Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdering av utländsk examen samt yrkeskompetens från andra länder. Värdering av utländsk examen och yrkeskompetens
Hjulen snurrar i vårt land idag. Ekonomin frodas och arbetsbristen börjar göra sig synlig på flera områden. Samtidigt är arbetslösheten hög bland utbildade personer med utländsk bakgrund eller med erfarenhet av yrken från andra länder. Näringslivet ropar efter arbetskraft, samtidigt som kvinnor och män, utbildade i andra länder till tex undersköterskor, civilingenjörer och lärare, går arbetslösa eller arbetar med andra uppgifter, människor som har all den kompetens och kunskap som Sverige ropar efter.
Ett modernt och flexibelt värderingssystem av utländska utbildningar och yrkeserfarenhet från andra länder är en värdemätare på hur utvecklat och fördomsfritt ett land är.
Idag jämförs utländsk utbildning med motsvarande svensk utbildning vid Högskoleverket. Jämförelsen uttrycks sedan 1 september 2000 i termer av svenska examina. Värderingen innebär inte att en svensk examen utfärdas. Värderingen är avsedd att vara en rekommendation till arbetsgivare. Den kan också fungera som en vägledning för svenska universitet och högskolor.
Det är framför allt två kriterier som Högskoleverket tittar på vid bedömningen av utländska examina, statligt erkännande i utbildningslandet samt huruvida det finns en ämnesförteckning över de ämnen som ingår i berörda examina.
Högskoleverket bedömer idag inte forskarutbildningar som leder till doktorsexamen. Sådana examina bedöms av berört universitet eller högskola vid tjänstetillsättning. Högskoleverket bedömer heller inte utländska utbildningar inom vårdområdet, veterinärutbildningarna, pilot-, helikopterförar- och flygteknikerutbildningarna och sjöbefälsutbildningar. Dessa utbildningar bedöms av respektive myndighet eller verk.
Verket för högre studier står för värderingen av betyg som avses användas för att söka in på högskolor och universitet. Dessa värderingar är endast rekommendationer - universitet och högskolor gör sedan egna bedömningar och är suveräna. Det gäller både avslutade och oavslutade utbildningar.
I vissa EU-länder krävs någon form av kompetens- eller examensbevis och ibland även yrkeserfarenhet för att få utöva ett visst yrke som anställd eller egenföretagare. Dessa krav gäller så kallade reglerade yrken. För vissa yrken har minimikraven samordnats på EU-nivå, vilket innebär att examensbevis i princip blir automatiskt erkänt. Detta regleras i de så kallade etableringsdirektiven, sektorsdirektiven och i det generella systemet för ömsesidigt erkännande.
Med tiden kommer alltfler människor att flytta över gränserna och ta med sig utbildningar, kompetens och unika erfarenheter. Sverige måste kunna möta denna verklighet. Det vore mer anpassat till den internationaliserade värld vi lever i, att en instans - en myndighet eller ett verk - hanterar alla värderingsärenden. De betyg och intyg som utfärdas centralt bör med automatik även gälla på alla universitet och högskolor.
Det är också av stor vikt att samhället även kan erbjuda ren yrkesprövning, exempelvis testa om svetsaren kan svetsa, och sedan utfärda någon form av certifikat. Den prövande myndigheten eller verket bör kunna erbjuda "auktoriserad" validering, dvs fungera som ett certifieringsorgan som sätter upp regler. Den praktiska valideringen borde kunna överlämnas till skolor och arbetsförmedling. Den auktoriserade valideringen kommer med all sannolikhet att kräva branschmedverkan för att bli bra.
Det är av stor vikt att samhället tar dessa frågor på allvar. En översyn av hur utländsk examen samt yrkeskompetens från andra länder översätts till svenska förhållanden på bästa sätt är av stor vikt.
Stockholm den 1 oktober 2000
Lena Sandlin-Hedman (s)
Laila Bäck (s)