Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en justering av studiestödssystemet för att inte långtidsstudier
skall omöjliggöras.
De nya reglerna kommer att leda till ett
slöseri med mänskligt kapital
Redan innan de nya reglerna för studiestöd har trätt i kraft har det visat
sig att dessa kommer att innebära stora svårigheter för dem med långa
utbildningar och med längre kombinationsutbildningar.
Utbildningsdepartementet framför som sin åsikt att studier skall
genomföras snabbt, effektivt och med "god studieplanering". Om detta
finns inget att säga. Man hävdar också att eftersom inga
grundutbildningar är längre än elva terminer behövs det inte studiemedel
för mera än tolv. Redan här märker man att de s.k. sakkunniga på
departementet snarast visar tecken på att vara okunniga. Under resans
gång kan mycket hända på institutioner och med den enskildes studier.
För att Sverige skall bli en nation med "spetsförmågor" krävs också redan
från början att en del skaffar sig kombinationsutbildning t.ex. i form av
avancerad IT-teknik, medicin och medicinsk teknik. Skall vi avstå från
det? Hur mycket annat får vi då avstå från i utvecklingen?
Medicinstudenternas situation
Medicine Studerandes Förbund har nyligen genomfört en undersökning
och en enkät om hur framtiden ter sig med det nya systemet. Man
kommer då fram till att av dem som har tillräckliga meriter för att komma
in på läkarutbildningen riskerar 2/3 att hindras av ekonomiska skäl. Detta
kan leda till att den redan i dag sneda sociala rekryteringen till de långa
universitetsutbildningarna kommer att öka väsentligt till förfång för hela
samhället. På många områden - inte minst när det gäller yrken där man
har med människor, deras utbildning och vård att göra - behövs det en
större spridning av kunskaper genom olika sociala erfarenheter - inte
färre!
I MSF:s enkät tillfrågades en stor del av de studerande på terminerna 1-5
(ca 1 540 studenter besvarade enkäten) om hur det nya systemet skulle
påverka dem. Det framkom då att 66 procent, dvs. 2/3, kommer att drabbas.
En lika stor andel av dem som nu läser på sitt första år kommer att vara utan
studiemedel under mera än en termin. Det är sant att det inte är många som
passerar 12-terminersgränsen, men studiesituationen blir mycket lugnare för
alla om man inte upplever att man har en "ekonomisk giljotin" som hotar nära
studieslutet.
Effekterna
Vinsten blir en minskad social snedrekrytering (De med en
innehållsrikare pappas plånbok klarar sig ju alltid!) och en för vården
positiv heterogenare läkargrupp. Samma positiva effekter ernås självfallet
för andra utbildnings/ verksamhetssektorer. Om man även framledes när
det gäller studiemedel skulle få dispens med upp till tre terminer för att
slutföra påbörjad utbildning så skulle kostnaderna för detta bli mycket
små och genom sin positiva effekt säkerligen betala sig själva. I synnerhet
om man istället riskerar att få kostnader för ofullständigt utbildade
akademiker, som kanske dessutom inte kan göra de återbetalningar som
eljest skulle ha skett. Den personliga/mänskliga "kostnaden" som
dessutom tillkommer kan man inte sätta en prislapp på.
Sagt och skrivet om studiemedelsreformen
I medier och bland politiker liksom hos Läkarförbundet och hos SACO
har man reagerat negativt på den nya ordningens effekter. Förutom
utbildningen till läkare, så hamnar t.ex. utbildningarna till veterinär,
civilingenjör, psykolog och gymnasielärare i samma situation.
Psykiatrichefen inom södra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting
befarar att man för att motverka den redan svåra läkarbristen måste gå in och
betala slutterminerna mot att medicinstudenterna förbinder sig ("slav-
kontrakt") att arbeta hos betalande landsting. Finanslandstingsrådet Ralph
Ledel (m) vänder sig definitivt mot en sådan ordning. "Grundutbildning är ett
statligt ansvar. Ändringen av studiestödsreglerna är klantigt skött." Toivo
Hofslagare (s), landstingsråd i Norrbotten, vänder sig mot att belasta
skattebetalarna med att betala studierna.
I pressdebatten har också påpekats att många som läst på komvux sedan
byter inriktning på högskolan. Det skulle inte kunna ske i framtiden, vilket
innebär ett underutnyttjande av landets utbildningsreserv och att många
kommer att inte bara känna sig inlurade på studiernas väg utan också vara det.
Riksdagen bör därför innan effekterna av bristerna i det nya
studiestödssystemet ger sig tillkänna - i väntan på en behövlig och än mera
omfattande reform - göra de justeringar som hindrar ovan anförda problem.