Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpning av marknadsföringslagen i syfte att begränsa skolsponsring. Motivering
"Matte i samarbete med Coca-Cola, skollunch med Uncle Ben's ris och Pepsi, böcker i samhällskunskap som skrivits av lobbyister på uppdrag av Svenska arbetsgivareföreningen - rent juridiskt är det grönt ljus för i princip vad som helst." Det låter kanske som en skröna, men det är faktiskt sant. Citatet är hämtat från en artikel i Dagens Nyheter den 25 september. Artikeln bygger på en undersökning av förekommande sponsring i landets skolor. Enligt denna undersökning i Konsumentverkets regi tog 53 procent av de skolor som erbjöds sponsring emot pengar från näringslivet mot någon form av motprestation. I undersökningen understryks samtidigt att sponsring i kommunala skolor visar en klart ökande tendens. Verkets kartläggning omfattar sextio svenska skolor. Företagssponsring förekommer på såväl grundskolor som gymnasieskolor i hela landet.
Ute i landets skolor råder både osäkerhet och omedvetenhet om vad sponsring innebär för undervisningen. Allt fler gymnasier väljer att lägga ut delar av undervisningen på entreprenad och med detta följer också automatiskt ett ökat intresse för sponsring. Privata företag betalar t.ex. datorer och står för undervisning i kommunala skolor och ställer samtidigt egna examinationskrav. Ett klart uttalat mål är att underlätta rekryteringen av arbetskraft. Det förekommer till och med att företag betalar en hel specialinriktning av ett program i gymnasieskolan.
Skolorna saknar i stor utsträckning medvetenhet om hur man skall ställa sig till företagens alltmer omfattande krav på motprestationer. På Sigma College, en kommunal skola i Malmö, sponsras en stor del av undervisningen av ett IT-företag. Företaget bistår med datorer, konsulter och undervisning och har dessutom egna kriterier för examination.
- Eleverna är ju på sätt och vis anställda i Sigma under sina tre år här. Och för oss är det viktigt att skolan får en profil, att vi kan erbjuda något som sticker ut. Man inpräntar Sigma i pannan på eleverna, säger rektorn vid Pauliskolan i Malmö.
- Jag ser ut över er här och jag tänker att det finns två sorters människor: De som kommer att jobba hos Sigma och de som kommer att vara kunder hos Sigma, säger företagets vd Dan Olofsson i ett tal till eleverna (!) Stor öppenhet om avsikterna med utbildningen, men fullständigt hemlighållande av hur mycket pengar företaget satsar på datorer, jackor och annat material till eleverna.
Såväl Konsumentverket som Skolverket och Elevorganisationen har uttryckt stor oro över den allt snabbare utvecklingen mot villkorad sponsring i våra skolor. Elevorganisationen är generellt sett negativ till skolsponsring och befarar inte utan skäl att företagen härigenom får ett för stort inflytande över undervisningen.
Konsumentverket konstaterar med rätta att lagstiftarna inte tycks vara medvetna om de kraftigt ökade inslagen av sponsring i svenska skolor. På Skolverket konstaterar man på goda grunder att objektiviteten i undervisningen kan ifrågasättas och dubbla lojaliteter uppstå hos t.ex. utbildningskonsulter vars löner sponsras av företag medan rektorn är den som är ytterst ansvarig för utbildning och betygssättning.
Konsumentverkets undersökning pekar på ett allvarligt men av ansvariga politiker och skoladministratörer hittills försummat problem. Vår grund- och gymnasieskola håller på att bli alltmer segregerad. Segregeringen tar sig dels uttryck i att elever med olika etnisk och religiös bakgrund skiktas upp i s.k. fristående skolor, dels i att ekonomiska intressen får ett allt större inflytande över skolval och utbildning.
För att begränsa just skolsponsringens negativa verkningar föreslår Konsumentverket en skärpning av marknadsföringslagen. Vi ifrågasätter om sponsring av skolverksamhet finansierad med skattemedel överhuvudtaget skall få förekomma. I den mån sådan sponsring skall få utgöra en kompletterande resurs till en gemensamt finansierad skola, måste den under alla förhållanden omgärdas med mycket bestämda villkor, innebärande att inga som helst krav på motprestationer i form av olika typer av villkor för undervisningens bedrivande får förekomma från sponsorns sida. För att komma till rätta med problemet föreslår vi i första hand en skärpning av marknadsföringslagen.
Stockholm den 3 oktober 2000
Bengt Silfverstrand (s)
Britt-Marie Lindkvist (s)