Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om forskning kring läkemedel och framtida vinster av läkemedelsförsäljning. Motivering
Ett nytt läkemedel tar mellan 10 och 15 år att få fram och kostar drygt tre miljarder kronor. Av tusen testade substanser når endast en så långt att den testas på människor i kliniska studier. Vid dessa test faller ytterligare 80 procent av substanserna bort. Orsakerna kan vara att de inte är effektiva nog eller att de är för giftiga.
Läkemedelsindustrin gör stora vinster på framtagande av läkemedel. Många projekt är på gång parallellt. En enda fullträff inom ett stort terapeutiskt område kan ge stora försäljningsintäkter. Framgången för Losec är ett välkänt exempel.
Det lönsamma läkemedlet Losec forskades till exempel fram på Sahlgrenska universitetssjukhuset utan att resurser från vinsten överfördes till sjukhuset. Det är omöjligt att skilja ut hur mycket av landstingets ram som satts in i denna verksamhet, trots att landstingsmedel ej ska gå till externa uppdragsdelar. Därför är det viktigt att en utredning görs om hur det externa kapitalets vinster förhåller sig till insatt kapital.
Tydlighet i ekonomiskt ansvar
För att regionen Västra Götaland ska ges möjligheter till en god hälsa och vård på lika villkor och för hela befolkningen krävs tydlighet i målprogram och strukturer. Det är nödvändigt med långsiktighet, stabila förutsättningar och spelregler. Västra Götaland arbetar med att utveckla patientperspektiv, finansiellt perspektiv samt lärande- respektive processperspektiv lyfts fram. En satsning på forskning och samverkan med universitet och högskolor samt ett utvecklat samarbete med näringslivet prioriteras. Då uppskattningar ofta måste göras vilken del som är regionens (landstingets) roll, statens roll och externa finansiärers roll försvåras framförhållningen mot långsiktighet, stabila förutsättningar och spelregler.
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) består av enheterna Sahlgrenska, Mölndal och Östra. SU är norra Europas största sjukhus med en mycket kunskapsintensiv verksamhet. De tre huvuduppgifterna är att bedriva akut och planerad sjukvård för Göteborgsområdet, bedriva akut och högspecialiserad vård för regionen samt bedriva forskning, utveckling och utbildning.
Sjukhuset har större delen av landet som upptagningsområde för vissa specialiteter. Den framstående forskningen har blivit en utgångspunkt för utvecklingen inom läkemedelsindustrin.
Statliga och regionala anslag
Sahlgrenska universitetssjukhusets (SU) forskningsanslag (exklusive Medicinska forskningsrådet) ser ut enligt nedanstående tabell.
Observera att endast de två första posterna (statliga Alf-anslag och Västra Götaland-anslag) är precisa. Resterande poster är uppskattningar och inga definitiva belopp. Det har sin förklaring i att forskning kan ges anslag från flera olika håll, och det finns ingen helhetsbild över samtliga bidragsgivare och samtliga anslags storlek. Det kan ibland röra sig om uppdragsforskning från läkemedelsbolag, ibland ges fakultetsmedel till forskning och ibland får forskningen pengar genom statliga forskningsanslag.
Tabell 1: (Sahlgrenska universitetssjukhusets forskningsverksamhet )
Sahlgrenska universitetssjukhusets totala budget för 1999 (enligt årsredovisningen) var 7,2 miljarder kronor. Av dessa 7,2 miljarder kan man enligt ovanstående tabell göra följande uppskattningar - de kan sålunda inte anses som statistiskt vederhäftiga:
- 394 miljoner kr utgör direkta statliga anslag, vilket motsvarar ca 40-41 procent av SU:s forskningsbudget
- 420-440 miljoner kr utgör externa finansiärer, vilket motsvarar ca 42-45 procent av SU:s forskningsbudget
- 155 miljoner kr kommer från landstinget, vilket motsvarar ca 16 procent av SU:s forskningsbudget
- Av SU:s totala budget uppgår ca 13-14 procent till forskningsverksamhet
Idag är läkemedelsindustrin den mest forskningsintensiva av alla branscher. Det är mycket positivt för såväl läkemedelsindustrin som ett universitetssjukhus att forska fram bra läkemedel för människors ökade välfärd. Det kan dock ifrågasättas om universitetssjukhuset inte ska kunna tillgodogöra sig något av vinsten för sina insatser. Det är mycket svårt att dra gränsen för vad som tillhör de forskande läkarnas insatser i deras ordinarie uppdrag som anställda av landstinget (regionen) och insatsen för det externa forskningsuppdraget.
Stockholm den 4 oktober 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)