1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rättvisa statsbidrag för de frikyrkliga teologiska högskolorna i
Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att föra in de teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och
Örebro i de allmänna villkoren för högskoleutbildningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om antalet årsstudieplatser så att en rimlig tillväxt kan ske vid de
nya teologiska högskolorna.
Motivering
Under 1990-talet har det skett en välbehövlig utbyggnad av högskolorna i
landet. Det gäller såväl antalet skolor som framför allt antalet platser för
studenter. Det är många nya tusental som har getts möjlighet att läsa på
universitet och högskola. Få samhällsekonomiska satsningar torde vara så
värdefulla som att ha en stor andel ungdomar i högskoleutbildning.
De teologiska högskolorna inom frikyrkan är av relativt ungt datum.
Numerärt har de en förhållandevis måttlig omfattning men skolorna som är
tre till antalet och lokaliserade till Örebro, Uppsala och Stockholm är i
växande och har mötts med stort intresse. Det gäller framför allt i de äldre
teologiska fakulteterna som fått en breddning av det ekumeniska utbudet och
en ytterligare kvalificerad nivå på utbildning. Pastorer inom frikyrkor som
saknar egen högskola och/eller blivande präster inom Svenska kyrkan har i
betydande utsträckning sökt sig till dessa tre frikyrkliga lärosäten som sedan
snart 10 år har högskolestatus.
Det sker för övrigt ett ömsesidigt och fruktbart utbyte som stimulerar den
teologiska utbildning totalt sett. Det torde också uppmärksammas att de
frikyrkliga högskolorna genomgående har kvalificerade lärare och att de har
ett spännande utbud vetenskapligt och pedagogiskt. Huvudmän i
Stockholm/Lidingö är Svenska baptistsamfundet och Svenska
Missionsförbundet. I Uppsala är det Evangeliska fosterlandsstiftelsen och i
Örebro Nybygget - kristen samverkan.
Sedan 1993 har man haft förordnande om tillstånd att utfärda
högskoleexamen efter teologisk utbildning. Från början gällde för alla tre
skolorna 80 poängs behörighet. Det gäller fortfarande för de två skolorna i
Uppsala och Örebro medan THS i Stockholm fått behörighet att
högskoleexaminera teologiskt studerande att erhålla teologie kandidatexamen
om 140 poäng. Tilläggas kan att när det gäller THS lärarkår så har man ett
femtontal som har doktorerat. Det innebär att man har en hög vetenskaplig
status på sin undervisning för studenter på grundkurs vilket är relativt
ovanligt. Även de två övriga högskolorna, Uppsala och Örebro, har mycket
goda lärarkrafter.
Eftersträva rättvisa
Redan från starten fick man betydligt svagare tilldelning av statliga medel
för sin högskoleutbildning. Detta har följt med under åren trots att det i
framför allt riksdagen har skett framstötar flera gånger. Så sent som vid
förra budgetbehandlingen var näst intill halva riksdagen beredd att ge
skolorna en rättvis ekonomisk position. Vidare har det gjorts
uppvaktningar från de berörda skolorna och andra intressenter, dock utan
att regeringen har tagit rättelse. För de teologiska högskolan (THS) har
man t.ex. inte erhållit lokalstöd fullt ut som är gängse i statsstöd till
högskolor och universitet.
Även i årets budgetförslag till riksdagen är denna fråga olöst. Det innebär
att sammantaget går man miste om - relativt sett - ansenligt
statsbidragsbelopp. Det vore högst rimligt att beloppet skulle ligga i nivå med
det stöd som utgår till studieplatser vid övriga högskolor. För statskassans del
torde det röra sej om små belopp men för de tre högskolornas huvudmän är
det betungande att bli ekonomiskt särbehandlad.
Det är hög tid att i samband med behandlingen av statsbudgeten för nästa
år se till att det uppnås full och god rättvisa beträffande statsbidragen till
dessa högskolor.
Det torde vara en orimlig ordning att staten förutsätter att allmänna och
öppna högskolor skall finansieras med medel som till allra största delen
utgörs av frivilliga bidrag från huvudmännens organisationer, deras
medlemmar och sympatisörer. Det torde inte vara okänt för regeringen att det
här rör sig om en huvudmannagrupp inte särskilt stor till antalet men som
med fullt ut skattade pengar får samla in flera miljoner kronor årligen - detta
för att skolorna ska kunna fungera i sitt av statsmakten ålagda
högskoleuppdrag.
Andra fristående högskolor avkräver ju inte av sina huvudmän personliga
offerinsatser som staten försummat att rätta till. Det må vara kommuner,
industrier, banker eller andra huvudmannaintressenter. I stället får de för
dessa enskilda högskolor i jämförelse med dessa tre frikyrkliga teologiska
högskolor förhållandevis generösa belopp. Vi har tidigare påtalat denna
skillnad och orättvisa och förutsätter att riksdagen eftersträvar samma villkor
för dessa tre nya högskolor, små till volymen men av stor betydelse för
samhällsdebatten i stort. Det är uppenbart att det finns såväl folkliga som
vetenskapliga studier kring de värdefrågor som för hela vårt samhälle är så
grundläggande och behöver ges utrymme i såväl samhällsdebatt som
vetenskaplig forskning.
Enkel justering
Vad vi eftersträvar och kräver för skolorna är i statsfinansiellt
sammanhang ytterst marginellt men för de berörda skolorna högst
betydelsefullt. Att rättvist tillrättalägga det statliga ekonomiska stödet
kommer mycket väl att kunna rymmas inom det totala anslaget. Det
uteblivna lokalstödet har ju hängt med sedan starten och behöver justeras
till rättvis paritet.
Vad avser grundbidraget är det rimligt att ersättningen för helårsstudenter
också beräknas. Inom forskarutbildning ges ju bidrag till lokaler på olika sätt,
till universitet men även till högskolor utan egna forskningsanslag. Det
innebär att inga statliga pengar ges till teologiska högskolelokaler vare sig
det
gäller grundutbildning eller forskning. Stödet till helårsstudenter reduceras
med ungefär 5 000 kr. Detta har från berörda högskolor påpekats i
ansökningarna men från statens sida har det inte justerats.
Det finns en god ambition att anta den utmaning som ligger i att man är -
på högskolenivå - en ny resurs.
Hittills har man vunnit stor respekt hos de "gamla" teologiska
universiteten för sin goda utbildning, sina kvalificerade lärare och stora
kompetens bland de studenter som går ut från dessa nya lärosäten.
För de av oss nämnda högskolorna står i beredskap att bygga ut
studieplatser och i något fall också omlokalisera och bygga delvis nytt. Detta
sker för THS del som beslutat sig för att flytta från Lidingö till
Stockholm/Bromma. Orsaken är framför allt det ökade intresset från
sökandegrupperna där inte minst THS kurser kring MR-frågor har väckt
berättigat intresse. Vidare har de tre högskolorna kunnat iaktta ett ökat antal
sökande från framför allt andra samfund än det egna, vilket bidrar till en ökad
ekumenisk bredd som skolorna uppfattar som mycket positiv.
Ett fullgott statligt stöd - relativt sett i den nivå som gäller för andra
högskolor - skulle för dessa nya skolor innebära att de skulle få möjlighet att
forsatt ge en god utbildning grundad på vetenskapligt styrkt undervisning.
Då vi ånyo aktualiserar den här frågan måste det beklagas att det dröjt med
ett tillrättaläggade. Det är viktigt att upprätthålla en respekt för att lika
villkor
och rättvisa tillämpas när det gäller statsmaktens ekonomiska stöd. Detta är
särskilt angeläget för de nya och "fattiga" fristående högskolorna.