1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av skolans och förskolans gårdars utformning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att åtgärder bör sättas in så att antalet idrottstimmar generellt
sett slutar minska i skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om olämpligheten i att friluftsdagar minskat i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det olämpliga i att antalet idrottslärare minskar i skolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sambandet mellan barns och ungdomars ökade vikt och
minskningen av idrottsutövandet.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunernas ökade ansvar för närmiljöns utformning och
möjligheter att söka medel för samarbete vid utformning av densamma.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av mer forskning kring kopplingen hälsa och
friskvård.
8.
1 Yrkande 5 hänvisat till SoU.
Inledning
Enligt SCB ökade andelen personer med fetma och övervikt i
Sverige mellan 1980 och 1997. Ökningen av andelen
överviktiga var störst bland de högutbildade i åldrarna 16-44
år. Andra företeelser i samhället, samtliga med en
passiviserande inverkan på individen, ökade under samma
tid, t.ex. innehavet av video, bil och persondatorer i hemmen.
"Vardagsmotionerandet" verkar ha minskat, trots att den
regelbundna, planerade motionen tilltog (från 45 till 57
procent) under tidsperioden.
Övervikt hos barn och unga är i dag ett reellt hälsoproblem som vi vill ska
tas på allvar.
Matvanor
Matbeteenden grundläggs i tidig ålder och följer ofta ett
mönster i varje familj. Bra matvanor följer med en människa
hela livet. Så gör även dåliga matvanor.
Tyvärr ser vi trender till att människor äter alltmer snabbmat, att
försäljningen av fryst mat ökar och att dåliga frukostvanor blir allt vanligare.
Gammal hederlig matlagning krymper alltså. Och det är ofta ungdomarna
som står för ändrade matvanor.
De yngre är morgontrötta och jäktade. Frukosten får bli något som råkar
finnas hemma, inte sällan läsk och en bulle. Om de alls hinner äta hemma
innan de går. En trend är att man helt hoppar över frukosten eller knaprar i sig
en chokladkaka på bussen.
Småätandet är mycket vanligt i alla skandinaviska länder. Under
veckosluten ser vi till att småäta extra mycket. Populäraste mellanmålet är
läsk, bullar, kex, glass, godis och chips. Under veckodagarna kommer
omkring 35 procent av 15-åringarnas energi från småmål och snacks. Energin
från dessa matintag ökar till 37-43 procent under helgerna.
Skolan har vid sidan av föräldrarna en stort ansvar för att ge barnen goda
matvanor. God mat i fin miljö ger friskare barn som klarar skolarbetet bättre.
En studien som fastighetsförvaltaren Skolfastigheter i Stockholm AB,
Sisab, gjort bland närmare 3 000 högstadie- och gymnasieelever och föräldrar
till 3 229 låg- och mellanstadiebarn, visar att det är oerhört viktigt att
barnen
äter såväl frukost som lunch om de inte skall drabbas av
koncentrationssvårigheter och olika sjukdomssymtom. Slutsatsen som dras i
undersökningen är att det är viktigt att förbättra såväl den fysiska skolmiljön
som andra "trivselfaktorer" kring skollunchen för att eleverna ska fungera
bättre under skoldagen och trivas i skolorna. Undersökningen visar också att
knappt 10 procent av högstadie- och gymnasieeleverna aldrig äter vare sig
frukost hemma eller lunch i skolan. Däremot äter nästan 95 procent av låg-
och mellanstadiebarnen frukost och lunch. Men undersökningen visar att även
mellanstadiebarnen avstår från skollunch av och till.
Folkhälsoproblem
Överallt hyllas ett smalt ideal, men vi blir bara tjockare. I
hela världen lider nu lika många av övervikt som av
undernäring. Bara i Sverige kostar detta varje år sex miljarder
kronor i sjukskrivningar och förtidspension.
Eftersom en fjärdedel av Sveriges befolkning inte rör på sig så mycket är
denna fysiska inaktivitet ett större hot mot folkhälsan än rökning, räknat i
antal människor, säger professor Björn Ekblom vid Karolinska Institutet och
Idrottshögskolan.
För yngre barn är chansen större att fetman ska växa bort. Men cirka 70
procent av de barn som är överviktiga vid 10-13 års ålder behåller sin
övervikt, med andra ord riskerar tjocka barn att förbli tjocka även som vuxna.
Vilket i sin tur ofta leder till vissa hälsoproblem.
Förskola
I barndomen grundläggs många av våra uppfattningar, bland
annat hur vi senare ser på fysisk aktivitet, där inaktivitet
senare kan leda till övervikt. Om ett aktivt levnadssätt blir en
naturlig del av livsformen under de tidiga åren underlättar det
för att må bättre i livet. Därför är det av stor vikt att både
förskolan och skolan uppmuntrar fysisk aktivitet och också
anpassar sin fysiska miljö för detta.
För att en god fysisk miljö ska uppnås är skol- och förskolegårdarnas
utformning viktig.
Detta bör ges regeringen tillkänna. Tyvärr har personalneddragningar
inom framför allt förskolan medverkat till att dagisbarn numera sällan
kommer på utflykt. Därför är det än viktigare att förskolans närmiljö är
utformad och anpassad för vild lek och rörelse. För om det finns natur och
barnen har möjlighet att klättra och rusa runt så blir de vigare, får bättre
balans och klarar koncentrationsövningar bättre och blir mindre irriterade.
Skola
De teoretiska ämnena får allt större plats i skolans värld och
idrotten får många gånger stryka på foten. Detta leder till
minskad fysisk aktivitet i skolan. Till exempel försvinner
idrottsämnet som obligatorisk B-kurs på natur- och
samhällsvetenskapsprogrammen hösten 2000. A-kursen i
idrott och hälsa är i dag obligatorisk på samtliga
gymnasieprogram. B-kursen, däremot, är obligatorisk endast
på de stora natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Friluftsdagarna har också visat sig sakta försvinna ur skolsystemet, främst i
storstadsområdena, vilket är en mycket olycklig utveckling då dessa ibland
kan vara elevens enda möte med friluftslivet. Detta bör ges regeringen
tillkänna. Och utav utförda aktiviteter under dessa dagar utgör ridsport endast
1,5 procent och dans 1 procent av utbudet. Detta är två grenar som klart
intresserar flickor mer än pojkar. Skolorna kanske ska se över sitt
friluftsutbud och göra det mer genusanpassat.
Andelen idrottslärare i grundskolan har minskat sedan 1996, vilket bör
betraktas som mycket olämpligt, det borde egentligen vara tvärtom. Detta är
några larmsignaler som kommit den senaste tiden och som även
Riksidrottsförbundet kommit fram till i en större undersökning från 250
skolor spridda över landet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Idrottslärare, forskare, läkare, sjukgymnaster - alla vittnar om samma sak.
Elevernas fysiska status blir allt sämre.
I RF:s rapport kan vi också läsa att i årskurs 1-3 samarbetar endast 27
procent av skolorna med någon av de lokala idrottsföreningarna. För
högstadiet är motsvarande siffra 51 procent. Här finns en stor potential för
ökad samverkan. Och kom ihåg, vanor grundläggs tidigt.
Data, TV och video
Barnen behöver röra sig mer. För det är inte så enkelt som att
säga att vi äter fel därför blir vi fetare, utan vi rör oss också
allt mindre. Det spontana idrottandet verkar försvinna alltmer
bland unga, omkring hälften är verksamma i
idrottsföreningar. I stället har den fysiska aktiviteten ersatts
av stillasittande framför TV, video och dator. Detta samtidigt
som idrotten i skolan får allt mindre utrymme.
Vi lever i ett tillrättalagt samhälle. Bilar, rulltrappor, fjärrkontroller och
arbete vid datorer tagit bort nästan all vardaglig fysisk aktivitet för många
människor. Och endast ett fåtal människor motionerar så medvetet att den
träningen ersätter den motion folk förr fick "på köpet" på arbetet, i hemmet
eller när de skulle ta sig någonstans.
Pojkar och flickor
Enligt en rapport från Barnombudsmannen 1997 är 17
procent av de unga flickorna/kvinnorna i åldern 16-24 år
överviktiga och 3 procent lider av fetma. För de unga
pojkarna/männen var motsvarande andelar 14 och 2 procent.
Andelarna har i stort sett fördubblats sedan början av 80-talet,
både för flickor och pojkar. Ett samband är inte svårt att dra
mellan minskad idrottsaktivitet i skolan och ökad övervikt
som en del i ett förändrat livsideal. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Flickor äter sundare än pojkar, men pojkar har mer regelbundna matvanor,
visar en stor svensk undersökning. Forskare menar att de ungas livsstil är
avgörande för deras matvanor. Reklam, medier, kompisar och familjens
sociala förhållanden är faktorer som spelar stor roll.
Idrott
Få länder erbjuder en sådan mångfald av idrott och en så lätt
tillgänglig idrott som Sverige. En halv miljon ideellt
arbetande ledare på gräsrotsnivå hänger ännu i och utför ett
arbete som, om de hade avlönats med fritidsledarlöner, hade
kostat samhället 14 miljarder kronor om året.
Idrotten ger friskvård, engagemang, underhållning och gemenskap. Och
har i själva verket aldrig haft en större chans att växa och vara samhällsnyttig
än nu, när rapporterna om ohälsa, fetma och stillasittande avlöser varandra.
Men tyvärr har det spontana idrottandet minskat de senaste åren. Och det
är alltmer så att barn som inte är med i någon förening är fysiskt helt passiva
på sin fritid. Alarmerande undersökningar om ungdomars fysiska status visar
att sextonåringarna i vårt land har blivit tre till fyra kilo tyngre de senaste
tio
åren. Och det är inte muskelmassan som ökat.
Idrott, hälsa och skola
Den vanligaste anledningen till att beviljas frånvaro från
idrotten i skolan är på medicinska grunder, enligt studie från
RF. Hela 43 procent åberopar det. Procentsatsen förefaller
mycket märklig och kräver en närmare analys. Fler flickor än
pojkar beviljas frånvaro, 21 respektive 4 procent. Detta bör
vara en signal till skolorna att de dåligt anpassat
idrottslektionerna till flickebarns önskemål och behov. Och vi
ställer oss mycket frågande till att 12 procent av de
frånvarande anger övervikt som skäl. Anser skolorna att
överviktiga barn inte behöver motionera?
Minskad rörlighet leder till ökning av hjärtsjukdomar, coloncancer och
minskad lungfunktion. Medellivslängden riskerar på sikt att sjunka om inte
utvecklingen bryts.
Genom att röra på sig skapar barnet grunden för sin intellektuella, sociala
och personliga utveckling - rörelse är för barnet ett läromedel.
Slutligen
I den av riksdagen nyligen antagna idrottspropositionen står
mycket att läsa om närmiljöns betydelse för motion och
idrott. En finsk undersökning visar att barn under skolåldern
rör sig 50-150 meter från hemdörren i stadsmiljö. Barn i 7-9
årsåldern håller sig inom 400 meters avstånd från hemmet.
Barnets dagliga idrottande försvåras mest av avståndet till
idrottsplatsen. För att möjliggöra tillräcklig motion bör rätt
omständigheter skapas. För barn i den tidiga skolåldern är
den egna gårdsplanen, närområdet och skolgården de
viktigaste platserna för motion och idrott. Under sin tid i
lågstadiet har ett barn ungefär 1 500 timmar rast. Det är i sig
mer tid än vad något skolämne har i sig, vilket bör leda till
eftertanke. Kommunernas ansvar är här avgörande för hur
närmiljön utformas så att även spontan motion och lek
uppmuntras och att gräsplaner för bollspel finns i närheten.
Pengar borde kunna sökas ur Allmänna arvsfonden för att
stimulera samarbete med klubbar och skolor för en bättre
fysisk närmiljö. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Samarbete med skolan och idrottsföreningar vid planering av
den fysiska miljön torde maximera nyttan för barnet.
Miljöpartiet menar att mer forskning inom området hälsa och
friskvård behövs. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Nästa år är utnämnt till att vara Fysiskt aktivitetsår. Idrotten sätter folk i
rörelse, men även friluftsorganisationer, hembygdsföreningar, studieförbund
och folkdansgillen kommer här att samarbeta och ta nya tag för att
tillsammans hjälpas åt att bryta trenden mot ökad övervikt och sämre hälsa.