Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av utbildning av neurologer.
Motivering
Den framtida sjukvården står idag inför stora utmaningar. Forskning,
medicinsk utveckling och förbättrade behandlingsmöjligheter är
avgörande för hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas i
framtiden.
Samtidigt som patientens ställning i vården stärks genom hälso- och
sjukvårdslagen och andra styrinstrument råder brist på kvalificerad
vårdpersonal och specialistläkare. Bristen väntas öka de närmaste tio åren.
Detta påverkar i hög grad tillgängligheten i vården. Idag är neurologin ett av
de medicinska områdena där kunskapsutveckling är mest intensiv.
Neurologins landvinningar tillhör de mest betydelsefulla som inträffat
inom medicinen under de senaste decennierna, framför allt därför att det
neurologiska sjukdomspanoramat innefattar sjukdomar och skador som
medför omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Flera neurologiska
sjukdomar betraktas också som folksjukdomar till exempel Parkinsons
sjukdom. Cirka 20 000 personer beräknas ha sjukdomen. Antalet personer
med neurologiska sjukdomar beräknas totalt uppgå till 11 procent av
befolkningen eller 1,1 miljoner människor i landet.
Enligt Läkarförbundet var antalet läkare med specialistbevis i neurologi i
yrkesverksam ålder 1 januari 1998 276 personer, det vill säga en specialist per
32 000 invånare. Som jämförelsetal kan nämnas att Danmark har en
neurologspecialist per 10 000 invånare. Genomsnittet i Europa bedöms vara
en per 20 000 invånare.
Prognosen visar att en generell läkarbrist kommer att uppstå omkring
2010-2015 om inte läkarutbildningen ökar. Inom en tioårsperiod kommer en
tredjedel (87 specialister) av hela neurologkåren att ålderspensioneras. Det är
därför angeläget att verka för att fler läkare genomgår specialistutbildning
som neurologer så att riksdagens intentioner om en god och tillgänglig
sjukvård för dem med neurologiska sjukdomar kan tillgodoses.