Gymnasieprogram med inriktning mot persontransporter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett gymnasieprogram med inriktning mot
persontransporter.
Motivering
Buss- och taxibranschen har stora rekryteringsbehov under de kommande
åren. En gymnasieutbildning med persontransportinriktning skulle ge
buss- och taxiföraryrkena högre status bland såväl ungdomar som vuxna.
Med en ungdomsutbildning inom gymnasieskolan som ett komplement
till komvux- och annan vuxenutbildning skulle förarna successivt bli
alltmer välutbildade vilket på sikt skulle innebära säkrare transporter och
bättre service.
Gemensamt för både buss- och taxibranschen är ett stort
grundutbildningsbehov. En rejäl satsning på yrkesutbildning är nödvändig för
att företagen skall ha möjlighet att rekrytera yrkeskunnig personal i framtiden.
Antalet bussförare beräknas för närvarande var ca 27 000 personer.
Bussförarna har en förhållandevis hög medelålder och det årliga
rekryteringsbehovet beräknas till ungefär 1 500 förare. Antalet taxiförare
beräknas till ca 20 000 personer och medelåldern är tämligen hög. Det akuta
rekryteringsbehovet bedöms till ca 5 000 förare.
En längre sammanhållen yrkesutbildning med inriktning på taxiförare
saknas idag. Det enda krav som finns, förutom körkortsbehörighet, är
taxiförarlegitimation. Bussförarutbildning genomförs inom 10-15 kommuner,
varierande mellan åren, i form av Kunskapslyftet, komvux- eller
uppdragsutbildning. 300-500 elever har utbildats inom gymnasial
vuxenutbildning under de senaste åren. Volymen på
arbetsmarknadsutbildning med inriktning på bussförare, utlagd på andra
utbildninganordnare än kommunerna, har varit liten under 1990-talet.
Det finns ett antal kommuner som är intresserade av att snarast utreda och
även intresserade av att genomföra persontransportutbildning inom
gymnasieskolan. På lite sikt skulle en utbildning på 10-12 orter ge ett
värdefullt tillskott av välutbildade ungdomar till såväl taxi- som
bussbranschen. Framför allt skulle det kunna medföra ett genombrott för
synsättet att buss- och taxiföraryrkena kräver en god och bred grundläggande
yrkesutbildning. Parallellt krävs naturligtvis en systematisk vidareutbildning
av nuvarande förare.
Det finns idag en politisk ambition att kunna erbjuda kollektivt resande i
större omfattning. För att detta skall vara möjligt så måste det finnas förare
till
fordonen. Dessutom måste kunden (vi medborgare) kunna känna trygghet när
vi använder kollektivtrafiken, och föraren har rätt att känna trygghet och
säkerhet i sin roll.