Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade valmöjligheter och ett ökat stöd för elever
som lämnar grundskolan.
Ökat stöd till elever i samband med
övergången till gymnasieskolan
En hel del ungdomar är inte motiverade att fortsätta att studera direkt efter
avslutad grundskola. Dagens gymnasieskola, med sina nationella
program, borde kunna erbjuda dessa elever något tillräckligt attraktivt
alternativ. Vad de kan behöva är en chans till att pröva sina resurser och
utveckla sina förutsättningar i en alternativ miljö - annan än den
traditionella lärarledda världen i skol- och klassrumsmiljö.
Några av dessa elever, vet vi, mår väl av att få komma ut i yrkeslivet, och
samtidigt vet vi att det inte är att rekommendera att välja bort skolan då
dagens arbetsmarknad kräver mycket mer än en nioårig skola. De flesta
arbetsgivare kräver minst treårigt gymnasium eller motsvarande när de söker
nya medarbetare. Målet måste vara att kunna ta till vara de resurser och de
utvecklingsmöjligheter som dessa barn och ungdomar har samt naturligtvis att
de kan återfå lusten att lära nytt och ges delaktighet i sitt eget lärande.
Vi är positiva till regeringens avsikter att prioritera arbetet med kvalitet
och likvärdighet i skolan så att alla elever, såväl i grundskolan som i
gymnasieskolan, ges förutsättningar att nå målen. Vi välkomnar också de
extra resurser som regeringen tillför skolan i form av riktade statsbidrag till
kommuner för att öka antalet vuxna i skolorna. Dessa satsningar bör främst
riktas till de barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd så att de
därigenom ges möjlighet att nå målen, växa och utvecklas utifrån sina
förutsättningar. Inte sällan kan det handla om att behöva mera tid med mer av
stöd och handledning från de professionella i skolan.
Men ibland, menar vi, kan kanske miljöombyte och ett annat innehåll i
vardagen vara det som behövs för att komma vidare. Det kan vara en chans
till att se på skolan, framtiden och sig själv ur ett annat perspektiv. Vi anser
inte att de möjligheter som finns inom ramen för det individuella programmet
på ett tillfredsställande sätt kan möta och ta hand om de elever som har dessa
behov och som lämnar grundskolan. De ungdomar som inte vill in i skolan
igen bör kunna erbjudas något annat för att kunna utvecklas och växa.
Kommunerna och andra huvudmän för gymnasieskolorna bör på ett friare sätt
kunna erbjuda alternativ utanför skolan utan att det innebär att man väljer bort
det som gymnasieskolan har att erbjuda. Målsättningen ska vara att eleven
senare går in på ett program på gymnasiet, men skulle också kunna vara att
eleven på annat sätt kan tillägna sig de nödvändiga kunskaperna. Olika former
av lärlingsutbildning kan vara ett alternativ som passar vissa ungdomar.
En del av de medel som det nya statsbidraget för personalförstärkning i
skolan innebär bör enligt vår mening gå att använda till att erbjuda stöd till
elever utanför den traditionella skolorganisationen. Det skulle då förutsätta
att
en individuell plan har upprättats som bygger på att tillgodose inte bara den
unges behov och intressen utan också sträva efter att öka förutsättningarna för
att nå målen med gymnasieskolan.
Den parlamentariska kommittén som getts i uppdrag att utreda och lämna
förslag till framtida utformning av gymnasieskolans utbud av studievägar, bör
även beakta elever som är i behov av särskilt stöd och dessa elevers behov av
alternativa valmöjligheter utanför en traditionell skolmiljö.