Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slopande av fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.
Motiv för mitt förslag
En studerandes möjlighet att planera sin ekonomi är en viktig
förutsättning för att kunna känna trygghet i livssituationen, en trygghet
som är väsentlig för ett lyckat studieresultat. Varje människa är unik,
vilket betyder att de olika studerandena var och en har olika syn på den
egna ekonomin.
Dagens system där statens villkor för lånedelen bygger på den studerandes
inkomst sänder helt fel signaler till den studerande. Arbete lönar sig inte.
Konsekvensen blir att lånedelen minskar och den studerandes ekonomi
förbättras inte. Det är dessutom ur andra än ekonomiska aspekter viktigt att
unga studenter ges tillfälle att pröva de arbetstillfällen som trots allt står
till
buds. Ingen skall straffas ekonomiskt för en ambition att arbeta.
Studiestödssystemet är generellt, varför den enskilde själv måste få avgöra
om han eller hon vill ta ut ett fullt lånebelopp med det återbetalningsansvar
som följer med detta. En motsvarande inkomstprövning finns dessutom inte i
svux- och svuxasystemen, utan där görs en reducering endast för dem som har
pension, livränta eller annan liknande ersättning. Tidigare förslag om att slopa
fribeloppet har avslagits mot bakgrund av att studenterna inte bör uppmuntras
till förvärvsarbete utöver en viss gräns, eftersom heltidsstudier normalt är en
krävande sysselsättning som kräver en heltidsinsats. Detta avgörande är
studenten vuxen nog att avgöra själv. Det höjda fribeloppet i den nya studie-
stödslagen är ett steg i rätt riktning, men räcker inte. Kopplingen mellan den
studerandes inkomst och möjligheten att låna i studiestödssystemet måste tas
bort helt, och systemet med fribeloppsgräns slopas.