Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av hur vårdbidraget påverkar
studiestödet.
Motivering
En förälder till ett barn med funktionshinder har rätt till vårdbidrag för
vård i hemmet om barnet är under 16 år. Vårdbidrag utgår om barnet är
sjukt eller funktionshindrat och behöver särskild tillsyn och vård, eller om
det finns merkostnader på grund av barnets funktionshinder.
Barnet ska under minst sex månader ha ett behov av särskild tillsyn och
vård på grund av sin sjukdom eller sitt funktionshinder. Den del av
vårdbidraget som betalas till följd av barnets vårdbehov är skattepliktigt, och
utgör pensionsgrundande inkomst för den förälder som vårdar barnet.
Ersättningen för merkostnader är skattefri om merkostnaderna uppgår till
minst 18 procent av basbeloppet. Merkostnadsersättningen är inte
pensionsgrundande.
För att få vårdbidrag görs en ansökan till försäkringskassan där man bor. I
de flesta fall får föräldrar idag vänta alldeles för länge på besked om huruvida
man ska erhålla vårdbidrag eller inte. När föräldern senare får pengar
retroaktivt påverkar det t.ex. nivån av studielånen.
En sådan behandling är diskriminerande. En förälder som vill fortsätta att
studera kan inte avstå från studielån om inte ekonomin tillåter det. Får en
förälder då besked om retroaktiv utbetalning av bidraget för sitt barns extra
vårdbehov, anses vårdbidraget som inkomst av tjänst. Om det retroaktiva
beloppet är för högt så räknas studielånet av.
Om föräldern däremot inte hade studerat så skulle hon eller han ha kunnat
tillgodogöra sig vårdbidraget till vad det var avsett för, nämligen att täcka
extra kostnader för vård av ett barn som behöver större omvårdnad än ett
friskt barn.
Detta system är orättvist då några kan tillgodogöra sig sina rättigheter
medan andra ställs inför ett svårt dilemma. Är det rätt att en studerande
förälder måste finansiera sina studier med pengar som skulle ha använts för
att täcka kostnaderna för att ta hand om sitt funktionshindrade barn? Risken
finns att den studerande föräldern väljer eller tvingas att hoppa av sina
studier. Det kan inte vara tanken att en utbetalning av vårdbidrag skall få
denna effekt. Även om den kommande höjningen av fribeloppet innebär att
det sannolikt blir betydligt färre som får sina studiemedel minskade på grund
av andra inkomster under studietiden, är det angeläget att en översyn görs av
hur vårdbidraget påverkar studiemedelstilldelningen.