Riksdagen begär att regeringen följer upp studiemedelsreformen, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Studiemedelsreformen - en uppföljning
Arbetsmarknaden genomgår numera snabba förändringar och behovet av
utbildning och kompetensutveckling av arbetskraften är stort. Ingen kan
numera räkna med att en utbildning som man skaffar sig som ung
kommer att vara tillräcklig för ett helt yrkesverksamt liv. De satsningar
som under senare år gjorts på bl.a. Kunskapslyftet har visat att viljan och
intresset för utbildning och kompetensutveckling är stort hos det svenska
folket.
Enligt de regler som beslutats av riksdagen och som gäller från och med
den 1 januari 2001 kan studerande beviljas studiemedel till och med det
kalenderår de fyller 50 år, och i särskilda fall kan tiden utsträckas till det
år de
fyller 55 år. Det är en välkommen höjning av åldersgränsen i förhållande till
nuvarande regler. Rätten till studielån kommer däremot successivt att
begränsas från och med det år den studerande fyller 41 år genom införandet
av ett lånetak. Även om syftet är vällovligt - att motverka stora studieskulder
- är det ändå angeläget att förändringen inte blir ett alltför stort hinder för
högskolestudier senare i livet.
Ska livslångt lärande kunna bli en realitet måste alla ha möjlighet att
finansiera sina studier. Det är därför angeläget att regeringen noga följer upp
vilka konsekvenser de nya reglerna kommer att få för personer över 40 år som
vill och behöver studera för att fortfarande ha en plats på arbetsmarknaden.