Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av livskunskap på schemat.
Motivering
I dag får ämnen som sex och samlevnad, ANT, livsstil, etik och moral,
kris och konflikthantering allt mindre utrymme.
På de skolor i Stockholms stad som infört kursen Livskunskap på schemat
har stämningen blivit avsevärt bättre. De ungdomar som deltagit i
undervisningen har mognat på en rad områden, de har ökat sin
koncentrationsförmåga, är tryggare i gruppen och har lättare för att lösa
konflikter m.m. Det är viktigt att undervisningen i Livskunskap sker
kontinuerligt och inte klaras av med enskilda temadagar. Samtal om
existentiella frågor är mycket uppskattat av eleverna.
Forskning visar att skolklimatet har stor betydelse för elevernas
välbefinnande och studieresultat. Man vet också genom modern
hjärnforskning att möjligheten att ta in kunskap ökar om den emotionella och
sociala kompetensen ökar.
På Island finns samma problem som i den övriga västvärlden.
Samhällsklimatet har hårdnat med grövre inslag av våld, som också
förekommer allt längre ner i åldrarna. I skolorna klagar lärarna över
tilltagande ordningsproblem och meningslöst våld elever emellan.
Professor Sigrún Adalbjarnardóttir vid Reykjaviks universitet konstaterade
att barns sociala kompetens, det vill säga deras förmåga att ha relationer som
bygger på hänsyn, ansvar, empati och ärlighet, hade minskat. Andra delar av
den sociala kompetensen som satts på undantag var förmågan att se saker och
ting ur en annan synvinkel än sin egen, förmågan att acceptera andra synsätt
samt viljan att lösa konflikter. Den modell som Sigrún Adalbjarnardóttir
utvecklat kallas i Sverige för den isländska modellen.
Många stora företag har förstått vikten av att utbilda sin personal i dessa
frågor och vid anställning av ny personal läggs stor vikt vid den emotionella
och sociala kompetensen. Det är viktigt att skolan inte halkar efter utan i
stället är föregångare när det gäller undervisning i livskunskap.