Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändringar inom utbildningsväsendet och nya former för samverkan mellan skola och näringsliv inom hantverksområdet. Motivering
Hantverket är en del av vårt näringsliv. Yrkeskompetensen, arbetsmarknaden och företagandet samt tillväxten inom denna sektors 300 yrken är hotad utan en fungerande utbildningsstruktur för grund- och färdigutbildning inom såväl ungdoms- som vuxenutbildningen.
Grundutbildningen kan idag ske på gymnasieskolans hantverksprogram, medan färdigutbildningen ska ske inom respektive hantverksområde. Ytterst få småföretag eller hantverksdito har emellertid ekonomiska möjligheter att själva ta fullt arbetsgivaransvar och bekosta yrkesutbildning för en eller flera elever.
Yrkeskunskaper inom hantverksområdet är efterfrågade av hela samhället. Hantverkare blir man genom gedigen och kvalitativ yrkesspecialiserad utbildning. I utbildningssystemet i övriga Europa, inte minst i våra grannländer får varje hantverkare ett erkänt yrkesbevis i form av gesällbrev, ett kvalitetsbevis som också underlättar rörligheten över gränserna. Egen- och småföretagsverksamheten växer allt starkare i Europa idag. Inom denna sektor återfinns hantverksföretagen. Numera får vi uppleva hur vi i Sverige håller på att tappa kompetensen och organisationen för att utbilda skickligt yrkesfolk inom de komplexa hantverksyrkena. Detta får återverkningar på nyföretagandet.
För att rätt kunna bevara vårt kulturarv är vi också i högsta grad beroende av det breda professionella hantverkskunnandet. Yrken som till exempel båtbyggare, låssmed, kakelugnsmakare, förgyllare och konservator är idag bristyrken. För att inte detta värdefulla kunnande ska försvinna behövs en ny utbildningsstruktur som innehåller större flexibilitet och samarbete.
Stockholm den 28 september 2000
Marianne Jönsson (s)
Anders Karlsson (s)