Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av skolans och förskolans gårdars utformning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder bör sättas in så att antalet idrottstimmar generellt sett slutar minska i skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om olämpligheten i att friluftsdagar minskat i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det olämpliga i att antalet idrottslärare minskar i skolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sambandet mellan barns och ungdomars ökade vikt och minskningen av idrottsutövandet.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ökade ansvar för närmiljöns utformning och möjligheter att söka medel för samarbete vid utformning av densamma.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av mer forskning kring kopplingen hälsa och friskvård. 8. 1 Yrkande 5 hänvisat till SoU.
Inledning
Enligt SCB ökade andelen personer med fetma och övervikt i Sverige mellan 1980 och 1997. Ökningen av andelen överviktiga var störst bland de högutbildade i åldrarna 16-44 år. Andra företeelser i samhället, samtliga med en passiviserande inverkan på individen, ökade under samma tid, t.ex. innehavet av video, bil och persondatorer i hemmen. "Vardagsmotionerandet" verkar ha minskat, trots att den regelbundna, planerade motionen tilltog (från 45 till 57 procent) under tidsperioden.
Övervikt hos barn och unga är i dag ett reellt hälsoproblem som vi vill ska tas på allvar.
Matvanor
Matbeteenden grundläggs i tidig ålder och följer ofta ett mönster i varje familj. Bra matvanor följer med en människa hela livet. Så gör även dåliga matvanor.
Tyvärr ser vi trender till att människor äter alltmer snabbmat, att försäljningen av fryst mat ökar och att dåliga frukostvanor blir allt vanligare. Gammal hederlig matlagning krymper alltså. Och det är ofta ungdomarna som står för ändrade matvanor.
De yngre är morgontrötta och jäktade. Frukosten får bli något som råkar finnas hemma, inte sällan läsk och en bulle. Om de alls hinner äta hemma innan de går. En trend är att man helt hoppar över frukosten eller knaprar i sig en chokladkaka på bussen.
Småätandet är mycket vanligt i alla skandinaviska länder. Under veckosluten ser vi till att småäta extra mycket. Populäraste mellanmålet är läsk, bullar, kex, glass, godis och chips. Under veckodagarna kommer omkring 35 procent av 15-åringarnas energi från småmål och snacks. Energin från dessa matintag ökar till 37-43 procent under helgerna.
Skolan har vid sidan av föräldrarna en stort ansvar för att ge barnen goda matvanor. God mat i fin miljö ger friskare barn som klarar skolarbetet bättre.
En studien som fastighetsförvaltaren Skolfastigheter i Stockholm AB, Sisab, gjort bland närmare 3 000 högstadie- och gymnasieelever och föräldrar till 3 229 låg- och mellanstadiebarn, visar att det är oerhört viktigt att barnen äter såväl frukost som lunch om de inte skall drabbas av koncentrationssvårigheter och olika sjukdomssymtom. Slutsatsen som dras i undersökningen är att det är viktigt att förbättra såväl den fysiska skolmiljön som andra "trivselfaktorer" kring skollunchen för att eleverna ska fungera bättre under skoldagen och trivas i skolorna. Undersökningen visar också att knappt 10 procent av högstadie- och gymnasieeleverna aldrig äter vare sig frukost hemma eller lunch i skolan. Däremot äter nästan 95 procent av låg- och mellanstadiebarnen frukost och lunch. Men undersökningen visar att även mellanstadiebarnen avstår från skollunch av och till.
Folkhälsoproblem
Överallt hyllas ett smalt ideal, men vi blir bara tjockare. I hela världen lider nu lika många av övervikt som av undernäring. Bara i Sverige kostar detta varje år sex miljarder kronor i sjukskrivningar och förtidspension.
Eftersom en fjärdedel av Sveriges befolkning inte rör på sig så mycket är denna fysiska inaktivitet ett större hot mot folkhälsan än rökning, räknat i antal människor, säger professor Björn Ekblom vid Karolinska Institutet och Idrottshögskolan.
För yngre barn är chansen större att fetman ska växa bort. Men cirka 70 procent av de barn som är överviktiga vid 10-13 års ålder behåller sin övervikt, med andra ord riskerar tjocka barn att förbli tjocka även som vuxna. Vilket i sin tur ofta leder till vissa hälsoproblem.
Förskola
I barndomen grundläggs många av våra uppfattningar, bland annat hur vi senare ser på fysisk aktivitet, där inaktivitet senare kan leda till övervikt. Om ett aktivt levnadssätt blir en naturlig del av livsformen under de tidiga åren underlättar det för att må bättre i livet. Därför är det av stor vikt att både förskolan och skolan uppmuntrar fysisk aktivitet och också anpassar sin fysiska miljö för detta.
För att en god fysisk miljö ska uppnås är skol- och förskolegårdarnas utformning viktig.
Detta bör ges regeringen tillkänna. Tyvärr har personalneddragningar inom framför allt förskolan medverkat till att dagisbarn numera sällan kommer på utflykt. Därför är det än viktigare att förskolans närmiljö är utformad och anpassad för vild lek och rörelse. För om det finns natur och barnen har möjlighet att klättra och rusa runt så blir de vigare, får bättre balans och klarar koncentrationsövningar bättre och blir mindre irriterade.
Skola
De teoretiska ämnena får allt större plats i skolans värld och idrotten får många gånger stryka på foten. Detta leder till minskad fysisk aktivitet i skolan. Till exempel försvinner idrottsämnet som obligatorisk B-kurs på natur- och samhällsvetenskapsprogrammen hösten 2000. A-kursen i idrott och hälsa är i dag obligatorisk på samtliga gymnasieprogram. B-kursen, däremot, är obligatorisk endast på de stora natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Friluftsdagarna har också visat sig sakta försvinna ur skolsystemet, främst i storstadsområdena, vilket är en mycket olycklig utveckling då dessa ibland kan vara elevens enda möte med friluftslivet. Detta bör ges regeringen tillkänna. Och utav utförda aktiviteter under dessa dagar utgör ridsport endast 1,5 procent och dans 1 procent av utbudet. Detta är två grenar som klart intresserar flickor mer än pojkar. Skolorna kanske ska se över sitt friluftsutbud och göra det mer genusanpassat.
Andelen idrottslärare i grundskolan har minskat sedan 1996, vilket bör betraktas som mycket olämpligt, det borde egentligen vara tvärtom. Detta är några larmsignaler som kommit den senaste tiden och som även Riksidrottsförbundet kommit fram till i en större undersökning från 250 skolor spridda över landet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Idrottslärare, forskare, läkare, sjukgymnaster - alla vittnar om samma sak. Elevernas fysiska status blir allt sämre.
I RF:s rapport kan vi också läsa att i årskurs 1-3 samarbetar endast 27 procent av skolorna med någon av de lokala idrottsföreningarna. För högstadiet är motsvarande siffra 51 procent. Här finns en stor potential för ökad samverkan. Och kom ihåg, vanor grundläggs tidigt.
Data, TV och video
Barnen behöver röra sig mer. För det är inte så enkelt som att säga att vi äter fel därför blir vi fetare, utan vi rör oss också allt mindre. Det spontana idrottandet verkar försvinna alltmer bland unga, omkring hälften är verksamma i idrottsföreningar. I stället har den fysiska aktiviteten ersatts av stillasittande framför TV, video och dator. Detta samtidigt som idrotten i skolan får allt mindre utrymme.
Vi lever i ett tillrättalagt samhälle. Bilar, rulltrappor, fjärrkontroller och arbete vid datorer tagit bort nästan all vardaglig fysisk aktivitet för många människor. Och endast ett fåtal människor motionerar så medvetet att den träningen ersätter den motion folk förr fick "på köpet" på arbetet, i hemmet eller när de skulle ta sig någonstans.
Pojkar och flickor
Enligt en rapport från Barnombudsmannen 1997 är 17 procent av de unga flickorna/kvinnorna i åldern 16-24 år överviktiga och 3 procent lider av fetma. För de unga pojkarna/männen var motsvarande andelar 14 och 2 procent. Andelarna har i stort sett fördubblats sedan början av 80-talet, både för flickor och pojkar. Ett samband är inte svårt att dra mellan minskad idrottsaktivitet i skolan och ökad övervikt som en del i ett förändrat livsideal. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Flickor äter sundare än pojkar, men pojkar har mer regelbundna matvanor, visar en stor svensk undersökning. Forskare menar att de ungas livsstil är avgörande för deras matvanor. Reklam, medier, kompisar och familjens sociala förhållanden är faktorer som spelar stor roll.
Idrott
Få länder erbjuder en sådan mångfald av idrott och en så lätt tillgänglig idrott som Sverige. En halv miljon ideellt arbetande ledare på gräsrotsnivå hänger ännu i och utför ett arbete som, om de hade avlönats med fritidsledarlöner, hade kostat samhället 14 miljarder kronor om året.
Idrotten ger friskvård, engagemang, underhållning och gemenskap. Och har i själva verket aldrig haft en större chans att växa och vara samhällsnyttig än nu, när rapporterna om ohälsa, fetma och stillasittande avlöser varandra.
Men tyvärr har det spontana idrottandet minskat de senaste åren. Och det är alltmer så att barn som inte är med i någon förening är fysiskt helt passiva på sin fritid. Alarmerande undersökningar om ungdomars fysiska status visar att sextonåringarna i vårt land har blivit tre till fyra kilo tyngre de senaste tio åren. Och det är inte muskelmassan som ökat.
Idrott, hälsa och skola
Den vanligaste anledningen till att beviljas frånvaro från idrotten i skolan är på medicinska grunder, enligt studie från RF. Hela 43 procent åberopar det. Procentsatsen förefaller mycket märklig och kräver en närmare analys. Fler flickor än pojkar beviljas frånvaro, 21 respektive 4 procent. Detta bör vara en signal till skolorna att de dåligt anpassat idrottslektionerna till flickebarns önskemål och behov. Och vi ställer oss mycket frågande till att 12 procent av de frånvarande anger övervikt som skäl. Anser skolorna att överviktiga barn inte behöver motionera?
Minskad rörlighet leder till ökning av hjärtsjukdomar, coloncancer och minskad lungfunktion. Medellivslängden riskerar på sikt att sjunka om inte utvecklingen bryts.
Genom att röra på sig skapar barnet grunden för sin intellektuella, sociala och personliga utveckling - rörelse är för barnet ett läromedel.
Slutligen
I den av riksdagen nyligen antagna idrottspropositionen står mycket att läsa om närmiljöns betydelse för motion och idrott. En finsk undersökning visar att barn under skolåldern rör sig 50-150 meter från hemdörren i stadsmiljö. Barn i 7-9 årsåldern håller sig inom 400 meters avstånd från hemmet. Barnets dagliga idrottande försvåras mest av avståndet till idrottsplatsen. För att möjliggöra tillräcklig motion bör rätt omständigheter skapas. För barn i den tidiga skolåldern är den egna gårdsplanen, närområdet och skolgården de viktigaste platserna för motion och idrott. Under sin tid i lågstadiet har ett barn ungefär 1 500 timmar rast. Det är i sig mer tid än vad något skolämne har i sig, vilket bör leda till eftertanke. Kommunernas ansvar är här avgörande för hur närmiljön utformas så att även spontan motion och lek uppmuntras och att gräsplaner för bollspel finns i närheten. Pengar borde kunna sökas ur Allmänna arvsfonden för att stimulera samarbete med klubbar och skolor för en bättre fysisk närmiljö. Detta bör ges regeringen tillkänna. Samarbete med skolan och idrottsföreningar vid planering av den fysiska miljön torde maximera nyttan för barnet. Miljöpartiet menar att mer forskning inom området hälsa och friskvård behövs. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Nästa år är utnämnt till att vara Fysiskt aktivitetsår. Idrotten sätter folk i rörelse, men även friluftsorganisationer, hembygdsföreningar, studieförbund och folkdansgillen kommer här att samarbeta och ta nya tag för att tillsammans hjälpas åt att bryta trenden mot ökad övervikt och sämre hälsa.
Stockholm den 3 oktober 2000
Ewa Larsson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Kia Andreasson (mp)