1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av lärarfortbildning och information angående särskilda
insatser i skolan under Arkitekturåret samt utveckling av undervisning i
arkitektur och form i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av kartläggning av behovet av stöd- och idématerial.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av ett nytänkande när det gäller framtagande av
läromedel inom området arkitektur och form.
Motivering
Skolverket har i likhet med ett stort antal myndigheter och aktörer fått i
uppdrag av regeringen att medverka under Arkitekturåret 2001.
Skolverkets uppdrag kan delas in i två deluppdrag. Det ena är mer
kortsiktigt och handlar om särskilda insatser under Arkitekturåret 2001
samt det mer långsiktiga som handlar om att utarbeta ett första utkast till
en handlingsplan för att utveckla undervisning i arkitektur och form i
skolan.
Med skolan menas samtliga skolformer, inklusive förskola och fritidshem.
Arkitektur och form bör komma in tidigt i barn och ungdomars liv för att
de ska bli intresserade av sin omgivning, dess historia och framtid. Byggandet
är ett av många uttryck för kultur och samhällssyn, och det är viktigt att vårda
vårt kulturarv inom arkitekturen.
Läroplanen för förskolan utgår från barnens närmiljö. I förskolans uppdrag
ligger också att stimulera barns eget skapande och överföra ett kulturarv från
en generation till nästa. Miljön ska vara så utformad att den stimulerar
fantasi,
känsla och nyfikenhet.
Skolan ska ge eleverna förutsättningar för att delta i samhällsdebatten och
påverka planeringen i närsamhället och skolan. Elevernas trivsel och trygghet
i skolmiljön har stor betydelse för deras studieresultat men också för hur de
utvecklar en identitet.
En integrering av arkitektur och form i skolans undervisning innebär att
det ställs krav på kompetensutveckling i olika former. Grundskolans
kursplaner ger redan idag förutsättningar för eleverna att kunna arbeta med
arkitektur och form inom flera ämnesområden. De enskilda skolorna avgör
hur undervisningen urformas. Det betyder att det inte alls är säkert att alla
elever under sin skoltid kommer i kontakt med arkitektur och form på ett
sådant sätt att det stimulerar till reflexion över miljöns utformning och
betydelse för livskvaliteten. I gymnasiet finns områdena arkitektur,
formgivning och design i programmål och kursplaner.
Även om det är brist på läromedel som är direkt avsedda för skolan finns
det en mängd uppslag om hur undervisning kring arkitektur och form skulle
kunna bedrivas. Det material som finns är tyvärr inte bekant för skolorna.
Inom områdena arkitektur, formgivning och design finns det goda möjligheter
att använda sig av kreativa arbetsmetoder, utveckla kollektiva och
demokratiska arbetssätt genom att inrikta sig på ett aktivt kunskapssökande
med stöd av IT. Här finns stora möjligheter att i utvecklingen av läromedel
inom områdena arkitektur, formgivning och design stimulera nya arbetssätt.
Sådan undervisning kan vara modell när det gäller att skapa samspel mellan
skola och professionella inom arkitektur- och formområdet. Detta är också av
betydelse för kulturmöten både inom och utom landet.