Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16,
Utbildnings- och universitetsforskning, enligt uppställning:
Kristdemokraterna har tillsammans med Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet presenterat en alternativ politik för
förskolan. Den redovisas i annan motion.
Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med
synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl
föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som daghem, familjedaghem, öppen
förskola, fritidshem, föräldrakooperativ och andra alternativa former.
Utgångspunkten för alla val av barnomsorg måste vara barnets bästa och
föräldrarna ska ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn
bäst. Detta innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika
barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa
valfrihet och rättvisa. Regeringens förslag om hur den allmänna förskolan
skall se ut samt förslaget om maxtaxa styr föräldrarna mot en enda
barnomsorgsform. Dessutom gynnar förslaget allra mest de familjer som har
en relativt hög inkomst. Vi säger därför nej till införandet av maxtaxa i
förskolan. Vi utvecklar vår syn på förskolan och ett s.k. barnkonto i en separat
motion.
Grundskola och
gymnasieskola
Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda
medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets
skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter
sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste åren har
varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden.
Trots att mer resurser har kommit skolorna till del, har många
skolor idag en standard som inte kan anses tillräcklig för att
de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En
utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid
kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan, till
vilket också medel måste avsättas. Under treårsperioden
avsätter vi i vår ekonomiska motion tre miljarder kronor till
kommunerna utöver regeringens förslag. Vi avsätter också
för en treårsperiod 40 miljoner kronor för återinförandet av
de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Synen
på grundskola och gymnasium utvecklas i separata motioner.
Kunskapslyftet är en femårig utbildningssatsning som riksdagen på förslag
av regeringen beslutat genomföra. Huvudsyftet är att ge vuxna med dåliga
baskunskaper möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling. I årets
budgetmotion tycks regeringen ha anammat våra krav på en jämn
förändringstakt i utbildningarna. Kunskapslyftet som projekt ska upphöra
2002 och avtar successivt. Regeringen ska återkomma med en proposition om
den framtida vuxenutbildningen, där hänsyn ska tas till det behov som finns.
Vår syn på vuxenstudier utvecklas vidare i en separat motion.
Högre utbildning och
forskning
Inom den högre utbildningen fortsätter en kraftig utbyggnad
av årsstudieplatserna de närmaste åren. Utbyggnaden är
angelägen, eftersom många studenter som skulle vilja läsa på
högskolan i dag inte ges tillfälle till det. Vi välkomnar därför
högskolesatsningen, men med den utbyggnadstakt som
regeringen föreslår urholkas kvaliteten. Detta problem
behandlas mer utförligt i en separat motion om universitet
och högskolor. Vår slutsats blir emellertid att det krävs en
något lägre och jämnare takt på högskolesatsningen. För att
ytterligare värna kvaliteten avsätter vi 100 miljoner kronor
för att öka den s.k. studentpengen Vi utvecklar vår syn på
högskolan i en separat motion.
Vi omfördelar medel från den alltför hastiga utbyggnaden av universitets-
och högskoleutbildningen, sammanlagt för treårsperioden 550 miljoner
kronor till en yrkeshögskola, vilket utvecklas i en separat motion. Vår
övertygelse är att samhällets behov av tekniker inte tillgodoses genom
ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också
yrkeskompetenta tekniker med eftergymnasial utbildning. Vi välkomnar den
satsning som regeringen gör inom ramen för Kvalificerad yrkesutbildning och
vill återkomma om vår samlade syn på den eftergymnasiala
yrkesutbildningen.
Studenternas sociala och ekonomiska situation måste förbättras, något vi
redovisar i en separat motion om ett enhetligt och hållbart
studiefinansieringssystem.
Det är bra att regeringen expanderar forskningen och forskarutbildningen
men det går alltför snabbt. Det finns stor risk för att lärosätena inte med
bibehållen kvalitet förmår expandera i denna takt. Även om de får pengar, så
kan inte kompetenta lärare utbildas och kreativa, självständiga
forskningsmiljöer och kvalificerade forskarämnen skapas över en natt. Också
för forskarutbildningen vill vi ha en jämn och hög utbyggnadstakt. Slutsatsen
blir att vi väljer att dämpa utbyggnaden år 2002 med 150 miljoner kronor och
för 2003 med 100 miljoner kronor. Vi vill redan nu avisera att vi har 250
miljoner kronor att utöka forskningen med i budget 2004. En del av
besparingarna vill vi använda för att utbilda de korttidsutbildade till yrken
som de har begåvning och intresse för. Som tidigare nämnts föreslår vi
startande av en yrkeshögskola för dem som inte vill gå vidare till teoretiska
studier.
Övrigt
Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen
till Statens skolverk och Högskoleverket med ett belopp som
motsvarar anslagssparandet för år 1999. Vi bedömer att
förändring av basnivån kan göras utan inskränkningar i
verksamheten eftersom båda myndigheterna har ett högt
anslagssparande.
Kristdemokraterna anser att medel bör avsättas för IT-utveckling i
skolorna, men att satsningarna måste ske i en realistisk takt. Personalen måste
t ex få nödvändig kompetensutveckling, såväl i själva tekniken, som när det
gäller metoder att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sammanställa
och utvärdera fakta. För att de avsatta medlen ska leda till avsedd
kvalitetsförbättring vill vi se en mer realistisk utbyggnadstakt och avräknar
därför 100 miljoner kronor år 2001.
Anslagsutvecklingen för "Utveckling av skola och barnomsorg" innehåller
många delar och det går inte att läsa ut vilka medel varje del tilldelas och
varför en drastisk nedskärning sker 2003. Kristdemokraterna är emot
ryckigheter och har valt att till denna post anvisa medel för varje år
motsvarande det belopp regeringen aviserar för år 2003. Detta innebär att vi
vill att skolans utvecklingsverksamhet ska skötas av kommunerna och inte
genom statligt öronmärkta pengar. Därför överför vi dessa medel till
kommunerna.
Totalt sett innebär våra förslag att vi minskar anslagen till utgiftsområde
16 i förhållande till regeringen med 1 369 miljoner kronor år 2001.