Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av studiebidragssystemet för ungdomar.
Motivering
I Sverige har utbildningsprocessen förändrats så att nästan alla ungdomar
idag läser tre år på gymnasiet. Det är positivt att allt fler idag har
möjlighet till en bra utbildning.
Det som inte har förändrats är hur ofta studiebidragen betalas ut. Som
gymnasieelev efter det man fyllt 16 år och barnbidraget upphört, så utgår
studiebidrag nio gånger per läsår.
I dagens Sverige kan ungdomar i regel inte försörja sig själva förrän vid
cirka 19 års ålder. Ett barn under 16 år får barnbidrag 12 månader om året, en
ungdom över 16 år får studiehjälp i 9 månader. Detta kan i många familjer
med två, tre tonåringar vara ett ekonomiskt problem, med tanke på vad
tonåringar kostar för en familj i mat och kläder och vad de har för egna krav
på fickpengar. Det handlar om att klassklyftorna ökar. De ungdomar som
råkar vara födda i en familj med låga inkomster, eller med arbetslösa
föräldrar, har inte samma möjlighet. Dessutom så avses med barn varje
människa under 18 år, enligt artikel 1 i FN:s barnkonvention, om barnets
rättigheter.
Föräldrarna har då enligt samma konvention huvudansvaret för att
säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
Att få sommarjobb som 16- eller 17-åring kan vara besvärligt då många
arbetsgivare vill att ungdomarna ska ha fyllt 18 år.
Det är därför angeläget att kartlägga konsekvenserna av att studiebidraget
inte utgår under årets samtliga månader. En sådan översyn bör fungera som
ett underlag för framtida höjningar av barn- och studiebidrag. Det kan ju
exempelvis visa sig vara nödvändigt att överväga om inte en utökning av
studiehjälpen till årets samtliga månader är mer prioriterat än ytterligare
generella höjningar av nivån för barnbidrag och studiehjälp.