Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fristående skolor. Motivering
Sverige behöver en bättre skola. Därför är det glädjande att regeringen i budgetpropositionen avsätter mer resurser till skolan.
De senaste åren har skolan förändrats snabbt. En av de stora förändringarna har handlat om den ökande förekomsten av sk fristående skolor. Dessa kan utan tvekan föra med sig många fördelar. De fristående skolorna kan öka mångfalden i utbildningsväsendet exempelvis när det gäller pedagogisk utveckling och föräldra-/elevinflytande. Det är naturligtvis positivt och bör bejakas.
Samtidigt innebär det inte att man ska bejaka all form av fristående skolverksamhet. Den kan leda till segregerande effekter och sämre ekonomi i övriga skolväsendet. När de fristående skolorna nu varit en betydande del av skolväsendet under ett antal år finns det all anledning att utvärdera de fristående skolorna utifrån just dessa perspektiv (mångfald, inflytande, segregation, ekonomi för övriga skolväsendet).
På vissa punkter kan det också finnas anledning att se över reglerna för hur tillstånd beviljas. Den ansökan som skolan lämnar in bör inte bedömas enbart utifrån ansökan utan också utifrån organisationen bakom skolan. Om det torde vara uppenbart att organisationens ideologi eller åsikter står i strid med läroplanens inriktning eller samhälleliga ambitioner i form av mångfald och integration bör det kunna vara skäl nog att avslå en ansökan.
Det är tveksamt om exempelvis religiösa samfund som verkat för att deras barn ska slippa religionsundervisningen i den offentliga skolan då den strider mot den egna tron ska beviljas rätten att undervisa i religionskunskap. Det torde finnas starka skäl att ifrågasätta samfundets kompetens att objektivt undervisa om andra religioner. Detta är knappast det enda fallet där sektliknande organisationer försökt (och i vissa fall fått) få tillstånd att bedriva skolverksamhet. Det är tveksamt om det är tillräckligt att i efterhand göra inspektioner då detta i praktiken innebär att man offrar elevers undervisning.
Det har också förekommit information om att vissa skolor ändrar sin undervisning inför inspektioner för att klara de krav som är uppställda i lagstiftningen.
Det borde alltså i lagstiftningen införas någon form av skärpt skälighetsbedömning när det gäller skolornas möjlighet att bedriva undervisning i enlighet med uppsatta mål.
Stockholm den 29 september 2000
Martin Nilsson (s)