1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas med uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll, organisation och finansiering av en lärlingsutbildning efter avslutade gymnasiestudier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den i yrkande 1 föreslagna utredningen också skall komma med förslag till åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning inom lärlingsutbildningar som omfattar områden där av tradition det ena könet varit underrepresenterat.
2 Bakgrund
Riksdagen fattade 1996 beslut om att införa en lärlingsutbildning inom gymnasieskolan på försök under fem år. Den 15 september trädde en ny förordning (SF 2000:690) i kraft som innebär att försöksverksamheten som bedrivs förlängs fram till den 1 juli 2003.
Intresset för lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan har hitintills varit svagt. Försöket med lärlingsutbildning har bedrivits vid endast 18 skolor och omfattar i dag ca 300 elever.
Gymnasieskolans uppgift när det gäller yrkesförberedande utbildning är att ge en god grund såväl för fortsatta studier som för verksamhet inom ett bredare yrkesområde. Flera arbetsuppgifter i arbetslivet kräver en fördjupning av yrkeskompetensen utöver vad som kan ges i en gymnasieutbildning. Dessa arbetsmarknadens mer specifika behov kan tillgodoses genom t.ex. lärlingsutbildning, färdigutbildning på arbetsplatsen eller annan eftergymnasial utbildning. Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY) kan ses som ett exempel på en sådan utveckling.
Färdigutbildning och specialisering måste alltså i hög grad ske efter avslutad gymnasieutbildning. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppdrag att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll, organisation och finansiering av en lärlingsutbildning efter avslutade gymnasiestudier.
Vänsterpartiet är positivt till ett nära och konstruktivt samarbete mellan skola och arbetsliv/näringsliv. Samarbetet får dock inte innebära ett ensidigt inflytande på lärlingsutbildningens innehåll och utformning från näringslivets/arbetslivets sida. Inte heller bör lärlingsutbildningen utformas för att möta ett företags specifika behov av kompetens, utan måste vara av mer generell karaktär.
Den eftergymnasiala lärlingsutbildningen bör omfatta mellan två och fyra terminers studier beroende på inom vilket yrkesområde utbildningen ska ske. Inom flera branscher ska utbildningen kunna leda fram till någon typ av certifiering.
I flera län i landet bedrivs redan nu eftergymnasiala lärlingsutbildningar som arbetsmarknadsutbildningar. Erfarenheterna av dessa är genomgående goda. Samarbetet mellan näringslivet, de fackliga organisationerna, utbildningsanordnarna och kommunerna har i regel fungerat väl. Gjorda utvärderingar visar också att flertalet studerande varit mycket nöjda med utbildningen.
Dessa lärlingsutbildningar har i regel omfattat ca 40 veckor och innehållit dels en för alla, oavsett bransch, gemensam kärna, dels en individuell "spets- kompetens". Den gemensamma kärnan har bestått av kurser i bl.a. produktions- och företagsekonomi, marknadsföring, gruppsykologi, presentationsteknik, mötesteknik, arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor och utgjort ca 20 procent av den totala kurstiden. Varje studerande har dessutom kunnat komplettera sin utbildning med en individuell "spetskompetens" beroende på yrkets specifika anspråk och det egna kunskapsbehovet.
Den arbetsförlagda delen av utbildningen har varit handledd och har kontinuerligt genom besök på arbetsplatsen följts upp av lärarna i de teoretiska kurserna. Regelbundna seminarier har också anordnats för att de mer renodlade teoriavsnitten och den arbetsplatsförlagda utbildningen ska kunna länkas samman.
Under utbildningstiden har lärlingarna fått utbildningsbidrag. Lärlingslön har endast utgått för en dag i veckan under tiden efter den tjugonde kursveckan.
De erfarenheter som gjorts är intressanta och bör kunna sättas i relation till lärlingsutbildningssystem i andra länder som t.ex. Tysklands s.k. dualutbildning.
I dag är det stora skillnader mellan kvinnor och män i val av utbildningsinriktning.
Den föreslagna utredningen ska därför också komma med förslag till åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning inom lärlingsutbildningar som omfattar områden där av tradition det ena könet varit underrepresenterat.
Stockholm den 2 oktober 2000
Britt-Marie Danestig (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Sture Arnesson (v)
Kalle Larsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Lennart Värmby (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Lennart Gustavsson (v)
Stig Eriksson (v)