Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flickor och teknik. Bakgrund
Otaliga projekt har organiserats och genomförts på temat "Flickor och teknik". Fler bör det bli. Samtidigt krävs det ett helhetsgrepp om frågan för att skapa mer varaktiga resultat. Det finns flera skäl för det.
- Jämställdhetsperspektivet Teknisk och naturvetenskaplig kompetens måste finnas hos båda könen. Vi säger ofta att framtiden ligger i den tekniska utvecklingen; då måste också den tekniska utvecklingen delas av flickorna. Många flickor är intresserade av naturvetenskapliga ämnen och dessutom framgångsrika. Detta ger utslag i betygen i grundskolan, men när de kommer upp till gymnasiet väljer man bort de naturvetenskapliga ämnena (främst matematiken). För några sker detta av rent betygstaktiska skäl för att i ett senare skede underlätta möjligheterna att komma in till önskade högskolestudier.
- Samhällsperspektivet Ett samhälle eller nation i utveckling är i stort behov av en tekniskt utbildad befolkning. Behoven kan emellertid inte täckas av bara ett kön. Pojkarna räcker helt enkelt inte till. Därför ligger det i samhällets intresse att stimulera flickor att välja dessa utbildningar.
- Utvecklingsperspektivet I en ny tid kommer också en ny typ av teknisk kompetens att efterfrågas. Det räcker inte med "hårdvaran", utan "mjukvaran" kommer att bli allt viktigare. Integreringen av tekniken i olika delar av samhället kräver nya kompetenser.
Som beskrivs i den sista punkten får vi behov av en ny typ av tekniker. Det är en tekniker som ställer frågor, och ställer "andra" frågor. Frågorna i sig är viktiga för att finna lösningar på problemen och finna vilken teknik som kan användas i aktuella frågor. Det är en tekniker med en kombinerad utbildning. En utbildning som består av både teknik och samhällskunskap eller en kombination teknik och humaniora.
Varför just Västerås?
I Västerås finns det en väldigt bra plattform för ett lyckat projekt. Västerås är en industrikommun. En stad som gått från tung verkstadsindustri till global handel med spetsteknik (high tec). Företag som ABB efterfrågar dagligen arbetskraft med en breddad teknisk utbildning för användning vid internationella, mångkulturella kontakter. Vid en hearing nyligen nämnde en direktör att 50 ingenjörer skulle kunna anställas direkt - om de fanns.
I Västerås finns Mälardalens högskola. En högskola som varit särskilt lyckosam i sitt samarbete med de omgivande företagen och samhället. Det senare innefattar även skolorna. Dessutom finns i staden en starkt växande Teknikby som är en manifestation av den goda samverkan mellan utbildning, näringsliv och omgivande samhälle. Detta goda samarbete skulle kunna användas för att utforma förebilder för arbetet med att stimulera flickor att välja teknisk utbildning. Dessa förebilder skulle vara till gagn också för andra orter.
Metod för förändring
Vi tror på en bred insats där man börjar redan i förskolan. I ett första steg är det förskollärarna som måste nås med en riktad utbildning. Deras elever/förskolebarn kommer så småningom upp i grundskolan, så nästa steg måste bli den lärargruppen. Naturligtvis krävs det speciella insatser inför elevernas linjeval till gymnasieskolan, men det måste gå som en tråd genom all studie- och yrkesorientering.
I Västerås kommun har man gjort en riktad insats på flickor som väljer teknisk utbildning på gymnasiet. De får extra stöd och uppmärksamhet. Det är en satsning som verkar slå väl ut. Avhoppen har minskat och flickorna har som grupp känt sig stärkta att vara flera som kan studera tillsammans och inte alltid tvingas konkurrera med pojkar.
I Västerås har man dessutom infört ett system där eleverna kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet. Denna modell kräver andra insatser från skolan och kommunens sida. För att fullt ut kunna motverka de taktiska valen skulle det krävas ett försök som också inrymde ett friare antagningsförfarande på högskolan. Ska vi nå upp till de höga ambitionerna för många studerande ungdomar vid landets högskolor krävs det särskilda insatser. En breddad försöksverksamhet genom hela studiesystemet skulle ge erfarenheter som kunde komma hela landet till godo.
Det är viktigt att systemet utformas så att de äldre eleverna/flickorna kan bli förebilder för de yngre. Här kan man tänka sig olika former av faddersy- stem som lämpliga. Där kan allt från förskola, grundskola, gymnasium och upp till högskolan vara inblandade. Det är också viktigt med en stark koppling till det omgivande samhället med vård, service och tekniskt företagande.
Utbildningen bör vara problembaserad med ett laborativt arbetssätt. Detta kan kräva möjlighet till en riktad fri hantering av timplaner för att få en bred ingång. Mälardalens högskola kommer att vara knuten till flera av de nya forskarskolorna. Den modellen kan naturligtvis vara användbar på andra nivåer i utbildningssystemet.
Stockholm den 5 oktober 2000
Mariann Ytterberg (s)
Göran Magnusson (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Paavo Vallius (s)