1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betygssystemet och betygssättningen i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om antagningssystemet till högskola och universitet.
Unga utestängs från högre studier
Antagningssystemet till svenska högskolor och universitet innebär att
svenska ungdomar inleder sina högskolestudier i en högre ålder än vad
som är normalt i andra länder. Ett ökande antal studenter från
gymnasieskolan belastar både sin egen och samhällets ekonomi med ett
extra studieår på gymnasial nivå för att kunna konkurrera om
högskoleplatserna. De senaste tre åren har antalet unga elever i komvux
flerdubblats. De nuvarande antagningsreglerna till högre studier och
universitet framstår som alltmer godtyckliga och orättfärdiga.
Betygssystemet i skolan dåligt
urvalsinstrument
När de nuvarande betygen i skolan utarbetades var inte syftet att de skulle
användas som urvalsinstrument. Att använda dem för rangordning och
urval till högre utbildning går därför stick i stäv med ursprungstankarna
med de nya betygen. Det är därför det finns så uppenbara brister i dem
som urvalsinstrument. Många av de längsta kurserna ligger i årskurs ett.
Därmed har de en stor betydelse för slutbetyget, fastän kurserna i årskurs
tre är på en mycket mer avancerad nivå. Betygets jämförelsetal ger alltså
inte en riktig bild av den kunskapsnivå eleven har när han eller hon slutar
gymnasiet.
Det är mycket diffusa och svårtolkade kriterier som ligger till grund för de
olika betygsstegen. Det ger därför en falsk bild av exakthet när dessa betyg
genomgår s.k. meritvärdering till högskolan och förvandlas till exakta
jämförelsetal som t o m förses med två decimaler.
Ytterligare bekymmer i nuvarande system är att det enligt reglerna inte är
tillåtet att höja godkända betyg under själva gymnasietiden, däremot
omedelbart efter. Resultatet av detta är att det förekommer taktiskt agerande
från elever under gymnasietiden, som går ut på att inte bli godkänd i ett ämne
för att på så sätt senare under gymnasietiden göra en prövning för att få ett
högre betyg. Eleverna lär sig att det gäller att trixa och välja taktiskt.
Det finns många fler exempel som kan illustrera den rättsosäkerhet som är
följden av otydliga, svårtolkade och ibland obegripliga regler i
betygsutfärdandet i gymnasieskolan.
Samhällsekonomiskt slöseri
En växande andel studenter som antas på högskolorna har kompletterat
det ursprungliga betyget med nya betyg i ett eller flera ämnen. Merparten
av dessa studenter har gjort en s k konkurrenskomplettering och
tillbringat det gångna läsåret i komvuxkurser eller i Kunskapslyftet och
där höjt sina godkända betyg till en högre nivå.
Möjligheterna att klara högskolestudier torde inte öka nämnvärt av att höja
t ex sina betyg i sådana kurser där man redan har betyg i kurser på en högre
nivå. I princip handlar det om att konkurrera ut andra nybakade studenter som
i sin tur måste påbörja konkurrenskomplettering.
Se över antagningssystemet
Det är nödvändigt att följa upp och reformera regelsystemet runt skolans
betygssättning. Detta är ett grundläggande krav för att det överhuvudtaget
ska gå att använda betygen på ett ändamålsenligt sätt för antagning till
högre studier.
Antagningssystem till högskola och universitet måste också ses över. Ett
alternativ är att betygens roll begränsas till att ge grundläggande och särskild
behörighet. Urvalet görs sedan på grundval av nationella högskoleprov som
utformas olika för dem som söker naturvetenskaplig respektive
samhällsvetenskaplig utbildning, kanske med ytterligare inriktningar mot
läkarutbildning, juridik, journalistik osv. Ett annat alternativ skulle kunna
vara att betygen vägde 50 procent och ett test vägde 50 procent när det gällde
att bedöma meriter för intagning. Möjligheten för varje enskild högskola att
själv bestämma antagningsregler bör övervägas.
Inför ställningstagandet till den proposition om rekryteringen till
högskolan som aviseras till början av år 2001 bör riksdagen överväga vad
som ovan anförts.