Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildning och forskning inom frilufts- och fritidsområdet.
Motivering
Den ideella sektorn i Sverige fyller en mängd fundamentala funktioner i
samhället. Hela sektorns nätverk av organisationer och sammanslutningar
kan ses som en del av det sociala kitt som i stor utsträckning håller ihop
samhället.
Grundläggande hörnstenar är, förutom den enskilda människan,
hälsofrämjande faktorer och upplevelser, utbildning och fostran,
verksamheter som bedrivs utanför det statliga och kommunala
utbildningsväsendet. Enligt en undersökning från 1992 omsatte sektorn ca
60 miljarder kronor. Under samma år uppskattades att det presterades ca
480 miljoner timmar ideellt arbete till ett värde av 70 miljarder kronor. Det
skulle vara intressant och nyttigt att få veta dagens siffror i denna så viktiga
verksamhet.
Det är således en viktig del av svenskt samhällsliv och en betydande resurs
från ekonomisk synpunkt. En tredjedel av sektorns omsättning står
fackförenings- och idrottsrörelsen för, resten övriga ideella föreningar. Här
finns t.ex. folkrörelser som scouterna, Friluftsfrämjandet, Ridsportförbundet,
båtorganisationer, fiskarna, jägarna, naturskyddsföreningar, lottarörelser,
frivilliga befälsutbildningar, politiska organisationer, studieförbund m.fl.
Idrottsrörelsen har varit och är tämligen framgångsrik att framhäva sin
betydelse för t.ex. ungdomars hälsofostran. De övriga ideella verksamheterna
har inte varit det. Inom idrottssektorn finns t.ex. långa sammanhängande
utbildningar på gymnasie-, universitets- och högskolenivå. Enligt uppgift
finns det åtta professurer inom idrott. Det finns också centrum för
idrottsforskning som har pengar att dela ut. Det har gett till resultat att
forskningsverksamheten på detta område har varit betydande och är väl känd
internationellt. Någon motsvarighet till detta finns inte i andra ideella
verksamheter.
De utbildningar som bedrivs inom friluftssektorn bedrivs i huvudsak på
folkhögskolor. På högskole- och universitetsnivå är det sämre ställt i Sverige.
Hittills är det 5-, 10- och 20-poängskurser inom friluftsliv och
fritidsvetenskap som gällt. Linköpings Universitet avsåg häromåret att starta
en 40-poängskurs inom lärarutbildningen. Vi har ingen uppgift på om det blev
så.
I Sverige har inte fritidsvetenskap ännu blivit ett akademiskt begrepp. I
många andra länder i Västeuropa däremot har begreppet fritidsvetenskap
(leisure science) etablerats som utbildnings- och forskningsområde. Vi anser
att det behöver etableras mera och flera sammanhängande utbildningar i
friluftsliv och fritidsverksamhet. Vi anser att det finns stort behov av ökade
forskningsinsatser inom detta område i Sverige.
Ett mycket viktigt skäl är att vi behöver mer kunskaper och forskning när
vi nu bestämt oss för att bygga det ekologiskt hållbara samhället. Enligt BP
2001: "Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta." Hur vi umgås med
och uppför oss i naturen kommer härvidlag att spela en viktig roll.
Vi anser att mycket utav den forskning som bedrivits och bedrivs inom den
etablerade idrotten är bra och lika önskvärd inom den övriga fritids- och
friluftssektorn. Fältet är enormt. Här finns dagisbarnen, ungdomsgrupper,
pensionärer, handikappade, invandrare, medelålders - kort sagt alla
grupperingar.
Vi anser att det behövs studier med olika frågeställningar, mer utbildning
och forskning inom denna sektor utifrån historiskt, köns-, klass- och etniskt
perspektiv. Vi är övertygade om att det finns ett stort intresse i landet för
ett
sådant initiativ. Kanske vi först ska ställa frågan: Vad är skillnaden mellan
idrottsvetenskap och friluftsvetenskap?