Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade valmöjligheter och ett ökat stöd för elever som lämnar grundskolan. Ökat stöd till elever i samband med övergången till gymnasieskolan
En hel del ungdomar är inte motiverade att fortsätta att studera direkt efter avslutad grundskola. Dagens gymnasieskola, med sina nationella program, borde kunna erbjuda dessa elever något tillräckligt attraktivt alternativ. Vad de kan behöva är en chans till att pröva sina resurser och utveckla sina förutsättningar i en alternativ miljö - annan än den traditionella lärarledda världen i skol- och klassrumsmiljö.
Några av dessa elever, vet vi, mår väl av att få komma ut i yrkeslivet, och samtidigt vet vi att det inte är att rekommendera att välja bort skolan då dagens arbetsmarknad kräver mycket mer än en nioårig skola. De flesta arbetsgivare kräver minst treårigt gymnasium eller motsvarande när de söker nya medarbetare. Målet måste vara att kunna ta till vara de resurser och de utvecklingsmöjligheter som dessa barn och ungdomar har samt naturligtvis att de kan återfå lusten att lära nytt och ges delaktighet i sitt eget lärande.
Vi är positiva till regeringens avsikter att prioritera arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan så att alla elever, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan, ges förutsättningar att nå målen. Vi välkomnar också de extra resurser som regeringen tillför skolan i form av riktade statsbidrag till kommuner för att öka antalet vuxna i skolorna. Dessa satsningar bör främst riktas till de barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd så att de därigenom ges möjlighet att nå målen, växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Inte sällan kan det handla om att behöva mera tid med mer av stöd och handledning från de professionella i skolan.
Men ibland, menar vi, kan kanske miljöombyte och ett annat innehåll i vardagen vara det som behövs för att komma vidare. Det kan vara en chans till att se på skolan, framtiden och sig själv ur ett annat perspektiv. Vi anser inte att de möjligheter som finns inom ramen för det individuella programmet på ett tillfredsställande sätt kan möta och ta hand om de elever som har dessa behov och som lämnar grundskolan. De ungdomar som inte vill in i skolan igen bör kunna erbjudas något annat för att kunna utvecklas och växa. Kommunerna och andra huvudmän för gymnasieskolorna bör på ett friare sätt kunna erbjuda alternativ utanför skolan utan att det innebär att man väljer bort det som gymnasieskolan har att erbjuda. Målsättningen ska vara att eleven senare går in på ett program på gymnasiet, men skulle också kunna vara att eleven på annat sätt kan tillägna sig de nödvändiga kunskaperna. Olika former av lärlingsutbildning kan vara ett alternativ som passar vissa ungdomar.
En del av de medel som det nya statsbidraget för personalförstärkning i skolan innebär bör enligt vår mening gå att använda till att erbjuda stöd till elever utanför den traditionella skolorganisationen. Det skulle då förutsätta att en individuell plan har upprättats som bygger på att tillgodose inte bara den unges behov och intressen utan också sträva efter att öka förutsättningarna för att nå målen med gymnasieskolan.
Den parlamentariska kommittén som getts i uppdrag att utreda och lämna förslag till framtida utformning av gymnasieskolans utbud av studievägar, bör även beakta elever som är i behov av särskilt stöd och dessa elevers behov av alternativa valmöjligheter utanför en traditionell skolmiljö.
Stockholm den 5 oktober 2000
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Ann-Kristine Johansson (s)
Jarl Lander (s)
Marina Pettersson (s)