Motion till riksdagen
2000/01:Ub729
av Papadopoulos, Nikos (s)

Studiemedel för utbildning som berättigar till legitimation


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att legitimerad
naprapatutbildning kan berättiga till studiemedel under hela
utbildningstiden.
Motivering
Studiemedelssystemet har under senare år diskuteras livligt. Däremot är
frågan om vilka utbildningar som berättigar till studiemedel oklar.
Naprapathögskolan har drivit utbildning sedan 1970. Utbildningen är på
högskolenivå och bedrivs på heltid, men studenterna får dock själva betala sin
utbildning. Genom ett riksdagsbeslut 1994 infördes legitimation för
naprapater från Socialstyrelsen. Genom detta beslut förlängdes
utbildningstiden från fyra till fem år, eftersom ett obligatoriskt praktikår
infördes. Detta genomfördes utan att studiemedel eller något annat samtidigt
infördes, för att underlätta naprapatstudenternas ekonomiska situation.
Många ungdomar, framför allt de med invandrarbakgrund, är intresserade
av naprapatutbildningen men tvingas avstå från utbildningen eftersom den
inte berättigar till studiemedel. Enbart terminsavgiften och övriga kostnader
för naprapatutbildningen uppgår till cirka 260 000 kronor. Utöver detta
tillkommer de faktiska levnadskostnaderna.
Många uteblir från utbildning eftersom studierna oftast måste finansieras
med banklån. Dessa banklån kräver säkerhet, och då blir föräldrarnas
ekonomi avgörande för vem som kan påbörja utbildningen eller inte. Elever
med invandrarbakgrund har många gånger stora svårigheter att få banklån
vilket innebär att de inte kan påbörja utbildningen.
Det finns i dag drygt 600 legitimerade naprapater i Sverige varav ett 80-tal
är registrerade i Finland, och många söker sig nu också till Norge.
Naprapaterna utgör ett värdefullt komplement till den övriga sjukvården
eftersom deras arbete innebär en avlastning för den i dag ansträngda
sjukvården.
Hanteringen av Naprapathögskolans studenter förefaller något inkonse-
kvent. Mot bakgrund av att samhället i övrigt intar en generös hållning gent-
emot andra studenter som vill skaffa sig en yrkesutbildning är detta svårt att
förstå. Eftersom samhället infogat utbildningen i sitt kontrollsystem, via
legitimationen, borde utbildningen vara berättigad till studiemedel.

Stockholm den 4 oktober 2000
Nikos Papadopoulos (s)
Paavo Vallius (s)