med anledning av prop. 2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt till ändringar i
sekretesslagen (1980:100) och inkomstskattelagen (1999:1229).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en skyldighet bör införas för Centrala studiestödsnämnden
(CSN), att betala straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i
tid.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om utvidgade
dispensmöjligheter när det gäller den så kallade tolvterminersregeln.
Sammanfattning
Regeringen lämnar flera förslag avseende studiemedelssystemet. Bland
annat föreslås att reglerna för äldre studenters möjligheter att ta nya
studielån görs mer enhetliga och att vissa tekniska förändringar görs av
studiestödslagen med anledning av ny terminologi i inkomstskattelagen.
Dessa mindre justeringar tillstyrks av Folkpartiet.
Folkpartiet avvisar däremot med kraft propositionens huvudförslag om att
Landsorganisationen, LO, och Tjänstemännens Centralorganisation, TCO,
skall anförtros uppdraget att fördela bidrag till studerande vid
korttidsstudier.
Det är en förvaltningsuppgift som inte bör ankomma på fackliga
organisationer att handha. Tanken påminner om nykorporativism, och om
riksdagen går på samma linje som regeringen kan det innebära betydande
risker från rättssäkerhetssynpunkt. Att förslaget i denna del inte har
remitterats till Lagrådet är också uppseendeväckande.
Riksdagen bör dessutom, enligt Folkpartiets mening, tillkännage för
regeringen betydelsen av generösare bestämmelser när det gäller möjligheten
att bevilja dispens från den tolvterminersregel som idag gäller för beviljande
av studiemedel. Det är viktigt inte minst för studenter vid långa
högskoleutbildningar samt forskarstuderande.
Ett liberalt studiestödssystem
Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen, i bland annat riksdagsmotioner,
pekat på behovet av reformer av det svenska studiemedelssystemet. Det
har handlat om att införa principen "peng per poäng" - det vill säga att
fler avklarade poäng leder till en successiv upptrappning av studiestödet.
Fribeloppsgränserna måste höjas och på sikt avskaffas så att det lönar sig
också för studenter att arbeta.
Effektiviteten hos Centrala studiestödsnämnden, CSN, i syfte att
tillförsäkra landets studenter god service och hög tillgänglighet vid bland
annat utbetalning av studiemedel, måste skärpas. Folkpartiet krävde i sin
motion (2000/01:Fi16) med anledning av Riksdagens revisorers
årsredogörelse att detta organ borde utöka granskningen av CSN:s
verksamhet. Ett sätt att främja effektivitet vore, enligt Folkpartiets mening,
att
införa en skyldighet för myndigheten att betala ut en straffavgift till de
studenter som inte får sina studiemedel i tid. Motsvarande regel gäller idag
för dem som inte sköter sina återbetalningar av studiemedel på utsatt datum.
I vårt senaste budgetförslag föreslog vi också en höjning av totalbeloppet
med 200 kronor per månad för alla. Studenternas ökade kostnader under
nittiotalet har inte motsvarats av en motsvarande höjning av studiemedlen.
Folkpartiet har också föreslagit att det särskilda vuxenstudiestödet vid vissa
andra utbildningar bör ersättas med vanligt studiestöd. Det är viktigt att vuxna
studerande behandlas lika. Det är orimligt att två vuxenstuderande på samma
utbildning har olika regler; den ene måste låna medan den andre kan studera
med 100 % bidrag. Alla vuxenstuderande bör i stället omfattas av det
allmänna studiestödssystemet, där möjlighet till högre bidragsdel redan finns
vid gymnasiestudier och grundläggande studier.
Förändringar av vissa regler beträffande
studiestödet
Regeringen föreslår fyra förändringar när det gäller, primärt, det
traditionella studiestödet. För det första skall vid bedömningen av om en
studerande som är 41 år eller äldre har rätt till studielån tidigare studielån
för studier på lägre nivå endast räknas in i viss utsträckning. För det andra
skall en teknisk justering, en följdändring av inkomstbegreppet, göras i
studiestödslagen med anledning av de nya termer och uttryck som
används i inkomstskattelagen.
För det tredje skall övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
kompletteras med regler som gör att det inte är möjligt för en studerande att
under samma tidsperiod uppbära olika former av studiestöd. För det fjärde vill
regeringen införa en ny övergångsbestämmelse i studiestödslagen för att
underlätta för vissa högskolestuderande som får studiemedel enligt såväl de
gamla som de nya bestämmelserna om studiestöd.
De tre förstnämnda förslagen tillstyrks av Folkpartiet. Regeringens fjärde
förslag, som innebär att en ny övergångsbestämmelse införs i
studiestödslagen, behöver emellertid kompletteras. Bestämmelsen innebär att
studiemedel efter den 1 juli 2001 skall kunna lämnas enligt nuvarande regler
om längsta tid för studiemedel, om vissa förutsättningar är uppfyllda. För det
första skall högskolestudier med studiemedel ha påbörjats före den 1 juli
2001. För det andra skall den studerande ha bedrivit annan
högskoleutbildning med studiemedel innan dess.
Folkpartiet anser att det är utmärkt att de regler som tidigare gjorde det
svårt för studenter att slutföra sin utbildning, om de först hade studerat ett
eller flera andra ämnen och därefter påbörjat en längre högskoleutbildning,
förändras. Dessa negativa följder förutsågs inte när riksdagen tidigare tog
ställning till förslaget om nytt studiestödssystem.
Ja till generösare dispensregler
Samtidigt är det viktigt att denna typ av problem inte kan uppstå också i
framtiden med det nya studiemedelssystemet. Någon indikation på att
regeringen har insett detta problem i det nya studiestödssystemet ger
propositionen inte. Enligt Folkpartiets mening skall det också när det nya
systemet har trätt i full kraft vara möjligt för CSN att vara relativt
generöst när det gäller att bevilja dispenser till studenter som har någon
eller några terminer kvar av sin utbildning men som har kommit upp i det
stipulerade maximala antalet studiemedelsberättigade terminer - tolv
stycken. Resultatet kan annars bli misslyckade studier och personliga
tragedier. En förutsättning för dispens bör dock vara att studenten
accepterar att återbetalningarna sker med belopp som garanterar att lånen
blir betalda.
En annan grupp som drabbas hårt av att dispensmöjligheterna för
studiemedel har skärpts är landets forskarstuderande. Möjligheterna att
studera vid forskarutbildningen med hjälp av studiemedel har till följd av den
"reform" av forskarutbildningen som genomfördes under förre
utbildningsministern Carl Tham kraftigt reducerats. Det är ett av skälen till
att
antagningen av doktorander främst inom humaniora och samhällsvetenskap
har fallit drastiskt. Åtskilliga forskarbegåvningar, med stort intresse och
fallenhet för forskning, har inte kunnat antas på grund av de nya rigida
bestämmelserna. Det är ett slöseri med mänskliga intellektuella resurser och
en avsaknad av respekt för enskilda människors kunskapssökande. Folkpartiet
anser att 1997 års "doktorandreform" i sin helhet bör rivas upp. Som en följd
av det bör det även framöver vara möjligt att, åtminstone till viss del,
finansiera forskarstudier med studiemedel. I praktiken innebär det att
dispensmöjligheterna för landets doktorander också bör vara mera generösa
än enligt dagens system.
Folkpartiet föreslår att regeringen återkommer med ett förslag om
utvidgade dispensmöjligheter när det gäller tolvterminersregeln. Utvidgad
dispensmöjlighet skall kombineras med avtal om ökade återbetalningsbelopp.
Nej till nykorporativism
I budgetpropositionen (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 15) aviserade
regeringen att den skulle återkomma med förslag till lagändringar som
flyttar ansvaret för att fördela bidrag vid korttidsstudier från Centrala
studiestödsnämnden, CSN, till Landsorganisationen, LO, och
Tjänstemännens Centralorganisation, TCO. Med korttidsstudier avses
viss, mycket begränsad utbildning i exempelvis studiecirkel eller kurs vid
folkhögskola för vilken studiemedel inte kan utgå. Det kräver, enligt
regeringen, en ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt primärt
följdändringar i sekretesslagen och inkomstskattelagen.
Folkpartiet avvisar bestämt dessa förslag. Regeringens förslag betyder att
en förvaltningsuppgift, som innebär myndighetsutövning mot enskild, skall
överlämnas till två fackliga intresseorganisationer. Tanken påminner om
nykorporativism och kan medföra betydande risker från
rättssäkerhetssynpunkt för enskilda människor. Propositionen väcker farhågor
inför framtiden. Myndigheter och fackföreningar har skilda roller som just
skall hållas åtskilda.
Uppseendeväckande är också att regeringen har valt att inte remittera
propositionen till Lagrådet för att inhämta dess uppfattning. Vissa av de
lagförslag som lämnas är sådana att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas,
konstaterar regeringen själv. Skälet till att regeringen ändå väljer att inte
låta
Lagrådet yttra sig är att förslagen inte är "lagtekniskt komplicerade" och att
de har "ett begränsat tillämpningsområde" (propositionen, s. 14). Folkpartiet
underkänner regeringens argumentering och uppfattning på denna punkt.
Huruvida uppgifter som gäller myndighetsutövning mot enskild skall
flyttas från en statlig myndighet till två intresseorganisationer är en fråga av
stort principiellt värde, som Lagrådet borde ha getts tillfälle att närmare
analysera och inkomma med synpunkter på. Inte minst hade det varit
intressant att få reda på om Lagrådet anser förslagen inte vara "lagtekniskt
komplicerade" och ha "ett begränsat tillämpningsområde". Att så inte har
skett ger intryck av arrogans och bristande respekt för konstitutionella regler.
Folkpartiet kräver att förslaget, innan det behandlas i utskottet, remitteras
till
Lagrådet för dess hörande.
Ansvaret för att fördela studiestöd till korttidsstudier bör, i likhet med vad
som var fallet tidigare, handhas av CSN och omfattas av samma regler som
gäller studiestöd i övrigt.