Riksdagen begär att regeringen överväger frågan om att ge Örebro
universitet ett nationellt ansvar att utveckla en teckenspråkig
universitetsmiljö.
Motivering
I Örebro finns den största förskolan och den största av landets fem
specialskolor för döva och hörselskadade barn och ungdomar i Sverige.
Specialskolor finns även på fyra andra orter. Ungdomar kan efter
grundskolan fortsätta på Riksgymnasiet för Döva (RGD) och
Riksgymnasiet för Hörselskadade (RGH) i Örebro. Den skolstruktur som
döva och hörselskadade barn i Sverige har tillgång till härrör från
riksdagsbeslutet 1981 när Sverige, som första land i världen, officiellt
erkände teckenspråket.
1 juli i år inrättades en gemensam myndighet för de fem specialskolorna.
Myndigheten, som skall samordna resurser, planering och utveckling vid
specialskolorna, har fått sitt säte i Örebro.
Örebro som region är ett unikt centrum för döva och hörselskadade. Det är
den enda ort i Sverige där döva och hörselskadade barn och ungdomar kan gå
i förskola, grundskola och gymnasieskola i teckenspråkig miljö. Detta
förhållande är unikt inte bara i Sverige utan också i världen.
Expertisen och resurserna på svenskt teckenspråk har koncentrerats till
Örebro. Det faktum att Örebro utgör "huvudstad" för döva och hörselskadade
personer gör att många familjer flyttar dit för att barnen skall få tillgång
till
goda utbildningsmöjligheter i teckenspråkiga miljöer. Konsekvensen av att
många döva och hörselskadade samlas i Örebro blir att de också har tillgång
till aktiviteter utanför skolan.
Någon möjlighet att fortsätta sin utbildning vid universitet eller högskola i
teckenspråkig miljö, dvs en miljö där informationen mellan student och lärare
sker direkt via teckenspråk, har inte döva och hörselskadade ungdomar. Deras
möjlighet till universitetsstudier är begränsad till individualintegrering i
hörande miljö om de kan erbjudas tolk. Det är en utbildningssituation som
inte inbjuder ungdomar till fortsatta studier och andelen döva och
hörselskadade studenter som går vidare till högre studier är därför begränsad.
Gallaudet University, Washington DC är världens enda universitet där
döva, hörselskadade och hörande kan bedriva studier i teckenspråkig miljö.
Svenska teckenspråkiga studenter som vill studera på universitetsnivå kan
välja att förlägga minst några år vid detta universitet.
För att döva och hörselskadade ungdomar skall ges samma möjligheter till
universitetsstudier som hörande ungdomar måste emellertid resurser satsas för
att i Sverige skapa en språklig, pedagogisk och social miljö som underlättar
för dem att fortsätta studera.
Örebro universitet besitter en särskild potential för att bli ett
utbildningscentrum för högre studier om och för döva och hörselskadade.
Fullt utvecklat kan universitetet bli ledande i Europa vad beträffar forskning
och utbildning inom området dövhet och hörselskada.
I princip har döva och hörselskadade studenter tillgång till alla kurser och
program vid Örebro universitet. Det finns dock begränsningar i tolkresurser,
trots att Örebro har Europas största tolkcentral, respektive
teckenspråkskunniga lärare.
Studier med hjälp av teckenspråkstolkar eller teknisk utrustning är
otillräckligt för att skapa ett socialt och fungerande studentliv. Döva och
hörselskadade studenter är eniga om den isolering de upplever när de
integreras i svenska akademiska utbildningar. Behovet av att kunna delta
såväl i hörande som icke-hörande gruppers aktiviteter under
universitetsutbildningen är viktigt.
En god social miljö kommer att kunna tillgodoses vid ett universitet med
teckenspråkig miljö. Där kan döva, hörselskadade och hörande teckenspråks-
kunniga bidra till uppbyggandet av denna miljö. Att ett universitet med
teckenspråkig miljö skall finnas i Örebro är en logisk följd av att Örebro
redan är den ort i Sverige där huvuddelen av landets döva och hörselskadade
ungdomar som vill studera vidare redan finns samlade.
En studie av "Hörselskadade i högskolestudier" vid dåvarande Högskolan i
Örebro visar att samspelet mellan studerande med hörselskada och den
akademiska och sociala miljön har större betydelse än hörselskadan i sig. Det
existerar ett komplext integrationsproblem som visar att det krävs stora
ansträngningar av studenten för att klara studierna och anpassa sig till det
hörande universitetets villkor. För att lyckas måste den hörselskadade
studenten kunna följa föreläsaren och uppfatta budskapet, delta i grupparbeten
och i informella samtal med andra studenter och lärare.
En teckenspråkig miljö med en större grupp av ungdomar som kan
kommunicera på teckenspråk och ge trygghet i samspelssituationer är viktig
för både döva och hörselskadade ungdomar. Detta för att de inte ständigt
skall behöva uppleva kommunikationssammanbrott eller känna sig utanför.
En teckenspråkig universitetsmiljö kan innebära att fler hörselskadade och
döva ungdomar vill fortsätta studera på universitetsnivå och också på ett
likvärdigt sätt med hörande studenter kan tillgodogöra sig sina studier.
Att utveckla en teckenspråkig miljö vid Örebro universitet är ett arbete
som kräver en medveten satsning och profilering. Styrelsen för Örebro
universitet stöder helt och fullt en sådan utveckling, men bristande resurser
lägger hinder i vägen. Universitetet har aktualiserat frågan som en
riksangelägenhet gentemot regeringen. Det krävs ett nationellt ansvar för att
Örebro universitet skall kunna utvecklas till ett lärosäte med teckenspråkig
miljö.
När jag i motion 1996/97:Ub465 först aktualiserade frågan i riksdagen
fann utbildningsutskottet min vision tilltalande. Man noterade emellertid att
förslaget inte förts fram till regeringen av Högskolan i Örebro. Den
invändningen saknar idag relevans. Dessutom har regeringen i propositionen
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (1998/99:105)
skrivit att det gäller för alla skolformer att på ett medvetet sätt planera för
att
elever med behov av särskilt stöd får en bättre skolsituation än idag. Det s.k.
miljörelaterade handikappbegreppet skall genomsyra utbildningsväsendet, dvs
ett funktionshinder skall minimeras genom åtgärder i den omgivande miljön
och genom åtgärder i övrigt.
Skall propositionens intentioner förverkligas för döva och hörselskadade
studenter krävs att en teckenspråkig universitetsmiljö skapas. Riksdagen bör
därför ge regeringen i uppdrag att överväga frågan om att ge Örebro
universitet ett nationellt ansvar att utveckla en sådan miljö.