Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
framförs om en förlängning av tandhygienistutbildningen.
Motiv för mina förslag
Utbildningen av tandhygienister är för närvarande tvåårig och omfattar
alltså 80 högskolepoäng. Sedan den nuvarande utbildningen genomfördes
har mycket förändrats och utbildningen har också utvidgats. Gruppen
äldre med egna kvarvarande tänder ökar och genom ny lagstiftning, från
den 1 januari 1999, om "uppsökande och nödvändig tandvård för äldre
och funktionshindrade" har tandhygienisten fått ett allt större ansvar för
dessa patientgrupper. Eftersom tandhygienistens utbildning är fokuserad
på förebyggande vård och munhälsa är man väl lämpad för dessa
arbetsuppgifter.
Utredning förslog en treårig utbildning
I rapporten SOS 1997 "Tandhygienistens kompetens i framtidens
tandvård" föreslås ett utvidgat kompetensområde där folkhälsoarbete,
omvårdnadsaspekter liksom planering, uppföljning och utvärdering av
tandvårdsverksamhet skall ingå som viktiga moment.
Med hänsyn till dessa ny arbetsuppgifter föreslog utredningen att
tandhygienistutbildningen skulle förlängas till tre år, vilket också fick en
bred
uppslutning av remissinstanserna.
Många ungdomar har i dag god munhälsa och andelen äldre med egna,
kvarvarande tänder ökar alltså. För dessa patientgrupper föreslås
tandhygienisten få ett utökat ansvar. Utvidgningen av kompetensområdet ger
ökat utrymme till ett förändrat framtida arbetsinnehåll för yrket. I allt större
grad kommer man tillsammans med andra vårdkategorier att svara för ett
omfattande folkhälsoinriktat arbete.
Utbildningen ger legitimation
Tandhygienistutbildningen är ett legitimationsyrke, vilket medför ett
speciellt ansvar för såväl den som innehar legitimationen som
utbildningsanordnaren. Det är också en garanti för patienten och
vårdtagaren. Tandhygienisten har också viss receptförskrivningsrätt.
Högskoleverkets kvalitetsgranskning (1996:2000) av de tidigare så
kallade medellånga vårdutbildningarna har visat att
tandhygienistutbildningarna har klara problem att leva upp till en
högskolemässig nivå. Den tvååriga utbildningen anses för kort med hänsyn
till de olika moment som ingår i utbildningen och den kvalitet den måste
innehålla.
Alla likvärdiga utbildningar är minst treåriga
Faktum är att tandhygienistutbildningen är den enda av dessa medellånga
vårdutbildningar som fortfarande endast omfattar 80 poäng.
Utbildningens längd är också ett problem eftersom detta minskar
möjligheterna till vidare studier och forskarutbildning. Detta är olyckligt
och begränsar rekryteringen av studenter till grundutbildningen och
vidareutbildning men den försvårar också rekrytering av framtida lärare.
En förlängd utbildning är nödvändig för professionens utveckling i olika
avseenden.
En annan nackdel med den alltför korta utbildningen är att en
tandhygienist med svensk utbildning har en begränsad arbetsmarknad i
Europa.
Alla skäl talar således för att förlänga tandhygienistutbildningen till att
omfatta 120 poäng inom högskolan.