Motion till riksdagen
2000/01:Ub817
av Ytterberg, Mariann (s)

Flickor, teknik och naturvetenskap


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flickor och teknik.
Bakgrund
Otaliga projekt har organiserats och genomförts på temat
"Flickor och teknik". Fler bör det bli. Samtidigt krävs det ett
helhetsgrepp om frågan för att skapa mer varaktiga resultat.
Det finns flera skäl för det.
- Jämställdhetsperspektivet Teknisk och naturvetenskaplig kompetens måste
finnas hos båda könen. Vi säger ofta att framtiden ligger i den tekniska
utvecklingen; då måste också den tekniska utvecklingen delas av flickorna.
Många flickor är intresserade av naturvetenskapliga ämnen och dessutom
framgångsrika. Detta ger utslag i betygen i grundskolan, men när de
kommer upp till gymnasiet väljer man bort de naturvetenskapliga ämnena
(främst matematiken). För några sker detta av rent betygstaktiska skäl för
att i ett senare skede underlätta möjligheterna att komma in till önskade
högskolestudier.
- Samhällsperspektivet Ett samhälle eller nation i utveckling är i stort behov
av en tekniskt utbildad befolkning. Behoven kan emellertid inte täckas av
bara ett kön. Pojkarna räcker helt enkelt inte till. Därför ligger det i
samhällets intresse att stimulera flickor att välja dessa utbildningar.
- Utvecklingsperspektivet I en ny tid kommer också en ny typ av teknisk
kompetens att efterfrågas. Det räcker inte med "hårdvaran", utan
"mjukvaran" kommer att bli allt viktigare. Integreringen av tekniken i
olika delar av samhället kräver nya kompetenser.
Som beskrivs i den sista punkten får vi behov av en ny typ av
tekniker. Det är en tekniker som ställer frågor, och ställer
"andra" frågor. Frågorna i sig är viktiga för att finna
lösningar på problemen och finna vilken teknik som kan
användas i aktuella frågor. Det är en tekniker med en
kombinerad utbildning. En utbildning som består av både
teknik och samhällskunskap eller en kombination teknik och
humaniora.
Varför just Västerås?
I Västerås finns det en väldigt bra plattform för ett lyckat
projekt.  Västerås är en industrikommun. En stad som gått
från tung verkstadsindustri till global handel med spetsteknik
(high tec). Företag som ABB efterfrågar dagligen arbetskraft
med en breddad teknisk utbildning för användning vid
internationella, mångkulturella kontakter. Vid en hearing
nyligen nämnde en direktör att 50 ingenjörer skulle kunna
anställas direkt - om de fanns.
I Västerås finns Mälardalens högskola. En högskola som varit särskilt
lyckosam i sitt samarbete med de omgivande företagen och samhället. Det
senare innefattar även skolorna. Dessutom finns i staden en starkt växande
Teknikby som är en manifestation av den goda samverkan mellan utbildning,
näringsliv och omgivande samhälle. Detta goda samarbete skulle kunna
användas för att utforma förebilder för arbetet med att stimulera flickor att
välja teknisk utbildning. Dessa förebilder skulle vara till gagn också för andra
orter.
Metod för förändring
Vi tror på en bred insats där man börjar redan i förskolan. I
ett första steg är det förskollärarna som måste nås med en
riktad utbildning. Deras elever/förskolebarn kommer så
småningom upp i grundskolan, så nästa steg måste bli den
lärargruppen. Naturligtvis krävs det speciella insatser inför
elevernas linjeval till gymnasieskolan, men det måste gå som
en tråd genom all studie- och yrkesorientering.
I Västerås kommun har man gjort en riktad insats på flickor som väljer
teknisk utbildning på gymnasiet. De får extra stöd och uppmärksamhet. Det är
en satsning som verkar slå väl ut. Avhoppen har minskat och flickorna har
som grupp känt sig stärkta att vara flera som kan studera tillsammans och inte
alltid tvingas konkurrera med pojkar.
I Västerås har man dessutom infört ett system där eleverna kommer in på
sitt förstahandsval till gymnasiet. Denna modell kräver andra insatser från
skolan och kommunens sida. För att fullt ut kunna motverka de taktiska valen
skulle det krävas ett försök som också inrymde ett friare antagningsförfarande
på högskolan. Ska vi nå upp till de höga ambitionerna för många studerande
ungdomar vid landets högskolor krävs det särskilda insatser. En breddad
försöksverksamhet genom hela studiesystemet skulle ge erfarenheter som
kunde komma hela landet till godo.
Det är viktigt att systemet utformas så att de äldre eleverna/flickorna kan
bli förebilder för de yngre. Här kan man tänka sig olika former av faddersy-
stem som lämpliga. Där kan allt från förskola, grundskola, gymnasium och
upp till högskolan vara inblandade. Det är också viktigt med en stark
koppling till det omgivande samhället med vård, service och tekniskt
företagande.
Utbildningen bör vara problembaserad med ett laborativt arbetssätt. Detta
kan kräva möjlighet till en riktad fri hantering av timplaner för att få en bred
ingång. Mälardalens högskola kommer att vara knuten till flera av de nya
forskarskolorna. Den modellen kan naturligtvis vara användbar på andra
nivåer i utbildningssystemet.

Stockholm den 5 oktober 2000
Mariann Ytterberg (s)
Göran Magnusson (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Paavo Vallius (s)