Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fristående skolor.
Motivering
Sverige behöver en bättre skola. Därför är det glädjande att regeringen i
budgetpropositionen avsätter mer resurser till skolan.
De senaste åren har skolan förändrats snabbt. En av de stora
förändringarna har handlat om den ökande förekomsten av sk fristående
skolor. Dessa kan utan tvekan föra med sig många fördelar. De fristående
skolorna kan öka mångfalden i utbildningsväsendet exempelvis när det gäller
pedagogisk utveckling och föräldra-/elevinflytande. Det är naturligtvis
positivt och bör bejakas.
Samtidigt innebär det inte att man ska bejaka all form av fristående
skolverksamhet. Den kan leda till segregerande effekter och sämre ekonomi i
övriga skolväsendet. När de fristående skolorna nu varit en betydande del av
skolväsendet under ett antal år finns det all anledning att utvärdera de
fristående skolorna utifrån just dessa perspektiv (mångfald, inflytande,
segregation, ekonomi för övriga skolväsendet).
På vissa punkter kan det också finnas anledning att se över reglerna för hur
tillstånd beviljas. Den ansökan som skolan lämnar in bör inte bedömas enbart
utifrån ansökan utan också utifrån organisationen bakom skolan. Om det
torde vara uppenbart att organisationens ideologi eller åsikter står i strid med
läroplanens inriktning eller samhälleliga ambitioner i form av mångfald och
integration bör det kunna vara skäl nog att avslå en ansökan.
Det är tveksamt om exempelvis religiösa samfund som verkat för att deras
barn ska slippa religionsundervisningen i den offentliga skolan då den strider
mot den egna tron ska beviljas rätten att undervisa i religionskunskap. Det
torde finnas starka skäl att ifrågasätta samfundets kompetens att objektivt
undervisa om andra religioner. Detta är knappast det enda fallet där
sektliknande organisationer försökt (och i vissa fall fått) få tillstånd att
bedriva skolverksamhet. Det är tveksamt om det är tillräckligt att i efterhand
göra inspektioner då detta i praktiken innebär att man offrar elevers
undervisning.
Det har också förekommit information om att vissa skolor ändrar sin
undervisning inför inspektioner för att klara de krav som är uppställda i
lagstiftningen.
Det borde alltså i lagstiftningen införas någon form av skärpt
skälighetsbedömning när det gäller skolornas möjlighet att bedriva
undervisning i enlighet med uppsatta mål.