Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den skall
besluta om att starta en yrkeshögskola i enlighet med vad som i motionen
anförs.
Inledning
Den tekniska utvecklingen tillsammans med regeringens alltför ensidiga
satsning på teoretiska utbildningar har inneburit att det har uppstått brist
på yrkesutbildad arbetskraft inom praktiska yrken. Försöksverksamheten
med eftergymnasial yrkesutbildning har visat på ett behov som finns på
arbetsmarknaden. Alltför många elever som slutar gymnasiet utan vilja
eller intresse för vidare studier på universitetet är också ett uttryck för ett
uppdämt behov av utbildningsvägar för dem som har en mer praktisk
begåvning och intresse. Idag finns en begåvningsreserv bland de
ungdomar som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det saknas dock
utbildningsvägar med klar praktisk inriktning som är anpassade till deras
framtidsdrömmar om utbildning och arbete. Kristdemokraterna har under
flera år arbetat för att dels uppvärdera den praktiska kunskapens
betydelse, dels starta en yrkeshögskola för att möta de behov som finns.
Redan 1993 konstaterades, i en statligt finansierad utredning, behovet av
en postgymnasial yrkesutbildning. År 1996 startade en försöksverksamhet
med kvalificerad yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten var att
pröva nya eftergymnasiala yrkesutbildningar och nya pedagogiska former
samt nya utbildningsanordnare. En tredjedel av utbildningstiden genomförs
som lärande i arbete och finansieras av arbetslivet. Försöksverksamheten har
visat sig vara mycket framgångsrik och regeringen föreslår att verksamheten
nu ska permanentas.
Det har dock funnits vissa problem med huvudmannaskap och hur
studierna i den kvalificerade yrkesutbildningen ska räknas vid antagning till
andra utbildningar. Därför anser kristdemokraterna att en yrkeshögskola bör
startas med en tydlig identitet och tydliga förutsättningar till fortsatta
studier
och forskning. Vi vill därmed ta vara på de goda erfarenheter som finns i
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och genom vissa
förändringar i organisationen åtgärda de problem som finns.
Förnyelse
Det finns en rad anledningar till att vi på allvar måste ta oss an rekrytering
av arbetskraft till de praktiska yrkena:
- Det finns många yrken som kräver kompetent arbetskraft. Bara inom
hantverket finns 300 olika yrkeskategorier.
- Eftersom vi inte har yrkeshögskolor anslås inte heller några
forskningsmedel till utveckling och dokumentation av dessa yrken.
- Generationsväxlingen inom hantverksyrkena innebär att det kommer att
behöva utbildas 100.000 nya hantverkare inom en 10-årsperiod. För att
locka dagens unga människor att välja ett kvalificerat praktiskt yrke måste
det finnas utvecklingsmöjligheter som sträcker sig längre än till
gesällbrevet.
- De praktiska yrkenas vidareutbildning måste formas utifrån dessa yrkens
särart och behov och inte utifrån en allmän teoretisk högskolebehörighet.
En efterlängtad utbildning
För såväl samhällets som människors utveckling framstår det således som
nödvändigt att den eftergymnasiala yrkesinriktade utbildningen får en klar
egen identitet. Idag lämnar många gymnasieelever sin utbildning utan
behörighet till högskoleutbildning. En del är sannolikt sådana som redan
tidigare i sin skolgång hade önskat mer praktiska inslag. Det finns ingen
naturlig utbildningsväg för dem som önskar kompetens för mer praktiska
yrken. Därtill saknas det välutbildad arbetskraft för många yrkesuppgifter
till bekymmer för både företag och samhället i stort. Avsikten med en ny
yrkeshögskola är att möta de behov som finns för praktisk postgymnasial
utbildning. Den kan utan tvekan ses som en efterlängtad utbildning.
Viktiga förutsättningar
Viktiga kriterier för yrkeshögskolans utbildningar bör vara att den
- bedriver postgymnasial utbildning som svarar mot uttalade förväntningar
och behov i arbetslivet
- leder till specifik yrkesprofession i arbetslivet
- kräver grundläggande behörighet för högskolestudier. Behörigheten kan
grunda sig på olika typer av prövning beroende på den valda inriktningen
av studierna t.ex. ett gesällprov från ett karaktärsämne
- vid sidan av grundläggande behörighet har sin egen kompetens och
behörighetsvalidering som medger tillträde till utbildningarna på icke
formella meriter
- genomförs och utformas i nära samverkan med arbetslivet
- leds av branschorganisationer, utbildningsanordnare och arbetsgivare i
samverkan
- har egen myndighet skild från högskolan.
En person med examen från yrkeshögskolan måste kunna bygga vidare på
sina studier inom högskolan, utan att nödvändigtvis börja från början. Har
den studerande120 poäng från yrkeshögskolan måste det finnas bryggor
som möjliggör att t.ex. tillgodogöra sig ett forskningsperspektiv inom
området som den studerande saknar, för att kunna söka in på lämplig
svensk eller europeisk masterutbildning.
De kvalificerade yrkesutbildningarna, vilka fortfarande bedrivs inom en
försöksverksamhet, har vuxit kraftigt men samtidigt haft problem med
identitet och egenvärde. Även om förhållandet till näringslivet och
arbetsmarknaden kan vara det viktigaste för de flesta så vill studenterna även
veta vilka möjligheter de har till vidare studier och internationell mobilitet.
Hela den utvecklade världen bygger på ett livslångt lärande, som vi inte vet
hur det kommer att se ut.
Yrkeshögskolan skall vara en egen utbildningsform med egen myndighet,
skild från högskolan vad avser den grundläggande utbildningen upp till 120
poäng, som avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Utbildningen ska
organiseras i samverkan med arbetsmarknaden och vara upplagd så att
teoretiska moment varvas med praktisk erfarenhet. Utbildningen måste
anpassas till den rytm och rörlighet som gäller i arbetslivet; därför ska den
kunna startas vid olika tillfällen under året.
I dagsläget finns en rad problem för mer praktiskt inriktade yrken. För den
arbetssökande gäller att den önskade utbildningen ofta är svårtillgänglig. Om
man finner en utbildning så måste studiefinansiering lösas; alla utbildningar
lyder inte under allmän studiefinansiering. I många fall måste den studerande
själv söka praktikplats vilket innebär att det inte är givet att praktiken
stämmer överens med det framtida yrket. Ovissheten om att få en anställning
efter genomförd utbildning finns hos de flesta kvar under hela
utbildningstiden. För arbetsgivare gäller att det saknas arbetssökande med
adekvat yrkesutbildning. Många små och medelstora företag saknar idag
möjligheter att påverka utbildning av anställningsbara sökande. I detta
avseende saknas också förutsättning för långsiktig produktionsplanering. För
olika utbildningsanordnare gäller att de delvis saknar möjligheter att avgöra
utbildningsinnehållets anpassning till företagens behov. Nuvarande
yrkesutbildningar saknar motsvarande högskolestatus. En tydlig legitimation
för olika yrkesutbildningar saknas i många fall. Dessa problem kan lösas i
Kristdemokraternas förslag om en ny yrkeshögskola genom samverkan
mellan de inblandade parterna. Denna nya yrkeshögskola riktar sig till de
gymnasieelever som av olika skäl inte vill studera vidare inom andra
högskolor eller universitet. Den riktar sig också till dem som gått den långa
vägen och vill förkovra sig efter flera års yrkeserfarenhet.
Yrkeshögskolans mål
Utbildningen kan förslagsvis innehålla följande mål:
- Målinriktad, individuell studieplan, vilket innebär att utbildningen inte
skall vara tidsstyrd utan målstyrd. Därmed visas respekt för att olika
människor kräver olika lång tid för inlärning.
- Utbildningen skall läggas upp och målen formuleras tillsammans med
branschorganisationer, vilket innebär att berörda organisationer också
måste utforma prövningen/examinationen. Varje utbildning skall resultera
i ett godkänt gesällprov och godkända teoretiska kunskaper.
- Utbildningen skall vara av så god kvalitet och så anpassad till yrkets krav
att av dem som klarar utbildningen skall 90% ha anställning i branschen
inom tre månader.
- Genom utbildningens uppläggning ges möjligheter och förutsättningar för
företagen att få arbetskraft och för den enskilde att få jobb.
- Arbetsgivaren får möjlighet att påverka utbildningens innehåll så att den
passar företagets behov av yrkeskompetens.
- Den studerande får möjlighet att tidigt stifta bekantskap med företag och
komma överens om kommande anställningsvillkor.
- Avtal ska kunna upprättas om praktikanställning, finansiering och innehåll
mellan arbetsgivare, studerande och utbildningsanordnare så att det gynnar
alla parter.
Vi utgår ifrån att en yrkeshögskola ska kunna ha olika innehåll, form och
examina beroende på den bransch och den inriktning utbildningen ska
gälla. Gemensamt ska vara att den ger en yrkesexamen med ett certifikat
som anger en kvalitetsnivå på den kompetens som finns i professionen.