1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i högskolelagen (1992:1434) i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en nationell skolpeng.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningen på informationstekniken i skolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fler studieplatser inom kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av maxtaxa i barnomsorgen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av "barnskola".
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna gällande fördelning av studieplatser till högskolor och universitet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad satsning på grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av den särskilda distansutbildningen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella och internationella forskningsresurser.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnaderna för utbyggnad av ett mikrolab vid Chalmers tekniska högskola.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Centrala studiestödsnämnden.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studiemedlen.
18. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:3, Forskning inom skolväsendet, anvisa 38 000 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
19. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:4, Program för IT i skolan, anvisa 700 000 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
20. Riksdagen beslutar att anslaget 11:1, Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, skall utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
21. Riksdagen beslutar att anslaget 25:5, Statens institut för handikappfrågor i skolan, skall utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.
22. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:6, Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, anvisa 22 788 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
23. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:7, Specialskolor och resurscenter, anvisa 421 774 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
24. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:13, Bidrag till svensk undervisning i utlandet, anvisa 84 195 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
25. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:16, Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, kvalificerad yrkesutbildning samt bidrag till folkbildningen, anvisa 3 443 879 kr för år 2001, 2 847 713 kr för år 2002 och 2 847 713 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
26. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:1, Studiehjälp, anvisa 2 396 483 kr år 2001, 2 437 310 kr år 2002 och 2 474 600 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
27. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:2, Studiemedel, anvisa 7 895 982 kr år 2001, 11 063 330 kr år 2002 och 12 356 010 kr år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
28. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:4, Vuxenstudiestöd, anvisa 4 647 624 kronor år 2001, 2 214 018 kr år 2002 och 1 830 195 kr år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
29. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:83, Nationellt kvalitetsinstitut, anvisa 50 000 000 kr för år 2001, 100 000 000 kr år 2002 och 150 000 000 kr år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
30. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:69, Enskilda och kommu- nala högskoleutbildningar, anvisa 1 915 764 000 kr för år 2001, 1 954 362 000 kr för år 2002, och 2 033 509 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
31. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:71, Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 149 887 000 kr, respektive 154 356 000 kr och 159 029 000 kr för de tre åren i enlighet med vad som anförs i motionen.
32. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:84, Ökade grundutbildningsanslag anvisa 242,1 miljoner kronor för år 2001, 443,5 miljoner kronor för år 2002 och 588 miljoner kronor för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
33. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:85, Ökade fakultetsanslag, anvisa 146,05 miljoner kronor för år 2001, 246,75 miljoner kronor för år 2002 och 424 miljoner kronor för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
34. Riksdagen beslutar ej anvisa medel under anslagen 5:26:1, respektive 5:26:2 och 25:70 i enlighet med vad som anförs i motionen.
35. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag, Nationella institutet för hälsa och medicin, anvisa 630 698 000 kr för år 2001, 662 749 000 kr för år 2002 och 743 704 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
36. Riksdagen beslutar att under anslaget 5:26:11, Vetenskapsrådet för natur- vetenskap och teknik anvisa 1 239 966 000 kr för år 2001, 1 417 751 000 kr för år 2002 och 1 693 519 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
37. Riksdagen beslutar att under anslaget 5:26:12, Vetenskapsrådet för humanism och samhällskunskap, anvisa 303 206 000 kr för år 2001, 352 348 000 kr för år 2002 och 432 141 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
38. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 5:26:13, anvisa 2 miljarder kronor år 2002 för två nya stiftelsehögskolor i enlighet med vad som anförs i motionen.
39. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:81, Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet, anslå 8 716 000 kr för år 2001, 5 414 000 kr för år 2002 och 8 977 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.
2 Inledning
Det svenska utbildningsväsendets styrka ligger i en väl utbyggd utbildningsstruktur där alla ges tillgång till grundläggande utbildning. Utbildnings- systemet brister emellertid i flexibilitet och präglas av en kollektivistisk syn på lärande som hämmar den enskilde individens utveckling. Skolan och övrig utbildning präglas fortfarande av ett offentligt monopol och centrala regleringar vilket hämmar den förnyelse och utveckling utbildningssektorn måste klara. Många av de åtgärder som regeringen föreslår verkar ha som främsta syfte att visa politisk handlingskraft. Man lappar och lagar i ett system som är i behov av mer genomgripande förändringar.
De barn som i dag går i den svenska grundskolan kommer att verka i ett arbetsliv långt in på 2000-talet. Den snabba utvecklingen och ekonomins globalisering gör kunskapsinvesteringar allt mer betydelsefulla. I en tid när kunskaper blir allt viktigare behövs en utbildningspolitik som sätter kunskapsförmedling och utveckling främst. Förmågan att ta till sig och utveckla nya kunskaper förutsätter en gedigen grundutbildning, varför utbildningspolitiken måste ha ett långsiktigt perspektiv.
Internet- och kunskapssamhället kommer i grunden att förändra de institutioner som bar upp industrisamhället. Vad vi ser idag är en humanistisk revolution, där utveckling och tillväxt inte längre beror på maskiner och kapital utan på den enskilde individens insats. Detta fordrar en förnyad och dynamisk utbildningspolitik.
Kunskapsmiljön är av strategiskt avgörande betydelse för näringsklimatet. Den nya ekonomin och det som följer i spåren av denna påverkar konkurrensvillkoren för alla nationer och skapar nya utmaningar och möjligheter. De länder som är öppna mot omvärlden och drar till sig kunniga individer kommer att bli mer framgångsrika än andra. Det är kunskap och nya kunskapsvägar som lägger grunden till framgång.
Det krävs således ett nytt och bredare sätt att tänka inom utbildningspolitiken. Om skolan skall klara sina uppgifter bättre än idag måste verksamhetsansvaret decentraliseras ytterligare. Skolans självständighet skall säkras och skolorna skall ges ökat inflytande över utvecklingen. Sverige behöver också fler entreprenörer inom olika utbildningsområden för att öka mångfalden.
Vad som framför allt behövs är ökade insikter om att det i slutändan är resultatet som räknas. Studieresultaten i svenska skolor är otillräckliga. Under den senaste tiden har en mängd alarmerande fakta om situationen redovisats.
3 Otillräckliga resultat
En av fyra lämnar grundskolan utan betyget Godkänd i ett eller flera ämnen. Skolverket bedömer att nästan en av sex elever i årskurs 9 uppvisar så stora brister i engelska att de inte kan anses uppfylla ens de mest grundläggande kunskapskraven. En av fem elever bedöms sakna grundläggande färdigheter i matematik. De nationella utvärderingarna i matematik visar att det finns stora kunskapsskillnader mellan elever och att dessa ökat under 1990-talet.
Situationen i gymnasieskolorna är inte bättre. Många elever saknar förutsättningar för att studera vid något av de nationella programmen. Två av tio elever hoppar av gymnasieskolan. Bland elever med invandrarbakgrund är situationen än värre; så många som fyra av tio hoppar av. Endast sex av tio gymnasielever uppnår allmän behörighet till högskolan, vilket innebär att 100 000 elever kommer att lämna gymnasieskolan utan allmän behörighet till högskolan under innevarande mandatperiod.
Skolan missar de svaga eleverna. Erfarenheterna ger vid handen att de svaga eleverna har blivit sämre, deras intresse att förkovra sig har minskat och avståndet till de duktigare eleverna har ökat. Skolverkets resultatuppföljning och uppfattning om standarden i skolan visar att Sverige inte tillhör spetsnationerna när det gäller elevers och skolors resultat. Vi måste ställa oss frågan om resultat på bredden är optimala, eller om inte många elever skulle kunna nå betydligt bättre resultat än vad de presterar idag?
Lärarbristen är ett faktum och stora pensionsavgångar väntas under de närmaste åren. Bristen på grundskolelärare i årskurs 4-9 beräknas år 2003 uppgå till 20 procent om inte antalet utexaminerade lärare ökar. Särskilt inom områdena matematik och naturvetenskap råder brist. Trots utökat antal studie- platser söker sig få till dessa lärarutbildningar.
Cirka 60 procent av alla lärare och 75 procent av alla lärarstuderande i Sverige är kvinnor. Männens andel av samtliga lärarkategorier är inte större än 26,6 procent. Männen flyr skolan, vilket innebär en försämrad rekryteringsbas och kvalitativa problem.
Sverige lider akut brist på högutbildade unga akademiker. Enligt OECD:s statistik ligger Sverige bara på 21:a plats av 25 länder när det gäller antal personer i åldern 25-34 år med minst treårig högskoleutbildning. Statistiska centralbyrån förutser en betydande brist på såväl civil- som högskoleingenjörer, vilket gäller även om den totala sysselsättningen ligger kvar på nuvarande nivå. Vidare beräknas den kraftiga expansionen av IT- sektorn leda till en betydande brist på systemvetare under den kommande femårsperioden.
Andelen sökande under 25 år till högre utbildning minskade med 3 procent under föregående år. Direktövergångarna från gymnasium till högre utbildning är påtagligt få. Samtidigt minskar examensfrekvensen stadigt över tiden.
Bristerna i den högre utbildningen får direkta konsekvenser inom forskningen. Antalet nyantagna forskare har visserligen ökat något under 1990-talet, men ökningstakten har avtagit under den senaste tiden. Detta beror till stor del på alltför stelbenta regler, framför allt vad avser finansieringen av forskningen. Kraven på färdig finansiering för doktorander avskräcker unga och energiska forskarämnen från att söka doktorandtjänster. Detta leder i förlängningen till ett stort problem med generationsväxlingen inom den svenska forskarvärlden.
Medborgarna har rätt att kräva mer av det svenska utbildningssystemet än vad som åstadkoms idag. En väl fungerande grundutbildning är grundvalen för det livslånga lärandet - en förutsättning inte bara för högre utbildning och forskning, utan också för att kunna leva och utvecklas i ett allt mer föränderligt och dynamiskt kunskapssamhälle.
4 Ta vara på utvecklingskraften
Alla barns rätt till en god utbildning i enlighet med skolans mål kan bara skapas genom ett dynamiskt skolväsende med tydlig ansvarsfördelning mellan stat-skola, professionella politiker, lärare och elever. En statlig uppgift är att säkra en kontinuerlig och oväldig uppföljning i förhållande till skolans mål. Skolornas och den enskilde elevens resultat skall utvärderas regelbundet i syfte att höja utbildningens långsiktiga kvalitet. Det moderata budgetalternativet inom politikerområde 25, utgiftsområde 16 Utbildning och forskning söker garantera alla elever valfrihet och mångfald. Tyngdpunkten i förslaget handlar om att frigöra den vilja och förmåga till initiativ och engagemang som finns bland elever, lärare och föräldrar, i ett första steg vad avser den obligatoriska grundskolan.
I de frågor där vi delar regeringens bedömningar har vi inte funnit anledning att göra särskilda markeringar.
Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från och med år 2002. Alla elever och föräldrar skall ha reella möjligheter att fritt välja skola. En resursgaranti införs när staten övertar finansieringen av grundskolan. Under ett nytt anslag 25:82, Nationell skolpeng, avsätts 54,1 miljarder kronor 2002 vilket motsvarar kostnaden för grundskolan samt innebär en resursförstärkning för skolorna. En övergång till att fördela resurser efter vilken skola eleverna och föräldrarna väljer innebär att skolornas självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen och hur de skall användas ökar. Därmed kommer fokus att sättas på undervisningens kvalitet och utbildningens mål.
Att göra alla skolor mer fria och självständiga är att ge förutsättningar för personal och engagerade föräldrar att ta ansvar för verksamheten. Vi avvisar regeringens förslag om projektbidrag till personalförstärkningar under 25:11. Regeringens förslag är ytterligare ett exempel på en politik som mer handlar om att "lappa och laga" och komma med statliga pekpinnar än att ta de genomgripande förändringsbeslut som är nödvändiga. 300 miljoner kronor reserveras under samma anslagsområde för genomförandet av "Barnskola" i enlighet med den moderata motionen 1999/2000:Ub42 med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola.
Kommunaliseringen av skolan innebar att ett nytt styrsystem introducerades. Statens uppgift är att sätta nationella mål och utvärdera verksamhetens resultat. Fortfarande är emellertid den nationella utvärderingen eftersatt, t.o.m. regeringen påtalar att utvecklingen vad gäller Skolverkets tillsyn gått i fel riktning. Det är likaledes av avgörande betydelse att nationell uppföljning och utvärdering av skolans kvalitet och resultat blir mer professionellt och konsekvent utförd. Vi föreslår inrättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut från och med den 1 januari år 2001.
Kvalitetsinstitutet tilldelas 300 000 000 kronor den kommande treårsperioden under ett nytt anslag 25:83. Skolverkets verksamhet gällande uppföljning och utvärdering överförs i huvudsak från verket till det fristående kvalitetsinstitutet. Mer specifika projekt som rör utvärdering samt tillsynsverksamheten kvarstår i Skolverkets uppgifter. Kvarvarande verksamhet i Skolverket förs samman med Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och bildar en gemensam myndighet. Anslaget 25:5 utgår, som konsekvens.
Vi har tidigare avvisat regerings s.k. storstadssatsning, eftersom lösningen inte är vad som behövs för att komma till rätta med problemen. Vi reducerar anslagsramen för 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna med 220 000 000 kronor. Vi anser inte att problemen med utanförskap löses med mer stadsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs är i stället att alla elever ges bra möjligheter att välja skola och att staten tar över finansieringen av skolan. Därigenom ges de som verkar i skolan det verktyg som de behöver för att i mer positiv riktning utveckla skolan.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget 25:7, Specialskolor och resurscenter, utökas med 30 miljoner kronor den kommande treårsperioden i syfte att både bibehålla och utveckla den kompetens som finns i dessa skolor. Regeringens förslag att lägga ned de statliga specialskolorna för elever med omfattande och komplicerade funktionshinder vid Hällsboskolan och Ekeskolan har vi tidigare avvisat. Den anslagsökning som vi anslår säkerställer undervisning vid specialskolorna.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp är ett prioriterat område. Vi förordar att anslaget 25:6 utökas med 3 000 000 kronor de närmaste tre åren.
Regeringen har ökat anslaget 25:3, Forskning inom skolväsendet. Vi välkomnar initiativet men föreslår en ytterligare anslagsökning bl.a. beroende på situationen i skolan och för att möjliggöra att Skolverket ges möjlighet att följa de förändringar som vi vidtar. En uppräkning görs med åtta miljoner kronor från och med år 2001.
Vi har tidigare avvisat regeringens maxtaxeförslag. I vår familjepolitiska motion 1999/2000:Ub43 med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola beskriver vi de alternativa lösningar som vi och andra borgerliga partier istället förordar. Några medel under anslaget 25:10 anslås därför inte.
Ett brett och omfattande kunskapsutbyte med andra länder är viktigt. Vi har tidigare motsatt oss regeringens besparingar inom området 25:13, Bidrag till svensk undervisning i utlandet. De svenska skolorna i utlandet underlättar svenska medborgares möjligheter att arbeta utomlands och fungerar som utomordentliga marknadsförare av Sverige. Vi föreslår 30 miljoner kronor mer än regeringen under anslaget 25:13 den kommande treårsperioden.
Moderata samlingspartiet har under flera år drivit regeringen framför sig i en mer omfattande satsning än regeringen på IT i skolan. Vi har konsekvent drivit frågor som handlar om informationsteknikens betydelse för utveckling, modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och pedagogik. Informationstekniken måste införas, användas och konsekvent finnas med som ett viktigt arbetsredskap och hjälpmedel i alla skolor och på alla nivåer. Vår kritik har framför allt handlat om att satsningen har varit alltför begränsad och inte haft som mål att den skall omfatta alla lärare. Det är därför bra att regeringen nu tar "skeden i vacker hand" och förlänger projektet. Vi föreslår trots det en kraftigare och mer uthållig satsning på IT i skolan. Vi anvisar 327 144 000 kronor mer än regeringen under de kommande tre åren utifrån övertygelsen att antalet lärare som ges möjlighet att delta måste öka. Möjligheterna att erbjuda andra lärargrupper måste också utvecklas ytterligare. En iakttagelse som vi gjort i våra kontakter med skolor och olika personalgrupper är problemet att skolorna på vissa håll har svårigheter att klara av underhåll, uppgraderingar av program och utrustning samt kompetensutveckling av personal efter ITIS. Pågående och kommande utvärderingar får visa på orsakerna till denna utveckling. Under anslaget 25:4 Program för IT i skolan anslås 700 miljoner kronor år 2001.
Regeringen gör i budgetpropositionen ett stort nummer av den kommande propositionen om vuxnas lärande som skall presenteras under hösten 2000. Hur det blir med det återstår att se. I avvaktan på den aviserade propositionen föreslår vi en successiv neddragning av antalet studieplatser inom det s.k. Kunskapslyftet i enlighet med våra tidigare förslag. Moderata Samlingspartiet anslår medel för att de som har påbörjat sina studier i Kunskapslyftet skall ges möjligheter att fullfölja studierna. Vi förordar samtidigt att den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen byggs ut till att omfatta 25 000 studieplatser år 2003, vilket är en påtagligt större satsning än vad regeringen medger, trots goda resultat och stor efterfrågan av denna utbildning. I anslaget för särskilda utbildningsinsatser för vuxna har vi också medel för folkhögskolornas utbildning eftersom vi anser dem vara en central del i den samlade vuxenutbildningen. Från utgiftsområde 17, anslag 25:1 har 850 000 000 kronor överförts till utgiftsområdet.
Centrala studiestödsnämnden tillförs medel i vårt alternativ. Anledningen är att vi inte anser att myndigheten direkt skall disponera avgifter på det sätt regeringen medger. Tekniken är ett sätt för regeringen att kringgå budgetramarna och döljer offentlig expansion i tabellverket. I realiteten innebär vårt förslag ett besparingskrav på myndigheten som vi också vill konkurrensutsätta.
Vad avser anslagsområde 15 Studiestöd minskas anslagen som en följd av de förändringar vi genomför vad gäller särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Fördelningen mellan anslagen kan behöva justeras. Vi anser också att den s.k. 12-terminsregeln måste ses över så att den inte omöjliggör längre utbildningar av mer avancerad karaktär. Mot den bakgrunden krävs förtydliganden i regelverket. Studiebidragen bibehålls på nuvarande nivå. Vissa medel för fackliga utbildningar ifrågasätts. Ett avskaffande av fribeloppsregeln förordas.
5 Universitet och högskolor
Det framgår av vårt budgetförslag att vi gör stora satsningar utöver regeringens förslag när det gäller högre utbildning och forskning. Insatserna är strategiskt viktiga för att Sverige skall kunna hävda sig i en alltmer kunskapsintensiv och internationaliserad värld.
Det pågår en omfattande och nödvändig utbyggnad av högre utbildning i Sverige. Utbyggnaden sker främst vid högskolorna i enlighet med regeringens centraliserade sätt att fördela studieplatser. Moderata Samlingspartiet anser att det är allvarligt att en så strategisk framtidsinvestering som högre utbildning i hög grad får styras av regionalpolitiska skäl.
Vi anser att fördelningen av studieplatser i första hand skall ske i en omfattning som motsvarar studenternas val av ämne och lärosäte. Det står inte i strid med att staten vidtar särskilda, väl avgränsade satsningar och anger övergripande mål. (I första hand anser vi att en sådan särskild satsning skall utformas efter ett långsiktigt mål som innebär att antalet examinerade civilingenjörer inom fem år skall ha ökat med 50 procent).
Starka och självständiga universitet och högskolor är vidare en förutsättning för att kunna garantera den akademiska utbildningens kvalitet och forskningens frihet. De senaste sex åren har anslagen till grundutbildning urholkats med 15-20 procent. Denna utveckling måste stoppas. Detta blir särskilt nödvändigt i ljuset av en från regeringen alltmer centralstyrd forskning och en ny forskningsfinansieringsstruktur med starka centralistiska drag och där regeringen helt underlåter att redovisa den inbördes fördelningen inom den nya myndighetsstrukturen.
I den moderata budgetmotionen vill vi under den kommande treårsperioden höja grundutbildningsanslagen med ca 1,3 miljarder kronor i syfte att återuppbygga lärosätenas styrka och självständighet. Dessa nya medel avsätts på konto 25:84 Ökade grundutbildningsanslag och uppgår år 2001 till 242,1 miljoner, år 2002 till 443,5 miljoner och 2003 till 598 miljoner. Anslaget skall fördelas till universitet och högskolor som en ökning per plats. Vi vill också aktualisera en annan princip för platsfördelningen byggd på att den skall ske med utgångspunkt att följa studenternas val samt främja ökad kvalitet inom grundutbildningen. Det senare kan bl.a. mätas genom examinationsfrekvensen. Vi föreslår vidare att lärosäten som inte erhåller tillräckligt många sökande i relation till antalet studieplatser skall överföra ej utnyttjade resurser till detta anslag.
Medlen för den särskilda distansutbildningsmyndigheten som vi vill avveckla har överförts till detta anslag.
Anslaget för enskilda och kommunala högskoleutbildningar räknas upp. Därmed kan bl.a. fristående pedagogisk utbildning ges stöd. Vi ser positivt på fristående högre utbildningsalternativ som växer fram och svarar mot den kvalitetsprövning Högskoleverket kan göra och måste kunna ges statligt stöd och/eller ställas under statlig tillsyn. Anslagen för ändamålet är begränsade, men måste på sikt vidgas. Samtidigt avvisar vi regeringens förslag till ändring i högskolelagen där man föreslår att regeringen skall kunna vägra tillstånd för utfärdande av examina om man anser att det inte finns ett ur rikstäckande perspektiv "allmänt intresse" för det. En sådan ordning ger regeringen verktyg att motverka fler fristående högskolor, vilket vi inte accepterar. Tillstånd att utfärda examen skall förutsätta att utbildningen uppfyller krav på kvalitet och i övrigt uppfyller kraven på öppenhet och utvärdering. I anslaget inryms medel avseende Chalmers satsning på ett mikrolab. Det är viktigt att även stiftelsehögskolorna kan ges särskilt stöd för centrala investeringar.
Erfarenheterna av de två stiftelsehögskolorna är goda. För dynamiken inom den högre utbildningen är det positivt om fler högskolor ges en sådan självställning. Vi föreslår därför att två universitet och/eller högskolor skall ombildas och drivas i stiftelseform. Medel för att möjliggöra detta anslås. Regeringen bör bereda frågan och förelägga riksdagen underlag för ett beslut om detta.
I den moderata budgeten görs en kraftig förstärkning av forskningsanslagen med ca 1,9 miljarder kronor i syfte att förstärka den fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatserna på för Sverige vitala områden. Nya medel avsätts på konto 25:85 Ökade fakultetsanslag och uppgår år 2001 till 145 100 000 kronor, år 2002 till 246 800 000 kronor och 2003 till 424 000 000 kronor.
Tabell 1:
Ökade anslag till grundutbildning 25:84 242 100 433 500 588 000 )
I vår motion med anledning av regeringens prop. 2000/01:3 Forskning och förnyelse redovisar vi principerna för resursfördelningen till forskningen.
Vi föreslår att inrättandet av Vetenskapsrådets överbyggnad omedelbart avbryts. I stället bör tre ämnesområden göras till självständiga myndigheter. De sammanlagt 1,8 miljarder kronor som regeringen anslår för Vetenskapsrådet år 2001 bör delas mellan ämnesområden i de proportioner som i dag gäller för MFR, HSFR respektive NFR/TFR, det senare dock exklusive internationella avgifter, t.ex. CERN och stödet till s.k. nationella anläggningar.
Sammantaget innebär detta att det medicinska ämnesområdet för år 2001 härigenom kommer att disponera cirka 480 000 000 kronor, det humanisk- samhällsvetenskapliga ämnesområdet cirka 290 000 000 kronor och det natur- vetenskaplig-tekniska ämnesområdet cirka 940 000 000 kronor.
Härtill kommer en förstärkning för de tre områdena som vi vill genomföra. Vi föreslår att 25 000 000 kronor anslås till det humanistisk-samhälls- vetenskapliga ämnesområdet och 40 000 000 kronor till det medicinska ämnesområdet. 300 000 000 kronor bör dessutom avsättas under treårsperioden för att möjliggöra en stark start för Nationella institutet för hälsa och medicin. Ämnesområdet för naturvetenskap och teknik får goda möjligheter till betydande insatser inom bl.a. IT och telekom.
Vårt andra förslag gäller inrättandet av ett nationellt institut för hälsa och medicin (NIH) efter amerikansk förebild för bl.a. bioteknik med medicinsk inriktning, bioinformatik, klinisk forskning samt IT i hälso- och sjukvården. Institutet får härigenom ett brett ansvar för forskningsfinansieringen inom ett för Sverige vitalt forskningsområde.
Detta institut bör under år 2001 bildas genom ett ämnesområde för medicin, och det av regeringen föreslagna forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap sammanförs i en organisation. Det kommande året bör utnyttjas för att ge institutet en ändamålsenlig struktur, lämpad för den överordnade finansieringsuppgift inom det breda hälsovetenskapliga området som vi vill ge det.
De resurser som nästa år tillfaller ämnesområdet för medicin bör uppgå i institutet tillsammans med de förstärkningar vi samtidigt föreslår. Detsamma gäller 135 000 000 kronor från det blivande forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Dessutom vill vi ge institutet ett grundkapital om en halv miljard kronor för att säkra både dess utveckling och dess självständighet.
Medlen för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. reduceras med 50 000 000 för vart och ett av åren med hänvisning till att andra forskningsanslag höjs.
Tabell 2: (Förslag i sammandrag (tusen kronor) 16 )
Tabell 3: (2001 Förändring 2002 Förändring 2003 Förändring )
Tabell 4: (Förslag i sammandrag (tusen kronor) 15 )
Stockholm den 5 oktober 2000
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m)
Tomas Högström (m)
Per Bill (m)
Anders Sjölund (m)
Anita Sidén (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Sten Tolgfors (m)