Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredande av trygghetsystemens funktionssätt och effekter för Sveriges studenter. Motivering
Studenter vid universitet och högskola är idag inte längre samma homogena grupp som tidigare varit fallet. Nya grupper såsom funktionshindrade, invandrare och människor från studieovana miljöer har ökat. Fler är idag äldre, inte minst bland de kvinnliga studenterna. Detta är naturligtvis positivt i den meningen att dels fler får chansen att förverkliga sina livsprojekt, dels att kvaliteten på utbildningen naturligtvis ökar då den sociala mångfalden bland studenterna gör det.
Samtidigt innebär det att nya problem hamnar i fokus. Studenterna står idag till stor del utanför den generella välfärspolitikens sociala skyddsnät. Uppmärksammat är den låga föräldrapenning på 60 kronor om dagen som studenter får. Men problemen är mer komplicerade än så och hänger ofta samman inbördes. Dagens försäkringssystem kräver att individen uppfyller olika villkor för att kvalificera sig till systemet. Dessa regler är inte anpassade efter studenter som under olika skeden av livet varvar studier med arbete.
Vi måste anta att olika perioder av studier är något som de allra flesta kommer att genomgå under sina liv. Riksdagen har nyligen fattat beslut om ett nytt studiestödssystem som tar ett samlat grepp om studiefinansieringen och för in så gott som alla former av studier under samma tak. Det är nu dags att gå igenom samhällets trygghetssystem för att på motsvarande sätt anpassa dess regler efter kunskapssamhällets verklighet. För att komma till rätta med situationen krävs att regeringen nu tar ett samlat grepp.
Regeringen har slagit fast att Sverige är och bör vara en kunskapsnation. Det är också en uttalad ambition att minska, med målet att avskaffa, såväl den sociala snedrekryteringen som könsmässiga snedfördelningar till högre studier. Om dessa målsättningar ska gå att uppnå krävs det att även Sveriges studenter har rätt till samma trygghet som resten av befolkningen. Då måste det exempelvis vara möjligt att skaffa barn under den period som man studerar. I den nya verklighet som dagens akademiska värld utgör krävs det nya lösningar för att uppnå detta mål.
Kunskapen om exakt vilka effekter den samlade verkan från ett otal olika samhälleliga trygghetssystem får är idag alltför liten eftersom dessa inte skapats för att svara upp mot de krav som utvecklingen rest. Exempel på faktorer som måste belysas utifrån ett sammanhållet perspektiv är studenters bostadssituation, föräldraförsäkring, pension, a-kassa och möjlighet till rehabilitering efter sjukdom.
Stockholm den 5 oktober 2000
Cinnika Beiming (s)
Morgan Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Lena Sandlin-Hedman (s)
Tone Tingsgård (s)
Hillevi Larsson (s)
Monica Green (s)
Conny Öhman (s)
Ulla Wester (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)