Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att en översyn görs med utgångspunkt i invandrares
behov av ett väl fungerande studiefinansieringssystem vid sfi-studier,
gymnasiestudier samt uppgradering/komplettering av
gymnasieutbildning.
Ett studiefinansieringssystem för en hållbar,
integrerad arbetsmarknad
Ett studiefinansieringssystem för en hållbart integrerad arbetsmarknad
måste uppmuntra den som idag står helt utanför arbetsmarknaden att börja
studera. Men det måste också möjliggöra för den som vill byta
yrkesområde, bättra på sin grundläggande skolutbildning eller bättra på
sina svenska kunskaper att avbryta sitt yrkesverksamma liv för att studera.
Detta kräver både en hög bidragsdel och ett studiestöd som det går att
försörja sig på, även för de med lägst inkomster eller de som står utanför
arbetsmarknaden, men samtidigt en hög grad av inkomsttrygghet för dem
som redan är ute i arbetslivet. Idag finns en mängd varianter inom ramen
för studiestödssystemet; dessa är dock inte väl anpassade för invandrare.
En översyn bör genomföras med utgångspunkt i invandrares behov av ett
väl fungerande studiefinansieringssystem vid sfi-studier, gymnasiestudier
samt uppgradering/komplettering av gymnasieutbildning.
Utbildningsbidrag utgår för den som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska
aktiviteter eller i arbetsmarknadsutbildning. Bidragets storlek är relaterad
till
arbetslöshetsersättningen. Personer som inte uppfyller villkoren för
arbetslöshetsersättning får idag 103 kronor per dag.
Utlandsfödda kan erhålla utbildningsbidrag på grundläggande och
gymnasial nivå, men detta kräver att de varit arbetslösa två år först. Ett
sådant
system uppmuntrar individer att vänta med utbildningen i två år innan de kan
börja studera.
Det särskilda utbildningsbidraget (UBS) utgår till arbetslösa personer i
åldrarna 25-55 år som studerar på grundskole- eller gymnasienivå.
Personerna måste vara registrerade på en arbetsförmedling och berättigade till
arbetslöshetsersättning. Bidragets storlek motsvarar ersättningen från a-
kassan och beviljas för maximalt 12 månaders heltidsstudier. Resurserna till
UBS är begränsade, vilket innebär att somliga sökande kan få avslag på
ansökan om bidraget. Många utlandsfödda, särskilt de som anlände under
1990-talets lågkonjunktur, har inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden
och därmed inte rätt till a-kassa. En större andel svenskar har finansierat
utbildningen med UBS. Utlandsfödda har däremot finansierat sin utbildning
genom studielån.
Studiemedel är den vanligaste finansieringsformen för studier på
högskolenivå men kan också utgå för personer som studerar på
grundskolenivå, gymnasium eller kvalificerade yrkesutbildningar.
Studiemedel kan beviljas personer i åldrarna 20-45 år. Den som är äldre än
45 år kan beviljas studiemedel i särskilda fall. Bidragsdelen uppgick 1999 till
27 % av totalbeloppet 7098 kronor.
Ett problem för många utlandsfödda är att de har utländsk
högskoleutbildning men saknar motsvarande grundläggande kunskaper i
svenska. Eftersom den som redan har treårig gymnasiekompetens inte är
beviljad UBS så är invandrare med högre utbildning, men som skulle behöva
förbättra sina språkkunskaper, eller skaffa sig en yrkeskompetens anpassad
för den svenska arbetsmarknaden, hänvisade till studielån.
Ungefär 50 % av de utlandsfödda har finansierat sin komvuxutbildning
genom studiemedel. UBS får även lämnas till arbetstagare som tar ledigt från
sitt arbete och studerar inom kommunal och statlig vuxenutbildning eller vid
folkhögskolor. Men bara om arbetsgivaren samtidigt kommer överens med
arbetsförmedlingen om att ta en långtidsarbetslös som vikarie. Detta innebär i
realiteten ett hinder för arbetstagare som vill läsa vuxenutbildning med
utbildningsbidrag.
Från och med den 1 juli år 2001 införs ett nytt, samordnat studiestödssy-
stem. Det nuvarande systemet för studiemedel, svux och svuxa, försvinner.
Det särskilda utbildningsbidraget finns kvar så länge som Kunskapslyftet
pågår. Precis som i det nuvarande systemet för studiemedel så består det nya
av en bidragsdel och en lånedel. Totalbeloppet är angivet till samma nivå som
tidigare men den generella bidragsnivån höjs från nuvarande 27,8 % till
34,5 % av totalbeloppet. Samtidigt införs en bidragsdel på 82 % främst för
personer som skall studera på grundskole- eller gymnasienivå. Detta
underlättar för den som inte är ersättningsberättigad till a-kassa att studera
med studiemedlen. Bidragsdelen i det nya studiestödssystemet är dock
avsevärt lägre än utbildningsbidraget, vilket innebär att det är mindre
förmånligt för den som redan har arbetat men vill studera inom det reguljära
utbildningsväsendet. Den som idag uppbär maximal dagpenning i
arbetslöshetsförsäkringen får 3000 kronor mer i månaden jämfört med
bidragsdelen i det nya studiestödssystemet. Det är möjligt att ta tilläggslån
för
studerande som är 25 år och äldre. Med tilläggslånen uppgår totalbeloppet till
ca 8700 vilket är något lägre än den högsta ersättningen efter skatt i
arbetslöshetsförsäkringen. Studiebidragsåldern höjs från 45 till 50 år men
samtidigt avtrappas rätten att ta studielån efter 41 års ålder.
Statskontoret har i sin rapport "Svenskundervisning för invandrare - egen
skolform eller del av komvux" (2000:27) kritiserat det nya studiemedelssy-
stemet för att inte ta hänsyn till målgrupperna för svenska för invandrare,
d v s flyktingar och övriga invandrare som saknar grundläggande kunskaper i
svenska. Deltagare över 50 år skulle även fortsättningsvis sakna rätt till
studiemedel för sfi.
Den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning kan i
det nya systemet få studiemedel under 80 heltidsveckor. Tiden kan förlängas
med ytterligare 20 veckor för den som behöver färdighetsträning för läsning,
skrivning och räkning. Sfi-studerande som uppnått grundskolenivå i sitt
hemland får läsa svenska på grundskolenivå med studiemedel under högst 40
veckor. Eftersom behovet av studieförberedande utbildning varierar så
innebär detta att de som har störst behov i många fall skulle förbruka sin
studiemedelsberättigade tid för sfi-studier.
Kunskapslyftskommittén föreslår i sitt slutbetänkande (2000:28) att
bidragsnivån i studiemedlen höjs till 100 % för studier på grundläggande nivå
och att det införs ett kompletterande inkomstrelaterat bidrag för den som är
berättigad till arbetslöshetsförsäkring. Kunskapslyftskommittén vill höja
studiebidragsåldern till 55 år.