Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredande av trygghetsystemens funktionssätt och effekter för
Sveriges studenter.
Motivering
Studenter vid universitet och högskola är idag inte längre samma
homogena grupp som tidigare varit fallet. Nya grupper såsom
funktionshindrade, invandrare och människor från studieovana miljöer
har ökat. Fler är idag äldre, inte minst bland de kvinnliga studenterna.
Detta är naturligtvis positivt i den meningen att dels fler får chansen att
förverkliga sina livsprojekt, dels att kvaliteten på utbildningen naturligtvis
ökar då den sociala mångfalden bland studenterna gör det.
Samtidigt innebär det att nya problem hamnar i fokus. Studenterna står
idag till stor del utanför den generella välfärspolitikens sociala skyddsnät.
Uppmärksammat är den låga föräldrapenning på 60 kronor om dagen som
studenter får. Men problemen är mer komplicerade än så och hänger ofta
samman inbördes. Dagens försäkringssystem kräver att individen uppfyller
olika villkor för att kvalificera sig till systemet. Dessa regler är inte
anpassade
efter studenter som under olika skeden av livet varvar studier med arbete.
Vi måste anta att olika perioder av studier är något som de allra flesta
kommer att genomgå under sina liv. Riksdagen har nyligen fattat beslut om
ett nytt studiestödssystem som tar ett samlat grepp om studiefinansieringen
och för in så gott som alla former av studier under samma tak. Det är nu dags
att gå igenom samhällets trygghetssystem för att på motsvarande sätt anpassa
dess regler efter kunskapssamhällets verklighet. För att komma till rätta med
situationen krävs att regeringen nu tar ett samlat grepp.
Regeringen har slagit fast att Sverige är och bör vara en kunskapsnation.
Det är också en uttalad ambition att minska, med målet att avskaffa, såväl den
sociala snedrekryteringen som könsmässiga snedfördelningar till högre
studier. Om dessa målsättningar ska gå att uppnå krävs det att även Sveriges
studenter har rätt till samma trygghet som resten av befolkningen. Då måste
det exempelvis vara möjligt att skaffa barn under den period som man
studerar. I den nya verklighet som dagens akademiska värld utgör krävs det
nya lösningar för att uppnå detta mål.
Kunskapen om exakt vilka effekter den samlade verkan från ett otal olika
samhälleliga trygghetssystem får är idag alltför liten eftersom dessa inte
skapats för att svara upp mot de krav som utvecklingen rest. Exempel på
faktorer som måste belysas utifrån ett sammanhållet perspektiv är studenters
bostadssituation, föräldraförsäkring, pension, a-kassa och möjlighet till
rehabilitering efter sjukdom.