Motion till riksdagen
2000/01:Ub446
av Bjälkebring, Charlotta L (v)

Forskning om fritid


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att fritid noteras
som ett angeläget forskningsområde för det nya forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap.
Bakgrund
I propositionen Forskning och förnyelse 2000/01:3 redogör
regeringen för inriktningen av det nya forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap. Regeringen hoppas att det nya
rådet skall stimulera strategisk forskning kring
vardagsvillkor, arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Forskning
som rör samspelet mellan arbete och människors livslopp för
både barn och vuxna samt mellan produktion och
reproduktion bör enligt regeringen prioriteras. Regeringen
förväntar sig vidare att det nya forskningsrådet skall
stimulera till nya intressanta tvärvetenskapliga ansatser.
Arbetslivet har sedan decennier haft fasta forskningsresurser och en
organiserad finansiering. Fritidslivet har haft varken det ena eller det andra.
Orsakerna är flera. Fritidssektorn saknar politiskt starka organisationer som
kan driva dess mer allmänna frågor. Varje folkrörelse arbetar vanligen i stället
med sitt. Behovet av forskning och högskoleutbildning har fram till helt
nyligen inte heller ansetts särskilt stort.
Nu börjar emellertid situationen ändras. Vid flera högskolor och
universitet pågår eller planeras fritidsvetenskapliga utbildningar. Inspiration
kommer vanligen från det internationella forskarsamhället där Leisure
Science/Recreation Management/Vrijetijds-kunde/Freizeitwissenschaft sedan
länge har haft en etablerad position.
Fritidsvetenskapen utgår internationellt från Aristoteles tankar om det goda
livet. Fritid är både en kvantitetstid och en kvalitetstid. Fritid är en icke-
materiell livskvalitet som vi skaffar oss antingen genom fysiska, kulturella,
politiska och sociala aktiviteter eller genom att bara vara - kontemplationen.
Fritidsaktiviteter utför vi av inre motivation och för att öka vår känsla av
frihet och välbefinnande. Genom utvecklande fritidsaktiviteter mår vi bättre.
Det finns en rik teori och empiri inom området, publicerad i böcker och
vetenskapliga tidskrifter. Internationella och flera regionala och nationella
organisationer för forskare och forskningsintresserade praktiker finns i
världen.
I Sverige reduceras icke sällan fritiden till att enbart omfatta barn- och
ungdomsverksamhet. Detta hör naturligtvis också till bilden, men lika viktig
är de vuxnas fritid. Även i de vuxna åldersgrupperna ser vi oroande tendenser
till fysisk och politisk passivitet. I internationell fritidsvetenskap ser vi
också
en stark tendens till att äldres fritid uppmärksammas alltmer. Skälen är
naturligtvis demografiska. Det är viktigt att hålla den åldrande befolkningen
så aktiv som möjligt, så långt upp i åldrarna som möjligt. Vi vet att fysiskt,
kulturellt, politiskt och socialt aktiva människor är friskare.
Även bland arbetslivsforskare ser vi nu att de har upptäckt fritidens
betydelse också för arbetslivet. De larmrapporter om utbrändhet och
överarbetning som nu duggar in nästan dagligen bottnar inte enbart i en
felaktig arbetsorganisation. En viktig orsak är att vi inte tilldelar fritiden
den
betydelse som den borde ha, för att vi skall bygga det goda livet. Detta gäller
inte minst kvinnorna. Ett genusperspektiv på fritiden är oerhört viktigt!
Fritidsvetenskaplig forskning passar utmärkt in i regeringens allmänna
visioner om det nya forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskapsuppgifter. Regeringen nämner "arbetsmarknad, arbetsmiljö,
arbetsorganisation, folkhälsa, barn och familj, handikapp, äldre, migration
och etniska relationer, bruk och missbruk av alkohol och andra droger,
socialförsäkring, samt, inte minst, allmän välfärdsforskning", som angelägna
forskningsområden. Till detta kommer att forskningsrådet även skall få ansvar
för ungdomsforskningen.
Jag menar att fritiden bör läggas till denna katalog av forskningsområden.
Först när vi erkänner fritidens betydelse för både politik och forskning får vi
möjligheter att komma till rätta med stress och utbrändhet, social isolering,
fysisk och politisk passivitet. Dessförinnan kommer våra åtgärder att bli
endast lapptäcken. Det finns anledning att citera den amerikanska kommunala
fritidssektorns slogan "The Benefits of Leisure are Endless!" - för både
individ och samhälle.
Förslaget
I enlighet med det som sagts ovan anser jag att fritid bör
noteras som ett angeläget forskningsområde inom det nya
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Stockholm den 2 oktober 2000
Charlotta L Bjälkebring (v)