med anledning av prop. 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta ett kvalitetsinstitut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lagstadgad rätt att delta i gymnasial vuxenutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att personer med särskola som bakgrund bör ha tillträde till
vuxenutbildning efter samma principer som övriga vuxna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbildning skall utgöra underlag för rätten till personlig
assistans.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fördelning av resurser för IT, pedagogik och FoU skall
samordnas mellan Skolverket och Folkbildningsrådet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunerna bör ta ansvar för uppsökande verksamhet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Folkbildningsutredningen bör vara parlamentariskt
sammansatt.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en omfördelning av det totala antalet årsstudieplatser.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att årsstudieplatserna från år 2006 bör inarbetas i ordinarie
folkbildningsanslag till studieförbunden via Folkbildningsrådet.
Motivering
Både den nationella och internationella utvecklingen visar på en starkt
ökande betydelse av utbildnings- och bildningsnivån hos individer och
befolkningen i sin helhet. Både för individen och samhällsekonomin i
stort handlar det om ett viktigt vägval inför framtiden. I KLK:s
(Kunskapslyftskommitténs) olika betänkanden finns återkommande
redovisning av både svensk och utländsk forskning inom området
livslångt lärande.
I svensk forskning betonas behovet av att se olika lärande former som
integrerade processer. KLK redovisar för vuxenlärandet begreppen
vardagslärande, lärande i arbetslivet och lärande i studier. Ett viktigt mål för
samhällets satsningar inom vuxenlärandet blir därför att stödja en samordning
och synkronisering av de olika lärandeformerna samtidigt som särarten för
olika aktörer kan bibehållas och utvecklas. Mångfald av aktörer både inom
vardagslärandet, arbetslivet och lärandet i studier är ett sätt att garantera
fler
valmöjligheter för individen och samhället. För att stimulera denna bredd
behövs en stabil infrastruktur för livslångt lärande. Strukturen måste märkas
på den lokala nivån och ges ett utvecklande stöd när det gäller
lärarfortbildning, läromedel, bibliotek, hjälpmedel, informationsteknik,
studiefinansiering m.m. Vägledning, validering och individuellt
kompetenssparande är andra viktiga instrument i framtiden.
För Centerpartiet har krav på kompetensutveckling, livslångt lärande och
vuxenutbildning varit centrala politiska mål tillsammans med en förbättrad
grund- och gymnasieskola och utbyggd högskoleutbildning. Centerpartiet
bidrog genom samarbetet med regeringen till Kunskapslyftets införande. På
samma sätt har Centerpartiet starkt bidraget till en expansion av högskolans
utbyggnad i stora delar av Sverige. Mot denna bakgrund framstår förslagen i
vuxenutbildningspropositionen begränsande.
Vuxenutbildningspropositionen har på många punkter ett begränsande
perspektiv som underlag för sina förslag. Perspektivet livslångt lärande
innebär ett starkt behov av att spränga gränser mellan olika politikområden
såsom utbildningspolitik, socialpolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik.
Dessutom har erfarenheterna från åren med Kunskapslyftet tydligt visat
betydelsen av dels största öppenhet för former och metoder att söka upp
studerande med olika erfarenhetsbakgrund och motivation, dels satsningar
inom det livslånga lärandet som en del av satsning på tillväxt och utveckling.
Regeringens proposition saknar ambitionen till helhetsperspektiv på framtida
vuxenlärande. Propositionen saknar även den samordning över
politikersektorer som är nödvändig för att uppnå en solidarisk, utvecklande
och tillväxtbefrämjande vuxenutbildning. Dessutom är det otillfredsställande
att regeringen presenterar en proposition som hänvisar till många utredningar
bl a validering och vägledning som inte är klara.
Kvalitet i vuxenutbildningen
Kunskapslyftet har pågått sedan 1 juli 1997 och är alltså inne på sin andra
hälft av den femåriga projektperioden. Regeringen redovisar i
propositionen att kommunerna under denna tid årligen har genomfört mer
verksamhet inom ramen för Kunskapslyftet än det antal årsstudieplatser
de tilldelats statliga medel för. Under Kunskapslyftsperioden har hittills
ca 675 000 personer deltagit i kommunal vuxenutbildning. Det har visat
sig att kursutbudet, i kommunal utbildning för vuxna, under
Kunskapslyftets år både har breddats och fördjupats. Mångfalden av
utbildningsanordnare har också ökat kraftigt. De allra flesta kommuner
använder sig av externa utbildningsanordnare, dvs. andra än kommunens
egen vuxenutbildning.
Med den kraftiga ökning av vuxenutbildning som Kunskapslyftet har
inneburit är det viktigt att säkra kvaliteten i vuxenutbildningen. Regeringen
skriver bl a i sin proposition: "Vidare tyder granskningen på att det finns
brister i kommunens ledning, styrning och egentillsyn när det gäller
utbildning på entreprenad."
För att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet anser Centerpartiet att ett
nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas. Med ett nationellt kvalitetsinstitut
kan
man åstadkomma en jämförelse kommun för kommun och skola för skola. Ett
sådant institut bör ha till uppgift att såväl sammanställa uppgifter för
nationella jämförelser som utveckla metoder för att förbättra utvärderingen
och stödja kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut bör
vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter, som även fortsättningsvis
bör åligga Skolverket. Vi vill inte idag avgöra var huvudmannaskapet ska
finnas, men det bör övervägas om det ska omfatta lärar-, elev- och
föräldraorganisationer lika väl som arbetsgivarna i Kommunförbundet.
Regeringen bör ta initiativ för inrättandet av ett sådant kvalitetsinstitut.
Detta
bör ges regeringen till känna.
Mångfald i utbud och metoder
Den mångfald av utbildningsanordnare som varit verksamma i kommunal
vuxenutbildning har inte bara breddat utbudet av kurser, de olika
anordnarna har också breddat utbudet av vuxenpedagogiska arbetssätt i
vuxenutbildningen. Denna utveckling har varit till fördel inte minst för
studenterna, och Centerpartiet förutsätter att kommunerna fortsätter att
utnyttja mångfalden av anordnare inom vuxenutbildningen.
Gymnasierätt
I dag har alla vuxna (från 20 år) lagstadgad rätt att delta i grundläggande
vuxenutbildning (grundskola). Kommunerna har skyldighet att inte bara
tillhandahålla utbildning utan också aktivt verka för att boende i
kommunen som saknar grundskolekompetens deltar i utbildningen.
Centerpartiet anser att det på sikt även bör finnas lagstadgad rätt att delta i
gymnasial vuxenutbildning. Detta bör ges regeringen till känna.
Personer med funktionshinder och det
livslånga lärandet
Regeringen har valt att lägga relativt få förslag som stärker de
funktionshindrades möjligheter till studier. Propositionens hantering av
vuxenutbildning för personer med funktionshinder snarast förstärker
vuxenutbildningens brist på solidariska ambitioner. Detta trots att
vuxenutbildning för personer med funktionshinder är en fråga som
uppmärksammats i flera sammanhang. Genom bl.a. initiativ i riksdagen
tillkom de tilläggsdirektiv till KLK som resulterat i en omfattande
redovisning i KLK:s delbetänkande Vuxenutbildning för alla och
slutbetänkandet Kunskapsbygget 2000.
I regeringens proposition saknas emellertid i allt väsentligt de förslag som
fanns i KLK:s slutbetänkande. Några förslag är särskilt principiellt viktiga:
Personer med särskola som bakgrund bör ha tillträde till vuxenutbildning efter
samma principer som övriga vuxna. Den lagliga begränsningen måste
undanröjas ur lagstiftningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att personer som omfattas av rätten till personlig
assistans även skall ha tillgång till personlig assistans om personen vill delta
i
vuxenutbildning. KLK skriver att utnyttjandet av rätten till assistansersättning
inte förändras av att någon deltar i vuxenutbildning. KLK ser inte att förslaget
leder till ökade kostnader.
Förslagen om att betrakta utbildning som en del i det dagliga livet och
därmed utgöra underlag för rätten till assistans enligt LASS är både
principiellt viktig och en praktisk effektiv väg att öppna vägen till
vuxenutbildning för många personer med funktionshinder. Detta bör ges
regeringen till känna.
Pedagogisk-metodisk utveckling
Regeringen föreslår att Skolverket får i uppdrag och tillförs medel (12
mkr) för att initiera forskning och utveckling med särskild inriktning på
vuxnas lärande.
Skolverket föreslås också få särskilda medel (21 mkr) för att genomföra en
tidsbegränsad satsning på kompetensutveckling av lärare med inriktning mot
vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik. Skolverkets uppgifter och
myndighetsroll är dock begränsade till den kommunala vuxenutbildningen.
Det är positivt att regeringen nu markerar att en ökning av resurser för IT i
skolan sker för år 2002 så att även folkhögskolornas lärare omfattas av
kompetensutveckling inom IT-området. Samma behov finns för
studieförbundens handledare och cirkelledare.
Centerpartiet anser att fördelning av resurser för IT, pedagogik och FoU
ska samordnas mellan Skolverket och Folkbildningsrådet. Resurser ska ges
för kompetensutveckling vad gäller vuxenpedagogik också till
studieförbundens cirkelledare och folkhögskolornas lärare. Resurser för
kompetenshöjande insatser kring IT bör också riktas till cirkelledare och
handledare inom studieförbunden. Detta bör ges regeringen till känna.
Uppsökande verksamhet
Inom ramen för Kunskapslyftet har fackliga organisationer erhållit
ersättning från staten för att bedriva uppsökande verksamhet för att i
första hand motivera lågutbildade att delta i Kunskapslyftet. I
propositionen aviserar regeringen att man kommer att tillföra den
uppsökande verksamheten ytterligare ca 10 mkr fr.o.m. år 2002.
Centerpartiet ser det som helt naturligt att kommunerna fullt ut tar ansvar
för uppsökande verksamhet, som också är en viktig del i infrastrukturen. På så
sätt kan man på den lokala nivån finna den arbetsmodell och de
samarbetspartners som fungerar bäst i den egna kommunen. Detta bör ges
regeringen till känna.
Folkbildningen
Utvärderingar både inom Kunskapslyftet och i andra sammanhang
(Statens utvärdering av folkbildningen, SUFO, 1996) visar mycket goda
resultat hos både folkhögskolorna och studieförbunden när det gäller
sätten att söka upp de studerande, sätten att lära ut och deltagarnas egen
tillfredsställelse. De kommunala och statliga utbildningarna för vuxna har
därför, liksom högskolan, mycket att vinna på att se folkbildningens
strategiska betydelse för att lyckas med målet att nå alla med bra resultat.
Regeringen väljer att behandla frågan om utvärdering av folkbildningen i
propositionen om vuxnas lärande. En negativ konsekvens av förslaget till
utvärdering blir att särskilt studieförbunden hamnar i väntläge när
propositionens förslag och riksdagens beslut får genomslag de kommande
åren. Folkbildningen och studieförbunden spelar enligt statistik från såväl
SCB som Skolverket en allt större roll inom Kunskapslyftet. Förmågan att nå
studieovana grupper och personer med funktionshinder bl.a. genom
annorlunda studieformer har dokumenterats i olika utvärderingar. Därför
minskar möjligheterna att uppfylla de föreslagna målen för den framtida
vuxenutbildningen när studieförbundens möjligheter att agera begränsas.
Centerpartiet anser att den föreslagna utredningen, som skall genomföras,
bör vara parlamentariskt sammansatt. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att studieförbunden bör tillföras 5 000 platser åren
2003-2005 genom en omfördelning av det totala antalet årsstudieplatser som
föreslås. Från 2006 bör dessa inarbetas i ordinarie folkbildningsanslag till
studieförbunden via Folkbildningsrådet. Detta bör ges regeringen till känna.