger dock den totala väntetiden med i ge-<br>nomsnitt 65 dagar.</p>
<p>Målet för handläggning av medborgarskaps-<br>ärenden är att de sökande är medvetna om kra-<br>ven för att erhålla svenskt medborgarskap och<br>kan förutse resultatet av ansökan. Den totala<br>väntetiden bör inte överstiga sexton månader.</p>
<p>Öppna ärenden som inte avgjorts av Migra-<br>tionsverket får inte vara äldre än sex månader,<br>om inte särskilda skäl föreligger. Vid utgången av<br>1999 var antalet öppna ärenden 20 240. Av dessa<br>var 48 % äldre än sex månader. Bland dessa ären-<br>dena fanns många gamla ärenden som krävde<br>kompletterande utredningar. Genom Migra-<br>tionsverkets service- och informationsåtgärder<br>har dock andelen negativa beslut minskat mar-<br>kant vilket kan tyda på att många nu söker med-<br>borgarskap först när de uppfyller villkoren.</p>
<p>Mottagande av asylsökande</p>
<p>I början av 2000 var antalet registrerade personer<br>i Migrationsverkets mottagandesystem ca 17 900<br>personer. Den genomsnittliga vistelsetiden för<br>dessa personer var 435 dagar vilket överstiger<br>verksamhetsmålet om 365 dagar med 70 dagar.<br>Jämfört med år 1998 har den genomsnittliga<br>vistelsetiden minskat med 15 dagar. Den genom-<br>snittliga dygnskostnaden exkl. förvar blev 187<br>kronor mot beräknade 200 kronor. Anledningen<br>till den lägre kostnaden är främst att Migra-<br>tionsverket kunnat utnyttja de ekonomiska för-<br>delar som en hög beläggningsgrad i mottagande-<br>systemet inneburit. Trots den lägre genomsnitt-<br>liga dygnskostnaden innebär den längre<br>genomsnittliga vistelsetiden en ökad kostnad<br>med ca 212 miljoner kronor i förhållande till om<br>verksamhetsmålet hade nåtts. Antalet registrera-<br>de i mottagandesystemet var den 1 juli 2000<br>17 156 personer, av dessa var 27 % kvinnor, 41 %<br>män och 32 % barn. Den genomsnittliga vistel-<br>setiden för dessa personer var 445 dagar. Det<br>skall jämföras med motsvarande siffror den 1 juli</p>
<p>1999 då ca 18 600 personer var registrerade. Den<br>genomsnittliga vistelsetiden för dessa personer<br>inklusive dem som förts över från provinsen Ko-<br>sovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien var ca<br>470 dagar. Av de registrerade hade ca 60 % valt<br>att ordna boendet på egen hand.</p>
<p>Migrationsverket fick i regleringsbrevet för år</p>
<p>2000 i uppdrag att i samråd med Integrationsver-<br>ket se över rutiner och samarbetsformer för att<br>effektivisera arbetet med utflyttning till egen bo-<br>stad för personer som vistas på Migrationsver-<br>kets anläggningar när de beviljas uppehållstill-<br>stånd. Resultatet av översynen skall leda till att<br>väntetiden för den enskilde förkortas och att<br>kostnaderna för mottagande av asylsökande<br>minskar med 10 miljoner kronor per år fr.o.m.<br>2000.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Migrationspolitiska åtgärder</p>
<p>Anslagsmedel för budgetåret 2000 har i stats-<br>budgeten anvisats för vidarebosättning av flyk-<br>tingar m.fl. och mottagande av dessa i kommu-<br>nerna samt alternativa insatser och åtgärder mot-<br>svarande kostnader för 1 840 flyktingar. Under<br>budgetåret 1999 överfördes 524 flyktingar till<br>Sverige utöver de 3 865 personer som i samband<br>med kosovokrisen evakuerades till Sverige. Un-<br>der budgetåret 2000 har riksdagen anvisat medel<br>motsvarande kostnader för 1 840 vidarebosatta<br>flyktingar. Under första halvåret 2000 har 176<br>personer överförts till Sverige. Skälet till att så få<br>personer hittills har överförts till Sverige är<br>främst att många personer som tagits ut från<br>norra Irak och Iran ännu inte erhållit utresetill-<br>stånd.</p>
<p>Under budgetåret 1999 har anslagsmedel an-<br>vänts för att möjliggöra en överföring av 3 865<br>medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>som fördrivits från provinsen Kosovo och som<br>haft behov av tillfälligt skydd i Sverige. De per-<br>soner som omfattats av förordningen (1999:209)<br>om tidsbegränsade uppehållstillstånd i vissa ut-<br>länningsärenden har enligt förordningen<br>(1999:707) om bidrag till medborgare i För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien som kommer från<br>provinsen Kosovo och som vill återvända dit haft<br>rätt till bidrag till återvändandet samt resekost-<br>nader. Under 1999 och första halvåret 2000 har<br>ca 2 600 personer återvänt till hemlandet.</p>
<p>Anslagsmedel har liksom tidigare år använts<br>med viss flexibilitet. 10 miljoner kronor har un-<br>der 2000 avsatts för medicinska insatser.</p>
<p>Under 1999 har 46 projekt kring frivillig åter-<br>vandring genomförts till en kostnad av drygt<br>9 miljoner kronor. Projekten var i första hand<br>riktade till bosnier och somalier. Flertalet av<br>projekten har varit av informations- och rådgiv-<br>ningskaraktär. Bidragen till flyktingars återvand-<br>ring uppgick till ca 3 miljoner kronor 1999. Ett<br>gemensamt nordiskt projekt för stöd till äldre<br>bosnier som vill återvända till hemlandet har be-<br>slutats under 2000 och beräknas leda till viss<br>återvandring under främst 2001.</p>
<p>I början av 1999 beslutade regeringen att till-<br>dela ytterligare medel till ett registreringskontor i<br>Sverige för Commission for Real Property<br>Claims of Displaced Persons and Refugees<br>(CRPC) i Bosnien-Hercegovina. Uppdraget<br>som genomförts av Migrationsverket i samråd<br>med Svenska kommunförbundet avslutades un-</p>
<p>der 1999. Drygt 1 200 registreringar har lett till<br>utfärdandet av egendomscertifikat.</p>
<p>Utlänningsnämnden</p>
<p>Utlänningsnämnden har genom organisations-<br>förbättringar och utbildning under 1999 ökat sin<br>förmåga att avgöra ärenden med ca 15 %. Den<br>totala balansen av ärenden var vid verksamhets-<br>årets början ca 7 000 ärenden och vid årets ut-<br>gång 5 360 ärenden. Det är den lägsta balans som<br>nämnden redovisat sedan sin tillkomst. Under<br>1999 har nämnden prioriterat äldre avlägsnande-<br>ärenden.</p>
<p>För ärenden avseende överprövning av beslut<br>om avvisning och utvisning får, enligt målen,<br>öppna ärenden inte vara äldre än sex månader om<br>inte särskilda skäl föreligger. Den genomsnittliga<br>handläggningstiden under 1999 var 290 dagar.<br>Av de öppna ärendena var 58 % äldre än sex må-<br>nader. Två tredjedelar av dessa ärenden vilade i<br>avvaktan på ytterligare information från t.ex. nå-<br>gon svensk ambassad i utlandet eller vägledande<br>beslut från regeringen. Särskilda skäl har således<br>funnits för att nämnden inte kunnat uppnå verk-<br>samhetsmålet. Under år 1998 var den genom-<br>snittliga handläggningstiden 252 dagar. I fråga<br>om överprövning av ansökan om uppehållstill-<br>stånd har målet i stort nåtts.</p>
<p>Nämnden prövar även ärenden om ny ansö-<br>kan om uppehållstillstånd. Målet är här att öppna<br>ärenden inte får vara äldre än två veckor, om inte<br>inhibition meddelats eller andra särskilda skäl fö-<br>religger. Nämndens förutsättningar att ta fram<br>statistik medger inte en redovisning av antalet<br>ärenden som är avgjorda inom två veckor. I 52 %<br>av de avgjorda ärendena fattade nämnden beslut<br>inom en månad vilket innebär en ökning med 4<br>procentenheter jämfört med år 1998.</p>
<p>Vad avser överprövning av beslut angående<br>svenskt medborgarskap är målet att öppna ären-<br>den inte får vara äldre än tio månader om inte<br>särskilda skäl föreligger. Med en genomsnittlig<br>handläggningstid om 322 dagar uppnåddes inte<br>målet fullt ut 1999.</p>
<p>Utresor för avvisade och utvisade</p>
<p>Antalet personer som beledsagades ut ur landet<br>1999 var ca 6 800. Det är en ökning med 68 % i</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>förhållande till 1998. Av dessa utresor svarade<br>Migrationsverket för ca 4 500 och Kriminalvår-<br>dens transporttjänst för ca 2 300. Av de utlän-<br>ningar som av- eller utvisades under 1999 valde<br>75 % att lämna landet själva eller med hjälp av<br>Migrationsverket. Prognosen inför verkets<br>övertagande av verksamheten var att 50 % skulle<br>göra detta val.</p>
<p>1 659 personer från provinsen Kosovo i För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien som evakuerats<br>från före detta jugoslaviska republiken Makedo-<br>nien erhöll det särskilda återvändandebidraget<br>och återvände under 1999.</p>
<p>Till följd av att Migrationsverket fått huvudan-<br>svaret för verkställigheten av utvisade och avvi-<br>sade har antalet personer som rest genom krimi-<br>nalvårdens försorg minskat under 1999 jämfört<br>med föregående år. Transporttjänstens kostnader<br>minskade dock inte i samma takt. Detta beror<br>dels på ett ökat antal längre resor jämfört med<br>föregående år, dels på awecklingskostnader i<br>samband med anpassningen till en minskad vo-<br>lym. Regeringen bedömer nu att Transportjäns-<br>tens organisation bättre anpassats till denna verk-<br>samhets behov och resurser innevarande år.</p>
<p>5.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Kostnaderna för politikområdet bedöms även<br>under 2000 komma att överskrida tilldelade me-<br>del genom att fler personer än beräknat från pro-<br>vinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>sökt asyl när de tidigare beviljade tidsbegränsade<br>uppehållstillstånden har upphört att gälla.</p>
<p>Regeringen bedömer nu att antalet asylsökan-<br>de ytterligare kommer att öka med anledning av<br>att Sverige blir operativ medlem i Schengen-<br>samarbetet i mars 2001. Anslaget till Migra-<br>tionsverket behöver därför förstärkas under<br>2001-2003.</p>
<p>Genom ett fortsatt arbete med att renodla och<br>tydliggöra de berörda myndigheternas ansvars-<br>områden har Migrationsverket som central ut-<br>länningsmyndighet tagit ett större ansvar för hela<br>handläggningskedjan. Migrationsverkets strategi<br>med insatser tidigt i asylprocessen och i återvän-<br>dandearbetet har bl.a. lett till en effektivare till-<br>lämpning av Dublinkonventionen. Detta har i sin<br>tur lett till en kraftig ökning av antalet awis-<br>ningsbeslut med omedelbar verkställighet och<br>därmed kortare handläggningstider vilket i sin<br>tur fört med sig minskade kostnader i mottagan-<br>desystemet. På senare tid har dock problemen</p>
<p>tilltagit vad avser möjligheterna att tillämpa Dub-<br>linkonventionen. Detta beror på att EU-länderna<br>gör olika tolkningar av bevisreglerna samt inte<br>tillämpar svarsfristerna enhetligt. Handlägg-<br>ningstiderna riskerar därmed att öka. För att<br>syftet med att Migrationsverket fått det övergri-<br>pande ansvaret för hela migrationsprocessen skall<br>uppnås, är det viktigt att Migrationsverket er-<br>håller ökade resurser för att kunna leva upp till<br>sin roll som central utlänningsmyndighet, vilket<br>innebär att ha samordningsansvar för samtliga<br>led i processkedjan för respektive politikområde.</p>
<p>Migrationsverket har de senaste åren redovisat<br>en positiv produktivitetsutveckling för den sam-<br>lade verksamheten. Detta trots att verket 1999<br>fick nya arbetsuppgifter i samband med överta-<br>gandet av ansvaret för återvändande och verk-<br>ställigheter från Polisen. Regeringen avser att<br>fortlöpande följa Migrationsverkets produktivi-<br>tetsutveckling.</p>
<p>Sveriges operativa inträde i Schengen samt<br>därmed minskade möjligheter till snabba för-<br>frågningar enligt Dublinkonventionen kommer<br>att innebära ökade kostnader i Migrationsverkets<br>mottagandesystem. I takt med utdragna hand-<br>läggningstider kommer också erfarenhetsmässigt<br>fler asylsökande att åberopa humanitära skäl för<br>att få stanna. Prognoserna är vad avser 2001 och<br>kommande år på grund av Sveriges operativa in-<br>träde i Schengensamarbetet behäftade med stor<br>osäkerhet. Regeringen kommer därför att noga<br>följa utvecklingen av antalet asylsökande i vårt<br>närområde och analysera vad denna utveckling<br>innebär för volym och handläggning av asylären-<br>den i Sverige.</p>
<p>Stabiliseringen av situationen i Bosnien-<br>Hercegovina fortskrider och behovet för med-<br>borgare därifrån att få uppehållstillstånd i Sverige<br>väntas efter hand upphöra. Övergångsvis kan<br>dock något ökade rörelser uppstå som berör Sve-<br>rige. Återvandringen från Sverige fortsätter san-<br>nolikt att vara marginell.</p>
<p>Situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>präglas av en rad osäkerhetsfaktorer och en ut-<br>veckling där fler personer söker uppehållstill-<br>stånd i Sverige kan inte uteslutas. I den FN-<br>administrerade Kosovoprovinsen är icke-albaner<br>svårt utsatta och grupper inom den tidigare<br>UCK-gerillan drar sig inte för att angripa även<br>albanska politiska motståndare. Förhoppningen<br>är att ett fungerande rättssystem skall kunna<br>etableras av FN och att de olika befolknings-<br>grupperna skall kunna fås att tolerera varandra<br>och samverka. I vilken takt detta kan uppnås är</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>osäkert och bakslag kan inträffa som ökar antalet<br>skyddsbehövande som söker sig till vårt land. I<br>den utsträckning situationen medger kommer<br>återvändandet från Sverige att få fortsatt stöd.</p>
<p>Utlänningsnämnden har genom organisa-<br>tionsförbättringar och utbildning lyckats öka sin<br>förmåga att avgöra ärenden med 15 % under<br>1999. Nämnden redovisar vid utgången av 1999<br>den lägsta ärendebalansen sedan nämndens till-<br>komst. Till följd av ökade kostnader under 1999<br>och hög rörlighet bland vissa grupper bland per-<br>sonalen kommer nämnden inte fullt ut kunna<br>uppnå sina verksamhetsmål under 2000. Detta<br>kommer att leda till ökade kostnader i Migra-<br>tionsverkets mottagandesystem. Även Sveriges<br>operativa inträde i Schengensamarbetet kan<br>komma att påverka nämndens arbete. Det pågå-<br>ende utredningsarbetet bl.a. kring hur överin-<br>stansen i utlänningsärenden skall vara utformad,<br>skapar en osäkerhet för nämnden som kan<br>medföra problem vad gäller att kunna behålla<br>och rekrytera personal.</p>
<h2>5.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelserna för år 1999 avse-<br>ende myndigheterna inom politikområdet.</p>
<p>tionsområdet. En jämförelse mellan budget och<br>utfall för budgetåret 1999 visar på ett anslagsspa-<br>rande detta år med 1 693 000 kronor. För inneva-<br>rande år visar anslagsprognosen att en stor del av<br>verket anslagskredit kommer att tas i anspråk.<br>193 000 kronor av det anslagssparande som upp-<br>kom under 1999 har dragits in.</p>
<p>Migrationsverket är central utlänningsmyn-<br>dighet och ansvarar för utlännings-, invandrings-<br>och medborgarskapsfrågor i den mån frågorna<br>inte handläggs av någon annan myndighet.<br>Migrationsverket skall utreda och pröva ansök-<br>ningar om visering, uppehålls- och arbetstill-<br>stånd, flyktingförklaring och resedokument samt<br>om svenskt medborgarskap. Verket svarar också<br>för mottagande av asylsökande och för överfö-<br>ring och mottagande av organiserat uttagna flyk-<br>tingar. Verket har även det huvudsakliga ansvaret<br>för verkställigheten av beslut om avvisning och<br>utvisning samt för de utlänningar som tas i förvar<br>enligt utlänningslagen och för förvarslokalerna.<br>Migrationsverket är organisatoriskt indelat i fem<br>regioner. 1 683 personer var den 30 juni 2000 an-<br>ställda vid verket. Det är en ökning med två per-<br>soner sedan föregående år.</p>
<p>Utvecklingen av Migrationsverkets roll som<br>central utlänningsmyndighet har fortsatt i syfte<br>att effektivisera arbetet med viserings- och till-<br>ståndsgivningen samt handläggningen av asyl-<br>och medborgarskapsärenden.</p>
<h2>5.8 Budgetförslag</h2>
<p>5.8.1 12:1 Migrationsverket</p>
<p>Tabell 5.2 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 693</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>445 414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>449 877</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>472 377</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>446 031</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>441 146 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>450 881 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 432 031 tkr i 2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>2</sup> Motsvarar 432 031 tkr i</p></td><td>
<p>i 2001 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader<br>för Migrationsverket och vissa kostnader för re-<br>geringen vad avser utlandsmyndigheterna med<br>inriktning på arbetsuppgifter inom migra-</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna<br>och en fortsatt utveckling av Migrationsverket<br>som central utlänningsmyndighet såväl inom<br>Sverige som i förhållande till utlandsmyndighe-<br>terna, skall ge förutsättningar för kortare hand-<br>läggningstider, rationaliseringar och bättre åter-<br>rapportering.</p>
<p>Det ökade antalet asylsökande från Kosovo i<br>Förbundsrepubliken Jugoslavien och Sveriges<br>operativa inträde i Schengen kommer att öka ris-<br>ken för långa handläggningstider med ökade<br>kostnader som följd för mottagandesystemet.<br>Med utdragna handläggningstider kommer också<br>erfarenhetsmässigt fler att åberopa humanitära<br>skäl för att stanna.</p>
<p>Regeringen överlämnade i juni 2000 proposi-<br>tionen Lag om svenskt medborgarskap (prop.<br>1999/2000:147) till riksdagen. I propositionen<br>föreslås en ny lag om svenskt medborgarskap.<br>Lagförslaget innebär ökad möjligt att ha dubbelt</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE S</p>
<p>medborgarskap. Regeringen bedömer att den<br>tillfälliga ökningen av antalet ansökningar om<br>medborgarskap bör kunna hanteras utan ytterli-<br>gare kostnader för Migrationsverket.</p>
<p>Regeringen anser att Migrationsverkets pro-<br>gnosarbete ytterligare bör utvecklas.</p>
<p>Vid beräkning av anslaget görs bedömningen<br>att Migrationsverket bör vara dimensionerat för<br>att under år 2001 pröva 170 000 tillstånds- och<br>viseringsärenden, 45 000 medborgarskapsären-<br>den samt ha en beredskap att ta emot 18 000<br>asylsökande.</p>
<p>För att kunna upprätthålla målet vad avser<br>handläggningstider och för att undvika att balan-<br>sen av ärenden ökar bedömer regeringen det<br>motiverat att utöka Migrationsverkets förvalt-<br>ningsanslag med 24 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>449 877</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>12 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört från anslaget 12:3</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-193</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till uo 5 anslaget 5:1</p></td><td>
<p>-3 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tidigare beslutade förändringar</p></td><td>
<p>-36 743</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>446 031</p></td></tr>
</table>
<p>5.8.2 12:2 Mottagande av asylsökande</p>
<p>Tabell 5.4 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 213 335</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>6 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 175 600</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 240 234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 039 335</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 074 369</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 107 587</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar mottagande av asylsökande<br>och vissa personer med tidsbegränsade uppe-<br>hållstillstånd. Vidare finansieras kostnaderna för<br>utlänningar som tagits i förvar enligt utlän-<br>ningslagen samt ersättning till kommunerna för<br>den ersättning som ges till vissa andra utlänning-<br>ar än asylsökande medan de väntar på beslut om<br>uppehållstillstånd. Anslaget finansierar även<br>kostnader för hälso- och sjukvård till landstingen<br>för barn som hålls gömda inför verkställigheten</p>
<p>inför ett av- eller utvisningsbeslut samt den till-<br>fälliga ersättningen till kommuner och landsting<br>för vissa utlänningar från Förbundsrepubliken<br>Jugoslavien.</p>
<p>Under budgetåret 1999 utökades ramanslaget<br>12:2 Mottagande av asylsökande med 408 miljo-<br>ner kronor som en följd av ökade kostnader på<br>grund av kosovokrisen. För budgetåret 2000 be-<br>räknas ett överskridande av anslaget med ca 65<br>miljoner kronor främst som följd av den tidigare<br>rådande situationen i provinsen Kosovo i För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien, vilken inneburit<br>att utlänningarna inte kunnat återvända till sitt<br>hemland.</p>
<p>Migrationsverket organiserar mottagandet av<br>asylsökande. De asylsökande kan antingen bo på<br>en av verkets anläggningar eller få viss bostadser-<br>sättning för att ordna boendet på egen hand.<br>Migrationsverket ansvarar även för behandlingen<br>av utlänningar som tagits i förvar enligt utlän-<br>ningslagen och för förvarslokalerna.</p>
<p>Funktionen Flyktingverksamhet inom det ci-<br>vila försvaret skall bedrivas på ett sådant sätt att<br>Migrationsverkets resurser och den beredskap<br>som finns för att ta emot asylsökande även skall<br>kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred samt vid internationella fredsfräm-<br>jande och humanitära insatser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För budgetåret 1999 beräknades den genom-<br>snittliga flyktingdygnskostnaden till 200 kronor.<br>Det faktiska utfallet blev 187 kronor. Anled-<br>ningen till denna lägre flyktingdygnskostnad var<br>att Migrationsverket kunnat utnyttja de ekono-<br>miska fördelar som en hög beläggningsgrad inne-<br>burit i mottagandesystemet. För 2000 bedömde<br>regeringen att det faktum att beläggningsgraden i<br>mottagandesystemet fortsatt skulle ligga på en<br>hög nivå innebar att anslaget kunde beräknas på<br>en flyktingdygnskostnad om 195 kronor. Åren<br>2001-2003 beräknas den genomsnittliga dygns-<br>kostnaden till 200 kronor. Anledningen till den-<br>na ökade dygnskostnad är ett kommande förslag<br>om asylsökande barns skolgång i enlighet med<br>barnkonventionen.</p>
<p>Statens ersättningar till landstingen för sjuk-<br>vård till asylsökande m.fl. har följts upp under<br>åren 1997-1999. Regeringen kommer under<br>hösten 2000 att analysera dessa kostnadsuppfölj-<br>ningar tillsammans med Landstingsförbundet för</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>att bedöma ett eventuellt behov av revidering av<br>ersättningen till landstingen.</p>
<p>Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande fö-<br>reslås öka med 147 miljoner kronor år 2001 i<br>förhållande till beräkningarna i budgetproposi-<br>tionen för 2000 och med ca 180 miljoner år 2002.<br>Skälet till detta är att antalet personer i motta-<br>gandesystemet ökar i förhållande till vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Anslagsmedlen för 2001 avseende vidarebosätt-<br>ning av flyktingar i Sverige bör liksom inneva-<br>rande år kunna få användas med viss flexibilitet<br>och motsvara kostnaderna för 1 840 flyktingar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.5 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>1 175 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-135 265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>1 039 335</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för år 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>321 589</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-36 368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>285 221</p></td></tr>
</table>
<p>5.8.3 12:3 Migrationspolitiska åtgärder</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.6 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>120 523</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>22 519</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>321 589</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>264 915</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>285 221</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>293 594</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>298 095</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>5.8.4 12:4 Utlänningsnämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.8 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>62 098</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>69 628</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>69 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>70 483</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 871 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>67 342 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 64 483 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 64 483 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är bered-<br>skapen att ta emot flyktingar för vidarebosätt-<br>ning i Sverige. Uttagningarna sker som regel i<br>samarbete med UNHCR. Staten betalar ut er-<br>sättning till de kommuner som tar emot sådana<br>flyktingar. Av de medel riksdagen anvisar för<br>kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpinsatser<br>för flyktingar utanför Sverige. Under 1999 av-<br>sattes medel för att tillfälligt överföra upp till<br>4 000 medborgare i Förbundsrepubliken Ju-<br>goslavien. Staten ger bidrag till åtgärder för fri-<br>villig återvandring av vissa personer som efter att<br>ha varit bosatta i Sverige under längre eller korta-<br>re tid väljer att återvandra till sitt ursprungliga<br>hemland eller till annat bosättningsland. Anhöri-<br>ga till flyktingar i Sverige kan få bidrag till resan<br>hit. Medel används även för att bekosta vissa<br>migrationspolitiska projekt och Sveriges delta-<br>gande i internationellt samarbete inom flykting-<br>och invandringsområdet. Likaså anvisas medel<br>från detta anslag till Svenska Röda korsets efter-<br>forskningsverksamhet.</p>
<p>Utlänningsnämnden prövar överklaganden av<br>beslut som fattas av Migrationsverket avseende<br>avvisning och utvisning samt ansökningar om<br>uppehållstillstånd, flyktingförklaring, resedoku-<br>ment, svenskt medborgarskap och offentliga bi-<br>träden i utlänningsärenden. Nämnden prövar<br>även s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd<br>enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen. Sådan ansö-<br>kan kan göras efter det att ett avvisnings- eller<br>utvisningsbeslut vunnit laga kraft.</p>
<p>Den 30 juni 2000 var 108 personer anställda<br>vid nämnden, vilket är 6 personer färre än 1999.</p>
<p>Som en följd av regeringens förslag att utöka<br>Migrationsverkets förvaltningsanslag anser rege-<br>ringen det motiverat att utöka Utlänningsnämn-<br>dens förvaltningsanslag med 6 miljoner kronor<br>år 2001 för att undvika långa handläggningstider<br>för de många överklagandeärenden som då be-<br>räknas komma att lämnas in till nämnden.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.9 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>69 628</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>855</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört från anslaget 12:3</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>70 483</p></td></tr>
</table>
<p>5.8.6 12:6 Utresor för avvisade och</p>
<p>utvisade</p>
<p>5.8.5 12:5 Offentligt biträde i</p>
<p>utlänningsärenden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.12 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>60 484</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>74 531</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>71 435</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>63 656</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 043</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 556</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.10 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>51 091</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>73 338</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>67 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>57 913</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>52 028</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>57 027</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar offentligt biträde enligt ut-<br>länningslagen (1989:529) vid Regeringskansliet,<br>Migrationsverket och Utlänningsnämnden. An-<br>slaget påverkas främst av antalet avgjorda ärende.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Kostnaderna för offentligt biträde hos Migra-<br>tionsverket under 1999 översteg anslagna medel<br>och verket utnyttjade sin anslagskredit med<br>1 219 000 kronor. En jämförelse mellan budget<br>och utfall för 1999 visar att Utlänningsnämnden<br>utnyttjade sin anslagskredit med 146 000 kronor.<br>Den del av anslaget som Regeringskansliet för-<br>fogar över utnyttjades inte fullt ut.</p>
<p>Uppföljningsarbetet för att kunna få mer pre-<br>cisa beräkningar av anslaget fortsätter under<br>2000.</p>
<p>Anslaget finansierar resor ut ur landet för utlän-<br>ningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av<br>regeringen, Migrationsverket, Utlänningsnämn-<br>den eller Polisen med stöd av utlänningslagen.<br>Även kostnader för resor ur Sverige för de<br>asylsökande som återkallat sin ansökan finansie-<br>ras från anslaget.</p>
<p>Den 1 januari 1999 övertog Migrationsverket<br>huvudansvaret för verkställighet av beslut om av-<br>visning och utvisning från Polisen. Migra-<br>tionsverket kan överlämna ärenden till polis-<br>myndigheten om utlänningen håller sig undan<br>eller om det kan antas att tvång kommer att be-<br>hövas för att genomföra verkställigheten. Krimi-<br>nalvårdens transporttjänst organiserar utresor för<br>avvisade och utvisade på polisens uppdrag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen bedömer att anslaget kan minskas i<br>förhållande till 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2001 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>74 531</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-10 875</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>63 656</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.11 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>73 338</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-15 425</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>57 913</p></td></tr>
</table>
<p>15 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>6 Politikområde Minoritetspolitik</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd<br>och stöd för de nationella minoriteterna och de<br>historiska minoritetsspråken.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47:1 Åtgärder för nationella minoriteter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Minoritetspolitik inom utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>8.0</p></td></tr>
</table>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h2>6.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Minoritetspolitikens mål<br>skall vara att ge skydd för de nationella minori-<br>teterna och stärka deras möjligheter till inflytan-<br>de samt stödja de historiska minoritetsspråken så<br>att de hålls levande.</p>
<p>Det föreslagna målet överensstämmer med den<br>inriktning som minoritetspolitiken getts genom<br>riksdagens beslut om nationella minoriteter i<br>Sverige (prop. 1998/99:143, bet.l999/2000:KU6,<br>rskr. 1999/2000:69).</p>
<h2>6.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Minoritetspolitiken inriktas på att ge skydd för<br>de nationella minoriteterna och stärka deras<br>möjligheter till inflytande samt stödja de histo-<br>riska minoritetsspråken så att de kan hållas le-<br>vande. Politikområdet är nytt från och med år<br>2000. Det grundas på riksdagens beslut i decem-<br>ber 1999 om åtgärder för de nationella minori-<br>teterna och inriktningen av en minoritetspolitik<br>(prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr.<br>1999/2000:69). De nationella minoriteterna är<br>samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och<br>judar och de språk som omfattas av minoritets-<br>politiken är samiska (alla former), finska, meän-<br>kieli (tornedalsfinska), romani chib (alla former)<br>och jiddisch.</p>
<h2>6.5 Insatser</h2>
<p>6.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Sverige godkände i februari 2000 Europarådets<br>ramkonvention om skydd för nationella minori-<br>teter och den europeiska stadgan om landsdels-<br>eller minoritetsspråk. En rad åtgärder har vidta-<br>gits under året för att stärka de nationella mino-<br>riteterna i Sverige och ge deras språk det stöd<br>som krävs för att de skall hållas levande. Insat-<br>serna har varit både nationella och regionala.</p>
<p>Den 1 april 2000 trädde lagarna (SFS<br>1999:1175 och 1176) om rätt att använda samiska<br>respektive finska och meänkieli hos förvalt-</p>
<p>ningmyndigheter och domstolar i kraft. Rätten<br>avser de områden (förvaltningsområden) där<br>språken använts av hävd och fortfarande används<br>i tillräcklig omfattning. För samiska omfattas<br>Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna<br>kommuner och för finska och meänkieli Gälliva-<br>re, Haparanda, Kiruna, Pajala och Overtorneå<br>kommuner. I dessa kommuner har den enskilde,<br>oavsett om hon eller han behärskar svenska, rätt<br>att tala samiska respektive finska och meänkieli<br>vid muntlig förhandling inför domstol och rätt<br>att ge in skriftliga inlagor på respektive språk.<br>Hos förvaltningsmyndigheter har den enskilde<br>rätt att använda samiska respektive finska och<br>meänkieli vid sina muntliga och skriftliga kon-<br>takter om ärendet rör myndighetsutövning och<br>har anknytning till förvaltningsområdet. Myn-<br>digheten är skyldig att ge muntliga svar på sa-<br>miska respektive finska och meänkieli. Lagstift-<br>ningen innebär också att den enskilde i<br>kommuner som ingår i förvaltningsområdena har<br>rätt att få förskole- eller äldreomsorg helt eller<br>delvis på respektive språk.</p>
<p>De nationella insatserna har bl.a. rört utbild-<br>ningsväsendet. Läroplanerna (Lpo 94 och Lpf<br>94) har ändrats så att det framgår att kunskap<br>skall ges om de nationella minoriteterna och mi-<br>noritetsspråken. Också vid revidering av kurs-<br>planerna har de nationella minoriteterna och mi-<br>noritetsspråken uppmärksammats. Vidare har<br>Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga äldre-<br>omsorgen för finsktalande i olika kommuner.<br>Vissa författningar som särskilt rör de nationella<br>minoriteternas rättigheter har översatts till mino-<br>ritetsspråken. Inflytande för de nationella mino-<br>riteterna är av stor betydelse för politiken och<br>ekonomiska medel har tilldelats deras organisa-<br>tioner för att ge möjligheter till ökat inflytande.</p>
<p>6.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Det statliga stödet till litteratur och kulturtid-<br>skrifter har fr.o.m. år 2000 ökats med en miljon<br>kronor för att särskilt kunna beakta de nationella<br>minoriteterna vid fördelningen av stödet. Vidare<br>har domstolsväsendet tillförts en miljon kronor<br>för ökade tolk- och översättningskostnader på<br>grund av de nya rättigheter som följer av mino-<br>ritetspolitiken.</p>
<p>Inom ramen för samepolitiken görs insatser<br>för att uppnå målet att verka för en levande sa-<br>misk kultur byggd på en ekologiskt hållbar ren-<br>näring och andra samiska näringar. Insatserna</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE S</p>
<p>omfattar bl.a. stödet till Sametinget och sa-<br>meskolorna.</p>
<h2>6.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Ett resultat av den nya minoritetspolitiken är en<br>större medvetenhet och kunskap om de natio-<br>nella minoriteterna både inom minoritetsgrup-<br>perna själva och även i majoritetssamhället. Mi-<br>noriteternas ökade möjlighet till inflytande har<br>lett till växande aktivitet bland minoritetsgrup-<br>perna, bl.a. bildandet av Sverigefinländarnas de-<br>legation som skall vara ett organ för den sverige-<br>finländska minoriteten.</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten bedri-<br>vits i enlighet med intentionerna i den minori-<br>tetspolitiska propositionen och att detta arbete<br>skall fortsätta.</p>
<p>finska och meänkieli. Medlen fördelas av Läns-<br>styrelsen i Norrbottens län enligt förordningen<br>(2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att<br>stödja användningen av samiska, finska och me-<br>änkieli.</p>
<p>Anslaget täcker också kostnader för inflytande<br>för nationella minoriteter och vissa uppfölj-<br>ningsinsatser. Regeringen har den 11 maj 2000<br>fördelat medel till organisationer som företräder<br>de nationella minoriteterna för att ge ökade möj-<br>ligheter till inflytande i frågor som rör dem.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde och<br>det finns behov av att utveckla verksamheten.<br>Regeringen bedömer att verksamheten bör fort-<br>sätta utvecklas i enlighet med intentionerna i den<br>minoritetspolitiska propositionen.</p>
<h2>6.7 Budgetförslag</h2>
<p>6.7.1 47:1 Åtgärder för nationella</p>
<p>minoriteter</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.3 Beräkning av anslaget för år 2001 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Oförändrat resurs-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>behov</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.2 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget fördes första gången upp på statsbud-<br>geten år 2000.</p>
<p>Av anslaget används huvuddelen som statsbi-<br>drag till kommunerna och landstinget inom de<br>områden i Norrbottens län som utpekats som<br>förvaltningsområden för samiska respektive</p>
<p>49</p>
<p>Hälsovård, sjukvård<br>och social omsorg</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9</p>
<p>2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...............................................................11</p>
<p>2.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>2.2 Utgiftsutveckling..................................................................................11</p>
<p>3 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik........................................................13</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................13</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................13</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................13</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................14</p>
<p>3.5 Resultatbedömning...............................................................................15</p>
<p>3.5.1 Kvaliteten i hälso- och sjukvården skall förbättras och patientens</p>
<p>ställning stärkas.....................................................................................15</p>
<p>3.5.2 Läkemedelsförsörjningen skall utvecklas och vara kostnadseffektiv 19</p>
<p>3.5.3 En god tandhälsa skall upprätthållas....................................................26</p>
<p>3.5.4 Vården och omsorgen om psykiskt störda skall förbättras................29</p>
<p>3.6 Budgetförslag.........................................................................................32</p>
<p>3.6.1 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m................................................................32</p>
<p>3.6.2 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen...................................................33</p>
<p>3.6.3 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård......................................................35</p>
<p>3.6.4 13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik..........36</p>
<p>3.6.5 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd........................................37</p>
<p>3.6.6 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall...........................................38</p>
<p>3.6.7 13:7 Socialstyrelsen...............................................................................39</p>
<p>3.7 Övrig verksamhet..................................................................................42</p>
<p>3.7.1 Läkemedelsverket..................................................................................42</p>
<p>3.7.2 Apoteket AB..........................................................................................43</p>
<p>4 Politikområde Folkhäls opolitik...........................................................................45</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................45</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................46</p>
<p>4.3 Mål..........................................................................................................47</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................47</p>
<p>4.5 Insatser...................................................................................................48</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................51</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................51</p>
<p>4.6.1 Resultat..................................................................................................52</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser............................................................................53</p>
<p>4.7 Budgetförslag........................................................................................55</p>
<p>4.7.1 14:1 Insatser mot aids...........................................................................55</p>
<p>4.7.2 14:2 Bidrag till WHO...........................................................................56</p>
<p>4.7.3 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan..................................56</p>
<p>4.7.4 14:4 Folkhälsoinstitutet........................................................................57</p>
<p>4.7.5 14:5 Smittskyddsinstitutet...................................................................58</p>
<p>4.8 14:6 Institutet för psykosocial medicin...............................................60</p>
<p>4.8.1 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder..........................................................61</p>
<p>4.8.2 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder...................................61</p>
<p>4.8.3 14:9 Alkoholinspektionen....................................................................62</p>
<p>4.8.4 14:10 Alkoholsortimentsnämnden......................................................63</p>
<p>4.9 Övrig statlig verksamhet......................................................................63</p>
<p>5 Politikområde Barnpolitik...................................................................................65</p>
<p>5.1 Omfattning...........................................................................................65</p>
<p>5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................65</p>
<p>5.3 Mål.........................................................................................................66</p>
<p>5.4 Politikens inriktning.............................................................................66</p>
<p>5.5 Insatser..................................................................................................66</p>
<p>5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................66</p>
<p>5.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................67</p>
<p>5.6 Resultatbedömning...............................................................................67</p>
<p>5.6.1 Resultat..................................................................................................68</p>
<p>5.6.2 Analys och slutsatser............................................................................68</p>
<p>5.7 Budgetförslag........................................................................................69</p>
<p>5.7.1 15:1 Barnombudsmannen.....................................................................69</p>
<p>5.7.2 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor....................69</p>
<p>6 Politikområde Handikappolitik..........................................................................71</p>
<p>6.1 Omfattning...........................................................................................71</p>
<p>6.2 Utgiftsutveckling..................................................................................72</p>
<p>6.3 Mål.........................................................................................................72</p>
<p>6.4 Politikens inriktning.............................................................................72</p>
<p>6.5 Insatser..................................................................................................73</p>
<p>6.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................74</p>
<p>6.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................76</p>
<p>6.6 Resultatbedömning...............................................................................76</p>
<p>6.6.1 Resultat..................................................................................................76</p>
<p>6.6.2 Analys och slutsatser............................................................................78</p>
<p>6.7 Budgetförslag........................................................................................79</p>
<p>6.7.1 16:1 Personligt ombud.........................................................................79</p>
<p>6.7.2 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.................................80</p>
<p>6.7.3 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m..................................................80</p>
<p>6.7.4 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder. 82</p>
<p>6.7.5 16:5 Bidrag till handikapporganisationer............................................83</p>
<p>6.7.6 16:6 Alternativ telefoni.........................................................................83</p>
<p>6.7.7 16:7 Bilstöd till handikappade..............................................................84</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>6.7.8 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning.....................................84</p>
<p>6.7.9 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd................................85</p>
<p>6.7.10 16:10 Handikappombudsmannen........................................................86</p>
<p>7 Politikområde Aldrepolitik..................................................................................87</p>
<p>7.1 Omfattning............................................................................................87</p>
<p>7.2 Utgiftsutveckling..................................................................................87</p>
<p>7.3 Mål..........................................................................................................88</p>
<p>7.4 Politikens inriktning.............................................................................88</p>
<p>7.5 Insatser...................................................................................................88</p>
<p>7.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................88</p>
<p>7.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................88</p>
<p>7.6 Resultatbedömning...............................................................................89</p>
<p>7.7 Resultat..................................................................................................89</p>
<p>7.7.1 Analys och slutsatser.............................................................................91</p>
<p>7.8 Budgetförslag.........................................................................................92</p>
<p>7.8.1 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.....................92</p>
<p>8 Politikområde Socialtjänstpolitik........................................................................95</p>
<p>8.1 Omfattning............................................................................................95</p>
<p>8.2 Utgiftsutveckling..................................................................................95</p>
<p>8.3 Mål..........................................................................................................96</p>
<p>8.4 Politikens inriktning.............................................................................96</p>
<p>8.5 Insatser...................................................................................................96</p>
<p>8.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................96</p>
<p>8.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................98</p>
<p>8.6 Resultatbedömning...............................................................................98</p>
<p>8.6.1 Resultat..................................................................................................98</p>
<p>8.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................99</p>
<p>8.7 Budgetförslag.......................................................................................102</p>
<p>8.7.1 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m..............................102</p>
<p>8.7.2 18:2 Statens institutionsstyrelse.........................................................103</p>
<p>8.7.3 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa..............................104</p>
<p>9 Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och</p>
<p>universitetsforskning..........................................................................................105</p>
<p>9.1 Budgetförslag.............................................................................,.........105</p>
<p>9.1.1 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:</p>
<p>Förvaltning..........................................................................................105</p>
<p>9.1.2 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:</p>
<p>Forskning.............................................................................................105</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp.................................................................................................................10</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet..........................................................11</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet.........................................................13</p>
<p>3.2 Kostnaderna för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso- och</p>
<p>sjukvården, miljoner kronor................................................................................21</p>
<p>3.3 Läkemedelskostnad (per invånare och könsuppdelat) per landsting 1999.......22</p>
<p>3.4 Läkemedelskostnaden i öppen vård fördelad på läkemedelsförmån resp,</p>
<p>egenavgift 1998 och 1999, miljarder kronor.......................................................23</p>
<p>3.5 Vårdtillfällen och antal inskrivna i psykiatrisk tvångsvård 1993-1998.............30</p>
<p>3.6 Anslagsutveckling 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m...............................................32</p>
<p>3.7 Beräknad fördelning på anslagsposter................................................................32</p>
<p>3.8 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen..................................33</p>
<p>3.9 Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård.....................................35</p>
<p>3.10 Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk</p>
<p>metodik.................................................................................................................36</p>
<p>3.11 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................36</p>
<p>3.12 Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.......................37</p>
<p>3.13 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................37</p>
<p>3.14 Anslagsutveckling 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall..........................38</p>
<p>3.15 Anslagsutveckling 13:7 Socialstyrelsen...............................................................39</p>
<p>3.16 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................39</p>
<p>3.17 Uppdragsverksamhet...........................................................................................39</p>
<p>3.18 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser.....................................................40</p>
<p>3.19 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................42</p>
<p>3.20 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................43</p>
<p>3.21 Uppdragsverksamhet...........................................................................................43</p>
<p>3.22 Ekonomisk översikt.............................................................................................44</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet.........................................................46</p>
<p>4:2 Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot aids...........................................................55</p>
<p>4.3 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO...........................................................56</p>
<p>4.4 Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan..................56</p>
<p>4.5 Anslagsutveckling 14:4 Folkhälsoinstitutet.......................................................57</p>
<p>4.6 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser.....................................................58</p>
<p>4.7 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................58</p>
<p>4.8 Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet...................................................58</p>
<p>4.9 Uppdragsverksamhet...........................................................................................59</p>
<p>4.10 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................60</p>
<p>4.11 Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin..............................60</p>
<p>4.12 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................60</p>
<p>4.13 Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder..........................................61</p>
<p>4.14 Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder..................61</p>
<p>4.15 Anslagsutveckling 14:9 Alkoholinspektionen....................................................62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>4.16 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................63</p>
<p>4.17 Anslagsutveckling 14:10 Alkoholsortimentsnämnden......................................63</p>
<p>4.18 Ekonomisk översikt för de fem senaste åren......................................................64</p>
<p>5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..........................................................65</p>
<p>5.2 Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen.....................................................69</p>
<p>5.3 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................69</p>
<p>5.4 Anslagsutveckling 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor.... 69</p>
<p>5.5 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................70</p>
<p>6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..........................................................72</p>
<p>6.2 Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud..........................................................79</p>
<p>6.3 Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet..................80</p>
<p>6.5 Anslagsutveckling 16:4 Statsbidrag till vårdartjänst m.m..................................80</p>
<p>6.6 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................81</p>
<p>6.5 Bemyndigandeom ekonomiska förpliktelser......................................................81</p>
<p>6.7 Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med</p>
<p>funktionshinder....................................................................................................82</p>
<p>6.8 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................82</p>
<p>6.9 Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapporganisationer............................83</p>
<p>6.10 Anslagsutveckling 16:6 Alternativ telefoni.........................................................83</p>
<p>6.11 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................84</p>
<p>6.12 Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till handikappade..............................................84</p>
<p>6.13 Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning.....................84</p>
<p>6.14 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................85</p>
<p>6.15 Anslagsutveckling 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd................85</p>
<p>6.16 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................86</p>
<p>6.17 Anslagsutveckling 16:10 Handikappombudsmannen........................................86</p>
<p>6.18 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................86</p>
<p>7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..........................................................87</p>
<p>7.2 Antalet äldre totalt som erhållit hjälp av kommunens äldreomsorg under</p>
<p>åren 1994-1999.....................................................................................................89</p>
<p>7.3 Anslagsutveckling 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.....92</p>
<p>8.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..........................................................95</p>
<p>8.2 Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m..............102</p>
<p>8.3 Anslagsutveckling 18:2 Statens institutionsstyrelse.........................................103</p>
<p>8.4 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser...................................................103</p>
<p>8.5 Beräkning av anslaget för 2001..........................................................................104</p>
<p>8.6 Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa..............104</p>
<p>9.1 Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:</p>
<p>Förvaltning..........................................................................................................105</p>
<p>9.2 Beräkning av anslaget för 2001..........................................................................105</p>
<p>9.3 Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:</p>
<p>Forskning............................................................................................................105</p>
<p>9.4 Beräkning av anslaget för 2001..........................................................................106</p>
<p>9.5 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser...................................................106</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>3.1 Effekter av höjning av högkostandsskyddet på läkemedelskonsumtionen i</p>
<p>olika ålderskategorier...........................................................................................23</p>
<p>3.2 Andel frikort i olika åldersgrupper och könsuppdelat......................................23</p>
<p>3.3 Frikort fördelade med avseende på giltighetsstid..............................................24</p>
<p>3.4 Månadsvis försäljning av Viagra och Xenical under perioden janauari</p>
<p>1999-juli 2000,....................................................................................................24</p>
<p>3.5 Andelen kariesfria barn........................................................................................28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner de föreslagna målen för Hälso-<br>och sjukvårdspolitiken (avsnitt 3.3), Folk-<br>hälsopolitiken (avsnitt 4.3), Bampolitiken<br>(avsnitt 5.3), Handikappolitiken (avsnitt<br>6.3), Aldrepolitiken (avsnitt 7.3) och<br>Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3) samt att<br>följande mål för utgiftsområdet upphör att<br>gälla: Att trygga en god hälsa och goda lev-<br>nadsvillkor och se till att hälso- och sjuk-<br>vården och den sociala omsorgen bedrivs<br>med god kvalitet och effektiv resurs-<br>användning samt tillgodoser den enskilde<br>individens behov av vård, omsorg, stöd och<br>service.</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen,<br>ingå ekonomiska förpliktelser som inklu-<br>sive tidigare åtaganden innebär utgifter på<br>högst 20 000 000 kronor efter 2001,</p>
<p>3. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 14:4 Folkhälsoinsti-<br>tutet, ingå ekonomiska förpliktelser som in-<br>klusive tidigare åtaganden innebär utgifter<br>på högst 50 000 000 miljoner kronor efter<br>2001,</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till<br>vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska för-<br>pliktelser som inklusive tidigare åtaganden<br>innebär utgifter på högst 60 000 000<br>kronor efter 2001,</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 18:2 Statens institu-<br>tionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser<br>som inklusive tidigare åtaganden innebär<br>utgifter på högst 18 000 000 kronor efter<br>2001,</p>
<p>6. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet<br>för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning,<br>ingå ekonomiska förpliktelser som inklu-<br>sive tidigare gjorda åtaganden innebär ut-<br>gifter på högst 460 000 000 kronor efter<br>2001,</p>
<p>7. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg enligt följande uppställning:</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Anslagsbelopp |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:1</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 242 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>962 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:4</p></td><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>36 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:5</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>23 407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:6</p></td><td>
<p>Ersättning till steriliserade i vissa fall</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>78 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:7</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>476 577</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:1</p></td><td>
<p>Insatser mot aids</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>65 622</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:2</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:3</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 896</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:4</p></td><td>
<p>Folkhälsoinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>120 275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:5</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>152 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:6</p></td><td>
<p>Institutet för psykosocial medicin</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:7</p></td><td>
<p>Folkhälsopolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>53 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:8</p></td><td>
<p>Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>77 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:9</p></td><td>
<p>Alkoholinspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:10</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>401</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15:1</p></td><td>
<p>Barnombudsmannen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15:2</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:1</p></td><td>
<p>Personligt ombud</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>277 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>172 470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>79 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapporganisationer</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>157 248</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:6</p></td><td>
<p>Alternativ telefoni</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>21 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:7</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>227 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:8</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 640 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:9</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 781</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:10</p></td><td>
<p>Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>15 247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17:1</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>251 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:1</p></td><td>
<p>Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>88 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:2</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>604 233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:3</p></td><td>
<p>Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26:1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 212</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26:2</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>237 443</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>29 373 625</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena<br>Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik,<br>Barnpolitik, Handikappolitik, Aldrepolitik och<br>Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även<br>anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och<br>socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet<br>för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning,<br>vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik<br>inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälso- och sjukvårdspolitik</p></td><td>
<p>17 665,4</p></td><td>
<p>19 792,2</p></td><td>
<p>20 389,3</p></td><td>
<p>19 955,2</p></td><td>
<p>20 023,5</p></td><td>
<p>20 379,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkhälsopolitik</p></td><td>
<p>475,8</p></td><td>
<p>481,5</p></td><td>
<p>472,3</p></td><td>
<p>516,0</p></td><td>
<p>566,2</p></td><td>
<p>608,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpolitik</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>16,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappolitik</p></td><td>
<p>5 398,6</p></td><td>
<p>6 096,3</p></td><td>
<p>6 322,9</p></td><td>
<p>7 670,6</p></td><td>
<p>8 594,4</p></td><td>
<p>9 752,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldrepolitik</p></td><td>
<p>208,9</p></td><td>
<p>259,0</p></td><td>
<p>280,1</p></td><td>
<p>251,9</p></td><td>
<p>112,9</p></td><td>
<p>112,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialtjänstpolitik</p></td><td>
<p>551,7</p></td><td>
<p>728,2</p></td><td>
<p>650,1</p></td><td>
<p>702,6</p></td><td>
<p>715,5</p></td><td>
<p>729,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitik<sup>2</sup></p></td><td>
<p>102,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>230,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskningspolitik<sup>3</sup></p></td><td>
<p>101,4</p></td><td>
<p>115,9</p></td><td>
<p>127,8</p></td><td>
<p>261,7</p></td><td>
<p>280,7</p></td><td>
<p>296,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 9</p></td><td>
<p>24 518,0</p></td><td>
<p>27 488,2</p></td><td>
<p>28 488,4</p></td><td>
<p>29 373,6</p></td><td>
<p>30 309,2</p></td><td>
<p>31 895.9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Politikområdet ligger under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.</p>
<p><sup>3</sup> Politikområdet ligger under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>3 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar myndigheter och stat-<br>liga insatser riktade mot hälso- och sjukvården i<br>syfte att främja och säkerställa en god hälsa och<br>vård på lika villkor för hela befolkningen.</p>
<p>Politikområdet omfattar tandvårdsstödet, er-<br>sättningar till sjukvårdshuvudmännen, läke-<br>medelsförmånen, bidrag till hälso- och sjukvård,<br>ersättning till steriliserade i vissa fall samt myn-<br>digheterna Hälso och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd, Statens beredning för utvärdering av<br>medicinsk metodik, Socialstyrelsen och Läke-<br>medelverket samt det statligt ägda bolaget Apo-<br>teket AB.</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Vårdens kvalitet och till-<br>gänglighet skall förbättras.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Målen för hälso- och sjukvådspolitiken som an-<br>gavs i budgetpropositionen för 2000 var:</p>
<p>- Kvaliteten i hälso- och sjukvården skall för-<br>bättras.</p>
<p>- Patientens ställning skall stärkas.</p>
<p>- Läkemedelsförsörjningen skall utvecklas<br>och vara kostnadseffektiv.</p>
<p>- En god tandhälsa skall upprätthållas.</p>
<p>- Vården av och omsorgen om psykiskt<br>störda skall förbättras.</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:1 Sjukvårdsförmåner</p></td><td>
<p>1 909,4</p></td><td>
<p>1 998,0</p></td><td>
<p>2 098,0</p></td><td>
<p>2 242,0</p></td><td>
<p>2 384,0</p></td><td>
<p>2 728,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen</p></td><td>
<p>14 212,0</p></td><td>
<p>16 137,0</p></td><td>
<p>16 603,0</p></td><td>
<p>16 137,0</p></td><td>
<p>16 137,0</p></td><td>
<p>16 137,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>987,3</p></td><td>
<p>980,2</p></td><td>
<p>983,0</p></td><td>
<p>962,1</p></td><td>
<p>982,1</p></td><td>
<p>982,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk<br>metodik</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>24,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>191,5</p></td><td>
<p>208,9</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13:7 Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>430,7</p></td><td>
<p>429,1</p></td><td>
<p>427,9</p></td><td>
<p>476,6</p></td><td>
<p>459,6</p></td><td>
<p>470,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läke-<br>medelsbiverkningar</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till psykiatriområdet</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik</p></td><td>
<p>17 685,4</p></td><td>
<p>19 792,2</p></td><td>
<p>20 389,3</p></td><td>
<p>19 955,2</p></td><td>
<p>20 023,5</p></td><td>
<p>20 379,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Den svenska hälso- och sjukvårdspolitiken har i<br>sina huvuddrag vuxit fram i brett politiskt sam-<br>förstånd och med starkt stöd i befolkningen. Det<br>övergripande målet för hälso- och sjukvården<br>framgår av 2 § hälso- och sjukvårdslagen<br>(1982:763) och innebär en god hälsa och en vård<br>på lika villkor för hela befolkning. Hälso- och<br>sjukvården är en samhällssektor som befolk-<br>ningen känner stor tillit till och vårdens utveck-<br>ling har också motsvarat högt ställda förvänt-<br>ningar. Trots den svaga utvecklingen av<br>samhällsekonomin under 1990-talet har både<br>tillgängligheten och kvaliteten i vården förbätt-<br>rats och vårdens insatser nått allt fler och allt<br>äldre patienter. Vården har också bidragit till<br>unikt låg spädbarnsdödlighet och hög medellivs-<br>längd. Därutöver har patientens ställning stärkts<br>genom ökade valmöjligheter och rätt till infly-<br>tande och delaktighet i behandlingen.</p>
<p>Samtidigt finns stora utmaningar, både finan-<br>siella och strukturella, för hälso- och sjukvården.<br>Det finns ett behov av att ytterligare öka till-<br>gängligheten och kvaliteten i vården samt att<br>minska trycket på vårdpersonalen. Dessutom<br>ställer den snabba medicinska och medicinsk-<br>tekniska utvecklingen, i kombination med med-<br>borgarnas krav på bästa möjliga vård, krav på att<br>hälso- och sjukvårdens grundläggande struktur<br>och inriktning utvecklas och att nya arbetssätt<br>med en mångfald av vårdgivare och driftsformer<br>uppmuntras.</p>
<p>Regeringen föreslår att målet för politikom-<br>rådet hälso- och sjukvård skall vara att vårdens<br>kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. I ar-<br>betet med att uppnå detta mål är det viktigt att<br>de grundläggande principerna för en allmän<br>hälso- och sjukvård upprätthålls. Hälso- och<br>sjukvården skall även i framtiden ges på lika vill-<br>kor och efter behov, styras demokratiskt och<br>vara solidariskt finansierad. Dessutom skall<br>människor ha möjlighet att påverka och vara del-<br>aktiga i vården. Mot bakgrund av den ökande et-<br>niska och kulturella mångfalden i samhället krävs<br>vidare att hälso- och sjukvården beaktar ett in-<br>tegrationsperspektiv.</p>
<p>Regeringen avser att förstärka hälso- och<br>sjukvårdens resurser med sammanlagt 9<br>miljarder kronor under åren 2001-2004. Rege-<br>ringen har träffat avtal med Landstingsförbundet<br>och Svenska kommunförbundet om utveck-<br>lingsinsatser inom vården och omsorgen.</p>
<p>Arbetet med att följa upp effekterna av<br>resurstillskottet kommer att vara en viktig<br>uppgift under de kommande åren. Under 2001<br>kommer den första miljarden att utbetalas till<br>kommuner och landsting.</p>
<p>Samhällets kostnader för läkemedelsförmånen<br>har under åren 1998 och 1999 samt hittills under<br>2000 fortsatt att öka i en relativt hög takt. Rege-<br>ringen har därför för avsikt att under 2001 till<br>riksdagen lämna förslag till förändringar i läke-<br>medelsförmånen bl.a. i syfte begränsa öknings-<br>takten för läkemedelskostnaderna och nå ökad<br>effektivitet i förmånssystemet. Utgångspunkten<br>för dessa förslag kommer bl.a. att utgöras av de<br>förslag som skall lämnas av den särskilde utre-<br>dare som har i uppgift att göra en översyn av<br>läkemedelsförmånen (Dir. 1999:35) och som<br>skall redovisa sitt uppdrag senast den<br>30 september 2000.</p>
<p>En annan viktig åtgärd för att öka kostnads-<br>kontrollen och effektiviteten i förmånssystemet<br>är att införa en ny modell för statens ersättning<br>till landstingen för läkemedelsförmånens kost-<br>nader. Förhandlingar pågår för närvarande mel-<br>lan staten och Landstingsförbundet om hur en<br>sådan modell skall utformas och när den skall<br>införas.</p>
<p>Det reformerade tandvårdsstödet trädde i<br>kraft den 1 januari 1999. Intentionerna med re-<br>formen förefaller att till stora delar ha infriats.<br>Några frågor har dock uppmärksammats i sam-<br>band med den uppföljning som gjorts av refor-<br>men. En sådan fråga är skyddet vid höga be-<br>handlingskostnader för de grupper av äldre som<br>inte omfattas av det särskilda stödet till personer<br>i särskilda boendeformer m.m. En annan fråga är<br>konsekvenserna av att den statliga tandvårds-<br>taxan avskaffats och prissättningen på tandvård<br>blivit fri. De prishöjningar som skett sedan den<br>1 januari 1999 har varit större än väntat. I 2000<br>års ekonomiska vårproposition aviserades att<br>regeringen avser att tillföra tandvården 200<br>miljoner kronor 2002 och ytterligare 300<br>miljoner kronor 2003. Regeringen föreslår nu att<br>det resurstillskott som aviserades för 2002 delvis<br>tidigareläggs och att 100 miljoner kronor tillförs<br>tandvården redan under 2001. Regeringen har<br>vidare för avsikt att under hösten 2000 besluta<br>om direktiv till en utredning med uppdrag att<br>dels behandla frågor med direkt anknytning till<br>tandvårdsstödet, dels frågor som rör arbets-<br>former och kompetens m.m. för de yrkesgrupper<br>som arbetar inom tandvården. En av huvud-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>uppgifterna för utredningen blir att lämna förslag<br>till hur skyddet vid höga behandlingskostnader<br>kan förbättras med hjälp av de extra medel som,<br>enligt ovan, tillförs tandvården.</p>
<p>Den mycket snabba utvecklingen inom den<br>biomedicinska forskningen öppnar oanade möj-<br>ligheter att diagnostisera och behandla sjukdo-<br>mar. Inom exempelvis gentekniken sker en ut-<br>veckling som vi tidigare inte kunnat föreställa<br>oss. Utvecklingen väcker stora förväntningar<br>samtidigt som svåra etiska frågor väcks. De för-<br>delar i form av prevention, bättre hälsa och livs-<br>kvalitet som kan uppnås genom en ansvarsfull<br>användning av forskningsresultaten bör själv-<br>fallet tas tillvara. Politikens inriktning är därför<br>att ha en beredskap för att stimulera och reglera<br>utvecklingen inom området mot bakgrund av en<br>fördjupad etisk diskussion om teknikens till-<br>lämpning och gränser.</p>
<h2>3.5 Resultatbedömning</h2>
<p>Resultatbedömningen baseras på de mål för<br>hälso- och sjukvårdspolitiken som angavs i bud-<br>getpropositionen för år 2000.</p>
<p>3.5.1 Kvaliteten i hälso- och sjukvården<br>skall förbättras och patientens<br>ställning stärkas</p>
<p>Statliga insatser inom politikområdet</p>
<p>I syfte att stärka patientens ställning i hälso- och<br>sjukvården ändrades hälso- och sjukvårds-<br>lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1999<br>(prop. 1997/98:189, prop. 1998/99:4, bet.<br>1998/99SoU3, rskr. 1998/99:54). Ändringarna<br>innebär bl.a. att patientens rätt till information<br>preciseras och lyfts fram i lagstiftningen. Pati-<br>enten skall få individuellt anpassad information<br>om sitt hälsotillstånd och om de metoder för un-<br>dersökning, vård och behandling som finns så att<br>patienten i största möjliga utsträckning kan ta<br>tillvara sina intressen. Lämnad information skall<br>också dokumenteras i journalen.</p>
<p>Patienten har vidare fått ökat inflytande över<br>sin egen behandling. Patientens val skall vara av-<br>görande när det finns flera medicinskt motive-<br>rade behandlingsalternativ. Alternativen måste<br>dock stå i överensstämmelse med vetenskap och<br>beprövad erfarenhet. Patienten kan normalt inte</p>
<p>heller kräva att få tillgång till behandling på annat<br>håll om landstinget kan erbjuda ett eller flera be-<br>handlingsalternativ. Proportionerna mellan kost-<br>nader och förväntad nytta måste vara rimliga när<br>det finns flera alternativ.</p>
<p>Patienter som står inför svåra medicinska<br>ställningstaganden kan i vissa situationer få en<br>lagstadgad rätt till en förnyad medicinsk bedöm-<br>ning (s.k. second opinion) var som helst i landet.<br>Denna rätt gäller när det är fråga om livshotande<br>eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och pa-<br>tienten står inför valet att utsätta sig för särskilt<br>riskfyllda behandlingar eller om valet har stor<br>betydelse för framtida livskvalitet. Ytterligare en<br>förutsättning är att det saknas entydig vägled-<br>ning för det medicinska ställningstagandet uti-<br>från vetenskap och beprövad erfarenhet.</p>
<p>I de s.k. Dagmaröverenskommelserna för åren</p>
<p>1999 och 2000 enades staten och landstingen via<br>Landstingsförbundet om en långsiktig satsning<br>att stärka patientens ställning inom hälso- och<br>sjukvården, bl.a. genom att öka patienternas in-<br>flytande och delaktighet samt att öka vårdens<br>tillgänglighet.</p>
<p>Det är enligt regeringen angeläget med en<br>bred uppföljning av tillgängligheten inom hälso-<br>och sjukvården. Det gäller att kunna redovisa hur<br>tillgängligheten i form av köer och väntetider ut-<br>vecklas både i den planerade och i den akuta vår-<br>den. Det är därför en allvarlig brist att det hitin-<br>tills har saknats tillförlitliga system för att följa<br>tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Mot<br>den bakgrunden enades parterna i överens-<br>kommelsen för 1999 om att utveckla system för<br>uppföljning som gör det möjligt att på ett över<br>hela landet jämförbart sätt kunna redovisa hur<br>antalet besök och behandlingar utvecklas, liksom<br>köer och faktiska väntetider för besök och be-<br>handling. Särskilda medel avsattes till projektet -<br>Väntetider i vården. I överenskommelsen för</p>
<p>2000 enades parterna om att projektet skall<br>fortgå också under 2000. Under våren 2000 har<br>en nationell databas för information om aktuella<br>förväntade väntetider presenterats där alla<br>landsting på Internet redovisar förväntade vän-<br>tetider för besök vid olika kliniker vid sjukhus<br>och för olika behandlingar. Databasen och in-<br>formationen skall efterhand kompletteras med<br>uppgifter om faktiska väntetider och med upp-<br>gifter om väntetider i primärvården. Målet är att<br>samtliga landsting vid årsskiftet 2000/2001 skall<br>ingå i ett gemensamt system för redovisning av<br>väntetider.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>För att öka tillgängligheten i hälso- och sjuk-<br>vården är det också viktigt att öka patienternas<br>valmöjligheter, så att de kan söka vård där vänte-<br>tiderna är kortare. Mot denna bakgrund under-<br>strök parterna i Dagmaröverenskommelsen för<br>2000 vikten av att tydliggöra vilka valmöjligheter<br>som finns inom hälso- och sjukvården, i första<br>hand om möjligheterna att välja vårdgivare i<br>annat landsting. Regeringen har erfarit att<br>Landstingsförbundet arbetar med att utforma en<br>heltäckande landsövergripande rekommendation<br>om valmöjligheter i vården som ersätter de<br>många olika rekommendationer som finns i dag.<br>Enligt planerna bör Landstingsförbundets sty-<br>relse kunna ta ställning till en ny rekommenda-<br>tion under hösten 2000.</p>
<p>Regeringen har vidare i Dagmaröverens-<br>kommelserna för åren 1999 och 2000 kommit<br>överens med Landstingsförbundet om åtgärder<br>för att förbättra möjligheterna för patienter med<br>svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och<br>skador att få vård utanför det egna landstinget.<br>Som en följd av överenskommelsen har Lands-<br>tingsförbundet tillsammans med landstingen och<br>Socialstyrelsen initierat insatser i landstingen för<br>att underlätta för dessa patienter att få sådan<br>vård. Landstingen har, för att underlätta för be-<br>rörda patienter att få utomlänsvård, arbetat med<br>olika informationsinsatser till bl.a. klinik- och<br>verksamhetschefer och sektionsansvariga över-<br>läkare.</p>
<p>Socialstyrelsen har successivt byggt ut sin<br>Vårdkatalog - Högspecialiserad vård av rikska-<br>raktär, bl.a. med utgångspunkt i arbetet med små<br>och mindre kända handikappgrupper. En uppda-<br>terad Vårdkatalog presenterades i juni 2000.<br>Socialstyrelsen kommer som ett andra led att<br>följa hur vårdbehoven tillgodoses för patienter<br>med svåra och mycket ovanliga sjukdomstill-<br>stånd och skador.</p>
<p>Socialstyrelsen har i enlighet med Dagmar-<br>överenskommelsen även påbörjat ett arbete med<br>att ta fram beslutsstöd för prioriteringar inom<br>ramen för de nationella riktlinjerna för vård av<br>patienter med svåra kroniska sjukdomar. Viktiga<br>inslag är att förbättra metoderna för att gradera<br>det vetenskapliga kunskapsläget och utforma<br>rekommendationerna med dessa som grund. De<br>nationella riktlinjerna för kranskärlssjukvård,<br>som planeras att publiceras under hösten 2000,<br>blir de första riktlinjer som avses innehålla be-<br>slutsstöd för prioriteringar. Avsikten är att där-<br>efter samtliga nationella riktlinjer successivt skall<br>kompletteras med kunskapsunderlag som kan</p>
<p>ligga till grund för ställningstaganden om prio-<br>riteringar. Delegationen för uppföljning av rikt-<br>linjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvår-<br>den (dir. 1997:135) har under året bedrivit en<br>omfattande utåtriktad verksamhet bl.a. i syfte att<br>sprida information och kunskap om de riktlinjer<br>för prioriteringar inom hälso- och sjukvården<br>som riksdagen ställt sig bakom. Delegationen av-<br>slutar sitt arbete i början av 2001.</p>
<p>Olika uppföljningsrapporter har visat att den<br>successiva ökning av vårdtyngden som ägt rum<br>under 1990-talet i den kommunala hälso- och<br>sjukvården i särskilt boende och i hemsjukvård,<br>inte har mötts av ett tillräckligt uppgraderat me-<br>dicinskt omhändertagande. Brister när det gäller<br>läkarmedverkan i denna vård lyfts särskilt fram. I<br>Dagmaröverenskommelserna för åren 1999 och<br>2000 har parterna därför kommit överens om en<br>utökad satsning från landstingen för att komma<br>till rätta med bristerna i läkarinsatserna i särskilt<br>boende och i hemsjukvård. Landstingsförbundet<br>och Svenska Kommunförbundet bedriver ett<br>gemensamt projekt som syftar till förbättrad lä-<br>karmedverkan. Förbättringarna avser både läkar-<br>insatser i direkt patientarbete och i läkeme-<br>delshantering samt i indirekt arbete med bl.a.<br>vårdplanering och kompetensutveckling.</p>
<p>Sedan 1994 gäller en generell förskrivningsrätt<br>av vissa läkemedel för distriktssköterskor inom<br>öppen hälso- och sjukvård. Detta har medfört ett<br>mervärde för patienten genom att den ökar till-<br>gängligheten till läkemedel som behandlings-<br>alternativ samt underlättar för äldre, funktions-<br>hindrade och andra som har svårigheter att ta sig<br>till vårdcentral. Mot denna bakgrund samt den<br>pågående utvecklingen mot allt mer öppen vård,<br>framför allt i kommunal regi, föreslog regeringen<br>i propositionen Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor<br>(prop. 1999/2000:56) att förskrivningsrätten<br>skall utvidgas till att gälla även sjuksköterskor<br>inom kommunal hälso- och sjukvård för äldre<br>och funktionshindrade samt inom hemsjukvår-<br>den, under förutsättning att dessa uppfyller vissa<br>krav. Riksdagen har beslutat i enlighet med rege-<br>ringens förslag (bet. 1999/2000:SoUll,<br>rskr. 1999/2000:195).</p>
<p>Den mycket snabba utvecklingen inom den<br>biomedicinska forskningen öppnar nya möjlig-<br>heter att diagnosticera och behandla sjukdomar.<br>Regeringen följer med intresse utvecklingen på<br>området och har beredskap att vid behov vidta<br>åtgärder för att styra och stimulera utvecklingen.<br>Mot denna bakgrund har Xenotransplantations-<br>kommittén haft i uppdrag att bedöma medi-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>cinska, etiska, rättsliga och djurskyddsmässiga<br>aspekter av överföring av organ, vävnad eller<br>celler från djur till människa betänkande. Kom-<br>mitténs betänkande (SOU 1999: 120) Från en<br>art till en annan - transplantation från djur till<br>människa har remissbehandlats och en proposi-<br>tion i frågan är nu under utarbetande. Vidare har<br>Socialstyrelsen på regeringens uppdrag gjort en<br>översyn av olika frågor som rör de s.k. biobank-<br>erna i hälso- och sjukvården. I förslaget betonas<br>att människors integritet måste garanteras och<br>att allmänheten måste få insyn i biobankernas<br>verksamhet. Samtidigt är det viktigt att materia-<br>let i biobankerna kan vara tillgängligt för sam-<br>hällsnyttig forskning, vård och behandling. Ett<br>förslag till särskild lagstiftning om biobanker<br>remissbehandlas för närvarande. I det avtal som<br>tecknats mellan staten och Sveriges Försäk-<br>ringsförbund (Skr. 1998/99:136) konstateras att<br>utvecklingen inom medicinsk och klinisk genetik<br>fortlöpande bör följas och belysas allsidigt. Detta<br>får anses vara en uppgift som ingår i Statens<br>medicinsk-etiska råds roll.</p>
<p>Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Landstingsförbundet har i en rapport år 1999 re-<br>dovisat det arbete som pågår i landstingen - bl.a.<br>som en följd av Dagmaröverenskommelsen - för<br>att stärka patientens ställning. Av rapporten<br>framgår att arbetet i allmänhet ingår som en in-<br>tegrerad del i landstingens ordinarie verksamhet.<br>I flera landsting bedrivs även särskilda projekt<br>som syftar till att stärka patientens inflytande<br>och ställning i vården. Ett exempel är det del-<br>projekt i Värmland som syftar till att öka pati-<br>entens delaktighet i behandlingen - med aktivt<br>deltagande av olika personalkategorier. I Region<br>Skåne har ett arbete under samlingsrubriken<br>"Patientens ställning i vården" påbörjats. Projek-<br>tet är uppdelat i tre delprojekt; Information till<br>befolkningen, Utvecklingsprogram för bemö-<br>tande och förhållningssätt - kundorientering<br>samt Förbättrad information om köer och vänte-<br>tider till planerad vård.</p>
<p>För att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och<br>stimulera utvecklingsarbete kring patientens del-<br>aktighet i vården och brukarinflytande genom-<br>förde Landstingsförbundet tillsammans med<br>Handikappförbundens samarbetsorgan en regio-<br>nal konferens under hösten 1999. Inom ramen<br>för Landstingsförbundets arbete med framtidsvi-<br>sioner bedrivs också ett delprojekt kallat ”De nya</p>
<p>patienterna”. Utgångspunkten är föreställningen<br>att patienter och anhöriga i allt större utsträck-<br>ning ser tillgången till hälso- och sjukvård som<br>en rättighet och därmed ställer större krav på<br>hälso- och sjukvården. Även den höjda kun-<br>skapsnivån resulterar i förändrade krav på del-<br>aktighet och inflytande.</p>
<p>Arbetet med att förbättra vårdens tillgänglig-<br>het handlar om utvecklingsarbete för att minska<br>väntetiderna genom att systematiskt minska<br>onödiga insatser i vårdprocessen och pröva vär-<br>det av olika åtgärder och system. Sådant arbete<br>bedrivs bl.a. inom primärvården i flera landsting,<br>med stöd från Landstingsförbundet genom pro-<br>jektet Vårdstöd 2005. Syftet är att samtidigt både<br>skapa förbättrad tillgänglighet och större lyhörd-<br>het till patienternas önskemål om tidpunkt för<br>besök. På olika håll i landet, bl.a. vid Anderstorps<br>vårdcentral i Skellefteå, har i ett första steg ska-<br>pats mottagningsverksamhet inom primärvården<br>som förmår att ge varje patient som så önskar tid<br>för besök samma dag som kontakt tas.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Det är ännu för tidigt att dra långtgående slut-<br>satser om effekterna av de ändringar i hälso- och<br>sjukvårdslagstiftningen som trädde i kraft den<br>1 januari 1999. Att öka patienternas delaktighet<br>och inflytande kräver långsiktigt utvecklings-<br>arbete som innefattar förändringar i attityder, ar-<br>betssätt och organisation. Det finns fortfarande<br>ett betydande glapp mellan ambitioner och verk-<br>lighet. Ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete<br>på lokal nivå är avgörande för att åstadkomma de<br>önskvärda förändringarna.</p>
<p>Regeringen uppdrog i december 1998 åt<br>Socialstyrelsen att redovisa hur den ändrade<br>lagstiftningen har fungerat avseende dels patien-<br>ternas möjlighet att välja mellan olika behand-<br>lingsalternativ, dels möjligheten för patienter att<br>få en förnyad medicinsk bedömning.</p>
<p>Socialstyrelsen har under hösten 1999 ge-<br>nomfört en enkätstudie om hur lagändringarna<br>har tillämpats. Svaren visar att ett fyrtiotal olika<br>patientgrupper inom de verksamheter som<br>tillfrågades aktualiserar möjligheten att välja be-<br>handlingsalternativ. Mest frekvent nämns patien-<br>ter med tumörsjukdomar, neurologiska och<br>neuromuskulära sjukdomar, ortopediska sjuk-<br>domar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det är<br>enligt studien främst välinformerade respektive<br>oroliga patienter, ofta i yrkesverksam ålder, som</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>efterfrågar alternativ, vanligen p.g.a. långa<br>väntetider. Ungefär två tredjedelar av svaren<br>visar att information regelmässigt ges till<br>patienten om möjligheten att välja mellan olika<br>behandlingsalternativ. De flesta ger informa-<br>tionen muntligen, ett fåtal både muntligen och<br>skriftligen. Hälften av dem som besvarat frågan<br>om verksamheten har påverkats ekonomiskt av<br>att patienten väljer en alternativ behandlings-<br>metod svarar att den inte gjort det. Slutligen<br>tycks inte verksamhetens organisation ha på-<br>verkats i någon större utsträckning.</p>
<p>När det gäller den utvidgade möjligheten för<br>patienten att under vissa förutsättningar få en<br>förnyad medicinsk bedömning var som helst i<br>landet konstaterar Socialstyrelsen bl.a. att:</p>
<p>- lagändringen inte ännu är helt känd av alla<br>inom hälso- och sjukvården eller av patien-<br>terna.</p>
<p>- sjukvården har haft som praxis att ge pati-<br>enterna en förnyad medicinsk bedömning<br>redan innan lagens tillkomst.</p>
<p>- sjukvården har haft som praxis att ge pati-<br>enterna en förnyad medicinsk bedömning<br>redan innan lagens tillkomst.</p>
<p>- det råder osäkerhet om vilka patientgrupper<br>som omfattas av lagen. Enligt enkätsvaren<br>bedöms ett brett spektrum av diagnoser och<br>diagnosgrupper omfattas av bestämmelsen<br>om förnyad medicinsk bedömning. Det<br>handlar främst om hjärt/kärlsjukdomar,<br>cancersjukdomar, neurologiska och neuro-<br>muskulära sjukdomar, sjukdomar och<br>skador i rörelseorganen och olika slag av<br>smärtsyndrom.</p>
<p>- avsaknaden av ärenden hos Socialstyrelsens<br>tillsynsavdelning talar för att patienterna är<br>tillfreds med den tillämpning av möjlighe-<br>terna till förnyad medicinsk bedömning<br>som råder i vården.</p>
<p>Socialstyrelsen redovisar också att man planerar<br>en treårig uppföljning av effekterna av lagstift-<br>ningen om patientens stärkta ställning i hälso-<br>och sjukvården. I detta sammanhang är det, en-<br>ligt regeringen, angeläget att man tydligare redo-<br>visar den lagstadgade rätten till förnyad medi-<br>cinsk bedömning. Som regeringen konstaterar i<br>propositionen Stärkt patientinflytande<br>(prop. 1998/99:4) lagreglerades inte rätten till<br>förnyad medicinsk bedömning inom det egna<br>landstinget, eftersom denna normalt bör kunna</p>
<p>tillgodoses utan problem. Lagändringen innebär<br>att patienten under vissa förutsättningar och utan<br>extra kostnader för resor o.dyl. skall kunna få en<br>förnyad medicinsk bedömning var som helst i<br>landet. I den uppföljning som Socialstyrelsen har<br>redovisat framstår det i bland som oklart vilken<br>form av förnyad medicinsk bedömning som av-<br>ses.</p>
<p>Tillgängligheten inom hälso- och sjukvården<br>har på flera områden förbättrats på så sätt att allt<br>fler erhåller vård. Det gäller i särskilt hög grad<br>insatser som främst riktas mot äldre patienter,<br>som gråstarroperationer och knäledsoperationer.<br>Samtidigt har dock behoven av och efterfrågan<br>på insatser från hälso- och sjukvården ökat på ett<br>sätt som inte kunnat kompenseras genom re-<br>sursförstärkningar och effektiviseringar. Kon-<br>sekvensen har blivit försämrad tillgänglighet,<br>bl.a. i form av längre köer och ökade väntetider i<br>den planerade vården. Socialstyrelsens samlade<br>bedömning är att tillgängligheten mätt på detta<br>sätt blivit sämre under senare år samt att de mest<br>omfattande köproblemen finns på de områden<br>där insatserna ökar mest.</p>
<p>Landstingsförbundet har till regeringen redo-<br>visat en uppföljning av insatserna för patienter<br>med svåra och mycket ovanliga sjukdomstill-<br>stånd, skador och funktionshinder. Av uppfölj-<br>ningen framgår att en majoritet av landstingen,<br>12 av de 20 svarande, inte har identifierat några<br>speciella hinder för dessa patienter att erhålla<br>vård i annat landsting. Till de hinder som övriga<br>landsting har pekat på hör bl.a. kvarvarande svå-<br>righeter med att identifiera berörd patientgrupp.<br>Till hindren hör också att det inte handlar om<br>specifika enstaka vårdinsatser utan om bl.a. lång-<br>variga habiliteringsinsatser med inriktning på<br>specialiserad konsultation vad gäller utredning,<br>diagnostisering och behandlingsplanering.</p>
<p>I Sverige och internationellt pågår en dyna-<br>misk utveckling av angreppssätt, metoder och<br>modeller för att säkerställa att kvaliteten i hälso-<br>och sjukvården utvecklas fortlöpande och syste-<br>matiskt på alla nivåer. De nationella medicinska<br>kvalitetsregistren utgör en viktig del i denna kva-<br>litetsutveckling. För närvarande finns ett fyrtio-<br>tal register. Bl.a. kan följande kvalitetsförbätt-<br>ringar i vården konstateras i registren.</p>
<p>Av kvalitetsregistret Riks-Stroke framgår att<br>andelen datortomograferade (alla åldrar) har ökat<br>från 90 till 95 procent från 1995 till 1998 och till<br>nära 98 procent för patienter under 75 år. Dator-<br>tomografi är en nödvändig undersökning för att<br>diagnosticera huvudtyp av slaganfall.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Av det nationella registret för hjärtintensiv-<br>vård framgår att andelen återinfarkter har mins-<br>kat under senare år och varierar mellan en till<br>tolv procent mellan olika kliniker.</p>
<p>Nationalregistret för höftledsplastiker visar att<br>allvarliga komplikationer som uppträder efter<br>total höftplastik successivt minskat under de se-<br>naste 20 åren.</p>
<p>Av det nationella registret för bråckkirurgi<br>framgår att en påtaglig kvalitetsförbättring av<br>bråckkirurgin har skett under åren 1992-1997.<br>Risken för omoperation inom 24 månader efter<br>en ljumskbråcksoperation utförd 1996-1997 var<br>signifikant lägre än efter en operation utförd<br>1992-1995.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Socialstyrelsen har inom ramen för sitt till-<br>synsarbete visat hur tillgänglighetsproblemen<br>inom olika delar av hälso- och sjukvården hänger<br>ihop. Av styrelsens tillsynsverksamhet fram-<br>kommer att tillgängligheten inom primärvården i<br>vissa fall är dålig, med t.ex. påtagliga svårigheter<br>att komma fram per telefon. Vidare rapporteras<br>om svårigheter att vid behov få läkare från pri-<br>märvården till patienter som vårdas i särskilt<br>boende eller i hemsjukvård. Detta påverkar i sin<br>tur tillgängligheten i den slutna hälso- och sjuk-<br>vården som får ta emot patienter som med ade-<br>kvata insatser i särskilt boende eller i hemsjuk-<br>vård inte skulle behövt sjukhusets resurser.<br>Samtidigt rapporteras att medicinskt färdigbe-<br>handlade patienter blir kvar på sjukhus, också det<br>bl.a. beroende på för få platser i särskilt boende.<br>Sammantaget leder detta till försämrad tillgäng-<br>lighet inom den slutna hälso- och sjukvården,<br>dels med ökade överbeläggningar, dels med stör-<br>ningar för den planerade verksamheten med bl.a.<br>förlängda operationsköer som följd.</p>
<p>Aven Socialstyrelsens rapport ”En behand-<br>lingsgaranti i hälso- och sjukvården - förutsätt-<br>ningar och konsekvenser” analyserar orsaken till<br>den bristande tillgängligheten. Analysen visar att<br>bristerna inte generellt sett beror på för få vård-<br>platser vid sjukhusen utan på att primärvården i<br>landsting och kommuner inte i tillräcklig grad<br>förmår möta patienternas vårdbehov. Även i<br>denna rapport lyfts särskilt fram problemet med<br>inläggningar vid sjukhus som skulle kunna und-<br>vikas med adekvata medicinska insatser i särskilt<br>boende och i hemsjukvården, liksom att patien-<br>ter inte kan skrivas ut från sjukhus därför att</p>
<p>fortsatt adekvat vård inte finns tillgänglig utanför<br>sjukhusen.</p>
<p>Det framgår således av Socialstyrelsens analy-<br>ser att problemen med tillgänglighet inte nöd-<br>vändigtvis orsakas av otillräcklig kapacitet där de<br>uppstår. Eftersom vården i stor utsträckning ges<br>som en serie insatser från olika vårdgivare fort-<br>plantas brister på ett håll till andra delar av vår-<br>den. Det grundläggande problemet finns i lands-<br>tingens och kommunernas primärvård med sin<br>otillräckliga kapacitet i förhållande till sitt under<br>1990-talet vidgade ansvar för allt mer vårdbehö-<br>vande patienter.</p>
<p>Mot denna bakgrund avser regeringen att i<br>budgetpropositionerna för åren 2001-2004 före-<br>slå en förstärkning av resurserna till hälso- och<br>sjukvården med sammanlagt nio miljarder kro-<br>nor. Syftet är att resurstillskottet skall förbättra<br>tillgängligheten och kvaliteten i hela vården. In-<br>riktningen är att resurstillskottet skall användas<br>för att stärka primärvård, psykiatri, vård och om-<br>sorg. Resurstillskottet kommer att inordnas i det<br>generella statsbidraget till kommuner och lands-<br>ting och skall fördelas med 70% till landstings-<br>sektorn och 30% till kommunsektorn. Med detta<br>resurstillskott menar regeringen att en stabil<br>grund lagts för att förbättra kvaliteten och till-<br>gängligheten i hälso- och sjukvården.</p>
<p>3.5.2 Läkemedelsförsörjningen skall<br>utvecklas och vara kostnadseffektiv</p>
<p>Läkemedel förebygger, lindrar och botar sjuk-<br>dom och används som en av flera viktiga be-<br>handlingsstrategier inom hälso- och sjukvården.<br>Användningen av läkemedel har under senare år<br>alltmer integrerats i den gängse hälso- och sjuk-<br>vården och inriktningen är att landstingen, i en-<br>lighet med 1997 års läkemedelsreform, skall ta<br>över det fulla kostnadsansvaret för läkemedel i<br>öppen vård, den s.k. läkemedelsförmånen.<br>Landstingen har sedan tidigare kostnadsansvaret<br>för läkemedel i sluten vård. En av de viktigaste<br>utgångspunkterna för läkemedelsreformen är att<br>läkemedel är en del av hälso- och sjukvården och<br>att de resurser som läkemedel tar i anspråk skall<br>ingå i de samlade resurserna för hälso- och sjuk-<br>vård och finnas med i landstingens samlade prio-<br>riteringar inom området. Detta är viktigt både ur<br>ett patientperspektiv och ur kostnadssynpunkt.<br>En annan utgångspunkt är att förskrivning av lä-<br>kemedel och det finansiella ansvaret för detta ska<br>kopplas samman hos en huvudman och att det i</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>sin tur kommer att skapa förutsättningar till<br>ökad effektivitet och rationalitet inom området.</p>
<p>I formell mening övergick kostnadsansvaret<br>för läkemedelsförmånen till landstingen redan<br>den 1 januari 1998. Samtidigt infördes emellertid<br>också ett särskilt statsbidrag till landstingen för<br>kostnaderna för läkemedelsförmånen. Genom<br>att ett vinst-/förlustdelningssystem tillämpas ris-<br>kerar landstingen att få stå för en mindre del av<br>de totala årliga kostnaderna för läkemedelsför-<br>månen (se anslaget 13:2 Bidrag för läkemedels-<br>förmånen).</p>
<p>Statliga insatser inom politikområdet</p>
<p>En rad åtgärder har vidtagits på läkemedelsom-<br>rådet under 1999 och hittills under 2000. Det<br>främsta syftet med dessa har varit att dämpa<br>kostnadsutveckligen och öka effektiviteten för<br>läkemedelsförmånen. Den 1 juni 1999 trädde<br>vissa ändringar i lagen (1996:1150) om högkost-<br>nadsskydd vid köp av läkemedel m.m i kraft<br>(prop. 1998/99:106, bet. 1998/99:SoU14,<br>rskr. 1998/99:209). Härigenom infördes bl.a. nya<br>regler om högkostnadsskydd vid köp av läkeme-<br>del som innebär att det högsta belopp en patient<br>kan få betala för läkemedel under en tolvmåna-<br>dersperiod höjdes från 1 300 kronor till 1 800<br>kronor.</p>
<p>Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att lö-<br>pande följa och utvärdera läkemedelsanvänd-<br>ningen i befolkningen. Socialstyrelsen genom-<br>förde och rapporterade under 1999 ett antal<br>uppföljningar, analyser och utvärderingar. I<br>rapporten Läkemedel på sjukhem - en uppfölj-<br>ning av kvaliteten beskrivs vad som hänt med<br>läkemedelsanvändningen på sjukhem sedan 1995<br>och i rapporten Diagnoser och förskrivning av<br>läkemedel - en nationell kartläggning av<br>läkemedel hos äldre har läkemedelsförskriv-<br>ningen inom primärvården till äldre kartlagts.<br>Fr.o.m. 2000 redovisar Socialstyrelsen till rege-<br>ringen kvartalsvis uppgifter om utvecklingen i<br>läkemedelsanvändningen samt kommenterar vik-<br>tiga förändringar i denna genom rapportserien<br>Läkemedel i användning - förändringar och<br>tendenser (Kvartalsrapport nr 1 resp. 2/2000).<br>Häri redovisar Socialstyrelsen även statistik<br>avseende försäljningen av läkemedel totalt och<br>för vissa enskilda läkemedel och grupper av<br>läkemedel.</p>
<p>Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Landstingen arbetar i dag aktivt för att öka kon-<br>trollen över kostnaderna för läkemedelsförmå-<br>nen. Detta har i vissa landsting inneburit decent-<br>ralisering av budgetansvaret till vårdenhetsnivå<br>samt koncentration inom ett landsting av för-<br>skrivning av vissa läkemedel till specialistklinik<br>eller motsvarande. Ett mycket viktigt arbete för<br>att öka kontrollen över läkemedelskostnaderna<br>görs också av landstingens läkemedelskommit-<br>téer. Enligt lagen om läkemedelskommittéer<br>(SFS 1996:1157) skall det i varje landsting finnas<br>en eller flera läkemedelskommittéer. Dessa ver-<br>kar för en tillförlitlig och rationell läkemedelsan-<br>vändning inom landstinget genom att till hälso-<br>och sjukvårdspersonalen ge rekommendationer<br>(s.k. rekommendationslistor) som skall vara<br>grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.<br>Kommittéerna verkar bl.a. för användningen av<br>billigare synonyma preparat när sådana finns att<br>tillgå. Kommittéerna följer vidare läkemedelsför-<br>skrivningen inom sitt geografiska område och<br>skall, om den finner att det förekommer brister i<br>läkemedelshantering och/eller användning, göra<br>de påpekanden som behövs samt vid behov er-<br>bjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning<br>för att höja kvaliteten i läkemedelsarbetet.</p>
<p>Läkemedelskommittéerna har sedan 1997 fått<br>ökade resurser och budgetarna varierar nu, enligt<br>en enkätstudie som genomfördes av Landstings-<br>förbundet i december 1998, mellan 0,9 miljoner<br>kronor (0,4% av läkemedelsförsäljningen) i<br>Jämtland och 41 miljoner kronor (1,2% av<br>läkemedelsförsäljningen) i Stockholms län.</p>
<p>Landstingsförbundet beviljar sedan 1998 bi-<br>drag till landstingsdrivna utvecklingsprojekt som<br>syftar till att åstadkomma en rationellare läke-<br>medelsanvändning. De sammanlagda projekt-<br>medlen uppgår till 5 miljoner kronor per år och<br>fram till och med juni 2000 har ett fyrtiotal olika<br>utvecklingsprojekt beviljats medel.</p>
<p>Resultat</p>
<p>Som tidigare nämnts används läkemedel som en<br>av flera viktiga behandlingsstrategier inom hälso-<br>och sjukvården. När man redovisar och analyse-<br>rar resultat av läkemedelsanvändning är det där-<br>för viktigt att ställa läkemedel i relation till andra<br>insatser inom hälso- och sjukvården. Detta gäller<br>oavsett om man diskuterar läkemedel ur ett me-<br>dicinskt eller ur ett kostnadsmässigt perspektiv.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Ett sätt att jämföra kostnadsutvecklingen för lä-<br>kemedel över tiden är att ställa kostnaderna för<br>läkemedel i relation till de totala kostnaderna för<br>hälso- och sjukvården.</p>
<p>Det bör i detta sammanhang noteras att det är<br>problematiskt att redovisa kostnadsjämförelser<br>av denna typ, framförallt eftersom definitionen<br>av hälso- och sjukvårdskostnaden inte är entydig.<br>Uppgifterna i tabell 3.2 har hämtats från natio-<br>nalräkenskaperna.</p>
<p>Färdigställandet av nationalräkenskaperna tar<br>emellertid lång tid. Det senaste året för vilket<br>uppgifter finns tillgängliga är 1998. Som framgår<br>av tabellen har läkemedelskostnadernas andel av<br>de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården<br>enligt nationalräkenskaperna inte förändrats i<br>någon större utsträckning under perioden 1993-<br>98.</p>
<p>Tabell 3.2 Kostnaderna för läkemedel i relation till de<br>totala kostnaderna för hälso- och sjukvården, miljoner<br>kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>därav<br>läkemedel</p></td><td>
<p>andel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>118 994</p></td><td>
<p>13 852</p></td><td>
<p>11,6%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>120 550</p></td><td>
<p>15 486</p></td><td>
<p>12,8 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>128 092</p></td><td>
<p>17 293</p></td><td>
<p>13,5%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>135 921</p></td><td>
<p>20 200</p></td><td>
<p>15,0 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>136 275</p></td><td>
<p>20 183</p></td><td>
<p>14,8 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>138 766</p></td><td>
<p>18 638</p></td><td>
<p>13,4 %</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB,Nationalräkenskaperna</p>
<p>Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stadigt<br>ökat under hela 1990-talet. I fasta priser har<br>kostnaderna för läkemedelsförmånen fördubb-<br>lats under decenniet, och uppgick 1999 till</p>
<p>14,9 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av<br>kostnaderna har flera olika orsaker. De viktigaste</p>
<p>förklaringarna är att inkomstutvecklingen har ett<br>starkt positivt samband med utvecklingen av<br>läkemedelskostnaderna, den demografiska<br>utvecklingen som innebär att läkemedelsbehoven<br>ökar i takt med att antalet äldre i befolkningen<br>ökar, strukturförändringarna inom vården som<br>har lett till att en allt större andel av läkemedlen<br>skrivs ut i öppenvård samt introduktionen av nya<br>och dyrare läkemedel. Vad gäller nya läkemedel<br>är det viktigt att påpeka att samtidigt som antalet<br>nya läkemedel ökar med tiden, finns det<br>emellertid inga tydliga samband mellan ett<br>läkemedels medicinska och samhällsekonomiska<br>nytta och försäljningsutvecklingen för läke-<br>medlet.</p>
<p>Mellan åren 1998 och 1999 ökade kostnaderna<br>för läkemedelsförmånen med knappt</p>
<p>10.9 procent, från drygt 13,4 miljarder kronor till</p>
<p>14.9 miljarder kronor. Denna ökning kan sanno-<br>likt förklaras av ett antal olika faktorer, däribland<br>introduktionen av flera nya och dyra läkemedel<br>samt den hamstring som föregick den höjning av<br>beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp<br>av läkemedel som trädde i kraft den 1 juni 1999.<br>Kostnaderna för läkemedelsförmånen under de<br>sju första månaderna 2000 uppgår till drygt</p>
<p>9,2 miljarder kronor. Detta är en ökning jämfört<br>med motsvarande period 1999 med 4,8 procent<br>(kostnaden januari-juli 1999 uppgick till knappt</p>
<p>8,8 miljarder kronor).</p>
<p>Det är värt att notera att det finns betydande<br>skillnader mellan landstingen vad gäller läkeme-<br>delskostnaderna. I tabell 3.3 redovisas kostna-<br>derna för receptbelagda läkemedel per person<br>och könsuppdelat i respektive landsting under<br>1999. Index 100 i tabellen motsvarar riksgenom-<br>snittet.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 3.3 Läkemedelskostnad (per invånare och könsuppdelat) per landsting 1999<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Totalt</p></td><td rowspan="2">
<p>Egenavgift</p></td><td rowspan="2">
<p>Förmån</p></td><td rowspan="2">
<p>Totalt</p></td><td colspan="3">
<p>Kvinnor</p></td><td colspan="2">
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgift</p></td><td>
<p>Förmån</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Egenavgift</p></td><td>
<p>Förmån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppsala</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Södermanland</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östergötland</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jönköping</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronoberg</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>107</p></td><td>
<p>107</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kalmar</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gotland</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>89</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Blekinge</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skåne</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>106</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Halland</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västra Götaland</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>107</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värmland</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>111</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Örebro</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västmanland</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dalarna</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gävleborg</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västernorrland</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämtland</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>92</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västerbotten</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norrbotten</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgenomsnitt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>2 179</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>1 674</p></td><td>
<p>2 363</p></td><td>
<p>599</p></td><td>
<p>1 764</p></td><td>
<p>1 990</p></td><td>
<p>408</p></td><td>
<p>1 582</p></td></tr>
</table>
<p>^^edövisädTköstnädern^rTxkhislv^m^^kssTäske^v^ecepUitär^e^önnummer</p>
<p>Källa: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister</p>
<p>Som framgår av tabellen hade Kronoberg högst<br>läkemedelskostnad per person under 1999.<br>Kostnaden per person i Kronoberg (2 310 kr) var<br>ca 16 procent högre än motsvarande kostnad i<br>Gotland (1 988 kr), som hade lägst kostnad i<br>landet. Orsakerna till kostnadsskillnader mellan<br>landstingen kan vara flera: skillnader i befolk-<br>nings- och åldersstruktur, skillnader i in-<br>frastruktur och hur hälso- och sjukvården orga-<br>niserats, skillnader i hur olika läkemedels-<br>kommittéer arbetar och vilket genomslag<br>exempelvis deras rekommendationslistor fått,<br>skillnader som består i att vissa landsting<br>decentraliserat budgetansvaret för läkemedel till<br>vårdenhetsnivå samt skillnader vad gäller i vad<br>mån landstingen koncentrerat förskrivning av<br>vissa läkemedel inom ett landsting till specia-<br>listkliniker eller motsvarande.</p>
<p>Som tidigare nämnts höjdes beloppsgränsen<br>för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel</p>
<p>den 1 juni 1999 från 1 300 kronor till 1 800 kro-<br>nor. Syftet med höjningen var främst att dämpa<br>kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen.<br>Utvecklingen sedan den 1 juni 1999 tyder på att<br>höjningen haft avsedd effekt i så måtto att kost-<br>nadsutvecklingstakten bringats ned. En effekt av<br>höjningen är att den genomsnittliga andel av den<br>totala kostnaden för ett läkemedel som patien-<br>ten svarar för (den s.k. egenavgiften) har ökat.<br>Som framgår av tabell 3.4 uppgick egenavgiftens<br>andel under 1998 till drygt 21 procent. I maj<br>1999, dvs. månaden före höjningen, var andelen<br>19,0 procent. Under senare delen av 1999 ökade<br>andelen och uppgick på årsbasis till knappt<br>23 procent. Utvecklingen hittills under 2000 ty-<br>der på att ökningen i egenavgiftens andel kvar-<br>står och andelen uppgick under perioden<br>januari-juni 2000 till 23,1 procent.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 3.4 Läkemedelskostnaden i öppen vård fördelad på<br>läkemedelsförmån resp, egenavgift 1998 och 1999,<br>miljarder kronor</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Läkemedels-<br>förmån</p></td><td>
<p>Egenavgift</p></td><td>
<p>Total<br>kostnad</p></td><td>
<p>Andel egen-<br>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>21,4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>22,8 %</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Källa: Apoteket AB</p></td></tr>
</table>
<p>Det är svårt att utifrån tillgängliga uppgifter dra<br>långtgående slutsatser vad gäller fördelningspoli-<br>tiska effekter av höjningen av beloppsgränsen för<br>högkostnadsskyddet fr.o.m den 1 juni 1999. Ett<br>sätt att försöka få en indikation på eventuella<br>fördelningspolitiska effekter av höjningen pre-<br>senteras i diagram 3.1 nedan. Diagrammet visar<br>hur de totala kostnaderna för läkemedelsför-<br>månen fördelat sig mellan olika ålderskategorier<br>under tre olika perioder. Som framgår verkar<br>konsumtionsmönstret inte ha förändrats nämn-<br>värt i olika ålderskategorier som en följd av höj-<br>ningen. Utifrån dessa uppgifter kan man således<br>inte finna stöd för att höjningen av beloppsgrän-<br>sen för högkostnadsskyddet skall ha haft några<br>tydliga fördelningspolitiska effekter.</p>
<p>För att få en uppfattning om effekterna av höj-<br>ningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyd-<br>det kan det således vara intressant att studera så-<br>väl antalet och giltighetstiden för frikort före och<br>efter höjningen som hur stor andel av befolk-<br>ningen som erhållit frikort fördelat på vissa spe-<br>cifika grupper. Antalet frikort uppgick under år<br>1999 till 975 000, under 1998 till 940 000 och un-<br>der 1997 till 635 000.1 diagram 3.2 redovisas hur<br>antalet frikort har fördelats med avseende på ål-<br>der och kön under 1999.</p>
<p>Diagram 3.2 Andel frikort i olika åldersgrupper och köns-<br>uppdelat</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-90.png" style="width:173pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: Apoteket AB</p>
<p>Diagram 3.1 Effekter av höjning av högkostandsskyddet på<br>läkemedelskonsumtionen i olika ålderskategorier</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-91.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>En faktor som kan antas starkt påverka kostna-<br>derna för läkemedelsförmånen är antalet frikort<br>vid en viss tidpunkt samt giltighetstiderna för<br>dessa frikort. Fr.o.m. den 1 januari 1999 erhåller<br>en person ett frikort när hon eller han betalat en<br>sammanlagd egenavgift på 1 800 kronor under en<br>12-månadersperiod räknat från tidpunkten för<br>det första förmånsgrundade läkemedelsköpet.</p>
<p>Av diagrammet framgår att ca 12 procent av<br>kvinnorna och 10 procent av männen erhöll<br>frikort under 1999. I åldrarna 75-79 år var<br>andelen med frikort störst, ca 34 procent, men i<br>samtliga åldersgrupper över 65 år var andelen<br>med frikort under 1999 mer än 25 procent. Värt<br>att notera är också att i princip samtliga<br>åldersgrupper upp till 69 år var andelen kvinnor<br>med frikort större än andelen män med frikort. 1<br>åldergrupperna 70 år och däröver var däremot<br>förhållandet mellan könen det motsatta. När det<br>gäller giltighetstiderna för frikort, framträder ett<br>intressant mönster. I diagram 3.3 redovisas<br>giltighetstiderna för frikort i olika intervall för<br>1998 och 1999. Under 1999 minskade andelen<br>frikort med giltighetstid i intervallen upp t.o.m.<br>240 dagar jämfört med 1998. Däremot ökade<br>andelen frikort med giltighetstid i intervallen<br>över 240 dagar under 1999 jämfört med 1998.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Diagram 3.3 Frikort fördelade med avseende på<br>giltighetsstid</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-92.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Antal dagar</p>
<p>Källa: Apoteket AB</p>
<p>Dessa siffror bör tolkas med försiktighet, men en<br>effekt av höjningen av beloppsgränsen för hög-<br>kostnadsskyddet synes alltså vara att andelen fri-<br>kort med giltighetstid om 8 månader eller mer<br>har ökat. Detta kan bl.a. vara en följd av de allt<br>dyrare nya läkemedlen Om så är fallet skulle<br>detta delvis kunna förklara att kostnaderna för<br>läkemedelsförmånen alltjämt fortsatt att öka.</p>
<p>Utvecklingen av nya läkemedel har bidragit till<br>att allt fler sjukdomar kan botas eller behandlas<br>med förlängd livslängd och förbättrad livskvalitet<br>för patienterna som följd. Läkemedlen har också<br>medfört att en allt större andel av sjukvården har<br>kunnat bedrivas i öppen vård, vilket inneburit att<br>antalet vårdplatser och antalet kirurgiska ingrepp<br>har kunnat reduceras.</p>
<p>En livlig debatt har under senare år förts kring<br>samhällets subventionering av läkemedel som har<br>karaktären att de mer syftar till att höja patien-<br>tens livskvalitet än är avsedda att direkt lindra<br>eller bota sjukdom, s.k. livskvalitetsläkemedel.<br>Regeringen uppdrog därför i januari 1999 åt<br>Läkemedelsverket att tillsammans med Social-<br>styrelsen kartlägga vilka sådana livskvalitetsläke-<br>medel som kan förväntas bli godkända för<br>försäljning i Europa under den närmaste femårs-<br>perioden samt att analysera bl.a. de ekonomiska<br>konsekvenserna av introduktionen av dessa läke-<br>medel. Resultatet av arbetet med uppdraget<br>redovisades i september 1999 i rapporten Läke-<br>medel, livskvalitet och ekonomiska konsek-<br>venser. Regeringen har överlämnat rapporten till<br>utredningen om översyn av läkemedelsförmånen<br>för beaktande i deras arbete. Av rapporten<br>framgår att antalet läkemedel under utveckling är<br>stort, samtidigt som antalet läkemedel som<br>används enbart i syfte att förbättra livskvaliteten</p>
<p>är mycket begränsat och därför inte kan<br>förväntas ge mer än marginella ekonomiska<br>konsekvenser. I rapporten framhålls emellertid<br>att det redan i dag finns godkända läkemedel<br>som delvis används vid tillstånd där arten och<br>svårighetsgraden gör att subventionerad läke-<br>medelsbehandling kan ifrågasättas.</p>
<p>De främsta orsakerna till de senaste årens<br>kostnadsökningar för läkemedelsförmånen är en<br>allmän volymökning och en förskjutning mot<br>användning av nya och vanligtvis dyrare läkeme-<br>del. Dessa nya läkemedel, däribland de s.k. livs-<br>kvalitetsläkemedlen, är ofta avsedda för be-<br>handling av tillstånd där behandlingsmöjligheter<br>med läkemedel tidigare saknats eller varit små<br>och introduktionen av dem har därför lett till<br>kostnader som det tidigare i princip inte funnits<br>någon motsvarighet till. Två av de mest omtalade<br>nya läkemedlen under senare år är Viagra och<br>Xenical, som båda introducerades under 1999.<br>Den månadsvisa försäljningen av dessa båda lä-<br>kemedel framgår av diagram 3.4 nedan.</p>
<p>Diagram 3.4 Månadsvis försäljning av Viagra och Xenical<br>under perioden janauari 1999 - juli 2000,</p>
<p>Tusentals kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-93.png" style="width:170pt;height:124pt;"/>
<p>------Viagra ^^^“Xenical</p>
<p>Källa: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårens läkemedelsregister</p>
<p>Under 1999 såldes Viagra och Xenical för knappt<br>155 miljoner respektive knappt 393 miljoner<br>kronor. Detta motsvarar en genomsnittlig för-<br>säljning om knappt 12,5 miljoner kronor per<br>månad för Viagra och ca 35,7 miljoner kronor<br>per månad för Xenical (introducerades först i<br>februari 1999). Som framgår av tabellen har för-<br>säljningen av Viagra varit relativt stabil sedan ja-<br>nuari 1999 medan försäljningen av Xenical halve-<br>rats från en toppnivå i maj 1999 (ca 45 miljoner<br>kronor) till en lägsta nivå i juli 2000 (ca<br>18,7 miljoner kronor).</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>I detta sammanhang är det värt att poängtera<br>att flera studier pekat på att introduktionen av<br>nya och, åtminstone i vissa fall, bättre läkemedel<br>inte påverkar marknadsandelen för befintliga<br>läkemedel i någon större utsträckning. En effekt<br>av introduktion och förskrivning av nya läkeme-<br>del torde således vara att detta generellt medför<br>kostnadsökningar, eftersom förskrivningen av<br>alternativa, redan befintliga, läkemedel inte<br>minskar i samma utsträckning som de nya läke-<br>medlen förskrivs.</p>
<p>Det kan konstateras att endast en mindre del<br>av ökningen av läkemedelskostnaderna under se-<br>nare år beror på prishöjningar i det befintliga<br>sortimentet. Riksförsäkringsverket (RFV) har<br>under 1999 gjort en uppföljning för att se hur de<br>svenska läkemedelspriserna ligger i jämförelse<br>med andra europeiska länder (EU, Norge och<br>Schweiz). Uppföljningen visar att Sverige har<br>genomsnittliga priser i jämförelse med dessa län-<br>der och låga priser i jämförelse med de nordiska<br>länderna. Under 1999 och 2000 har RFV dess-<br>utom utrett prissättningen av parallellimporte-<br>rade läkemedel. Trots kravet på lägre priser för<br>för parallellimporterade läkemedel och trots att<br>parallellimportörerna relativit nyligen etablerat<br>verksamhet i Sverige ligger parallellimporten i<br>nivå med de länder som har den största andelen<br>parallellimport och där sådan funnits under lång<br>tid.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Ett av målen för 1997 års läkemedelsreform var<br>att bromsa den snabba kostnadsutvecklingen för<br>läkemedelsförmånen. Samhällets kostnader för<br>läkemedelsförmånen har under 1998 och 1999<br>samt hittills under 2000 emellertid fortsatt att<br>öka i en relativt hög takt. Läkemedelsreformen<br>har således i detta avseende inte fått avsedd<br>effekt. Åtgärder har därför vidtagits, och plane-<br>ras att vidtas, för att initiera och genomföra för-<br>ändringar i syfte att begränsa ökningstakten för<br>läkemedelskostnaderna och nå ökad effektivitet i<br>förmånssystemet.</p>
<p>Genom höjningen av beloppsgränsen för hög-<br>kostnadsskyddet fr.o.m. den 1 juni 1999 har ett<br>första steg tagits för att begränsa ökningstakten i<br>läkemedelskostnaderna och öka effektiviteten i<br>förmånssystemet.</p>
<p>En viktig åtgärd för att öka kostnadskontrol-<br>len och effektiviteten i förmånssystemet är att<br>införa en ny modell för statens ersättning till</p>
<p>landstingen för läkemedelsförmånens kostnader.<br>Inriktningen har tidigare varit att landstingen<br>fr.o.m. den 1 januari 2001 skall ha ett i princip<br>fullständigt kostnadsansvar för läkemedel och att<br>en ny modell för statens ersättning till lands-<br>tingen för läkemedelsförmånens kostnader då<br>skall införas. För närvarande pågår förhandlingar<br>mellan staten och Landstingsförbundet om sta-<br>tens ersättning till landstingen för läkemedels-<br>förmånens kostnader såväl för 2000 som för ti-<br>den därefter. Parterna har i dessa förhandlingar<br>konstaterat att det pågår arbete inom en rad om-<br>råden som sammantaget syftar till öka kostnads-<br>kontrollen för och förbättra möjligheterna till<br>uppföljning av läkemedelsanvändningen. Mot<br>bakgrund av detta finns det ej förutsättningar för<br>att fr.o.m. 2001 införa en ny modell för statens<br>ersättning till landstingen för läkemedelsförmå-<br>nens kostnader. Inriktningen är nu därför att en<br>ny modell för statens ersättning till landstingen<br>för läkemedelsförmånens kostnader i stället skall<br>införas fr.o.m. 2002. Det är mot denna bakgrund<br>ej möjligt att nu redogöra för hur en sådan ny<br>modell kommer att utformas och regeringen har<br>därför för avsikt att återkomma i 2001 års eko-<br>nomiska vårproposition med en sådan redogö-<br>relse.</p>
<p>Regeringens uppfattning är emellertid att det<br>är av största vikt att en sådan modell ger starkare<br>incitament för ökad kostnadseffektivitet i för-<br>månssystemet än den modell som tillämpats se-<br>dan 1998. Vidare anser regeringen att det fram-<br>förallt är viktigt att statens ersättning till<br>landstingen för läkemedelsförmånens kostnader i<br>framtiden fördelas mellan landstingen utifrån det<br>medicinskt betingade behovet av läkemedel i re-<br>spektive landsting och inte på respektive lands-<br>tings faktiska förbrukning, vilket är fallet i det<br>nuvarande statsbidragssystemet. Därutöver är<br>det viktigt att landstingen ges ett tydligare eko-<br>nomiskt ansvar för läkemedelsförmånen och<br>därigenom starkare ekonomiska incitament för<br>att aktivt arbeta med frågor med koppling till<br>läkemedelsförmånen.</p>
<p>Regeringens avsikt är också att ta andra viktiga<br>steg mot ökad kostnadskontroll och effektivitet i<br>förmånssystemet genom att ta fram förslag om<br>ett förändrat system för prissättning av läkeme-<br>del som ingår i läkemedelsförmånen och om för-<br>bättrade system för ekonomisk och medicinsk<br>uppföljning av förskrivning och konsumtion av<br>läkemedel. Vidare beslutade regeringen i<br>juni 1999 om direktiv till en särskild utredare<br>med uppgift att göra en översyn av läkemedels-</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>förmånen (dir. 1999:35). Syftet med översynen<br>är främst att komma till rätta med brister i det<br>nuvarande förmånssystemet och att få kontroll<br>över kostnadsutvecklingen. Utredningen om<br>översyn av läkemedelsförmånen (S 1999:06) skall<br>redovisa sitt uppdrag senast den 30 september<br>2000. Regeringen har för avsikt att, på grundval<br>av utredningens förslag, under våren 2001 till<br>riksdagen lämna förslag till en ny eller ändrad<br>läkemedelsförmån.</p>
<p>Ett särskilt statsbidrag har sedan 1978 utbeta-<br>lats till WHO-enheten för rapportering av läke-<br>medelsbiverkningar. Efter regeringens bemyndi-<br>gande tillsatte chefen för Socialdepartementet i<br>januari 1999 en särskild utredare med uppdrag att<br>förutsättningslöst se över de organisatoriska as-<br>pekterna av verksamheten vid WHO-enheten<br>för rapportering av läkemedelsbiverkningar.<br>Översynen skulle särskilt inriktas på frågor som<br>hänger samman med avtalet mellan svenska sta-<br>ten och WHO och svenska statens finansiella<br>stöd till verksamheten. Utredaren har redovisat<br>sina slutsatser i betänkandet Översyn av stiftel-<br>sen för internationell rapportering av läkeme-<br>delsbiverkningar (SOU 1999:99) i augusti 1999.<br>Utredaren har bl.a. gjort bedömningen att det är<br>både möjligt och lämpligt att helt finansiera verk-<br>samheten med försäljningsintäkter och att det<br>inte längre finns något behov av ett särskilt stats-<br>bidrag. Förslag till ändringar i avtalet mellan re-<br>geringen och WHO bereds inom regerings-<br>kansliet. Mot bakgrund av ovanstående gör<br>regeringen bedömningen att några medel ej be-<br>höver anvisas över statsbudgeten för detta ända-<br>mål fr.o.m. 2001.</p>
<p>3.5.3 En god tandhälsa skall<br>upprätthållas</p>
<p>Insatser</p>
<p>Den 1 januari 1999 trädde ett reformerat tand-<br>vårdsstöd i kraft. Det är främst avsett att ge alla<br>vuxna ett ekonomiskt stöd för den s.k. bastand-<br>vården. Stödet är också speciellt riktat till vissa<br>äldre och funktionshindrade i främst särskilda<br>boendeformer för service och omvårdnad samt<br>till personer som behöver tandvård som ett led i<br>en sjukdomsbehandling under en begränsad tid.<br>Denna del av stödet administreras av lands-<br>tingen. Tandvårdsstödet innefattar även ett sär-<br>skilt högkostnadsskydd för mer kostnads-</p>
<p>krävande protetiska behandlingar, inklusive<br>implantat, samt tandregleringar.</p>
<p>Riksförsäkringsverket har, på regeringens<br>uppdrag, följt och analyserat effekterna av det<br>reformerade tandvårdsstödet. Uppdraget redovi-<br>sades till regeringen i mars 2000 i en rapport: Ut-<br>värdering av det reformerade tandvårdsstödet -<br>1999, det första året. Av redovisningen framgick<br>bl.a. hur den utbetalda ersättningen fördelade sig<br>på bastandvård, särskilt högkostnadsskydd samt<br>på tandvårdsinsatser vid långvarigt och väsentligt<br>ökat tandvårdsbehov till följd av sjukdom eller<br>funktionshinder.</p>
<p>Under 1999 träffades en överenskommelse<br>mellan staten och Landstingsförbundet om att<br>fr.o.m. 2000 utvidga landstingens åtagande till att<br>omfatta även patienter med Sjögrens syndrom<br>och patienter med nedsatt salivproduktion till<br>följd av strålbehandling. Dessa patientgrupper<br>omfattades tidigare av reglerna om avgiftsfri<br>tandvård.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 avsattes sam-<br>manlagt 13 miljoner kronor för ekonomiskt stöd<br>till olika kompetenscentrum på tandvårdsområ-<br>det. För kompetenscentrum för sällsynta medi-<br>cinska och odontologiska tillstånd avsattes<br>8 miljoner kronor. De kompetenscentrum som<br>erhöll detta stöd var Mun-H-Center i Bohus-<br>landstinget, som är ett kunskapscentrum för<br>odontologiska problem hos små och mindre<br>kända grupper med funktionshinder (huvud-<br>sakligen barn och ungdomar) och Odonto-<br>logiska Institutionen i Jönköping, som är ett<br>kompetenscentrum för sällsynta odontologiska<br>tillstånd. För 2000 avsattes 1 miljon kronor till<br>en utvärdering av verksamheten vid Metall-<br>biologiskt centrum i Uppsala.</p>
<p>Utöver ekonomiskt stöd till befintliga kom-<br>petenscentrum avsattes medel för att tillskapa ett<br>kunskapscentrum för dentala material inom<br>Socialstyrelsen. Centrumet har inom Socialsty-<br>relsen knutits till enheten för medicinsk praxis<br>och en referensgrupp har bildats med represen-<br>tanter för tandläkare, tandtekniker, landstingen<br>och Tandvårdsskadeförbundet. Sammanfatt-<br>ningar i form av kliniska riktlinjer skall tas fram<br>efter förslag från referensgruppen. Inledningsvis<br>har materialavdelningarna vid landets fyra<br>odontologiska institutioner kontaktats för dis-<br>kussioner om vilka bidrag de kan lämna. Sådana<br>diskussioner har även förts med Nordiskt Insti-<br>tut för Odontologisk Materialprovning<br>(NIOM) liksom med biverkningsregistret i<br>Bergen och Umeå. Ett antal uppdrag har lagts ut</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>till olika författare att bidra med kunskapssam-<br>manställningar för olika ämnen. De första kun-<br>skapssammanfattningarna beräknas bli pubEce-<br>rade i slutet av 2000.</p>
<p>Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet<br>bl.a. granskat barn- och ungdomstandvården,<br>kvaliteten i vården av tandlossningssjukdom<br>samt tandvården för funktionshindrade och äldre<br>i vissa landsting eller sjukvårdsregioner. Under<br>1999 har Socialstyrelsen också berett frågan om<br>kompetensfördelning och utbildningskapacitet<br>för olika yrkeskategorier inom tandvården mot<br>bakgrund av bl.a. uppgifter om en ökande brist<br>på tandläkare samtidigt som tandhygienister inte<br>används i den utsträckning som är möjlig. I en<br>rapport från denna beredning har Socialstyrelsen<br>sammanställt fakta och synpunkter samt beskri-<br>vit en tänkbar utveckling under de närmaste 20<br>åren. Som ett led i uppföljningen av tandvårds-<br>reformen har Socialstyrelsen utarbetat en rapport<br>baserad på en intervjuundersökning avseende<br>tandvården i fyra län.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen<br>för 1999 (prop. 1998/99:1) sin avsikt att vidta<br>nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett för-<br>bud mot användningen av amalgam. Detta be-<br>räknades kunna ske senast fr.o.m. 2001. Rege-<br>ringen bedömde att ett förbud mot amalgam<br>skulle kunna införas mot bakgrund av ett före-<br>slaget tillägg till EU-direktivet om medicin tek-<br>niska produkter (93/42/EEG). Det har dock vi-<br>sat sig att tillägget slutligen fått en sådan<br>utformning att det troligen inte blir möjligt att<br>införa ett förbud med stöd härav. Dessutom har<br>EU på senare tid ingått avtal med andra länder,<br>s.k. tredjelandsavtal, om medicintekniska pro-<br>dukter och sådana avtals betydelse måste utredas.<br>Regeringen undersöker nu möjligheterna att för-<br>bjuda amalgam av miljöskäl.</p>
<p>Resultat</p>
<p>En första mera ingående utvärdering av effek-<br>terna av det reformerade tandvårdsstödet har<br>under våren redovisats till regeringen av Riksför-<br>säkringsverket (RFV). Utvärderingen pekar på<br>behovet av en fortsatt analys av prissättningen,<br>särskilt vad gäller landstingens prissättning. Vi-<br>dare framhålls att förutsättningarna att följa upp,<br>utvärdera och analysera tandvårdsstödet i vissa<br>avseenden inte varit de bästa. Därför föreslår<br>RFV att verket skall ges möjlighet att ålägga för-<br>säkringsanslutna vårdgivare att redovisa upp-</p>
<p>gifter som gör detta arbete möjEgt. Härmed av-<br>ses främst vårdgivarnas priser, vilken tandvård<br>som utförs och omfattningen på vårdgivarens<br>verksamhet, t.ex. i form av årsarbetskrafter. RFV<br>menar vidare att ingen myndighet i dag har ett<br>helhetsperspektiv på tandvården och tandhälsan<br>hos befolkningen, vilket försvårar arbetet med<br>att verka för uppfyllandet av målet med tand-<br>vårdsstödet samt uppföljningen av detsamma.</p>
<p>Utvecldingen inom vuxentandvården karak-<br>täriserades under 1998 av betydande osäkerhet<br>både bland vårdgivare och patienter inför den<br>slutgiltiga utformningen av det framtida refor-<br>merade stödet för vuxentandvård. Denna osä-<br>kerhet ledde till en betydande ökad efterfrågan<br>på framförallt kostsamma behandlingar under<br>året. Någon stor förändring skedde dock inte<br>1999 utan efterfrågan låg i stort sett kvar på<br>samma nivå som under 1998. Utgifterna under<br>1999 blev dock något lägre än förväntat. TiU stor<br>del berodde det på att många patienter lät utföra<br>kostsamma behandlingar redan under 1998 men<br>också på att genomförandet av delar av stödet<br>inte fått full effekt. Kostnaderna förväntas därför<br>bli högre under kommande år.</p>
<p>Hushållens ekonomiska situation har fortsatt<br>att förbättras under 1998 och 1999. Erfaren-<br>hetsmässigt vet man att efterfrågan på tandvård<br>stiger när hushållens ekonomiska situation för-<br>bättras. Denna gång har sannolikt den ökade ef-<br>terfrågan till följd av det förbättrade ekonomiska<br>läget dämpats av den tidigareläggning av<br>tandvård som skedde främst under 1998. Ut-<br>formningen av det nya tandvårdsstödet, med fri<br>prissättning som ett inslag, kan också ha haft en<br>dämpande effekt. Avregleringen vad gäller pris-<br>sättning ledde till att priserna mellan 1998 och<br>1999 i genomsnitt höjdes med 18 procent, vilket<br>var mer än förväntat. Variationerna i priser mel-<br>lan olika delar av landet och mellan olika vårdgi-<br>vare är också stora.</p>
<p>Det är svårt att bedöma om det skett några<br>märkbara förändringar i tandhälsotillståndet hos<br>befolkningen under 1999, eftersom sådana för-<br>ändringar måste ses i ett längre tidsperspektiv.<br>Utvecklingen av tandhälsan hos barn och ung-<br>domar följs kontinuerligt genom att Socialstyrel-<br>sen sammanställer uppgifter från tandvårdshu-<br>vudmännen. Sammanställningarna visar att<br>tandhälsan hos barn och ungdomar förbättrats<br>betydligt mellan 1985 och 1999. Ett exempel på<br>det är utvecklingen när det gäller andelen barn<br>som är kariesfria i olika åldrar (se diagram 3.5<br>nedan). I fråga om den vuxna befolkningen</p>
<p>16 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>saknas rikstäckande statistik av liknande slag<br>över tandhälsan. Man vet dock att utvecklingen<br>under 1980- och 1990-talen gått mot att allt fler<br>äldre har sina egna tänder i behåll.</p>
<p>Diagram 3.5 Andelen kariesfria barn</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-94.png" style="width:172pt;height:108pt;"/>
<p>3-åringar 6-äringar 12-åringar</p>
<p>Källa: Socialstyrelsen</p>
<p>Landstingsförbundet har under våren 2000 läm-<br>nat en redogörelse för hur de till landstingen<br>överlämnade medlen för vissa särskilda patient-<br>grupper utnyttjades under 1999. I denna första<br>rapport redovisas endast behandlingsomgångar<br>som har avslutats och där vårdgivarna har faktu-<br>rerat landstingen för behandlingen, varför en stor<br>oredovisad balans finns. Landstingsförbundet<br>bedömer att antalet personer som är berättigade<br>till uppsökande verksamhet enligt bestämmel-<br>serna därom uppgår till 195 000. Av dessa blev<br>närmare 33 000 personer uppsökta under 1999.<br>Andelen av berättigade som uppsökts varierar<br>dock starkt mellan de olika landstingen. Lands-<br>tingen har fakturerats för ca 56 000 personer som<br>fått s.k. nödvändig tandvård på grund av att de<br>tillhör de grupper som är berättigad till uppsök-<br>ande verksamhet. Närmare 15 000 personer<br>redovisas ha fått tandvård som ett led i en sjuk-<br>domsbehandling.</p>
<p>Det råder ingen tvekan om att det reforme-<br>rade tandvårdsstödet har inneburit en förbättring<br>för många människor som blivit uppsökta och<br>fått möjlighet till nödvändig tandvård enligt reg-<br>lerna om stöd till vissa patientgrupper. Samtidigt<br>har det i vissa landsting tagit lång tid att komma i<br>gång med verksamheten. Landstingsförbundets<br>redovisningar för 2000 och 2001 kommer att ut-<br>göra en bättre och mer detaljerad information för<br>att kunna bedöma reformens effekter då lands-<br>tingen till dess hunnit att bygga upp nödvändiga<br>ADB-baserade redovisningssystem. Det är an-<br>geläget att redovisningen i fortsättningen görs<br>mer detaljerad med avseende på olika förmåns-<br>grupper, åldersgrupper och kön.</p>
<p>Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet<br>undersökt barn- och ungdomstandvården i södra<br>sjukvårdsregionen och funnit att den generellt<br>sett fungerar bra, även om vissa förbättringar be-<br>hövdes på några kliniker. Under 1999 samman-<br>ställde Socialstyrelsen också iakttagelser hos<br>tandläkare i Västsverige vid en granskning av<br>vården vid tandlossningssjukdom, vilket lett till<br>att dessa påbörjat kvalitetsutveckling och system<br>för avvikelsehantering och ökad kvalitet i jour-<br>nalhanteringen. Diskussioner har förts med<br>tandvårdsledningarna i de fyra nordligaste lands-<br>tingen om barntandvårdens organisation och<br>kvalitet. Motsvarande diskussion har också ini-<br>tierats beträffande tandvården för funktions-<br>hindrade och äldre. En inventering som gjorts av<br>tandvården för äldre i kommunalt boende i<br>Norrbotten och Västernorrland visar att det be-<br>hövs stora insatser för att få äldretandvården att<br>fungera väl.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att syftet<br>med tandvårdsreformen till väsentliga delar är på<br>väg att uppnås, men att vissa problem också har<br>kunnat iakttas vid tillämpningen av det nya stö-<br>det. Landstingens ansvar för uppsökande verk-<br>samhet bland vissa patientgrupper har medfört<br>att många människor med stora och eftersatta<br>behov av tandvård har kunnat få hjälp. Inom<br>tandvårdsförsäkringen har en förskjutning skett<br>mot bastandvården, medan protetik och tand-<br>reglering svarar för en minskad andel av ut-<br>gifterna. Det är dock ännu för tidigt att dra några<br>slutsatser när det gäller generella effekter av<br>tandvårdsreformen på tandhälsoutvecklingen.</p>
<p>Till de problem som regeringen uppmärk-<br>sammat hör att skyddet mot höga behandlings-<br>kostnader i många fall är otillräckligt. Detta gäl-<br>ler i synnerhet de stora grupper av äldre som inte<br>omfattas av det särskilda stödet till personer i<br>särskilda boendeformer. Prisutvecklingen på<br>tandvård sedan den statligt fastställda taxan av-<br>skaffades ger vidare anledning till oro. Rege-<br>ringen har också erfarit att avgränsningen av de<br>grupper som skall omfattas av rätten till upp-<br>sökande verksamhet och nödvändig tandvård<br>kan vålla problem i vissa fall.</p>
<p>Utgifterna för tandvårdsstödet torde komma<br>att öka under 2000 och 2001 i förhållande till<br>1999. Under 2000 och 2001 kan landstingens<br>uppsökande verksamhet förväntas komma i gång</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>i full skala, med ökande kostnader som följd.<br>Den statliga ersättningen till landstingen är fast-<br>ställd till 405 miljoner kronor per år för åren<br>1999-2001, vilket innebär att det är först därefter<br>som kostnaderna för denna del av stödet kan<br>medföra någon förändring av statens utgifter.</p>
<p>Regeringen anser att åtgärder redan nu bör<br>vidtas för att utreda och söka komma till rätta<br>med de problem som har kunnat iakttas och för<br>att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av de<br>resurser som tillförs tandvården genom tand-<br>vårdsförsäkringen och ersättningen till lands-<br>tingen för vissa patientgrupper. Regeringen avser<br>därför att tillsätta en särskild utredare med upp-<br>drag att utvärdera hur syftet med det reforme-<br>rade tandvårdsstödet har uppnåtts och vid behov<br>föreslå förändringar som leder till att systemet<br>blir effektivare och möjligheterna att uppnå<br>tandvårdsreformens syften förbättras. Det finns<br>även frågor om kompetensfördelning och ar-<br>betsformer inom tandvården som behöver be-<br>lysas närmare. Insatser bör också göras för att<br>förbättra möjligheterna att följa upp, utvärdera<br>och analysera tandvårdsstödet. Härvid kommer<br>synpunkter från berörda myndigheter att utgöra<br>ett viktigt underlag. I 2000 års ekonomiska vår-<br>proposition aviserades att regeringen avser att<br>tillföra tandvården 200 miljoner kronor 2002 och<br>ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Regeringen<br>föreslår nu att det resurstillskott som aviserades<br>för 2002 delvis tidigareläggs och att 100 miljoner<br>kronor tillförs anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner<br>m.m. redan under 2001. Inriktningen är att det<br>samlade resurstillskottet skall användas för att<br>förbättra skyddet mot höga behandlingskostna-<br>der, varvid de äldre bör prioriteras. Hur detta<br>närmare skall ske avser regeringen att åter-<br>komma till.</p>
<p>3.5.4 Vården och omsorgen om psykiskt<br>störda skall förbättras</p>
<p>Insatser och resultat</p>
<p>Regeringen tar kontinuerligt del av de uppfölj-<br>ningar som görs av 1995 års psykiatrireform.<br>Utvärderingar av psykiatrireformen visar att ut-<br>vecklingen allmänt sett varit god. Stimulans-<br>medel som anslagits från staten i samband med<br>reformen har haft positiv effekt och medfört att<br>ett stort antal nya projekt startats, bl.a. beträf-<br>fande daglig sysselsättning och nya former för<br>boendestöd. Samtidigt kan ett antal brister kon-</p>
<p>stateras. Bl.a. har samordningsproblem mellan<br>landstingens och kommunernas vård och omsorg<br>gett upphov till svårigheter vid förverkligandet<br>psykiatrireformen.</p>
<p>Behovet av samverkan mellan huvudmännen<br>har bl.a. uppmärksammats när det gäller miss-<br>brukare med psykiska problem, där insatser från<br>såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården<br>behövs. Samordningsproblem mellan psykiatrins<br>och primärvårdens insatser och sociala insatser<br>har även uppmärksammats vid utskrivning av<br>patienter från psykiatrisk slutenvård. Enligt<br>uppgifter från Socialstyrelsen föregås inte in- och<br>utskrivningar av den planering och samverkan<br>som förutsätts enligt gällande föreskrifter och<br>allmänna råd.</p>
<p>Tillämpningen av begreppet medicinskt fär-<br>digbehandlad inom psykiatrisk heldygnsvård har<br>för en del patienter medfört att de vid utskriv-<br>ningen fortfarande har omfattande och kvarstå-<br>ende symptom och behov av kvalificerad upp-<br>följning eller fortsatta behandlingsinsatser.</p>
<p>Den minskade användningen av slutenvård har<br>medfört ökade krav på landstingen och kommu-<br>nerna att samordna sina vård- och rehabilite-<br>ringsinsatser. Hälsotillståndet för gruppen schi-<br>zofrena har under de senaste 20 åren inte<br>förbättrats i samma takt som för befolkningen i<br>övrigt. I en forskarrapport som presenterade i<br>augusti 2000 uppges att dödligheten bland schi-<br>zofrena i Sverige ökat under perioden 1976-2000<br>i förhållande till befolkningen i övrigt. En<br>förklaring till utvecklingen kan, enligt forskar-<br>rapporten, vara att antalet slutenvårdsplatser<br>inom psykiatrin minskat under samma period.<br>Det är känt att personer med allvarliga psykiska<br>störningar ofta har en mindre hälsosam livsstil<br>och att en överdödlighet i bl.a. somatiska sjuk-<br>domar föreligger. Rapporten kan vara en av<br>många indikationer på de problem och svårighe-<br>ter övertagandet av psykiatrireformen är förenat<br>med.</p>
<p>Samverkansproblematiken har uppmärksam-<br>mats av regeringen bl.a. genom att en särskild<br>utredare (S 1999:05), med uppgift att beskriva<br>och analysera de problem som finns i dag för<br>samverkan mellan landstingens hälso- och sjuk-<br>vård och kommunernas vård och omsorg, har<br>tillsatta. Nämnas i sammanhanget kan också att<br>Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-<br>bundet har bildat samverkansgrupper där bl.a.<br>samverkan mellan huvudmännen inom psykiat-<br>rin behandlas.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Verksamheten inom psykiatrin kommer under<br>de närmaste åren bl.a. att stimuleras genom att<br>det ekonomiska resursutrymmet för vården och<br>omsorgen kommer att öka. Regeringen har<br>aviserat ett resurstillskott om nio miljarder<br>kronor till vården och omsorgen under perioden<br>2001-2004. Psykiatrin är ett av fyra områden<br>som särskilt kommer att prioriteras.</p>
<p>En viktigt syfte med resurstillskottet är att<br>landstingens stöd till barn och ungdomar som<br>visar tecken på psykiska problem skall förbättras.<br>För barn och ungdomar som både har psykiska<br>problem och problem med missbruk, skall<br>innehållet i vården utvecklas. Ungdomar i<br>åldersgruppen 16-25 hamnar ofta i kläm inom<br>den psykiatriska vården. Samarbetet mellan barn-<br>och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin<br>skall därför utvecklas vidare. Landstingen skall<br>även svara för att psykiskt funktionshindrade<br>särskilt uppmärksammas så att deras psykiatriska<br>och somatiska vårdbehov blir tillgodosedda<br>genom en utvecklad samverkan mellan lands-<br>tingens primärvård, psykiatrin och socialtjänsten.<br>Äldre personer med psykiatriska vårdbehov skall<br>identifieras och erbjudas behandling.</p>
<p>Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård<br>(LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk<br>vård (LRV) har varit föremål för ett antal lagänd-<br>ringar, som trädde i kraft den 1 juli 2000<br>(prop. 1999/2000:44). Vid utformningen av lag-<br>ändringarna har patientens, men också vårdper-<br>sonalens rättssäkerhet varit av grundläggande<br>betydelse. Lagändringarna har bl.a. inneburit<br>tydligare riktlinjer i lagarna i vilka fall tvångsåt-<br>gärder får komma ifråga vid behandlingen. Med<br>dessa nya riktlinjer är förhoppningen att använd-<br>ningen av tvångsåtgärder skall minska och att<br>patientens och vårdpersonalens rättstrygghet<br>skall öka. Ändringarna i LPT och LRV har inte<br>inneburit att en annan bedömning skall göras av<br>när förutsättningarna för tvångsvård är upp-<br>fyllda. Genom lagändringarna skapas dock ökade<br>möjligheter att beakta en patients tidigare age-<br>rande när beslut om tvångsvård skall fattas.</p>
<p>Regeringens bedömning är att patienternas<br>rättssäkerhet kommer att öka genom lagänd-<br>ringarna vad avser de s.k. konverteringsfallen en-<br>ligt LPT, dvs. när frivillig psykiatrisk vård över-<br>går till tvångsvård. Efter lagändringarna i LPT<br>krävs numera att två läkare involveras i konverte-<br>ringsbeslutet i stället för som tidigare endast en<br>läkare. Med ändringarna i LRV och LPT har pa-<br>tienterna fått en utökad rätt till stödperson efter<br>det att tvångsvården har upphört. Möjligheterna</p>
<p>till permission till vårdtidens slut har avskaffats<br>både vad avser LPT och LRV, vilket, när det gäl-<br>ler LPT, tydligare markerar lagens karaktär av<br>akutlag samt vidare att permissioner inte skall<br>användas som en form av försöksutskrivning där<br>behovet av tvångsvård kan ifrågasättas.</p>
<p>Medicinskt sakkunniga kommer i en större ut-<br>sträckning att användas vid länsrättens prövning<br>av utskrivningar, fortsatt vård, permissioner<br>m.m. än vad som varit fallet före det att lagänd-<br>ringarna i LRV och LPT trädde i kraft. Tidigare<br>har det funnits stora variationer beträffande läns-<br>rätternas användning av medicinskt sakkunniga.<br>Närvaron av medicinskt sakkunniga vid dom-<br>stolsförhandlingarna bör medföra möjligheter till<br>en mer allsidig domstolsprövning. Den ökade<br>användningen av medicinskt sakkunniga kan<br>dock komma att tydliggöra den brist på specia-<br>lister som finns inom psykiatrin.</p>
<p>Ett av de ursprungliga målen när LPT och<br>LRV trädde i kraft 1992 var att användningen av<br>tvångsvård och tvångsåtgärder skulle minska.<br>Under 1990-talets första år skedde också en tyd-<br>lig minskning av antalet inneliggande patienter<br>som var föremål för tvångsvård samt även av an-<br>talet vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen med stöd<br>av LPT och LRV har dock långsamt ökat under<br>den senare delen av 1990-talet. Vårdtiderna har,<br>beträffande vård med stöd av LPT, generellt bli-<br>vit kortare, vilket måste beaktas vid en bedöm-<br>ning av den psykiatriska tvångsvårdens omfatt-<br>ning. Även om ett av målen med nu aktuella<br>lagändringar i LPT och LRV är att minska an-<br>vändningen av tvångsvård, måste omfattningen<br>av tvångsvården alltid bedömas utifrån en avväg-<br>ning mellan en patients vårdbehov och hans eller<br>hennes krav på självbestämmande och integritet.</p>
<p>Tabell 3.5 Vårdtillfällen och antal inskrivna i psykiatrisk<br>tvångsvård 1993-1998</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>År</p></td><td colspan="2">
<p>Antal vårdtillfällen</p></td><td colspan="2">
<p>Därav vårdtid<br>mindre än 4 veckor</p></td><td colspan="2">
<p>Inskrivna den</p>
<p>31 december</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LPT</p></td><td>
<p>LRV</p></td><td>
<p>LPT</p></td><td>
<p>LRV</p></td><td>
<p>LPT</p></td><td>
<p>LRV</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>7 730</p></td><td>
<p>596</p></td><td>
<p>5 736</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>1 327</p></td><td>
<p>846</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>8 012</p></td><td>
<p>543</p></td><td>
<p>5 916</p></td><td>
<p>132</p></td><td>
<p>1 389</p></td><td>
<p>929</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>8 426</p></td><td>
<p>577</p></td><td>
<p>6 287</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>1 268</p></td><td>
<p>951</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>8 757</p></td><td>
<p>651</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 340</p></td><td>
<p>952</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>8 467</p></td><td>
<p>667</p></td><td>
<p>5 650</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 365</p></td><td>
<p>1 031</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>9 294</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>6 359</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 359</p></td><td>
<p>1 006</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Registret över psykiatrisk tvångsvård. Socialstyrelsen.</p>
<p>En viktig fråga inom den psykiatriska vården är<br>de vårdbehövandes möjligheter att påverka och</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>utforma vårdinsatserna. Nämnas i detta sam-<br>manhang kan att Socialstyrelsen inlett ett nära<br>samarbete med brukarorganisationer i syfte att<br>förbättra och kvalitetssäkra sina egna insatser<br>inom området. Konferenser har anordnats för att<br>föra ut resultatet av utvärderingen av psykiatri-<br>reformen samt föra dialog med företrädare för<br>olika verksamheter för att diskutera den fortsatta<br>utvecklingen inom psykiatrin.</p>
<p>Frågor om psykisk ohälsa har fått en ökad<br>uppmärksamhet i media under det gångna året.<br>Under 1999 och 2000 har exempelvis den s.k.<br>Psyke-kampanjen bedrivits. Kampanjen initiera-<br>des av Handikappombudsmannen i samarbete<br>med RSMH och Riks-IFS. Målet för kampanjen<br>har varit att öka kunskapen och förståelsen kring<br>människor med psykiska problem. Den upp-<br>märksamhet som kampanjen har väckt bland<br>allmänheten och media ger en god bild av det<br>stora intresse som finns kring frågor om psykisk<br>ohälsa samt vikten av en diskussion kring dessa<br>frågor.</p>
<p>Analys och slutsatser</p>
<p>De samhällsekonomiska konsekvenserna av psy-<br>kisk sjukdom och funktionshinder hos befolk-<br>ningen är betydande. Socialstyrelsen har upp-<br>skattat att de totala kostnaderna ökat från 43<br>miljarder kronor 1990 till drygt 50 miljarder<br>kronor 1997. En tredjedel av detta belopp utgörs<br>av olika typer av direkta sjukvårdskostnader.</p>
<p>Upprepade epidemiologiska studier under<br>1990-talet har vidare påvisat en viss ökning av<br>olika former av psykisk ohälsa i Sverige. Främst<br>handlar det om förekomsten av känslor som<br>nedstämdhet, trötthet, sömnstörningar, oro och<br>ångest. Den sammantagna bilden av omfatt-<br>ningen av den psykiska ohälsan är dock svår att<br>tolka. Barn- och ungdomspsykiatrin har redo-<br>visat ett ökat antal besök. Det går emellertid inte<br>entydigt att utläsa att barns och ungdomars hälsa<br>försämrats. Studier finns som pekar mot att det<br>snarare är fler ungdomar i dag än tidigare, som är<br>beredda att söka hjälp. Denna utveckling kan<br>vara ett tecken på en ökad medvetenhet och<br>öppenhet kring frågor som rör psykisk ohälsa.<br>Förutsättningarna att ge dessa människor ade-<br>kvat stöd och medicinering ökar därmed. Det<br>ökade trycket på de psykiatriska mottagningarna<br>kan emellertid även vara ett tecken på att den<br>förebyggande verksamheten kring psykisk ohälsa<br>inte är tillräckligt väl utbyggd.</p>
<p>Regeringens bedömning är att vården och om-<br>sorgen om psykiskt störda kommer att förbättras<br>genom de satsningar inom psykiatrin som har<br>redogjorts för ovan. För att uppnå goda resultat i<br>arbetet med att förbättra vården och omsorgen<br>om psykiskt störda är det även viktigt att den<br>psykiska ohälsan hos befolkningen bildar ut-<br>gångspunkt för ett förebyggande arbete och då<br>särskilt hos barn och ungdomar. Om inte insat-<br>ser sätts in tidigt, riskerar de psykiska problemen<br>att fördjupas, vilket i sin tur ytterligare belastar<br>psykiatrins resurser.</p>
<p>Stöd till personer som hamnat i psykiska<br>kristillstånd på grund av utträde ur nyandliga<br>rörelser</p>
<p>Regeringen beslutade den 19 december 1996 att<br>tillkalla en särskild utredare med uppgift att un-<br>dersöka hur samhället, med bevarad respekt för<br>de grundläggande fri- och rättigheterna, på ett<br>bättre sätt än i dag kan stödja människor som av<br>särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd.<br>Utredaren överlämnade den 1 oktober 1998 be-<br>tänkandet I God Tro - samhället och nyandlig-<br>heten (SOU 1998:113). Betänkandet har därefter<br>remissbehandlats på sedvanligt sätt.</p>
<p>Genom utredningen har en samlad kartlägg-<br>ning och beskrivning av frågor kring nyandliga<br>rörelser och samhället, såväl nationellt som in-<br>ternationellt, åstadkommits. I betänkandet har<br>vidare ett antal bedömningar gjorts och på några<br>punkter har konkreta förslag på åtgärder lagts<br>fram. Det gäller bl.a. ett förslag om inrättande av<br>ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och<br>trosfrågor där staten skall agera som huvudman.<br>Kunskapscentrumet föreslås bl.a. arbeta med<br>fördjupning av kunskap samt utvecklande av<br>metoder för att ge adekvat hjälp till vårdsökande<br>vid kris i samband med uttryde ur nyandliga<br>rörelser. Vidare föreslår utredaren att en översyn<br>görs av det regelverk som reglerar fristående<br>skolor och kommunernas och skolverkets över-<br>syn av dessa. I betänkandet föreslås slutligen att<br>en ny bestämmelse i brottsbalken införs som<br>straffbelägger otillbörlig påverkan, något som<br>företrädare för olika nyandliga rörelser i vissa fall<br>kan anses göra sig skyldiga till enligt utredaren.</p>
<p>Efter en sammantagen bedömning av be-<br>tänkandet samt remissutfallet finner regeringen<br>att ett behov av kunskap om nyandliga rörelser<br>finns hos myndigheter och institutioner men att<br>arbete med forskning och kompetenshöjning</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>inom det aktuella området kan ske inom ramen<br>för existerande verksamheter. Behov av att in-<br>rätta ett särskilt kunskapscentrum föreligger<br>därför inte.</p>
<p>Förslaget om införande av en ny straffbe-<br>stämmelse om otillbörlig påverkan avvisas av ett<br>antal remissinstanser, bl.a. av Göta hovrätt,<br>Justitiekanslem och Riksåklagaren. Remissin-<br>stanserna har bl.a. anfört att en straffbestäm-<br>melse enligt förslaget skulle innebära svåra av-<br>vägningar mellan grundlagsfästa friheter och den<br>föreslagna bestämmelsens skyddsändamål. Hän-<br>syn till yttrandefriheten och andra intressen an-<br>ses medföra att ett straffstadgande om otillbörlig<br>påverkan skulle behöva avgränsas så snävt att det<br>sällan eller aldrig kan tillämpas. Vidare har an-<br>förts att utredningen inte ger något underlag för<br>att skyddet för den personliga integriteten kräver<br>en ny straffbestämmelse i brottsbalken. Rege-<br>ringen delar remissinstansernas bedömning och<br>kommer därför inte att vidtaga några åtgärder<br>med anledning av förslaget.</p>
<p>De delar som avser översyn rörande regle-<br>ringen av fristående skolor har överlämnats till<br>Utbildningsdepartementet för fortsatta över-<br>väganden. Utbildningsdepartementet avser att<br>behandla de aktuella förslagen i en departe-<br>mentspromemoria rörande friskolor.</p>
<p>Tabell 3.7 Beräknad fördelning på anslagsposter</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslagsposter år</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning till sjuk-<br>vårdshuvudmännen<br>m.m..</p></td><td>
<p>530</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>552</p></td><td>
<p>562</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsersättning</p></td><td>
<p>1 568</p></td><td>
<p>1 702</p></td><td>
<p>1 832</p></td><td>
<p>2 166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>2 098</p></td><td>
<p>2 242</p></td><td>
<p>2 384</p></td><td>
<p>2 728</p></td></tr>
</table>
<h2>3.6 Budgetförslag</h2>
<p>3.6.1 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<p>Tabell 3.6 Anslagsutveckling 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 909 426</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>102 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 998 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 098 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 242 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 384 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 728 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierade under 2000 vuxentandvård<br>(tandvårdsstödet) och ersättningar till sjuk-<br>vårdshuvudmännen för tandvård för vissa pa-<br>tientgrupper samt för sjukvårdsförmåner i inter-<br>nationella förhållanden till bl.a. sjukvårds-<br>huvudmännen. Den beräknade fördelningen i<br>miljoner kronor för dessa båda anslagsposter för<br>åren 2000-2003 framgår av tabell 3.7.</p>
<p>Utgifterna för tandvårdsersättningen för 1999<br>blev något lägre än förväntat, sannolikt beroende<br>på att många patienter, med anledning den före-<br>stående reformen, lät utföra mer kostsamma be-<br>handlingar redan under 1998, men också be-<br>roende på att genomförandet av delar av det<br>reformerade stödet sannolikt ännu inte fått full<br>effekt under 1999. Detta medverkade till ett<br>underskridande för hela anslaget Sjukvårdsför-<br>måner på ca 125 miljoner kronor, varav ca<br>83 miljoner avsåg tandvårdsersättning.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för 2000 är fortfarande<br>mycket svårbedömd. Det finns skäl som talar för<br>att utgifterna för tandvårdsersättning kan<br>komma att bli högre än de 1 468 miljoner kronor<br>som beräknades i budgetpropositionen för 2000.<br>Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar med led-<br>ning av utvecklingen under första halvåret att<br>hela anslaget kommer att överskridas med 170<br>miljoner kronor, varav merparten avser tand-<br>vårdsersättning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</p>
<p>Sveriges medlemskap i EU och EES-avtalet med-<br>för både kostnader och intäkter för sjukvårds-<br>förmåner gentemot annat land. Utländska med-<br>borgare har i enlighet med medlemskapet och<br>andra avtal vid behov rätt till sjukvårdsförmåner<br>under vistelse i Sverige. Landstingen erhåller er-<br>sättning för sådana utförda vårdinsatser. På mot-<br>svarande sätt riktar andra medlemsstater i EU<br>krav på Sverige för sådana vårdförmåner som<br>svenska medborgare varit berättigade till vid vis-<br>telse i dessa länder.</p>
<p>Eftersom kostnader och intäkter i internatio-<br>nella förhållanden ofta regleras flera år efter att<br>de uppkommit, är det svårt att med större exakt-<br>het beräkna den årliga nettokostnaden för för-<br>säkringen.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Under senare år har kostnaderna för sjuk-<br>vårdsförmåner gentemot annat land tenderat att<br>öka medan intäkterna har varit relativt konstanta.<br>De ökade kostnaderna beror främst på att det<br>blivit vanligare att svenska pensionärer bosätter<br>sig utomlands samt att antalet svenska turister<br>utomlands har ökat.</p>
<p>Som ett led i tandvårdsreformen övertog<br>landstingen det administrativa ansvaret för tand-<br>vården för vissa särskilda patientgrupper. För<br>detta åtagande erhåller landstingen för 1999—<br>2001, enligt träffad överenskommelse med<br>staten, ett årligt fast ersättningsbelopp på 405<br>miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2003<br>skall en ekonomisk slutreglering av landstingens<br>åtagande ske. I samband därmed skall lands-<br>tingen även kompenseras för utökningen av<br>deras åtagande till att omfatta även patienter med<br>Sjögrens syndrom och patienter med nedsatt<br>salivfunktion till följd av strålbehandling. Av-<br>sikten är att ersättningen till landstingen för de<br>särskilda patientgrupperna fr.o.m. 2002 skall<br>lämnas genom det generella statsbidraget. Enligt<br>Landstingsförbundets redogörelse för hur de till<br>landstingen överlämnade medlen för tandvårds-<br>reformen utnyttjats uppgick de totalt redovisade<br>kostnaderna inom landstingen för tandvårds-<br>reformen under 1999 till 193 miljoner kronor.<br>Landstingsförbundets rapport speglar dock inte<br>kostnaderna för verksamheten under ett normal-<br>år med systemet i full funktion. Kostnaderna<br>under kommande år är svåra att bedöma, men<br>kan, i och med att systemet kommer att vara helt<br>i funktion, antas komma att bli högre än under<br>1999.</p>
<p>tillföra tandvården 200 miljoner kronor 2002 och<br>ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Regeringen<br>föreslår nu att 100 miljoner av det tillskott som<br>aviserats för 2002 skall tillföras redan under<br>2001. Regeringen avser att återkomma under<br>2001 med hur dessa medel skall användas.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för 2000 är ännu svår att<br>förutse. Vid beräkningen av anslaget för 2001 har<br>utgångspunkten varit att det prognosticerade<br>utfallet för tandvårdsersättningen för 2000 och<br>den förväntade prisutvecklingen.</p>
<p>För 2001 skall sammanlagt 13 miljoner kronor<br>anvisas för ekonomiskt stöd till olika kompe-<br>tenscentrum för tandvårdsrelaterade frågor. Av<br>dessa medel, som disponeras av Socialstyrelsen,<br>skall 8 miljoner kronor utbetalas till Mun-H-<br>Center i Bohuslandstinget och Odontologiska<br>Institutionen i Jönköpings läns landsting. Av<br>resterande medel skall 4 miljoner kronor avsättas<br>för driften av det kunskapscentrum för dentala<br>material som inrättats inom Socialstyrelsen. Från<br>och med 2002 skall Socialstyrelsen disponera<br>5 miljoner kronor för detta ändamål. För 2001<br>skall 1 miljon kronor avsättas till en utvärdering<br>av verksamheten vid Metallbiologiskt centrum i<br>Uppsala.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 2 242 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. för 2001.<br>För 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>2 384 000 000 kronor respektive 2 728 000 000<br>kronor.</p>
<p>3.6.2 13:2 Bidrag för</p>
<p>läkemedelsförmånen</p>
<p>Tandvårdsersättning</p>
<p>Ett reformerat tandvårdsstöd infördes fr.o.m.<br>den 1 januari 1999. De hittillsvarande erfaren-<br>heterna av denna reform har redogjorts för under<br>avsnitt 3.5.3 ovan. Det reformerade tandvårds-<br>stödet innebar bl.a., som redovisats ovan, att<br>landstingen övertog det administrativa ansvaret<br>för tandvården för vissa särskilda patientgrupper.<br>All övrig vuxentandvård administreras liksom<br>tidigare av Riksförsäkringsverket (RFV) och de<br>allmänna försäkringskassorna.</p>
<p>Som aviserats i avsnitt 3.5.3 avser regeringen<br>att tillsätta en särskild utredare som bl.a. skall få i<br>uppdrag att lämna förslag till hur högkostnads-<br>skyddet skall förbättras. I 2000 års ekonomiska<br>vårproposition aviseras att regeringen avser att</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.8 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för<br>läkemedelsförmånen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 211 985</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-828 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 137 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 603 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 2 000 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p>Från detta anslag utbetalas det särskilda stats-<br>bidraget till landstingen kostnaderna för läke-<br>medel i öppen vård, den s.k. läkemedelsför-<br>månen. Medlen syftar till att ändamålsenliga och<br>säkra läkemedel skall kunna förskrivas till en</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>rimlig kostnad för den enskilde. Under 2001 ut-<br>betalas från anslaget ersättning till landstingen<br>för kostnaderna för läkemedelsförmånen under<br>dels månaderna november och december 2000,<br>dels månaderna januari t.o.m. oktober 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Statens ekonomiska ersättning till landstingen<br>för deras kostnader för läkemedelsförmånen<br>regleras årligen i en överenskommelse mellan<br>staten och Landstingsförbundet. Den överens-<br>komna ersättningen för ett visst år utbetalas från<br>detta anslag till landstingen med ett fast månat-<br>ligt belopp. Det månatliga beloppet motsvarar en<br>tolftedel av den överenskomna ersättningen och<br>utbetalas två månader i efterhand. För 2000 har<br>parterna ännu inte träffat någon överenskom-<br>melse varför staten månatligen, med två måna-<br>ders eftersläpning, tills vidare ersätter lands-<br>tingen för deras faktiska kostnader för läke-<br>medelsförmånen. Förhandlingar mellan parterna<br>avseende ersättningen för såväl 2000 som 2001<br>pågår för närvarande och inriktningen är att en<br>överenskommelse skall kunna träffas inom kort.</p>
<p>Ett system för vinst- och förlustdelning<br>mellan parterna tillämpas för läkemedelsför-<br>månens kostnader. För 2000 innebär vinst- och<br>förlustdelningssystemet att det belopp varmed<br>den faktiska kostnaden för läkemedelsförmånen<br>under året underskrider den överenskomna er-<br>sättningen delas mellan staten och landstingen i<br>proportionerna 40 procent till staten och<br>60 procent till landstingen. På motsvarande sätt<br>delas ett eventuellt överskridande så att staten<br>svarar för 70 procent och landstingen för<br>30 procent av överskridandet. Landstingens eko-<br>nomiska åtagande är dock begränsat till att om-<br>fatta högst 150 miljoner kronor. Ett under-<br>respektive överskridande av den överenskomna<br>ersättningen får betydelse för utgifterna under<br>detta anslag för 2001 eftersom vinst- eller för-<br>lustdelningen för 2000 regleras mot detta anslag<br>och skall vara genomförd senast den 31 mars<br>2001.</p>
<p>Kostnaderna för läkemedelsförmånen har<br>stadigt ökat under hela 1990-talet. Mellan åren<br>1990 och 1999 har kostnaderna för läkemedels-<br>förmånen ökat från knappt 6,9 miljarder kronor<br>till drygt 14,9 miljarder kronor. Den kraftiga ök-<br>ningen av kostnaderna för läkemedel i öppen<br>vård har flera olika orsaker; den demografiska<br>utvecklingen som innebär att läkemedelsbehoven</p>
<p>ökar i takt med att antalet äldre i befolkningen<br>ökar, strukturförändringarna inom vården som<br>lett till att en allt större andel av läkemedlen<br>skrivs ut i öppen vård, introduktionen av nya och<br>dyrare läkemedel samt inkomstutvecklingen som<br>har ett starkt positivt samband med utvecklingen<br>av läkemedelskostnaderna.</p>
<p>Mellan åren 1998 och 1999 ökade kostnaderna<br>för läkemedelsförmånen med knappt</p>
<p>10.9 procent, från drygt 13,4 miljarder kronor till</p>
<p>14.9 miljarder kronor. Denna ökning kan sann-<br>olikt förklaras av ett antal olika faktorer, däri-<br>bland introduktionen av flera nya och dyra läke-<br>medel samt den hamstring som föregick den<br>höjning av beloppsgränsen för högkostnads-<br>skyddet vid köp av läkemedel som trädde i kraft<br>den 1 juni 1999. Som en effekt av höjningen av<br>beloppsgränsen för högkostnadsskyddet ökade<br>emellertid den andel av de totala läkemedels-<br>kostnaderna som patienterna betalar från<br>21 procent 1998 till 23 procent 1999. Under de<br>första sju månaderna 2000 har kostnaderna för<br>läkemedelsförmånen ökat med 4,8 procent jäm-<br>fört med motsvarande månader 1999 samtidigt<br>som den andel av de totala läkemedelskostna-<br>derna som patienterna betalar fortfarande uppgår<br>till ca 23 procent.</p>
<p>Utgifterna under anslaget 13:2 Bidrag för läke-<br>medelsförmånen för 1999 ökade med 3,2 procent<br>jämfört med utgiften för 1998 (14 212 miljoner<br>kronor 1999 jämfört med 13 765 miljoner<br>kronor 1998). Skillnaderna mellan kostnadsut-<br>vecklingen för läkemedelsförmånen och utgifts-<br>utvecklingen under anslaget beror dels på efter-<br>släpningen i utbetalningen av ersättningen till<br>landstingen, dels på att regleringen för vinst-/<br>förlustdelningssystemet sker i efterskott i mars<br>följande år. Den relativt kraftiga kostnadsut-<br>vecklingen under 1999 belastar således<br>huvudsakligen anslaget för 2000.1 samband med<br>2000 års ekonomiska vårproposition tillsköts an-<br>slaget därför 2 miljarder kronor på tilläggsbudget<br>för 2000. Dessa medel skall förutom att täcka ut-<br>betalningen till landstingen av förlustdelningen<br>avseende 1999 (knappt 1215 miljoner kronor)<br>även täcka det ackumulerade underskott som<br>finns på anslaget och som vid början av 2000<br>uppgick till drygt 828 miljoner kronor.</p>
<p>I avvaktan på utfallet av förhandlingarna<br>mellan staten och landstingen om ersättningen<br>för kostnaderna för läkemedelsförmånen åren<br>2000 och 2001 föreslår regeringen att<br>16 137 000 000 kronor anvisas under anslaget<br>13:2 B idrag för läkemedelsförmånen för 2001. För</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>16 137 000 000 kronor vardera året.</p>
<p>3.6.3 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård</p>
<p>(SBU) och Socialstyrelsen sedan 1999 är över-<br>förda till respektive myndighets ramanslag. En<br>jämförelse mellan anslag och utfall för 1999 visar<br>ett överskott för anslaget om drygt 9,7 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Tabell 3.9 Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och<br>sjukvård</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>987 324</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>9 739</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>980 225</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>983 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>962 087</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>982 087</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>982 087</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget utbetalas statsbidrag till lands-<br>tingen (och motsvarande) i enlighet med de år-<br>liga överenskommelser som träffas mellan rege-<br>ringen och Landstingsförbundet om vissa<br>ersättningar. Bidragets användningsområden<br>m.m. finns angivna i förordningen (1984:908)<br>om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar<br>för sjukvård m.m. Under 1999 har medlen enligt<br>överenskommelsen mellan staten och lands-<br>tingen (prop. 1997/98:189) använts primärt för<br>att stärka patientens ställning inom hälso- och<br>sjukvården. Från och med budgetåret 1999 har<br>även det statliga bidraget till Hjälpmedelsinsti-<br>tutet ingått som en del av denna överenskom-<br>melse.</p>
<p>Vidare betalas från anslaget ersättningar för<br>vissa kostnader och förluster som uppkommit på<br>grund av myndighetsingripanden för att för-<br>hindra smittsam sjukdom. Vissa kostnader enligt<br>smittskyddsförordningen (1989:301) betalas<br>också från detta anslag, liksom även kostnader<br>för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.<br>Även den statliga ersättningen till den ideella<br>föreningen Hälso- och sjukvårdens utvecklings-<br>institut (Spri) har ingått i anslaget budgetåren<br>1999 och 2000.</p>
<p>Ramen för det totala belopp som omfattades<br>av överenskommelsen uppgick 1999 till<br>1 182 miljoner kronor varav 947 miljoner kronor<br>utgick från detta anslag och 235 miljoner kronor<br>från anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering<br>m.m. Detta motsvarar en minskning med<br>35 miljoner kronor jämfört med 1998.<br>Anledningen till minskningen är att vissa<br>ersättningar som tidigare lämnats till vissa mer<br>permanenta verksamheter utförda av Statens<br>beredning för utvärdering av medicinsk metodik,</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har i resultatredovisningen på poli-<br>tikområdesnivå i tillämpliga delar redovisat de<br>insatser som gjorts för att kvaliteten i hälso- och<br>sjukvården skall förbättras och patientens ställ-<br>ning skall stärkas som är en följd av anslaget 13:3<br>Bidrag till hälso- och sjukvård.</p>
<p>Den 30 september 1999 godkände regeringen<br>överenskommelsen mellan staten och lands-<br>tingen om ersättningar till hälso- och sjukvården<br>år 2000 som tidigare hade träffats mellan före-<br>trädare för staten och landstingen (skr.<br>1999/2000:21). Överenskommelsen innebar att<br>inriktningen med en långsiktig satsning på att<br>stärka patientens ställning inom hälso- och sjuk-<br>vården ligger fast. Därvidlag betonades både be-<br>hovet av att förbättra vårdens tillgänglighet och<br>att öka patienternas inflytande och delaktighet.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget för 2001 har hän-<br>syn tagits till att anslagsramen jämfört med 2000<br>minskats med 14 miljoner kronor till följd av av-<br>vecklingen av Spri:s verksamhet. I och med att<br>Spri:s verksamhet har upphört per den<br>31 december 1999 finns ett fortsatt behov av<br>stöd till visst nationellt utvecklingsarbete inom<br>vården och omsorgen. Av föreslagen anslagsram<br>beräknas att 5 794 000 kronor kommer att vara<br>tillgängliga för detta ändamål fr.o.m. 2001. Rege-<br>ringens avsikt är att årligen under 2001 och 2002<br>utbetala 900 000 kronor av dessa medel som bi-<br>drag till Dopingjouren vid Huddinge sjukhus.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att 3 miljoner<br>kronor från anslaget fr.o.m. budgetåret 2001<br>flyttas till anslaget 13:7 Socialstyrelsen för arbete<br>med ekonomisk analys samt att 206 000 kronor<br>överförs till för standardiseringsarbete inom<br>hälso- och sjukvården. Vid beräkningen av an-<br>slaget har hänsyn tagits till att 1 miljon kronor<br>förts över till anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.<br>för finansieringsåtaganden till följd av ändringar i<br>lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård<br>(LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk<br>vård (LRV) som trädde i kraft den 1 juli 2000<br>(prop. 1999/2000:44).</p>
<p>Ett syfte med resurstillskottet till hälso- och<br>sjukvården är att förstärka primärvården så att</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>den kan utvecklas till en väl fungerande bas i<br>hälso- och sjukvården. För att bidra till detta är<br>inriktningen att ett familj emedicinskt institut<br>skall tillskapas med uppgift att stärka<br>kunskapsutvecklingen inom området. Rege-<br>ringen anser att sammanlagt 60 miljoner kronor<br>skall avsättas för detta ändamål. Inriktningen är<br>att verksamheten skall komma igång fr.o.m. 2002<br>och anslaget har därför ökats med 20 miljoner<br>kronor för vardera av åren 2002-2004.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts för att kompensera för ändring i sättet att<br>beräkna premier för de statliga avtalsförsäk-<br>ringarna. Anslaget har för detta ändamål tillförts<br>68 000 kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 962 087 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård för år<br>2001. För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget<br>till 982 087 000 kronor vardera året.</p>
<p>3.6.4 13:4 Statens beredning för</p>
<p>utvärdering av medicinsk metodik</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.10 Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för<br>utvärdering av medicinsk metodik</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>33 027</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>35 662</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>36 531</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>36 165</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>36 902 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>37 700 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 36 165 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Statens beredning för medicinsk utvärdering<br>(SBU) skall bidra till god kvalitet och effektiv<br>resursanvändning inom hälso- och sjukvården<br>genom att utvärdera och sprida kunskap om<br>medicinsk metodik. Syftet är att förse besluts-<br>fattare inom hälso- och sjukvården med kun-<br>skapsunderlag och att därigenom bidra till att<br>förbättra vårdens kvalitet och kostnadseffekti-<br>vitet.</p>
<p>Utgifterna under anslaget under 1999 uppgick<br>till drygt 33 miljoner kronor och myndigheten<br>hade därför vid årets slut ett anslagssparande om<br>869 000 kronor. Utgiftsprognosen i halvårs-<br>rapporten för år 2000 talar för att hela anslags-<br>sparandet kommer att förbrukas under inne-<br>varande år.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Genom kritisk granskning av existerande praxis<br>och metoder bidrar SBU till att öka patient-<br>säkerheten samt kvaliteten och kostnadseffek-<br>tiviteten inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>Myndigheten har under 1999 bedrivit<br>24 projekt, varav nio stycken avslutats. Dess-<br>utom har två tandvårdsprojekt startats. Inom<br>ramarna för SBU-Alert, som bedrivs i samarbete<br>med Socialstyrelsen, landstingen och Läke-<br>medelsverket, har 45 olika nya medicinska me-<br>toder bedömts på tidigt stadium under 1999. Av<br>dessa är 16 färdigställda och publicerade i Alert-<br>databasen på Internet.</p>
<p>Under verksamhetsåret har SBU publicerat en<br>rad utredningar. Dessutom har resultaten av<br>rapporter och konferenser nått ut till allmän-<br>heten via massmedia, SBU:s nätverk av infor-<br>matörer samt tidningen Vetenskap & Praxis som<br>samdistribueras med bl.a. Läkartidningen,<br>Landstingsvärlden och Läkemedelsvärlden.</p>
<p>SBU har under 1999 deltagit i ett antal projekt<br>inom Europa och har även fortsatt sitt interna-<br>tionella arbete som sekretariat för nätverket<br>INAHTA. Vikten av att vidareutveckla det in-<br>ternationella samarbetet och att fortsätta att ut-<br>veckla metoderna och kanalerna för<br>informationsspridningen understryks i SBU:s<br>kunskapsstrategi.</p>
<p>Regeringen anser att myndigheten på ett till-<br>fredsställande sätt arbetat mot de mål som an-<br>givits i regleringsbrevet för 1999. SBU skriver i<br>sitt budgetunderlag för 2001 att behovet av att<br>genomföra utvärderingar förvisso är mycket<br>stort men att det trots detta finns skäl att bibe-<br>hålla verksamheten på nuvarande nivå på grund<br>av att sjukvårdens möjlighet att ta emot ny in-<br>formation och omsätta den i praktiken är be-<br>gränsad.</p>
<p>Regeringens bedömning är att de mål och den<br>inriktning som tidigare beslutats avseende SBU:s<br>verksamhet ligger fast även 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.11 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>35 662</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>36 165</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 36 165 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 13:4 Statens beredning för utvärdering av</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>medicinsk metodik för år 2001. För åren 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 36 902 000 kronor<br>respektive 37 700 000 kronor.</p>
<p>3.6.5 13:5 Hälso- och sjukvårdens</p>
<p>ansvarsnämnd</p>
<p>Tabell 3.12 Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens<br>ansvarsnämnd ___ ___</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>22 483</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>4 964</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>19 086</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>23 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>23 407</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>23 905 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 435 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 23 407 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Uppdraget för Hälso- och sjukvårdens an-<br>svarsnämnd (HSAN) är att aktivt medverka till<br>att stärka patientsäkerheten inom hälso- och<br>sjukvården inklusive tandvården.</p>
<p>HSAN skall pröva anmälningar mot hälso-<br>och sjukvårdspersonal och fatta beslut om<br>disciplinpåföljd samt behörighetsfrågor på ett<br>rättssäkert och omsorgsfullt sätt. HSAN skall<br>återföra erfarenheterna av verksamheten till<br>hälso- och sjukvården genom samverkan med<br>andra myndigheter/aktörer samt information till<br>sjukvårdhuvudmännen, patientnämnderna och<br>professionerna.</p>
<p>Under 1999 anvisades 22 421 000 kronor och<br>myndigheten hade vid årets slut ett anslags-<br>sparande om 4 964 000 kronor. En jämförelse<br>mellan anslag och utfall för året visar att det<br>ackumulerade anslagssparandet minskade med<br>5 000 000 i förhållande till 1998. Detta förklaras<br>av att motsvarande belopp fördes över från<br>HSAN till Smittskyddsinstitutet på tilläggsbud-<br>get för 1999. För 2000 minskades dessutom<br>myndighetens anslag engångsvis med<br>4 000 000 kronor. Dessa medel överfördes till<br>Rättsmedicinalverket. Som kompensation för det<br>under 2000 minskade anslaget fick myndigheten<br>disponera sitt ingående anslagssparande. Utgifts-<br>prognosen för 2000 visar på att detta anslags-<br>sparande kommer att vara förbrukat vid årets<br>slut.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Myndigheten har genom sina insatser bidragit till<br>målen att förbättra hälso- och sjukvårdens kvali-<br>tet samt till att stärka patientens ställning.</p>
<p>HSAN:s årsredovisning för verksamhetsåret<br>1999 visar att antalet ärenden som inkommit har<br>varit färre under 1999 än året tidigare. Skillnaden<br>antas delvis och bero på förstärkningen av<br>landstingens patientnämnder. Antalet behand-<br>lade och avgjorda ärenden har överstigit antalet<br>inkomna ärenden för året. Antalet avgjorda<br>ärenden har dessutom ökat i jämförelse med<br>1998.</p>
<p>I årsredovisningen för 1999 redogör nämnden<br>för könsfördelningen hos anmälande patienter<br>och anmäld sjukvårdspersonal. Ansvarsnämnden<br>redovisar även hur stor andel av män respektive<br>kvinnor som under 1999 fick bifall till sitt<br>yrkande gentemot någon anmäld. Regeringen<br>anser att analys av verksamheten ur båda könens<br>perspektiv är viktig även för det kommande året.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att myn-<br>digheten på ett tillfredsställande sätt arbetat med<br>målen för verksamheten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 3.13 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>19 086</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>321</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>23 407</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Återfört efter engångsvis neddragning under 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 23 407 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 73:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd<br>för 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till 23 905 000 kronor respektive<br>24 435 000 kronor.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>3.6.6 13:6 Ersättning till steriliserade i</p>
<p>vissa fall</p>
<p>Tabell 3.14 Anslagsutveckling 13:6 Ersättning till sterilise-<br>rade i vissa fall</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>17 572</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>57 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>191 530 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>208 936</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>78 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Varav 101 530 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen 2000.</p>
<p>Lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i<br>vissa fall trädde i kraft den 1 juli 1999. Genom<br>lagen ges vissa personer som steriliserats mot sin<br>vilja eller på någon annans initiativ rätt att ansöka<br>om ersättning av staten. Möjlighet att erhålla er-<br>sättning har personer som kan visa att de steri-<br>liserats enligt den lagstiftning som gällde före<br>1976 eller som steriliserats före 1976 utan<br>lagstöd.</p>
<p>I samband med att lagen trädde i kraft till-<br>skapades en särskild myndighet, Steriliserings-<br>ersättningsnämnden. Steriliseringsersättnings-<br>nämnden har till uppgift att handlägga och pröva<br>de ansökningar som inkommer från enskilda<br>personer om rätt till ersättning. Den som är be-<br>rättigad till ersättning skall få ett belopp om<br>175 000 kronor. Ansökningstiden för ersätt-<br>ningsanspråk löper ut den 30 juni 2001. Nämn-<br>dens verksamhet beräknas pågå fram till års-<br>skiftet 2001-2002.</p>
<p>För 1999 tilldelades nämnden ett anslag om<br>75 000 000 kronor som till största delen skulle<br>användas till ersättning till personer som ansökt<br>om ersättning. Under året inkom 1 621 ansök-<br>ningar om ersättning varav 424 avgjordes. Vid<br>årets slut uppgick ärendebalansen till 1 197 ären-<br>den. Utgifterna för ersättningar uppgick under<br>1999 till 55 541 000 kronor och anslagssparandet<br>uppgick vid årets slut till 17 000 000 kronor.<br>Anslaget för ersättningar under 1999 utnyttjades<br>inte fullt ut då handläggningstiden till en början<br>var relativt lång och färre ärenden avgjordes än<br>vad som antogs. Handläggningstiden är nu be-<br>tydligt kortare.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Arbetet inom Steriliseringsersättningsnämnden<br>bedöms under 1999 och 2000 ha fungerat<br>mycket bra. Ärenden avgörs i den takt som för-<br>väntats och handläggningen håller hög kvalitet.<br>Ansökningarna om steriliseringsersättning ut-<br>reds och föredras av personal från Personskade-<br>reglering AB (PSR). PSR tillhandahåller lokaler<br>och kontorsmaterial för nämndens räkning.</p>
<p>Tidigare anvisade och beräknade medel för<br>perioden 1999-2001 byggde på uppskattningen<br>att 1 000 personer skulle komma att erhålla er-<br>sättning från Steriliseringsersättningsnämnden.<br>Ärendetillströmningen och bifallsfrekvensen har<br>dock kraftigt överstigit prognoserna varför<br>ytterligare medel har behövt tillskjutas för såväl<br>2000 som 2001 i samband med 2000 års ekono-<br>miska vårproposition.</p>
<p>I augusti 2000 hade drygt 1 800 ansökningar<br>inkommit till nämnden. Den fortsatta ärende-<br>tillströmningen fram till det att ansökningstiden<br>går ut den 30 juni 2001, beräknas till ca 35 ären-<br>den i månaden. Bifallsfrekvensen har uppgått till<br>ca 85 procent och beräknas även fortsättningsvis<br>ligga på den nivån. Steriliseringsersättnings-<br>nämndens arbete med att pröva ansökningar om<br>ersättning bedöms vara fullgjord vid utgången av<br>2001.</p>
<p>De administrativa kostnaderna för nämndens<br>handläggning av ärenden kommer att öka genom<br>att ett nytt avtal angående ersättning från nämn-<br>den till PSR började gälla den 1 juli 2000. Ersätt-<br>ning till PSR utgår enligt det nya avtalet med<br>2 000 kronor per ärende mot tidigare<br>1 250 kronor. Bakgrunden till att högre ersätt-<br>ning utgår till PSR är att handläggningstiden per<br>ärende är dubbelt så lång som den ursprungliga<br>beräkningen.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 78 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall<br>för 2001. Eftersom nämndens arbete förväntas<br>vara slutfört vid utgången av 2001 anges anslaget<br>för 2002 till 0 kronor.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>3.6.7 13:7 Socialstyrelsen</p>
<p>Tabell 3.15 Anslagsutveckling 13:7 Socialstyrelsen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>430 718</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-1201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>429 102</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>427 901</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>476 577</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>459 589 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>470 037 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 449 577 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>1998 beror på att fyra nya yrkesgrupper; apo-<br>tekare, arbetsterapeuter, receptarier samt sjuk-<br>husfysiker, enligt riksdagens beslut börjat att<br>legitimeras under året. Socialstyrelsen disponerar<br>inte någon del av intäkterna från legitimations-<br>hanteringen utan dessa inlevereras i sin helhet till<br>statsbudgetens inkomstsida.</p>
<p>Socialstyrelsen är nationell expert- och till-<br>synsmyndighet för hälso- och sjukvård, social-<br>tjänst, tandvård, stöd och service till funktions-<br>hindrade, hälsoskydd och smittskydd. Det<br>övergripande ändamålet med anslaget är att<br>säkerställa och främja god hälsa, social välfärd,<br>omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor<br>för hela befolkningen. Socialstyrelsen har vidare<br>ett övergripande ansvar för beredskapsfunk-<br>tionen inom sitt bevakningsområde, vilket finns<br>närmare redogjort för under utgiftsområde 6<br>Totalförsvar, politikområde Försvarspolitik.</p>
<p>Utgifterna under anslaget uppgick under 1999<br>till drygt 430 miljoner kronor. Det innebar att<br>det för året anvisade anslaget överskreds med<br>drygt 23 miljoner kronor. Överskridandet finan-<br>sierades genom att det tidigare anslagssparandet<br>togs i anspråk och genom att 1,2 miljoner kronor<br>av anslagskrediten utnyttjades. Kostnadsök-<br>ningen under året berodde främst på att antalet<br>anställda ökade. Under första halvåret 2000 har<br>myndigheten genomfört ett åtgärdsprogram<br>syftande till att anpassa kostnadsnivån till givna<br>resursramar.</p>
<p>Tabell 3.17 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(Intäkt -kost-<br>nad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>9 090</p></td><td>
<p>29 043</p></td><td>
<p>-19 953</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>8 615</p></td><td>
<p>29 000</p></td><td>
<p>-20 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>4 915</p></td><td>
<p>24 800</p></td><td>
<p>-19 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna består av avgifter för kontroll av<br>medicintekniska produkter, för material från<br>EPC, för data och statistikproduktion samt från<br>försäljning av rapporter, skrifter m.m. Social-<br>styrelsen disponerar avgifterna i sin helhet.<br>Under 2001 avser regeringen att föra över an-<br>svaret för marknadsövervakningen av medicin-<br>tekniska produkter från Socialstyrelsen till<br>Läkemedelsverket. Bakgrunden till denna för-<br>ändring redogörs för under rubriken Rege-<br>ringens överväganden under detta anslag. För-<br>ändringen innebär också att rätten att ta ut<br>avgifter enligt förordningen (1993:876) om<br>medicintekniska produkter kommer att föras<br>över till Läkemedelsverket.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 3.16 Offentligrättslig verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig-rätts-<br>lig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>17 000</p></td><td>
<p>-4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>6 400</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>-7 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>6 400</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>-7 600</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna avser avgifter från utfärdandet av<br>legitimationer som sker inom Socialstyrelsens<br>arbete med behörighetsfrågor. Att intäkter och<br>kostnader under 1999 varit betydligt högre än</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Som en anslagspost under anslaget disponerar<br>Socialstyrelsen 42 miljoner kronor per år för att<br>stimulera en önskvärd utveckling inom den<br>kommunala socialtjänsten. En betydande del av<br>dessa medel används till fleråriga utvecklings-<br>projekt i någon eller några kommuner. Därmed<br>uppstår ett behov för Socialstyrelsen att ta på sig<br>ekonomiska förpliktelser som sträcker sig över<br>flera budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen<br>bemyndigar regeringen att för anslaget 13:7<br>Socialstyrelsen ikläda sig sådana förpliktelser. Den<br>föreslagna bemyndiganderamen under perioden<br>2001-2004 framgår av tabell nedan.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.18 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har på politikområdesnivån i<br>tillämpliga delar redovisat Socialstyrelsens insat-<br>ser och uppnådda resultat i förhållande till de mål<br>som riksdagen fastställt för verksamhetsom-<br>rådena Hälsovård och sjukvård, respektive Social<br>omsorg i budgetpropositionen för 2000. Utöver<br>det som omnämnts i redovisningen på politik-<br>områdesnivå vill regeringen lyfta fram följande:</p>
<p>- Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för<br>1999 en ny mål- och målgruppsbaserad in-<br>delning av verksamheten. Socialstyrelsen<br>har i årsredovisningen för 1999 redovisat<br>verksamheten i enlighet med denna. Rege-<br>ringen anser att den nya indelningen i prin-<br>cip fallit väl ut. Resultatinformationen som<br>återfinns i årsredovisningen är relevant och<br>ger i de flesta fall en god bild av utveck-<br>lingen inom området samt Socialstyrelsens<br>verksamhet. Den nya indelningen har också<br>medfört att effekter av verksamheten i ökad<br>utsträckning uppmärksammats. I syfte att<br>ytterligare förbättra möjligheterna för styr-<br>ning av verksamheten samt resultatin-<br>formationens kvalitet kommer regeringen<br>inför regleringsbrevet 2001 att bedriva ett<br>utvecklingsarbete tillsammans med myn-<br>digheten.</p>
<p>- Även om resursfördelningen mellan de<br>olika verksamhetsområdena Tillsyn, Na-<br>tionell uppföljning och utvärdering, Ut-<br>bildning och utveckling samt Övriga<br>huvuduppgifter varit relativt stabil under<br>senare år har verksamheten i vissa avseen-<br>den skiftat karaktär och inriktning. Som<br>exempel på detta interna förändrings- och<br>utvecklingsarbete kan nämnas att tillsynen<br>ändrat karaktär från ärendehantering till en<br>mera aktiv, egeninitierad verksamhetstill-<br>syn. Likaså har Socialstyrelsen under det</p>
<p>senaste året förstärkt sin kapacitet inom<br>exempelvis läkemedelsområdet och vad<br>gäller ekonomisk analys.</p>
<p>- Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag<br>under 1999 och de inledande månaderna<br>2000 följt hälso- och sjukvårdens anpass-<br>ningsarbete inför övergången till 2000 i<br>syfte att säkerställa patientsäkerheten. Trots<br>att Socialstyrelsen inför millennieskiftet<br>kunde konstatera att huvudmännen i det<br>stora skött anpassningsarbetet på ett<br>tillfredsställande sätt, höll myndigheten en<br>god beredskap vid årsskiftet. Millennie-<br>skiftet avlöpte dock utan nämnvärda pro-<br>blem inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>- Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag<br>utarbetat en kunskapsstrategi för sitt arbete<br>med att tillgodose behoven av utbildning,<br>information forskning och utvecklings-<br>arbete inom hälso- och sjukvården och<br>socialtjänsten. Arbetet med omvärldsana-<br>lysdelen har gjorts i samarbete med Riks-<br>försäkringsverket och Folkhälsoinstitutet.<br>Strategin ger en god grund för Socialstyrel-<br>sens fortsatta arbete.</p>
<p>- Regeringens samlade bedömning är att<br>Socialstyrelsen under 1999 genomfört sin<br>verksamhet så att de fastställda målen upp-<br>fyllts på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>För 2001 ligger de mål och den inriktning som<br>tidigare beslutats avseende Socialstyrelsens verk-<br>samhet i huvudsak fast. I samband med att<br>vården och omsorgen kommer att tillföras 9<br>miljarder kronor under åren 2001-2004 kommer<br>myndigheten dock att behöva intensifiera sitt ar-<br>bete på vissa områden. För att finansiera dessa<br>centrala insatser sammanhängande med resurs-<br>tillskottet till vården och omsorgen har medel</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>överförts från anslaget 91:1 Generellt statsbidrag<br>till kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen gör bl.a. bedömningen att in-<br>formationsförsörjning och verksamhetsuppfölj-<br>ning inom hälso- och sjukvården bör stärkas för<br>att medborgarna skall få god information om<br>vården och för att främja en effektiv hälso- och<br>sjukvård. Regeringen anser därför att samman-<br>lagt 52 miljoner kronor under perioden 2001-<br>2004 bör avsättas för att Socialstyrelsen, i sam-<br>verkan med Landstingsförbundet och Svenska<br>Kommunförbundet, skall förstärka sitt stöd till<br>huvudmännen och svara för samordning av ar-<br>betet med att förbättra informationsförsörjning<br>och verksamhetsuppföljning. Regeringen föreslår<br>att anslaget Socialstyrelsen engångsvis tillförs<br>43 miljoner kronor för detta ändamål under<br>2001, och att 3 miljoner kronor per år tillförs för<br>åren 2002-2004.</p>
<p>Regeringen gör vidare bedömningen att<br>effekterna av resurstillskottet till vården årligen<br>bör följas upp. Regeringen avser därför att ge<br>Socialstyrelsen i uppdrag att svara för en natio-<br>nell uppföljning och utvärdering. Vidare finns<br>behov av centrala insatser som stöd till lands-<br>tingens och kommunernas utvecklingsarbete.<br>Regeringen gör bedömningen att sammanlagt<br>49 miljoner kronor bör avsättas för dessa båda<br>ändamål under perioden 2001-2004. Regeringen<br>föreslår därför att anslaget 13:7 Socialstyrelsen<br>tillförs 7 miljoner kronor under 2001 och 14<br>miljoner kronor per år under perioden 2002-<br>2004.</p>
<p>Läkemedelsdistributionsutredningen argu-<br>menterade i sitt betänkande Läkemedel i öppen<br>handel (SOU 1998:28) för att marknadskontroll<br>och tillsyn av medicintekniska produkter skulle<br>föras över från Socialstyrelsen till Läke-<br>medelsverket. Samtidigt framhölls att ett antal<br>överväganden behövde göras innan frågan var<br>redo för beslut. Resonemanget mynnade därför<br>ut i förslaget att lämplig myndighetshemvist för<br>marknadskontrollen och tillsynen av medicin-<br>tekniska produkter borde utredas ytterligare.</p>
<p>Mot bakgrund av Läkemedelsdistributions-<br>utredningens förslag tillsatte de två berörda<br>myndigheterna en gemensam utredning som<br>skulle redovisa överväganden och förslag om den<br>framtida nationella myndighetsstrukturen för<br>marknadsövervakningen av medicintekniska<br>produkter, tillverkare och distributörer i Sverige.<br>Utredningen begränsades till att behandla enbart<br>tillsynen i form av marknadsövervakning enligt<br>EU:s regelverk.</p>
<p>De båda myndigheternas utredning kom fram<br>till att kraven på marknadsövervakningen av<br>medicintekniska produkter; pådrivet av den<br>medicintekniska utvecklingen, omvandlingen<br>inom hälso- och sjukvården samt förändringar<br>inom regelverket, sannolikt kommer att öka<br>framöver. Enligt utredningen kommer dessa<br>ökade krav att påverka uppgifternas karaktär,<br>innehåll, arbetssätt och kontaktmönster. Sam-<br>tidigt som de regelstyrda tillsynsuppgifterna<br>kommer att kvarstå och intensifieras kommer<br>nya policyinriktade och proaktiva funktioner att<br>tillkomma.</p>
<p>Utredningen mynnade ut i slutsatsen att an-<br>passningen till de nya och ökande kraven kan<br>underlättas av en förändrad myndighetsstruktur.<br>Framför allt görs bedömningen att en uppdel-<br>ning och renodling av uppgifterna mellan Social-<br>styrelsen och Läkemedelsverket skulle underlätta<br>ledningen av verksamheten. Det framhålls även<br>att gränsdragningsfrågor kan tydliggöras samt att<br>det på vissa områden finns samordningsvinster<br>att hämta av en förändrad fördelning av upp-<br>gifter.</p>
<p>Utredningens förslag innebär att ansvaret för<br>marknadsövervakningen av medicintekniska<br>produkter förs över från Socialstyrelsen till<br>Läkemedelsverket, medan tillsynen av vårdgivar-<br>nas och sjukvårdspersonalens användning av<br>medicintekniska produkter förblir Social-<br>styrelsens ansvar.</p>
<p>Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har i en<br>gemensam skrivelse till regeringen ställt sig<br>bakom utredningens förslag och begärt att rege-<br>ringen skall vidta nödvändiga åtgärder för att<br>genomföra detta. Regeringen har begärt in<br>remissyttranden på utredningen och dess förslag.<br>Många remissinstanser framhåller fördelarna<br>med ett fortsatt sammanhållet tillsynsansvar för<br>medicintekniska produkter inom Socialstyrelsen<br>och pekar på riskerna med att skilja produkttill-<br>syn från verksamhetstillsyn.</p>
<p>De två närmast berörda myndigheternas be-<br>dömning måste dock tillmätas stor betydelse.<br>Vad gäller samverkan poängterar myndigheterna<br>att de redan i dag har en fungerande samverkan<br>på alla nivåer. De har också till regeringen i en<br>skrivelse redovisat en gemensam plan för hur<br>man avser att hantera de olika konkreta sam-<br>verkansbehov som kommer att uppstå i samband<br>med överförandet.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att över-<br>vägande skäl talar för en förändring av myndig-<br>hetsuppgifterna på det medicintekniska området</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>i enlighet med Socialstyrelsens och Läke-<br>medelsverkets förslag och begäran. Detta är en<br>anpassning till den uppdelning av myndighets-<br>uppgifter som sedan 1990 gällt på läkemedelsom-<br>rådet och som fungerat mycket bra.</p>
<p>Enligt lagen (1993:584) om medicintekniska<br>produkter har den eller de myndigheter som<br>regeringen beslutar tillsynen över efterlevnaden<br>av denna lag samt de föreskrifter som meddelats<br>med stöd av lagen. Regeringen avser därför att<br>genom ändring av förordningen (1993:876) om<br>medicintekniska produkter överföra ansvaret för<br>marknadsbevakning av medicintekniska produk-<br>ter från Socialstyrelsen till Läkemedelsverket.</p>
<p>Verksamheten finansieras i dag via avgifter<br>och Socialstyrelsens ramanslag. Regeringens<br>uppfattning är att förändringen skall vara stats-<br>finansiellt neutral men att medel för verksam-<br>hetens bedrivande kommer att behöva överföras<br>från Socialstyrelsen till Läkemedelsverket.<br>Läkemedelsverkets verksamhet är i dag helt av-<br>giftsfinansierad. Övervägande skäl talar också för<br>att ett anslag inte bör inrättas hos Läke-<br>medelsverket för detta ändamål. Detta främst för<br>att undvika en för myndighetens ur styrsyn-<br>punkt komplicerad finansieringssituation. I<br>stället avser regeringen att genom beslut i Social-<br>styrelsens regleringsbrev avseende anslag 13:7<br>Socialstyrelsen överföra medel för verksamheten<br>till Läkemedelsverket. Det kommer att åligga de<br>två myndigheterna att inför varje verksamhetsår<br>sluta en överenskommelse om överföringsbe-<br>loppets storlek. Inför 2001 har de två<br>myndigheterna slutit en preliminär överens-<br>kommelse att från Socialstyrelsen överföra<br>11 500 000 kronor för verksamhetens bedrivande<br>vid Läkemedelsverket.</p>
<p>Utöver denna överföring av anslagsmedel av-<br>ser regeringen att i förordningen (1993:876) om<br>medicintekniska produkter göra sådana änd-<br>ringar att Läkemedelsverket kan ta ut de avgifter<br>som Socialstyrelsen enligt förordningen i dag tar<br>ut. Socialstyrelsen har i en separat skrivelse be-<br>gärt att regeringen skall fatta beslut om höjda<br>nivåer för de avgifter som tas ut i enlighet med<br>nämnd förordning. Vidare begär Socialstyrelsen<br>att nödvändiga åtgärder vidtas för att myndig-<br>heten skall få ta ut avgift för utfärdande av s.k.<br>free-sale certificate. I och med att ansvaret för de<br>uppgifter till vilka avgifterna är kopplade förs<br>över till Läkemedelsverket finner regeringen att<br>Socialstyrelsens begäran i dessa avseenden för-<br>lorat sin aktualitet.</p>
<p>Vid beräkning av anslaget för 2001 har hänsyn<br>tagits till att 3 miljoner kronor från anslaget 13:3<br>Bidrag till hälso- och sjukvård, som Socialstyrel-<br>sen sedan 1999 disponerat för terminologiarbete<br>samt för ekonomisk analys, nu föreslås tillföras<br>anslaget 13:7 Socialstyrelsen. Vidare föreslås att<br>206 000 kronor överförs från anslaget 13:3<br>Bidrag till hälso- och sjukvård till anslaget 13:7<br>Socialstyrelsen för standardiseringsarbete inom<br>hälso- och sjukvården.</p>
<p>Vidare har anslaget fr.o.m. 2001 minskats med</p>
<p>5 000 000 kronor på grund av finansiering av åt-<br>gärder på handikappområdet. För att stärka det<br>tobakspreventiva arbetet föreslår regeringen att</p>
<p>6 000 000 kronor engångsvis under 2001 över-<br>förs till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet. Medel<br>för en central stödresurs inom det civila försvaret<br>i samband med avvecklingen av civilbefälhavar-<br>organisationen ingår i medelsberäkningen för an-<br>slaget 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,<br>som disponeras av Socialstyrelsen.</p>
<p>Tabell 3.19 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>429 102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis överföring till anslaget 14:4 Folkhälso-<br>institutet</p></td><td>
<p>-6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget 91:1 Generellt statsbidrag<br>till kommuner och landsting</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget 13:3 Bidrag till hälso-<br>ochsjukvård</p></td><td>
<p>3 206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>476 577</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 476 577 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 13:7 Socialstyrelsen för 2001. För åren 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 459 589 000 kronor<br>respektive 470 037 000 kronor.</p>
<h2>3.7 Övrig verksamhet</h2>
<p>3.7.1 Läkemedelsverket</p>
<p>Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla<br>målet för politikområdet genom att tillse att<br>läkemedel är säkra, effektiva och av god kvalitet<br>samt verka för att läkemedel används på ett<br>ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Läkemedelsverket skall främja säkerheten och<br>kvaliteten för läkemedelsnära produkter.</p>
<p>Läkemedelsverket skall också medverka till att<br>läkemedelsförsörjningen utvecklas och blir kost-<br>nadseffektiv.</p>
<p>I detta arbete skall Läkemedelsverket dels ut-<br>göra en kontrollerande myndighet, dels arbeta<br>för rationell utveckling och användning av nya<br>och äldre läkemedel.</p>
<p>Läkemedelsverket har i årsredovisningens<br>resultaträkning för budgetåret 1999 redovisat ett<br>rörelseunderskott på 24 812 000 kronor. Detta<br>medförde att Läkemedelsverket vid början av<br>2000 hade ett ingående myndighetskapital på<br>minus 2 627 281 kronor.</p>
<p>Verket gör bedömningen att verksamheten<br>kommer att gå med underskott under hela 2000<br>med anledning av kraftigt höjda pensionsutgifter.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Inom ramen för offentligrättslig verksamhet<br>redovisas fr.o.m. 2000 uppdrag från Landstings-<br>förbundet som avser producentobunden läke-<br>medelsinformation. Medel finns beviljade för<br>2000 med 6 miljoner kronor och budget för 2001<br>baseras på en oförändrad nivå..</p>
<p>verksamheten har regeringen för avsikt att göra<br>sådana ändringar i förordningen (1993:876) om<br>medicintekniska produkter att Läkemedelsverket<br>kan ta ut de avgifter som Socialstyrelsen enligt<br>förordningen i dag har rätt att ta ut. Intäkterna<br>från dessa avgifter samt kostnaderna för verk-<br>samheten redovisas i tabell 3.20 ovan och beräk-<br>nas för 2001 uppgå till 2 500 000 kronor.</p>
<p>Verksamheten kommer därutöver att finansie-<br>ras genom att Socialstyrelsen till Läkemedels-<br>verket årligen utbetalar ett överenskommet be-<br>lopp. Inför 2001 har myndigheterna slutit en<br>preliminär överenskommelse att Socialstyrelsen<br>skall utbetala 11 500 000 kronor för ändamålet.<br>Dessa intäkter, och motsvarande kostnader, är<br>inkluderade i tabell 3.21 nedan.</p>
<p>Tabell 3.21Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -kost-<br>nad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>13 790</p></td><td>
<p>-13 562</p></td><td>
<p>228</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>-2 500</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>-14 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>(varav tjänsteexport)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.20 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-rätts-<br>lig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td></td><td>
<p>180 380 -</p></td><td>
<p>-205 420</p></td><td>
<p>-25 040</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td></td><td>
<p>233 180 -</p></td><td>
<p>-227 700</p></td><td>
<p>5 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td></td><td>
<p>235 680 -</p></td><td>
<p>-237 000</p></td><td>
<p>- 1 320</p></td></tr>
</table>
<p>Ett nytt avgiftssystem för den statliga läke-<br>medelskontrollen infördes den 1 januari 2000.<br>Det nya avgiftssystemet bygger på principen att<br>storleken på de olika avgifterna bättre skall svara<br>mot de faktiska kostnaderna för Läkemedels-<br>verkets prestationer. Verket har på regeringens<br>uppdrag inkommit med en uppföljning och<br>redovisning av kostnader och intäkter mot bak-<br>grund av det nya avgiftssystemet och konstaterar<br>därvid att utfallet för det första halvåret 2000<br>ligger i nivå med budget.</p>
<p>Som redogjorts för under anslag 13:7 Social-<br>styrelsen har regeringen för avsikt att fr.o.m. 2001<br>överföra ansvaret för marknadsövervakningen av<br>medicintekniska produkter från Socialstyrelsen<br>till Läkemedelsverket. För att finansiera</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen anser att Läkemedelsverket genom-<br>fört sitt arbete så att de fastlagda målen i huvud-<br>sak har uppfyllts. Regeringen anser mot bak-<br>grund av bl.a. vad Läkemedelsverket redovisat i<br>kunskapsstrategi, årsredovisning och i budget-<br>underlag, att den nuvarande inriktningen av<br>Läkemedelsverkets verksamhet bör kvarstå.</p>
<p>3.7.2 Apoteket AB</p>
<p>Apoteket AB är helägt av staten. En beskrivning<br>och bedömning av verksamheten återfinns därför<br>i regeringens skrivelse (1999/2000:120) 2000 års<br>redogörelse för företag med statligt ägande. Vid<br>utgången av 1999 bestod koncernen av moder-<br>bolaget Apoteket AB, de rörelsedrivande dotter-<br>bolagen, Kemi och Miljökonsulterna AB, Insti-<br>tutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB<br>(IHE) samt intressebolagen Oy Tamro Abp och<br>Kårhuset Pharmen AB.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Läkemedelsdistributionen sker genom ca 900<br>apotek. Den slutna vårdens behov av läkemedel<br>tillgodoses av Apoteket AB via ettåriga entrepre-<br>nadavtal med sjukvårdshuvudmännen genom ca<br>100 särskilda sjukhusapotek, ofta kombinerade<br>sjukhus- och expeditionsapotek med försäljning<br>också till allmänheten. I Apoteket AB:s distribu-<br>tionsservice ingår förutom apoteken även ca<br>1000 apoteksombud. Dessa är enskilda närings-<br>idkare som mot provision förmedlar receptbe-<br>lagda läkemedel eller säljer vissa receptfria läke-<br>medel från ett lager som ägs av Apoteket AB.<br>Ombudens huvuduppgift är att tillgodose be-<br>hovet av distribution av läkemedel företrädesvis i<br>glesbygd.</p>
<p>Apoteket omsatte under 1999 26,1 miljarder<br>kronor, en ökning med 11,6 procent jämfört<br>med föregående år. Försäljningen av läkemedel<br>mot recept ökade med 11,9 procent till</p>
<p>18,5 miljarder kronor.</p>
<p>Från 1980-talet fram till och med 1996 har<br>försäljningen ökat konstant. Den minskade för-<br>säljningen 1997 var en effekt av det nya systemet<br>med läkemedelsförmånen som trädde i kraft den<br>1 januari 1997. Ändringen i läkemedelsförmånen<br>ledde bl.a. till en hamstring av läkemedel under<br>senare delen av 1996 vilket medförde en minskad<br>försäljning under första halvåret 1997. Under<br>1999 har försäljningen åter ökat.</p>
<p>Den största delen av kostnaderna för läke-<br>medel på recept inom ramen för läkemedels-<br>förmånen betalas av landstingen. För detta får de<br>ett bidrag från staten.</p>
<p>Vinstutdelningen till bolagets ägare var<br>100 miljoner kronor för verksamhetsåret 1999.<br>Staten har vid ordinarie bolagsstämma i<br>Apoteket AB (publ) den 22 maj 2000 uttalat att<br>vinstutdelning till bolagets ägare avseende verk-<br>samhetsåret 2000 bör, under förutsättning att<br>aktiebolagslagens vinstutdelningsregler medger<br>detta, uppgå till omkring 100 miljoner kronor.</p>
<p>ITabell 3.22 Ekonomisk översikt</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omsättning</p></td><td>
<p>20 584</p></td><td>
<p>23 541</p></td><td>
<p>21 624</p></td><td>
<p>23 420</p></td><td>
<p>26 130</p></td></tr>
</table>
<p>Resultat efter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>finansiella poster</p></td><td>
<p>576</p></td><td>
<p>1 175</p></td><td>
<p>1 126</p></td><td>
<p>341</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eget kapital</p></td><td>
<p>1 042</p></td><td>
<p>2 600</p></td><td>
<p>3 076</p></td><td>
<p>1 873</p></td><td>
<p>2 032</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utdelning</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>Räntabilitet pä</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>eget kapital, %</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>-11,7</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>14,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal anställda</p></td><td>
<p>9 590</p></td><td>
<p>9 550</p></td><td>
<p>9 447</p></td><td>
<p>9 147</p></td><td>
<p>9 395</p></td></tr>
</table>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>4 Politikområde Folkhälsopolitik</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Genom att skapa ett politikområde för folk-<br>hälsa får regeringen bättre möjligheter att<br>samlat agera inom folkhälsoområdet både på<br>nationell och internationell nivå.</p>
<p>Den verksamhet som ingår i politikområdet<br>folkhälsa har en preventiv inriktning för att<br>tydliggöra avgränsningen mot vård och rehabi-<br>litering. Inom politikområdet ingår följande<br>hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande<br>verksamhet:</p>
<p>- Alkohol, narkotika och tobak</p>
<p>- Smittskydd och hälsoskydd</p>
<p>- Förebyggande av hiv/aids/STD (sexuellt<br>överförbara sjukdomar)</p>
<p>- Mental hälsa</p>
<p>- Skador och allergier</p>
<p>- Mat och fysisk aktivitet</p>
<p>- Dopning</p>
<p>- Spelberoende</p>
<p>- Hälsoövervakning</p>
<p>Folkhälsoarbete kan betecknas som både tvär-<br>sektoriellt och tvärvetenskapligt och spänner<br>därmed över ett flertal utgiftsområden, politik-<br>områden och anslag. Politikområdet folkhälsa<br>innehåller samordning av insatser för en bättre<br>folkhälsa och vissa specifika åtgärder inom<br>riskprevention, hälsofrämjande, smittskydd<br>m.m.</p>
<p>Det huvudsakliga folkhälsoarbetet bedrivs<br>främst på regional och lokal nivå, dvs. inom<br>kommuner och landsting samt av frivillig-<br>organisationer. Ett folkhälsoansvar åvilar bl.a.<br>hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjuk-<br>vårdslagen (1982:763), smittskyddslagen<br>(1988:1472) m.fl. lagar. Kommunernas folk-<br>hälsoarbete härrör från ett flertal kommunala<br>verksamheter och dithörande lagar, t.ex. hälso-<br>skydd och miljöskydd enligt miljöbalken<br>(1998:808), socialtjänstlagen (1980:620), livs-<br>medelslagen (1971:511) m.fl. lagar.</p>
<p>Det nationella folkhälsoarbetet handlar om<br>att utforma en folkhälsopolitik som skapar bra<br>förutsättningar för en god hälsa hos befolk-<br>ningen. Syftet är att skapa betingelser för att<br>folkhälsoaspekter tillvaratas i politiska beslut<br>och att incitament skapas för institutioner och<br>enskilda att prioritera folkhälsa.</p>
<p>Folkhälsoarbetet på nationell nivå bedrivs av<br>statliga myndigheter samt privata och frivilliga<br>organisationer. Av dessa kan bl.a. Socialstyrel-<br>sen nämnas, som har ett viktigt tillsynsansvar<br>inom folkhälsoområdet, t.ex. genom sitt natio-<br>nella tillsynsansvar över hälso- och sjukvårds-<br>lagen, smittskyddslagen, tobakslagen och<br>miljöbalken. Därutöver har även myndigheter<br>som Arbetslivsinstitutet, Konsumentverket,<br>Naturvårdsverket, Livsmedelsverket m.fl.<br>myndigheter en viktig roll att fylla inom folk-<br>hälsoområdet.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Statens stöd inom politikområdet folkhälsa<br>handlar om medel till statliga myndigheter,<br>främst Smittskyddsinstitutet och Folkhälso-<br>institutet samt bidrag till olika förebyggande<br>insatser inom hiv/aids/STD, folkhälsopolitiska<br>åtgärder bestående av framför allt bidrag till<br>organisationer m.fl. samt medel för alkohol-<br>och narkotikapolitiska åtgärder. Därutöver ges<br>även bidrag till Världshälsoorganisationen<br>(WHO) i form av Sveriges medlemsavgift.<br>Inom området folkhälsa ingår även Nordiska<br>hälsovårdshögskolan, vilken utgör en del av<br>Nordiska ministerrådets organisation. Andra</p>
<p>statliga myndigheter som får anslag från poli-<br>tikområdet är Institutet för psykosocial medi-<br>cin samt Alkoholinspektionen. Aven Alko-<br>holsortimentsnämnden ingår i politikområdet<br>folkhälsa. Nämnden inrättades som ett led i de<br>krav som Europeiska unionen ställde upp i<br>samband med Sveriges inträde.</p>
<p>De dominerande posterna inom politikom-<br>rådet folkhälsa är anslagen till Smittskyddsin-<br>stitutet och Folkhälsoinstitutet. Därefter hör<br>bidrag till förebyggande av hiv/aids/STD och<br>bidrag till vissa organisationer m.fl. till de<br>större anslagen.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomradet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 ’</p></td><td>
<p>Utgiftsprognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:1 Insatser mot aids</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>58,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:2 Bidrag till WHO</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>18.4</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:4 Folkhälsoinstitutet</p></td><td>
<p>124,0</p></td><td>
<p>111,0</p></td><td>
<p>112,5</p></td><td>
<p>120.3</p></td><td>
<p>116,5</p></td><td>
<p>119,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:5 Smittskyddsinstitutet</p></td><td>
<p>119,2</p></td><td>
<p>141,2</p></td><td>
<p>142,2</p></td><td>
<p>152,9</p></td><td>
<p>162,2</p></td><td>
<p>176,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:6 Institutet för psykosocial medicin</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>13,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>43,7</p></td><td>
<p>77,5</p></td><td>
<p>102,5</p></td><td>
<p>127,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:9 Alkoholinspektionen</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14:10 Alkoholsortimentsnämnden</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområdet Folkhälsopolitik</p></td><td>
<p>475,8</p></td><td>
<p>481,5</p></td><td>
<p>472,3</p></td><td>
<p>516,0</p></td><td>
<p>566,2</p></td><td>
<p>608,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Folkhälsan skall förbättras<br>för de grupper i samhället som är mest eftersatta<br>ur hälsosynpunkt.</p>
<p>Folkhälsan skall förbättras. Genom att minska<br>ohälsan hos de mest utsatta grupperna i samhället<br>kan folkhälsan förbättras i hela befolkningen.</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>för 2002 ange nya mål för folkhälsoområdet samt<br>ett antal resultatindikatorer för att bättre kunna<br>bedöma och mäta måluppfyllelsen. Detta ut-<br>vecklingsarbete kommer att initieras under<br>hösten 2000 med anledning av Nationella folk-<br>hälsokommitténs slutbetänkande. Kommittén<br>kommer att lämna förslag på nationella folk-<br>hälsomål och indikatorer för dessa, liksom för-<br>slag till strategier för att uppnå målen.</p>
<p>Målen för folkhälsopolitiken som angavs i<br>budgetpropositionen för 2000 var:</p>
<p>- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i<br>samhället som är mest eftersatta ur hälso-<br>synpunkt.</p>
<p>- Tobaksbruket skall minska.</p>
<p>- Den totala alkoholkonsumtionen skall<br>minska för att begränsa alkoholens skade-<br>verkningar.</p>
<p>- Att verka för ett narkotikafritt samhälle<br>genom insatser för att minska tillgången<br>och efterfrågan på narkotika samt genom<br>att få fler missbrukare att upphöra med sitt<br>missbruk.</p>
<p>Resultatbedömningen i avsnitt 4.6 baseras på<br>dessa mål.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Regeringen har de senaste åren prioriterat arbete<br>med att förbättra folkhälsan hos de grupper i<br>samhället som är mest utsatta ur folkhälsosyn-<br>punkt. Denna inriktning på folkhälsopolitiken<br>ligger fast även för de kommande åren.</p>
<p>En stor del av ohälsan förklaras av en negativ<br>livsstil och osunda levnadsvanor och arbetet har<br>tidigare ofta inriktats på att genom attitydpåver-<br>kan försöka ändra människors vanor. Numera</p>
<p>präglas arbetet inom folkhälsoområdet alltmer av<br>ett bredare hälsofrämjande synsätt som innebär<br>att man eftersträvar att skapa hälsosamma mil-<br>jöer för alla samt att försöka undanröja hälsoris-<br>ker för dem som är mest utsatta för sådana.<br>Folkhälsoarbete handlar således bl.a. om att uti-<br>från ett s.k. målgruppsperspektiv definiera de<br>grupper som särskilt bör uppmärksammas i olika<br>folkhälsosammanhang, t.ex. barn och ungdom,<br>äldre, invandrare m.fl. En annan dimension i<br>folkhälsoarbetet är att arbeta utifrån s.k. arenor,<br>t.ex. arbetsplatser, skolor m.fl.</p>
<p>Regeringen tillsatte 1995 en parlamentarisk<br>kommitté med uppgift att utarbeta nationella<br>mål och strategier för folkhälsoutvecklingen (dir.<br>1995:158). Det utvecklingsarbete som regeringen<br>avser att vidta med anledning av Nationella folk-<br>hälsokommitténs slutbetänkande hösten 2000<br>kommer att lägga grunden för en ny och tydli-<br>gare fokusering på folkhälsoområdet.</p>
<p>Även Folkhälsoinstitutets nya roll, som före-<br>slås i utredningen Statens folkhälsoinstitut - roll<br>och uppgifter (SOU 2000:57) kommer att ut-<br>göra en viktig grund för detta framtida utveck-<br>lingsarbete.</p>
<p>När det gäller alkoholområdet kommer in-<br>riktningen även fortsättningsvis att vara att be-<br>gränsa alkoholens skadeverkningar genom åt-<br>gärder mot skadligt dryckesbeteende och genom<br>att minska den totala alkoholkonsumtionen.<br>Detta måste ske genom effektiv tillsyn när det<br>gäller t.ex. åldersgränser och andra regler samt<br>aktiva informationsinsatser och opinionsbildan-<br>de åtgärder, särskilt mot vissa riskgrupper, risk-<br>situationer och storkonsumenter.</p>
<p>Regeringen planerar att under hösten 2000<br>överlämna en nationell handlingsplan för alko-<br>holskadeförebyggande insatser till riksdagen.<br>Detta för att motverka de negativa effekter för<br>folkhälsan som kan bli en följd av höjningen av<br>införselnivåema vid resa från annat EU-land. I<br>handlingsplanen kommer att presenteras ett antal<br>åtgärder för att uppnå målen samt hur arbetet på<br>nationell nivå bör inriktas och samordnas.</p>
<p>Visionen för den svenska narkotikapolitiken<br>är ett samhälle utan narkotika. Inriktningen<br>kommer även fortsättningsvis att vara insatser<br>och åtgärder inom narkotikapolitikens område<br>som syftar till att begränsa tillgången och efter-<br>frågan på narkotika samt baseras på kunskap om<br>faktiska förhållanden och utvärderingar av<br>effekterna av olika insatser.</p>
<p>De narkotikaförebyggande insatserna skall<br>vidare syfta till att stärka individens vilja och</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>förmåga att avstå ifrån droger, med särskild<br>uppmärksamhet på ungdomar och individer som<br>befinner sig i riskzonen att utveckla ett miss-<br>bruk. Samverkan mellan tull, polis och andra<br>myndigheter skall utvecklas och fördjupas såväl<br>nationellt och internationellt för att minska till-<br>gången på narkotika. Regeringen har för avsikt<br>att även på narkotikaområdet utarbeta en natio-<br>nell handlingsplan.</p>
<p>Inför det svenska ordförandeskapet i EU 2001<br>kommer Sverige att prioritera folkhälsa som en<br>fråga på rådsdagordningen. En av målsättning-<br>arna är att stärka arbetet med folkhälsofrågor<br>inom EU. Det svenska ordförandeskapet kom-<br>mer därför att arbeta för att det antas ett nytt<br>ramprogram om folkhälsa. Sverige kommer även<br>att verka för att en strategi utvecklas som syftar<br>till att minska alkoholens skadeverkningar. När<br>det gäller narkotika kommer Sverige att fortsätta<br>att genomföra EU:s samordnade internationella<br>narkotikastrategi: att minska konsumtion och<br>missbruk, bekämpning av narkotikahandel och<br>påverkan på länder både inom och utanför EU.<br>På tobaksområdet avser Sverige fullfölja arbetet<br>med att minska sjukdomar och ohälsa på grund<br>av tobaksbruk både inom EU och globalt.</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Ett av de hälsoproblem som ökar bland befolk-<br>ningen är allergier, vilka drabbar främst barn och<br>unga. Varannan person under 20 år har någon<br>gång under sin uppväxt haft problem med aller-<br>gier eller annan överkänslighet. Folkhälsoinsti-<br>tutet har under 1999 haft i uppdrag av regeringen<br>att utveckla metoder för att bättre nå föräldrar<br>med information i bl.a. allergiförebyggande<br>syfte. Som ett led i detta arbete har institutet bl.a.<br>redovisat en kartläggning av hur allergipreven-<br>tion bedrivs inom barnhälsovården samt en<br>projektplan för hur fortsatta vetenskapliga<br>konsensusarbeten och metodutvecklingsprojekt<br>kommer att bedrivas.</p>
<p>Behovet av att öka kunskapen och förståelsen<br>om inomhusmiljöns betydelse för en hållbar<br>miljö- och hälsoutveckling, däribland förekoms-<br>ten av allergier, låg bakom ett tjugotal myndig-<br>heters och byggsektorns gemensamma satsning<br>på Innemiljöåret 1999. Inom ramen för inne-</p>
<p>miljöåret har Folkhälsoinstitutet och Boverket<br>haft ett gemensamt uppdrag att tillsammans med<br>andra berörda myndigheter och organisationer<br>initiera aktiviteter med inriktning på<br>inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas.</p>
<p>Med anledning av den oroväckande utveck-<br>lingen av arbetsrelaterad ohälsa framför allt hos<br>kvinnor har Folkhälsoinstitutet initierat ett sam-<br>verkansprojekt med fem utvalda län ”Hälsa Ar-<br>betsliv Kvinnoliv”. Projektet initierades 1997 och<br>avrapportering kommer att ske under 2001.</p>
<p>Institutet för psykosocial medicin har även<br>drivit ett antal samarbetsprojekt under de senaste<br>åren som bl.a. berör arbetslöshet, arbetslivs-<br>forskning, strukturomvandling, stressforskning<br>och utbrändhet. Flera studier har visat att en för-<br>ändring av arbetsorganisationen ökar möjlighe-<br>ten att påverka arbetssituationen för den enskilde<br>individen. Institutet har också under lång tid ar-<br>betat med sömnforskning i ett s.k. sömnlabo-<br>ratorium.</p>
<p>Bra matvanor och tillgång till säker och<br>näringsriktig mat är viktiga förutsättningar för en<br>god hälsa. Med utgångspunkt i den nationella<br>handlingsplan för nutrition som fastställdes av<br>regeringen 1995 har Livsmedelsverket och Folk-<br>hälsoinstitutet i samråd med berörda myndighe-<br>ter och organisationer tagit fram ett dokument,<br>Nationella mål och strategier för nutrition 1999—<br>2004. Dokumentet anger inriktning och ansvar<br>för nutritionsarbetet i Sverige och syftar till att<br>fungera som en vägledning för alla aktörer i det<br>regionala och lokala arbetet med kost och hälsa.<br>Dessutom har Livsmedelsverket arbetat fram en<br>ny rekommendation gällande intag av frukt och<br>grönsaker och Folkhälsoinstitutet arbetar med<br>att ta fram strategier för att öka konsumtionen av<br>frukt och grönt.</p>
<p>Tillförlitliga och representativa data om kost<br>och fysisk aktivitet i befolkningen saknas idag.<br>Folkhälsoinstitutet har tillsammans med Epide-<br>miologiskt Centrum och Livsmedelsverket inlett<br>ett arbete med att utveckla enkätfrågor om lev-<br>nadsvanor inom området.</p>
<p>År 1998 tog Folkhälsoinstitutet på regering-<br>ens uppdrag fram ett underlag angående fysisk<br>aktivitet. Slutsatserna presenterades i rapporten<br>Fysisk aktivitet - för nytta och nöje. Som ett led<br>i denna satsning har Folkhälsoinstitutet planerat<br>att genomföra ett fysiskt aktivitetsår 2001. Pro-<br>jektet har fått namnet ”Sätt Sverige i rörelse<br>2001”.</p>
<p>Ett annat folkhälsoproblem är skador av olika<br>slag, t.ex. skador i hemmet, i trafiken etc. Folk-</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>hälsoinstitutets skadeförebyggande program har<br>under de senaste åren visat på metoder för att<br>minska skadorna genom åtgärder på kommunal<br>nivå.</p>
<p>På smittskyddsområdet har under året Social-<br>styrelsen inkommit med en skrivelse med förslag<br>till lagbestämmelser i syfte att komma till rätta<br>med problemen med vårdrelaterade infektioner.<br>Förslagen utgår från den rapport om vårdrelate-<br>rade infektioner söm Socialstyrelsen tog fram</p>
<p>1998 och där det konstaterades att det för när-<br>varande finns brister i hygienområdet i hälso-<br>och sjukvården och att en icke ringa del av<br>vårdrelaterade infektioner har sin grund i dessa<br>brister. Skrivelsen har remissbehandlats.</p>
<p>Läget i Sverige beträffande antibiotikaresistens<br>är sannolikt ett av de bästa i Europa. Påtagliga<br>problem finns dock även i vårt land, framför allt<br>på sjukhus, och situationen förvärras snabbt<br>internationellt vilket leder till ökad risk för im-<br>port av antibiotikaresistenta bakterier. Ett om-<br>fattande övervaknings-, registerings- och in-<br>formationsarbete förekommer därför, t.ex. av<br>RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor)<br>och det nationella nätverket STRAMA (Strategi-<br>gruppen för rationell antibiotikaanvändning och<br>minskad antibiotikaresistens). Ett förslag till<br>nationell handlingsplan för att bekämpa antibio-<br>tikaresistens har dessutom på regeringens upp-<br>drag utarbetats av Socialstyrelsen. Förslaget be-<br>rör en rad myndigheter och organisationer och<br>kommer därför att under hösten 2000 vara före-<br>mål för en bred remissbehandling.</p>
<p>Basen för det hivpreventiva arbetet är av lång-<br>siktig karaktär. Samarbetet mellan myndigheter<br>och organisationer på nationell, regional och<br>lokal nivå är en viktig del i det fortlöpande pre-<br>ventiva arbetet. Under året har Folkhälsoinsti-<br>tutet i samråd med Socialstyrelsen kartlagt och<br>analyserat det hivpreventiva arbetet i storstads-<br>regionerna.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av rege-<br>ringen arbetat fram en nationell handlingsplan<br>för prevention av hiv/STD vilken överlämnades<br>till regeringen i september 2000. Under hösten</p>
<p>1999 genomförde Folkhälsoinstitutet dessutom<br>en stor nationell konferens om framtidens<br>hiv/STD-prevention. Konferensen riktade sig till<br>myndigheter, landsting, kommuner och frivillig-<br>organisationer som arbetar inom området. Där-<br>utöver har en webbplats arbetats fram med in-<br>formation på ett tiotal språk om STD och andra<br>frågor som rör sexualitet och samlevnad.</p>
<p>På alkoholområdet är det viktigt att med nya<br>metoder försöka kompensera de förändringar<br>som EU-medlemskapet medfört för den svenska<br>alkoholpolitiken. Det handlar om insatser som<br>direkt kan påverka människors förhållningssätt<br>och vanor och som också ökar det individuella<br>ansvarstagandet. Det handlar vidare om att i<br>ökad utsträckning utveckla hållbara lokala strate-<br>gier som också innebär ett ökat lokalt ansvars-<br>tagande. Detta är en omställningsprocess som<br>kräver insatser under lång tid framöver. Den<br>Nationella ledningsgruppen som inrättades 1997<br>har tagit initiativ till ett antal nationella projekt i<br>syfte att stimulera en sådan utveckling, t.ex. att<br>pröva nya metoder för att stärka unga männi-<br>skors vilja och förmåga att avstå från narkotika<br>och skjuta upp alkoholdebuten. En annan<br>gemensam utgångspunkt är att aktivt söka en-<br>gagera ungdomarna själva och utgå ifrån deras<br>egna erfarenheter och uppfattningar. Regeringen<br>disponerar årligen 27,5 miljoner kronor för<br>alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att<br>användas bl.a. i detta arbete.</p>
<p>Regeringen har 1997 tagit ett samarbetsinitia-<br>tiv genom att tillsätta en kommitté som skall ut-<br>veckla samarbetet mellan berörda myndigheter,<br>försäkringsbolag och olika branschorganisationer<br>på alkoholområdet. Kommittén kallar sig<br>Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS). Ut-<br>gångspunkten för samarbetet är de prioriteringar<br>som gjorts i den nationella handlingsplanen för<br>alkohol- och narkotikaförebyggande insatser.<br>Branschsamarbetet har inneburet att nya<br>kommunikationskanaler och kontaktytor ställts<br>till förfogande för information i alkoholfrågan.<br>Informationsmaterial har t.ex. kunnat spridas till<br>samtliga livsmedelshandlare, restaurang-, bryg-<br>geri-, försäkringsanställda samt anställda vid<br>berörda myndigheter m.fl. Ett prioriterat område<br>där samtliga inblandade har gemensamma<br>intressen är insatser som motverkar den illegala<br>alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad eller<br>insmugglad alkohol och langning till ungdomar.<br>Kostnaden för insatsen, som för 1999 uppgick<br>till ca 20 miljoner kronor, finansieras till hälften<br>av staten och till hälften av branschorganisatio-<br>nerna. Kommitténs arbete upphör dock vid års-<br>skiftet.</p>
<p>De statliga insatserna vad gäller narkotika har<br>varit inriktade på att hålla tillbaka missbruket<br>samt upprätthålla en negativ attityd till använd-<br>ningen av narkotika. Folkhälsoinstitutet har även<br>ett särskilt ansvar för narkotikaprevention. In-<br>stitutet följer konsumtions- och skadeutveck-</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>lingen, fördelar stöd till lokalt förebyggande ar-<br>bete samt stödjer forskning och utvärdering<br>inom området. Institutet har de senaste åren dis-<br>ponerat extra medel för stöd till drogförebyg-<br>gande verksamhet, utöver de utvecklingsmedel<br>som finns i myndighetens ordinarie budget.<br>Under 1999 hade institutet ett stort antal lokala<br>projekt igång i organisationslivet.</p>
<p>Den 1 april 1999 trädde lagen (1999:42) om<br>förbud mot vissa hälsofarliga varor i kraft. Lagen<br>ger möjlighet till kontroll av varor som, utan att<br>vara narkotika, medför fara för människors liv<br>eller hälsa och som används för att uppnå berus-<br>ning eller annan påverkan. Narkotikadefinitio-<br>nen i narkotikastrafflagen (1968:64) ändrades<br>samtidigt bl.a. för att den klart skall täcka alla de<br>varor som idag anses vara narkotika.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i FN:s narkotikakontroll-<br>program UNDCP men även i Europarådets<br>samarbetsgrupp för narkotikafrågor, den s.k.<br>Pompidougruppen. I Pompidougruppen deltar<br>Sverige bl.a. aktivt i ett uppföljningsprojektet<br>som startade hösten 1999 och som handlar om<br>förebyggande arbete och vård och behandling i<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>Genom medlemskapet i EU har Sverige fått<br>tillgång till ett utökat europeiskt samarbete kring<br>narkotikafrågorna. Våren 1999 presenterade<br>Europeiska kommissionen en handlingsplan för<br>narkotikabekämpning 2000—2004. En strategi för<br>narkotikabekämpning inom EU antogs vid<br>Europeiska rådet i Helsingfors 1999. Under<br>våren 2000 har ett arbete pågått med att ta fram<br>en handlingsplan för implementering av EU:s<br>narkotikastrategi. Handlingsplanen antogs vid<br>toppmötet i juni 2000.</p>
<p>Under året har ett flertal insatser inom tobaks-<br>området genomförts. En proposition om förbud<br>av direkt och indirekt tobaksreklam har bl.a.<br>lagts fram till riksdagen (prop. 1999/2000:111).</p>
<p>Inom EU har under hösten 1999 och våren<br>2000 ett omfattande arbete pågått med att omar-<br>beta tre befintliga inre marknadsdirektiv inom<br>området tillverkning, presentation och försälj-<br>ning av tobaksvaror. Under samma tid har även<br>inletts ett arbete inför WHO:s förhandling med<br>att arbeta fram en ramkonvention mot tobak.</p>
<p>I januari 1999 överlämnade Folkhälsoinstitutet<br>underlag till en nationell handlingsplan mot<br>tobak. Förslaget har överlämnats till Nationella<br>folkhälsokommittén.</p>
<p>Särskilda resurser, 10 miljoner kronor förde-<br>lade på tre år ur Allmänna Arvsfonden, har an-<br>slagits till frivilliga organisationers arbete mot</p>
<p>rökning bland barn och ungdomar. Under 1999<br>beviljades stöd till 17 projekt och för 2000 har<br>ytterligare 25 projekt beviljats stöd.</p>
<p>Under året har flera stora satsningar gjorts för<br>att underlätta för människor att sluta röka. Några<br>exempel är Sluta röka-linjen som sedan maj 1998<br>haft cirka 100 000 hjälpsökande samt ett själv-<br>hjälpsmaterial för företag. Inom ramen för Inne-<br>miljöårets aktiviteter gjordes bl.a. särskilda in-<br>satser för att stimulera till fler rökfria restau-<br>ranger.</p>
<p>Socialstyrelsen genomförde 1999 en uppfölj-<br>ning av den enkätstudie som gjordes 1997 om<br>det tobakspreventiva arbetet på landets mödra-<br>och barnavårdscentraler. Den nu genomförda<br>studien visar att det skett relativt stora föränd-<br>ringar av det tobaksförebyggande arbetet under<br>det senaste året och då nästan undantagslöst till<br>det bättre. Faktorer som bidragit till de positiva<br>förändringarna har bl.a. varit den utbildning i de<br>båda samtalsmetoderna Rökfri graviditet och<br>Rökfria barn som Folkhälsoinstitutet m.fl.<br>genomfört.</p>
<p>Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor<br>har successivt utvecklats under 1999 inom såväl<br>EU som Europarådet och WHO. WHO:s regio-<br>nalkommitté för Europa antog 1998 ett reviderat<br>ramverk med riktlinjer och mål till ledning för<br>medlemsstaternas folkhälsoarbete, ”Hälsa-för-<br>alla” HÄLSA 21. Plattformen för de förnyade<br>”Hälsa för alla”-målen är en jämlikare hälsa. Både<br>regeringen och Folkhälsoinstitutet har deltagit i<br>arbetet med den nya ”Hälsa för alla”- strategin.</p>
<p>År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbets-<br>område inom EU genom Maastrichtfördraget. I<br>och med Amsterdamfördraget vidgades gemen-<br>skapskompetensen i frågor som rör folkhälsa. I<br>det ramprogram för folkhälsa som löper till och<br>med 2000 ingår följande områden; cancer, aids<br>och andra smittsamma sjukdomar, narkotika,<br>hälsofrämjande insatser, hälsoövervakning, före-<br>byggande av personskador, miljörelaterade sjuk-<br>domar samt sällsynta sjukdomar.</p>
<p>I maj 2000 presenterade Kommissionen ett<br>meddelande om den framtida hälsovårdsstrategin<br>inom den Europeiska gemenskapen samt ett för-<br>slag till ramprogram för folkhälsa åren 2001-<br>2006. Det nya ramprogrammet för folkhälsa<br>föreslås löpa över sex år och den nuvarande<br>strukturen med flera separata program föreslås<br>ersättas av ett enda sammanhållet program.</p>
<p>I avvaktan på att det nya ramprogrammet skall<br>träda ikraft har Kommissionen presenterat ett<br>förslag till förlängning av de program som löper</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ut åren 2000 och 2001. Regeringen deltar aktivt i<br>det europeiska folkhälsoarbetet och i utarbetan-<br>det av det nya ramprogrammet.</p>
<p>Inom ramen för det internationella smitt-<br>skyddsarbetet sker samarbete bl.a. i WHO och<br>EU samt inom Östersjösamarbetet. Samarbetet<br>inom EU är inriktat på informations- och ut-<br>bildningsinsatser samt kompetensuppbyggnad.<br>Inom EU har under året arbetet med att utveckla<br>nätverket för epidemiologisk övervakning och<br>kontroll av smittsamma sjukdomar fortsatt.<br>Inom Östersjösamarbetet hölls i januari 2000 en<br>konferens i Sigtuna om att bekämpa smittsamma<br>sjukdomar i Ostersjö- och Barentsregionerna.<br>Vid mötet i Östersjöstaternas råd (CBSS) i<br>Kolding i april 2000 enades statsministrarna om<br>att inrätta en särskild aktionsgrupp för smitt-<br>samma sjukdomar i Östersjöregionen.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>En stor del av folkhälsoarbetet utförs av kom-<br>muner och landsting samt frivilligorganisationer.<br>Kommuner och landsting har ett lagstadgat an-<br>svar för att förebygga ohälsa genom bl.a. hälso-<br>och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.</p>
<p>Kommunernas engagemang för folkhälsofrå-<br>gor har successivt ökat med åren. Lokala folk-<br>hälsoråd finns i en majoritet av landets kommu-<br>ner. Många kommuner har arbetat fram och<br>fattat beslut om folkhälsoprogram för kommu-<br>nens invånare. Dessutom har flertalet kommuner<br>påbörjat arbetet med hälsokonsekvensbeskriv-<br>ningar av politiska beslut och med att ta fram s.k.<br>lokala välfärdsbokslut.</p>
<p>I hälso- och sjukvårdens ansvar ingår att medi-<br>cinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar<br>och skador. Dessa insatser är individ-, befolk-<br>nings- och samhällsinriktade. De flesta landsting<br>har idag samhällsmedicinska enheter eller mot-<br>svarande. De har uppgifter som t.ex. epidemiolo-<br>gisk bevakning, folkhälsorapportering och hälso-<br>politiska program. Inom många landsting har<br>man tagit fram hälsopolitiska mål och program<br>och i några fall har man tillsatt s.k. folkhälso-<br>landstingsråd och politiskt tillsatta folkhälso-<br>utskott. Kommuner och landsting har dessutom<br>ökat det lokala tvärsektoriella samverkansarbetet<br>mellan kommuner, landsting och övriga aktörer.</p>
<p>Det finns en mängd frivilligorganisationer<br>som bedriver ett betydelsefullt arbete inom om-<br>rådet med bidrag från antingen stat, kommun,<br>landsting eller privata intressenter. Idrottsrörel-</p>
<p>sen med sina mer än 20 000 föreningar är t.ex. en<br>viktig resurs i samhällets folkhälsoarbete.</p>
<p>Utöver detta finns aktörer som har andra mål<br>för sin verksamhet än att påverka hälsan, och där<br>effekter uppstår som påverkar folkhälsan på ett<br>önskat eller i värsta fall oönskat sätt. Det kan<br>t.ex. handla om livsmedel, trafiksäkerhet, skolan,<br>arbetsplatsen eller kemikaliehantering.</p>
<p>Insatser för en god hälsa bland befolkningen<br>utgör ett centralt inslag i arbetet mot en hållbar<br>samhällsutveckling. Att minska exponeringen för<br>potentiellt hälsofarliga faktorer i miljön och att<br>skydda och tillföra positiva faktorer för hälsa och<br>välbefinnande som t.ex. tillgången till natur och<br>kultur har varit ett av syftena med de förslag som<br>Miljömålskommittén redovisat i sitt slutbetän-<br>kande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU<br>2000:52). Socialstyrelsen har dessutom gjort be-<br>tydande insatser för att frågor som rör skydd av<br>människors hälsa skall lyftas fram inom miljö-<br>målsarbetet.</p>
<p>När det gäller alkohol-, narkotika- och to-<br>baksområdet är det främst polis och tull m.fl.<br>som genom sina insatser försöker minska till-<br>gången på narkotika, svartsprit och smuggelciga-<br>retter. De förebyggande insatserna som utförs<br>inom kommuner, landsting och länsstyrelser är<br>emellertid också mycket betydelsefulla.</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Målen för folkhälsopolitiken som angavs i bud-<br>getpropositionen för 2000 var:</p>
<p>- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i<br>samhället som är mest eftersatta ur hälso-<br>synpunkt</p>
<p>- Tobaksbruket skall minska</p>
<p>- Den totala alkoholkonsumtionen skall<br>minska för att begränsa alkoholens skade-<br>verkningar</p>
<p>- Att verka för ett narkotikafritt samhälle<br>genom insatser för att minska tillgången<br>och efterfrågan på narkotika samt genom<br>att få fler missbrukare att upphöra med sitt<br>missbruk.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>4.6.1 Resultat</p>
<p>Under der senaste decenniet har antalet döda till<br>följd av skador minskat. Minskningen gäller såväl<br>för kvinnor och män som för barn och ungdo-<br>mar, personer i yrkesaktiv ålder samt för äldre<br>kvinnor. Skador utgör dock fortfarande den van-<br>ligaste dödsorsaken för barn, ungdomar och<br>yngre vuxna. Antalet döda i självmord har mins-<br>kat för både kvinnor och män under de senaste<br>tioårsperioden. Antalet självmordsförsök har<br>också minskat. Kvarstår dock att självmord är en<br>betydande dödsorsak bland barn och ungdomar.</p>
<p>Andelen normalviktiga i befolkningen har<br>minskat under 1990-talet. Den genomsnittliga<br>kroppsvikten ökar i samtliga samhällsklasser,<br>dock mest bland lågutbildade. Felaktiga matva-<br>nor, övervikt och fysisk inaktivitet bidrar väsent-<br>ligt till de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjuk-<br>domar, diabetes, rörelseorganens sjukdomar och<br>cancer.</p>
<p>Det epidemiologiska läget i Sverige följs bl.a.<br>genom den rapportering av inträffande sjuk-<br>domsfall som görs vid Smittskyddsinstitutet.<br>Enligt denna rapportering har den epidemiolo-<br>giska situationen avseende smittsamma sjukdomar<br>i Sverige inte genomgått några dramatiska<br>förändringar under 1999. Det totala antalet an-<br>mälda sjukdomar uppgick till drygt 72 000, vilket<br>är en ökning med 1 500 jämfört med föregående<br>år. Vissa oroande inslag finns i bilden. Antalet<br>inhemska fall av salmonella fördubblades nästan<br>under 1999 jämfört med året innan. Utbrott med<br>calicivirus, ett mycket smittsamt virus som sprids<br>via livsmedel, har blivit vanligare. Antalet<br>rapporterade fall av infektion med campylobacter<br>har ökat. Under året inträffade en för svenska<br>förhållanden ovanligt omfattande mässlings-<br>epidemi med mer än 60 fall.</p>
<p>Sverige har i dag ett gynnsamt läge i Europa<br>beträffande antibiotikaresistens. Den svenska<br>modellen för övervakning och strategier för<br>minskad och rationell användning av antibiotika<br>har under året vunnit gehör inom många EU-<br>länder.</p>
<p>I en internationell jämförelse har Sverige haft<br>en mycket gynnsam utveckling när det gäller<br>spridning av hiv och andra STD. En varningssig-<br>nal utgör dock den registrerade ökningen av<br>infektioner föranledda av klamydia och gonorré.<br>Orsaken till den gynnsamma utvecklingen i<br>Sverige är främst tidiga förebyggande insatser, en<br>god hälso- och sjukvård och socialvård samt ett<br>relativt öppet samhälleligt klimat för att dis-</p>
<p>kutera sex och samlevnad. Hittills beräknas<br>närmare 50 miljoner människor ha smittats av<br>hiv sedan epidemins början. I Sverige har endast<br>cirka 5 000 fall av hivinfektion hittills anmälts,<br>varav cirka 3000 finns i livet. Antalet nyanmäl-<br>ningar har varit ganska konstant under flera år<br>med i genomsnitt 5 per vecka. Det är få barn och<br>ungdomar som smittats i Sverige och medel-<br>åldern för diagnos ligger på omkring 35 år. De<br>flesta av männen har smittats homosexuellt och<br>kvinnorna heterosexuellt. Cirka en tredjedel av<br>de smittade är kvinnor. Många av dessa kvinnor<br>kommer från andra länder och var smittade<br>redan när de kom till Sverige.</p>
<p>Tack vare den effektiva kombinationsbehand-<br>lingen med bromsmediciner har antalet hivin-<br>fekterade som utvecklat aids minskat avsevärt.<br>Samtidigt har antalet rapporter om medicinernas<br>svåra biverkningar, bland annat ökad risk för in-<br>farkt och slaganfall ökat.</p>
<p>Alkoholkonsumtionen har ökat totalt sett i lan-<br>det sedan 1998. Ökningen sker framför allt bland<br>ungdomar. Flera undersökningar under det<br>senaste året visar att andelen ungdomar som ofta<br>berusar sig ökar och andelen som aldrig berusar<br>sig minskar. Flickornas andel av den totala alko-<br>holkonsumtionen har också ökat kraftigt sett i<br>ett längre tidsperspektiv.</p>
<p>Förutom ungdomens spritkonsumtion och<br>speciellt konsumtion av hembränt och smug-<br>gelsprit inger också deras folköls- och starköls-<br>konsumtion stor oro. Ungefär 35 procent av<br>befolkningens totala spritkonsumtion är illegal.<br>Även Systembolagets försäljning av alko-<br>holdrycker har ökat med 10,2 procent sedan<br>1998. Siffror tyder på att Systembolaget tagit<br>marknadsandelar från svartspritskonsumtionen.</p>
<p>Inrättandet av den Nationella ledningsgrup-<br>pen för alkohol- och narkotikaförebyggande in-<br>satser och branschsamarbetet i OAS har till-<br>sammans med Folkhälsoinstitutets och Alko-<br>holinspektionens insatser lett till en ökad<br>aktivitet på alkoholområdet liksom länsstyrelser-<br>nas insatser när det gäller Operation krogsane-<br>ring. Erfarenheterna från de projekt på nationell<br>nivå som ledningsgruppen hittills har initierat är<br>mycket goda. Utvärdering av de olika insatserna<br>är inplanerad men det är ännu alltför tidigt att<br>uttala sig om effekterna av de vidtagna åtgär-<br>derna.</p>
<p>Från flera länder i Europa kommer rapporter<br>om en positivare inställning till droger bland<br>ungdomar och en ökning av missbruket. Samma<br>tendens finns också i Sverige. Enligt Centralför-</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>bundet för alkohol- och narkotikaupplysning,<br>CAN, som årligen genomför drogvaneunder-<br>sökningar, pekar flera indikatorer på att det<br>tunga missbruket har ökat under 1990-talet.<br>Kunskapen om det tunga missbrukets utveckling<br>samt missbruksutvecklingen i marginaliserade<br>grupper är fortfarande bristfällig.</p>
<p>Trots den positivare inställningen till droger i<br>vissa ungdomsgrupper visar tillgängliga under-<br>sökningar på att en överväldigande majoritet av<br>svenska folket inte befattar sig med någon form<br>av narkotika. Det finns en bred folklig och poli-<br>tisk uppslutning kring en restriktiv narkotikapo-<br>litik. Någon legaliseringsdebatt liknande den<br>som bedrivs i flera andra europeiska länder före-<br>kommer t.ex. inte i Sverige.</p>
<p>Rökningen fortsätter att långsamt minska.<br>Sverige är det första land i Europa som uppnått<br>WHO:s mål på tobaksomrädet i strategin HFA-<br>2000, dvs. att minst 80 procent av befolkningen<br>skall vara rökfri år 2000. Rökningen är mer ut-<br>bredd bland kvinnor än bland män. Under 1990-<br>talet har rökningen minskat påtagligt bland<br>gravida kvinnor och bland småbamföräldrar.<br>Någon tydlig minskning av rökningen bland<br>ungdomar kan dock inte skönjas. Den rökrelate-<br>rade sjuklig- och dödligheten har minskat bland<br>män men ökar fortfarande bland kvinnor. Rök-<br>ningen är fortsatt en orsak till ojämlikhet i hälsa<br>genom att den minskar mest i mer gynnade<br>socioekonomiska grupper men förblir utbredd i<br>mindre gynnade grupper.</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Den generella slutsatsen när det gäller folkhälsan<br>är att den har förbättrats i stort om man mäter i<br>termer av dödlighet, sjuklighet och självrappor-<br>terad hälsa. Spädbarnsdödligheten är t.ex. bland<br>de lägsta i världen och vi lever ett allt längre och<br>friskare liv. Främsta skälet till längre livslängd<br>antas vara nedgången i hjärt- och kärlsjukdomar,<br>trots att dessa fortfarande kvarstår som främsta<br>orsak till förtida död. Men det finns dock, liksom<br>tidigare år, fortfarande tecken på ökade ohälso-<br>problem.</p>
<p>En negativ tendens är att psykiska och psyko-<br>somatiska besvär ökar, t.ex. nervositet, oro,<br>ångest, sömnbesvär, särskilt hos unga kvinnor<br>med låg utbildning och hos barn och ungdomar.<br>Den mentala ohälsan är ett växande folkhälso-<br>problem hos framför allt barn och ungdomar,<br>där självmord är en betydande dödsorsak. Den</p>
<p>ohälsorelaterade stressen framstår även allt tydli-<br>gare som en av de viktigaste riskfaktorerna för<br>ohälsa, både i allmänhet och i arbetslivet. Ett<br>allvarligt tecken är t.ex. ökningen av stressrelate-<br>rade arbetsolyckor för kvinnor i kommunal och<br>landstingskommunal sektor. Det är framöver<br>viktigt att se hur arbetsplatsen som hälsofräm-<br>jande arena skall kunna utnyttjas för att på så sätt<br>kunna minska skillnader i ohälsa mellan olika<br>grupper i samhället.</p>
<p>En annan iakttagelse är att sociala skillnader i<br>hälsa mellan sociala klasser inte tycks förändras<br>utan ligger kvar på nivåer som återfinns i många<br>andra europeiska länder.</p>
<p>Allergier och övervikt är andra hälsoproblem<br>som ökar i omfattning. Nästan tre miljoner<br>människor i Sverige har eller har haft någon form<br>av allergi eller annan överkänslighet. Det syns<br>ingen sjunkande trend i förekomst av allergi och<br>annan överkänslighet. Detsamma gäller i den<br>övriga västvärlden. För närvarande pågår ett ar-<br>bete med en nationell handlingsplan mot allergi<br>under ledning av Folkhälsoinstitutet. Arbetet<br>med att förebygga allergi och annan överkänslig-<br>het måste intensifieras genom miljöåtgärder och<br>ökad information till bl.a. föräldrar och personal<br>inom verksamheter som vänder sig till barn.</p>
<p>När det gäller kraftig övervikt har den nu bli-<br>vit så vanlig att man räknar med att ca 10 procent<br>av befolkningen, dvs. en halv miljon vuxna, hör<br>till riskgruppen. Det är särskilt anmärkningsvärt<br>att andelen överviktiga ökar bland barn och ung-<br>domar. Övervikt är dessutom vanligare bland ar-<br>betare än bland tjänstemän. Regeringen har för<br>2000 och 2001 beviljat 25 miljoner kronor till<br>landstingen för insatser mot övervikt.</p>
<p>Under 1980- och 1990-talen har det skett för-<br>ändringar som påverkat smittskyddssituationen i<br>Sverige. Människors alltmer omfattande resande,<br>den ökade invandringen och handeln med livs-<br>medel medför att den epidemiologiska utveck-<br>lingen såväl nationellt som i omvärlden måste<br>följas med stor noggrannhet. Infektionssjuk-<br>domar som blossar upp i en del av världen har i<br>dag en mycket större spridningspotential än tidi-<br>gare. I Ryssland och Baltikum finns det för när-<br>varande uppenbara risker med de totalresistenta<br>tuberkulosbakterier som uppträder.</p>
<p>När det gäller hiv/aids-epidemin ligger den för<br>Sveriges del på en mycket låg nivå tack vare om-<br>fattande förebyggande insatster, medan den fort-<br>sätter att expandera globalt, framför allt i Afrika<br>och i Asien.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Det är dock inte enbart hot från omvärlden<br>som gör att en hög beredskap mot infektions-<br>sjukdomar måste bibehållas. Inhemsk spridning<br>av tarmbakterier som Campylobakter och tarm-<br>patogena E. coli har visat sig vara ett betydande<br>problem och resistensutvecklingen mot anti-<br>biotika är ett reellt hot även mot svenska patien-<br>ter. Vårdrelaterade sjukdomar samt spridningen<br>av starkt smittsamma tarmvirus utgör ett betyd-<br>ande sjukvårdsproblem.</p>
<p>I syfte att ytterligare förbättra smittskyddet i<br>landet avser regeringen att utarbeta en proposi-<br>tion med ett förslag till ny smittskyddslag.<br>Underlaget för propositionen utgör den utvärde-<br>ring av det svenska smittskyddet med tonvikt på<br>smittskyddslagen och övriga författningar som<br>finns i Smittskyddskommitténs slutbetänkande<br>Smittskydd, samhälle och individ (SOU<br>1999:51). I smittskyddspropositionen kommer<br>även problemen med vårdrelaterade infektioner<br>att hanteras.</p>
<p>Sveriges inträde i EU har förändrat förutsätt-<br>ningarna för den svenska alkoholpolitiken. Målet<br>att minska den totala konsumtionen av alkohol<br>och begränsa alkoholens skadeverkningar ligger<br>fast. EU-medlemskapet gör det dock nödvändigt<br>att söka nya metoder för det förebyggande<br>arbetet för att kunna upprätthålla målet.<br>Situationen på alkoholpolitikens område kräver<br>en hög grad av samordning, effektivitet och en<br>ledningsorganisation med hög beredskap för<br>olika varierande insatser.</p>
<p>Regeringen bedömer att de insatser som hit-<br>tills genomförts inom den Nationella lednings-<br>gruppen och OAS har fungerat bra och varit<br>nödvändiga för att få igång en aktiv process. In-<br>satserna är dock otillräckliga för att framöver<br>kunna värja sig mot effekterna av ökad införsel<br>och ökad illegal alkoholhantering. Därför kom-<br>mer regeringen framöver att behöva vidta ytter-<br>ligare åtgärder. I syfte att understödja ett lång-<br>siktigt alkohol- och narkotikaförebyggande<br>arbete och för att kunna ha en hög handlings-<br>beredskap gentemot de framtida utmaningarna<br>behövs ytterligare medel till regeringens disposi-<br>tion. En nationell handlingsplan för det alkohol-<br>skadeförebyggande arbetet under de närmaste<br>fem åren kommer att överlämnas till riksdagen<br>under hösten 2000 och utgör ett viktigt instru-<br>ment i det alkoholpolitiska arbetet framöver.<br>Förslag kommer att ges på åtgärder på såväl cen-<br>tral som regional och lokal nivå för att åstad-<br>komma en kraftsamling och mobilisering på om-<br>rådet. Huvudinriktningen för det nationella</p>
<p>arbetet kommer att bestå av dels vissa regel-<br>skärpningar och olika stimulansåtgärder på<br>kommun- och landstingsnivå, dels förstärkt sam-<br>arbete på EU- och WHO-nivå. Under de när-<br>maste tre åren föreslås att utöver befintliga medel<br>för alkoholpolitiska åtgärder ytterligare 225<br>miljoner kronor avsätts för implementering av<br>den nationella handlingsplanen för alkoholskade-<br>förebyggande insatser.</p>
<p>Regeringen har vidare för avsikt att under<br>hösten 2000 utarbeta en proposition utifrån Al-<br>koholutredningens två slutbetänkanden (SOU<br>2000:59 och SOU 2000:60). Syftet med proposi-<br>tionen är att förtydliga och förändra alkohol-<br>lagen så att tillämpningen kan underlättas och<br>göra den mer anpassad till dagens krav.</p>
<p>Sverige har tillsammans med Finland erhållit<br>medel från Europeiska kommissionen för att<br>genomföra två länderjämförande studier om<br>alkoholproblemens omfattning och dess hälso-<br>effekter samt om hur alkoholpolitiken ser ut i<br>samtliga EU-länder. Studierna, som slutförs<br>under det svenska ordförandeskapet i EU våren<br>2001, utgör ett viktigt vetenskapligt underlag för<br>Europeiska kommissionens fortsatta arbete med<br>alkoholfrågan. Som ett led i förberedelserna inför<br>det svenska ordförandeskapet har Sverige också<br>tagit initiativ till gemensamma diskussioner med<br>de närmast kommande ordförandeländerna i EU<br>i syfte att tillsammans utarbeta en EU-strategi på<br>alkoholområdet.</p>
<p>I februari 2001 hålls vidare en europeisk<br>WHO- och EU-konferens om ungdom och<br>alkohol där bl.a. EU-strategin presenteras och<br>diskuteras. Ett förberedande internationellt ung-<br>domsmöte arrangeras också i Sverige i november<br>2000.</p>
<p>Genomgripande politiska, tekniska, ekono-<br>miska och sociala förändringar har starkt påver-<br>kat eller förändrat tillvaron för stora grupper<br>människor samtidigt som toleransen mot narko-<br>tika har ökat på många håll i världen. Tillgången<br>till narkotika i samhället är också god och pri-<br>serna relativt låga. Olika undersökningar pekar<br>även på att fler unga prövar eller vill pröva nar-<br>kotika och att nyrekryteringen till tungt miss-<br>bruk tycks ha ökat. Sammantaget innebär ut-<br>vecklingen att förebyggande insatser samt<br>rehabilitering skall ha fortsatt hög prioritet. Det<br>är både fråga om generella förebyggande insatser<br>för ungdomar för att stärka motståndet mot<br>droger samt riktade insatser och intervention<br>bland ungdomar som löper särskilt stor risk att<br>utveckla missbruk och beroende.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringen har mot bakgrund av ovanstående<br>för avsikt att utarbeta en handlingsplan mot nar-<br>kotika, delvis med utgångspunkt från Narkotika-<br>kommissionens arbete (dir. 1998:18). Kommis-<br>sionen har till uppgift att utvärdera Sveriges<br>narkotikapolitiska insatser sedan mitten av 1980-<br>talet. Vid utgången av 2000 skall kommissionen<br>lägga förslag till effektiviseringar av narkotika-<br>politiken.</p>
<p>Genom det internationella samarbetet inom<br>både FN och EU har polis och tull förbättrat<br>sina möjligheter att begränsa utbudet av narko-<br>tika. Sverige bör även fortsättningsvis ha en<br>framträdande roll i det internationella samarbe-<br>tet. Detta samarbete är utomordentligt betydel-<br>sefullt, inte minst mot bakgrund av den pågående<br>europeiska integrationen och de genomgripande<br>förändringarna i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Den Nationella folkhälsokommittén har ar-<br>betat i snart fyra år och har tagit fram två del-<br>betänkanden och planerar lägga fram sitt slutbe-<br>tänkande hösten 2000. Kommitténs förslag till<br>nationella mål och strategier väntas beröra ett<br>antal politikområden varav ett flertal områden<br>ligger utanför politikområdet folkhälsa. Exempel<br>på områden som berörs är arbetsliv och ekono-<br>misk trygghet, sociala miljöer och uppväxtvill-<br>kor, inne- och utemiljöer, fysisk aktivitet och<br>matvanor, alkohol, narkotika och tobak, per-<br>sonskador, hälso- och sjukvård och smittskydd. I<br>samband med Nationella folkhälsokommitténs<br>slutbetänkande har regeringen för avsikt att<br>påbörja ett utvecklingsarbete inom folkhälsoom-<br>rådet för att på så sätt förbättra förutsättningarna<br>för folkhälsoarbetet i landet.</p>
<p>I detta utvecklingsarbete kommer att ingå att<br>ta ställning till vilka mål och områden som bör<br>prioriteras de kommande åren samt även för-<br>bättra regeringens möjligheter att följa upp och<br>utvärdera folkhälsoområdet. Även Folkhälso-<br>institutet kommer, efter dess ombildning den<br>1 juli 2001, att ha en viktig uppgift att fylla i detta<br>utvecklingsarbete. Organisationskommittén för<br>Folkhälsoinstitutet (dir. 1999:56) föreslår nämli-<br>gen i sitt betänkande Statens folkhälsoinstitut -<br>roll och uppgifter (SOU 2000:57) att institutet<br>bör få i uppgift att ansvara för uppföljning och<br>utvärdering av insatser på folkhälsoområdet och<br>lämna förslag till åtgärder för en bättre folkhälsa,<br>t.ex. i en folkhälsopolitisk rapport. Regeringens<br>utvecklingsarbete, med utgångspunkt i Natio-<br>nella folkhälsokommitténs arbete samt Folk-<br>hälsoinstitutets nya roll, bör vara att få ett bättre<br>beslutsunderlag i syfte att förbättra folkhälsan i</p>
<p>landet och särskilt när det gäller hälsan för de<br>grupper i samhället som är mest utsatta ur folk-<br>hälsosynpunkt.</p>
<h2>4.7 Budgetförslag</h2>
<p>4.7.1 14:1 Insatser mot aids</p>
<p>Tabell 4:2 Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot aids</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>55 990</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>65 622</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>66 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>65 622</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>58 122</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>58 122</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget disponeras av Folkhälsoinstitutet<br>(FHI). Medlen skall användas för insatser mot<br>hiv/aids, innefattande information till allmän-<br>heten och till särskilda grupper med riskbete-<br>ende, samt stöd till psykosocialt arbete och ut-<br>veckling inom området. FHI skall samverka med<br>andra aktörer och stimulera till regionala och<br>lokala aktiviteter. För 2000 fördelades cirka 25<br>miljoner kronor av bidraget till kommuner,<br>landsting och organisationer för hiv/aids-pre-<br>ventivt arbete.</p>
<p>Från anslaget 99:2 Särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting under utgiftsområde<br>25 har tidigare fördelats 84 miljoner kronor<br>under åren 1999-2000 för hivpreventivt arbete i<br>storstadsregionerna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringens bedömning är att, tack vare de om-<br>fattande insatser som gjorts inom det hivpre-<br>ventiva området med de medel som tillförts an-<br>slaget, har Sverige lyckats hålla epidemin på en<br>internationellt sett mycket låg nivå. Hiv/aids-<br>epidemin fortsätter dock att expandera globalt,<br>framför allt i Afrika och Asien. Idag lever över 95<br>procent av de drabbade i utvecklingsländerna.</p>
<p>Utvecklandet av ett säkert och effektivt vaccin<br>mot hiv/aids skulle utgöra ett unikt bidrag till att<br>hejda epidemin. De insatser som görs i Sverige<br>för att förebygga spridningen av hiv/aids måste<br>därför även innefatta en satsning på att bibehålla</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>den infrastruktur för forskningen som möjliggör<br>fortsatt utvecklingsarbete av ett hiv/aids-vaccin.</p>
<p>Den forskning som bedrivs vid djurhuset<br>inom Smittskyddsinstitutets ram har i detta<br>sammanhang en nyckelfunktion. Som framgår av<br>anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet kommer bygg-<br>nation av ett nytt djurhus att inledas inom kort.<br>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att<br>fr.o.m. 2002 permanent överföra 7,5 miljoner<br>kronor från hiv/aids-anslaget till anslag 14:5<br>Smittskyddsinstitutet, som delfinansiering av det<br>nya djurhuset.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 65 622 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:1 Insatser mot aids för 2001. För 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 58 122 000 kronor<br>vardera året.</p>
<p>4.7.2 14:2 Bidrag till WHO</p>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslags-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>37 099</p></td><td>
<p>sparande - 1 759</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utgiften som</p></td><td colspan="2">
<p>belastar anslaget är Sveriges med-</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>lemsavgift</p></td><td colspan="2">
<p>till Världshälsoorganisationen</p></td></tr>
</table>
<p>(WHO). WHO har som FN:s fackorgan för<br>hälso- och sjukvårdsfrågor en bred normativ<br>verksamhet. Sverige ingår i WHO:s styrelse<br>under perioden 2000-2003.</p>
<p>Medlemsländernas beslutande organ, Världs-<br>hälsoförsamlingen, antog i maj 1999 organisatio-<br>nens budget för perioden 2000-2001. Budgeten<br>består av dels den reguljära budgeten, dels frivil-<br>liga bidrag. Avgiften för verksamhetsåret baseras<br>på omfattningen av den reguljära budgeten och<br>uppgår för 2001 till 4 315 980 USD. Avgifterna<br>för 2002 och 2003 fastställs först efter det att<br>Världshälsoförsamlingen i maj 2001 har fattat<br>beslut om budgeten för tvåårsperioden.</p>
<p>Enligt WHO:s regler skall medlemsavgiften<br>ha betalats in vid avgiftsårets början. Sverige har<br>tidigare år betalat i slutet av december månad året<br>före avgiftsåret. Skillnaden mellan budget och<br>utfall 1999 berodde huvudsakligen på dollarkur-<br>sens utveckling.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>WHO:s generaldirektör har företagit en genom-<br>gripande reformering av WHO:s organisation<br>och verksamhet. Sverige har aktivt stött detta<br>förändringsarbete som är ett exempel på att<br>effektivisering inom FN-systemet går att<br>genomföra när organisationens ledning och<br>medlemsländerna lägger fast tydliga priorite-<br>ringar och verksamhetsmål. I den strategiska<br>budget som har godkänts för budgetperioden<br>2000-2001 ingår verksamhetsmål och aktiviteter,<br>vars genomförande skall redovisas inför nästa<br>budgetperiod. Utveckling av indikatorer för<br>mätning av resultat ingår således i den nya bud-<br>getprocessen.</p>
<p>Sverige har genom Sida slutit ett avtal med<br>WHO om frivilliga bidrag med 160 miljoner<br>kronor för budgetperioden 2000-2001. Stödet<br>avser huvudsakligen utvecklingsarbete inom<br>prioriterade hälsoområden, som t.ex. reproduktiv<br>hälsa, hälsosystem och barnhälsa. Hälften av<br>dessa medel utgör stöd till forskning.</p>
<p>Regeringen avser fortsättningsvis att betala<br>medlemsavgiften till WHO i början av januari<br>månad det år avgiften avser. Detta ger en en-<br>gångsvis periodiseringseffekt, vilket innebär att<br>innevarande års medel på anslaget kvarstår till<br>2001 och anslaget för 2001 därmed kan reduceras<br>till 8 miljoner kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 8 000 000 kronor anvisas under ansla-<br>get 14:2 Bidrag till WHO för 2001. För 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 34 371 000 kronor<br>vardera året.</p>
<p>4.7.3 14:3 Bidrag till Nordiska</p>
<p>hälsovårdshögskolan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.4 Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska<br>hälsovårdshögskolan</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 008</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 701</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>18 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 896</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 206 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 559 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 16 896 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) utgör en<br>del av Nordiska ministerrådets organisation. På</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>högskolan bedrivs vidare- och efterutbildning av<br>personal från de nordiska ländernas hälso- och<br>sjukvårdssektorer samt närliggande områden.</p>
<p>De utgifter som belastar anslaget är Sveriges<br>andel av kostnaderna för NHV. Nordiska<br>ministerrådet fastställer varje år dels en total<br>ekonomisk ram för högskolans verksamhet, dels<br>en garantinivå för finansieringen. Utgifter för<br>verksamheten inom garantinivån fördelas mellan<br>de nordiska länderna efter samma proportioner<br>som gäller för den ordinarie nordiska budgeten.</p>
<p>År 1999 uppgick det totala anslaget till NHV<br>till 37 805 790 kronor varav Sveriges del av ansla-<br>get uppgick till 15 608 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>NHV spelar en viktig roll för det stora behov av<br>kvalificerad folkhälsovetenskaplig kompetens<br>som finns i de nordiska länderna. Sverige dispo-<br>nerar ca 40 procent av utbildningsplatserna vid<br>NHV. I Sverige är intresset stort för att erhålla<br>utbildning vid skolan och av de svenskar som<br>söker kan årligen en tredjedel beredas plats.</p>
<p>Nordiska ministerrådets budget för 2001<br>kommer att fastställas först i november 2001. I<br>avvaktan på säkrare information beräknas för<br>2001 ett totalt anslag till NHV om ca 38,3 miljo-<br>ner kronor varav Sveriges andel beräknas uppgå<br>till 15,6 miljoner kronor. Dessutom tillkommer<br>en utgift om 3,5 miljoner kronor som avser av-<br>räkning för 1999. Medelsbehovet för 2001 be-<br>räknas till ca 16,9 miljoner kronor vilket innebär<br>att anslagskredit också kommer att utnyttjas.</p>
<p>Regeringen har genom ett särskilt beslut i<br>mars 1999 tagit i anspråk 400 000 kronor av det<br>ackumulerade anslagssparandet för NHV till<br>annat ändamål. Resterande anslagssparande får<br>tas i anspråk under 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 16 896 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshög-<br>skolan för 2001. För 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till 17 206 000 kronor respektive<br>17 559 000 kronor.</p>
<p>4.7.4 14:4 Folkhälsoinstitutet</p>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutveckling 14:4 Folkhälsoinstitutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>123 972</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 907</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>110 999</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>112 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>120 275</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>116 538 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>119011 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 114 275 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet (FHI) skall genom hälso-<br>främjande och sjukdomsförebyggande insatser<br>bidra till att folkhälsan förbättras för de grupper i<br>samhället som är mest eftersatta ur folkhälsosyn-<br>punkt.</p>
<p>Av FHI:s anslag har ca 55,5 miljoner kronor<br>beviljats till olika projekt i kommun, landsting<br>och organisationer. Därutöver har ca 17,4<br>miljoner kronor betalats ut i organisationsstöd<br>till olika frivilligorganisationer inom folkhälso-<br>området.</p>
<p>FHI har under 1999 aktivt deltagit i det inter-<br>nationella folkhälsoarbetet i både EU och<br>WHO.</p>
<p>FHI har under året utvärderats på regeringens<br>uppdrag av en statlig organisationskommitté.<br>Kommittén överlämnade sitt betänkande till<br>regeringen i maj 2000: Statens folkhälsoinstitut -<br>roll och uppgifter (SOU 2000:57). Kommittén<br>föreslår att FHI skall ha en ny roll och andra<br>uppgifter än idag. En av FHI:s huvuduppgifter<br>föreslås vara att ansvara för att följa upp och ut-<br>värdera folkhälsoinsatser med utgångspunkt i de<br>nationella folkhälsomålen som kommer att före-<br>slås av Nationella folkhälsokommittén. FHI skall<br>dessutom fungera som ett nationellt kun-<br>skapscentrum för metoder och strategier på<br>området. Den nya organisationen föreslås träda i<br>kraft 1 juli 2001.</p>
<p>Bemyndiganden och ekonomiska<br>förpliktelser</p>
<p>FHI finansierar varje år olika forsknings- och<br>samarbetsprojekt. För flera av projekten upprät-<br>tas fleråriga samarbetsavtal, vilket medför att<br>FHI tar på sig ekonomiska förpliktelser för<br>kommande budgetår. För att möjliggöra för FHI<br>att ikläda sig sådana ekonomiska förpliktelser<br>föreslår regeringen att riksdagen ger regeringen</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 4.6 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>23 666</p></td><td>
<p>43 341</p></td><td>
<p>34 841</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>39 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>19 325</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>13 171</p></td><td>
<p>13 170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>43 341</p></td><td>
<p>34 841</p></td><td>
<p>26 341</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>108 000</p></td><td>
<p>108 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>ett för ändamålet anpassat bemyndigande. Det<br>föreslagna bemyndigandet under perioden 2001-<br>2003 framgår av ovanstående tabell.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringens bedömning är att FHI under året<br>gjort värdefulla insatser inom viktiga folkhälso-<br>områden. FHI har dessutom bistått ett flertal av<br>Socialdepartementets kommittéer med under-<br>lagsmaterial.</p>
<p>För att stärka det tobakspreventiva arbetet i<br>landet föreslår regeringen att 6 miljoner kronor<br>överförs engångsvis för 2001 från anslag 13:7<br>Socialstyrelsen. För åren 2001 respektive 2002<br>har anslaget minskats med 2 miljoner kronor på<br>grund av finansiering av åtgärder på handikapp-<br>området. Vidare har 3,8 miljoner kronor åter-<br>förts till anslaget med anledning av den engångs-<br>visa överföringen år 2000 till Rättsmedicinal-<br>verket.</p>
<p>4.7.5 14:5 Smittskyddsinstitutet</p>
<p>Tabell 4.8 Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>119 164</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>- 3 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>141 224 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>142 224</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>152 869</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>162 180 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>176 066 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>110 999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för engångsvis överföring</p></td><td>
<p>3 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>120 275</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 120 275 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:4 Folkhälsoinstitutet för 2001. För åren<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till 116 538 000<br>kronor respektive 119 011 000 kronor.</p>
<p>‘Varav 10 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 158 998 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 168 998 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Smittskyddsinstitutet (SMI) skall medverka till<br>att skyddet mot smittsamma sjukdomar upprätt-<br>hålls och förstärks.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för<br>budgetåret 1999 visar att det ekonomiska läget<br>för Smittskyddsinstitutet försämrades under<br>året. Trots extra resurstillskott om 5 miljoner<br>kronor under året gick verksamheten med 4,5<br>miljoner kronor i underskott, vilket medförde<br>att myndigheten fick ta drygt 3 miljoner kronor<br>av anslagskrediten i anspråk.</p>
<p>Under året har ett viktigt inslag i verksam-<br>heten varit anpassning till de nya lokalerna på<br>Karolinska Institutets område. Flytten har<br>medfört vissa störningar i den operativa verk-<br>samheten. Planering och byggande av det nya<br>säkerhetslaboratoriet har fortsatt med engage-<br>mang från SMI vid sidan av det arbete som<br>projektledning och byggherre har utfört.</p>
<p>Byggstarten för det nya huset för försöks-<br>djursverksamhet (djurhuset) har försenats. För-<br>seningen beror på att byggprojektet inrymmer<br>svåra avvägningar som skall samrådas med Jord-<br>bruksverket. Under året har dock SMI gjort<br>stora insatser för planeringen av det nya djurhu-<br>set. Ett begränsat och villkorat förhandsgodkän-</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>nande för det nya djurhuset har lämnats av Jord-<br>bruksverket. Enligt nuvarande planer beräknas<br>det nya djurhuset vara klart för inflyttning under<br>2002.</p>
<p>I ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Försva-<br>rets forskningsanstalt (FOA), Statens veteri-<br>närmedicinska anstalt (SVA), Försvarsmakten<br>och SMI pågår utarbetande av ett program för<br>beredskap mot allvarlig smitta med utgångs-<br>punkt i bl.a. de möjligheter som kommer att fin-<br>nas i det nya säkerhetslaboratoriet att hantera<br>smittämnen som kräver högsta säkerhetsnivå.<br>Verksamheten som hittills varit i en uppbygg-<br>nadsfas kommer att startas när det nya säker-<br>hetslaboratoriet har tagits i bruk under hösten<br>2000. SMI kommer genom det nya säkerhets-<br>laboratoriet att få en komplett diagnostisk bered-<br>skap för allvarlig smitta. Under året har SMI i<br>samråd med Socialstyrelsen och FoA på rege-<br>ringens uppdrag redovisat en plan för utveck-<br>lingen av det s.k. BSL4-programmet.</p>
<p>Forskningsinsatser, bl.a. inom områden som<br>hiv, malaria och antibiotikaresistens, har väckt<br>internationell uppmärksamhet under året och<br>forskare vid SMI har nämnts bland de mest<br>framgångsrika i världen. Den största delen av<br>forsknings- och utvecklingsprojekten vid SMI<br>finansieras helt eller delvis med externa anslag.</p>
<p>I SMI:s kunskapsstrategi betonas särskilt be-<br>hovet av utbildning och kompetensutveckling<br>inom de mikrobiologiska och infektionsepide-<br>miologiska områdena.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.9 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(Intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td>
<p>19 200</p></td><td>
<p>- 2 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>(13 %)</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 2000</p></td><td>
<p>17 800</p></td><td>
<p>19 800</p></td><td>
<p>- 2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>(11%)</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 2001</p></td><td>
<p>16 800</p></td><td>
<p>18 800</p></td><td>
<p>- 2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>(12 %)</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>SMI bedriver uppdragsverksamhet inom för-<br>söksdjursverksamheten och den speciella diag-<br>nostiken. Den speciella diagnostiken skall finan-<br>sieras med avgifter som ger full kostnads-<br>täckning. Försöksdjursverksamheten har med-</p>
<p>givits undantag från 5 § avgiftsförordningen<br>(1992:191). Inkomsterna disponeras av SMI.</p>
<p>Försöksdjurverksamheten redovisade ett<br>underskott på ca 0,5 miljoner kronor för 1999<br>och prognosen för 2000 pekar på ett underskott<br>om 2 miljoner kronor. Underskotten beror på<br>ökade kostnader för drift och underhåll och in-<br>köp av djur samtidigt som intäkterna är låga. I<br>förhållande till föregående år minskade under<br>1999 underskottet, vilket är en följd av att ett<br>ökat antal djurhållningsdagar lett till ökade in-<br>täkter.</p>
<p>Målet full kostnadstäckning har inte kunnat<br>uppfyllas för uppdragsverksamheten inom den<br>speciella diagnostiken. Den speciella diagnosti-<br>ken redovisade ett underskott på ca 2,2 miljoner<br>kronor 1999 och prognosen för 2000 visar på ett<br>nollresultat. Underskotten i verksamheten de<br>senaste åren beror bl.a. på ökade kostnader till<br>följd av ackreditering av verksamheten. För att<br>förbättra utfallet för 2000 har en avgiftshöjning<br>med 18 procent genomförts under 2000.</p>
<p>SMI har på regeringens uppdrag inkommit<br>med en översyn av de avgiftsfinansierade verk-<br>samheter. I skrivelsen gör SMI en genomgång av<br>de avgiftsfinansierade verksamheterna samt läm-<br>nar vissa förslag till hur hanteringen och styr-<br>ningen bör utformas. Avseende den speciella<br>diagnostiken föreslås bl.a. att kravet på full<br>kostnadstäckning skall upphöra för att bättre<br>kunna anpassa avgiftssättningen till behovet av<br>speciell diagnostik och till syftet med undersök-<br>ningen. Beträffande försöksdjursverksamheten<br>konstateras bl.a. att inriktning, omfattning och<br>former för verksamheten kommer att preciseras i<br>samband med den fortsatta planeringen och<br>projekteringen av det nya djurhuset. Skrivelsen<br>bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>SMI har kunnat uppfylla uppställda mål för verk-<br>samheten relativt väl trots störningar, främst i<br>form av flytten till nya lokaler och myndighetens<br>ekonomiska situation. SMI har under året aktivt<br>medverkat till att skyddet mot smittsamma sjuk-<br>domar har upprätthållits och förstärkts och i<br>dessa frågor samverkat med berörda myndig-<br>heter och organisationer. Samarbetet och kon-<br>takterna inom smittskyddsområdet har utveck-<br>lats väl såväl nationellt som internationellt. SMI<br>har bl.a. ett väl fungerande kontaktnät och sam-</p>
<p>17 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>arbete med smittskyddsläkarna och de mikro-<br>biologiska laboratorierna.</p>
<p>På tilläggsbudgeten för budgetåret 2000 till-<br>fördes SMI 10 miljoner kronor, i första hand för<br>att förbättra den ekonomiadministrativa styr-<br>ningen av verksamheten. Regeringen har dess-<br>utom givit SMI i uppdrag att i samverkan med<br>Ekonomistyrningsverket genomföra ett lång-<br>siktigt program för verksamhetsutveckling i linje<br>med det förslag som redovisats till regeringen<br>den 15 maj 2000. Programmet skall leda till att<br>den ekonomiadministrativa styrningen av<br>verksamheten förbättras och att kontrollen över<br>myndighetens ekonomi långsiktigt säkerställs.<br>Vidare har regeringen givit SMI i uppdrag att<br>senast den 15 januari 2001 redovisa ett underlag<br>för fördjupad prövning.</p>
<p>SMI har inkommit med en skrivelse med<br>redovisning av projektet att bygga ett nytt djur-<br>hus på Karolinska Institutets område samt hem-<br>ställt om regeringens medgivande att få teckna<br>ett hyreskontrakt för det nya djurhuset. Skrivel-<br>sen bereds för närvarande inom Regeringskans-<br>liet. Regeringen har i tidigare budgetpropositio-<br>ner angivit att ett nytt djurhus bör byggas. Medel<br>tillförs nu för detta ändamål. Byggstarten har<br>försenats på grund av att byggprojektet inrym-<br>mer svåra avvägningar som skall samrådas med<br>bl.a. de myndigheter som utövar djurskyddstill-<br>syn.</p>
<p>SMI flyttar enligt nuvarande planer in i den<br>nya säkerhetslaboratoriebyggnaden hösten 2000<br>samt i det nya djurhuset under 2002. Med anled-<br>ning av detta kommer hyreskostnaderna att öka<br>under det kommande året. Regeringen anser att<br>SMI:s anslag bör höjas med 19,2 miljoner kronor<br>till följd av ökade hyreskostnader och kostnader<br>som uppkommer i samband med byggnationen<br>av ett nytt djurhus. En bedömning av myndig-<br>hetens totala resursbehov bör enligt regeringen<br>göras med utgångspunkt i det underlag för för-<br>djupad prövning som SMI har fått i uppdrag att<br>redovisa till den 15 januari 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 152 869 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:5 Smittskyddsinstitutet för 2001. För<br>åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till<br>162 180 000 kronor respektive 176 066 000 kronor.</p>
<h2>4.8 14:6 Institutet för psykosocial</h2>
<h2>medicin</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.11 Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psyko-<br>social medicin</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>11 207</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 059</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 249</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 518 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 810 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 13 249 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Institutets för psykosocial medicin (IPM) insat-<br>ser syftar till att bidra till att minska de psyko-<br>sociala risksituationer i samhället som t.ex. ar-<br>betslöshet och omstrukturering på arbets-<br>marknaden ger upphov till och därmed bidra till<br>att folkhälsan förbättras för de grupper i sam-<br>hället som är mest eftersatta ur folkhälsosyn-<br>punkt.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att IPM på ett<br>tillfredsställande sätt uppfyllt sina verksamhets-<br>mål. Särskilt angelägen anses IPM:s arbete med<br>stressforskning.</p>
<p>IPM har genomfört ett arbete som syftar till<br>att stärka ekonomiadministrationen. Regeringen<br>har i samband med detta gjort en översyn av<br>IPM:s regleringsbrev för 2000 i syfte att för-<br>bättra kraven på återrapportering i regleringsbre-<br>vet.</p>
<p>Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>131 224 *</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>3 142</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för premie</p></td><td>
<p>-668</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>19 171</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>152 869</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Exklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget för 2000.</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>13 059</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris-och löneomräkning</p></td><td>
<p>190</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>13 249</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 13 249 000 kronor anvisas under an-</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>slaget 14:6 Institutet för psykosocial medicin för<br>2001. För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget<br>till 13 518 000 kronor respektive 13 810 000 kro-<br>nor.</p>
<p>4.8.1 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder</p>
<p>Tabell 4.13 Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åt-<br>gärder__________________________________________________</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>53 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>53 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>53 554</p></td></tr>
</table>
<p>Detta anslag är utbrutet från tidigare anslag B10<br>som då omfattade bidrag till olika frivilliga orga-<br>nisationer inom det sociala området. Bidrag från<br>detta anslag lämnas till länkorganisationer och<br>andra organisationer som arbetar med att stödja<br>och hjälpa f.d. missbrukare och som arbetar med<br>alkoholskadeförebyggande verksamhet. Nykter-<br>hetsorganisationer och Centralförbundet för al-<br>kohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller<br>statsbidrag från detta anslag.</p>
<p>Från anslaget disponerar Folkhälsoinstitutet 4<br>miljoner kronor årligen för insatser i syfte att<br>öka kunskapen om spelberoende och för att ini-<br>tiera aktiviteter för att förebygga spelberoende.<br>För innevarande år tillfördes i vårens tilläggs-<br>budget 2 miljoner kronor ytterligare för detta<br>ändamål. Folkhälsoinstitutet har under året<br>genomfört en kartläggning av omfattningen av<br>problemet. Man har även öppnat ett 020-num-<br>mer dit personer eller anhöriga till personer med<br>spelberoendeproblem kan vända sig för att få<br>hjälp.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Socialstyrelsen har i en rapport redovisat de<br>första erfarenheterna av det nya systemet för<br>administration av bidragen. Utvecklingen be-<br>döms i denna rapport som positiv. Organisa-<br>tionerna har - inom ramen för det brukarråd<br>som i enlighet med regeringens förslag inrättades<br>i samband med övergången till ett nytt system -<br>aktivt deltagit när det gäller att utforma former<br>och regler för bidragsgivningen. Avsikten är<br>också att i brukarrådet diskutera inriktningen på<br>bidragsgivningen och former för uppföljning och<br>utvärdering. Ett av syftena med detta arbete är</p>
<p>att öka organisationernas kompetens i dessa frå-<br>gor.</p>
<p>Regeringen bedömer det som angeläget att<br>Socialstyrelsen även i fortsättningen arbetar i<br>nära samarbete med organisationerna och ut-<br>vecklar brukarrådet till ett forum för samverkan<br>mellan organisationerna och staten. Detta är vik-<br>tigt bl.a. när det gäller att ge regeringen be-<br>slutsunderlag för sin politik inom berörda om-<br>råden.</p>
<p>Regeringens bedömning är dessutom att<br>Folkhälsoinstitutet även fortsättningsvis skall ar-<br>beta för att ta fram underlag i syfte att öka kun-<br>skapen om spelberoende och genom riktade in-<br>satser förebygga spelberoende.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 53 554 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för 2001.<br>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>53 554 000 kronor vardera året.</p>
<p>4.8.2 14:8 Alkohol- och narkotika-</p>
<p>politiska åtgärder</p>
<p>Tabell 4.14 Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och narkotika-<br>politiska åtgärder</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>35 719</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>16 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>27 500</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>43 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>77 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>102 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>127 500</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Internationaliseringen och det svenska EU-in-<br>trädet har ändrat förutsättningarna att bedriva en<br>traditionell svensk alkoholpolitik. Exempel på<br>sådana förändringar är ändrade regler för införsel<br>av alkohol och avskaffandet av monopolen för<br>tillverkning, import och partihandel av alko-<br>holdrycker, ändrade partihandelsregler, utökad<br>service och ändrade öppettider på Systembolaget,<br>försöksverksamhet med lördagsöppet m.m. Den<br>illegala hanteringen av alkohol har också ökat.<br>Ytterligare förändringar av införselreglerna<br>kommer fortlöpande att ske och EU:s införsel-<br>regler kommer att gälla i Sverige fullt ut från<br>2004. Detta kommer att öka gränshandeln och<br>också påverka alkoholskatterna i Sverige fram-<br>över. Dessa förändringar kan kraftigt påverka<br>alkoholkonsumtionen och alkoholens tillgäng-<br>lighet i Sverige som måste motverkas på andra</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>sätt än tidigare. Även det narkotikapolitiska ar-<br>betet påverkas av den ökade internationalisering<br>och vårt EU-inträde. I syfte att motverka en<br>konsumtions- och skadeökning till följd av<br>regelförändringarna har detta anslag inrättats för<br>att intensifiera det alkohol- och narkotikaföre-<br>byggande arbetet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>De förebyggande insatserna blir av avgörande<br>betydelse när det gäller att motverka alkohol-<br>och narkotikamissbrukets utbredning. Informa-<br>tion, opinionsbildning och andra alkohol- och<br>narkotikaförebyggande insatser, framför allt på<br>lokal och regional nivå, får därför en ökad bety-<br>delse i ansträngningarna att påverka attityder och<br>beteenden.</p>
<p>Erfarenheterna från de projekt på nationell<br>nivå som den nationella ledningsgruppen för al-<br>koholförebyggande insatser hittills har initierat<br>är mycket goda. Ledningsgruppen kommer där-<br>för att fortsätta att utveckla och pröva metoder<br>och modeller för förstärkta förebyggande insat-<br>ser samt att utvidga ansvaret till att också omfatta<br>frågor som har att göra med vård och behandling<br>på missbruksområdet. En nationell handlings-<br>plan för alkoholskadeförebyggande insatser<br>håller på att utarbetas och en proposition kom-<br>mer att överlämnas till riksdagen under hösten<br>2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 77 500 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgär-<br>der för 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till 102 500 000 kronor respektive<br>127 500 000 kronor.</p>
<p>4.8.3 14:9 Alkoholinspektionen</p>
<p>Tabell 4.15 Anslagsutveckling 14:9 Alkoholinspektionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>12 020</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 866</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 984</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 650</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 808 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 979 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 7 650 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Alkoholinspektionen skall övervaka efterlevna-<br>den av alkohollagen, dvs. tillse att bestämmelser<br>avseende hanteringen av alkoholdrycker efter-<br>levs.</p>
<p>Alkoholinspektionen startade sin verksamhet<br>den 1 januari 1995 med anledning av bl.a. EU-<br>medlemskapet och att riksdagen beslutat att av-<br>skaffa de tidigare import, export, tillverknings-<br>och partihandelsmonopolen när det gäller alko-<br>holdrycker. Dessa har ersatts av ett nytt alkohol-<br>politiskt motiverat tillstånds- och tillsynssystem<br>som hanteras av Alkoholinspektionen. Detta<br>system har dock i vissa delar kritiserats av EG-<br>domstolen och EU-kommissionen. Med anled-<br>ning av denna kritik har riksdagen beslutat att<br>från den 1 januari 2000 ta bort kravet på parti-<br>handelstillstånd och ersatt detta med det god-<br>kännande som skattemyndigheten ger för att<br>man som partihandlare skall få importera punkt-<br>skattepliktiga alkoholvaror. Det betyder för<br>Alkoholinspektionens del att deras verksamhet<br>när det gäller tillståndsgivning och tillsyn av par-<br>tihandeln kraftigt har reducerats sedan årsskiftet.<br>På grund av övergångsregler finns viss tillsyns-<br>och tillståndsverksamhet kvar till och med 2001.<br>Alkoholutredningen har dessutom i sitt<br>betänkande Bestämmelser om teknisk sprit m.m.<br>(SOU 2000:60) föreslagit att även tillverknings-<br>tillstånden avskaffas och tillsynen över alkohol-<br>tillverkarna på samma sätt som med partihandeln<br>skall utövas endast av skattemyndigheten. Orga-<br>nisationskommittén för Folkhälsoinstitutet har i<br>sitt slutbetänkande Statens folkhälsoinstitut -<br>roll och uppgifter (SOU 2000:57) behandlat<br>konsekvenserna av att Alkoholinspektionens<br>kvarvarande uppgifter övertas av det ombildade<br>Folkhälsoinstitutet.</p>
<p>För 2001 beräknas Alkoholinspektionen få in<br>avgifter motsvarande 4 500 000 kronor som inle-<br>vereras på inkomsttitel och således ej får dispo-<br>neras av myndigheten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Alkoholutredningen har behandlat Alkohol-<br>inspektionens framtida uppgifter och därvid<br>föreslagit att vissa uppgifter inte längre skall ut-<br>föras av inspektionen. Organisationskommittén<br>för Folkhälsoinstitutet har behandlat frågan om<br>att inspektionens kvarvarande uppgifter överförs<br>till det ombildade Folkhälsoinstitutet från den<br>1 juli 2001. Dessa betänkanden remissbehandlas<br>för närvarande och slutligt ställningstagande</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>kommer att ske under våren 2001 då en<br>proposition kommer att överlämnas till riks-<br>dagen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.16 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>6 984</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>7 650</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 7 650 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 14:9 Alkoholinspektionen för 2001. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>7 808 000 kronor respektive 7 979 000 kronor.</p>
<p>4.8.4 14:10 Alkoholsortimentsnämnden</p>
<p>Nämnden består av en lagfaren domare som<br>ordförande samt fyra andra ledamöter. De utses<br>av regeringen för tre år. För beredning av ären-<br>den hos nämnden utses en sekreterare som skall<br>vara lagfaren.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I ett inledningsskede har det varit svårbedömt<br>hur många ärenden som nämnden skulle komma<br>att få behandla. Numera bedöms att verksamhe-<br>ten och antalet ärenden har stabiliserats. Därför<br>föreslår regeringen att anslaget dras ned perma-<br>nent med 0,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 401 000 kronor anvisas under anslaget<br>14:10 Alkoholsortimentsnämnden för 2001. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till 409 000<br>kronor respektive 418 000 kronor.</p>
<p>Tabell 4.17 Anslagsutveckling 14:10 Alkoholsortiments-<br>nämnden</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslags-</p>
<p>1999 Utfall___________________88 sparande___________619</p>
<p>Utgifts-</p>
<p>2000 Anslag 691 prognos 130</p>
<p>2001 Förslag 401</p>
<p>2002 Beräknat 409 <sup>1</sup></p>
<p>2003 Beräknat 418 <sup>1</sup></p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 401 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Alkoholsortimentsnämnden inrättades den<br>1 januari 1995 i enlighet med de krav som Euro-<br>peiska kommissionen uppställt inför Sveriges<br>inträde i Europeiska unionen för att Sverige<br>skulle kunna behålla detaljhandelsmonopolet<br>före försäljning av spritdrycker, vin och starköl.<br>Samtidigt avskaffades övriga monopol inom<br>alkoholområdet.</p>
<p>Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-<br>diskriminerande i enlighet med de principer som<br>fastlagts i avtalet mellan staten och Systembola-<br>get. För att säkerställa icke-diskrimineringen in-<br>rättades Alkoholsortimentsnämnden som en<br>oberoende nämnd med uppgift att pröva besvär<br>över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra<br>viss alkoholhaltig dryck från sortimentet.</p>
<h2>4.9 Övrig statlig verksamhet</h2>
<p>Systembolaget</p>
<p>Systembolaget är ett av staten helägt företag. I<br>koncernen ingår förutom moderbolaget System-<br>bolaget AB också ett helägt dotterbolag, Lagena<br>Distribution AB. Verksamheten omfattar detalj-<br>handel och partihandel med alkoholdrycker. Den<br>totala försäljningen uppgick 1999 till<br>16 624,9 miljoner kronor (15 494,8 miljoner<br>kronor år 1998), en ökning med 1 130,1 miljoner<br>kronor jämfört med 1998. Totalt såldes under<br>1999 278,2 miljoner liter alkoholdrycker vilket är<br>en ökning med 10,2 procent sedan 1998. Det är<br>Systembolagets största försäljning någonsin. För<br>både vin och starköl slogs tidigare försäljnings-<br>rekord och för spritförsäljningen blev det en<br>liten försäljningsökning jämfört med föregående<br>år. Resultatet efter finansiella intäkter och<br>kostnader uppgick 1999 till 470 miljoner kronor<br>(350,9). Siffror tyder på att Systembolaget tagit<br>marknadsandelar från svartspritskonsumtionen,<br>dvs. från smuggling och hemtillverkning. Dess-<br>utom har alkoholkonsumtionen ökat totalt sett i<br>landet sedan 1998.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>Tabell 4.18 Ekonomisk översikt för de fem senaste åren</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omsättning</p></td><td>
<p>16 199</p></td><td>
<p>16 063</p></td><td>
<p>15 837</p></td><td>
<p>15 495</p></td><td>
<p>16 625</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter<br>finansiella<br>poster</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>239</p></td><td>
<p>351</p></td><td>
<p>470,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat eget</p></td><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>kapital <sup>1</sup></p></td><td>
<p>897</p></td><td>
<p>967</p></td><td>
<p>1 046</p></td><td>
<p>1 179</p></td><td>
<p>1 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntabilitet pä</p></td><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>JEK, %</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>13.6</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>33,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal an-</p></td><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>ställda</p></td><td>
<p>2 658</p></td><td>
<p>2 746</p></td><td>
<p>3 386</p></td><td>
<p>3 270</p></td><td>
<p>3 246</p></td></tr>
</table>
<p>■ Hänsyn är tagen till Obeskattade reserver och latent skatt.</p>
<p>Bolaget har f.n. drygt 400 butiker runt om i lan-<br>det. Under 1999 ökade produktiviteten med<br>6,3 procent och lageromsättningen i butikerna<br>med 12 procent. Under 1999 öppnades sex nya<br>butiker. Under 2000 räknar bolaget med att<br>öppna ytterligare 20 nya butiker.</p>
<p>Systembolaget hade vid årsskiftet 1999/2000<br>totalt 2 554 märken till försäljning och under<br>1999 lanserades totalt 938 nya märken.</p>
<p>I slutet av år 1999 fanns det drygt 300 företag<br>med tillstånd för partihandel med Systembolaget,<br>vilket kan jämföras med endast ett bolag fem år<br>tidigare. Det kan nu konstateras att Systembola-<br>get har klarat de stora omställningar som EU-<br>medlemskapet har inneburit.</p>
<p>Eftersom andra alkoholpolitiska instrument<br>har försvagats har Systembolagets roll blivit allt<br>viktigare när det gäller att motverka alkoholska-<br>dor. Den svenska alkoholmarknaden har genom-<br>gått en kraftig förändring sedan Sverige blev<br>medlem i EU och Systembolaget har därigenom<br>fått ökade uppgifter, t.ex. avseende inköp av<br>alkoholdrycker från partihandeln. En central<br>uppgift för Systembolaget kommer dock fort-<br>farande att vara att uppfylla EU:s krav på objek-<br>tiv behandling av produkter och leverantörer.<br>För ytterligare information om bolagets eko-<br>nomi och verksamhet hänvisas till regeringens<br>skrivelse (rskr. 1999/2000:120) 2000 års redo-<br>görelse för företag med statligt ägande.</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>5 Politikområde Barnpolitik</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att förverk-<br>liga FN:s konvention om barnets rättigheter i<br>Sverige. Till politikområdet hör Barnombuds-<br>mannen (BO) som har ett särskilt ansvar att be-<br>vaka barns och ungdomars rättigheter och intres-<br>sen, att följa Sveriges åtaganden enligt barn-<br>konventionen och att driva på genomförandet av<br>barnkonventionen på alla nivåer i samhället. Till<br></p>
<p>politikområdet hör även Statens nämnd för in-<br>ternationella adoptionsfrågor (NIA) med ansvar<br>för tillsyn, kontroll och information i frågor<br>rörande internationella adoptioner. Medel för<br>insatser för att förverkliga barnkonventionen<br>redovisas under politikområde Socialtjänstpolitik<br>anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt<br>arbete m.m.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15:1 Barnombudsmannen</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15:2 Statens nämnd för internationella adoptions-<br>frågor</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområde Barnpolitik</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>16.0</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>16,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h2>5.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Barn och ungdomar skall<br>växa upp under trygga och goda förhållanden.</p>
<h2>5.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Med FN:s barnkonvention som utgångspunkt<br>har barnfrågorna under de senaste åren kommit<br>att framträda som ett eget, övergripande politik-<br>område. Detta innebär att insatser för att sätta<br>barnets bästa i centrum skall genomsyra alla delar<br>av regeringens politik och alla samhällsverksam-<br>heter som rör barn. Inom varje politikområde<br>skall barnkonventionen och dess intentioner be-<br>aktas. Till grund för regeringens politik inom<br>området ligger den strategi för att förverkliga<br>FN:s barnkonvention i Sverige som riksdagen<br>godkände 1999 (prop. 1997/98:182, bet.<br>1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171).</p>
<p>Regeringen har nyligen överlämnat en skri-<br>velse till riksdagen om barnpolitiken med ut-<br>gångspunkt i FN:s barnkonvention (skr.<br>1999/2000:137). I skrivelsen ges en bred bild av<br>barnens situation i dagens Sverige och hur poli-<br>tiken på barnområdet är utformad. Av skrivelsen<br>framgår att barnfrågorna alltmer kommit i fokus<br>och att regeringen driver en aktiv politik för att<br>samordna och utveckla barnpolitiken. Vidare<br>aviseras i skrivelsen ett antal planerade åtgärder<br>som syftar till att förbättra barnens situation i<br>Sverige.</p>
<p>FN:s konvention om barnets rättigheter är ett<br>viktigt instrument i detta arbete. Den inriktning<br>som där ges överensstämmer i allt väsentligt med<br>de traditionella målen för svensk barnpolitik och<br>kan beskrivas enligt följande:</p>
<p>- Barnets bästa skall vara vägledande vid allt<br>beslutsfattande och alla åtgärder som rör<br>barn.</p>
<p>- Inget barn skall diskrimineras på grund av<br>härkomst, kön, religion, funktionshinder<br>eller andra likartade skäl.</p>
<p>- Barn skall tillåtas att utvecklas i sin egen<br>takt och utifrån sina egna förutsättningar.</p>
<p>- Barn skall ges möjligheter att framföra sina<br>åsikter i frågor som rör dem.</p>
<p>Tyngdpunkten i regeringens barnpolitik under<br>de kommande åren ligger i förbättringar för<br>barnfamiljerna, ökade resurser till skola, vård och<br>omsorg, uppmärksamhet och stöd för utsatta<br>barn, ökade möjligheter för barns och ung-<br>domars inflytande samt fortsatt genomförande<br>och uppföljning av regeringens strategi för ar-<br>betet med FN:s barnkonvention.</p>
<p>Det är viktigt att tillse att samhällets resurser<br>och verksamheter kommer både flickor och<br>pojker till del på lika villkor liksom att flickor<br>och pojkar får möjlighet att utveckla sina egna<br>personligheter utan att begränsas av könsstereo-<br>typa mönster. Barn och ungdomar påverkas även<br>av hur jämställdheten fungerar mellan de vuxna<br>kvinnor och män som omger och möter barnen<br>och som därmed sätter normer och utgör före-<br>bilder.</p>
<h2>5.5 Insatser</h2>
<p>5.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>De statliga insatserna inom politikområdet går<br>främst ut på att initiera och stödja processer för<br>att på såväl central som regional och lokal nivå<br>förverkliga barnets rättigheter i enlighet med<br>åtagandena i barnkonventionen. Redovisningen<br>av de statliga insatserna avspeglar det faktum att<br>konventionen griper in i alla områden i samhället<br>som rör barn. Åtgärderna kan dels vara av<br>övergripande och generell natur, dels insatser<br>som når en mer begränsad grupp, såsom vissa<br>konkreta projekt.</p>
<p>Barnombudsmannen (BO) har en central roll i<br>den nationella strategin för att förverkliga barn-<br>konventionen i Sverige (jfr prop. 1997/98:182).<br>Inom ramen för sitt breda uppdrag att genom-<br>föra utbildningsinsatser och utveckla metoder<br>och verktyg för barnkonventionens genom-<br>förande har BO startat ett arbete som innebär att<br>utvärdera och vidareutveckla olika metoder för<br>att tillämpa barnkonventionen i kommuner och<br>landsting. Barnombudsmannen bedriver inom<br>ramen för uppdraget också ett utvecklingsarbete<br>tillsammans med ett antal försöksmyndigheter<br>när det gäller att få fram modeller för hur barn-<br>konsekvensanalyser kan göras. Medel som an-<br>vänds för att öka kunskapen om barnkonven-<br>tionen är bl.a. en informationsskrift samt en sär-<br>skild hemsida för att sprida goda exempel inom</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>myndigheter, landsting och kommuner när det<br>gäller att genomföra barnkonventionen. Ett<br>fortbildningsprogram kring barnkonventionen<br>har också tagits fram. Kommuner, landsting och<br>myndigheter deltar aktivt i utvecklingsarbetet<br>genom särskilda referensgrupper till BO. Till<br>detta kommer utbildningsinsatser som BO ge-<br>nomför i första hand till beslutsfattare inom<br>myndigheter, kommuner och landsting. Arbetet<br>bedrivs i dialog med Socialdepartementet och<br>samarbete sker med många andra aktörer som<br>t.ex. frivilligorganisationer och Ekonomistyr-<br>ningsverket.</p>
<p>Statistiska centralbyrån har under budgetåret<br>1999 tilldelats särskilda medel för att utveckla<br>basstatistiken om barn och deras familjer. En<br>första rapport med statistik om barn och deras<br>familjer har presenterats under året (Barn och<br>deras familjer 1998, Demografiska rapporter<br>1999:3). Arbetet med att vidareutveckla och för-<br>bättra basstatistiken om barn fortsätter.</p>
<p>Regeringen har för en treårsperiod, med bör-<br>jan under 1999, avsatt medel för arbete mot<br>könsstympning av kvinnor och flickor. Medlen<br>disponeras av Socialstyrelsen för att vidareut-<br>veckla och sprida metoder samt initiera före-<br>byggande projekt mot kvinnlig könsstympning.</p>
<p>Inom ramen för sitt utredningsuppdrag har<br>Kommittén mot barnmisshandel (S 1998:07)<br>under budgetåret 1999 disponerat medel för ut-<br>åtriktade insatser för att sprida information och<br>öka medvetenheten om barnmisshandel hos all-<br>mänheten och personal som arbetar med barn. I<br>början av 2000 har kommittén gett ut Föräldra-<br>boken, en skrift som riktar sig till föräldrar. En<br>annonskampanj har också genomförts. Till<br>hösten 2000 planeras aktiviteter riktade till barn<br>och ungdomar, samt en informationsaktivitet till<br>yrkesgrupper som arbetar med barn för att med-<br>vetandegöra dem om anmälningsskyldigheten<br>enligt socialtjänstlagen (1980:620).</p>
<p>I syfte att uppmärksamma tioårsdagen av<br>barnkonventionens antagande av FN:s general-<br>församling den 20 november 1989 anordnade re-<br>geringen i november 1999 en konferens som<br>riktade sig till bl.a. frivilligorganisationer, depar-<br>tement, myndigheter samt barn, ungdomar och<br>parlamentariker.</p>
<p>Socialdepartementet har tilldelats ett samord-<br>ningsansvar för arbetet med barnkonventions-<br>frågor inom Regeringkansliet. Samordnings-<br>funktionen skall fungera såväl pådrivande som<br>stödjande gentemot andra departement i deras<br>verksamhet inom området, inte minst när det</p>
<p>gäller att bistå myndigheterna i deras ansträng-<br>ningar att förverkliga konventionen.</p>
<p>5.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Barnpolitikens sektorsövergripande karaktär in-<br>nebär att insatser för att förverkliga barnkon-<br>ventionen redovisas under respektive poli-<br>tikområde. Den ekonomiska familjepolitiken,<br>hälso- och sjukvårdspolitiken, socialtjänstpoliti-<br>ken, folkhälsopolitiken, utbildningspolitiken,<br>storstadspolitiken och kriminalpolitiken är ex-<br>empel på politikområden där för barn och ung-<br>domar väsentliga insatser utförs.</p>
<p>En stor del av arbetet med att genomföra<br>barnkonventionen handlar om ökad kunskap<br>och medvetenhet samt attitydförändringar. Här<br>spelar insatser som utförs inom ramen för av<br>Allmänna arvsfonden beviljade projekt, liksom<br>det arbete som frivilligorganisationerna bedriver<br>i form av bl.a. opinionsbildning, en stor roll. Re-<br>geringen har beslutat avsätta särskilda medel ur<br>Allmänna arvsfonden till frivilligorganisatio-<br>nerna för att sprida kunskap om barnkonven-<br>tionen. Totalt har 57 lokala projekt genomförts, i<br>cirka 200 kommuner spridda över hela Sverige.<br>Cirka 1 200 insatser har gjorts i form av utbild-<br>ningar, seminarier/konferenser, kulturella akti-<br>viteter m.m., vilket har resulterat i att cirka<br>48 000 personer (politiker, tjänstemän, personal,<br>barn, föräldrar m.fl.) har nåtts av insatserna.<br>Projektet pågick t.o.m. december 1999 och en<br>utvärdering har nyligen överlämnats till rege-<br>ringen.</p>
<p>Inom många kommuner och landsting vidtas<br>åtgärder för att öka kunskapen om barnkonven-<br>tionen, bl.a. genom konferenser, seminarier och<br>informationsmaterial. Arbetet befinner sig i ett<br>aktivt utvecklingsskede och många kommuner<br>och landsting använder sig av olika metoder och<br>modeller, t.ex. barn- och ungdomsplaner, barn-<br>bilagor, barn- och ungdomsråd, barnkonsekvens-<br>analyser, för att beakta barnperspektivet i sitt be-<br>slutsfattande.</p>
<h2>5.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 är att barn och ungdomar skall växa upp<br>under trygga och goda förhållanden.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>5.6.1 Resultat</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 uttalar rege-<br>ringen att FN:s konvention om barnets rättig-<br>heter är en av grundpelarna för regeringens ar-<br>bete med barnfrågor. Barnets bästa skall sättas i<br>främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn<br>och barnperspektivet skall genomsyra allt be-<br>slutsfattande som rör barn. Under de senaste<br>åren har ett ökat engagemang för barnkonven-<br>tionen noterats i hela samhället. Barnombuds-<br>mannens enkätundersökning på kommunnivå<br>(BO 1999, På god väg?) pekar på en positiv ut-<br>veckling jämfört med tidigare års undersök-<br>ningar; barnkonventionen behandlas och omsätts<br>i handling i högre utsträckning än tidigare i<br>kommunerna. Fortfarande befinner sig dock<br>många kommuner i ett inledningsskede av barn-<br>konventionsarbetet.</p>
<p>Samtliga landsting har behandlat barnkonven-<br>tionen på olika sätt (Enkätundersökning, BO<br>1998). Många landsting har eller planerar för en<br>särskild strategi för barnkonventionens inför-<br>livande i sitt arbete.</p>
<p>År 1998 gjorde Barnombudsmannen en un-<br>dersökning av hur 90 myndigheter, som direkt<br>eller indirekt arbetar med frågor som rör barn,<br>arbetar med barnkonventionen. I denna grupp<br>ingick samtliga länsstyrelser samt överrätterna<br>inom domstolsväsendet. Kartläggningen visar att<br>en klar majoritet av myndigheterna anger att<br>barnkonventionen på något sätt har relevans för<br>myndighetens verksamhet. Nära hälften av de 90<br>svarande myndigheterna anger också att de i<br>skrivelser, remissyttranden, föreskrifter, policy-<br>uttalanden eller beslut refererar till barnkonven-<br>tionen.</p>
<p>5.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Även om utvecklingen under den senare delen av<br>1990-talet varit positiv återstår mycket arbete<br>innan barnkonventionen fullt ut praktiseras i<br>kommunerna. Många kommuner befinner sig i<br>ett inledningsskede av detta arbete. De metoder<br>och modeller som hittills arbetats fram är ofta av<br>försökskaraktär, vilket betyder att de ännu inte<br>har utvärderats eller följts upp. Det innebär att<br>effekterna framför allt kan utläsas på policynivå.</p>
<p>Barnkonventionen utgör ännu inte ett dokument<br>som med tyngd påverkar kommunala be-<br>slutsprocesser och genomsyrar hela kommunens<br>verksamhet. Fortfarande är det en dryg fjärdedel<br>av kommunerna som inte redovisar några åtgär-<br>der alls för att genomföra barnkonventionen i sin<br>kommun.</p>
<p>En slutsats som kan dras av Barnombuds-<br>mannens enkätundersökning på kommunnivå<br>1999 i jämförelse med tidigare års undersök-<br>ningar (1995 och 1997) är att många kommuner i<br>dag redan har grundläggande kunskaper om<br>barnkonventionen och att behovet för när-<br>varande är störst när det gäller kunskaper om hur<br>den skall omsättas i praktiken.</p>
<p>Inte heller inom landstingen används barn-<br>konventionen som ett systematiskt verktyg i<br>planerings- och beslutsprocesser eller som ett<br>medel för att förverkliga barns och ungdomars<br>möjligheter att påverka landstingens verksam-<br>heter.</p>
<p>Många statliga myndigheter är medvetna om<br>barnkonventionens betydelse, men de flesta<br>myndigheter saknar fortfarande ett aktivt för-<br>hållningssätt till barnkonventionen och dess in-<br>tentioner. Det är ett relativt stort antal myndig-<br>heter som använder barnkonventionen i olika<br>uttalanden, vilket tyder på en medvetenhet om<br>dess betydelse. Mycket få myndigheter tillämpar<br>emellertid konventionen på ett strategiskt och<br>systematiskt sätt.</p>
<p>Sammantaget visar myndigheter, landsting<br>och kommuner ett allt större intresse för barn-<br>konventionen, men de behöver hjälp med att<br>omsätta den i praktiken. Barnkonventionen har<br>ännu inte blivit ett självklart redskap i planering<br>och vid beslut inom något samhällsområde.</p>
<p>Det utvecklingsarbete som Barnombuds-<br>mannen bedriver inom ramen för den nationella<br>startegin (jfr prop. 1997/98:182) innebär ett vik-<br>tigt stöd för kommuner, landsting och myndig-<br>heter i deras fortsatta barnkonventionsarbete.<br>Frågor om metoder m.m. för att införliva ett<br>bamperspektiv inom alla samhällsområden som<br>rör barn (s.k. mainstreaming) kommer därför<br>även fortsättningsvis att prioriteras. De målsätt-<br>ningar och prioriteringar som anvisas i strategin<br>för att förverkliga barnkonventionen i Sverige<br>(prop. 1997/98:182) ligger fast.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h2>5.7 Budgetförslag</h2>
<p>5.7.1 15:1 Barnombudsmannen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>6 915</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>604</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 450</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 882</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 565</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 739 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 928 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 8 565 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8 450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>8 565</p></td></tr>
</table>
<p>5.7.2 15:2 Statens nämnd för</p>
<p>internationella adoptionsfrågor</p>
<p>Barnombudsmannen (BO) har i uppgift att be-<br>vaka frågor som angår barns och ungdomars<br>rättigheter och intressen och skall särskilt upp-<br>märksamma att lagar och andra författningar står<br>i överensstämmelse med Sveriges åtaganden en-<br>ligt FN:s konvention om barnets rättigheter.<br>Barnombudsmannens del av målet för barnpoli-<br>tiken är att barns och ungdomars rättigheter och<br>intressen i ökad utsträckning skall tillgodoses<br>och att FN:s barnkonvention i ökad utsträckning<br>skall efterlevas på alla nivåer i samhället.<br>Barnombudsmannens verksamhet har under<br>budgetåret 1999 och innevarande budgetår till<br>stor del präglats av arbetet med att genomföra<br>centrala delar av strategin för att förverkliga<br>barnkonventionen i Sverige (jfr regeringsbeslut<br>S1999/3654/ST).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.4 Anslagsutveckling 15:2 Statens nämnd för<br>internationella adoptionsfrågor</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 785</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>454</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 658 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 980</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 121 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 274 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 250 tkr på tilläggsbudget i samband med den<br>ekonomiska vårpropositionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 6 980 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det är viktigt att det arbete som bedrivs av<br>Barnombudsmannen, bland annat när det gäller<br>att påbörja och samordna insatser för att genom-<br>föra barnkonventionen i Sverige och för att be-<br>vaka barns och ungdomars rättigheter och intres-<br>sen i olika sammanhang, förstärks och<br>effektiviseras. En särskild utredning har därför<br>haft i uppdrag att lämna förslag till hur Barn-<br>ombudsmannen skall kunna stärkas. Utred-<br>ningen har presenterat sina förslag i betänkandet<br>Barnombudsmannen - företrädare för barn och<br>ungdomar (SOU 1999:65). Betänkandet har<br>remissbehandlats. Regeringen planerar en propo-<br>sition under hösten 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 8 565 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 15:1 Barnombudsmannen för år 2001. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>8 739 000 kronor respektive 8 928 000 kronor.</p>
<p>Statens nämnd för internationella adoptions-<br>frågor (NIA) är central myndighet med ansvar<br>för tillsyn, kontroll och information i frågor<br>rörande internationella adoptioner.</p>
<p>NIA har som uppgift att underlätta adoption i<br>Sverige av utländska barn. NIA skall därvid<br>sträva efter att adoptionen sker till barnets bästa<br>och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets<br>ursprungsland och i Sverige.</p>
<p>Nämnden ansvarar för frågor enligt förord-<br>ningen (1976:834) om prövning av utländskt be-<br>slut om adoption, samt frågor om auktorisation<br>av organisationer enligt lagen (1997:119) om<br>internationell adoptionsförmedling. NIA be-<br>slutar också om fördelning av statsbidrag till<br>sådana organisationer.</p>
<p>När det är fråga om adoption av ett utländskt<br>barn utan medverkan av auktoriserad samman-<br>slutning skall NIA enligt lagen om internationell<br>adoptionsförmedling pröva om förfarandet är<br>godtagbart.</p>
<p>Sverige har ratificerat 1993 års Haagkonven-<br>tion om skydd av barn och samarbete vid inter-<br>nationella adoptioner. NIA är centralmyndighet<br>enligt konventionen.</p>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adop-<br>tioner utgår under utgiftsområde 12 anslaget<br>21:4 Bidrag till kostnader för internationella<br>adoptioner. Bidraget har varit oförändrat sedan<br>1991. De senaste åren har kostnaderna för adop-<br>tioner stigit. Regeringen föreslår därför att</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>bidraget höjs fr.o.m. den 1 januari 2001. Det nya<br>bidragsbeloppet föreslås bli 40 000 kronor per<br>adoption.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 6 980 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 15:2 Statens nämnd för internationella<br>adoptionsfrågor för 2001. För åren 2002 och 2003<br>beräknas anslaget till 7121 000 respektive<br>7 274 000 kronor.</p>
<p>Cirka 800 -1 000 barn adopteras till Sverige år-<br>ligen. För 2001 görs bedömningen att cirka 1 000<br>adoptivbarn skall komma till Sverige.</p>
<p>Regeringens bedömning är att myndigheten<br>fungerar väl och att de anslagna resurserna ut-<br>nyttjas på ett tillfredsställande sätt. Adoptions-<br>verksamheten håller en hög etisk nivå i Sverige.<br>NIA har väsentligt bidragit till detta genom sin<br>aktiva tillsyns- och informationsverksamhet.<br>Enskilda händelser visar dock att man inte kan ta<br>den höga etiska nivån för given. Fortsatta an-<br>strängningar från NIA:s sida är därför nödvän-<br>diga.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 5.5 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>6 908 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>6 980</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Exklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>2000.</p></td></tr>
</table>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>6 Politikområde Handikappolitik</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att personer<br>med funktionshinder skall nå full delaktighet och<br>jämlikhet i samhället. Flertalet insatser för stöd<br>och för tillgänglighet för funktionshindrade<br>ingår också i andra politik- och utgiftsområden,<br>t.ex. inom utbildnings-, arbetsmarknads- och<br>transportområdet. Insatserna redovisas i detalj<br>inom respektive område. Detta tillvägagångssätt<br>överensstämmer med den s.k. ansvars- och<br>finansieringsprincipen som innebär att varje<br>sektor i samhället skall utforma, bedriva och fi-<br>nansiera sin verksamhet så att den blir tillgänglig<br>för alla medborgare, dvs. även personer med<br>funktionshinder.</p>
<p>Kommunerna och landstingen har huvudan-<br>svaret för vård, stöd och service till personer med<br>funktionshinder Detta ansvar regleras i social-<br>tjänstlagen (1980:620, SoL), hälso- och sjuk-<br>vårdslagen (1982:763, HSL) och lagen<br>(1993:387) om stöd och service till vissa funk-<br>tionshindrade (LSS). Statens ekonomiska stöd<br>lämnas i huvudsak från utgiftsområde 25 All-<br>männa bidrag till kommuner.</p>
<p>Till politikområdet hör Handikappombuds-<br>mannen, som har till uppgift att bevaka att funk-<br>tionshindrade personers rättigheter och intressen<br>beaktas inom alla samhällsområden. I politik-<br>området ingår även att ekonomiskt stödja handi-<br>kapporganisationerna i deras arbete för bättre<br>livsvillkor för funktionshindrade.</p>
<p>Inom politikområdet finns även statsbidrag till<br>landstingen för insatsen rådgivning och annat<br>personligt stöd som regleras i LSS och till<br>tolktjänst för barndomsdöva m.fl. enligt HSL.<br>Landstingen får ersättning från staten även för<br>inköp av alternativ telefonutrustning till döva,<br></p>
<p>gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade och<br>deras anhöriga. Utrustningen gör det möjligt för<br>dem att kommunicera via telefonnätet.</p>
<p>Statlig assistansersättning lämnas till funk-<br>tionshindrade personer som har behov av per-<br>sonlig assistans för att tillgodose sina grundläg-<br>gande behov under i genomsnitt mer än<br>20 timmar per vecka. Den statliga assistansersätt-<br>ningen regleras i lagen (1993:389) om assistans-<br>ersättning (LASS). De allmänna försäkringskas-<br>sorna administrerar och beslutar om ersätt-<br>ningen.</p>
<p>Statligt bilstöd lämnas till funktionshindrade<br>personer och föräldrar till funktionshindrade<br>barn för anskaffning och anpassning av motor-<br>fordon m.m. Bestämmelser om bilstöd finns i la-<br>gen (1988:360) om handläggning av ärenden om<br>bilstöd till handikappade. Riksförsäkringsverket<br>och de allmänna försäkringskassorna ansvarar för<br>bilstödet.</p>
<p>Statsbidraget till vårdartjänst m.m. ger stude-<br>rande med rörelsehinder sådant stöd att de kan<br>vistas på studieorten och genomföra studier vid<br>folkhögskola, universitet och högskola. Det gör<br>det också möjligt för ungdomar som antagits till<br>riksgymnasium för svårt rörelsehindrade ung-<br>domar att genomföra studierna.</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus), som administrerar anslaget till vårdar-<br>tjänst m.m., har till uppgift att förbättra förut-<br>sättningarna för utbildning och studier för unga<br>och vuxna personer med funktionshinder.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h2>6.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:1 Personligt ombud</p></td><td></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>90 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p></td><td>
<p>279,3</p></td><td>
<p>275,0</p></td><td>
<p>280,3</p></td><td>
<p>277,0</p></td><td>
<p>275,0</p></td><td>
<p>275,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p></td><td>
<p>174,7</p></td><td>
<p>158,6</p></td><td>
<p>186,8</p></td><td>
<p>172,5</p></td><td>
<p>163,8</p></td><td>
<p>167,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-<br>tionshinder</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>79,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:5 Bidrag till handikapporganisationer</p></td><td>
<p>132,2</p></td><td>
<p>152,7</p></td><td>
<p>152,7</p></td><td>
<p>157,2</p></td><td>
<p>157,2</p></td><td>
<p>157,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:6 Alternativ telefoni</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:7 Bilstöd till handikappade</p></td><td>
<p>201,5</p></td><td>
<p>230,0</p></td><td>
<p>209,5</p></td><td>
<p>227,0</p></td><td>
<p>164,0</p></td><td>
<p>164,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:8 Kostnader för statlig assistansersättning</p></td><td>
<p>4 498,1</p></td><td>
<p>5 136,0</p></td><td>
<p>5 350,0</p></td><td>
<p>6 640,0</p></td><td>
<p>7 606,0</p></td><td>
<p>8 759,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16:10 Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>15,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområdet Handikappolitik</p></td><td>
<p>5 398,6</p></td><td>
<p>6 096,3</p></td><td>
<p>6 322,9</p></td><td>
<p>7 670,6</p></td><td>
<p>8 594,4</p></td><td>
<p>9 752,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<h2>6.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Utjämna skillnaderna i<br>levnadsvillkor mellan personer med och utan<br>funktionshinder.</p>
<p>Målet som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 var:</p>
<p>Personer med funktionshinder skall kunna<br>delta i samhällslivet och få tillgång till god om-<br>sorg och vård som bygger på den enskilda män-<br>niskans delaktighet och självbestämmande.</p>
<p>Resultatbedömningen i avsnitt 6.6 baseras på<br>detta mål.</p>
<h2>6.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Grunden för den svenska handikappolitiken är<br>att personer med funktionshinder är medborgare<br>med samma rättigheter och skyldigheter som<br>andra. Handikappolitiken rör hela samhället. För<br>att full delaktighet och jämlikhet skall uppnås för<br>personer med funktionshinder måste alla miljöer<br>bli tillgängliga och all verksamhet i samhället<br>utformas så att var och en kan delta. I ett<br>historiskt perspektiv har människor med funk-<br>tionshinder allt för ofta varit diskriminerade och</p>
<p>utestängda från stora delar av samhället. Bero-<br>endet av andras välvilja har begränsat möjlighe-<br>terna att utforma ett liv på egna villkor. Institu-<br>tionstänkande och segregation har ibland syftat<br>till att skydda funktionshindrade från övriga<br>samhället och ibland tvärtom. Alltjämt förhind-<br>ras människor med funktionshinder att delta i<br>samhällslivet.</p>
<p>För personer med funktionshinder har den so-<br>ciala och ekonomiska utvecklingen haft stor be-<br>tydelse. Genom den generella välfärden minskas<br>det utanförskap som ett selektivt system medför<br>- i synnerhet om det är kopplat till arbete och<br>inkomst. Utbyggnaden av den offentliga sektorn<br>har och har haft stor betydelse för människor<br>med funktionshinder. Solidariskt finansierat stöd<br>och service har lett till ökade förutsättningar att<br>utforma det egna livet.</p>
<p>Människor har olika förutsättningar. Att tänka<br>i ett mångfaldsperspektiv är att ta tillvara förde-<br>larna med olikheter och planera utifrån detta<br>faktum. Att inte göra det är att stänga ute stora<br>grupper av befolkningen. Det är också ett slöseri<br>med samhällets resurser. Målet är att samhället<br>värderar och tar tillvara människors olikheter,<br>som t.ex. etnisk tillhörighet, ålder, sexuell lägg-<br>ning och funktionshinder. Mer än var sjätte per-<br>son i yrkesverksam ålder har något slag av funk-<br>tionshinder. Människor med funktionshinder<br>finns i alla grupper i samhället och i alla åldrar. I<br>takt med den medicintekniska utvecklingen</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>överlever allt fler personer svåra olyckor och<br>sjukdomar, ofta med funktionshinder som följd.<br>Aven en åldrande befolkning bidrar till att anta-<br>let funktionshindrade stiger.</p>
<p>De senaste åren har insikten om mångfaldens<br>betydelse för tillväxten ökat. För att Sverige skall<br>klara sig i den internationella konkurrensen och<br>bibehålla välfärden måste alla resurser i landet tas<br>tillvara. Det är dålig samhällsekonomi att vissa<br>grupper i samhället inte ges tillträde till arbets-<br>marknaden eller att deras kunskaper och erfa-<br>renheter inte kommer till nytta. En prioriterad<br>uppgift för regeringen är att undanröja meka-<br>nismer, t.ex. diskriminering, som hindrar män-<br>niskor från att bidra till tillväxt och produktion.</p>
<p>När hinder för tillgänglighet till miljöer och<br>verksamheter rivs får människor med olika bak-<br>grund möjlighet att mötas. Därigenom kan för-<br>domar, negativa attityder och diskriminering un-<br>danröjas. Människor med funktionshinder är<br>ofta beroende av olika insatser från samhället. De<br>måste i samband med insatserna bemötas med<br>respekt och ges möjlighet till självbestämmande<br>och kontroll över den egna livssituationen. Via<br>handikapporganisationerna kan personer med<br>funktionshinder kollektivt påverka ut-<br>formningen av handikappolitiken. Det kan bl.a.<br>ske i regeringens handikappdelegation som är ett<br>forum för överläggningar och ömsesidig<br>information mellan handikapprörelsen och rege-<br>ringen.</p>
<p>Riksdagen har godkänt inriktningen för han-<br>dikappolitiken i samband med behandlingen av<br>regeringens proposition Från patient till med-<br>borgare - en nationell handlingsplan för handi-<br>kappolitiken (prop.l999/2000:79, bet.<br>1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Denna<br>inriktning är:</p>
<p>- En samhällsgemenskap med mångfald som<br>grund.</p>
<p>- Samhället utformas så att människor med<br>funktionshinder i alla åldrar blir fullt delak-<br>tiga i samhällslivet.</p>
<p>- Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och<br>pojkar, kvinnor och män med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Under de närmaste åren kommer tre arbetsom-<br>råden att prioriteras inom handikappolitiken.<br>Det är att se till att handikapperspektivet genom-<br>syrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgäng-<br>ligt samhälle och att förbättra bemötandet.</p>
<p>Det innebär bl.a. att statliga myndigheter får i<br>uppdrag att integrera handikapperspektivet i sin<br>verksamhet, att vissa lagar och föreskrifter ändras<br>i syfte att stärka tillgängligheten och att offent-<br>ligt anställd personal erbjuds kompetensutveck-<br>ling i frågor om bemötande.</p>
<p>Handikappolitikens inriktning överensstäm-<br>mer med FN:s standardregler för att tillförsäkra<br>människor med funktionsnedsättning delaktig-<br>het och jämlikhet. Standardreglerna antogs av<br>FN:s generalförsamling i december 1993. En<br>viktig markering inom EU är att en ny artikel,<br>artikel 13, har förts in i EG-fördraget. Artikeln<br>innebär att rådet kan vidta lämpliga åtgärder för<br>att bekämpa diskriminering på åtta olika grunder<br>som även omfattar människor med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Regeringen har tillsatt flera utredningar som<br>syftar till att utveckla frågor om demokrati och<br>medborgarskap där frågor om tillgänglighet och<br>diskriminering ingår. Det gäller bl.a. översyn av<br>vallagen (dir. 2000:10), behov av åtgärder för att<br>stärka den medborgerliga insynen och deltagan-<br>det i den kommunala demokratin (dir. 1999:98)<br>och en översyn av lagstiftningen om olaga dis-<br>kriminering m.m. (dir. 1999:49). Författnings-<br>utredningen (dir. 2000:21) har fått i uppdrag att<br>överväga på vilket sätt funktionshindrades och<br>andra utsatta gruppers delaktighet och jämlikhet<br>i samhället skall komma till tydligare uttryck i<br>regeringsformen.</p>
<h2>6.5 Insatser</h2>
<p>Personer med funktionshinder har sämre lev-<br>nadsförhållanden än befolkningen i övrigt. Det<br>framgår bl.a. av SCB:s levnadsnivåundersök-<br>ningar. Det finns stora brister i samhällets till-<br>gänglighet på olika områden, vilket bl.a. Handi-<br>kappombudsmannen rapporterat. Personer med<br>psykiska funktionshinder har särskilt begränsade<br>möjligheter till delaktighet och inflytande i sam-<br>hället vilket bl.a. Psykiatriutredningen (SOU<br>1999:273)påtalat.</p>
<p>För att komma till rätta med dessa brister<br>krävs insatser på en rad samhällsområden. I den<br>ovan nämnda nationella handlingsplanen för<br>handikappolitiken redovisas pågående och plane-<br>rade insatser när det gäller främst tillgänglighet,<br>bemötande, kultur och media, utbildning och ar-<br>betsmarknad.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>6.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Statens insatser inom politikområdet består i hu-<br>vudsak av lagstiftning, ekonomiska bidrag och<br>myndigheternas uppgifter bl.a. vad gäller tillsyn,<br>stimulansåtgärder, uppföljning och utvärdering.</p>
<p>Varje myndighet har ett grundläggande ansvar<br>för att inom sitt område leva upp till de natio-<br>nella målen för handikappolitiken och FN:s<br>standardregler. Detta kommer under året att<br>förtydligas i en särskild förordning för statliga<br>myndigheter. Ett antal stora eller besöksviktiga<br>statliga myndigheter skall senast den 31 decem-<br>ber 2001 redovisa handlingsplaner för att göra<br>myndigheternas lokaler, information och övrig<br>verksamhet tillgängliga för personer med funk-<br>tionshinder. Myndigheter med sektorsansvar får<br>i uppdrag att utarbeta förslag till uppfölj-<br>ningsbara etappmål för respektive sektor.</p>
<p>I miljöer för allmänheten, både inomhus och<br>utomhus, finns ofta hinder för personer med<br>funktionshinder. Regeringen avser att under<br>hösten 2000 föreslå en ändring i plan- och bygg-<br>lagen (1987:10, PBL). Ändringen innebär att en-<br>kelt åtgärdade hinder mot tillgänglighet och an-<br>vändbarhet för personer med nedsatt rörelse-<br>eller orienteringsförmåga skall vara åtgärdade<br>före utgången av 2010 i befintliga lokaler dit<br>allmänheten har tillträde och på befintliga all-<br>männa platser. I PBL finns krav på tillgänglighet<br>i samband med nybyggnad och ändring av all-<br>männa platser. Boverket har fått i uppdrag att<br>förtydliga kraven genom förslag till tillämp-<br>ningsföreskrifter.</p>
<p>Med stöd av bostadsanpassningsbidrag finns<br>möjlighet att anpassa bostaden till egna indivi-<br>duella behov. Ändringar infördes den 1 juli 2000<br>i lagen (1992:1574) om bostadsanpassnings-<br>bidrag vilket bl.a. kan göra det lättare att få bi-<br>drag till anpassning vid köp och byte av bostad<br>om insatserna inte medför större kostnader.</p>
<p>Ett nationellt center för tillgänglighet byggs<br>upp hos Handikappombudsmannen fr.o.m. den<br>1 januari 2001. En viktig uppgift blir att vara ett<br>nationellt rådgivande organ i frågor om tillgäng-<br>lighet. Arbetet med att driva på utvecklingen att<br>göra samhället tillgängligt koncentreras till kun-<br>skapsuppbyggnad, rådgivning, utveckling och<br>samverkan.</p>
<p>Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för<br>funktionshindrade senast 2010. För att påskynda<br>utvecklingen har riksdagen beslutat om ett<br>statsbidrag till åtgärder med syfte att göra</p>
<p>kollektivtrafiken mer tillgänglig för funktions-<br>hindrade. Ett villkor är att planerna för färdtjänst<br>och kollektivtrafik samordnas. Gällande före-<br>skrifter om tillgänglighet till olika färdmedel<br>skall ses över och skärpas.</p>
<p>Ett stort problem som uppmärksammats un-<br>der många år är att huvudmännen, kommuner<br>och landsting, dröjer med att vidta åtgärder en-<br>ligt domar som ger enskilda personer rätt till in-<br>satser enligt lagen (1993:387) om stöd och ser-<br>vice till vissa funktionshindrade (LSS) eller<br>socialtjänstlagen (1980:620, SoL). Fr.o.m. den<br>1 juli 2000 har dessa lagar ändrats för att komma<br>till rätta med detta s.k. domstolstrots. Länsstyrel-<br>serna har fått i uppdrag att verka för att kommu-<br>ner och landsting planerar för att kunna till-<br>godose framtida behov av stöd, service och<br>bistånd. Om länsstyrelsen finner att en kommun<br>eller ett landsting inte fullgör vad som ålagts<br>kommunen eller landstinget i en lagakraftvunnen<br>dom enligt LSS eller SoL får länsstyrelsen före-<br>lägga kommunen eller landstinget att avhjälpa<br>bristen. Föreläggandet får förenas med vite.</p>
<p>Huvudmännen har ansvar för att den personal<br>som i sitt arbete möter personer med funk-<br>tionshinder får möjlighet att utveckla sin kom-<br>petens i olika frågor som hänger samman med<br>funktionshindrade personers behov och stöd.<br>Traditionell kompetensutveckling i form av kor-<br>tare kurser, enstaka studiedagar eller liknande är<br>dock inte tillräckligt för att ändra människors<br>attityder och inställning. Ett nationellt program<br>för kompetensutveckling kommer därför att ut-<br>arbetas av handikapporganisationerna och be-<br>rörda statliga och kommunala myndigheter till-<br>sammans. Statens institut för särskilt utbild-<br>ningsstöd (Sisus) har fått uppgiften att ta fram<br>det nationella programmet och hålla samman och<br>driva programmet centralt. Sisus har även fått i<br>uppdrag att i samråd med Statens kvalitets- och<br>kompetensråd och andra intressenter förbereda<br>och genomföra en särskild informationsinsats<br>riktad till nyckelpersoner inom statsförvalt-<br>ningen om myndigheternas ansvar för de handi-<br>kappolitiska frågorna.</p>
<p>Personer med psykiska funktionshinder har<br>ofta mycket sammansatta behov av service, stöd<br>och vård och behöver därför hjälp från en rad<br>olika håll samtidigt som man kan ha stora svårig-<br>heter att ta och upprätthålla sådana kontakter. En<br>försöksverksamhet med personliga ombud har<br>gett flera positiva effekter. Socialstyrelsen har<br>därför fått i uppdrag att samordna en nationell<br>uppbyggnad och utveckling av verksamheten. De</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>personliga ombuden skall bl.a. företräda den en-<br>skilde i olika situationer, ge råd och stöd samt<br>stärka den enskildes egen initiativförmåga.</p>
<p>Insatsen personlig assistans och den ekono-<br>miska ersättningen för denna assistans - assi-<br>stansersättning - gör det möjligt för personer<br>med omfattande funktionshinder att leva ett<br>självständigt och aktivt liv. Rätten till personlig<br>assistans har nu funnits i drygt sex år. Rege-<br>ringen föreslår i en särskild proposition (prop.<br>2000/2001:5) att rätten till personlig assistans ut-<br>vidgas till att omfatta personer som fyllt 65 år<br>och har haft denna insats tidigare.</p>
<p>Nya regler gäller från den 1 juli 2000 för bi-<br>dragen till handikapporganisationerna enligt för-<br>ordningen om statsbidrag till handikapporganisa-<br>tioner. Från denna tidpunkt får 48 handikapp-<br>förbund bidrag till sin verksamhet på riksplanet.<br>Socialstyrelsen beslutar om fördelningen och<br>skall följa upp och utvärdera effekterna av de nya<br>reglerna särskilt vad gäller de mindre<br>organisationerna. Nivån på bidragen till<br>handikapporganisationerna höjdes den 1 juli<br>2000.</p>
<p>Statens Kulturråd har på regeringens uppdrag<br>kartlagt situationen för funktionshindrade på<br>kulturområdet. Uppdraget redovisades i februari<br>1998. I rapporten lämnar Statens Kulturråd även<br>förslag till ett program för ökad tillgänglighet.</p>
<p>Statens kulturråd har erhållit medel i syfte att<br>öka funktionshindrades deltagande i kulturlivet<br>och föreslås få ytterligare medel fr.o.m. 2001.<br>Aven Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation<br>och litteratur (LL-stiftelsen) och Tal- och punkt-<br>skriftsbiblioteket (TPB) föreslås få tillskott för<br>att öka tillgängligheten till litteraturen.</p>
<p>Medel har avsatts för att göra film mer lättill-<br>gänglig för funktionshindrade. Stöd skall lämnas<br>till textning av svensk film och video och till<br>tolkning på videogram. Regeringen har beslutat<br>att införa ett särskilt verksamhetsmål för Filmin-<br>stitutet rörande stöd till textning av film och vi-<br>deo och till syntolkning. Film för barn och ung-<br>dom skall prioriteras.</p>
<p>Barn och ungdomar med funktionshinder bor<br>idag med få undantag tillsammans med sina för-<br>äldrar och får också i allmänhet sin skolgång inom<br>ramen för det ordinarie utbildningssystemet i en<br>skola i närheten av hemmet. På sikt kommer sex<br>statliga specialskolor med möjlighet till<br>elevboende att finnas kvar för döva och hörsel-<br>skadade barn och ungdomar som använder teck-<br>enspråk. De båda övriga specialskolorna kommer</p>
<p>att avvecklas till förmån för en utökad resurs-<br>centerverksamhet för respektive målgrupp.</p>
<p>En treårig satsning på kompetensutveckling<br>har inletts för att stärka förutsättningarna för<br>elever i behov av särskilt stöd för att nå målen i<br>ungdomsskolan. Satsningen inriktas på att öka<br>kompetensen i arbetslagen, i gymnasieskolan<br>också hos vissa nyckelpersoner, för att kunna<br>möta behoven hos elever med varierande förut-<br>sättningar och behov.</p>
<p>Under treårsperioden 1999-2001 satsar rege-<br>ringen medel för att stimulera IT-användningen i<br>skolan. Delegationen för IT i skolan har avsatt<br>särskilda medel för att utveckla läromedel för<br>elever med funktionshinder.</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) har sedan några år gjort en kartläggning<br>av tillgängligheten vid universitet och högskolor<br>och utifrån erfarenheterna byggt upp en infor-<br>mationstjänst på internet, det s.k. THUT-pro-<br>jektet.</p>
<p>Stora satsningar görs på olika arbetsmarknads-<br>politiska program för att underlätta och stödja<br>funktionshindrades möjligheter att delta i ar-<br>betslivet. Det handlar både om olika personliga<br>och tekniska stöd till den enskilde arbetstagaren<br>och stöd till företag som anställer funktionshind-<br>rade personer.</p>
<p>Sedan den 1 maj 1999 gäller lagen (1999:132)<br>om förbud mot diskriminering i arbetslivet av<br>personer med funktionshinder. Diskriminerings-<br>förbudet skall skydda såväl anställda som<br>arbetssökande. Det gäller hela rekryteringsförfa-<br>randet och - ifråga om anställda - arbetsgivarens<br>beslut om befordran, utbildning för befordran,<br>tillämpning av löne- och andra anställningsvill-<br>kor, arbetsledningsbeslut och beslut om uppsäg-<br>ning och avsked m.m. Handikappombuds-<br>mannen har till uppgift att övervaka att lagen<br>följs.</p>
<p>Regeringen har inrättat ett projekt med upp-<br>gift att i ett sammanhang och ur ett tillväxtpers-<br>pektiv kartlägga och analysera hur kön, klass, et-<br>nisk tillhörighet, sexuell läggning och funk-<br>tionshinder påverkar enskildas möjligheter på<br>arbetsmarknaden och till eget företagande samt<br>lämna förslag till hur mångfald kan ökas och<br>bättre tas tillvara i arbetslivet.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>6.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Kommuner och landsting svarar för den över-<br>vägande delen av vård, stöd och service till per-<br>soner med funktionshinder. En redovisning av<br>verksamheten ges i regeringens skrivelse Ut-<br>vecklingen inom den kommunala sektorn<br>(skr. 1999/2000:102).</p>
<p>Det finns handikappråd i 96 procent av kom-<br>munerna. I 45 procent av kommunerna finns ett<br>handikappolitiskt program. Hälften av pro-<br>grammen grundar sig på FN:s standardregler om<br>delaktighet och jämlikhet för personer med<br>funktionshinder. Detta framgår av en enkätun-<br>dersökning som Handikappombudsmannen har<br>gjort bland Sveriges kommuner.</p>
<p>Allmänna arvsfondens ändamål är att främja<br>verksamhet av ideell karaktär till förmån för<br>barn, ungdomar och personer med funktions-<br>hinder. En rad projekt får idag stöd ur arvs-<br>fonden. De gäller bl.a. utvecklingsverksamhet<br>som kan förbättra bemötandet av personer med<br>funktionshinder, stöd för att stärka personer<br>med funktionshinder och deras anhöriga, infor-<br>mation och utbildning riktade till allmänheten,<br>personalgrupper och beslutsfattare, talangsats-<br>ning inom handikappidrotten, alternativa stöd<br>och boendeformer för personer med psykiska<br>funktionshinder och insatser för att öka IT-<br>kompetensen bland personer med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Handikapporganisationernas verksamhet kan<br>sammanfattas i intressepolitiskt arbete, service<br>och information till medlemmar och andra samt<br>kamratstödjande verksamhet. De olika verksam-<br>heterna kompletterar varandra och är av stor vikt<br>både för hela samhällets utveckling och för en-<br>skilda personer med funktionshinder.</p>
<h2>6.6 Resultatbedömning</h2>
<p>I budgetpropositionen för 2000 angavs följande<br>mål för handikappolitiken:</p>
<p>Personer med funktionshinder skall kunna<br>delta i samhällslivet och få tillgång till god om-<br>sorg och vård som bygger på den enskilda män-<br>niskans delaktighet och självbestämmande.</p>
<p>6.6.1 Resultat</p>
<p>Enligt SCB har funktionshindrade personer lägre<br>arbetskraftsdeltagande än befolkningen totalt.<br>Andelen sysselsatta bland personer med funk-<br>tionshinder var 60 procent 1998. Motsvarande<br>andel för befolkningen i övrigt var drygt 70 pro-<br>cent. Som sysselsatta räknas personer som utför<br>något arbete antingen som avlönade arbetstagare<br>eller egna företagare samt oavlönade medhjälpare<br>i familjeföretag. Andelen funktionshindrade som<br>arbetar eller söker arbete är 65 procent.<br>Motsvarande siffra för den övriga befolkningen<br>är nästan 80 procent. Arbetskraftsdeltagandet för<br>dem med funktionshinder och nedsatt arbets-<br>förmåga har ökat från 54 procent 1996 till 62<br>procent 1998 samtidigt som den minskade med<br>drygt 1 procentenhet för hela befolkningen.<br>Arbetslösheten har mellan 1996 och 1998 sjunkit<br>i alla grupper, både för dem med nedsatt<br>arbetsförmåga och för övriga. Arbetslösheten är<br>dock fortfarande högre för personer med<br>funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga än<br>för personer utan funktionshinder. 40 procent<br>av alla anställda med funktionshinder uppger att<br>de inte får de hjälpmedel och anpassnings-<br>åtgärder som de behöver.</p>
<p>Personer med förtidspension och sjukbidrag<br>står helt eller delvis utanför arbetslivet. Under<br>1999 skedde en ökning av antalet nybeviljade<br>förtidspensioner och sjukbidrag och under de-<br>cember 1999 utbetalades sådana förmåner till<br>närmare 425 000, vilket är ca 3 000 fler än i de-<br>cember 1998.</p>
<p>Tillgång till utbildning och utbildningsnivå är<br>en faktor som starkt påverkar människors lev-<br>nadsförhållanden såväl på arbetsmarknaden som<br>i samhällslivet i övrigt. Antalet personer med<br>funktionshinder som studerar vid universitet<br>eller högskola har ökat för sjätte året i rad från<br>närmare 500 studerande 1993/94 till drygt 1 600<br>studerande 1999. Dock är gruppen med funk-<br>tionshinder fortfarande underrepresenterad. En-<br>ligt Statistiska centralbyrån (SCB) har ungefär<br>var sjätte funktionshindrad en eftergymnasial ut-<br>bildning, medan var fjärde i hela befolkningen<br>har sådan utbildning.</p>
<p>Otillräcklig information om den fysiska till-<br>gängligheten kan utgöra hinder för personer med<br>funktionshinder att bedriva studier. Sisus kart-<br>läggning av tillgängligheten visade 1996 att un-<br>gefär en tredjedel av utbildningsinstitutionerna<br>vid svenska universitet och högskolor bedrev sin<br>utbildning i lokaler som inte uppfyller tämligen</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>lågt ställda krav på tillgänglighet för rörelsehind-<br>rade. Tillgängligheten har dock de två följande<br>åren blivit bättre, särskilt i Linköping och Lund.</p>
<p>Jämförelser av levnadsförhållanden mellan<br>funktionshindrade personer och hela befolk-<br>ningen visar att människor med funktionshinder<br>även på andra områden i genomsnitt har sämre<br>levnadsförhållanden än övriga befolkningen. Det<br>gäller ekonomi, sociala kontakter och fritid.<br>Många funktionshindrade är ensamstående och<br>deras boendeförhållanden avviker från boende-<br>situationen för hela befolkningen.</p>
<p>Handikappombudsmannen behandlar i sin<br>sjätte rapport till regeringen i mars 2000 de rät-<br>tigheter som barn med funktionshinder har en-<br>ligt Barnkonventionen och FN:s standardregler.<br>Samhällets insatser för barn med funktionshin-<br>der präglas av ett snävt omsorgsperspektiv skri-<br>ver Handikappombudsmannen. Det finns ten-<br>denser till att ansökningar om stöd för att<br>tillgodose rättigheter för barn med funktions-<br>hinder avslås oavsett barnets behov. Motive-<br>ringen är att resurser saknas. Många som vänder<br>sig till Handikappombudsmannen upplever att<br>flera år av offentlig ekonomisk återhållsamhet<br>har försämrat möjligheterna för barn med funk-<br>tionshinder.</p>
<p>Det är svårt att uppskatta hur många personer<br>som behöver stöd i sin vardag till följd av funk-<br>tionshinder. Därför är det också svårt att beräkna<br>i vilken mån de samlade insatserna når dem som<br>behöver stöd. Befintlig statistik om omfatt-<br>ningen av insatserna har också begränsningar.<br>Det går därför inte att med någon större preci-<br>sion uttala sig om i vilken utsträckning insatserna<br>täcker de befintliga behoven av stöd, service och<br>omsorg. Detta påtalar Kommittén Välfärdsbok-<br>slut i sitt delbetänkande Välfärd vid vägskäl<br>(SOU 2000:3).</p>
<p>Socialstyrelsen genomförde under 1999 en<br>uppföljning av landstingens tolktjänstverksamhet<br>för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och<br>hörselskadade år 1998. Uppföljningen visar en<br>förbättring vid de flesta av tolkcentralerna sedan<br>1996 då den senaste uppföljningen gjordes.<br>Socialstyrelsen anser att förutsättningarna för en<br>god utbyggnad av tolktjänsten har ökat under de<br>sista åren. Enligt Tolk- och översättarinstitutets<br>prognos åren 2000 - 2005 kommer det att till-<br>föras 258 nya tolkar under perioden. Social-<br>styrelsen konstaterar dock samtidigt att tolk-<br>tjänsten ännu inte kan anses genomförd på det<br>sätt som avsågs i handikappreformen då lands-<br>tingen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763,</p>
<p>HSL) gavs en skyldighet att erbjuda tolktjänst<br>för döva m.fl. Ytterligare uppföljningar av<br>tolktjänstverksamheten bör därför göras både av<br>landstingen själva och centralt.</p>
<p>Enligt bl.a. Socialstyrelsens utvärdering av<br>handikappreformen kan det konstateras att assi-<br>stansreformen inneburit ökad valfrihet, större<br>inflytande och bättre livskvalitet för många per-<br>soner med omfattande funktionshinder.</p>
<p>Både antalet personer som beviljats assistans-<br>ersättning och antalet assistanstimmar har ökat<br>kraftigt sedan reformen infördes 1994. Utgif-<br>terna för den statliga assistansersättningen är i<br>dag betydligt högre än vad som ursprungligen<br>förväntats.</p>
<p>Det är vanligast med assistansersättning bland<br>äldre funktionshindrade, dvs. i åldersgruppen<br>50- 64. Det är också inom denna åldersgrupp<br>som antalet personer ökat mest, vilket sannolikt<br>hänger samman med att det är då som många<br>svåra neurologiska sjukdomar inträder med<br>funktionshinder som följd. Antalet barn (upp till<br>16 år) med assistansersättning har sedan refor-<br>men infördes varit relativt konstant, omkring<br>1 200- 1 300.</p>
<p>Flest timmar assistansersättning beviljas per-<br>soner i åldrarna 20 - 39 år. Ökningen av timan-<br>talet har varit störst bland personer i 20 - 29 års-<br>åldern. I den åldern är behovet att aktivera sig<br>särskilt stort då man just flyttat hemifrån och har<br>ett stort behov av att umgås med andra. Barn be-<br>viljas i genomsnitt mindre antal timmar i veckan<br>än vuxna. Att så är fallet hänger samman med att<br>man vid bedömning av assistansbehovet skall ta<br>hänsyn till det normala föräldraansvaret och det<br>stöd som kommunen har ansvar för i t.ex. dag-<br>hem och skola.</p>
<p>Män beviljas assistansersättning i något större<br>utsträckning än kvinnor både antalsmässigt men<br>även som andel av befolkningen. Vidare erhåller<br>männen något fler assistanstimmar än kvinnorna,<br>dock är skillnaden relativt liten och konstant<br>över tiden. Kunskaper om vad som ligger bakom<br>dessa skillnader mellan könen saknas. En förkla-<br>ring kan vara att fler män än kvinnor har svåra<br>funktionshinder och att deras behov av stödin-<br>satser därför är större.</p>
<p>Under 1999 utbetalades 2 097 bilstöd totalt<br>varav 1 040 till kvinnor och 1 057 till män. Det är<br>en minskning jämfört med 1997 och 1998. Ett<br>genomsnittligt bidrag var 96 086 kronor 1999<br>(94 155 kronor för kvinnor och 97 986 för män).</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) fick 1998 i upp-<br>drag av regeringen att genomföra en översyn av</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>bilstödet. RRV:s rapport överlämnades 1 maj<br>1999. Enligt RRV är det osäkert i vilken ut-<br>sträckning bilstödet når dem som är berättigade<br>till det, dvs. personer som har väsentliga och var-<br>aktiga förflyttningssvårigheter och som motsva-<br>rar kraven i definitionerna av de olika grupperna i<br>personkretsen. Av de iakttagelser RRV gjort om<br>bilstödets effekter för brukarna är en utbredd<br>uppfattning att tillgång till bil har mycket posi-<br>tiva effekter för personer med funktionshinder<br>och att bilstödet är ett värdefullt bidrag. Jämfört<br>med färdtjänst betyder tillgång till egen bil ofta<br>större frihet och flexibilitet i resandet, kortare<br>restider och sannolikt också bättre försörjnings-<br>möjligheter. Frågan om eventuella regelföränd-<br>ringar bereds för närvarande i Regeringskansliet.</p>
<p>Antalet studerande vid folkhögskola som har<br>haft stöd via vårdartjänst har ökat avsevärt under<br>den senaste treårsperioden. Antalet deltagar-<br>veckor har ökat från 11 369 år 1997 till 14 698 år<br>1999. Det gäller främst långa kurser. 2 575 del-<br>tagare erhöll stöd under 1999 jämfört med 2 207<br>år 1997. Den genomsnittliga kurslängden har<br>också ökat. Antal studenter inom universitet och<br>högskola med vårdartjänst var 64 personer under<br>1999 (48 studenter 1998 och 34 studenter 1997).</p>
<p>Det utbetalade statsbidraget till riksgymnasie-<br>verksamheten för omvårdnadsinsatser ökade<br>med 8 procent mellan budgetåren 1997 och 1998<br>och med 7,5 procent mellan 1998 och 1999. An-<br>talet elever inom riksgymnasieverksamheten har<br>ökat från 165 elever läsåret 1997/98 till 178 elever<br>läsåret 1999/2000. De fyra befintliga riksgymna-<br>sieorterna kan i viss utsträckning expandera sin<br>verksamhet. Skillnaden i kostnader per avtalad<br>elevhemsplats mellan de olika riksgymnasieor-<br>terna är relativt stor. Det kan till stor del för-<br>klaras med att personaltätheten per plats varierar.</p>
<p>Det finns inget enkelt svar på om insatserna<br>inom vård och omsorg bygger på den enskilda<br>människans delaktighet och självbestämmande.<br>Utredningen om bemötande av personer med<br>funktionshinder (S 1997:04) beskrev i olika rap-<br>porter att funktionshindrade upplever misstro<br>och kontroll från samhällsorganens sida.</p>
<p>Den enskildes möjligheter till inflytande över<br>stödinsatserna är betydligt större om de ges med<br>stöd av LSS än med stöd av SoL. Det gäller sär-<br>skilt insatsen personlig assistans, men även andra<br>insatser enligt LSS. Under hela 1998 fick 64 500<br>personer ett eller flera beslut om stöd enligt LSS.<br>De har större möjlighet till delaktighet och<br>självbestämmande inom vården och omsorgen än<br>de 20 400 personer som en viss dag (den</p>
<p>1 november 1998) fick stöd enligt SoL inom ra-<br>men för kommunernas äldre- och handikapp-<br>omsorg.</p>
<p>6.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Bilden av situationen för funktionshindrade per-<br>soner är i vissa avseenden motsägelsefull. Å ena<br>sidan framgår av statistik att funktionshindrade<br>personer som grupp har sämre levnadsförhål-<br>landen än övriga befolkningen. Å andra sidan<br>finns allt fler exempel på att enskilda personer<br>med stora funktionshinder lever under goda vill-<br>kor med utbildning, arbete och familj, ofta med<br>stöd av personlig assistans eller andra insatser.</p>
<p>Allt fler personer med funktionshinder skaffar<br>sig högre utbildning och allt fler får arbete. Det<br>innebär ökade möjligheter att påverka sitt liv på<br>alla områden. Personlig assistans har medfört att<br>friheten och kontrollen över den egna livssitua-<br>tionen har ökat. Regeringen föreslår i en särskild<br>(prop. 2000/2001:5) proposition att rätten till<br>personlig assistans utvidgas till att omfatta per-<br>soner som fyllt 65 år och har haft denna insats<br>tidigare. Insatsen personligt ombud kan med-<br>föra liknande fördelar för personer med psykiska<br>funktionshinder. Vårdartjänst gör det möjligt för<br>personer med stora funktionshinder att studera<br>på folkhögskola, högskola och universitet.<br>Reglerna för statsbidrag till vårdartjänst för<br>elever inom folkhögskolan skall fr.o.m. 2001<br>ändras så att samtliga studerande i folkhögskolan<br>kan omfattas av statsbidraget oavsett diagnos.<br>Kommunernas och landstingens insatser för<br>vård, stöd och service är avgörande för att perso-<br>ner med funktionshinder skall kunna fungera i<br>samhället. De ökade statsbidragen till vård, skola<br>och omsorg bidrar till förbättringar på detta om-<br>råde.</p>
<p>Den satsning på åtgärder för tillgänglighet och<br>ökade medel för att bygga upp ett nationellt<br>center för tillgänglighet hos Handikappom-<br>budsmannen, som föreslås i den nationella hand-<br>lingsplanen för handikappolitiken kommer att<br>öka möjligheterna till delaktighet i samhället. I<br>enlighet med handlingsplanen tillförs medel för<br>alternativ telefoni och kompetensutveckling för<br>personal inom vård- och omsorg. Länsstyrelser-<br>nas personal får extra resurser för utbildning<br>med anledning av lagändringar för att förhindra<br>s.k. domstolstrots.</p>
<p>I överensstämmelse med inriktningen i den<br>nationella handlingsplanen för handikappolitiken</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>föreslås även ökade resurser till Statens kulturråd<br>för att genomföra och utvidga handlingspro-<br>grammet för ökad tillgänglighet. Stiftelsen för<br>lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-<br>stiftelsen - Centrum för lättläst) och Talboks-<br>och punktskriftsbiblioteket (TPB) föreslås få<br>medel för att öka tillgängligheten till litteraturen.<br>En höjning föreslås av statsbidragen till handi-<br>kapporganisationerna.</p>
<p>I den nationella handlingsplanen föreslås att<br>en särskild utredare skall tillsättas för att se över<br>och lämna förslag till hur hjälpmedelsförsörj-<br>ningen skall utformas för alla studeranden med<br>funktionshinder.</p>
<p>Under senare år har den tekniska utvecklingen<br>gått kraftigt framåt och det är vissa grupper av<br>funktionshindrade som av olika skäl inte kunnat<br>tillgodogöra sig de nya rönen och få del av de nya<br>produkter som utvecklats på hjälpmedelsområ-<br>det. Regeringen överväger nu att tillsätta en sär-<br>skild utredning för att på ett bättre sätt tillgodose<br>dessa gruppers behov av hjälpmedel.</p>
<p>Mer forskning behövs för att vi skall få en för-<br>djupad bild av levnadsvillkoren för funktions-<br>hindrade. Det saknas tillräcklig kunskap om<br>förhållandet mellan behoven av vård, stöd och<br>service och tillgången på insatser. Vi behöver<br>också veta varför vissa personer med funktions-<br>hinder klarar sig bra medan andra inte tycks få<br>det stöd som de behöver. Det behövs även mer<br>kunskap om skillnader mellan situationen för<br>kvinnor med funktionshinder och män med<br>funktionshinder.</p>
<p>Den långsiktiga utformningen och utveck-<br>lingen av handikappforskningen skall läggas fast i<br>ett nationellt forskningsprogram som utarbetas<br>av det nya Forskningsrådet för arbetsliv och<br>socialvetenskap. Handikappforskning är ett prio-<br>riterat område och den socialvetenskapligt in-<br>riktade handikappforskningen föreslås få<br>ytterligare medel i överensstämmelse med in-<br>riktningen i den nationella handlingsplanen för<br>handikappolitiken.</p>
<h2>6.7 Budgetförslag</h2>
<p>6.7.1 16:1 Personligt ombud</p>
<p>Tabell 6.2 Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Utfall</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>30 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 15 000 tkr kronor på tilläggsbudget i samband<br>med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att utveckla verk-<br>samhet med personliga ombud för personer med<br>psykiska funktionshinder. De personliga om-<br>buden skall bl.a. företräda den enskilde i olika<br>situationer, ge råd och stöd samt stärka den en-<br>skildes egen initiativförmåga. Verksamheten skall<br>grundas på ett kommunalt ansvar och huvud-<br>mannaskap men olika verksamhetsformer kan<br>prövas beträffande det praktiska utförandet.</p>
<p>Socialstyrelsen har tillsammans med länssty-<br>relserna fått regeringens uppdrag att arbeta för<br>att verksamheten blir rikstäckande, definiera<br>vilka arbetsuppgifter som bör innefattas i stödet<br>samt utforma kriterier för vilka personer som<br>bör omfattas av insatsen. Socialstyrelsen skall<br>också utvärdera utvecklingen av verksamheten<br>samt vilka effekter den får såväl för psykiskt<br>funktionshindrade som på utnyttjandet och ut-<br>formningen av andra näraliggande insatser och<br>verksamhetsområden.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 60 000 000 kronor skall anvisas under<br>anslaget 16:1 Personligt ombud för 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till vardera<br>90 000 000 kronor.</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>6.7.2 16:2 Vissa statsbidrag inom</p>
<p>handikappområdet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.3 Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom<br>handikappområdet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>279 270</p></td><td rowspan="2">
<p>Utgående<br>reservation</p></td><td rowspan="2">
<p>5 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>275 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>280 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>277 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘inklusive en minskning med 55 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den<br>ekonomiska vårpropositionen 2000.</p>
<p>att under 2001 tillgodose länsstyrelsernas behov<br>av utbildning med anledning av kommande lag-<br>ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service<br>till vissa funktionshindrade (LSS).</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 277 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:2 Vissa statsbidrag inom handikapp-<br>området för år 2001. För åren 2002 och 2003<br>beräknas anslaget till vardera 275 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>6.7.3 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst</p>
<p>m.m.</p>
<p>Från anslaget lämnas statsbidrag till landstingen<br>för vissa handikappinsatser som avser:</p>
<p>- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner<br>kronor) samt</p>
<p>- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kro-<br>nor)</p>
<p>Medlen fördelas av Socialstyrelsen till lands-<br>tingen. Bidraget till rådgivning och annat stöd<br>lämnas i enlighet med finansieringsprincipen för<br>de ökade åtaganden landstingen fick genom infö-<br>randet av lagen (1993:387) om stöd och service<br>till vissa funktionshindrade. Syftet med bidraget<br>till tolktjänsten är att ge landstingen förutsätt-<br>ningar att bygga ut tolktjänsten för döva och<br>dövblinda m.fl.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Socialstyrelsen ansåg i sin slutrapport 1997 angå-<br>ende uppföljningen av handikappreformen att<br>insatsens benämning borde ändras från ”råd och<br>stöd” till ”särskilt expertstöd”. Utredningen om<br>bemötande av personer med funktionshinder<br>föreslog i sitt slutbetänkande att ett förtydli-<br>gande bör göras av lagstiftningen. Enligt rege-<br>ringens bedömning bör ett förtydligande göras<br>avseende syftet med råd och stöd, förutsättning-<br>ar för att erhålla insatsen och på vilket sätt den<br>kan komplettera andra åtgärder. Regeringen<br>avser därför att tillkalla en särskild utredare för<br>detta ändamål.</p>
<p>I enlighet med regeringens proposition<br>(1999/2000:79, bet. 1999/2000:SOU14, rskr.<br>1999/2000:240) Från patient till medborgare - en<br>nationell handlingsplan för handikappolitiken<br>tillförs anslaget engångsvis 2 miljoner kronor för</p>
<p>Tabell 6.5 Anslagsutveckling 16:4 Statsbidrag till vårdar-<br>jtjänst m.m.________________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>174 655</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>28 790</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>158 569 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>186 759</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>172 470</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>163 786</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>167 820</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 24 450 tkr i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen 2000.</p>
<p>Syftet med statsbidraget till vårdartjänst m.m. är<br>dels att ge studerande med rörelsehinder sådant<br>stöd att de kan vistas på studieorten och ge-<br>nomföra studier vid folkhögskola, universitet<br>och högskola, dels att göra det möjligt för ung-<br>domar som antagits till riksgymnasium för svårt<br>rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad<br>gymnasieutbildning, att genomföra studierna.</p>
<p>De utgifter som belastar anslaget är kostnader<br>för vårdartjänst åt studerande med rörelsehinder<br>samt för omvårdnadsinsatser, dvs. habilitering<br>och boende med tillgång till personlig omvård-<br>nad, i anslutning till rh-anpassad gymnasieut-<br>bildning. De huvudsakliga faktorer som styr ut-<br>gifterna på riksgymnasieområdet är dels antalet<br>elever med rörelsehinder vid utbildningsställena,<br>dels dessa elevers individuella behov av stödinsat-<br>ser i anslutning till utbildningen.</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) administrerar anslaget enligt bestämmel-<br>serna i förordningen (1996:1536) med instruk-<br>tion för Statens institut för särskilt utbildnings-<br>stöd.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1998/99:105 Elever<br>med funktionshinder - ansvar för utbildning och<br>stöd, bl.a. föreslagit att kostnadsansvaret för<br>verksamheten skall delas mellan stat, kommun</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>och landsting. De nya bestämmelserna träder i<br>kraft den 1 juli 2001. Anslaget har reducerats<br>med 12,5 miljoner kronor för 2001 och 25 miljo-<br>ner kronor fr.o.m. 2002 som en följd av att kost-<br>nadsansvaret delas mellan stat, kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Antalet folkhögskoleelever har de senaste åren<br>ökat i långsammare takt än beräknat, vilket re-<br>sulterat i att det årligen uppstått överskott på an-<br>slaget. Anslaget sänktes därför tillfälligt för 2000<br>i samband med 2000 års ekonomiska vårpropo-<br>sition. Sisus räknar med en fortsatt måttlig ök-<br>ning av riksgymnasieverksamheten och elever vid<br>universitet- och högskolor medan antalet<br>folkhögskoleelever förväntas plana ut.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>skall anslaget fr.o.m 2001 kunna omfatta assi-<br>stansinsatser för samtliga studerande inom folk-<br>högskolan, oavsett diagnos.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående förslår rege-<br>ringen att 172 470 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:2 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. för<br>budgetåret 2001. För 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till 163 786 000 kronor och respektive<br>167 820 000 kronor</p>
<p>Tabell 6.6 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>183 019 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 951</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-12 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>172 470</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Exkusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>2000.</p>
<p>I enlighet med regeringens proposition<br>(1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr.<br>1999/2000:240)) Från patient till medborgare -<br>en nationell handlingsplan för handikappolitiken</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.5 Bemyndigandetabell om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>6.7.4 16:4 Bidrag till viss verksamhet för</p>
<p>personer med funktionshinder</p>
<p>Tabell 6.7 Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss verksam-<br>het för personer med funktionshinder</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>78 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>79 394 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>79 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>79 394</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>79 394</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>79 394</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inkusive en ökning med 1 000 tkr i samband med den ekonomiska vårproposi-<br>tionen 2000.</p>
<p>- Riksverksamhet för små och mindre kända<br>handikappgrupper vid Mo Gård och<br>Ågrenska.</p>
<p>— Stöd till handikapporganisationer för att<br>driva riksomfattande rekreationsanlägg-<br>ningar för personer med funktionshinder.</p>
<p>Regler för fördelning av bidraget finns i förord-<br>ningen (1994:950) om statsbidrag till rekrea-<br>tionsanläggningar.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Bidraget är avsett att öka organisationernas möj-<br>ligheter att själva bedriva vissa verksamheter av<br>betydelse för personer med funktionshinder. En<br>del organisationer som får bidrag från detta an-<br>slag har fått statsbidrag sedan 1950-talet medan<br>andra tillkom så sent som år 1997. Statsbidrag<br>lämnas till följande organisationer och verksam-<br>heter:</p>
<p>- Synskadades Riksförbund (SRF) Hantverk<br>AB för verksamhet för synskadade hant-<br>verkare.</p>
<p>- SRF för inköp och tilldelning av ledarhun-<br>dar för synskadade m.m.</p>
<p>- SRF för viss övrig verksamhet, bl a utgiv-<br>ning av ersättningstidningar för synskadade,<br>individinriktad verksamhet för synskadade<br>med ytterligare funktionsnedsättning, stöd<br>till synskadades sysselsättning, punktskrift-<br>projekt och skrivtjänst.</p>
<p>- Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) för<br>utgivning av tidningar (ej medlemstid-<br>ningar) för dövblinda och för utveckling av<br>databasen Telenuet.</p>
<p>- Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för<br>dess teckenspråksavdelning.</p>
<p>- Stiftelsen Riks tolktjänst för rikstolktjänst.</p>
<p>- Naturhistoriska riksmuseet/palynologiska<br>laboratoriet för bl.a. pollenmätningar och<br>rapportering av pollenhalt i luften.</p>
<p>- Föreningen Rekryteringsgruppen för trä-<br>nings- och rehabiliteringsverksamhet.</p>
<p>- Neurologiskt Handikappades Riksförbund<br>(NHR) för hjälpmedelsutställningen<br>NHR-Center.</p>
<p>Organisationerna redovisar sin verksamhet och<br>lämnar in sina ansökningar till Socialstyrelsen<br>som följer upp och utvärderar de verksamheter<br>som bedrivs med bidrag från anslaget. Rege-<br>ringen bedömer att organisationerna genom sina<br>verksamheter svarar för insatser som är av stor<br>betydelse för personer med funktionshinder.</p>
<p>En del av anslaget används för bidrag till vissa<br>handikapporganisationer som driver egna rekre-<br>ationsanläggningar av rikskaraktär. Organisatio-<br>nerna har med dessa tagit på sig ett ansvar för att<br>ge personer med omfattande funktionshinder<br>möjlighet till rekreation i tillgänglig miljö och<br>med särskild personal och service.</p>
<p>Anslaget tillfördes på tilläggsbudget för 2000<br>ytterligare 1 miljon kronor för att tillgodose<br>utökade behov av rikstolktjänst för handikapp-<br>organisationer på riksnivå. Motsvarande ökning<br>föreslås fr.o.m. 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 79 394 000 kronor skall anvisas under<br>anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för per-<br>soner med funktionshinder för 2001. För 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till vardera 79 394 000<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.8 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>78 394 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>79 394</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Exklusive beslut till följd av förslag till tiläggsbudget till statsbudgeten för<br>2000.</p></td></tr>
</table>
<p>82</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>6.7.5 16:5 Bidrag till</p>
<p>handikapporganisationer</p>
<p>Tabell 6.9 Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapp-<br>organisationer</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1999 Utfall 132 194</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>152 694 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>152 694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>157 248</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>157 248</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>157 248</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive en ökning med 20 500 tkr i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 2000.</p>
<p>6.7.6 16:6 Alternativ telefoni</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.10 Anslagsutveckling 16:6 Alternativ telefoni I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>17 646</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande -459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 285</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 15 826</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 476</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 228 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 893 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 21 476 tkr i 2001 år prisnivå.</p>
<p>Statsbidrag lämnas till handikapporganisationer.<br>Bidraget regleras fr.o.m. den 1 juli 2000 enligt<br>förordningen (2000:7) om statsbidrag till handi-<br>kapporganisationer. Enligt den nya förordningen<br>ansvarar Socialstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 2000<br>för såväl beslut om fördelning som administra-<br>tion av bidraget till handikapporganisationerna.<br>Det tidigare anslaget B5 Bidrag till handikapp-<br>och pensionärsorganisationer har delats. Bidra-<br>gen till pensionärsorganisationerna ingår fr.o.m.<br>2001 i anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder<br>inom äldrepolitiken.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Handikapporganisationerna fyller en central<br>funktion bland folkrörelserna i Sverige genom<br>att följa och rapportera om livsvillkoren för<br>funktionshindrade. Organisationerna bidrar ock-<br>så genom sitt intressepolitiska arbete till att för-<br>verkliga de politiska målen för handikappoli-<br>tiken.</p>
<p>I tilläggsbudgeten i samband med 2000 års<br>ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget 14<br>miljoner kronor att fördelas till handikapporga-<br>nisationerna under andra halvåret 2000. Därut-<br>över har anslaget den 1 juli 2000 tillförts ett en-<br>gångsbelopp om 5,5 miljoner kronor för att<br>underlätta övergången till ett nytt bidragssystem.</p>
<p>I enlighet med den nationella handlingsplanen<br>för handikappolitiken tillförs anslaget samman-<br>lagt 28 miljoner kronor fr.o.m. 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 157 248 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för<br>2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>vardera 157 248 000 kronor.</p>
<p>Syftet med ersättningen för alternativ telefoni är<br>att ge personer som är döva, gravt hörselskadade,<br>dövblinda och talskadade möjlighet att kommu-<br>nicera över telefonnätet. De utgifter som belastar<br>anslaget är ersättning till landstingen för inköp av<br>texttelefoner, bildtelefoner m. m. till dessa per-<br>soner samt för s.k. anhörigtelefoner. Ersätt-<br>ningen utbetalas av Socialstyrelsen till lands-<br>tingen som förskriver sådan utrustning. Verk-<br>samheten har hittills reglerats i förordningen<br>(1992:621) om statsbidrag till texttelefoner. De<br>huvudsakliga faktorerna som styr utgifterna<br>under anslaget är antalet personer som har behov<br>av alternativ telefon, utbyte av föråldrad<br>utrustning och prisutvecklingen på framför allt<br>ny teknik. Antalet förskrivna texttelefoner har<br>varierat år från år, varför det är svårt att göra<br>säkra prognoser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Socialstyrelsen har under åren 1998 och 1999 be-<br>drivit försöksverksamhet med bildtelefoni och<br>dokumenterat erfarenheterna i rapporten Upp-<br>följning av försöksverksamhet med bildtelefoner<br>- erfarenheter av förskrivning. Socialstyrelsen<br>har också gjort en översyn av konstruktionen av<br>statsbidraget till texttelefoner m.m. för att hitta<br>en lämplig och hållbar finansiering. Utredning-<br>ens resultat presenterades i rapporten Statsbidrag<br>till texttelefoner m.m. - en översyn (augusti<br>1999). Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag<br>att utveckla bidragsregler för en ny anslagskon-<br>struktion i enlighet med förslagen i regeringens<br>proposition (1999/2000:79, bet.</p>
<p>1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) Från<br>patient till medborgare - en nationell handlings-<br>plan för handikappolitiken. Detta medför också<br>en förordningsändring.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>I enlighet med förslag i handikappropositio-<br>nen tillförs anslaget 5 miljoner kronor fr.o.m.<br>2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 21 476 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:6 Alternativ telefoni för budgetåret<br>2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till 22<br>228 000 kronor respektive 22 893 000 kronor.</p>
<p>det att den som beviljats bilstöd fått besked om<br>att bidraget kan betalas ut.</p>
<p>Genom en förordningsändring under hösten<br>1997 begränsades utbetalningarna för bilstöd så<br>att de för respektive budgetår ryms inom ramen<br>för de medel som anslås.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.11 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>16 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>21 476</p></td></tr>
</table>
<p>6.7.7 16:7 Bilstöd till handikappade</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.12 Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till handi- 1</p>
<p>Ikappade 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>201 492</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-17 291</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>209 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>227 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>164 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>164 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Under 1999 utbetalades bilstöd till 2 097 per-<br>soner. Tilldelade medel för budgetåret var för-<br>brukade under november månad. I enlighet med<br>beräkningar i 1999 års ekonomiska vårproposi-<br>tion höjdes anslagsnivån för 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 227 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:7 Bilstöd till handikappade för budget-<br>året 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget<br>till 164 000 000 respektive 164 000 000 kronor.</p>
<p>6.7.8 16:8 Kostnader för statlig</p>
<p>assistansersättning</p>
<p>Syftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-<br>tionshindrade personer och föräldrar med funk-<br>tionshindrade barn för anskaffning och anpass-<br>ning av motorfordon m. m.</p>
<p>Bestämmelser om bilstöd finns i lagen<br>(1988:360) om handläggning av ärenden om bil-<br>stöd till handikappade. Riksförsäkringsverket<br>och de allmänna försäkringskassorna ansvarar för<br>bilstödet. Stöd kan lämnas i form av grundbi-<br>drag, inkomstprövat anskaffningsbidrag och an-<br>passningsbidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1995 kan, un-<br>der vissa förutsättningar, bidrag också lämnas till<br>körkortsutbildning till den som beviljats bilstöd.<br>De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna<br>inom området är personkretsens omfattning,<br>inkomstutvecklingen och prisutvecklingen på<br>fordonsmarknaden. Nytt bilstöd kan beviljas den<br>som tidigare fått sådant om minst sju år förflutit<br>sedan beslut senast fattades. Någon tidsbe-<br>gränsning finns inte beträffande anpassningsbi-<br>drag.</p>
<p>Den 1 november 1997 ändrades reglerna så att<br>bilstödet måste användas inom sex månader från</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.13 Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig 1<br>assistansersättning 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 498 075</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>221 920</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 136 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 350 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 640 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 606 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 759 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statlig assistansersättning lämnas till funktions-<br>hindrade personer som har behov av personlig<br>assistans för sin dagliga livsföring under i ge-<br>nomsnitt mer än 20 timmar per vecka.</p>
<p>Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket.<br>De allmänna försäkringskassorna administrerar<br>och beslutar om ersättningen. Frågor om assi-<br>stansersättning regleras i lagen (1993:389) om<br>assistansersättning och i förordningen<br>(1993:1091) om assistansersättning. Rätten gäller<br>för svårt funktionshindrade personer som inte<br>fyllt 65 år och som bor i eget boende, servicehus<br>eller hos familj eller anhörig. Regeringen föreslår<br>i en särskild proposition (prop. 2000/2001:5) att<br>personer som beviljats assistansersättning före 65<br>års ålder skall få behålla denna rätt även därefter.<br>Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari<br>2001.</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>Assistansersättning utgår under 2000 med<br>178 kronor per beviljad timme. Om det finns<br>särskilda skäl kan försäkringskassan efter ansö-<br>kan medge att schablonen får överskridas med de<br>godkända faktiska kostnaderna - dock högst<br>12 procent. Kommunerna finansierar beviljad<br>assistansersättning för de första 20 timmarna per<br>vecka. De faktorer som styr utgifterna på ansla-<br>get är personkretsens omfattning, antalet bevil-<br>jade assistanstimmar per vecka och beviljad assi-<br>stansersättning per timme.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Utgifterna för den statliga assistansersättningen<br>har ökat årligen sedan reformen trädde i kraft<br>1994. Utgiftsökningen består till största delen av<br>att antalet assistanstimmar per person och vecka<br>ökat väsentligt. I juni 2000 hade 8 765 personer<br>assistansersättning. I genomsnitt uppgick antalet<br>assistanstimmar per vecka till 86. I genomsnitt<br>utbetalades i juni 178,54 kronor per timme i assi-<br>stansersättning.</p>
<p>Som ett led i uppföljningen av reformen har<br>regeringen givit Riksförsäkringsverket i uppdrag<br>att analysera de bakomliggande orsakerna till de<br>ökade utgifterna för den statliga assistansersätt-<br>ningen. Syftet med uppdraget är bl.a. att för-<br>bättra underlaget för regeringens prognoser över<br>utgifterna på anslaget.</p>
<p>Prognoserna för 2001, 2002 och 2003 bygger<br>på antaganden om att den hittillsvarande utgifts-<br>utvecklingen fortsätter i det närmaste oförändrad<br>takt. Dessutom tillkommer kostnader för assi-<br>stansersättning till personer som fyllt 65 år och<br>som enligt regeringens förslag har rätt att behålla<br>sin assistans och assistansersättning.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 6 640 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistanser-<br>sättning för 2001. För åren 2002 och 2003<br>beräknas anslaget till 7 606 000 000 kronor<br>respektive 8 759 000 000 kronor.</p>
<p>6.7.9 16:9 Statens institut för särskilt</p>
<p>utbildningsstöd</p>
<p>Tabell 6.15 Anslagsutveckling 16:9 Statens institut för<br>särskilt utbildningsstöd</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 406</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 106</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 163 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 219</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 781</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 217 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 684 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Varav 1 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup>Motsvarar 20 781 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Tabell 6.14 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000 5 136 000</p>
<p>Makroekonomiska förutsättningar 180 000</p>
<p>Volymer 1 324 000</p>
<p>Förslag 2001 6 640 000</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) skall bidra till att uppnå målet för handi-<br>kappolitiken genom att förbättra förutsättning-<br>arna för utbildning och studier för unga och<br>vuxna personer med funktionshinder samt ge-<br>nom att med god kvalitet och kostnadseffektivi-<br>tet administrera och utveckla olika stöd som be-<br>hövs i och omkring studiesituationen för<br>personer med funktionshinder. Sisus ger också<br>kansliservice till Nämnden för Rh-anpassad ut-<br>bildning.</p>
<p>Av årsredovisningen för budgetåret 1999<br>framgår att Sisus anslagssparande när det gäller<br>förvaltningsanslaget vid utgången av budgetåret<br>1999 uppgick till drygt 1 miljon kronor, bl.a. be-<br>roende på lägre personalkostnader än vad som<br>budgeterats.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I sin årsredovisning för budgetåret 1999 redo-<br>visar Sisus sin verksamhet under verksamhets-<br>grenarna stöd inom folkhögskoleområdet, stöd<br>inom universitet och högskolor samt stöd inom<br>riksgymnasieverksamheten för svårt rörelsehind-<br>rade ungdomar. Sisus får efter regeringsbeslut i<br>maj 1998 ta ut avgift av Folkbildningsrådet för<br>att registrera ansökningar och redovisningar<br>samt bereda rådets beslut avseende förstärk-<br>ningsbidraget till folkhögskolor. Insatsen inne-<br>bär att Sisus får en helhetsbild av handikappinsat-<br>sema på folkhögskolorna. Den bidrags-<br>finansierade verksamheten skall ha som mål full<br>kostnadstäckning. Sisus fick 60 000 kronor av<br>Folkbildningsrådet under 1999 för att sköta<br>denna administration.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Sisus måluppfyllelse har varit god under 1999.<br>Sisus kunskapsstrategi visar fortsatt behov av<br>systematisering av kunskap av relevans för<br>ansvarsområdet.</p>
<p>Myndigheten kommer att få ökade arbetsupp-<br>gifter i enlighet med regeringens proposition<br>(1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr.<br>1999/2000:240)) Från patient till medborgare -<br>en nationell handlingsplan för handikappolitiken.<br>Anslaget höjdes i tilläggsbudget i samband med<br>2000 års ekonomiska vårproposion med 1,5<br>miljoner kronor. Fr.o.m. 2001 tillförs anslaget<br>sammanlagt 12 miljoner kronor för kompetens-<br>utvecklingsinsatser i enlighet med inriktningen i<br>handikappropositionen, varav 9 miljoner kronor<br>avser stimulansbidrag till särskilda projekt under<br>åren 2001-2003.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 20 781 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:9 Statens institut för särskilt utbild-<br>ningsstöd för 2001. För 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till 21 217 000 kronor respektive<br>21 684 000 kronor.</p>
<p>soners rättigheter och intressen samt verka för<br>att personer med funktionshinder uppnår full<br>delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i lev-<br>nadsvillkoren. Målen för Handikappombuds-<br>mannens verksamhet omfattar således handi-<br>kappolitik inom alla politikområden och<br>samhällssektorer.</p>
<p>Tabell 6.16 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8 663 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>20 781</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Exklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>2000</p></td></tr>
</table>
<p>6.7.10 16:10 Handikappombudsmannen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.17 Anslagsutveckling 16:10 Handikappombuds-<br>mannen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>7 767</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 159</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>15 247</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 553 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 887 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 15 247 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I årsredovisningen för budgetåret 1999 redovisar<br>Handikappombudsmannen sin verksamhet un-<br>der verksamhetsgrenarna ärendehandläggning,<br>uppföljning och analys samt information och<br>kunskapsöverföring. Handikappombudsmannen<br>har utvecklat effektiva och ändamålsenliga hand-<br>läggningsrutiner. Handikappombudsmannen har<br>i särskild ordning lämnat en rapport till rege-<br>ringen om sin verksamhet och om utvecklingen<br>inom handikappområdet samt givit förslag till<br>åtgärder. Vidare har man utarbetat en kunskaps-<br>strategi med tonvikt på en omvärldsanalys. Han-<br>dikappombudsmannens måluppfyllelse har varit<br>god under 1999.</p>
<p>I enlighet med regeringens proposition<br>(1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr.<br>1999/2000:240)) Från patient till medborgare -<br>en nationell handlingsplan för handikappolitiken<br>höjs anslaget med 7 miljoner kronor för inrät-<br>tande av ett nationellt tillgänglighetscenter.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av Nämnden<br>mot diskriminering överförs 25 000 kronor till<br>Utgiftsområde 8 anslaget 10:5 Ombudsmannen<br>mot etnisk diskriminering (DO).</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 15 247 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 16:10 Handikappombudsmannen för 2001.<br>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>15 553 000 kronor respektive 15 887 000 kronor.</p>
<p>Handikappombudsmannen skall bidra till att<br>uppnå målet för handikappolitiken genom att<br>bevaka frågor som angår funktionshindrade per-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.18 Beräkning av anslaget för 2001 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>8159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till 00</p></td><td>
<p>-25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>15 247</p></td></tr>
</table>
<p>86</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h1>7 Politikområde Äldrepolitik</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar insatser som syftar till<br>att ge äldre människor förutsättningar att leva ett<br>självständigt liv med god livskvalitet. Det gäller<br>t.ex. insatser som bidrar till att höja kvaliteten<br>inom äldreomsorg och äldrevård samt stöd till<br>IT-utbildning för äldre.</p>
<p>Samhällets insatser inom äldrepolitiken ligger<br>inom ett flertal områden, bl.a. inom den gene-<br>rella socialpolitiken i form av pensionsförmåner,<br>hälso- och sjukvård, äldreomsorg (inom social-<br>tjänsten), bostadspolitik, kommunikationer<br>(inkl, färdtjänst), tillgänglighet (såväl fysisk som<br>tillgång till information m.m.), äldre på arbets-<br></p>
<p>marknaden, demokrati och inflytande samt kul-<br>tur och fritid.</p>
<p>Ansvaret för äldreomsorg och hälso- och<br>sjukvård åvilar i första hand landsting och kom-<br>muner. Statens stöd lämnas i huvudsak från ut-<br>giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.</p>
<p>Politikområdet omfattar medel för stimulans-<br>bidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.</p>
<p>Pensioner och övriga pensionsförmåner redo-<br>visas under politikområdet Ekonomisk äldrepo-<br>litik.</p>
<p>7.2 Utgiftsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomrädet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoli-<br>tiken.</p></td><td>
<p>208,9</p></td><td>
<p>259,0</p></td><td>
<p>280,1</p></td><td>
<p>252,0</p></td><td>
<p>112,9</p></td><td>
<p>112,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområdet Äldrepolitik</p></td><td>
<p>208,9</p></td><td>
<p>259,0</p></td><td>
<p>280,1</p></td><td>
<p>252,0</p></td><td>
<p>112,9</p></td><td>
<p>112,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>7.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Äldre skall kunna leva ett<br>aktivt liv och ha inflytande i samhället och över<br>sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bi-<br>behållet oberoende, bemötas med respekt samt<br>ha tillgång till god vård och omsorg.</p>
<p>ningar att leva ett självständigt liv med god livs-<br>kvalitet, dels att ge äldre med behov service, vård<br>och omsorg av god kvalitet.</p>
<p>Ett område som behöver särskild uppmärk-<br>samhet är de äldres situation i IT-samhället. Som<br>exempel kan nämnas äldres möjligheter att få<br>tillgång till information eller att sköta post- och<br>bankärenden.</p>
<h2>7.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Äldrepolitiken står inför en rad utmaningar.<br>Kortsiktigt handlar det om att komma tillrätta<br>med problem och brister inom äldreomsorgen.<br>Långsiktigt är det fråga om att anpassa samhället<br>till en annan befolkningsstruktur med en betyd-<br>ligt större andel av invånarna 65 år och äldre. Det<br>innebär att det finns behov av en ny syn på åld-<br>randet och på äldre människors roll som sam-<br>hällsmedborgare.</p>
<p>Regeringen har under de senaste åren vidtagit<br>flera åtgärder för att skapa bättre förutsättningar<br>för kommuner och landsting att ytterligare ut-<br>veckla verksamheten inom socialtjänst och hälso-<br>och sjukvård. Regeringen har bl.a. höjt det gene-<br>rella statsbidraget till kommunsektorn. Under<br>det kommande året fortsätter regeringen sitt<br>arbete med att genomföra den nationella hand-<br>lingsplanen för äldrepolitiken (prop.<br>1997/98:113, bet. 1997/1998SoU24, rskr.<br>1997/98:307). År 2001 är det tredje och sista året<br>då särskilda satsningar görs inom vissa priorite-<br>rade områden.</p>
<p>Regeringen avser att under våren 2002 lämna<br>en redogörelse till riksdagen avseende genom-<br>förandet av handlingsplanen.</p>
<p>Den parlamentariska äldreberedningen, som<br>tillsattes i december 1998, har som uppgift att<br>skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling<br>av äldrepolitiken. Beredningens arbete inriktar<br>sig på tre huvudområden; äldre i arbetslivet, det<br>friska pensionärslivet och äldre inom vård och<br>omsorg. Äldreberedningen kommer att avsluta<br>sitt arbete i maj 2003.</p>
<p>Uppföljningen av genomförandet av hand-<br>lingsplanen samt den parlamentariska äldrebe-<br>redningens förslag kommer att vara viktiga un-<br>derlag när regeringen förbereder insatser för att<br>utveckla äldrepolitikens innehåll. Samhällets in-<br>satser inom äldrepolitiken behöver även i fort-<br>sättningen inriktas dels på att ge äldre förutsätt-</p>
<h2>7.5 Insatser</h2>
<p>7.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Statens insatser inom äldrepolitiken omfattar<br>främst lagstiftning, tillsyn samt olika åtgärder för<br>att stimulera utvecklingen inom äldreområdet.</p>
<p>Regeringen gav 1996 Socialstyrelsen i uppdrag<br>att under åren 1997 till 2000 följa utvecklingen på<br>äldreområdet. Socialstyrelsen lämnade en<br>slutredovisning av uppdraget i juni 2000.</p>
<p>I juni 1998 antog riksdagen regeringens pro-<br>position Nationell handlingsplan för äldrepoliti-<br>ken. Riksdagsbeslutet innebar bl.a. nya nationella<br>mål för äldrepolitiken samt vissa ändringar och<br>tillägg i socialtjänstlagen. Riksdagen tog sam-<br>tidigt ett beslut om att 300 miljoner kronor år-<br>ligen skall fördelas under perioden 1999-2001<br>för att stödja och påskynda kvalitetsutvecklingen<br>inom äldreområdet. Bl.a. har Socialstyrelsen och<br>länsstyrelserna fått en resursförstärkning för att<br>kunna bedriva fördjupad tillsyn inom äldreom-<br>rådet. Forskning och kunskapsutveckling inom<br>äldreområdet, fortbildning av arbetsledare och<br>förtroendevalda samt utveckling av stödet till<br>anhöriga är exempel på andra insatser som er-<br>håller statligt stöd.</p>
<p>I juli 2000 presenterade regeringens Äldre-<br>projekt en halvtidsuppföljning av genomförandet<br>av den nationella handlingsplanen för äldrepo-<br>litiken.</p>
<p>7.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Regeringen har under senare år tillfört extra me-<br>del till kommuner och landsting bl.a för att skapa<br>bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling<br>inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. I re-<br>geringens skrivelse Utvecklingen inom den kom-<br>munala sektorn (skr. 1999/2000:102) redogörs</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>närmare för kommunernas insatser inom äldre-<br>omsorgen.</p>
<p>Regeringens proposition Nationell handlings-<br>plan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79,<br>bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240)<br>antogs av riksdagen i maj 2000. Målen och de åt-<br>gärder som beslutades omfattar personer med<br>funktionshinder i alla åldrar och är också av be-<br>tydelse för många äldre. Som exempel kan näm-<br>nas åtgärder mot domstolstrots samt åtgärder<br>som ökar tillgängligheten i samhället, både vad<br>gäller fysisk tillgänglighet och tillgång till infor-<br>mation.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att<br>komma tillrätta med de brister som finns i det<br>medicinska omhändertagandet av äldre inom den<br>kommunala vården och omsorgen. Ett mål för<br>resurstillskottet till vården och omsorgen under<br>perioden 2001-2004 är att säkra tillgången till<br>läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och<br>annan rehabiliteringspersonal, liksom tillgång till<br>den samlade sjukvårdens resurser. Genom<br>tillskottet kommer satsningen på stöd till an-<br>höriga som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller<br>människor med funktionshinder att förlängas<br>under åren 2002-2004. Ett annat prioriterat<br>område är att i ökad utsträckning uppmärk-<br>samma psykisk ohälsa hos äldre. Dessutom inne-<br>bär medelstillskottet en fortsatt satsning på<br>FoU-center inom äldreområdet under perioden<br>2002-2004.</p>
<p>Frågor om färdtjänst och riksfärdtjänst hante-<br>ras sedan 1998 inom det trafikpolitiska området<br>under utgiftsområde 22. Inom ramen för en ut-<br>värdering av handikappolitiken inom transport-<br>området, med särskild inriktning på färdtjänst</p>
<p>och kollektivtrafik, har regeringen givit Vägver-<br>ket i uppdrag att redovisa tillståndet och utveck-<br>lingen inom färdtjänsten. Uppdraget skall redo-<br>visas under hösten 2000.</p>
<h2>7.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 är att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och<br>ha inflytande i samhället och över sin vardag,<br>kunna åldras i trygghet och med bibehållet obe-<br>roende, bemötas med respekt samt ha tillgång till<br>god vård och omsorg.</p>
<h2>7.7 Resultat</h2>
<p>I bl.a. Socialstyrelsens slutrapport från Äldre-<br>uppdraget (Socialstyrelsen följer upp och utvär-<br>derar 2000:4) framgår att andelen personer som<br>får hjälp av den offentliga äldreomsorgen har<br>fortsatt att minska. Enligt Socialstyrelsens rap-<br>port fortsätter omstruktureringen inom hem-<br>tjänsten, vilket medför att personer med mindre<br>behov ställs utanför det offentliga åtagandet.<br>Äldres behov av service tillgodoses i större om-<br>fattning genom anhöriga eller tjänsteköp på den<br>privata marknaden. Det är de äldre kvinnorna<br>samt döttrar och svärdöttrar som i högre ut-<br>sträckning än de äldre männen och sönerna och<br>svärsönerna kompenserar bortfallet av insatserna<br>för make/maka eller (svär) föräldrar. Social-<br>styrelsen gör bedömningen att den allt mer re-<br>striktiva tilldelningen av hemtjänst drabbar ett<br>stort antal äldre med välfärdsförluster och sänkt<br>livskvalitet som följd.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 7.2 Antalet äldre totalt som erhållit hjälp av kommunens äldreomsorg under åren 1994-1999 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ordinärt boende</p></td><td>
<p>förändring från<br>föregående år</p></td><td>
<p>Särskilt boende<br>inkl, landstingens<br>långvård/geriatrik</p></td><td>
<p>förändring från<br>föregående år</p></td><td>
<p>Service, värd och<br>omsorg, totalt</p></td><td>
<p>förändring från<br>föregående år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>145 100</p></td><td>
<p>-4 600</p></td><td>
<p>132 700</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>277 800</p></td><td>
<p>-1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>137 600</p></td><td>
<p>-7 500</p></td><td>
<p>134 000</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>271 600</p></td><td>
<p>-6 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>133 800</p></td><td>
<p>-3 800</p></td><td>
<p>133 800</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>267 600</p></td><td>
<p>-4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>130 100</p></td><td>
<p>-3 700</p></td><td>
<p>133 500</p></td><td>
<p>-4300</p></td><td>
<p>263 600</p></td><td>
<p>-4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>128 200</p></td><td>
<p>-5 300</p></td><td>
<p>258 200</p></td><td>
<p>-5 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>142 421</p></td><td>
<p>12 421</p></td><td>
<p>127 040</p></td><td>
<p>-1 160</p></td><td>
<p>269 461</p></td><td>
<p>11 261</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Socialstyrelsen och kompletterande skattningar från Socialstyrelsen och Socialdepartementet</p>
<p><sup>1</sup> För att kompensera ett stort bortfall avseende år 1998 har mer omfattande skattningar gjorts</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>Den i tabellen redovisade ökningen under 1999<br>av antalet personer som erhåller hjälp i ordinärt<br>boende utgörs i första hand av personer som en-<br>bart erhåller hemsjukvård, medan personer med<br>hjälp från hemtjänsten ökat i betydligt mindre<br>omfattning. När det gäller särskilt boende har<br>antalet personer i permanent boende minskat<br>medan antalet i korttidsboende har ökat något.</p>
<p>De äldre som erhåller vård och omsorg, i såväl<br>ordinärt som särskilt boende, har betydligt större<br>vårdbehov i dag jämfört med tidigare. Färre per-<br>soner får hjälp men omfattningen per hjälpt per-<br>son har ökat. Aven innehållet i vård och omsorg<br>har förändrats.</p>
<p>Utvecklingen inom äldreområdet är till största<br>delen beroende av kommunala resurser, prio-<br>riteringar och insatser. Riksdagens och rege-<br>ringens intention med de utökade statsbidragen<br>är att de skall användas för att förbättra förut-<br>sättningarna för att bibehålla och utveckla kvali-<br>teten inom skola, vård och omsorg. Statistik från<br>Svenska Kommunförbundet (Kommunal Perso-<br>nal 1999) visar att sysselsättningen inom vård<br>och omsorg har ökat mellan 1998 och 1999.</p>
<p>Länsstyrelsernas förstärkning av tillsynsverk-<br>samheten har möjliggjort en fördjupad verk-<br>samhetstillsyn i både särskilda boenden och i<br>hemtjänsten. Samarbetet med Socialstyrelsernas<br>regionala tillsynsenheter har utvecklats.</p>
<p>Länsstyrelsernas tillsynsarbete visar att om-<br>vårdnaden i både särskilda boenden och i hem-<br>tjänsten i huvudsak är av god kvalitet. Många<br>kommuner har börjat utveckla metoder för att<br>följa upp och säkra kvaliteten inom äldreomsor-<br>gen, bl.a. till följd av den nya lagstiftningen inom<br>området. Socialstyrelsen uppger dock i sin årsre-<br>dovisning för 1999 att i princip ingen kommun<br>ännu har ett fungerande kvalitetssystem, som<br>möjliggör egenkontroll.</p>
<p>Flera länsstyrelser framhåller att de som er-<br>håller äldreomsorg i stort sett är nöjda med be-<br>mötande och insatser. De äldre uppger dock i<br>olika undersökningar att personalen ofta är allt-<br>för tidspressad, vilket resulterar i att utrymmet<br>för den sociala dimensionen i omvårdnaden be-<br>gränsas. I Socialstyrelsens slutrapport av Äldre-<br>uppdraget framkommer även att det finns brister<br>i individanpassningen av den hjälp äldre får och i<br>brukarinflytandet, både vad gäller de äldres och<br>anhörigas möjligheter till inflytande.</p>
<p>Flera länsstyrelser tar i sina årsredovisningar<br>upp svårigheterna för kommuner och privata<br>vårdgivare att rekrytera och behålla personal med<br>rätt kompetens. Situationen påverkar möjlighe-</p>
<p>terna att kunna tillgodose äldres behov av vård<br>och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen upp-<br>ger att många kommuner och landsting har vid-<br>tagit åtgärder för att förbättra personal- och<br>kompetensförsörjning.</p>
<p>I många kommuner råder det brist på platser i<br>särskilda boendeformer. Detta medför att beslut<br>inte alltid verkställs inom rimlig tid eller att den<br>enskilde erhåller ett avslagsbeslut trots bedömt<br>behov. Enligt rapporter från landets länsstyrelser,<br>som inkommit till regeringen 1 juli 2000, fanns<br>cirka 2 500 ej verkställda bifallsbeslut och cirka<br>1 600 avslagsbeslut trots behov av insatsen.</p>
<p>Av länsstyrelsernas årsredovisningar framgår<br>att boendestandarden i det särskilda boendet har<br>förbättras. Samtidigt framhåller flera länsstyrel-<br>ser att det fortfarande finns problem med låg<br>boendestandard och stora sjukhusliknande bo-<br>endeenheter.</p>
<p>Resultatet av tillsynen visar att det finns kvar-<br>varande brister i handläggning och dokumenta-<br>tion av ärenden inom äldreomsorgen, brister<br>som riskerar att eftersätta enskildas rättssäkerhet.</p>
<p>Enligt länsstyrelsernas årsredovisningar har<br>den nya bestämmelsen i 5 § socialtjänstlagen<br>(1980:620)om kommuners ansvar att underlätta<br>för den som vårdar en närstående långvarigt sjuk,<br>äldre eller funktionshindrad lett till att kommu-<br>nernas insatser för stöd till anhöriga utvecklats.<br>De vanligaste formerna för anhörigstöd är växel-<br>vård, hemtjänst, dagverksamhet och stöd från<br>frivilliga organisationer. Det statliga stimulansbi-<br>draget till landets samtliga kommuner har med-<br>verkat till denna utveckling.</p>
<p>Flera länsstyrelser har genomfört uppföljning-<br>ar av tidigare tillsyn och detta visar att synpunk-<br>ter/kritik tagits emot av kommunerna och aktu-<br>ella problem har rättats till.</p>
<p>Socialstyrelsen har under de senaste åren på-<br>talat brister i de medicinska insatserna inom den<br>kommunala äldreomsorgen. Situationen har för-<br>bättrats något, men det finns fortfarande ett stort<br>behov av utökade läkarinsatser.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1999 har avgiftsbestäm-<br>melserna i 35 § socialtjänstlagen avseende äldre-<br>och handikappomsorg förtydligats vad gäller be-<br>räkning av omsorgstagares förbehållsbelopp.<br>Även kommunernas jämkningsskyldighet med<br>avseende på make/maka/sambos situation har<br>tydliggjorts. Effekterna av förändringarna har<br>hittills varit begränsade. Problemen med låga<br>förbehållsbelopp, make/maka/sambos ekono-<br>miska situation samt stora olikheter vad gäller<br>nivåer på avgifterna såväl inom som mellan</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>kommuner kvarstår. Skillnaderna har dessutom<br>ökat mellan 1997 och 1999 (Äldreuppdraget<br>2000:1).</p>
<p>Inom ramen för beslutade stimulansbidrag till<br>äldrebostäder m.m. har Boverket beviljat medel<br>till 168 projekt för nybyggnation av drygt 1 800<br>lägenheter och ombyggnad av cirka 3 700 lägen-<br>heter. Av dessa har ca 3 500 lägenheter färdig-<br>ställts t.o.m. juni 2000.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i 71 a § socialtjänst-<br>lagen om anmälningsplikt för personal avseende<br>missförhållanden inom äldreomsorgen och om-<br>sorgen om personer med funktionshinder - Lex<br>Sarah - har upplevts som svårtolkad av dem som<br>skall tillämpa den. Med anledning av detta har<br>Socialstyrelsen meddelat föreskrifter och all-<br>männa råd angående tillämpningen av Lex Sarah,<br>gällande från och med den 1 juli 2000.</p>
<p>Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet har<br>förekomsten av hälsofrämjande arbete bland<br>äldre ökat under senare år. Det är också vanligare<br>att kommuner, landsting och frivilligorganisa-<br>tioner samverkar i detta arbete.</p>
<p>När det gäller handlingsplanens åtgärd fort-<br>bildning av arbetsledande personal inom äldre-<br>omsorgen visar Socialstyrelsens uppföljning av-<br>seende 1999 att endast ett fåtal personer påbörjat<br>utbildning under året. Orsaken är främst att det<br>har tagit tid att planera och upphandla utbild-<br>ningarna. Uppgifter tyder på att satsningen un-<br>der 1999 i större utsträckning riktats till arbets-<br>ledare än till biståndshandläggare.</p>
<p>Inom ramen för regeringens satsning på<br>forskning om äldre och åldrande har Socialveten-<br>skapliga forskningsrådet (SFR) i mars 2000 be-<br>slutat att anslå medel för inrättandet av två na-<br>tionella forskningsinstitut, det ena vid<br>Linköpings universitet och det andra i<br>Stockholm där Stockholms universitet och Ka-<br>rolinska institutet är huvudmän.</p>
<p>Sammanfattningsvis visar halvtidsuppfölj-<br>ningen (dnr S2000/4746/ST) av den nationella<br>handlingsplanen för äldrepolitiken att förstärk-<br>ningen av det statliga stödet inom ramen för<br>handlingsplanen har bidragit till att man på lokal<br>och regional nivå har börjat arbeta aktivt med de<br>prioriterade insatserna i syfte att förverkliga må-<br>len. Många satsningar som gjorts i enlighet med<br>handlingsplanen har kommit igång först under<br>senare delen av 1999 men nästan samtliga aktivi-<br>teter var i gång vid årsskiftet 1999-2000. I de<br>flesta fall är det ännu för tidigt att kunna se re-<br>sultatet av de satsningar som gjorts.</p>
<p>7.7.1 Analys och slutsatser</p>
<p>Regeringen konstaterar att det i huvudsak<br>bedrivs bra äldreomsorg i landet och att de flesta<br>äldre som är i behov av vård och omsorg erhåller<br>sådan med god kvalitet. Det finns dock brister.<br>Vissa äldres behov tillgodoses inte på ett till-<br>fredsställande sätt, vilket bl.a. det stora antalet ej<br>verkställda beslut och avslagsbeslut visar. Målet<br>för äldrepolitiken omfattar dessutom fler aspek-<br>ter på åldrandet än vården och omsorgen. Ännu<br>återstår mycket arbete för att målen för äldre-<br>politiken skall uppnås.</p>
<p>Antalet platser för permanent särskilt boende<br>har minskat sedan 1996. Rapporter från landets<br>länsstyrelser visar att det i många kommuner rå-<br>der brist på platser i det särskilda boendet. Rege-<br>ringen anser det vara oacceptabelt med det stora<br>antalet ej verkställda beslut och avslagsbeslut<br>trots bedömt behov.</p>
<p>Intresset har varit stort för de stimulansbidrag<br>som tilldelats kommuner för ny- och ombygg-<br>nad av särskilt boende i enlighet med den natio-<br>nella handlingsplanen för äldrepolitiken. En stor<br>del av de bidrag som beslutats har använts till<br>standardhöjningar inom befintliga särskilda bo-<br>enden. I viss utsträckning har bidraget använts<br>för nybyggnad.</p>
<p>Satsningen på att utveckla stödet till anhöriga<br>är betydelsefull eftersom de anhöriga gör stora<br>insatser inom vård och omsorg om äldre. Genom<br>resurstillskottet till vården och omsorgen<br>kommer satsningen att fortsätta under åren<br>2002-2004. Regeringen anser dock att det är<br>viktigt att de anhörigas insatser även<br>fortsättningsvis är av frivillig karaktär och ett<br>komplement till den offentliga äldreomsorgen.</p>
<p>Socialstyrelsen och länsstyrelserna har efter<br>beslutade resursförstärkningar kunnat intensifi-<br>era sina insatser inom tillsynsverksamheten och<br>bidra till kunskapsutvecklingen i kommunerna.<br>Den ökade tillsynen har inneburit att länsstyrel-<br>serna fått bättre kunskap om vården av och om-<br>sorgen om äldre.</p>
<p>Regeringen konstaterar att kvalitetsfrågor<br>inom äldreomsorgen uppmärksammas i ökad<br>omfattning i kommunerna. Det är positivt att så<br>många av de äldre är nöjda med personalens be-<br>mötande.</p>
<p>Regeringen bedömer att det är viktigt att sats-<br>ningen på fortbildning av arbetsledare även<br>kommer biståndshandläggare till del.</p>
<p>De förtydliganden som gjordes i socialtjänst-<br>lagen 1999 angående avgifter inom vården och</p>
<p>18 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>omsorgen om de äldre har inte varit tillräckliga<br>för att komma till rätta med de problem som<br>finns inom området.</p>
<p>Det stora intresset för de tidigare redovisade<br>stimulansbidragen tyder på att det i kommuner<br>och landsting finns intresse för utveckling av äld-<br>repolitiken. Den förändrande demografiska<br>strukturen, med en ökande andel äldre i samhäl-<br>let, påverkar sannolikt intresset i kommuner och<br>landsting för att arbeta med äldrefrågor utifrån<br>ett bredare perspektiv.</p>
<p>Av rapporter från Socialstyrelsen och länssty-<br>relserna framgår att de statliga insatserna har bi-<br>dragit till positiva effekter och att det första in-<br>trycket är att stimulansbidragen kommer att<br>innebära en väsentlig kvalitetsutveckling på res-<br>pektive område inom äldreomsorgen. Merparten<br>av de åtgärder och det utvecklingsarbete som<br>bedrivs i kommunerna ger dock effekter först på<br>längre sikt.</p>
<h2>7.8 Budgetförslag</h2>
<p>7.8.1 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder</p>
<p>inom äldrepolitiken</p>
<p>Tabell 7.3 Anslagsutveckling 17:1 Stimulansbidrag och<br>åtgärder inom äldrepolitiken___________________________</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>208 896</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>21 104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>259 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>280 104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>251 946</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>112 946</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>112 946</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Inklusive en minskning med 1 000 tkr i samband med den ekonomiska vårpro-</p></td></tr>
</table>
<p>positionen.</p>
<p>I propositionen Nationell handlingsplan för äld-<br>repolitiken aviserade regeringen att särskilda<br>medel skulle avsättas för att genomföra priorite-<br>rade insatser för att förverkliga målen i hand-<br>lingsplanen under åren 1999-2001. Fr.o.m. år<br>2001 omfattar anslaget även bidraget till pensio-<br>närsorganisationerna som tidigare ingick i an-<br>slaget B5 Bidrag till handikapp- och pensionärs-<br>organisationer.</p>
<p>Avvikelsen mellan budget och utfall budget-<br>året 1999 beror på att flertalet satsningar kom<br>igång först under andra halvåret 1999. Vid års-<br>skiftet 1999/2000 var dock flertalet aktiviteter i<br>gång. Samtliga projekt m.m. kommer att ha</p>
<p>startat under 2000. Det finns flera förklaringar<br>till denna fördröjning på såväl nationell som<br>lokal och regional nivå. Efter besluten på natio-<br>nell nivå har det fordrats ett omfattande lokalt<br>och regionalt förberedelsearbete. Tid för upp-<br>handling, personalrekrytering samt i vissa fall<br>kapacitetsbrister har bidragit till att aktiviteterna<br>startat först under andra halvåret 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Från anslaget har bidrag lämnats till följande ak-<br>tiviteter under 1999 och 2000. Dessa satsningar<br>kommer att fortsätta under 2001.</p>
<p>För åren 1999-2001 har sammanlagt 210 mil-<br>joner kronor avsatts för fortbildning av arbets-<br>ledare och förtroendevalda. Syftet med bidraget är<br>att stödja kommunernas arbete med fortbildning<br>av arbetsledare och biståndshandläggare inom<br>äldreomsorgen. Då utbildningarna kommit igång<br>först under senare delen av 1999 kommer hela<br>satsningen inte att kunna slutredovisas förrän<br>under första halvåret 2003. Inför 2001 beräknas<br>anslaget för denna åtgärd till 60 miljoner kronor.</p>
<p>Fortbildningen för förtroendevalda kommer<br>att genomföras i form av sex regionala konferen-<br>ser under hösten 2001. Inbjudna till konferen-<br>serna är politiskt förtroendevalda samt förtroen-<br>devalda från kommunala och landstingskommu-<br>nala pensionärsråd.</p>
<p>Under åren 1999-2001 har avsatts sammanlagt<br>300 miljoner kronor till stöd till anhöriga. Målet<br>med arbetet skall vara att åstadkomma en varak-<br>tig kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna<br>erbjuder anhöriga. Under 1999 har samtliga<br>kommuner redovisat en treårig handlingsplan för<br>arbetet med att utveckla stödet. Arbetet sker i<br>samverkan med anhörig- och frivilligorganisa-<br>tioner. Drygt hälften av kommunerna har upp-<br>givit att man även samarbetar med primärvården.<br>Socialstyrelsens uppföljning av stimulansbi-<br>dragets första år pekar på tydliga tendenser till<br>utökning av olika former av anhörigstöd. Inför<br>2001 beräknas anslaget för utveckling av stödet<br>till anhöriga till 100 miljoner kronor. Som<br>tidigare nämnts innebär medelstillskottet till<br>vården och omsorgen en fortsatt satsning på<br>utveckling av anhörigstödet under åren 2002-<br>2004. Stödet under dessa år föreslås inordnas i<br>det generella statsbidraget till kommunerna.</p>
<p>I den nationella handlingsplanen för äldrepo-<br>litiken föreslog regeringen ett tidsbegränsat sti-<br>mulansbidrag till försöksverksamheter i kom-</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>muner och landsting som syftar till utveckling<br>och nytänkande inom vård-, omsorgs- och ser-<br>viceverksamheter. Under åren 1999-2001 har<br>sammanlagt 229 miljoner avsatts till olika än-<br>damål. Inför 2001 beräknas anslaget för denna<br>åtgärd till 89 miljoner kronor.</p>
<p>Inom ramen för regeringens satsning på för-<br>söksverksamheter i kommuner och landsting som<br>syftar till utveckling och nytänkande inom äldre-<br>området har regeringen under åren 1999 och<br>första halvåret 2000 beviljat stimulansbidrag till<br>drygt 185 projekt. Brukarinflytande, äldre med<br>psykiskt ohälsa, äldre invandrare och integration,<br>generationsöverskridande verksamhet samt häl-<br>sofrämjade insatser är exempel på områden där<br>projekt har initierats. Huvudmän för projekten<br>är kommuner, landsting och föreningar. De<br>flesta projekten är fleråriga.</p>
<p>Samtliga 21 försöksverksamheter som beviljats<br>medel för uppsökande verksamhet har kommit i<br>gång.</p>
<p>Regeringen beviljade 1999 stöd till 15 FoU-<br>center inom äldreområdet. Först under våren<br>2000 har samtliga kommit i gång med sin verk-<br>samhet. Medelstillskottet till vården och<br>omsorgen innebär ett fortsatt stöd till<br>uppbyggnad av regionala FoU-center inom<br>äldreområdet även under perioden 2002-2004<br>med sammanlagt 60 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen har beviljat stöd till 4 projekt som<br>skall utveckla s.k. longitudinella områdesdataba-<br>ser, vilket innebär man under en längre tid samlar<br>in uppgifter som beskriver åldrandet ur medi-<br>cinsk och social synvinkel samt vilka insatser den<br>enskilde erhåller från äldreomsorg, hälso- och<br>sjukvård, anhöriga m.fl. Syftet är att möjliggöra<br>en bättre uppföljning och analys av gjorda insat-<br>ser kopplat till de behov som finns. Satsningen är<br>långsiktig och kan behöva ekonomiskt stöd från<br>staten även efter 2001.</p>
<p>Regeringen har beslutat om stöd till cirka<br>20 projekt som avser IT-utbildning för äldre<br>samt till 5 projekt som avser tillämpningen av<br>IT-teknik inom vård och omsorg.</p>
<p>Resultatet av den nationella kartläggningen av<br>telefonupplysning riktad till äldre och deras an-<br>höriga som genomfördes hösten 1999 visar att<br>det inte finns något större intresse för eller be-<br>hov av den nationella telefonjour som beskrevs i<br>den nationella handlingsplanen för äldrepoliti-<br>ken. Det finns däremot behov av lokala och re-<br>gionala telefonjourer. Mot denna bakgrund<br>kommer regeringen att inom kort fatta beslut<br>om insatser för att stödja sådana telefonjourer.</p>
<p>Under 1999 användes cirka tre miljoner<br>kronor för ett tiotal nationella aktiviteter under<br>FN:s äldreår. Som exempel kan nämnas Senior-<br>surfdag, Generationskonferens och aktiviteter<br>som rör attityder till äldre och åldrande.</p>
<p>Under anslaget lämnas statsbidrag till pensio-<br>närsorganisationer. Villkoren för bidraget regleras<br>i förordningen (1994:316) om statsbidrag till<br>pensionärsorganisationer. Under 2000 har fem<br>rikstäckande pensionärsorganisationer erhållit<br>bidrag. Anslaget administreras av Socialstyrelsen.<br>Under senare år har antalet pensionärsorganisa-<br>tioner ökat medan anslagsnivån varit oförändrad.<br>Regeringen gjorde därför i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition bedömningen att det behövs<br>ytterligare medel för att kunna lämna bidrag till<br>pensionärsorganisationerna. Anslaget höjdes<br>därför med 1 miljon kronor för 2000. Motsvar-<br>ande ökning föreslås fr.o.m. 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 251 946 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom<br>äldrepolitiken för 2001. För 2002 och 2003 be-<br>räknas anslaget till 112 946 000 kronor respektive<br>112 946 000 kronor.</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h1>8 Politikområde Socialtjänstpolitik</h1>
<h2>8.1 Omfattning</h2>
<p>Politikområdet omfattar insatser för att förbättra<br>situationen för utsatta grupper, t.ex. personer<br>och familjer med behov av socialbidrag, utsatta<br>barn och familjer, hemlösa, missbrukare, kvinnor<br>och män som prostituerar sig och kvinnor utsatta<br>för våld. Ansvaret för att människor i socialt<br>utsatta situationer får det stöd och den hjälp de<br>behöver vilar enligt socialtjänstlagen (1980:620)<br>på kommunen. Det rör sig bl.a. om bistånd i<br>form av socialbidrag, vård av barn och unga, vård<br></p>
<p>av missbrukare samt åtgärder för andra utsatta<br>grupper i samhället. Statens stöd till detta lämnas<br>i huvudsak från utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner. Till politikområdet hör<br>Statens institutionsstyrelse (SiS) som ansvarar<br>för vård som sker utan eget samtycke enligt<br>lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa<br>fall, vård av unga enligt 12 § lagen (1990:52) med<br>särskilda bestämmelser om vård av unga samt<br>lagen (1998:603) om sluten ungdomsvård.<br>Under politikområdet redovisas också bidrag till<br>utveckling av socialt arbete m.m. samt<br>utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.</p>
<h2>8.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen inom politikomradet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>88,4</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>98,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:2 Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>488,0</p></td><td>
<p>653,2</p></td><td>
<p>573,1</p></td><td>
<p>604,2</p></td><td>
<p>617,2</p></td><td>
<p>630,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för Politikområde Socialtjänstpolitik</p></td><td>
<p>551,7</p></td><td>
<p>728,2</p></td><td>
<p>650,1</p></td><td>
<p>702,6</p></td><td>
<p>715,5</p></td><td>
<p>729,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>8.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Stärka förmågan och möjlig-<br>heten till social delaktighet för ekonomiskt och<br>socialt utsatta personer samt stärka skyddet för<br>utsatta barn.</p>
<p>ringens uppdrag tillämpningen av lagstiftningen<br>inom området samt konsekvenser av ny lagstift-<br>ning. Socialstyrelsen följer också utvecklingen<br>vad gäller insatser för utsatta grupper, följer upp<br>och utvärderar det sociala arbetet samt ger stöd<br>till metod- och kvalitetsutveckling i den kom-<br>munala verksamheten.</p>
<p>Social utsatthet kan ta sig många uttryck. Det<br>kan vara fråga om långvarigt socialbidragsbehov,<br>missbruk, hemlöshet eller prostitution. Barn som<br>växer upp i miljöer där det förekommer våld,<br>kriminalitet, missbruk och psykisk sjukdom eller<br>i familjer med långvarigt socialbidragsbehov<br>löper särskilt stor risk för social utsatthet. Målet<br>följs upp genom att följa tillämpningen av lag-<br>stiftning och insatser för utsatta individer, ge-<br>nom Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsyn<br>av verksamhet och individärenden samt genom<br>uppföljning av stimulansmedel. Uppföljningen<br>av statsbidraget redovisas i regeringens årliga<br>skrivelse Utvecklingen inom den kommunala<br>sektorn.</p>
<p>Målet för den sociala omsorgen som angavs i<br>budgetpropositionen för 2000 är att den bedrivs<br>med god kvalitet och effektiv resursanvändning<br>samt tillgodoser den enskilde individens behov<br>av vård, omsorg, stöd och service. Resultatbe-<br>dömningen i avsnitt 8.6 baseras på detta mål.</p>
<h2>8.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Målet för regeringens politik är att säkra alla<br>människors välfärd i Sverige. Välfärd handlar<br>ytterst om individens förfogande över resurser<br>som gör det möjligt att kontrollera och styra sitt<br>liv. De statliga insatserna skall syfta till att<br>minska det långvariga behovet av socialbidrag, att<br>fler missbrukare genom rehabiliteringsinsatser<br>skall bli fria från sitt beroende, att fler hemlösa<br>skall få ett ordnat boende och att de utsatta bar-<br>nen skall få den vård och det stöd som de behö-<br>ver.</p>
<p>Regeringen styr genom att formulera och följa<br>upp mål för politikens genomförande, genom<br>lagstiftning och genom tillsyn, uppföljning, ut-<br>värdering samt stöd till metod- och kvalitets-<br>utveckling. Syftet är att bidra till att kommunala<br>verksamheter stärks och utvecklas så att de bäst<br>kan svara mot särskilt utsatta gruppers behov.<br>Socialstyrelsen och länsstyrelserna följer på rege-</p>
<h2>8.5 Insatser</h2>
<p>8.5.1 Statliga insatser inom</p>
<p>politikområdet</p>
<p>Statens insatser inom politikområdet består<br>främst av lagstiftning, tillsyn, myndigheternas<br>utvecklingsarbete samt vissa stimulansbidrag.<br>Tillsyn över socialtjänsten, som bedrivs på både<br>central och regional nivå, omfattar såväl kom-<br>munernas socialtjänst som institutioner inom<br>socialtjänsten och enskilda vårdhem. Länsstyrel-<br>sernas tillsyn omfattar både hanteringen av en-<br>skilda ärenden och uppföljning av verksamheter.<br>Regeringen stödjer genom Socialstyrelsen ett ut-<br>vecklingsarbete som syftar till att höja kvaliteten<br>och utveckla kunskapen om det sociala arbetet<br>och dess effekter. Det sker bl.a. genom forsk-<br>ning, uppföljning och utvärdering samt genom<br>stöd till metod-, kunskaps- och kvalitetsutveck-<br>ling. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens sam-<br>lade bedömning av utvecklingstendenser och<br>brister i det sociala arbetet som sker inom ramen<br>för den sociala tillsynen är i det sammanhanget<br>av stor betydelse. Statens institutionsstyrelse,<br>(SiS), bedriver omfattande forsknings- och ut-<br>vecklingsarbete inom sitt område.</p>
<p>Regeringens direkta stöd till utvecklingen av<br>olika verksamheter har karaktären av stimulans-<br>medel. Sedan 1995 förfogar länsstyrelserna över<br>medel för att stimulera utvecklingen av öppen-<br>vårdsinsatser inom ungdoms- och missbrukar-<br>vården i kommunerna. Medlen har också kunnat<br>användas för att utveckla metoder för tidig<br>upptäckt och tidiga insatser för ungdomar och<br>missbrukare. Socialstyrelsen disponerar därut-<br>över sedan mitten av 1980-talet medel för ut-<br>veckling av missbrukarvården samt medel för bi-<br>drag till organisationer som arbetar för att<br>motverka våld mot kvinnor och barn.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Hemlösa och missbrukare</p>
<p>För att stimulera utvecklingen av nya metoder<br>för att avhjälpa hemlösheten har regeringen un-<br>der en treårsperiod, med början 1999, avsatt to-<br>talt 30 miljoner kronor. Medlen skall användas<br>till nyskapande projekt som syftar till att skapa<br>en bättre situation för hemlösa och förhindra att<br>hemlöshet uppstår.</p>
<p>Staten är genom Statens institutionsstyrelse<br>(SiS) huvudman för de hem som avses i 12 § la-<br>gen (1990:52) med särskilda bestämmelser om<br>vård av unga (särskilda ungdomshem), och lagen<br>(1998:603) om sluten ungdomsvård samt 22 och<br>23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i<br>vissa fall (LVM-hem). Vård av vuxna missbru-<br>kare bedrivs vid 15 institutioner med samman-<br>lagt 349 vårdplatser. Under 2000 kommer plats-<br>antalet att utökas till 363. SiS bedriver ett<br>kontinuerligt utvecklingsarbete för att höja kva-<br>liteten på vården, bland annat genom kompe-<br>tenshöjande insatser för personalen och en ökad<br>differentiering av vården. SiS utvecklar också<br>samarbetet med kommunerna i syfte att åstad-<br>komma fungerande vårdkedjor och bättre efter-<br>vård. Under 1999 har SiS presenterat flera nya<br>studier om LVM-vården, som sammantaget<br>inneburit att kunskapen om vården och de<br>tvångsvårdade klienterna förbättrats och som<br>ligger till grund för den fortlöpande föränd-<br>ringen av verksamheten. SiS arbetar för att ut-<br>veckla behandlingen av missbrukare även inom<br>ungdomsvården.</p>
<p>Som ett led i uppföljningen av utvecklingen<br>inom missbrukarvården har Socialstyrelsen gjort<br>en studie av insatser och klienter i behandlings-<br>enheter inom missbrukarvården avseende 1999.1<br>studien kartläggs bl.a. behandlingsenheternas<br>karaktär och insatsutbud, aktuella klienter i be-<br>handling samt behandlingsenheter och klienter<br>per län. Kartläggningen, som kompletterar den<br>årliga statistiken över insatser, ger en fördjupad<br>kunskap om den samlade missbrukarvården.</p>
<p>Utsatta barn och unga</p>
<p>Socialstyrelsens arbete med att utveckla och för-<br>bättra kommunernas kunskaper och metoder i<br>det sociala barnavårdsarbetet omfattar olika om-<br>råden. En plan för arbete med utsatta barn och<br>ungdomar utvecklas. Denna skall omfatta insat-<br>ser från hälso- och sjukvård, habilitering och so-<br>cialtjänst. För socialtjänstens del ligger fokus för</p>
<p>närvarande på barnperspektivet i familjerätt samt<br>på insatser för att förbättra kvaliteten på utred-<br>ningar, bedömningar och uppföljningar inom so-<br>cialtjänsten. Ett exempel på sådant arbete är det<br>s.k. Dartingtonprojektet som syftat till att ut-<br>veckla praktiska verktyg som kan hjälpa social-<br>arbetare att bedöma och följa upp insatser för<br>barn och unga i samhällsvård. Som en fortsätt-<br>ning på Dartingtonprojektet pågår under åren<br>1999-2001 projektet Barns Behov i Centrum. I<br>detta utvecklingsarbete skall ett tvärprofessio-<br>nellt system för utredning, bedömning och<br>uppföljning inom den sociala barnavården prövas<br>i ett antal kommuner/kommundelar. Försöks-<br>verksamheten syftar till att stärka barnets rät-<br>tigheter i enlighet med socialtjänstlagen och<br>FN:s barnkonvention.</p>
<p>Under ett antal år har Socialstyrelsen inom<br>projektet Social Kunskapsbas (KUB-projektet)<br>haft sexuella övergrepp mot barn som ett tema-<br>område. Styrelsen har lagt ut uppdrag till exper-<br>ter inom olika kunskapsområden för att samla in<br>aktuell kunskap och erfarenhet vad gäller bland<br>annat orsaker, förekomst, bemötande och olika<br>typer av insatser när det gäller barn och ung-<br>domar som blivit utsatta för sexuella övergrepp,<br>samt fakta kring vissa angränsande områden.</p>
<p>SiS ansvarar för vården vid de särskilda ung-<br>domshemmen, de s.k. § 12-hemmen. Antalet<br>platser var 622 under större delen av 1999, men<br>utökades under året till 634. Under 2000 ökar<br>platserna för ungdomsvården till 651 samt ytter-<br>ligare 13 platser för sluten ungdomsvård. SiS be-<br>driver såväl forskning som metodutvecklings-<br>arbete och klientdokumentation inom sitt<br>verksamhetsområde. Genom dokumentations-<br>system genomförs en noggrann kartläggning av<br>ungdomar som placeras på särskilda ungdoms-<br>hem. Resultaten visar omfattande multiproblem<br>och stora behandlingsbehov hos de unga.</p>
<p>Utsatta kvinnor</p>
<p>Socialstyrelsen och länsstyrelserna leder på upp-<br>drag av regeringen ett utvecklingsarbete i frågor<br>om våld mot kvinnor. Kvinnojourer samt andra<br>organisationer som arbetar för att motverka våld<br>mot kvinnor får ett årligt stöd för sin verksam-<br>het.</p>
<p>Socialstyrelsen har även i uppdrag att samla<br>kunskap om prostitutionens omfattning och ut-<br>veckling, sammanställa och sprida kunskap om</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>de sociala insatserna som bedrivs på lokal nivå<br>samt ge stöd till utveckling och förbättring av in-<br>satserna.</p>
<p>8.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Ansvaret för att utsatta grupper får stöd och<br>hjälp vilar på kommuner och landsting. Det kan<br>röra sig om socialbidrag eller annat bistånd i<br>form av t.ex. vård av barn och unga, vård av<br>missbrukare samt stöd till andra utsatta grupper.<br>Insatser som sker inom andra politikområden är<br>mycket viktiga för välfärdsutvecklingen för in-<br>divider som är socialt utsatta eller riskerar att bli<br>det. Här kan särskilt nämnas folkhälsopolitiken,<br>hälso- och sjukvårdspolitiken, familjepolitiken,<br>skolpolitiken, bostadspolitiken, arbetsmarknads-<br>politiken, insatser inom kriminalvården och<br>rättsväsendet samt storstadspolitiken. Insatser<br>inom bl.a. dessa politikområden är också viktiga<br>för att förebygga social utsatthet.</p>
<p>Ett exempel på sådana insatser är den aktivi-<br>tetsgaranti som infördes den 1 augusti 2000 i hela<br>landet. Syftet med aktivitetsgarantin är att ge ar-<br>betslösa som är eller löper risk att bli långtids-<br>arbetslösa bättre förutsättningar att få arbete,<br>hävda arbetslinjen och bryta rundgången mellan<br>åtgärder och öppen arbetslöshet. Aktivitetsga-<br>rantin skall omfatta såväl personer som uppbär<br>socialbidrag och står till arbetsmarknadens för-<br>fogande som arbetslösa som uppbär arbetslös-<br>hetsersättning.</p>
<p>Ett annat exempel är det arbete som pågår i<br>många kommuner för att socialbidragstagare<br>skall komma ur sitt socialbidragsberoende. Ar-<br>betet bedrivs i många fall i samverkan med andra<br>myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och<br>Försäkringskassan. Samverkan syftar till att an-<br>vända myndigheternas gemensamma resurser på<br>ett för individen mer effektivt sätt och undvika<br>att människor hamnar i en rundgång mellan de<br>olika myndigheterna.</p>
<p>För att uppmärksamma frågor som rör våld<br>mot kvinnor inrättade regeringen i maj 2000 ett<br>Nationellt råd för Kvinnofrid. Rådet skall utgöra<br>ett rådgivande organ för frågor som rör våld mot<br>kvinnor samt vara ett forum där regeringen kan<br>utbyta erfarenheter och idéer med företrädare<br>för organisationer och forskare som är engage-<br>rade i dessa frågor. Rådet skall även uppmärk-<br>samma problemområden som behöver åtgärdas.</p>
<h2>8.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet för den sociala omsorgen som angavs i<br>budgetpropositionen för 2000 är att den bedrivs<br>med god kvalitet och effektiv resursanvändning<br>samt tillgodoser den enskilde individens behov<br>av vård, omsorg, stöd och service.</p>
<p>8.6.1 Resultat</p>
<p>Som framhållits tidigare är det främst insatser<br>inom andra politikområden samt i kommuner<br>och landsting som är avgörande för att förbättra<br>situationen för socialt utsatta individer eller för<br>att förebygga social utsatthet. Det verkliga beho-<br>vet av samhällets stöd i en socialt svår situation är<br>av skilda skäl svårt att uppskatta. Några objektiva<br>kriterier när behov föreligger finns knappast. Det<br>är istället fråga om bedömningar, dels av den<br>hjälpsökande själv, dels av socialtjänsten som<br>skall tillhandahålla hjälpinsatsen.</p>
<p>Det är allmänt sett svårt att avläsa resultat på<br>individnivå av samhällets insatser för att förbättra<br>situationen för socialt utsatta. Dels saknas idag<br>precisa och effektiva uppföljningsinstrument,<br>dels påverkas individens sociala situation av en<br>mängd olika faktorer, av vilka insatser inom po-<br>litikområdet bara utgör en del.</p>
<p>Utsatta barn och unga, hemlösa och missbrukare</p>
<p>Sedan 1999 deltar sju kommuner/kommundelar i<br>projektet Barns Behov i Centrum. Under<br>projekttiden sker ett nära samarbete mellan So-<br>cialstyrelsen och kommunerna i syfte att få fram<br>ett verksamhetsanpassat material av god kvalitet.<br>Utvärdering pågår under projekttiden i nära<br>samarbete med praktiken.</p>
<p>Med stöd av statliga utvecklingsmedel för att<br>stimulera utbyggnaden av öppen ungdoms- och<br>missbrukarvård påbörjades 290 projekt under<br>1999. Projekten har spänt över ett brett fält, från<br>primärpreventiva insatser bland unga till stöd åt<br>tunga missbrukare. Länsstyrelserna, som fördelar<br>medlen, bedömer att utvecklingsmedlen är vik-<br>tiga för att utveckla verksamheter för de mest ut-<br>satta missbrukarna. De har också stimulerat ut-<br>vecklingen av öppenvårdsprogram för ung-<br>domar.</p>
<p>Under 1999 påbörjades med stöd av statliga<br>utvecklingsmedel projekt för att avhjälpa hem-<br>löshet i 14 kommuner. De flesta är treåriga. Det</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>är ännu för tidigt att bedöma på vilket sätt dessa<br>påverkar hemlöshetens utveckling.</p>
<p>Kommunerna kan enligt Socialstyrelsen en-<br>dast i begränsad utsträckning besvara frågor som<br>rör vårdens effekter för den enskilde, vilket<br>främst beror på brister i dokumentation och<br>uppföljning av missbrukarvården. Socialstyrelsen<br>har mot den bakgrunden givit ut en vägledning<br>för att stimulera och underlätta lokal uppföljning<br>och intern metodutveckling.</p>
<p>Utsatta kvinnor</p>
<p>Inom ramen för Socialstyrelsens utvecklings-<br>arbete för att motverka våld mot kvinnor pågår<br>bl.a. arbete med att stärka lokala samverkans-<br>grupper med deltagande från rättsväsendet, so-<br>cialtjänsten och hälso- och sjukvården samt fri-<br>villigorganisationer. Socialstyrelsen har även tagit<br>initiativ till en fastare samverkan på myndighets-<br>nivå i frågor som rör kvinnovåld - Nationell<br>Myndighetssamverkan för Kvinnofrid. Initiativet<br>avser att skapa bättre möjligheter att följa, integ-<br>rera, styra och leda de samlade myndighetsinsat-<br>serna som vidtas utifrån givna regeringsuppdrag<br>och regeringens proposition Kvinnofrid (prop.<br>1997/98:55).</p>
<p>Flera länsstyrelser har initierat arbete för att<br>stödja och hjälpa kvinnor som utsatts för våld<br>samt insatser för att förhindra kvinnovåld. En del<br>län har utarbetat länsövergripande policydoku-<br>ment som utmynnar i lokala handlingsprogram.</p>
<p>SiS klientkartläggningar visar att kvinnliga<br>LVM-klienter är särskilt utsatta och har, liksom<br>flickor på särskilda ungdomshem, omfattande<br>psykiatrisk problematik. Dessa kvinnor har ett<br>stort behov av vård som är differentierad och sär-<br>skild anpassad efter deras behov. Nästan en<br>tredjedel av LVM-hemmens platser är avsedd för<br>till kvinnor med missbruk och psykiska pro-<br>blem. Vården sker vid institutioner som är in-<br>rättade enbart för kvinnor.</p>
<p>8.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Att värdera resultaten av insatser inom politik-<br>området är svårt. Statens stöd når brukarna indi-<br>rekt, via kommunerna. Det saknas dessutom un-<br>derlag för att uttala sig om hur kommunens<br>insatser påverkar den enskildes situation, bl.a. på<br>grund av att instrument för uppföljning och ut-<br>värdering är dåligt utvecklade. Socialstyrelsen har</p>
<p>med anledning av detta regeringens uppdrag att<br>tillsammans med berörda intressenter utforma<br>ett förslag till program för nationellt stöd till<br>kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.</p>
<p>Under senare år har också behov av föränd-<br>ring uppmärksammats inom en rad viktiga om-<br>råden för socialtjänsten. Socialtjänstutredningen<br>har i betänkandet (SOU 1999:97) Socialtjänst i<br>utveckling lämnat förslag som rör<br>socialtjänstlagen (1980:620) och socialtjänstens<br>uppgifter. Regeringen avser att i en särskild pro-<br>position återkomma med förslag som rör bl.a.<br>socialtjänstlagens struktur, tillsynen över social-<br>tjänsten, den enskildes rättssäkerhet samt stödet<br>till anhöriga. I propositionen kommer även<br>resultatet av Socialstyrelsens uppdrag avseende<br>kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten att<br>behandlas. För att stödja utvecklingen föreslås<br>att 10 miljoner kronor avsätts under 2001.<br>Fr.o.m. 2002 kommer regeringen att föreslå en<br>ytterligare förstärkning med 10 miljoner kronor.</p>
<p>Socialtjänstens insatser skall enligt social-<br>tjänstlagen vara av god kvalitet. I en rapport från<br>Socialstyrelsen 1999 om bl.a. kvalitetsarbete i so-<br>cialtjänsten framgår att omkring hälften av<br>140 undersökta kommuner 1998 hade en s.k.<br>kvalitetspolicy med mål och riktlinjer för kvali-<br>tetsarbetet. En femtedel av kommunerna hade<br>avsatt särskilda resurser för kvalitetsarbete. En<br>stor majoritet av cheferna ansåg sig kunna be-<br>döma verksamhetens kvalitet i meningen resur-<br>ser och kompetens, medan endast en mindre an-<br>del kunde bedöma verksamhetens resultat för<br>den enskilde klienten. Av länsstyrelsernas till-<br>synsrapporter från 1999 framgår att kommu-<br>nerna kommit olika långt i sitt kvalitetsarbete.<br>Några befinner sig på planeringsstadiet medan<br>andra redan har infört kvalitetssystem. Likaså<br>konstateras brister i socialtjänstens handläggning<br>och dokumentation av enskilda ärenden i<br>varierande grad inom samtliga områden. Mot<br>denna bakgrund är utvecklingen av kvalitets-<br>system i kommunerna angelägen.</p>
<p>I det följande sammanfattas utvecklingen för<br>några utsatta grupper.</p>
<p>Hemlösa och missbrukare</p>
<p>Vård och behandling samt andra rehabiliterings-<br>insatser är grunden för att hjälpa missbrukare att<br>komma ifrån ett beroende. Insatser för vuxna<br>missbrukare avser boende som bistånd, öppen-<br>vård, frivillig institutionsvård, familjehemsvård</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>samt tvångsvård. Det totala antalet missbrukare<br>som genomgick institutionsvård, antingen med<br>tvång eller på frivillig väg, har under 1990-talet<br>successivt minskat, både i frivillig vård och<br>tvångsvård. Den övervägande delen av vårdinsat-<br>serna sker i öppenvård. Knappt 20 000 personer<br>genomgick den 1 november 1999 någon form av<br>vårdinsats inom socialtjänsten, varav 16 000 i öp-<br>penvård. Antalet missbrukare i institutionsvård<br>var drygt 3 400, vilket var något färre än året<br>innan. Drygt en fjärdedel av insatserna avsåg<br>kvinnor.</p>
<p>Sammantaget har det under 1990-talet inom<br>missbrukarvården skett en förskjutning från<br>långvariga institutionsbehandlingar mot öppen-<br>vård, korta vårdtider och skyddat boende med<br>stöd. Efterfrågan på tvångsvård gick ner kraftigt<br>under 1990-talets andra hälft, men förefaller nu<br>ha stabiliserat sig. Det är dock svårt att veta vad<br>denna utveckling betyder för den enskilde miss-<br>brukaren. Socialstyrelsen har i sina uppföljningar<br>av utvecklingen inom missbrukarvården inte<br>kunnat konstatera en generell neddragning av re-<br>surser och insatser för vuxna missbrukare. Det<br>finns dock vissa tecken som kan tyda på att<br>missbrukare inte erbjuds relevanta insatser i en<br>tidig fas av missbruket, vilket i sin tur kan inne-<br>bära att missbruket utvecklas och förvärras. Det<br>är därför angeläget att fortlöpande noga följa och<br>uppmärksamma förändringar i vården.</p>
<p>Få studier har genomförts av kvaliteten i<br>missbrukarvården vilket enligt Socialstyrelsen<br>troligen beror på bristen på lämpliga och lättåt-<br>komliga kvalitetsindikatorer. Socialstyrelsen<br>konstaterar i sin treårsuppföljning av social-<br>tjänsten att kunskap saknas på flera viktiga om-<br>råden om tillståndet i och utvecklingen av miss-<br>brukarvården. Det gäller både frågan om<br>innehåll, kvalitet och resultat i vården, samt i vad<br>mån öppna vårdinsatser är väl avvägda i förhål-<br>lande till institutionsvården. Det är också angelä-<br>get att utveckla kunskapen om missbrukarvår-<br>dens effekter. Ett långsiktigt utvärderingsarbete<br>pågår såväl inom Centrum för utvärdering av<br>metoder i socialt arbetet (CUS) vid Socialstyrel-<br>sen som vid SiS. Flera länsstyrelser har i sin till-<br>syn över socialtjänstens insatser för vuxna miss-<br>brukare pekat på behov av förbättringar vad<br>avser handläggning och insatser för missbrukare<br>med svår problematik.</p>
<p>Narkotikakommissionen (dir. 1998:18), som<br>vid utgången av 2000 avslutar sitt arbete, har som<br>ett av sina uppdrag att analysera utvecklingen av<br>missbrukarvårdens och kriminalvårdens be-</p>
<p>handlingsprogram, värdera dess resultat och ef-<br>fekter i förhållande till insatta resurser samt före-<br>slå åtgärder för att stärka rehabiliteringen av<br>missbrukare, bl.a. genom förbättrad samverkan<br>mellan olika huvudmän och aktörer.</p>
<p>Det är förknippat med stora svårigheter att få<br>tillförlitliga uppgifter om hemlöshetens omfatt-<br>ning. År 1993 rapporterades strax under 10 000<br>hemlösa. 1 1999 års undersökning fann Socialsty-<br>relsen omkring 8 400 hemlösa. I båda undersök-<br>ningarna var omkring en femtedel av de hemlösa<br>kvinnor. Olika metoder vid undersökningstill-<br>fällena gör att jämförelser mellan 1993 och 1999<br>försvåras. Socialstyrelsen bedömer dock att 1999<br>års siffror i stort sett motsvarar resultaten 1993.</p>
<p>Socialbidrag</p>
<p>Efter en kraftig ökning under större delen av<br>1990-talet minskar nu såväl kostnaderna för soci-<br>albidrag och introduktionsersättning till flyk-<br>tingar som antalet hushåll som erhåller dessa<br>stöd. Under 1999 sjönk kostnaderna med drygt<br>8 procent till 10,5 miljarder kronor. Antalet bi-<br>dragshushåll minskade under 1999 till 313 000,<br>en nedgång med nästan 15 procent. Även nytill-<br>strömningen av socialbidragshushåll minskade.<br>Utvecklingen hänger samman med bl.a. det för-<br>bättrade arbetsmarknadsläget och ett minskat<br>flyktingmottagande.</p>
<p>Antalet personer med långvarigt socialbi-<br>dragstagande (mer än 10 månader under ett år)<br>har minskat - från ca 215 000 personer 1997 till<br>cirka 200 000 personer 1998. Däremot fortsatte<br>den genomsnittliga bidragstiden såväl som det<br>genomsnittliga bidragbeloppet att öka även un-<br>der 1999. Bidragstidens längd har ökat successivt<br>från 1990 då den var 4,1 månader till 5,8 månader<br>1999. Socialbidraget fortsätter således att för en<br>stor grupp fungera som ett långvarigt för-<br>sörjningsstöd istället för att vara ett skydd vid<br>akuta försörjningskriser. Många barn berörs av<br>det långvariga socialbidragstagandet. År 1996<br>levde närmare 120 000 barn i familjer med lång-<br>varigt socialbidrag enligt Socialstyrelsen. Tre<br>fjärdedelar av dessa barn hade utrikes födda för-<br>äldrar.</p>
<p>Det är framför allt grupper som inte lyckats<br>etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed<br>inte omfattas av de försäkringar som byggts upp<br>till skydd för den enskilde vid arbetslöshet som<br>behöver socialbidrag. Detta gäller bl.a. ungdomar<br>och nyanlända invandrare. De blir därför i stor</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>utsträckning hänvisade till socialbidrag för sin<br>försörjning. Även ensamstående föräldrar -<br>främst mödrar - behöver i högre grad än andra<br>socialbidrag för sin försörjning. Socialbidragsta-<br>gare är i stor utsträckning yngre personer. Ål-<br>derspensionärer har länge varit en liten grupp<br>bland socialbidragstagarna med under 1990-talet<br>har alltfler äldre behövt socialbidrag. De flesta är<br>invandrare, bosatta i storstadskommunerna, som<br>inte är berättigade till ålderspension i Sverige.</p>
<p>Den ekonomiska situationen för ensam-<br>stående föräldrar skall bl.a. analyseras av den sär-<br>skilde utredaren - Översyn av ekonomiska<br>familjestöd (dir. 2000:16). Utredaren skall bl.a.<br>pröva alternativa vägar för att stödja ensamför-<br>sörjare i övergången från socialbidrag till studier.</p>
<p>För att förbättra stödet till flyktingar och äldre<br>invandrare har Socialtjänstutredningen i sitt slut-<br>betänkande Socialtjänst i utveckling (SOU<br>1999:97) föreslagit att kommunerna skall ha en<br>skyldighet att betala ut introduktionsersättning i<br>stället för socialbidrag till skyddsbehövande och<br>andra som omfattas av det kommunala flykting-<br>mottagandet under den tid de genomgår intro-<br>duktion. Vidare föreslås att ett statligt äldreför-<br>sörjningsstöd som skall ersätta socialbidrag för<br>de många äldre invandrare som inte kvalificerat<br>sig för pension i Sverige. Ärendet bereds inom<br>Regeringskansliet.</p>
<p>Utsatta barn och unga</p>
<p>Socialtjänstens arbete med utsatta barn och unga<br>består av utredning, olika öppenvårdsinsatser<br>samt placering utanför det egna hemmet. Social-<br>tjänststatistiken visar endast antalet barn som får<br>behovsprövade öppenvårdsinsatser (strukturera-<br>de öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt<br>stöd, kontaktperson/familj) och placeras utanför<br>det egna hemmet. Antalet barn som den 1<br>november 1999 hade minst en behovsprövad<br>öppenvårdsinsats var ungefär 26 500, en ökning<br>med ungefär 2 500 jämfört med föregående år.<br>Av de barn som fick kontaktperson och de som<br>fick personligt stöd någon gång under året var<br>55 procent pojkar och 45 procent flickor. Poj-<br>karna var i något större majoritet bland dem<br>som deltog i strukturerade öppenvårdsprogram.<br>Det totala antalet barn och unga som med stöd<br>av socialtjänstlagen eller lagen (1990:52) med<br>särskilda bestämmelser om vård av unga vårdades<br>utanför det egna hemmet den 1 november 1999<br>uppgick till knappt 13 200, vilket var knappt</p>
<p>1 000 fler än under 1998. 53 procent av barnen<br>var pojkar och 47 procent var flickor.</p>
<p>Det går i dag inte att exakt ange den totala<br>omfattningen av den sociala barna- och ung-<br>domsvården i termer av exempelvis hur många<br>barn/familjer som är föremål för barnavårdsin-<br>satser. Det saknas också i stort sett systematiskt<br>insamlade uppgifter om barnavårdsproblemens<br>omfattning, sammansättning och förändringar.<br>Den sociala barnavården har dock haft hög prio-<br>ritet under 1990-talet inom kommunerna i jäm-<br>förelse med annan kommunal barninriktad verk-<br>samhet, såsom elevvård i skolan och barnomsorg.<br>Mycket talar också för att den sociala<br>barnavården prioriterats högre än exempelvis<br>missbrukarvården.</p>
<p>Länsstyrelsernas tillsyn för 1999 visar att so-<br>cialtjänsten utvecklar sin utredningsmetodik.<br>Barnets behov och rättigheter belyses i utred-<br>ningar och medvetenheten om barnperspektivet<br>ökar. Kommunerna bedriver ett betydelsefullt<br>utvecklingsarbete för att tillgodose barns och<br>ungdomars behov av stöd och hjälp.</p>
<p>Det råder dock förhållandevis stor enighet om<br>att den sociala barnavårdens praktik alltför litet<br>baseras på vetenskapliga kunskaper och beprövad<br>erfarenhet. Det saknas i viss utsträckning syste-<br>matisk dokumentation av arbetet, av beprövade<br>metoder och utvärdering av de insatser som<br>tillämpas.</p>
<p>Utsatta kvinnor</p>
<p>Enligt både Socialstyrelsen och länsstyrelserna<br>visar den kartläggning som gjorts, att införandet<br>av den nya bestämmelsen i 8 a § socialtjänstlagen<br>om stöd till kvinnor som utsatts för våld eller<br>andra övergrepp i hemmet, endast i begränsad<br>utsträckning har påverkat socialtjänstens arbete<br>med våldsutsatta kvinnor. Kommunerna behöver<br>utarbeta rutiner för hur samverkan mellan olika<br>aktörer ska ske för skydd och hjälp till kvinnor<br>som blivit utsatta för våld. Det är också viktigt<br>att socialtjänsten särskilt uppmärksammar bar-<br>nens situation i familjer där våld förekommer lik-<br>som barns umgänge med fadern i de fall föräld-<br>rarna separerar på grund av våldet.</p>
<p>Könshandelns komplexa och många gånger<br>dolda karaktär gör att studier och kartläggningar<br>av den inte är lätta att genomföra. Därför är det<br>av stor vikt att det finns bra instrument för än-<br>damålet. I syfte att utveckla ett bra och tillförlit-<br>ligt instrument för uppföljning av prostitutio-</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>nens utveckling och omfattning har Social-<br>styrelsen gjort en kartläggning av situationen<br>under 1998 och 1999.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund angeläget att fort-<br>satt noga följa utveckling vad gäller socialtjäns-<br>tens stöd till utsatta kvinnor.</p>
<p>Regeringen föreslår att medel avsätts för sär-<br>skilda åtgärder för utsatta kvinnor, bl.a. till den<br>kunskapsutveckling som bedrivs på Rikskvinno-<br>centrum.</p>
<p>Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag<br>att utreda hur en kristelefon för våldsutsatta<br>kvinnor skall komma till stånd, hur den skall or-<br>ganiseras, finansieras och vilken kompetens som<br>bör finnas. Socialstyrelsen har överlämnat ett<br>förslag till regeringen och diskussioner har förts<br>med kvinnojourernas centrala organisationer.<br>Regeringen avser att återkomma i frågan.</p>
<h2>8.7 Budgetförslag</h2>
<p>8.7.1 18:1 Bidrag till utveckling av</p>
<p>socialt arbete m.m.</p>
<p>Tabell 8.2 Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av<br>socialt arbete m.m.</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>88 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>98 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>98 378</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar delar av de tidigare anslagen<br>B9 Bidrag till ungdomsvård, missbrukarvård<br>m.m. samt B10 Bidrag till organisationer på det<br>sociala området. I syfte att stimulera utveck-<br>lingen av öppenvårdsinsatser för missbrukare<br>och ungdomar finns sedan flera år avsatt 50 mil-<br>joner kronor. Länsstyrelserna har i uppdrag att<br>årligen fördela medlen till särskilt angelägna ut-<br>vecklingsinsatser. Under anslaget finns också<br>medel avsatta för att förverkliga FN:s konven-<br>tion om barnets rättigheter i Sverige.</p>
<p>Anslaget omfattar även insatser för att mot-<br>verka sexuell exploatering av barn, i huvudsak för<br>regeringens satsning i Östersjöregionen samt<br>bidrag till organisationer som arbetar för utsatta<br>barn och deras familjer och organisationer som<br>arbetar för att motverka våld mot kvinnor och<br>barn m.m.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det är angeläget att det råder balans mellan öp-<br>penvård och institutionsvård, både vad gäller<br>vård av ungdomar och av vuxna missbrukare. Så-<br>väl länsstyrelserna som fördelar medlen som So-<br>cialstyrelsen som följer upp deras användning vi-<br>sar att utvecklingsmedlen har bidragit till att<br>stimulera utvecklingen inom området och att<br>stärka samverkan mellan olika aktörer. Särskilda<br>utvecklingsmedel bör därför avsättas även fort-<br>sättningsvis och fördelas av länsstyrelserna som<br>har kännedom om lokala förhållanden. Rege-<br>ringen föreslår också att medel avsätts för fort-<br>satt arbete med att genomföra FN:s barnkon-<br>vention. År 2000 utgår 9 miljoner kronor till<br>insatser för detta ändamål m.m.</p>
<p>Användningsområdet för medlen bör liksom<br>innevarande år syfta till att öka kunskaperna om<br>FN:s barnkonvention på alla nivåer i samhället<br>samt till att vidareutveckla och sprida metoder<br>för att förverkliga konventionen. Insatser, bl.a. i<br>form av seminarier och konferenser, behövs för<br>att sprida barnkonventionen i kommuner och<br>landsting, till myndigheter, universitet och hög-<br>skolor. Vidare bör påbörjade insatser när det<br>gäller utredning och utveckling rörande barn-<br>misshandel, utveckling av basstatistik samt arbe-<br>tet med utsatta barn inom Östersjöområdet fort-<br>sätta. Under året kommer en uppföljning av<br>1996 års världskongress mot kommersiell sexuell<br>exploatering av barn att hållas.</p>
<p>För 2001 föreslås en förstärkning med 2,5 mil-<br>joner kronor. Regeringen avser bl.a. att avsätta<br>medel för att initiera försöks- och utvecklings-<br>verksamhet kring föräldrautbildning, bl.a. med<br>fokus på tonårsbarn, invandrarbarn och funk-<br>tionshindrade barn.</p>
<p>Till anslaget överförs 500 000 kronor från ut-<br>giftsområde 5 utrikesförvaltning och interna-<br>tionell samverkan, anslaget 91:3 Ekonomiskt bi-<br>stånd till svenska medborgare i utlandet m.m.<br>Medlen är avsedda att täcka resekostnader för<br>återförande av olovligt bortförda barn och ingick<br>i de 10 miljoner kronor som riksdagen anslog<br>1999 och 2000 för åtgärder i syfte att förverkliga<br>FN:s konvention om barnets rättigheter. Med<br>anledning av att de faktiska utgifterna för ända-<br>målet har visat sig bli lägre än vad som beräk-<br>nade inledningsvis återförs medel till utgiftsom-<br>råde 9 fr.o.m. 2001.</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor av-<br>sätts 2001 och 20 miljoner kronor åren 2002 och<br>2003 för insatser för att förbättra kunskaps-<br>utvecklingen inom socialtjänsten. Dessutom<br>tillförs anslaget cirka 1,5 miljoner kronor för in-<br>satser i syfte att motverka våld mot kvinnor, bl.a.<br>den kunskapsutveckling som bedrivs inom<br>Rikskvinnocentrum.</p>
<p>Socialstyrelsen har i uppgift att följa upp<br>stödet till organisationerna och årligen lämna en<br>samlad redovisning om statsbidragets använd-<br>ning. Redovisningen är ett viktigt underlag för<br>hur det ekonomiska stödet till organisationerna<br>skall utformas.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 88 378 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete<br>m.m. för 2001. För 2002 respektive 2003 beräk-<br>nas anslaget till vardera 98 378 000 kronor.</p>
<p>8.7.2 18:2 Statens institutionsstyrelse</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 8.3 Anslagsutveckling 18:2 Statens<br>institutionsstyrelse</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>487 967</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>11 211</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>653 232 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>573 093</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>604 233</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>617 168 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>630 915 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Varav 96 200 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 604 233 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Statens institutionsstyrelse (SiS) är förvaltnings-<br>myndighet för de hem som avses i 12 § lagen<br>(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård<br>av unga (särskilda ungdomshem) och lagen<br>(1998:603) om sluten ungdomsvård samt 22 och<br>23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i<br>vissa fall (LVM-hem). Verksamheten är indelad i<br>verksamhetsgrenarna missbrukarvård vid LVM-<br>hem, ungdomsvård och sluten ungdomsvård vid<br>särskilda ungdomshem. Vid SiS intas varje år ca<br>1 600 personer med missbruksproblem och 1 300<br>ungdomar, varav cirka 100 dömts till sluten ung-<br>domsvård. Ungdomsvården och missbrukarvår-<br>den finansieras till omkring två tredjedelar via<br>avgifter medan sluten ungdomsvård finansieras<br>helt via myndighetens anslag. Avgiftsintäkterna<br>beräknas enligt SiS till 820 miljoner kronor för<br>2000 och 830 miljoner kronor för 2001. Myn-<br>digheten tillfördes 96,2 miljoner kronor i<br>tilläggsbudgeten för år 2000. Medlen avsåg finan-<br>siering av 40 platser avseende sluten ungdoms-<br>vård samt 24 nya platser för vård enligt lagen om<br>vård av unga. För att tillgodose det ökade beho-<br>vet av platser projekteras en ny institution samti-<br>digt som det sker en utbyggnad av platser på be-<br>fintliga institutioner. Mot bakgrund av att<br>processen bl.a. inbegriper personalrekrytering,<br>kommer ett anslagssparande att uppstå.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 8.4 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>21 852</p></td><td>
<p>3 432</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>26 313</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>44 733</p></td><td>
<p>4 480</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>3 438</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>När den straffrättsliga påföljden sluten ung-<br>domsvård trädde ikraft den 1 januari 1999 in-<br>rättades tio vårdplatser. Påföljden har emellertid<br>fått betydligt större tillämpning än vad som för-<br>utsågs då lagen trädde i kraft. Idag avtjänar om-<br>kring 50 ungdomar påföljden sluten ungdoms-<br>vård. Utvecklingen har inneburit att platser vid<br>de särskilda ungdomshemmen avsedda för vård<br>med stöd av lagen (1990:52) med särskilda be-<br>stämmelser om vård av unga har fått tas i an-<br>språk, varvid det uppstått brist på sådana platser.<br>Fr.o.m. 2001 föreslås att SiS anslag höjs med<br>cirka 61 miljoner kronor.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget har en teknisk<br>justering genomförts för att korrigera tidigare<br>inlagd kompensation för premierna i avtalsför-<br>säkringarna. Anslaget har minskats med 17,8<br>miljoner kronor. I enlighet med vad som avisera-<br>des i budgetpropositionen för 2000 minskas<br>anslaget fr.o.m. 2001 med 3 miljoner kronor för<br>att finansiera åtgärder på handikappområdet.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 604 233 000 kronor anvisas under an-<br>slag 18:2 Statens institutionsstyrelse för 2001. För<br>åren 2002 och 2003 beräknas 617 168 000<br>respektive 630 915 000 kronor.</p>
<p>8.7.3 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder</p>
<p>för hemlösa</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 8.6 Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till 1<br>åtgärder för hemlösa 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 675</p></td><td rowspan="2">
<p>Ingående<br>reservation</p></td><td rowspan="2">
<p>6 325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringen tillkallade i december 1998 en parla-<br>mentarisk kommitté med uppgift att föreslå och<br>initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre<br>situation för hemlösa och förhindra att hemlös-<br>het uppstår (dir. 1998:108). Kommittén skall be-<br>reda och lämna förslag till projekt som finansie-<br>ras av utvecklingsmedel till hemlösa. Kommittén<br>skall vara verksam till och med utgången av 2001.</p>
<p>Med stöd av utvecklingsmedlen prövas olika<br>modeller som kan leda till långsiktiga förbätt-<br>ringar för de hemlösa. Med något undantag är<br>beviljade projekt fleråriga. Samtliga projekt ut-<br>värderas.</p>
<p>Tabell 8.5 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>557 032<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>6 807</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar inom utgifts-<br>området</p></td><td>
<p>-3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resusbehov</p></td><td>
<p>61 210</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-17 816</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>604 233</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Exklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för</p></td></tr>
</table>
<p>2000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 10 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för<br>hemlösa för 2001.</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9</p>
<h1>9 Politikområde Forskningspolitik under<br>utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning</h1>
<p>9.1 Budgetförslag</p>
<p>kostnader i samband med övergången till den<br>nya organisationen. Anslaget för 2001 har beräk-<br>nats enligt tabellen nedan.</p>
<p>9.1.1 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv</p>
<p>och socialvetenskap: Förvaltning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 9.1 Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för ar- 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>|betsliv och socialvetenskap</p></td><td>
<p>i: Förvaltning |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 212 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21661 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 140 <sup>2</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Nytt anslag</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 21 212 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att finansiera admi-<br>nistrationen för det nya Forskningsrådet för ar-<br>betsliv och socialvetenskap (FAS).</p>
<p>Tabell 9.2 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>SFR:s anslag 2000 administration</p></td><td>
<p>9 735</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning av SFR:s adm. anslag</p></td><td>
<p>407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Del av RALF:s administrationsanslag inkl. PLO</p></td><td>
<p>11070</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel 2001 (engängs) för omställningskostnader</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>24 212</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 24 212 000 kronor anvisas under<br>anslaget 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och<br>socialvetenskap: Förvaltning 2001. För 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 21 661 000 respektive<br>22 140 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Till anslaget förs de medel som Socialvetenskap-<br>liga forskningsrådet (SFR) disponerar för admi-<br>nistration under innevarande år samt ca 40 % av<br>de medel som Rådet för arbetslivsforskning<br>(RALF) disponerar för administration. Att för-<br>delningen avviker från 50/50-principen beror på<br>att Verket för innovationssystem som erhåller<br>resten av administrationsmedlen från RALF för-<br>utses få en mera arbetsintensiv administration än<br>FAS. Under år 2001 tillförs FAS engångsvis även<br>3 miljoner kronor för att täcka omställnings-</p>
<p>9.1.2 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv</p>
<p>och socialvetenskap: Forskning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 9.3 Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för ar- 1<br>I betsliv och socialvetenskap: Forskning 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001 Förslag</p></td><td>
<p>237 443 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002 Beräknat</p></td><td>
<p>259 037 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003 Beräknat</p></td><td>
<p>274 694 <sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Nytt anslag</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 254 370 tkr i</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 264 370 tkr i</p></td><td>
<p>i 2001 års prisnivå,<br>i 2001 års prisnivå.</p></td></tr>
</table>
<p>105</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att finansiera forsk-<br>ning inom arbetsliv och socialvetenskap i enlig-<br>het med vad regeringen nyligen har presenterat i<br>propositionen Förslag för framtiden - en ny or-<br>ganisation för forskningsfinansiering (prop.<br>1999/2000:8) och som riksdagen ställt sig<br>bakom. Regeringens förslag innebär att det nya<br>Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-<br>skap (FAS) från det kommande årsskiftet över-<br>tar samtliga forskningsmedel utom för stöd till<br>longitudinella databaser från Socialvetenskapliga<br>forskningsrådet, hälften av de medel som Rådet<br>för arbetslivsforskning disponerar för forskning<br>samt medel för ungdomsforskning från Huma-<br>nistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet<br>(HSFR). I regeringens förslag ligger också att<br>SFR och RALF läggs ner vid det kommande års-<br>skiftet. Förslaget ligger i allt väsentligt i linje med<br>det omstruktureringsförslag för forskningsfinan-<br>sieringsorganisationen som riksdagen ställt sig<br>bakom.</p>
<p>bygger beräkningarna på att ytterligare<br>2 miljoner kronor tillförs för handikappforsk-<br>ning samt att 14,927 miljoner kronor överförs<br>från det nya Verket för innovationssystem som<br>ett led i att dela upp RALF:s anslag i två lika<br>delar mellan Verket för innovationssystem och<br>FAS. Att detta inte görs fullt ut redan 2001 beror<br>på kravet att på ett rationellt sätt kunna hantera<br>pågående projekt i samband med övergången till<br>den nya myndighetsorganisationen. För år 2003<br>beräknas ytterligare 10 miljoner kronor tillföras<br>för den nya tvärvetenskapliga satsningen som<br>framgår av forskningspropositionen.</p>
<p>Anslaget för 2001 har beräknats enligt tabellen<br>nedan.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Av den nyligen presenterade propositionen<br>Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3)<br>framgår regeringens forskningspolitiska över-<br>väganden som skall ligga till grund för använd-<br>ningen av det föreslagna anslaget.</p>
<p>Regeringen föreslår att FAS för stöd till<br>forskning skall ha ett separat anslag och därmed<br>också ett särskilt anslag för administrationen.<br>Anslaget för forskningsstöd från FAS har för år<br>2001 beräknats enligt tabellen nedan. För år 2002</p>
<p>Tabell 9.4 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>SFR:s anslag i BP2000 för forskningsstöd inkl. PLO</p></td><td>
<p>119 838</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Del av RALF:s forskningsanslag inkl. PLO</p></td><td>
<p>96 605</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning för äldreforskning enl. BP2000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel från HSFR för ungdomsforskning</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning för handikappforskning</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning för ny forskningsansats i enlighet med<br>regeringens förslag i forskningspropositionen</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flytt av databasmedel till Vetenskapsrådet</p></td><td>
<p>-4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>237 443</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 237 443 000 kronor anvisas under<br>anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och<br>socialvetenskap: Forskning 2001. För 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 259 037 000<br>respektive 274 694 000 kronor.</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 9.5 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999</p>
<p>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001</p>
<p>beräknat</p></td><td>
<p>2002</p>
<p>beräknat</p></td><td>
<p>2003 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>330 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>310 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td></td><td></td><td>
<p>460 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>106</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 9 BILAGA</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på<br>anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen<br>är att underlätta övergången till de nya<br>benämningar som följer av att politikområden<br>införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>13:1</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>13:2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>13:3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td></tr>
<tr><td>
<p>All</p></td><td>
<p>13:4</p></td><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>13:5</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>13:6</p></td><td>
<p>Ersättning till steriliserade i vissa fall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A15</p></td><td>
<p>13:7</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>14:1</p></td><td>
<p>Insatser mot aids</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>14:2</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>14:3</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>14:4</p></td><td>
<p>Folkhälsoinstitutet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>14:5</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>14:6</p></td><td>
<p>Institutet för psykosocial medicin</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>14:7</p></td><td>
<p>Folkhälsopolitiska åtgärder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bil</p></td><td>
<p>14:8</p></td><td>
<p>Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B17</p></td><td>
<p>14:9</p></td><td>
<p>Alkoholinspektionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B18</p></td><td>
<p>14:10</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B14</p></td><td>
<p>15:1</p></td><td>
<p>Barnombusmannen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B15</p></td><td>
<p>15:2</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A14</p></td><td>
<p>16:1</p></td><td>
<p>Personligt ombud</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>16:2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>16:3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>16:4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>16:5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapporganisationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>16:6</p></td><td>
<p>Alternativ telefoni</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>16:7</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>16:8</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B12</p></td><td>
<p>16:9</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B13</p></td><td>
<p>16:10</p></td><td>
<p>Handikappombudsmannen</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 9 BILAGA</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>17:1</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>18:1</p></td><td>
<p>Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B16</p></td><td>
<p>18:2</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B19</p></td><td>
<p>18:3</p></td><td>
<p>Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>26:1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>26:2</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning</p></td></tr>
</table>
<p>Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och<br>handikapp</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-95.png" style="width:47pt;height:47pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-96.png" style="width:33pt;height:330pt;"/>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp...............................................9</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>2.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9</p>
<p>2.3 Mål..........................................................................................................10</p>
<p>2.4 Politikens inriktning.............................................................................10</p>
<p>2.5 Insatser...................................................................................................11</p>
<p>2.5.1 Statliga insatser inom politikområdet.................................................11</p>
<p>2.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................12</p>
<p>2.6 Resultatbedömning...............................................................................13</p>
<p>2.6.1 Resultat..................................................................................................13</p>
<p>2.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................19</p>
<p>2.7 Revisionens iakttagelser........................................................................22</p>
<p>2.8 Budgetförslag.........................................................................................22</p>
<p>2.8.1 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m...........................................22</p>
<p>2.8.2 19:2 Förtidspensioner...........................................................................24</p>
<p>2.8.3 19:3 Handikappersättningar.................................................................26</p>
<p>2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar...............................................................26</p>
<p>2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer...........27</p>
<p>2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador........................................................28</p>
<p>2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket...................................................................28</p>
<p>2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor.........................................................29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikområdet..........................9</p>
<p>2.2 Antal pågående sjukfall........................................................................................13</p>
<p>2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning..................................................................14</p>
<p>2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår samordnad rehabilitering</p>
<p>(SAR) 1997- 1999 (%).......................................................................................14</p>
<p>2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive</p>
<p>12 månader efter avslutad samordnad rehabilitering fått förbättrad<br>arbetsförmåga.......................................................................................................15</p>
<p>2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan 1998 och 1999............................... 15</p>
<p>2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade förtidspensioner och sjukbidrag</p>
<p>1994-1999............................................................................................................. 15</p>
<p>2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning till förtidspension eller</p>
<p>sjukbidrag 1997-1999........................................................................................... 16</p>
<p>2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999.........16</p>
<p>2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret 1999............................................... 17</p>
<p>2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m..........................22</p>
<p>2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner..........................................................24</p>
<p>2.13 Anslagsutveckling 19:3 Handikappersättningar................................................26</p>
<p>2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersättningar..............................................26</p>
<p>2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa</p>
<p>förtidspensionärer................................................................................................27</p>
<p>2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för kroppsskador.......................................28</p>
<p>2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket..................................................28</p>
<p>2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001.............................................................28</p>
<p>2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser.....................................................29</p>
<p>2.20 Beräkning av anslaget för år 2001........................................................................29</p>
<p>2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkringskassor........................................29</p>
<p>2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001.............................................................29</p>
<p>2.23 Beräkning av anslaget för år 2001........................................................................ 30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad....................................................14</p>
<p>2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och sjukskrivningens längd............17</p>
<p>2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer</p>
<p>efter kön och sjukskrivningens längd..................................................................17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner de föreslagna målen för politik-<br>området Ersättning vid arbetsoförmåga<br>(avsnitt 2.3) samt att de tidigare målen in-<br>om utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt<br>2.6),</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att under 2001, i<br>fråga om ramanslaget 19:7 Riksförsäkrings-<br>verket ingå ekonomisk förpliktelser som in-<br></p>
<p>klusive tidigare åtaganden innebär utgifter<br>på högst 9 000 000 kronor efter 2001,</p>
<p>3. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp enligt följande upp-<br>ställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:1</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>38 425 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:2</p></td><td>
<p>Förtidspensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>49 696 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:3</p></td><td>
<p>Handikappersättningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 054 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:4</p></td><td>
<p>Arbetsskadeersättningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 909 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:5</p></td><td>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:6</p></td><td>
<p>Ersättning för kroppskador</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>60 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:7</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>750 506</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:8</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 049 296</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>101 949 802</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt-<br>ning vid arbetsoförmåga. Politikområdet om-<br>fattar sjukpenning, rehabilitering, närstående-<br>penning, förtidspension, ersättning vid handi-<br>kapp samt arbets- och kroppsskador, området<br>kostnader för sysselsättning av vissa för-<br>tidspensionärer samt anslagen för Riksförsäk-<br>ringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Den totala kostnaden för de ersättningssystem<br>som fr.o.m. 2001 ingår i politikområdet Ersätt-<br>ning vid arbetsoförmåga ökade 1999 jämfört</p>
<p>med 1998. Skillnaden mellan åren beror på ett<br>antal faktorer: effekterna av ålderspensions-<br>reformen, att arbetsskadeersättningar och ATP i<br>form av förtidspension under 1998 redovisades<br>utanför statsbudgeten samt att anslaget 19:6 un-<br>der 1998 var uppfört under utgiftsområde 6 To-<br>talförsvaret. Därtill kommer ökade kostnader för<br>sjukförsäkringen. Försäkringskostnaderna (exkl.<br>ålderspensionsavgift) för sjukpenningen uppgick<br>till 24 219 miljoner kronor 1999, vilket är en ök-<br>ning med 5 609 miljoner kronor eller ca 30 pro-<br>cent jämfört med 1998. Kostnadsökningen beror<br>till största delen på att antalet ersatta dagar har<br>ökat, men även en ökning av medelersättningen<br>har i viss mån påverkat kostnadsutvecklingen.</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet och politikomradet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p></td><td>
<p>27 857,9</p></td><td>
<p>33 002,0</p></td><td>
<p>36 525,0</p></td><td>
<p>38 425,0</p></td><td>
<p>40 388,0</p></td><td>
<p>41 989,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:2 Förtidspensioner</p></td><td>
<p>46 771,0</p></td><td>
<p>47 171,0</p></td><td>
<p>47 755,0</p></td><td>
<p>49 696,0</p></td><td>
<p>50 150,0</p></td><td>
<p>51 394,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:3 Handikappersättningar</p></td><td>
<p>1 012,1</p></td><td>
<p>1 036,0</p></td><td>
<p>1 033,7</p></td><td>
<p>1 054,4</p></td><td>
<p>1 078,7</p></td><td>
<p>1 108,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:4 Arbetsskadeersättningar</p></td><td>
<p>7 070,2</p></td><td>
<p>7 189,3</p></td><td>
<p>7 207,0</p></td><td>
<p>6 909,0</p></td><td>
<p>6 796,3</p></td><td>
<p>6 731,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa<br>förtidspensionärer</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:6 Ersättning för kroppsskador</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>61,2</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>62,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:7 Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>823,1</p></td><td>
<p>717,1</p></td><td>
<p>692,5</p></td><td>
<p>750,5</p></td><td>
<p>766,3</p></td><td>
<p>782,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19:8 Allmänna försäkringskassor</p></td><td>
<p>4 885,3</p></td><td>
<p>4 765,0</p></td><td>
<p>4 921,6</p></td><td>
<p>5 049,3</p></td><td>
<p>5 157,0</p></td><td>
<p>5 271,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 10 och Politikområde Ersätt-</p></td><td>
<p>88 477,1</p></td><td>
<p>93 970,5</p></td><td>
<p>98 198,1</p></td><td>
<p>101 949,8</p></td><td>
<p>104 401,8</p></td><td>
<p>107 344,5</p></td></tr>
</table>
<p>ning vid arbetsoförmåga___________________________________________________________________________________________________</p>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk-<br>bidrag ökade från 1998 till 1999 med ca 5 000.<br>Ökningen skedde i huvudsak under slutet av</p>
<p>1999. Genom att ökningen inträffade först i slu-<br>tet av året kom de beräknade utgifterna att un-<br>derskrida anslagsbeloppet med ca 25 miljoner<br>kronor. Utvecklingen för innevarande och<br>kommande år pekar emellertid på att utgifterna<br>kommer att överskrida de tidigare beräknade an-<br>slagsbeloppen.</p>
<h2>2.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: En större andel av befolk-<br>ningen i arbetsför ålder skall ha förmågan att ar-<br>beta.</p>
<p>Personer som inte har förmåga att arbeta skall<br>ges en levnadsstandard som är anpassad till den<br>ekonomiska utvecklingen i samhället.</p>
<p>Målen som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 var att:</p>
<p>— ge ekonomisk trygghet för sjuka och funk-<br>tionshindrade och att aktivt arbeta för att<br>återföra människor i arbete.</p>
<p>- socialförsäkringens administration skall ga-<br>rantera effektivitet, rättssäkerhet och kom-<br>petens vid ärendehandläggning.</p>
<p>Resultatbedömningen i avsnitt 2.6 baseras på<br>dessa mål.</p>
<h2>2.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Den generella välfärdspolitiken syftar till att<br>minska klyftor och gränser mellan olika sam-<br>hällsgrupper och fungera som en samman-<br>hållande kraft. Socialförsäkringarna är en viktig<br>del av den generella välfärdspolitiken.</p>
<p>Politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga<br>har två mål: ”En större andel av befolkningen i<br>arbetsför ålder skall ha förmågan att arbeta” och<br>”Personer som inte har förmåga att arbeta skall<br>ges en levnadsstandard som är anpassad till den<br>ekonomiska utvecklingen i samhället”.</p>
<p>Det första målet innebär att socialförsäkring-<br>arna skall vara så utformade att de stimulerar till</p>
<p>arbete. De skall främja anställningsbarhet och<br>rörlighet på arbetsmarknaden. Försäkringarna<br>inom området behöver därför ses över för att<br>ytterligare förstärka arbetslinjen och för att<br>åstadkomma ökad försäkringsmässighet. Regler-<br>na bör också bli enklare och mer överskådliga.</p>
<p>Att skapa goda allmänna förutsättningar för<br>att människor skall få vara friska och kunna ar-<br>beta är en grundläggande politisk uppgift. Rege-<br>ringen ser därför mycket allvarligt på utveckling-<br>en av det allmänna hälsoläget, framför allt ur ett<br>mänskligt men också ur ett mer långsiktigt eko-<br>nomiskt perspektiv. Sjukfrånvaron, främst de<br>långa sjukfallen, har ökat kraftigt under de se-<br>naste åren. Kvinnorna står för en allt högre andel<br>av sjukskrivningarna, särskilt kvinnor anställda i<br>kommuner och landsting.</p>
<p>Ytterligare ett skäl till att understödja att de<br>som är i förvärvsaktiv ålder också har möjlighet<br>att arbeta är den demografiska utvecklingen. Den<br>svenska befolkningsutvecklingen kommer att<br>präglas av några tendenser under de närmaste de-<br>cennierna. Antalet äldre kommer att öka mycket<br>kraftigt. Barnafödandet kommer sannolikt att<br>vara jämförelsevist lågt. Detta medför att antalet<br>människor i förvärvsaktiv ålder börjar minska<br>kring år 2010 då 40-talisterna går i pension. En<br>sådan utveckling innebär att färre måste försörja<br>fler. Därför måste varje individs förmåga till ar-<br>bete tas tillvara för att vi skall ha råd att behålla<br>välfärden på dagens nivå.</p>
<p>För att kunna påverka utvecklingen har rege-<br>ringen tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift<br>att skapa en struktur på ohälsoområdet som är<br>tillräckligt kraftfull för att avsevärt öka männi-<br>skors möjligheter att delta i arbetslivet. Syftet är<br>att bryta utvecklingen mot ökad sjukfrånvaro<br>och i förlängningen fler förtidspensioner. Det<br>skall ske genom förebyggande åtgärder, förbätt-<br>rad arbetsmiljö, bättre rehabilitering och effekti-<br>vare försäkringssystem. Fler skall, helt eller del-<br>vis, kunna återgå till arbete. Äldre arbetskraft<br>skall ges bättre möjligheter att stanna kvar i ar-<br>betslivet. Arbetsgruppen rapporterar direkt till<br>statsråden för Social-, Närings- och Finansde-<br>partementet.</p>
<p>Arbetsmiljö och arbetsförhållanden skall<br>främja en god hälsa och delaktighet på arbets-<br>marknaden. Det är ett gemensamt samhälls-<br>ansvar att människor som blir sjuka eller skadade<br>får ett effektivt stöd för att bli friska och kunna<br>återgå till arbete. En modern, rättvis och jäm-<br>ställd arbetsskadeförsäkring skapar förutsätt-</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>ningar för att lyfta fram det förebyggande ar-<br>betsmiljöarbetet. En reformering av arbetsska-<br>deförsäkringen kommer att ske under inne-<br>varande mandatperiod.</p>
<p>Det andra målet för politikområdet innebär<br>att vi skall kunna känna oss trygga vid arbets-<br>oförmåga. Vi skall vara förvissade om att det<br>skyddsnät som vi gemensamt bygger upp ger en<br>rimlig levnadsstandard. Den solidariskt finansie-<br>rade försäkringen skall utgå från inkomstbort-<br>fallsprincipen. Försäkringen skall bidra till att ge<br>trygghet för en stor majoritet människor.</p>
<p>Socialförsäkringens administration skall präg-<br>las av effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet.<br>Detta är en förutsättning för att de två målen<br>skall kunna uppnås. Administrationen måste<br>också bidra till att så många som möjligt kan re-<br>habiliteras och återgå i arbete. Självklart skall den<br>som drabbas av arbetsoförmåga få rätt ersättning.<br>Självklart skall också beslut om ersättning vara<br>grundade på ett relevant och korrekt underlag.</p>
<p>Ett brett och förutsättningslöst arbete kom-<br>mer att genomföras det närmaste året. Alla män-<br>niskors arbetsförmåga skall tas tillvara. Regering-<br>en kommer att driva en offensiv och rättvis poli-<br>tik för att säkra välfärden och uppnå full<br>sysselsättning. Denna politik skall innebära en<br>bibehållen trygghet för individerna och ge möj-<br>lighet att orka med ett helt arbetsliv.</p>
<h2>2.5 Insatser</h2>
<p>2.5.1 Statliga insatser inom</p>
<p>politikområdet</p>
<p>Ett första led i arbetet med att reformera syste-<br>met med förtidspensioner har genomförts. Den<br>1 januari 2000 infördes regler om vilande förtids-<br>pension. Dessa regler syftar till att stimulera till<br>återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv.<br>Det är ännu för tidigt att uttala sig om i vilken<br>utsträckning dessa regler kommer att utnyttjas.<br>Vidare beräknas utredningsarbetet med att i de-<br>talj utforma hela det reformerade systemet angå-<br>ende ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, vilket<br>pågått inom Socialdepartementet under två år,<br>kunna avslutas i och med att en proposition fö-<br>reläggs riksdagen under våren 2001. I början av<br>juli redovisade Socialdepartementet i två departe-<br>mentspromemorior förslag till reformering av<br>förtidspensionssystemet. I promemorian Sjuk-<br>ersättning i stället för förtidspension (Ds</p>
<p>2000:39) lämnas förslag om ersättning och ålder-<br>spensionsrätt vid långvarig eller varaktig medi-<br>cinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan<br>för personer över 30 år. I promemorian Aktivi-<br>tetsersättning (Ds 2000:40) redovisas förslag om<br>ett nytt försäkringsstöd för unga, 16-30 år, med<br>långvarig medicinskt grundad nedsättning av ar-<br>betsförmågan. Båda promemoriorna remissbe-<br>handlas för närvarande.</p>
<p>Med anledning av kostnadsutvecklingen inom<br>sjukförsäkringen beslutade regeringen den<br>23 juni 1999, att utse en särskild utredare (dir.<br>1999:54). Utredaren skulle dels analysera varför<br>sjukfrånvaron och utgifterna för sjukpenning<br>förändras över tiden i ett långsiktigt perspektiv,<br>dels peka ut och kvantifiera faktorer som främst<br>förklarar de senaste årens ökning av sjukfrån-<br>varon och sjukförsäkringsutgifterna. Utredaren<br>har den 15 augusti 2000 överlämnat ett del-<br>betänkande Sjukförsäkringen - basfakta och ut-<br>vecklingsmöjligheter (SOU 2000:72). Utredaren<br>skall slutredovisa sitt uppdrag senast den<br>1 december 2000.</p>
<p>Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att utse<br>en särskild utredare (dir. 1999:44) med uppdrag<br>att se över den arbetslivsinriktade rehabilite-<br>ringen. I uppdraget ingick bl.a. att kartlägga den<br>arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen, att<br>utforma en plattform för prioriteringar samt att<br>klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan<br>fördelas mellan olika aktörer i rehabiliterings-<br>arbetet. Utredarens förslag har redovisats den<br>30 augusti 2000 i betänkandet Rehabilitering till<br>arbete (SOU 2000:78).</p>
<p>Regeringen angav i proposition 1996/97:63 att<br>samhällets samlade resurser måste utnyttjas bätt-<br>re för att kunna tillgodose enskilda individers<br>behov av olika stödåtgärder och att bättre och<br>mer ändamålsenliga samverkansmodeller måste<br>utvecklas. Socialstyrelsen har därför i uppdrag att<br>i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Ar-<br>betarskyddsstyrelsen och Riksförsäkringsverket<br>(RFV) utvärdera effekterna av samverkan inom<br>rehabiliteringsområdet enligt proposition<br>1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen med-<br>verkar också Svenska Kommunförbundet och<br>Landstingsförbundet. Arbetet skall slutredovisas<br>den 31 december 2001. En gemensam lednings-<br>grupp med samtliga nämnda organisationer har<br>bildats för utvärderingarna av FRISAM (frivillig<br>samverkan inom rehabiliteringsområdet) och de<br>s.k. SOCSAM-försöken enligt proposition<br>1993/94:205 (lokal försöksverksamhet med fi-<br>nansiell samordning mellan socialförsäkring, häl-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>so- och sjukvård och socialtjänst). I en tredje lä-<br>gesrapport - Socialstyrelsen följer upp och ut-<br>värderar (2000:5) - redovisas effekter av sam-<br>verkan enligt FRISAM-modellen och i läges-<br>rapporten Finansiell samordning (1999:1) redo-<br>visar RFV och Socialstyrelsen effekter enligt<br>SOCSAM-modellen.</p>
<p>Regeringen har övervägt det förslag som redo-<br>visas i Beräkningsunderlag för dagersättning -<br>sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19)<br>och kommit fram till att förslaget inte bör ge-<br>nomföras. Arbetet bedrivs vidare i den arbets-<br>grupp inom Regeringskansliet som skall utarbeta<br>en handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå<br>åtgärder som bryter den negativa utvecklingen<br>inom området.</p>
<p>Under åren fram t.o.m. 2003 kommer RFV att<br>slutföra genomförandet av det nya ålders-<br>pensionssystemet. Under samma tidsperiod skall<br>arbetet med att genomföra de s.k. följdre-<br>formerna slutföras. Följdreformerna avser in-<br>förandet av övergångsvis garantipension, efter-<br>levandepension, bostadstillägg till pensionär och<br>förtidspension. Regeringen har i olika samman-<br>hang uttalat att det är en prioriterad uppgift för<br>RFV att genomföra det nya ålderspensions-<br>systemet. Genomförandet av reformerna kom-<br>mer att innebära en ytterligare ökad belastning<br>på administrationen, främst fr.o.m. 2002.</p>
<p>RFV har under tre år erhållit 60,9 miljoner<br>kronor från regeringen för att bl.a. öka kunska-<br>perna om fusk och för att förbättra kontrollen<br>och motverka fusk inom socialförsäkringen<br>(S2000/3967/SF). RFV konstaterar i sina slut-<br>satser att socialförsäkringens administration ge-<br>nom en etablerad kvalitetssäkring och kvali-<br>tetskontroll i kombination med en systematisk<br>redovisning av misstänkt fusk bildat sig en upp-<br>fattning om omfattningen i dessa frågor. Pro-<br>jektet har också tydliggjort för allmänheten att<br>kontrollverksamheten innebär bättre möjligheter<br>att upptäcka fusk.</p>
<p>2.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Regeringen har den 27 januari 2000 beslutat att<br>utse en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med<br>uppgift att analysera den stora ökningen av ar-<br>betsbetingad ohälsa, som har samband med<br>stress och andra organisatoriska och sociala fak-<br>torer. Arbetsgruppen skall ta fram en handlings-<br>plan som anger en strategi för att komma till<br>rätta med utvecklingen av den arbetsbetingade</p>
<p>ohälsan och för att åstadkomma en förnyelse av<br>arbetsmiljöarbetet. Resultatet av arbetet skall<br>slutredovisas senast den 1 december 2000. En<br>första rapport ska lämnas den 15 september</p>
<p>2000.</p>
<p>Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer<br>åtta miljarder kronor att tillföras vården och om-<br>sorgen under perioden 2002-2004. Redan 2001<br>tillförs vården och omsorgen genom den natio-<br>nella handlingsplanen 1 000 miljoner kronor.<br>Den totala resursförstärkningen uppgår alltså till<br>nio miljarder kronor varav 8 779 miljoner kronor<br>utbetalas i form av generella medel och 221 mil-<br>joner kronor skall användas till uppföljning. Av<br>2000 års ekonomiska vårproposition framgår att<br>dessa medel skall ingå i det generella statsbidra-<br>get till landsting och kommuner och fördelas<br>med 70 procent till landstingen och 30 procent<br>till kommunerna. Regeringen, Lands-<br>tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet<br>har i ett avtal som beslutades i maj 2000 enats om<br>att med dessa utökade medel stimulera utveck-<br>lingsinsatser inom vården och omsorgen. Pri-<br>märvård, vård och omsorg om äldre, psykiatri<br>samt tillgänglighet och mångfald är prioriterade<br>områden.</p>
<p>Regeringen har den 28 mars 2000 överlämnat<br>propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik<br>för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98)<br>till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att en<br>aktivitetsgaranti skall införas över hela landet.<br>Syftet är att ge arbetslösa som löper risk att bli<br>långtidsarbetslösa bättre förutsättningar att få<br>arbete, hävda arbetslinjen och bryta rundgången<br>mellan åtgärder och öppen arbetslöshet.</p>
<p>RFV, Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrel-<br>sen och Arbetarskyddsstyrelsen skall - enligt re-<br>spektive myndighets regleringsbrev för 2000 -<br>aktivt samverka, så att en effektivare användning<br>av tillgängliga resurser inom rehabiliterings-<br>området uppnås. Samverkan på central nivå skall<br>syfta till att skapa förutsättningar för aktörerna<br>på regional och lokal nivå att samverka så att<br>varje individs arbetsförmåga tillvaratas och den<br>enskilde ges möjlighet att försörja sig genom ar-<br>bete.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<h2>2.6 Resultatbedömning</h2>
<p>I budgetpropositionen för 2000 angavs att ef-<br>fektmålet för utgiftsområdet Ekonomisk trygg-<br>het vid sjukdom och handikapp var att:</p>
<p>- ge ekonomisk trygghet för sjuka och funk-<br>tionshindrade och att aktivt arbeta för att<br>återföra människor i arbete.</p>
<p>- socialförsäkringens administration skall ga-<br>rantera effektivitet, rättssäkerhet och kom-<br>petens vid ärendehandläggning.</p>
<p>2.6.1 Resultat</p>
<p>Sjukpenning</p>
<p>Under 1999 fortsatte antalet långtidssjukskrivna<br>att öka samtidigt som antalet personer som av-<br>slutar sina sjukskrivningar, genom friskskrivning<br>eller förtidspension, inte har ökat i samma om-<br>fattning. Antalet dagar med partiell sjukpenning<br>ha ökat under 1999 och ökningstakten är ungefär<br>densamma som för sjukskrivningar med hel er-<br>sättning. Därmed har inte de partiella dagarnas<br>andel av det totala antalet ersatta dagar förändrats<br>i någon större utsträckning.</p>
<p>En markant förändring i sjukförsäkringen un-<br>der 1999 är att den genomsnittliga ersättningen<br>vid sjukskrivning har ökat mer än löne-<br>ökningarna i samhället. Det är därför rimligt att<br>anta att det bl.a. är personer med högre inkoms-<br>ter och andra yrken som utgör en del av de nya<br>långtidssjukskrivna.</p>
<p>Det är främst de långa sjukfallen, längre än ett<br>år, som fortsätter att öka. Detta är en följd av den<br>kraftiga uppgången i antalet sjukskrivningar un-<br>der 1998 och 1999. Ökningen gäller både kvin-<br>nor och män, med en kraftig överrepresentation<br>för kvinnor.</p>
<p>Av RFV:s s.k. 4:e-septemberundersökning<br>framgår att de sjukskrivna i september 1999 var<br>något äldre än de som var sjukskrivna i septem-<br>ber 1998. Andelen som var 60 år eller äldre har<br>ökat bland de sjukskrivna. Sjukskrivningarna har<br>också blivit mer långvariga, med en större andel<br>som varit sjukskrivna i över ett år. Jämfört med<br>1998 står kvinnorna för en högre andel av sjuk-<br>skrivningarna, 61 procent, vilket är en ökning<br>med en procentenhet. De sjukpenninggrundande<br>inkomsterna har också ökat bland de sjuk-<br>skrivna. Andelen sjukskrivna som har en in-<br>komst över det högsta ersättningstaket, 7,5 pris-<br>basbelopp, har ökat från 6 till 7 procent. Egenfö-<br>retagare har blivit relativt sett färre, samtidigt<br>som en större andel sjukskrivna har inkomst av<br>anställning. Sett till olika yrkesgrupper så har till<br>exempel andelen sjukskrivna lärare ökat. De<br>sjukskrivna är också i allt högre grad sjukskrivna<br>för psykiska besvär.</p>
<p>Att antalet sjukskrivna har ökar kraftigt de se-<br>naste åren har flera förklaringar och orsaks-<br>sambanden är komplexa. Det finns ingen enskild<br>faktor som kan förklara ökningen av sjukfrån-<br>varon utan flera olika förklaringsfaktorer måste<br>kombineras. Nedan redovisas utvecklingen sedan<br>1997 av antal pågående sjukfall, antal ersatta da-<br>gar med sjukpenning samt bruttoutbetalning av<br>sjukpenning per månad.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="10">
<p>ITabell 2.2 Antal pågående sjukfall <sup>1</sup> 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intervall</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1997<br>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1998<br>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1999 <sup>2</sup></p>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 dag-</p></td><td>
<p>52 837</p></td><td>
<p>76 822</p></td><td>
<p>129 658</p></td><td>
<p>61 538</p></td><td>
<p>94 589</p></td><td>
<p>156127</p></td><td>
<p>71 763</p></td><td>
<p>114 046</p></td><td>
<p>185 809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29 dagar-</p></td><td>
<p>49 019</p></td><td>
<p>71 745</p></td><td>
<p>120 764</p></td><td>
<p>54 953</p></td><td>
<p>84 655</p></td><td>
<p>139 608</p></td><td>
<p>64 092</p></td><td>
<p>101 971</p></td><td>
<p>166 063</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60 dagar-</p></td><td>
<p>43 279</p></td><td>
<p>63 732</p></td><td>
<p>106 011</p></td><td>
<p>48 188</p></td><td>
<p>73 662</p></td><td>
<p>121 850</p></td><td>
<p>56 635</p></td><td>
<p>89 591</p></td><td>
<p>146 226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>365 dagar</p></td><td>
<p>18 252</p></td><td>
<p>26 270</p></td><td>
<p>44 522</p></td><td>
<p>19 486</p></td><td>
<p>29 588</p></td><td>
<p>49 073</p></td><td>
<p>23 629</p></td><td>
<p>37 488</p></td><td>
<p>61 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>731 dagar</p></td><td>
<p>7 871</p></td><td>
<p>11 073</p></td><td>
<p>18 944</p></td><td>
<p>7 966</p></td><td>
<p>11 716</p></td><td>
<p>19 682</p></td><td>
<p>8 952</p></td><td>
<p>13 935</p></td><td>
<p>22 887</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Här avses pågående sjukpenning-/rehabiliteringspenningärenden. Sjukfall som enbart avser sjuklöneperiod ingår inte. 1997 t.o.m. mars 1998 omfattade sjuklönepe-<br>rioden 28 dagar och fr.o.m. april 1998, 14 dagar.</p>
<p><sup>2</sup> Uppgifterna avser perioden november 1998 - oktober 1999.</p>
<p>Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>19 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Tabell 2.3 Antal ersatta dagar med sjukpenning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Intervall</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1997<br>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1998<br>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>1999<br>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 dag-</p></td><td>
<p>1 427 527</p></td><td>
<p>1 917 353</p></td><td>
<p>3 344 880</p></td><td>
<p>1 872 859</p></td><td>
<p>2 724 456</p></td><td>
<p>4 597 315</p></td><td>
<p>2 229 686</p></td><td>
<p>3 358 604</p></td><td>
<p>5 588 290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29 dagar-</p></td><td>
<p>4 347 924</p></td><td>
<p>6 507 229</p></td><td>
<p>10 855 153</p></td><td>
<p>5 390 414</p></td><td>
<p>8 545 624</p></td><td>
<p>13 836 038</p></td><td>
<p>6 361 590</p></td><td>
<p>10 389 356</p></td><td>
<p>16 750 946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90 dagar-</p></td><td>
<p>3 874 674</p></td><td>
<p>5 614 848</p></td><td>
<p>9 489 522</p></td><td>
<p>4 365 389</p></td><td>
<p>6 671 575</p></td><td>
<p>11 036 964</p></td><td>
<p>5 015 971</p></td><td>
<p>7 973 525</p></td><td>
<p>12 989 496</p></td></tr>
<tr><td>
<p>180 dagar-</p></td><td>
<p>4 272 536</p></td><td>
<p>6 145 871</p></td><td>
<p>10 418 407</p></td><td>
<p>4 962 027</p></td><td>
<p>7 530 872</p></td><td>
<p>12 492 899</p></td><td>
<p>5 991 201</p></td><td>
<p>9 423 445</p></td><td>
<p>15 414 646</p></td></tr>
<tr><td>
<p>365 dagar-</p></td><td>
<p>3 639 534</p></td><td>
<p>5 248 577</p></td><td>
<p>8 888 111</p></td><td>
<p>4 092 130</p></td><td>
<p>6 237 732</p></td><td>
<p>10 329 862</p></td><td>
<p>5 483 437</p></td><td>
<p>8 684 214</p></td><td>
<p>14 167 651</p></td></tr>
<tr><td>
<p>731 dagar-</p></td><td>
<p>2 206 658</p></td><td>
<p>3 055 853</p></td><td>
<p>5 262 511</p></td><td>
<p>2 378 117</p></td><td>
<p>3 410 558</p></td><td>
<p>5 788 675</p></td><td>
<p>2 872 454</p></td><td>
<p>4 400 863</p></td><td>
<p>7 273 317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>19 768 853</p></td><td>
<p>28 489 731</p></td><td>
<p>48 258 584</p></td><td>
<p>23 060 936</p></td><td>
<p>35 120 817</p></td><td>
<p>58 181 753</p></td><td>
<p>27 954 339</p></td><td>
<p>44 230 007</p></td><td>
<p>72 184 346</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: RFV</p>
<p>Diagram 2.1 Bruttoutbetalning av sjukpenning per månad</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-97.png" style="width:171pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: RFV</p>
<p>Antalet kvinnor som var föremål för samord-<br>nad rehabilitering under 1999 var betydligt fler<br>än antalet män, vilket beror på att antalet lång-<br>tidssjukskrivna kvinnor var betydligt fler än an-<br>talet män. Sett som andel av långtidssjukskrivna<br>är skillnaden mellan könen mindre - 18 procent<br>av de långtidssjukskrivna kvinnorna respektive<br>17 procent av de långtidssjukskrivna männen var<br>föremål för samordnad rehabilitering under<br>1999.</p>
<p>Rehabilitering</p>
<p>Under 1999 använde försäkringskassorna 514<br>miljoner kronor till administration av samordnad<br>rehabilitering, vilket är en minskning med ca 200<br>miljoner kronor eller 29 procent i jämförelse<br>med 1998. Detta beror främst på att försäkrings-<br>kassorna har flyttat personalresurser till hand-<br>läggning och utbetalning av ersättningar. Trots<br>detta har kassorna ökat aktiviteten på rehabilite-<br>ringsområdet avseende samordnad rehabilitering,<br>köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster<br>och samverkan med andra myndigheter.</p>
<p>Under 1999 var 18 procent av de långtidssjuk-<br>skrivna föremål för samordnad rehabilitering,<br>vilket är en minskning med en procentenhet<br>jämfört med 1998. Minskningen beror dock på<br>att antalet långtidssjukskrivna ökade kraftigt un-<br>der året - i själv verket fick fler försäkrade sam-<br>ordnade rehabiliteringsinsatser under 1999 jäm-<br>fört med 1998.</p>
<p>Tabell 2.4 Andel långtidssjukskrivna som genomgår<br>samordnad rehabilitering (SAR) 1997 - 1999 (%)*</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
</table>
<p>1 Uppgifterna avser genomsnittlig andel pågående SAR-fall under året. Uppgif-<br>terna för 1997 avser skattade värden augusti - december 1997. Uppgifterna för<br>1998 avser maj - december 1998.Uppgifterna för 1999 avser perioden november<br>1998 - oktober 1999.</p>
<p>Källa.- RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>Syftet med den samordnade rehabiliteringen är<br>att den enskilde skall återfå sin arbetsförmåga.<br>RFV har därför fastställt som riksmål för landets<br>försäkringskassor att 70 procent av de som ge-<br>nomgår samordnad rehabilitering ska ha ökat sin<br>arbetsförmåga sex månader efter avslutad rehabi-<br>litering. År 1999 uppgick andelen personer med<br>ökad arbetsförmåga till 61 procent, vilket innebär<br>att riksmålet inte uppnåddes. Resultatet innebär<br>dessutom en försämring i jämförelse med både<br>1997 och 1998.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Tabell 2.5 Andel långtidssjukskrivna som vid avslutningstidpunkten samt 6 respektive 12 månader efter avslutad<br>samordnad rehabilitering fått förbättrad arbetsförmåga</p>
<p>1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vid avslutningstidpunkten</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efter 6 månader<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efter 12 månader<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,60</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Uppgiften för 1997 avser perioden november - december 1997.</p>
<p><sup>2</sup> Uppgifter för 1997 saknas. Uppgiften för 1998 avser perioden maj - december 1998.<br>Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>Inom ramen för arbetet med ohälsa har kassorna<br>möjlighet att köpa arbetslivsinriktade rehabilite-<br>ringstjänster. Till skillnad från tidigare år har kas-<br>sorna använt samtliga disponibla medel för köp<br>av tjänst under 1999. Kassorna köpte totalt ca<br>17 000 tjänster, varav ca 10 000 till kvinnor och<br>ca 7 000 till män, vilket motsvarar en ökning med<br>ca 1 500 köpta tjänster i jämförelse med 1998.<br>Utredningar och aktiva åtgärder står för 58 pro-<br>cent respektive 42 procent av de köpta tjäns-<br>terna. Skillnaden mellan kvinnor och män när det<br>gäller antalet köpta tjänster överensstämmer väl<br>med relationen sjukskrivna kvinnor och män.</p>
<p>Under 1999 har försäkringskassorna använt ca<br>80 miljoner kronor för samverkan med andra<br>myndigheter, vilket är en kraftig ökning jämfört<br>med 1998 då förbrukningen uppgick till drygt 36<br>miljoner kronor. Drygt 46 miljoner kronor, vil-<br>ket motsvarar ca 60 procent av de brukade resur-<br>serna, har använts till projektverksamhet och då<br>främst lönekostnader. Ca 15 miljoner kronor el-<br>ler 20 procent av brukade medel har använts till<br>åtgärder av olika slag.</p>
<p>tion 1996/97:63. Förutsättningarna var att per-<br>sonerna dels uppbar sjukpenning, sjukbidrag el-<br>ler förtidspension, dels att personerna deltog,<br>hade deltagit i eller bedömdes behöva delta i re-<br>habilitering som finansieras av flera aktörer till-<br>sammans. Undersökningen visade att 10 700 per-<br>soner var föremål för samfinansierade rehabilite-<br>ringsaktiviteter. Till dessa kommer drygt 12 000<br>personer som försäkringskassan uppskattar<br>skulle ha behov av sådana åtgärder. Av dem som<br>deltar i samfinansierade rehabiliteringsaktiviteter<br>är 59 procent kvinnor och 41 procent män - vil-<br>ket motsvarar andelen långtidssjukskrivna kvin-<br>nor och män.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 2.6 Särskilda medel som avsatts för samverkan<br>1998 och 1999.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projekt</p></td><td>
<p>20 413</p></td><td>
<p>46 301</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kartläggning</p></td><td>
<p>2 694</p></td><td>
<p>3 146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning/konferenser</p></td><td>
<p>4 129</p></td><td>
<p>9 218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvärdering/kvalitetssäkring</p></td><td>
<p>491</p></td><td>
<p>1 384</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åtgärder</p></td><td>
<p>7 064</p></td><td>
<p>15 325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>1 365</p></td><td>
<p>4 719</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>36 157</p></td><td>
<p>80 094</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Uppgifterna har tagitsTamf^nörsäkringskassorna. Avvikelse mot utfall i<br>anslagsredovisningen kan i huvudsak förklaras med periodiceringar.</p>
<p>Källa: RFV:S årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>Förtidspensioner</p>
<p>Under senare delen av 1999 skedde en ökning av<br>antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk-<br>bidrag och i december 1999 betalades sådana<br>förmåner ut till närmare 422 000 försäkrade, vil-<br>ket är ca 4 000 fler än i december 1998. Ökning-<br>en faller till stor del på kvinnorna. Utvecklingen<br>av antalet förtidspensioner och sjukbidrag mellan<br>december 1994 och december 1999 framgår av<br>tabell 2.7.</p>
<p>RFV har i en enkät till försäkringskassorna sam-<br>lat in uppgifter om hur många personer som är<br>aktuella för samverkan i enlighet med proposi-</p>
<p>Tabell 2.7 Antalet nybeviljade och utbetalade<br>förtidspensioner och sjukbidrag 1994-1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ar</p></td><td>
<p>Nytillkomna/nybeviljade</p>
<p>^jensioner/sjb</p></td><td>
<p>Utbetalade pensioner/sjb</p>
<p>i december</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>49 697</p></td><td>
<p>410 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>40 365</p></td><td>
<p>408 576</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>40 068</p></td><td>
<p>407 584</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>47 262</p></td><td>
<p>417 424</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>34 487</p></td><td>
<p>417 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>39 506</p></td><td>
<p>421 518</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Det ökade antalet nybeviljade förmåner under<br>1999 beror till stor del på utvecklingen under de<br>senaste åren med allt fler långa sjukskrivningar.</p>
<p>Antalet personer som övergick från sjukskriv-<br>ning över 60 dagar till förtidspension eller sjuk-<br>bidrag under 1997-1999, med fördelning på män<br>och kvinnor, framgår av tabell 2.8.</p>
<p>Tabell 2.8 Antalet personer som övergår från sjukpenning<br>till förtidspension eller sjukbidrag 1997-1999</p>
<p>1997 1998 1999'</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>18 682</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>15 961</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>18 595</p></td><td>
<p>58,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>14 588</p></td><td>
<p>43,9</p></td><td>
<p>11 754</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>13 024</p></td><td>
<p>41,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>33 270</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>27 715</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>31 619</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>‘Uppgiften för 1999 avser perioden november 1998-oktober 1999</p></td></tr>
</table>
<p>Källa; RFV:S årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>Kvinnornas andel av dem som övergår från sjuk-<br>skrivning till förtidspension eller sjukbidrag har<br>ökarsuccessivt under de tre åren. Denna utveck-<br>ling avspeglas också i förändringen av det åter-<br>stående pensionsåtagandet, vilket redovisas sena-<br>re i detta avsnitt.</p>
<p>Fördelningen mellan hela och partiella förmå-<br>ner är i stort sett oförändrad. Antalet nybeviljade<br>förtidspensioner och sjukbidrag med tre<br>fjärdedels ersättning var i stort sett oförändrat<br>mellan åren 1998 och 1999. Störst andel förtids-<br>pensioner/sjukbidrag beviljades i åldersgruppen<br>60-64 år men det antalet är numera nästan lika<br>högt som i åldrarna 55-59 år. I genomsnitt</p>
<p>pensionerades ca tre procent av de försäkrade i<br>åldersgruppen 60-64 år under 1999 men den re-<br>gionala variationen är stor.</p>
<p>Ett annat sätt att beskriva utvecklingen inom<br>området är att beräkna det återstående pensions-<br>åtagandet. Detta visar den återstående pensions-<br>tiden för samtliga personer med förtidspension<br>eller sjukbidrag vid ett antagande om att dagens<br>förtidspensionärer behåller sin förmån fram till<br>ålderspensionen. Av nedanstående tabell framgår<br>hur detta åtagande utvecklats under 1997-1999<br>både vad gäller antalet år och beräknad kostnad<br>(mkr).</p>
<p>Mellan 1998 och 1999 ökade det återstående<br>pensionsåtagandet för både män och kvinnor,<br>medan åtagandet mellan 1997 och 1998 ökade<br>enbart för kvinnorna. Ökningen är en följd av att<br>de personer som beviljas sjukbidrag eller förtids-<br>pension är fler än de som övergår till ålders-<br>pension, men beror också på att nybeviljandet av<br>förtidspension och sjukbidrag ökar mest bland<br>de unga som har längst tid kvar till 65 år. Av det<br>totala återstående pensionsåtagandet, räknat i så-<br>väl år som i kostnader, fördelar sig närmare 55<br>procent av åren på kvinnorna. Det motsvarar<br>drygt 49 procent av de beräknade totalkost-<br>naderna fram till 65 år. Detta visar tydligt att<br>män generellt sett haft högre inkomster än kvin-<br>nor under den aktuella perioden och därmed får<br>högre tilläggspension.</p>
<p>Tabell 2.9 Antal återstående pensionsår samt beräknad kostnad (mkr) 1997-1999</p>
<p>1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Antal år</p></td><td>
<p>Kostnad</p></td><td>
<p>Antal år</p></td><td>
<p>Kostnad</p></td><td>
<p>Antal år</p></td><td>
<p>Kostnad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>2 328 800</p></td><td>
<p>206 800</p></td><td>
<p>2 350 900</p></td><td>
<p>210 200</p></td><td>
<p>2 408 500</p></td><td>
<p>217 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>1 977 700</p></td><td>
<p>212 000</p></td><td>
<p>1 973 300</p></td><td>
<p>210 800</p></td><td>
<p>2 001 400</p></td><td>
<p>221 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>4 306 500</p></td><td>
<p>418 800</p></td><td>
<p>4 324 200</p></td><td>
<p>421 000</p></td><td>
<p>4 409 900</p></td><td>
<p>438 700</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: RFV:s årsredovisning för budgetåret 1999</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Arbetsskador</p>
<p>Antalet arbetsskadelivräntor har totalt sett mins-<br>kat de senaste åren eftersom antalet nybeviljade<br>livräntor har varit färre än antalet som har upp-<br>hört. Antalet egenlivräntor i arbetsskade-<br>försäkringen uppgick 1999 till 91 800. Beståndet<br>livräntor har fortsatt att minska även under de<br>första månaderna 2000. Minskningen sker trots<br>att antalet anmälda arbetsskador har ökat kraf-<br>tigt. Antalet anmälda arbetsskador uppgick 1999<br>till ca 135 000, vilket är en ökning med 24 000<br>jämfört med 1998.</p>
<p>Bland de anmälda arbetsskadorna är belast-<br>ningsskador den vanligaste sjukdomstypen. Des-<br>sa ökade totalt med ca 21 procent mellan åren<br>1998 och 1999. Ökningen var något högre för<br>kvinnorna än för männen.</p>
<p>Diagram 2.3 Anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala<br>eller organisatoriska faktorer efter kön och sjukskrivningens<br>längd</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-98.png" style="width:171pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: Arbetarskyddsstyrelsen</p>
<p>Diagram 2.2 Anmälda belastningssjukdomar efter kön och<br>sjukskrivningens längd</p>
<p>Antal</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-99.png" style="width:170pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: Arbetarskyddsstyrelsen</p>
<p>Av de arbetsskador som prövades av försäk-<br>ringskassan bifölls 11 152 medan 5 529 avslogs.<br>De arbetsskador som har avgjorts av försäkrings-<br>kassan 1999 utgör inte en delmängd av de arbets-<br>skador som anmälts det året, eftersom försäk-<br>ringskassans prövning i många fall avser skador<br>som anmälts före 1999. Statistik avseende beslut<br>av socialförsäkringsnämnd under andra halvåret<br>1999 visar följande fördelning mellan kvinnor<br>och män.</p>
<p>Tabell 2.10 Beslut i arbetsskadeärenden andra halvåret</p>
<p>1999 _____</p>
<p>Beslut Därav avslag</p>
<p>Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt</p>
<p>3981 3421 7402 1408 1550 2958</p>
<p>Arbetssjukdomar orsakade av sociala och organi-<br>satoriska faktorer där stress och psykiska på-<br>frestningar är bakomliggande orsaker ökade allra<br>mest. Sådana sjukdomar har mellan 1998 och<br>1999 ökat med 62 procent bland kvinnor och 45<br>procent bland män.</p>
<p>Den vanligaste diagnos gruppen i fråga om ar-<br>betsskadesjukdomar är muskuloskeletala sjuk-<br>domar som bland annat innefattar belastnings-<br>skador. Drygt tre fjärdedelar av de godkända ar-<br>betsskadesjukdomarna avser denna grupp.</p>
<p>I fråga om handläggningen av arbetsskade-<br>ärenden framgår av Riksförsäkringsverkets års-<br>redovisning 1999 att genomströmningstidema är<br>mycket långa och de fortsätter att stiga. Liv-<br>räntan är den förmån som har längst genomström-<br>ningstid av alla förmåner som mäts. Andelen fel i<br>handläggningen är hög. Resultatet för området<br>bedöms i dessa delar som otillfredsställande.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Socialförsäkringens administration</p>
<p>Administrationskostnaderna inom social-<br>försäkringssystemen har ökat, vilket främst för-<br>klaras av att kostnaderna med anknytning till det<br>reformerade pensionssystemet har tillkommit<br>samt för att kostnaderna har ökat avseende för-<br>säkringskassornas pensionsskuld. Produk-<br>tiviteten har minskat, vilket enligt RFV till<br>största delen förklaras med att kostnader har till-<br>kommit för det reformerade pensionssystemet<br>samtidigt som inga ärendevolymer ännu är för-<br>knippade med det arbetet. Skillnaderna i pro-<br>duktivitet mellan försäkringskassorna är dock<br>stora och det förekommer en stor spridning såväl<br>inom som mellan förmåner. RFV anser att för-<br>ändringar i produktiviteten även uppvisar ett nä-<br>ra samband med volymförändringar. Föränd-<br>ringar i volymerna tenderar att påverka produk-<br>tiviteten, vilket kan tolkas som bristande för-<br>måga inom administrationen att i tid anpassa re-<br>surserna till förändringar i arbetsbelastningen.</p>
<p>Ökningen av antalet sjukskrivna har orsakat<br>ökade administrationskostnader inom försäk-<br>ringskassorna. År 1997 var antalet dagar med er-<br>sättning 50 miljoner dagar och 1999 var de 75<br>miljoner dagar, vilket utgör en ökning med 50<br>procent. Vid en jämförelse mellan medelvärdet<br>för januari-juli 1999 och motsvarande period<br>2000 utgör ökningen ca 29 procent. För att på<br>kort sikt bättre klara den ökade belastningen på<br>administrationskostnaderna inom sjukpenning-<br>området har kassorna överfört vissa resurser från<br>rehabiliteringsarbetet.</p>
<p>RFV:s tillsyn omfattar hela socialförsäkringen<br>och avsikten inom verket är att granska samtliga<br>förmåner minst en gång under en fyraårsperiod.<br>Vanligast förekommande är granskning av ären-<br>den där uppmärksamheten riktas mot kvaliteten i<br>beslut och beslutsunderlag samt försäk-<br>ringskassans tillämpning av förvaltningslagens<br>bestämmelser vid myndighetsutövning mot en-<br>skilda. Det finns också ett system för löpande<br>mätning av andel fel i handläggningen. RFV har<br>satt upp ett riksmål att andelen fel inte får över-<br>stiga 3 procent. Såväl de löpande mätningarna<br>som tillsynen av de allmänna försäkringskassorna<br>pekar på att det finns kvalitetsbrister i beslut och<br>beslutsunderlag. Generellt sett är andelen fel<br>fortfarande för hög och genomströmnings-<br>tiderna är långa även om det finns undantag.<br>RFV redovisar dock i årsredovisningen att det<br>finns indikationer på att resultaten börjar för-<br>bättras.</p>
<p>RFV har tre år i rad genomfört en kundunder-<br>sökning som omfattar samtliga försäkringskassor<br>och lokalkontor i landet. Undersökningen pekar<br>på att det mellan 1998 och 1999 skett förbätt-<br>ringar när det gäller tillförlitlighet och be-<br>mötande (RFV redovisar 2000:5). Däremot har<br>inte kompetens, tillgänglighet och information<br>förbättrats enligt undersökningen.</p>
<p>Socialförsäkringens administration har sedan<br>1997 i uppdrag att anlägga ett s.k. gender-<br>perspektiv dvs. integrera både mäns och kvinnors<br>olika förutsättningar och behov i hela verksam-<br>heten. Under 1999 publicerade RFV rapporten<br>”Lika inför kassan”. Resultatet tyder på att det i<br>vissa fall finns signifikanta skillnader i bedöm-<br>ningar av kvinnor och män med i övrigt samma<br>förutsättningar.</p>
<p>Socialförsäkringens administration skall be-<br>akta samhällets etiska och kulturella mångfald i<br>sitt arbete. RFV har utarbetat en handlingsplan<br>som bl.a. innehåller en mångfaldspolicy samt en<br>beskrivning av planerade aktiviteter på kort och<br>lång sikt (S2000/4288/SF).</p>
<p>Under 1999 har beredskapsåtgärder genom-<br>förts inom socialförsäkringens administration.<br>Nya katastrofrutiner avseende beredskapsplan-<br>läggning för exceptionella händelser för social-<br>försäkringen har införts. Avtal har även slutits<br>med bankväsendet i händelse av total utslagning<br>av RFV Data. RFV har också genomfört utbild-<br>ning och övning av krisledningen samt tagit fram<br>en handlingsplan för åtgärder som måste vidtas<br>för att skapa robusthet. Genomförda bered-<br>skapsåtgärder har enligt RFV medfört att funk-<br>tionen inför 2001 är bättre rustad att hantera all-<br>varliga störningar.</p>
<p>Sedan början av 1999 har RFV haft i uppdrag<br>att förstärka forskningen inom socialförsäkring-<br>ens område. RFV har presenterat en prioritering<br>av ett antal forskningsområden. RFV har också<br>utarbetat en kunskapsstrategi för åren 2001-2004<br>som även omfattar en redogörelse för<br>försäkringskassornas kunskapsbehov.</p>
<p>RFV och de allmänna försäkringskassorna har<br>i uppdrag att initiera åtgärder som kan förbättra<br>för små och medelstora företagare att bevaka och<br>sätta sig in i olika rutiner och regelsystem med<br>relevans inom området. T.ex. har speciell infor-<br>mation tagits fram om socialförsäkringen för<br>dem som avser att starta eget företag<br>(S2000/1467/SF).</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>2.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Att antalet sjukskrivna ökat kraftigt på kort tid<br>har flera förklaringar och orsakssambanden är<br>komplexa. Det finns ingen enskild faktor som<br>kan förklara ökningen av sjukfrånvaron utan fle-<br>ra förklaringar måste kombineras. I Riksför-<br>säkringsverkets årsredovisning för 1999 anges<br>bl.a. följande skäl till varför sjukskrivningarna<br>har ökat under senare år:</p>
<p>- En rimlig delförklaring är försämrad ar-<br>betsmiljö i framför allt välfärdssektorn.<br>Dels visar ”4:e-septemberundersökningen”,<br>som RFV har genomfört på uppdrag av re-<br>geringen, att antalet sjukskrivna lärare, sjuk-<br>sköterskor, undersköterskor och biträden<br>har ökat under 1999 jämfört med 1998, dels<br>har man inom forskningen kunnat visa på<br>skillnader i arbetsvillkor och hälsa mellan<br>anställda i olika verksamhetsområden.<br>Skillnaderna mellan dem som har goda, ut-<br>vecklande arbeten och dem som har på-<br>frestande arbeten ökar. Försämringar sker<br>framförallt i offentlig sektor och inom den<br>privata service- och tjänstesektorn.</p>
<p>- En av de faktorer som traditionellt förklarar<br>hur många som blir sjukskrivna är sjuk-<br>försäkringens utformning. Under 1999 har<br>inga reformer genomförts i sjukförsäkring-<br>en, men den höjning av ersättningsnivån<br>som genomfördes 1998 har troligtvis<br>medfört en ökning av antalet sjukskrivna.<br>Vissa kvardröjande effekter av förändringen<br>har troligtvis även påverkat antalet sjuk-<br>skrivna under 1999.</p>
<p>- En annan förklaring är att antalet personer<br>av demografiska skäl ökar i de åldrar då det<br>är vanligare att bli sjukskriven. Ohälsan<br>ökar med åldern, men det är också så att<br>människor i högre åldrar har utsatts för ar-<br>betslivets påfrestningar under längre tid än<br>yngre människor. Eftersom sjukfrånvaron<br>ökar även i de yngre åldersgrupperna, kan<br>dock ökningen av antalet äldre yrkes-<br>verksamma endast förklara en mindre del av<br>sjukfrånvarons utveckling. I motsatt rikt-<br>ning verkar att befolkningen, från medi-<br>cinska utgångspunkter, blir allt friskare.</p>
<p>- I vilken utsträckning den ökade sjukfrån-<br>varon beror på förändringar i faktisk eller<br>upplevd ohälsa bland de yrkesverksamma<br>går idag inte att avgöra. Det kan inte ute-</p>
<p>slutas att en förändrad nivå på sjukfrånva-<br>ron på lång sikt kan förklaras av förändrade<br>attityder och inställning till sjukskrivning.</p>
<p>- Aven väntetiderna inom hälso- och sjuk-<br>vården kan påverka sjukskrivningarna. Om<br>personer i yrkesverksam ålder är sjuk-<br>skrivna i väntan på behandling är det rimligt<br>att anta att sjukskrivningarna blir både fler<br>och längre. Olika undersökningar ger dock<br>olika resultat varför kunskaperna inom om-<br>rådet behöver fördjupas.</p>
<p>- Det ekonomiska läget har fortsatt att för-<br>bättras i landet under 1998 och 1999 vilket<br>bl.a. lett till att arbetslösheten minskat på-<br>tagligt. Det innebär dels att fler människor<br>har direkt tillträde till sjukförsäkringen, dels<br>att människor ofta är mer benägna att sjuk-<br>skriva sig när arbetsmarknaden blir bättre.<br>Denna omvärldsförändring har även en på-<br>taglig inverkan på utvecklingen inom för-<br>tidspensionsområdet, där det sedan hösten<br>1999 sker en fortlöpande ökning av antalet<br>nybeviljade förtidspensioner och sjukbi-<br>drag.</p>
<p>- Att arbetsmarknaden har förbättrats under<br>1999 borde dock verka även i motsatt rikt-<br>ning. Att fler arbeten skapas borde leda till<br>ökade möjligheter för många sjukskrivna att<br>arbetsträna, arbetspröva, byta arbetsupp-<br>gifter eller byta anställning om det är ar-<br>betsplatsen och arbetsmiljön som genererar<br>sjukskrivningen.</p>
<p>- Andra mer långsiktiga omvärlds-<br>förändringar som påverkar vad som sker är<br>sjukvårdens, den arbetslivsinriktade rehabi-<br>literingens, den förebyggande hälsovårdens<br>och folkhälsans utveckling. Dessa faktorer<br>torde under det kommande decenniet kun-<br>na få betydelse för utvecklingen av sjuk-<br>frånvaron och därmed den långvarigt medi-<br>cinskt grundade arbetsoförmågan.</p>
<p>Eftersom inflödet i sjukförsäkringen till stor del<br>bestäms av externa faktorer är möjligheterna för<br>försäkringskassorna att påverka detta inflöde re-<br>lativt små. Kassorna har större möjligheter att<br>påverka utflödet från sjukförsäkringen genom att<br>samordna rehabiliteringsinsatser eller genom att<br>bevilja sjukbidrag eller förtidspension för de<br>människor som saknar rehabiliteringsmöjlighe-<br>ter.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Försäkringskassans samordningsansvar inne-<br>bär att verka för att olika rehabiliteringsåtgärder,<br>som en försäkrad behöver för att bibehålla eller<br>återfå arbetsförmåga och som olika myndigheter<br>och arbetsgivare ansvarar för, fogas samman.<br>Däremot innebär inte samordningsansvaret att<br>försäkringskassan övertar det ansvar respektive<br>rehabiliteringsaktör har för att genomföra och<br>bekosta insatser för den enskilde.</p>
<p>Som konstaterats är det färre försäkrade under<br>1999 som sex månader efter avslutad samordnad<br>rehabilitering erhållit ökad arbetsförmåga, jäm-<br>fört med 1997 och 1998. Detta kan delvis förkla-<br>ras av att den fortsatta ökningen av långtids-<br>sjukskrivna försvårar arbetet för kassorna att<br>samordna rehabiliteringsinsatserna. Demo-<br>grafiska faktorer har också betydelse i den me-<br>ning att gruppen sjukskrivna blir äldre och möj-<br>ligheterna till lyckad rehabilitering minskar med<br>åldern. En tredje omvärldsfaktor som påverkar<br>den negativa trenden är hur aktivt andra myn-<br>digheter och arbetsgivare arbetar med reha-<br>bilitering. T.ex. visar en del undersökningar att<br>väntetiderna inom sjukvården har ökat, vilket in-<br>nebär både längre sjukskrivningar och att reha-<br>biliteringsarbetet försvåras.</p>
<p>Kostnadsökningen inom rehabiliterings-<br>området beror på en ökad aktivitet på detta om-<br>råde. Under 1999 använde försäkringskassorna<br>endast 514 miljoner kronor till administration av<br>samordnad rehabilitering, vilket är en minskning<br>med ca 200 miljoner kronor eller 29 procent i<br>jämförelse med 1998. Detta beror främst på att<br>försäkringskassorna har flyttat personalresurser<br>från rehabilitering till handläggning och utbetal-<br>ning av ersättningar. Denna omständighet inne-<br>bär att nivån på kassornas insatser för att hjälpa<br>de försäkrade tillbaka till arbete minskar. Risken<br>är därför uppenbar att följden blir onödigt långa<br>sjukfall och även att sjukfallen resulterar i för-<br>tidspension.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan sägas att utveck-<br>lingen inom såväl sjukpenning- som förtids-<br>pensionsområdet är oroande. Nästan alla för-<br>månsslag inom politikområdet är för närvarande<br>föremål för utredning och reformering. Det gäl-<br>ler inte minst hela systemet för ersättning vid<br>långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga.<br>Det pågående utredningsarbetet med att refor-<br>mera systemet med förtidspension har avslutats<br>under sommaren och förslagen från detta arbete<br>har omgående sänts ut på remiss. Det reformera-<br>de förtidspensionssystemet skall med hänsyn till<br>genomförandet av det reformerade ålderspen-</p>
<p>sionssystemet träda i kraft den 1 januari 2003.<br>Sjukförsäkringsutredningen (S 1999:11) har den<br>15 augusti 2000 överlämnat ett delbetänkande<br>Sjukförsäkringen - basfakta och utvecklingsmöj-<br>ligheter (SOU 2000:72). Utredaren skall slutre-<br>dovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2000.<br>Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabi-<br>literingen (S 1999:08) har haft regeringens upp-<br>drag att se över rehabiliteringsområdet och läm-<br>na förslag till åtgärder som på olika sätt kan<br>stärka och effektivisera rehabiliteringen för lång-<br>tidssjukskrivna. Den 30 augusti i år presenterade<br>utredningen betänkandet ”Rehabilitering till ar-<br>bete - En reform med individen i centrum”<br>(SOU 2000:78). Betänkandet kommer att re-<br>missbehandlas under hösten 2000. Arbetsska-<br>deförsäkringen behöver moderniseras och göras<br>mer rättvis och jämställd. Vidare har regeringen<br>tillsatt den i den ekonomiska vårproposition avi-<br>serade arbetsgruppen som skall utarbeta en<br>handlingsplan för att öka hälsan samt föreslå åt-<br>gärder som bryter den negativa utvecklingen. In-<br>riktningen är att ett samlat förslag skall vara klart<br>att remittera våren 2001 och att proposition (er)<br>skall föreläggas riksdagen hösten 2001 med ett<br>ikraftträdande fr.o.m. 2003.</p>
<p>Socialförsäkringens administration</p>
<p>Socialförsäkringens administration har, som tidi-<br>gare redovisats, en rad brister. Därtill är ohälsan<br>otillfredsställande hög för försäkringskassans<br>personal. Det är viktigt att initiativ tas för att ini-<br>tiera en bättre utveckling. Administrationen<br>måste kännetecknas av effektivitet och flexibili-<br>tet. Därtill måste försäkringskassans anställda er-<br>bjudas en bra arbetsmiljö. Det finns 21 allmänna<br>försäkringskassor som var och en leds av styrel-<br>ser som har ett entydigt ansvar för att verk-<br>samheten bedrivs författningsenligt och effektivt<br>samt för att de uppställda målen nås. RFV är<br>central förvaltningsmyndighet och har bl.a. ett<br>tydligt ansvar gentemot försäkringskassorna in-<br>om vissa områden. RFV har bl.a. ett entydigt<br>ägaransvar för IT-systemen, ekonomistyrningen<br>av kassorna samt för tillsyn och normering. För<br>att den gemensamma administrationen ska fun-<br>gera krävs speciella lednings- och samrådsfunk-<br>tioner.</p>
<p>Regeringen är medveten om att bland annat<br>den ökade administrationen av sjukpenningen<br>har krävt ökade resurser och att de medel som<br>anslås på ramansalaget 19:8 Allmänna försäk-</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>ringskassor kan visa sig vara otillräckliga. Rege-<br>ringen avser att följa utvecklingen noga och vid<br>behov tillskjuta ytterligare medel på den tilläggs-<br>budget för 2001 som presenteras i samband med<br>2001 år ekonomiska vårproposition.</p>
<p>RFV och de allmänna försäkringskassorna har<br>de senaste åren förstärkts genom att de fått dis-<br>ponera medel från anslaget 19:1 Sjukpenning och<br>rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10. Be-<br>loppet uppgår för 2000 till 225 miljoner kronor,<br>200 miljoner kronor till försäkringskassorna och<br>25 miljoner kronor till RFV. Motsvarande be-<br>lopp föreslås fr.o.m. 2001 permanentas genom<br>att medlen tillförs respektive förvaltningsanslag.<br>Förslaget underlättar för kassorna och RFV att<br>långsiktigt planera sin verksamhet.</p>
<p>För funktionen Socialförsäkring m.m. inom<br>ramen för totalförsvaret är målet att verksam-<br>heten under höjd beredskap skall bedrivas på ett<br>sådant sätt att de ekonomiska trygghetssystemen<br>fungerar genom att den enskilda människan får<br>den ersättning hon är berättigad till. Verksam-<br>heten skall även bedrivas så att de resurser och<br>den beredskap som skapas också skall kunna ut-<br>nyttjas vid svåra påfrestningar i samhället vid fred<br>och verksamheten skall bedrivas så att de eko-<br>nomiska trygghetssystemen fungerar under höjd<br>beredskap.</p>
<p>Utveckl i ngsprogram met</p>
<p>Regeringen har i proposition Statlig förvaltning i<br>medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) redo-<br>gjort för sin syn på de förvaltningspolitiska må-<br>len. Det rör frågor som demokrati, rättssäkerhet<br>och effektivitet som bl.a. innefattar bättre service<br>till medborgarna. Kompetens- och utbildnings-<br>frågor lyfts fram med syfte att stimulera utveck-<br>lingen av förvaltningens kompetensförsörjning<br>och kvalitetsarbete. RFV har bl.a. i budgetun-<br>derlaget för åren 2001-2003 redovisat sitt arbete<br>med moderniseringen av socialförsäkringens<br>administration, där den nya teknikens möjlighe-<br>ter avses utnyttjas i syfte att förbättra tillgänglig-<br>het och god service till medborgarna.</p>
<p>Det utvecklingsarbete inom RFV och de all-<br>männa försäkringskassorna, som bedrivs under<br>benämningen utvecklingsprogrammet, innefattar<br>bl.a. att utveckla ett modernt IT-stöd för admi-<br>nistrationen. Utvecklingsprogrammet bygger på<br>en överenskommelse mellan RFV och försäk-<br>ringskassorna. Vid sidan av detta utveck-<br>lingsarbete har RFV regeringens uppdrag att ut-</p>
<p>veckla IT-stödet för att pensionsreformen och<br>kompletterande pensionsförmåner i sin helhet<br>skall kunna genomföras. Arbetet med att ge-<br>nomföra pensionsreformen ligger tidigt i ut-<br>vecklingsskedet och finansieringen är angiven i<br>lagen (1998:647) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>RFV har i skrivelse till regeringen den<br>14 augusti 2000 redovisat ett reviderat underlag<br>angående det aktuella arbetsläget och resurs-<br>situationen avseende utvecklingsprogrammet<br>(S2000/5048/SF). RFV anser som tidigare att ut-<br>vecklingsarbetets resursbehov kan tillgodoses<br>genom rationaliseringar inom de allmänna för-<br>säkringskassorna.</p>
<p>I skrivelsen från RFV framgår att utvecklings-<br>arbetet domineras av tre deluppgifter under res-<br>terande del av 2000 och 2001:</p>
<p>- Fortsätta utvecklingsarbetet som rör hand-<br>läggning av den nya ålderspensionen och<br>kompletterande pensionsförmåner.</p>
<p>- Färdigställa och sätta i full drift handläggar-<br>stödet för den nya ålderspensionen, sjuk-<br>penningen och samordningen av rehabilite-<br>ringen.</p>
<p>- Stegvis utöka internetbaserade tjänster för<br>att öka tillgängligheten för de försäkrade.</p>
<p>RFV har på regeringens uppdrag redovisat sina<br>förslag om vilka regeländringar som är nöd-<br>vändiga med hänvisning till intentionerna inom<br>utvecklingsprogrammet (S2000/1422/SF). Försla-<br>gen har remissbehandlats.</p>
<p>Statskontoret har på regeringens uppdrag bi-<br>stått med bedömningar av utvecklings-<br>programmet (S2000/1946/SF, S2000/3775/SF).<br>Statskontoret har bl.a. konstaterat att system-<br>utvecklingen bör ske stegvis och inom väl av-<br>gränsade områden och drivas parallellt med att<br>frågor rörande lagstiftning, ekonomi och teknik<br>successivt klaras ut.</p>
<p>Regeringen anser att det utvecklingsarbete<br>som bedrivs inom socialförsäkringens administ-<br>ration väl överensstämmer med regeringens för-<br>valtningspolitiska mål. Att det sker en moderni-<br>sering av de allmänna försäkringskassornas verk-<br>samhet och särskilt deras IT-stöd är viktigt för<br>att kvalitet och service kan utvecklas. Enligt re-<br>geringens uppfattning måste verksamheten inom<br>administrationen bedrivas rationellt med god<br>service och hög och jämn kvalitet. Utvecklings-<br>programmet skall ge effekter i form av högre<br>kvalitet, ökad tillgänglighet, bättre säkerhet, en</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>god arbetsmiljö samt att de försäkrade ges en<br>god och likformig service. Det är därför viktigt<br>att insatser vidtas som underlättar för administ-<br>rationen att driva arbetet inom utvecklingspro-<br>grammet framgångsrikt.</p>
<p>Målen för socialförsäkringens administration<br>är att verksamheten skall garantera effektivitet,<br>rättssäkerhet och kompetens vid ärendehand-<br>läggning. Det är angeläget att utvecklings-<br>programmet bidrar till att nå detta mål. RFV<br>skall i egenskap av systemägare utveckla IT-<br>stödet och försäkringskassorna skall göra de om-<br>ställningar i verksamheten som krävs.</p>
<p>Utvecklingsprogrammet finansieras främst<br>inom ramen för anslaget för de allmänna för-<br>säkringskassorna. RFV svarar för alla kostnader<br>avseende IT-system. Finansiering och redovis-<br>ning som tydliggör kostnader för och effekter av<br>utvecklingsarbetet är viktiga delar. Det är också<br>viktigt att den gemensamma överenskommelsen<br>mellan RFV och försäkringskassorna tydliggörs<br>och speglas i sättet att finansiera och följa upp<br>utvecklingsprogrammet. För att bl.a. underlätta<br>verksamhetsuppföljning och ekonomisk upp-<br>följning anser regeringen att samtliga förvalt-<br>ningskostnader som kan hänföras till utveck-<br>lingsprogrammet inom försäkringskassorna skall<br>redovisas i särskild ordning och följa uppdel-<br>ningen på centrala kostnader respektive kostna-<br>der vid försäkringskassorna i enlighet med skri-<br>velsen från RFV den 14 augusti 2000.</p>
<p>Regeringen avser att i samband med beslut om<br>regleringsbrevet för 2001 för RFV närmare pre-<br>cisera dessa villkor.</p>
<p>samt upplyst om att verket har följt RRV:s re-<br>kommendationer när det gäller behovet av ned-<br>skrivningar.</p>
<h2>2.8 Budgetförslag</h2>
<p>2.8.1 19:1 Sjukpenning och</p>
<p>rehabilitering m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 2.11 Anslagsutveckling 19:1 Sjukpenning och<br>rehabilitering m.m.</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>27 857 869</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-1 885 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>33 002 036 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>36 525 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>38 425 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>40 388 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>41 989 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 1 500 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 3 389 000 tkr<br>för 2001, med 3 524 000 tkr för 2002 och med 3 666 000 tkr för 2003.</p>
<h2>2.7 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har granskad RFV:s<br>årsredovisning avseende 1999. RRV bedömer att<br>årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.<br>RRV lämnar i revisionsberättelse vidare en upp-<br>lysning om att RFV tagit fram och beslutat om<br>nya redovisningsprinciper för aktivering av ut-<br>gifter för egenproducerade dataprogram. En<br>nedskrivning av tidigare aktiverade belopp har<br>genomförts av RFV med 140 miljoner kronor.<br>RFV och revisorerna är överens om att den aktu-<br>ella balansposten är behäftad med stor osäkerhet.<br>Revisorerna pekar på att det finns behov av yt-<br>terligare nedskrivning.</p>
<p>RFV har i delårsrapporten för första halvåret<br>2000 redovisat ytterligare gjorda nedskrivningar</p>
<p>Redovisningen av anslaget är uppdelade på tre<br>ändamål:</p>
<p>- sjukpenning</p>
<p>- rehabilitering</p>
<p>- närståendepenning</p>
<p>Sjukpenning</p>
<p>Här redovisas utgifter för sjukpenning inklusive<br>de utgifter som kan uppkomma med anledning<br>av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, s.k.<br>sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd.<br>Anslagsposten skall även täcka kostnader för<br>återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper<br>på studerandes sjukperioder.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för sjukpenningen styrs<br>av dels antalet ersatta dagar, dels medelersätt-<br>ningen. Antalet dagar påverkas av förändringar<br>inom regelverk och regelverkets administration.<br>Aven demografiska rörelser samt frånvaro-<br>förändringar på individnivå har betydelse för ut-<br>vecklingen. Den genomsnittliga ersättningen på-<br>verkas framför allt av regelverk samt löne-<br>utvecklingen.</p>
<p>Försäkringskostnaderna (exkl. ålderspensions-<br>avgift) för sjukpenningen uppgick till 24 219<br>miljoner kronor 1999, vilket är en ökning med<br>5 609 miljoner kronor eller ca 30 procent jämfört<br>med 1998. Kostnadsökningen beror till största</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>del på en ökning i antalet ersatta dagar, men ök-<br>ningen av medelersättningen har också påverkat i<br>viss mån. Utgifterna för sjukpenning har fortsatt<br>att stiga även under 2000, dock i en avtagande<br>takt. Kostnadsberäkningen för åren 2000-2003<br>bygger på att antalet ersatta sjukdagar under<br>2000 kommer att öka med drygt 20 procent<br>jämfört med 1999 och att antalet sjukdagar åren<br>därefter ökar i proportion till arbetskraften. Vi-<br>dare utgår beräkningen från att medelersättning-<br>en ökar till följd av löneutvecklingen. Beräkning-<br>en är dock mycket osäker och gjorda antaganden<br>kommer därför att följas upp i den ekonomiska<br>vårpropositionen 2001. Mot denna bakgrund be-<br>räknas kostnaden för sjukpenningen uppgå till<br>33 433 miljoner kronor 2000 (inkl, ålderspen-<br>sionsavgift). För 2001 beräknas kostnaderna för<br>sjukpenningen uppgå till 35 360 miljoner kronor,<br>för 2002 till 37 239 miljoner kronor och för 2003<br>till 38 693 miljoner kronor.</p>
<p>Rehabilitering</p>
<p>Anslagsposten omfattar utgifter för:</p>
<p>- Rehabiliteringspenning</p>
<p>- Dagmarmedel (medicinsk rehabilitering)</p>
<p>- Särskilda medel</p>
<p>- särskilt bidrag</p>
<p>- arbetshjälpmedel</p>
<p>- köp av tjänst</p>
<p>- administration</p>
<p>- resor till och från arbetet</p>
<p>- läkarintyg och läkarundersökningar</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning<br>styrs av dels antalet dagar, dels medelersätt-<br>ningen. Antalet dagar påverkas av förändringar<br>inom regelverk och regelverkets administration.<br>Även demografiska rörelser samt frånvaro-<br>förändringar på individnivå har betydelse för ut-<br>vecklingen. Den genomsnittsliga ersättningen<br>påverkas framför allt av regelverk samt löneut-<br>vecklingen.</p>
<p>För arbetslivsinriktad rehabilitering avsattes<br>2 080 miljoner kronor för budgetåret 1999. Det<br>faktiska utfallet uppgick till 2 467 miljoner kro-<br>nor. Differensen beror främst på en ökad aktivi-<br>tet på rehabiliteringsområdet - trots fortsatt<br>överföring av personalresurser från rehabilite-<br>ringsarbetet till utbetalning av ersättningar under<br>1999 har fler försäkrade varit föremål för sam-<br>ordnad rehabilitering jämfört med 1998. Dess-</p>
<p>utom har kassorna köpt fler arbetslivsinriktade<br>rehabiliteringstjänster och ökat sin samverkan<br>med andra myndigheter på rehabiliteringsområ-<br>det.</p>
<p>Budgetåret 2000 avsattes 2 500 miljoner kro-<br>nor för arbetslivsinriktad rehabilitering (inkl, ål-<br>derspensionsavgift). Enligt prognosen för 2000<br>beräknas utfallet att överskrida anslaget med 536<br>miljoner kronor. Orsaken är främst en fortsatt<br>hög aktivitet på rehabiliteringsområdet som in-<br>nebär att antalet ersatta dagar med rehabili-<br>teringspenning ökar. En viss del kan också för-<br>klaras av en fortsatt ökning av medel-<br>ersättningen.</p>
<p>Av den del av anslagsposten som avser Sär-<br>skilda medel föreslås att 25 miljoner kronor<br>överförs till anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket<br>och 200 miljoner kronor överförs till anslaget<br>19:8 Allmänna försäkringskassor. Vidare föreslås<br>att högst 25 miljoner kronor får disponeras av<br>Socialstyrelsen för kompetenshöjning eller andra<br>insatser som bedöms lämpliga i samband med<br>behandling av överviktiga. Pengarna skall lämnas<br>till landstingen efter överenskommelse mellan<br>respektive landsting eller Landstingsförbundet.<br>Slutligen föreslås att 5 miljoner kronor avsätts<br>för regeringens disposition för fortsatt utveck-<br>ling inom rehabiliteringsområdet. Den före-<br>slagna fördelningen av Särskilda medel för bud-<br>getåret 2001 innebär att drygt 160 miljoner kro-<br>nor mer avsätts för arbetslivsinriktade rehabilite-<br>ringsåtgärder jämfört med budgetåret 2000.</p>
<p>För 2001 beräknas kostnaderna för rehabili-<br>teringen (inkl, ålderspensionsavgift) uppgå till<br>3 007 miljoner kronor, för 2002 till 3 089 miljo-<br>ner kronor och för 2003 till 3 214 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Närståendepennmg</p>
<p>Närståendepenning utges till den som avstår från<br>förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt<br>sjuk person. Utgiftsutvecklingen för närstående-<br>penningen styrs av antal ersatta dagar, löneut-<br>vecklingen och regelverket.</p>
<p>Under de senaste åren har såväl antalet ersatta<br>dagar som ersättning per dag ökat mer än beräk-<br>nat.</p>
<p>För 2001 beräknas kostnaderna för när-<br>ståendepenningen uppgå till 58 miljoner kronor,<br>för 2002 till 61 miljoner kronor och för 2003 till<br>63 miljoner kronor.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Av delbetänkandet Sjukförsäkringen - basfakta<br>och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72)<br>framgår bl.a. att sjukskrivning och sjukfrånvaro<br>är ojämnt fördelad mellan könen, mellan olika<br>sektorer och mellan olika arbetsplatser och att<br>utvecklingen under senare år har förstärkt dessa<br>skillnader. Bl.a. redovisas att kvinnor utgjorde 62<br>procent av de sjukskrivna vid årsskiftet<br>1999/2000 och svarade för 66 procent av ökning-<br>en av antalet sjukpenningdagar mellan 1997 och<br>1999 samt att kvinnor anställda inom kommuner<br>och landsting har en väsentligt högre sjukfrånva-<br>ro än andra kvinnor. Även de regionala skillna-<br>derna i sjukfrånvaro är stora.</p>
<p>För att kunna påverka utvecklingen krävs åt-<br>gärder på olika områden. Regeringen har därför<br>tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta<br>en handlingsplan för att minska ohälsan samt fö-<br>reslå åtgärder som bryter den negativa utveck-<br>lingen inom bl.a. sjukförsäkringsområdet. In-<br>riktningen är att förslag skall kunna föreläggas<br>riksdagen under hösten 2001 med ett ikraftträ-<br>dande senast fr.o.m. 2003.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 38 425 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.<br>under 2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget<br>till 40 388 000 000 respektive 41 989 000 000<br>kronor.</p>
<p>2.8.2 19:2 Förtidspensioner</p>
<p>Tabell 2.12 Anslagsutveckling 19:2 Förtidspensioner</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>46 770 995 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>- 275 810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>47 171 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>47 755 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>49 696 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>50 150 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>51 394 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Älderspensionsavgift ingår med 8 864 830 tkr.</p>
<p><sup>2</sup> Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 8 739 000 tkr<br>för 2000, med 9 201 000 tkr för 2001, med 9 137 000 tkr för 2002 och med</p>
<p>9 753 000 tkr för 2003.</p>
<p>Under anslaget redovisas utgifter för förtidspen-<br>sion från folkpensioneringen, pensionstillskott<br>till förtidspension och bamtillägg till för-<br>tidspension, liksom sjukbidrag som är en tidsbe-<br>gränsad förtidspension. Fr.o.m. 1999 redovisas<br>även utgifterna för allmän tilläggspension (ATP)</p>
<p>under anslaget. Barntilläggen har i princip av-<br>skaffats, men de som var berättigade till bam-<br>tillägg 1990 har fortfarande rätt att uppbära för-<br>månen enligt äldre regler. De sista bamtilläggen<br>kommer att betalas ut 2005. De statliga ålders-<br>pensionsavgifter som 1999 redovisades under<br>särskilt anslag belastar fr.o.m. 2000 anslaget.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för förtidspensionerna är<br>beroende av flera olika faktorer. De viktigaste är<br>de demografiska förhållandena, regeltillämp-<br>ningen, praxisutvecklingen, utvecklingen av<br>ATP-nivån och basbeloppsutvecklingen.</p>
<p>Efter uppgången i nybeviljandet av förtids-<br>pensioner och sjukbidrag under 1997 skedde en<br>påtaglig nedgång under 1998. Mot slutet av 1999<br>ökade nybeviljandet åter och i december 1999<br>utbetalades sådana förmåner till närmare 425 000<br>personer, vilket är ca 4 000 fler än i december<br>1998. Denna ökning faller nästan helt på kvin-<br>norna. De utbetalade ersättningarna till personer<br>med förtidspension/sjukbidrag steg med ca 800<br>miljoner kronor mellan 1998 och 1999 och hälf-<br>ten härav utgjordes av ökade utgifter för ATP.<br>Anslagsbeloppet 1999 underskreds dock med ca<br>25 miljoner kronor. Det utgående underskottet<br>minskade härmed till ca 275 miljoner kronor.</p>
<p>Under 2000 sker en fortsatt stark ökning av<br>antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk-<br>bidrag och i slutet av året beräknas över 430 000<br>personer uppbära dessa förmåner. Ökningen av<br>nybeviljandet är till stor del föranledd av den<br>kraftiga uppgången av antalet långa sjukfall under<br>de senaste åren. Detta är också den främsta orsa-<br>ken till att en kraftig ökning av antalet nybe-<br>viljade förtidspensioner och sjukbidrag är att<br>vänta de närmaste åren.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Situationen på förtidspensionsområdet är myck-<br>et oroande med en utveckling som pekar på en<br>fortsatt ökning av antalet personer med förtids-<br>pension och sjukbidrag under de närmaste åren.<br>Den förväntade ökningen beror främst på ut-<br>vecklingen med allt fler långa sjukfall och de de-<br>mografiska förhållandena. Möjligheterna att<br>motverka denna utveckling på kort sikt bedöms<br>vara mycket begränsade. För att kunna påverka<br>utvecklingen fr.o.m. 2003 krävs åtgärder på olika<br>områden. Som tidigare nämnts har arbetet i Re-<br>geringskansliet påbörjats med att utarbeta en<br>handlingsplan för hela ohälsoområdet samt före-<br>slå åtgärder som bryter den negativa utveckling-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>en inom sjukförsäkrings- och förtidspensions-<br>områdena. Inriktningen är att förslag skall kunna<br>föreläggas riksdagen under hösten 2001 med ett<br>ikraftträdande senast fr.o.m. 2003.</p>
<p>En åtgärd har redan vidtagits i syfte att be-<br>gränsa den negativa utvecklingen med allt fler<br>förtidspensioner genom införandet av regler om<br>vilande förtidspension den 1 januari 2000. Sys-<br>temet med vilande förtidspension är inriktat på<br>att stimulera till återgång i arbetslivet och ett i<br>övrigt aktivt liv. De införda reglerna ger stor fri-<br>het för den som är förtidspensionerad eller upp-<br>bär sjukbidrag att under ett år pröva att arbeta<br>utan att rätten till förmånen påverkas. Under<br>ytterligare längst två år därefter skall förmånen<br>kunna vara vilande när den försäkrade förvärvs-<br>arbetar.</p>
<p>Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken ut-<br>sträckning reglerna kommer att utnyttjas. Riks-<br>försäkringsverket (RFV) skall lämna en första<br>översiktlig redovisning av effekterna av systemet<br>med vilande förtidspension senast den 1 mars<br>2001 och en mer omfattande utvärdering av de<br>nya reglerna senast den 1 mars 2002. Enligt RFV<br>hade i juni 2000 hittills knappt 300 personer be-<br>viljats vilande förtidspension, men det saknades<br>uppgift om antalet ärenden som var under hand-<br>läggning. Detta indikerar dock att färre personer<br>än beräknat kommer att pröva denna möjlighet<br>under 2000, något som reducerar den kalkylerade<br>minskningen av försäkringsutgifterna.</p>
<p>Det inom Socialdepartementet bedrivna ut-<br>redningsarbetet med att utforma förslag till nya<br>beräkningsregler för ersättning och ålderspen-<br>sionsrätt vid långvarig, minst ett år, eller varaktig<br>medicinskt grundad nedsättning av ar-<br>betsförmågan har nyligen slutförts. Resultatet av<br>detta arbete presenterades i somras i form av två<br>departementspromemorior som nu remiss-<br>behandlas. Det reformerade förtidspensions-<br>systemet skall, med hänsyn till genomförandet av<br>det reformerade ålderspensionssystemet, träda i<br>kraft den 1 januari 2003. Regeringen avser därför<br>att inte genomföra den tidigare beslutade bespa-<br>ringen vid beräkning av antagandepoäng inom<br>förtidspensionssystemet under 2001 och 2002.</p>
<p>I promemorian Sjukersättning i stället för för-<br>tidspension - Ersättning och ålderspensionsrätt<br>vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad<br>nedsättning av arbetsförmågan (Ds 2000:39)<br>lämnas förslag om nya regler för beräkning av<br>ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig,<br>minst ett år, eller varaktig medicinskt grundad<br>nedsättning av arbetsförmågan för personer i åld-</p>
<p>rarna 30-64 år. I stället för förtidspension och<br>sjukbidrag föreslås att sjukersättning - inkom-<br>strelaterad eller i form av garantiersättning - skall<br>kunna utges tills vidare eller för viss tid.</p>
<p>För personer i åldrarna 16-29 år redovisas i<br>promemorian Aktivitetsersättning - Nytt för-<br>säkringsstöd för unga med långvarig medicinskt<br>grundad nedsättning av arbetsförmågan<br>(Ds 2000:40) förslag om ett helt nytt för-<br>säkringsstöd. Utformningen av stödet syftar till<br>att, i högre grad än nuvarande system med för-<br>tidspension och sjukbidrag, tillgodose inte bara<br>behovet av ekonomisk trygghet utan också leda<br>till aktivitet och självständighet och ytterst en<br>ökad grad av självförsörjning för denna grupp<br>ungdomar.</p>
<p>Avsikten är att ett förslag om reformerat er-<br>sättningssystem vid långvarig eller varaktig me-<br>dicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan,<br>efter remissbehandlingen, skall kunna överläm-<br>nas till lagrådet i början av 2001 och att en pro-<br>position därefter skall lämnas till riksdagen under<br>våren 2001. De nya reglerna avses träda i kraft<br>den 1 januari 2003.</p>
<p>Det finns mot bakgrund av det ovan redo-<br>visade starka skäl att befara att utvecklingen av<br>långa sjukfall i kombination med de demo-<br>grafiska förhållandena kommer att leda till suc-<br>cessiv ökning av antalet förtidspensioner och<br>sjukbidrag under de närmaste åren. Med de de-<br>mografiska förhållandena avses dels de stora ål-<br>dersgrupperna som är födda på 1940-talet och<br>som under de närmaste åren uppnår de åldrar då<br>risken att bli förtidspensionerad är som störst,<br>dels att förhållandevis få personer som nu uppbär<br>förtidspension övergår till ålderspension.</p>
<p>Vid anslagsberäkningarna har regeringen ut-<br>gått från att några förändringar i regelsystemet<br>inte kommer att ske under de närmaste åren,<br>men beaktat den förväntade utgiftsminskande<br>effekten av de fr.o.m. 2000 införda reglerna om<br>vilande förtidspension samt att den under 1999<br>höjda nivån på pensionstillskottet på 1,4 procent-<br>enheter ligger kvar.</p>
<p>I avvaktan på den översyn som för närvarande<br>pågår inom förtidspensionsområdet, har rege-<br>ringen fastställt beräkningen till en i huvudsak<br>oförändrad utgiftsnivå för 2002 och 2003.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 49 696 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 19:2 Förtidspensioner under 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>50 150 000 000 respektive 51 394 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>2.8.3 19:3 Handikappersättningar</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Tabell 2.13 Anslagsutveckling 19:3 Handikappersättningar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 012 054</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>6 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 036 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 033 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 054 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 078 700</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 108 400</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget bekostas handikappersättning från<br>folkpensioneringen. Handikappersättning utges<br>till personer som fyllt 16 år och som fått sin<br>funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och<br>till följd härav behöver mer tidskrävande hjälp av<br>annan och /eller har merkostnader på grund av<br>sitt funktionshinder.</p>
<p>Handikappersättning utbetalas med belopp<br>som för år räknat motsvarar 69 procent, 53 pro-<br>cent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Handi-<br>kappersättningen till blinda och döva eller gravt<br>hörselskadade utges alltid med viss garanterad<br>nivå om inte stödbehovet ger anledning till högre<br>ersättning. Handikappersättning kan beviljas<br>som självständig förmån eller som tilläggsförmån<br>till pension.</p>
<p>Fr.o.m. 2001 gäller en ny lag om handikapp-<br>ersättning. Handikappersättningen är då ingen<br>folkpensionsförmån och utges alltid som själv-<br>ständig förmån.</p>
<p>Något fler kvinnor än män uppbär handikapp-<br>ersättning. Fördelningen mellan kvinnor och<br>män är konstant över tiden (54 respektive 46<br>procent). Den större andelen kvinnor förklaras<br>av att kvinnor lever längre än män.</p>
<p>Kostnaderna för förmånen handikappersätt-<br>ning styrs dels av antalet beviljade förmåner, dels<br>av nivån av de utbetalade förmånerna.</p>
<p>Inom området handikappersättning avmattas<br>successivt ökningen av antalet utbetalade för-<br>måner. Det har även, under senare år, skett en<br>förskjutning från den högsta nivån till lägre nivå-<br>er.</p>
<p>År 1999 uppgick anslaget för handikapp-<br>ersättning till 1 013 000 000 kronor. Det faktiska<br>utfallet blev 1 012 054 000 kronor. Anslaget är<br>fastställt till 1 036 000 000 kronor 2000. Utfallet<br>för året prognostiseras till 1 033 700 000 kronor.</p>
<p>Den demografiska utvecklingen och det ökade<br>antalet pensionärer, kommer med största sanno-<br>likhet att leda till en marginell ökning av antalet<br>utbetalade handikappersättningar. Till följd av<br>kvinnors längre medellivslängd kommer det,<br>även under de kommande åren, vara en större<br>andel kvinnor som uppbär handikappersättning.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 1 054 400 000 kronor anvisas under<br>anslaget 19:3 Handikappersättningar för 2001.<br>För 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>1 078 700 000 respektive 1 108 400 000 kronor.</p>
<p>2.8.4 19:4 Arbetsskadeersättningar</p>
<p>Tabell 2.14 Anslagsutveckling 19:4 Arbetsskadeersätt-<br>ningar_______________________________________________</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>7 070 205 <sup>1</sup></p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 189 338</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 207 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 909 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 796 325 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 731 857 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 181 300 tkr från det tidi-<br>gare anslaget A6 Arbetsskadeersättningar m.m.:statlig ålderspensionsavgift<br><sup>2</sup>1 beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 1 466 100 tkr för 2001,<br>1 440 600 tkr för 2002 och med 1 449 200 tkr för 2003</p>
<p>Under anslaget redovisas utgifterna för arbets-<br>skadeförsäkringen och i vissa fall lagen om stat-<br>ligt personskadeskydd, utgifter enligt mot-<br>svarande äldre regler samt skadestånd. Dessutom<br>redovisas statliga ålderspensionsavgifter för<br>främst egenlivräntor under anslaget. Även i de<br>fall livräntorna betalas av t.ex. bolagiserade före<br>detta affärsverk finansieras ålderspensions-<br>avgifterna över anslaget.</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda,<br>uppdragstagare samt egenföretagare och ger er-<br>sättning för inkomstbortfall till dem som drab-<br>bas av skada i sitt arbete. Från försäkringen ut-<br>betalas egenlivräntor, efterlevandelivräntor, be-<br>gravningshjälp, sjukpenning i vissa fall samt er-<br>sättning i samband med sjukhusvård utom riket,<br>tandvård och ersättning för särskilda hjälpmedel.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för arbetsskadeersätt-<br>ningama är främst beroende av arbetsmiljö-<br>faktorer, demografiska förhållanden, praxis, me-<br>dellivräntan och basbeloppsutvecklingen.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>År 1999 uppgick anslaget för arbetsskade-<br>ersättning till 5 958 900 000 kronor. Det faktiska<br>utfallet blev 5 888 905 000 kronor. Till detta ska<br>läggas kostnader för statlig ålderspensionsavgift<br>om 1 181 300 000 kronor 1999. Anslaget är fast-<br>ställt till 7 189 338 000 kronor 2000. Utfallet för<br>året prognostiseras till 7 207 000 000 kronor.</p>
<p>Antalet egenlivräntor har minskat på grund av<br>att antalet nybeviljade livräntor är färre än antalet<br>som har upphört. Antalet livräntor till personer<br>som är äldre än 64 år tenderar att öka. De retro-<br>aktiva utbetalningarna ökade kraftig under 1998<br>och ökningen fortsatte under 1999 och första<br>halvåret 2000.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Antalet anmälda arbetsskador har ökat kraftigt<br>de senaste åren vilket förväntas påverka antalet<br>livräntor. De retroaktiva utbetalningarna för ar-<br>betsskadelivränta ökade kraftigt under 1998,<br>1999 och första halvåret 2000. Det antas att de<br>retroaktiva utbetalningarna kommer att ligga<br>kvar på en hög nivå.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 6 909 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>6 796 325 000 respektive 6 731 857 000 kronor.</p>
<p>2.8.5 19:5 Kostnader för sysselsättning</p>
<p>av vissa förtidspensionärer</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 2.15 Anslagsutveckling 19:5 Kostnader för syssel- 1<br>1 sättning av vissa förtidspensionärer 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>45</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Detta försäkringsstöd infördes fr.o.m. 1999 i<br>syfte att finansiera ersättning som i vissa fall -<br>enligt lagen (1998:175) om särskilda insatser för<br>personer med tre fjärdedels förtidspension eller<br>sjukbidrag - utges till arbetsgivare som anställer<br>personer som står till arbetsmarknadens förfo-<br>gande med avseende på resterande arbetsförmåga<br>på 25 procent. Det skall i första hand vara fråga<br>om ersättning för anställning på den ordinarie<br>arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av<br>lönebidrag. Om inte detta kan ske inom sex<br>månader skall berörda personer kunna beredas<br>anställning vid Samhall AB.</p>
<p>Utgifterna för ändamålet var under 1999<br>mycket begränsade i förhållande till anslaget på<br>55 miljoner kronor, eftersom endast 45 000 kro-<br>nor betalades ut.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>RFV har på regeringens uppdrag gjort en upp-<br>följning av hur detta särskilda stöd utvecklats<br>under det första året. Av verkets redovisning<br>framgår att ca 8 800 personer uppbär tre fjärde-<br>dels förtidspension eller sjukbidrag samt att ett<br>mindre antal personer anmälde intresse för att<br>utnyttja stödet. Detta beror på att flertalet av de<br>som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller<br>sjukbidrag har någon form av sysselsättning på<br>den återstående fjärdedelen eller ansåg sig vara<br>arbetsoförmögna och avsåg att söka hel förtids-<br>pension. Endast tolv personer har under 1999<br>genom stödet fått en anställning.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<p>Med utgångspunkt i den gjorda uppföljningen<br>är det mycket svårt att göra en bedömning av hur<br>många personer som kommer att omfattas av<br>detta stöd i framtiden. Utvecklingen hittills un-<br>der 2000 visar att något fler personer har utnytt-<br>jat stödet för att få en anställning. Mycket talar<br>dock för att utgifterna i framtiden blir avsevärt<br>lägre än vad som tidigare beräknats.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 5 000 000 kronor anvisas för anslaget<br>19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtids-<br>pensionärer 2001. För 2002 och 2003 beräknas<br>anslaget till vardera 5 000 000 kronor.</p>
<p>2.8.7 19:7 Riksförsäkringsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 2.17 Anslagsutveckling 19:7 Riksförsäkringsverket 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>823 068</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-24 575</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>717 116</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>692 541</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>750 506</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>766 331 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>782 573 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 751 523 tkr i 2001 års prisnivå</p>
<p>2.8.6 19:6 Ersättning för kroppsskador</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 2.16 Anslagsutveckling 19:6 Ersättning för<br>kroppsskador</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>57 535</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>65 002</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 61 202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>BO BOO <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>60 400 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>62 038 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift med 4 400 tkr för 2001, 3 300 tkr<br>för 2002 och med 4 000 tkr för 2003</p>
<p>Inom RFV har administrationskostnaderna ökat<br>under 1999. Ökningen beror främst på merkost-<br>nader som det reformerade ålderspensions-<br>systemet fört med sig samt på en genomförd<br>nedskrivning och avskrivning av det bokförda<br>värdet för det reformerade ålderspensions-<br>systemet. RFV hade enligt bokslutet vid utgång-<br>en av budgetåret 1999 utnyttjat en anslagskredit<br>på 24,5 miljoner kronor. Det faktiska utfallet var<br>dock ett anslagssparande på 425 000 kronor. Or-<br>saken enligt RFV är att 25 miljoner kronor inte<br>avräknades mot anslaget 19:1 Sjukpenning och<br>rehabilitering, m.m. inom detta utgiftsområde<br>utan har belastat anslaget 19:7 Riksförsäkrings-<br>verket. Detta har dock korrigeras under året.</p>
<p>Från anslaget bekostas ersättningar enligt lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i<br>de fall skada inträffat under militär verksamhet.<br>För skador som inträffat före juli 1977 belastas<br>anslaget av bl. a. ersättningar enligt lagen<br>(1950:261) om ersättning i anledning av kropps-<br>skada ådragen under militärtjänstgöring<br>(militärersättningslagen). Anslaget belastas även<br>av statliga ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen påverkas bland annat av<br>arbetsmiljöfaktorer och basbeloppets utveckling.</p>
<p>Anslagsbelastningen för 2000 beräknas bli</p>
<p>61 202 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Utbetalningarna 2001-2003 beräknas öka på<br>grund av uppräkning av prisbasbeloppet. Mot<br>bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att<br>60 600 000 kronor anvisas under anslaget 19:6<br>Ersättning för kroppsskador 2001. För 2002 och<br>2003 beräknas anslaget till 60 400 000 respektive</p>
<p>62 038 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Vissa av RFV:s administrationskostnader täcks<br>via ersättningar bl.a. från AP-fonden och de af-<br>färsdrivande verken.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 2.18 Beräkning av avgiftsintäkter för är 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>417 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>24 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>441 000</p></td></tr>
</table>
<p>Liksom för budgetåret 1999 och 2000 skall RFV<br>ges utrymme för satsningar för att initiera forsk-<br>ningen inom socialförsäkringens område. Det<br>föreslås att RFV under 2001 skall kunna åta sig<br>ekonomiska förpliktelser inom socialförsäk-<br>ringens område som innebär utgifter om högst 9<br>miljoner kronor under 2002 och senare. Av tabell<br>2.19 framgår att RFV ingått förpliktelser högre<br>än bemyndiganderamen. Detta har dock ingen<br>påverkan på anslagsnivån för forskningsändamål<br>som för närvarande utgör 8 miljoner kronor.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 2.19 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>utfall</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td><td>
<p>2002<br>beräknat</p></td><td>
<p>2003</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12 890</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>12 890</p></td><td>
<p>3 888</p></td><td>
<p>7 900</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7 778</p></td><td>
<p>7 900</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>12 890</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>9000</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-<br>och löneomräkning, viss reduktion för över-<br>föring av medel till handikappområdet. Vidare<br>har en överföring av medel motsvarande 25 mil-<br>joner kronor från anslaget 19:1 Sjukpenning och<br>rehabilitering, m.m. inom detta utgiftsområde<br>genomförts.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 2.20 Beräkning av anslaget för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>717 116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>10 390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från annat anslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till annat anslag</p></td><td>
<p>- 2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>750 506</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-<br>en att 750 506 000 kronor anvisas på anslaget<br>19:7 Riksförsäkringsverket 2001. För åren 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 766 331 000 kro-<br>nor respektive 782 573 000 kronor.</p>
<p>ett anslagssparande. Några försäkringskassor har<br>sparande upp mot 14 procent av sitt anslag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Som tidigare redovisats i avsnitt 2.6.2 har rege-<br>ringen för avsikt att fördela anslaget för försäk-<br>ringskassorna så att samtliga förvaltningskostna-<br>der som kan hänföras till utvecklingsprogrammet<br>inom försäkringskassorna skall redovisas i<br>särskild ordning. De kostnadsposter som RFV i<br>sin skrivelse till regeringen den 14 augusti 2000<br>har definierat som centrala kostnader resp,<br>kostnader vid försäkringskassorna skall ligga till<br>grund för denna uppdelning. Regeringen avser<br>att i samband med beslut om regleringsbrevet för<br>2001 för RFV närmare precisera dessa villkor.</p>
<p>2.8.8 19:8 Allmänna försäkringskassor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 2.21 Anslagsutveckling 19:8 Allmänna försäkrings-<br>kassor</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 885 324</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>285 872</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 764 977</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 921 641</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 049 296</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 157 008 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 271 642 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 5 049 296 tkr i 2001 års prisnivå.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 2.22 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>317 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>16 015</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>333 015</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-<br>och löneomräkning, viss reduktion för överfö-<br>ring av medel till handikappområdet m.m.. Vida-<br>re har en överföring av medel motsvarande 200<br>miljoner kronor från anslaget 19:1 Sjukpenning<br>och rehabilitering, m.m. genomförts.</p>
<p>De allmänna försäkringskassorna hade vid bok-<br>slutet 1999 ett anslagssparande på 286 miljoner<br>kronor, vilket motsvarar drygt 6 procent av an-<br>slaget. Samtliga försäkringskassor utom två har</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 2.23 Beräkning av anslaget för år 2001 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>4 764 977</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>89 319</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från annat anslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till annat anslag</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>5 049 296</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-<br>en att 5 049 296 000 kronor anvisas under ansla-<br>get 19:8 Allmänna försäkringskassor 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>5 157 008 000 kronor respektive 5 271 642 000<br>kronor.</p>
<p>30</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 10 BILAGA</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på<br>anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen<br>är att underlätta övergången till de nya<br>benämningar som följer av att politikområden<br>införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>19:1</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>19:2</p></td><td>
<p>Förtidspensioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>19:3</p></td><td>
<p>Handikappersättningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>19:4</p></td><td>
<p>Arbetsskadeersättningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>19:5</p></td><td>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>19:6</p></td><td>
<p>Ersättning för kroppskador</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>19:7</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>19:8</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor</p></td></tr>
</table>
<p>Ekonomisk trygghet<br>vid ålderdom</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till</p>
<p>pensionärer..............................................................................................7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:000) om ändring i lagen</p>
<p>(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.......................................8</p>
<p>3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom........................................................................9</p>
<p>3.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9</p>
<p>3.3 Mål..........................................................................................................10</p>
<p>3.4 Politikens inriktning.............................................................................10</p>
<p>3.5 Insatser...................................................................................................10</p>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................10</p>
<p>3.5.2 Statliga insatser utanför politikområdet..............................................13</p>
<p>3.6 Resultatbedömning...............................................................................14</p>
<p>3.6.1 Resultat..................................................................................................14</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................15</p>
<p>3.7 Förslag till vissa regeländringar............................................................16</p>
<p>3.7.1 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg till pensionärer..................16</p>
<p>3.7.2 Förlängning av möjligheterna för kommunerna att betala ut</p>
<p>kompletterande bostadstillägg.............................................................16</p>
<p>3.8 Budgetförslag.........................................................................................17</p>
<p>3.8.1 20:1 Ålderspensioner............................................................................17</p>
<p>3.8.2 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna..................................................17</p>
<p>3.8.3 20:3 Bostadstillägg till pensionärer......................................................18</p>
<p>3.8.4 20:4 Delpension.....................................................................................19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................5</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet............................................................9</p>
<p>3.2 Kunskap om pensionssystemet...........................................................................12</p>
<p>3.3 Skatteawikelser....................................................................................................13</p>
<p>3.4 Anslagsutveckling 20:1 Ålderspensioner............................................................17</p>
<p>3.5 Anslagsutveckling 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna.................................17</p>
<p>3.6 Anslagsutveckling 20:3 Bostadstillägg till pensionärer.....................................18</p>
<p>3.7 Anslagsutveckling 20:4 Delpension....................................................................19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner det föreslagna målet för</p>
<p>politikområdet Ekonomisk äldrepolitik</p>
<p>(avsnitt 3.3) samt att det tidigare målet för<br>utgiftsområdet (avsnitt 3.6) upphör att</p>
<p>gälla,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (2000:000) om ändring i lagen<br>(1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer,</p>
<p>4. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom enligt följande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:1</p></td><td>
<p>Ålderspensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 197 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 141000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:3</p></td><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 264 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:4</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>177 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>33 779 600</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-<br>sionärer och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Bostadstillägg lämnas med 90 pro-<br>cent av bostadskostnaden per månad<br>av den del som överstiger 100 kronor<br>men inte 4 000 kronor.</p>
<p>Bostadstillägg lämnas med 90 pro-<br>cent av bostadskostnaden per månad<br>av den del som inte överstiger 4 500<br>kronor.</p>
<p>För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bo-<br>stadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga<br>om makar tillämpas dock första stycket.</p>
<p>4.<sup>2</sup> Under åren 1995-2000 får en<br>kommun med egna medel lämna<br>kompletterande bostadstillägg utöver<br>vad som anges i 4 §. För sådant bo-<br>stadstillägg gäller i övrigt vad som<br>anges i denna lag.</p>
<p>4. Under åren 1995-2002 får en<br>kommun med egna medel lämna<br>kompletterande bostadstillägg utöver<br>vad som anges i 4 §. För sådant bo-<br>stadstillägg gäller i övrigt vad som<br>anges i denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fort-<br>farande för tid före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:1769.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:1769.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE ll</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:000) om<br>ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer</p>
<p>dels att 7 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2000:000) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att övergångsbestämmelserna till lagen (2000:000) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:138 Föreslagen lydelse</p>
<p>7§</p>
<p>Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bostadstillägg<br>lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades inkomster efter<br>avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat<br>per månad.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen</p>
<p>1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggs-<br>pension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och<br>tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring eller sådan tilläggspension<br>enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension som anges i 3 § lagen om pen-<br>sionstillskott, allt till den del pensionen föranleder minskning av pensionstill-<br>skott, det sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent av prisbasbe-<br>loppet när fråga är om förtidspension,</p>
<p>3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg<br>till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,</p>
<p>4. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,</p>
<p>5. bostadstillägg enligt denna lag,</p>
<p>6. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsinkomst</p>
<p>enligt 5 §.</p>
<p>En skälig levnadsnivå enligt första<br>stycket skall alltid anses utgöra lägst<br>1,234 gånger prisbasbeloppet för den<br>som är ogift och lägst 1,024 gånger<br>prisbasbeloppet för den som är gift.</p>
<p>Inkomsterna enligt andra stycket<br>1 och 2 skall sammanlagda alltid an-<br>ses utgöra lägst 1,529 gånger prisbas-<br>beloppet för den som är ogift och<br>lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet<br>för den som är gift.</p>
<p>Som skälig bostadskostnad enligt<br>första stycket skall anses en bostads-<br>kostnad som uppgår till högst 5 200<br>kronor.</p>
<p>En skälig levnadsnivå enligt första<br>stycket skall alltid anses utgöra lägst<br>1,294 gånger prisbasbeloppet för den<br>som är ogift och lägst 1,084 gånger<br>prisbasbeloppet för den som är gift.</p>
<p>Inkomsterna enligt andra stycket<br>1, 2 och 4 skall sammanlagda alltid<br>anses utgöra lägst 1,529 gånger pris-<br>basbeloppet för den som är ogift och<br>lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet<br>för den som är gift.</p>
<p>Som skälig bostadskostnad enligt<br>första stycket skall anses en bostads-<br>kostnad som uppgår till högst 5 700<br>kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 2001.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller fortfarande för tid före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h1>3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom omfattar politikområdet Ekonomisk<br>äldrepolitik.</p>
<p>I politikområdet ingår samtliga anslag inom<br>utgiftsområdet. Anslagen innefattar folkpension<br>till ålderspensionärer som inte har rätt till<br>tilläggspension, folkpension och tilläggspension i<br>form av efterlevandepension, pensionstillskott<br>såväl till ålderspension som till efterlevandepen-<br>sion, bostadstillägg till pensionärer samt delpen-<br>sion.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Karaktären på politikomådet gör att det inte sker<br>några dramatiska förändringar från det ena året<br>till det andra. Såvitt avser utgifternas storlek är<br>politikområdet således förhållandevis stabilt. Det<br>som i första hand är utgiftsstyrande för politik-<br>området är prisbasbeloppets utveckling och an-<br>talet pensionärer.</p>
<p>För 2000 uppgår anvisade medel till 33,6<br>miljarder kronor. Därav svarar ålderspension för</p>
<p>10,8 miljarder kronor, efterlevandepension till<br>vuxna för 12,9 miljarder kronor samt bostads-<br>tillägg till pensionärer för 9,7 miljarder kronor.</p>
<p>Utfallet för 1999 blev ca 14 miljoner kronor<br>högre än anvisade medel samma år.</p>
<p>En faktor, som verkar i utgiftsminskande rikt-<br>ning för politikområdet, är att andelen pensionä-<br>rer med ATP ökar och att färre pensionärer där-<br>med är berättigade till pensionstillskott. De<br>höjda genomsnittliga ATP-nivåerna har dock<br>den omvända effekten på efterlevandepensio-<br>nerna till vuxna vilket innebär att utgifterna för<br>detta anslag förväntas öka framöver.</p>
<p>I denna proposition föreslås vissa förbätt-<br>ringar av bostadsstödet vilka beräknas medföra<br>ökade utgifter för politikområdet med 0,9<br>miljarder kronor 2001 och 0,8 miljarder åren<br>2002 och 2003.</p>
<p>Det skall också nämnas att politikområdet<br>kommer att påföras ökade utgifter 2003 på grund<br>av att en beskattad garantipension för såväl<br>ålderspension som efterlevandepension det året<br>ersätter nuvarande folkpension, pensionstillskott<br>och det särskilda grundavdraget för pensionärer.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Utgifts-</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>prognos</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:1 Ålderspensioner</p></td><td>
<p>11 552</p></td><td>
<p>10 826</p></td><td>
<p>10 900</p></td><td>
<p>10 197</p></td><td>
<p>9 573</p></td><td>
<p>26 336</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:2 Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>12 659</p></td><td>
<p>12 885</p></td><td>
<p>12 879</p></td><td>
<p>13 141</p></td><td>
<p>13 481</p></td><td>
<p>14 834</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:3 Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>9 940</p></td><td>
<p>9 682</p></td><td>
<p>9 638</p></td><td>
<p>10 264</p></td><td>
<p>9 967</p></td><td>
<p>9 667</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20:4 Delpension</p></td><td>
<p>299</p></td><td>
<p>226</p></td><td>
<p>198</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>129</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 11</p></td><td>
<p>34 450</p></td><td>
<p>33 619</p></td><td>
<p>33 615</p></td><td>
<p>33 780</p></td><td>
<p>33150</p></td><td>
<p>50 904</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>3.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Personer med låg eller ingen<br>inkomstrelaterad pension skall garanteras ett<br>värdesäkrat grundskydd.</p>
<p>Målet som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 var att ge ekonomiskt stöd till äldre och<br>efterlevande. Resultatbedömningen i avsnitt 3.6<br>baseras på detta mål.</p>
<h2>3.4 Politikens inriktning</h2>
<p>Den ekonomiska äldrepolitiken ska tillsammans<br>med god hälso- och sjukvård och omsorg för<br>äldre ge ett tryggt och värdigt åldrande. Männi-<br>skor ska inte behöva känna oro inför sin pen-<br>sionering. För regeringen är pensionärernas eko-<br>nomiska standard prioriterad. Under 1990-talet<br>har alla grupper bidragit till att sanera statens<br>finanser, däribland pensionärerna. De sämst<br>ställda pensionärerna har dock skyddats genom<br>återkommande höjningar av pensionstillskottet<br>samt genom det särskilda bostadstillägget. I takt<br>med att samhällsekonomin förbättrats har rege-<br>ringen därefter kunnat återställa och förbättra de<br>ekonomiska villkoren för stora grupper, även för<br>alla pensionärer. I föreliggande budget prioriterar<br>regeringen återigen de sämst ställda pensionä-<br>rerna.</p>
<p>Sverige har nu ett reformerat ålderspensions-<br>system. Detta är en styrka för oss som land. Vi<br>vet att kommande generationer också kommer<br>att få pension samtidigt som det är anpassat till<br>vad ekonomin och demografin tillåter. Rege-<br>ringens ambition är att genom omfattande in-<br>formationsinsatser ge allt fler människor bättre<br>kunskaper om hur pensionssystemet fungerar<br>och därmed bättre möjligheter att planera för sin<br>pensionering redan tidigt i livet. Det nya ålders-<br>pensionssystemet bygger på livsinkomsten men<br>har ett grundskydd som ger god ekonomisk<br>trygghet för alla.</p>
<h2>3.5 Insatser</h2>
<p>3.5.1 Statliga insatser inom<br>politikområdet</p>
<p>Nytt reformerat ålderspensionssystem</p>
<p>I juni 1998 fattade riksdagen beslut om att införa<br>ett nytt system för ålderspensionering (prop.<br>1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.<br>1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315<br>och 320). Den nya pensionen införs successivt<br>fr.o.m. 1999 och de första utbetalningarna av in-<br>komstrelaterad pension sker 2001. Första utbe-<br>talningarna av garantipension från det nya sys-<br>temet sker 2003. Grundläggande för det nya<br>ålderspensionssystemet är den s.k. livsinkomst-<br>principen; storleken på pensionen från det all-<br>männa avgörs av hur mycket pengar man tjänar<br>under hela livet och inte enbart under de femton<br>bästa åren, som var fallet i det gamla systemet.<br>Samtidigt finns i systemet ett grundskydd i form<br>av garantipension. Det nya systemet - som rönt<br>stort internationellt intresse - har flera<br>egenskaper som gör att det till skillnad från det<br>gamla ATP-systemet har förutsättningar att vara<br>långsiktigt stabilt och hållbart.</p>
<p>I juni 1999 kom de fem partierna bakom pen-<br>sionsöverenskommelsen överens i fem av de<br>återstående frågorna i pensionsöverenskom-<br>melsen. Dessa är den automatiska balanseringen<br>av pensionssystemet, överföringen av medel från<br>AP-fonden till statsbudgeten (s.k. finansiell<br>infasning), rätt att kvarstå i arbete upp till 67 år,<br>avgiftsväxlingen och AP-fondens organisation<br>och placeringsregler.</p>
<p>Förslaget till balanseringen presenterades i de-<br>partementspromemorian Automatisk balanse-<br>ring av ålderspensionssystemet (Ds 1999:43).<br>Förslaget syftar till att säkerställa pensionssys-<br>temets långsiktiga finansiella stabilitet. Detta<br>sker genom att det för varje år beräknas den<br>maximala pensionsskuld som kan finansieras vid<br>den givna avgiftsprocentsatsen för inkomstpen-<br>sion (16 procent) utan risk för varaktiga under-<br>skott. Balanseringen aktiveras om systemets fak-<br>tiska pensionsskuld skulle komma att överstiga<br>summan av den maximala skulden och till-<br>gångarna i buffertfonden. En proposition om<br>automatisk balansering är planerad till hösten<br>2000.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>I departementspromemorian Höjd ålder för<br>avgångsskyldighet till 67 år (Ds 1999:39) pre-<br>senteras ett förslag som innebär att åldern för av-<br>gångsskyldighet höjs. Enligt förslaget skall de<br>avtal som har en avgångsskyldighet mellan 65<br>och 67 års ålder ändras så att åldersgränsen i<br>stället blir 67 år. Någon överenskommelse om<br>förändring av aktuella avtal har ännu inte kom-<br>mit till stånd. Med anledning härav har rege-<br>ringen för avsikt att lagstifta i frågan.</p>
<p>Under våren 2000 beslutade riksdagen om s.k.<br>finansiell infasning vilket innebär att 155 miljar-<br>der kronor överförs från AP-fonden till stats-<br>budgeten den 1 januari 2001, se regeringens pro-<br>position AP-fonden i det reformerade systemet<br>(prop. 1999/2000:46). Överföringarna från AP-<br>fonden uppgår därmed, inklusive tidigare över-<br>fört belopp, till 245 miljarder kronor. Skälet till<br>medelsöverföringen är bl.a. att betalnings-<br>ansvaret för förtidspensioner och efterlevande-<br>pensioner i och med pensionsreformen förts<br>över från AP-fonden till statsbudgeten. En ny<br>bedömning av ålderspensionssystemets finan-<br>siella ställning kommer att göras 2004. Om det<br>då bedöms rimligt skall ytterligare medel föras<br>från fonden till statsbudgeten den 1 januari 2005.<br>I nämnda proposition redogörs också för regler<br>för AP-fondemas organisation och placerings-<br>regler. De nuvarande första-femte fondernas till-<br>gångar delas upp på fyra lika stora, av varandra<br>oberoende, AP-fonder med lika placeringsregler.<br>Målet för placeringsreglerna för de nya första-<br>fjärde AP-fonderna är att få maximal avkastning<br>vid en låg risknivå.</p>
<p>Följsamhetsindexering av ATP</p>
<p>I propositionen Anpassningar i ålderspensions-<br>systemet inför år 2001, m.m. (prop.<br>1999/2000:138) föreslår regeringen att ålders-<br>pension i form av ATP ska följsamhetsindexeras<br>fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. De prognoser som<br>har gjorts tyder på en positiv reallöneutveckling<br>under åren 1999-2001. Det är därför sannolikt<br>att följsamhetsindexeringen leder till en viss real<br>uppskrivning av pensionen. En sådan utveckling<br>påverkar politikområdet såtillvida att behovet av<br>pensionstillskott och bostadstillägg kan bli<br>mindre. För en närmare beskrivning av följsam-<br>hetsindexeringen hänvisas till bilagan Ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>Garantipension för personer födda år 1937 eller<br>tidigare</p>
<p>Den 30 maj 2000 överlämnades propositionen<br>Garantipension för personer födda år 1937 eller<br>tidigare (prop. 1999/2000:127), till riksdagen. De<br>föreslagna reglerna innebär att grundskyddet<br>inom ålderspensioneringen, som i dag utgörs av<br>folkpension, pensionstillskott och särskilt<br>grundavdrag vid beskattning, skall ersättas med<br>en garantipension. Garantipensionen är kon-<br>struerad på ett sådant sätt att flertalet av berörda<br>pensionärer kommer att få en högre nettopen-<br>sion. Garantipensionen skall beskattas enligt<br>samma regler som gäller för ålderspensionärer<br>födda 1938 eller senare.</p>
<p>Information om det reformerade<br>ålderspensionssystemet</p>
<p>I det nya pensionssystemet har den enskilde<br>stora möjligheter att påverka sin framtida pen-<br>sion. Detta beror bl.a. på den s.k. livsinkomst-<br>principen. Även inom ramen för premiepen-<br>sionssystemet finns det möjlighet att påverka sin<br>framtida pension. Kunskaper om det nya syste-<br>met är en förutsättning för att den enskilde skall<br>kunna göra ett medvetet val om pensionen.<br>Eftersom systemet är baserat på livsinkomstprin-<br>cipen borde ökade kunskaper leda till att den en-<br>skilde väljer att arbeta mer och i högre åldrar.<br>Förutom att detta ger den enskilde högre pen-<br>sion är det gynnsamt för samhällsekonomin i<br>stort. Vidare torde en ökad kunskap om syste-<br>met ha förutsättningar att minska förekomsten<br>av svart arbete.</p>
<p>För att uppnå nämnda effekter anser rege-<br>ringen det vara en angelägen uppgift att öka all-<br>mänhetens kunskaper om pensionssystemet. I<br>tabellen 3.2 nedan redovisas kunskapsutveck-<br>lingen för åren 1998-2000. I dag är andelen som<br>upplever sig känna till det nya pensionssystemet<br>mycket eller ganska väl 37 procent av den vuxna<br>befolkningen mellan 18 och 62 år. För ett år<br>sedan var den andelen 33 procent och för två år<br>sedan 18 procent. Kunskapen om det nya syste-<br>met synes således öka stadigt.</p>
<p>Riksförsäkringsverket och de allmänna för-<br>säkringskassorna har tillsammans med Premie-<br>pensionsmyndigheten, PPM, ansvaret för infor-<br>mationen kring pensionssystemet. Riksförsäk-<br>ringsverket har beräknat utgifterna för informa-</p>
<p>20 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>tion under åren 2000-2003 till ca 110 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Tabell 3.2 Kunskap om pensionssystemet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kunskap om pensionssystemet</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mycket/ganska väl</p></td><td>
<p>18%</p></td><td>
<p>33%</p></td><td>
<p>37%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ganska dåligt</p></td><td>
<p>50%</p></td><td>
<p>50%</p></td><td>
<p>46%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Känner inte alls till</p></td><td>
<p>12%</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>10%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Känner inte till nytt system</p></td><td>
<p>19%</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>7%</p></td></tr>
</table>
<p>Prisbasbeloppet minskas inte vid beräkning av<br>pensionsförmåner</p>
<p>Som ett led i budgetsaneringsprogrammet<br>minskades prisbasbeloppet från och med 1993<br>med 2 procent vid beräkning av pensionsför-<br>måner. Från och med 1999 skall inte någon mot-<br>svarande minskning göras. Därigenom har det<br>reala värdet av ålderspensionerna förstärkts. I be-<br>sparingssyfte har under 1990-talet dock även<br>andra åtgärder vidtagits som har inneburit att<br>hela förändringen av konsumentprisindex inte<br>fått fullt genomslag på pensionerna. Pensionärer<br>med de lägsta inkomsterna har emellertid som<br>kompensation för detta erhållit förbättringar i<br>form av bl.a. högre pensionstillskott och bo-<br>stadstillägg.</p>
<p>Förbättringar av bostadsstödet</p>
<p>År 1999 höjdes ersättningsnivån till 90 procent<br>av bostadskostnader mellan 100 kronor och<br>4 000 kronor. För en enskild pensionär med-<br>förde 1999 års höjning att ersättningen från<br>BTP-systemet maximalt steg med 195 kronor<br>per månad. I denna proposition föreslår rege-<br>ringen ytterligare förbättringar av bostadsstödet,<br>se vidare under avsnitt 3.7.1.</p>
<p>Översyn av schablonberäkning av<br>bostadskostnader</p>
<p>År 1999 gav regeringen Riksförsäkringsverket i<br>uppdrag att göra en översyn av reglerna avseende<br>schablonberäkning av bostadstillägg till pensio-<br>närer. I uppdraget ingick att undersöka rimlighet<br>och ändamålsenlighet.</p>
<p>Riksförsäkringsverket redovisade sitt uppdrag<br>den 10 mars 2000. Verket anser att det även fort-<br></p>
<p>sättningsvis finns behov av schablonberäknade<br>bostadskostnader. Det skulle bli administrativt<br>mycket betungande för försäkringskassorna och<br>även för pensionärerna om faktiska bostads-<br>kostnader skulle uppges, styrkas och kontrolleras<br>i varje enskilt fall. RFV avser dock att utreda<br>vidare om det är motiverat att ha det antal scha-<br>bloner som nu finns.</p>
<p>RFV anser vidare bl.a. att uppvärmningsscha-<br>blonen i framtiden bör beräknas annorlunda än<br>hittills. Schablonen baseras i dag på elpriser. Den<br>bör enligt verkets mening i stället beräknas uti-<br>från underlag som bygger på officiell statistik<br>över såväl elpriser som oljepriser.</p>
<p>Pensionstillskottet och det särskilda<br>bostadstillägget har höjts med 1,4 procentenheter</p>
<p>Regeringen konstaterade i propositionen Vissa<br>ändringar i läkemedelsförmånen m.m. (prop.<br>1998/99:106) att samhällets kostnader för läke-<br>medel ökar i en takt som inte är acceptabel. För<br>att motverka detta höjdes gränsen för högkost-<br>nadsskyddet på läkemedel. För den enskilda<br>konsumenten innebar detta en höjning av läke-<br>medelsutgifterna med högst 42 kronor per<br>månad. Regeringens uppfattning var dock att<br>pensionärer med de lägsta pensionerna borde<br>skyddas från den nämnda utgiftsökningen. Med<br>anledning av detta höjdes pensionstillskottet och<br>det särskilda bostadstillägget till pensionärerna<br>med 1,4 procentenheter. Det särskilda grund-<br>avdraget till folkpensionärer anpassades till änd-<br>ringen av pensionstillskottet. Höjningen var en-<br>ligt beslutet tillfällig och skulle upphöra den<br>30 november 2000. I proposition Anpassningar i<br>ålderspensionssystemet inför 2001, m.m. (prop.<br>1999/2000:138) konstaterades emellertid att de<br>skäl som låg bakom höjningen kvarstod. Med<br>anledning av detta har regeringen i samma pro-<br>position föreslagit att höjningen skall perma-<br>nentas.</p>
<p>Förmåner som angränsar till det reformerade<br>ålderspensionssystemet</p>
<p>Under våren 2000 beslutade riksdagen om nya<br>regler för efterlevandepension enligt propositio-<br>nen Efterlevandepensioner och efterlevandestöd<br>till barn (1999/2000:91). De nya reglerna innebär<br>att ett efterlevandepensionsunderlag som an-<br>knyts till det reformerade ålderspensionssyste-</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>met skall användas vid beräkning av inkomst-<br>grundade efterlevandepensioner. Vidare skall<br>tiden för omställningspension förlängas från sex<br>månader till tio månader alternativt till 22 måna-<br>der om den avlidne efterlämnar barn mellan 12<br>och 18 år. I propositionen aviseras vidare om en<br>ytterligare förlängning av omställningspensionen<br>till 12 respektive 24 månader 2005. Förmånen<br>särskild efterlevandepension skall avvecklas.<br>Riksförsäkringsverket har under berednings-<br>arbetet meddelat att tiden fram till 2003 krävs för<br>nödvändiga systemanpassningar. De nya reglerna<br>om efterlevandepension träder med anledning<br>härav i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>I april 1999 presenterade BTP-utredningen<br>sitt betänkande Inkomstprövning av bostads-<br>tillägg till pensionärer (SOU 1999:52). Utred-<br>ningen lämnar bland annat förslag till hur in-<br>komst skall beräknas och hur inkomst skall<br>reducera bostadstillägget. Proposition om nytt<br>system för bostadsstöd är planerad till våren<br>2001.</p>
<p>3.5.2 Statliga insatser utanför<br>politikområdet</p>
<p>Skatteavvikelser</p>
<p>Samhällets stöd inom utgiftsområde 11 redovisas<br>i huvudsak som anslag på statsbudgetens utgifts-<br>sida. Vid sidan av detta finns dock även stöd på<br>statsbudgetens inkomstsida i form av olika sär-<br>regler i skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar<br>betecknas som saldopåverkande skatteavvikelser.<br>De kan t.ex. syfta till att påverka hushållens och<br>företagens inkomster eller priser. Skatteför-<br>månerna kan vara motiverade av fördelningspo-<br>litiska eller andra skäl. Om en sådan förmån på<br>budgetens inkomstsida slopas leder detta till en<br>budgetförstärkning för den offentliga sektorn.</p>
<p>En brist i den traditionella redovisningen av<br>anslag är att den inte beaktar den samtidiga före-<br>komsten av skattepliktiga och icke skattepliktiga<br>transfereringar på budgetens utgiftssida. Bland-<br>ningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga<br>transfereringar medför att kostnaden för dessa<br>stöd inte är direkt jämförbara.</p>
<p>I tabell 3.3 anges bl.a. hur mycket bostads-<br>tilläggen till pensionärer skulle behöva höjas för<br>att hushållens disponibla inkomster inte ska på-<br>verkas av en skattebeläggning. Skattebefrielsen<br>för olika offentliga transfereringar brukar be-<br>tecknas som icke saldopåverkande skatteav-<br>vikelser.</p>
<p>Tabell 3.3 Skatteavvikelser</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Namn på skatteavvikelsen</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse</p>
<p>brutto 1999</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse<br>brutto 2000</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse</p>
<p>netto 1999</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse</p>
<p>netto 2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Saldopåverkande avvikelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>8,24</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>4,57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Avsättning för pensionalstiftelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>13,79</p></td><td>
<p>16.63</p></td><td>
<p>9,66</p></td><td>
<p>11,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S=a saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>22,18</p></td><td>
<p>24,83</p></td><td>
<p>14,38</p></td><td>
<p>16,31</p></td></tr>
</table>
<p>Icke saldopåverkande avvikelser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer (BTP)</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilt grundavdrag för pensionärer</p></td><td>
<p>15.87</p></td><td>
<p>15.52</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a icke saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>21,72</p></td><td>
<p>21,27</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Saldopåverkande avvikelser</p>
<p>Enligt inkomstskattelagen skall arbetsgivarens<br>kostnader inte tas upp till beskattning hos ar-<br>betstagaren om kostnaderna avser tryggande av<br>pension genom avsättning eller pensionsförsäk-<br>ring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen ut-<br>gör ersättning för utfört arbete ligger ersätt-<br>ningen till grund för särskild löneskatt. Skatte-<br>awikelsen vad gäller inkomstskatten beror på<br>skillnaden i marginalskatter vid avsättning och<br>utbetalning av pension.</p>
<p>Avdrag får göras för erlagda pensionspremier.<br>Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i<br>normalfallet ej överstiga ett halvt prisbasbelopp<br>eller 10 procent av inkomsten. Om marginal-<br>skatten vid utbetalningen av pensionen är lägre<br>än vid inbetalningen av premien uppstår en av-<br>vikelse. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Arbetsgivare har rätt att göra avdrag för medel<br>som avsatts till personalstiftelse för tryggande av<br>pensionsutfästelse. Visst undantag finns för<br>fåmansföretag med mindre än 30 årsarbetskraf-<br>ter. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än nä-<br>ringsidkaren. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Avkastningen på medel reserverade för pen-<br>sionsändamål beskattas lägre än annan avkast-<br>ning på kapital. Awikelsen uppkommer dels i<br>näringsverksamhet, genom bolagens egna reser-<br>veringar och fonderingar i försäkringsbolag, dels<br>i kapital genom det individuella pensions-<br>sparandet. Skattesatsen är satt till 15 procent på<br>en schablonberäknad avkastning.</p>
<p>Icke saldopåverkande avvikelser</p>
<p>Ersättning i form av bostadstillägg till pensionä-<br>rer är skattefri. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Grundavdraget för skattskyldiga med folk-<br>pension (ålderspension, förtidspension, änke-<br>pension m.m.) awiker från det grundavdrag som<br>aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det sär-<br>skilda grundavdraget är lika med folkpensionens<br>grundbelopp plus pensionstillskott och reduceras<br>med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock<br>aldrig vara lägre än det avdrag som förvärvsaktiva<br>skattskyldiga erhåller. Awikelsen avser inkomst-<br>skatt. Det särskilda grundavdraget avskaffas i och<br>med att en beskattad garantipension införs år<br>2003.</p>
<h2>3.6 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet för politikområdet som angavs i budget-<br>propositionen för 2000 var att ge ekonomiskt<br>stöd till äldre och efterlevande.</p>
<p>3.6.1 Resultat</p>
<p>Vid saneringen av statens finanser gjordes om-<br>fattande besparingar som även drabbade pensio-<br>närerna. Besparingarna bestod av såväl generella<br>åtgärder på pensionsområdet genom en begrän-<br>sad uppräkning av prisbasbeloppet som mer<br>selektiva förändringar i form av försämrade reg-<br>ler för bostadstilläggen till pensionärer m.m. För<br>att inte besparingarna skulle slå mot de sämst<br>ställda pensionärerna har dock riktade förbätt-<br>ringar genomförts i form av förbättrat särskilt<br>bostadstillägg och höjt pensionstillskott. Där-<br>efter har förbättringar gjorts i form av förbättrat<br>bostadstillägg och höjd pension.</p>
<p>Mot bakgrund av besparingarna i början av<br>1990-talet (prop. 1994/95:25, 1993/94:196,</p>
<p>1994/95:50 och 1994/95:70) gav riksdagen rege-<br>ringen i uppdrag att analysera levnadsnivån för<br>pensionärerna (bet. 1994/95:FiUl, rskr<br>1994/95:145, mom. 46 om bostadstillägg till pen-<br>sionärer).</p>
<p>I mom. 44 i samma betänkande begär riks-<br>dagen en analys av effekterna av förändringarna i<br>basbeloppsberäkningen. Med anledning av bl.a.<br>riksdagsuppdragen har tre undersökningar av-<br>seende ålderspensionärernas ekonomiska situa-<br>tion genomförts under 1990-talet. De två första,<br>De äldres ekonomiska standard år 1993 (Ds<br>1993:93) och Pensionärerna och den ekonomiska<br>krisen (Välfärdsprojektets skriftserie nr 1),<br>analyserade pensionärernas ekonomi avseende<br>inkomster, förmögenhet och skatter. I den tredje<br>undersökningen Sämre för mig Bättre för oss<br>(Ds 1999:5) har hänsyn också kunnat tas till de<br>kommunala avgifterna. Regeringen redovisade<br>vissa delar av promemorian i budgetproposi-<br>tionen för 2000. Av den senare promemorian<br>framgår att pensionärerna som kollektiv ökade<br>sin inkomststandard i förhållande till andra<br>grupper under 1990-talet. Detta förhållande<br>beror bland annat på att nyblivna pensionärer i<br>genomsnitt har högre ATP-poäng, och därmed<br>högre inkomster, än de som redan finns i eller<br>lämnar gruppen. En ytterligare omständighet<br>som orsakat att pensionärskollektivet ökat sina<br>inkomster relativt sett är att personer i yrkes-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>verksam ålder drabbades hårdare än pensionärer-<br>na av saneringsprogrammet under 1990-talet.</p>
<p>Även om pensionärerna i förhållande till andra<br>grupper sålunda ökade sin inkomststandard un-<br>der 1990-talet, innebar självfallet det omfattande<br>saneringsprogrammet som genomfördes eko-<br>nomiska påfrestningar också för många pensio-<br>närer. Promemorian Sämre för mig Bättre för<br>oss, slår emellertid fast att de sämst ställda pen-<br>sionärerna klarat sig relativt bra. Den främsta<br>förklaringen till detta är, enligt promemorian,<br>konstruktionen av det särskilda bostadstillägget<br>(SBTP). Denna förmån riktar sig till pensionärer<br>med höga boendekostnader och låga inkomster.</p>
<p>Under senare delen av 1990-talet genomfördes<br>vidare en rad förbättringsåtgärder för pensio-<br>närerna. Exempel på sådana åtgärder är beslutet<br>att inte minska prisbasbeloppet vid beräkning av<br>pensionsförmåner och höjningen av ersättnings-<br>graden för BTP i två steg till det 1999 gällande 90<br>procent. Som tidigare har nämnts höjdes även<br>nivån på pensionstillskottet med 1,4 procent-<br>enheter i juni 1999. Dessa åtgärder resulterade i<br>stärkt köpkraft för många pensionärer. Eftersom<br>kvinnor är överrepresenterade i den grupp av<br>pensionärer som har det sämst ställt har åtgär-<br>derna i första hand kommit kvinnor till godo.</p>
<p>Vad gäller begränsningen i uppräkningen av<br>prisbasbeloppet har detta främst haft betydelse<br>för pensionerna, som direkt styrs av basbeloppet.<br>Därutöver påverkar prisbasbeloppet bl.a. in-<br>tjänande av pensionspoäng, vissa skatteregler,<br>studiemedel samt begränsningsregler inom<br>socialförsäkringen. Den klart dominerande<br>effekten har dock prisbasbeloppet på pensioner-<br>na och det var också effekterna på dessa som<br>nästan uteslutande utgjorde besparingen.</p>
<p>Begränsningen av prisbasbeloppet har i och<br>med den höjda pensionen för 1999 och den<br>numer fulla uppräkningen av basbeloppet fått en<br>minskad betydelse. Fortfarande kvarstår dock en<br>mindre effekt av den tidigare begränsningen av<br>prisbasbeloppet innebärande att basbeloppet är<br>ca 2 procent lägre än vad som annars skulle ha<br>varit fallet. En ytterligare redovisning av utveck-<br>lingen av prisbasbeloppet samt dess påverkan på<br>pensionerna finns redovisad i budgetpropositio-<br>nerna för åren 1998 och 1999 (prop. 1997/98:1<br>resp. 1998/99:1).</p>
<p>Här bör vidare nämnas att prisbasbeloppet i<br>och med det reformerade ålderspensionssyste-<br>met får en mer begränsad roll. För inkomstrela-<br>terade pensioner gäller fr.o.m. 2002 att dessa<br>kommer att följsamhetsindexeras. Pensionerna<br></p>
<p>följer därmed med automatik lönetillväxten. Som<br>nämns i bilagan Ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten innebär detta med stor<br>säkerhet att ATP kommer att räknas upp realt<br>2002, vilket ytterligare minskar effekten av den<br>tidigare reduceringen av basbeloppet. Pensio-<br>närer utan ATP får dock inte del av detta. För<br>pensionärer med låg ATP föreslås däremot i<br>denna proposition stora satsningar på bostads-<br>stödet.</p>
<p>I och med de tre rapporterna och redovis-<br>ningen i senare års budgetpropositioner är riks-<br>dagens uppdrag utfört.</p>
<p>Resultatet av de statliga insatser som gjorts<br>inom politikomådet är att det mål som sattes upp<br>för 1999 har uppfyllts.</p>
<p>3.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Genom fempartiöverenskommelsen i juni 1999<br>har Sverige fått ett ekonomiskt och politiskt sta-<br>bilt pensionssystem. Därigenom kan pensio-<br>nerna för framtida ålderspensionärer tryggas och<br>allmänhetens förtroende för pensionssystemet<br>upprätthållas.</p>
<p>När ekonomin nu har vänt och statens finan-<br>ser är i balans har ett prioriterat område för rege-<br>ringen varit att ytterligare förbättra villkoren för<br>vissa pensionärsgrupper.</p>
<p>Trots de åtgärder som sålunda har vidtagits (se<br>ovan) är regeringen medveten om att det alltjämt<br>finns pensionärsgrupper som har en besvärlig<br>ekonomisk situation. Det finns därför skäl för att<br>föreslå ytterligare åtgärder som i första hand skall<br>ta sikte på de pensionärer som har det sämst<br>ställt. I denna grupp återfinns i hög utsträckning<br>kvinnor. Undersökningar har också visat att det i<br>första hand är pensionärer som har höga boen-<br>dekostnader som finns representerade i gruppen<br>som har det sämst ställt. Genom att förbättra<br>villkoren för bostadsstöd uppnås således ett till-<br>fredsställande resultat för de aktuella pensionärs-<br>grupperna. En höjning av den övre boendekost-<br>nadsgränsen för bostadstillägg och särskilt<br>bostadstillägg är därför en högt prioriterad regel-<br>ändring för politikområdet. Vidare bör det s.k.<br>golvet på 100 kronor slopas.</p>
<p>Konstruktionen i SBTP-systemet med en ga-<br>ranterad skälig levnadsnivå var, som tidigare<br>nämnts, till nytta för pensionärer med små mar-<br>ginaler under saneringsåren på 1990-talet. Den<br>skäliga levnadsnivån är i dag 3 770 kronor per<br>månad för en ensamstående pensionär och 3 123</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>kronor för en som är gift. En prioriterad åtgärd<br>för regeringen är nu att gränsen för den skäliga<br>levnadsnivån höjs.</p>
<p>I vårbudgeten 2000 beslutade riksdagen om att<br>utgiftsområdet skall tillföras 30 miljoner kronor<br>för att göra inkomstprövningen av änkepensio-<br>nerna generösare och enklare. Den närmade ut-<br>formningen skall beredas i samband med arbetet<br>om ett nytt system för bostadsstöd till pensio-<br>närer. I denna beredning skall även beaktas möj-<br>ligheterna att höja åldersgränsen för när ett barn<br>skall anses vara självförsörjande från 18 år till 20<br>år. Härutöver föreslår regeringen att ytterligare<br>30 miljoner kronor avsätts för åtgärder inom<br>SBTP-systemet. Regeringen avser att lämna för-<br>slag i ovan nämnda frågor under 2001.</p>
<h2>3.7 Förslag till vissa regeländringar</h2>
<p>3.7.1 Bostadstillägg och särskilt<br>bostadstillägg till pensionärer</p>
<p>Regeringens förslag: Boendekostnader upp till<br>4 500 kronor per månad skall berättiga till bo-<br>stadstillägg till pensionärer.</p>
<p>Gränsen för skälig boendekostnad vid beräk-<br>ning av särskilt bostadstillägg till pensionärer<br>skall höjas från 5 200 kronor till 5 700 kronor per<br>månad. Samtidigt skall gränsen för skälig lev-<br>nadsnivå höjas med 6 procentenheter från 123,4<br>procent till 129,4 procent av prisbasbeloppet för<br>den som är ensamstående och från 102,4 procent<br>till 108,4 procent av prisbasbeloppet för den som<br>är gift.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget<br>till pensionärer (BTP) infördes 1995 och ersatte<br>då det kommunala bostadstillägget. Den högsta<br>bostadskostnaden som då ersattes av BTP, det<br>s.k. BTP-taket, var 4 000 kronor per månad.<br>Någon höjning av taket för BTP har därefter inte<br>skett. Detta har för pensionärer med höga boen-<br>dekostnader inneburit att någon ersättning i<br>form av BTP inte har utgetts för boendekost-<br>nadshöjningar till den del boendekostnaden<br>överstigit 4 000 kronor per månad. Detta har för<br>pensionärer med höga boendekostnader medfört<br>att BTP täckt en allt mindre del av boende-<br>kostnaden.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det finns grupper<br>inom pensionärskollektivet som har en besvärlig<br>ekonomisk situation. Genom att förbättra villko-<br>ren för bostadsstödet träffar man dessa grupper<br>på ett tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår<br>därför att den undre gränsen i BTP-systemet på<br>100 kronor slopas och att den övre gränsen höjs<br>från 4 000 kronor till 4 500 kronor per månad.<br>För de allra flesta pensionärer med bostadstillägg<br>innebär förändringarna höjd ersättning med<br>mellan 1 080 kronor och 6 480 kronor per år.</p>
<p>Utöver det ordinarie bostadstillägget finns ett<br>särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP).<br>Denna förmån är utformad så att pensionären är<br>garanterad skälig levnadsnivå efter betald boen-<br>dekostnad upp till en viss nivå. För närvarande<br>uppgår denna gräns till 5 200 kronor per månad.<br>Regeringen föreslår av samma skäl som angetts<br>ovan att taket i SBTP-systemet höjs till 5 700<br>kronor per månad samt att gränsen för skälig<br>levnadsnivå höjs med 6 procentenheter från</p>
<p>123,4 procent av prisbasbeloppet till 129,4 pro-<br>cent för den som är ensamstående och från 102,4<br>procent av prisbasbeloppet till 108,4 procent för<br>den som är gift. För en pensionär med SBTP<br>innebär förändringen höjd ersättning med mellan<br>2 400 kronor och 8 400 kronor per år.</p>
<p>Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari<br>2001 och beräknas kosta 863 miljoner kronor<br>budgetåret 2001, 845 miljoner kronor 2002 och<br>827 miljoner kronor 2003.</p>
<p>3.7.2 Förlängning av möjligheterna för<br>kommunerna att betala ut<br>kompletterande bostadstillägg</p>
<p>Regeringens förslag: Kommunerna skall ges fort-<br>satt möjlighet att betala ut kompletterande bo-<br>stadstillägg till det statliga bostadstilläget under<br>åren 2001 och 2002.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: År 1995 förstat-<br>ligades bostadsstödet till pensionärer. Det re-<br>formerade systemet medförde omfördelningar<br>mellan pensionärerna. Med anledning härav in-<br>fördes vissa övergångsbestämmelser. Över-<br>gångsbestämmelserna innebär bland annat att en<br>kommun med egna medel får betala ut komp-<br>letterande stöd till pensionärer utöver det bo-<br>stadstillägg som anges i lagen om bostadstillägg<br>till pensionärer.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Enligt nuvarande regler skall kommunernas<br>möjlighet att betala ut det kommunala bostads-<br>tillägget (KBT) upphöra 2001. Ett skäl till detta<br>var att det tidigare gjordes bedömningen att nya<br>regler för såväl garantipension som bostadsstöd<br>till pensionärer skulle träda i kraft 2001. KBT<br>skulle därmed upphöra vid en tidpunkt då det<br>skulle ske andra ändringar i regelverken. På<br>grund av att ikraftträdandet av dessa regelverk<br>har skjutits upp föreslår regeringen en förläng-<br>ning av kommunernas möjligheter att betala ut<br>kompletterande bostadstillägg under åren 2001<br>och 2002.</p>
<h2>3.8 Budgetförslag</h2>
<p>3.8.1 20:1 Ålderspensioner</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.4 Anslagsutveckling 20:1 Ålderspensioner 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>11 551 975</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>sparande 101 937</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 826 000</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>prognos 10 900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 197 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 573 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>26 336 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar ålderspension från folkpen-<br>sioneringen för de pensionärer som inte har<br>ATP, pensionstillskott till ålderspension, barn-<br>tillägg till ålderspension och hustrutillägg samt<br>särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt<br>och handikappat barn. Folkpension till ATP-<br>pensionärer finansieras fr.o.m. 1999 från AP-<br>fonden.</p>
<p>Utgiftsstyrande faktorer för anslaget är i<br>första hand prisbasbeloppets utveckling, befolk-<br>ningsutvecklingen samt utvecklingen av den<br>genomsnittliga pensionsnivån i ATP-systemet.</p>
<p>Utgifterna för anslaget uppgick budgetåret<br>1999 till 11 552 miljoner kronor. Anslagsbe-<br>loppet var 11 574 miljoner kronor. Anslaget be-<br>räknas för budgetåret 2000 överskridas med 74<br>miljoner kronor. Kvarvarande anslagssparande<br>uppgår därmed till ca 28 miljoner kronor.</p>
<p>År 1999 uppgick folkp ensionen för en ensam-<br>stående pensionär till 96 procent av prisbasbe-<br>loppet och för en gift ålderspensionär till 78,5<br>procent. Ålderspensionärer med låg eller ingen<br>ATP har rätt till pensionstillskott. Pensionstill-<br>skottet reduceras med ATP-beloppet krona för<br></p>
<p>krona. Pensionstillskottet till ålderspensione-<br>ringen höjdes den 1 juni 1999 med 1,4 procent-<br>enheter till 56,9 procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>I proposition Garantipension för personer<br>födda år 1937 eller tidigare (prop.<br>1999/2000:127) föreslår regeringen att den bo-<br>sättningsbaserade folkpensionen, pensionstill-<br>skottet och det särskilda grundavdraget skall er-<br>sättas av en garantipension. Bruttoutgifterna<br>totalt för sådan s.k. övergångsvis garantipension<br>beräknas uppgå till 26 miljarder 2003. Folkpen-<br>sionen finansieras i dag delvis med skattemedel,<br>delvis med avgifter. Från och med 2003 kommer<br>den bosättningsbaserade folkpensionen helt att<br>utbetalas i form av garantipension och finansieras<br>med allmänna skattemedel. Detta förhållande<br>leder till ökade utgifter på anslaget. Utgifterna<br>för AP-fonden minskar i motsvarande omfatt-<br>ning.</p>
<p>Antalet ålderspensionärer har ökat något de<br>senaste åren. Detta beror bland annat på en ök-<br>ning av antalet personer med förtida uttag. An-<br>talet ålderspensionärer utan ATP minskar dock<br>stadigt på grund av ATP-systemets tillväxt. År<br>1999 var detta antal ungefär 247 000. För åren<br>2001 och 2003 beräknas antalet till 220 000<br>respektive 195 000. Samtidigt minskar antalet<br>pensionärer med pensionstillskott. Trenden att<br>de nyblivna pensionärerna i genomsnitt har<br>högre ATP jämfört med de äldre generationerna<br>beräknas fortsätta. Detta innebär således att allt<br>färre personer kommer att helt sakna ATP eller<br>ha en så låg sådan pension att pensionstillskott<br>kan vara aktuellt.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 10 197 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 20:1 Ålderspensioner för 2001. För 2002<br>och 2003 beräknas anslaget till 9 573 000 000<br>respektive 26 336 000 000 kronor.</p>
<p>3.8.2 20:2 Efterlevandepensioner till</p>
<p>vuxna</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 3.5 Anslagsutveckling 20:2 Efterlevandepensioner<br>till vuxna</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>12 659 299</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>104 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>12 885 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 879 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 141 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 481 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>14 834 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 tilläggsbudget har 103 000 tkr överförts till 20:4 Delpension.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Anslaget omfattar folkpension och pensions-<br>tillskott i form av omställningspension, förlängd<br>omställningspension, särskild efterlevandepen-<br>sion och änkepension. Från och med budgetåret<br>1999 ingår även tilläggspension i form av efter-<br>levandepension som en del av anslaget.</p>
<p>De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är<br>främst prisbasbeloppsutvecklingen samt antalet<br>kvinnor som är berättigade till änkepension. An-<br>slaget har tidigare finansierats med allmänna<br>skattemedel. Från och med budgetåret 1999 sker<br>finansieringen med en ny efterlevandepensions-<br>avgift.</p>
<p>Utgifterna för anslaget uppgick 1999 till<br>12 659 miljoner kronor. Anslaget var uppfört<br>med 12 736 miljoner kronor. På grund av över-<br>skridande på anslaget 20:4 Delpension minskades<br>anslaget för 1999 med 103 miljoner kronor. An-<br>slaget beräknas för 2000 underskridas med<br>6 miljoner kronor, vilket innebär att anslags-<br>sparandet ökar till 110 miljoner kronor.</p>
<p>År 1999 utgavs omställningspension, förlängd<br>omställningspension samt hel särskild efter-<br>levandepension och oreducerad änkepension<br>med 90 procent av prisbasbeloppet. Den som har<br>låg eller ingen ATP kan dessutom få pensions-<br>tillskott. Från och med den 1 juni 1999 uppgår<br>pensionstillskottet till 62,9 procent av prisbas-<br>beloppet.</p>
<p>Under våren 2000 har beslutats om nya regler<br>för efterlevandepensioneringen i enlighet med<br>propositionen Efterlevandepensioner och efter-<br>levandestöd till barn (prop. 1999/2000:91). Reg-<br>lerna för efterlevandepensioneringen anpassas<br>därmed till det nya ålderspensionssystemet. De<br>nya reglerna innehåller såväl ett grundskydd i<br>form av garantipension som en inkomstbaserad<br>del (se vidare avsnitt 3.5). Reglerna föreslås träda<br>i kraft 2003 och beräknas öka utgifterna för 2003<br>med maximalt 800 miljoner kronor.</p>
<p>Under 1999 var det i medeltal 392 500 änkor<br>som uppbar änkepension från ATP. Detta antal<br>ökade sakta fram till och med 1998 men har nu<br>vänt. Under 1999 minskades antalet med drygt<br>1 000 personer. Denna trend antas fortsätta<br>också de närmaste åren. Medelbeloppet för folk-<br>pensionsförmånen minskar beroende på över-<br>gångsreglerna och inkomstprövningen. Medel-<br>beloppet påverkas också av regeländringar inom<br>BTP-systemet. Höjningen av BTP 1999 med-<br>förde därför att medelbeloppet inte minskade så<br>kraftigt detta år. För pensionstillskott till änke-<br>pension finns ungefär samma utvecklings-<br>mönster som för folkpensionsförmånen. Be-<br></p>
<p>hovet av pensionstillskott minskar således<br>stadigt. De totala utgifterna för anslaget för-<br>väntas emellertid öka bl.a. beroende på de höjda<br>genomsnittliga ATP-nivåerna.</p>
<p>Regeringen föreslår mot bakgrund av ovan-<br>stående att 13 141 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna för<br>2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>13 481 000 000 respektive 14 834 000 000<br>kronor.</p>
<p>3.8.3 20:3 Bostadstillägg till pensionärer</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.6 Anslagsutveckling 20:3 Bostadstillägg till pen- 1<br>Isionärer 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 939 637</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>410 063</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 682 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 638 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 264 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 967 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 667 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar bostadstillägg till pensionärer<br>(BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer<br>(SBTP). Anslaget finansieras med allmänna<br>skattemedel. De utgiftsstyrande faktorerna för<br>anslaget är främst prisbasbeloppsutvecklingen,<br>boendekostnadsutvecklingen och utvecklingen<br>av medelpensionen i ATP-systemet.</p>
<p>Utgifterna för anslaget uppgick 1999 till 9 940<br>miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick för<br>samma år till 9 867 miljoner kronor. Över-<br>skridandet beror i huvudsak på att ersättnings-<br>graden för BTP höjdes 1999. Anslaget beräknas<br>för 2000 underskridas med 44 miljoner kronor<br>vilket medför att anslagssparandet ökar med<br>samma belopp. Anslagssparandet uppgår därefter<br>till 454 miljoner kronor.</p>
<p>År 1999 kunde BTP utges med maximalt 90<br>procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor<br>och 4 000 kronor per månad. Bostadstillägget är<br>inkomstprövat och reduceras med 40 procent av<br>årsinkomsten upp till ett och ett halvt prisbas-<br>belopp och med 45 procent av inkomsten där-<br>över. Det särskilda bostadstillägget betalas ut<br>som en utfyllnad om inkomsten efter det att bo-<br>stadskostnaden är betald understiger nivån för<br>vad som kan anses som skäligt. Särskilt bostads-<br>tillägg betalas upp till en viss skälig levnadsnivå.<br>År 1998 var denna nivå 122 procent av prisbas-<br>beloppet för en ensamstående och 101 procent av</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 11</p>
<p>prisbasbeloppet för en gift pensionär. Beloppet<br>för den skäliga levnadsnivån höjdes i juni 1999<br>med 1,4 procentenheter i samband med höj-<br>ningen av pensionstillskottet. I denna propo-<br>sition föreslår regeringen ytterligare förbätt-<br>ringar av bostadsstödet (se vidare under avsnitt<br>3.8.1).</p>
<p>Antalet BTP-tagare har minskat på senare år.<br>Den största nedgången har skett bland ålders-<br>pensionärer men även antalet förtidspensionärer<br>med BTP har minskat något. Utvecklingen kan<br>förklaras med att pensionsinkomsterna i regel är<br>högre bland nyblivna pensionärer jämfört med<br>de personer som sedan tidigare lyfter ålders- eller<br>förtidspension. Den dominerande trenden är att<br>antalet BTP-tagare minskar också framöver.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 10 264 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer för<br>2001. För 2002 och 2003 beräknas medelsbe-<br>hovet till 9 967 000 000 respektive 9 667 000 000<br>kronor.</p>
<p>3.8.4 20:4 Delpension</p>
<p>Tabell 3.7 Anslagsutveckling 20:4 Delpension</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>299 124</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-24 010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>225 800 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>197 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 77 600 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>128 900 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>67 000 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 103 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 16 169 tkr<br>för 2001, med 11 729 tkr för 2002 och med 6 096 tkr för 2003.</p>
<p>För budgetåret 1999 uppgick kostnaderna till</p>
<p>299,1 miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick<br>till 259,4 miljoner kronor samma år. Orsaken till<br>överskridandet berodde på fel i de databaser som<br>Riksförsäkringsverket använt och som legat till<br>grund för regeringens bedömning av anslags-<br>beloppet. Regeringen har finansierat över-<br>skridandet dels genom utnyttjande av anslags-<br>sparande och möjlig anslagskredit, dels genom<br>att minska anslaget 20:2 Efterlevandepensioner<br>till vuxna. Anslaget för 2000 på 225,8 miljoner<br>kronor beräknas underskridas med ca 28<br>miljoner kronor.</p>
<p>Delpensionsförsäkringen har haft som syfte<br>att möjliggöra en successiv övergång från för-<br>värvsarbete till livet som pensionär. Den 1 juli<br>1994 ändrades reglerna inom delpensionsförsäk-<br>ringen. Detta innebar att omfattningen av den<br>arbetstidsminskning som kompenserades genom<br>delpension minskades till tio timmar och att för-<br>säkringens kompensationsgrad sänktes från 65<br>procent till 55 procent. Med denna regeländring<br>inleddes en nedåtgående tendens av den totala<br>utbetalningen av delpension. De två senaste åren<br>har dock denna tendens successivt planats ut.</p>
<p>Ålderspensionssystemet i sig ger i framtiden<br>stort utrymme för uttag av partiell ålderspension<br>i kombination med fortsatt förvärvsarbete såväl<br>före som efter 65 års ålder. Delpensionssystemet<br>kommer därför successivt att avvecklas och nya<br>delpensioner kommer inte att beviljas efter år<br>2000.</p>
<p>Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som<br>redovisats ovan att 177 600 000 kronor anvisas<br>under anslaget 20:4 Delpension för 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till 128 900 000<br>respektive 67 000 000 kronor.</p>
<p>Anslaget omfattar delpension och är ett nytt an-<br>slag under detta utgiftsområde fr.o.m. budgetåret<br>1999. Delpensionsavgiften har avskaffats fr.o.m.<br>1999 och numera finansieras anslaget med<br>allmänna skattemedel. Eftersom delpension ger<br>pensionsrätter i det reformerade ålderspensions-<br>systemet skall anslaget belastas med statliga<br>ålderspensionsavgifter.</p>
<p>19</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-100.png" style="width:42pt;height:18pt;"/>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11 BILAGA</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på<br>anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen<br>är att underlätta övergången till de nya<br>benämningar som följer av att politikområden<br>införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>20:1</p></td><td>
<p>Ålderspensioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>20:2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>20:3</p></td><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>20:4</p></td><td>
<p>Delpension</p></td></tr>
</table>
<p>Ekonomisk trygghet<br>för familjer och barn</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................9</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna</p>
<p>barnbidrag................................................................................................9</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1368) om ändring i lagen</p>
<p>(1947:529) om allmänna barnbidrag....................................................11</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt</p>
<p>barnbidrag..............................................................................................12</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd .. 13</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid</p>
<p>adoption av utländska barn...................................................................14</p>
<p>3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........................................................15</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................15</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................15</p>
<p>4 Politikområde Ekonomisk familjepolitik............................................................17</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................17</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................17</p>
<p>4.3 Mål..........................................................................................................18</p>
<p>4.4 Politikens inriktning.............................................................................18</p>
<p>4.5 Insatser...................................................................................................18</p>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet..................................................18</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet...........................................................19</p>
<p>4.6 Resultatbedömning...............................................................................20</p>
<p>4.6.1 Resultat..................................................................................................20</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser.............................................................................23</p>
<p>4.7 Förslag till regeländringar.....................................................................24</p>
<p>4.7.1 Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg.................................................24</p>
<p>4.7.2 Utgiftsbegränsande åtgärder inom underhållsstödet..........................25</p>
<p>4.7.3 Höjt bidrag till kostnader för internationella adoptioner.................26</p>
<p>4.8 Budgetförslag.........................................................................................26</p>
<p>4.8.1 21:1 Allmänna barnbidrag....................................................................26</p>
<p>4.8.2 21:2 Föräldraförsäkring........................................................................27</p>
<p>4.8.3 21:3 Underhållsstöd..............................................................................29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>4.8.4 21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner..................30</p>
<p>4.8.5 21:5 Barnpensioner...............................................................................30</p>
<p>4.8.6 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn......................................31</p>
<p>4.8.7 21:7 Pensionsrätt för barnår.................................................................32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>Anslagsbelopp...................................................................................................................7</p>
<p>3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet..........................................................15</p>
<p>4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..........................................................17</p>
<p>4.2 Hushåll med barn och bostadsbidrag under maj månad, 1995-1999................22</p>
<p>4.3 Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg 2001 .......................................................25</p>
<p>4.4 Anslagsutveckling 21:1 Allmänna barnbidrag....................................................26</p>
<p>4.5 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................26</p>
<p>4.6 Anslagsutveckling 21:2 Föräldraförsäkring........................................................27</p>
<p>4.7 Anslagets komponenter.......................................................................................27</p>
<p>4.8 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................29</p>
<p>4.9 Anslagsutveckling 21:3 Underhållsstöd..............................................................29</p>
<p>4.10 Beräkning av anslaget för 2001............................................................................30</p>
<p>4.11 Anslagsutvecklingen 21:4 Bidrag till kostnader för internationella</p>
<p>adoptioner.............................................................................................................30</p>
<p>4.12 Anslagsutveckling 21:5 Barnpensioner...............................................................30</p>
<p>4.13 Anslagets komponenter.......................................................................................31</p>
<p>4.14 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................31</p>
<p>4.15 Anslagsutveckling 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn......................31</p>
<p>4.16 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................32</p>
<p>4.17 Anslagsutveckling 21:7 Pensionsrätt för barnår.................................................32</p>
<p>4.18 Beräkning av anslaget för 2001 ............................................................................33</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Diagramförteckning</p>
<p>4.1 Barnfamiljernas medelinkomst i förhållande till samtliga hushåll....................20</p>
<p>4.2 Genomsnittlig disponibel inkomst för barnfamiljer 1998.................................21</p>
<p>4.3 De familjeekonomiska stödens andel (%) av den disponibla inkomsten för</p>
<p>familjer med barn. Medelvärde 1998...................................................................21</p>
<p>4.4 Marginaleffekt från skattesystem och bostadsbidrag för ett ensamhushåll<br>med 1 barn och en antagen hyra på 4000 kronor/månad. Den skuggade<br>bakgrunden visar var på inkomstskalan denna familjetyp befinner sig.</p>
<p>År 1999.................................................................................................................. 22</p>
<p>4.5 Antal födda barn och fruktsamhet åren 1970- 1999........................................23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner målet för politikområdet<br>Ekonomisk familjepolitik (avsnitt 4.3) samt<br>att det tidigare godkända målet för<br>utgiftsområdet upphör att gälla,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1368) om ändring i lagen<br>(1947:529) om allmänna barnbidrag,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1988:1463) om bidrag till adoption<br>av utländska barn,</p>
<p>7. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn enligt följande upp-<br>ställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:1</p></td><td>
<p>Allmänna barnbidrag</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 914 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 026 879</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 404 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adoptioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:5</p></td><td>
<p>Barnpensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>958 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:6</p></td><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 127 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:7</p></td><td>
<p>Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 276 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>47 746 979</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om<br>allmänna barnbidrag</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 a §<sup>2</sup></p>
<p>Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller<br>flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 §<br>tredje stycket eller 7 §.</p>
<p>Flerbarnstillägg lämnas med</p>
<p>1. 2 724 kronor om året för det<br>tredje barnet,</p>
<p>2. 8 160 kronor om året för det<br>fjärde barnet,</p>
<p>3. 10 200 kronor om året för det<br>femte barnet och varje ytterligare<br>barn.</p>
<p>Flerbarnstillägg lämnas med</p>
<p>1. 3 048 kronor om året för det<br>tredje barnet,</p>
<p>2. 9 120 kronor om året för det<br>fjärde barnet,</p>
<p>3. 11 400 kronor om året för det<br>femte barnet och varje ytterligare<br>barn.</p>
<p>Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär<br>allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär<br>allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor<br>och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemen-<br></p>
<p>samt.</p>
<p>Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall<br>anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1973:449.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1359.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i<br>denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1368) om<br>ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag<br>att 1 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1368) om ändring i nämnda<br>lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>För barn, som är bosatt i Sverige,<br>skall av allmänna medel såsom bidrag<br>till barnets uppehälle och uppfostran<br>lämnas allmänt barnbidrag med<br>10 200 kronor om året i enlighet med<br>vad nedan närmare stadgas.</p>
<p>För barn, som är bosatt i Sverige,<br>skall av allmänna medel såsom bidrag<br>till barnets uppehälle och uppfostran<br>lämnas allmänt barnbidrag med<br>11 400 kronor om året i enlighet med<br>vad nedan närmare stadgas.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h2>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om<br>förlängt barnbidrag</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>En elev i grundskolan har rätt till<br>förlängt barnbidrag av allmänna me-<br>del med 850 kronor i månaden från<br>och med kvartalet efter det under<br>vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma<br>gäller elever som deltar i motsvaran-<br>de utbildning i sameskolan, en riks-<br>internatskola eller en sådan friståen-<br>de skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 §<br>skollagen (1985:1100).</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§’</p>
<p>En elev i grundskolan har rätt till<br>förlängt barnbidrag av allmänna me-<br>del med 950 kronor i månaden från<br>och med kvartalet efter det under<br>vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma<br>gäller elever som deltar i motsvaran-<br>de utbildning i sameskolan, en riks-<br>internatskola eller en sådan friståen-<br>de skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 §<br>skollagen (1985:1100).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:1360.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h2>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om<br>underhållsstöd</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Underhållsstöd lämnas från och<br>med månaden efter den månad för-<br>äldrarna flyttat isär eller rätt till stöd<br>annars uppkommit, dock inte för<br>längre tid tillbaka än en månad före<br>ansökningsmånaden.</p>
<p>Underhållsstöd lämnas från och<br>med den månad under vilken föräld-<br>rarna flyttat isär eller rätt till stöd an-<br>nars uppkommit, dock inte för<br>längre tid tillbaka än en månad före<br>ansökningsmånaden.</p>
<p>Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken barnet fyllt 18<br>år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till stöd annars<br>upphört.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2001.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på ansökan om underhållsstöd som<br>inkommit före den 1 mars 2001 om föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd<br>annars uppkommit före den 1 februari 2001.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1030.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h2>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om<br>bidrag vid adoption av utländska barn</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av<br>utländska barn skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4§</p>
<p>För varje barn lämnas bidrag med För varje barn lämnas bidrag med<br>24 000 kronor 40 000 kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas i fråga om barn<br>som kommit i föräldrarnas vård här i landet från och med detta datum.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h1>3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Inom utgiftsområdet finns ett politikområde<br>Ekonomisk familjepolitik som omfattar all-<br>männa barnbidrag inklusive flerbarnstillägg och<br>förlängt barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive<br>havandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till<br>internationella adoptioner, barnpension i form av<br>folkpension och allmän tilläggspension, vård-<br>bidrag till funktionshindrade barn samt pen-<br>sionsrätt för bamår.</p>
<p>Totalt har utgifterna för utgiftsområdet ökat<br>med ca 820 miljoner kronor i förhållande till an-<br>slagna medel 1999, främst beroende på föränd-<br>ringen inom anslaget 21:2 Föräldraförsäkring.<br>För 2000 beräknas utgifterna för området bli<br>stabilt med en beräknad avvikelse från vad som<br>anvisats på ca 200 miljoner kronor (0,4 %).</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>41175</p></td><td>
<p>44 768</p></td><td>
<p>44 569</p></td><td>
<p>47 747</p></td><td>
<p>48 930</p></td><td>
<p>50 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 12</p></td><td>
<p>41 175</p></td><td>
<p>44 768</p></td><td>
<p>44 569</p></td><td>
<p>47 747</p></td><td>
<p>48 930</p></td><td>
<p>50 756</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>4 Politikområde Ekonomisk familjepolitik</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Politikområdet Ekonomisk familjepolitik om-<br>fattar utgiftsområde 12 samt anslaget 21:1 Bo-<br>stadsbidrag inom utgiftsområde 18 Samhälls-<br>planering, bostadsförsörjning och byggande. År<br>2001 beräknas statens utgifter inom politik-<br>området uppgå till 52,5 miljarder kronor.</p>
<p>Statens övriga ekonomiska stöd till barn-<br>familjerna är studiebidragen, som återfinns under<br>utgiftsområde 15 Studiestöd samt maxtaxa i<br>barnomsorgen som återfinns under utgifts-<br>område 16 Utbildning och universitetsforskning.<br></p>
<p>Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring<br>har ökat i förhållande till de budgeterade be-<br>loppen 1999, främst beroende på löneutveck-<br>lingen och på att män, som oftast har en högre<br>ersättning jämfört med kvinnor, ökat sitt nytt-<br>jande av föräldrapenningen. För 2000 förväntas<br>utgifterna för anslaget 21:1 Bostadsbidrag inom<br>utgiftsområde 18 bli lägre än vad som anvisats.</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>2001</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2002</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Anslag inom utgiftsområde 12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:1 Allmänna barnbidrag</p></td><td>
<p>16 765,8</p></td><td>
<p>18 832,0</p></td><td>
<p>18 878,4</p></td><td>
<p>20 914,0</p></td><td>
<p>20 773,0</p></td><td>
<p>20 602,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:2 Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>15 594,6</p></td><td>
<p>16 929,0</p></td><td>
<p>16 814,0</p></td><td>
<p>18 026,9</p></td><td>
<p>18 957.1</p></td><td>
<p>21 061,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:3 Underhållsstöd</p></td><td>
<p>2 895,8</p></td><td>
<p>2 750,0</p></td><td>
<p>2 643,0</p></td><td>
<p>2 404,5</p></td><td>
<p>2 348,4</p></td><td>
<p>2 297,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:4 Bidrag till kostnader för internationella adop-<br>tioner</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:5 Barnpensioner</p></td><td>
<p>938,0</p></td><td>
<p>985,0</p></td><td>
<p>947,0</p></td><td>
<p>958,0</p></td><td>
<p>976,0</p></td><td>
<p>977,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td><td>
<p>1 850,8</p></td><td>
<p>2 008,0</p></td><td>
<p>2 021,6</p></td><td>
<p>2 127,6</p></td><td>
<p>2 212,9</p></td><td>
<p>2 269,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21:7 Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>3 108,0</p></td><td>
<p>3 240,0</p></td><td>
<p>3 240,0</p></td><td>
<p>3 276,0</p></td><td>
<p>3 623,0</p></td><td>
<p>3 508,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt Utgiftsområde 12</p></td><td>
<p>41 174,7</p></td><td>
<p>44 768,0</p></td><td>
<p>44 569,2</p></td><td>
<p>47 747,0</p></td><td>
<p>48 930,4</p></td><td>
<p>50 756,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anslag inom utgiftsområde 18</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>21:1 Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>5 067,3</p></td><td>
<p>5 170,0</p></td><td>
<p>4 500,0</p></td><td>
<p>4 760,0</p></td><td>
<p>4 650,0</p></td><td>
<p>4 530,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt Politikområde Ekonomisk familjepolitik</p></td><td>
<p>46 242,0</p></td><td>
<p>49 938,0</p></td><td>
<p>49 069,2</p></td><td>
<p>52 507,0</p></td><td>
<p>53 580,4</p></td><td>
<p>55 286,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<h2>4.3 Mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Skillnaderna i de ekonomiska<br>villkoren mellan familjer med och utan barn skall<br>minska.</p>
<p>Målet som angavs i budgetpropositionen för<br>2000 var att utjämna de ekonomiska villkoren<br>mellan familjer med och utan barn samt över<br>livscykeln.</p>
<h2>4.4 Politikens inriktning</h2>
<p>För att förbättra den ekonomiska situationen för<br>barnfamiljerna har samhället byggt upp ett<br>stödsystem som syftar till att ge en ekonomisk<br>trygghet under den period familjerna har stor<br>försörjningsbörda. Genom de olika stödens<br>utformning omfördelas resurser över livscykeln<br>och skillnaderna i ekonomiska villkor minskas<br>mellan familjer med och utan barn. Alla barn får<br>genom de allmänna barnbidragen en generell<br>inkomstförstärkning. Vidare ger föräldraförsäk-<br>ringen möjlighet för båda föräldrarna att kom-<br>binera arbete och studier med föräldraskap.<br>Detta är särskilt viktigt för de ensamstående för-<br>äldrarna. De ekonomiska familjestöden är också<br>utformade så att de tillgodoser ett antal specifika<br>stödbehov hos bl.a. ensamföräldrar och föräldrar<br>till funktionshindrade barn.</p>
<p>Regeringen vill också att det ska löna sig<br>bättre att gå från arbetslöshet till arbete, eller att<br>öka sin arbetstid. Genom att införa maxtaxa<br>inom barnomsorgen och genom att se över de<br>ekonomiska familjestöden (underhållsstöd, bo-<br>stadsbidrag och barnbidrag) vill regeringen ge<br>barnfamiljerna sådana villkor att de själva kan<br>påverka sin situation utifrån vad som är bäst för<br>barnen och familjens situation i övrigt. De<br>familjeekonomiska stöden skall utformas så att<br>barnfamiljernas möjligheter att själva påverka sin<br>ekonomi ökar.</p>
<h2>4.5 Insatser</h2>
<p>4.5.1 Statliga insatser inom politikom-</p>
<p>rådet</p>
<p>Från och med den 1 januari 2000 höjdes barn-<br>bidraget med 1 200 kronor till 10 200 kronor per<br>barn och år. Även flerbarnstilläggen förbättrades.<br>Flerbarnstillägg lämnas numera med 2 724<br>kronor per år för det tredje barnet, 8 160 kronor<br>per år för det fjärde barnet och 10 200 kronor per<br>år för det femte och därefter följande barn. För-<br>slag om ytterligare höjning av de allmänna<br>barnbidragen fr.o.m. 2001 lämnas i det följande.</p>
<p>Den 1 januari 2000 förbättrades ersättningen<br>vid flerbarnsfödsel genom att en förälder för<br>varje barn utöver det andra får föräldrapenning<br>motsvarande sjukpenningen för samtliga till-<br>kommande 180 ersättningsdagar. Av de tillkom-<br>mande 180 dagarna per barn ersattes tidigare 90<br>dagar motsvarande förälderns sjukpenning och<br>90 dagar motsvarande garantinivån för dessa<br>barn.</p>
<p>Även för bostadsbidrag gäller fr.o.m. 2000<br>vissa ändrade bestämmelser. Avgiften slopades<br>på återbetalningspliktiga bidragsbelopp upp till<br>2 500 kronor, från bidragsåret 1998. Barnfamiljer<br>som ansökt om eller som uppbär bostadsbidrag<br>fick möjlighet att övergångsvis få eller behålla sitt<br>bidrag när ett barn avlidit. Det lägsta beloppet<br>för återbetalning respektive utbetalning av slut-<br>ligt bidrag höjdes något.</p>
<p>Från februari 2000 gäller nya regler för beräk-<br>ning av återbetalningsskyldighet för underhålls-<br>stöd till barn med särlevande föräldrar m.m. Det<br>grundavdrag som får göras vid beräkningen av en<br>bidragsskyldig förälders återbetalningsgrundan-<br>de inkomst höjdes från 24 000 till 72 000 kronor.<br>Samtidigt höjdes de procentsatser som bestäm-<br>mer återbetalningsbeloppens storlek vid olika<br>antal barn. (prop. 1998/99:78, bet. 1998/99:SfU9,<br>rskr. 1998/99:235). Syftet med reformen var<br>främst att systemet skulle få en bättre fördel-<br>ningspolitisk profil. Förslaget beräknas minska<br>statens utgifter för underhållsstöd med ca 160<br>miljoner kronor per år.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Under våren 2000 beslutade riksdagen om nya<br>regler för efterlevandepension enligt proposition<br>Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till<br>barn (prop. 1999/2000:91, bet. 1999/2000:SfU13,<br>rskr. 1999/2000:235). De nya reglerna innebär<br>avseende barnpensioner att ett efterlevandepen-<br>sionsunderlag som anknyts till det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall användas vid be-<br>räkning av inkomstgrundande efterlevandepen-<br>sioner som beviljas efter ikraftträdandet 2003.<br>Barnpension i form av folkpension och allmän<br>tilläggspension ersätts med inkomstgrundad<br>barnpension och efterlevandestöd till barn. De<br>barnpensioner som beviljats t.o.m. 2002 omfattas<br>av övergångsregler som överensstämmer med de<br>äldre reglerna.</p>
<p>En proposition (prop. 1999/2000:118) Beräk-<br>ning och fördelning av underhållsstöd vid växel-<br>vis boende har den 30 maj 2000 överlämnats till<br>riksdagen. De föreslagna reglerna ger, enligt re-<br>geringens uppfattning, ett mer rättvist resultat<br>eftersom båda föräldrarna föreslås få möjlighet<br>att få utfyllnadsbidrag och att bidraget beror på<br>förälderns egen ekonomiska situation och inte på<br>den andra förälderns ekonomiska förhållanden.<br>Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2001,<br>men tillämpas första gången i fråga om under-<br>hållsstöd som avser tid efter den 31 mars 2001.<br>Statens utgifter för underhållsstöd beräknas som<br>en följd av förslaget minska med ca 50 miljoner<br>kronor per år.</p>
<p>Regeringen beslutade (Dir. 2000:16) den 24<br>februari 2000 att tillkalla en särskild utredare<br>(S 2000:02) med uppgift att göra en analys av de<br>samlade effekterna av barnbidrag, underhållsstöd<br>och bostadsbidrag till barnfamiljer. Enligt direk-<br>tiven skall utredningen analysera de familjepoli-<br>tiska stödsystemen och särskilt beakta träff-<br>säkerhet och marginaleffekter. Vidare skall den<br>effekt stöden har på arbetskraftsutbudet och de<br>effekter som konsumtionsinriktade stöd kan ha<br>på prisbildningen gås igenom. Utredningen skall<br>också pröva möjligheten att förändra de familje-<br>ekonomiska stöden i en riktning som innebär att<br>stöden blir mer generella och föreslå alternativa<br>vägar som leder i den riktning som direktiven<br>anvisar. Av direktiven framgår på flera sätt att de<br>ensamstående föräldrarnas situation skall till-<br>mätas särskild vikt i utredningens arbete. Detta<br>gäller både vårdnadshavare och bidragsskyldiga<br>föräldrar. De förslag som utredningen kommer<br>fram till skall också belysas ur barns och ung-<br>domars perspektiv. I direktiven angavs att en<br>första delrapport med förslag till bl.a. utgiftsbe-<br></p>
<p>gränsande åtgärder inom underhållsstödet skulle<br>lämnas senast den 1 juni 2000. Utredningen skall<br>lämna en slutlig redovisning senast den<br>28 februari 2001.</p>
<p>Utredningen, som antagit namnet Familjeut-<br>redningen, har den 31 maj 2000 lämnat en pro-<br>memoria med en analys av utgiftsutvecklingen<br>inom underhållsstödssystemet samt förslag till<br>en utgiftsbegränsande åtgärd. Utredningen har<br>vidare den 31 juni 2000 i en promemoria visat<br>olika alternativ till hur återbetalningskraven för<br>föräldrar som är återbetalningsskyldiga för<br>många barn, skulle kunna mildras.</p>
<p>Regeringen har övervägt det förslag som redo-<br>visas i (Ds 1999:19) Beräkningsunderlag för<br>dagersättning - sjukpenning, föräldrapenning<br>m.m. och har kommit fram till att förslaget inte<br>bör genomföras. Arbetet bedrivs vidare i den ar-<br>betsgrupp inom regeringskansliet som skall ut-<br>arbeta en handlingsplan för att öka hälsan samt<br>föreslå åtgärder som bryter den negativa utveck-<br>lingen inom området.</p>
<p>4.5.2 Insatser utanför politikområdet</p>
<p>Regeringen har också vidtagit åtgärder, utanför<br>de direkta familjeekonomiska stöden, som har<br>stor betydelse för barnfamiljernas ekonomi. Re-<br>geringen har i en proposition Maxtaxa och all-<br>män förskola (prop. 1999/2000:129) bl.a. före-<br>slagit att en maxtaxa införs, dvs. en viss högsta<br>avgift inom förskoleverksamheten och skol-<br>barnsomsorgen. Regeringen har i samma propo-<br>sition föreslagit ett stegvis införande av allmän<br>förskola och förskoleverksamhet för barn vars<br>föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. För<br>åtgärder som förbättrar kvaliteten inom barn-<br>omsorgen tillförs 500 miljoner kronor fr.o.m.<br>2002. För att statsbidrag skall lämnas till de<br>kommuner som tillämpar maxtaxa skall avgiften i<br>förskoleverksamheten vara högst tre, två och en<br>procent av hushållets inkomst per månad för<br>första, andra och tredje barnet. Avgiften skall<br>dock inte överstiga 1 140 kronor per månad för<br>första barnet, 760 kronor för andra och 380<br>kronor för tredje barnet. I skolbarnsomsorgen<br>skall avgiften vara högst två, en och en procent av<br>hushållets inkomst per månad för första, andra<br>och tredje barnet. Avgiften skall dock inte<br>överstiga 760 kronor per månad för första barnet<br>och 380 kronor per månad för andra respektive<br>tredje barnet i familjen. Maxtaxan föreslås träda i<br>kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>21 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>De flesta barnfamiljer som har yngre barn får<br>en inkomstförstärkning som en följd av att<br>maxtaxan införs. En annan effekt av förslaget är<br>också att marginaleffekterna sänks, vilket ligger i<br>linje med regeringens strävan att barnfamiljerna<br>skall få bättre möjligheter att själva påverka sin<br>ekonomi.</p>
<p>Från och med 2000 har studiebidragen för<br>studerande i gymnasieskolan höjts med 100<br>kronor från 750 till 850 kronor per månad. Mot-<br>svarande höjning av barnbidraget genomfördes<br>samtidigt.</p>
<h2>4.6 Resultatbedömning</h2>
<p>4.6.1 Resultat</p>
<p>Det övergripande målet för den ekonomiska<br>familjepolitiken är att minska skillnaderna i de<br>ekonomiska villkoren för familjer med och utan<br>barn och över livscykeln. För att belysa målupp-<br>fyllelsen inom politikområdet jämförs i diagram</p>
<p>4.1 barnfamiljernas medelinkomst i förhållande<br>till medelinkomsten för samtliga hushåll i landet.<br>Det inkomstbegrepp som används är disponibel<br>inkomst enligt den officiella inkomststatistiken,<br>dvs. summan av löner, kapitalinkomster, skatte-<br>pliktiga transfereringar minus skatter samt de<br>familjeekonomiska förmånerna, inkl, bostads-<br>bidrag. Inkomsten har justerats för försörjnings-<br>börda enligt s.k. PEL-skalan. Det hushållsbe-<br>grepp som används är s.k. kosthushåll. För en<br>närmare beskrivning av ovanstående begrepp och<br>definitioner hänvisas till den fördelningspolitiska<br>redogörelsen i 2000 års ekonomiska vårproposi-<br>tion (bilaga 3).</p>
<p>De olika familjetyperna betecknas El, E2+,<br>G/Sl, G/S2 och G/S3+. Dessa beteckningar av-<br>ser ensamstående eller gifta/sammanboende med<br>ett, två och tre eller flera barn.</p>
<p>Barnfamiljernas relativa inkomst definieras<br>som medelinkomsten inom gruppen i förhållan-<br>de till medelinkomsten i hela befolkningen. Vär-<br>det 1,0 på skalan i diagrammet innebär således att<br>medelinkomsten för en viss familjetyp är den-<br>samma som medelinkomsten för samtliga hushåll<br>i landet.</p>
<p>Diagram 4.1 Barnfamiljernas medelinkomst i förhållande<br>till samtliga hushåll</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-101.png" style="width:173pt;height:123pt;"/>
<p>I flera undersökningar under senare år har visats<br>att barnfamiljernas ekonomiska standard har ut-<br>vecklats svagare under 1990-talet än standarden<br>för många andra grupper. År 1991 hade en ge-<br>nomsnittlig barnfamilj en ekonomisk standard<br>som motsvarade drygt 97 procent av genom-<br>snittet i befolkningen. Denna nivå minskade där-<br>efter successivt och var som lägst knappt 93 pro-<br>cent 1997.</p>
<p>De senaste årens ekonomiska återhämtning<br>med en ökad sysselsättning och reformer har<br>gynnat barnfamiljerna. En viss relativ förbättring<br>inträffade för gifta/samboende med barn redan<br>1996 och för ensamstående barnfamiljer ett år<br>senare. Lägst standard, ca 70 procent av genom-<br>snittet för befolkningen, har de ensamstående<br>föräldrarna med två eller flera barn. Många en-<br>samföräldrar, särskilt kvinnor, har höga mar-<br>ginaleffekter eftersom de i hög grad mottar in-<br>komstprövade bidrag, bl.a. bostadsbidrag och<br>socialbidrag. När inkomsterna höjs som följd av<br>minskad arbetslöshet och höjda reallöner får<br>ensamföräldrar därför behålla betydligt mindre<br>än andra grupper. Det kan leda till att de släpar<br>efter i standardutvecklingen.</p>
<p>I diagram 4.2 visas genomsnittliga disponibla<br>inkomster för barnfamiljer fördelade på olika<br>familjetyper. De disponibla inkomsterna är här<br>inte justerade för försörjningsbörda. Med<br>familjestöd avses barnbidrag, bostadsbidrag,<br>underhållsstöd och föräldrapenning (netto).<br>Underhållsstödet inkluderar såväl direktbetal-<br>ningar från underhållsskyldiga som utfyllnads-<br>belopp från staten. Nettoberäkningen av föräld-<br>rapenningen är schabloniserad.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Diagram 4.2 Genomsnittlig disponibel inkomst för<br>barnfamiljer 1998</p>
<p>Tusental kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-102.png" style="width:175pt;height:124pt;"/>
<p>De ekonomiska familjestödens andel av barn-<br>familjernas disponibla inkomst är beroende av<br>familjens storlek och sammansättning. Ju fler<br>barn som finns i familjen, desto större andel av<br>inkomsten utgörs av sådant stöd. Störst är stödet<br>till ensamstående med barn. Drygt en femtedel<br>av den disponibla inkomsten för ensamstående<br>med ett barn består av ekonomiskt familjestöd.<br>För ensamstående med två eller flera barn utgör<br>familjestödet ca 38 procent av den disponibla in-<br>komsten, eller i genomsnitt 72 000 kronor per år.<br>Även för samboende hushåll med flera barn har<br>stödet stor betydelse. För t.ex. sammanboende<br>med tre eller flera barn lämnas ekonomiskt<br>familjestöd med knappt en femtedel av den<br>disponibla inkomsten, eller i genomsnitt 55 000<br>kronor per år.</p>
<p>Diagram 4.3 De familjeekonomiska stödens andel (%) av<br>den disponibla inkomsten för familjer med barn. Medel-<br>värde 1998</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-103.png" style="width:175pt;height:125pt;"/>
<p>Större delen av det ekonomiska familjestödet till<br>ensamstående med ett barn består av underhålls-<br></p>
<p>stöd och bostadsbidrag, som tillsammans utgör<br>14 procent av den disponibla inkomsten för<br>dessa hushåll. För ensamstående med två eller<br>flera barn dominerar underhållsstöd och barn-<br>bidrag med drygt 26 procent av den disponibla<br>inkomsten. Till sammanboende med barn lämnas<br>främst barnbidrag och föräldraförsäkring.<br>Nästan 14 procent av den disponibla inkomsten<br>för dessa hushåll med tre eller fler barn utgörs av<br>sådana förmåner (diagram 4.3).</p>
<p>Marginaleffekter</p>
<p>De ensamstående föräldrarnas svaga ekonomiska<br>utveckling under perioden kan delvis bero på sk.<br>fattigdomsfällor. Många har höga marginal-<br>effekter vilket medför att de får behålla en be-<br>tydligt mindre del av en inkomstökning än andra<br>grupper. Marginaleffekter uppkommer när en<br>ökad inkomst delvis försvinner bl.a. i höjda<br>skatter, sänkta bostadsbidrag och höjda avgifter<br>till barnomsorgen. Höga marginaleffekter gör att<br>människor inte nämnvärt kan påverka sin eko-<br>nomi genom att förkovra sig, arbeta mer och öka<br>sina inkomster. Att ta kortvariga arbeten, att<br>börja arbeta efter arbetslöshet, att gå från deltid<br>till heltid, att studera och att åta sig mer kvalifice-<br>rade arbetsuppgifter, lönar sig inte alltid. Om det<br>ekonomiska utbytet av att ta ett arbete på en an-<br>nan ort är begränsat kan det t.ex. i enskilda fall<br>upplevas som meningslöst att flytta. Höga mar-<br>ginaleffekter kan alltså ge upphov till både ar-<br>betslöshets- och fattigdomsfällor. Det innebär<br>att valfriheten för den enskilde begränsas.</p>
<p>Höga marginaleffekter innebär också att det<br>ekonomiska utfallet av att arbeta mera är mycket<br>mindre för den enskilde än för samhället. När<br>medborgarna arbetar mer, studerar, åtar sig mer<br>kvalificerade arbetsuppgifter eller startar nya<br>företag ger det samhället stora ekonomiska<br>vinster. Det är en rättvisefråga att också den som<br>själv satsar skall få behålla en god lön för mödan.</p>
<p>Ett viktigt mål för regeringens arbete är därför<br>att minska marginaleffekterna så att föräldrar får<br>bättre möjligheter att stärka sin ekonomi.</p>
<p>Marginaleffekterna för den vanligaste gruppen<br>av ensamstående, de med ett barn, visas i diagram</p>
<p>4.4 Där framgår att de samlade marginaleffek-<br>terna av skatt och bostadsbidrag för majoriteten<br>av dessa familjer är ungefär 60 procent. Det<br>innebär att om inkomsten ökas med 100 kronor<br>får de behålla 40 kronor. De högsta marginal-<br>effekterna, närmare 80 procent, har ensamföräld-<br>rar med ett barn och inkomster i intervallet 250-<br>300 tusen kronor. Om man därtill lägger en in-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>komstberoende barnomsorgstaxa och återbe-<br>talning av studielån kan det vara svårt att finna<br>några kortsiktiga ekonomiska incitament för<br>ökat arbete. Självfallet kan det ändå finnas eko-<br>nomiska motiv för ökat arbete på längre sikt, lik-<br>som det finns många andra anledningar att ar-<br>beta.</p>
<p>Diagram 4.4 Marginaleffekt från skattesystem och bostads-<br>bidrag för ett ensamhushåll med 1 barn och en antagen<br>hyra på 4000 kronor/månad. Den skuggade bakgrunden<br>visar var pä inkomstskalan denna familjetyp befinner sig.<br>Är 1999.</p>
<p>Marginaleffekt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-104.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Föräldraförsäkring</p>
<p>Antalet ersatta föräldrapenningdagar inom för-<br>äldraförsäkringen har minskat kraftigt de senste<br>åren, vilket främst kan förklaras av att antalet<br>födda barn sjunkit påtagligt från 1990-talets<br>början. Föräldraförsäkringen syftar till att stödja<br>båda föräldrarnas möjligheter att kombinera för-<br>värvsarbete med föräldraskap. I princip alla till-<br>gängliga föräldrapenningdagar nyttjas av föräld-<br>rarna under den period de kan tas ut samtidigt<br>som männens nyttjande av ersättningsdagar<br>inom föräldraförsäkringen ökar. Införandet av<br>den s.k. pappa- och mammamånaden 1995 har<br>tydligt påverkat männens nyttjande av föräldra-<br>penningen. Cirka 80 procent av papporna till<br>barn födda efter regeländringen 1995 har nyttjat<br>föräldrapenning under barnets första fyra år,<br>jämfört med 50 procent av papporna till barn<br>födda 1993 och 1994, dvs. före regeländringen.<br>Andelen mammor och pappor i arbetskraften<br>med små barn är också hög. Cirka 70 procent av<br>mammorna och 85 procent av papporna med<br>barn mellan 0-9 år är förvärvsaktiva. Föräldraför-<br>säkringen, i kombination med övriga ekono-<br>miska familjestöd och barnomsorgen, bidrar till<br>att såväl kvinnor som män kan vara aktiva på ar-<br>betsmarknaden även när deras barn är små.</p>
<p>Bostadsbidrag</p>
<p>På grund av ökad sysselsättning, ökade reallöner<br>och förändrat bidragssystem har antalet hushåll<br>med bostadsbidrag minskat starkt under senare<br>år. Antalet hushåll med gifta eller sammanboen-<br>de föräldrar har minskat mest; gruppen har mer<br>än halverats sedan 1996. Gruppen ensamstående<br>föräldrar, och då särskilt kvinnor, minskar i lång-<br>sammare takt. Trenden väntas fortsätta under de<br>närmast kommande åren. Av landets drygt 1<br>miljon hushåll med barn fick ca 30 procent bo-<br>stadsbidrag någon gång under 1999.1 maj samma<br>år lämnades bidrag till knappt två av tre ensam-<br>stående föräldrar och mindre än vart tionde hus-<br>håll med gifta eller sammanboende föräldrar.</p>
<p>Tabell 4.2 Hushall med barn och bostadsbidrag under maj<br>manad, 1995-1999______________________________</p>
<p>Tusental</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll med<br>hemmavarande<br>barn</p>
<p>- gifta/samboende</p></td><td>
<p>193,3</p></td><td>
<p>172,9</p></td><td>
<p>105,5</p></td><td>
<p>85,5</p></td><td>
<p>67,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ensamstående</p>
<p>- kvinnor</p></td><td>
<p>191,9</p>
<p>i</p></td><td>
<p>166,3</p></td><td>
<p>156,4</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>147,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- män</p></td><td>
<p>i</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>15,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll med enbart</p></td><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>umgångesrättsbarn</p></td><td>
<p>42,5</p></td><td>
<p>41,3</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>24,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källa; RFV</p>
<p><sup>1</sup> Statistik saknas.</p>
<p>För ensamstående med barn täcker bostads-<br>bidraget i genomsnitt ca 38 procent av den fak-<br>tiska bostadskostnaden per månad, för ensam-<br>stående kvinnor knappt 39 procent och för<br>ensamstående män ca 31 procent. Till gifta/<br>sammanboende med barn lämnas bidrag med i<br>genomsnitt ca 33 procent av bostadskostnaden.<br>Den genomsnittliga inkomsten för ensamstående<br>hushåll med barn stiger långsamt. Avstämningen<br>av 1997 års bidrag visar inte någon större skillnad<br>i taxerad inkomst mellan ensamstående mammor<br>enligt inkomststatistiken för hela befolkningen<br>och de som har bostadsbidrag. Däremot har de<br>ensamstående papporna med hemmavarande<br>barn en lägre inkomst än ensamstående pappor<br>allmänt. Den genomsnittliga inkomsten för<br>sammanboende föräldrar har sjunkit årligen<br>sedan 1996. Sammanboende föräldrar med<br>bostadsbidrag har en avsevärt lägre inkomst än<br>motsvarande familjer i befolkningen i övrigt.</p>
<p>Nuvarande bostadsbidragssystem har tilläm-<br>pats i drygt tre år. Allmänhetens kännedom om<br>systemets konstruktion och effekter har ökat<br>påtagligt under perioden, bl.a. genom en utökad</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>och förbättrad information till hushållen.<br>Träffsäkerheten i det preliminära bidraget har<br>dock stärkts endast marginellt. En ökad träff-<br>säkerhet torde förväntas först vid avstämningen<br>av 1999 års bidrag, då hushållen genom erfaren-<br>heten av 1997 års avstämning insett vikten av att<br>omgående anmäla ändrade inkomstförhållanden<br>till försäkringskassan.</p>
<p>Barnafödande</p>
<p>Antalet födda barn i Sverige har minskat kraftigt<br>under 1990-talet, se diagram 4.5. Som högst<br>föddes 124 000 barn 1990 och som lägst endast<br>88 000 barn 1999, en skillnad på 36 000 födda<br>barn. Den summerade fruktsamheten, dvs. det<br>genomsnittliga antalet födda barn per kvinna<br>under ett visst år, var 2,14 barn per kvinna under<br>1990-1992, vilket då var bland de högsta nivåer-<br>na i Europa. Därefter inträffade en mycket kraf-<br>tigt nedgång. Under de senaste tre åren (1997-<br>1999) har fruktsamheten legat på endast ca 1,5<br>barn per kvinna. Detta är den lägsta nivå som<br>någonsin observerats i vårt land. Under de fem<br>första månaderna under 2000 har antalet födda<br>fortsatt ligga kvar på ungefär samma nivå som<br>under 1999.</p>
<p>Antal födda barn</p>
<p>Fruktsamhet</p>
<p>125000</p>
<p>120000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-105.png" style="width:170pt;height:126pt;"/>
<p>115000</p>
<p>105000</p>
<p>85000</p>
<p>Diagram 4.5 Antal födda barn och fruktsamhet åren<br>1970- 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-106.png" style="width:153pt;height:108pt;"/>
<p>Mycket tyder på att nedgången under 1990-talet<br>hänger samman med de samhällsförändringar<br>som skett under samma period. Under 1990-<br>talets ekonomiska kris drabbades i hög grad<br>ungdomar och kortutbildade av det åtföljande<br>kärva arbetsmarknadsläget. Många valde att stu-<br>dera för att bättre kunna hävda sig i konkurren-<br>sen på arbetsmarknaden och studerande föder få<br>barn. De senaste åren har sysselsättningen ökat<br>något igen, därtill har de ekonomiska familje-<br>stöden förstärkts. Den relativt stora andelen till-<br></p>
<p>fälliga jobb och den stora osäkerhet sådana an-<br>ställningar innebär för den framtida försörj-<br>ningen, kan vara en ytterligare orsak till att<br>barnafödandet inte ökar.</p>
<p>En viss förskjutning av barnafödandet till<br>äldre åldrar kan konstateras. Statistiska Central-<br>byråns (SCB) analyser visar att medelåldern<br>bland förstföderskor har ökat från 26,3 till 27,8<br>år mellan åren 1990 och 1997. På sikt kan ett<br>uppskjutet barnafödande leda till en minskad<br>fruktsamhet i varje åldersgrupp, eftersom antalet<br>år att få fler barn minskar samtidigt som fertili-<br>teten avtar. Benägenheten att få ett tredje barn<br>har också minskat markant.</p>
<p>4.6.2 Analys och slutsatser</p>
<p>Den ekonomiska krisen och besparingarna under<br>1990-talet har träffat barnfamiljerna relativt hårt.<br>Många familjer har upplevt ekonomiska försäm-<br>ringar till följd av arbetslöshet, minskade in-<br>komster och tidvis höga räntor. De senaste årens<br>ekonomiska återhämtning med ökad sysselsätt-<br>ning och reformer har dock gynnat barn-<br>familjerna. En viss förbättring inträffade redan<br>1996 och utvecklingen pekar på att förbättringen<br>fortsätter.</p>
<p>De sjunkande födelsetalen innebär på sikt ett<br>allvarligt problem för samhället. För att befolk-<br>ningen inte skall minska krävs ett genomsnittligt<br>födelsetal per kvinna på 2,1 barn. Ar födelsetalen<br>lägre än två kommer befolkningen att minska,<br>om man bortser från effekterna av in- och ut-<br>vandring. Låga födelsetal leder dessutom till en<br>fortsatt stigande genomsnittsålder. En minsk-<br>ning av befolkningen, tillsammans med en oba-<br>lans mellan den del i befolkningen som är i för-<br>värvsaktiv ålder och den del av befolkningen som<br>inte är det, kan leda till att förutsättningarna för<br>tillväxten och därmed välfärden påverkas på ett<br>negativt sätt. Socialdepartementet har tillsam-<br>mans med Utbildningsdepartementet givit SCB i<br>uppdrag att genomföra en enkät med syfte att<br>bredda kunskaperna om attityderna till barna-<br>födande i de mest intressanta åldersgrupperna.<br>Resultatet av uppdraget beräknas kunna presen-<br>teras i slutet av detta år. Vidare planerar rege-<br>ringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Social-<br>departementet med uppgift att stödja arbetet<br>med att öka kunskaperna om mekanismerna<br>bakom födelsetalsutvecklingen med särskild in-<br>riktning på sambanden mellan samhällets politik<br>och födelsetalsutvecklingen.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Marginaleffekter är ett allvarligt problem såväl<br>för den enskilde som för samhället. Regeringen<br>avser därför att långsiktigt verka för att ta bort<br>fattigdomsfällor och minska marginaleffekterna.<br>Ett led i detta arbete är den översyn av de eko-<br>nomiska familjestöden (Familjeutredningen)<br>som pågår. Frågan om bostadsbidragens margi-<br>naleffekter kommer att aktualiseras i utred-<br>ningens arbete.</p>
<p>Regeringen avser att under hösten förelägga<br>riksdagen en proposition om vissa förändringar<br>inom föräldraförsäkringen. Regeringen avser att<br>föreslå en förlängning av föräldrapenningen med<br>30 ersättningsdagar motsvarande förälderns sjuk-<br>penninggrundande inkomst. Föräldrapenningen<br>kommer efter sådan förlängning att uppgå till<br>sammanlagt 480 dagar. Inom ramen för sådan<br>förlängd föräldrapenning avser regeringen att<br>föreslå att sammanlagt 60 dagar reserveras för<br>mamman respektive pappan. Regeringen över-<br>väger även att föreslå förbättringar avseende<br>föräldrapenningen och den tillfälliga föräldra-<br>penningen. Regeringen överväger även möjlig-<br>heten att införa en ny femte förmånsnivå inom<br>föräldraförsäkringen samt att återinföra de s.k.<br>kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldra-<br>penningen. Medel för dessa ändamål har be-<br>räknats under anslaget.</p>
<h2>4.7 Förslag till regeländringar</h2>
<p>4.7.1 Höjda barnbidrag och flerbarns-</p>
<p>tillägg</p>
<p>Regeringens förslag: Barnbidraget och det för-<br>längda barnbidraget höjs med 100 kronor per<br>barn och månad från och med den 1 januari 2001.<br>Flerbarnstillägget höjs i motsvarande mån.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen<br>har tidigare anmält avsikten att förbättra barn-<br>familjernas ekonomi genom en höjning av barn-<br>bidrag och flerbarnstillägg i två steg under åren<br>2000 och 2001. Som förutsättning för dessa höj-<br>ningar angavs att statens finanser utvecklas i en-<br>lighet med vad som prognostiserats. Det första<br></p>
<p>steget har genomförts. Den 1 januari 2000 höjdes<br>barnbidragen med 100 kronor per barn och<br>månad. Flerbarnstillägget höjdes samtidigt i mot-<br>svarande mån. Det kan nu konstateras att förut-<br>sättningarna är gynnsamma för en fortsatt god<br>tillväxt i svensk ekonomi. De offentliga finan-<br>serna visar ett stigande överskott, inflation och<br>inflationsförväntningar är låga och räntan är låg.<br>Sysselsättningsutvecklingen väntas vara fortsatt<br>god under de närmaste åren. Regeringen anser<br>därför att det nu är möjligt att även genomföra<br>det andra steget av de aviserade höjningarna.</p>
<p>Regeringen föreslår att barnbidrag och för-<br>längt barnbidrag, som lämnas till barn i grund-<br>skolan och vissa andra skolor, höjs med 100<br>kronor till 950 kronor per barn och månad<br>fr.o.m. den 1 januari 2001. Motsvarande höj-<br>ningar föreslås också - under utgiftsområde 15<br>Studiestöd - gälla för studiebidrag, som lämnas<br>till studerande i gymnasieskolan. För att särskilt<br>stödja familjer med flera barn föreslår regeringen<br>dessutom att flerbarnstillägget höjs i motsvaran-<br>de mån. Det innebär att flerbarnstillägg fr.o.m.<br>den 1 januari 2001 lämnas enligt följande:</p>
<p>— 3 048 kronor per år (254 kronor per månad)<br>för det tredje barnet,</p>
<p>— 9 120 kronor per år (760 kronor per månad)<br>för det fjärde barnet,</p>
<p>— 11 400 kronor per år (950 kronor per<br>månad) för det femte och varje ytterligare<br>barn.</p>
<p>Jämfört med 2000 års förhållanden innebär rege-<br>ringens förslag att det ekonomiska stödet från<br>den 1 januari 2001 sammantaget förstärks med<br>327 kronor per månad för hushåll med tre barn,<br>med 507 kronor per månad för hushåll fyra barn<br>och med 707 kronor per månad hushåll med fem<br>barn. Därutöver lämnas till hushåll med fler än<br>fem barn 200 kronor mer per månad för varje<br>ytterligare barn.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder ändring i lagen<br>(1947:529) om allmänna barnbidrag och i lagen<br>(1986:378) om förlängt barnbidrag.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Tabell 4.3 Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg 2001</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Antal barn</p></td><td colspan="3">
<p>Barnbidrag 2000 (kr/mån)</p></td><td rowspan="2">
<p>Barnbidrag 20C</p>
<p>Barnbidrag</p></td><td rowspan="2">
<p>)1 (kr/mån)<br>Flerbarnstill.</p></td><td rowspan="2">
<p>Totalt</p></td><td rowspan="2">
<p>Höjning (kr/mån)<br>Barnbidrag</p></td><td rowspan="2">
<p>Flerbarnstill.</p></td><td rowspan="2">
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>Flerbarnstill.</p></td><td>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>850</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>850</p></td><td>
<p>950</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>950</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1 700</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 700</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2 550</p></td><td>
<p>227</p></td><td>
<p>2 777</p></td><td>
<p>2 850</p></td><td>
<p>254</p></td><td>
<p>3 104</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>327</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3 400</p></td><td>
<p>907</p></td><td>
<p>4 307</p></td><td>
<p>3 800</p></td><td>
<p>1 014</p></td><td>
<p>4 814</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>107</p></td><td>
<p>507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4 250</p></td><td>
<p>1 757</p></td><td>
<p>6 007</p></td><td>
<p>4 750</p></td><td>
<p>1 964</p></td><td>
<p>6 714</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>207</p></td><td>
<p>707</p></td></tr>
</table>
<p>Den utgiftsökning som följer av förslaget beräk-<br>nas till ca 2 175 miljoner kronor 2001. Det inne-<br>bär att det ekonomiska stödet till barnfamiljer<br>detta år, genom höjda allmänna barnbidrag, för-<br>stärkts med sammanlagt ca 6 500 miljoner<br>kronor i löpande priser, eller 45 procent, sedan<br>1997.</p>
<p>4.7.2 Utgiftsbegränsande åtgärder inom<br>underhållsstödet</p>
<p>Regeringens förslag: Underhållsstöd lämnas från<br>och med månaden efter den månad föräldrarna<br>flyttat isär eller rätt till stöd annars inträtt, dock<br>inte för längre tid tillbaka än en månad före an-<br>sökningsmånaden.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser<br>ställer sig bakom förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Underhålls-<br>stöd betalas ut till boföräldern från och med den<br>månad under vilken föräldrarna flyttar isär eller,<br>om de aldrig bott tillsammans, från och med den<br>månad som barnet föds eller rätten annars in-<br>trätt. Familj eutredningen har föreslagit att<br>underhållsstöd skall lämnas från och med måna-<br>den efter att föräldrarna har flyttat isär eller rätt<br>till stöd har uppstått på annat sätt.</p>
<p>Nuvarande regler innebär att om föräldrar<br>flyttar isär eller ett nytt barn föds oavsett när i<br>månaden förändringen äger rum, har boföräldern<br>rätt till fullt underhållsstöd för hela den måna-<br>den. Detta förfarande skiljer sig från reglerna för<br>barnbidrag och bostadsbidrag. För barnbidraget<br>uppkommer rätten till bidrag månaden efter det<br>att barnet har fötts eller rätten har uppstått på<br>annat sätt. Även för bostadsbidrag gäller att bi-<br>drag utges från och med månaden efter den då<br>rätten till bidrag har uppkommit. Om rätten till<br></p>
<p>bostadsbidrag har uppkommit eller upphört den<br>första dagen i en månad, skall dock bidrag läm-<br>nas eller upphöra från och med den månaden.</p>
<p>Förslaget innebär en större likformighet<br>mellan de olika regelsystemen vilket är efter-<br>strävansvärt i sig och stärker deras legitimitet.</p>
<p>Årligen kommer ca 70 000 nya barn in i sys-<br>temet. En månads underhållsstöd för dessa barn<br>kostar staten brutto drygt 82 miljoner kronor.<br>Riksförsäkringsverket gör i budgetunderlaget till<br>regeringen (den 24 februari 2000) bedömningen<br>att ca 42 procent av vad som utbetalas i under-<br>hållsstöd kommer att återbetalas av de bidrags-<br>skyldiga föräldrarna. En senareläggning med en<br>månad av den tidpunkt, när rätten till underhålls-<br>stöd inträder, skulle innebära att statens netto-<br>kostnad för underhållsstöd minskar med när-<br>mare 50 miljoner kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som sagts ovan, anser<br>regeringen att denna regeländring är väl motive-<br>rad. Den berör ingen som nu är i systemet. Den<br>utgör en regelförenkling som inte bedöms kunna<br>komma i konflikt med Familjeutredningens<br>framtida förslag.</p>
<p>Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar på<br>Familjeutredningens delrapport påpekat behovet<br>av en övergångsreglering. Regeringen delar<br>denna bedömning. Om föräldrarna redan före<br>lagens ikraftträdande flyttar isär eller annars rätt<br>till stöd uppkommit, skall de äldre bestämmel-<br>serna tillämpas även om ansökan om underhålls-<br>stöd inkom först efter ikraftträdandet.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen (1996:1030) om un-<br>derhållsstöd är sådana att Lagrådets yttrande<br>normalt skall inhämtas, vilket också skedde i<br>samband med att lagen infördes. De nu före-<br>slagna ändringarna är dock av enkel beskaffenhet<br>och Lagrådets yttrande behöver därför inte in-<br>hämtas.</p>
<p>Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari<br>2001.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Regeringens förslag föranleder ändring i lagen<br>(1996:1030) om underhållsstöd.</p>
<p>4.7.3 Höjt bidrag till kostnader för<br>internationella<br>adoptioner</p>
<p>Regeringens förslag: Bidraget till kostnader för<br>internationella adoptioner höjs till 40 000 kr per<br>barn från och med den 1 januari 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bidraget vid<br>utländska adoptioner har varit oförändrat sedan<br>1991. De senaste åren har kostnaderna i samband<br>med internationella adoptioner stigit. Regeringen<br>föreslår därför att bidraget höjs från den 1 januari<br>2001 i syfte att underlätta möjligheterna att<br>adoptera. Det nya bidragsbeloppet föreslås bli<br>40 000 kr per barn och bör gälla för familjer som<br>har fått barnet i sin vård efter den 1 januari 2001.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder ändring i lagen<br>(1998:1463) om bidrag till adoption av utländska<br>barn.</p>
<h2>4.8 Budgetförslag</h2>
<p>4.8.1 21:1 Allmänna barnbidrag</p>
<p>Tabell 4.4 Anslagsutveckling 21:1 Allmänna barnbidrag</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>16 765 792</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>357 702</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>18 832 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>18 878 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 914 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 773 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 602 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Målet för de allmänna barnbidragen, dvs. barn-<br>bidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag,<br>är att bidra till att minska skillnaderna i de eko-<br>nomiska villkoren mellan familjer med och utan<br>barn. Utgiftsutvecklingen är främst beroende av<br>bidragets nivå, antalet födda barn och netto-<br>migrationen. Antalet familjer med tre eller flera<br>barn påverkar de totala kostnaderna för fler-<br>barnstillägg.</p>
<p>Under budgetåret 1999 uppgick utgifterna för<br>de allmänna barnbidragen till drygt 16 765<br></p>
<p>miljoner kronor. Det innebär att utgifterna detta<br>år översteg anslaget med ca 60 miljoner kronor<br>eller 0,36 procent. För innevarande budgetår<br>(2000) beräknas utgifterna till ca 18 878 miljoner<br>kronor, jämfört med anslaget på 18 832 miljoner<br>kronor. En ökning av antalet bidragsberättigade<br>barn med 5 000 innebär att utgifterna för barn-<br>bidrag ökar med ca 65 miljoner kronor per år.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Barnbidragen fyller väl målet att, utan att skapa<br>marginaleffekter, bidra till att minska skillna-<br>derna i de ekonomiska villkoren mellan familjer<br>med respektive utan barn. Stödet omfördelar<br>också inkomster mellan hög- och låginkomst-<br>tagare, genom att inkomstskatten är progressiv<br>och barnbidrag betalas med samma belopp till<br>alla barn. Barnbidragssystemet är vidare lätt att<br>överblicka samt enkelt och billigt att administre-<br>ra.</p>
<p>Regeringen har tidigare anmält avsikten att<br>förbättra barnfamiljernas ekonomi genom en<br>höjning av barnbidrag och flerbarnstillägg i två<br>steg under åren 2000 och 2001. Som förutsätt-<br>ning för dessa höjningar angavs att statens finan-<br>ser utvecklas i enlighet med vad som prognos-<br>tiserats. Det första steget har genomförts. Det<br>kan nu konstateras att förutsättningarna är gynn-<br>samma för en fortsatt god tillväxt i svensk eko-<br>nomi. Regeringen har därför i det föregående<br>lämnat förslag om att även genomföra det andra<br>steget av de aviserade höjningarna fr.o.m. 2001.<br>Medel för detta ändamål har beräknats under an-<br>slaget.</p>
<p>Med hänsyn till ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 20 914 000 000 kronor anvisas för an-<br>slaget 21:1 Allmänna barnbidrag för 2001.</p>
<p>Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>18 832 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>-93 000<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>2 175 000<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>20 914 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Ny befolkningsprognos</p>
<p><sup>2</sup> Reform 2001</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till</p>
<p>20 773 000 000 kronor respektive 20 602 000 000<br>kronor. Bedömningen av anslagsbehovet utgår</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>från Statistiska centralbyråns (SCB) senaste be-<br>folkningsprognos.</p>
<p>4.8.2 21:2 Föräldraförsäkring</p>
<p>Tabell 4.6 Anslagsutveckling 21:2 Föräldraförsäkring</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 594 609</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-63 430</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 929 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 814 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 026 879 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 957 122 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 061 955 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 1 670 000 tkr<br>för 2001, med 1 756 000 tkr för 2002 och med 1 951 000 tkr för 2003.</p>
<p>Målet för föräldraförsäkringen, dvs. föräldrapen-<br>ning, tillfällig föräldrapenning och havande-<br>skapspenning, är att underlätta för båda föräld-<br>rarna att kunna kombinera föräldraskap med för-<br>värvsarbete. Regeringen har även angivit som mål<br>för socialförsäkringens administration att den<br>skall bidra till att större andel män tar ut fler<br>föräldrapenningdagar.</p>
<p>Under budgetåret 1999 uppgick utgifterna för<br>föräldraförsäkringen och havandeskapspen-<br>ningen till drygt 15 594 miljoner kronor. Det in-<br>nebär att utgifterna översteg anslaget med drygt<br>764 miljoner kronor och drygt 63 miljoner<br>kronor från tillgängliga medel. Avvikelsen beror<br>bl.a. på löneutvecklingen och på att män, som<br>oftast har högre ersättning jämfört med kvinnor,<br>ökat sitt nyttjande av föräldrapenningen samt att<br>antalet födda barn blev något fler än beräknat.<br>För innevarande budgetår (2000) beräknas ut-<br>gifterna till ca 16 814 miljoner kronor, jämfört<br>med anslaget på 16 929 miljoner kronor. Av för-<br>äldrapenningens totala utgifter för 1999 om<br>11 382 miljoner kronor utbetalades 85 procent<br>till kvinnor och 15 procent till män.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen är främst beroende av er-<br>sättningsnivå, antalet födda barn och fördelning<br>av nyttjade ersättningsdagar mellan föräldrarna.<br>Föräldrapenningdagarna som ges i samband med<br>barns födelse utgör ca 80 procent av kostnaderna<br>för föräldraförsäkringen. En ökning av antalet<br>födda barn med 1000 barn skulle innebära att ut-<br>gifterna för föräldraförsäkringen för det aktuella<br>året ökar med 40 miljoner kronor. En sådan ök-<br>ning av antalet födda barn skulle under perioden<br>2001-2003 innebära en summerad ökad kostnad<br>för föräldraförsäkringen med 140 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Anslaget för föräldraförsäkring inklusive<br>havandeskapspenning belastas från och med<br>1999 med statliga ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Föräldraförsäkringen fyller väl målet att bidra till<br>att minska skillnaderna i de ekonomiska villko-<br>ren mellan familjer med respektive utan barn<br>genom att underlätta för båda föräldrarna att<br>kunna kombinera förvärvsarbete med familj.<br>Männens nyttjande av förmånerna inom försäk-<br>ringen ökar samtidigt som i princip alla tillgäng-<br>liga dagar inom föräldrapenningen nyttjas av för-<br>äldrarna under den tid förmånen utges.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.7 Anslagets komponenter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgifter per kalenderår</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>10 389</p></td><td>
<p>11 382</p></td><td>
<p>11 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfällig föräldrapenning</p></td><td>
<p>2 640</p></td><td>
<p>3 033</p></td><td>
<p>3 115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Havandeskapspenning</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>304</p></td><td>
<p>326</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>13 282</p></td><td>
<p>14719 <sup>2</sup></p></td><td>
<p>15 256 <sup>2</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Prognos</p>
<p><sup>2</sup> Exkl. ålderspensionsavgift</p>
<p>Föräldrapenning utbetalades under vart och ett av<br>åren 1998 och 1999 för 36 miljoner dagar. För<br>2000 beräknas antalet dagar till knappt 36<br>miljoner dagar. Medelersättningen per ersatt dag<br>för 1999 var 324 kronor. För 2000 beräknas<br>medelersättningen per ersatt dag till 335 kronor.<br>Den faktor som främst påverkat utgiftsutveck-<br>lingen utgörs av antalet födda barn under ett år.<br>Antalet födda barn har sjunkit från 124 000 barn<br>per år vid 1990-talets början till beräknade antal<br>födda barn för 2000 om 89 500. Detta har kraf-<br>tigt minskat antalet ersatta dagar under perioden.</p>
<p>Vid gemensam vårdnad av barnet delas föräld-<br>rapenningdagarna lika mellan föräldrarna. Den<br>s.k. pappa- och mammamånaden, som infördes<br>1995, har på ett tydligt sätt påverkat männens<br>nyttjande av förmånen. Uppgifter från Riksför-<br>säkringsverket (RFV) visar att 80 procent av<br>pappor till barn födda efter regeländringen 1995<br>nyttjat föräldrapenning under barnets första fyra<br>år. Motsvarande siffra för barn födda 1993 och<br>1994, dvs. före regeländringen, var 50 procent.<br>Pappornas totala andel av de utbetalade netto-<br>dagarna med föräldrapenning var 7,1 procent<br>1990, 9,6 procent 1995, 10,6 procent 1996, 9,9<br>procent 1997, 10,4 procent 1998 och steg till 11,6<br>procent under 1999.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12</p>
<p>Tillfällig föräldrapenning utbetalades för drygt<br>5 miljoner dagar under 1999. Antalet ersatta<br>dagar 2000 beräknas till drygt 5 miljoner. Ut-<br>taget av tillfällig föräldrapenning har sjunkit år-<br>ligen fr.o.m. 1991. Detta kan främst förklaras av<br>de låga födelsetalen, men även sänkt kompen-<br>sationsnivå, begränsningarna i möjligheten att<br>byta ut föräldrapenning mot tillfällig föräldra-<br>penning och slopade kontaktdagar kan ha på-<br>verkat uttaget. Av det totala antalet ersatta dagar<br>med tillfällig föräldrapenning för vård av barn<br>som togs ut under 1999 utgjorde männens andel</p>
<p>33,6 procent jämfört med 32,3 procent 1998.<br>Inom den tillfälliga föräldrapenningen finns de<br>tio s.k. pappadagarna som enbart ges till pappan i<br>samband med barnets födelse. Under 1999 tog<br>74 procent av de nyblivna papporna ut sådana<br>pappadagar. År 1990 nyttjade 86 procent av<br>papporna de s.k. pappadagarna. Socialdeparte-<br>mentet avser att se över orsakerna till denna ned-<br>gång i nyttjande av ”pappadagama” inom den<br>tillfälliga föräldrapenningen.</p>
<p>Havandeskapspenning utbetalades för 789 500<br>dagar under 1999. Under 2000 beräknas antalet<br>dagar med havandeskapspenning till ca 825 400.<br>Nyttjandet av havandeskapspenning har minskat<br>sedan 1990 och kan förklaras av de låga födelse-<br>talen.</p>
<p>I regleringsbrevet för 2000 finns som verk-<br>samhetsmål 1.2.3 angivet att ”Socialförsäkringens<br>administration skall bidra till att en större andel<br>män tar ut fler föräldrapenningdagar”. Av Riks-<br>försäkringsverkets (RFV) årsredovisning för<br>2000 framgår att måluppfyllelse har nåtts avseen-<br>de detta mål. Såväl andelen män av de som nytt-<br>jat förmånen som männens andel av uttagna för-<br>äldrapenningdagar har ökat jämfört med 1999.<br>Under 1990-talet har andelen män som nyttjar<br>föräldrapenning ökat stadigt och på lång sikt<br>ökar även männens uttag av antalet föräldrapen-<br>ningdagar.</p>
<p>RFV har i en studie om delad föräldraledighet<br>”Båda blir bäst” (RFV Redovisar 2000:1) sökt<br>finna vilka omvärldsfaktorer som kan påverka<br>föräldrarnas val av fördelning av föräldra-<br>penningdagar mellan sig. Studien baseras på en<br>jämförelse mellan länen Västerbotten, Jönköping<br>och Kronoberg som baseras på tre olika enkäter<br>till ett urval föräldrar, samtliga barnmorskor<br>inom mödravårdscentralerna och samtliga hand-<br>läggare vid försäkringskassorna i de tre länen. De<br>flesta tillfrågade anser delad föräldraledighet vara<br>viktig. En majoritet anser att det är familjens<br>ekonomi som avgör hur föräldraledigheten delas<br></p>
<p>mellan föräldrarna. Föreställningen om att eko-<br>nomin avgör fördelningen av föräldraledigheten<br>mellan föräldrarna stöds ej vid närmare gransk-<br>ning av enkäten föräldrarna svarat på. När någon<br>av föräldrarna tjänar mycket mer än andra för-<br>äldern delar man fler föräldrapenningdagar jäm-<br>fört med genomsnittet. Då föräldrarna inte har<br>någon inkomstskillnad delar man mindre för-<br>äldrapenningdagar jämfört med genomsnittet.<br>Kortutbildade delar färre dagar än föräldrar med<br>längre utbildning. Även ålder och yrke har viss<br>betydelse för fördelningen av föräldrapenning-<br>dagar. Föräldrarnas fördelning av föräldraledig-<br>heten påverkas av om arbetet upplevs som<br>stimulerande och inställningen till föräldra-<br>ledighet på arbetsplatsen. Studien visar även att<br>försäkringshandläggare och barnmorskor som<br>informerar om föräldrapenning och föräldra-<br>ledighet kan påverka föräldrarnas fördelning av<br>föräldraledigheten samt att samverkan mellan<br>dessa olika aktörer har betydelse.</p>
<p>Regeringen har tidigare i 2000 års ekonomiska<br>vårproposition anmält avsikten att förlänga för-<br>äldrapenningen med 30 ersättningsdagar mot-<br>svarande förälderns sjukpenninggrundande in-<br>koms (SGI). Föräldrapenningen kommer efter<br>sådan förlängning att uppgå till sammanlagt 480<br>dagar. Inom ramen för sådan förlängd<br>föräldrapenning avser regeringen att föreslå att<br>sammanlagt 60 dagar reserveras för mamman<br>respektive pappan med ersättning motsvarande<br>SGI. Regeringen avser att under hösten förelägga<br>riksdagen en proposition om vissa förändringar<br>inom föräldraförsäkringen avseende ovan<br>nämnda förslag samt förbättringar inom<br>föräldrapenningen och den tillfälliga föräldra-<br>penningen. Regeringen överväger även möjlig-<br>heten att föreslå en ny förmånsnivå inom<br>föräldraförsäkringen samt återinförande av de<br>s.k. kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldra-<br>penningen. Medel för dessa ändamål har beräk-<br>nats under anslaget.</p>
<p>Fr.o.m. 1999 belastas anslaget för föräldraför-<br>säkring inklusive havandeskapspenning med<br>statliga ålderspensionsavgifter. Effekterna av<br>dessa förändringar har beaktats avseende resurs-<br>behovet under budgetåret 2000 enligt förslaget<br>nedan.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 929 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>1 035 379</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat/Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>62 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>18 026 879</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 18 026 879 000 kronor anvisas under<br>anslaget 21:2 Föräldraförsäkring för 2001. För<br>2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>18 957 122 000 kronor respektive 21 061 955 000<br>kronor.</p>
<p>4.8.3 21:3 Underhållsstöd</p>
<p>Tabell 4.9 Anslagsutveckling 21:3 Underhållsstöd</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>2 895 809</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>-113 729</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 750 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 643 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 404 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 348 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 297 800</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 12,5 miljoner kronor på tilläggsbudgeten i samband med den ekono-<br>miska vårpropositionen.</p>
<p>Anslaget disponeras för underhållsstöd till barn<br>med särlevande föräldrar.</p>
<p>Mål för underhållsstödet är att systemet skall<br>bidra till att föräldrar skall ta sitt ekonomiska an-<br>svar gentemot de barn som de inte sammanlever<br>med, samtidigt som samhället garanterar dessa<br>barn en rimlig ekonomisk standard.</p>
<p>Under budgetåret 1999 uppgick utgifterna för<br>underhållsstöd till närmare 2 900 miljoner<br>kronor. Det innebär att utgifterna detta år var ca<br>38 miljoner kronor eller 1,3 procent lägre än an-<br>visade medel. För innevarande budgetår (2000)<br>beräknas utgifterna till ca 2 643 miljoner kronor,<br>jämfört med anvisade medel på 2 750 miljoner<br>kronor. Den lägre anslagsbelastningen kan sann-<br>olikt förklaras av att de regeländringar som<br>genomfördes i februari 2000 innebar att utgifter-<br>na minskade mer än beräknat. Om antalet<br>bidragsberättigade barn ökar eller minskar med<br>1 000 påverkar det utgifterna för underhållsstöd<br>med ca 7,5 miljoner kronor per år.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för underhållsstödet är<br>beroende dels av omvärldsfaktorer som sam-<br>hället inte kan styra, dels av regelsystemet. Till<br></p>
<p>den första kategorin hör antalet separationer, de<br>återbetalningsskyldigas inkomstutveckling och<br>totala antal barn samt födelsetalens utveckling.<br>Styrande faktorer som staten kan påverka är bl.a.<br>underhållsstödets nivå, storleken på de procent-<br>satser som bestämmer återbetalningsskyldig-<br>heten samt storleken på det grundavdrag på in-<br>komsten som får göras innan återbetalnings-<br>skyldigheten beräknas.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Från februari 2000 gäller nya regler för beräk-<br>ning av återbetalningsskyldighet för underhålls-<br>stöd till barn med särlevande föräldrar. Det<br>grundavdrag som får göras vid beräkningen av en<br>bidragsskyldig förälders återbetalningsgrundan-<br>de inkomst höjdes från 24 000 till 72 000 kronor.<br>Samtidigt höjdes de procentsatser som bestäm-<br>mer återbetalningsbeloppens storlek vid olika<br>antal barn. Syftet med reformen var främst att<br>systemet skulle få en bättre fördelningspolitisk<br>profil.</p>
<p>Vid en analys av effekterna av reformen, har<br>återbetalningsbeloppen beräknats för samtliga<br>bidragsskyldiga enligt dels de nuvarande reg-<br>lerna, dels de som gällde före reformen. Ana-<br>lysen visade att knappt 135 000 av totalt 194 000<br>som i april var bidragsskyldiga, påverkades av<br>reformen. Återbetalningskraven minskade för<br>50 000 bidragsskyldiga och ökade för knappt<br>85 000. Av de 50 000 som fick sina återbetal-<br>ningsbelopp sänkta gick drygt 14 000 från att<br>återbetala en del av underhållsstödet till att inte<br>betala något. Dessa har således en inkomst på<br>mellan 24 000 och 72 000 kr. Av de 85 000 vars<br>belopp ökade återbetalar nu 24 300 fullt under-<br>hållsstöd, 1 173 kr per barn och månad. Av de<br>totalt 194 000 bidragsskyldiga föräldrar som i<br>april 2000 fanns i underhållsstödssystemet, hade<br>ca 44 000 föräldrar så låga inkomster att de inte<br>var återbetalningsskyldiga och ca 62 000 hade så<br>höga inkomster att de skulle återbetala hela bi-<br>dragsbeloppet. Syftet med reformen - att få en<br>bättre fördelningspolitisk profil - kan därför<br>sägas ha uppnåtts.</p>
<p>Riksförsäkringsverket konstaterar i sin senaste<br>kvartalsuppföljning, att de nya reglerna har inne-<br>burit att antalet barn i underhållssystemet har<br>minskat med ca 8 000. För en del barn, för vilka<br>någon form av utfyllnadsbidrag har betalats ut,<br>har regeländringen medfört att utfyllnadsbi-<br>draget blivit noll. Dessa försvinner därför från</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>underhållsstödssystemet. Verket har därför sänkt<br>sin prognos för åren 2000 till 2003.</p>
<p>Med hänsyn till Riksförsäkringsverkets revi-<br>derade prognos och effekterna av de föreslagna<br>förändringarna i samband med växelvis boende<br>(prop. 1999/2000:118) samt det förslag om ut-<br>giftsbegränsande åtgärd inom underhållsstödet<br>som lämnats i det föregående föreslår regeringen<br>att 2 404 500 000 kronor anvisas för anslaget 21:3<br>Underhållsstöd för år 2001.</p>
<p>Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>2 737 500 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>-258 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov (reformer)</p></td><td>
<p>-87 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 404 500</p></td></tr>
</table>
<p>^xklusiveTeskj^HT^nHjöneHÖönönnHölj^^niäggsbudgérT^ämbänT<br>med 2000 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>2 348 400 000 respektive 2 297 800 000 kronor.</p>
<p>4.8.4 21:4 Bidrag till kostnader för</p>
<p>internationella adoptioner</p>
<p>Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen 21:4 Bidrag till kostnader<br>för internationella adoptioner_______________________________</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>21 633</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>25 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget disponeras för bidrag till kostnader för<br>internationella adoptioner enligt lagen<br>(1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska<br>barn. Bidrag lämnas för närvarande med<br>24 000 kronor per barn.</p>
<p>Bidraget administreras av Riksförsäkrings-<br>verket (RFV) och de allmänna försäkrings-<br>kassorna. Statens nämnd för internationella<br>adoptionsfrågor (NIA) beräknar att cirka 1 000<br>adoptivbarn skall komma till Sverige år 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Bidraget vid utländska adoptioner har varit oför-<br>ändrat sedan 1991. De senaste åren har kostna-<br></p>
<p>derna i samband med internationella adoptioner<br>stigit. Regeringen föreslår därför att bidraget<br>höjs från den 1 januari 2001 i syfte att öka möj-<br>ligheterna att adoptera. Det nya bidragsbeloppet<br>föreslås bli 40 000 kronor per adoption. Det nya<br>bidragsbeloppet bör gälla för familjer som fått<br>barnet i sin vård här i landet efter den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Antalet adoptivbarn som kommer till Sverige<br>från utlandet kan beräknas till 1 000 för år 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att<br>40 000 000 kronor anvisas för år 2001 under an-<br>slaget 21:4 Bidrag till internationella adoptioner.<br>För åren 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>samma belopp.</p>
<p>4.8.5 21:5 Barnpensioner</p>
<p>Tabell 4.12 Anslagsutveckling 21:5 Barnpensioner</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>938 006</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>43 544</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>985 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>947 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>958 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>976 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>977 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Målet för barnpensioner är att garantera barn<br>vars ena eller båda föräldrar avlidit en rimlig<br>ekonomisk standard.</p>
<p>Från anslaget bekostas barnpension i form av<br>folkpension och allmän tilläggspension. Från och<br>med budgetåret 1999 redovisas barnpension i<br>form av allmän tilläggspension under anslag 21:5<br>Barnpensioner. Under budgetåret 1999 uppgick<br>utgifterna för barnpension i form av folkpension<br>och allmän tilläggspension till drygt 938 miljoner<br>kronor. Detta innebär att att utgifterna under-<br>steg anslaget med ca 30 miljoner kronor. Ut-<br>giftsutvecklingen är stabil och styrs främst av<br>utvecklingen av medelpoängen inom ATP, bas-<br>beloppsutvecklingen och utvecklingen av antalet<br>barn med barnpension. För innevarande budget-<br>år (2000) beräknas utgifterna till ca 947 miljoner<br>kronor. En avvikelse med 100 kronor från<br>prisbasbeloppet påverkar anslagsbelastningen<br>med ca 2 600 tusen kronor. Om medelantalet<br>barnpensioner avviker med 100 stycken från<br>prognosen påverkar detta anslagsbelastningen<br>med ca 3 400 tusen kronor.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Barnpension ges till barn under 18 år vars far<br>eller mor eller båda föräldrar har avlidit. För barn<br>som går i grundskola, gymnasium eller liknande<br>kan barnpensionen förlängas, längst t.o.m. juni<br>månad det år barnet fyller 20 år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.13 Anslagets komponenter 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Barnpension<br>i form av:</p></td><td>
<p>folkpension</p></td><td>
<p>allmän</p>
<p>tilläggspension</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>289 000</p></td><td>
<p>658 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>290 000</p></td><td>
<p>668 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>293 000</p></td><td>
<p>683 000</p></td></tr>
</table>
<p>Under 2000 beräknas ungefär 29 464 barnpen-<br>sioner i form av folkpension och 28 606 barn-<br>pensioner i form av allmän tilläggspension be-<br>talas ut. Antalet barnpensioner har sjunkit under<br>ett flertal år och denna trend kan antas fortsätta<br>de kommande åren.</p>
<p>Effekterna av de nya reglerna avseende in-<br>komstgrundad barnpension och efterlevandestöd<br>till barn (prop. 1999/2000:91) har beaktats vid<br>beräkningen av anslaget.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar me-<br>delsbehovet för anslaget 21:5 Barnpensioner<br>under budgetåret 2001 till 958 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>985 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>-27 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>958 000</p></td></tr>
</table>
<p>4.8.6 21:6 Vårdbidrag för</p>
<p>funktionshindrade barn</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.15 Anslagsutveckling 21:6 Vårdbidrag för funk- 1<br>tionshindrade barn 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 850 807</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-114 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 008 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 021 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 127 600 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 212 900 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 269 400 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 182 000 tkr<br>för 2001, 194 000 tkr för 2002 och med 197 000 tkr för 2003.</p></td></tr>
</table>
<p>Målet för vårdbidrag för funktionshindrade barn<br>är att ge föräldrar möjlighet att i hemmet ta hand<br>om funktionshindrat barn med behov av särskild<br>tillsyn och vård.</p>
<p>Under budgetåret uppgick utgifterna för<br>vårdbidraget till drygt 1 850 miljoner kronor.<br>Det innebär att utgifterna detta år översteg an-<br>slaget med drygt 60 miljoner kronor. För inne-<br>varande budgetår (2000) beräknas utgifterna till<br>ca 2 021 miljoner kronor, jämfört med anslaget<br>på 2 008 miljoner kronor. Med hänsyn till att det<br>från 1999 finns ett ingående underskott på drygt<br>114 miljoner kronor beräknas det sammanlagda<br>underskottet för budgetåret (2000) till ca<br>128 miljoner kronor. En avvikelse med 100<br>kronor från prisbasbeloppet påverkar utgifterna<br>för vårdbidrag med drygt 5 miljoner kronor. Om<br>antalet nettobidrag avviker med 100 stycken från<br>prognostiserat antal påverkas utgiften för an-<br>slaget med drygt 10 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen delar RFV:s bedömning av medels-<br>behovet och föreslår att 958 000 000 kronor an-<br>visas under anslaget 21:5 Barnpensioner för 2001.<br>För 2002 och 2003 beräknas anslaget till<br>976 000 000 respektive 977 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder<br>med hemmavarande barn under 16 år som är i<br>behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedöm-<br>ning av rätt till vårdbidrag beaktas även mer-<br>kostnader på grund av barnets sjukdom eller<br>funktionshinder. För barn som vistas på institu-<br>tion eller enskilt hem genom samhällets försorg<br>kan, för den tid barnet vistas hemma, under vissa<br>förutsättningar utbetalas ferievårdbidrag. Vård-<br>bidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller<br>en fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras till<br>prisbasbeloppet. Hel förmån utgör 250 procent</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>av prisbasbeloppet. Vårdbidraget är skattepliktigt<br>och pensionsgrundande.</p>
<p>Viss del av vårdbidraget kan fastställas som<br>skattefri ersättning för merkostnader. Ersättning<br>för merkostnader som motsvarar minst 18 pro-<br>cent av prisbasbeloppet kan betalas ut utöver det<br>annars gällande maximibeloppet för helt vård-<br>bidrag om vård- och tillsynsbehovet för ett barn<br>är så stort att det räcker för att grunda rätt till<br>helt vårdbidrag. Den del av vårdbidraget som<br>motsvarar merkostnader är skattefri och ej pen-<br>sionsgrundande.</p>
<p>Från och med 1 januari 1998 kan vårdbidrag<br>beviljas i de fall det enbart är fråga om merkost-<br>nader. Denna regeländring har medfört att<br>bidragsnivån bättre anpassas till stödbehovet och<br>därmed de faktiska kostnaderna. Vårdbidrag kan<br>även från denna tidpunkt ges i vissa fall vid<br>längre sjukhusvistelse.</p>
<p>Anslaget för vårdbidrag, utom den del som av-<br>ser merkostnadsersättning, belastas från och med<br>1999 med statliga ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Utgifterna för vårdbidrag uppgick budgetåret<br>1999 till drygt 1 850 miljoner kronor, varav ca<br>107 miljoner kronor bestod av merkostnadser-<br>sättningar. Antalet vårdbidrag i december 1999<br>var 28 100.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) har i rapporten<br>En socialförsäkring för kvinnor och män - en<br>kartläggning ur ett genderperspektiv (RFV redo-<br>visar 1998:1) redovisat en handlingsplan för jäm-<br>ställdhetsarbetet. RFV prioriterar att göra för-<br>djupade studier med genderperspektiv inom<br>handikappområdet. Sådana fördjupade studier<br>har gjorts avseende vårdbidraget i rapporten Ut-<br>vecklingen av handikappersättning och vård-<br>bidrag under nittiotalet. Rapporten visar att det<br>under nittiotalets första år skett en kraftig ök-<br>ning av antalet barn för vilka vårdbidrag beviljats.<br>En del av ökningen förklaras av befolkningsök-<br>ningen under denna tid, men den största ök-<br>ningen av vårdbidrag härrör från det ökade an-<br>talet pojkar med psykiska störningar, särskilt<br>diagnoserna autism och DAMP.</p>
<p>För närvarande tenderar antalet vårdbidrag att<br>öka och ökningen förväntas bestå under de när-<br>maste åren då tillströmningen av antalet vård-<br>bidrag bedöms bli större än antalet upphörda<br>vårdbidrag. Ökningen kan troligen förklaras med<br>att regelverket utvecklats, att föräldrarnas<br>kännedom om förmånen har ökat samt att det<br>finns fler barn som är berättigade till förmånen,<br>bl.a. som ett resultat av den s.k. avinstitutiona-<br>liseringen. Socialdepartementet avser att se över<br></p>
<p>orsakerna till ökningen av antalet vårdbidrag,<br>särskilt avseende det ökade antalet vårdbidrag<br>som härrör från antalet pojkar med psykiska<br>störningar.</p>
<p>Tabell 4.16 Beräkning av anslaget för 2001</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 2000</p></td><td>
<p>2 008 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>119 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>2 127 600</p></td></tr>
</table>
<p>Anslagsbehovet för budgetåret 2001 utgår från<br>det fastställda prisbasbeloppet 36 900 kronor.<br>Beräkningen har grundats på utbetalning av i<br>genomsnitt ca 18 077 hela vårdbidrag 2001. Till<br>detta skall läggas en uppräkning på grund av<br>retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag<br>samt statlig ålderspensionsavgift. Regeringen<br>föreslår därmed att 2 127 600 000 kronor anvisas<br>anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade<br>barn för 2001. För 2002 och 2003 beräknas an-<br>slaget till 2 212 900 000 respektive 2 269 400 000<br>kronor.</p>
<p>4.8.7 21:7 Pensionsrätt för barnår</p>
<p>Tabell 4.17 Anslagsutveckling 21:7 Pensionsrätt för barnår</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 108 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3 240 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 276 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 623 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 508 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Målet för pensionsrätt för barnår är att stödja<br>den förälder i familjen som har lägst inkomst<br>och/eller tagit störst del av vårdnaden av barnet.</p>
<p>Anslaget har tillkommit med anledning av det<br>reformerade ålderspensionssystemet (prop.<br>1997/98:151, bet. 1997/98:SfU 13 och 14, rskr.<br>1997/98:315 och 320).</p>
<p>Under budgetåret 1999 uppgick utgifterna för<br>pensionsrätt för barnår till 3 108 miljoner<br>kronor. För innevarande budgetår (2000) beräk-<br>nas utgifterna till 3 240 miljoner kronor. Om<br>prisbasbeloppet skulle vara 100 kronor högre än<br>enligt förutsättningarna skulle anslagsbelast-<br>ningen bli ca 4 miljoner kronor högre. Om löne-<br>ökningen skulle vara en procentenhet högre än</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>enligt förutsättningarna skulle utgifterna för an-<br>slaget bli ca 9 miljoner kronor högre.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det nya pensionssystemet är ett livsinkomst-<br>baserat ålderspensionssystem. I ett sådant system<br>finns behov av särskild kompensation för från-<br>varo från arbetsmarknaden som inte rimligen bör<br>slå igenom som minskad pensionsrätt. Ett sådant<br>exempel är föräldrar med små barn som ofta av-<br>står helt eller delvis från att förvärvsarbeta. Aven<br>om föräldrapenningförmånen är pensionsgrun-<br>dande inkomst i det reformerade pensionssyste-<br>met, kommer i ett livsinkomstbaserat ålderspen-<br>sionssystem varje inkomstbortfall att påverka<br>pensionsutfallet.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för barnår skall<br>kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds<br>och t.o.m. det år då barnet fyller tre år eller, om<br>barnet är fött under någon av månaderna juli-<br>december, fr.o.m. det år då barnet uppnår ett års<br>ålder t.o.m. det år då barnet fyller fyra år.</p>
<p>Föräldrar med små barn skall därför ges pen-<br>sionsrätt för barnår genom att tillgodoräknas<br>pensionsrätt i form av pensionsgrundande be-<br>lopp för barnår.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för barnår till-<br>godoräknas med automatik och kräver inte<br>någon ansökan från föräldern. Föräldrarna kan<br>dock själva välja vem som skall tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för bamår. För de fall<br>där föräldrarna inte gör ett aktivt val kommer<br>den förälder med det lägsta pensionsunderlaget<br>för aktuellt år att tillgodoräknas det pensions-<br>grundande beloppet. Eftersom bamårsrätten, om<br>föräldrarna inte gör ett aktivt val, tillfaller den<br>förälder som har lägst inkomst och det i hög ut-<br>sträckning är kvinnor som har de lägsta inkoms-<br>terna kommer denna förmån främst kvinnor till<br>godo. En person med flera barn skall inte för<br>samma tid kunna tillgodoräkna sig pensionsrätt<br>för barnår dubbelt eller flerfaldigt. För föräldrar<br>med mer än ett gemensamt barn i ”rätt” ålder<br>kan endast en av föräldrarna tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp för ett och samma<br>barnår.</p>
<p>För den förälder som tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp för barnår skall en fiktiv<br></p>
<p>inkomst beräknas för denna tid. Sådan fiktiv in-<br>komst kan beräknas på tre sätt. Det alternativ<br>som ger det förmånligaste utfallet för ett givet år<br>används.</p>
<p>- Utfyllnad till förälderns pensionsgrundande<br>inkomst året före barnet födelse,</p>
<p>- utfyllnad till 75 procent av den genomsnitt-<br>liga pensionsgrundande inkomsten för alla<br>försäkrade under 65 år,</p>
<p>- ett för alla försäkrade enhetligt belopp.</p>
<p>Utfyllnad kan ske upp till en viss pensions-<br>grundande inkomst. Endast inkomster upp till<br>intjänandetaket beaktas vid jämförelserna.</p>
<p>Utifrån det pensionsgrundande beloppet skall<br>pensionsrätt beräknas med 18,5 procent av<br>underlaget. För dessa pensionsgrundande belopp<br>skall, i likhet med pensionsgrundande inkomster,<br>en statlig ålderspensionsavgift om 18,5 procent<br>betalas. Ålderspensionsavgiften betalas inte av<br>den enskilde utan av staten och kallas för statlig<br>ålderspensionsavgift. Det är denna avgift som<br>skall belasta anslaget.</p>
<p>Den statliga ålderspensionsavgiftens storlek<br>och pensionsrätten för bamår varierar med för-<br>ändringar i bland annat arbetsmarknad, utveck-<br>ling av födelsetalen och basbeloppet.</p>
<p>Regeringen avser att under hösten förelägga<br>riksdagen förslag om förbättrad barnårsrätt för<br>adoptivföräldrar.</p>
<p>Avgiftsunderlaget, på vilket en statlig ålders-<br>pensionsavgift ska betalas, beräknas för 2001 till</p>
<p>17 709 miljoner kronor. För 2002 och 2003 be-<br>räknas avgiftsunderlaget till 18 046 respektive</p>
<p>18 705 miljoner kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 200</p></td><td>
<p>3 240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymer m.m.</p></td><td>
<p>36 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 2001</p></td><td>
<p>3 276 000</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att 3 276 000 000 kronor<br>anvisas under anslaget 21:7 Pensionsrätt för<br>bamår 2001. För 2002 och 2003 beräknas<br>medelsbehovet till 3 623 000 000 respektive<br>3 508 000 000 kronor.</p>
<p>33</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÄDE 12 BILAGA</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Nya anslagsbenämningar</p>
<p>Av tabellen nedan framgår benämningen på<br>anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen<br>är att underlätta övergången till de nya<br>benämningar som följer av att politikområden<br>införts.</p>
<p>Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Benämning 2000</p></td><td>
<p>Benämning 2001</p></td><td>
<p>Anslagets namn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>21:1</p></td><td>
<p>Allmänna barnbidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>21:2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>21:3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>21:4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adoptioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>21:5</p></td><td>
<p>Barnpensioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>21:6</p></td><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>21:7</p></td><td>
<p>Pensionsrätt för bamår</p></td></tr>
</table>
<p>Älderspensions-<br>systemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>Förslag till statsbudget för 2001</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i lagen</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring...........................................................7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1397) om ändring i lagen</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring.........................................................10</p>
<p>2.3 Förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring............12</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1414) om ändring i</p>
<p>socialförsäkringslagen (1999:799)........................................................13</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)........14</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring i lagen</p>
<p>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension...................................16</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad</p>
<p>ålderspension.........................................................................................18</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1411) om ändring i lagen</p>
<p>(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.............................. 20</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig</p>
<p>ålderspensionsavgift..............................................................................22</p>
<p>2.10 Förslag till ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)........24</p>
<p>3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten..........................................27</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................27</p>
<p>3.2 Förändringar på grund av ålderspensionsreformen............................27</p>
<p>3.3 Utgiftsutvecklingen..............................................................................29</p>
<p>3.4 Förslag till regeländringar.....................................................................31</p>
<p>3.4.1 Vissa nödvändiga ändringar utan finansiell innebörd.........................31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>Tabellförteckning</p>
<p>3.1 Utgifter för ålderspensioner från AP-fonden och premiereserven...................27</p>
<p>3.2 Antalet personer med inkomstrelaterad ålderspension december</p>
<p>2000-2003.............................................................................................................28</p>
<p>3.3 Antalet ålderspensionärer med fördelning efter antalet ATP-år</p>
<p>december 1999......................................................................................................28</p>
<p>3.4 Omfördelning av ålderspensionsutgifterna mellan statsbudgeten och AP-</p>
<p>fonden ...................................................................................................................28</p>
<p>3.5 Inkomstindex.......................................................................................................29</p>
<p>3.6 Antalet pensionärer med ATP december 1990-1999........................................30</p>
<p>3.7 Medelpoäng, för ålderspensinärer 1985-1999.................................................... 30</p>
<p>3.8 Utgifter vid sidan av statsbudgeten....................................................................31</p>
<p>3.9 Utbetalda pensioner från AP-fonden med fördelning efter kön år 1999.........31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1366) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1397) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1414) om ändring i<br>socialförsäkringslagen (1999:799),</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i socialförsäkringslagen (1999:799),</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1409) om ändring i lagen</p>
<p>(1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1411) om ändring i lagen<br>(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:676) om statlig<br>ålderspensionsavgift,</p>
<p>10. antar regeringens förslag till ändring i<br>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1366) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<sup>1<br></sup>i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1366) om ändring i nämnda lag skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>5§</p>
<p>Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet<br>till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst.<br>För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om<br>hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad<br>mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller<br>till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas</p>
<p>a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden<br>eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till<br>sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,</p>
<p>b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag be-<br>viljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn<br>till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepen-<br>sion, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,</p>
<p>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgå-<br>ende sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets-<br>eller inkomstförhållanden,</p>
<p>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>e) när ett beslut om vilandeförklaring av förtidspension enligt 16 kap. 16<br>eller 17 § upphör.</p>
<p>Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då an-<br>ledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst<br>som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning<br>tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i an-<br>slutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.</p>
<p>Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är<br>tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till<br>vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt till<br>samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade</p>
<p>1. bedriver studier, för vilka hon<br>eller han uppbär studiehjälp, studie-<br>medel eller särskilt vuxenstudiestöd<br>enligt studiestödslagen (1973:349),<br>studiestöd enligt lagen (1983:1030)<br>om särskilt vuxenstudiestöd för ar-<br>betslösa, bidrag enligt förordningen<br>(1995:938) om utbildningsbidrag för<br>doktorander eller särskilt utbildnings-<br>bidrag</p>
<p>2. genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och uppbär<br>timersättning för studierna,</p>
<p>3. är inskriven vid arbetsmark-<br>nadsinstitut eller genomgår arbets-<br>marknadsutbildning som beslutats av<br>en arbetsmarknadsmyndighet,</p>
<p>1. bedriver studier enligt de grun-<br>der som fastställs av regeringen eller<br>den myndighet regeringen bestämmer,</p>
<p>3. deltar i ett arbetsmarknadspoli-<br>tiskt program och får aktivitetsstöd<br>eller står till arbetsmarknadens för-<br>fogande enligt de grunder som fastställs<br>av regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer,</p>
<p>4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex<br>månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</p>
<p>5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den för-<br>säkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldra-<br>ledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller<br>vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i<br>avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade<br>fick barnet i sin vård,</p>
<p>6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</p>
<p>För en försäkrad som avses i tredje<br>stycket 1 eller 3 skall försäkrings-<br>kassan, vid sjukdom under utbild-<br>ningstiden, beräkna sjukpenningen på<br>en sjukpenninggrundande inkomst<br>som har fastställts på grundval av en-<br>bart den inkomst av eget arbete som<br>den försäkrade kan antas få under<br>denna tid. Om därvid den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten helt eller<br>delvis är att hänföra till anställning,<br>skall årsarbetstiden beräknas på<br>grundval av enbart det antal arbets-<br>timmar som den försäkrade kan an-<br>tas ha i ifrågavarande förvärvsarbete<br>under utbildningstiden.</p>
<p>För en försäkrad som avses i tredje<br>stycket 1 eller deltar i ett arbets-<br>marknadspolitiskt program och får ak-<br>tivitetsstöd skall försäkringskassan,<br>vid sjukdom under den aktuella<br>tiden, beräkna sjukpenningen på en<br>sjukpenninggrundande inkomst som<br>har fastställts på grundval av enbart<br>den inkomst av eget arbete som den<br>försäkrade kan antas få under denna<br>tid. Om därvid den sjukpenning-<br>grundande inkomsten helt eller del-<br>vis är att hänföra till anställning, skall<br>årsarbetstiden beräknas på grundval<br>av enbart det antal arbetstimmar som<br>den försäkrade kan antas ha i</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>För en försäkrad som avses i<br>10 c § första stycket 1 eller 2 skall<br>dock under studieuppehåll mellan<br>vår- och hösttermin, då den försäk-<br>rade inte uppbär studiesocial förmån<br>för studier som avses i tredje stycket<br>1, sjukpenningen beräknas på den<br>sjukpenninggrundande inkomst som<br>följer av första-tredje styckena, om<br>sjukpenningen blir högre än sjuk-<br>penning beräknad på den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten enligt<br>fjärde stycket.</p>
<p>ifrågavarande förvärvsarbete under<br>den aktuella tiden.</p>
<p>För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i<br>7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en<br>annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då liv-<br>ränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst<br>som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den<br>försäkrade kan antas få under denna tid.</p>
<p>För en försäkrad som avses i<br>10 c § första stycket 1 eller 2 skall<br>dock under studieuppehåll mellan<br>vår- och hösttermin, då den försäk-<br>rade inte uppbär studiesocial förmån<br>som anges i tredje stycket 1, sjuk-<br>penningen beräknas på den sjukpen-<br>ninggrundande inkomst som följer<br>av första-tredje styckena, om sjuk-<br>penningen blir högre än sjukpenning<br>beräknad på den sjukpenning-<br>grundande inkomsten enligt fjärde<br>stycket.</p>
<p>Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när<br>den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.</p>
<p>Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej<br>omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant<br>förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1397) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<sup>1<br></sup>i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1397) om ändring i nämnda lag skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>5§</p>
<p>Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet<br>till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst.<br>För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om<br>hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad<br>mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller<br>till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas</p>
<p>a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden<br>eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till<br>sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,</p>
<p>b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag be-<br>viljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn<br>till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepen-<br>sion, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,</p>
<p>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgå-<br>ende sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets-<br>eller inkomstförhållanden,</p>
<p>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt</p>
<p>e) när ett beslut om vilandeförklaring av förtidspension enligt 16 kap. 16<br>eller 17 § upphör.</p>
<p>Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då an-<br>ledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst<br>som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning<br>tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i an-<br>slutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.</p>
<p>Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är<br>tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till<br>vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt till<br>samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade</p>
<p>1. bedriver studier, för vilka hon<br>eller han uppbär studiestöd enligt<br>studiestödslagen (1999:1395), bidrag<br>enligt förordningen (1995:938) om<br>utbildningsbidrag för doktorander eller<br>särskilt utbildningsbidrag</p>
<p>3. är inskriven vid arbetsmark-<br>nadsinstitut eller genomgår arbets-<br>marknadsutbildning som beslutats av<br>en arbetsmarknadsmyndighet,</p>
<p>1. bedriver studier enligt de grun-<br>der som fastställs av regeringen eller<br>den myndighet regeringen bestämmer,</p>
<p>3. deltar i ett arbetsmarknadspoli-<br>tiskt program och får aktivitetsstöd<br>eller står till arbetsmarknadens för-<br>fogande enligt de grunder som fastställs</p>
<p>' Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>av regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer,</p>
<p>4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex<br>månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</p>
<p>5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den för-<br>säkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldra-<br>ledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller<br>vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i<br>avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade<br>fick barnet i sin vård,</p>
<p>6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsphkt.</p>
<p>För en försäkrad som avses i tredje<br>stycket 1 eller 3 skall försäkrings-<br>kassan, vid sjukdom under utbild-<br>ningstiden, beräkna sjukpenningen på<br>en sjukpenninggrundande inkomst<br>som har fastställts på grundval av en-<br>bart den inkomst av eget arbete som<br>den försäkrade kan antas få under<br>denna tid. Om därvid den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten helt eller<br>delvis är att hänföra till anställning,<br>skall årsarbetstiden beräknas på<br>grundval av enbart det antal arbets-<br>timmar som den försäkrade kan an-<br>tas ha i ifrågavarande förvärvsarbete<br>under utbildningstiden.</p>
<p>För en försäkrad som avses i tredje<br>stycket 1 eller deltar i ett arbets-<br>marknadspolitiskt program och får ak-<br>tivitetsstöd skall försäkringskassan,<br>vid sjukdom under den aktuella tiden,<br>beräkna sjukpenningen på en<br>sjukpenninggrundande inkomst som<br>har fastställts på grundval av enbart<br>den inkomst av eget arbete som den<br>försäkrade kan antas få under denna<br>tid. Om därvid den sjukpenning-<br>grundande inkomsten helt eller del-<br>vis är att hänföra till anställning, skall<br>årsarbetstiden beräknas på grundval<br>av enbart det antal arbetstimmar som<br>den försäkrade kan antas ha i<br>ifrågavarande förvärvsarbete under<br>den aktuella tiden.</p>
<p>För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i<br>7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en<br>annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då liv-<br>ränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst<br>som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den<br>försäkrade kan antas få under denna tid.</p>
<p>För en försäkrad som avses i<br>10 c § första stycket 1 eller 2 skall<br>dock under studieuppehåll mellan<br>vår- och hösttermin, då den försäk-<br>rade inte uppbär studiesocial förmån<br>för studier som avses i tredje stycket<br>1, sjukpenningen beräknas på den<br>sjukpenninggrundande inkomst som<br>följer av första-tredje styckena, om<br>sjukpenningen blir högre än sjuk-<br>penning beräknad på den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten enligt<br>fjärde stycket.</p>
<p>För en försäkrad som avses i<br>10 c § första stycket 1 eller 2 skall<br>dock under studieuppehåll mellan<br>vår- och hösttermin, då den försäk-<br>rade inte uppbär studiesocial förmån<br>som anges i tredje stycket 1, sjuk-<br>penningen beräknas på den sjukpen-<br>ninggrundande inkomst som följer<br>av första-tredje styckena, om sjuk-<br>penningen blir högre än sjukpenning<br>beräknad på den sjukpenninggrun-<br>dande inkomsten enligt fjärde<br>stycket.</p>
<p>Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när<br>den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.</p>
<p>Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej<br>omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant<br>förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.3 Förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>16 kap.</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Innan beslut meddelas i fråga om rätt till särskild efterlevandepension skall<br>försäkringskassan undersöka om det finns skäl att vidta åtgärder för att för-<br>bättra den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete.<br>Finner försäkringskassan att sådan åtgärd behövs, skall kassan se till att den<br>vidtas. Detta skall gälla även vid omprövning av rätten till särskild efterlevan-<br>depension.</p>
<p>Som villkor för rätt till särskild<br>efterlevandepension får uppställas att<br>den efterlevande skall genomgå<br>yrkesinriktad rehabilitering, arbets-<br>marknadsutbildning eller annan ut-<br>bildning eller medverka vid annan<br>arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett så-<br>dant villkor får även avse skyldighet<br>för den efterlevande att vara anmäld<br>som arbetssökande hos den offent-<br>liga arbetsförmedlingen och att anta<br>erbjudet lämpligt arbete.</p>
<p>Som villkor för rätt till särskild<br>efterlevandepension får uppställas att<br>den efterlevande skall delta i ett ar-<br>betsmarknadspolitiskt program eller<br>genomgå viss utbildning. Ett sådant<br>villkor får även avse skyldighet för<br>den efterlevande att vara anmäld som<br>arbetssökande hos den offentliga ar-<br>betsförmedlingen och att anta erbju-<br>det lämpligt arbete.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1932:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse: 1988:881.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1414) om<br>ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1414) om ändring i socialför-<br>säkringslagen (1999:799)</p>
<p>dels att 3 kap. 13 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1414) om änd-<br>ring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1414)<br>om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p><sup>13</sup> §</p>
<p>Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion och tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p>
<p>1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen<br>(•1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,</p>
<p>2. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>3. utbildningsbidrag i form av dag- 3. aktivitetsstöd till den som deltar i</p>
<p>penning under arbetsmarknadsutbild- ett arbetsmarknadspolitiskt program,</p>
<p>ning och yrkesinriktad rehabilitering</p>
<p>samt ersättning vid generationsväxling</p>
<p>4. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>5. korttidsstudiestöd och vuxen-</p>
<p>6. särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>7. ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>6. vuxenstudiebidrag enligt lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt<br>utbildningsbidrag,</p>
<p>7. timersättning vid vuxenutbild-<br>ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>och ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller</p>
<p>9. stipendium som enligt punkt 12<br>sjunde stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>9. stipendium som enligt 11 kap.<br>46 5 inkomstskattelagen (1999:1229)<br>skall tas upp som intäkt i inkomst-<br>slaget tjänst.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli<br>2001. Den äldre lydelsen gäller fort-<br>farande i fråga om studiestöd som be-<br>viljats enligt den upphävda studie-<br>stödslagen (1973:349) eller enlig<br>övergångsbestämmelserna till studie-<br>stödslagen (1999:1393).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 2001.</p>
<p>22 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nrl. Del2</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7, 10 och 13 §§ samt 5 kap. 5 § socialför-<br>säkringslagen (1999:799) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>Om en förmån som avses i 4 eller</p>
<p>5 § utges när försäkringen skall upp-<br>höra enligt 6 § andra stycket, fort-<br>sätter försäkringen enligt 4 eller 5 §<br>att gälla under den tid för vilken<br>förmånen utges. Försäkringen fort-<br>sätter också att gälla, enligt de grunder<br>som regeringen fastställer, för den tid<br>en person genomgår utbildning eller<br>står till arbetsmarknadens förfogande.</p>
<p>1</p>
<p>Försäkringen enligt 4 eller 5 §<br>fortsätter att gälla efter efter-<br>skyddstiden enligt 6 § andra stycket<br>så länge skyddsbestämmelserna om<br>beräkning av sjukpenninggrundande<br>inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 4-</p>
<p>6 lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring är tillämpliga.</p>
<p>Om en förmån som avses i 4 eller<br>5 § utges när försäkringen skall upp-<br>höra enligt 6 § andra stycket, fort-<br>sätter försäkringen enligt 4 eller 5 §<br>att gälla under den tid för vilken<br>förmånen utges.</p>
<p>§</p>
<p>Försäkringen enligt 4 eller 5 §<br>fortsätter att gälla efter efter-<br>skyddstiden enligt 6 § andra stycket<br>så länge skyddsbestämmelserna om<br>beräkning av sjukpenninggrundande<br>inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket /-<br>6 lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring är tillämpliga</p>
<p>B §'</p>
<p>Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion och tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p>
<p>1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen<br>(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,</p>
<p>2. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,</p>
<p>4. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>5. korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>6. vuxenstudiebidrag enligt lagen 6. särskilt utbildningsbidrag,<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudie-<br>stöd för arbetslösa samt särskilt utbild-<br>ningsbidrag</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse lagförslag 2.4. Ändringen innebär bl.a. att punkten 5 upphävs.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>7. ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>7. timersättning vid vuxenutbild-<br>ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>och ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller</p>
<p>9. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall<br>tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>5 kap.<br>5§</p>
<p>Ett ärende som skall avgöras av en<br>allmän försäkringskassa och avser<br>någon som inte är bosatt i Sverige<br>skall avgöras av den försäkringskassa<br>inom vars verksamhetsområde den<br>enskilde regelmässigt tillbringar sin<br>dygnsvila. Om dygnsvilan inte till-<br>bringas i Sverige, skall ärendet av-<br>göras av den försäkringskassa inom<br>vars verksamhetsområde den en-<br>skilde regelmässigt arbetar. Ar den<br>enskilde sjöman skall ärendet, om<br>det inte avser pension, avgöras av<br>Västra Götalands allmänna försäk-</p>
<p>Ett ärende som skall avgöras av en<br>allmän försäkringskassa och avser<br>någon som inte är bosatt i Sverige<br>skall avgöras av den försäkringskassa<br>inom vars verksamhetsområde den<br>enskilde regelmässigt tillbringar sin<br>dygnsvila. Om dygnsvilan inte<br>tillbringas i Sverige, skall ärendet av-<br>göras av den försäkringskassa inom<br>vars verksamhetsområde den en-<br>skilde regelmässigt arbetar. Är den<br>enskilde sjöman skall ärendet, om<br>det inte avser pension, avgöras av<br>Västra Götalands läns allmänna för-</p>
<p>ringskassa. säkringskassa.</p>
<p>Om det inte med stöd av första stycket kan bestämmas till vilken försäk-<br>ringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns allmänna för-<br>säkringskassa.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 kap. 13 § den 1 juli 2001 och i övrigt<br>den 1 januari 2001.</p>
<p>2. Den äldre lydelsen av 3 kap. 13 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd<br>som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt<br>övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1409) om<br>ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1409) om ändring i lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>dels att 2 kap. 5 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1409) om änd-<br>ring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att punkterna 1 och 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1999:1409) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>5§></p>
<p>Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller<br>på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt<br>i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild<br>tjänst,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-<br>ståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-<br>sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som<br>tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av 10. aktivitetsstöd till den som deltar<br>dagpenning under arbetsmarknadsut- i ett arbetsmarknadspolitiskt program,<br>bildning och yrkesinriktad rehabilite-<br>ring samt ersättning vid generations-<br>växling</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. särskilt utbildningsbidrag, 13. vuxenstudiebidrag enligt lagen</p>
<p>(1983:1030) om särskilt vuxenstudie-<br>stöd för arbetslösa samt särskilt ut-<br>bildningsbidrag,</p>
<p>' Ändringen innebär bl.a. att punkten 9 upphävs.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>14. ersättning till deltagare i 14. timersättning vid vuxenutbild-</p>
<p>teckenspråksutbildning för vissa för- ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>äldrar (TUFF), och ersättning till deltagare i tecken-</p>
<p>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den<br>1 juli 2001.</p>
<p>2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 5 J<br>och 3 kap. 24 § gäller fortfarande i<br>fråga om studiestöd som beviljats<br>enligt den upphävda studiestödslagen<br>(1973:349) eller enligt övergångsbe-<br>stämmelserna till studiestödslagen<br>(1999:1395).</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft i fråga<br>om 2 kap. 5 § den 1 januari 2001 och i<br>fråga om 3 kap. 24 § den 1 juli 2001.</p>
<p>2. Den äldre lydelsen av 3 kap.<br>24 § gäller fortfarande i fråga om<br>studiestöd som beviljats enligt den<br>upphävda studiestödslagen (1973:349)<br>eller enligt övergångsbestämmelserna<br>till studiestödslagen (1999:1395).</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>5§*</p>
<p>Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller<br>på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt<br>i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i</p>
<p>allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-<br>ståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-<br>sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshets-<br>kassa,</p>
<p>10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxen-</p>
<p>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudie-<br>stöd för arbetslösa samt särskilt ut-<br>bildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbild-<br>ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>och ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>13. särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. ersättning till deltagare i<br>teckenspråksutbildning för vissa för-<br>äldrar (TUFF),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse lagförslag 2.6. Ändringen innebär bl.a. att punkten 12 upphävs.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfaran-<br>de i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen<br>(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen<br>(1999:1395).</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1411) om<br>ändring i lagen (1998:676) om statlig<br>ålderspensionsavgift</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1411) om ändring i lagen<br>(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>dels att 2 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1411) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1411)<br>om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§></p>
<p>Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller<br>på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i<br>stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-<br>ståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-<br>sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som<br>tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av 10. aktivitetsstöd till den som deltar</p>
<p>dagpenning under arbetsmarknadsut- i ett arbetsmarknadspolitisktprogram,</p>
<p>bildning och yrkesinriktad rehabilite-<br>ring samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. särskilt utbildningsbidrag, 13. vuxenstudiebidrag enligt lagen</p>
<p>(1983:1030) om särskilt vuxenstudie-<br>stöd för arbetslösa samt särskilt ut-<br>bildningsbidrag,</p>
<p>' Ändringen innebär bl.a. att punkten 9 upphävs.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>14. ersättning till deltagare i 14. timersättning vid vuxenutbild-</p>
<p>teckenspråksutbildning för vissa för- ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>äldrar (TUFF), och ersättning till deltagare i tecken-</p>
<p>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den<br>2001. Den äldre lydelsen gäller fort- 1 januari 2001.</p>
<p>farande i fråga om studiestöd som be-<br>viljats enligt den upphävda studie-<br>stödslagen (1973:349) eller enligt<br>övergångsbestämmelserna till studie-<br>stödslagen (1999:1393).</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig<br>ålderspensionsavgift</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensions-<br>avgift skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p><sup>2</sup>§'</p>
<p>Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller<br>på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i<br>stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-<br>ståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-<br>sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för dokto-<br>rander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudie-<br>stöd för arbetslösa samt särskilt utbild-<br>ningsbidrag</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbild-<br>ning för utvecklingsstörda (särvux)<br>och ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de<br>grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>13. särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. ersättning till deltagare i<br>teckenspråksutbildning för vissa för-<br>äldrar (TUFF),</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse lagförslag 2.8. Ändringen innebär bl.a. att punkten 12 upphävs.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfaran-<br>de i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen<br>(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen<br>(1999:1395).</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h2>2.10 Förslag till ändring i socialförsäkringsregisterlagen<br>(1997:934)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § socialförsäkringsregisterlagen skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>o <sup>7§1</sup></p>
<p>Som särskilda ärendeuppgifter får inte registreras sådana uppgifter som av-<br>ses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller annan värderande<br>upplysning om den registrerade.</p>
<p>Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:</p>
<p>1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av 1 §<br>första stycket,</p>
<p>2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för ersätt-<br>ningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första stycket,</p>
<p>3. grad av nedsatt arbetsförmåga,</p>
<p>4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare,</p>
<p>5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i rehabili-<br>teringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,</p>
<p>6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna rehabilite-<br>ringsåtgärder,</p>
<p>7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bostads-<br>kostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket lagen<br>(1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>8. att vårdnadshavare är förordnad särskilt enligt föräldrabalken,</p>
<p>9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis<br>på det allmännas bekostnad,</p>
<p>10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i öv-<br>rigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,</p>
<p>11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt<br>socialtjänstlagen (1980:620) eller vistas eller bor på annat liknande sätt,</p>
<p>12. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit och i sådant fall<br>kravåtgärder, exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp<br>och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334),</p>
<p>13. vilken personkrets enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till<br>handikappade som den bilstödsberättigade hör till,</p>
<p>14. att godmanskap eller förvaltarskap är anordnat enligt föräldrabalken,</p>
<p>15. att en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar<br>förmåga att vårda barn,</p>
<p>16. att den registrerade är berät-<br>tigad till dagpenning enligt 3 § för-<br>ordningen (1996:1100) om aktivi-<br>tetsstöd,</p>
<p>17. att den registrerade har rätt till<br>ersättning enligt 13-19 förord-<br>ningen (1987:409) om bidrag till ar-<br>betshjälpmedel m.m.,</p>
<p>16. att den registrerade får aktivi-<br>tetsstöd enligt 5 § tredje stycket för-<br>ordningen (1996:1100) om aktivi-<br>tetsstöd,</p>
<p>17. att den registrerade har rätt till<br>ersättning enligt 16-22 §§ förord-<br>ningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:378.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>18. bevakningsanledning, samt</p>
<p>19. anledningen till att ett ärende avslutats.</p>
<p>I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om ersätt-<br>ning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och<br>förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom, i fråga om vård-<br>givare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana register får vidare<br>registreras uppgift om</p>
<p>1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen om<br>tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,</p>
<p>2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,</p>
<p>3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 § förord-<br>ningen om tandvårdstaxa,</p>
<p>4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om tandvårds-<br>taxa,</p>
<p>5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på<br>den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt</p>
<p>6. patientavgift och tandvårdsersättning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>3 Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten omfattar AP-fonden samt premiepen-<br>sionssystemet. AP-fondens betalningsansvar har<br>renodlats till att endast omfatta ålderspension,<br>som en del av ålderspensionsreformen. Således<br>redovisas ATP i form av förtidspension och<br>efterlevandepension fr.o.m år 1999 under<br>utgiftsområdena 10 respektive 11. Fonden har i<br>stället tagit över betalningsansvaret från stats-<br>budgeten för den folkpension i form av ålders-<br>pension som utbetalas till pensionärer med ATP.<br>År 2001 sker de första utbetalningarna av re-<br>formerad ålderspension i form av tilläggspension,<br>inkomstpension och premiepension. Tilläggs-<br>pensionen och inkomstpensionen kommer att<br>belasta AP-fonden. Premiepensionen betalas ut<br>från premiepensionssystemet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 3.1 Utgifter för ålderspensioner från AP-fonden och 1<br>premiereserven 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136 194</p></td><td>
<p>140 034</p></td><td>
<p>139 949</p></td><td>
<p>144 579</p></td><td>
<p>150 109</p></td><td>
<p>149 462</p></td></tr>
</table>
<h2>3.2 Förändringar på grund av<br>ålderspensionsreformen</h2>
<p>Det nya ålderspensionssystemet införs succes-<br>sivt. Intjänandereglerna för reformerad ålders-<br>pension trädde i kraft den 1 januari 1999. Reg-<br>lerna för utbetalning av inkomstrelaterad ålders-<br>pension kommer såvitt avser personer födda<br>1938 eller senare att träda i kraft den 1 januari<br>2001. Den inkomstrelaterade ålderspensionen<br>för dessa åldersgrupper består av tilläggspension,<br>inkomstpension och premiepension.</p>
<p>Vid utgången av 2000 beräknas knappt 10 000<br>personer födda 1938 och 1939 ha gjort förtida<br>uttag på den inkomstrelaterade ålderspensionen.<br>Ålderspensionen för dessa personer beräknas för<br>närvarande enligt reglerna i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, AFL, men skall räknas om<br>enligt de reformerade reglerna den 1 januari<br>2001. Riksförsäkringsverket har i skrivelse<br>(S2000/5000/SF) framfört att många kommer<br>att få en sänkning av pensionen i samband med<br>omräkningen. Anledningen till detta är att den<br>s.k. garantiregeln tillämpas först fr.o.m. att pen-<br>sionären fyller 65 år. Garantiregeln avser att<br>hindra att pensionen från det reformerade<br>ålderspensionssystemet i alltför stor omfattning<br>avviker från pensionen enligt ATP-systemet. Av<br>Riksförsäkringsverkets kartläggning framgår att<br>många av de berörda personerna inte tycks ha<br>fått tillräcklig information om omräkningen<br>2001. Därför avser regeringen att under hösten<br>återkomma med förslag som mildrar effekterna<br>vid övergången till det nya systemet.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>År 2001 beräknas ytterligare 7 000 personer<br>födda 1938 - 1940 göra förtida uttag på den in-<br>komstrelaterade ålderspensionen enligt de nya<br>reglerna. Utbetalningar i större omfattning sker<br>först 2003 när personer födda 1938 fyller 65 år.<br>Uppskattningsvis kommer ca 105 000 ålders-<br>pensionärer att få en del av sin pension i form av<br>inkomstpension och premiepension 2003. In-<br>komstpensionen belastar AP-fonden. Premie-<br>pensionen betalas ut från premiepensionssyste-<br>met.</p>
<p>Tabell 3.2 Antalet personer med inkomstrelaterad ålders<br>pension december 2000-2003</p>
<p>Tusental</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstrelaterad<br>ålderspension</p></td><td>
<p>1 368</p></td><td>
<p>1 386</p></td><td>
<p>1 405</p></td><td>
<p>1 426</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav inkomst-<br>pension och<br>premiepension i<br>20-delar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
</table>
<p>Även personer födda 1937 eller tidigare berörs<br>till viss del av det nya pensionssystemet. Enligt<br>tidigare riksdagsbeslut skall tilläggspensionen för<br>personer födda 1937 eller tidigare beräknas på<br>samma sätt som tilläggspensionen för den s.k.<br>mellangenerationen, dvs. för personer födda<br>1938 - 1953. Detta innebär att tilläggspensionen<br>även skall innefatta folkpensionen beräknad i<br>förhållande till antalet ATP-år. Exempelvis skall<br>tilläggspensionen för en person som har 15 ATP-<br>år utgöras dels av personens ATP, dels av 15/30<br>delar av hans/hennes folkpension. I de fall bo-<br>sättningstiden enligt dagens regler skulle ge rätt<br>till högre folkpension ersätts pensionären genom<br>garantipensionen. Enligt det ursprungliga beslu-<br>tet skulle de nya reglerna träda i kraft samtidigt<br>för både mellangenerationen och för personer<br>födda 1937 eller tidigare, nämligen 2001. Med<br>anledning av att lagen om garantipension i sin<br>helhet träder i kraft först 2003 har regeringen i<br>propositionen Anpassningar i ålderspensions-<br>systemet inför år 2001, m.m. (prop.<br>1999/2000:138) föreslagit att även ikraftträdan-<br>det av de nya reglerna om tilläggspension skjuts<br>fram till 2003, vad gäller personer födda 1937<br>eller tidigare.</p>
<p>De förestående ändringarna av sättet att be-<br>räkna tilläggspension innebär att betalnings-<br>ansvaret för folkpensionen delvis återgår till<br>statsbudgeten. Således skall AP-fonden fr.o.m.<br>2003 endast belastas med den del av folkpen-<br></p>
<p>sionen som kan hänföras till antalet ATP-år. Den<br>folkpension som är hänförlig till antalet bosätt-<br>ningsår skall belasta statsbudgeten och utbetalas i<br>form av garantipension, oavsett om pensionären<br>har ATP eller ej. Förändringen gäller flertalet av<br>de pensionärer som saknar 30 ATP-år, främst<br>kvinnor. Av tabellen nedan framgår att 685 435<br>pensionärer hade färre än 30 ATP-år 1999. Ut-<br>gifterna från AP-fonden beräknas minska med ca</p>
<p>7,5 miljarder kronor på grund av ändringarna<br>2003? Statsbudgetens utgiftssida beräknas öka<br>med lika-stort belopp.</p>
<p>Tabell 3.3 Antalet ålderspensionärer med fördelning efter<br>antalet ATP-år december 1999 ___</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antalet ATP-år</p></td><td>
<p>Antalet kvinnor</p></td><td>
<p>Antalet män</p></td><td>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Färre än 30 år</p></td><td>
<p>507 719</p></td><td>
<p>177 716</p></td><td>
<p>685 435</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30 är</p></td><td>
<p>186 578</p></td><td>
<p>487 459</p></td><td>
<p>674 037</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga med</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ATP</p></td><td>
<p>694 297</p></td><td>
<p>665 175</p></td><td>
<p>1 359 472</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 3.4 Omfördelning av ålderspensionsutgifterna<br>mellan statsbudgeten och AP-fonden</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Folkpension överförd<br>till statsbudgeten<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Folkpension överförd<br>från statsbudgeten<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>41 727</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>42 400</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>43 265</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>44 405</p></td><td>
<p>7 500</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Enligt 1998 års beslut.</p>
<p><sup>2</sup> Enligt förslag i prop. 1999/2000:127.</p>
<p>Under våren 2000 beslutade riksdagen om s.k.<br>finansiell infasning vilket innebär att 155 miljar-<br>der kronor överförs från AP-fonden till stats-<br>budgeten den 1 januari 2001, (prop.<br>1999/2000:46). Överföringarna från AP-fonden<br>uppgår därmed, inklusive tidigare överfört be-<br>lopp, till 245 miljarder kronor. Skälet till över-<br>föringen är bl.a. att betalningsansvaret för för-<br>tidspensioner och efterlevandepensioner i och<br>med pensionsreformen förts över från AP-fon-<br>den till statsbudgeten. En ny bedömning av<br>ålderspensionssystemets finansiella ställning<br>kommer att göras 2004. Om det då bedöms rim-<br>ligt skall ytterligare medel föras från fonden till<br>statsbudgeten den 1 januari 2005.</p>
<p>I prop. 1993/94:250 Reformering av det all-<br>männa pensionssystemet gjorde regeringen be-<br>dömningen att pensionsrätt för studier med<br>studiemedel borde tillgodoräknas fr.o.m. år 1995.<br>I samma proposition föreslog regeringen att pen-<br>sionsrätt för plikttjänst skulle tillgodoräknas</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>fr.o.m. 1995. I prop. 1999/2000:10 om ett refor-<br>merat studiestödssystem föreslog regeringen att<br>pensionsrätt för studier skulle tillgodoräknas för<br>åren 1995-2000. Regeringen gör bedömningen<br>att kostnaderna för de retroaktiva pensions-<br>rätterna för studier respektive plikttjänst bör<br>hanteras inom ramen för AP-fonden på samma<br>sätt som gäller för retroaktiva pensionsrätter för<br>barnår. Detta innebär att AP-fondens roll som<br>buffert utnyttjas för att kompensera för de pen-<br>sionsförmåner som byggts upp och som inte har<br>täckts av avgifter för de aktuella åren. Detta har<br>beaktats när överföringsbeloppet från AP-<br>fonden till statsbudgeten fastställdes.</p>
<p>Det nya pensionssystemet ställer delvis nya<br>krav på AP-fonden. Således har riksdagen be-<br>slutat om en ny organisation och nya placerings-<br>regler för AP-fonden med ikraftträdande den 1<br>maj 2000. Målet för de nya placeringsreglema är<br>att få maximal avkastning vid låg risknivå. Den<br>nya organisationen innebär att 1-5 AP-fonderna<br>omvandlas till fyra från varandra fristående AP-<br>fonder. Detta har skett genom att nuvarande<br>Tredje fondstyrelsen har lagts ned och verksam-<br>heten förts över till Första fondstyrelsen. Det<br>har även skett vissa namnändringar. Således har<br>namnet på Första fondstyrelsen (inkl. Tredje<br>fondstyrelsen) ändrats till Första AP-fonden.<br>Vidare har 4—5 fondstyrelserna namnändrats till<br>Fjärde AP-fonden respektive Tredje AP-fonden.<br>Femte fondstyrelsen har upphört. De fyra<br>kvarstående AP-fonderna skall tillsammans med<br>6:e AP-fonden utgöra buffertfonderna i det<br>reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Det nya pensionssystemet har tillförts flera<br>egenskaper i syfte att klara av finansiella på-<br>frestningar i ekonomin, bland annat har intjäna-<br>de pensionsrättigheter och utbetalda pensioner<br>knutits till inkomstutvecklingen. Dock kvarstår<br>vissa risker för finansiell instabilitet. Exempel på<br>sådana risker är situationen där summan av de in-<br>komster som skall finansiera pensionerna ökar i<br>långsammare takt än de utbetalda pensionerna.<br>För att hantera de kvarvarande riskerna har rege-<br>ringen arbetat fram en mekanism som automa-<br>tiskt stabiliserar systemet, om de långsiktiga pen-<br>sionsåtagandena tenderar att bli större än vad<br>som kan finansieras inom ramen för avgiftsut-<br>taget. Detta presenterades i promemorian Au-<br>tomatisk balansering av ålderspensionssystemet,<br>Ds 1999:43. Förslaget i promemorian bereds<br>vidare inom regeringskansliet och Genom-<br>förandegruppen.</p>
<h2>3.3 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Faktorer som hittills har styrt utgiftsutveck-<br>lingen är prisbasbeloppets utveckling, antalet<br>personer med intjänad pension och medel-<br>poängen för de nyblivna pensionärerna. I sam-<br>band med att de reformerade intjänandereglerna<br>trädde i kraft 1999 introducerades en ny faktor,<br>inkomstindexets utveckling. Inkomstindexet för<br>ett år visar den genomsnittliga reala förändringen<br>av pensionsgrundande inkomster, inkomster<br>över intjänande taket och förtidspensioner för de<br>tre föregående åren samt prisförändringen för<br>det närmast föregående året.</p>
<p>Inkomstindexets utveckling påverkar pen-<br>sionsutgifterna på sikt främst genom att den en-<br>skildes pensionsbehållning årligen skrivs upp<br>med indexets procentuella förändring. En viss<br>inverkan har också det förhållandet att det s.k.<br>intjänandetaket i pensionssystemet knyts till<br>inkomstindexet. Detta sker genom att intjänan-<br>detaket, som i dag är 7,5 förhöjda prisbasbelopp,<br>från och med 2001 skall vara 7,5 inkomstbasbe-<br>lopp. Inkomstbasbeloppet skall årligen skrivas<br>upp med inkomstindexets förändring. För<br>startåret 2001 är inkomstbasbeloppet detsamma<br>som det förhöjda prisbasbeloppet. Den första<br>uppskrivningen sker 2002.</p>
<p>Inkomstindexets utveckling påverkar pen-<br>sionsutgiftema även omedelbart genom att in-<br>komstpensionen och tilläggspensionen, inkl,<br>tilläggspensionen för personer födda 1937 eller<br>tidigare, skall följa inkomstindexets utveckling<br>genom årlig följsamhetsindexering kring normen<br>1,6. Detta innebär att pensionerna årligen skrivs<br>upp med inkomstindexets procentuella föränd-<br>ring minskat med talet 1,6. Följsamhetsindexe-<br>ringen ersätter därvid den hittills gällande bas-<br>beloppsframskrivningen.</p>
<p>Tabell 3.5 Inkomstindex</p>
<p><sub>i</sub>1999 2000 200^^2002^^J03<sub>i</sub></p>
<p>100 101,73 103,63 105,15 109,11</p>
<p>Den inkomstgrundade pensionen från fördel-<br>ningssystemet skall följsamhetsindexeras från<br>och med året efter det år den pensionsberättigade<br>fyller 65 år. De reformerade ålderspensionerna<br>följsamhetsindexeras således första gången 2004<br>då personer födda 1938 fyller 66 år. Även<br>tilläggspensionen för personer födda 1937 eller<br>tidigare skall följsamhetsindexeras från det året</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>pensionären fyller 66 år. För denna åldersgrupp<br>har, som ovan nämnts, ikraftträdandet av be-<br>stämmelserna om tilläggspension skjutits fram<br>till 2003. Emellertid har regeringen ansett det<br>vara angeläget att inte vänta med följsamhets-<br>indexeringen. I prop. 1999/2000:138 har rege-<br>ringen därför föreslagit att ATP skall följsam-<br>hetsindexeras fr.o.m. 2002. Utgifterna för åren<br>2002 och 2003 påverkas således av följsamhets-<br>indexeringen.</p>
<p>Följsamhetsindexeringen 2002 beräknas<br>medföra en ökning av pensionsutgifterna från<br>ATP med 1,9 %. Den reala höjningen är ca<br>0,4 %. Regeringen har i denna proposition före-<br>slagit vissa förbättringar för de sämst ställda<br>pensionärerna. Införandet av följsamhetsin-<br>dexeringen innebär att även pensionärer med<br>högre pensionsinkomster nu kan få del av den<br>goda tillväxten i ekonomin.</p>
<p>Här bör även nämnas att beräkningssättet för<br>pensionsgrundande inkomst delvis ändrades<br>1999. Från och med detta år görs således ett av-<br>drag för den allmänna pensionsavgiften innan<br>den pensionsgrundande inkomsten beräknas. På<br>grund av detta utvecklades de pensionsgrundan-<br>de inkomsterna svagare 1999 än inkomsterna<br>generellt. Vidare påverkar det nämnda avdraget<br>inkomstindex för 2002 som därmed också får en<br>svagare utveckling. För att detta inte skall få<br>effekt på utgående pensioner skall en lägre norm<br>för följsamhetsindexeringen användas 2002.<br>Normen -0,4 skall därmed tillämpas. Detta<br>innebär att pensionerna skrivs upp med ett tal<br>som överstiger inkomstindexets förändring med<br>0,4 procentenheter. År 2003 har effekterna av<br>avdraget fasats ut och följsamhetsindexeringen<br>kan därför ske kring den ordinarie normen 1,6.<br>Inkomstindexet beräknas öka med 1,5 % 2002<br>och med 3,8 % 2003.</p>
<p>Personer födda 1937 eller tidigare kommer<br>även fortsättningsvis få den inkomstrelaterade<br>pensionen beräknad enligt äldre regler. Personer<br>födda 1938 eller senare fasas successivt in i sys-<br>temet. Således kommer personer födda 1938 att<br>få 4/20 delar av den inkomstrelaterade pensionen<br>beräknad enligt de nya reglerna. Motsvarande<br>andel för personer födda 1939 är 5/20 osv.<br>Resterande del av pensionen beräknas enligt<br>reglerna för ATP. Den långa infasningstiden<br>innebär att ATP kommer att dominera utbetal-<br>ningarna under en lång tid framöver. Därför<br>kommer medelpoängens utveckling att ha be-<br>tydelse för utgiftsutvecklingen även framöver.</p>
<p>Ålderspensionsutgiftema från AP-fonden har<br>visat en årlig ökning både i reala och i nominella<br>termer. Detta kan delvis förklaras med att<br>medelpoängen för nyblivna pensionärer är högre<br>än poängen för de äldre som har avlidit. Också<br>antalet pensionärer med ATP har ökat. Framför-<br>allt har det skett en markant ändring när det<br>gäller kvinnor. De yngre kvinnorna har en helt<br>annan anknytning till arbetsmarknaden än de<br>som är äldre, vilket även framgår av pensions-<br>statistiken. Antalet kvinnor med ATP ökar år-<br>ligen och poängen som ATP baseras på blir<br>högre.</p>
<p>Dock tycks skillnaderna mellan kvinnor och<br>män i pensionshänseende kvarstå under en lång<br>tid framöver. En undersökning som baseras på<br>vårens pensionsutskick visar att den beräknade<br>pensionen för kvinnor i genomsnitt är ca 80 % av<br>pensionen till män.</p>
<p>Tabell 3.6 Antalet pensionärer med ATP december 1990-<br>1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>403 000</p></td><td>
<p>529 000</p></td><td>
<p>632 000</p></td><td>
<p>694 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>591 000</p></td><td>
<p>636 000</p></td><td>
<p>657 000</p></td><td>
<p>665 000</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3.7 Medelpoäng, för ålderspensinärer 1985-1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>2,35</p></td><td>
<p>2,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>3,63</p></td><td>
<p>4,03</p></td><td>
<p>4,38</p></td><td>
<p>4,60</p></td></tr>
</table>
<p>Utöver verkliga inkomster ger även vissa fiktiva<br>inkomster pensionsrätt i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Ett sådant exempel är pen-<br>sionsgrundande belopp för vård av små barn.<br>Från och med 1999 betalas statlig ålderspen-<br>sionsavgift på 18,5 procent för den pensionsrätt<br>som erhålls för vård av barn. Regeringen avser<br>återkomma med förslag till vissa förbättringar<br>avseende barnårsrätten för adoptivföräldrar.</p>
<p>En viktig del i det nya pensionssystemet är<br>premiepensionen. Avgiften, 2,5 % av den pen-<br>sionsgrundande inkomsten, till premiepensions-<br>systemet fonderas. Under denna höst får det<br>svenska folket för första gången välja den eller de<br>fonder och fondförvaltare som de vill skall för-<br>valta de egna premiema. Totalt finns det drygt<br>450 fonder att välja mellan. En statlig förvaltning<br>kommer även att finnas i 7:e AP-fonden för per-<br>soner som hellre vill välja ett offentligt alternativ,<br>Premievalfonden. 7:e AP-fonden kommer dess-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>utom att förvalta pengarna för de personer som<br>avstår från att välja mellan de olika placerings-<br>alternativen. Dessa medel placeras i en speciell<br>fond, Premiesparfonden.</p>
<p>Av tabellen nedan framgår att utbetalningarna<br>från premiepensionssystemet kommer under de<br>närmaste åren att utgöra en mycket liten del av<br>de totala pensionsutgifterna.</p>
<p>Utgifterna som redovisas vid sidan av stats-<br>budgeten för det innevarande året påverkas<br>huvudsakligen av medelpoängens utveckling och<br>antalsutvecklingen. Under de kommande åren<br>påverkas utgifterna även av följsamhetsindexe-<br>ringen och av vissa ovan redovisade beslut och<br>förslag som kan hänföras till införandet av<br>ålderspensionsreformen. Därtill belastas AP-<br>fonden med administrationskostnaderna för<br>ålderspensionssystemet. Utgifterna vid sidan av<br>statsbudgeten beräknas för 2001 uppgå till<br>144 579 000 000 kronor. Utgifterna för åren</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>2002 och 2003 beräknas till 150 109 000 000 resp.<br>149 462 000 000 kronor.</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.8 Utgifter vid sidan av statsbudgeten 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor (löpande pris)</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000 2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>139 949 144 575</p></td><td>
<p>150 098</p></td><td>
<p>149 407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav administ-<br>rationskostnader</p></td><td>
<p>1 330 1 180</p></td><td>
<p>1 200</p></td><td>
<p>1 210</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions-<br>systemet</p></td><td>
<p>0 4</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>139 949 144 579</p></td><td>
<p>150 109</p></td><td>
<p>149 462</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabellen nedan framgår att de inkomstrelate-<br>rade ålderspensionerna, inkl, den folkpension<br>som betalas från AP-fonden, i större utsträck-<br>ning betalas till män än till kvinnor. Männens<br>andel av de totala utgifterna uppgår till 60 %.</p>
<p>Tabell 3.9 Utbetalda pensioner fran AP-fonden med fördel-<br>ning efter kön år 1999</p>
<p>Totalt utbetalt i miljoner kronor Medelbelopp i kronor</p>
<p>Kvinnor Män Kvinnor Män</p>
<p>53 300__________81 600__________77 650__________122 900</p>
<p>Källa: Socialdepartementets beräkningar.</p>
<h2>3.4 Förslag till regeländringar</h2>
<p>3.4.1 Vissa nödvändiga ändringar utan</p>
<p>finansiell innebörd</p>
<p>Regeringens förslag: Ett antal följdändringar görs i<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring, social-<br>försäkringslagen (1999:799), lagen (1998:674)<br>om inkomstgrundad ålderspension, lagen<br>(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och i<br>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934). I lagen<br>om allmän försäkring och socialförsäkringslagen<br>görs även några rättelser och ändringar av lag-<br>teknisk karaktär.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringens<br>arbete med regelförenklingar inom arbetsmark-<br>nadspolitiken har resulterat i ett flertal nya<br>respektive ändrade författningar inom det om-<br>råde som hör till näringsdepartementet, se ut-<br>giftsområde 13. Dessa regelförenklingar har bl.a.<br>inneburit att vissa nya begrepp inom det arbets-<br>marknadspolitiska området har införts. De nya<br>begreppen har även kommit att beröra författ-<br>ningar inom socialdepartementets område varför<br>ett flertal följdändringar nu föreslås i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring, socialförsäk-<br>ringslagen (1999:799), lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, lagen (1998:676)<br>om statlig ålderspensionsavgift och i socialför-<br>säkringsregisterlagen (1997:934). Vidare föreslås<br>ett par rättelser och ändringar av teknisk karaktär<br>i lagen om allmän försäkring och i socialförsäk-<br>ringslagen.</p>
<p>I 3 kap. 7 § socialförsäkringslagen anges bl.a.<br>att försäkringen fortsätter att gälla enligt de<br>grunder regeringen fastställer för den tid en per-<br>son genomgår utbildning eller står till arbets-<br>marknadens förfogande. Vid sådana tillfällen får<br>således försäkringen en utsträckt tillämpning.<br>Enligt 3 kap. 10 § socialförsäkringslagen fort-<br>sätter försäkringen också att gälla så länge<br>skyddsbestämmelserna om beräkning av sjuk-<br>penninggrundande inkomst enligt 3 kap. 5 §<br>tredje stycket 4—6 lagen om allmän försäkring är<br>tillämpliga. Det finns inte någon anledning att ha<br>denna reglering i två olika paragrafer. Regeringen<br>föreslår därför nu att stadgandet i 3 kap. 7 §<br>socialförsäkringslagen tas bort och överförs till 3<br>kap. 5 § tredje stycket punkterna 1 och 3 lagen<br>om allmän försäkring, med det tillägget att rege-<br>ringen även får överlämna till myndighet att fast-</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>ställa grunderna. Som en följd härav föreslås<br>också att 3 kap 10 § socialförsäkringslagen ändras<br>på så sätt att en hänvisning görs till samtliga<br>punkter i 3 kap 5 § tredje stycket lagen om all-<br>män försäkring.</p>
<p>De föreslagna ändringarna i socialförsäkrings-<br>registerlagen motsvarar i huvudsak innehållet i<br></p>
<p>den nuvarande lagen och är endast ändringar av<br>följdkaraktär. Ändringarna får därför anses vara<br>av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse.</p>
<p>De nu föreslagna lagändringarna har beretts<br>med Riksförsäkringsverket.</p>
<p>32</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Försäkringsersättningar<br>och vissa bidrag inom<br>Socialdepartementets område<br>- översikt av<br>utgifter och finansiering</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO031/prop_200001__1-107.png" style="width:33pt;height:15pt;"/>
<p>Försäkringsersättningar och vissa bidrag<br>inom Socialdepartementets område<br>- översikt av utgifter och finansiering</p>
<p>I detta avsnitt redovisas finansiering och utgifter<br>för de försäkringar och bidrag, samt utgifterna<br>för dess administration, som utgör det ekono-<br>miska trygghetssystemet som administreras av<br>Socialdepartementet. Fortsättningsvis benämnes<br>dessa under samlingsnamnet socialförsäkringen.<br>Detta är en renodling jämfört med tidigare år då<br>även vissa andra ersättningar och natura-<br>förmåner redovisats. Alla tidsserier i bilagan är<br>omräknade till bilagans nya omfattning.</p>
<p>Socialförsäkringens andel av bruttonational-<br>produkten (BNP) beräknas för år 2001 uppgå till</p>
<p>16,9 %. De samlade socialförsäkringsutgifterna<br>var som störst under början av 1990-talet. Ut-<br>gifterna som andel av BNP beräknas mellan år<br>1990 och år 2003 minska med 1,6 procent-<br>enheter. Förklaringen till denna utveckling är<br>dels besparingar inom socialförsäkringsområdet,<br>dels en hög tillväxt i den svenska ekonomin<br>under senare hälften av nittiotalet. Denna<br>samlade redovisning har endast en informativ<br>funktion och har inte någon betydelse vid<br>hantering av avgifterna och förmånerna i<br>budgetprocessen.</p>
<p>Tabell 1 Socialförsäkringens utgifter relaterat till BNP (%) och resp, försäkringssgren som andel av totala utgifterna för<br>socialförsäkringen</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2001’</p></td><td>
<p>2002<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2003’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, löpande priser, miljarder kronor<sup>4</sup></p></td><td>
<p>1 347</p></td><td>
<p>1 596</p></td><td>
<p>1 713</p></td><td>
<p>1 972</p></td><td>
<p>2 067</p></td><td>
<p>2 183</p></td><td>
<p>2 271</p></td><td>
<p>2 365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten, löpande priser, miljarder kronor<sup>5</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>752</p></td><td>
<p>764</p></td><td>
<p>788</p></td><td>
<p>805</p></td><td>
<p>827</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringsutgifter, lp, mkr</p></td><td>
<p>228</p></td><td>
<p>267</p></td><td>
<p>270</p></td><td>
<p>305</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>332</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>362</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av BNP</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av statsbudget</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>40,6</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>42,2</p></td><td>
<p>43,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning vid arbetsoförmåga</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>85,3</p></td><td>
<p>95,1</p></td><td>
<p>98,9</p></td><td>
<p>101,3</p></td><td>
<p>104,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av socialförsäkringen</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>28,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>12,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>115,6</p></td><td>
<p>151,2</p></td><td>
<p>155,3</p></td><td>
<p>168,1</p></td><td>
<p>169,73</p></td><td>
<p>174,4</p></td><td>
<p>179,3</p></td><td>
<p>196,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av socialförsäkringen</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>55,1</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>54,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>23,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>42,7</p></td><td>
<p>41,9</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>55,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av socialförsäkringen</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>15,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration avseende dessa förmåner</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av socialförsäkringen</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Prognos. <sup>4</sup> BNP enligt ENS 95.</p>
<p><sup>2</sup> Förslag. <sup>5</sup> Takbegränsade utgifter.</p>
<p><sup>3</sup> Beräkning.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<p>Utgifterna har under den redovisade perioden<br>stigit från 228 miljarder år 1990 till 305 miljar-<br>der år 1999. Den ökning som skett mellan åren<br>1998 och 1999 härrör till största delen från<br>införandet av statliga ålderspensionsavgifter,<br>vilket ökade utgifterna med 15,5 miljarder. År<br>2000 höjdes avgiften på beskattade förmåner<br>från 6,40 till 10,21 %.</p>
<p>Följande områden innefattas i bilagan</p>
<p>Ersättning vid arbetsoförmåga</p>
<p>- sjukpenning, rehabilitering och när-<br>ståendepenning</p>
<p>- förtidspension/sjukbidrag i form av folk-<br>pension, pensionstillskott och ATP</p>
<p>- handikappersättning</p>
<p>- arbetsskadeersättning</p>
<p>- kostnader för sysselsättning av vissa för-<br>tidspensionärer</p>
<p>- ersättning för kroppsskador</p>
<p>- bostadstillägg till förtidspension/sjukbidrag</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.</p>
<p>- ålderspension i form av folkpension, pen-<br>sionstillskott och ATP</p>
<p>- särskilt pensionstillägg</p>
<p>- bostadstillägg till pensionär och efter-<br>levande samt SBTP</p>
<p>- hustrutillägg</p>
<p>- delpension</p>
<p>- efterlevandepensioner inkl, änkepension,<br>omställningspension och särskild efter-<br>levandepension i form av folkpension,<br>pensionstillskott och ATP</p>
<p>- sjömanspensioner</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<p>- barnbidrag</p>
<p>- föräldraförsäkring, inkl, havandeskaps-<br>penning</p>
<p>- underhållsstöd</p>
<p>- barnpensioner</p>
<p>- vårdbidrag för funktionshindrade barn</p>
<p>- pensionsrätt för barnår</p>
<p>- bostadsbidrag</p>
<p>Administration avseende dessa förmåner</p>
<p>- Riksförsäkringsverket</p>
<p>— Allmänna försäkringskassor</p>
<h2>Finansiering av socialförsäkringen</h2>
<p>Socialförsäkringarna finansieras av allmän pen-<br>sionsavgift, socialavgifter, statlig ålders-<br>pensionsavgift och allmänna skattemedel.</p>
<p>Allmän pensionsavgift tas ut enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift för<br>finansiering av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>och tilläggspension i form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<br>Avgiften betalas av den enskilde och beräknas<br>för närvarande på ett underlag som består av<br>inkomst av anställning och inkomst av annat<br>förvärvsarbete till den del summan av in-<br>komsterna inte överstiger 8,07 förhöjda<br>prisbasbelopp.</p>
<p>Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter för finansiering av den<br>allmänna försäkringen, ålderspensioneringen<br>och vissa andra sociala ändamål. Avgifterna tas<br>ut som arbetsgivaravgifter och egenavgifter.<br>Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och<br>beräknas på ett underlag som består av lön och<br>andra skattepliktiga förmåner som en arbets-<br>givare utger till anställda. Egenavgifter betalas<br>främst av den som bedriver näringsverksamhet<br>och beräknas på ett underlag som består av<br>inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>De statliga ålderspensionsavgifterna tas ut<br>enligt lagen (1998:676) om statlig ålders-<br>pensionsavgift för finansiering av försäkringen<br>för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension. Denna<br>avgift betalas endast för vissa socialförsäkrings-<br>ersättningar m.m. till den del dessa ersättningar<br>tillsammans med övriga pensionsgrundande<br>inkomster inte överstiger 8,07 förhöjda<br>prisbasbelopp.</p>
<p>Därutöver tas allmän löneavgift ut enligt<br>lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>Nedan redogörs för de förändringar som<br>trädde i kraft från och med år 2000 avseende<br>socialavgifterna och dess avgiftsnivåer. Inför år<br>2001 föreslås en omföring av avgifter från den</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<p>allmänna löneavgiften till sjukförsäkrings-<br>avgiften. Totalt minskar avgiftsuttaget för både<br>arbetsgivaravgifter och egenavgifter med 0,1<br>procentenhet.</p>
<p>Förändringar är 2000</p>
<p>— Ålderspensionsavgift höjs från 6,4 % till</p>
<p>10,21 %.</p>
<p>- Den allmänna löneavgiften sänks från<br>8,04 % till 3,09 %.</p>
<p>- Sjukförsäkringsavgiften höjs från 7,5 %<br>till 8,5 %.</p>
<p>— Allmän pensionsavgift tas ut på inkomst<br>upp till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>Förändringar är 2001</p>
<p>— Sjukförsäkringsavgiften höjs från 8,5 %<br>till 8,8 %.</p>
<p>- Den allmänna löneavgiften sänks från<br>3,09% till 2,69 %.</p>
<p>I tabell 2 redovisas utvecklingen av arbets-<br>givaravgifterna och i tabell 3 utvecklingen av<br>egenavgifterna för egenföretagare och upp-<br>dragstagare. Avgiftsunderlaget för dessa är<br>lönesumman för anställda resp, egna företagare<br>och betalas av arbetsgivaren resp, egen-<br>företagaren.</p>
<p>Tabell 2 Arbetsgivaravgifter år 1999-2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Arb ets g i varavgifte^^</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgifter</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>10,21</p></td><td>
<p>10,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>5,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>3,09</p></td><td>
<p>2,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>33,06</p></td><td>
<p>32,92</p></td><td>
<p>32,82</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> ATP-avgift t.o.m. år 1998</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 3 Egenavgifter (egenföretagare och<br>uppdragstagare) år 1999-2001_________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>8,23</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>10,21</p></td><td>
<p>10,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>3,30</p></td><td>
<p>3,30</p></td><td>
<p>3,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>3,09</p></td><td>
<p>2,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a arbetsgivaravgift</p></td><td>
<p>31,25</p></td><td>
<p>31,11</p></td><td>
<p>31,01</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> ATP-avgift t.o.m. år 1998.</p>
<p>Tabell 4 Allmänna egenavgifter är 1999-2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>6,95</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>7,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>6,95</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>7,00</p></td></tr>
</table>
<p>Statlig ålderspensionsavgift belastar sedan år<br>1999 de förmåner som är pensionsgrundande,<br>t.ex. förtidspension, sjukpenning och föräldra-<br>penning. Anslag/förmåner där förmånsmot-<br>tagaren betalar allmän pensionsavgift belastas<br>år 2001 med statlig ålderspensionsavgift om</p>
<p>10,21 % på ersättningar understigande 8,07<br>förhöjda prisbasbelopp. Anslag/förmåner där<br>förmånsmottagaren ej betalar allmän pensions-<br>avgift belastas med statlig ålderspensionsavgift<br>om 18,5 %. En samlad redovisning av de<br>statliga ålderspensionsavgifterna återfinns i<br>tabell 6.</p>
<p>Tabell 5 Statliga ålderspensionsavgifter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>^ud^etå^</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig ÅP-avgift, beskattad förmån</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>10,21</p></td><td>
<p>10,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig ÅP-avgift, obeskattad förmån</p></td><td>
<p>18,50</p></td><td>
<p>18,50</p></td><td>
<p>18,50</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<p>Sammanställning av för<br>Socialdepartementets<br>avgiftsfinansierade förmåner</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften finansierar sjuk-,<br>rehabiliterings- och närståendepenning,<br>tilläggspension i form av förtidspension, folk-<br>pension till de förtidspensionärer med ATP,<br>havandeskapspenning, samt statlig ålders-<br>pensionavgifter för dessa förmåner samt dess<br>administration. Täcker inte avgiftsintäkterna<br>dessa utgifter skjuts medel till från stats-<br>budgeten.</p>
<p>Föräldraförsäkringsavgiften på 2,20 %</p>
<p>infördes 1999 för finansiering av föräldra-<br>försäkringen. Avgiften finansierar föräldra-<br>penning, tillfällig föräldrapenning, statlig<br>ålderspensionsavgift för dessa och försäkrings-<br>kassans administration.</p>
<p>Efterlevandepensionsavgiften infördes från<br>och med år 1999. Avgiften finansierar utgifter<br>för efterlevandepension, änkepension och om-<br>ställningspension, samt barnpensioner och för-<br>säkringskassans administration av dessa.</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen redovisas sedan<br>1999 över statsbudgeten. Arbetsskadefonden<br>avvecklades i samband med detta. Den redo-<br>visade emellertid då ett ackumulerat under-<br>skott. På grund av detta underskott bibehölls<br>avgiften på oförändrad nivå.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6 Intäkter fran arbetsgivaravgifterl999-2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Arbetsgivaravgifter^^</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>62 163</p></td><td>
<p>74 456</p></td><td>
<p>81 230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>53 849</p></td><td>
<p>87 215</p></td><td>
<p>94 464</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>12 695</p></td><td>
<p>14 731</p></td><td>
<p>15 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>16 428</p></td><td>
<p>19 064</p></td><td>
<p>20 501</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>63 696</p></td><td>
<p>31 426</p></td><td>
<p>26 653</p></td></tr>
</table>
<p>Tabell 7 Ålderspensions- och allmän<br>älderspensionsavgiften 2000-2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Inkomster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>87 215</p></td><td>
<p>94 464</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>63 738</p></td><td>
<p>65 238</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>22 810</p></td><td>
<p>26 735</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoavkastning</p></td><td>
<p>43 000</p></td><td>
<p>27 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>216 763</p></td><td>
<p>213 437</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Utgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspension, ATP samt viss</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>folkpension</p></td><td>
<p>138 619</p></td><td>
<p>143 399</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>1 180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>139 949</p></td><td>
<p>144 579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Under/överskott under året</p></td><td>
<p>76 814</p></td><td>
<p>68 858</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till statsbudget</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>155 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden i december</p></td><td>
<p>651 547</p></td><td>
<p>565 301</p></td></tr>
</table>
<p>Under 1999 överfördes 45 miljarder kronor<br>från AP-fonden till statsbudgeten och under år<br>2000 ytterligare 45 miljarder kronor. Den<br>1 januari år 2001 överförs 155 miljarder kronor<br>från AP-fonden till statsbudgeten. Dessa be-<br>lopp motsvarar sammanlagt en engångsöver-<br>föring om 258 miljarder per den 1 januari 1999.</p>
<h2>Sammanställning av de statliga<br>ålderspensionsavgifterna</h2>
<p>Fr.o.m. år 1999 belastas statsbudgeten med<br>ålderspensionsavgifter. Under år 2001 är de<br>beräknade att sammanlagt uppgå till 26 735<br>miljoner kronor.</p>
<p>Den 1 januari år 1999 genomfördes en omför-<br>delning av finanseringsansvaret mellan AP-<br>fonden och statsbudgeten. Finansierings-<br>ansvaret för allmän tilläggspension i form av<br>förtidspension/ sjukbidrag, efterlevandepen-<br>sion och barnpension flyttades över från AP-<br>fonden till statsbudgeten och finansierings-<br>ansvaret för ålderspension i form av folk-<br>pension till de som även uppbär ålderspension i<br>form av allmän tilläggspension flyttades från<br>statsbudgeten till AP-fonden.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<p>Tabell 8 Sammanställning av intäkter från den statliga<br>ålderspensionsavgiften ar 2000 och år 2001</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Ålderspensionsavgift</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag/förmån</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09, 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård<br>(smittbärarpenning)</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010, 19:1 Sjukpenning och rehabilitering</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>2 744</p></td><td>
<p>3 389</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010,19:2 Förtidspensioner: statlig<br>ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>8 739</p></td><td>
<p>9 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010, 19:4 Arbetsskadeersättningar</p></td><td>
<p>1 596</p></td><td>
<p>1466</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010, 19:6 Ersättningar för kroppskador</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U011, 20:4 Delpension</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U012, 21:2 Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>1 539</p></td><td>
<p>1 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12, 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade<br>barn</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>182</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U012, 21:7 Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>3 240</p></td><td>
<p>4 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig Ålderspensionsavgifter från anslag<br>under Försvarsdepartementet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig Ålderspensionsavgifter från anslag<br>under Kulturdepartementet</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig Ålderspensionsavgifter från anslag<br>under Utbildningsdepartementet</p></td><td>
<p>837</p></td><td>
<p>1 766</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga Ålderspensionsavgifter från anslag<br>under Näringsdepartementet</p></td><td>
<p>3 918</p></td><td>
<p>4 042</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>22 810</p></td><td>
<p>26 735</p></td></tr>
</table>
<p>Denna sammanställning bygger på de anslag<br>regeringen föreslår i samband med budget-<br>propositionen. Om utfallet skiljer sig från det i<br>budgetpropositionen angivna kommer av-<br>gifterna att justeras i efterhand. Beslut om<br>regleringens storlek tas år två efter utgången av<br>året och reglering sker år tre. Den statliga<br>ålderpensionsavgiften för år 2002 och 2003<br>omfattar därför även justeringar avseende år<br>1999 resp år 2000.</p>
<p>Sammanställning av de ekonomiska<br>trygghetssystem som administreras av<br>Socialdepartementet, dess utgifter och<br>finansiering år 2000-2001</p>
<p>I statsbudgeten återfinns anslagen som styr<br>ersättning vid arbetsoförmåga, tabell 9, under<br>utgiftsområde 10. Bostadstillägg till förtids-<br>pensionärer är en del av anslaget 20:3 Bostads-<br>tillägg till pensionärer under utgiftsområde 11.</p>
<p>Utgifterna för socialförsäkrings grenen<br>ekonomisk trygghet vid ålderdom, tabell 9b,<br>återfinns i huvudsak under utgiftsområde 11.<br>Utgifterna för allmän tilläggspension och folk-<br>pension till de som även uppbär ATP återfinns<br>utanför statsbudgeten, i bilagan ålderspension<br>vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>Utgifterna för socialförsäkringsgren ekono-<br>miska trygghet för familjer och barn återfinns<br>under utgiftsområde 12, förutom bostads-<br>bidragen som finns under utgiftsområde 18.<br>Underhållsstödet finansieras i huvudsak av<br>staten. I redovisningen nedan ingår också den<br>del som finansieras genom återbetalnings-<br>beloppet från de återbetalningsskyldiga för-<br>äldrarna.</p>
<p>Socialförsäkringen administreras av Riksför-<br>säkringsverket och de allmänna försäkrings-<br>kassorna. Verksamheten finansieras över<br>statsbudgeten och med avgifter.</p>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Tabell 9 Sammanställning av socialförsäkringens utgifter |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>46 220</p></td><td>
<p>49 044</p></td><td>
<p>52 467</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>16 766</p></td><td>
<p>18 878</p></td><td>
<p>20 914</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringen</p></td><td>
<p>15 595</p></td><td>
<p>16 488</p></td><td>
<p>17 678</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>14 720</p></td><td>
<p>15 275</p></td><td>
<p>16 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>875</p></td><td>
<p>1539</p></td><td>
<p>1 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>2 896</p></td><td>
<p>2 643</p></td><td>
<p>2 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpensioner</p></td><td>
<p>938</p></td><td>
<p>947</p></td><td>
<p>958</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav ATP</p></td><td>
<p>649</p></td><td>
<p>658</p></td><td>
<p>668</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FP</p></td><td>
<p>289</p></td><td>
<p>289</p></td><td>
<p>290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td><td>
<p>1 851</p></td><td>
<p>2 022</p></td><td>
<p>2 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>1 752</p></td><td>
<p>1 850</p></td><td>
<p>1946</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>182</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>3 108</p></td><td>
<p>3 240</p></td><td>
<p>3 276</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>5 067</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>4 760</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>82 769</p></td><td>
<p>53 568</p></td><td>
<p>55 655</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning, rehab och närståendepenning</p></td><td>
<p>27 858</p></td><td>
<p>36 525</p></td><td>
<p>38 425</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>26 736</p></td><td>
<p>33 781</p></td><td>
<p>35 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>1 122</p></td><td>
<p>2 744</p></td><td>
<p>3 389</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension</p></td><td>
<p>46 771</p></td><td>
<p>8 739</p></td><td>
<p>9 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav ATP</p></td><td>
<p>24 037</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpension, PTS och barntillägg</p></td><td>
<p>13 869</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>8 865</p></td><td>
<p>8 739</p></td><td>
<p>9 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till förtidspensionärer</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappersättning</p></td><td>
<p>1 012</p></td><td>
<p>1 034</p></td><td>
<p>1054</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning av vissa förtidspensionärer</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeersättningar</p></td><td>
<p>7 070</p></td><td>
<p>7 207</p></td><td>
<p>6 909</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>5 889</p></td><td>
<p>5 637</p></td><td>
<p>5 443</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>1 181</p></td><td>
<p>1570</p></td><td>
<p>1 466</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning för kroppskador</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>61,2</p></td><td>
<p>60,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>55,9</p></td><td>
<p>56,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/2001:1 BILAGA</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 9b Sammanställning av socialförsäkringens utgifter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>148 045</p></td><td>
<p>149 717</p></td><td>
<p>153 774</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspension</p></td><td>
<p>147 746</p></td><td>
<p>149 519</p></td><td>
<p>153 596</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav ATP och viss folkpension</p></td><td>
<p>136 194</p></td><td>
<p>138 619</p></td><td>
<p>143 399</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrig Fp och PTS</p></td><td>
<p>11 552</p></td><td>
<p>10 900</p></td><td>
<p>10 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepension till vuxna</p></td><td>
<p>12 659</p></td><td>
<p>12 879</p></td><td>
<p>13 141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav änkepension ATP</p></td><td>
<p>12 090</p></td><td>
<p>12 330</p></td><td>
<p>12 609</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FP</p></td><td>
<p>289</p></td><td>
<p>252</p></td><td>
<p>218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningspension ATP</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FP</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>7 444</p></td><td>
<p>7 121</p></td><td>
<p>7 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav till ålderspensionärer</p></td><td>
<p>7 375</p></td><td>
<p>7 054</p></td><td>
<p>7 408</p></td></tr>
<tr><td>
<p>till efterlevande</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hustrutillägg</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>198</p></td><td>
<p>178</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav förmån</p></td><td>
<p>284</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>5 708</p></td><td>
<p>5 614</p></td><td>
<p>5 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>823</p></td><td>
<p>693</p></td><td>
<p>751</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna försäkringskassorna</p></td><td>
<p>4 885</p></td><td>
<p>4 922</p></td><td>
<p>5 049</p></td></tr>
</table>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000 kronor.bifall=utskottet2000/01:KU1?22att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000 kronor.?33att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en höjning av driftsstödet (avsnitt 5.1.2)?33att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en höjning av driftsstödet (avsnitt 5.1.2)bifall=utskottet2000/01:KU1?44att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om endagstidningarnas rätt att ingå i samdistributionen till lika pris (avsnitt 5.1.2)bifall=utskottet2000/01:KU1?44att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om endagstidningarnas rätt att ingå i samdistributionen till lika pris (avsnitt 5.1.2)?55att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning: 27:1. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 670 000, 27:2. Presstöd; ramanslag; 539 029 000, 27:3. Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000, 27:4. Radio- och TV-verket; ramanslag; 10 847 000, 27:5. Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 8 164 000, 45:1. Sametinget; ramanslag; 14 703 000, 46:1. Allmänna val; ramanslag; 25 000 000, 46:2. Justitiekanslern; ramanslag; 12 820 000, 46:3. Datainspektionen; ramanslag; 26 664 000, 46:4. Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000, 90:1. Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 84 094 000, 90:2. Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 559 647 000, 90:3. Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 440 649 000, 90:4. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, ramanslag; 45 756 000, 90:5. Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 3 269 649 000, 90:6. Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000.?55att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning: 27:1. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 670 000, 27:2. Presstöd; ramanslag; 539 029 000, 27:3. Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000, 27:4. Radio- och TV-verket; ramanslag; 10 847 000, 27:5. Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 8 164 000, 45:1. Sametinget; ramanslag; 14 703 000, 46:1. Allmänna val; ramanslag; 25 000 000, 46:2. Justitiekanslern; ramanslag; 12 820 000, 46:3. Datainspektionen; ramanslag; 26 664 000, 46:4. Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000, 90:1. Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 84 094 000, 90:2. Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 559 647 000, 90:3. Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 440 649 000, 90:4. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, ramanslag; 45 756 000, 90:5. Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 3 269 649 000, 90:6. Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000.bifall=utskottet2000/01:KU1?66att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 2001 samt beräkningen av överföringen av medel från AP-fonden för budgetåret 2001 (avsnitt 4.4.3, tabell 4.17)delvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?66att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 2001 samt beräkningen av överföringen av medel från AP-fonden för budgetåret 2001 (avsnitt 4.4.3, tabell 4.17)?77att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2001 (avsnitt 5.4 samt bilaga 1)?77att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2001 (avsnitt 5.4 samt bilaga 1)bifall=utskottet2000/01:FiU1?88att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 2001 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1, tabell 7.2)bifall=utskottet2000/01:FiU1?88att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 2001 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1, tabell 7.2)?99att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för budgetåret 2001 (avsnitt 7.1, tabell 7.2)?99att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för budgetåret 2001 (avsnitt 7.1, tabell 7.2)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1010att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2002 och 2003 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell 7.2)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1010att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2002 och 2003 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell 7.2)?1111att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 20 700 000 000 kr (avsnitt 8.1)?1111att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 20 700 000 000 kr (avsnitt 8.1)delvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 14 600 000 000 kr (avsnitt 8.1)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 14 600 000 000 kr (avsnitt 8.1)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 22 000 000 kr, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kr (avsnitt 8.1)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 22 000 000 kr, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kr (avsnitt 8.1)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2001, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 8.4)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2001, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 8.4)?1515att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att ikläda staten en ekonomisk förpliktelse angående vissa pensioner vid Spri i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.4)?1515att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att ikläda staten en ekonomisk förpliktelse angående vissa pensioner vid Spri i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.4)bifall=utskottet2000/01:FiU11?1616att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner att 1 350 000 000 kr från inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (avsnitt 6.3.7)bifall=utskottet2000/01:FiU11?1616att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner att 1 350 000 000 kr från inkomsttiteln 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (avsnitt 6.3.7)?1717att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget A2 Miljöövervakning m.m. (avsnitt 6.3.11)?1717att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget A2 Miljöövervakning m.m. (avsnitt 6.3.11)bifall=utskottet2000/01:FiU11?1818att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att besluta om tidigareläggning av investeringar som ingår i de nationella och regionala infrastrukturplanerna, eller på annat sätt beslutats av riksdagen, under förutsättning att förskottering sker från kommuner eller enskilda i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.12)bifall=utskottet2000/01:FiU11?1818att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att besluta om tidigareläggning av investeringar som ingår i de nationella och regionala infrastrukturplanerna, eller på annat sätt beslutats av riksdagen, under förutsättning att förskottering sker från kommuner eller enskilda i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3.12)?1919att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 6.3.12)?1919att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 6.3.12)bifall=utskottet2000/01:FiU11?2020att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda ramanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 6.3.13)bifall=utskottet2000/01:FiU11?2020att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda ramanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 6.3.13)?2121att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att med högst 4 300 000 000 kr skriva ned den vid utgången av år 2000 i statens redovisning upptagna fordran som motsvarar underskottet i kommunkontosystemet (avsnitt 6.3.13)?2121att riksdagen - såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 - bemyndigar regeringen att med högst 4 300 000 000 kr skriva ned den vid utgången av år 2000 i statens redovisning upptagna fordran som motsvarar underskottet i kommunkontosystemet (avsnitt 6.3.13)bifall=utskottet2000/01:FiU11?2222att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1bifall=utskottet2000/01:FiU11?2222att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1?2323att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2323att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?2424att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?2424att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2525att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2525att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?2626att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?2626att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2727att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2727att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?2828att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?2828att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2929att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?2929att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3030att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3030att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3131att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3131att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3232att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3232att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3333att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3333att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?3434att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?3434att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3535att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3535att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3636att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU1?3636att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3737att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3737att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3838att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?3838att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3939att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?3939att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?4040att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:FiU1?4040att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?1000210002att riksdagen antar riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen?1000210002att riksdagen antar riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagenbifall=utskottet2000/01:KU1?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1 och 6.1)bifall=utskottet2000/01:KU1?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1 och 6.1)?1000410004?1000410004?1000510005att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)bifall=utskottet2000/01:FiU1?1000510005att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)?1000610006att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Effektiv statsförvaltning (avsnitt 3.3) och Finansiella system och tillsyn (avsnitt 4.3) samt att de nuvarande målen inom utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt 3.3 och 4.3)?1000610006att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Effektiv statsförvaltning (avsnitt 3.3) och Finansiella system och tillsyn (avsnitt 4.3) samt att de nuvarande målen inom utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt 3.3 och 4.3)bifall=utskottet2000/01:FiU2?1000710007att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 2.8.2)delvis bifall=utskottet2000/01:FiU3?1000710007att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 2.8.2)?1000810008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1)?1000810008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1)bifall=utskottet2000/01:FiU4?1000910009att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2001 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5)bifall=utskottet2000/01:FiU5?1000910009att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2001 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5)?1001010010att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag till?1001010010att riksdagen - såvitt avser skattefrågor - antar regeringens förslag tillbifall=utskottet2000/01:SkU7?1001110011att riksdagen godkänner målen inom politikområdet Skatt, tull och exekution i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3bifall=utskottet2000/01:SkU1?1001110011att riksdagen godkänner målen inom politikområdet Skatt, tull och exekution i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3?1001210012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 2001?1001210012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 2001BIFALL=utskottet2000/01:UU1?1001310013att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,73 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2001bifall=utskottet2000/01:UU2?1001310013att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,73 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2001?1001410014att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.5)?1001410014att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.5)bifall=utskottet2000/01:FöU1?1001510015att riksdagen godkänner de föreslagna målen för Hälso- och sjukvårdspolitiken (avsnitt 3.3), Folkhälsopolitiken (avsnitt 4.3), Barnpolitiken (avsnitt 5.3), Handikappolitiken (avsnitt 6.3), Äldrepolitiken (avsnitt 7.3) och Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3) samt att följande mål för utgiftsområdet upphör att gälla: Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och servicedelvis bifall=utskottet2000/01:SoU1?1001510015att riksdagen godkänner de föreslagna målen för Hälso- och sjukvårdspolitiken (avsnitt 3.3), Folkhälsopolitiken (avsnitt 4.3), Barnpolitiken (avsnitt 5.3), Handikappolitiken (avsnitt 6.3), Äldrepolitiken (avsnitt 7.3) och Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3) samt att följande mål för utgiftsområdet upphör att gälla: Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens behov av vård, omsorg, stöd och service?1001610016att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga (avsnitt 2.3) samt att de tidigare målen inom utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt 2.6)?1001610016att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga (avsnitt 2.3) samt att de tidigare målen inom utgiftsområdet upphör att gälla (avsnitt 2.6)bifall=utskottet2000/01:SfU1?1001710017att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Ekonomisk äldrepolitik (avsnitt 3.3) samt att det tidigare målet för utgiftsområdet (avsnitt 3.6) upphör att gällabifall=utskottet2000/01:SfU1?1001710017att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Ekonomisk äldrepolitik (avsnitt 3.3) samt att det tidigare målet för utgiftsområdet (avsnitt 3.6) upphör att gälla?1001810018att riksdagen godkänner målet för politikområdet Ekonomisk familjepolitik (avsnitt 4.3) samt att det tidigare godkända målet för utgiftsområdet upphör att gälla?1001810018att riksdagen godkänner målet för politikområdet Ekonomisk familjepolitik (avsnitt 4.3) samt att det tidigare godkända målet för utgiftsområdet upphör att gällabifall=utskottet2000/01:SfU1?1001910019att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena migrationspolitik (avsnitt 5.3), minoritetspolitik (avnsitt 6.3) och kompletteringen av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt att de tidigare godkända målen inom politikområde migrationspolitik upphör att gälladelvis bifall=utskottet2000/01:SfU2?1001910019att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena migrationspolitik (avsnitt 5.3), minoritetspolitik (avnsitt 6.3) och kompletteringen av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt att de tidigare godkända målen inom politikområde migrationspolitik upphör att gälla?1002010020att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena utbildningspolitik (avsnitt 4.3) och forskningspolitik (avsnitt 5.3)?1002010020att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena utbildningspolitik (avsnitt 4.3) och forskningspolitik (avsnitt 5.3)bifall=utskottet2000/01:UbU1?1002110021att riksdagen antar förslaget tillbifall=utskottet2000/01:TU1?1002110021att riksdagen antar förslaget till?1002210022att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Djurpolitik (avsnitt 4.3), Livsmedelspolitik (avsnitt 5.3), Landsbygdspolitik (avsnitt 6.3) och Samepolitik (avsnitt 7.3)?1002210022att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Djurpolitik (avsnitt 4.3), Livsmedelspolitik (avsnitt 5.3), Landsbygdspolitik (avsnitt 6.3) och Samepolitik (avsnitt 7.3)bifall=utskottet2000/01:MJU2?1002310023att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med bilavgasverksamheten som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.2)bifall=utskottet2000/01:MJU1?1002310023att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med bilavgasverksamheten som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.2)?1002410024att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (avsnitt 2.1)?1002410024att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (avsnitt 2.1)Bifall=utskottet2000/01:NU4?1002510025att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.1)bifall=utskottet2000/01:NU2?1002510025att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.1)?1002610026att riksdagen godkänner inriktningen för verksamheten som finansieras från anslaget 35:2 Bidrag till att minska elanvändning under 2001 och 2002, vilken beskrivs i avsnitt 5.8?1002610026att riksdagen godkänner inriktningen för verksamheten som finansieras från anslaget 35:2 Bidrag till att minska elanvändning under 2001 och 2002, vilken beskrivs i avsnitt 5.8bifall=utskottet2000/01:NU3?1002710027att riksdagen godkänner målet för politikområdet Arbetslivspolitik (avsnitt 3.3) samt att de tidigare godkända målet för arbetslivspolitiken inom utgiftsområdet upphör att gällabifall=utskottet2000/01:AU1?1002710027att riksdagen godkänner målet för politikområdet Arbetslivspolitik (avsnitt 3.3) samt att de tidigare godkända målet för arbetslivspolitiken inom utgiftsområdet upphör att gälla?1002810028att riksdagen godkänner avvecklingen av det statliga räntestödet för reparation och underhåll (RBF-stödet avsnitt 3.8.2)?1002810028att riksdagen godkänner avvecklingen av det statliga räntestödet för reparation och underhåll (RBF-stödet avsnitt 3.8.2)bifall=utskottet2000/01:BoU1?2000220002att riksdagen godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och fördjupas (avsnitt 4.3)bifall=utskottet2000/01:KU1?2000220002att riksdagen godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och fördjupas (avsnitt 4.3)?2000320003att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 789 miljarder kronor 2001, 814 miljarder kronor 2002 och 844 miljarder kronor 2003 (avsnitt 4.1.1)?2000320003att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 789 miljarder kronor 2001, 814 miljarder kronor 2002 och 844 miljarder kronor 2003 (avsnitt 4.1.1)bifall=utskottet2000/01:FiU1?2000420004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 1:13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 3.9.12)bifall=utskottet2000/01:FiU2?2000420004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 1:13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 3.9.12)?2000520005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting ramanslag 78 105 500 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting reservationsanslag 2 066 200 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting obetecknat anslag 19 190 233 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning obetecknat anslag 700.?2000520005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting ramanslag 78 105 500 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting reservationsanslag 2 066 200 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting obetecknat anslag 19 190 233 91:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning obetecknat anslag 700.bifall=utskottet2000/01:FiU3?2000620006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1)bifall=utskottet2000/01:FiU4?2000620006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1)?2000720007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget ramanslag 23 804 000.?2000720007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget ramanslag 23 804 000.bifall=utskottet2000/01:FiU5?2000820008att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt nedanstående uppställning (i tkr): 3:1 Riksskatteverket; ramanslag; 442 682, 3:2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 593 878, 3:3 Tullverket; ramanslag 1 170 388.bifall=utskottet2000/01:SkU1?2000820008att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt nedanstående uppställning (i tkr): 3:1 Riksskatteverket; ramanslag; 442 682, 3:2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 593 878, 3:3 Tullverket; ramanslag 1 170 388.?2000920009att riksdagen godkänner att sjöfartsregistret förs över från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket och att inskrivning enligt lagen (1984:649) om företagshypotek förs över från Malmö tingsrätt till Patent- och registeringsverket?2000920009att riksdagen godkänner att sjöfartsregistret förs över från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket och att inskrivning enligt lagen (1984:649) om företagshypotek förs över från Malmö tingsrätt till Patent- och registeringsverketbifall=utskottet2000/01:JuU1?2001020010att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 5:1 Utrikesförvaltningen; ramanslag; 1 816 068, 5:2 Nordiskt samarbete; ramanslag; 1 511, 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 5 573, 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer; ramanslag; 452 817, 5:5 Nordiska ministerrådet; ramanslag; 281 094, 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD); ramanslag; 25 997, 5:7 Fredsfrämjande verksamhet; ramanslag; 149 453, 5:8 Svenska institutet; ramanslag; 55 451, 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet; ramanslag; 13 863, 5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området; ramanslag; 2 259, 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling; ramanslag; 9 000, 5:12 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI); obetecknat anslag; 21 373, 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet; ramanslag; 10 781, 5:14 Utrikespolitiska institutet; obetecknat anslag; 11 710, 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse; ramanslag; 4 603, 5:16 Inspektionen för strategiska produkter; ramanslag; 17 404, 5:17 Europainformation m.m.; ramanslag; 21 800, 5:18 Föreningen Norden; ramanslag; 7 128.BIFALL=utskottet2000/01:UU1?2001020010att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 5:1 Utrikesförvaltningen; ramanslag; 1 816 068, 5:2 Nordiskt samarbete; ramanslag; 1 511, 5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 5 573, 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer; ramanslag; 452 817, 5:5 Nordiska ministerrådet; ramanslag; 281 094, 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD); ramanslag; 25 997, 5:7 Fredsfrämjande verksamhet; ramanslag; 149 453, 5:8 Svenska institutet; ramanslag; 55 451, 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet; ramanslag; 13 863, 5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området; ramanslag; 2 259, 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling; ramanslag; 9 000, 5:12 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI); obetecknat anslag; 21 373, 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet; ramanslag; 10 781, 5:14 Utrikespolitiska institutet; obetecknat anslag; 11 710, 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse; ramanslag; 4 603, 5:16 Inspektionen för strategiska produkter; ramanslag; 17 404, 5:17 Europainformation m.m.; ramanslag; 21 800, 5:18 Föreningen Norden; ramanslag; 7 128.?2001120011att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet under år 2001 göra ekonomiska utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 2001 om högst 28 511 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)?2001120011att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet under år 2001 göra ekonomiska utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 2001 om högst 28 511 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)bifall=utskottet2000/01:UU2?2001220012att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för förbandsverksamhet (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?2001220012att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för förbandsverksamhet (avsnitt 3.9.4)?2001320013att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor efter 2001?2001320013att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor efter 2001bifall=utskottet2000/01:SoU1?2001420014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 19:7 Riksförsäkringsverket ingå ekonomisk förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor efter 2001bifall=utskottet2000/01:SfU1?2001420014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 19:7 Riksförsäkringsverket ingå ekonomisk förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor efter 2001?2001520015att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?2001520015att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tillbifall=utskottet2000/01:SfU1?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001620016att riksdagen antar regeringens förslag till?2001720017att riksdagen godkänner att under år 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 3.9)?2001720017att riksdagen godkänner att under år 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 3.9)bifall=utskottet2000/01:SfU2?2001820018att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt 5.8.1)bifall=utskottet2000/01:MJU2?2001820018att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt 5.8.1)?2001920019att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering och genomförande av miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor under år 2002, högst 40 000 000 kronor under år 2003 och högst 30 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.2)?2001920019att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering och genomförande av miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor under år 2002, högst 40 000 000 kronor under år 2003 och högst 30 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.2)bifall=utskottet2000/01:MJU1?2002020020att riksdagen godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitska åtgärder (avsnitt 3.9.1)bifall=utskottet2000/01:NU2?2002020020att riksdagen godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitska åtgärder (avsnitt 3.9.1)?2002120021att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt att de tidigare målen inom utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, upphör att gälla (avsnitt 4.6.1)?2002120021att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt att de tidigare målen inom utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, upphör att gälla (avsnitt 4.6.1)bifall=utskottet2000/01:NU1?2002220022att riksdagen godkänner den delvis förändrade inriktningen för verksamheten som finansieras från anslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor under 2001 och 2002, vilken beskrivs i avsnitt 5.8bifall=utskottet2000/01:NU3?2002220022att riksdagen godkänner den delvis förändrade inriktningen för verksamheten som finansieras från anslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor under 2001 och 2002, vilken beskrivs i avsnitt 5.8?2002320023att riksdagen godkänner målet för politikområdet Jämställdhetspolitik: Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden (avsnitt 4.3)?2002320023att riksdagen godkänner målet för politikområdet Jämställdhetspolitik: Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden (avsnitt 4.3)bifall=utskottet2000/01:AU1?2002420024att riksdagen godkänner att räntebidrag enligt 1991 års regler utbetalas som ett engångsbelopp i januari 2001 (avsnitt 3.8.2)bifall= utskottet2000/01:BoU1?2002420024att riksdagen godkänner att räntebidrag enligt 1991 års regler utbetalas som ett engångsbelopp i januari 2001 (avsnitt 3.8.2)?3000230002att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2)?3000230002att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2)bifall=utskottet2000/01:FiU1?3000330003att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.13)bifall=utskottet2000/01:FiU2?3000330003att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.13)?3000430004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): 92:1 Räntor på statsskulden ramanslag 70 600 000 92:2 Oförutsedda utgifter ramanslag 10 000 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ramanslag 315 000.?3000430004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): 92:1 Räntor på statsskulden ramanslag 70 600 000 92:2 Oförutsedda utgifter ramanslag 10 000 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ramanslag 315 000.bifall=utskottet2000/01:FiU4?3000530005att riksdagen godkänner att en advokat skall ingå i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och att ordföranden i nämnden skall ansvara för ärendenas beredningbifall=utskottet2000/01:JuU1?3000530005att riksdagen godkänner att en advokat skall ingå i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och att ordföranden i nämnden skall ansvara för ärendenas beredning?3000630006att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet under år 2001 ikläda staten betalningsansvar i form av garantier till ett belopp inklusive tidigare ställda garantier om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)?3000630006att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet under år 2001 ikläda staten betalningsansvar i form av garantier till ett belopp inklusive tidigare ställda garantier om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)bifall=utskottet2000/01:UU2?3000730007att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för incidentinsatser (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?3000730007att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för incidentinsatser (avsnitt 3.9.4)?3000830008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kronor efter 2001, (skrivfel rättat)?3000830008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kronor efter 2001, (skrivfel rättat)bifall=utskottet2000/01:SoU1?3000930009att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning (tusental kronor): 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.; ramanslag;38 425 000, 19:2 Förtidspensioner; ramanslag; 49 696 000, 19:3 Handikappersättningar; ramanslag; 1 054 400, 19:4 Arbetsskadeersättningar; ramanslag; 6 909 000, 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer; ramanslag; 5 000, 19:6 Ersättning för kroppskador; ramanslag; 60 600, 19:7 Riksförsäkringsverket; ramanslag; 750 506, 19:8 Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 5 049 296.bifall=utskottet2000/01:SfU1?3000930009att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning (tusental kronor): 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.; ramanslag;38 425 000, 19:2 Förtidspensioner; ramanslag; 49 696 000, 19:3 Handikappersättningar; ramanslag; 1 054 400, 19:4 Arbetsskadeersättningar; ramanslag; 6 909 000, 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer; ramanslag; 5 000, 19:6 Ersättning för kroppskador; ramanslag; 60 600, 19:7 Riksförsäkringsverket; ramanslag; 750 506, 19:8 Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 5 049 296.?3001030010att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:(tusental kronor) 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 83 731, 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 50 242, 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 2 238 565, 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 21 227, 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering; ramanslag; 12 474, 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna; ramansalg; 565 000, 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 446 031, 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 039 335, 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 285 221, 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 70 483, 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 57 913, 12:6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 63 656, 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter; ramanslag; 8 000.?3001030010att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:(tusental kronor) 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 83 731, 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 50 242, 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 2 238 565, 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 21 227, 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering; ramanslag; 12 474, 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna; ramansalg; 565 000, 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 446 031, 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 039 335, 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 285 221, 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 70 483, 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 57 913, 12:6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 63 656, 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter; ramanslag; 8 000.bifall=utskottet2000/01:SfU2?3001130011att riksdagen godkänner att regeringen får använda medel från anslaget 36:1 Vägverket: Administration för att utreda alternativ finansiering av infrastruktur samt för andra transportpolitiska utredningarbifall=utskottet2000/01:TU1?3001130011att riksdagen godkänner att regeringen får använda medel från anslaget 36:1 Vägverket: Administration för att utreda alternativ finansiering av infrastruktur samt för andra transportpolitiska utredningar?3001230012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 120 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 3.8.3)?3001230012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 120 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 3.8.3)bifall=utskottet2000/01:MJU1?3001330013att riksdagen godkänner vad som anförts om en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen (avsnitt 6.8.3 och 6.8.4)bifall=utskottet2000/01:MJU2?3001330013att riksdagen godkänner vad som anförts om en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen (avsnitt 6.8.3 och 6.8.4)?3001430014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 3 400 000 000 kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.8)?3001430014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 3 400 000 000 kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.8)bifall=utskottet2000/01:NU2?3001530015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 900 000 000 kronor under budgetåret 2002 och sammanlagt högst 950 000 000 kronor under budgetåren 2003-2006 (avsnitt 7.1.2)bifall=utskottet2000/01:NU1?3001530015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 900 000 000 kronor under budgetåret 2002 och sammanlagt högst 950 000 000 kronor under budgetåren 2003-2006 (avsnitt 7.1.2)?3001630016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning, besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2002, (avsnitt 5.8)?3001630016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning, besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2002, (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:NU3?3001730017att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 180 000 000 kronor under åren 2002 - 2005 (avsnitt 3.8.2)bifall=utskottet2000/01:AU1?3001730017att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 180 000 000 kronor under åren 2002 - 2005 (avsnitt 3.8.2)?3001830018att riksdagen godkänner förslag till ändrade regler för räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan om viss tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om viss tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m. (avsnitt 3.8.2)?3001830018att riksdagen godkänner förslag till ändrade regler för räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan om viss tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om viss tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m. (avsnitt 3.8.2)bifall= utskottet2000/01:BoU1?4000240002att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn för 2001 till 2,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.1.3)bifall=utskottet2000/01:FiU1?4000240002att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn för 2001 till 2,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.1.3)?4000340003att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4 200 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.14)?4000340003att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4 200 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.14)bifall=utskottet2000/01:FiU2?4000440004att riksdagen bemyndigar regeringen att närmare ange detaljer och tidsfrister för de obligatoriska momenten i domarbananbifall=utskottet2000/01:JuU1?4000440004att riksdagen bemyndigar regeringen att närmare ange detaljer och tidsfrister för de obligatoriska momenten i domarbanan?4000540005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa under år 2001 göra ekonomiska utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter under åren 2002-2004 om högst 860 000 000 kronor (avsnitt 4.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)?4000540005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa under år 2001 göra ekonomiska utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter under åren 2002-2004 om högst 860 000 000 kronor (avsnitt 4.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)bifall=utskottet2000/01:UU2?4000640006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för stöd till samhället (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?4000640006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för stöd till samhället (avsnitt 3.9.4)?4000740007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter 2001?4000740007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter 2001bifall=utskottet2000/01:SoU1?4000840008att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområdet 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:(tusental kronor) 20:1 Ålderspensioner; ramanslag; 10 197 000, 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 13 141 000, 20:3 Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 10 264 000, 20:4 Delpension; ramanslag; 177 600.bifall=utskottet2000/01:SfU1?4000840008att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområdet 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:(tusental kronor) 20:1 Ålderspensioner; ramanslag; 10 197 000, 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 13 141 000, 20:3 Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 10 264 000, 20:4 Delpension; ramanslag; 177 600.?4000940009att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Mediepolitik (avsnitt 5.3)?4000940009att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Mediepolitik (avsnitt 5.3)bifall=utskottet2000/01:KrU1?4001040010att riksdagen godkänner att under 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2 miljarder kronor (avsnitt 4.1, anslag 25:3, Studiemedelsräntor m.m.)bifall=utskottet2000/01:UbU2?4001040010att riksdagen godkänner att under 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2 miljarder kronor (avsnitt 4.1, anslag 25:3, Studiemedelsräntor m.m.)?4001140011att riksdagen godkänner att regeringen år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 600 000 000 kronor för Vägverket för inköp av omsättningstillgångar, anläggningstillgångar och för byggande av broar som ersätter färjor?4001140011att riksdagen godkänner att regeringen år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 600 000 000 kronor för Vägverket för inköp av omsättningstillgångar, anläggningstillgångar och för byggande av broar som ersätter färjorbifall=utskottet2000/01:TU1?4001240012att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8.3)bifall=utskottet2000/01:MJU2?4001240012att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8.3)?4001340013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000 kronor under år 2002, högst 100 000 000 kronor under år 2003 och högst 80 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.4)?4001340013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000 kronor under år 2002, högst 100 000 000 kronor under år 2003 och högst 80 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.4)bifall=utskottet2000/01:MJU1?4001440014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 700 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.1)bifall=utskottet2000/01:NU2?4001440014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, ifråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 700 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.1)?4001540015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.14)?4001540015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.14)bifall=utskottet2000/01:NU1?4001640016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:5 Energiforskning, besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under 2002-2005, (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:NU3?4001640016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:5 Energiforskning, besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under 2002-2005, (avsnitt 5.8)?4001740017att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning (tusental kronor): 1:1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 2 158, 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 7 500 000, 23:1 Arbetarskyddsverket; ramanslag; 550 413, 23:2 Arbetslivsinstitutet; ramanslag; 321 318, 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.; ramanslag; 46 000, 23:4 Arbetsdomstolen; ramanslag; 18 158, 23:6 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 58, 23:7 Internationella arbetsorganisationen (ILO); ramanslag; 22 195, 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning; ramanslag; 3 816, 23:9 Medlingsinstitutet; ramanslag; 45 207, 24:1 Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 18 942, 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706, Summa; 8 541 971.?4001740017att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning (tusental kronor): 1:1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 2 158, 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 7 500 000, 23:1 Arbetarskyddsverket; ramanslag; 550 413, 23:2 Arbetslivsinstitutet; ramanslag; 321 318, 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.; ramanslag; 46 000, 23:4 Arbetsdomstolen; ramanslag; 18 158, 23:6 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 58, 23:7 Internationella arbetsorganisationen (ILO); ramanslag; 22 195, 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning; ramanslag; 3 816, 23:9 Medlingsinstitutet; ramanslag; 45 207, 24:1 Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 18 942, 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706, Summa; 8 541 971.bifall=utskottet2000/01:AU1?4001840018att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avräkning av anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (avsnitt 3.8.4)bifall=utskottet2000/01:BoU1?4001840018att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avräkning av anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (avsnitt 3.8.4)?5000250002att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2001 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3)?5000250002att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2001 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3)bifall=utskottet2000/01:FiU1?5000350003att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens Fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.13)bifall=utskottet2000/01:FiU2?5000350003att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens Fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.13)?5000450004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: 4:1 Polisorganisationen;ramanslag;12 298 318, 4:2 Säkerhetspolisen;ramanslag;534 382, 4:3 Åklagarorganisationen;ramanslag;729 777, 4:4 Ekobrottsmyndigheten;ramanslag;304 285, 4:5 Domstolsväsendet m.m.;ramanslag;3 515 117, 4:6 Kriminalvården;ramanslag;4 148 078, 4:7 Brottsförebyggande rådet;ramanslag;42 405, 4:8 Rättsmedicinalverket;ramanslag;189 386, 4:9 Gentekniknämnden;ramanslag;2 842, 4:10 Brottsoffermyndigheten;ramanslag;16 852, 4:11 Ersättning för skador på grund av brott;ramanslag;74 500, 4:12 Rättshjälpskostnader m.m.;ramanslag;730 000, 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.;ramanslag;10 399, 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar;ramanslag; 7 956, 4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete;ramanslag;7 200, 3:1 Kronofogdemyndigheterna;ramanslag;1 361 669.?5000450004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: 4:1 Polisorganisationen;ramanslag;12 298 318, 4:2 Säkerhetspolisen;ramanslag;534 382, 4:3 Åklagarorganisationen;ramanslag;729 777, 4:4 Ekobrottsmyndigheten;ramanslag;304 285, 4:5 Domstolsväsendet m.m.;ramanslag;3 515 117, 4:6 Kriminalvården;ramanslag;4 148 078, 4:7 Brottsförebyggande rådet;ramanslag;42 405, 4:8 Rättsmedicinalverket;ramanslag;189 386, 4:9 Gentekniknämnden;ramanslag;2 842, 4:10 Brottsoffermyndigheten;ramanslag;16 852, 4:11 Ersättning för skador på grund av brott;ramanslag;74 500, 4:12 Rättshjälpskostnader m.m.;ramanslag;730 000, 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.;ramanslag;10 399, 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar;ramanslag; 7 956, 4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete;ramanslag;7 200, 3:1 Kronofogdemyndigheterna;ramanslag;1 361 669.bifall=utskottet2000/01:JuU1?5000550005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 2001 ikläda staten betalningsansvar i form av garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.8.2 Regeringens överväganden)bifall=utskottet2000/01:UU2?5000550005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 2001 ikläda staten betalningsansvar i form av garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.8.2 Regeringens överväganden)?5000650006att riksdagen godkänner förslaget beträffande beredskap (avsnitt 3.9.4)?5000650006att riksdagen godkänner förslaget beträffande beredskap (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?5000750007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens intitutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 18 000 000 kronor efter 2001bifall=utskottet2000/01:SoU1?5000750007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens intitutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 18 000 000 kronor efter 2001?5000850008att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3)?5000850008att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3)bifall=utskottet2000/01:KrU1?5000950009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag till vissa organisationer m.m. (avsnitt 4.1)bifall=utskottet2000/01:UbU2?5000950009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag till vissa organisationer m.m. (avsnitt 4.1)?5001050010att riksdagen godkänner att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag får användas för att betala ränta och amorteringar på lån upptagna för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo, väg E 4 trafikplats Hallunda, Södra länken och övriga lånefinansierade Stockholmsprojekt samt lånefinansierade projekt inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen?5001050010att riksdagen godkänner att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag får användas för att betala ränta och amorteringar på lån upptagna för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo, väg E 4 trafikplats Hallunda, Södra länken och övriga lånefinansierade Stockholmsprojekt samt lånefinansierade projekt inom ramen för Göteborgsöverenskommelsenbifall=utskottet2000/01:TU1?5001150011att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 4.8.5)bifall=utskottet2000/01:MJU2?5001150011att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 4.8.5)?5001250012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor under år 2002, högst 15 000 000 kronor under år 2003 och högst 10 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.5)?5001250012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor under år 2002, högst 15 000 000 kronor under år 2003 och högst 10 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.5)bifall=utskottet2000/01:MJU1?5001350013att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning (i tkr) : 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder; ramanslag; 1 675 350, 33.2 Landsbygdslån; ramanslag; 60 000, 33:3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken; ramanslag; 9 000, 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter; ramanslag; 200 000, 33:5 Transportbidrag; ramanslag; 336 000, 33:6 Glesbygdsverket; ramanslag; 25 103, 33:7 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999; ramanslag; 559 000, 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perio den 2000-2006; ramanslag; 800 000, 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner; ramanslag; 100 000, 37:1 IT-infrastruktur: regionala transportnät m.m.; ramanslag; 450 000.bifall=utskottet2000/01:NU2?5001350013att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning (i tkr) : 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder; ramanslag; 1 675 350, 33.2 Landsbygdslån; ramanslag; 60 000, 33:3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken; ramanslag; 9 000, 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter; ramanslag; 200 000, 33:5 Transportbidrag; ramanslag; 336 000, 33:6 Glesbygdsverket; ramanslag; 25 103, 33:7 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999; ramanslag; 559 000, 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perio den 2000-2006; ramanslag; 800 000, 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner; ramanslag; 100 000, 37:1 IT-infrastruktur: regionala transportnät m.m.; ramanslag; 450 000.?5001450014att riksdagen bemyndigar regeringen att få sälja statens aktier i Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun (avsnitt 4.10.3)?5001450014att riksdagen bemyndigar regeringen att få sälja statens aktier i Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun (avsnitt 4.10.3)bifall=utskottet2000/01:NU1?5001550015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:6 Energiteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inkusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 530 000 000 kronor under 2002- 2005, (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:NU3?5001550015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:6 Energiteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inkusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 530 000 000 kronor under 2002- 2005, (avsnitt 5.8)?5001650016att riksdagen godkänner regeringens mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik (avsnitt 4.3)?5001650016att riksdagen godkänner regeringens mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik (avsnitt 4.3)bifall=utskottet2000/01:AU1?5001750017att riksdagen godkänner bemyndigande i fråga om anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (avsnitt 6.1.1)bifall= utskottet2000/01:BoU1?5001750017att riksdagen godkänner bemyndigande i fråga om anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (avsnitt 6.1.1)?6000260002att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.14)?6000260002att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.9.14)bifall=utskottet2000/01:FiU2?6000360003att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 8:1 Biståndsverksamhet; reservationsanslag; 13 603 884, 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA); ramanslag; 451 213, 8:3 Nordiska Afrikainstitutet; ramanslag; 10 914, 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa; reservationsanslag; 865 000, 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier; reservationsanslag; 35 000.bifall=utskottet2000/01:UU2?6000360003att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 8:1 Biståndsverksamhet; reservationsanslag; 13 603 884, 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA); ramanslag; 451 213, 8:3 Nordiska Afrikainstitutet; ramanslag; 10 914, 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa; reservationsanslag; 865 000, 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier; reservationsanslag; 35 000.?6000460004att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för materiel, anläggningar samt för forskning och teknikutveckling (avsnitt 3.9.4)?6000460004att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för materiel, anläggningar samt för forskning och teknikutveckling (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?6000560005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 460 000 000 kronor efter 2001bifall=utskottet2000/01:SoU1?6000560005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 460 000 000 kronor efter 2001?6000660006att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram, att gälla under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7)?6000660006att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram, att gälla under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7)bifall=utskottet2000/01:KrU1?6000760007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion av studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 4.1)bifall=utskottet2000/01:UbU2?6000760007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion av studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 4.1)?6000860008att riksdagen godkänner att anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får användas för att täcka förluster vid infriande av kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och eventuella förluster i samband med Riksgäldskontorets utlåning till SVEDAB?6000860008att riksdagen godkänner att anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får användas för att täcka förluster vid infriande av kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och eventuella förluster i samband med Riksgäldskontorets utlåning till SVEDABbifall=utskottet2000/01:TU1?6000960009att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 4 600 000 000 kr under 2002 (avsnitt 5.8.5)bifall=utskottet2000/01:MJU2?6000960009att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 4 600 000 000 kr under 2002 (avsnitt 5.8.5)?6001060010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.9)?6001060010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.9)bifall=utskottet2000/01:MJU1?6001160011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kronor för exportkreditgarantisystemet (avsnitt 5.8.8)bifall=utskottet2000/01:NU1?6001160011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kronor för exportkreditgarantisystemet (avsnitt 5.8.8)?6001260012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik, besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 722 000 000 kronor under 2002-2004, (avsnitt 5.8)?6001260012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik, besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 722 000 000 kronor under 2002-2004, (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:NU3?6001360013att riksdagen godkänner att 14 900 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, avsnitt 4.8.1)bifall=utskottet2000/01:AU1?6001360013att riksdagen godkänner att 14 900 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, avsnitt 4.8.1)?6001460014att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslaget under utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning: (tusental kronor) 21:1 Bostadsbidrag; ramanslag; 4 760 000, 31:1 Boverket; ramanslag; 135 765, 31:2 Räntebidrag m.m.; ramanslag; 1 952 000, 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 13 383, 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet; ramanslag; 600 000, 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador; ramanslag; 50 000, 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder; ramanslag; 7 000, 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter; ramanslag; 274 000, 31:8 Statens geotekniska institut; ramanslag; 25 284, 31:9 Lantmäteriverket; ramanslag; 416 323, 31:10 Statens va-nämnd; ramanslag; 6 519, 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet; ramanslag; 135 000, 32:1 Länsstyrelserna m.m.; ramanslag; 1 864 659, 32:2 Regionala självstyrelseorgan; obetecknat anslag; 25 138, 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet; ramanslag; 1 364 500, 34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet; ramanslag; 5 169, Summa; 11 634 740?6001460014att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslaget under utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning: (tusental kronor) 21:1 Bostadsbidrag; ramanslag; 4 760 000, 31:1 Boverket; ramanslag; 135 765, 31:2 Räntebidrag m.m.; ramanslag; 1 952 000, 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 13 383, 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet; ramanslag; 600 000, 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador; ramanslag; 50 000, 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder; ramanslag; 7 000, 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter; ramanslag; 274 000, 31:8 Statens geotekniska institut; ramanslag; 25 284, 31:9 Lantmäteriverket; ramanslag; 416 323, 31:10 Statens va-nämnd; ramanslag; 6 519, 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet; ramanslag; 135 000, 32:1 Länsstyrelserna m.m.; ramanslag; 1 864 659, 32:2 Regionala självstyrelseorgan; obetecknat anslag; 25 138, 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet; ramanslag; 1 364 500, 34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet; ramanslag; 5 169, Summa; 11 634 740bifall= utskottet2000/01:BoU1?7000270002att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 4.8.9)bifall=utskottet2000/01:FiU2?7000270002att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 4.8.9)?7000370003att riksdagen godkänner att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet skall fortsätta under perioden 2001-2003 och att det statliga bidraget till finansieringen av programmet skall vara högst 90 000 000 kronor under perioden (avsnitt 3.9.4)?7000370003att riksdagen godkänner att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet skall fortsätta under perioden 2001-2003 och att det statliga bidraget till finansieringen av programmet skall vara högst 90 000 000 kronor under perioden (avsnitt 3.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?7000470004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.;ramanslag; 2 242 000, 13:2 Bidrag för läkemedelsfömånen; ramanslag; 16 137 000, 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård; ramanslag; 962 087, 13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 36 165, 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 23 407, 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall; ramanslag; 78 000, 13:7 Socialstyrelsen; ramanslag; 476 577, 14:1 Insatser mot aids; ramanslag; 65 622, 14:2 Bidrag till WHO; ramanslag; 8 000, 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 896, 14:4 Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 120 275, 14:5 Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 152 869, 14:6 Institutet för psykosocial medicin; ramanslag; 13 249, 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder; ramanslag; 53 554, 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 77 500, 14:9 Alkoholinspektionen; ramanslag; 7 650, 14:10 Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 401, 15:1 Barnombudsmannen; ramanslag; 8 565, 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 980, 16:1 Personligt ombud; ramanslag; 60 000, 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet; reservationsanslag; 277 000, 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.; ramanslag; 172 470, 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 79 394, 16:5 Bidrag till handikapporganisationer; anslag; 157 248, 16:6 Alternativ telefoni; ramanslag; 21 476, 16:7 Bilstöd till handikappade; ramanslag; 227 000, 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 6 640 000, 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 20 781, 16:10 Handikappombudsmannen; ramanslag; 15 247, 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken; ramanslag; 251 946, 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.; ramanslag; 88 378, 18:2 Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 604 233, 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa; reservationsanslag; 10 000, 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning; ramanslag; 24 212, 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning; ramanslag; 237 443, Summa; 29 373 625.bifall=utskottet2000/01:SoU1?7000470004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (i tkr): Anslag: 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.;ramanslag; 2 242 000, 13:2 Bidrag för läkemedelsfömånen; ramanslag; 16 137 000, 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård; ramanslag; 962 087, 13:4 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 36 165, 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 23 407, 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall; ramanslag; 78 000, 13:7 Socialstyrelsen; ramanslag; 476 577, 14:1 Insatser mot aids; ramanslag; 65 622, 14:2 Bidrag till WHO; ramanslag; 8 000, 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 896, 14:4 Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 120 275, 14:5 Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 152 869, 14:6 Institutet för psykosocial medicin; ramanslag; 13 249, 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder; ramanslag; 53 554, 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 77 500, 14:9 Alkoholinspektionen; ramanslag; 7 650, 14:10 Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 401, 15:1 Barnombudsmannen; ramanslag; 8 565, 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 980, 16:1 Personligt ombud; ramanslag; 60 000, 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet; reservationsanslag; 277 000, 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.; ramanslag; 172 470, 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 79 394, 16:5 Bidrag till handikapporganisationer; anslag; 157 248, 16:6 Alternativ telefoni; ramanslag; 21 476, 16:7 Bilstöd till handikappade; ramanslag; 227 000, 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 6 640 000, 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 20 781, 16:10 Handikappombudsmannen; ramanslag; 15 247, 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken; ramanslag; 251 946, 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.; ramanslag; 88 378, 18:2 Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 604 233, 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa; reservationsanslag; 10 000, 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning; ramanslag; 24 212, 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning; ramanslag; 237 443, Summa; 29 373 625.?7000570005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:(tusental kronor) 21:1 Allmänna barnbidrag; ramanslag; 20 914 000, 21:2 Föräldraförsäkring; ramanslag; 18 026 879, 21:3 Underhållsstöd; ramanslag; 2 404 500, 21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 40 000, 21:5 Barnpensioner; ramanslag; 958 000, 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 2 127 600, 21:7 Pensionsrätt för barnår; ramanslag; 3 276 000.?7000570005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:(tusental kronor) 21:1 Allmänna barnbidrag; ramanslag; 20 914 000, 21:2 Föräldraförsäkring; ramanslag; 18 026 879, 21:3 Underhållsstöd; ramanslag; 2 404 500, 21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 40 000, 21:5 Barnpensioner; ramanslag; 958 000, 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 2 127 600, 21:7 Pensionsrätt för barnår; ramanslag; 3 276 000.bifall=utskottet2000/01:SfU1?7000670006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 4.9.12)bifall=utskottet2000/01:KrU1?7000670006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 4.9.12)?7000770007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning (i tkr): Anslagspost. 25:1 Studiehjälp m.m.; ramanslag; 2 696 483, 25:2 Studiemedel m.m.; ramanslag; 8 478 256, 25:3 Studiemedelsräntor m.m.; ramanslag; 4 522 690, 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.; ramanslag; 5 812 172, 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk; ramanslag; 61 520, 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål; ramanslag; 24 462, 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.; ramanslag; 26 223 (utgiftsområde 15 = 21 621 806).?7000770007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning (i tkr): Anslagspost. 25:1 Studiehjälp m.m.; ramanslag; 2 696 483, 25:2 Studiemedel m.m.; ramanslag; 8 478 256, 25:3 Studiemedelsräntor m.m.; ramanslag; 4 522 690, 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.; ramanslag; 5 812 172, 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk; ramanslag; 61 520, 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål; ramanslag; 24 462, 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.; ramanslag; 26 223 (utgiftsområde 15 = 21 621 806).bifall=utskottet2000/01:UbU2?7000870008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 652 000 000 kronor under åren 2002-2005 (avsnitt 4.8)bifall=utskottet2000/01:UbU1?7000870008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 652 000 000 kronor under åren 2002-2005 (avsnitt 4.8)?7000970009att riksdagen godkänner att regeringen under år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 310 000 000 kronor för Vägverket och Banverket tillsammans, för att finansiera ett kapitaltillskott till SVEDAB samt räntan under ett år för detta lån?7000970009att riksdagen godkänner att regeringen under år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 310 000 000 kronor för Vägverket och Banverket tillsammans, för att finansiera ett kapitaltillskott till SVEDAB samt räntan under ett år för detta lånbifall=utskottet2000/01:TU1?7001070010att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8)bifall=utskottet2000/01:MJU2?7001070010att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8)?7001170011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.11)?7001170011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.11)bifall=utskottet2000/01:MJU1?7001270012att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kronor för inversteringsgarantier (avsnitt 5.8.8)bifall=utskottet2000/01:NU1?7001270012att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kronor för inversteringsgarantier (avsnitt 5.8.8)?7001370013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 45 000 000 kronor under 2002-2004, (avsnitt 5.8)?7001370013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, ifråga om ramanslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 45 000 000 kronor under 2002-2004, (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:NU3?7001470014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 500 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.2)bifall=utskottet2000/01:AU1?7001470014att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 5 500 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.2)?8000280002att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kr): 1:1 Konjunkturinstitutet ramanslag 44 036 1:2 Riksrevisionsverket ramanslag 152 140 1:3 Ekonomistyrningsverket ramanslag 58 475 1:4 Statskontoret ramanslag 72 054 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 8 800 1:6 Statistiska centralbyrån ramanslag 376 303 1:7 Folk- och bostadsräkning reservationsanslag 10 000 1:8 Kammarkollegiet ramanslag 31 049 1:9 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 7 235 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 10 954 1:12 Ekonomiska rådet ramanslag 2 052 1:13 Utvecklingsarbete ramanslag 19 720 2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet ramanslag 1 2:2 Finansinspektionen ramanslag 130 186 2:3 Insättningsgarantinämnden ramanslag 8 093 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 256 402 2:6 Bokföringsnämnden ramanslag 7 432 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond ramanslag 9 400 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken ramanslag 18 700 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken ramanslag 60 000 90:1 Riksdagens revisorer ramanslag 24 623.?8000280002att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kr): 1:1 Konjunkturinstitutet ramanslag 44 036 1:2 Riksrevisionsverket ramanslag 152 140 1:3 Ekonomistyrningsverket ramanslag 58 475 1:4 Statskontoret ramanslag 72 054 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 8 800 1:6 Statistiska centralbyrån ramanslag 376 303 1:7 Folk- och bostadsräkning reservationsanslag 10 000 1:8 Kammarkollegiet ramanslag 31 049 1:9 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 7 235 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 10 954 1:12 Ekonomiska rådet ramanslag 2 052 1:13 Utvecklingsarbete ramanslag 19 720 2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet ramanslag 1 2:2 Finansinspektionen ramanslag 130 186 2:3 Insättningsgarantinämnden ramanslag 8 093 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 256 402 2:6 Bokföringsnämnden ramanslag 7 432 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond ramanslag 9 400 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken ramanslag 18 700 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken ramanslag 60 000 90:1 Riksdagens revisorer ramanslag 24 623.bifall=utskottet2000/01:FiU2?8000380003att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.9.6.3)bifall=utskottet2000/01:FöU1?8000380003att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.9.6.3)?8000480004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.16)?8000480004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.16)bifall=utskottet2000/01:KrU1?8000580005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 810 000 000 kronor under åren 2002-2006 (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:UbU1?8000580005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 810 000 000 kronor under åren 2002-2006 (avsnitt 5.8)?8000680006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 28 400 000 000 kronor efter år 2001?8000680006att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 28 400 000 000 kronor efter år 2001bifall=utskottet2000/01:TU1?8000780007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 6.8.1)bifall=utskottet2000/01:MJU2?8000780007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 6.8.1)?8000880008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 80 000 000 kronor under år 2002, högst 65 000 000 kronor under år 2003, högst 50 000 000 kronor under år 2004, högst 45 000 000 kronor under år 2005 och högst 40 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 4.1.2)?8000880008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 80 000 000 kronor under år 2002, högst 65 000 000 kronor under år 2003, högst 50 000 000 kronor under år 2004, högst 45 000 000 kronor under år 2005 och högst 40 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 4.1.2)bifall=utskottet2000/01:MJU1?8000980009att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 5.8.8)bifall=utskottet2000/01:NU1?8000980009att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 5.8.8)?8001080010att riksdagen godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 2001-2003 (avsnitt 4.4)?8001080010att riksdagen godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 2001-2003 (avsnitt 4.4)bifall=utskottet2000/01:NU3?8001180011att riksdagen godkänner att inkomster från finansieringsbidrag vid arbetspraktik från den 1 januari 2001 redovisas mot ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (avsnitt 4.6.2)bifall=utskottet2000/01:AU1?8001180011att riksdagen godkänner att inkomster från finansieringsbidrag vid arbetspraktik från den 1 januari 2001 redovisas mot ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (avsnitt 4.6.2)?9000290002att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2001 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 77 936 125 000 kronor (avsnitt 3.9.6.3)?9000290002att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2001 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 77 936 125 000 kronor (avsnitt 3.9.6.3)bifall=utskottet2000/01:FöU1?9000390003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.27)bifall=utskottet2000/01:KrU1?9000390003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.27)?9000490004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning (i tkr): Anslagspost. 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna; ramanslag; 220 000, 25:1 Statens skolverk; ramanslag; 305 737, 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg; ramanslag; 449 206, 25:3 Forskning inom skolväsendet; ramanslag; 30 000, 25:4 Program för IT i skolan; ramanslag; 652 856, 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan; ramanslag; 125 292, 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp; ramanslag; 21 788, 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter; ramanslag; 411 774, 25:8 Särskilda insatser på skolområdet; ramanslag; 278 526, 25:9 Sameskolstyrelsen; ramanslag; 29 666, 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.; ramanslag; 150 000, 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem; ramanslag; 500 000, 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola; ramanslag; 114 540, 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet; ramanslag; 74 195, 25:14 Statens skolor för vuxna; ramanslag; 40 427, 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning; ramanslag; 163 535, 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna; ramanslag; 4 156 379, 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning; ramanslag; 860 073, 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 1 011 513, 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning; ramanslag; 1 086 137, 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 1 018 384, 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning; ramanslag; 1 059 240, 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 827 059, 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning; ramanslag; 724 666, 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 842 831, 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning; ramanslag; 795 773, 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 576 946, 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning; ramanslag; 788 230, 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 391 052, 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning; ramanslag; 276 092, 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 641 421, 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning; ramanslag; 804 754, 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 559 400, 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning; ramanslag; 437 315, 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 199 590, 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning; ramanslag; 340 190, 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 246, 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning; ramanslag; 295 088, 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 361, 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning; ramanslag; 349 346, 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 476, 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 477 412, 25:42 Mitthögskolan: Forskning; ramanslag; 86 761, 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning; ramanslag; 187 386, 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 34 228, 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning; ramanslag; 479 430, 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 54 380, 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning; ramanslag; 274 773, 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 34 156, 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning; ramanslag; 347 694, 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 2 000, 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 24 404, 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning; ramanslag; 61 784, 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning; ramanslag; 224 312, 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning; ramanslag; 255 661, 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning; ramanslag; 86 301, 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning; ramanslag; 246 202, 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning; ramanslag; 180 680, 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning; ramanslag; 198 585, 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning; ramanslag; 183 721, 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning; ramanslag; 163 603, 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 35 888, 25:62 Konstfack: Grundutbildning; ramanslag; 102 912, 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 48 817, 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 93 235, 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 337 852, 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 15 142, 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning; ramanslag; 211 604, 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 23 994, 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.; ramanslag; 1 845 764, 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.; ramanslag; 362 066, 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor; ramanslag; 199 887, 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning; ramanslag; 1 631 811, 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna; ramanslag; 1 164 969, 25:74 Högskoleverket; ramanslag; 168 899, 25:75 Verket för högskoleservice; ramanslag; 12 790, 25:76 Centrala studiestödsnämnden; ramanslag; 351 995, 25:77 Överklagandemyndighet; ramanslag; 5 000, 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet; ramanslag; 39 711, 25:79 Distansutbildningsmyndigheten; ramanslag; 60 843, 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.; ramanslag; 37 129, 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.; ramanslag; 17 432, 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation; ramanslag; 1 777 101, 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning; ramanslag; 100 722, 26:3 Rymdforskning; ramanslag; 144 817, 26:4 Institutet för rymdfysik; ramanslag; 41 710, 26:5 Kungl. biblioteket; ramanslag; 228 004, 26:6 Polarforskningssekretariatet; ramanslag; 23 170, 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU; ramanslag; 12 154, 26:8 Sunet; ramanslag; 128 592, 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål; ramanslag; 116 931 (utgiftsområde 16 = 34 845 518).?9000490004att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning (i tkr): Anslagspost. 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna; ramanslag; 220 000, 25:1 Statens skolverk; ramanslag; 305 737, 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg; ramanslag; 449 206, 25:3 Forskning inom skolväsendet; ramanslag; 30 000, 25:4 Program för IT i skolan; ramanslag; 652 856, 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan; ramanslag; 125 292, 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp; ramanslag; 21 788, 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter; ramanslag; 411 774, 25:8 Särskilda insatser på skolområdet; ramanslag; 278 526, 25:9 Sameskolstyrelsen; ramanslag; 29 666, 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.; ramanslag; 150 000, 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem; ramanslag; 500 000, 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola; ramanslag; 114 540, 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet; ramanslag; 74 195, 25:14 Statens skolor för vuxna; ramanslag; 40 427, 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning; ramanslag; 163 535, 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna; ramanslag; 4 156 379, 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning; ramanslag; 860 073, 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 1 011 513, 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning; ramanslag; 1 086 137, 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 1 018 384, 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning; ramanslag; 1 059 240, 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 827 059, 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning; ramanslag; 724 666, 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 842 831, 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning; ramanslag; 795 773, 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 576 946, 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning; ramanslag; 788 230, 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 391 052, 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning; ramanslag; 276 092, 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 641 421, 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning; ramanslag; 804 754, 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 559 400, 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning; ramanslag; 437 315, 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 199 590, 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning; ramanslag; 340 190, 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 246, 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning; ramanslag; 295 088, 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 361, 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning; ramanslag; 349 346, 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 97 476, 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 477 412, 25:42 Mitthögskolan: Forskning; ramanslag; 86 761, 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning; ramanslag; 187 386, 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 34 228, 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning; ramanslag; 479 430, 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 54 380, 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning; ramanslag; 274 773, 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 34 156, 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning; ramanslag; 347 694, 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning; ramanslag; 2 000, 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 24 404, 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning; ramanslag; 61 784, 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning; ramanslag; 224 312, 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning; ramanslag; 255 661, 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning; ramanslag; 86 301, 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning; ramanslag; 246 202, 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning; ramanslag; 180 680, 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning; ramanslag; 198 585, 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning; ramanslag; 183 721, 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning; ramanslag; 163 603, 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 35 888, 25:62 Konstfack: Grundutbildning; ramanslag; 102 912, 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning; ramanslag; 48 817, 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 93 235, 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 337 852, 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 15 142, 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning; ramanslag; 211 604, 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning; ramanslag; 23 994, 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.; ramanslag; 1 845 764, 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.; ramanslag; 362 066, 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor; ramanslag; 199 887, 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning; ramanslag; 1 631 811, 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna; ramanslag; 1 164 969, 25:74 Högskoleverket; ramanslag; 168 899, 25:75 Verket för högskoleservice; ramanslag; 12 790, 25:76 Centrala studiestödsnämnden; ramanslag; 351 995, 25:77 Överklagandemyndighet; ramanslag; 5 000, 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet; ramanslag; 39 711, 25:79 Distansutbildningsmyndigheten; ramanslag; 60 843, 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.; ramanslag; 37 129, 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.; ramanslag; 17 432, 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation; ramanslag; 1 777 101, 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning; ramanslag; 100 722, 26:3 Rymdforskning; ramanslag; 144 817, 26:4 Institutet för rymdfysik; ramanslag; 41 710, 26:5 Kungl. biblioteket; ramanslag; 228 004, 26:6 Polarforskningssekretariatet; ramanslag; 23 170, 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU; ramanslag; 12 154, 26:8 Sunet; ramanslag; 128 592, 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål; ramanslag; 116 931 (utgiftsområde 16 = 34 845 518).bifall=utskottet2000/01:UbU1?9000590005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om ramanslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 6 300 000 000 kronor efter år 2001bifall=utskottet2000/01:TU1?9000590005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om ramanslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 6 300 000 000 kronor efter år 2001?9000690006att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 6.8.2)?9000690006att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 6.8.2)bifall=utskottet2000/01:MJU2?9000790007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning (i tkr): 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag; 43 744, 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 165 585, 34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 303 138, 34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 226 495, 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden; ramanslag; 848 461, 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden; ramanslag; 151 755, 34:5 Miljöforskning; ramanslag; 56 930, 34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 81 733, 34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag; 42 182, 34:8 Stockholms internationella miljöinstitut; ramanslag; 12 000, 34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 90 888, 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 83 617, 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag 67 242, 34:12 Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752.bifall=utskottet2000/01:MJU1?9000790007att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning (i tkr): 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag; 43 744, 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 165 585, 34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 303 138, 34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 226 495, 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden; ramanslag; 848 461, 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden; ramanslag; 151 755, 34:5 Miljöforskning; ramanslag; 56 930, 34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 81 733, 34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag; 42 182, 34:8 Stockholms internationella miljöinstitut; ramanslag; 12 000, 34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 90 888, 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 83 617, 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag 67 242, 34:12 Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752.?9000890008att riksdagen godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB Svensk Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder (avsnitt 5.8.4)?9000890008att riksdagen godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB Svensk Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder (avsnitt 5.8.4)bifall=utskottet2000/01:NU1?9000990009att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i avsnittet 4 Energimarknadspolitik (avsnitt 4.4)bifall=utskottet2000/01:NU3?9000990009att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i avsnittet 4 Energimarknadspolitik (avsnitt 4.4)?9001090010att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 700 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.3)?9001090010att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 700 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.3)bifall=utskottet2000/01:AU1?100002100002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser Funktionen Civil ledning, för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.10.7.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?100002100002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser Funktionen Civil ledning, för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.10.7.1)?100003100003att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.31)?100003100003att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.31)bifall=utskottet2000/01:KrU1?100004100004att riksdagen godkänner att Banverket får använda högst 27 400 000 kronor från anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter till investeringar i anslutning till det kapillära nätet i samverkan med externa intressenterbifall=utskottet2000/01:TU1?100004100004att riksdagen godkänner att Banverket får använda högst 27 400 000 kronor från anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter till investeringar i anslutning till det kapillära nätet i samverkan med externa intressenter?100005100005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 8 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 7.7)?100005100005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 8 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 7.7)bifall=utskottet2000/01:MJU2?100006100006att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning (i tkr) : 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader; ramanslag; 111 927, 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ; ramanslag; 1 005 949, 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader; ramanslag; 183 537, 38:2 Näringslivsutveckling; ramanslag; 195 062, 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering: Förvaltningskostnader; ramanslag; 70 000, 38:4 Turistfrämjande; ramanslag; 80 590, 38:5 Sveriges geologiska undersökning:Geologisk undersökningsversamhet m.m.; ramanslag; 160 833, 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning; ramanslag; 4 924, 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m; ramanslag; 86 000, 38:8 Patentbesvärsrätten; ramanslag; 13 897, 38:9 Patent- och registreringsverket: Finasiering av viss verksamet (likvidatorer); ramanslag; 10 000, 38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser; ramanslag; 13 947, 38:11 Elsäkerhetsverket; ramanslag; 38 942, 38:12 Bidra till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m.; ramanslag; 80 388, 38:13 Rymdstyrelsen:Förvaltningskostnader; ramanslag; 18 280, 38:14 Rymdverksamhet; ramanslag; 535 809, 38:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien; obetecknat anslag; 5 359, 38:16 Konkurrensverket; ramanslag; 73 378, 38:17 Konkurrensforskning; ramanslag; 6 184, 38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.; ramanslag; 2 000, 38:19 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen; obetecknat anslag; 15 000, 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statliga ägda företag, m.m.; ramanslag; 45 000, 38:21 Avgifter till vissa internationella organisationer; ramanslag; 6 519, 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet; ramanslag; 18 234, 39:2 Kommerskollegium, ramanslag; 57 567, 39:3 Exportfrämjande verksamhet; ramanslag; 173 656, 39.4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning; ramanslag; 136, 39:5 Investeringsfrämjande; ramanslag; 51 357, 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen; ramanslag; 300 000, 39:7 Avgifter till internationella handelsorganisationer; ramanslag; 16 810, 40:1 Marknadsdomstolen; ramanslag; 5 112, 40:2 Konsumentverket; ramanslag; 92 972, 40:3 Allmänna reklamationsnämnden; ramanslag; 16 691, 40.4 Fastighetsmäklarnämnden; ramanslag; 7 679, 40:5 Åtgärder på konsumentområdet; ramanslag; 10 000, 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; 3 800.bifall=utskottet2000/01:NU1?100006100006att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning (i tkr) : 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader; ramanslag; 111 927, 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ; ramanslag; 1 005 949, 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader; ramanslag; 183 537, 38:2 Näringslivsutveckling; ramanslag; 195 062, 38:3 Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering: Förvaltningskostnader; ramanslag; 70 000, 38:4 Turistfrämjande; ramanslag; 80 590, 38:5 Sveriges geologiska undersökning:Geologisk undersökningsversamhet m.m.; ramanslag; 160 833, 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning; ramanslag; 4 924, 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m; ramanslag; 86 000, 38:8 Patentbesvärsrätten; ramanslag; 13 897, 38:9 Patent- och registreringsverket: Finasiering av viss verksamet (likvidatorer); ramanslag; 10 000, 38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser; ramanslag; 13 947, 38:11 Elsäkerhetsverket; ramanslag; 38 942, 38:12 Bidra till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m.; ramanslag; 80 388, 38:13 Rymdstyrelsen:Förvaltningskostnader; ramanslag; 18 280, 38:14 Rymdverksamhet; ramanslag; 535 809, 38:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien; obetecknat anslag; 5 359, 38:16 Konkurrensverket; ramanslag; 73 378, 38:17 Konkurrensforskning; ramanslag; 6 184, 38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.; ramanslag; 2 000, 38:19 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen; obetecknat anslag; 15 000, 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statliga ägda företag, m.m.; ramanslag; 45 000, 38:21 Avgifter till vissa internationella organisationer; ramanslag; 6 519, 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet; ramanslag; 18 234, 39:2 Kommerskollegium, ramanslag; 57 567, 39:3 Exportfrämjande verksamhet; ramanslag; 173 656, 39.4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning; ramanslag; 136, 39:5 Investeringsfrämjande; ramanslag; 51 357, 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen; ramanslag; 300 000, 39:7 Avgifter till internationella handelsorganisationer; ramanslag; 16 810, 40:1 Marknadsdomstolen; ramanslag; 5 112, 40:2 Konsumentverket; ramanslag; 92 972, 40:3 Allmänna reklamationsnämnden; ramanslag; 16 691, 40.4 Fastighetsmäklarnämnden; ramanslag; 7 679, 40:5 Åtgärder på konsumentområdet; ramanslag; 10 000, 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; 3 800.?100007100007att riksdagen bemyndigar regeringen finansiella befogenheter för år 2001 rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som förordas i avsnittet 4 Energimarkandspolitik (avsnitt 4.4)?100007100007att riksdagen bemyndigar regeringen finansiella befogenheter för år 2001 rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som förordas i avsnittet 4 Energimarkandspolitik (avsnitt 4.4)bifall=utskottet2000/01:NU3?100008100008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 7 000 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.4)bifall=utskottet2000/01:AU1?100008100008att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 7 000 000 000 kronor under åren 2002 - 2004 (avsnitt 4.8.4)?110002110002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår högst till 55 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.1)?110002110002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår högst till 55 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?110003110003att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet (avsnitt 5.8)bifall=utskottet2000/01:KrU1?110003110003att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet (avsnitt 5.8)?110004110004att riksdagen godkänner att regeringen för år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 000 000 000 kronor för Banverket för investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet år 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten?110004110004att riksdagen godkänner att regeringen för år 2001 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 000 000 000 kronor för Banverket för investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet år 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och statenbifall=utskottet2000/01:TU1?110005110005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 140 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 8.1.2)bifall=utskottet2000/01:MJU2?110005110005att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 140 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 8.1.2)?110006110006att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som förordas i avsnittet 4 Energimarknadspolitik (avsnitt 4.4)?110006110006att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som förordas i avsnittet 4 Energimarknadspolitik (avsnitt 4.4)bifall=utskottet2000/01:NU3?110007110007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 800 000 000 kronor under åren 2002 - 2008 (avsnitt 4.8.7)bifall=utskottet2000/01:AU1?110007110007att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 800 000 000 kronor under åren 2002 - 2008 (avsnitt 4.8.7)?120002120002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Överstyrelsen för civil beredskap disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 325 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2)?120002120002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Överstyrelsen för civil beredskap disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 325 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2)bifall=utskottet2000/01:FöU1?120003120003att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5)bifall=utskottet2000/01:KrU1?120003120003att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5)?120004120004att riksdagen godkänner att regeringen får använda medel från anslaget 36:3 Banverket: Administration för att utreda alternativ finansiering av infrastruktur samt för andra transportpolitiska utredningar?120004120004att riksdagen godkänner att regeringen får använda medel från anslaget 36:3 Banverket: Administration för att utreda alternativ finansiering av infrastruktur samt för andra transportpolitiska utredningarbifall=utskottet2000/01:TU1?120005120005att riksdagen för 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning (i tkr): 41:1 Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 290 056, 41:2 Insatser för skogsbruket; ramanslag; 180 700, 41:3 Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405, 41:4 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000, 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 93 706, 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 85 753, 42;3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag 22 303, 42:4 Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 8 283, 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 90 950, 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 71 000, 43:1 Statens jordbruksverk; ramanslag 300 456, 43:2 Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 073, 43:3 Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 449, 43:4 Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629, 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 5 269 500, 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 1 526 000, 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 79 700, 43:8 Fiskeriverket; ramanslag; 66 516, 43:9 Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890, 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag 80 000, 43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 000, 43:12 Statens livsmedelsverk; ramanslag; 119 655, 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 8 156, 43:14 Livsmedelsstatistik; ramanslag; 22 624, 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 3 700, 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet; ramanslag; 25 000, 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 089, 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 2 203 000, 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 1 500 922, 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 29 429, 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 20 000, 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag 1 538, 45:1 Främjande av rennäringen; ramanslag; 37 000, 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 199 121, 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 240 263, 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 1 149, Summa 13 677 015.bifall=utskottet2000/01:MJU2?120005120005att riksdagen för 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning (i tkr): 41:1 Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 290 056, 41:2 Insatser för skogsbruket; ramanslag; 180 700, 41:3 Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405, 41:4 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000, 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 93 706, 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 85 753, 42;3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag 22 303, 42:4 Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 8 283, 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 90 950, 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 71 000, 43:1 Statens jordbruksverk; ramanslag 300 456, 43:2 Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 073, 43:3 Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 449, 43:4 Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629, 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 5 269 500, 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 1 526 000, 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 79 700, 43:8 Fiskeriverket; ramanslag; 66 516, 43:9 Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890, 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag 80 000, 43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 000, 43:12 Statens livsmedelsverk; ramanslag; 119 655, 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 8 156, 43:14 Livsmedelsstatistik; ramanslag; 22 624, 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 3 700, 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet; ramanslag; 25 000, 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 089, 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 2 203 000, 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 1 500 922, 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 29 429, 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 20 000, 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag 1 538, 45:1 Främjande av rennäringen; ramanslag; 37 000, 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 199 121, 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 240 263, 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 1 149, Summa 13 677 015.?120006120006att riksdagen godkänner regeringens bedömning i kap 6 Vissa övriga frågor, underavsnitt 6.3 Biobränslenas konkurrenskraft vid fjärrleveranser till industrin, att ett stöd till biobränslen för fjärrvärmeleveranser till industrin inte införs?120006120006att riksdagen godkänner regeringens bedömning i kap 6 Vissa övriga frågor, underavsnitt 6.3 Biobränslenas konkurrenskraft vid fjärrleveranser till industrin, att ett stöd till biobränslen för fjärrvärmeleveranser till industrin inte införsbifall=utskottet2000/01:NU3?120007120007att riksdagen godkänner regeringens förslag om lägsta ersättningsnivå i aktivitetsstödet (ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, avsnitt 4.6.2)bifall=utskottet2000/01:AU1?120007120007att riksdagen godkänner regeringens förslag om lägsta ersättningsnivå i aktivitetsstödet (ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, avsnitt 4.6.2)?130002130002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 27 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2)?130002130002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 27 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2)bifall=utskottet2000/01:FöU1?130003130003att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för Radio och TV (avsnitt 5.9.5)bifall=utskottet2000/01:KrU1?130003130003att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för Radio och TV (avsnitt 5.9.5)?130004130004att riksdagen godkänner att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får belastas med kostnader för räntor och amorteringar för lån upptagna i Riksgäldskontoret?130004130004att riksdagen godkänner att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter får belastas med kostnader för räntor och amorteringar för lån upptagna i Riksgäldskontoretbifall=utskottet2000/01:TU1?130005130005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning (i tkr): 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader; ramanslag; 120 235, 35:2 Bidrag för att minska elanvändning; ramanslag; 325 000, 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor; ramanslag; 305 000, 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning; ramanslag; 119 000, 35:5 Energiforskning; ramanslag; 431 112, 35:6 Energiteknikstöd; ramanslag; 130 000, 35:7 Introduktion av ny energiteknik; ramanslag; 230 000, 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser; ramanslag; 50 000, 35:9 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet; ramanslag; 5 000, 35:10 Skydd för småskalig energiproduktion; ramanslag; 210 000, 35:11 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket; ramanslag; 337 000.bifall=utskottet2000/01:NU3?130005130005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning (i tkr): 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader; ramanslag; 120 235, 35:2 Bidrag för att minska elanvändning; ramanslag; 325 000, 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor; ramanslag; 305 000, 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning; ramanslag; 119 000, 35:5 Energiforskning; ramanslag; 431 112, 35:6 Energiteknikstöd; ramanslag; 130 000, 35:7 Introduktion av ny energiteknik; ramanslag; 230 000, 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser; ramanslag; 50 000, 35:9 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet; ramanslag; 5 000, 35:10 Skydd för småskalig energiproduktion; ramanslag; 210 000, 35:11 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket; ramanslag; 337 000.?130006130006att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om lönebikostnader vid lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och anställningsstöd (ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, avsnitt 4.6.2)?130006130006att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om lönebikostnader vid lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och anställningsstöd (ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, avsnitt 4.6.2)bifall=utskottet2000/01:AU1?140002140002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 720 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3)bifall=utskottet2000/01:FöU1?140002140002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 720 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3)?140003140003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB sammanlagt för år 2001 tilldelas 45 000 000 kronor ur rundradiokontot för satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5)?140003140003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB sammanlagt för år 2001 tilldelas 45 000 000 kronor ur rundradiokontot för satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5)bifall=utskottet2000/01:KrU1?140004140004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?140004140004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordar?140005140005att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om förändringar i Samhall AB:s bolagsordning (avsnitt 4.8.10)?140005140005att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om förändringar i Samhall AB:s bolagsordning (avsnitt 4.8.10)bifall=utskottet2000/01:AU1?150002150002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001, i fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 195 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3)bifall=utskottet2000/01:FöU1?150002150002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001, i fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 195 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3)?150003150003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.9.5)?150003150003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.9.5)bifall=utskottet2000/01:KrU1?150004150004att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Statens järnvägar samt det eller de nya SJ-bolagen finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?150004150004att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Statens järnvägar samt det eller de nya SJ-bolagen finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar?150005150005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning (tusental kronor): 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 458 277, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd; ramanslag; 38 962 000, 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader; ramanslag; 5 761 086, 22:4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 975 607, 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige; ramanslag; 92 400, 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995 - 1999; ramanslag; 234 344, 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006; ramanslag; 1 663 000, 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 20 093, 22:9 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna; ramanslag; 63 244, 22:10 Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 262 419, 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 7 229, 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 530 000, 22:13 Lernia AB; ramanslag; 936, Summa; 63 030 635.?150005150005att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning (tusental kronor): 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 458 277, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd; ramanslag; 38 962 000, 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader; ramanslag; 5 761 086, 22:4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 975 607, 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige; ramanslag; 92 400, 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995 - 1999; ramanslag; 234 344, 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006; ramanslag; 1 663 000, 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 20 093, 22:9 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna; ramanslag; 63 244, 22:10 Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 262 419, 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 7 229, 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 530 000, 22:13 Lernia AB; ramanslag; 936, Summa; 63 030 635.bifall=utskottet2000/01:AU1?160002160002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår högst 12 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.6)bifall=utskottet2000/01:FöU1?160002160002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår högst 12 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.6)?160003160003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Radio AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 5 000 000 kronor ur rundradiokontot för att värna mångfald och kvalitet i programutbudet (avsnitt 5.9.5)?160003160003att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Radio AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 5 000 000 kronor ur rundradiokontot för att värna mångfald och kvalitet i programutbudet (avsnitt 5.9.5)bifall=utskottet2000/01:KrU1?160004160004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?160004160004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordar?170002170002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 220 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.6)?170002170002att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 220 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.6)bifall=utskottet2000/01:FöU1?170003170003att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2001 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt 7.6.2)bifall=utskottet2000/01:KrU1?170003170003att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2001 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt 7.6.2)?170004170004att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar?170004170004att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?180002180002att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst 100 000 000 kronor under 2001 (avsnitt 3.10.7.7)bifall=utskottet2000/01:FöU1?180002180002att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst 100 000 000 kronor under 2001 (avsnitt 3.10.7.7)?180003180003att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 2:1; Lotteriinspektionen; ramanslag; 28 878 000?180003180003att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 2:1; Lotteriinspektionen; ramanslag; 28 878 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180004180004att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:1; Bidrag till folkbildningen; obetecknat anslag; 2 513 068 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180004180004att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:1; Bidrag till folkbildningen; obetecknat anslag; 2 513 068 000?180005180005att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; obetecknat anslag; 73 422 000?180005180005att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; obetecknat anslag; 73 422 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180006180006att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:3; Bidrag till kontakttolkutbildning; obetecknat anslag; 9 237 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180006180006att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 25:3; Bidrag till kontakttolkutbildning; obetecknat anslag; 9 237 000?180007180007att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 26:1; Statens ljud- och bildarkiv; ramanslag; 35 092 000?180007180007att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 26:1; Statens ljud- och bildarkiv; ramanslag; 35 092 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180008180008att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:1; Statens biografbyrå; ramanslag; 9 172 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180008180008att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:1; Statens biografbyrå; ramanslag; 9 172 000?180009180009att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:2; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; obetecknat anslag; 23 454 000?180009180009att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:2; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; obetecknat anslag; 23 454 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180010180010att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:3; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 821 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180010180010att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:3; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 821 000?180011180011att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:4; Forskning och dokumentation om medieutvecklingen; obetecknat anslag; 1 288 000?180011180011att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 27:4; Forskning och dokumentation om medieutvecklingen; obetecknat anslag; 1 288 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180012180012att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:1; Statens kulturråd; ramanslag; 37 503 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180012180012att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:1; Statens kulturråd; ramanslag; 37 503 000?180013180013att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 224 463 000?180013180013att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 224 463 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180014180014att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:3; Nationella uppdrag; ramanslag; 8 000 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180014180014att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:3; Nationella uppdrag; ramanslag; 8 000 000?180015180015att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:4; Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; obetecknat anslag; 143 073 000?180015180015att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:4; Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; obetecknat anslag; 143 073 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180016180016att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:5; Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; obetecknat anslag; 779 264 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180016180016att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:5; Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; obetecknat anslag; 779 264 000?180017180017att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:6; Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; obetecknat anslag; 544 933 000?180017180017att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:6; Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; obetecknat anslag; 544 933 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180018180018att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:7; Bidrag till vissa teater-, dans och musikändamål; ramanslag; 113 000 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180018180018att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:7; Bidrag till vissa teater-, dans och musikändamål; ramanslag; 113 000 000?180019180019att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:8; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; obetecknat anslag; 36 657 000?180019180019att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:8; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; obetecknat anslag; 36 657 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180020180020att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:9; Litteraturstöd; ramanslag; 91 917 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180020180020att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:9; Litteraturstöd; ramanslag; 91 917 000?180021180021att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:10; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 20 650 000?180021180021att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:10; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 20 650 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180022180022att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:11; Stöd till bokhandeln; ramanslag; 9 801 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180022180022att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:11; Stöd till bokhandeln; ramanslag; 9 801 000?180023180023att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:12; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 62 529 000?180023180023att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:12; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 62 529 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180024180024att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:13; Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; obetecknat anslag; 14 211 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180024180024att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:13; Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; obetecknat anslag; 14 211 000?180025180025att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:14; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; obetecknat anslag; 4 569 000?180025180025att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:14; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; obetecknat anslag; 4 569 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180026180026att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:15; Statens konstråd; ramanslag; 5 558 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180026180026att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:15; Statens konstråd; ramanslag; 5 558 000?180027180027att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:16; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 40 438 000?180027180027att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:16; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 40 438 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180028180028att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:17; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 509 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180028180028att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:17; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 509 000?180029180029att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:18; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 17 712 000?180029180029att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:18; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 17 712 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180030180030att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:19; Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 29 234 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180030180030att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:19; Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 29 234 000?180031180031att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:20; Konstnärsnämnden; ramanslag; 10 176 000?180031180031att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:20; Konstnärsnämnden; ramanslag; 10 176 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180032180032att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:21; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 264 933 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180032180032att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:21; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 264 933 000?180033180033att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:22; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 256 913 000?180033180033att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:22; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 256 913 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180034180034att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:23; Bidrag till regional arkivverksamhet; obetecknat anslag; 4 699 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180034180034att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:23; Bidrag till regional arkivverksamhet; obetecknat anslag; 4 699 000?180035180035att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:24; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 26 489 000?180035180035att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:24; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 26 489 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180036180036att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:25; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 878 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180036180036att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:25; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 878 000?180037180037att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:26; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 163 934 000?180037180037att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:26; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 163 934 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180038180038att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:27; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 247 038 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180038180038att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:27; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 247 038 000?180039180039att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:28; Centrala museer: Myndigheter; ramanslag; 665 966 000?180039180039att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:28; Centrala museer: Myndigheter; ramanslag; 665 966 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180040180040att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:29; Centrala museer: Stiftelser; obetecknat anslag; 192 919 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180040180040att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:29; Centrala museer: Stiftelser; obetecknat anslag; 192 919 000?180041180041att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:30; Bidrag till regionala museer; obetecknat anslag; 117 857 000?180041180041att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:30; Bidrag till regionala museer; obetecknat anslag; 117 857 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180042180042att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:31; Bidrag till vissa museer; obetecknat anslag; 30 500 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180042180042att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:31; Bidrag till vissa museer; obetecknat anslag; 30 500 000?180043180043att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:32; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000?180043180043att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:32; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180044180044att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:33; Riksutställningar; ramanslag; 38 046 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180044180044att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:33; Riksutställningar; ramanslag; 38 046 000?180045180045att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:34; Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000?180045180045att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:34; Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180046180046att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:35; Filmstöd; ramanslag; 205 161 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180046180046att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:35; Filmstöd; ramanslag; 205 161 000?180047180047att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:36; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag;36 236 000?180047180047att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:36; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag;36 236 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180048180048att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:37; Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund; ramanslag; 2 500 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180048180048att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:37; Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund; ramanslag; 2 500 000?180049180049att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:38; Stöd till trossamfund; ramanslag; 50 750 000?180049180049att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 28:38; Stöd till trossamfund; ramanslag; 50 750 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180050180050att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 29:1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 16 829 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180050180050att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 29:1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 16 829 000?180051180051att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 29:2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 89 889 000?180051180051att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 29:2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 89 889 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180052180052att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:1; Stöd till idrotten; ramanslag; 457 240 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180052180052att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:1; Stöd till idrotten; ramanslag; 457 240 000?180053180053att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:2; Bidrag till allmänna samlingslokaler; ramanslag; 19 000 000?180053180053att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:2; Bidrag till allmänna samlingslokaler; ramanslag; 19 000 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180054180054att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:3; Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180054180054att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:3; Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432 000?180055180055att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:4; Stöd till friluftsorganisationer; obetecknat anslag; 13 000 000?180055180055att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: 30:4; Stöd till friluftsorganisationer; obetecknat anslag; 13 000 000bifall=utskottet2000/01:KrU1?180056180056att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?180056180056att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar?190002190002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m., för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.10.7.7)?190002190002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m., för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.10.7.7)bifall=utskottet2000/01:FöU1?190003190003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande investeringar i farleder till Göteborgs hamnbifall=utskottet2000/01:TU1?190003190003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande investeringar i farleder till Göteborgs hamn?200002200002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen Telekommunkationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.7)?200002200002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen Telekommunkationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.7)bifall=utskottet2000/01:FöU1?200003200003att riksdagen godkänner vad regeringen anför om finansiering av kostnader med anknytning till M/S Estonias förlisningbifall=utskottet2000/01:TU1?200003200003att riksdagen godkänner vad regeringen anför om finansiering av kostnader med anknytning till M/S Estonias förlisning?210002210002att riksdagen godkänner att målet för Funktionen Postbefordran är att verksamheten skall bedrivas så att totalförsvarets behov av postal kommunikation skall kunna tillgodoses under höjd beredskap och skall bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred (avsnitt 3.10.7.8)?210002210002att riksdagen godkänner att målet för Funktionen Postbefordran är att verksamheten skall bedrivas så att totalförsvarets behov av postal kommunikation skall kunna tillgodoses under höjd beredskap och skall bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred (avsnitt 3.10.7.8)bifall=utskottet2000/01:FöU1?210003210003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Handelsflottans kultur- och fritidsrådbifall=utskottet2000/01:TU1?210003210003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Handelsflottans kultur- och fritidsråd?220002220002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.9)?220002220002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.9)bifall=utskottet2000/01:FöU1?220003220003att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?220003220003att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2001-2003 i enlighet med vad regeringen förordar?230002230002att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen Energiförsörjning, till sammanlagt högst 200 000 000 kronor under 2001 (avsnitt 3.10.7.10)?230002230002att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen Energiförsörjning, till sammanlagt högst 200 000 000 kronor under 2001 (avsnitt 3.10.7.10)bifall=utskottet2000/01:FöU1?230003230003att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?230003230003att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar?240002240002att riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en kredit i Riksgäldskontoret om högst 23 000 000 000 kronor, tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital för budgetåret 2001 (avsnitt 3.11.4.1)?240002240002att riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en kredit i Riksgäldskontoret om högst 23 000 000 000 kronor, tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital för budgetåret 2001 (avsnitt 3.11.4.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?240003240003att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordarbifall=utskottet2000/01:TU1?240003240003att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar?250002250002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.11.4.1)?250002250002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 2001-2003 (avsnitt 3.11.4.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?250003250003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Statens haverikommissionbifall=utskottet2000/01:TU1?250003250003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Statens haverikommission?260002260002att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Skydd mot olyckor (avsnitt 3.11.4.1)?260002260002att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Skydd mot olyckor (avsnitt 3.11.4.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?260003260003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Rikstrafikenutan åtgärd=utskottet2000/01:TU1?260003260003att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Rikstrafiken?270002270002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2001-2004 (avsnitt 4.9.1)?270002270002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2001-2004 (avsnitt 4.9.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?270003270003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 950 000 000 kronor under åren 2002-2006delvis bifall=utskottet2000/01:TU1?270003270003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 950 000 000 kronor under åren 2002-2006?280002280002att riksdagen godkänner att de tidigare beslutade målen för Kustbevakningens verksamhet inom utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m. 2001 (avsnitt 4.9.1)?280002280002att riksdagen godkänner att de tidigare beslutade målen för Kustbevakningens verksamhet inom utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m. 2001 (avsnitt 4.9.1)bifall=utskottet2000/01:FöU1?280003280003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 290 000 000 kronor under åren 2002-2004bifall=utskottet2000/01:TU1?280003280003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 290 000 000 kronor under åren 2002-2004?290002290002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m., besluta om bidrag så att behovet av anslagsmedel efter 2001 exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kronor (avsnitt 4.9.2)?290002290002att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m., besluta om bidrag så att behovet av anslagsmedel efter 2001 exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kronor (avsnitt 4.9.2)bifall=utskottet2000/01:FöU1?290003290003att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning (i tkr): 36:1 Vägverket: Administration; ramanslag 1 044 730, 36:2 Väghållning och statsbidrag; ramanslag 13 662 925, 36:3 Banverket: Administration; ramanslag 749 849, 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter; ramanslag 6 611 495, 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk; ramanslag 200 000, 36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.; obetecknat anslag 61 000, 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.; obetecknat anslag 62 660, 36:8 Bidrag till sjöfarten; ramanslag 409 000, 36:9 Driftbidrag till kommunala flygplatser; obetecknat anslag 101 000, 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier; ramanslag 140 000, 36:11 Rikstrafiken: Administration; ramanslag 10 687, 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling; ramanslag 790 000, 36:13 Viss internationell verksamhet; ramanslag 7 500, 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut; ramanslag 32 680, 36:15 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA); ramanslag 44 861, 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter; ramanslag 11 365, 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden; ramanslag 153 484, 37:3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice; ramanslag 200 000, 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal; ramanslag 144 000, 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.; ramanslag 50 000, 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut; ramanslag 203 077. Summa 24 690 313bifall=utskottet2000/01:TU1?290003290003att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning (i tkr): 36:1 Vägverket: Administration; ramanslag 1 044 730, 36:2 Väghållning och statsbidrag; ramanslag 13 662 925, 36:3 Banverket: Administration; ramanslag 749 849, 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter; ramanslag 6 611 495, 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk; ramanslag 200 000, 36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.; obetecknat anslag 61 000, 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.; obetecknat anslag 62 660, 36:8 Bidrag till sjöfarten; ramanslag 409 000, 36:9 Driftbidrag till kommunala flygplatser; obetecknat anslag 101 000, 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier; ramanslag 140 000, 36:11 Rikstrafiken: Administration; ramanslag 10 687, 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling; ramanslag 790 000, 36:13 Viss internationell verksamhet; ramanslag 7 500, 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut; ramanslag 32 680, 36:15 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA); ramanslag 44 861, 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter; ramanslag 11 365, 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden; ramanslag 153 484, 37:3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice; ramanslag 200 000, 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal; ramanslag 144 000, 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.; ramanslag 50 000, 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut; ramanslag 203 077. Summa 24 690 313?300002300002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2001-2003 (avsnitt 4.9.4)?300002300002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2001-2003 (avsnitt 4.9.4)bifall=utskottet2000/01:FöU1?310002310002att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: (i tkr) Försvarspolitik; 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.; ramanslag; 18 266 092, 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser; ramanslag; 1 000 762, 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling; ramanslag; 23 314 833, 6:4 Funktionen Civil ledning; ramanslag; 488 507, 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror; ramanslag; 40 000, 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst; ramanslag; 593 809, 6:7 Funktionen psykologiskt försvar; ramanslag; 20 000, 6:8 Funktionen Ordning och säkerhet; ramanslag; 22 841, 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.; ramanslag; 101 936, 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m.; ramanslag; 199 000, 6:11 Funktionen Postbefordran; ramanslag; 3 000, 6:12 Funktioner Transporter; ramanslag; 163 000, 6:13 Funktionen Energiförsörjning; ramanslag; 220 569, 6:14 Totalförsvarets pliktverk; ramanslag; 253 140, 6:15 Försvarshögskolan; ramanslag; 31 445, 6:16 Försvarets radioanstalt; ramanslag; 441 333, 6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut; ramanslag; 184 893, 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret; obetecknat anslag; 88 265, 6:19 Nämnder m.m.; ramanslag; 12 019, Skydd mot olyckor, 7:1 Kustbevakningen; ramanslag; 473 764, 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.; ramanslag; 25 000, 7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.; ramanslag; 13 431, 7:4 Statens räddingsverk: Samhällets skydd mot olyckor; ramanslag; 555 449, 7:5 Brandfarliga och explosiva varor; ramanslag; 17 017, Summa; 46 530 105.bifall=utskottet2000/01:FöU1?310002310002att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: (i tkr) Försvarspolitik; 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.; ramanslag; 18 266 092, 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser; ramanslag; 1 000 762, 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling; ramanslag; 23 314 833, 6:4 Funktionen Civil ledning; ramanslag; 488 507, 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror; ramanslag; 40 000, 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst; ramanslag; 593 809, 6:7 Funktionen psykologiskt försvar; ramanslag; 20 000, 6:8 Funktionen Ordning och säkerhet; ramanslag; 22 841, 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.; ramanslag; 101 936, 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m.; ramanslag; 199 000, 6:11 Funktionen Postbefordran; ramanslag; 3 000, 6:12 Funktioner Transporter; ramanslag; 163 000, 6:13 Funktionen Energiförsörjning; ramanslag; 220 569, 6:14 Totalförsvarets pliktverk; ramanslag; 253 140, 6:15 Försvarshögskolan; ramanslag; 31 445, 6:16 Försvarets radioanstalt; ramanslag; 441 333, 6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut; ramanslag; 184 893, 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret; obetecknat anslag; 88 265, 6:19 Nämnder m.m.; ramanslag; 12 019, Skydd mot olyckor, 7:1 Kustbevakningen; ramanslag; 473 764, 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.; ramanslag; 25 000, 7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.; ramanslag; 13 431, 7:4 Statens räddingsverk: Samhällets skydd mot olyckor; ramanslag; 555 449, 7:5 Brandfarliga och explosiva varor; ramanslag; 17 017, Summa; 46 530 105.?BBordläggning2000-09-20 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-09-20 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2000-09-21 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2000-10-05 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 23:31:38tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-23 23:31:38behandlas_i2000/01:AU1GO01AU1bet2000/01AU1Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv, m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:BoU1GO01BoU1bet2000/01BoU1Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggandeBetänkandebehandlas_i2000/01:FiU1GO01FiU1bet2000/01FiU1Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:FiU11GO01FiU11bet2000/01FiU11Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2000Betänkandebehandlas_i2000/01:FiU2GO01FiU2bet2000/01FiU2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningBetänkandebehandlas_i2000/01:FiU3GO01FiU3bet2000/01FiU3Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerBetänkandebehandlas_i2000/01:FiU4GO01FiU4bet2000/01FiU4Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:FiU5GO01FiU5bet2000/01FiU5Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapenBetänkandebehandlas_i2000/01:FöU1GO01FöU1bet2000/01FöU1Totalförsvarsbudgeten år 2001Betänkandebehandlas_i2000/01:JuU1GO01JuU1bet2000/01JuU1Utgiftsområde 4 RättsväsendetBetänkandebehandlas_i2000/01:KrU1GO01KrU1bet2000/01KrU1Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidBetänkandebehandlas_i2000/01:KU1GO01KU1bet2000/01KU1Utgiftsområde 1 Rikets styrelseBetänkandebehandlas_i2000/01:MJU1GO01MJU1bet2000/01MJU1Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvårdBetänkandebehandlas_i2000/01:MJU2GO01MJU2bet2000/01MJU2Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:NU1GO01NU1bet2000/01NU1Utgiftsområde 24 NäringslivBetänkandebehandlas_i2000/01:NU2GO01NU2bet2000/01NU2Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utvecklingBetänkandebehandlas_i2000/01:NU3GO01NU3bet2000/01NU3Utgiftsområde 21 EnergiBetänkandebehandlas_i2000/01:NU4GO01NU4bet2000/01NU4Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfaldBetänkandebehandlas_i2000/01:SfU1GO01SfU1bet2000/01SfU1Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)Betänkandebehandlas_i2000/01:SfU2GO01SfU2bet2000/01SfU2Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingarBetänkandebehandlas_i2000/01:SkU1GO01SkU1bet2000/01SkU1Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket, m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:SkU7GO01SkU7bet2000/01SkU7Sänkt mervärdesskatt på tillträde till djurparker, m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:SoU1GO01SoU1bet2000/01SoU1Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgBetänkandebehandlas_i2000/01:TU1GO01TU1bet2000/01TU1Utgiftsområde 22 KommunikationerBetänkandebehandlas_i2000/01:UbU1GO01UbU1bet2000/01UbU1Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningBetänkandebehandlas_i2000/01:UbU2GO01UbU2bet2000/01UbU2Utgiftsområde 15 StudiestödBetänkandebehandlas_i2000/01:UU1GO01UU1bet2000/01UU1Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkanBetänkandebehandlas_i2000/01:UU2GO01UU2bet2000/01UU2Utgiftsområde 7 Internationellt biståndBetänkande