1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nollvision som mål i arbetet för att motverka mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att varje kommun skall genomföra en fortbildning för all
skolpersonal om skolans värdegrund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sociala färdigheter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpning av
mobbning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter även
under raster.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om information om våldets konsekvenser.
Barnets situation i dagens samhälle
Jourtelefonen hos BRIS, Barnens rätt i samhället, fick fler telefonsamtal
än någonsin tidigare under senaste sommarlovet. Under juli månad var
ökningen 70 procent jämfört med förra året. Många av de 16 500
samtalen under juni och juli handlade om rädsla inför skolstarten. Den
vanligaste anledningen till att barn och ungdomar ringde BRIS jourtelefon
var mobbning. Det som kommer fram i dessa samtal är att problemen med
mobbning ofta nonchaleras av lärare och andra vuxna i skolan, vilket är
oroväckande.
Enligt Gunnar Sandelin på BRIS är de flesta som ringer 13-14 år och
bland mobbarna märks pojkarna mest, för att deras sätt att plåga sina
skolkompisar ofta är grövre och synligare än flickornas. Men rapporten visar
också att flickornas mobbning blivit grövre, de tar efter pojkarna mer och
mer.
Mobbning kan ta sig många olika uttryck. Minsta gemensamma nämnare
för alla dess uttryckssätt är att offret utsätts för en personlig kränkning.
Långvarig mobbning kan spoliera skolgången och bryta ner självkänslan.
Ärren kan sitta i långt upp i vuxen ålder. Mobbning tar sig inte bara påtagliga
uttryck som glåpord, hot och fysiskt våld. Att vara utfryst och osynliggjord
kan vara förödande för en ung människas utveckling. Till synes oförargliga
gliringar kan ingå i ett plågsamt mönster. Mobbning är en personlig
kränkning även i sina lindriga former. I Värdegrundsboken uttrycker en flicka
i gymnasieskolan det på följande sätt: "Det är tyst mobbning som gör mest
ont. Det är mobbning som inte syns och som kan hålla på i all evighet, sån
som sätter ärr i ens själ för livet. Den sortens mobbning som nästan är
omöjlig att stoppa. Jag vet inte vem offret är eller vem det är som mobbar.
Men den finns och den känns."
Det är viktigt att de som arbetar mot mobbning är medvetna om vad de
lägger in i begreppet. Forskaren Dan Olweus har definierat begreppet
"mobbning" på följande sätt: "Mobbning är det när en eller flera personer
utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under viss
tid." En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada
eller obehag. Sådana handlingar kan utföras verbalt, med fysisk kontakt eller
genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning
och isolering. Ytterst är det den som utsätts för mobbning som värderar om
handlingen är negativ eller inte.
I regeringsförklaringen skriver regeringen:
Kraften ska inriktas på att öka tryggheten för alla och därmed människors
frihet. Barnen ska sättas i centrum för politiken [...] Barnen ska stå
främst. Den enda praktiska anknytningen till framtiden som vi egentligen
har är barnen. Barns och ungdomars villkor i dag är avgörande för hur
framtidens Sverige kommer att se ut. En framtidsinriktad politik kräver
att barnen står i centrum [...] FN:s barnkonvention ska efterlevas.
Barnombudsmannens ställning ska stärkas [...] Sverige är, och ska
fortsätta att vara, världens barnvänligaste land.
FN:s granskning av hur Sverige följer barnkonventionen, samt ett flertal
andra under-sökningar, har visat hur besparingar i samhället har gjort
barnens situation svårare. De ökade samtalen till BRIS visar också att
alltfler barn känner oro och rädsla i dagens Sverige. Fallskärmarna i
barnens liv har blivit allt bräckligare och därför faller barn ibland rätt
igenom samhällets skyddsnät. Detta är oacceptabelt och därför krävs nu
kraftfulla insatser för att skydda barnen och ge dem goda och trygga
uppväxtförhållanden.
Förverkligandet av barnkonventionen är en ständigt pågående process som
måste hållas levande. Arbetet med att förankra det synsätt som genomsyrar
barnkonventionen är långsiktigt. Det handlar om att ändra attityder,
förhållningssätt och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i
samhället. Satsningar måste göras för att höja medvetenheten hos
beslutsfattare och vuxna som arbetar med barn, samt hos barn och ungdomar
själva. På så sätt kan på lång sikt barnperspektivet utvecklas så att barnens
bästa verkligen sätts i centrum och barn respekteras.
Skolans kommunalisering
Kommunaliseringen av skolan innebar att ansvaret för skolans
verksamhet lades över på kommunerna. Ökad kommunal
självbestämmanderätt innebär att kommunerna har större utrymme att
själva fördela resurserna. Istället för länsskolnämnder och
skolöverstyrelse blev det lokala politikerförsamlingar som skulle skriva
skolplaner. I en stor del av skolorna, med rektorer som blev mycket
ensamma i den nya ansvarsrollen, har det varit uppenbara problem. Till
stor del beror detta på att resurser har saknats, besparingarna har slagit
hårt mot skolans verksamhet. Detta har lett till att skolorna kan se mycket
olika ut från Kiruna i norr till Ystad i söder. Nu har regeringen i sin
budgetproposition aviserat att ytterligare 4,5 miljarder skall satsas på
skolan under de kommande tre åren. Regeringen har valt att själv
detaljstyra vart pengarna ska gå. Kristdemokraterna menar att detta är
olyckligt. Istället borde kommunerna få pengarna och fördela dem efter
de behov som kommunen ser i skolan. Regeringen har också valt att lägga
den största delen av dessa pengar först år 2003, något vi också tycker är
mycket olyckligt, eftersom pengarna behövs nu.
Eftersom de enskilda skolorna i landets kommuner har frihet att själva
utforma verksamheten, krävs det ett större medvetet barnperspektiv, även på
denna nivå, om man skall kunna uppfylla barnkonventionens intentioner i
uttrycket "barnets bästa".
Som en följd av de höga födelsetalen runt 1990 har antalet skolbarn ökat
kraftigt. Vilken beredskap finns hos skolan att med begränsade resurser, både
personella och ekonomiska, kunna klara av elevökningen? Har skola och
rektor som bär det yttersta ansvaret (enligt Lpo 94 2:8) möjlighet att leva upp
till skollagen 1 § 2, att den som verkar i skolan skall bemöda sig om att hindra
varje försök från elever att utsätta andra från kränkande handling? Redan när
misstanke föreligger att ett barn utsätts för mobbning i skolan ska det vara
rektors eller lärarnas skyldighet att informera föräldrarna om detta.
Angående mobbning och våld bland barn och
ungdomar
Mobbning är en kränkande handling. Enligt brottsbalken kan det handla
om misshandel, skadegörelse, olaga hot och tvång. Det har funnits en
tendens att acceptera mobbning som något som måste finnas i barnens
vardag. Vi menar att detta är fel. Såväl fysisk som psykisk mobbning
måste ses för vad det är, en oacceptabel handling, ett brott. Ingen har rätt
att bagatellisera ett barns upplevelser. Därför får ingen form av mobbning
förekomma. Även barn måste få känna att de lever i ett rättssamhälle.
Mobbningen är ett samhällsproblem
Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats allt mer, såväl i
samhällsdebatten som inom skolans värld. Detta har lett till ökade insatser
både i kommunerna och i skolan. Allt fler skolor har handlingsprogram
mot mobbning, även om kvaliteten i dessa program är mycket skiftande.
Utbildningar och temadagar för skolpersonal och elever har också ökat
sedan början av 1990-talet. Trots detta visar undersökningar att
mobbningen ligger kvar på ungefär samma höga nivå som i början på
1980-talet. Även om mörkertalet är stort, så betyder det ändå att omkring
100 000 barn och ungdomar varje år utsätts för mobbning i skolan.
Mobbning är inte bara ett problem för skolan utan en angelägenhet för hela
samhället. Det finns inga garanterat fredade zoner för barn och unga inom
bostadsområdet, fritidsgården eller den organiserade fritiden, dvs i föreningar
och idrottsorganisationer. Visserligen finns det inga uppgifter om hur vanlig
mobbning är i dessa miljöer men en rapport från Barnombudsmannens
kontakter med enskilda och organisationer tyder på att problemen är stora
även inom denna sektor. Barn avstår från att gå på fritidsgården, spela fotboll
eller gå till ridhuset. Mobbade barn får därmed sämre möjligheter att vara
med i olika fritidsaktiviteter. Det är beklagligt med tanke på att
fritidssektorn
skulle kunna vara en viktig resurs i kampen mot mobbning. Mobbningens
omfattning gör att den måste ses som ett samhällsproblem. Insatserna måste
därför utgå från ett helhetsperspektiv med hög medvetenhet om de
bakomliggande orsakerna.
Ofta är mobbning en konsekvens av utdragna konflikter på grund av dåliga
relationer och bristande kommunikation. Öppna kränkningar avslöjar att
något gått snett mellan två eller flera barn men problemen bottnar ofta i
brister i den sociala miljön överhuvudtaget. Framgångsrika program mot
mobbning ska satsa på att skapa ett gott socialt klimat som främjar barns
hälsa och ha effektiva rutiner för akuta fall av pågående mobbning. Att bara
släcka uppflammande eldar räcker inte om glöden får fortsätta att pyra.
Nollvisionen måste vara målet
Kristdemokraterna anser att samhället har ett ovillkorligt ansvar för att
barn och unga skyddas från övergrepp. Det är samhällets obetingade
skyldighet att skapa en trygg, utvecklande och värdig miljö för
ungdomarna. Målet kan därför inte bara vara att minska mobbningen,
utan måste vara att inte något barn eller någon ung människa ska utsättas
för mobbning. I Sverige stadgar lagen skolplikt och i verksamheter som
samhället skapar för unga människor får det inte råda minsta tvivel om att
deras trygghet och välbefinnande är en prioriterad angelägenhet.
Skolan är genom skolplikten ett obligatoriskt inslag i en ung människas
liv. En skolpliktig pojke eller flicka är i princip tvingad att infinna sig i
skolan
oavsett hur de själva uppfattar miljön. Möjligheterna att på formella vägar få
beslut eller åtgärder omprövade är mycket begränsade. Eleverna är således i
hög grad utlämnade åt skolledningens och den enskilda lärarens skicklighet,
omdöme och inlevelseförmåga. En obligatorisk skolgång ställer följaktligen
särskilt höga krav på skolans ambition att forma ett gott arbetsklimat. Man
behöver inte ha stor fantasi för att föreställa sig vad det innebär att
genomleva
sin skoltid med ständig ångest, otrygghet och dåligt självförtroende.
Mobbning berör inte bara den utsatta individen utan i själva verket våra mest
centrala grundläggande värderingar och rättigheter i samhället. En nollvision
för mobbningen är därför den enda rimliga målsättningen. Att slippa
mobbning är en rättighet för varje ung människa.
Mobbning i samband med rastverksamhet
Flera larmrapporter pekar på ett ökat våld bland barn i samband med
raster under skoltid och detta börjar redan från 6-årsverksamheten.
Utvecklas våldet kan barnen konstant bli utsatta och mobbas från första
skolåret med våld i form av slag och sparkar etc. Det står helt klart att allt
fler barn har problem att veta var gränserna går för övervåld. Föräldrar
står rådlösa inför denna brutala verklighet. Ungdomars och barns egen
uppfattning är, enligt Barnombudsmannen BO, att skolpersonal som inte
agerar mot mobbning indirekt är delaktiga och medansvariga.
Nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning är att skapa en skolmiljö som
kännetecknas å ena sidan av värme, trygghet, positivt intresse och
engagemang från de vuxnas sida och å andra sidan av fasta och klara gränser
mot oacceptabelt beteende. Detta förutsätter ett visst mått av tillsyn över
elevernas aktiviteter inte bara när undervisningen pågår utan även under raster
och annan fritid. De vuxna måste dessutom vara auktoriteter för eleverna och
alla i barnets sociala miljö ska involveras: rektor, lärare, övrig skolpersonal,
elever samt föräldrar och syskon.
Rätten att känna sig trygg
Det måste vara en självklar rätt att få känna sig trygg i skolan. Ingen elev
ska på grund av handikapp, ras, språk, hudfärg, sexuell läggning eller
någon annan orsak behöva känna rädsla för att gå till skolan. Det är hela
vuxenvärldens skyldighet att se till att skolan är en trygg plats för våra
barn.
Inom EU tar man de här frågorna på största allvar. Många av EU-länderna
håller på att se över säkerheten för elever och lärare i skolan och dess
omgivning. De ser över de sociala problemen i samhället som helhet och
föreslår olika åtgärder, till exempel undervisning i sociala färdigheter. Vi
anser att läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet skall
innehålla tydliga avsnitt som handlar om värderingar. Det är viktigt att
värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i all undervisning för att skapa ett
klimat där alla möter varandra med respekt.
Mobbningen minskar inte
Mobbningen är delvis ett dolt problem, vilket gör det osäkert att uttala sig
om den faktiska omfattningen. Ett mått på mobbningens omfattning ger
Skolverkets nationella attitydundersökning bland elever i högstadiet och
på gymnasiet samt deras föräldrar och lärare. I den uppger 8 procent av
eleverna, 12 procent av föräldrarna och 5 procent av lärarna, att de anser
att mobbning är ett stort problem i skolan. Såväl elever som föräldrar och
lärare anser att mobbningen är vanligast på högstadiet. En annan
undersökning gjord av forskaren Dan Olweus visade däremot att
problemen var störst på mellanstadiet.
Sammantaget ger statistiken för de senaste sex åren en bild av att
mobbning är ett av de allvarligaste problemen i barns och ungdomars liv.
Bilden av mobbningen som ett allvarligt samhällsproblem bekräftas också av
Rädda Barnens kommunprojekt om barns utsatthet.
Mobbning kan även leda till grövre våld
Under senare år har kopplingen mellan mobbning och grövre våld och
brottslighet uppmärksammats allt mer. Mobbning har gradvis utvecklats
till att innefatta grövre våldshandlingar. En kartläggning av våld bland
ungdomar i en mellanstor svensk stad visar att över hälften (52 procent)
av åttondeklassarna som upprepade gånger mobbat andra i skolan också
hade attackerat, sparkat och/eller hotat andra i gatumiljön. Det finns
således anledning att varna för ett samband mellan mobbning och annat
våld. BO:s uppfattning är att våld och mobbning är nära förknippade med
varandra. Det är ett starkt skäl i sig till att mobbning måste motverkas och
pågående mobbning avbrytas i ett så tidigt skede som möjligt.
Ett rop efter vuxnas engagemang
Huvudbudskapet är att alla har ett ansvar att ta ställning och agera mot
mobbning. De mobbade efterlyser handling och engagemang, inte bara
mot mobbningen som sådan utan i elevernas livssituation över huvud
taget. Att arbeta med barn och ungdomar professionellt kräver ett
personligt engagemang. Kristdemokraterna tror att detta engagemang
finns hos skolledare och lärare, men tyvärr har regeringen under sparåren
kraftigt minskat antalet vuxna i skolan vilket gör deras arbetssituation
ohållbar. Vi anser att detta förhållande är mycket olyckligt och måste
åtgärdas snarast.
Många brev från ungdomar till BO pekar också på att vuxna i skolan
behöver mer kunskap om mobbning och konflikthantering.
Kompetensutveckling av rektorer och lärare behöver fortsätta även på detta
område. Sammanfattningsvis kan man säga att breven uttrycker ett rop efter
fler vuxna i skolan och vuxnas engagemang. Många elever känner stor
besvikelse över att lärarna inte har tid med dem. Samma känsla av besvikelse
och otillräcklighet upplever många lärare på grund av att deras tid inte räcker
till. Några ungdomar uttrycker mycket skarpt formulerad kritik medan andra
snarare uttrycker en stark längtan efter vuxnas närvaro. Gemensamt har de
ändå tron på vuxnas förmåga och på det personliga mötet mellan vuxna och
elever vilket är positivt.
Kommunikation
Det bästa sättet att få veta vad som händer är att tala med barnen enskilt
och i grupp, inte en gång utan kontinuerligt. En viktig uppgift för skolan
är att utveckla barnens känsla av empati och förståelse för andra. Genom
att tidigt lära barnen att tala med varandra i grupp, kritisera och berömma
varandra, gör man barnen frispråkiga och toleranta. Föräldrarna är
barnens fasta punkt i tillvaron och de måste ses som en tillgång hela tiden
och inte bara när det uppstår problem.
Etiska regler
Skolan har en viktig uppgift när det gäller normöverföring och
identitetsbildning. Det gäller inte bara de kunskaper som förmedlas, utan
också den totala miljö som skolan utgör. Begrepp som samarbete,
omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet och gottgörelse ska vara en
naturlig del i undervisningen. Lika och olika betonas. Barnen måste lära
sig att "göra" förlåt, det vill säga i handling förlåta och inte bara säga det.
I läroplanen från 1994 finns redan ett starkt stöd för ett aktivt arbete mot
mobbningen. Om elever och skolpersonal arbetar i linje med läroplanen kan
mycket göras. I läroplanen sägs till exempel:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till
trakasserier ska aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans
måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra
medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och
personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar
avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling
samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå
andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med
deras bästa för ögonen [...]
Vidare sägs i läroplanen:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen
tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att värdegrunden som den
uttrycks i läroplanen finns med i gemensamma dokument för
förskoleklass och skola. Det är tillfredsställande att arbetet med att stärka
värdegrunden i skolan har kommit igång, vilket Kristdemokraterna krävt
under många år. Det är viktigt att detta arbete får fortsätta. Värdegrunden
såväl som demokratin måste hela tiden vinnas på nytt.
Vi anser att varje kommun kontinuerligt bör genomföra fortbildning för all
skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans värdegrund,
den etiska syn som har lång tradition i vårt samhälle. Varje skola bör sedan
göra en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet, till
exempel genom studiecirklar med föräldrarna, kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken. Många skolor har kommit en bra bit på väg i arbetet
med värdegrunden vilket är glädjande.
En positiv skolmiljö
Skolmiljön behöver förbättras så att skolan är en positiv, stimulerande och
trygg miljö för elever och lärare. Nedklottrade väggar, inslagna skåp och
allmänt förfall är ett tecken på att allt inte står rätt till. Med en sådan
omgivande miljö ges eleverna signalen att ingen ser vad som händer,
ingen bryr sig. Få vuxna skulle finna sig i en arbetsplats där toaletterna
inte fungerar, taket läcker och heltäckningsmattan luktar mögel. En ren
och snygg skolmiljö gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om
andra människors värde vilket är en viktig del i bekämpningen av
mobbning.
Larmrapporter om bristen på lärare vid höstens skolstart är oroväckande
och därför måste lärarnas arbetssituation ses över för att skapa goda
förutsättningar för både elever och personal i skolan. En stabil
personalsituation i förskoleklassen och grundskolan måste eftersträvas.
Undersökningar bör ske i samarbete med de fackliga organisationerna hur
personalomsättningen utvecklats. Skolan har utsatts för stora besparingskrav
de senaste åren. Antalet lärare, skolvärdinnor, skolsköterskor, skolpsykologer
och annan skolpersonal har minskat. Det leder till ett hårdare klimat när de
vuxna får allt mindre tid att ta del av barnens problem. Kristdemokraterna
anser det angeläget att prioritera skolans verksamhet och lägga resurser på att
förbättra personalsituationen.
Utforma en handlingsplan mot mobbning
Varje förskola och skola är skyldig att utforma egna, tydliga planer för
hur mobbning och våld ska förebyggas och åtgärdas. Skolverket ansvarar
för att handlingsplanerna finns och tillämpas samt att skolorna har en
kontinuerlig kontakt med varandra för att jämföra resultat. Erfarenheterna
ska dokumenteras och utvärderas. Det finns många färdiga modeller att
utgå ifrån.
Inför ett lagstiftat ansvar
Det ska klart framgå av skollagen att skolpersonalen är skyldig att
förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en elev utsätts för
mobbning eller våld i skolan. De vuxnas ansvar måste förtydligas när det
gäller mobbning och en anmälningsskyldighet för skolpersonalen skulle
ge rektorn en bättre bild av den psykosociala miljön i skolan. Detta skulle
kunna leda till att åtgärder sätts in på ett tidigare stadium.
Samtidigt måste rektorns ansvar bli klarare både vad gäller att förebygga
mobbning och att vidta åtgärder mot mobbning. Ingen tveksamhet får råda om
vem som har det yttersta ansvaret. Rektorns ansvar bör anges i skollagen.
Information om lag och rätt ska ges kontinuerligt.
Samma lag i samhället och i skolan
Den lagstiftning som gäller i övriga samhället ska tillämpas inom skolans
område. Brott i form av kränkande behandling eller våld ska beivras. Det
ska vara skolledarens skyldighet att till de sociala myndigheterna, och när
så är påkallat till polismyndigheten, anmäla denna typ av brott när andra
åtgärder inte hjälper. Tydliga anvisningar om detta bör finnas i skollagen.
Kamratstöd
Fler modeller för kamratstöd, det vill säga ungdomar som deltar i skolans
arbete och stödjer elever med särskilda behov, bör utvecklas. De elever
som vill ska kunna få möjlighet till handledd medling. Att träffa den som
mobbat och få tala om det som skett kan vara ett sätt att läka sår. Medling
är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.
Rätt att omplacera mobbande och kränkande
elever
Skolledningen ska kunna omplacera elever som inte rättar sig efter
påpekande till särskild skolgång, där de inte kan utsätta elever eller lärare
och annan skolpersonal för kränkande handlingar. Det måste klargöras
mycket tydligt att det inte är den som blivit kränkt som skall behöva flytta
från den skola där han/hon utsatts för mobbning. Det är mobbaren som,
om inga andra åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan. Ofta
förekommer grupptryck som den mobbande eleven behöver komma bort
ifrån. En omplacering kan leda till att den mobbande eleven får en
möjlighet att ändra sitt beteende och börja om på nytt.
Vidta åtgärder mot våldet på film
Filmvåldet, videovåldet och de våldsamma data- och TV-spelen är idag
en naturlig del av barns och ungas vardag. Detta spelar en allt större roll
som normöverförare. Barn påverkas starkt av dessa intryck och har ibland
svårt att skilja på verklighet och fantasi. Flera åtgärder finns redan i dag
för att motverka filmvåldets verkningar. Forskning bedrivs på området, de
filmer som visas på biograferna förhandsgranskas men vi anser att mer
kunskap behövs om hur exempelvis dataspel påverkar barn.
Våldsskildringsrådet har till uppgift att informera och sprida kunskap
bland lärare och barnomsorgsfolk om hur medievåldet påverkar barn. Vi
anser att en översyn av deras verksamhet behöver göras och direktiven
förtydligas. Nordicom i Göteborg samlar in och sprider kunskap om hur
barn och ungdomar påverkas av våldet i medierna. Nordicoms arbete har
rönt stor uppmärksamhet internationellt och behöver uppmärksammas
mera också på det nationella planet.
Trailers på TV, video och på bio
Trailers är den programtyp på TV som innehåller störst andel våld.
Trailers sänds 30 timmar i veckan, att jämföra med nyheter som sänds 34
timmar i veckan och sport som sänds 23 timmar i veckan. TV1000:s
trailers består till 50 procent av våld. Kristdemokraterna anser att själva
trailern ska beskriva det kommande programmet på ett sakligt sätt.
Varken program eller reklam för ett program med våldsinslag ska visas
under de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe.
Internet
Våra barn utsätts i dag både i hemmen och i skolan för påverkan via
Internet. Internet gör det möjligt att snabbt komma åt olika
våldssekvenser. Genom att ringa ett samtal som kostar en viss summa
pengar blir användaren försedd med ett lösenord. Därefter kan man ladda
ner klipp ur våldsfilmer eller pornografiska filmer där kvinnor förnedras.
Barn och ungdomar får genom detta en felaktig bild av hur vi ska leva
med och behandla varandra. Detta är ett stort problem i samhället och det
är viktigt att föräldrar och andra vuxna är medvetna om genom vilka
kanaler våld kan spridas.
Gemensamma insatser
FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 3:3 säger att
konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och
inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av
behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet,
hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Vi är
övertygade om att det går att vända trenden om gemensamma globala
åtgärder vidtas. Lagstiftningen måste utformas så att den är teknikneutral.
Övergrepp är övergrepp om det visas på TV, video, i dataspel eller laddas
ner från Internet. Genom kraftfulla insatser och personligt engagemang
kan vi minska mobbningen och på så sätt ge barn och ungdomar en
lyckligare uppväxt.