Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en översyn bör göras när det gäller inträdeskraven till
gymnasieskolan.
Motivering
Idag krävs det av en elev som går ut grundskolan godkända betyg i
svenska, matematik och engelska för att kunna söka in på något av
gymnasiets nationella program. Har eleven inte fått godkänt eller högre
betyg i någon/några av dessa tre ämnen, återstår enbart att söka in på det
individuella programmet. De andra programmen är stängda för eleven
ifråga.
Detta faktum torde vara allmänt känt efter den uppmärksamhet det fått i
medierna under året. Exempel på två grupper som har det svårt att kvalificera
sig till gymnasieskolans nationella program är barn med invandrarbakgrund
och barn med inlärningssvårigheter.
Bakgrunden till dessa båda gruppernas svårigheter att nå godkänt i
framförallt svenska och engelska är olika. För elever med invandrarbakgrund
handlar det om hur mycket tid de fått att studera svenska och engelska, samt
om svenska pratas i hemmiljön. Här är det väsentligt att grundskolan har en
väl fungerande organisation för att fylla dessa elevers behov av svensk- och
svenska 2-undervisning. Lika viktigt är det att få en kontinuitet i
studiegången. Många upplever att det finns en vägg mellan grundskolan och
gymnasiet som är svår att ta sig förbi. Det är viktigt att gymnasiet har en än
större flexibilitet i sitt arbete och i undervisningens upplägg för att möta
dessa
elevers behov. Det räcker inte som idag med det individuella programmet.
Naturligtvis fyller detta program en viktig uppgift som förberedelse för
gymnasiala studier, men får inte bli som idag en automatisk hållplats på
vägen mot studier på ett nationellt program. En ökad tid för undervisning i
svenska samt en högre individuell anpassning efter varje enskild elevs
förutsättningar skulle kunna vara vägar att få fler elever att klara av de
nationella programmen utan att gå vägen via individuella programmet. Vi har
mött ungdomar som kommer till Sverige och behärskar sitt modersmål
mycket väl. De inträdeskraven som ställs för att komma in på gymnasiet
innebär att de i praktiken skall lära sig två nya språk till skillnad från den
som
är född i Sverige då det räcker med endast ett främmande språk det vill säga
engelskan.
En elev som har en långsam språkinlärning under grundskoletiden har fullt
upp med svenskan. Ofta läser eleven ifråga inte engelska förrän under de
senare grundskoleåren (år 7-9). Att nå betyget godkänt i svenska är svårt nog
och i engelska nära nog omöjligt. I och med det är eleven utestängd från
gymnasiets program, även om denne arbetat hårt för att nå godkänt i
matematik och svenska. Eleven kan ha möjlighet att följa ett nationellt
program, förutom i det främmande språket engelska. Ändå blir det minst ett år
extra i gymnasiet på det individuella programmet, kanske blir det då aldrig
aktuellt att gå vidare.
Ovan har beskrivits två gruppers olika svårigheter vad avser intagningen
till gymnasiet. Det är oerhört väsentligt att dessa två gruppers möjligheter att
gå på de nationella programmen stärks.