Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se de få kvarvarande hushållsskolorna som en resurs i ett
folkhälsoperspektiv.
Kostkunskap - en
folkhälsofråga
Det är en familjs ansvar att förmedla en hälsosam uppfostran,
men i dagens samhälle där båda parter tvingas arbeta hårt och
länge, för att kunna ha råd att leva, finns det inte långa
stunder för matlagning och inköp. Därför behövs kunskap,
gärna inbakad tillsammans med annan undervisning, redan i
de tidiga skolåren och gärna ännu tidigare.
För att klara av att laga en näringsrik, god och billig måltid krävs kunskap
- inte tid i första hand. Därför behövs en inspirerande undervisning i skolan,
och därför behöver vi också värna de få kvarvarande hushållsskolor som finns
i landet. Det handlar om såväl de eftergymnasiala kurserna som de
gymnasielinjer som är inriktade på kost, hälsa och friskvård och som bör ges
status av riksintag, allt för att underlätta för fler att tillgodogöra sig en
sund
och ekonomisk livsföring - också efter studenten.
Det finns trots allt de som lämnat skoltiden bakom sig och som inser att de
missat denna kunskap och gärna vill komplettera sin utbildning inom detta
området. Inom kärnämnen kan man komplettera sitt kunnande men inte inom
kost-hälsa och friskvård, vilket är en klar brist idag inom det eftergymnasiala
utbudet. Det handlar inte enbart om en yrkesförberedande utbildning utan om
ett hälsokunnande som bör finnas på alla områden i samhället, inom alla
yrken och egenföretagande. Det handlar om baskunskaper som ger hälsa och
ekonomi men som håller på att försvinna i vårt samhälle, vilket kan få
katastrofala följder för folkhälsan.