Motion till riksdagen
2000/01:Ub457
av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Forskning om läkemedel m.m.


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om forskning kring läkemedel och framtida
vinster av läkemedelsförsäljning.
Motivering
Ett nytt läkemedel tar mellan 10 och 15 år att få fram och
kostar drygt tre miljarder kronor. Av tusen testade substanser
når endast en så långt att den testas på människor i kliniska
studier. Vid dessa test faller ytterligare 80 procent av
substanserna bort. Orsakerna kan vara att de inte är effektiva
nog eller att de är för giftiga.
Läkemedelsindustrin gör stora vinster på framtagande av läkemedel.
Många projekt är på gång parallellt. En enda fullträff inom ett stort
terapeutiskt område kan ge stora försäljningsintäkter. Framgången för Losec
är ett välkänt exempel.
Det lönsamma läkemedlet Losec forskades till exempel fram på
Sahlgrenska universitetssjukhuset utan att resurser från vinsten överfördes till
sjukhuset. Det är omöjligt att skilja ut hur mycket av landstingets ram som
satts in i denna verksamhet, trots att landstingsmedel ej ska gå till externa
uppdragsdelar. Därför är det viktigt att en utredning görs om hur det externa
kapitalets vinster förhåller sig till insatt kapital.
Tydlighet i ekonomiskt
ansvar
För att regionen Västra Götaland ska ges möjligheter till en
god hälsa och vård på lika villkor och för hela befolkningen
krävs tydlighet i målprogram och strukturer. Det är
nödvändigt med långsiktighet, stabila förutsättningar och
spelregler. Västra Götaland arbetar med att utveckla
patientperspektiv, finansiellt perspektiv samt lärande-
respektive processperspektiv lyfts fram. En satsning på
forskning och samverkan med universitet och högskolor
samt ett utvecklat samarbete med näringslivet prioriteras. Då
uppskattningar ofta måste göras vilken del som är regionens
(landstingets) roll, statens roll och externa finansiärers roll
försvåras framförhållningen mot långsiktighet, stabila
förutsättningar och spelregler.
Sahlgrenska
universitetssjukhuset
Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) består av enheterna
Sahlgrenska, Mölndal och Östra. SU är norra Europas största
sjukhus med en mycket kunskapsintensiv verksamhet. De tre
huvuduppgifterna är att bedriva akut och planerad sjukvård
för Göteborgsområdet, bedriva akut och högspecialiserad
vård för regionen samt bedriva forskning, utveckling och
utbildning.
Sjukhuset har större delen av landet som upptagningsområde för vissa
specialiteter. Den framstående forskningen har blivit en utgångspunkt för
utvecklingen inom läkemedelsindustrin.
Statliga och regionala
anslag
Sahlgrenska universitetssjukhusets (SU) forskningsanslag
(exklusive Medicinska forskningsrådet) ser ut enligt
nedanstående tabell.
Observera att endast de två första posterna (statliga Alf-anslag och Västra
Götaland-anslag) är precisa. Resterande poster är uppskattningar och inga
definitiva belopp. Det har sin förklaring i att forskning kan ges anslag från
flera olika håll, och det finns ingen helhetsbild över samtliga bidragsgivare
och samtliga anslags storlek. Det kan ibland röra sig om uppdragsforskning
från läkemedelsbolag, ibland ges fakultetsmedel till forskning och ibland får
forskningen pengar genom statliga forskningsanslag.
Tabell 1: (Sahlgrenska universitetssjukhusets
forskningsverksamhet )
Sahlgrenska universitetssjukhusets totala budget för 1999
(enligt årsredovisningen) var 7,2 miljarder kronor. Av dessa
7,2 miljarder kan man enligt ovanstående tabell göra
följande uppskattningar - de kan sålunda inte anses som
statistiskt vederhäftiga:
- 394 miljoner kr utgör direkta statliga anslag, vilket motsvarar ca 40-41
procent av SU:s forskningsbudget
- 420-440 miljoner kr utgör externa finansiärer, vilket motsvarar ca 42-45
procent av SU:s forskningsbudget
- 155 miljoner kr kommer från landstinget, vilket motsvarar ca 16 procent
av SU:s forskningsbudget
- Av SU:s totala budget uppgår ca 13-14 procent till forskningsverksamhet
Idag är läkemedelsindustrin den mest forskningsintensiva av
alla branscher. Det är mycket positivt för såväl
läkemedelsindustrin som ett universitetssjukhus att forska
fram bra läkemedel för människors ökade välfärd. Det kan
dock ifrågasättas om universitetssjukhuset inte ska kunna
tillgodogöra sig något av vinsten för sina insatser. Det är
mycket svårt att dra gränsen för vad som tillhör de forskande
läkarnas insatser i deras ordinarie uppdrag som anställda av
landstinget (regionen) och insatsen för det externa
forskningsuppdraget.

Stockholm den 4 oktober 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)