1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt heltäckande studiestödssystem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en konsekvensanalys av situationen för studerande med barn.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en studiesocial utredning som
belyser hur väl andra trygghetssystem kompletterar
studiefinansieringssystemen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att elever i gymnasiesärskolan bör omfattas av
studiemedelssystemet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten att bedriva gymnasiestudier inom tidsperioden mellan
16 och 25 år.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt gymnasiestudiebidrag på 1 350 kr/månad under 10
månader per år.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg
från grund- och/eller gymnasieskola.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier till
40 % av totalbeloppet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett avskaffande av inkomsttakets påverkan på bidragsdelen i
studiebidraget.
10. Riksdagen begär att regeringen utreder hur behovet av CSN:s upplåning
hos riksgälden kan minska.
11. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestödet enligt uppställning:
Kraven på utbildning ökar. Det livslånga lärandet, eller det kontinuerliga
lärandet, där den enskilde uppmuntras till vidare och återkommande
studier är i dag en verklighet. Utbildningssystemen anpassas successivt
till att möta nya mönster. I ett väsentligt avseende finns dock stora brister.
Kristdemokraterna har under flera år krävt att helhetsgrepp måste tas vad
gäller studiefinansiering. Regeringen har konsekvent valt att dra frågan i
långbänk. När regeringen under förra året äntligen kom med ett nytt
förslag till studiestöd blev det bara en ytterst marginell förbättring för
studenterna. Fortfarande efterlyser Kristdemokraterna tillsammans med
landets studenter ett heltäckande studiestödssystem som tar hänsyn till
studenternas hela livssituation. Enligt vår mening måste
studiefinansieringssystemet vara långsiktigt, hållbart och överblickbart
både för den enskilde studenten och för samhället. Det skall också
motverka social snedrekrytering och locka till studier. Centrala delar i
studiestödssystemet skall vara att minska studenters skuldsättning och
därigenom medverka till att högre studier skall löna sig.
Studerandes ekonomi och levnadsvillkor
Studenterna har kritiserat regeringen för att man inte höjt totalbeloppet
trots att studiemedlets värde kraftigt urholkats under de senaste tio åren. I
princip delar vi studenternas kritik men vårt förslag till
studiemedelssystem, med bland annat en högre bidragsdel och slopat
inkomsttak, gör att totalnivån måste diskuteras utifrån andra
förutsättningar. Vi vill till skillnad från regeringen diskutera studenternas
helhetssituation inklusive studiemedel. Vi delar inte regeringens politik
att studenters speciella behov ska tillgodoses inom ramen för andra
förmånssystem. Principen att summan av bidrag och lån är lika för alla
studerande måste således sättas i relation till övriga system. Vi anser att
regeringens föreslagna tilläggslån på 1600 kronor i månaden är
otillräckligt för att möta studerandes helhetssituation. Åldersgränsen på
25 år för att kunna erhålla tilläggslånet är orättfärdigt. Om behoven finns
måste dessa kunna tillgodoses även om personen är 24 år eller yngre.
Studerande med barn är en ekonomiskt utsatt grupp och regeringens
förslag tillgodoser inte på något sätt deras behov. De fyra borgerliga
partiernas förslag till barnomsorgskonto omfattar även studenter.
Kristdemokraterna föreslår också en successiv höjning av den lägsta
nivån i föräldraförsäkringen från 120 till 150 kronor per dag. Dessa båda
satsningar förbättrar, till skillnad mot regeringens förslag, situationen för
studerande med barn.
De erfarenheter som finns från de försämringar som gjorts, bl.a. när
barntillägget drogs in för svux/svuxa, visar att detta tillägg var avgörande för
många kvinnors möjlighet att studera. Vi vill att regeringen snarast
återkommer med en konsekvensanalys av situationen för studerande med
barn. Denna analys bör ligga till grund för ett beslut om ett eventuellt
barntillägg i framtiden. Vi står också fast vid kravet på att en studiesocial
utredning tillsätts där grundfrågan om hur väl andra trygghetssystem
kompletterar studiefinansieringssystemen bör belysas. Det finns fortfarande
många trygghetssystem där studier inte kvalificerar för trygghet.
En bättre studiefinansiering
Det är rimligt att begära att den som står i begrepp att börja studera måste
kunna planera sin ekonomi. Dagens system präglas av oklara
gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik och
drabbar på ett orättvist sätt den enskilde. Vi anser att reglerna kring
studiefinansieringen måste vara tydliga. Det skall vara tydligt var
gränserna går för hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, hur länge
dessa delas ut och vilka återbetalningskrav som skall vara kopplade till
bidragen. Ett andra krav på studiefinansieringssystemet är att det skall
vara förutsägbart. De regler som gäller när den enskilde beslutar att börja
studera får inte försämras under studietidens gång. Systemet skall vara
rättvist. Regeringens system är ett "först-till-kvarn-system". En
studerande som erhållit plats till en utbildning riskerar att mötas av
beskedet "tyvärr, pengarna är slut, du kan inte få något studiestöd". Det
är helt oacceptabelt. Grundprincipen måste också vara att den enskildes
ekonomiska insats skall vara likvärdig för samma typ av studier. Om den i
något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå att
förklara skillnaden. Detta är särskilt aktuellt i fallet vuxenstuderande på
grundskole- och gymnasienivå. Kristdemokraternas förslag på ett nytt
studiefinansieringssystem bygger på två pelare: Ett nytt samlat
studiefinansieringssystem och ett nytt utbildningskonto.
Ett nytt studiefinansieringssystem
Ett nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör struktureras enligt
följande:
- Grundskole- och gymnasiestudier
- Studerande upp till 25 år
- Studerande mellan 25 och 55 år
- Universitets- och högskolestudier
- Utbildningskonto för yrkesverksamma
Vi vill införa vårt nya studiefinansieringssystem i två etapper med början
från andra halvåret 2001. Systemet skall vara helt genomfört fr. o. m.
andra halvåret 2002.
Gymnasiestudier för studerande upp till 25 år
Den som är mellan 16 och 20 år och studerar på heltid kan idag ansöka
om studiehjälp. I studiehjälpen ingår studiebidrag, extra tillägg och
inackorderingstillägg. I regeringens budgetförslag för 2001 är
studiebidraget 950 kronor/månad och utbetalas under nio månader av året.
Elever i gymnasiesärskolan omfattas inte av studiemedelssystemet vilket
innebär att de inte kan få studiehjälp, extra tillägg och
inackorderingstillägg. I stället får de ett förlängt barnbidrag på 950
kronor under 12 månader av året. Extra tillägg kan lämnas med 855, 570
eller 285 kronor per månad för elever i gymnasie-skolan beroende på
familjens ekonomiska situation. Inackorderingstillägget kan utgå till
elever med lägst 1190 kronor och högst 2350 kronor beroende på
avståndet mellan hemmet och skolan.
Eftersom gymnasiesärskolans elever inte omfattas av
studiemedelssystemet är de heller inte berättigade till extra tillägg och
inackorderingstillägg. Kristdemokraterna anser att detta är djupt orättvist och
diskriminerande av elever med handikapp. Konkret kan det innebära att en
elev i gymnasiesärskolan får flera tusen kronor mindre per år i ekonomiskt
stöd av staten jämfört med en elev i gymnasieskolan. Vi anser det vara en
självklarhet att särskoleelever skall omfattas av samma förmåner som elever i
gymnasieskolan, varför regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med
ett sådant förslag.
Kristdemokraterna föreslår en förändring av utbildningssystemet som gör
det möjligt för den enskilde att fullfölja sina gymnasiestudier före 25 års
ålder. Vi föreslår också en ny form av lärlingsutbildning. Alla ges rätt till
tre
års gymnasiestudier, samt viss rätt till komplettering, att fritt förlägga inom
tidsperioden mellan 16 och 25 år. Studierna påbörjas och slutförs när den
enskilde är motiverad till detta. För den del av de studerande som väljer att
studera under en senare period, t ex 22-25, kommer troligtvis någon form av
statlig lånegaranti att behövas. Vårt förslag om utbildningskonto kan då
utgöra ett komplement till bidraget. Till dessa medel kommer eventuell rätt
till bostadsbidrag etc. Särskild hänsyn måste också tas till studerande med
barn.
Alla som läser på det nya ungdomsgymnasiet skall, under förutsättning att
de fullföljer sina studier, vara berättigade till bidrag. För att ingen
begreppsförvirring skall råda mellan detta bidrag och det som ges för
högskolestudier har vi valt att kalla det för gymnasiebidrag medan begreppet
studiebidrag i fortsättningen endast gäller bidrag för högre studier.
Gymnasiebidraget skall vara lika högt för alla som studerar på
ungdomsgymnasiet. Kristdemokraterna anser att bidraget måste höjas och
föreslår en nivå på 1350 kronor/månad under 10 månader av året. Denna
förändring bör träda i kraft 2002-07-01.
Krav på prestationer och kontroll av dessa anser vi bör öka. Den enskilde
skall från början upplysas om att staten ger bidrag för tre års fullföljda
studier.
Skolk skall kunna medföra avdrag på bidraget. Bidrag skall tolkas som en
uppmuntran till studier med ett motkrav på studieprestation. För
lärlingsutbildningen skall särskild avstämning av studiebidraget göras
gentemot lärlingslönen.
Grundskole- och gymnasiestudier för
studerande mellan 25 och 55 år
Kristdemokraterna vill införa ett nytt vuxenutbildningsstöd som ersätter
svux, svuxa och det särskilda utbildningsbidraget, ubs. Det nya
vuxenutbildningsstödet skall börja gälla från 1/7 2001 och vara avsett för
alla mellan 25 och 55 år som inte har fullständiga betyg från grund-
och/eller gymnasieskola. De skall erbjudas skattefria studiemedel som
motsvarar 100 procent av totalbeloppet, dvs drygt 7100 kronor per
månad. Studiemedel utgår under den del av året som studier bedrivs. Den
studerande ges möjlighet att komplettera med en lånedel upp till 3000
kronor per månad. CSN gör bedömningen av lämplig nivå på lånet med
hänsyn till den studerandes ålder och återbetalningsmöjlighet.
Grundprincipen att lånet skall återbetalas skall gälla. Vi anser också att en
avgränsning av studietiden bör göras. Om CSN:s bedömningsmonopol
kompletteras med utbetalning via bank kan flexiblare lösningar för den
enskilde komma till stånd. Räntan på ett sådant lån bör vara avdragsgill.
Universitets- och högskolestudier
Studiestödssystemet måste konstrueras så att många attraheras till högre
studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för
den egna och därmed också indirekt för samhällets ekonomi.
Kristdemokraterna anser att bidragsdelen snarast måste höjas till 40% av
totalbeloppet. På längre sikt anser vi att målsättningen ska vara hälften
bidrag och hälften lån.
Vi anser att inkomsttaket skall tas bort, d.v.s. det skall vara fritt för
studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen
påverkas. De föreslagna förändringarna skall också kompletteras med höga
krav på resultat och principen att lånen skall betalas tillbaka. Vårt förslag
till
nytt studiestödssystem för universitets- och högskolestudier skall införas från
höstterminen 2002. Ett högre bidrag kombinerat med ett borttaget inkomsttak
ger möjligheter till studier utan höga lån som följd. Att lånen skall betalas
tillbaka utgör dessutom ytterligare ett incitament att hålla lånedelen låg. Den
enskilde studenten uppmuntras till ett personligt ansvarstagande för sin
ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är
en god modell för framtidens studiestöd. Regeringens förslag om kraftigt
skärpta återbetalningskrav men utan ett avskaffat inkomsttak gör att många
äldre drar sig för att börja studera.
Alla som vill fortsätta att studera efter gymnasieskolan skall omfattas av
det studiestödssystem Kristdemokraterna föreslår. Enligt vår mening måste
även de som studerar på mer praktiska högskoleutbildningar, t. ex. naprapat-
utbildning, musikhögskola, designutbildning och liknande utbildningar,
omfattas av studiestödssystemet på samma villkor som andra
högskoleutbildningar.
Vi anser också att CSN i framtiden bör bibehålla sin roll när det gäller
bedömning av den enskildes rätt till bidrag och lån. Staten, genom CSN, bör
också fortsättningsvis vara garant för lånen, medan möjligheten till
utbetalning via bank och rätten till avdrag för räntor bör utredas.
Skuldstocken
I regeringens budgetförslag är drygt 4,5 miljarder kronor avsatta för
räntor och avskrivningar av studielån. CSN:s totala upplåning för
studielån tagna fr. o. m. 1989 beräknas uppgå till 91,5 miljarder kronor
vid utgången av år 2000. För budgetåret 2001 beräknar regeringen att
ytterligare 11,7 miljarder behöver lånas upp för studielån. Det samlade
lånebehovet uppgår därmed till 103,2 miljarder kronor för det kommande
budgetåret. Den växande skuldstocken är en tickande bomb. Ingenting
tyder heller på att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid. Vi
anser att regeringen snarast bör utreda och komma med förslag till
riksdagen på lämplig åtgärd för att CSN:s växande lånebehov hos
riksgälden skall minska. Vi ser en försäljning av skuldstocken som en
möjlig åtgärd.
Utbildningskonto
Utbildningskonton är en uthållig finansieringsväg som möjliggör lärande
under hela livet. Vår grundtanke med utbildningskonto är att både
arbetsgivare och arbetstagare avsätter en del av löneutrymmet på ett
personligt utbildningskonto. Från kontot kan sedan medel tas ut för att
finansiera utbildning senare i livet. Utbildningskonton möjliggör
kompletterande utbildning under hela livet, något som många idag inte
har råd med. Ett individuellt utbildningskonto ger den enskilde möjlighet
att ta ansvar för sitt eget lärande. En utförlig beskrivning av vårt förslag
till utbildningskonto finns i Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiska
motion.