1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att kommunernas synpunkter i samband med
etablering av fristående skolor tillmäts större tyngd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en bidragsgivning till skolan som tar hänsyn till kommunens
övergripande ansvar för alla elever.
Motivering
Idag förändras den svenska skolan snabbt när det gäller driftsformer.
Under åren har det varit naturligt att kommunen drivit våra skolor men
under 90-talet har detta förändrats. Allt fler grund- och gymnasieskolor
får andra ägare, andra pedagogiker och inrikt-ningar. Denna utveckling
har framför allt kunnat ses i storstadsområdena men är något som nu
berör allt fler kommuner.
Det som sker är på många sätt positivt. Eleverna får större valfrihet att
välja skola och inriktning. Olika pedagogiker kan utvecklas, såväl inom de
kommunala skolorna som genom de fristående skolorna. Lärare, föräldrar och
elever kan utveckla sitt engagemang för sin skola på ett nytt sätt. Men som på
många områden har också det positiva en baksida. De allt fler fristående
skolorna påverkar förutsättningarna för den kommunala skolan.
Det är de lokala skolpolitikerna i kommunerna som är ansvariga för alla
barns skolgång. Därför är det också rimligt att kommunernas synpunkter
väger tyngre än i dag, när man yttrar sig över en etablering av fristående
skolor. Särskilt angeläget är detta om ett godkännande av en fristående skola
negativt skulle påverka förhållanden inom en kommun, t.ex. om
segregationen förstärks efter en etablering eller om valfriheten att välja en
kommunal skola väsentligen försämras.
Redan idag regleras i skollagen (1985:1100) att rätt till bidrag inte medges
om en sådan start av en fristående skola skulle "innebära påtagliga negativa
följder" för skolväsendet i den kommun skolan är belägen eller i närliggande
kommuner. Men detta är inte tillräckligt! Särskilt bristfälligt blir det i
kommuner med borgerliga majoriteter som ibland i sina yttranden enbart
moti-
verar ett godkännande med att det är ideologiskt riktigt med friskolor!
Vid bedömningen av bidraget till en fristående skola är det nödvändigt att
beakta kommunens ansvar för alla elevers skolgång. En rättvis fördelning vid
beslut om bidrag till de fristående skolorna måste därför med nödvändighet
innebära en viss avräkning av bidragsbeloppet eftersom de fristående
skolorna inte har detta övergripande ansvar.
Den svenska skolan ska ge eleverna en lika god grund för livet, oavsett om
det är kommunen som driver skolan eller om den har en annan huvudman.
Här är tillsynen avgörande. När det gäller de fristående skolorna är det staten
som har ansvaret för tillsynen. Men det finns anledning att i det arbete som nu
sker i den sk "Fristkommittén" överväga hur en förstärkt kommunal tillsyn
över friskolornas verksamhet och resultat kan utvecklas. Det handlar ytterst
om att varje elev i varje kommun ska få en god grund för livet att stå på, i
form av kunskaper, färdigheter, värderingar och normer.