Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en obligatorisk akademisk introduktionskurs bör inrättas.
Innehåll i kursen
Vänsterpartiet föreslår att en obligatorisk akademisk
introduktionskurs inrättas. Den akademiska
introduktionskursen bör innehålla en introduktion till
vetenskapshistoria, vetenskapsteori, forskningsetik och
grundläggande vetenskapliga metoder. Kursen bör också
behandla studieteknik och ge information om studenters
rättigheter. Bland annat bör frågor om studentinflytande,
jämställdhet, rättssäkerhet samt ekonomisk och social
trygghet behandlas.
Syften
En akademisk introduktionskurs skulle fylla flera viktiga
syften.
- Den skulle bidra till en ökad kvalitet på alla högskolestudier genom att alla
studenter skulle få en vetenskapsteoretisk grund att stå på.
- Den skulle stärka det tvärvetenskapliga perspektivet och öka kontaktytorna
mellan studerande och personal inom olika ämnen.
- Den skulle underlätta övergången från gymnasiestudier till
högskolestudier. Det handlar både om att underlätta den sociala
omställningen och om att tydliggöra skillnaderna mellan gymnasie-
respektive högskolestudier.
- Den skulle bidra till att minska den sociala och etniska snedrekryteringen.
Introduktionskursen skulle kunna bidra till att sänka den mentala tröskeln
- göra att högskolestudierna på förhand upplevs som mindre "farliga" för
människor från studieovana hem. Dessutom skulle den kunna bidra till att
minska studieavhoppen från grupper som idag har svårt att finna sig till
rätta i högskolevärlden.
- Den skulle bidra till att minska könssegregationen i högskolevärlden
genom att skapa kontaktytor mellan studerande i de många ämnen som i
dag har en könsmässig snedrekrytering.
- Den skulle stärka studenternas medvetenhet om studentinflytande,
jämställdhet, rättssäkerhet samt ekonomisk och social trygghet.
- Den skulle bidra till högre effektivitet i högskolestudierna. I dag innehåller
de allra flesta grundkurser ett moment om vetenskapsteori. Den som läser
flera fristående grundkurser efter varandra kan i värsta fall tvingas läsa
samma litteratur om t.ex. vetenskapshistoria. Varje grundkurs är helt
enkelt utformad så att den ska kunna passa en student som kommer direkt
från gymnasiet. Genom en vetenskaplig introduktionskurs skulle varje
institution och lärare kunna utgå från att alla studenter har en gemensam
vetenskapsteoretisk grund och därmed kunna fokusera de
vetenskapsteoretiska momenten till mer avancerade diskussioner med
högre relevans för varje specifikt ämne.
Historik
Förslag om akademiska eller vetenskapliga
introduktionskurser har förts fram vid ett flertal tillfällen
under 1990-talet. Frågan behandlades av
Högskoleutredningen i betänkandet Frihet, ansvar,
kompetens (SOU 1992:1). Utredningen såg flera fördelar
med en introduktionskurs, men tyckte sig inte kunna föreslå
en obligatorisk kurs mot bakgrund av den frihet som
lärosätena har när det gäller studieorganisationen. Istället
föreslog utredningen att lärosätena själva skulle ta
långtgående initiativ i samma riktning.
Det förslaget har inte blivit verklighet, konstaterade en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet i rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds
1998:51). Endast vid ett fåtal lärosäten erbjuds introduktionskurser. Där så
sker är dock erfarenheterna positiva. Därför föreslog arbetsgruppen införandet
av en månads obligatorisk introduktionskurs för alla nya högskolestuderande.
Rapporten låg till grund för regeringens proposition Studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28), vilken togs fram i
samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men förslaget om
introduktionskurs fanns inte med i propositionen. Vänsterpartiet menar att
tiden nu är mogen att fatta beslut om den akademiska introduktionskursen. Ett
sådant beslut bör kunna fattas sedan de ekonomiska konsekvenserna och
möjligheterna till finansiering utretts.