Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hemkunskap i grundskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hem- och konsumentkunskap i gymnasieskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet timmar i hem- och konsumentkunskap i grundskolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare i hem- och konsumentkunskap.
Motivering
Hem- och konsumentkunskap är ett unikt ämne i den svenska skolan. Det är unikt för att det är ett ämne som enbart finns i grundskolan, dvs. det förekommer ej i gymnasieskolan. Det är dessutom grundskolans minsta ämne i tid räknat. Hem- och konsumentkunskap som ämne i grundskolan i Sverige är unikt, i jämförelse med många andra europeiska länder, genom att vara obligatoriskt och för både pojkar och flickor. Det är också unikt för att det är det enda skolämne som uttryckligen tar sin utgångspunkt i hemmet och de verksamheter som sker där. Anknytningen till hemmet märks i ämnets namn: hem- och konsumentkunskap. Hem visar på det perspektiv på livet och omvärlden som ett hem- eller hushållsperspektiv medför. Konsument, å sin sida, har lyfts fram för att visa att ämnets innehåll är relevant för alla konsumenter, unga som gamla, och för att markera att det har hänt saker med ämnet sedan det infördes som obligatoriskt 1962. Genom att kombinera dessa begrepp till hem- och konsumentkunskap visas att ämnet berör vitala förutsättningar för mänskligt liv, nämligen känslor, värderingar och kunskaper. Det handlar om att göra val vad gäller t.ex. mat och måltider, boende och privatekonomi som är bra både för en själv, familj, samhälle och natur.
Konsumentpolitiska kommittén föreslår i sitt betänkande att ämnet ska få utökat timtal i grundskolan. Att vara konsument är svårare idag än tidigare. I och med medlemskapet i EU och den globalisering som sker kan man sia om att det kommer att bli ännu svårare i framtiden. Utbudet av varor ökar samtidigt som regler och kontroll ser annorlunda ut än tidigare, mängden information är ofantlig och nya sätt att köpa har introducerats via Internet. Att vara en kritisk konsument är att samla information, bedöma och att göra mängder av val; hem- och konsumentkunskap bidrar till att skapa förutsättningar för att göra dessa val. Att ett motsvarande ämne införs som ett kärnämne på gymnasieskolan finner också stöd hos Konsumentpolitiska kommittén.
Många frågor som rör mat och måltider, social gemenskap, boende och konsumentekonomi får först sin mening för eleverna då de är lite äldre. Skolan ska vara relevant för elevens liv här och nu. Då kan man inte ta upp frågor om kreditköp, anskaffande av bostad med allt vad det innebär av ekonomiska åtaganden etc. med 12-15 åriga elever. Dessa frågor är däremot aktuella för 17-18-åringen, i gymnasiets andra och tredje årskurs, då avslutat gymnasium för många innebär både att flytta till annan ort för t.ex. studier, eget hushåll och att sköta egen ekonomi.
I hem- och konsumentkunskap ingår enligt kursplan 2000 kunskapsområdena social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi. Dessa kunskapsområden ska inte ses som separata, utan de utgör tillsammans en integrerad och meningsfull helhet. Fyra perspektiv skall enligt kursplanen genomsyra ämnet: resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Fyra perspektiv som har betydelse för såväl individens och samhällets som naturens vällevnad och fortlevnad.
Hem- och konsumentkunskap är inriktat mot handling. Det räcker inte att tänka på miljön, hälsan, kulturen eller på jämställdheten, det gäller att handla utifrån väl övervägda beslut.
Denna typ av handlingsinriktade kunskaper inom hem- och konsumentkunskapens område har en naturlig plats genom hela skoltiden, från förskola till gymnasieskola. Därav följer att det måste finnas lärare med kompetens inom området. Dessa lärare är redan idag en "bristvara". Alltför få lärare i hem- och konsumentkunskap utbildas idag, dessutom finns ämneskombinationen endast med som möjliga alternativ för 4-9-lärare och det endast vid 3 av landets ca 20 lärarutbildningar. Hem- och konsumentkunskap måste finnas på fler utbildningsorter än Göteborg, Uppsala och Umeå samt erbjudas lärare för olika åldersgrupper för att behovet av kompetens inom området ska kunna täckas i framtidens skolor.
Stockholm den 4 oktober 2000
Marianne Carlström (s)
Karin Olsson (s)