1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning bör tillsättas med uppdrag att i samarbete med
arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll, organisation och
finansiering av en lärlingsutbildning efter avslutade gymnasiestudier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den i yrkande 1
föreslagna utredningen också skall komma med förslag till åtgärder för
att åstadkomma en jämn könsfördelning inom lärlingsutbildningar som
omfattar områden där av tradition det ena könet varit underrepresenterat.
2 Bakgrund
Riksdagen fattade 1996 beslut om att införa en lärlingsutbildning inom
gymnasieskolan på försök under fem år. Den 15 september trädde en ny
förordning (SF 2000:690) i kraft som innebär att försöksverksamheten
som bedrivs förlängs fram till den 1 juli 2003.
Intresset för lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan har hitintills varit
svagt. Försöket med lärlingsutbildning har bedrivits vid endast 18 skolor och
omfattar i dag ca 300 elever.
Gymnasieskolans uppgift när det gäller yrkesförberedande utbildning är att
ge en god grund såväl för fortsatta studier som för verksamhet inom ett
bredare yrkesområde. Flera arbetsuppgifter i arbetslivet kräver en fördjupning
av yrkeskompetensen utöver vad som kan ges i en gymnasieutbildning. Dessa
arbetsmarknadens mer specifika behov kan tillgodoses genom t.ex.
lärlingsutbildning, färdigutbildning på arbetsplatsen eller annan
eftergymnasial utbildning. Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning (KY) kan ses som ett exempel på en sådan utveckling.
Färdigutbildning och specialisering måste alltså i hög grad ske efter
avslutad gymnasieutbildning. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas
med uppdrag att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter ge förslag på
innehåll, organisation och finansiering av en lärlingsutbildning efter avslutade
gymnasiestudier.
Vänsterpartiet är positivt till ett nära och konstruktivt samarbete mellan
skola och arbetsliv/näringsliv. Samarbetet får dock inte innebära ett ensidigt
inflytande på lärlingsutbildningens innehåll och utformning från
näringslivets/arbetslivets sida. Inte heller bör lärlingsutbildningen utformas
för att möta ett företags specifika behov av kompetens, utan måste vara av
mer generell karaktär.
Den eftergymnasiala lärlingsutbildningen bör omfatta mellan två och fyra
terminers studier beroende på inom vilket yrkesområde utbildningen ska ske.
Inom flera branscher ska utbildningen kunna leda fram till någon typ av
certifiering.
I flera län i landet bedrivs redan nu eftergymnasiala lärlingsutbildningar
som arbetsmarknadsutbildningar. Erfarenheterna av dessa är genomgående
goda. Samarbetet mellan näringslivet, de fackliga organisationerna,
utbildningsanordnarna och kommunerna har i regel fungerat väl. Gjorda
utvärderingar visar också att flertalet studerande varit mycket nöjda med
utbildningen.
Dessa lärlingsutbildningar har i regel omfattat ca 40 veckor och innehållit
dels en för alla, oavsett bransch, gemensam kärna, dels en individuell "spets-
kompetens". Den gemensamma kärnan har bestått av kurser i bl.a.
produktions- och företagsekonomi, marknadsföring, gruppsykologi,
presentationsteknik, mötesteknik, arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor och utgjort
ca 20 procent av den totala kurstiden. Varje studerande har dessutom kunnat
komplettera sin utbildning med en individuell "spetskompetens" beroende på
yrkets specifika anspråk och det egna kunskapsbehovet.
Den arbetsförlagda delen av utbildningen har varit handledd och har
kontinuerligt genom besök på arbetsplatsen följts upp av lärarna i de
teoretiska kurserna. Regelbundna seminarier har också anordnats för att de
mer renodlade teoriavsnitten och den arbetsplatsförlagda utbildningen ska
kunna länkas samman.
Under utbildningstiden har lärlingarna fått utbildningsbidrag. Lärlingslön
har endast utgått för en dag i veckan under tiden efter den tjugonde
kursveckan.
De erfarenheter som gjorts är intressanta och bör kunna sättas i relation till
lärlingsutbildningssystem i andra länder som t.ex. Tysklands s.k.
dualutbildning.
I dag är det stora skillnader mellan kvinnor och män i val av
utbildningsinriktning.
Den föreslagna utredningen ska därför också komma med förslag till
åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning inom
lärlingsutbildningar som omfattar områden där av tradition det ena könet varit
underrepresenterat.