Motion till riksdagen
2000/01:Ub821
av Bjälkebring, Charlotta L (v)

Sexualitet och njutning


1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en referensgrupp får i uppdrag att ta fram ett
diskussionsunderlag för sex och samlevnad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läroplanernas kunskapsmål för grundskolan och
gymnasieskolan bör kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att
skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången skolform har
utvecklat sin förmåga att reflektera över frågor om sexualitet,
könsidentitet, sexuell identitet och samlevnad utifrån ett frigjort och
jämlikt synsätt samt att i skolans sex- och samlevnadsundervisning ge
insikter om könsöverskridande, transvestism och transsexualism.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läroplanernas stycke om förståelse och medmänsklighet bör
kompletteras med en text om jämlikhet, jämställdhet, tolerans och
integritet på sexualitetens och samlevnadens område som skall fungera i
enlighet med en värdeneutral hållning till sexualiteten och upplysa utan
att värdera olika slags sexuell läggning, samlevnad och praktik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det som står i läroplanen för grundskolan: "I
överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och
västerländsk humanism..." tas bort, då inget specifikt värdesystem skall
gynnas framför något annat.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det är upp till varje vuxen individ att få tillägna sig sexuellt
upphetsande alster och att det inte är samhällets uppgift att lägga någon
värdering i det, under förutsättning att ingen skadas eller kränks.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att offentligt stöd till produktion och distribution av jämlika
sexuella skildringar kan hjälpa människor att hitta sin egen fria
sexualitet.2
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidtaga åtgärder för att motverka rådande
heteronormativitet och att minoriteter utsätts för diskriminering och
utanförskap.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka resurserna till sjukvårdens hjälpmedelscentraler så att
de bättre kan arbeta med att anpassa sexhjälpmedel för de
funktionshindrade. 3
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genom att lyfta upp frågorna kring sexualitet och njutning
på ett positivt sätt, motverka det sexualiserade våldet, övergrepp,
våldtäkter, den patriarkala maktstrukturen, förnedringar, kränkningar
samt  föraktet mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och transpersoner.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fria preventivmedel erbjuds unga kvinnor och unga män
upp till 20 års ålder. 3
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör arbeta och verka för granskning och kontroll av
produktionsvillkoren inom porrindustrin både i Sverige och
internationellt.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samhället på en rad områden måste förändras från att
ensidigt gynna vissa samlevnadsformer och att uppvärdera visst sexuellt
praktiserande, till att uppmuntra den mångfald av samlevnadsformer och
sexuellt praktiserande som finns, till att få finnas och synas på lika
villkor. 3
13.
1 Yrkande 5 hänvisat till KU.
2 Yrkande 6 hänvisat till KrU.
3 Yrkandena 8, 10 och 12 hänvisade till SoU.
2 Sexualitet som frigörande kraft
Sexualiteten är en källa till livsglädje, gemenskap och lust. Vi vill verka
för en frigjord och jämställd syn på sexualiteten. En frigjord syn på
sexualiteten innebär att bejaka varje människas rätt att fritt utveckla sin
egen sexualitet så länge den inte skadar eller förtrycker någon annan.
Genom tabun, moralism och stereotypa föreställningar om normalitet
begränsas människor i utvecklandet av en egen positiv sexualitet.
Sexualitet som frigörande kraft bygger på sexuella erfarenheter där ingen
kommer till skada eller känner sig kränkt. Den fria sexualiteten tar inte
hänsyn till vilket kön den riktar sig till, eller till hur de gemensamt
överenskomna formerna för den sexuella upplevelsen är värderade av
samhället.
3 Definition av pornografi
Vi delar Laila Freivalds definition av pornografi, från den 10 december
1998 i hennes svar på fråga 1997/98:206 om begreppet pornografi:
Ordet pornografi är värdeladdat och kan betyda olika saker för olika
människor. Rättsligt sett har dock begreppet pornografi - i vart fall när
det gäller svensk straff- och statsrätt - sedan länge en viss given
betydelse. Begreppet pornografi förekommer bl.a. i
tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, brottsbalken och
ordningslagen (1993:1617). Avsikten har genomgående varit att
betydelsen skall vara densamma, nämligen bilder eller föreställningar
som på ett ohöljt och utmanande sätt återger sexuella situationer eller
händelseförlopp i syfte att påverka betraktaren sexuellt. En bild är
exempelvis inte pornografisk om den har ett vetenskapligt, undervisande
eller konstnärligt ändamål. I rättstillämpningen har pornografibegreppet
inte vållat några särskilda svårigheter. I den lagrådsremiss som bl.a.
behandlar barnpornografifrågan och som nyligen har granskats av
Lagrådet, betonar regeringen att den utvidgade kriminaliseringen när det
gäller barnpornografiska bilder inte innebär någon ändring av vad som
skall anses som pornografi i brottsbalkens mening. Det bör påpekas att
ordet pornografi inte har någon rättslig betydelse när det gäller
våldspornografi. Den sortens skildringar i bild eller film m.m. är
straffbelagda som olaga våldsskildring (7 kap. 4 § 13
tryckfrihetsförordningen respektive 16 kap. 10 b § brottsbalken). Jag kan
bara uttala mig om det som faller inom mitt ansvarsområde inom
regeringen. På det området ser jag emellertid inget behov av något
ytterligare klargörande av pornografibegreppets rättsliga innebörd.
Vi delar således inte det synsätt som utgår ifrån att alla sexuella
skildringar, s.k. pornografi, är kvinnoförtryckande, kränkande och innebär
manlig kontroll av den kvinnliga sexualiteten. Detta synsätt blir intolerant
och diskriminerande gentemot gemensamt överenskommen sex mellan
män och kvinnor som inte passar in i mallen eller gentemot sex mellan
personer av samma kön. Vi vänder oss emot den cementerade
heteronormativitet som hindrar människors fria val att uppleva njutning
på jämlika och överenskomna grunder. Ett led i detta arbete är att inte
blanda ihop eller sätta likhetstecken mellan sexualitet och
könsmaktsordning.
4 Skolans roll
Den mänskliga sexualiteten är komplex och kan inte enbart förstås utifrån
ett biologiskt perspektiv. Det heterosexuella samlaget är fortfarande i de
flesta fall en förutsättning för fortplantning, men fortplantning är sällan
det primära syftet för människor när de har sex - sex handlar oftast om
njutning och tillfredsställelse.
Barn och ungdomar utvecklar sin sexualitet i samspel med andra tjejer och
killar. Men skolan har också en viktig roll att fylla. Vi föreslår att den
nationella styrningen stärks när det gäller omfattning och innehåll i sex- och
samlevnadsundervisningen. Förmåga att reflektera över frågor om sexualitet
och samlevnad utifrån ett frigjort och jämlikt synsätt och insikter i
homosexualitet, bisexualitet, könsöverskridande, transvestism och
transsexualism bör vara ett viktigt kunskapsmål i läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Dessa frågor bör också ha en given plats i skolans värdegrund. Därför bör
läroplanernas stycke om förståelse och medmänsklighet kompletteras med en
text om jämlikhet, jämställdhet, tolerans och integritet på sexualitetens och
samlevnadens område genom att upplysa utan att lägga värderingar på sexuell
läggning, samlevnad eller praktik. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Undervisningen om sex och samlevnad måste i första hand utgå från
elevernas egna frågor och erfarenheter, samtidigt som grundläggande värden
om jämställdhet, tolerans och integritet måste hävdas. Undervisningen kan
inte bara ske i högstadiet, utan bör återkomma vid flera tillfällen under
grundskolans nio år men även som obligatorium i gymnasieskolan. Även barn
i grundskolans lägre årskurser har behov av att reflektera över frågeställningar
om sex och samlevnad. Många gånger är sex lättare att tala om innan eleven
själv kommit in i puberteten.
Barn och ungdomar behöver stöd och samtal i skolan om sexualitet för att
kunna bejaka sexualiteten på sina egna villkor och för att kunna bilda sig egna
uppfattningar om de värderingar och normer om sexualitet de möter. De
behöver också vägledning i att hitta egna inspirationskällor för att bejaka sin
sexualitet.
Vi menar att man därför inte kan se sexuellt upphetsande alster som
kvinnoförnedrande och kvinnoförtryckande, eftersom man då generaliserar,
genom att blanda ihop sexualitet med våld och kränkning, samt moraliserar
utifrån sin egen syn på sexuell njutning. Pornografi är ett värdeladdat ord.
Därför är det viktigt att vi alla använder den beskrivning och vedertagna
definition som Laila Freivalds anfört i sitt frågesvar. Pornografi är ett i
samhället vedertaget begrepp för alster som visar sexuella skildringar och att
då diskutera gränsdragningar genom att kalla skildringarna för erotik i stället
för pornografi anser vi som en omöjlighet. Det är därför fel att fördöma den
sexualitet eller skildring som man inte förstår sig på. Gränserna i samhället
ska istället sättas vid frivillighet och att ingen kränks eller kommer till
skada.
Det är även viktigt att komma ihåg att alster med sexuella skildringar är en
spegling av samhället och att samhället måste ta det ansvar som krävs för
förändringar av de orättvisor, kränkningar och diskriminering som
förekommer, även i lagstiftningen. En sådan förändring innebär också att
värna varje enskild persons sexuella njutning.
Det är därför viktigt att i skolans undervisning nyansera debatten samt
skilja på och reda ut vad olika ord och begrepp står för.
5 Positiv sexualitet - ett diskussionsunderlag
Sexualiteten ser olika ut hos oss alla och är en drift vi alla föds med.
Övergrepp och våld är förbjudet och skall bekämpas oavsett om det utövas
naket eller påklätt.
Sexuell tillfredsställelse är något positivt och frigör endorfiner, kroppens
eget belöningssystem, medan sexuell frustration frigör aggression och
negativa stresshormoner. Konsekvenserna av att skambelägga och fördöma
kvinnors och mäns njutning kan inte leda till annat än sexuell frustration och
destruktiva handlingar.
I stället för att tala om allt det negativa sex och pornografi kan föra med
sig borde vi lyfta blicken och bejaka det goda och positiva i människans
njutning. Påståenden som "vi vill inte förbjuda all pornografi" måste även
innehålla svar om vad vi vill tillåta och hur.
Med anledning av detta bör en referensgrupp få i uppdrag att utveckla ett
referensmaterial till stöd för en diskussion kring positiv sexualitet. Gruppens
eventuella kostnader skall täckas inom befintlig ram.
Diskussionen kring positiv sexualitet bör föras i ungdomsorganisationer
och på fritidsgårdar och kunna vara ett underlag i skolans sex- och
samlevnadsundervisning eller som underlag till diskussioner i
föräldragrupper. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Referensmaterialet bör även ge stöd för diskussioner om sexualitet och
heteronormativitet som utgår från en frigjord och jämlik syn på sexualitet
med grundsynen att det inte är samhällets uppgift att uppvärdera någon typ av
samlevnad, sexuell läggning eller sexuell praktik framför någon annan, utan i
stället uppmuntra individens egna livsval. I detta sammanhang bör även
nämnas att frågor kring den rådande könsmaktsordningen (patriarkala
maktstruktur ) måste belysas även i detta sammanhang. Eftersom jämställdhet
vad gäller sexuell utövning mellan parter ska vara jämlik, oavsett vilket kön
man är skapad med eller har tillägnat sig. Alla är vi olika när det gäller hur
vi
bäst blir sexuellt stimulerade. Därför måste det vara upp till varje vuxen
människa att tillägna sig sexuellt upphetsande alster och det är inte samhällets
uppgift att lägga någon värdering i det, under förutsättning att ingen skadas
eller kränks. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Referensmaterialet bör även ta upp frågor för att motverka rådande
heteronormativitet och att minoriteter utsätts för diskriminering och
utanförskap. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I enlighet med detta synsätt borde även det som står i läroplanen för
grundskolan, andra paragrafen "I överensstämmelse med den etik som
förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism..."  tas bort, då inget
specifikt värdesystem ska gynnas framför något annat. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Genom att lyfta upp frågorna kring sexualitet och njutning får vi ett
positivt sätt att motverka det sexualiserade våldet, övergrepp, våldtäkter, den
patriarkala maktstrukturen, förnedringar, kränkningar samt föraktet mot
kvinnor, homosexuella, bisexuella och transpersoner. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
6 Sexuell frigörelse
Den sexuella frigörelse som gradvis skett under 1900-talet, och som i
Sverige nått förhållandevis långt, är inte över. Kvinnans frigörelse går
hand i hand med frigörelsen av hennes sexualitet. När det äktenskapliga
tvånget försvunnit och bruket av preventivmedel först avkriminaliserats
och sedan uppmuntrats, har kvinnans rätt till sexuell njutning gagnats.
Den heterosexuelle mannen har samtidigt vunnit en ökad frihet från en
inskränkande mansroll. Homosexuellas frigörelse är också en frigörelse
från den sexualitet som enbart är tillåten inom äktenskapet och i
fortplantande syfte. Samlevnadsformer som tidigare inte tillåtits eller
tolererats är i dag accepterade inslag i samhället.
Detta har kunnat ske och kan ytterligare förbättras med en bättre sex- och
samlevnadsundervisning i skolan utifrån en värdeneutral hållning till
sexualiteten, genom att man i skolan upplyser utan att lägga värdering på
olika sexuell läggning, könsöverskridande och sexuell praktik. Genom detta
kan eleverna göra sina egna livsval.
Eftersom det inte är samhällets uppgift att uppvärdera någon typ av
samlevnad, sexuell läggning eller sexuell handling framför någon annan, utan
i stället uppmuntra individens egna livsval på dessa områden, under
förutsättning att ingen människa skadas eller kränks, måste debatten om sex-
och samlevnadsfrågor öka - i samhället, i politiken och runt våra
middagsbord.
Ett offentligt erkännande genom att inom rådande ram införa ett offentligt
stöd till produktion och distribution av sexuella skildringar i syfte att hjälpa
människor att hitta sin egen fria sexualitet och härigenom höja kvaliteten i
produktionen av film, påskyndar i högsta grad denna process. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Att vi vill ha en porrindustri fri från tvång och missförhållanden för
aktörerna är ganska självklart. Att någon tvingas till något han eller hon inte
vill göra är förstås oacceptabelt, lika lite som det borde förekomma
nedvärderande kommentarer mot dem som gör det de vill på film. Ett sätt kan
vara att Sverige arbetar och verkar för granskning och kontroll av
produktionsvillkoren inom porrindustrin både i Sverige och internationellt,
inom givna ramar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Genom detta kan attitydförändrande åtgärder vidtagas och
samlevnadsproblematik på grund av funktionshinder eller sexuell moralism
och våld belysas. Dessutom behöver resurserna till sjukvårdens
hjälpmedelscentraler stärkas, inom de ramar som finns, så att
hjälpmedelscentralerna bättre kan arbeta med att anpassa sexhjälpmedel för
den funktionshindrade individen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Inom de ramar som finns kan man införa kostnadsfria preventivmedel för
ungdomar, både tjejer och killar, upp till 20 år samt öka informationen om
veneriska sjukdomar och om hur man har säker sex. Dessa åtgärder  skulle
avsevärt underlätta för unga killar och tjejer att hitta rätt i sin egen
sexualitet,
vilket ges regeringen till känna. Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka
att det inte bara är tjejer som ska få kunskaper om hur de undviker graviditet,
utan detta gäller i högsta grad även killar. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
7 Normen för samlevnad -
heteronormativitet
Fortfarande existerar dock en heterosexuell norm mellan icke
funktionshindrade personer, fasta könsrollsnormer och normer för vilken
form av samlevnad och vilken form av sexuell njutning som är att föredra.
Homo- och bisexuella diskrimineras fortfarande i lagstiftningen. De
osynliggörs, nedvärderas, särbehandlas och utsätts för våld i samhället
enbart på grund av sin sexuella läggning. Könsrollsnormerna tillåter ett
alltför litet spelrum för män och kvinnor att utveckla en egen
könsidentitet och inskränker livet för dem, vilka med en samlande
benämning kan kallas transpersoner, som helt eller delvis vill leva i en
könsroll traditionellt förbehållen det motsatta könet eller vill byta kön.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Som exempel värderas äktenskap och partnerskap och fasta relationer
högre än att vara ensamstående eller att ha mer än en relation samtidigt.
Sexuell trohet med en partner värderas högre än att ha många sexpartner.
8 Sexuell praktik
Annorlunda sätt att utöva sex på nedvärderas, även för dem som har
funktionshinder eller för dem som inte har några andra val, tabubeläggs
eller fördöms till förmån för främst vaginalsex mellan man och kvinna.
Analsex, s/m-sex, gruppsex, telefonsex, cybersex och fetischsex är
belagda med olika former av skam och föreställningar om skadlighet.
Men vi menar att det inte är kvinnors och mäns val av sexuell praktik som
är skadlig, utan det skadliga är om någon blir kränkt, skadad eller tvingas
att medverka mot sin vilja. Tvärtom ser vi ett behov av att
sexualundervisningen beskriver på vilka olika sätt personer kan praktisera
sexuell njutning, precis på samma sätt som görs i beskrivningen av hur
det heterosexuella samlaget praktiseras utan att någon kommer till skada.
Liknande undervisning skulle kunna ges om t.ex. analsex. Onanins
ensamsex betraktas som ett dåligt substitut istället för ett lustfyllt
komplement, och sexuellt upphetsande bilder stigmatiseras och fördöms
för att de detaljerat visar upp en sexualitet som inte är i överensstämmelse
med idealbilden av två personer som förenas i ett sexuellt möte av kärlek
till varandra.
9 Egna livsval
Den personliga utvecklingen fortskrider dock hela tiden på samlevnadens
och sexualitetens område, och det är inte samhällets, eller riksdagens,
uppgift att peka ut vilken samlevnadsform, vilken sexuell läggning eller
vilken form av sexuell njutning som är att föredra. Det leder bara till
lidande för dem som inte kan eller vill leva upp till normen. Samhället ska
företräda en värdeneutral och jämlik hållning gentemot individens val på
dessa områden och inta en tillåtande inställning till hur valen förändras
över tid.
Konsekvenserna av att skambelägga och fördöma kvinnors och mäns
njutning kan inte leda till annat än sexuell frustration och destruktiva
handlingar. På vilket sätt är, det mest naturliga av allt, nakna jämlika
människor som älskar med varandra skadligt? Nakenheten kan i stället ge
varje människa insikt om sig själv och hjälp att bejaka allt det positiva som
sexlusten innebär. Den enorma styrka och kraft som varje människa föds
med, den sexuella driften, ska inte kuvas och stängas in utan i stället användas
till vad den i själva verket är - en positiv och frigörande kraft.
Mot bakgrund av detta synsätt måste samhället på en rad områden
förändras från att ensidigt gynna vissa samlevnadsformer och att uppvärdera
vissa former av sex, till att uppmuntra den mångfald av samlevnadsformer
och sätt att utöva sex på som finns att finnas och synas på lika villkor. Detta
är det främsta stöd man kan ge till individen för att hon eller han skall
utvecklas till att leva i harmoni med sin egen sexualitet och våga göra sina
egna livsval på samlevnadens område. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Därför har vi, när vi talat om och tagit upp sexuellt upphetsande alster, lyft
upp det positiva och därmed uteslutit allt det som är förbjudet enligt lag och
ska så vara, som övergrepp mot barn och kvinnor, barnpornografi och
våldspornografi där människor och/eller djur kommer till skada eller kränks.

Stockholm den 4 oktober 2000
Charlotta L Bjälkebring (v)
Tasso Stafilidis (v)