Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att permanenta KY-utbildningarna.
Motivering
Kvalificerade eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i många
kommuner i landet har blivit en lyckad satsning. Det attraherar flera olika
grupper som tidigare haft svårt att hitta en lämplig utbildning. De är
praktiskt inriktade och inte så långa därför kan många tänka sig en sådan
utbildning.
Många elever som gått ut gymnasiet har en god grundutbildning men är
inte färdiga att gå direkt ut i arbetslivet. De vill inte läsa vidare på
högskolan
men känner ändå att de behöver ett djupare kunnande för att få de jobb de vill
ha. Här fyller KY-utbildningarna en funktion. Man kommer snabbt in i
verksamheter och får pröva på, under långa perioder med lärande i
verksamheter, hur det är att arbeta i ett visst yrke. Man får också en
förtrogenhet med de verktyg och maskiner som man kommer att arbeta med.
Även de krav som ställs i fråga om samarbete och eget ansvar får man
uppleva i utbildningen.
En annan grupp studerande som har stor glädje av KY-utbildningar är de
redan yrkesaktiva. Många gånger känner de att de vill förnya eller bygga på
sina kunskaper men att man inte har varken råd eller tid att genomgå en
högskoleutbildning inom området. Deras behov är inte heller av det slaget att
högskolan är det rätta alternativet.
För näringslivet innebär KY-utbildningarna att man kan få arbetskraft som
har både en god grundutbildning och en kvalificerad yrkesinriktad utbildning.
Genom praktikperioderna har man ofta haft möjlighet att lära känna de
personer som senare söker arbete i företag eller förvaltningar.
KT-utbildningarna lever idag under osäkra förhållanden då de för varje
kurs som startas måste ansöka om medel att driva utbildningen. Det gör att
mycket tid och därmed pengar måste anslås för att göra ansökningar. Att
permanenta utbildningarna bör ge effektivare resursutnyttjande och trygga
verksamheten i framtiden. Detta bör ges regeringen till känna.