Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av studiebidragssystemet för ungdomar. Motivering
I Sverige har utbildningsprocessen förändrats så att nästan alla ungdomar idag läser tre år på gymnasiet. Det är positivt att allt fler idag har möjlighet till en bra utbildning.
Det som inte har förändrats är hur ofta studiebidragen betalas ut. Som gymnasieelev efter det man fyllt 16 år och barnbidraget upphört, så utgår studiebidrag nio gånger per läsår.
I dagens Sverige kan ungdomar i regel inte försörja sig själva förrän vid cirka 19 års ålder. Ett barn under 16 år får barnbidrag 12 månader om året, en ungdom över 16 år får studiehjälp i 9 månader. Detta kan i många familjer med två, tre tonåringar vara ett ekonomiskt problem, med tanke på vad tonåringar kostar för en familj i mat och kläder och vad de har för egna krav på fickpengar. Det handlar om att klassklyftorna ökar. De ungdomar som råkar vara födda i en familj med låga inkomster, eller med arbetslösa föräldrar, har inte samma möjlighet. Dessutom så avses med barn varje människa under 18 år, enligt artikel 1 i FN:s barnkonvention, om barnets rättigheter.
Föräldrarna har då enligt samma konvention huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
Att få sommarjobb som 16- eller 17-åring kan vara besvärligt då många arbetsgivare vill att ungdomarna ska ha fyllt 18 år.
Det är därför angeläget att kartlägga konsekvenserna av att studiebidraget inte utgår under årets samtliga månader. En sådan översyn bör fungera som ett underlag för framtida höjningar av barn- och studiebidrag. Det kan ju exempelvis visa sig vara nödvändigt att överväga om inte en utökning av studiehjälpen till årets samtliga månader är mer prioriterat än ytterligare generella höjningar av nivån för barnbidrag och studiehjälp.
Stockholm den 4 oktober 2000
Carina Adolfsson Elgestam (s)
Carina Ohlsson (s)